Bet. 1993/94:TU17

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU17

Post- och telekommunikation

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

TU17

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga

förslag under avnittet Post och telekommunikation i årets

budgetproposition. Förslagen avser främst medelsanvisningar och

gäller ca 190 miljoner kronor till Post- och telestyrelsen, ca

352 miljoner kronor till Post- och telestyrelsens upphandling av

särskilda samhällsåtaganden, 250 miljoner kronor som ersättning

till Posten för rikstäckande betalnings- och kassaservice samt

140 miljoner kronor till kostnader förenade med statens ägande i

SOS Alarmering AB.

I betänkandet behandlas också ett knappt tjugutal

motionsyrkanden. De avser huvudsakligen de sociala och

regionalpolitiska målen för Postens och Telias verksamheter samt

Telias investeringar och taxor. Samtliga motionsyrkanden

avstyrks.

Fyra reservationer är fogade till betänkandet.

S-ledamöterna reserverar sig till förmån för s-yrkanden om

de sociala och regionalpolitiska målen för Telias verksamhet

samt om en tidigareläggning av Telias investeringar för att

påskynda AXE-utbyggnaden. Vidare reserverar sig s-ledamöterna i

fråga om motiveringen för utskottets ställningstagande till

tre motionsyrkanden om utjämning av teletaxorna.

Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån för ett nyd-yrkande

om en utredning om differentierade teletaxor för pensionärer och

andra svaga grupper i samhället.

I en meningsyttring framhåller v-suppleanten att han biträder

hemställan i s-ledamöternas reservation om sociala och

regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet samt

s-ledamöternas motiveringsreservation.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Motionerna

1993/94:T207 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om infrastruktursatsningar i Värmland, bl.a.

NKlJ-banan, väg 62 och telenätet samt ökade bidrag till

flyglinjen Torsby--Hagfors--Arlanda.

1993/94:T219 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om telekommunikationer.

1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

koncessionslagstiftning för post- och televerksamheten i

enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen hos regeringen begär att den verkar för

att AXE-systemet är utbyggt år 1997,

23. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att låta

Telia AB räntefritt ta upp lån i Riksgäldskontoret för

300 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

24. att riksdagen på ett särskilt anslag anvisar

25 000 000 kr för täckande av räntekostnaden i

Riksgäldskontoret för Telia AB.

1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att snarast låta utreda

förutsättningarna för differentierade teletaxor för pensionärer

och andra svaga grupper i samhället.

1993/94:T801 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utjämning av teletaxorna.

1993/94:T802 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av goda telekommunikationer i

glesbygd.

1993/94:T803 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statlig upphandling av teleinvesteringar som inte är

företagsekonomiskt lönsamma men bedöms vara samhällsekonomiskt

lönsamma eller regionalpolitiskt motiverade.

1993/94:T804 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om samordning av system för radiokommunikation.

1993/94:T805 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om teletaxorna.

1993/94:T806 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i lagen om radiokommunikation att

tillståndskravet för trådlösa mikrofoner med extremt låg

uteffekt och med kort räckvidd avskaffas.

1993/94:T807 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär åtgärder som syftar till att underlätta för

ungdomar och andra att kunna teckna nya telefonabonnemang till

rimliga priser.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Postverket och Televerket,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om data- och telekommunikationer.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om telenätets standard i Dalarna.

Utskottet

1 Inledning

Mot bakgrund av bl.a. den förändrade marknadssituationen på

post- och telekommunikationsområdet beslutade riksdagen förra

året om ny lagstiftning samt om förändrade

marknadsförutsättningar för affärsverken Postverket och

Televerket.

Den 8 juni 1993 beslutade riksdagen om en telelag och en

förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop.

1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443). Genom beslutet godkände

riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Televerket

till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB. Bolagiseringen,

telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation

trädde i kraft den 1 juli 1993. Televerkets kvarvarande

myndighetsfunktioner överfördes samtidigt till Telestyrelsen,

som blivit den nya förvaltningsmyndigheten inom tele- och

radioområdena.

Den 17 december 1993 beslutade riksdagen om en postlag och

en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop.

1993/94:38, bet. TU11, rskr. 119). Genom beslutet godkände

riksdagen den nya lagstiftningen på postområdet samt

ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag,

Posten AB. Bolagiseringen och postlagen (1993:1684) trädde i

kraft den 1 mars 1994. Myndighetsuppgifter på postområdet och

tillsynen enligt postlagen överfördes samtidigt till

Telestyrelsen under det nya namnet Post- och telestyrelsen.

2 Anslagsfrågor

2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen

Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader

styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn,

föreskrivande verksamhet och marknadsövervakning. Vidare

disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell

harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav.

Styrelsen uppbär avgifter enligt den nya post- och

telelagstiftningen och viss annan lagstiftning. Avgifterna, som

inlevereras på inkomsttitel till statsbudgeten, skall motsvara

full täckning för samtliga kostnader som uppkommer i samband med

myndighetens verksamhetsåtaganden, utom kostnader för vissa

samhällsåtaganden.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på knappt 190

miljoner kronor för nästa budgetår. Regeringen anser också att

Post- och telestyrelsen bör ersättas för vissa kostnader,

sammantaget 14 miljoner kronor, som myndigheten har i samband

med en genomförd rationalisering. Regeringen föreslår därför att

Post- och telestyrelsen tillåts frångå kravet på full

kostnadstäckning för nästa budgetår. Vidare föreslås att

kreditutrymmet för myndighetens räntekonto med kredit i

Riksgäldskontoret och anslagskrediten skall ligga kvar på

maximalt 10 % resp. 5 % av totala förvaltningsanslaget, dvs.

19 miljoner kronor resp. 9,5 miljoner kronor. Slutligen föreslås

en låneram i Riksgäldskontoret för nästa budgetår omfattande

13,7 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker dessa förslag.

2.2 Anslaget D 2. Post- och telestyrelsen: Upphandling av

särskilda samhällsåtaganden

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 351,7 miljoner

kronor för nästa budgetår enligt följande fördelning.

Televerksamhet

- Totalförsvarsområdet 225 104 000

- Handikappområdet 4 000 000

Postområdet

- Totalförsvarets behov av brevbefordran 24 000 000

- Befordran av blindskrift 27 000 000

- Handikappservice i samband med postservice 20 000 000

- Befordran av blindskriftsförsändelser 51 569 000

351 673 000

Förslaget innebär att Socialdepartementets huvudtitel, anslag

E 8, Ersättning till Postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, upphör och att medlen överförs till

Kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande

betalnings- och kassaservice

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 250 miljoner kronor

för nästa budgetår, dvs. ett 50 miljoner kronor lägre belopp än

vad som anvisats för innevarande budgetår. Förslaget skall ses

mot bakgrund av att riksdagen i samband med sitt beslut om

bolagisering av Postverket inte godtog regeringens förslag om en

mervärdesskatt på 25 % för brevförsändelser. Riksdagen uppdrog

i stället åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett

förslag om 12 % mervärdesskatt för brevförsändelser. I

postbetänkandet konstaterades att en sådan sänkning av

mervärdesskatten skulle få en positiv inverkan på Postens

resultat och en negativ inverkan på statens inkomster. Utskottet

sade sig därför förutsätta att regeringen i samband med 1994 års

budgetproposition skulle lämna förslag om "hur denna icke

förutsedda statsfinansiella resultatförsämring på 50 miljoner

kronor per år kan kompenseras genom en reducering av anslaget

till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice."

I sammanhanget bör nämnas att regeringen nu fullgjort

uppdraget och att riksdagen beslutat om en mervärdesskatt på

12 % för brevförsändelser (prop. 1993/94:105, bet. SkU21, rskr.

122).

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning.

2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS

Alarmering AB

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en

medelsanvisning på 140 miljoner kronor för nästa budgetår.

3 Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias

verksamhet

I motion T224 (s) framhåller motionärerna att de av flera skäl

motsatte sig bolagiseringarna av Posten och Televerket.

Regeringen har inte kunnat visa -- betonas det i motionen -- att

dessa åtgärder skulle ge människorna och näringslivet i Sverige

bättre postservice och bättre telekommunikationer.

Bolagiseringarna kommer vidare med stor säkerhet att innebära en

försämrad service utanför landets tätbebyggda delar samt ett

försämrat demokratiskt inflytande över verksamheterna.

Motionärerna säger sig också befara att bolagiseringarna är det

första steget mot privatiseringar, något som de betonar skulle

vara ytterst olyckligt. Slutligen erinrar motionärerna om att de

inför bolagiseringen av såväl Televerket som Posten krävde en

koncessionslagstiftning som skulle garantera att de av riksdagen

fastställda sociala och regionalpolitiska målen för

verksamheterna kunde uppfyllas.

I motion N283 (s) betonas vikten av att Postens och Telias

regionalpolitiska uppgifter inte överges. Vidare framhåller

motionärerna att det finns starka skäl att uppmärksamma Postens

och Telias försämrade servicegrad och taxesättning, så att

utvecklingen inte undergräver inlandskommunernas

levnadsbetingelser. Slutligen framställs samma krav på

koncessionslagstiftning som i motion T224 (s).

Synpunkter av samma slag som i de båda motionerna behandlades

utförligt i utskottets inledningsvis nämnda fjolårsbetänkanden

1993/94:TU30 En telelag och en förändrad verksamhetsform för

Televerket m.m. (telebetänkandet) och 1993/94:TU9 Postlag och en

förändrad verksamhetsform för Postverket (postbetänkandet).

Mindre än ett år, resp. mindre än ett kvartal, har gått sedan

riksdagen godkände de båda betänkandena. Mot den angivna

bakgrunden inskränker sig utskottet nu till att

sammanfattningsvis framhålla följande.

Den förändrade marknadssituationen inom post- och

teleområdena gjorde en förändring av Postens och Televerkets

verksamhetsform nödvändig. Aktiebolagsformen bedömdes med hänsyn

inte minst till den förändrade marknadssituationen som mest

ändamålsenlig. Riksdagen har fastställt sociala och

regionalpolitiska mål för verksamheterna. Sådana mål anges i

telelagen och postlagen. Det åligger Post- och telestyrelsen att

verka för att uppfyllelsen av målen säkerställs. Vidare anvisas

medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda

samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I

sammanhanget bör också nämnas att riksdagen inför

bolagiseringarna av Televerket och Posten bemyndigade regeringen

att teckna vissa avtal med de två nya bolagen. På teleområdet

gäller det bl.a. avtal om taxeutveckling för hushålls- och viss

företagstelefoni, som utskottet återkommer till, och om

olönsamma telefonautomater i glesbygd. På postområdet märks

bl.a. avtal om upprätthållande av post- och kassaservice i hela

landet samt om gränser för en eventuell höjning av avgiften för

privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser.

Samtliga aktier i Telia AB och Posten AB skall enligt

fjolårets båda riksdagsbeslut ägas av staten. Någon ändring

därvidlag är inte möjlig utan riksdagens samtycke.

Vad gäller kravet i de båda motionerna på en

koncessionslagstiftning vill utskottet erinra om att tillstånd

krävs enligt telelagen för att driva televerksamhet i den

omfattning som anges i 5 §. Tillståndsmyndighet är Post- och

telestyrelsen. Av 4 § postlagen framgår att postverksamhet får

bedrivas först efter anmälan hos Post- och telestyrelsen. Kravet

på tillstånd resp. anmälan gör det möjligt för Post- och

telestyrelsen att utöva den tillsyn som är erforderlig med

hänsyn bl.a. till de i postlagen och telelagen fastställda målen

för postverksamhet och televerksamhet.

Slutligen vill utskottet erinra om att det i postbetänkandet

betonade vikten av uppföljning och utvärdering av utvecklingen

inom post- och teleområdena. Utskottet ansåg att det, vid sidan

av den redovisning som lämnas till riksdagen i samband med de

årliga redogörelserna för de statliga företagen, fanns ett behov

av en mer utförlig redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse

och servicegrad inom post- och telemarknaderna. Därvid borde

även rapporteras resultatet av bl.a. Post- och telestyrelsens

uppföljningsarbete. Av det anförda följer att utskottet inte

finner någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av de nu

aktuella motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.

4 Telias investeringar

I motion T224 (s) framhålls att en följd av bolagiseringen av

Televerket är att det nu är Telia AB som har satt ambitionerna

när det gäller AXE-systemets utbyggnad. Nuvarande planer innebär

att detta skall vara fullt utbyggt i hela landet år 2000. De

områden som ligger sist i planerna är Värmland, Norrland och

Dalarna. Teknik-, sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl

talar enligt motionärerna för att utbyggnadsmålet skall nås

redan år 1997. En sådan tidigareläggning kräver investeringar

med 300 miljoner kronor per år under perioden i fråga. Telia AB

bör bemyndigas att ta upp ett räntefritt lån på 300 miljoner

kronor i Riksgäldskontoret, och riksdagen bör på ett särskilt

anslag anvisa 25 miljoner kronor för att täcka räntekostnaden.

I motion T219 (s) framhålls att den pågående avregleringen

inom telekommunikationsområdet inger oro i fråga om

möjligheterna att försörja hela Sverige med moderna tele- och

datatjänster. Att vissa regioner missgynnas genom effekterna av

avregleringen är inte acceptabelt, betonar motionärerna. Staten

bör därför säkra att grundläggande tele- och datatjänster

erbjuds i hela landet.

I motion T207 (s) framhålls att Hagfors-Munkforsområdet på

grund av sin företagsstruktur har krav på goda teleförbindelser.

Det är av stor vikt att utbyggnad och förstärkning av telenätet

påskyndas i detta område.

I motion T802 (kds) behandlas telekommunikationerna i

Östergötlands glesbygdsområden. Motionären framhåller att det är

av största vikt att glesbygden och de mindre orterna inte kommer

i efterhand vid utbyggnaden av landets telekommunikationer.

Glesbygdens behov av goda telekommunikationer bör tvärtom få hög

prioritet, även i jämförelse med befolkningstäta och

företagsintensiva regioner.

Enligt motion T803 (fp) bör man införa en ordning som

möjliggör statlig upphandling av sådana teleinvesteringar som

inte är lönsamma från företagsekonomisk synpynkt, men från

samhällsekonomisk, eller som bedöms regionalpolitiskt

motiverade. Motionären hänvisar till det system som gäller för

statlig upphandling av företagsekonomiskt olönsam järnvägs- och

flygtrafik.

I motion A450 (s) framhålls att telenätet i hela Kopparbergs

län bör få den höga standard som krävs för dagens och

morgondagens datakommunikation.

I motion N283 (s) framhålls att data- och

telekommunikationerna i Norrbottens län snabbt bör byggas ut i

en satsning på höghastighetskabel och AXE-system.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden

erinra om att omfattningen och inriktningen av Telias

investeringar behandlades i fjolårets telebetänkande med

utgångspunkt i Televerkets treårsplan för åren 1993--1995. Ett

enigt utskott ställde sig bakom regeringens förslag att

investeringarna skulle uppgå till knappt 8 miljarder kronor per

år och att moderniseringen av telenätet därvid skulle ges hög

prioritet. Moderniseringen sker i princip genom att stationer

och linjenät digitaliseras. År 1997 skall 90 % av abonnenterna

ha anslutning till en station av AXE-typ. År 2000 skall alla

abonnenter ha sådan anslutning. I betänkandet framhölls vidare

att den kommande treårsperioden skulle innebära en fortsatt

satsning på fiberoptiska transmissionssystem inom det digitala

långdistansnätet. Inom lokalnäten gäller det -- framgår av

betänkandet -- att upprätthålla en mycket hög tillgänglighet och

teknisk kvalitet samt att kunna möta en ökande efterfrågan på

höghastighetsförbindelser för data- och bildkommunikation.

Enligt vad utskottet erfarit anser Telia nu, mot bakgrund av

att den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen går vidare,

att målsättningen för AXE-utbyggnaden kan höjas över 90 % för

år 1997. Ett omfattande planeringsarbete pågår för att precisera

det nya högre målet. För att ge alla kunder tillgång till

AXE-tekniken år 2000 krävs nya tekniska lösningar som förenar

småskalighet med hög kostnadseffektivitet. Tekniken är under

utveckling men kan inte påskyndas i sådan grad att det blir

möjligt att nå det till år 2000 uppsatta målet redan år 1997.

Vid slutet av år 1993 var 84 % av alla förbindelser i

långdistansnätet digitaliserade. Vid slutet av år 1995 beräknas

den siffran ha höjts till 100 %. Satsningen på fiberoptiska

transmissionssystem fortsätter, och år 1997 väntas 45 000 km

optokabel finnas nedgrävda över hela landet.

Riksdagen ställde sig i december 1992 bakom förslag av

regeringen om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin,

som bl.a. innebar att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skulle

tilldelas 1 000 miljoner kronor i syfte att underlätta en

tidigareläggning av vissa affärsverksinvesteringar (prop.

1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134). Enligt vad utskottet erfarit

medför riksdagsbeslutet en tidigareläggning av Telias

investeringar om totalt 506,6 miljoner kronor från åren 1996 och

1995 till åren 1994 och 1993. Tidigareläggningen bedöms inte

påverka slutåret, år 2000, för AXE-teknikens fullständiga

utbyggnad i hela landet. Uppnåendet av det målet beror, som

nämnts, av ett pågående tekniskt utvecklingsarbete.

Med anledning av vad som sägs i motion T219 (s) om

avreglering inom telekommunikationsområdet och effekter härav

samt om statligt ansvar för grundläggande tele- och datatjänster

vill utskottet framhålla följande.

Innan telelagen och lagen om radiokommunikation trädde i

kraft den 1 juli 1993 fanns ingen annan lagreglering på

telekommunikationsområdet än ett krav på tillstånd enligt

radiolagen (1966:755) för innehav och användning av

radiosändare. Telelagen, som trädde i kraft den 1 juli 1993,

innebär sålunda inte en avreglering utan i stället en reglering

av ett förut i huvudsak oreglerat område. Den förändrade

marknadssituationen på teleområdet gjorde denna reglering lika

nödvändig som bolagiseringen av televerket.

I och med att lagen trädde i kraft utvidgades det statliga

ansvaret för grundläggande telekommunikationer i hela landet

till att förutom taltelefoni även omfatta telefaxtjänster och

datakommunikation via låghastighetsmodem. Vad som i motion T219

(s) kallas avreglering har sålunda inte medfört att någon region

missgynnas i fråga om tillgång till grundläggande

telekommunikationer.

Omfattningen och inriktningen av Telias investeringar, i

enlighet med vad utskottet angivit ovan, synes ägnade att

tillgodose syftet med samtliga nu aktuella motionsyrkanden om

teleinvesteringar i olika delar av landet. Någon riksdagens

åtgärd med anledning av dessa yrkanden synes därför inte

erforderlig. Utskottet anser vidare att något sådant

lånebemyndigande för Telia, eller något sådant

räntekostnadsanslag, som begärs i motion T224 (s) inte bör komma

i fråga. Något behov av statlig upphandling av

teleinvesteringar, på sätt som begärs i motion T803 (fp), synes

inte heller föreligga. Utskottet avstyrker följaktligen samtliga

nu aktuella motionsyrkanden.

5 Telias taxor m.m.

5.1 Inledning

Telias taxesättning regleras i viss utsräckning av

bestämmelser i telelagen. I 18 § föreskrivs sålunda att en

tillståndshavares taxor för användning av telefonitjänst till en

fast anslutningspunkt inom ett allmänt tillgängligt telenät och

för tillhandahållande av fasta teleförbindelser inom ett sådant

nät skall vara kostnadsorienterade. Enligt 19 § telelagen får

dock regeringen, utan hinder av 18 §, föreskriva att taxor för

telefonitjänst till en fast anslutningspunkt inom ett allmänt

tillgängligt telenät inte får överstiga en viss nivå. Telias

taxor kan med andra ord i viss utsträckning omfattas av en

prisreglering.

Frågan om prisregleringens utformning och omfattning

behandlades i fjolårets telebetänkande. Utskottet ställde sig

bakom regeringens förslag att den skulle bemyndigas träffa ett

avtal med Telia om taxeutveckling för telefonitjänst till fast

anslutningspunkt. Ett pristak skulle enligt regeringen gälla för

alla permanenthushåll och företag med direkttelefon. Detta

skulle utformas så att den årliga prisutvecklingen knöts till

nettoprisindex (NPI). För åren 1993--1996 skulle pristaket

sättas till NPI minskat med 1 % med år 1992 som basår. Inom

ramen för prisregleringen borde olika taxestrukturer utvecklas,

t.ex. lågförbrukartaxor och andra rabattsystem. Ett pristak i

kombination med lågförbrukartaxor och andra rabattsystem

bedömdes leda till en successiv ökning av Telias

abonnemangsavgifter och taxor för lokalsamtal, medan taxorna för

riks- och utlandssamtal skulle komma att sänkas -- allt inom

ramen för en långsiktig kostnadsanpassning. Inom det utrymme som

täcktes av pristaket borde Telia ha frihet att utforma

taxestrukturen.

Utskottet ställde sig också bakom krav i en nyd-motion på en

utredning om förutsättningarna för att införa en differentierad

teletaxa för pensionärer i enlighet med riktlinjer som angavs i

motionen.

Vidare tillstyrkte utskottet ett förslag i en s-motion om

handikappades behov av telekommunikationer. Förslaget innebar

inrättande av en telefond, finansierad av teleföretagen i

förhållande till dessas omsättning, ur vilken bl.a. personer med

funktionshinder skulle kunna få bidrag till dagliga merkostnader

för telekommunikationer.

5.2 Regeringens bedömningar

I propositionen framhålls att Kommunikationsdepartementet

utrett frågan om särskilda teletaxor för pensionärer, i enlighet

med riksdagens beslut, och att utredningen ligger till grund för

regeringens ställningstagande. Regeringen finner

sammanfattningsvis att vissa taxeförändringar som Telia

genomfört, resp. planerar att genomföra under år 1994, i hög

grad underlättar för pensionärer och alla personer med svag

ekonomi att ha tillgång till telefon. I sammanhanget redovisas

konstruktionen av den s.k. lågförbrukartaxa som gäller sedan den

1 januari 1994. Taxeförändringarna är enligt regeringen att

föredra framför utskottets förslag om att införa särskilda

lättnader för pensionärer.

Av propositionen framgår vidare att Statskontoret på uppdrag

av regeringen har redovisat förutsättningarna för en fond för

handikappstöd på telekommunikationsområdet. Regeringen

framhåller att den har för avsikt att överväga frågan vidare och

därefter återkomma till riksdagen.

5.3 Motionsförslag

I motion T226 (nyd) framhålls att bakgrundsbeskrivningen

i propositionen om särskilda teletaxor för pensionärer är

undermålig och att utskottets förslag enligt fjolårets

telebetänkande bör utredas på ett mer professionellt sätt än vad

som skett. Det nya utredningsuppdraget bör gälla särskilda

teletaxor inte bara för pensionärer utan också för andra svaga

grupper i samhället.

I motion T801 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen anförs om utjämning av

teletaxorna. Motionärerna kritiserar Telias taxesättning med

angivande av följande exempel. En teleabonnent som bor i Tärnaby

kan nå ca 20 000 invånare för lokaltaxa. Inom området för

regiontaxa tillkommer ytterligare ca 30 000 invånare. För att

ringa till närmaste lasarett debiteras abonnenten i fråga

regiontaxa och för samtal till länsstyrelsen och andra

samhällsorgan debiteras han rikstaxa. En abonnent i Stockholm

kan däremot -- framhåller motionärerna -- för lokaltaxa ringa

abonnenter i hela Stockholms län samt stora delar av Uppsala

län, något som innebär nära två miljoner invånare och bl.a.

samtliga länsmyndigheter. Ett första steg i riktning mot en ökad

taxeutjämning bör utformas så att abonnenter för lokaltaxa skall

kunna nå alla hushåll och myndigheter i det egna länet.

I motion T219 (s) framhålls att teletaxorna måste anpassas

till människornas och företagens delaktighet i olika regioner.

Det måste vara samma kostnad för alla inom en kommun och en

kostnad för alla inom samma län, betonar motionärerna.

I motion T805 (c) framhålls att Telias nya områdesindelning

har fått orimliga konsekvenser för många regioner. Som exempel

anges förhållandena inom Vimmerby kommun. Där får man med det

nya taxesystemet betala avgift för fjärrsamtal, alltså högsta

taxa, för samtal till den egna residensstaden Kalmar. Den lägre

taxan, som gäller för regionsamtal, tillämpas däremot för

samtal mellan Vimmerby och tre andra residensstäder, nämligen

Jönköping, Linköping och Visby. Motionärerna understryker att

människors behov och vanor måste ligga till grund för ett nytt

taxesystem. Alla måste t.ex. kunna ringa till sin länshuvudstad

för maximalt regionsamtalstaxa.

I motion T807 (s) behandlas telefonabonnemang för

ungdomar. Motionärerna framhåller att nytillträdande ungdomar

på bostads- och arbetsmarknaden inte har råd att skaffa sig ett

telefonabonnemang så länge som Telia ställer krav på

depositionsavgift med 5 000 kr och/eller borgen för samma

belopp. Beloppet bör därför modifieras.

5.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att den nya

lågförbrukartaxan synes väl ägnad att tillgodose det sedan länge

gällande önskemålet att alla skall ha råd att ha en telefon. Ett

rabattsystem enligt riktlinjerna i fjolårets nyd-motion om

särskilda teletaxor för pensionärer är enligt propositionen inte

tekniskt genomförbart i vissa delar. Härtill kommer

hanteringskostnader på totalt ca 30 miljoner kronor. Utskottet

kan mot den angivna bakgrunden inte ställa sig bakom kravet på

fortsatt utredning enligt den nu aktuella nyd-motionen. Yrkandet

härom avstyrks följaktligen.

Vad gäller övriga motionsyrkanden om taxefrågor vill utskottet

till en början erinra om fjolårets riksdagsbeslut och den frihet

detta innebär för Telia att självt bestämma sina taxor inom de

gränser som angavs i beslutet. Utskottet kan också konstatera

att det i den kritik mot Telias taxesättning som återfinns i

motionerna T219 (s), T801 (s) och T805 (c) inte görs gällande

att Telia skulle ha överträtt dessa gränser.

Med det sagda som utgångspunkt vill utskottet framhålla att

indelningen i riktnummerområden sammanhänger med telenätets

struktur. Den skiljer sig därför från områdesindelningen i

kommuner och län. Telias nya taxesystem innebär att närtaxa

gäller inom eget och angränsande riktnummerområde. För samtal

som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och för

samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller

fjärrtaxa. Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning

till läns- och kommunindelningen. En fullständig anpassning av

taxesystemet till de administrativa gränserna är dock inte

tekniskt möjlig. I några få län råder den ordning som anges i

motionerna T801 (s), som gäller Västerbottens län, och T805 (c),

som gäller Kalmar län, och som innebär att fjärrtaxa tillämpas

för samtal mellan vissa orter och residensstaden. Telia ser

därför för närvarande över möjligheterna att införa ett system

som innebär att högst regiontaxa debiteras vid samtal från

resp. läns innevånare till samhällsorgan såsom länsstyrelse,

landsting och länssjukhus. Det kan tilläggas att den relativa

förmån som teleabonnenter i de tre storstadsområdena har, med

avseende på det antal abonnenter som kan nås för lokaltaxa,

reduceras av att abonnemangsavgiften där är högre än i landet i

övrigt.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på resultatet av

Telias översyn finner utskottet syftet med yrkandena i

motionerna T219 (s), T801 (s) och T805 (c) tillgodosett. De bör

därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks

följaktligen.

Enligt vad utskottet erfarit gör Telia numera alltid en

kreditprövning vid teckning av nya abonnemang. Förklaringen

härtill är att kunderna har betydande krediter, eftersom

fakturering normalt görs en gång per kvartal i efterskott, och

att Telia tidigare fått vidkännas stora kreditförluster. Om

kundens kreditvärdighet kan styrkas, utgår ingen

depositionsavgift. Enligt vad utskottet inhämtat har Telia

sänkt den i motion T807 (s) behandlade depositionsavgiften från

5 000 kr till 3 000 kr. Motionärens önskemål har sålunda

tillgodosetts, varför utskottet avstyrker ett bifall till

motionen.

6 Radiofrågor

I motion T806 (m) behandlas frågan om tillståndskrav för

trådlösa mikrofoner som används på teatrar, revyscener,

konferenslokaler, utställningar och kyrkor. Uteffekten på sådana

radiosändare som dessa mikrofoner utgör är endast 0,02 watt och

räckvidden högst 100 à 200 meter. Motionären framhåller att

tillståndskravet är onödigt och utgör ett exempel på en lika

onödig byråkrati.

En motion av samme motionär och med samma innebörd som den nu

aktuella behandlades hösten 1993 av konstitutionsutskottet (KU)

i dess av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU3. KU

hänvisade till lagen (1993:599) om radiokommunikation, som

riksdagen hade antagit våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet. TU30,

rskr. 443), och framhöll att i lagen finns bestämmelser om

tillståndsplikt för radiosändare och om undantag från denna. KU

avstyrkte motionen med hänvisning till att frågan om

tillståndsplikt nyligen hade prövats och till att anledning

saknades att frångå den bedömning som då hade gjorts.

Trafikutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än KU

och vill betona att tillståndskravet skall ses mot bakgrund av

att en väl fungerande radioanvändning förutsätter ordning i

etern. Trafikutskottet vill vidare erinra om att 8 § i

radiokommunikationslagen gör det möjligt för Post- och

telestyrelsen att bevilja undantag från tillståndsplikten i

fråga om bl.a. radiosändare som utnyttjar särskilt bestämda

gemensamma frekvenser. Sådant undantag får förenas med villkor

att den radioanläggning i vilken sändaren ingår uppfyller

bestämda tekniska krav. Med det sagda avstyrker utskottet

motionen.

I motion T804 (m), med rubriken Ett riksomfattande

radionät, framhålls att vissa myndigheter bör åläggas att

snarast inleda ett samarbete i syfte att analysera sina behov av

radiokommunikationer och utarbeta en strukturerad specifikation

över ett av staten ägt och för brukarna gemensamt

radiokommunikationssystem att användas i krig och fred. De

myndigheter motionären syftar på är bl.a. Statens räddningsverk,

Socialstyrelsen, Vägverket, Banverket, Generaltullstyrelsen och

Kustbevakningen. Till stöd för sin framställning åberopar

motionären behovet av en effektiv frekvensanvändning och av

minskade kostnader för myndigheternas radioverksamhet.

Bestämmelserna i lagen om radiokommunikation syftar till att

främja ett effektivt nyttjande av möjligheterna till

radiokommunikationer och andra användningar av radiovågor. Post-

och telestyrelsen har tillsyn över efterlevnaden av lagen och av

de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Styrelsen kan

därmed verka för den rationella frekvensanvändning som

motionären förordar. Utskottet förutsätter att myndigheterna

själva tillvaratar de möjligheter till effektivitetsvinster vid

nyttjandet av radiokommunikationer som ryms inom ramen för post-

och telestyrelsens reglerande verksamhet och som eljest kan

uppnås. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte erforderlig

med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisning för Post- och

telestyrelsen

att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 189 959 000 kr,

2. beträffande kravet på full kostnadstäckning

att riksdagen godkänner regeringens förslag att Post- och

telestyrelsen tillåts frångå detta krav,

3. beträffande Post- och telestyrelsens kreditutrymme

att riksdagen godkänner regeringens förslag till

anslagskredit, räntekontokredit och låneram,

4. beträffande medelsanvisning för Post- och

telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden

att riksdagen till Post- och telestyrelsen: Upphandling av

särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 351 673 000 kr,

5. beträffande medelsanvisning för Ersättning till Posten

AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice

att riksdagen till Ersättning till Posten AB för

rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr,

6. beträffande medelsanvisning för kostnader förenade med

statens ägande i SOS Alarmering AB

att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande i

SOS Alarmering AB för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 140 000 000 kr,

7. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för

Postens och Telias verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T224 yrkande 20 och

1993/94:N283 yrkande 16,

res. 1 (s)

8. beträffande Telias investeringar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T207 i denna del,

1993/94:T219 yrkande 5 i denna del, 1993/94:T224 yrkandena

22--24, 1993/94:T802, 1993/94:T803, 1993/94:A450 yrkande 9 och

1993/94:N283 yrkande 17,

res. 2 (s)

9. beträffande särskilda teletaxor för pensionärer

att riksdagen avslår motion 1993/94:T226 yrkande 5,

res. 3 (nyd)

10. beträffande utjämning av teletaxorna

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T219 yrkande 5 i denna

del, 1993/94:T801 och 1993/94:T805,

res. 4 (s) - motiv.

11. beträffande telefonabonnemang för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1993/94:T807,

12. beträffande trådlösa mikrofoner

att riksdagen avslår motion 1993/94:T806,

13. beträffande ett riksomfattande radionät

att riksdagen avslår motion 1993/94:T804.

Stockholm den 15 mars 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove

Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson

(s), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars

Biörck (m), Rune Thorén (c), Kenneth Lantz (kds) och Max

Montalvo (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) under avsnitt D. Post och

telekommunikation (s. 106--119)

1. att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 189 959 000 kr (punkt D 1,

yrk. 1),

2. att riksdagen godkänner regeringens förslag att Post- och

telestyrelsen tillåts frångå kravet på full kostnadstäckning

(punkt D 1, yrk. 2),

3. att riksdagen godkänner regeringens förslag till

anslagskredit, räntekontokredit och låneram (punkt D 1,

yrk. 3),

4. att riksdagen till Post- och telestyrelsen: Upphandling

av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 351 673 000 kr (punkt D 2),

5. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för

rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr (punkt D 3),

6. att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande

i SOS Alarmering AB för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 140 000 000 kr (punkt D 4).

Reservationer

1. Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias

verksamhet (mom. 7)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Synpunkter av" och på s. 7 slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

motionerna T224 (s) och N283 (s) talar för att post- och

televerksamhet bör regleras inom ramen för en

koncessionslagstiftning, där alla operatörer solidariskt

finansierar de regionalt och socialt betingade skillnaderna i

kostnader. Det primära syftet med en sådan lagstiftning bör vara

att garantera att de av riksdagen fastställda sociala och

regionalpolitiska målen för post- och televerksamhet uppfylls.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna

T224 (s) yrkande 20 och N283 (s) yrkande 16 tillstyrks -- bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för

Postens och Telias verksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224 yrkande

20 och 1993/94:N283 yrkande 16 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Telias investeringar (mom. 8)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "aktuella

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T224 (s) talar teknik-,

sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl för en

tidigareläggning av den totala AXE-utbyggnaden i landet från år

2000 till år 1997. Enligt motionens yrkande 22 bör riksdagen hos

regeringen begära att den verkar för att AXE-systemet är fullt

utbyggt år 1997. Utskottet tillstyrker detta yrkande.

Vidare anser utskottet att regeringen bör anvisa en låneram

för att göra det möjligt för Telia att ta upp ett lån i

Riksgäldskontoret på högst 300 miljoner kronor för den

tidigareläggning av Telias investeringar som utskottet förordar.

Detta ställningstagande innebär att syftet med yrkande 23 i

motion T224 (s) torde få anses tillgodosett.

Slutligen tillstyrker utskottet motionens yrkande 24 om att

riksdagen på ett särskilt anslag bör anvisa 25 miljoner kronor

för täckande av räntekostnaden för lånet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga

övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande Telias investeringar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkandena 22

och 24 samt med anledning av motionerna 1993/94:T207 i denna

del, 1993/94:T219 yrkande 5 i denna del, 1993/94:T224 yrkande

23, 1993/94:T802, 1993/94:T803, 1993/94:A450 yrkande 9 och

1993/94:N283 yrkande 17

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels godkänner att Telia AB får ta upp lån i

Riksgäldskontoret inom en ram av 300 000 000 kr till det

ändamål som utskottet angivit,

dels till Räntor på statsskulden m.m. för budgetåret

1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr, till det

ändamål som utskottet angivit, utöver vad regeringen föreslagit

i proposition 1993/94:100 bilaga 17,

3. Särskilda teletaxor för pensionärer (mom. 9)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "härom avstyrks

följaktligen" bort har följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

motion T226 (nyd) talar för att förutsättningarna för införande

av differentierade teletaxor för pensionärer och andra svaga

grupper i samhället bör utredas. Utskottet tillstyrker

följaktligen motionens yrkande 5.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande särskilda teletaxor för pensionärer

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T226 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utjämning av teletaxorna (mom. 10) -- motiveringen

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med

"Med det" och slutar med "i övrigt" bort ha följande lydelse:

Med det sagda som utgångspunkt vill utskottet framhålla att

indelningen i riktnummerområden sammanhänger med telenätets

struktur. Den skiljer sig därför från områdesindelningen i

kommuner och län. Telias nya taxesystem innebär att närtaxa

gäller inom eget och angränsande riktnummerområde. För samtal

som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och för

samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller

fjärrtaxa. Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning

till läns- och kommunindelningen. Telia ser för närvarande över

möjligheterna att införa ett system som innebär att högst

regiontaxa debiteras vid samtal från resp. läns innevånare till

samhällsorgan såsom länsstyrelse, landsting och länssjukhus.

Utskottet anser att det är angeläget att teletaxornas

utformning skapar likvärdiga ekonomiska villkor för människor

och företag i alla delar av landet. Utskottet förutsätter därför

att Telia i sitt fortsatta arbete med teletaxornas utformning

tar hänsyn till de synpunkter och krav som syftar till att man

inom sitt län skall kunna nå sin länsmyndighet och andra

samhällsorgan med högst regiontaxa.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias

verksamhet

Jag biträder hemställan i reservation 1.

Utjämning av teletaxorna

Jag biträder reservation 4.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Förslag till riksdagsbeslut2

Motionerna2

Utskottet4

1 Inledning4

2 Anslagsfrågor4

2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen4

2.2 Anslaget D 2. Post- och telestyrelsen:

Upphandling av särskilda samhällsåtaganden5

2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB

för rikstäckande betalnings- och kassaservice5

2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med

statens ägande i SOS Alarmering AB6

3 Sociala och regionalpolitiska mål för Postens

och Telias verksamhet6

4 Telias investeringar7

5 Telias taxor m.m.10

5.1 Inledning10

5.2 Regeringens bedömningar10

5.3 Motionsförslag11

5.4 Utskottets ställningstagande12

6 Radiofrågor13

Hemställan14

Reservationer15

Meningsyttring av suppleant18