Bet. 1993/94:TU13

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU13

Banverket m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

TU13

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa nära 10

miljarder kronor till olika järnvägsändamål. Merparten av

medlen, drygt 6,3 miljarder kronor, avser investeringar i nya

och upprustade järnvägar enligt 1993 års riksdagsbeslut om

investeringar i trafikens infrastruktur. Utskottet godtar vidare

att 1,2 miljarder kronor anvisas för särskilda

underhållsinsatser på länsjärnvägar och länsvägar för att uppnå

ökad sysselsättning och tillväxt.

Utskottet har under föregående riksmöte framhållit att det

är angeläget att uppnå en rimlig balans mellan investeringar och

underhållsinsatser. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund

regeringens förslag att en långsiktig strategi läggs fast för

järnvägarnas underhåll i syfte att bibehålla det samlade

järnvägskapitalet.

I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner. Dessa

gäller bl.a. ökade anslag, smidigare tillståndshantering för

järnvägsbyggande, införande av miljövänligare och mer

marknadsinriktade banavgifter, ändrad banindelning samt åtgärder

för att minska antalet tågdödade renar. Med hänvisning till

främst pågående beredningsarbete och gällande

ansvarsbestämmelser avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har Socialdemokraterna fogat två

reservationer om ökat anslag för banunderhåll samt om

differentierade banavgifter. I två särskilda yttranden behandlar

s-ledamöterna vidare Banverkets verksamhet och påtalar behovet

av en ny banlagstiftning. Även nyd-ledamoten har i ett särskilt

yttrande framhållit behovet av en ny banlagstiftning.

V-suppleanten har avgett en meningsyttring till förmån för

ökade anslag till järnvägssektorn.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Motionerna

1993/94:T212 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en särskild banlag.

1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar (A 11)

för budgetåret 1994/95 anvisar 300 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 6 632 946 000 kr,

4. att riksdagen till Drift av statliga järnvägar (A 10) för

budgetåret 1994/95 anvisar 800 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 3 686 136 000 kr.

1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

differentierade banavgifter i enlighet med vad som anförts i

motionen,

8. att riksdagen till anslaget A 10. Drift och

vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1994/95

anvisar 3 300 000 000 kr, dvs. 500 000 000 kr utöver

regeringens förslag.

1993/94:T227 av Tage Påhlsson och Birger Andersson (båda c)

vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en återgång till den

effektiva metoden med projektreserver i Banverket och Vägverket.

1993/94:T418 av Olle Lindström (m) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med bil-

och tågpåkörningar av ren.

1993/94:T504 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om länsjärnvägarna

Mellansel--Örnsköldsvik och Ådalsbanans överförande till

stomnätet.

1993/94:T505 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen under anslaget Kommunikationsdepartementet A 15.

Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt budgetåret

1994/95 anvisar 64 miljoner kronor till Länsstyrelsen i

Kopparbergs län för upprustning av järnvägen

Ludvika--länsgränsen till Västmanland.

1993/94:T511 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om överföring av Ådalsbanan till

stomjärnvägsnätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en total översyn av järnvägsnätets

indelning i Västernorrland.

1993/94:T526 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ekonomiska styrmedel för att

minska avgasutsläppen från dieseltåg.

Utskottet

1 Banverkets verksamhet

Banverket har enligt sin instruktion (1978:707) som

huvuduppgift att främja järnvägens utveckling, driva och

förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor

för all spårtrafik i landet samt främja en miljöanpassad

järnvägstrafik.

Regeringen anger i budgetpropositionen att man delar den

bedömning och de mål som Banverket redovisat i sin treårsplan

för budgetåren 1994/95--1996/97. Detta innebär att verket inom

givna resurser skall genomföra de åtgärder inom järnvägsnätet

som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta.

Samhällsplanering, strukturfrågor och regional balans framhålls

härvid ha en viktig betydelse.

Enligt regeringen svarar Banverkets utveckling av de

trafikpolitiska målen till sex olika delmål om hastighet,

axellast, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö mot

omvärldens behov och krav på järnvägssektorn. En viktig

förutsättning för att dessa mål skall få avsedd styreffekt är

dock enligt regeringen att delmålen ytterligare kvantifieras.

Vidare anförs att Banverket från effektivitetssynpunkt skall

utnyttja marknaden inom bygg- och anläggningsbranschen i så stor

utsträckning som möjligt vid nyinvesteringar och

underhållsarbeten. Regeringen aviserar i sammanhanget att man

avser återkomma till riksdagen senare under våren med ett

förslag om att entreprenaddelen vid verkets material- och

industridivision bör bolagiseras. Regeringen föreslår mot denna

bakgrund att riksdagen godkänner vad som förordats om Banverkets

verksamhet.

Utskottet har ingen erinran mot att Banverkets treårsplan

ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Enligt

utskottets mening är det vidare som anges i propositionen

angeläget att verksamhetens delmål tydliggörs och utvecklas

ytterligare. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen

godkänner vad som förordats om Banverkets verksamhet.

2 Underhållsplan

Regeringen framhåller att statens ansvar i första hand är att

vidmakthålla det samlade järnvägskapitalet. Genom att ta till

vara och underhålla det järnvägsnät som under lång tid har

byggts upp i Sverige anges att de stora investeringar som för

närvarande görs kan ge full utdelning. Dagens underhållsnivå

anges dock bara ge utrymme för ungefär halva behovet av de

långsiktiga åtgärder som erfordras för att vidmakthålla det

investerade järnvägskapitalet. Regeringen anser därför att det

är angeläget att underhållsmedlen till det statliga

järnvägsnätet läggs fast på en sådan nivå att den uppnådda

standarden kan bibehållas så att statens resurser utnyttjas på

bästa möjliga sätt.

En sådan anpassning måste enligt regeringen grundas på en

väl avvägd bedömning. Denna bedömning kan göras först när

Banverket har redovisat ytterligare underlag för beräkning av

hur stort anslaget bör vara samt hur medelsinriktningen bör se

ut. Regeringen anger att det arbete som pågår inom Banverket med

en intern drift- och underhållsplan för åren 1994--2003 bör

ligga till grund för en långsiktig underhållsstrategi för det

statliga järnvägsnätet. Banverket bör härvid enligt regeringen

redovisa alternativa strategier och deras konsekvenser för

verksamheten. Hänsyn bör härvid tas till effektivitetsvinster

som kan uppstå vid ökad konkurrens. Planen skall utgöra en

samlad strategi för användningen av medel till drift och

vidmakthållande t.o.m. år 2003.

Utskottet framhöll i samband med behandlingen av 1993 års

beslut om investeringar i trafikens infrastruktur att det är

angeläget att en rimlig balans uppstår mellan investeringar och

underhållsinsatser så att en effektiv kapitalanvändning främjas

(prop. 1993/94:176, bet. TU35, rskr. 446). Därmed kan gjorda

investeringar utnyttjas fullt ut. Utskottet anförde vidare att

det var angeläget att anslaget till drift och vidmakthållande av

det statliga järnvägsnätet på sikt ökas. Utskottet framhöll även

i samma betänkande att det är väsentligt att infrastrukturen

underhålls så att ingen kapitalförstöring sker. Enligt

utskottets mening borde regeringen på ett tydligare sätt

redovisa sambandet mellan investeringar och underhåll.

Utskottets ställningstagande beslöt riksdagen ge regeringen till

känna.

Utskottets uppfattning ligger fast. Det krävs en långsiktig

balans mellan underhålls- och investeringsåtgärder om järnvägen

skall kunna utvecklas som en viktig del i framtidens

trafikförsörjning. Riksdagen bör därför godkänna vad som anförs

i propositionen om framtagande av en långsikig strategi för

bannätets underhåll. Med hänsyn till de akuta underhållsbehov

som föreligger vill utskottet samtidigt framhålla vikten av att

den förutskickade strategin för järnvägsnätets drift och

vidmakthållande föreläggs riksdagen skyndsamt.

3 Lån i Riksgäldskontoret

Banverket har möjlighet att låna i Riksgäldskontoret. Lånen

får användas för att finansiera investeringar i

eldriftsanläggningar och baninvesteringar i Stockholmsområdet

enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns

landsting och staten. Banverket har också rätt till upplåning

för anskaffning av produktions- och telenätsutrustning liksom

för att kunna täcka sitt behov av rörelsekapital och för att

finansiera sina omsättningstillgångar. Banverkets låneram hos

Riksgäldskontoret får slutligen också disponeras i samband med

vissa tidigareläggningar som är betydelsefulla av

arbetsmarknadspolitiska skäl.

Med hänsyn till det beräknande finansieringsbehovet föreslår

regeringen att Banverkets upplåningsram i Riksgäldskontoret

minskas från 1 950 miljoner kronor för innevarande budgetår

till sammanlagt 1 075 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Utskottet delar regeringens uppfattning. Detta betyder att för

nästa budgetår bör den samlade upplåningsramen för Banverket hos

Riksgäldskontoret fastställas till 1 075 miljoner kronor.

4 Anslagsfrågor

Utskottet behandlar i det följande anslagen A 10--A 15. Den

medelsanvisning som redovisas i budgetpropositionen för

Banverkets administration (Anslaget A 9. Banverket:

Administrationskostnader) behandlas av utskottet i ett senare

betänkande (bet. 1993/94:TU21 Köp av kollektivtrafik m.m.).

4.1 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar

Anslaget finansierar Banverkets underhåll och reinvesteringar

av det statliga järnvägsnätet.

Regeringen föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning på

2 886 136 000 kr.

I motionerna T224 (s) och T216 (v) begärs en uppräkning av

anslaget med 500 miljoner kronor resp. 800 miljoner kronor.

Enligt motionerna måste de satsningar som nu sker på

järnvägsnätet följas av satsningar på underhåll och

reinvesteringar om investeringarna skall ge full utdelning.

Utskottet har tidigare konstaterat att nivån på Banverkets

underhållsanslag inte räcker till för att vidmakthålla det

investerade järnvägskapitalet. Utskottet vill dock samtidigt

erinra om de betydande extra medel som anvisats till

järnvägssektorn under senare tid under anslaget. Denna satsning

avses fullföljas. Enligt regeringens förslag, som utskottet

återkommer till senare vid behandlingen av anslaget A 15,

kommer under nästa budgetår ytterligare 1,2 miljarder kronor att

anvisas under detta anslag. I sammanhanget kan vidare hänvisas

till den långsiktiga strategiska plan som Banverket utarbetar

för drift och vidmakthållande av de statliga järnvägarna. Till

bilden hör även att Banverket har rätt att använda besparingar

från vissa investeringsåtgärder till förstärkta

underhållsinsatser. Utskottet förutsätter även att ytterligare

insatser kan komma att göras om så bedöms vara lämpligt av t.ex.

sysselsättningspolitiska skäl.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag

till medelsanvisning på drygt 2,8 miljarder kronor för

budgetåret 1994/95. Utskottet avstyrker därmed motionerna T216

(v) och T224 (s) i denna del.

4.2 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar

Anslaget finansierar Banverkets nyinvesteringar i

stomjärnvägar.

Regeringen föreslår att ett ramanslag på 6 332 946 000 kr

anvisas för investeringar i stomjärnvägar under budgetåret

1994/95. Vidare anges i propositionen en planeringsram för

nyinvesteringar i stomjärnvägar för den kommande treårsperioden.

Ramen omfattar investeringar för 6 345 miljoner kronor för

budgetåret 1994/95, 6 400 miljoner kronor för budgetåret

1995/96 samt 6 375 miljoner kronor för budgetåret 1996/97.

I motion T216 (v) begärs en uppräkning av anslaget för nästa

budgetår med 300 miljoner kronor till sammanlagt drygt 6,6

miljarder kronor. Därmed kan enligt motionen ytterligare en rad

viktiga järnvägsprojekt ingångsättas under den närmaste tiden.

Utskottet konstaterar att nivån på investeringsanslaget liksom

planeringsramen har beräknats med utgångspunkt från 1993 års

riksdagsbeslut om investeringar i trafikens infrastruktur.

Utskottet som anser att detta beslut skall följas tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker

följaktligen motionsyrkandet. Utskottet anser vidare att

regeringen bör bemyndiga att Banverket för den kommande

treårsperioden får genomföra investeringar i stomjärnvägar inom

en kostnadsram på 19 120 miljoner kronor.

4.3 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa

kapitalkostnader

Anslaget finansierar dels statens kapitalkostnader för lån

avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års

överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten,

dels Banverkets avskrivningskostnader för eldriftsanläggningar.

Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 412 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

4.4 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen

Anslaget finansierar kostnaderna för Järnvägsinspektionen som

är tillsynsmyndighet för landets spårtrafik.

Regeringen föreslår att Järnvägsinspektionen för nästa

budgetår får disponera ett ramanslag på 18 223 000 kr.

Medelsberäkningen innebär en anslagsökning med drygt 2,6

miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.

Ökningen motiveras av att utvecklingen inom järnvägssektorn

ställer ökade anspråk på att inspektionen vidgar och utökar sina

uppgifter med bl.a. föreskriftsarbete.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

4.5 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter

Anslaget disponeras av Banverket för åtaganden inom den civila

delen av totalförsvaret. Medlen fördelas mellan Banverket och SJ

enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen för

vissa försvarsuppgifter inom järnvägsområdet för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 43 535 000 kr.

4.6 Anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning och

tillväxt

Riksdagen beslöt år 1993 att anvisa ett reservationsanslag om

totalt 1,2 miljarder kronor för underhållsåtgärder i vägar och

järnvägar för sysselsättning och tillväxt (prop. 1992/93:150,

bet. FiU30, rskr. 447). Medlen inriktades mot upprustning och

förbättringar av länsvägar och länsjärnvägar. Exempel på

länsjärnvägar där underhållsåtgärder därefter har påbörjats

eller helt genomförts är byggande av triangelspår i Bastuträsk

och Älvsbyn, upprustning av Bohusbanan och järnvägen mellan

Storuman och Hällnäs, Blekinge kustbana, Stångådalsbanan,

Hargshamnsbanan och Haparandabanan. På länsvägarna har

insatserna fördelats över hela landet och inriktas mot bl.a.

trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder av smärre art. I Norrland har

dessutom behovet av bärighetsåtgärder uppmärksammats särskilt.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att särskilda

insatser görs för upprustning och underhåll av länsvägar och

länsjärnvägar även under budgetåret 1994/95. Medlen bör användas

i enlighet med 1993 års riksdagsbeslut. Detta innebär att medlen

bör fördelas med hänsyn till upprustningsbehovet och till

arbetsmarknadsläget i länen. Vid medelsfördelningen bör också

hänsyn tas till i vilka län övriga investeringar i det regionala

transportnätet är av jämförelsevis mindre omfattning. Regeringen

räknar därmed att tidigare satsningar kan fullföljas.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 1,2 miljarder

kronor anvisas under anslaget för nästa budgetår. Regeringen

föreslås själv få bemyndigande att fördela medlen på länen inom

ramen för dessa riktlinjer. Vidare anges att inom ramen för

anslaget skall betalas de ökade kapitalkostnaderna för den

tidigare aviserade tidigareläggningen av investeringar i

länstrafikanläggningar.

I motion T505 (s) framhålls att kommunerna i södra Dalarna i

transporthänseende till stor del är inriktade mot Mälardals- och

Stockholmsområdena. En utveckling av järnvägsförbindelsen

Västerås--Ludvika är därför av största vikt. Mot bakgrund av det

eftersatta underhållet och banans stora betydelse för regionens

utveckling bör särskilda medel tillföras länsstyrelsen för

satsningar på bandelen Ludvika--Fagersta. Det som ytterligare

talar för detta är enligt motionen dels rådande

arbetslöshetssituation i området, dels att Kopparbergs län har

fått en jämförelsevis liten medelstilldelning för investeringar

och dels att projektet snabbt kan komma i gång. Med hänvisning

till det anförda begärs att riksdagen ur anslaget anvisar 64

miljoner kronor till Länsstyrelsen i Kopparbergs län för

upprustning av den aktuella järnvägslinjen på sträckan

Ludvika--länsgränsen till Västmanland.

Utskottet delar regeringens uppfattning att även under nästa

budgetår bör särskilda insatser göras för att främst rusta upp

och underhålla länsvägar och länsjärnvägar. Genom den föreslagna

medelsinriktningen möjliggörs en angelägen komplettering till

den långsiktiga uppbyggnaden av det nationella transportnätet.

Beträffande den motion som väckts konstaterar utskottet att en

upprustning av järnvägslinjen Ludvika--Fagersta kan ge positiva

effekter inte minst för näringlivsutvecklingen i den aktuella

regionen. Enligt utskottets mening bör dock riksdagens uppgift

begränsas till att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna

för investeringsverksamheten samt följa upp och utvärdera de

åtgärder som vidtas. Det betyder att det närmast bör ankomma på

regeringen och berörda länsstyrelser att närmare fastställa

medelsanvändningen. Med denna arbetsfördelning bör således inte

riksdagen ta ställning till konkreta krav på investeringar och

underhållsåtgärder som gäller olika delsträckor på enskilda

länsjärnvägar. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag

och avstyrker motionen.

5 Bannätets indelning

Det statligt trafikerade järnvägsnätet uppgår till nära

11 000 km. Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut är bannätet

-- med undantag av Inlandsbanan och Malmbanan -- indelat i två

grupper, nämligen stomjärnvägar och länsjärnvägar.

Fördelningen mellan bantyperna har betydelse för vilket

prioriteringssystem som skall tillämpas vid baninvesteringar

samt för trafikeringsrättens utformning. För länsjärnvägar

gäller att trafikhuvudmännen har trafikeringsrätt för

persontrafik samtidigt som baninvesteringar prioriteras inom det

s.k. länstrafikanslaget. På stomnätet gäller däremot att SJ --

med undantag för den av staten upphandlade trafiken -- har

ensamrätt till att utföra persontågstrafik och att

investeringarna bestäms av Banverket enligt stomnätsplanen.

Enligt gällande ordning är det regeringen som fattar beslut om

stomnätets avgränsning efter Banverkets prövning.

Järnvägsnätets indelning behandlas i två motioner som båda

gäller järnvägsnätets klassificering i Västernorrlands län.

I motion T511 (s) anges att resandet på Ådalsbanan

(Sundsvall--Långsele) till övervägande del är av interregional

karaktär. Det systemtänkande som ersatt den tidigare

objektsrelaterade planeringen gör att Ådalsbanans klassificering

som länsjärnväg framstår som än mer felaktig än tidigare. Även

länsjärnvägen Mellansel--Husum anges med utbyggnaden av det s.k.

Husumspåret utgöra en länk i en nationell transportkedja.

Investeringar i ett funktionellt transportstråk bör enligt

motionen behandlas i ett sammanhang för att minimera

administrativa problem och underlätta Banverkets arbete. Med

denna hänvisning begärs att Ådalsbanan omförs till

stomjärnvägsnätet och att en total översyn görs av

järnvägsnätets indelning i Västernorrlands län.

I motion T504 (fp) framhålls att i det nya planeringssystemet

som tar fasta på stråk och systemsyn är det svårt att se logiska

och funktionella motiv för den nuvarande uppdelningen av

järnvägsnätet. En revidering bör därför ske med anledning av

stomplanens genomförande med utgångspunkt från bandelarnas

funktion i järnvägssystemet. Med tanke på Botniabanan och en

förlängning av Ostkustbanan är det för motionären en

självklarhet att Ådalsbanan och järnvägen

Mellansel--Örnsköldsvik överförs till stomnätet.

Utskottet har tidigare år i samband med behandlingen av

liknande yrkanden förutsatt att bannätets indelning kommer att

ses över (bet. 1991/92:TU19 s. 20--21). Utskottet har därvid

pekat på att med bl.a. utbyggnad av nya länkar i

järnvägssystemet och ändrat trafikmönster kan banornas karaktär

förändras över tiden, vilket kan aktualisera omklassificeringar.

Som ett resultat av den förutsedda omprövningen har också

regeringen meddelat att Haparandabanan kommer att omföras till

stomnätet för att bl.a. främja en gynnsam godstrafikutveckling

gentemot vårt nordöstra närområde.

Utskottet konstaterar att också den trafikmässiga

utvecklingen i Västernorrlands län kan komma att påkalla en

omprövning av bannätets klassificering. Utskottets förutsätter

att en sådan omprövning kan ske inom ramen för ett normalt

berednings- och uppföljningsarbete. Riksdagen bör därför inte ta

något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Med

hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

6 Trafikavgifter för banutnyttjande

Sedan år 1988 betalar företag som driver trafik på statliga

järnvägar avgifter för att de utnyttjar infrastrukturen.

Avgifterna är uppdelade i en fast och en rörlig del.

De rörliga avgifterna skall avspegla de samhällsekonomiska

marginalkostnaderna och består av spåravgift, driftavgift,

rangeravgift samt dieselavgift. Dieselavgiften motsvarar den

beräknade miljökostnaden som utsläpp av kvävedioxid och kolväten

från dieseldrivna fordon ger upphov till. Dieselavgiften utgör

31 öre per liter förbrukat bränsle. För fordon med viss

avgasrening och motortyp betalas halv dieselavgift.

De fasta avgifterna utgår som en årlig avgift för alla

järnvägsfordon som är i trafik. Avgiften beräknas efter

fordonens vikt och i princip enligt samma regler och belopp per

viktenhet som gäller vid beräkningen av fordonsskatten för tunga

vägtrafikfordon. För s.k. kombivagnar tas ingen fast avgift ut.

Avgifterna inlevereras genom Banverkets försorg till

statsverket. Regeringen fastställer avgifterna efter förslag

från Banverket. Banverket har i uppdrag att årligen lämna

förslag till rörliga banavgifter för nästkommande år. För

innevarande budgetår beräknas trafikavgifterna -- huvudsakligen

från SJ -- inbringa ca 700 miljoner kronor i intäkter till

statsbudgeten.

I motion T224 (s) anges att trafikavgifternas utformning inte

stimulerar till ökad järnvägstrafik. Enligt motionärerna skulle

en lägre avgift på banor med sämre standard öka trafikföretagens

intresse för att bygga ut trafiken. Vidare anförs att reducerade

avgifter under de tider när trafikintensiteten är lägre skulle

främja en ökad godstrafik. För att stimulera till ökad tågtrafik

föreslås mot denna bakgrund att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om differentierade banavgifter.

I motion T526 (c) anges att de stora järnvägssatsningar som

beslutats av riksdagen måste följas av miljöförbättringar. Det

är därför angeläget enligt motionären med olika åtgärder för att

minska utsläppen från dagens dieseltåg. En lämplig sådan åtgärd

är att genom skatter och avgifter skapa incitament för en

övergång till miljövänligare drivmedel som t.ex.

rapsoljebaserade bränslen. Motionären föreslår mot denna

bakgrund att koldioxidskatt och miljöklassdifferentierad

energiskatt införs även för tågtrafik. Dessa medel föreslås

återbetalas som en generell reducering av den rörliga

banavgiften.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att i samband med att

det nuvarande avgiftssystemet infördes år 1988 framhölls att en

viktig utgångspunkt bör vara att det skapas incitament, såväl

för infrastrukturhållaren som för dem som utnyttjar

infrastrukturen, att bedriva verksamheten rationellt (prop.

1987/88:50 bil. 1, bet. TU19, rskr. 260). Avgiften skall därför

ta sikte på att stimulera till användning av heltåg, fler och

snabbare vagnomlopp, ökad beläggningsgrad i vagnarna, ökat

lokutnyttjande m.m. Vidare förutsattes att regeringen noga

följde vilka konsekvenser avgiftssättningen medförde och att

erforderliga korrigeringar vidtogs.

Sedan år 1988 har också avgiftssystemet blivit föremål för

förnyade överväganden inom Banverket och delvis utvecklats

ytterligare. Utskottet kan även konstatera att frågan om en

övergång till en mer differentierad prissättning av

järnvägsnätet nyligen även har övervägts inom ramen för det

utredningsarbete som ägt rum inför en eventuell avreglering av

järnvägsmarknaden. I en statlig utredning våren 1993 (Ökad

konkurrens på järnvägen, SOU 1993:13) angavs att för framtiden

bör en banfördelningsmodell premieras som bygger på

trafikföretagens betalningsvilja. Enligt utredarens uppfattning

kan en prissättning av trängsel, banans attraktivitet etc. leda

inte bara till att bannätet utnyttjas effektivare utan också

till att infrastrukturplaneringen förbättras.

I den proposition som regeringen nyligen har avlämnat om en

avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s

verksamhet under åren 1994--1996 anges att banfördelningen tills

vidare bör bygga på administrativa regler (prop. 1993/94:166

s. 15). Regeringen förutsätter dock att den föreslagna

tillsynsmyndigheten följer utvecklingen inom området och utreder

förutsättningarna att införa en mer efterfrågestyrd

banfördelningsmodell och beaktar möjligheten till

incitamentsavtal i samband med banupplåtelsen.

Utskottet bedömer att ekonomiska styrmedel kan vara

verkningsfulla i arbetet mot ett mer långsiktigt bärkraftigt

transportsystem. Därmed kan kostnadseffektiva lösningar främjas

samtidigt som en angelägen teknikutveckling stimuleras.

Utskottet anser mot denna bakgrund att förslagen om en

ytterligare differentiering av banavgifterna bör övervägas.

Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till den statliga

utredningen Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01). Kommittén

skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som kan reducera

utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från

alla trafikslag (dir. 1993:40). En utgångspunkt för uppdraget är

den långsiktiga strategi som lagts fast för hur

koldioxidutsläppen från trafiken skall reduceras (prop.

1992/93:179, bet. JoU19, rskr. 361). Vidare kommer enligt årets

budgetproposition arbetet med att systematiskt värdera och

prissätta trafikens miljöskador att intensifieras. En

ytterligare miljörelatering av olika avgifter och skatter kommer

därvid att övervägas.

Av det anförda framgår att de frågeställningar som tas upp

i motionerna får förutsättas bli föremål för beredning. I

avvaktan på resultatet av detta arbete bör de aktuella

motionerna inte i detta sammanhang bli föremål för någon

ytterligare ågärd från riksdagens sida. Mot bakgrund härav

avstyrks motionerna T224 (s) yrkande 4 och T526 (c).

7 Banlagstiftning

I motion T212 (fp) om olika trafiklagar efterlyses en särskild

banlag. Motionären hänvisar till den diskussion som sedan länge

har förts om att skapa tydligare regler för att underlätta

byggandet av nya järnvägar. Modellen för en sådan ny

lagstiftning har varit väglagen. På grund av väglagens brister

anges dock att detta arbete inte har visat sig vara så enkelt.

Enligt motionären behövs dock ändå regler som gör att byggandet

av nya järnvägar inte onödigtvis drar ut på tiden.

Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden tidigare under

riksmötet (bet. 1993/94:TU4). Utskottet konstaterade härvid att

1993 års riksdagsbeslut om investeringar i trafikens

infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446) ställer

Banverket inför stora arbetsuppgifter. Den omfattande

investeringsverksamheten angavs vidare leda till stora krav på

planeringssystemet och den administrativa hanteringen. Utskottet

framhöll därför att det var angeläget att beslutade

infrastrukturinvesteringar genomfördes skyndsamt. Höga krav

borde därför ställas på en skyndsam hantering såväl hos berörda

trafikverk som vid handläggningen av olika tillstånd m.m. hos

berörda myndigheter. Utskottet förutsatte mot denna bakgrund att

regeringen snarast återkom till riksdagen i frågan och

redovisade resultatet av sina överväganden.

Enligt vad utskottet erfarit bereder regeringskansliet

fortfarande frågan om en förändrad banlagstiftning. I årets

budgetproposition anger regeringen att förslag till lagstiftning

för byggande av järnvägar som tillgodoser moderna krav på en

bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal och regional

planering och bland berörd allmänhet kommer att utarbetas.

Arbete pågår också inom regeringen med syfte att se över berörda

lagar för att vid lokaliseringbeslut om bl.a. järnvägar ge ökade

möjligheter att beakta de miljö- och trafikpolitiska aspekterna

och de krav som olika lagstiftningar ställer. Utgångspunkten för

arbetet är att åtstadkomma en allsidig och smidig prövning samt

eftersträva en god förankring i länsstyrelsernas och kommunernas

planering redan i ett tidigt skede av planeringsprocessen.

Enligt utskottets mening är det angeläget att detta arbete

påskyndas och snarast slutförs. Med tanke på den samhälleliga

betydelse som de aktuella investeringarna har är det väsentligt

att beslutade investeringsplaner snabbt förverkligas. Därmed kan

som åsyftats en utbyggnad av infrastrukturen användas som ett

verksamt medel för att höja aktiviteten i ekonomin och bekämpa

arbetslösheten. Samtidigt gäller att nya regler måste utformas

så att de tillgodoser högt ställda krav på rättssäkerhet såväl

för markägare som för andra enskilda som berörs av

investeringsplanerna. Självfallet måste också hänsyn tas till

olika samhällsintressen. Utskottet förutsätter att regeringen

snarast återkommer till riksdagen i frågan och redovisar

resultatet av sina överväganden.

Med hänvisning till vad som nu anförts torde syftet med

motionen i allt väsentligt kunna tillgodoses. Motionsyrkandet

påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks

följaktligen.

8 Projekteringsreserv

I motion T227 (c) anges att i mitten av 1980-talet avskaffades

möjligheterna för trafikverken att ha en rullande reserv med

lämpliga projekt som kunde tidigareläggas. Projektreserven

innebar att angelägna projekt kunde starta i stort sett

omedelbart i samband med konjunkturnedgångar och samtidig

bedömning av regeringen att medel kunde frigöras. Enligt

motionärerna är det nödvändigt med en återgång till denna

ordning hos bl.a. Banverket.

Utskottet kan konstatera att under senare år har

järnvägsinvesteringarna ökat kraftigt i omfattning.

Investeringsnivån vid Banverkets bildande år 1988 var ca 1

miljard kronor per år medan motsvarande investeringsvolym i dag

uppgår till drygt 6 miljarder kronor. Med tanke på att det i

princip inte fanns någon projekteringsreserv då Banverket

bildades har planeringsprocessen på kort tid anpassats till

väsentligt förändrade förutsättningar.

Utskottet anser det angeläget att det trots denna

nivåhöjning finns en god beredskap för att kunna tidigarelägga

angelägna investeringar. Det långsiktiga planeringssystem som

lagts fast av statsmakterna ger Banverket ekonomiska och

planeringsmässiga möjligheter att förbereda olika

järnvägsprojekt som svarar mot de krav som kan följa av de

stabiliserings- och arbetsmarknadspolitiska mål som riksdag och

regering anger. Enligt vad utskottet erfarit har också Banverket

en betydande möjlighet att tidigarelägga angelägna insatser på

järnvägsområdet om så bedöms lämpligt. Yrkandet i motion T227

(c) vad gäller järnvägsområdet synes därmed till väsentlig del

vara tillgodosett. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från

riksdagens sida varför den avstyrks av utskottet i denna del.

9 Tågdödade renar

I motion T418 (m) framhålls att snara åtgärder behöver vidtas

för att komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren i

bl.a. Norrbottens län. Enligt motionären bör ett flertal

insatser göras som t.ex. uppförande av fler fasta och mobila

renstängsel efter Malmbanan. Vidare bör ett närmare samarbete

inledas med rennäringens folk.

Utskottet kan konstatera att problemet med trafikdödade renar

har förvärrats allvarligt under senare tid. Den stränga vintern

i kombination med mycket snö har bidragit till att antalet

tågdödade renar har ökat betydligt. Olyckorna förorsakar framför

allt ett stort lidande för djuren men utgör även ett svårt

arbetsmiljöproblem. Olyckorna leder i många fall även till

trafikstörningar. Till bilden hör också den ekonomiska

belastning som olyckorna förorsakar. Ersättningen för varje

tågdödad ren uppgår till ca 1 400 kr. Härutöver tillkommer

kostnader för repararationer, tillsyn m.m.

Enligt järnvägslagstiftningen har den som ansvarar för

järnvägsdriften ett strikt skadeansvar. Det innebär att

Banverket normalt sett har ersättningsansvaret för

renolyckorna. Enligt gällande ansvarsfördelning är det vidare

Banverket som i princip svarar för bannätets inhägnad. Genom

Banverkets försorg och genom insatser med särskilda

sysselsättningsmedel har stängselskyddet successivt byggts ut.

För närvarande finns det enligt vad utskottet inhämtat

sammanlagt ca 35 mil dubbla renstängsel inom Västerbottens och

Norrbottens län.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt

att minska antalet trafikdödade renar. Enligt utskottets mening

krävs en kombination av olika åtgärder som bl.a. fler fasta och

mobila stängsel samt ett närmare samarbete med rennäringen. I

detta sammanhang bör även andra frågor bli föremål för

övervägande som tekniska hjälpmedel och ersättningssystemets

utformning. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och

parter vidtar åtgärder för att förbättra läget på området. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet

i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Banverkets verksamhet

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

Banverkets verksamhet,

2. beträffande underhållsplan

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om en

långsiktig strategi för drift och vidmakthållande av det

statliga järnvägsnätet,

3. beträffande lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av

1 075 000 000 kr för budgetåret 1994/95 till de ändamål som

redovisats i propositionen,

4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:T216 yrkande 4 och 1993/94:T224

yrkande 8 till Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 2 886 136 000 kr,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

5. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 3 till Nyinvesteringar i

stomjärnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

6 332 946 000 kr,

men. (v) - delvis

6. beträffande kostnadsram för investeringar i

stomjärnvägar

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Banverket

för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar i

stomjärnvägar inom en kostnadsram på 19 120 000 000 kr,

7. beträffande anslaget Ersättning till Banverket för

vissa kapitalkostnader

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 412 000 000

kr,

8. beträffande anslaget Järnvägsinspektionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Järnvägsinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 18 223 000 kr,

9. beträffande anslaget Banverket: Försvarsuppgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 43 535 000 kr,

10. beträffande anslaget Underhållsåtgärder för

sysselsättning och tillväxt

att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motion 1993/94:T505 till Underhållsåtgärder för sysselsättning

och tillväxt för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 200 000 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att besluta om fördelningen av

medlen på länen,

11. beträffande bannätets indelning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T504 yrkande 2 och

1993/94:T511,

12. beträffande trafikavgifter för banutnyttjandet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T224 yrkande 4 och

1993/94:T526,

res. 2 (s)

13. beträffande banlagstiftning

att riksdagen avslår motion 1993/94:T212 yrkande 1,

14. beträffande projekteringsreserv

att riksdagen avslår motion 1993/94:T227 i denna del,

15. beträffande tågdödade renar

att riksdagen avslår motion 1993/94:T418 i denna del.

Stockholm den 1 mars 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Bo

Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl

Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck

(m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Kenneth Lantz (kds)

och Tom Heyman (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Banverket

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under

denna rubrik (s. 42--52)

1. att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om

Banverkets verksamhet,

2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om en

långsiktig strategi för drift och vidmakthållande av det

statliga järnvägsnätet,

3. att riksdagen godkänner att Banverket får ta upp lån i

Riksgäldskontoret inom en ram av 1 075 miljoner kronor för

budgetåret 1994/95 till de ändamål som redovisats i

propositionen.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 53--60)

1. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 2 886 136 000 kr (punkt A 10),

2. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 332 946 000 kr

(punkt A 11),

3. att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa

kapitalkostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 412 000 000 kr (punkt A 12),

4. att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 223 000 kr (punkt A 13),

5. att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 43 535 000

kr (punkt A 14),

6. att riksdagen till Underhållsåtgärder för sysselsättning

och tillväxt för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 200 000 000 kr (punkt A 15,

yrk. 1),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

fördelningen av medlen på länen (punkt A 15, yrk. 2).

Reservationer

1 Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar

(mom. 4)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "T224 (s) i denna del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare konstaterat att nivån på Banverkets

underhållsanslag inte räcker till för att vidmakthålla det

investerade järnvägskapitalet. En framgångsrik satsning på

järnvägarna förutsätter att det finns hela stråk med hög och

jämn standard. För att de satsningar om nu sker på järnvägsnätet

skall ge full utdelning måste de därför åtföljas av underhåll

och reinvesteringar som säkrar fortsatt hög och jämn kvalitet på

spåren. Utskottet förordar mot denna bakgrund att ca 500

miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker därmed motion T224 (s) i nu behandlad

del. Syftet med motion T216 (v) yrkande 4 blir med detta

ställningstagande delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T224 yrkande 8

och med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:T216

yrkande 4 till Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 3 300 000 000 kr,

2. Trafikavgifter för banutnyttjandet (mom. 12)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Sedan år 1988" och på s. 12 slutar med "och T526

(c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot denna bakgrund att det förslag som

väckts i motion T224 (s) är intressant. Med lägre avgift på

banor med sämre standard skulle trafikföretagen få ett ökat

intresse av att utöka trafiken. Genom reducerade avgifter under

de tider när trafikintensiteten är lägre skulle vidare en ökad

godstrafik främjas. Sammantaget kan detta leda till att bannätet

utnyttjas effektivare samtidigt som infrastrukturplaneringen kan

förbättras. För att stimulera till ökad tågtrafik bör därför

regeringen återkomma till riksdagen med förslag om

differentierade banavgifter. Då regeringen bereder dessa frågor

bör även det förslag som väckts i motion T526 (c) om en

ytterligare miljödifferentiering av banavgifterna övervägas

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att yrkande 4 i

motion T224 (s) tillstyrks och syftet med motion T526 (c) blir

tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande trafikavgifter för banutnyttjandet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkande 4

och med anledning av motion 1993/94:T526 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Banverkets verksamhet (mom. 1)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anför:

Vi har tidigare redovisat att en planeringsram på 45 miljarder

kronor behövs för bygga ut det svenska järnvägsnätet under den

kommande tioårsperioden. Vi har samtidigt förordat en förändrad

medelsinriktning. Sedan länge har vi också påtalat att

Banverkets anslag för drift och vidmakthållande måste öka. Våra

uppfattningar ligger fast. Med hänsyn till gällande

riksdagsbeslut och planeringssystemets utformning vill vi dock

inte i detta sammanhang motsätta oss vad som anförts i

propositionen om Banverkets verksamhet.

2. Banlagstiftning (mom. 13)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anför:

Vi anser att om järnvägen skall kunna utvecklas som

transportmedel och spela en viktig roll i framtidens

transportförsörjning krävs att markanskaffningsfrågorna kan

lösas på ett mer tillfredsställande sätt än vad som för

närvarande är fallet. I samband med att frågan behandlades i

riksdagen under hösten 1993 framhöll vi därför att det

långvariga beredningsarbete som ägt rum snarast måste slutföras.

Regeringen borde enligt vår uppfattning återkomma till riksdagen

med ett förslag (bet. 1993/94:TU4). Vår uppfattning ligger fast.

Regeringens dröjsmål med att presentera ett förslag är utmanande

och innebär ett allvarligt hinder för järnvägstrafikens

utveckling.

3. Banlagstiftning (mom. 13)

Kenneth Attefors (nyd) anför:

Ny demokrati har genom ett flertal beslut och initiativ verkat

för en snabb och kraftfull satsning på våra vägar och järnvägar.

För att denna satsning snabbt skall kunna ge arbeten och sätta

fart på Sverige krävs att den administrativa hanteringen

fungerar smidigt och effektivt. Jag framhöll därför i samband

med att frågan behandlades i riksdagen under hösten 1993 att

regeringen senast i samband med budgetpropositionen borde

redovisa för riksdagen sina slutsatser om hur problemet med den

omständliga byråkratin i samband med trafikinvesteringar kan

reduceras. Min uppfattning ligger fast. Regeringens dröjsmål med

att presentera ett förslag är utmanande och innebär ett

allvarligt hinder för järnvägstrafikens utveckling.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar

Som framhålls i motion T216 (v) bör Banverkets anslag för

underhållsinsatser höjas med 800 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag. Det innebär att riksdagen bör anvisa 3 686

miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar

Som framhålls i motion T216 (v) bör järnvägsinvesteringarna

öka med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. För nästa budgetår bör medelsanvisningen därmed utgöra

6 632 miljoner kronor.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

4 och 5 borde ha hemställt:

4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 4

och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:T224

yrkande 8 till Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 3 686 136 000 kr,

5. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 3

och med anledning av regeringens förslag till Nyinvesteringar

i stomjärnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 6 632 946 000 kr.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Banverket2

Anslagsfrågor2

Motionerna3

Utskottet4

1 Banverkets verksamhet4

2 Underhållsplan4

3 Lån i Riksgäldskontoret5

4 Anslagsfrågor6

4.1 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar6

4.2 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar7

4.3 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa

kapitalkostnader7

4.4 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen7

4.5 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter8

4.6 Anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning

och tillväxt8

5 Bannätets indelning9

6 Trafikavgifter för banutnyttjande10

7 Banlagstiftning12

8 Projekteringsreserv13

9 Tågdödade renar14

Hemställan14

Reservationer16

Särskilda yttranden18

Meningsyttring av suppleant19