Bet. 1993/94:TU25

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU25

Kommunikationsforskning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Förslag till riksdagsbeslut

Reservation

Innehållsförteckning

1993/94

TU25

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga

förslag under avsnittet Kommunikationsforskning i årets

budgetproposition. Förslagen innebär att sammanlagt drygt 200

miljoner kronor anvisas för främst forsknings- och

utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn. Merparten av

pengarna, eller 122 miljoner kronor, avser bidrag till

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).

I betänkandet behandlas även åtta motioner. Motionerna

gäller frågor om kommunikationsforskningens inriktning och

lokalisering samt olika utredningsfrågor. Med hänvisning främst

till gällande ansvarsfördelning och pågående forskningsprojekt

avstyrks samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats en reservation av nyd-ledamoten

samt en meningsyttring av v-suppleanten.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Motionerna

1993/94:T213 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av miljövänliga

trafiksystem och drivmedel.

1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att initiera och stödja en

informationsinsats om att beskriva kvinnoperspektiv på

trafiksystemet,

9. att riksdagen hos regeringen begär att den utreder de

samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter.

1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (båda

kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökad forskning om samspelet

mellan samhällsplanering och trafik,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av forskning i syfte att främja

gång- och cykeltrafikanter.

1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fortsätta med forskningsinsatser

för framtagande av en svensk hybridbil samt att framgent i

nationell samling satsa på transportforskning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillsättande av en bilsocial utredning

i form av en bred parlamentarisk kommitté där även företrädare

för konsumentorganisationerna finns med.

1993/94:T906 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av ett regionalt centrum

för kommunikationsforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt centrum

för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att flytta Väg- och

transportforskningsinstitutet till Borlänge.

1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upphandling och teknikutveckling av

miljöanpassade fordon och arbetsredskap.

1993/94:N424 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stimulera forskning om möjligheten

att katalysatorrena också dieselfordon.

Bakgrund

Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs

och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på

transporter, post och telekommunikationer, meteorologi,

hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets

huvudtitel anvisas forskningsanslag till

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Statens väg- och

transportforskningsinstitut (VTI) samt medel för bl.a. statistik

och prognoser inom trafikområdet.

Sedan år 1984 tillämpas en ordning där riksdagen på grundval

av regeringsförslag beslutar om treåriga program för

forskningen. Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast

våren 1993 och gäller för perioden 1993/94--1995/96 (prop.

1992/93:170, bet. TU34, rskr. 397). Beslutet innebar bl.a. att

en beställar- och utförarmodell infördes för forskningen. VTI

ombildades till ett renodlat forskningsinstitut och KFB gavs ett

ökat ansvar. Ökade resurser tillfördes samtidigt

kommunikationsforskningen.

Utskottet

1 Anslagsfrågor

1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statens väg- och transportforskningsinstitut är ett nationellt

transportforskningsinstitut som utför tillämpad forskning och

utveckling åt myndigheter och andra uppdragsgivare. Verksamheten

finansieras främst med ersättning för uppdragsforskning men även

med bidrag över statsbudgeten.

Regeringen föreslår i årets budgetproposition att

bidragsanslaget till VTI beräknas till drygt 34 miljoner kronor

för nästa budgetår. För verksamheten anges att de riktlinjer som

lades fast genom 1993 års forskningspolitiska beslut bör gälla

även för budgetåret 1994/95. I propositionen föreslås vidare att

riksdagen för verksamhetens redovisning anvisar ett formellt

1 000-kronorsanslag.

Utskottet vill beträffande VTI:s verksamhet erinra om att i

samband med att det nu gällande forskningspolitiska beslutet

lades fast framhöll utskottet att VTI representerade en

värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets

tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som finns i

verksamheten (bet. 1992/93:TU34 s. 9). I betänkandet betonades

vikten av att långsiktiga avtal träffades mellan KFB och VTI för

att underlätta planeringen och för att möjliggöra en långsiktig

kunskapsuppbyggnad hos institutet. Utskottet ansåg det vidare

som viktigt att erfarenheterna av den nya beställar- och

utförarmodellen följdes upp och dokumenterades på lämpligt sätt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisningar för nästa budgetår.

1.2 Kommunikationsforskningsberedningen

Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att

planera, initiera, stödja och samordna övergripande

kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och

demonstrationsverksamhet. Beredningen skall också svara för

information och dokumentation inom forskningsområdet.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års

forskningspolitiska beslut för KFB bör gälla även för budgetåret

1994/95 och föreslår att ett ramanslag på närmare 122 miljoner

kronor anvisas för verksamheten. Regeringen anser vidare att det

är angeläget att KFB kan besluta om fördelningen av medel för

forskningsprojekt som löper över en längre period. I

propositionen föreslås därför att regeringen bemyndigas att

besluta om den ram som skall gälla för beredningens åtaganden

under budgetåret 1994/95 för perioden fram t.o.m. budgetåret

1999/2000. I sammanhanget anges att det inte är rimligt från

vare sig konstitutionell eller saklig synpunkt att betydande

delar av anslaget blir låst för engagemang som sträcker sig

bortom den planeringsperiod som gäller för ramanslaget.

Utskottet konstaterar att regeringens medelsberäkning för KFB

för nästa budgetår följer 1993 års riksdagsbeslut om

forskningspolitiken och tillstyrker därför förslaget till

medelsanvisning. Utskottet ställer sig också bakom förslaget att

regeringen bör bemyndigas att besluta om den ram som skall gälla

för beredningens åtaganden för forskningsprojekt som löper över

längre perioder. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar

för riksdagen i vilken omfattning sådana långsiktiga åtaganden

har lämnats.

1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon

Riksdagen fattade vid förra riksmötet beslut om att

Kommunikationsforskningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt

forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram rörande

användningen av el- och hybridfordon. För innevarande budgetår

anvisades 9 miljoner kronor för att påbörja programmet.

Regeringen föreslår att programmet fortsätter inom ramen för

en resursnivå på sammanlagt 120 miljoner kronor under

fyraårsperioden 1993/94--1996/97. Därmed bedöms att en

tillräckligt bred försöks- och utvecklingsverksamhet kan komma

till stånd samtidigt som möjligheter skapas för att genomföra en

rimlig utvärdering av resultaten. Regeringen anser att

programmet bör inriktas främst mot hybridfordon. För budgetåret

1994/95 föreslås att 30 miljoner kronor anvisas för

verksamheten.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen för

nästa budgetår liksom den angivna resursnivån för

fyraårsperioden 1993/94--1996/97.

1.4 Statistik och prognoser

Enligt 1993 års forskningspolitiska beslut har en särskild

delegation inrättats under Kommunikationsdepartementet,

Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom

transportsektorn (DPU). Delegationen har ansvar för att utarbeta

prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder samt

samhällsekonomiska effektbedömningar av transportsystemets

utveckling. I DPU:s ansvar ingår vidare att utarbeta

nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och

trafik samt att samordna riksomfattande resvaneundersökningar.

Regeringen anser att det är angeläget att DPU disponerar

resurser och kompetens som gör att delegationen kan delta fullt

ut och som en jämbördig part i det utvecklingsarbete som sker

inom ramen för trafikverkens investeringsplanering. I

sammanhanget förutsätts att trafikverken medverkar till att DPU

vid varje tillfälle kan disponera samma system, databaser m.m.

som verken utnyttjar. Vidare förutsätts att verksamhet som

syftar till att förbättra och utveckla dessa system och data

bedrivs i samverkan mellan DPU och trafikverken. Enligt

propositionen är det angeläget att delegationen kan börja

planera för att medverka i den kommande revideringen av

infrastrukturens investeringsprogram. Regeringen har mot denna

bakgrund beräknat ca 5 miljoner kronor under anslaget Statistik

och prognoser för DPU:s verksamhet under nästa budgetår, vilket

innebär en resursförstärkning på 1,5 miljoner kronor.

Vidare anges att 9 291 000 kr bör omföras till anslaget

Statistik och prognoser från sjunde huvudtitelns anslag D 8.

Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

Medelsomföringen föreslås ske med hänvisning till det

principbeslut riksdagen tidigare fattat om ansvaret för den

statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 122). I

sammanhanget anges att regeringen avser att se över DPU:s

arbetsformer för att säkerställa att de krav som ställs på en

statistikmyndighet uppfylls.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att DPU för

budgetåret 1994/95 anvisas ett ramanslag på 14 281 000 kr.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om vikten av

att ett nära samarbete utvecklas mellan DPU och trafikverken.

För detta talar inte minst de berättigade krav som kan ställas

på ett effektivt och samordnat resursutnyttjande. Utskottet

tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

1.5 Informationsteknologi

Regeringen har i budgetpropositionen framhållit att en

delegation för transportinformatik bör tillsättas. Delegationen

skall bl.a. vara ett tillfälligt beredningsorgan i frågor som

gäller den nya teknikens trafikpolitiska konsekvenser och lämna

förslag till utformning av regelverket kring

informationsteknologins användning i trafik- och

transportsystemet. Regeringen föreslår att ett anslag på 2

miljoner kronor anvisas till delegationen för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2 Kommunikationsforskningens inriktning

Utskottet behandlar i det följande de motionsförslag som

väckts om FoU-verksamhetens närmare inriktning och om olika

utredningsfrågor.

2.1 Miljöinriktat trafiksystem

Forsknings- och utvecklingsfrågor i syfte att utveckla ett

miljöanpassat trafiksystem behandlas i fyra motioner.

Med utgångspunkt från trafiksituationen i Stockholms län

framhålls i motion T213 (s) behovet av att utveckla mer

miljövänliga trafiksystem och drivmedel. En utveckling av

alternativa bränslen bedöms som nödvändig för att komma fram

till de kombinationer som ger bästa möjliga effekt både

miljömässigt och kostnadsmässigt. Det anges också som angeläget

att nya kollektivtrafiksystem som sky-ways, spårbilar och

ADB-baserade beställningssystem för kollektivbilsanvändning

utvecklas. I sammanhanget framhålls att de utvecklingsprojekt

som VTI för närvarande bedriver tillsammans med Nordiska

vägtekniska förbundet är intressanta och därför bör stödjas

aktivt.

I motion T228 (nyd) bedöms likaså att teknikutvecklingen har

stor betydelse för möjligheten att skapa en god miljö. På sikt

anges att ett individuellt nollemissionsfordon bör tas fram.

Detta kan vara någon form av hybridbil, varför

forskningsinsatserna för att ta fram en svensk hybridbil bör

fortsätta. Större anslag måste vidare ges enligt motionen för

att genomföra en nationell satsning på transportforskningen.

I motion Jo679 (fp) konstateras att trafiken orsakar den

övervägande delen av luftföroreningarna och bullret i Stockholms

län. Väg-, flyg- och båttrafiken måste mot denna bakgrund styras

så att utsläppen minskar. Detta gäller också arbetsfordon och

motorredskap som enligt motionen svarar för en oväntat stor del

av föroreningarna. Det är därför angeläget att efterfrågan på

nya miljöanpassade lösningar stärks genom att staten och

statliga verk vid upphandling av arbeten och entreprenader

föreskriver att bästa tillgängliga teknik skall användas.

Motionärerna framhåller mot denna bakgrund behovet av

upphandling och teknikutveckling av miljöanpassade fordon och

arbetsredskap.

I motion N424 (kds) framhålls att det för närvarande inte är

möjligt att katalysatorrena dieseldrivna fordon. I sammanhanget

anges att graden av miljöbelastning skiftar mellan olika

dieselbränslen. Generellt sett har fossila bränslen som

traditionell dieselolja större miljöbelastande effekt än

förnyelsebara drivmedel som rapsdiesel, etanol och ekodiesel.

Vid sidan av miljöaspekten kommer fördelarna av att de

förnyelsebara drivmedlen kan odlas i inhemsk produktion, att de

håller åkrarna öppna, att de förbättrar handelsbalansen med

utlandet och att de ingår i ett slutet kretslopp där den mängd

koldioxid som alstras när bränslena förbränns upptas när de

odlas. Motionären anger att det mot denna bakgrund vore

angeläget att stimulera forskning om möjligheterna att

katalysatorrena också dieselfordon.

Utskottet kan konstatera att det råder enighet om att

trafiksystemet måste utformas så att konsekvenserna för miljön

blir acceptabla. Framsteg har gjorts för att minska

avgasutsläppen från dieselmotorer. En intensiv forskning är dock

nödvändig om ett miljöanpassat transportsystem skall kunna

utvecklas. Stora ansträngningar måste därför göras för att

utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem och drivmedel.

Utskottet ser det således som viktigt att en målmedveten

forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet kommer till

stånd som gör att ny teknik utvecklas. I den strategi som

riksdagen tidigare i vår lagt fast för inriktningen mot ett

långsiktigt bärkraftigt transportsystem ingår också en ökad

användning av biobränslen, energieffektivisering samt utökad

forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som

viktiga delar (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU16, rskr. 154).

Utskottet vill vidare erinra om att genom 1993 års

forskningspolitiska beslut har anslagen till forskningen ökat

med närmare 50 %. Miljöfrågorna angavs därvid som ett

prioriterat område. Med de medelsanvisningar som utskottet nu

ställer sig bakom med bl.a. förstärkta insatser för utveckling

av el- och hybridfordon förbättras ytterligare möjligheterna att

vinna ökad kunskap och att uppnå angelägna framsteg. Sammantaget

finns därmed enligt utskottets mening goda förutsättningar för

att forskningen kan komma att lämna verkningsfulla bidrag till

arbetet med att miljöanpassa trafiksystemet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att syftet med

motionsyrkandena till väsentlig del kan komma att tillgodoses. I

avvaktan på resultatet av pågående forsknings- och

utvecklingsarbete bör de aktuella motionsyrkandena inte

föranleda något initiativ från riksdagens sida. De avstyrks

följaktligen.

2.2 Bilsocial utredning

I motion T228 (nyd) framhålls att bilen har blivit en viktig

del av familjens vardag. Alltför ofta utnyttjar dock staten

bilismen som mjölkko när någon del av den offentliga sektorn

behöver finansieras. Enligt motionen är även vissa grupper i

samhället onaturligt bilfientliga. Dessa grupper uppges ha fått

ett alltför stort spelrum i svensk debatt. Motionärerna anser

mot denna bakgrund att en bilsocial utredning snarast bör

tillsättas som på ett övergripande sätt bör belysa bilens

sociala och ekonomiska betydelse för landet och för medborgarna.

Utredningsformen bör vara en bred parlamentarisk kommitté med

starkt inslag från berörda konsumentorganisationer. Kommittén

bör även få till uppgift att föreslå ett nytt

finansieringssystem som mer rättvist speglar de kostnader

bilisten ger upphov till då han utnyttjar vägsystemet. En fråga

som också bör belysas inom ramen för utredningsarbetet är enligt

motionen problemet med oförsäkrade fordon som blir allt fler i

trafiken.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att bilen

kommit att inta en allt viktigare roll i vårt samhälle.

Utskottet anser därför att det är nödvändigt att trafikpolitiken

och statens agerande på trafikområdet bygger på en realistisk

uppfattning om bilens betydelse och funktion i samhället. Bilen

har bl.a. stor regionalpolitisk betydelse för stora delar av

landet och då i synnerhet för landets glesbygdsområden. Tillgång

till bil är således i många fall en förutsättning för arbete,

fritidsaktiviteter och ett rikt socialt liv.

Vad gäller motionskravet på ytterligare utredningsinsatser

vill utskottet erinra om att under senare tid har initiativ

tagits såväl nationellt som internationellt i syfte att vidga

kunskapen om bilanvändandet och dess betydelse. Arbete pågår

vidare med att förbättra det statistiska underlaget. På uppdrag

av Delegationen för prognos- och utvecklingsarbete (DPU) inleder

SCB under våren 1994 ett nytt löpande system med nationella

resvaneundersökningar. Detta betyder att kunskapen om resvanorna

i samhället -- och därmed även om bilismens stora betydelse --

ytterligare kommer att öka.

Utskottet bedömer att med det underlag som redan nu finns

tillgängligt och som i framtiden kommer att finnas som ett

resultat av pågående utredningsarbete kommer kunskaperna om

bilismens roll i samhället att öka. Det bör vidare enligt

utskottets mening ankomma på regeringen och

Kommunikationsforskningsberedningen att följa den fortsatta

utvecklingen på området och överväga om ytterligare initiativ

erfordras. Beträffande motionärernas fråga om en förändrad

finansieringsform vill utskottet slutligen hänvisa till den

beredning som pågår med anledning av vad som anförts i

finansutskottets betänkande (bet. 1992/93:FiU30) angående

utredning av statsbudgetens omfattning och uppdelning av statens

utgifter i en drift- och en kapitalbudget.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att syftet

med yrkandet i allt väsentligt torde komma att tillgodoses.

Motionsyrkandet bör därför inte i detta sammanhang påkalla någon

åtgärd från riksdagens sida, varför det avstyrks i nu behandlad

del.

2.3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

I motion T216 (v) anges att en fungerande kollektivtrafik är

en viktig jämlikhetsfråga. En satsning på spårburen trafik är

därför en satsning på kvinnorna, de äldre och ungdomarna.

Motionärerna begär mot denna bakgrund att regeringen initierar

och stödjer en informationsinsats som beskriver trafiksystemets

betydelse för kvinnorna.

Utskottet har tidigare, senast under våren 1993 (bet.

1992/93:TU34), behandlat den aktualiserade frågan. Utskottet

framhöll därvid att resvanorna skiljer sig åt mellan män och

kvinnor. Utskottet erinrade samtidigt om att skillnader i

resvanor också föreligger mellan olika åldersgrupper och

geografiska områden. Utskottet angav vidare att enligt den

övergripande trafikpolitiska målsättningen förutsätts att en

anpassning skall ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är

därför angeläget att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett

sådant sätt att olika resenärers intressen vägs samman.

Utskottet erinrade också om pågående forskningsprojekt som

behandlar anknytande frågeställningar. I sammanhanget hänvisades

till de nationella resvaneundersökningarna som tidigare

genomförts. Utskottet förutsatte att forskningsresultat på olika

sätt fördes ut till beslutsfattare och allmänhet.

Utskottets uppfattning är oförändrad. Utskottet vill

härutöver tillägga att med det nya system som inleds i vår med

löpande resvaneundersökningar kan kunskaperna om resvanorna i

samhället fördjupas och bli till ökad nytta för

trafikplaneringen. Utskottet vill också framhålla att KFB har

ansvaret för all dokumentation och information om samtliga

forskningsresultat inom kommunikationsområdet. Utskottet är

därför inte berett att förorda något särskilt initiativ på

informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker

därför densamma i nu behandlad del.

2.4 Just-in-time-transporter

I motion T216 (v) konstateras att trafikpolitiken har

anpassats till bl.a. företagens just-in-time-filosofi som

innebär att företagen minskar sin lagerhållning av varor och i

stället förlitar sig på tidsprecision vid leveranser från

underleverantörer och till kunder (rullande lagerhållning).

Detta har inneburit en kraftig ökning av tunga vägtransporter

som kostar samhället mångmiljardbelopp genom fler trafikoffer

och hårt nedslitna vägnät samtidigt som vissa företag tjänar på

denna utveckling. Just-in-time-transporter har därmed enligt

motionen inneburit en oplanerad överföring av kostnader från

företagen till samhället eftersom det medfört en stark ökning av

tunga transporter och därmed ökat vägslitage, olyckor, trängsel

etc. Motionärerna begär mot denna bakgrund att en utredning

tillsätts som skall se över de samhällsekonomiska effekterna av

just-in-time-transporter.

Utskottet kan konstatera att godstrafikens konsekvenser för

samhället nyligen behandlats inom ramen för

Transportforskningsberedningens (numera KFB) verksamhet. I en

forskningsrapport som redovisades år 1991 (TFB-rapport 1991:7,

Förändringar i transportmönster--externa effekter) angavs att

effekterna av material-administrativa tillämpningar på

transportmönstret inte är entydiga. Allmänt sett synes dock

utvecklingen leda till en ökning av såväl trafik- som

transportarbetet. Vidare leder utvecklingen till en omfördelning

mellan transportslagen. Lastbil och flyg har tagit

marknadsandelar från tåg och sjöfart. De negativa externa

effekter som uppstår, såsom miljöeffekter, olyckor, vägslitage

och trängsel, bedöms i rapporten generellt sett ha ökat till

följd av utvecklingen. Av rapporten framgår dock också att nya

transportmönster går att kombinera med en positiv utveckling som

minskar transporternas externa effekter för samhället.

Utskottet vill vidare erinra om att regeringen i årets

budgetproposition betonar att arbetet med att systematiskt

värdera och prissätta trafikens miljöskador ingår som en viktig

del i inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det nu

behandlade motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Det avstyrks därför av utskottet.

2.5 Andra forskningsfrågor

I motion T223 (kds) framhålls att förändringar i samhällets

struktur kan ha stor betydelse för transportbehovet. I

sammanhanget hänvisas till 1988 års trafikpolitiska beslut där

det angavs att samhällsplaneringen skulle styras så att

nytillkommande bebyggelse lokaliseras till områden med goda

förutsättningar för en effektiv försörjning med kollektivtrafik.

Hittills anges dock att alltför litet har hänt i den riktningen.

De ambitioner som funnits har dessutom ofta lett till felaktiga

beslut. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund fördjupad

forskning om samspelet mellan samhällsbyggnad och trafik så att

samhällsplaneringen kan fungera i enlighet med gällande

trafikpolitiska beslut.

I samma motion framhålls vidare behovet av en aktiv

cykelpolitik. Enligt motionärerna uppfyller cykeln alla krav på

ett bra transportmedel på resavstånd upp till en mil samtidigt

som cyklandet förbättrar folkhälsan. För att belysa

cykeltrafikens möjligheter anges att i Stockholm sker ca 5 % av

allt transportarbete med cykel medan exempelvis i Holland, där

cykeln betraktas som en självklar och nödvändig nyttighet,

20--50 % av alla resor i städer företas med cykel. Motionärerna

anser att det är viktigt att satsa på bra cykelstråk och god

väghållning. Viktigt är också att göra det enkelt att ta med

cykeln på tåg och bussar samt att anlägga cykelparkeringar. I

motionen konstateras vidare att både cyklister och fotgängare är

mycket utsatta i trafiken, varför åtgärder krävs för att öka

säkerheten. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund

ytterligare forskning i syfte att främja gång- och cykeltrafik.

Utskottet vill framhålla att riksdag och regering inte bör

detaljstyra forskningsinriktningen. Statsmakterna bör ange

övergripande ramar och riktlinjer för forskningen samt svara för

att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de

resurser som avsätts för detta ändamål. Statsmakternas

övergripande syn läggs fast genom den tidigare beskrivna

ordningen med treåriga forskningsprogram. Detta betyder att den

närmare planeringen och genomförandet av forskningen bör

överlåtas på ansvariga myndigheter och på forskarna.

När det gäller samspelet mellan samhällsplanering och trafik

vill utskottet hänvisa till årets budgetproposition (prop.

1993/94:100 bil. 7). Regeringen anför här under avsnittet

Särskilda frågor, Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt

transportsystem att det är nödvändigt att markanvändningen och

transportplaneringen integreras så att utvecklingsmönster som

minskar transportbehoven främjas. Vidare framhålls behovet av

att utveckla eller förbättra mekanismer för att integrera

transportplaneringen i bostads- och bebyggelseplaneringen i

städer och regioner i syfte att minska transporternas

miljöeffekter. I propositionen aviseras även att regeringen

senare kommer att redovisa sina ställningstaganden till hur ett

långsiktigt bärkrafigt transportmönster skall utvecklas i den

svenska samhällsplaneringen.

Vad gäller yrkandet om gång- och cykeltrafik instämmer

utskottet i uppfattningen att cykeln kan utgöra ett både

attraktivt och lämpligt färdmedel för många korta resor.

Gångtrafiken utgör också ett viktigt inslag i trafikbilden.

Detta gäller inte minst i kombination med kollektiva färdmedel.

Staten har under många år verkat för att stimulera en ökad och

trafiksäkrare cykel- och gångtrafik genom bl.a. insatser på

forskningsområdet. Detta arbete har i många fall koncentrerats

kring olika säkerhetsfrågor i syfte att minska antalet olyckor.

I trafiksäkerhetsarbetet har även de s.k. oskyddade

trafikanterna som cyklister och gångtrafikanter prioriterats.

Enligt vad utskottet erfarit pågår projekt inom området såväl

hos KFB som hos VTI.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de nu

behandlade motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Motion T223 (kds) avstyrks därför i nu

behandlad del. Syftet med yrkandena torde dock delvis bli

tillgodsett.

3 Kommunikationsforskningens lokalisering

I motion T906 (v) föreslås att ett regionalt centrum byggs upp

för kommunikationsforskningen. Som motivering anges att den

snabba förändringstakten gör att kommunikationsforskningens roll

växer och blir allt viktigare för landets och regionernas

utveckling. Enligt motionären bör forskningen bedrivas i sådana

former att den svarar mot de nya möjligheter till

decentralisering som erbjuds. För 1990-talet anges att det är

viktigt att försöka sprida forskningen till flera regioner, och

även göra det i delvis nya former. Detta kan ske genom att man

stegvis bygger upp ett regionalt centrum för

kommunikationsforskning. Uppgiften skall vara att utifrån

prioriterade forskningsområden utveckla miljöanpassade lösningar

för gods- och persontransporter och informationshantering.

Viktiga områden är bl.a. trafiksäkerhet, energieffektivitet,

transportekonomi, framkomlighet och tidspassning samt

förutsättningarna för industriell produktion. Ett nytt regionalt

centrum för kommunikationsforskning bör enligt motionären

samordna sitt arbete med befintliga institutioner. Det bör dock

ges en självständig ställning. Målet bör vara att bygga upp en

mellanform mellan traditionell högskola och det

utvecklingsarbete som normalt bedrivs inom industrin.

Inriktningen bör vara att driva arbetet i så nära samarbete med

industrisidan att resultaten kan omsättas i direkt produktion

för transportsektorn. Centret bör grundfinansieras inom ramen

för KFB:s anslag.

I motionen föreslås vidare att detta nya centrum inrättas i

Fyrstadsregionen, dvs. den region som består av kommunerna

Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. I denna region

finns det enligt motionären sedan länge en inriktning på

transportanknutna verksamheter och ovanligt goda naturliga

förutsättningar för att utveckla och pröva nya tekniska

lösningar för kommunikation och transporter.

I motion A450 (s) om sysselsättningspolitiska åtgärder i

Dalarna anges att sedan ett antal år är både Vägverkets och

Banverkets huvudkontor lokaliserade till Borlänge. Ett mycket

stort kunnande på det transporttekniska området finns därmed

koncentrerat till regionen. Motionärerna föreslår att VTI också

flyttas till Borlänge. Därmed skulle den transporttekniska

kunskapen ytterligare förstärkas och goda samordningseffekter

uppnås.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena understryka

angelägenheten av att landets samlade forskningsresurser används

på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den

framtida strukturen och rollfördelningen mellan olika beställare

och utförare av forskning är av strategiskt intresse. Utskottet

vill vidare erinra om att enligt 1993 års forskningspolitiska

beslut innefattar statens ansvar för kommunikationsforskningen

att fungerande forskningsmiljöer med kompetenta forskare skapas

som möjliggör en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Enligt utskottets mening bör det främst vara en uppgift för

ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga

kunskapsuppbyggnaden bör se ut och bedöma vilka

forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp. Utskottet

avstyrker därför motion T906 (v). Utskottet avstyrker även

motion A450 (s) i nu berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget Statens väg- och

transportforskningsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret

1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

2. beträffande anslaget Bidrag till Statens väg- och

transportforskningsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 34 189 000 kr,

3. beträffande anslaget

Kommunikationsforskningsberedningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 121 870 000 kr,

4. beträffande beslutsram för

Kommunikationsforskningsberedningen

att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som

i propositionen anförts besluta om den ram som skall gälla för

Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden under budgetåret

1994/95 för perioden fram t.o.m. budgetåret 1999/2000,

5. beträffande anslaget Bidrag till forskning om el- och

hybridfordon

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr,

6. beträffande planeringsram för forskningsprogram om el-

och hybridfordon

att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om den

totala ramen för forskningsprogrammet om el- och hybridfordon,

7. beträffande anslaget Statistik och prognoser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statistik och prognoser för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 14 281 000 kr,

8. beträffande anslaget Informationsteknologi

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 2 000 000 kr,

9. beträffande miljöinriktat trafiksystem

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T213 yrkande 3,

1993/94:T228 yrkande 3, 1993/94:Jo679 yrkande 5 och 1993/94:N424

yrkande 4,

res. (nyd)

10. beträffande bilsocial utredning

att riksdagen avslår motion 1993/94:T228 yrkande 16,

11. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet

att riksdagen avslår motion 1993/94:T216 yrkande 8,

men. (v) - delvis

12. beträffande just-in-time-transporter

att riksdagen avslår motion 1993/94:T216 yrkande 9,

men. (v) - delvis

13. beträffande andra forsknings- och utvecklingsfrågor

att riksdagen avslår motion 1993/94:T223 yrkandena 2 och 7,

14. beträffande kommunikationsforskningens lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T906 och 1993/94:A450

yrkande 6.

Stockholm den 12 april 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),

Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s),

Jan Sandberg (m), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Ines

Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s), Kenneth Lantz

(kds) och Lennart Fremling (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Kommunikationsforskning

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt F.

Kommunikationsforskning (s. 125--133)

1. att riksdagen till Statens väg- och

transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett

anslag på 1 000 kr (punkt F 1),

2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och

transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 34 189 000 kr (punkt F 2),

3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen

för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 121 870 000 kr

(punkt F 3),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om den

ram som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens

åtaganden under budgetåret 1994/95 för perioden fram t.o.m.

budgetåret 1999/2000 (punkt F 3),

5. att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och

hybridfordon för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 30 000 000 kr (punkt F 4),

6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts

om den totala ramen för forskningsprogrammet om el- och

hybridfordon (punkt F 4),

7. att riksdagen till Statistik och prognoser för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 14 281 000 kr (punkt F 5),

8. att riksdagen till Informationsteknologi för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 000 000 kr (punkt

F 6).

Reservation

Miljöinriktat trafiksystem (mom. 9)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att en satsning också inletts på

forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt utskottets mening är

dock satsningen otillräcklig. Som framhålls i motion T228 (nyd)

krävs ökade insatser i syfte att bl.a. utveckla en svensk

hybridbil.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund motion T228 (nyd) i

denna del. Syftet med övriga motionsyrkanden torde med

utskottets ställningstagande till väsentlig del komma att

tillgodoses. De påkallar dock inte någon åtgärd och avstyrks

följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande miljöinriktat trafiksystem

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T228 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1993/94:T213 yrkande 3,

1993/94:Jo679 yrkande 5 och 1993/94:N424 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

Trafiken har olika betydelser för kvinnor och män. Kvinnor

lägger exempelvis ner mer tid på inköp, omsorg och sociala

kontakter än män, som använder mer tid på sitt lönearbete.

Kvinnorna har i förhållande till männen inte tillgång till bil i

lika stor utsträckning och har därmed sämre

transportmöjligheter. En fungerande kollektivtrafik är därför en

viktig jämlikhetsfråga. Vänsterpartiet anser mot dena bakgrund

att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att initiera och

stödja en folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från

beskrivna kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens

betydelse samt bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed

bifalla motion T216 (v) yrkande 8.

Just-in-time-transporter

Genom den ökade omfattning som s.k. just-in-time-transporter

fått i samhället har godstrafiken ökat samtidigt som

transportmönstret förändrats. En oplanerad överföring har därmed

skett till tunga vägtransporter, vilket bl.a. fört med sig ett

ökat vägslitage, fler olyckor och ökad trängsel. Detta kostar

samhället mångmiljardbelopp genom fler trafikoffer och hårt

nedslitna vägnät samtidigt som vissa företag tjänar på det. Jag

anser därför att en utredning bör tillsättas för att se över de

samhällsekonomiska effekterna av just-in-time-transporterna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

11 och 12 borde ha hemställt:

11. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

12. beträffande just-in-time-transporter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Förslag till riksdagsbeslut1

Kommunikationsforskning1

Motionerna2

Bakgrund3

Utskottet4

1 Anslagsfrågor4

1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut4

1.2 Kommunikationsforskningsberedningen4

1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon5

1.4 Statistik och prognoser5

1.5 Informationsteknologi6

2 Kommunikationsforskningens inriktning6

2.1 Miljöinriktat trafiksystem6

2.2 Bilsocial utredning8

2.3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet9

2.4 Just-in-time-transporter10

2.5 Andra forskningsfrågor10

3 Kommunikationsforskningens lokalisering12

Hemställan13

Reservation15

Meningsyttring av suppleant15