Bet. 1993/94:TU16

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU16

Trafikpolitikens mål

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

TU16

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning av hur vi

skall uppnå ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem. Ett

sådant transportsystem måste bli miljömässigt hållbart och får

inte ge långsiktiga och bestående skador på människor, natur,

kultur, miljö och klimat.

Utskottet tillstyrker motionsyrkanden från

Socialdemokraterna i vilka begärs att en kommission tillsätts

som skall utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i

Sverige. Utgångspunkten för planeringen skall vara en helhetssyn

på trafiksystemet.

Ett enigt utskott understryker informationsteknologins

betydelse för Sveriges utvecklingsmöjligheter och det angelägna

i att åstadkomma en nationell kraftsamling kring dessa frågor.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och en

meningsyttring av v-suppleanten. S- och nyd-ledamöterna har

avgett var sin reservation avseende inriktningen mot ett

långsiktigt bärkraftigt transportsystem. M-, fp-, c- och

kds-ledamöterna har avgett en reservation avseende samordnad

investeringsplanering. Detsamma har nyd-ledamoten gjort.

Propositionen

Motionerna

1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konkurrens i trafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om trafik och miljö.

1993/94:T213 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samordningsbehovet mellan hela

Mälardalsregionen och olika statliga organ, vilka har betydelse

för den framtida trafikplaneringen.

1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan som

visar hur kommunikationssektorn skall kunna ingå i det uthålliga

kretsloppssamhället,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att trafiksektorn skall ingå i kretsloppssamhället,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att påskynda utvecklingen av de

elektroniska kommunikationerna.

1993/94:T217 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av logistiska centra,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utveckla Norrköping som

transportcentrum.

1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (båda

kds) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda skatteväxling på trafikens

område i syfte att gynna kollektivtrafik och miljövänliga

bränslen.

1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en kommission

snarast bildas med syfte att utarbeta en nationell plan för

kommunikationerna i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om innehållet i ett miljöanpassat

trafiksystem,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utarbetande av en strategi för

hamnverksamheten,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bildandet av en kommission för

informationsteknik.

1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att minska regeringens anslag A,

bilaga 7, med 2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor

samt anslagen B t.o.m. G med 0,1 miljarder kronor till 2,7

miljarder kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lägga Lindbeckkommissionens

förslag till grund för fortsatta åtgärder på infrastrukturens

område,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att snarast låta utreda

förutsättningarna för samordning och planering mellan Vägverket,

Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket.

1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inte använda skatter och avgifter

som styrmedel för avgasutsläpp och andra föroreningar, utan

använda gränsvärden och tid för införande av dessa gränsvärden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inte satsa på avgiftsfinansierade

miljardprojekt och förstöra städers kulturmiljöer utan endast

bygga bort flaskhalsar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda hur mycket utsläpp som

kommer från annan trafik än personbilen och föreslå åtgärder mot

detta med gränsvärden och tid,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa tydliga och långsiktiga

spelregler för bilindustrin,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att informera landets trafikplanerare

om att jämnt flytande trafik minskar utsläppen och att ryckig

trafik gör tvärtom,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förbjuda biltullar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att som en målsättning låta

kollektivtrafiken bära sina egna kostnader i större

utsträckning.

1993/94:T413 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om angelägenheten av en samlad genomgång av behov och

möjligheter att använda modern teknik inom vägtrafiksektorn.

1993/94:T808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar direktiv

till och tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgifter

enligt vad som anförts i motionen.

1993/94:T809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att snarast tillsätta en kommitté om

telepolitiken.

1993/94:T902 av Margareta Gard och Mona Saint Cyr (båda m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att landstingens huvudmannaskap

för viss regional kollektiv persontrafik bör upphöra.

1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt

initiativ för att utveckla elektroniska höghastighetsnät med

stor kapacitet för universitet, högskolor,

forskningsinstitutioner och teknikorienterade företag i

Stockholmsregionen.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om trafiken och miljön,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en strategi för trafikpolitiken i ett

Europaperspektiv.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär att en nationell plan

för utbyggnad av infrastrukturen snarast upprättas,

14. att riksdagen hos regeringen begär att en IT-kommission

snarast bildas med syfte att samordna utvecklingen av den

framtida informationsteknologiska infrastrukturen.

1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att infrastrukturverkens organisation

skall sammanfalla med den regionala politiska och administrativa

indelningen.

Utskottet

1 Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem

1.1 Regeringens överväganden

Regeringen anser att ekonomisk tillväxt inte är synonymt med

ökad välfärd. Det gäller därför att söka förena grundläggande

resebehov i våra dagliga liv och andra fundamentala

transportbehov som inte ger långsiktiga och bestående skador på

människor, natur, kulturmiljö och klimat. Transportsystemet

måste bli miljömässigt hållbart och får inte lämna en miljöskuld

till kommande generationer. Regeringens strategi för att

uppnå detta innebär en ökad användning av biobränslen, en ökad

användning av ekonomiska styrmedel, energieffektivisering,

förbättrad kollektivtrafik samt utökad forsknings-, utvecklings-

och demonstrationsverksamhet.

De miljömål Sverige i dag använder är enligt regeringen

kortsiktiga etappmål. Det är angeläget att de mer långsiktiga

målen fastställs både nationellt och i internationell samverkan.

Utarbetandet av ett förslag till ett miljöanpassat och

långsiktigt bärkraftigt transportsystem bör ge svar på följande

frågor.

1. Vilka miljömässiga krav ställs långsiktigt på

transportsektorn från vetenskapliga utgångspunkter?

2. Vilken teknisk potential finns för utveckling av fordon och

bränslen?

3. Vilka styrmedel bör användas och hur starka bör dessa vara?

Vilka styrmedel är kostnadseffektiva?

4. Hur återverkar detta på olika slag av transporter? Kommer

vårt dagliga resande till och från arbetet att behöva ändras?

Kommer de dagliga varutransporterna att påverkas? De

internationella transporterna? Vårt fritidsresande?

5. Vilka konsekvenser får miljöanpassningen för statens och

kommunernas engagemang i trafikplaneringen och i

investeringsplaneringen i ett längre perspektiv?

1988 års trafikpolitiska beslut innebär att samhällsekonomiska

avgifter skall införas för bl.a. de miljöskador resp. trafikslag

orsakar. I propositionen framhålls att en miljömässigt motiverad

prissättning ännu inte fått en systematisk tillämpning, vilket

innebär att trafiken inte bär sina fulla miljökostnader.

Sverige är ett av de europeiska länder som tillämpar

miljöstyrning med hjälp av ekonomiska styrmedel. Ett flertal

exempel redovisas där styrmedlen anses ha gett mycket god

miljöeffekt. Det gäller differentierade skatter på samtliga

oljeprodukter, bensinskatterna och koldioxidskatten. Regeringen

anser att det finns anledning att utreda förutsättningarna för

ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Hänsyn måste

härvid tas till andra angelägna mål som en bibehållen

konkurrenskraft och att skattetrycket inte höjs av eventuella

förändringar. En parlamentarisk utredning kommer att tillsättas

inom kort.

Regeringen framhåller vidare att miljöhänsynen i olika lagar

och författningar som berör kommunikationsområdet måste

förstärkas. Miljöskyddskommitténs förslag till en samlad

miljöbalk innebär ett automatiskt behov av att se över

sektorslagstiftningen. Utöver det arbete som genomförts av

kommittén behöver en översyn ske av t.ex. vägtrafikkungörelsen,

yrkestrafiklagen, skattelagstiftningen samt

parkeringslagstiftningen. Nuvarande regler förhindrar t.ex.

utvecklingen av organiserade former för samåkning liksom

möjligheterna att ange miljökrav för den yrkesmässiga

trafiken. Arbetsgivarnas möjligheter att gynna miljövänliga

resealternativ försvåras likaså.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning, som ges

uppgiften att lämna förslag till miljöanpassningar av berörda

lagar och författningar som gäller inom trafikområdet.

Det är också enligt regeringen nödvändigt att lägga fast

strategier för utvecklingen av investeringar i bebyggelse och

transportinfrastruktur samt åtgärder för att främja miljövänliga

transportsätt. Den fysiska planeringen har här en viktig

uppgift.

Regeringen avser att lägga fram ett förslag till

lagstiftning för byggande av järnvägar som tillgodoser moderna

krav på en bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal

och regional planering och bland berörd allmänhet.

Arbete pågår också inom regeringen med syfte att se över

berörda lagar för att i lokaliseringsbeslut om vägar och

järnvägar ge ökade möjligheter att beakta de miljö- och

trafikpolitiska aspekterna och de krav som olika lagstiftningar

ställer.

Enligt regeringen måste åtgärder sättas in så att

kollektivtrafikens konkurrenskraft kan förstärkas. Det

kollektiva resandet i Sverige är i dag på tillbakagång. Framför

allt har den lokala trafiken (stadstrafiken) stagnerat, bl.a.

resorna till och från arbetet. Regeringen kommer mot denna

bakgrund att utfärda tilläggsdirektiv till Trafik- och

klimatkommittén rörande kollektivtrafikens framtida

konkurrenskraft.

I propositionen framhålls också att ny teknik kan bidra

till miljöförbättringar inom vägtrafiken. Regeringen avser att

senare återkomma till frågan hur investeringarna skall ske med

avseende på behoven av ny teknik som samspelar med möjligheterna

att genomföra miljöförbättringar inom vägtrafiken. Det kan

handla om snabbladdningsstationer för elfordon,

trafikflödesinformation direkt till fordonen, anpassningar av

ljussignaler samt trafikguidning till parkeringshus m.m.

1.2 Motionerna

I motion T224 (s) framhålls att det i årets budgetproposition

finns en programförklaring om framtidens trafiksystem men att

det saknas konkreta åtgärder. Motionärerna efterlyser också en

analys av vad EES-avtalet och ett eventuellt kommande medlemskap

i EU kommer att innebära för trafiksektorn. Enligt motionen bör

arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart trafiksystem

innehålla följande.

Miljömål fastställs för varje trafikslag.

1988 års trafikpolitiska beslut följs genom att trafiken skall

bära sina egna kostnader.

Utformning av ekonomiska styrmedel för att uppnå ett

miljöanpassat trafiksystem.

Samhällsplanering som leder till minskat transportbehov.

Satsning på kollektivtrafiken, främst i storstadsområdena.

Störningarna från transporterna minskas genom:

överföring av främst tunga godstransporter till järnväg

eller fartyg,

utveckling av renare fordon och arbetsmaskiner genom

utvidgning av miljöklassningen och skärpta avgaskrav,

utredning för att ta fram ett system för miljöklassning av

små motorer,

utvecklingsprojekt tillsammans med bilindustrin för att ta

fram energisnåla och krocksäkra bilar,

utveckling av renare bränslen,

miljökrav på fartygsmotorer och krav på svavelfattiga oljor

för fartyg som trafikerar svenska hamnar.

Gods- och persontrafiken på järnväg effektiviseras t.ex. genom

satsning på godsbanor och förändring av banavgifterna för att

stimulera till ökad järnvägstrafik.

Effektivisering av sjötransporterna genom åtgärder på fartygen

och förändring av verksamheten i hamnarna.

Satsning på informationsteknologin för att minska och samordna

transporterna, styra trafikströmmarna och öka

trafiksäkerheten.

Aktivt arbete inom EU och i andra internationella organ för

att åstadkomma renare fordon genom bl.a. införande av

miljöklasser för fordon och bränslen.

Det bör enligt motionen vara Naturvårdsverket som i samarbete

med trafikverken får i uppdrag att utarbeta miljömål för varje

trafikslag. Trafikverken bör få i uppdrag att utforma

åtgärdsprogram för resp. trafikslag inom ramen för en nationell

plan för kommunikationssystemet.

Motionärerna anser det rimligt att skärpa avgaskraven på

äldre bilar med undantag av vissa s.k. veteranfordon. Vidare bör

effekterna av en höjning av skrotningsavgiften undersökas liksom

organisationen av skrotningsverksamheten för att öka

möjligheterna till återvinning av bildelar.

En stor belastning på miljön åstadkoms av tunga fordon,

arbetsfordon och olika slag av små motorer i t.ex. båtar och

gräsklippare. Ett system för miljöklassning av små motorer bör

därför arbetas fram.

I motion Jo694 (s) framförs synpunkter på trafiken och miljön

som överensstämmer med dem i ovanstående motion. I motion Jo694

(s) understryks särskilt att regeringen bör utarbeta en strategi

för att förebygga negativa konsekvenser av EES och ett

eventuellt EU-medlemskap. En sådan strategi bör bl.a. innehålla

förslag till ökat engagemang för att förmå EU att anta ett

direktiv om koldioxidskatt. En plan för hur godstransporterna

skall läggas om till förmån för större andel transporter på

järnväg och med sjöfart behövs också. Därtill krävs enligt

motionen att Sverige verkar för att utsläppskraven skärps både i

Sverige och i EU.

I motion T228 (nyd) framhålls att transporter är ett viktigt

konkurrensmedel framför allt i den internationella handeln.

Motionärerna vill att bilen även i framtiden skall vara en

huvudtransportör för det svenska folket. Utan vägtrafik skulle

Sverige inte fungera. Glesbygden skulle inte kunna överleva utan

bilen. Enligt motionen är en god miljö en av förutsättningarna

för vår framtida överlevnad. Effekterna av olika åtgärder inom

skilda områden bör förutsättningslöst ställas mot varandra så

att största möjliga miljöförbättring uppnås med minsta störning

av t.ex. trafiken och till lägsta kostnader för konsumenterna.

Enligt motionen måste ett individuellt nollemissionsfordon

(bil) tas fram. Detta kan vara någon form av hybridbil.

Riksdagen bör sätta upp gränsvärden på utsläpp och inte styra

genom straffbeskattning av den befintliga fordonsparken. Vidare

framhålls att man inte bör satsa på avgiftsfinansierade

miljardprojekt som förstör städernas kulturmiljöer. Det kan

räcka med att bygga bort de värsta flaskhalsarna.

Trafikplanerarna måste informeras om att jämnt flytande trafik

minskar utsläppen medan ryckig trafik ökar dem.

I nyd-motionen begärs vidare att även utsläpp från andra

fordon än bilar skall utredas och åtgärdas. Det kan gälla

traktorer, arbetsredskap, färjor och flygplan. Dessa kommer

annars att släppa ut mer kväve än den samlade bilparken.

I motionen betonas vikten av att staten ger industrin klara

spelregler för framtiden. Därigenom skapas en framförhållning så

att t.ex. bilindustrin hinner ställa om sin produktion.

Motionärerna anser att det är en mänsklig rättighet att

kunna åka in till städer och samhällen för att t.ex. göra inköp

utan att erlägga biltullar. Dessa bör därför förbjudas.

Vägavgiften bör kunna användas vid mycket speciella tillfällen

som en del i finansieringen av infrastrukturen.

Enligt motion T228 (nyd) måste målet för kollektivtrafiken

vara att kostnaderna i högre grad skall bäras av konsumenterna.

En resa man inte är beredd att betala för behöver kanske inte

göras.

I motion T226 (nyd) begärs att de av regeringen föreslagna

anslagen för infrastrukturutbyggnad under littera A minskas med

2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor samt att anslagen

under littera B t.o.m. G reduceras med 2 % till 2,7 miljarder

kronor. Vidare anser motionärerna att Lindbeckkommissionens

förslag skall ligga till grund för statsmakternas fortsatta

åtgärder på infrastrukturens område.

I motion T216 (v) framhålls att tvetydighet och brist på ett

längre tidsperspektiv kännetecknar regeringens

kommunikationspolitik. Å ena sidan höjer man bensinskatten, å

andra sidan planerar man att bygga nya motorvägar. Å ena sidan

vill man minska kväveoxidutsläppen, å andra sidan vill man bygga

en Öresundsbro vars trafik kommer att generera ökade

kväveoxidutsläpp. På punkt efter punkt är det tydligt att starka

särintressen såsom bilindustri, oljeindustri och byggföretag

styr regeringens beslut. Detta är olyckligt och bromsar den

nödvändiga moderniseringen av samhället i miljöanpassad

riktning.

Regeringen redovisar enligt v-motionen på undanskymd plats

att endast ett av fyra mål beträffande luftföroreningar uppnås.

Utsläppen av svaveldioxid, koldioxid och kväveoxider ligger på

höga nivåer, långt över vad naturen tål.

I motionen begärs att regeringen snarast utarbetar och

förelägger riksdagen en plan som visar hur kommunikationssektorn

på allvar skall kunna ingå i kretsloppssamhället. Satsningar på

kollektiva färdmedel bör ske på bekostnad av individuella

och/eller energislukande transportslag.

Enligt motion T204 (fp) präglas trafiknäringen fortfarande av

alltför många regleringar och monopolbildningar. Därför bör

konkurrensen främjas mellan trafikföretag, för att

konsumenternas behov skall kunna tillgodoses till rimliga

priser. Motionärerna förordar vidare stora satsningar på

järnvägen och telekommunikationer som ett miljövänligt

alternativ.

I motion T223 (kds) framhålls att på längre sikt bör en

skatteväxling ske mellan transporter och arbete, så att skatten

på transporterna -- främst bränslet -- successivt höjs, varvid

skatten på arbete kan sänkas. Denna fråga bör utredas av den

kommande parlamentariska utredningen om hur en skatteväxling för

miljön kan utformas.

1.3 Utskottets ställningstagande

Det övergripande målet enligt 1988 års trafikpolitiska beslut

är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika

delar en tillfredsställande säker och miljövänlig

trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska

kostnader (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159).

Riksdagen ställde sig också vid detta tillfälle bakom de fem

delmål om tillgänglighet, effektivitet, säkerhet, god miljö och

regional balans som föreslogs i den trafikpolitiska

propositionen.

Av föregående avsnitt framgår att de motioner som nu

behandlas framför allt understryker betydelsen av att

trafikpolitiken ges en inriktning som värnar om miljön.

I s-motionen förs krav fram på att en omställning skall göras

av trafiksystemet i mer miljövänlig riktning, att miljömål

fastställs för varje trafikslag, att ekonomiska styrmedel

utformas för att uppnå ett miljöanpassat trafiksystem, att

satsningar görs på kollektivtrafiken, att sjötransporterna

effektiviseras och att ett aktivt miljöarbete görs inom EU och

andra internationella organ.

I nyd-motionerna framhålls att biltullar och andra skatter

och avgifter inte bör användas som styrmedel i trafikpolitiken.

I stället bör tydliga och långsiktiga spelregler skapas för

bilindustrin såsom gränsvärden för tillåtna utsläpp. Enligt

dessa motioner är det viktigt att minska utsläppen genom att

bygga bort flaskhalsar och undvika onödiga stopp i trafiken.

I v-motionen begärs att regeringen utarbetar en plan som

visar hur kommunikationssektorn skall kunna ingå i ett uthålligt

kretsloppssamhälle, vilket bl.a. betyder satsning på kollektiva

färdmedel på bekostnad av individuella och energislukande

transportslag.

Utskottet anser att det råder en betydande samsyn mellan de

politiska partierna om de övergripande trafikpolitiska målen.

Utskottet menar också att enighet råder om att trafiksystemet

måste utformas så att konsekvenserna för miljön blir acceptabla.

De åtgärder som hittills har genomförts har bidragit till

att begränsa trafikens miljöpåverkan. Trafiktillväxten inte

bara i Sverige utan i hela Europa kan komma att innebära att

utsläppen från trafiken på längre sikt ökar trots de redan

vidtagna åtgärderna. Utskottet delar regeringens uppfattning att

detta ställer krav på att det långsiktiga tänkandet förstärks

och att mer radikala och samlade åtgärdsprogram genomförs som

angriper miljöhoten på bred front.

Utskottet menar att det program som redovisas i

propositionen medför att möjligheter kommer att finnas att

utforma transportsystemet så att det blir miljömässigt hållbart.

Regeringens strategi innebär en ökad användning av biobränslen,

en ökad användning av ekonomiska styrmedel,

energieffektivisering, förbättrad kollektivtrafik samt utökad

forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet.

När det gäller miljömål för varje trafikslag, som tas

upp i motion T224 (s), kommer regeringen att föreslå att Trafik-

och klimatkommittén skall redovisa för- och nackdelar med

sektorsspecifika mål samt utarbeta förslag till tidsmässigt

anpassade miljömål för resp. trafikslag för arbetet på kort och

lång sikt.

Sverige är ett av de europeiska länder som tillämpar

miljöstyrning med hjälp av ekonomiska styrmedel. Det gäller

t.ex. differentierade skatter på oljeprodukter, inkl.

dieselolja, kopplade till olika kvaliteter, skatterna på bensin

och koldioxidskatten. Regeringen anser att det finns anledning

att utreda förutsättningarna för ytterligare miljörelatering

inom skattesystemet. Även frågan om skatteväxling kommer därvid

att behandlas. Utskottet delar regeringens uppfattning att det

är angeläget att utnyttja ekonomiska styrmedel för att förbättra

miljön inom trafikområdet.

I flera av motionerna förordas en ökad satsning på

kollektivtrafiken.

Utskottet vill med anledning härav erinra om det beslut om

utbyggnad av infrastrukturen som riksdagen fattade i juni 1993.

Beslutet innebar bl.a. att investeringar i stomjärnvägar skall

göras för 32 miljarder kronor under den närmaste tioårsperioden.

Därmed kommer järnvägens konkurrenskraft att förstärkas

avsevärt. Betydande investeringar skall också göras i

länsjärnvägsnätet. De tre storstadsuppgörelserna innebär att

stora satsningar görs i de kollektiva trafiksystemen. Staten

bidrar med 5,5 miljarder kronor.

Utskottet instämmer i regeringens och motionärernas

bedömning att det är angeläget att stärka kollektivtrafikens

konkurrenskraft ytterligare. Av propositionen framgår att

Trafik- och klimatkommittén kommer att behandla denna fråga.

I såväl motion T224 (s) som Jo694 (s) framförs krav på att

regeringen skall utarbeta en strategi för att förebygga de

negativa konsekvenser i form av trafikökningar som kan uppstå

till följd av EES-avtalet och ett eventuellt EU-medlemskap.

Av propositionen framgår att det internationella arbetet med

frågor som berör trafik och miljö har intensifierats under det

gångna året. Inte minst medlemskapsförhandlingarna med EU har

inneburit omfattande kontakter bl.a. rörande EU:s vitbok om

varaktig rörlighet. Sveriges arbete i EFTA:s, EU:s och ECE:s

expertgrupper avseende bilavgasfrågor har varit omfattande.

Sverige har bl.a. fört fram förslag om att införa krav på att

koldioxidutsläppen från enskilda fordon skall minskas.

Sverige verkar vidare aktivt inom FN och Europeiska

transportministerkonferensen (CEMT) för att miljöanpassa

transportsystemet. Inom Östersjöregionen pågår arbetet med att

slutföra en ministerdeklaration mellan stater runt Östersjön

avseende trafik- och miljöarbetets inriktning.

Enligt motion T204 (fp) bör konkurrensen mellan

trafikföretagen främjas för att konsumenternas behov skall kunna

tillgodoses till rimliga priser.

Utskottet vill erinra om att ett omfattande arbete pågår för

att öka effektiviteten inom kommunikationssektorn genom bl.a.

avreglering av marknaderna för att öka konkurrensen. Såväl

taxinäringen som den inrikes luftfarten har avreglerats. Post-

och telemarknaderna är också öppna för konkurrens. Postverket

och Televerket har ombildats till bolag. Vägverket och

Banverkets organisation skall marknadsanpassas. Regeringen

kommer vidare inom kort att lämna förslag om att avskaffa Svensk

Bilprovnings monopol och avreglera järnvägsmarknaden.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna den inriktning av

utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem som presenteras i propositionen. Vad utskottet

anfört innebär att de motionsyrkanden om olika miljöfrågor och

avreglering som behandlats i detta avsnitt till väsentlig del

blir tillgodosedda. De påkallar därför ingen åtgärd från

riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Utskottet avstyrker

vidare yrkandet i motion T226 (nyd) om att anslagen under

littera A t.o.m. G i budgetpropositionen skall reduceras med 2,1

miljarder kronor. Utskottet är inte heller, som begärs i motion

T228 (nyd), berett att föreslå att riksdagen förbjuder

biltullar.

2 Samordnad investeringsplanering

I motion T224 (s) och N305 (s) görs den bedömningen att under

den kommande tioårsperioden krävs investeringar i

kommunikationssystemet på i storleksordningen 2 % av BNP. Det

gäller investeringar i vägar och järnvägar men också i sjö- och

luftfart och telekommunikationer inkl. satsningar på den moderna

informationsteknologin.

Enligt motion T224 (s) måste investeringarna göras så att de

ger maximal samhällsnytta. Av den anledningen bör en kommission

tillsättas för att utarbeta en nationell plan för

kommunikationerna i Sverige. I planen skall också ingå förslag

till långsiktig finansiering av investeringarna. För att den

inrikes sjöfarten skall kunna öka sin andel av

inrikestransporterna krävs att hamnarna inordnas i

infrastrukturplaneringen.

I motion T226 (nyd) förordas att samarbetet mellan

trafikverkens planeringsavdelningar förbättras och förstärks.

Kommunikationsdepartementet bör därför ges i uppdrag att snabbt

utreda och föreslå hur detta samarbete skall ske. Motionärerna

kan tänka sig att planeringsavdelningarna i resp. trafikverk

(Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket)

flyttas till en gemensam myndighet under

Kommunikationsdepartementet. Under en övergångstid bör Vägverket

och Banverket få i uppdrag att samordna sina

planeringsverksamheter.

I motion T213 (s) framhålls att Stockholmsregionens framtida

trafikproblem knappast kan lösas utan samverkan och samordning

med andra regioner och med olika statliga organ. Gjorda

prognoser pekar på att hela Mälardalsområdet på 2000-talet blir

en integrerad arbets- och bostadsmarknad vilken innefattar mer

än en tredjedel av Sveriges befolkning.

Enligt motion T217 (kds) blir samverkan mellan olika

transportsystem för att uppnå flexibilitet och optimal

användning av infrastrukturen alltmer angeläget. En samlad

strategi för landet måste innebära att frågan om logistiska

centrum lyfts fram. I den strategin är utvecklingen av

Norrköping som transportcentrum väsentlig.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:TU22 (rskr.

333) framhöll utskottet att riksdagens och regeringens

inflytande över investeringsplaneringen borde stärkas utan att

någon detaljstyrning får ske. Ett förbättrat underlag måste

därför redovisas för riksdagen vilket innebär att inneboende

konflikter lyfts fram och alternativa utvecklingar ställs mot

varandra. Riksdagen skulle därmed kunna spela en mer aktiv roll.

Krav måste också ställas på uppföljning och utvärdering av

investeringsbesluten, anförde utskottet vidare.

Då utskottet våren 1993 behandlade regeringens proposition

1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur anförde

utskottet (1992/93:TU35) att en utgångspunkt för

investeringsplaneringen måste vara en helhetssyn på

trafiksystemet. Utskottet ansåg att propositionen i alltför hög

grad varit koncentrerad på väg- och järnvägsinvesteringar. De

övriga trafikslagen borde på ett bättre sätt integreras i

planeringsprocessen. Utskottet hänvisade till att bl.a.

Riksdagens revisorer, Ekonomikommissionen (SOU 1993:16) och

Produktivitetsdelegationen (SOU 1991:82) framfört liknande

synpunkter.

I årets budgetproposition anförs att verksamheten vid

Sjöfartsverket och Luftfartsverket helt finansieras genom

avgifter på brukaren och inte som vid Vägverket och Banverket

genom anslag på statsbudgeten. Villkoren för post- och

telekommunikationer finns i postlagen och i telelagen. Statens

möjligheter att helt integrera sjöfart, luftfart, post- och

telekommunikationer med väg- och järnvägsplaneringen är därför

begränsade. Enligt regeringen är det nödvändigt att vid sidan av

investeringar i infrastruktur också väga in hur alternativ

trafikering kan bidra till att uppnå de trafikpolitiska målen.

Regeringen kommer, med anledning av riksdagens önskemål, att

låta Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU)

analysera hur sjöfart, luftfart, post- och telekommunikationer

kan sampela med vägar och järnvägar i ett integrerat

kommunikationssystem. Det är enligt regeringen inte nu möjligt

att avgöra huruvida styrning är förenligt med de trafikpolitiska

mål och principer som riksdagen lagt till grund för gällande

trafikpolitik. Det är regeringens ambition att redovisa

resultatet av genomförda studier och analyser i samband med att

investeringsplanerna revideras om tre år.

En enig riksdag har sålunda vid flera tillfällen uttalat att

en utgångspunkt för investeringsplaneringen måste vara en

helhetssyn på trafiksystemet och att vid sidan av väg- och

järnvägsinvesteringar, övriga trafikslag på ett bättre sätt

borde integreras i planeringsprocessen.

Utskottet finner mot bakgrund av de ovan redovisade

uttalandena från riksdagen de skrivningar om

investeringsplaneringen som redovisas i budgetpropositionen

mycket otillfredsställande. De utrycker också stor nonchalans

mot riksdagen.

Skrivningarna kan enligt utskottets mening inte tolkas på

annat sätt än att regeringen inte anser att det finns något

behov av att stärka det politiska inflytandet över

investeringarna. Med tanke på den omfattande utbyggnad av

infrastrukturen som måste ske är detta mycket olyckligt.

Tillgången till fungerande kommunikationer är i hög grad en

fråga om välfärd och rättvis fördelning. Avvägningar måste

därför göras utifrån politiska överväganden. Det gäller bl.a.

förhållandet mellan de olika trafikslagen, tillgängligheten,

regionalpolitiska satsningar och frågor om finansiering och

kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T224

(s) att en kommission bör tillsättas för att utarbeta en

nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Utgångspunkten

skall därvid vara att investeringarna ges en sådan inriktning

att vi kan uppnå ett miljöanpassat trafiksystem som samtidigt

bidrar till ökad välvärd och tillväxt. I planen skall också ingå

förslag till långsiktig finansiering av kommunikationerna.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T224

(s) och N305 (s) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet

med dem blir dock till väsentlig del tillgodosett.

3 Elektronisk infrastruktur

3.1 Regeringens bedömning

Regeringen anser att kunskaperna är bristfälliga om hur skilda

typer av tillämpningar av informationsteknologi i trafiken

kommer att påverka transportsystemet i stort och därmed de

trafikpolitiska målen. Hittills genomförda studier tyder på att

det vid ett planerat och samordnat införande av väginformatik

bör vara möjligt att nå betydande positiva effekter.

Den från integritetssynpunkt kanske känsligaste frågan är de

möjligheter som tekniken ger att identifiera enskilda fordon

eller förare. Regeringens uppfattning är att integritetsfrågorna

är utomordentligt viktiga och att det finns ett klart intresse

från såväl enskildas som från samhällets utgångspunkt att

systemen utformas så att de inte öppnar möjligheter till

övergrepp på den enskildes rätt till ett skyddat privatliv.

Regeringen anser att det yttersta ansvaret för utvecklingen

av sådana informationsteknologitillämpningar som avsevärt kan

påverka utformningen och driften av trafikanläggningarna i

första hand bör åvila staten. Samtidigt bör också landstingen

och kommunerna tillförsäkras ett inflytande över införandet av

sådan teknik som framför allt berör trafikanläggningar för

regionala och lokala behov.

Enligt regeringens uppfattning är det ännu för tidigt att

dra några entydiga slutsatser om hur staten skall förhålla sig

till utvecklingen av skilda system och funktioner. Sammantaget

synes tekniken innebära stora möjligheter att förbättra

trafiksystemet från bl.a. miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt,

men det är också lätt att se stora risker och komplikationer i

samband med en storskalig användning.

Arbetet med att närmare analysera väginformatiken från

trafikpolitiska utgångspunkter och förbereda en anpassning av

regelverk och institutionella förhållanden bör redan nu

påbörjas. Regeringen har därför för avsikt att inrätta en

särskild delegation för transportinformatik som kan fungera som

beredningsorgan i dessa frågor.

Delegationen skall bl.a. ha till uppgift att studera

införandet av den nya tekniken från telepolitiska utgångspunkter

och lämna förslag till de ändringar i lagstiftning,

myndighetsinstruktioner, administrativa rutiner m.m. som

erfodras. I delegationens uppdrag bör också ingå att följa

utveklingen på området med särskild tonvikt på samordningen på

Europanivå.

Delegationen bör vara oförhindrad att behandla frågor som

rör flera trafikgrenar eller hela transportsektorn, men det

skall klart framgå av uppdraget att tyngdpunkten i verksamheten

skall ligga på väginformatikområdet.

Arbetet inom delegationen bör enligt regeringen inriktas mot

att en slutrapportering skall ske före utgången av år 1996.

Därutöver bör en årsvis redovisning av verksamheten göras.

3.2 Motionerna

I motionerna T224 (s) och N305 (s) framhålls att behovet av

informationsutbyte ökar snabbt. Redan nu finns möjligheter för

den som har rätt utrustning och tillräckliga kunskaper att

snabbt få fram världens samlade kunskap inom ett område. För att

denna samlade information skall komma till bred användning måste

kunskapen om hur man bygger informationssystem och hur man

använder dem spridas brett. Detta förutsätter att de olika

informationssystem som redan finns samordnas. Motionärerna anser

att staten har ansvar för att en sådan samordning kommer till

stånd och att nödvändiga ändringar i lagstiftningen och andra

regelverk görs.

I motionerna yrkas att en särskild IT-kommission bildas med

uppgift att samordna utvecklingen av den svenska

informationsinfrastrukturen. Målet för arbetet skall vara att

Sverige år 2005 skall befinna sig i den absoluta världstoppen

när det gäller såväl tillgång till som användning av

informationsteknologi inom alla samhällssektorer. Ett delförslag

beträffande informationstekniken på transportområdet bör

presenteras första halvåret 1995.

Enligt motion T809 (nyd) kommer en stor del av morgondagens

kommunikation att gå via optiska kablar. Motionärerna anser att

Sverige delvis har tappat initiativet när det gäller

telekommunikationer. Sveriges möjligheter är dock mycket goda om

vi kan få en nationell samling kring denna framtidsbransch. I

motionen föreslås därför att en kommitté snarast tillsätts som

identifierar behoven här hemma och på världsmarknaden,

klarlägger vår position och utarbetar en handlingsplan.

Även i motionerna T216 (v) och T808 (v) understryks

informationsteknologins betydelse för samhällsutvecklingen. I

den sistnämnda motionen framhålls att om en svensk satsning på

informationsinfrastruktur främst skall tjäna folkets behov och

inte enbart underlätta för de multinationella företagen att få

avsättning för sina mediaprodukter bör staten inte nöja sig med

rollen som tillhandahållare av riskkapital. Staten bör ta ansvar

för infrastrukturen och sörja för att ett fiberoptiskt nät blir

tillgängligt för alla i hela landet.

I motionen yrkas att en parlamentarisk utredning tillsätts

som bl.a. skall visa hur staten skall kunna ta över ansvaret för

att bygga ett nät i hela landet, hur en sådan infrastruktur kan

främja folkbildningen, hur demokratin utvecklas, hur miljön

påverkas och hur forskningen kan främjas.

I motion T413 (fp) framhålls att stora möjligheter finns att

utnyttja den tekniska utvecklingen inom elektronik- och

dataområdet på fordonssidan. Enligt motionären bör det vara

möjligt att öka trafiksäkerheten och framkomligheten, att minska

vägtrafikens miljöskadlighet, att åstadkomma bättre

differentierad och rättvisare skatteuppbörd, att förhindra

stölder samt att göra trafiken billigare och effektivare. För

att åstadkomma förbättringar krävs att staten tar initiativ till

en samlad genomgång av behov och möjligheter inom området. En

sådan utredning förutsätter internationellt samarbete inom bl.a.

EU och ECE.

I motion A456 (s) yrkas att regeringen skyndsamt tar initiativ

för att utveckla elektroniska höghastighetsnät med stor

kapacitet för universitet, högskolor, forskningsinstitutioner

och teknikorienterade företag i Stockholmsregionen.

3.3 Utskottets ställningstagande

En väl utbyggd infrastruktur har avgörande betydelse för

Sveriges möjligheter till ekonomisk tillväxt. Det beslut som

riksdagen fattade våren 1993 om investeringar i vägar och

järnvägar på ca 100 miljarder kronor under den närmaste

tioårsperioden var därför mycket betydelsefullt.

Den snabba teknologiska utvecklingen gör det nödvändigt att

Sverige även tar till vara de möjligheter som den elektroniska

infrastrukturen kan erbjuda. Syftet med den elektroniska

infrastrukturen är att skapa förutsättningar för individer,

företag och den offentliga sektorn att kommunicera elektroniskt

med vem som helst över hela världen.

Om Sverige kan tillvarata de möjligheter som finns kommer

vår konkurrenskraft att förstärkas. Människornas

levnadsförhållanden kommer också att påverkas, t.ex. genom att

arbete kan utföras i hemmen och sysselsättning skapas i

glesbygden. Miljön kan förbättras till följd av minskat

transportbehov.

Informationsteknologin innebär också risker som måste

beaktas. Eftersom det blir lättare att registrera uppgifter kan

den personliga integriteten hotas. Beroendet av

datakommunikationer kan öka sårbarheten och de människor som

inte förmår tillgodogöra sig den nya tekniken kan få

svårigheter.

Av propositionen och motionerna framgår att det finns en

medvetenhet om informationsteknologins betydelse. Vid en

internationell jämförelse hävdar sig Sverige mycket väl när det

gäller den nya teknologin. Vi torde ha ett av världens mest

utbyggda fiberoptiska nät. I jämförelse med andra länder har vi

också hög andel persondatorer och mobiltelefoner. För att kunna

tillvarata de möjligheter som den nya tekniken erbjuder är det

därför nödvändigt att försöka se till att den kan ges en så bred

användning som möjligt.

På transportområdet pågår ett omfattande forsknings- och

utvecklingsarbete för att utnyttja informationsteknologin.

Exempel på tillämpningsområden på vägtrafiksidan är

trafikkontroll och trafikstyrning i tätorter och längs

huvudleder, system för res- och transportplanering och olika

övervaknings- och stöldsystem i fordonen. Även inom

kollektivtrafikområdet finns omfattande tillämpningar när det

gäller planering av linjer och turer, trafikledning,

resandeinformation, biljetthantering m.m.

Mot bakgrund av den betydelse som informationsteknologin

kommer att ha för Sveriges utvecklingsmöjligheter ser utskottet

mycket positivt på den uppmärksamhet som regeringen och

partierna ägnat dessa frågor. Av propositionen framgår att

regeringen har för avsikt att tillsätta en delegation för

transportinformatik som skall vara ett tillfälligt

beredningsorgan för regeringen i frågor som gäller den nya

teknikens trafikpolitiska konsekvenser och behovet att utforma

regelverk kring informationsteknologins användning i trafik- och

transportsystemet.

För att stärka regeringens roll när det gäller att ge

ledning och inriktning för en bred nationell samling på

informationsteknologier kommer statsministern att tillkalla en

kommission i vilken de närmast berörda statsråden --

näringsministern, kommunikationsministern, finansministern,

utbildningsministern och justitieministern -- skall ingå.

Kommissionen, som kommer att ledas av statsministern kommer till

sig att knyta företrädare för forskning och näringsliv.

I såväl s-, nyd- som v-motionerna understryks den nya

teknikens betydelse och begärs att regeringen tillsätter en

kommission eller utredning för att kunna åstadkomma en nationell

kraftsamling. Det råder sålunda en betydande samsyn i dessa

frågor. Utskottet anser att detta är värdefullt och att det

skapar goda förutsättningar att tillvarata informationsteknikens

möjligheter.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att driva

frågorna om informationsteknologin kraftfullt och för riksdagen

redovisa resultatet av det arbete som nu skall påbörjas.

Utskottet förutsätter vidare att den delegation för

transportinformatik som regeringen skall tillsätta kommer att

behandla frågor inom hela transportområdet.

Av det anförda följer att samtliga motioner måste anses

tillgodosedda. De kan därför lämnas utan särskild åtgärd från

riksdagens sida.

4 Övriga frågor

I motion N307 (s) framhålls att den nya regionala

indelningen av flera av infrastrukturverken, bl.a. Vägverket

och Banverket, försvårar det demokratiska inflytandet. Enligt

motionen bör infrastrukturverkens organisation sammanfalla med

den regionala politiska och administrativa indelningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att

regeringen tagit initiativ till en samlad översyn av den

regionala nivån. Översynen som utförs av den s.k.

Regionberedningen syftar till att utforma förslag om den

offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional

nivå. Frågan om hur statliga myndigheters regionala organisation

kan anpassas till en eventuell ny indelning kommer att tas upp

vid översynen.

I avvaktan på resultatet av Regionberedningens arbete och

regeringens ställningstagande avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

I motion T902 (m) yrkas att landstingens huvudmannaskap för

viss regional kollektivtrafik upphör. När beslutet om

huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik togs fanns det

enligt motionen anledning för landstingen att vara med som

huvudmän. Kommunerna saknade tradition att samarbeta över

kommungränserna. Nu finns organisationen uppbyggd och

kommunernas roll som beställare av trafik är etablerad. Därför

bör landstingens huvudmannaskap upphöra.

Utskottet vill för sin del framhålla att enligt lagen om

huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (1978:438) kan

landstinget och kommunerna i ett län komma överens om att

antingen landstinget eller kommunerna i länet skall vara

huvudman. Det som motionärerna önskar kan således åstadkommas på

frivillig väg. Utskottet är inte berett att förorda att lagen

ändras så att landstingens huvudmannaskap upphör. Motionen

avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt

bärkraftigt transportsystem

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkandena

1 och 2, 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8,

1993/94:T224 yrkande 2, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2,

1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 samt 1993/94:Jo694

yrkandena 23 och 24 godkänner regeringens inriktning av

utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men. (v)

2. beträffande samordnad investeringsplanering

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224

yrkandena 1 och 12 och 1993/94:N305 yrkande 13 samt med avslag

på motionerna 1993/94:T213 yrkande 1, 1993/94:T217 och

1993/94:T226 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

res. 3 (m, fp, c, kds)

res. 4 (nyd)

3. beträffande elektronisk infrastruktur

att riksdagen lämnar motionerna 1993/94:T216 yrkande 17,

1993/94:T224 yrkande 21, 1993/94:T413, 1993/94:T808 yrkande 1,

1993/94:T809, 1993/94:A456 yrkande 5 samt 1993/94:N305 yrkande

14 utan särskild åtgärd,

4. beträffande infrastrukturverkens organisation

att riksdagen avslår motion 1993/94:N307 yrkande 12,

5. beträffande landstingens huvudmannaskap

att riksdagen avslår motion 1993/94:T902.

Stockholm den 1 mars 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s),

Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita

Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars

Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth

Lantz (kds) och Tom Heyman (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet Särskilda frågor under

denna rubrik (s. 145--156) att riksdagen godkänner inriktningen

av utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem.

Reservationer

1. Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem (mom. 1)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s)

anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "förbjuder

biltullar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att väl fungerande kommunikationer är av

grundläggande betydelse för att människor skall kunna leva och

arbeta under jämlika villkor i hela landet. En god infrastruktur

är också en förutsättning för en god näringslivsutveckling.

Tillgång till snabba och säkra gods- och persontransporter såväl

inom landet som till marknaderna i Europa är en del i detta

system.

I budgetpropositionen finns en programförklaring om

framtidens trafiksystem. Som framhålls i motion T224 (s) saknas

dock förslag om konkreta åtgärder och en analys av vad

EES-avtalet och ett eventuellt kommande medlemskap i EU kommer

att medföra för trafiksektorn.

Arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart trafiksystem

bör innehålla följande:

Miljömål fastställs för varje trafikslag.

1988 års trafikpolitiska beslut följs genom att trafiken skall

bära sina egna kostnader.

Utformning av ekonomiska styrmedel för att uppnå ett

miljöanpassat trafiksystem.

Samhällsplanering som leder till minskat transportbehov.

Satsning på kollektivtrafiken, främst i storstadsområdena.

Störningarna från transporterna minskas genom:

överföring av främst tunga godstransporter till järnväg

eller fartyg,

utveckling av renare fordon och arbetsmaskiner genom

utvidgning av miljöklassningen och skärpta avgaskrav,

utredning för att ta fram ett system för miljöklassning av

små motorer,

utvecklingsprojekt tillsammans med bilindustrin för att ta

fram energisnåla och krocksäkra bilar,

utveckling av renare bränslen,

miljökrav på fartygsmotorer och krav på svavelfattiga oljor

för fartyg som trafikerar svenska hamnar.

Gods- och persontrafiken på järnväg effektiviseras t.ex. genom

satsning på godsbanor och förändring av banavgifterna för att

stimulera till ökad järnvägstrafik.

Effektivisering av sjötransporterna genom åtgärder på fartygen

och förändring av verksamheten i hamnarna.

Satsning på informationsteknologin för att minska och samordna

transporterna, styra trafikströmmarna och öka

trafiksäkerheten.

Aktivt arbete inom EU och i andra internationella organ för

att åstadkomma renare fordon genom bl.a. införande av

miljöklasser för fordon och bränslen.

Utskottet anser vidare att regeringen bör utarbeta en strategi

för att förebygga negativa konsekvenser av EES och ett

eventuellt EU-medlemskap. En sådan strategi bör bl.a. innehålla

förslag till ökat engagemang för att förmå EU att anta ett

direktiv om koldioxidskatt. En plan för hur godstransporterna

skall läggas om till förmån för större andel transporter på

järnväg och med sjöfart behövs också. Därtill krävs att Sverige

verkar för att utsläppskraven skärps både i Sverige och i EU.

Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T224 (s) och

Jo694 (s) tillstyrks i denna del. Övriga motionsyrkanden

avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt

bärkraftigt transportsystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224 yrkande

2 och 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24, med anledning av

regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T204

yrkandena 1 och 2, 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2,

1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2 samt

1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem (mom. 1)

Kenneth Attefors (nyd) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "förbjuder

biltullar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T228

(nyd) att bilen även i framtiden kommer att vara en

huvudtransportör för det svenska folket. Glesbygden skulle inte

överleva utan bilen. För att klara miljön måste ett

nollemissionsfordon tas fram, vilket kan vara någon form av

hybridbil. Riksdagen bör sätta upp gränsvärden på utsläpp och

inte styra genom straffbeskattning av den befintliga

fordonsparken. Vidare bör man inte satsa på avgiftsfinansierade

miljardprojekt som förstör städernas kulturmiljöer utan bygga

bort de värsta flaskhalsarna. Jämnt flytande trafik minskar

utsläppen medan ryckig trafik ökar dem.

Utskottet anser även att utsläpp från andra fordon än bilar

skall utvecklas och åtgärdas. Det kan gälla traktorer,

arbetsredskap, färjor och flygplan. Dessa kommer annars att

släppa ut mer kväve än den samlade bilparken.

Det är vidare viktigt att staten ger industrin klara

spelregler för framtiden. Därigenom skapas en framförhållning så

att bilindustrin hinner ställa om sin produktion.

Som framhålls i motionen är det en mänsklig rättighet att

kunna åka in till städer och samhällen för att t.ex. göra inköp

utan att erlägga biltullar. Dessa bör därför förbjudas.

Vägavgifter bör kunna användas vid mycket speciella tillfällen

som en del i finansieringen av infrastrukturen.

Kostnaderna för kollektivtrafiken måste i högre grad bäras

av konsumenterna. En resa man inte är beredd att betala för

behöver kanske inte göras.

Utskottet anser att de av regeringen föreslagna anslagen för

infrastrukturutbyggnad under littera A bör reduceras med 2

miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor samt att anslagen

under littera B t.o.m. G bör reduceras med 2 % till 2,7

miljarder kronor. Regeringen bör återkomma till riksdagen i

anslutning till kompletteringspropositionen med förslag om hur

besparingarna skall genomföras.

Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T226 (nyd)

och T228 (nyd) tillstyrks i nu behandlade delar. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt

bärkraftigt transportsystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T226

yrkandena 1 och 2 och 1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12,

med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T216

yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T224 yrkande

2 samt 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Samordnad investeringsplanering (mom. 2)

Rolf Clarkson (m), Elving Andersson (c), Jan Sandberg (m),

Lars Björkman (m), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz (kds) och

Tom Heyman (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "En enig" och slutar med "del tillgodosett" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser fortfarande att en utgångspunkt för

investeringsplaneringen måste vara en helhetssyn på

trafiksystemet. Utskottet, som ser positivt på det

utredningsarbete som aviseras i propositionen, förutsätter att

det bedrivs kraftfullt och att regeringen så fort som möjligt

för riksdagen redovisar sina ställningstaganden.

Av det anförda följer att utskottet anser att något

initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena

inte är erforderligt. De avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande samordnad investeringsplanering

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T213 yrkande 1,

1993/94:T217, 1993/94:T224 yrkandena 1 och 12, 1993/94:T226

yrkande 3 samt 1993/94:N305 yrkande 13,

4. Samordnad investeringsplanering (mom. 2)

Kenneth Attefors (nyd) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "En enig" och slutar med "del tillgodosett" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion T226 (nyd) bör samarbetet mellan

trafikverkens planeringsavdelningar förbättras och förstärkas.

Kommunikationsdepartementet bör snabbt utreda och föreslå hur

detta samarbete skall ske. Därvid bör övervägas att

planeringsavdelningarna i resp. trafikverk (Vägverket,

Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket) flyttas till en

gemensam myndighet under Kommunikationsdepartementet. Under en

övergångstid bör Vägverket och Banverket få i uppdrag att

samordna sina planeringsverksamheter.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T226

(nyd) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen

till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande samordnad investeringsplanering

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T226 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1993/94:T213 yrkande 1,

1993/94:T217, 1993/94:T224 yrkandena 1 och 12 samt

1993/94:N305 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem

Regeringens kommunikationspolitik kännetecknas av tvetydighet

och brist på ett längre tidsperspektiv. Å ena sidan höjer man

bensinskatten, å andra sidan planerar man att bygga nya

motorvägar. Å ena sidan vill man minska kväveoxidutsläppen, å

andra sidan vill man bygga en Öresundsbro vars trafik kommer att

generera ökade kväveoxidutsläpp. På punkt efter punkt är det

tydligt att starka särintressen såsom bilindustri, oljeindustri

och byggföretag styr regeringens beslut. Detta är olyckligt och

bromsar den nödvändiga moderniseringen av samhället i

miljöanpassad riktning.

Regeringen redovisar på undanskymd plats i propositionen att

endast ett av fyra mål beträffande luftföroreningar uppnås.

Utsläppen av svaveldioxid, koldioxid och kväveoxider ligger på

höga nivåer, långt över vad naturen tål.

Som framhålls i motion T216 (v) bör regeringen snarast

utarbeta och förelägga riksdagen en plan som visar hur

kommunikationssektorn på allvar skall kunna ingå i

kretsloppssamhället. Satsningar på kollektiva färdmedel bör ske

på bekostnad av individuella och/eller energislukande

transportslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 borde ha hemställt:

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt

bärkraftigt transportsystem

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkandena 1

och 2, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande

8, 1993/94:T224 yrkande 2, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2,

1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 samt 1993/94:Jo694

yrkandena 23 och 24 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem1

Motionerna2

Utskottet4

1 Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem4

1.1 Regeringens överväganden4

1.2 Motionerna6

1.3 Utskottets ställningstagande9

2 Samordnad investeringsplanering11

3 Elektronisk infrastruktur14

3.1 Regeringens bedömning14

3.2 Motionerna15

3.3 Utskottets ställningstagande16

4 Övriga frågor17

Hemställan18

Reservationer19

Meningsyttring av suppleant23