Bet. 1993/94:TU24

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU24

Finansiering av vissa väginvesteringar i Stockholms län m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Förslag till riksdagsbeslut

Reservation

Bilaga

Innehållsförteckning

1993/94

TU24

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om högst 11,5

miljarder kronor i statliga lånegarantier för fortsättningen av

förberedelsearbetet med utbyggnaden av vissa vägprojekt i

Stockholms län enligt den s.k. Dennisöverenskommelsen.

Lånegarantierna omfattar de väginvesteringar som har byggstart

före juli 1995 och gäller därmed inte utbyggnaden av Öster- och

Västerleden. Riksdagen kommer senare att få ta ställning till

frågan om ytterligare lånegarantier.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens bedömning att

de nya vägprojekten bör finansieras med vägtullar.

Avgiftssystemet förutsätts utformas så att miljöaspekterna

beaktas.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ett särskilt

skydd erfordras för de samlade kulturmiljöerna och naturvärdena

i Ulriksdal--Haga--Brunnsviken--Djurgården-området.

Utskottet tillstyrker vidare att Vägverket temporärt får

belasta anslaget Byggande av vägar med 80 miljoner kronor för

att förbereda utbyggnaden av vägsystemet i Göteborgsområdet.

Till betänkandet har fogats en reservation av nyd-ledamoten

som yrkar avslag på propositionen med hänvisning främst till att

vägtullar inte kan godtas som finansieringsform. V-suppleanten

vill också att riksdagen avslår propositionen. Hans invändningar

gäller såväl den planeringsprocess som föregått

överenskommelserna som trafiklösningarnas inriktning.

Propositionen

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:T30 av Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge utredaren ett vidgat uppdrag och också pröva valet av

avgiftssystem med hänsyn till miljön.

1993/94:T31 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av statliga lånegarantier till

Norra länken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att berörda myndigheter får i uppdrag

att med utgångspunkt i parkområdenas bevarande och värden gå

igenom trafiktekniska lösningar för Haga--Brunnsviken-området

för att åstadkomma en långsiktigt hållbar helhetslösning av

områdets trafik- och miljöproblem.

1993/94:T32 av Rune Thorén (c) och Erling Bager (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förutsättningen för riksdagens

bemyndigande till regeringen beträffande vägobjekt inom den s.k.

Göteborgsöverenskommelsen.

1993/94:T33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:86 med

motivering att det saknas en samlad miljökonsekvensbeskrivning

av de framtida transportsektorerna i Stockholms- resp.

Göteborgsregionerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att påskynda och utveckla

investeringarna i kollektivtrafiken i berörda regioner.

1993/94:T34 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelningen av de ordinarie

väganslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om effekterna på sysselsättningen, miljön

och trafiksäkerheten vid ett genomförande av Dennispaketets

samtliga delförslag i ett sammanhang.

1993/94:T35 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:86,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att biltullar inte får användas för

finansiering av Stockholms och Göteborgs aktuella

infrastrukturbyggnationer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ny lösning av trafikproblemen i

Stockholm och Stockholms län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att alla utredningar om biltullsystem

omedelbart skall läggas ned.

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari

1994

1993/94:T213 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Dennisuppgörelsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av resurser till

trafikinvesteringar i Stockholmsområdet som bättre svarar mot

regionens trafikarbete.

1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om insatser för att förbättra

Storstockholms väg- och kollektivtrafik,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en brådskande upprustning och

ombyggnad av Slussen.

1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning av

Storstockholmsöverenskommelsen vad gäller anslag till

trafikinvesteringar i Stockholmsregionen och nödvändiga

förändringar i lagstiftningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Stockholmsregionens andel av

ordinarie anslag till väg- och kollektivtrafikinvesteringar inte

får minska,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av fortsatt utbyggnad av

spårbunden trafik i Stockholms län, även efter det att nu

påbörjade och beslutade projekt är färdiga.

Yttrande från skatteutskottet

Trafikutskottet har inhämtat yttrande från skatteutskottet

över de delar av propositionen och motionerna som berör

skatteutskottets beredningsområde. Yttrandet (1993/94:SkU4y) har

bifogats betänkandet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

proposition 1993/94:86 Finansiering av vissa väginvesteringar i

Stockholms län m.m. Vidare behandlas motioner som väckts med

anledning av propositionen samt motioner från den allmänna

motionstiden i januari 1994.

Utskottet har mottagit en rad synpunkter i form av

uppvaktningar och skrivelser från olika myndigheter,

organisationer och enskilda personer.

Utskottet

1 Ärendet och dess beredning

1.1 Överenskommelsernas tillkomst

Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare -- en för

Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för

Malmöregionen -- med uppdrag att tillsammans med berörda parter

träffa överenskommelser om trafiksystemen i de tre

storstadsregionerna. Syftet var att i dessa regioner förbättra

miljösituationen, öka tillgängligheten samt skapa

bättreförutsättningar för utveckling. De preliminära

överenskommelserna redovisades för riksdagen våren 1991 (prop.

1990/91:87).

I sitt av riksdagen godkända betänkande bedömde

trafikutskottet att ett fullföljande av uppgörelserna skulle

leda till att en angelägen utveckling främjades så att trafiken

kunde utvecklas och miljöproblemen bemästras (bet. 1990/91:TU24,

rskr. 286). Utskottet ansåg också att överenskommelserna rimmade

väl med de trafikpolitiska beslut som riksdagen tidigare

antagit. Utskottet framhöll mot denna bakgrund att det var

angeläget att uppgörelserna kunde genomföras. Enligt

riksdagsbeslutet förutskickades, i enlighet med

överenskommelserna, ett statligt bidrag på sammanlagt 5,5

miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor till

Stockholmsregionen, 1,3 miljarder kronor till Göteborgsregionen

och 700 miljoner kronor till Malmöregionen. Ett villkor för att

statsbidragen skulle utgå var att syftet med uppgörelserna kunde

uppnås i sina huvuddrag.

Efter riksdagsbeslutet har överenskommelserna

vidareutvecklats. Slutgiltiga överenskommelser träffades i

september 1992 för Stockholmsregionen och i juni 1993 för

Göteborgsregionen. För Malmöregionen har en överenskommelse

träffats med berörda parter i juni 1992.

1.2 Dennisöverenskommelsens innehåll

Den övenskommelse som träffades den 29 september om trafik och

miljö för Stockholmregionen (Dennis II), fortsättningsvis

benämnd Dennisöverenskommelsen, innebär trafikinvesteringar för

nära 36 miljarder kronor fram till år 2005. Av investeringarna

utgör kollektivtrafikåtgärder ca 15,8 miljarder kronor,

utbyggnad av trafikleder ca 18,2 miljarder kronor samt övriga

väganknutna investeringar ca 1,9 miljarder kronor.

Kollektivtrafikåtgärderna innehåller följande projekt:

________________________________________________________________

Miljoner kronor

________________________________________________________________

Utbyggda järnvägsspår

Nya spår Stockholm C-Årsta 1 550

Dubbelspår Kallhäll-Kungsängen 1 248

Nynäsbanan 1 121

Upprustning, utbyggnad och förnyelse

av tunnelbanan

Nya vagnar och reinvesteringar i bana 6 433

Utbyggnad Hjulsta-Barkaby 290

Övriga åtgärder

Utbyggnad och upprustning av Roslagsbanan 611

Utbyggnad av snabbspårväg, etapp I 2 057

Utbyggnad av snabbspårväg, etapp II och III 2 100

Miljövänliga bussar 340

Summa 15 750

För vägtrafiken ingår en utbyggnad av följande trafikleder:

________________________________________________________________

Miljoner kronor

________________________________________________________________

Ringen

Södra Länken 4 020

Österleden 4 350

Norra Länken 2 150

Yttre tvärleden

Fors-Jordbro 450

Södertörnsleden 450

Västerleden 4 600

Bergslagsplan-Hjulsta-Häggvik 750

Norrortsleden 850

Söderhall-Rösa 550

Summa 18 170

I överenskommelsen ingår vidare följande övriga väganknutna

investeringar:

________________________________________________________________

Miljoner kronor

________________________________________________________________

Infartsparkering 230

Miljöåtgärder i Stockholms inner- och ytterstad 1 630

Summa 1 860

Enligt överenskommelsen skall finansieringen ske genom

statliga investeringsanslag, investeringsmedel från Stockholms

läns landsting samt genom avgifter på biltrafiken. Vägtullarna

skall enligt överenskommelsen införas år 1996, då de första nya

lederna på Ringen beräknas öppnas för trafik. Åtgärder i

gatusystemet, bullerskydd, framkomlighetsförbättrande åtgärder i

Stockholms innerstad och infartsparkeringar skall också enligt

uppgörelsen helt eller delvis finansieras med medel från

vägtullarna.

Tullarna på vägtrafiken skall enligt överenskommelsen tas ut

under den period som behövs för att uppnå en betryggande

finansiering. Tullarna har därmed förutsatts behöva tas ut fram

till år 2025. Därutöver tillkommer kostnaden för drift och

underhåll som också skall finansieras genom tullar på

vägtrafiken. Ett genomförande av de planerade projekten

förutsätter enligt överenskommelsen att staten medverkar

finansiellt genom att utställa en lånegaranti för upplåning av

investeringsmedel för utbyggnaden av Ringen och Yttre tvärleden.

1.3 Reviderade beräkningar

Av propositionen framgår att Vägverket har reviderat de

tidigare intäktsberäkningarna genom att beakta aktuella

uppgifter om ekonomisk utveckling, befolkningstillväxt och

sysselsättning. De nya intäktsberäkningarna visar att intäkterna

kommer att bli lägre än vad som förutsatts i

Dennisöverenskommelsen. Vägverkets prognos över trafiken för år

1997 visar exempelvis på ett trafikflöde om ca 98 % av det

tidigare uppskattade flödet. Den årliga trafikökningstakten

beräknas också dämpas i jämförelse med vad som tidigare har

förutsatts.

Vägverket bedömer att vägtullarna därmed förmår bära en

investeringsvolym om totalt 25,5 miljarder kronor inkl.

kostnaden för avgiftssystemet och de väganknutna

investeringarna. I förutsättningarna för beräkningen ingår att

drift och underhåll av trafiklederna betalas genom anslag på

statsbudgeten, att realräntan är 4 %, att avgiftsstationerna

tas i bruk den 1 januari 1997 och att vissa förskjutningar sker

i tidsplanen för genomförandet.

Vägverket har vidare tillsammans med företrädare för de

regionala parterna reviderat standardkraven och

kostnadsberäkningarna för de i överenskommelsen ingående

vägtunnlarna. Nya beräkningar som parterna gjort visar att

utbyggnaderna av trafiklederna kommer att kosta ca 22,4

miljarder kronor med bibehållna krav på tunnelarea och frihöjd,

men med minskad standard på ramper, sprinklers m.m. Utöver

kostnaderna för trafiklederna tillkommer ca 1,9 miljarder kronor

för innerstadsåtgärder, infartsparkering m.m. som enligt

överenskommelsen skall betalas av vägavgifter. Den totala

utgiften som skall betalas med vägavgifter blir således enligt

parterna 24,3 miljarder kronor. Detta är en utgiftsökning med

3 800 miljoner kronor jämfört med vad som tidigare har

beräknats. De tillkommande utgifterna beror på standardhöjande

åtgärder (1 740 miljoner kronor) och tidigare ofullständigt

kalkylerade utgifter (2 060 miljoner kronor). Härutöver har

kostnaderna för drift och underhåll av de nya trafiklederna samt

för avgiftssystemet räknats upp.

1.4 Redovisning enligt naturresurslagen

På regeringens uppdrag har Länsstyrelsen i Stockholms län

tillsammans med berörda kommuner lämnat en redovisning för

projektet enligt 6 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. (NRL). Redovisningen, som remitterats till

ett antal myndigheter, omfattar bl.a. miljökonsekvenserna av

Dennisöverenskommelsen, bebyggelseutvecklingen, den fortsatta

planerings- och beslutsprocessen, effekter för kollektivtrafiken

samt frågor om avgiftssystemets utformning.

2 Dennisöverenskommelsen m.m.

2.1 Propositionens huvuddrag

Propositionen innehåller förslag om statliga lånegarantier om

totalt högst 11,5 miljarder kronor. Garantierna gäller för

fortsättningen av förberedelsearbetet med och utbyggnaden av

vissa vägprojekt i Stockholms län som har byggstart före juli

1995. Enligt regeringen bör garantierna få justeras med hänsyn

till ökade räntekostnader för upptagna lån samt för prisökningar

i samhället. Vidare läggs fram förslag om att låta Vägverket ta

i anspråk de lån som omfattas av Riksgäldskontorets bemyndigande

att teckna statlig borgen.

Enligt propositionen kommer regeringen att förelägga

riksdagen förslag till lagstiftning om vägtullar under våren

1995. Riksdagen kommer vidare att få möjlighet att ta ställning

till ytterligare lånegarantier. Vägtullarna skall finansiera

kostnaderna för väginvesteringarna och vägtullssystemet,

informationsverksamheten, drift och underhåll av de nya vägarna

samt sådana investeringar som bidrar till att miljöåtgärder i

Stockholms innerstad och övriga väganknutna investeringar kan

genomföras. Regeringen anger att man avser att tillsätta en

utredare vars uppdrag skall vara att med utgångspunkt i

finansieringsbehovet värdera och komplettera framtaget underlag

och redovisa förslag till lagstiftning och tekniskt system för

vägtullarna. I propositionen förordas vidare att riksdagen

godkänner vad som förordats om begränsad regressrätt för

utbetalningen av medel för utbyggnaden av kollektivtrafikens

infrastruktur i Stockholms län.

För Göteborgsområdet föreslås att riksdagen bemyndigar

regeringen att medge att Vägverket tillfälligt får belasta

anslaget Byggande av vägar med 80 miljoner kronor. Därmed blir

det möjligt att påbörja vägsystemets utbyggnad i Göteborg i

enlighet med den slutliga uppgörelse som träffats om trafik och

miljö i Göteborgsregionen.

2.2 Motionsförslag

Tre motioner har väckts som avvisar regeringens riktlinjer för

finansieringen av vissa väginvesteringar i Stockholms län m.m.

och som yrkar avslag på propositionen. Invändningarna gäller

såväl den planeringsprocess som föregått överenskommelserna, den

valda finansieringslösningen som de trafiklösningar som ingår i

överenskommelserna.

I motion T35 (nyd) föreslås att propositionen avslås med

hänvisning främst till att vägavgifter inte kan godtas som

finansieringskälla. Enligt motionärerna är det en medborgerlig

rättighet att kunna åka in till städer och samhällen utan att

erlägga biltullar vid städernas infarter. Biltullar är också

fördelningspolitiskt förkastligt och måste därför förbjudas.

Genom biltullar dräneras Stockholmarna på pengar som dessa så

väl behöver till sin dagliga konsumtion. Biltullar minskar

vidare tillväxten i samhället. Riksdagen bör därför meddela

förbud mot biltullar samt förklara för regeringen att alla

utredningar om biltullssystem omedelbart skall upphöra.

Motionärerna föreslår i stället att de medel som behövs till

Stockholms infrastrukturutbyggnad finansieras via statsbudgeten

under en period av minst tio år.

Enligt motionen finns vidare när storstadsöverenskommelserna

är färdigbyggda förmodligen inte den miljöförstörande bilen kvar

i samhället. I sammanhanget erinras om det riksdagsbeslut som

enligt motionen tillkommit på initiativ av Ny demokrati

innebärande 120 miljoner kronor i forskning kring utveckling av

elhybridbilen. Därmed försvinner argumentet att miljön

förbättras med Dennisöverenskommelsen. Kvar står bilisterna med

stora anläggningar och dyra räkningar som skall betalas med

biltullar. I stället räcker det enligt motionen med att bygga

bort de värsta flaskhalsarna. Därtill är det viktigt att

trafikplaneringen utvecklas. God vägstandard och förnuftiga

lösningar på trafikplatser, korsningar, anslutningar osv. anges

innebära att trafiken kan flyta bättre och utsläppen minska.

I motionen redovisas även synpunkter på olika trafikprojekt.

På kollektivtrafikområdet anges att tunnelbanesystemet i

Stockholm är bra men att det har för låg standard. En allmän

upprustning av tåg, banor och stationer är därför motiverad. Den

föreslagna snabbspårvägen anges däremot vara en felsatsning som

därför inte bör komma till stånd. Den s.k. Yttre tvärleden bör

byggas ut men dock inte Västerleden. Denna led uppges ha ett för

litet trafikunderlag, samtidigt som leden innebär stora

naturingrepp. Motionärerna anser att det vore tillräckligt att

bygga en s.k. hästsko, dvs. Norra länken fram till Lidingövägen

och Södra länken från Värmdöleden till Årstalänken. En

förutsättning för att få "hästskon" att fungera är dock enligt

motionen att den nuvarande tvåfiliga Klarastrandsleden byggs ut

till minst fyra filer i två plan.

I motion T33 (v) föreslås också att propositionen avslås.

Regeringens godkännande av vägprojekt i Dennisöverenskommelsen

utan fullständiga miljökonsekvensbeskrivningar och utan en

samlad bedömning av möjliga alternativ anges som ännu ett

exempel på en felaktig beslutsordning. Fortfarande saknas enligt

motionärerna ett helhetsperspektiv på den fysiska planeringen

samt en beskrivning av hur framtidens transportsystem skall

miljöanpassas och hur berörda regioner skall utvecklas.

Avgörande för om nya infrastrukturer med lång livslängd

skall byggas är enligt motionen om de kan ingå i ett framtida

samhälle som är miljöanpassat, dvs. att de inte påverkar miljön

negativt. Nya sexfiliga motorvägar i storstadsregionerna uppges

inte bidra till att utveckla ett miljöanpassat samhälle. Det är

enligt motionen just i storstadsregionerna som moderna,

energisnåla, miljövänliga kollektiva transportslag i första hand

skall byggas ut i stället för vägar. Regeringens stöd till fler

stadsmotorvägar anges vidare strida mot internationella

konventioner liksom mot de tankar regeringen redovisat om det

framtida kretsloppssamhället och om risken för

klimatförändringar.

I jämförelse med ett alternativ där investeringarna styrs

till kollektivtrafik ökar enligt motionärerna ett flertal

miljöproblem om Dennisöverenskommelsen genomförs.

Bullerstörningar ökar för tusentals människor, det gröna bältet

med Ekoparken hotas, luftföroreningarna ökar -- bl.a.

koldioxidutsläppen. Den fysiska stadsplaneringen försvåras och

styrs av vägtrafikens behov. Stora markområden tas i anspråk för

väganläggningar. Boendemiljön i ett flertal bostadsområden

försämras. Energikonsumtionen ökar.

Sammanfattningsvis konstateras att regeringen gör samma fel

som man kritiserar den förra socialdemokratiska regeringen för

när det gäller hanteringen av Öresundsbron: Först ett rejält

beslut, sedan eventuellt en miljökonsekvensbeskrivning. För

Vänsterpartiet framstår detta som kvalificerat hyckleri och

etiskt oförsvarligt -- oavsett om det bedöms utfrån kristen

eller vanlig etik.

Vänsterpartiet anser i stället att beslutade

kollektivtrafikinvesteringar skall genomföras oberoende av

väginvesteringarna. Ett antal kollektivtrafikinvesteringar som

inte finns med i Dennisöverenskommelsen bör dessutom genomföras,

som t.ex. en hel ringlinje av spår, utbyggnad av tunnelbanan,

fler miljöanpassade bussar och effektivare pendeltåg. Samtidigt

bör en miljökonsekvensbeskrivning göras för berörda regioner där

olika alternativ jämförs. Intäkter från biltullar skall också

kunna användas till investeringar i kollektivtrafik. En samlad

bedömning av alla konsekvenser får avgöra vad intäkterna från

biltullar skall användas till.

I motion A453 (v) framförs synpunkter på

Dennisöverenskommelsen som i stora drag överensstämmer med dem i

ovanstående motion. Överenskommelsen anges sålunda vara en dålig

kompromiss, där liten hänsyn tagits till miljön. I stället för

stora satsningar på nya sexfiliga motorvägar måste enligt

motionen en utbyggnad och utveckling av en miljövänlig

kollektivtrafik prioriteras. Vägutbyggnader skall endast ske som

miljö- eller trafiksäkerhetsåtgärder. Att flytta biltrafiken

några kilometer från Stockholms innerstad till Öster- och

Västerleden uppges inte förbättra miljön i regionen. Tvärtom

talar all erfarenhet för att fler trafikleder medför ökad

bilism. Infrastrukturåtgärder och nödvändiga investeringar i

kollektivtrafiken är inte bara till nytta för resenärerna och

miljön. Även företagen har behov av en bra kollektivtrafik. Det

är då också rimligt enligt motionen att näringsliv och

fastighetsägare är med och betalar för denna service via

markavgifter. Oskyddade trafikanter skall ges företräde i

gatumiljön. Ett sammanhängande nät av cykelbanor bör vidare

byggas i Stockholms län. Mer mark måste användas till gång- och

cykeltrafiken på bekostnad av vägtrafiken. Fler bilfria zoner

och gator skall planeras och byggas. SL:s försök med

etanolbussar skall stödjas och utvecklas. Försöken med

hybridfordon måste påskyndas. I motionen skisseras mot dessa

utgångspunkter en plan för utbyggnad av en ekologiskt inriktad

trafikpolitik för Stockholmsregionen.

2.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet framhöll våren 1991 att det är angeläget att trafik-

och miljösituationen i landets storstadsområden förbättras

(prop. 1990/91:87 delvis, bet. TU24, rskr. 286). Åtgärder i

storstädernas trafiksystem hade enligt utskottet stor betydelse

för miljösituationen och tillväxten i hela landet. Utskottet

bedömde att för detta krävdes långsiktiga beslut om omfattande

investeringar och ett stort antal samverkande åtgärder där olika

parter gemensamt agerar för att nå regionalt förankrade

trafikpolitiska mål.

Utskottets uppfattning att det är nödvändigt att förbättra

trafik- och miljöförhållandena i våra storstadsområden ligger

fast. I alla tre storstadsregionerna behövs förbättrade

trafiksystem för att lösa trafikproblemen, öka tillgängligheten

och skapa bättre förutsättningar för regionernas utveckling.

Utvecklade trafikstrukturer i storstadsområdena är också

nödvändiga av miljöskäl. Det är därför enligt utskottets mening

positivt att regeringen nu lägger fram förslag som innebär att

angelägna åtgärder kan genomföras.

Beträffande de invändningar som riktats mot beslutsprocessen

vill utskottet erinra om den redovisning som regeringen

initierat för att bedöma miljökonsekvenserna av

Dennisöverenskommelsen. Den nu föreliggande propositionen har

sålunda föregåtts av en redovisning från berörda kommuner och

Länsstyrelsen i Stockholms län enligt 6 kap. 2 §

naturresurslagen. Redovisningen omfattar bl.a.

miljökonsekvenserna av Dennisöverenskommelsen och ger en samlad

bild av hur olika hushållningsfrågor enligt naturresurslagen

behandlas. Redovisningen, som remitterats till ett flertal

myndigheter, har ingått i underlaget vid regeringens arbete med

propositionen.

Utskottet vill även hänvisa till att lånegarantierna är

knutna till särskilda projekt och att de endast omfattar de

delar av Dennisöverenskommelsens väginvesteringar som har

byggstart före juli 1995. Riksdagen kommer enligt propositionen

inför budgetåret 1995/96 att få möjlighet att ta ställning till

frågan om ytterligare lånegarantier. Vidare gäller att

lånegarantierna inte innebär något ställningstagande till de

olika projektens utformning eller exakta lokalisering. Projekten

skall före genomförandet prövas på sedvanligt sätt med

tillämpning av gällande lagstiftning. I sammanhanget kan även

hänvisas till att i propositionen aviseras ett särskilt skydd

för Ulriksdal--Haga--Brunnsviken--Djurgården-området.

Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts att

propositionens riktlinjer för att genomföra angelägna

utbyggnader av trafiksystemen kan ligga till grund för ett

ställningstagande. Utskottet avstyrker därmed motionerna T33

(nyd), T35 (v) och A453 (v) i nu behandlad del.

3 Begränsade statliga lånegarantier m.m.

3.1 Regeringens förslag

Regeringen anger att de nya vägprojekt som ingår i

Dennisöverenskommelsen skall betalas med vägtullar. Staten

föreslås genom Riksgäldskontoret ställa ut en lånegaranti för

vägprojekt intill en kostnad av högst 9 miljarder kronor.

Lånegarantin omfattar samtliga vägprojekt som har påbörjats

under år 1993 och som skall påbörjas under år 1994 och under

första halvåret 1995. Därutöver föreslås en statlig garanti

intill en kostnad av högst 1 miljard kronor för erforderligt

förberedelsearbete och marklösen m.m. Vidare bör enligt

propositionen staten utställa en lånegaranti intill en kostnad

av högst 1,5 miljarder kronor för utveckling av avgiftssystemet

och övriga väganknutna miljöinvesteringar.

Den statliga lånegarantin omfattar därmed följande projekt

enligt propositionen:

Vägprojekt

________________________________________________________________

Miljoner kronor

________________________________________________________________

Fors-Jordbro 450

Haningeleden 2:1 48

Haningeleden 2:2 66

Haningeleden 4 86

Häggviksleden (Häggvik-Edsberg) 405

Söderhall-Rösa 550

Norra länkens förlängning 2 880

Södra länken, delen Årsta partihallar-Sickla kanal 4 475

Summa 8 960

Marklösen och förberedelsearbeten

________________________________________________________________

Miljoner kronor

________________________________________________________________

Marklösen Norra och Södra länkarna 620

Projektering och förberedelsearbete 373

Summa 993

Vägtullssystemet och övriga väganknutna miljöinvesteringar

________________________________________________________________

Miljoner kronor

________________________________________________________________

Utveckling av vägtullssystemet,

ledningscentral, information 641

Miljöåtgärder i gatusystemet, bullerskydd,

framkomlighetsförbättrande åtgärder i Stockholms

innerstad, infartsparkering 859

Summa 1 500

De garantier som föreslås ställas ut för marklösenkostnader

avser endast kostnader för lösen av mark för de vägprojekt som

statsgaranti skall lämnas för. Att lånegarantier föreslås lämnas

för projektering och förberedelsearbete för projekt som inte

ingår i propositionen anges inte innebära att regeringen har

tagit ställning till lämnande av statsgaranti för byggande av

dessa projekt. Lånegarantierna innebär inte heller något

ställningstagande till de olika projektens utformning eller

exakta lokalisering. Projekten skall före genomförandet prövas

på sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning.

Regeringen anmäler att man avser att noga följa att de

uppställda miljöpolitiska målen uppfylls.

Garantierna omfattar, utöver byggkostnaden, även vad som

hittills lånats upp för förberedelser av vissa vägprojekt i

Stockholms län m.m. Därutöver omfattar den statliga lånegarantin

räntekostnader för upptagna lån samt behov av justeringar för

prisökningarna i samhället.

Regeringen avser att inför budgetåret 1995/96 återkomma till

riksdagen med ett förslag till lag om vägtullar i Stockholms

län. Riksdagen kommer då även att få möjlighet att ta ställning

till ytterligare lånegarantier.

Det samlade ansvaret för projektet åvilar staten genom

Vägverket. För att hålla isär projektet från Vägverkets

anslagsfinansierade del har ett särskilt bolag bildats,

Stockholmsleder AB. Bolagets verksamhet är renodlad till att

omfatta upptagande av lån och ekonomisk kontroll av projektet.

De lån som Stockholmsleder AB tar upp vidareförmedlas till

Vägverket för att finansiera förberedelser och utbyggnad av

lederna. Stockholmsleder AB kommer således att dels ha en skuld

i förhållande till sina långivare, dels en fordran i förhållande

till Vägverket. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den

bemyndigas att låta Vägverket sätta sig i skuld för de lån som

tas upp för att finansiera förberedelser och utbyggnader av de

projekt som omfattas av Riksgäldskontorets bemyndigande att

teckna statlig borgen.

Riksdagen har medgivit att statliga medel skall kunna

utbetalas till kollektivtrafikinvesteringarna under

förutsättning att syftet med uppgörelsen kan uppnås i sina

huvuddrag. Det ankommer på regeringen att svara för

medelsprövningen. Regeringen har givit tillstånd till att

använda en betydande del av de anvisade statliga medlen för att

bygga ut kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Ett villkor för

medelsutbetalningen har varit att syftet med

Dennisöverenskommelsen uppfylls i sina huvuddrag. Regeringen

föreslår att när byggandet av de vägprojekt som omfattas av

propositionen har påbörjats skall statens regressrätt gentemot

regionen och kommunerna av kollektivtrafikinvesteringarna om 3,5

miljarder kronor i sin helhet anses förverkad. Staten skall

sålunda inte kunna kräva tillbaka bidragen när dessa vägprojekt

påbörjats.

3.2 Motionsförslag

Två motioner har väckts som understryker

Dennisöverenskommelsens stora betydelse och som framhåller att

utbyggnaden bör betraktas som en sammanhängande helhet.

I motion T34 (m) anges att Dennisöverenskommelsen har stor

betydelse för sysselsättningen, miljön, samhällsekonomin och

trafiksäkerheten. Vidare framhålls att uppgörelsen krävde

kompromissvilja. Slutresultatet av förhandlingarna innebar

därför att de olika parterna fick ge och ta. En viktig del av

överenskommelsen var vägsatsningarna i form av bl.a. den

kompletta ringen runt Stockholms innerstad. Motionärerna

framhåller mot denna bakgrund att samtliga delförslag i

Dennisöverenskommelsen bör genomföras i ett sammanhang.

I motion T213 (s) konstateras att Stockholmsregionens framtida

trafikproblem knappast kan lösas utan samverkan och samordning

med andra regioner och med olika statliga organ. Uppgörelsen

innebar att den mångåriga handlingsförlamning som legat som en

död hand över hela regionens trafiksatsningar hävdes. I motionen

åberopas den miljökonsekvensutredning som Länsstyrelsen i

Stockholm gjort och som visar att ett fullföljande av

Dennisuppgörelsen skulle få stora positiva effekter, framför

allt för innerstaden men också för länet som helhet. Enligt

motionen är det därför djupt beklagligt att regeringen inte

klarar av att hantera Dennisöverenskommelsen som en helhet utan

styckar upp den i smådelar. Vidare anges att i ett

storstadsområde som Stockholmsregionen måste trafiken styras med

hjälp av regleringar och ekonomiska styråtgärder för att minska

miljöskadorna. Men även med detta synsätt kommer ett stort antal

fordon att belasta våra vägar och gator. Det är då av största

vikt att minimera utsläpp och buller från personbilar, bussar,

lastbilar och andra fordon. Det är exempelvis viktigt att redan

nu arbeta fram metoder och program för kollektivtrafiken efter

Dennisöverenskommelsens genomförande.

3.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att trafik- och

miljösituationen i Stockholmsregionen förbättras. För detta

krävs långsiktiga beslut om investeringar och andra åtgärder.

Samtidigt är det viktigt att planerade insatser successivt följs

upp. I 1991 års riksdagsbeslut förutsattes att regeringen för

riksdagen årligen skulle redovisa hur arbetet med

överenskommelserna utvecklas. Enligt de riktlinjer som lagts

fast för den statliga garantigivningen gäller vidare att

garantier bör underkastas samma restriktiva prövning som gäller

för vanliga utgiftsåtaganden. Med tanke på den osäkerhet som

finns på såväl utgifts- som intäktssidan förutsattes att

riksdagen genom den begärda redovisningen gavs möjlighet att

noggrant följa ekonomin för utbyggnaden av trafiksystemet i

Stockholmsregionen.

Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens

förslag om sammanlagt högst 11,5 miljarder kronor i statliga

lånegarantier för att fortsätta förberedelserna och utbyggnaden

av vissa vägprojekt i Stockholms län enligt den s.k.

Dennisöverenskommelsen. Utskottet tillstyrker även regeringens

övriga förslag om jämkning av lånegarantierna, Vägverkets

skuldsättning och vad som anförts om utbetalning av medel för

utbyggnad av kollektivtrafikens infrastruktur i Stockholms län.

Riksdagen kommer senare att få ta ställning till frågan om

ytterligare lånegarantier. Av det anförda följer att motionerna

inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida, varför de

avstyrks i nu behandlad del.

4 Vägtullarnas utformning

4.1 Regeringens förslag

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 1995

med förslag till lagstiftning om vägtullar. Under tiden kommer

Vägverket i samarbete med berörda kommuner att fortsätta

förberedelserna med vägtullssystemet. Regeringen avser samtidigt

att tillsätta en utredare. Utredaren skall värdera det underlag

om vägtullarnas utformning som hittills har tagits fram och som

väntas komma fram under den närmaste tiden. Utredaren skall

också redovisa förslag till lagstiftning och föreslå ett

tekniskt system för vägtullarna.

Vägtullarna skall enligt propositionen läggas på en sådan

nivå att intäkterna på goda grunder kan beräknas räcka till

väginvesteringar och kostnader för vägtullssystemet enligt

Dennisöverenskommelsen. Vägtullarna skall vidare täcka

kostnaderna för informationsverksamhet, drift och underhåll av

de nya vägarna samt sådana investeringar som bidrar till att

miljöåtgärder i Stockholms innerstad och övriga väganknutna

investeringar kan genomföras.

4.2 Motionsförslag

I motion T30 (fp) konstateras att bilavgiftssystemet är den

del av överenskommelsen som har den största styrande effekten på

trafiken. Det är därför angeläget att bilavgifterna utformas så

att de, inom ramen för en trygg finansiering, även ger bästa

resultat för miljön. Utredaren bör ges i uppdrag att pröva valet

av avgiftssystem, då dess utformning sannolikt har vida större

betydelse för miljön än en avgiftsdifferentiering. Valet av

system anges till stor del vara betingat av tillgänglig teknik.

Det framhålls dock att utvecklingen går fort på detta område. I

uppgörelsen står bl.a. att den tekniska utvecklingen "kan leda

till att andra avgiftsalternativ kan bli aktuella". Motionären

anger att sådana alternativ bör studeras av utredaren så att

Dennisöverenskommelsens miljöprofil kan förbättras.

I motion A455 (fp) anförs att det är angeläget att regeringen

snarast möjligt föreslår riksdagen den ändrade lagstiftning som

erfordras. I enlighet med överenskommelsen bör lagstiftningen

medge att avgifterna används för att styra trafiken och uppnå

miljövinster. Avgifterna bör vidare differentieras med hänsyn

till exempelvis fordonstyngd och utrustning för avgasrening.

Riksdagen bör vidare uttala att mervärdesskatt på vägavgifter

inte bör utgå eller att den till fullo kompenseras genom bidrag

till projektens genomförande.

I motion A453 (v) framhålls att kommunerna bör få möjlighet

att själva fatta beslut om vägtullar och att intäkterna från

dessa oavkortat bör gå till kollektivtrafikens utbyggnad. Vidare

påtalas behovet av en skyndsam upprustning och ombyggnad av

Slussen i Stockholm. Utgångspunkten för upprustningen bör vara

att Slussen och Gamla stan är riksangelägenheter som bör

förbehållas fotgängare, småbåtstrafik samt cykel- och

kollektivtrafikresenärer. Kostnaden för den nödvändiga

renoveringen av Slussen beräknas uppgå till ca 1 miljard kronor

och föreslås delas mellan t.ex. berörda kommuner och staten.

Finansieringen anges kunna ske med intäkter från de planerade

biltullarna.

4.3 Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anger i sitt yttrande att vägtullar med den

utformning som beskrivs i propositionen närmast har karaktär av

skatt (1993/94:SkU4y). Skatteutskottet förutsätter att utredaren

gör en analys och bedömning av vägtullens rättsliga karaktär.

Skatteutskottet förutsätter även att utredaren går igenom de

andra frågor inom övrig beskattning som man måste ta ställning

till vid införandet av de planerade vägtullarna. Skatteutskottet

tänker bl.a. på frågan om moms skall utgå på tullen samt frågor

om avdragsrätt och -- om arbetsgivaren betalar tullen --

eventuell förmånsbeskattning vid inkomstbeskattningen. Även de

exekutionsrättsliga frågorna vid bristande betalning bör

belysas. Skatteutskottet tillstyrker mot denna bakgrund att det

utredningsarbete som aviseras i propositionen genomförs.

4.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att en förutsättning för de

investeringar som ingår i överenskommelserna för såväl

Stockholms- som Göteborgsregionen är att möjligheter finns att

kunna införa avgifter på väg- och gatutrafiken. Som framgår av

propositionen kräver vägtullar lagstiftning varför regeringen

senare avser återkomma till riksdagen med förslag om sådan

lagstiftning.

Regeringen har den 10 mars 1994 beslutat tillkalla en

särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till utformning

av vägtullar. Enligt vad utskottet erfarit skall utredaren

redovisa förslag till lagstiftning och ge förslag till ett

tekniskt system för vägtullarna. Vägtullarna skall läggas på en

sådan nivå att intäkterna på goda grunder täcker kostnaderna för

förutsedda ändamål. Utredaren skall vidare pröva

förutsättningarna för en differentiering av vägtullarna som,

utan att äventyra finansieringen, bidrar till att uppnå

överenskommelsernas miljömål. Utredaren skall dessutom analysera

den konstitutionella och rättsliga karaktären av vägtullarna

samt kartlägga och vid behov lägga fram förslag om vägtullarnas

påverkan på och påverkan av övrig beskattning. Det gäller bl.a.

frågor om avdragsrätt och förmånsbeskattning. Även de

exekutionsrättsliga aspekterna avses därvid beaktas.

Utskottet kan därmed konstatera att de frågor som

skatteutskottet har påtalat i sitt yttrande synes komma att ingå

bland de uppgifter som utredaren har att överväga. Beträffande

frågan om mervärdesskatt har utskottet erfarit att en

utgångspunkt för utredarens arbete skall vara de

överenskommelser som tidigare träffats. Enligt

Dennisöverenskommelsen gäller att mervärdesskatt inte skall utgå

eller till fullo kompenseras. Utredaren avses även komma att

pröva en utformning av vägtullarna så att de främjar

utvecklingen av ett miljöanpassat trafiksystem. Utskottet utgår

därmed från att miljöaspekterna beaktas.

Av det anförda följer att utskottet inte har något att

erinra mot vad regeringen anfört om vägtullar. I avvaktan på

resultatet av utredningsuppdraget bör motionerna T30 (fp) och

A455 (fp) inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida

varför de avstyrks. Utskottet anser vidare att förslaget i

motion A453 (v) om specialdestinering av vägavgifter till en

upprustning av Slussen inte är förenligt med den överenskommelse

som träffats om trafik och miljö för Stockholmsregionen.

Motionsyrkandet avstyrks därför.

5 Ökade statliga medel till Stockholmsregionen

5.1 Motionsförslag

Krav på ökade statliga medel till utbyggnaden av

Stockholmsregionens trafiksystem framförs i några motioner. Som

skäl framhålls att det för närvarande råder obalans mellan

tilldelningen av statliga anslag och de trafikintäkter som

genereras i regionen. Fördelningen av de statliga väganslagen

anges även missgynna Stockholmsregionen genom att inte beakta

regionens många samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Vidare

efterlyses ett klarläggande av statens långsiktiga

finansieringsansvar för regionens trafiksystem.

I motion T213 (s) anges att under en följd av år har

Stockholmsregionens andel av resurserna för trafikinvesteringar

varit betydligt lägre än det behov som trafikarbetet skapar.

Genom Dennisöverenskommelsen får regionen ett välbehövligt

tillskott. Detta räcker ändå inte enligt motionen. Sammantaget

har Stockholms läns andel av väganslagen minskat i förhållande

till föregående planeringsperiod trots att

Dennisöverenskommelsen förutsatte att länets andel av de

ordinarie anslagen inte skulle minska. Hade denna princip

fullföljts skulle länet ha tilldelats ytterligare 1,5 miljarder

kronor. Detta belopp borde lämpligen utnyttjas till

investeringar i länstrafikanläggningar. Som skäl härför nämns

bl.a. att investeringar i länsvägar och

kollektivtrafikanläggningar ger en mycket god samhällsekonomisk

avkastning, inte minst i form av ökad trafiksäkerhet och

förbättrad miljö. Denna högre planeringsnivå anges kunna ge

Stockholmsregionen möjligheter att bygga bort flaskhalsar,

förbättra utsatta kollektivtrafikavsnitt m.m.

I motion T34 (m) konstateras att huvudstadslänets andel av

rikets befolkning är nära 20 %. Regionens trafikandel samt

statens intäkter från trafiken uppges vara av samma

storleksordning. Under en följd av år har dock länet bara

tilldelats ca 10 % av de totala väganslagen. Genom

huvudstadslänets låga tilldelning av statliga anslag finns det

många samhällsekonomiskt lönsamma vägprojekt som inte har kunnat

genomföras. Motionärerna framhåller vidare att den nya

planeringsinriktningen för vägsystemet med en stråkinriktad

utbyggnad missgynnar huvudstadsregionen.

I motion A455 (fp) framhålls att en fungerande

huvudstadsregion är en nationell angelägenhet. De

trafikinvesteringar som nu planeras och genomförs är därför av

riksintresse. Staten måste följaktligen i högre grad medverka

ekonomiskt. Det är därför angeläget att staten målmedvetet och

långsiktigt stödjer genomförandet av Dennisöverenskommelsen och

andra angelägna utbyggnadsprojekt. I överläggningar med

regionens företrädare bör regeringen enligt motionen skapa

klarhet om statens finansieringsbidrag under överenskommelsens

senare hälft.

Vidare framhålls att regionens andel av ordinare anslag till

väg- och kollektivtrafikinvesteringar inte får minska. Detta

anges vara en nödvändig förutsättning med hänsyn till att syftet

med de omfattande avgifterna i regionen inte är att bekosta

vägar i andra landsdelar. Överenskommelsen förutsätter också att

de statliga investeringsmedel som frigörs genom att vägprojekten

finansieras med bilavgifter överförs till investeringar i

kollektivtrafiken samt att dessa medel med indexuppräkning

reserveras i aktuella flerårsplaner. Medel för bidrag till

länstrafikanläggningar enligt överenskommelsen måste också

enligt motionärerna reserveras i aktuella flerårsplaner.

5.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns en rad

exempel på angelägna åtgärder som behöver vidtas i

Stockholmsregionens trafiksystem. Insatser som är

samhällsekonomiskt lönsamma och som har stor betydelse för såväl

trafik- som miljösituationen. Det är därför angeläget att

finansieringsfrågorna kan hanteras i lämpliga former.

Utskottet kan samtidigt konstatera att det finns en rad krav

på upprustning och utbyggnad av vägar och järnvägar runt om i

landet. De många förslag som finns om utbyggnader av vägar och

järnvägar ställer stora krav på ett väl utvecklat

planeringssystem som förmår peka ut de objekt som är lämpligast

och som uppvisar den högsta samhällsekonomiska avkastningen.

Enligt utskottets mening bör riksdagens uppgift i denna

planeringsprocess framför allt vara att ange de övergripande

ramarna och riktlinjerna för investeringsplaneringen samt svara

för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de

resurser som avsätts för investeringar i trafikens

infrastruktur. En viktig uppgift är vidare att följa upp och

utvärdera de åtgärder som vidtas. Detta betyder att riksdagen

inte bör fastlägga olika regioners andel av de resurser som

avsätts för trafikens infrastruktur.

Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla att invånarna i

Stockholmsregionen genom Dennisöverenskommelsen tagit på sig ett

ökat finansieringsansvar för utbyggnaden av infrastrukturen

såväl för kollektivtrafiken som för vägtrafiken. I

överenskommelsen har mot denna bakgrund uttalats att det inte

kan vara rimligt att invånarna i regionen skall belastas hårdare

med avgifter och skatter än vad som gäller för invånare i övriga

landet. Förhandlarna har vidare utgått från att staten på olika

sätt medverkar till att den obalans som råder i

finansieringshänseende inte ytterligare förstärks. Tvärtom bör

regionen kompenseras för de extra uppoffringar som sker bl.a.

genom överenskommelsen. I sammanhanget kan vidare erinras om att

år 1996 skall parterna genom överläggningar med staten skapa

klarhet om statens bidrag till finansieringen av regionens

investeringar i trafiksystemet under avtalsperiodens senare

hälft.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de nu

behandlade motionerna T34 (m), T213 (s) och A455 (fp) i aktuell

del inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. De

avstyrks därför av utskottet.

6 Stadsnationalpark

6.1 Regeringens bedömning

Regeringen anger att

Ulriksdal--Haga--Brunnsviken--Djurgården-området

representerar viktiga och samlade kulturmiljöer och naturvärden.

Enligt regeringens bedömning erbjuder nuvarande lagstiftning

inte tillfredsställande möjligheter att på ett översiktligt och

samlat sätt åstadkomma ett skydd som är starkt nog för att i ett

långsiktigt perspektiv slå vakt om områdets samlade kultur- och

naturvärden.

Av propositionen framgår vidare att inom Miljö- och

naturresursdepartementet har utarbetats en promemoria, Förslag

till skydd för området Ulriksdal--Haga--Brunnsviken--Djurgården

(Ds 1994:3), med förslag till ett förstärkt skydd för det

aktuella området. Förslaget i promemorian innebär att de områden

som i dag är exploaterade även fortsättningsvis kan användas för

avsedda ändamål. Frågor som rör ny- och utbyggnad av

verksamheter skall prövas inom ramen för gällande lagstiftning

med stöd av en ny bestämmelse i naturresurslagen.

I propositionen anges mot denna bakgrund att regeringen har

för avsikt att, efter sedvanlig beredning inom

regeringskansliet, presentera förslag till förstärkt skydd för

området under våren 1994 genom en ändring i lagen (1987:12) om

hushållning med naturresurser. Samma avvägningar i

tillståndsfrågor skall härvid göras för det aktuella området som

för andra områden vilka omfattas av skydd enligt

naturresurslagen.

6.2 Motionsförslag

I motion T31 (s) framhålls att i de nuvarande planerna för

Norra länken kantas södra Brunnsviken av fyra vida synliga

avgastorn. Planerna innebär också att den sexfiliga tunneln

genom den värdefulla Bellevueparken, anlagd efter ritningar av F

M Piper på 1700-talet, byggs från ytan. Planerna leder vidare

till att tekniska anläggningar placeras i parken och att skador

uppstår på vegetationen. Grundvattennivån kan också störas.

Planerna medför vidare nya vägar och vägbroar vid Brunnsviken

och på Norra Djurgården. Dessutom sprängs värdefulla

landskapsrum sönder av tunnelmynningar. De nuvarande planerna

kan enligt motionären leda till påtaglig skada på de värden som

avses att få ett stärkt lagskydd.

Motionären anser därför att det är nödvändigt att de

trafiktekniska lösningarna för området gås igenom samfällt av

Stockholm och Solna samt andra berörda myndigheter, och att

denna genomgång föregår ett ställningstagande från riksdagen

till statliga garantier till Norra länken. Härigenom skulle

möjligheter ges till ett planarbete som har förutsättningar att

leda till en långsiktigt hållbar helhetslösning av områdets

trafik- och miljöproblem.

6.3 Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare slagit fast att det aktuella området

har ett starkt skyddsvärde. Jordbruksutskottet angav i december

1991 i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.

1991/92:JoU10) att området har utomordentligt stora natur-,

kultur- och rekreationsvärden. Jordbruksutskottet fann det

därför angeläget att området skyddades mot fortsatt exploatering

och förutsatte att regeringen på lämpligt sätt skulle återkomma

till riksdagen och informerade om inriktningen av den fortsatta

planeringsprocessen.

Utskottet delar såväl regeringens som motionärens

uppfattning att särskild hänsyn måste tas vid val av

lokalisering och utformning av Norra länkens olika delar. Detta

krävs för att bl.a. tillgodose områdets natur- och kulturvärden,

för att begränsa buller och andra emissioner samt för att inte

störa stadsbilden. Utskottet instämmer vidare i regeringens

bedömning att det är lämpligt att

Ulriksdal--Haga--Brunnsviken--Djurgården-området ges ett

långsiktigt samlat skydd. Detta skulle betyda att samma

avvägningar i tillståndsfrågor kommer att gälla för det aktuella

området som för andra områden vilka redan omfattas av skydd

enligt naturresurslagen.

Av vad som ovan redovisats framgår att de frågeställningar

som tas upp i motionen berörs av den beredning som för

närvarande pågår inom regeringskansliet. En proposition med

förslag till skydd av det aktuella området kommer att lämnas

till riksdagen under våren. I avvaktan härpå påkallar motionen

ingen åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks följaktligen av

utskottet.

7 Förberedelsearbetet för nya vägar i Göteborg

7.1 Regeringens förslag

I propositionen anges att den slutliga överenskommelsen om

trafiksystemet för Göteborgsregionen förutsätter statliga

väginvesteringar om sammanlagt 860 miljoner kronor. Resterande

vägar i uppgörelsen förutsätts finansieras med bilavgifter.

Enligt regeringen möjliggör uppgörelsen en lånefinansiering som

säkerställer att vägobjekten kan genomföras under en

tioårsperiod. Upplåningsbehovet bedöms maximalt uppgå till 6,5

miljarder kronor. Vidare framgår av propositionen att regeringen

avser att begära en redovisning enligt 6 kap. 2 § NRL av

kommuner berörda av Göteborgsöverenskommelsen om hur dessa i sin

planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att

tillgodose vissa hushållningsintressen enligt naturresurslagen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en

utförlig redovisning av innehållet i den slutliga

överenskommelsen och därvid ta upp frågan om statliga

lånegarantier. För att påbörja förberedelsearbetet för

utbyggnaden av vägsystemet i Göteborg föreslås dock att

riksdagen redan nu bemyndigar regeringen att låta Vägverket

belasta ramanslaget Byggande av vägar med 80 miljoner kronor.

När staten beslutar om garantier för utbyggnaden av de

avgiftsfinansierade väglederna i Göteborgsregionen skall

ianspråktagna anslag omvandlas till lån och medlen återbetalas.

7.2 Motionsförslag

I motion T32 (c, fp) anges att det inom Göteborgsregionen

råder delade meningar om finansieringsformen. Exempelvis har

såväl Folkpartiet som Centerpartiet i Göteborg avvisat förslaget

om biltullar. Dessutom ifrågasätts om vissa i överenskommelsen

upptagna projekt bör komma till stånd. Enligt motionärerna

skulle en förändring av innehållet i uppgörelsen medföra

minskade kostnader och därmed kanske också en annan

finansiering. Regeringens förslag att använda 80 miljoner kronor

för projektering av vissa vägobjekt bör därför inte innebära att

vare sig regeringen eller riksdagen binder upp sig för de

föreslagna projekten. Mot denna bakgrund begärs att riksdagens

bemyndigande till regeringen skall ske under förutsättning av

att riksdagen vid den slutliga redovisningen kan pröva

överenskommelsen fritt utan bindningar till vare sig

avgiftsfinansiering eller till vilka objekt som skall ingå i ett

kommande beslut.

7.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det angeläget att trafik- och miljösituationen

i Göteborgsområdet förbättras. För detta krävs att ett

helhetsperspektiv anläggs på trafikens infrastruktur där olika

parter gemensamt agerar för att nå regionalt förankrade

trafikpolitiska mål.

Regeringen avser att under våren 1994 förelägga riksdagen en

proposition om trafiklösningar i Göteborgsområdet. I

propositionen kommer att redovisas regeringens ställningstagande

till bl.a. utbyggnadsinriktning och finansiering av

trafiksystemets utbyggnad i Göteborgsområdet. Förslag kommer

vidare att lämnas om statliga lånegarantier. Utskottet avser att

behandla regeringens förslag senare i vår.

Utskottet anser att riksdagen nu bör godta regeringens

förslag att 80 miljoner kronor tillfälligt får tas i anspråk

från anslaget Byggande av vägar för att påbörja

förberedelsearbetet för en utbyggnad av vägsystemet i Göteborg i

enlighet med den överenskommelse som har träffats. Utskottet

kommer vid sin behandling av den aviserade propositionen att ta

ställning till den närmare utformningen av

Göteborgsöverenskommelsen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion

T32 (c, fp) inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida. Den avstyrks därför av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T33, 1993/94:T35 och

1993/94:A453 yrkande 2 i denna del,

res. (nyd)

men. (v) - delvis

2. beträffande begränsade statliga lånegarantier m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:T34 yrkande 2 och 1993/94:T213

yrkande 2

a) godkänner det som i propositionen förordats om garantier

för vissa väginvesteringar i Stockholms län,

b) godkänner det som i propositionen förordats om

utbetalning av medel för utbyggnad av kollektivtrafikens

infrastruktur i Stockholms län,

c) bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna

statlig borgen för förberedelsearbete och byggande av projekten

Fors--Jordbro, Haningeleden 2:1, Haningeleden 2:2, Haningeleden

4, Häggviksleden, Söderhall--Rösa, Norra länkens förlängning och

Södra länken, inom en ram om högst 9 000 miljoner kronor i

prisnivån januari 1992,

d) bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna

statlig borgen för förberedelsearbete för övriga vägprojekt och

marklösen inom en ram om högst 1 000 miljoner kronor i

prisnivån januari 1992,

e) bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret för

utvecklingen av avgiftssystemet och övriga väganknutna

miljöinvesteringar teckna statlig borgen inom en ram om högst

1 500 miljoner kronor i prisnivån januari 1992,

f) bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera

enligt propositionen föreslagna garantier med tillkommande

räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av

justeringar för prisökningar i samhället,

g) bemyndigar regeringen att låta Vägverket sätta sig i

skuld för de lån som Stockholmsleder AB tar upp och

vidareförmedlar till Vägverket för att finansiera de

förberedelser och utbyggnader av vissa vägprojekt i Stockholms

län som omfattas av Riksgäldskontorets bemyndigande att teckna

statlig borgen,

3. beträffande vägtullarnas utformning

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T30,

1993/94:A453 yrkande 2 i denna del och yrkande 12 samt

1993/94:A455 yrkande 6 i denna del godkänner det som i

propositionen förordats om att vägtullar skall finansiera

utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m.,

men. (v) - delvis

4. beträffande ökade statliga medel till Stockholm

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T34 yrkande 1,

1993/94:T213 yrkande 4 och 1993/94:A455 yrkandena 6 i denna del,

7 och 11,

5. beträffande stadsnationalpark

att riksdagen avslår motion 1993/94:T31,

6. beträffande Göteborgsöverenskommelsen

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:T32 bemyndigar

regeringen att låta Vägverket belasta sjätte huvudtitelns

ramanslag Byggande av vägar med 80 miljoner kronor för att

påbörja förberedelsearbetet för utbyggnaden av vägsystemet i

Göteborg i enlighet med den slutliga uppgörelsen om trafik och

miljö i Göteborgsregionen.

Stockholm den 29 mars 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),

Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan

Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl

Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Rune Thorén (c)

och Kenneth Lantz (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1993/94:86

1. att riksdagen godkänner det som i propositionen förordats

om garantier för vissa väginvesteringar i Stockholms län

(avsnitt 3.3),

2. att riksdagen godkänner det som i propositionen förordats

om utbetalning av medel för utbyggnad av kollektivtrafikens

infrastruktur i Stockholms län (avsnitt 3.3),

3. att riksdagen godkänner det som i propositionen förordats

om att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa

vägprojekt i Stockholms län m.m. (avsnitt 3.4),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta

Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för förberedelsearbete

och byggande av projekten Fors--Jordbro, Haningeleden 2:1,

Haningeleden 2:2, Haningeleden 4, Häggviksleden,

Söderhall--Rösa, Norra länkens förlängning, Södra länken, inom

en ram om högst 9 000 miljoner kronor i prisnivån januari 1992

(avsnitt 3.3),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta

Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för förberedelsearbete

för övriga vägprojekt och marklösen inom en ram om högst 1 000

miljoner kronor i prisnivån januari 1992 (avsnitt 3.3),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta

Riksgäldskontoret för utvecklingen av avgiftssystemet och övriga

väganknutna miljöinvesteringar teckna statlig borgen inom en ram

om högst 1 500 miljoner kronor i prisnivån januari 1992

(avsnitt 3.3),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta

Riksgäldskontoret justera enligt propositionen givna garantier

med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade

behov av justeringar för prisökningar i samhället (avsnitt 3.3),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Vägverket

sätta sig i skuld för de lån som Stockholmsleder AB tar upp och

vidareförmedlar till Vägverket för att finansiera de

förberedelser och utbyggnader av vissa vägprojekt i Stockholms

län som omfattas av Riksgäldskontorets bemyndigande att teckna

statlig borgen (avsnitt 3.3),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Vägverket

belasta sjätte huvudtitelns ramanslag Byggande av vägar med 80

miljoner kronor för att påbörja förberedelsearbetet för

utbyggnaden av vägsystemet i Göteborg i enlighet med den

slutliga uppgörelsen om trafik och miljö i Göteborgsregionen

(avsnitt 4).

Reservation

Avslag på propositionen (mom. 1)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet framhöll" och på s. 12 slutar med

"behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag inte kan ligga till

grund för ett ställningstagande från riksdagens sida. Den

ekonomiska grundbult som vägavgifter utgör för propositionen bör

avvisas som finansieringskälla. Det är som framhålls i motion

T35 (nyd) en medborgerlig rättighet att kunna åka in till städer

och samhällen utan att erlägga biltullar vid städernas infarter.

Genom biltullar dräneras stockholmarna på pengar som dessa så

väl behöver till sin dagliga konsumtion. Biltullar minskar

vidare tillväxten i samhället i det längre perspektivet.

Redan på grund av det anförda finns det enligt utskottet

anledning att motsätta sig införande av dessa biltullar. Därtill

kommer att vägtullar från fördelningspolitisk synpunkt framstår

som synnerligen förkastliga eftersom de träffar blint och utan

hänsyn till de förhållanden under vilka bilfärden företas.

Handikappade, arbetslösa, lågavlönade, alla drabbas av

biltullarna hur angeläget deras aktuella ärende in till staden

än är. Också tanken att ta ut biltullar just från bilister i och

kring våra två största städer innebär en orättvisa från

fördelningspolitisk synpunkt.

Det är inte heller bra om införandet av vägtullar i

Stockholm och Göteborg får en spridningseffekt som innebär att

andra kommuner anmäler intresse för denna nya skattekälla. Man

riskerar således en utveckling som innebär att man så småningom

blir tvungen att betala vägtull på en mängd platser i vårt land.

Bilismen är emellertid redan nu tillräckligt högt beskattad och

en ytterligare beskattning i form av vägtullar kan få en negativ

inverkan på sysselsättningen inom den svenska bilindustrin till

följd av minskad försäljning.

Utskottet anser att de miljöproblem som bilismen förorsakar

bör angripas på annat sätt än genom ökade skatter och andra

pålagor. Till saken hör också att ett dylikt system för

skatteuttag är ett mycket krångligt och administrativt sett

dyrbart system som bl.a. förutsätter tullstationer och

övervakare. Man kan också erinra om t.ex. de uppbördsproblem som

uppkommer om bilen har stulits och alltså framförs av någon

annan än ägaren och om föraren inte betalar tullen. Utskottet

anser att de medel som behövs för infrastrukturutbyggnad i

Stockholmsområdet bör finansieras via statsbudgeten under en

period av minst tio år.

Utskottet bedömer vidare att inriktningen av trafiksystemets

utbyggnad bör helt förändras. Som anges i motion T35 (nyd)

räcker det med att bygga bort de värsta flaskhalsarna. Därtill

är det viktigt att trafikplaneringen förbättras. God vägstandard

och förnuftiga lösningar på trafikplatser, korsningar,

anslutningar osv. gör att trafiken flyter bättre och utsläppen

minskar. En allmän upprustning av tåg, banor och stationer är

därför motiverad. Den föreslagna snabbspårvägen är dock en

felsatsning och bör därför inte byggas.

Enligt utskottets mening bör det mot denna bakgrund ankomma

på regeringen att tillsammans med berörda parter ta fram en

utbyggnadsplan för trafiksystemet i storstadsregionerna enligt

de förutsättningar och utgångspunkter som skisserats i motion

T35 (nyd).

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T35 (nyd)

tillstyrks medan propositionen och motionerna T33 (v) och A453

(v) avstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T35, med

anledning av motionerna 1993/94:T33 och 1993/94:A453 yrkande 2 i

denna del samt med avslag på propositionen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Avslag på propositionen

Jag anser att regeringens klartecken för vägprojekt i

Dennisöverenskommelsen utan fullständiga

miljökonsekvensbeskrivningar och utan en samlad bedömning av

möjliga alternativ är ännu ett exempel på en felaktig

beslutsordning. Fortfarande saknas helhetsperspektivet på den

fysiska planeringen, en beskrivning av hur framtidens

transportsystem skall miljöanpassas och hur berörda regioner

skall utvecklas. Ett flertal miljöproblem förstärks också om

Dennisöverenskommelsen genomförs. Regeringen gör därmed enligt

min mening samma fel som man kritiserar den förra

socialdemokratiska regeringen för när det gäller hanteringen av

Öresundsbron: Först ett rejält beslut, sedan eventuellt en

miljökonsekvensbeskrivning. För Vänsterpartiet framstår detta

som kvalificerat hyckleri och etiskt oförsvarligt -- oavsett om

det bedöms utfrån kristen eller vanlig etik.

Beslutade kollektivtrafikinvesteringar bör i stället

genomföras oberoende av väginvesteringarna. Dessutom bör ett

antal kollektivtrafikinvesteringar som inte finns med i

Dennisöverenskommelsen genomföras, som t.ex. en hel ringlinje av

spår, utbyggnad av tunnelbanan, fler miljöanpassade bussar och

effektivare pendeltåg. Samtidigt bör en

miljökonsekvensbeskrivning göras för berörda regioner där olika

alternativ jämförs.

Jag anser därför att riksdagen bör avslå regeringens

proposition eftersom det saknas en samlad

miljökonsekvensbeskrivning av de framtida transportsektorerna i

Stockholms- resp. Göteborgsregionerna. Vidare bör

investeringarna i kollektivtrafiken i berörda regioner påskyndas

och utvecklas.

Vägtullar

Jag anser att den vägtull som beskrivs i propositionen bör

betraktas som en specialdestinerad skatt. Riksdagen har därmed

att fatta alla beslut rörande vägtullarna utom rena

verkställighetsföreskrifter. Som framhålls i motion A453 (v) bör

kommunerna ges möjlighet att själva fatta beslut om biltullar

och inkomsterna från dessa bör gå till kollektivtrafikens

utbyggnad. För Stockolm är en nödvändig upprustning av Slussen

ett projekt som skulle kunna delfinansieras med vägtullar. Den

utredare som tillkallats bör därför pröva en utvidgning av den

kommunala beskattningskompetensen i enlighet med vad som ovan

anförts.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 och 3 borde ha hemställt:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T33 och

1993/94:A453 yrkande 2 i denna del, med anledning av motion

1993/94:T35 samt med avslag på propositionen som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

3. beträffande vägtullarnas utformning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A453 yrkande 2 i

denna del och yrkande 12, med anledning av regeringens förslag

och motionerna 1993/94:T30 och 1993/94:A455 yrkande 6 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Skatteutskottets yttrande

1993/94:SkU4y

Bilaga

Vägtullar

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1993/94:86 om finansiering av vissa

väginvesteringar i Stockholms län m.m. jämte motioner i de delar

som berör skatteutskottets beredningsområde. Med anledning härav

får skatteutskottet anföra följande.

Vad som främst berör skatteutskottet i propositionen är

regeringens begäran om ett godkännande av riktlinjerna för ett

utredningsarbete om vägtullar i enlighet med överenskommelsen i

det s.k. Dennispaketet eller Dennis II. Avsikten är att dessa

vägtullar skall finansiera kostnaderna för de väginvesteringar

och det vägtullssystem som överenskommits och dessutom

kostnaderna för informationsverksamhet, drift och underhåll av

de nya vägarna samt de investeringar som behövs för att

genomföra vissa miljöåtgärder i Stockholms innerstad, liksom

vissa övriga väganknutna investeringar. En utredare skall

värdera både det underlag som hittills har tagits fram och det

underlag som väntas komma fram under den närmaste tiden.

Utredaren skall också redovisa förslag till lagstiftning och ge

förslag till ett tekniskt system. Regeringen avser att förelägga

riksdagen förslag till lagstiftning om vägtullar under våren

1995.

En rad motioner har väckts med olika synpunkter och yrkanden

beträffande vägtullarnas utformning. I två motioner -- T35 av

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och T33 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

-- yrkas avslag på propositionen, i den förstnämnda motionen i

den aktuella delen och i den sistnämnda i dess helhet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att vägtullar med den

utformning som beskrivs i propositionen närmast har karaktär av

skatt men förutsätter att utredaren gör en analys och bedömning

av vägtullens rättsliga karaktär. Utskottet förutsätter också

att utredaren går igenom de andra frågor inom övrig beskattning

som man måste ta ställning till vid införandet av de planerade

vägtullarna. Utskottet tänker bl.a. på frågan om moms skall utgå

på tullen samt frågor om avdragsrätt och -- om arbetsgivaren

betalar tullen -- eventuell förmånsbeskattning vid

inkomstbeskattningen. Även de exekutionsrättsliga frågorna vid

bristande betalning bör belysas.

Utskottet tillstyrker således att det utredningsarbete som

aviseras i propositionen genomförs. Utskottet avstyrker därför

motionerna T35 (nyd) och T33 (v).

Stockholm den 22 februari 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Ivar

Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno

Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar

Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl

Hagström (s) och Karin Pilsäter (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Peter Kling (nyd) anför:

I Sverige gäller att man inom ramen för gällande lagar och

andra bestämmelser får röra sig fritt på allmänna platser. Det

är således en medborgerlig rättighet att åka in till städer och

samhällen för att t.ex. göra inköp utan att erlägga biltullar

vid infarten. Väg- och gatunätet har allmänheten redan betalt

för en gång genom att betala skatt.

Redan på grund av det anförda finns det anledning att motsätta

sig införande av dessa biltullar. Därtill kommer emellertid att

sådana vägtullar från fördelningspolitisk synpunkt framstår som

synnerligen förkastliga eftersom de träffar blint och utan

hänsyn till de förhållanden under vilka bilfärden företas.

Handikappade, arbetslösa, lågavlönade, alla drabbas av

biltullarna hur angeläget deras aktuella ärende in till staden

än är. Också tanken att ta ut biltullar just från bilister i och

kring våra två största städer innebär en orättvisa från

fördelningspolitisk synpunkt. Å andra sidan är det heller inte

bra om införandet av vägtullar i Stockholm och Göteborg får en

spridningseffekt och andra kommuner anmäler intresse för denna

nya skattekälla. Man riskerar således en utveckling som innebär

att man så småningom blir tvungen att betala vägtull på en mängd

platser i vårt land. Bilismen är emellertid redan nu

tillräckligt högt beskattad och en ytterligare beskattning i

form av vägtullar kan få en negativ inverkan på sysselsättningen

inom den svenska bilindustrin, som kan komma att drabbas av en

minskad försäljning till följd av biltullarna.

De miljöproblem som bilismen förorsakar bör angripas på annat

sätt än genom ökade skatter och andra pålagor. Till saken hör

också att ett dylikt system för skatteuttag är ett mycket

krångligt och administrativt sett dyrbart system med

tullstationer, övervakare och allt som behövs för genomförandet.

Man kan också erinra om t.ex. de uppbördsproblem som uppkommer

om bilen har stulits och alltså framförs av någon annan än

ägaren, och föraren inte betalar tullen.

Mot bakgrund av det anförda bör alla planer på att införa

vägtullar stoppas omedelbart. Propositionen bör således avslås i

denna del och motion T35 (nyd) bifallas.

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

I proposition 1993/94:86 redovisas inte någon samlad

miljökonsekvensbeskrivning. Av bland annat detta skäl föreslår

Vänsterpartiet i motion 1993/94:T33 att propositionen avslås.

Angående de vägtullar som beskrivs i propositionen anför

skatteutskottet att man delar regeringens uppfattning att de

närmast har karaktär av skatt. Jag vill understryka denna

uppfattning och dessutom anföra följande.

I allmänhet gäller att en skatt är ett bidrag, dvs. en inkomst

till det allmänna utan någon direkt motprestation från det

allmännas sida. En avgift erläggs däremot som vederlag för en

tjänst eller en vara som tillhandahålls av det allmänna. Enligt

allmän uppfattning bör man vara restriktiv med att behandla

pålagor som avgifter i de fall där kopplingen till

motprestationen framstår som tveksam.

Mot denna bakgrund bör man betrakta den vägtull som beskrivs i

propositionen som en skatt. Eftersom vägtullen skall användas

till att finansiera kostnaderna för vissa särskilda ändamål är

den att betrakta som en specialdestinerad skatt. Härav följer

att det är förbehållet riksdagen att fatta alla beslut rörande

vägtullarna utom rena verkställighetsföreskrifter.

Det torde således inte vara möjligt att utan ändringar i andra

lagar ge någon annan instans än riksdagen rätt att fatta beslut

angående de föreslagna vägtullarna. I motion 1993/94:A453 (v)

föreslås att kommunerna skall få möjlighet att själva fatta

beslut om biltullar och att dessa oavkortat skall gå till

kollektivtrafikens utbyggnad. Ett sådant beslut fordrar en

utvidgning av den kommunala beskattningskompetensen.

Den utredare som vid bifall till propositionen kommer att

tillkallas bör beakta vad som ovan anförts. Riksdagen bör med

anledning av propositionen och motion 1993/94:T33 (v) samt

motion 1993/94:A453 (v) som sin mening ge det anförda regeringen

till känna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Förslag till riksdagsbeslut1

Motionerna2

Motioner väckta med anledning av propositionen2

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden

i januari 19943

Yttrande från skatteutskottet4

Inledning4

Utskottet5

1 Ärendet och dess beredning5

1.1 Överenskommelsernas tillkomst5

1.2 Dennisöverenskommelsens innehåll5

1.3 Reviderade beräkningar7

1.4 Redovisning enligt naturresurslagen8

2 Dennisöverenskommelsen m.m.8

2.1 Propositionens huvuddrag8

2.2 Motionsförslag9

2.3 Utskottets ställningstagande11

3 Begränsade statliga lånegarantier m.m.12

3.1 Regeringens förslag12

3.2 Motionsförslag14

3.3 Utskottets ställningstagande15

4 Vägtullarnas utformning16

4.1 Regeringens förslag16

4.2 Motionsförslag16

4.3 Skatteutskottets yttrande17

4.4 Utskottets ställningstagande17

5 Ökade statliga medel till Stockholmsregionen18

5.1 Motionsförslag18

5.2 Utskottets ställningstagande19

6 Stadsnationalpark20

6.1 Regeringens bedömning20

6.2 Motionsförslag20

6.3 Utskottets ställningstagande21

7 Förberedelsearbetet för nya vägar i Göteborg21

7.1 Regeringens förslag21

7.2 Motionsförslag22

7.3 Utskottets ställningstagande22

Hemställan23

Reservation25

Meningsyttring av suppleant26

Bilaga

Skatteutskottets yttrande 1993/94:SkU4y28