Bet. 1993/94:TU26

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU26

Vägverket

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

TU26

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslag i årets

budgetproposition om inriktningen av Vägverkets verksamhet samt

om medelsanvisningar till ett flertal vägändamål.

Inriktningen innebär främst att Vägverket har ett samlat

ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som

uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen

till miljö och regional balans. Fjolårets riksdagsbeslut om en

tioårsplan för väginvesteringar, omfattande främst ett

stamvägnät, ligger fast.

Medelsanvisningarna avser bl.a. Drift och underhåll av

statliga vägar (5,8 miljarder kronor), Byggande av vägar (5,6

miljarder kronor) och Bidrag till drift och byggande av enskilda

vägar (657,4 miljoner kronor). Under anslaget Byggande av

länstrafikanläggningar (LTA-anslaget), som används för bl.a.

såväl länsvägar som länsjärnvägar, föreslås en medelsanvisning

på 2,2 miljarder kronor.

Utskottet tillstyrker vidare ett regeringsförslag att

LTA-anslaget även skall få användas till statsbidrag för

byggande av kajanläggningar och investeringar i fartyg för

regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt

kommunikationsbehov. I sammanhanget framhåller utskottet att

även godstransporter är av betydelse i den skärgårdstrafik som

åsyftas och att det nya stödet bör utformas med hänsyn därtill

på sätt som anges i betänkandet.

I betänkandet behandlas vidare bortemot ett fyrtiotal

motionsyrkanden. De omfattar främst alternativa förslag till

medelsanvisningar och långsiktiga krav på ökade satsningar på

drift och underhåll av de statliga vägarna. Bland övriga

motionsyrkanden märks ett nyd-krav på en utredning om en ny form

för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks. Fler motionsyrkanden om vägfrågor

kommer att behandlas i utskottets betänkande 1993/94:TU30 med

anledning av regeringens skrivelse om investeringsplaner för

infrastrukturen.

Till betänkandet är fogat tre reservationer, ett särskilt

yttrande och en meningsyttring av v-suppleanten.

S-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett s-yrkande

om en större medelsanvisning till Drift och underhåll av

statliga vägar än vad regeringen föreslår. I reservationen

framhåller s-ledamöterna vidare att regeringen i nästa

budgetproposition bör presentera en långsiktig plan avseende

drift och underhåll av statliga vägar.

Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån dels för det

nämnda kravet på en utredning om en ny form för finansiering av

vägunderhåll och väginvesteringar, dels för nyd-yrkanden om

betydelsen av att på sikt öka anslaget Drift och underhåll av

statliga vägar.

Det särskilda yttrandet gäller automatisk

hastighetsövervakning och avges av m- och nyd-ledamöterna.

V-suppleanten följer i sin meningsyttring upp ett flertal

yrkanden i en v-motion om medelsanvisningar med andra belopp än

vad regeringen föreslår. Vidare instämmer han i det särskilda

yttrandet.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Motionerna

1993/94:T203 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökat stöd till kommuner som

väljer att utveckla nya eller relativt ovanliga miljövänliga

kollektivtrafiklösningar.

1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vägnätets standard.

1993/94:T212 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande revidering

av väglagen.

1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar

(A 4) för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 2 342 000 000 kr,

10. att riksdagen till Drift av statliga vägar (A 2) för

budgetåret 1994/95 anvisar 500 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 6 262 055 000 kr,

11. att riksdagen till Drift och byggande av enskilda vägar

(A 5) för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 757 449 000 kr,

12. att riksdagen till Byggande av riksvägar (A 3) för

budgetåret 1994/95 anvisar 2 000 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 3 600 735 000 kr.

1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen till anslaget A 2. Drift och underhåll av

statliga vägar för budgetåret 1994/95 beslutar anvisa

9 886 000 000 kr, dvs. 4 124 000 000 kr utöver regeringens

förslag,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förarprövningens operativa del

skall ligga i Vägverkets väg-och trafikdivision till dess att

regeringen tagit ställning till utredarens förslag.

1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att på sikt öka anslaget för Drift och

underhåll av statliga vägar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att låta förarprövningen tillhöra

Vägverkets trafiksäkerhetsavdelning.

1993/94:T227 av Tage Påhlsson och Birger Andersson (båda c)

vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en återgång till den

effektiva metoden med projektreserver i Banverket och Vägverket.

1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

11. att långsiktigt prioritera underhållet på befintliga

vägar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att låta utreda hur en ny

finansieringsform med mer raka rör mellan brukare och väghållare

skall se ut och genomföras.

1993/94:T302 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att Räta Linjen ges en enhetlig vägnumrering som väg E 22.

1993/94:T310 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att minska användningen av vägsalt.

1993/94:T311 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om regeringens ansvar för att de

trafikpolitiska målen också skall gälla den regionala trafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om länstrafikanslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet att omfördela

investeringsmedel till ett särskilt reparations- och

tillbyggnadsprogram för länsvägnätet.

1993/94:T312 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om de fortsatta besluten i fråga om utbyggnaden av riksväg 45

till motorväg.

1993/94:T315 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av

underhållsinsatser i regeringens program för vägar.

1993/94:T317 av Arne Andersson och Stig Bertilsson (båda m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om överföring av medel till

underhåll av det mindre allmänna vägnätet.

1993/94:T318 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av

underhållsinsatser i regeringens program för vägar.

1993/94:T323 av Ingrid Hemmingsson och Ulf Melin (båda m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att motverka kapitalförstöring på

vägnätet.

1993/94:T327 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av

underhållsinsatser i regeringens program för vägar.

1993/94:T331 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av

underhållsinsatser i regeringens program för vägar.

1993/94:T406 av Gudrun Norberg och Isa Halvarsson (båda fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att göra en översyn av hur

viltolyckorna i trafiken kan minskas.

1993/94:T411 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att underhåll och drift av

vägnätet relateras till trafikvolymen.

1993/94:T415 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en ökad satsning på viltstängsel i de län

där viltolyckor är mest förekommande.

1993/94:T418 av Olle Lindström (m) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med bil-

och tågpåkörningar av ren.

1993/94:T419 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (båda

s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till

bättre skyddsanordningar vid vägavsnitt i anslutning till sjöar

och vattendrag.

1993/94:T433 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade statliga insatser för utbyggnad

av cykelbanor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om trafikplanering.

1993/94:T603 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär ändring i de lagar som möjliggör

broöppningsavgifter av beskrivet slag.

1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga Vägverkets

länsramar för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen.

1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statliga utvecklingsinsatser för

lågbullrande vägbeläggningar.

Utskottet

1. Inriktningen av Vägverkets verksamhet m.m.

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning,

dvs. byggande och drift av vägar. Huvuduppgiften är att svara

för statens väghållning. Till följd av avvecklingen av

Trafiksäkerhetsverket vid årsskiftet 1992/93 svarar Vägverket

numera också för flertalet av det nedlagda verkets uppgifter

(prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58).

Riksdagen fastställde våren 1993 en långsiktig plan för

investeringar i trafikens infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet.

TU35, rskr. 446). För de statliga vägarnas del innebär planen

att 40 miljarder kronor skall investeras i riksvägar under en

tioårsperiod 1994--2003. Härtill kommer 9 miljarder i

länstrafikanläggningar, dvs. bl.a. länsvägar, och 7 miljarder

kronor till särskilda bärighetshöjande åtgärder på de statliga

vägarna under tioårsperioden. Genom beslutet godkändes

regeringens förslag att vägsystemet skall inriktas mot ökad

trafiksäkerhet och att vissa riksvägar skall ingå i ett

stamvägnät. Vidare beslutade riksdagen om treåriga ramar för

Vägverkets investeringsverksamhet.

I den nu aktuella propositionen framhåller regeringen att 1993

års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur bör ligga

fast, liksom de övergripande målen för Vägverkets verksamhet.

Vägverket har -- betonar regeringen -- ett samlat ansvar för att

åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som uppfyller högt

ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och

regional balans.

Under rubriken Vissa trafiksäkerhetsåtgärder erinrar

regeringen om att riksdagen beslutat att förarprövningen skall

flyttas ut från Vägverket och att regeringen bör överväga vem

som skall svara för denna verksamhet i framtiden (bet.

1992/93:TU4, rskr. 58). I sammanhanget uttalade riksdagen att

det är väsentligt att göra en tydlig organisatorisk åtskillnad

mellan uppgifter av föreskrivande resp. tillämpande karaktär.

Regeringen framhåller att en särskild utredare har lämnat

förslag till lösning av frågan. I avvaktan på regeringens

ställningstagande till utredarens förslag har regeringen

uppdragit åt Vägverket att organisera förarprövarverksamheten så

att den operativa delen organisatoriskt hänförs till

Produktionsdivisionen.

Vidare erinrar regeringen om att riksdagen har beslutat att

regeringen skall redovisa åtgärder som leder till att skolbarn

kan få sittplats vid skolskjutsning i buss (bet. 1992/93:TU29,

rskr. 426). Regeringen framhåller bl.a. att det krävs betydande

investeringar i fler bussar samt också fler bussförare för att

undvika stående i bussar. Den totala årliga kostnadsökningen

beräknas till 300 miljoner kronor. Befintlig olycksstatistik och

en företagen riskanalys pekar entydigt på att det inte finns

något säkrare sätt att transporteras på än att åka buss.

Sammanfattningsvis framhåller regeringen att den inte är beredd

att verka för förbud för passagerare i skolskjutsar att färdas

stående. Vägverket förutsätts verka för att säkerheten vid

skolskjutsning är så god som möjligt.

Under rubriken Internationellt samarbete framhåller

regeringen att Vägverket via sitt dotterbolag SweRoad bör få

överlåta överflödiga äldre vägmaskiner och lastbilar m.m., som

inte kan säljas, till de baltiska vägmyndigheterna. Kostnader

för transporter och administrativ hantering förutsätts

Vägverket svara för.

I motion T224 (s) framhåller motionärerna att de finner det

orealistiskt att hänföra den operativa delen av

förarprövarverksamheten till Vägverkets produktionsdivision.

Den divisionens uppgift är ju -- betonar motionärerna -- att

bygga och underhålla vägar. Verksamheten i fråga bör i stället

handhas inom verkets väg- och trafikdivision, med sitt ansvar

för trafiksäkerhetsfrågorna, till dess regeringen tagit

ställning till utredningsförslaget om hur

förarprövarverksamheten bör ordnas.

Även i motion T226 (nyd) framhålls att den operativa delen av

förarprövarverksamheten bör handhas inom Vägverkets väg- och

trafikdivision.

Regeringen har aviserat en proposition om förarprövare senare

i vår. Utskottet har erfarit att förarprövningens operativa del

inte har förts över till Vägverkets produktionsdivision och att

regeringen avser att återkalla uppdraget därom. Vägverkets

myndighetsuppgifter avseende förarprövning handhas därför för

närvarande i sin helhet inom verkets väg- och trafikdivision.

Någon ändring därvidlag avses inte ske i avvaktan på ett

riksdagsbeslut på grundval av den aviserade propositionen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med

motionsyrkandena tillgodosett. De bör därför inte föranleda

någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen i

övrigt förordar om inriktningen av Vägverkets verksamhet.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om

överlåtelse av överskottsmaterial till de baltiska

vägmyndigheterna.

I motion T228 (nyd) förordas en ny form för finansiering av

vägunderhåll och väginvesteringar. Nuvarande system är enligt

motionärerna olämpligt, eftersom det medger att skatteintäkter

från bilismen används för annat än vägändamål. Med "raka rör"

mellan brukare och väghållare skulle det enligt motionärerna bli

en bättre ordning.

Av propositionen framgår att Vägverket har hemställt om att

det skall ombildas till ett affärsverk som finansieras direkt

med generella vägavgifter. Regeringen säger sig inte vara

beredd att behandla frågan innan den har fattat beslut med

anledning av riksdagens uttalande om en utredning av

statsbudgetens omfattning och uppdelningen av statens utgifter i

en drift- och kapitalbudget (bet. 1992/93:FiU30). Utskottet är

inte heller för sin del berett att nu göra något uttalande om

nya finansieringsformer för Vägverkets verksamhet och avstyrker

därför motionsyrkandet.

I motion T227 (c) framhålls vikten av att Vägverket har

projektreserver så att vägarbeten snabbt kan komma i

gång, när så bedöms erforderligt av arbetsmarknadspolitiska

skäl.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Enligt vad

utskottet erfarit har också Vägverket betydande möjligheter att

tidigarelägga byggnads- eller underhållsåtgärder som ett led i

sysselssättningsskapande åtgärder. Syftet med motionsyrkandet, i

här berörd del, torde sålunda få anses tillgodosett. Utskottet

avstyrker därför ett bifall till detsamma.

2. Anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar

Regeringen framhåller att anslaget till drift och underhåll

långsiktigt bör läggas fast på en nivå där det samlade

vägkapitalet bibehålls. Det är också av stor vikt att nivån på

anslaget långsiktigt anpassas så att resurserna kan utnyttjas på

effektivast möjliga sätt. En långsiktig plan för drift och

underhåll bör därför utarbetas. Vägverket avses få i uppdrag att

redovisa ett underlag med förslag till en sådan plan. Planen bör

ligga till grund för beslut om en samlad strategi för

användningen av medel till drift och underhåll under perioden

1997--2003. I avvaktan på en sådan plan anser sig regeringen nu

böra föreslå endast marginella ökningar av drifts- och

underhållsanslaget.

Regeringens förslag till medelsanvisning omfattar ett belopp

på drygt 5 762 miljoner kronor för nästa budgetår.

I de fall Vägverket saknar medel under anslaget A 5. Bidrag

till drift och byggande av enskilda vägar i samband med att

vägar som Vägverket tidigare varit väghållare för övertas av

enskilda, bör det enligt regeringen vara möjligt för Vägverket

att under det kommande budgetåret disponera medel som

motsvarar gällande statsbidrag under anslaget Drift och

underhåll av statliga vägar för kostnader som annars skulle

belasta anslaget Bidrag till drift och byggande av statliga

vägar.

Regeringen föreslår slutligen att högst 5 miljoner kronor av

anslaget till drift och underhåll av statliga vägar skall få

användas för investeringar i utrustning för automatisk

hastighetsövervakning.

I motion T224 (s) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

9 886 miljoner kronor, dvs. drygt 4 miljarder kronor utöver det

belopp som regeringen föreslagit. Motionärerna framhåller att

Vägverket krävt ett anslag på samma belopp som de yrkar. Vidare

betonar motionärerna att verket väl har dokumenterat behovet av

medel för drift och underhåll av vägnätet samt de mycket

negativa konsekvenserna av otillräckliga anslag. Vägverket har

dessutom redan nu en noga genomtänkt strategi för drifts- och

underhållsverksamheten.

I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

500 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslagit,

dvs. drygt 6 262 miljoner kronor.

I motionerna T226 (nyd) och T228 (nyd) framhålls att

basnäringar såsom skogs- och pappersindustrin samt jordbruket är

mycket beroende av goda vägar för tillförlitliga transporter.

Det löpande vägunderhållet måste därför prioriteras.

I motionerna T204 (fp) framhålls att vägarna i hela landet

måste hålla en sådan standard att säkerheten garanteras och

transporter med t.ex. råvaror kan nå fram till industrin.

I motion T311 (s) framhålls att en skyndsam ökning av drifts-

och underhållsanslagen framstår som en första nödvändig åtgärd i

syfte att möjliggöra uppfyllelse av de trafikpolitiska målen i

fråga om den regionala trafiken.

I motionerna T315 (fp), T318 (fp), T327 (fp) och T331 (fp)

betonas värdet av att regeringen slår fast att anslaget till

drift och underhåll av vägar långsiktigt måste läggas på en nivå

som innebär att det samlade vägkapitalet bibehålls. Därmed tas

det första steget i en strategi som medger en fortsatt

prioritering av underhållet i regeringens program för vägar.

I motion T317 (m) framhålls värdet av de stora

väginvesteringar som riksdagen beslutade om förra året men

betonas också att det föreligger en obalans mellan medel för

investeringar och medel för underhåll. Motionärerna anser att

trafikutskottet vid sin behandling av anslaget för byggande av

vägar bör överväga viss överföring av medel till "underhålls-

och förbättringsanslagen till det mindre, allmänna vägnätet".

I motion T323 (m) framhålls att regeringen snarast möjligt,

dock senast till nästa budgetår, bör analysera underhållsbehovet

och föreslå åtgärder för att motverka kapitalförstöring på

vägnätet.

I motion T411 (fp) framhålls att anslagen till drift och

underhåll av vägar bör relateras till trafikvolym och

eftersläpande behov.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år betonat

vikten av ökade insatser för drift och underhåll av det statliga

vägnätet så att det samlade vägkapitalet kan bibehållas. Ökade

underhållskostnader kompenseras, som framhålls av regeringen, av

minskningar i de kostnader som olyckor, utsläpp och onödigt

långa restider m.m. skapar. Självfallet delar utskottet också

regeringens uppfattning att resurserna bör utnyttjas så

effektivt som möjligt. Det uppdrag till Vägverket som regeringen

aviserar synes, som framhålls i flera fp-motioner, väl ägnat att

utgöra det första steget i en process avsedd att leda fram till

en samlad strategi för användningen av medel till drift och

underhåll av de statliga vägarna. Eftersom anslagen härför under

en lång rad av år varit kraftigt eftersatta, är det angeläget

att de ökade insatserna sätts in så snart som möjligt. Utskottet

förutsätter därför att regeringen söker tillvarata alla

möjligheter att underställa riksdagen förslag om den samlade

strategin vid en tidigare tidpunkt än den som nu förutses. I

avvaktan på ett sådant förslag tillstyrker utskottet regeringens

nu föreliggande förslag till medelsanvisning samt avstyrker

yrkandena om medelsanvisning med högre belopp enligt motionerna

T216 (v) och T224 (s).

Vad utskottet nu anfört om betydelsen av ökade insatser

för drift och underhåll av det statliga vägnätet synes ägnat

att i huvudsak tillgodose syftet med samtliga övriga

motionsyrkanden som nu är i fråga. Dessa bör därför inte nu

föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om

överföring av medel mellan anslagen A 2. Drift och underhåll

av statliga vägar och A 5. Bidrag till drift och byggande av

enskilda vägar.

Regeringens förslag att anslaget A 2 skall kunna användas för

investeringar på högst 5 miljoner kronor i utrustning för

automatisk hastighetsövervakning föranleder inte heller någon

erinran från utskottets sida. Förslaget tillstyrks följaktligen.

I motion T310 (fp) framhålls att användning av vägsalt är

förenad med en rad olägenheter och därför måste minska.

Enligt vad utskottet erfarit finns det för närvarande inget

bra och billigt alternativ till saltning för att motverka halka

på vintervägar. Vägverket har bedrivit en försöksverksamhet i

några län, där salt inte använts på vissa vägar. Försöken visade

att antalet olyckor ökade, utom i Gotlands län. Utskottet

förutsätter att verket fortsätter sina ansträngningar att finna

ett bra alternativ till saltningen och att denna sker i en

omfattning som medför minsta möjliga olägenheter av det slag som

motionären avser, utan att trafiksäkerheten försämras. Med det

sagda avstyrker utskottet motionen.

I motion Jo679 (fp) betonas vikten av statliga

utvecklingsinsatser för lågbullrande vägbeläggningar.

I proposition 1993/94:215, som lades på riksdagens bord den

31 mars 1994, föreläggs riksdagen en handlingsplan mot buller. I

propositionen framhålls bl.a. att väghållarna bör välja

lågbullrande vägbeläggningar, där det är kostnadseffektivt och

lämpligt med hänsyn till trafiksäkerheten. Av propositionen

framgår vidare att Vägverket avses få i uppdrag att -- i

samarbete med Statens naturvårdsverk, Banverket och

Kommunförbundet -- utarbeta ett program för hur man genom

fysiska skyddsåtgärder kan minska trafikbullret.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med

motionsyrkandet tillgodosett. Detta bör därför inte föranleda

någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

3. Anslaget A 3. Byggande av vägar

Från anslaget betalas kostnaderna för investeringar i

riksvägar och för särskilda bärighetshöjande åtgärder.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på drygt 5,6

miljarder kronor för nästa budgetår.

Vidare erinrar regeringen om att kapitalkostnaden för en

kredit i Riksgäldskontoret för finansiering av utbyggnaden av

väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile

årligen belastar detta anslag. Genom ett förbiseende från

regeringens sida vid omläggningen av anslaget våren 1993 från

kalenderår till budgetår har kapitalkostnaden för första

halvåret 1993 inte finansierats. Kapitalkostnaden för den

perioden bör därför få belasta kommande års anslag tillsammans

med kapitalkostnaden för budgetåret 1994/95.

I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

ett belopp som med 2 miljarder kronor understiger det belopp som

regeringen föreslår eller således 3 600 735 000 kr.

Motionärerna framhåller att de inte vill höja kapaciteteten på

vägnätet. Den transportpolitik de förordar innebär en överföring

av transporter till andra kommunikationsslag. Härigenom kan

transportkapacitet på vägnätet friställas. Vedabron bör inte

byggas, eftersom det i området finns en parallell järnväg som

alternativ.

Utskottet anser, som nämnts, att fjolårets beslut om en

långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur bör

ligga fast. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks

följaktligen, medan motionsyrkandet avstyrks.

Som nämnts inledningsvis beslutade riksdagen förra året om

treåriga ramar för Vägverkets investeringsverksamhet. I

propositionen beräknas medelsbehovet för byggande av vägar för

den kommande treårsperioden till totalt 16 116 735 000 kr.

Härav avser 5 600 735 000 kr budgetåret 1994/95,

5 120 000 000 kr budgetåret 1995/96 och 5 396 000 000 kr

budgetåret 1996/97. Utskottet anser att regeringen bör

bemyndigas medge att Vägverket får genomföra investeringar för

byggande av vägar under den kommande treårsperioden inom en ram

av 16 116 735 000 kr.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om

användningen av anslaget för att täcka den angivna

kapitalkostnaden för utbyggnaden av E 6.

I motion T312 (m) framhålls att utbyggnaden av riksväg 45

till motorväg på sträckan Göteborg--Vänersborg bör påskyndas.

Som nämnts inledningsvis fastställde riksdagen förra året, i

samband med sitt beslut om en långsiktig plan för investeringar

i trafikens infrastruktur, att vissa riksvägar skulle ingå i

ett stamvägnät. Enligt beslutet bör riksväg 45 ingå i

stamvägnätet och byggas ut till motorväg på sträckan

Göteborg--Vänersborg.

20 % av de för motorvägsutbyggnaden erforderliga medlen skulle

anvisas under den tioårsperiod från år 1993 till år 2003 som

planen omfattar. Utskottet är inte berett att förorda någon

utvidgning av investeringsramen eller en omfördelning inom denna

och avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion T302 (fp) framhålls att den s.k. Räta linjen bör

ges en enhetlig numrering som väg E 22.

Fjolårets beslut om ett stamvägnät innebar att detta bl.a.

skulle omfatta den s.k. Räta linjen. Härmed avses en förbindelse

från Norrköping, vid E 4, via bl.a. riksvägarna 55, 56 och 67

till en punkt nära Gävle, också vid E 4. Riksväg E 4 ingår i

sin helhet i stamvägnätet, liksom riksväg E 22, som sträcker

sig från Malmö via Karlskrona och Kalmar till Norrköping. Frågan

om riksvägars klassificering såsom E(uropa)vägar regleras inom

ramen för en internationell överenskommelse av år 1975 och kan

därför inte omfattas av ensidigt svenska beslut. Inom Vägverket

pågår emellertid, enligt vad utskottet erfarit, en översyn av

riksvägsnumreringen. Utskottet förutsätter att den i motionen

aktualiserade frågan uppmärksammas i samband med översynen. I

avvaktan på resultatet av översynen avstyrker utskottet

motionen.

4. Anslaget A 4. Byggande av länstrafikanläggningar

Från det s.k. LTA-anslaget betalas Vägverkets kostnader för

byggande av länsvägar och Banverkets kostnader för investeringar

i länsjärnvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till

fullföljande av pågående byggande av statskommunvägar. Bidrag

lämnas även till väg- och gatuanläggningar, stationer,

terminaler och spåranläggningar för regional kollektiv

persontrafik samt till kommuner för byggande av

flygplatsanläggningar med annan huvudman än staten.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 2 242 miljoner

kronor för nästa budgetår.

I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

ett 100 miljoner kronor större belopp än det regeringen föreslår

eller således 2 342 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandet.

I propositionen beräknas medelsbehovet för investeringar i

länstrafikanläggningar för den kommande treårsperioden till

totalt 5 474 miljoner kronor. Härav avser 2 242 miljoner

kronor budgetåret 1994/95, 1 516 miljoner kronor budgetåret

1995/96 och 1 716 miljoner kronor budgetåret 1996/97. I

enlighet med fjolårets riksdagsbeslut om treåriga ramar för

Vägverkets investeringsverksamhet bör riksdagen enligt

utskottets mening bemyndiga regeringen att medge att Vägverket

för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för

byggande av länstrafikanläggningar inom en kostnadsram på 5 474

miljoner kronor.

I propositionen framhålls att skärgårdstrafik för

personbefordran fyller en viktig uppgift inom ramen för

samhällets ansvar att möjliggöra boende i skärgården. Så lika

villkor som möjligt bör råda mellan boende i skärgården och på

fastlandet. Transportkostnader till öar är i allmänhet högre än

transportkostnader på fastlandet. Dessutom har många

skärgårdsöar av bl.a. miljöskäl bilförbud. Av den anledningen

finns inte heller någon regelrätt trafik med bilfärjor till

dessa öar. Det finns därför skäl -- betonar regeringen -- att

med statliga medel stödja kollektiv persontrafik till

skärgården. I sammanhanget erinras om att det inte är möjligt

att ge bidrag till ifrågavarande färje- och båttrafik enligt

förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning.

Den förordningen är nämligen endast avsedd för bidragsgivning

till enskilda vägar som hålls öppna för allmän biltrafik.

För att tillgodose det angivna syftet -- att med statliga

medel stödja kollektiv persontrafik till skärgården -- förordar

regeringen att statsbidrag skall kunna lämnas enligt

förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa

kollektivtrafikanläggningar till byggande av kajanläggningar och

investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som

tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot att anslaget för

byggande av länstrafikanläggningar används även för det sålunda

angivna ändamålet. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens

förslag härom.

Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att ett

stöd till skärgårdstrafiken inte alltför snävt inriktas mot

endast persontransporter. Även godstransporter till skärgården

fyller en viktig uppgift inom ramen för samhällets ansvar att

möjliggöra boende i dessa delar av vårt land. Utskottet anser

sålunda att stödet bör utformas med beaktande av möjligheterna

att genom samordning underlätta även godstransporter till

skärgården med användning av de kajanläggningar och de fartyg

som enligt regeringen bör vara stödberättigade.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

I motion T433 (s) framhålls att cykelåkning är hälsosamt och

miljövänligt. Det finns därför goda skäl för ökade statliga

insatser för utbyggnad av cykelbanor. Vidare framhålls i

motionen att man vid stadsplaneringen bör ta ökad hänsyn till

cyklisternas intressen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om cykelåkningens

fördelar i olika avseenden. LTA-anslaget upptog tidigare en

delpost avseende ett statsbidrag till kommunerna för byggande av

cykelleder. Riksdagen beslutade emellertid år 1992 att bidraget

skulle upphöra per den 1 januari 1993 och inordnas i ett nytt

generellt bidragssystem till kommunerna (prop. 1991/92:150, bet.

FiU29, rskr. 345). Utskottet anser att beslutet bör stå fast och

vill erinra om att stadsplanering är en kommunal angelägenhet.

Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte böra komma i fråga

med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.

I motion T203 (s) framhålls att storleken på anslaget för

byggande av länstrafikanläggningar och de fördelningsprinciper

som gäller för detta bör förändras för att möjliggöra ett ökat

stöd till kommuner som väljer att utveckla nya eller relativt

ovanliga, miljövänliga kollektivtrafiklösningar. En sådan

förändring skulle enligt motionärerna kunna underlätta

satsningar på spårvägen i Norrköping och på trafik med

trådbussar i Linköping.

Det nämnda riksdagsbeslutet år 1992 innebar också att bidrag

till kommunerna till kollektivtrafikinvesteringar, som betalades

från LTA-anslaget, skulle upphöra per den 1 januari 1993 och

inordnas i det nya generella bidragssystemet. Utskottet anser

att beslutet bör stå fast även i den delen och avstyrker därför

motionen.

I motion T311 (s) framhålls att anslaget för byggande av

länstrafikanläggningar bör öka till förmån för skogslänen,

särskilt Kopparbergs län. Vidare betonar motionärerna att

investeringsmedel bör omfördelas till ett särskilt reparations-

och tillbyggnadsprogram för länsvägnätet.

Som framhållits inledningsvis anser utskottet att fjolårets

riksdagsbeslut om en långsiktig plan för investeringar i

trafikens infrastruktur bör stå fast. Utskottet är därför inte

berett att förorda någon sådan ökning eller omfördelning av

LTA-anslaget som begärs i motionen. Som motionärerna själva

uppmärksammat kan insatser för upprustning och underhåll av

länsvägar betalas inte bara från anslaget Drift och underhåll av

statliga vägar utan också från anslaget Underhållsåtgärder för

sysselsättning och tillväxt. Riksdagen har nyligen anvisat

1 200 miljoner kronor under anslaget för nästa budgetår

(prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157). Med det sagda

avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motion A455 (fp) framhålls att länsstyrelserna bör ges rätt

att överklaga Vägverkets planeringsramar för LTA-anslaget

till regeringen.

Utskottet har på senare år flera gånger behandlat yrkanden

med samma innebörd -- och av samma motionärer -- som det nu

aktuella yrkandet. Som utskottet framhållit bestäms

planeringsramarna på grundval av riktlinjer som fastställts av

riksdagen. Planeringsramarna utgör i sin tur en grundval för de

flerårsplaner för investeringar i länstrafikanläggningar som

länsstyrelserna utarbetar. Utformningen av en sådan plan avgörs

av regeringen, om Vägverket och länsstyrelsen inte kan enas.

Därvid bedömer regeringen om planen utarbetats med vederbörligt

iakttagande av de mål för vägpolitiken och av de beslut i övrigt

om dennas inriktning som antagits av riksdagen. Den angivna

ordningen tillgodoser enligt utskottets mening motionärernas

krav på regeringsinflytande över LTA-anlagets användning.

Utskottet finner följaktligen inte någon riksdagens åtgärd

erforderlig med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.

5. Anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda

vägar

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 657 449 000 kr för

nästa budgetår.

I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

ett 100 miljoner kronor högre belopp än det regeringen föreslår

eller således 757 449 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandet.

6. Anslaget A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter

Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m.

och investeringar inom totalförsvarets civila delar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning, som innebär att riksdagen för nästa år

anvisar 42 079 000 kr. Vidare tillstyrker utskottet

regeringens förslag att riksdagen godkänner att Vägverket ges

ett beställningsbemyndigande på 10 miljoner kronor för att

anskaffa reservbromateriel år 1995 som avser år 1996.

7. Anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet

I Vägverkets uppgifter ingår att svara för bil- och

körkortsregistreringen. Kostnaderna för verksamheten betalas

från detta anslag. Avgifterna för registrering av körkort och

motorfordon inlevereras på inkomsttitel till statsbudgeten.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en

medelsanvisning på 522 331 000 kr för nästa budgetår.

8. Anslaget A 8. Uppdragsverksamhet m.m.

Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående samt utföra vissa

uppgifter som finansieras med avgifter under förutsättning att

full kostnadstäckning uppnås. Denna verksamhet redovisas under

detta anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en

medelsanvisning på 1 000 kr för nästa budgetår.

9. Vissa trafiksäkerhetsfrågor

I motion T406 (fp) begärs en översyn av hur viltolyckor i

vägtrafiken kan minskas. Motionärerna framhåller att

viltstängsel är den effektivaste metoden att undvika

viltolyckor, men också kostsam. Siktröjning är mindre effektivt

men har ändå betydelse, inte bara för trafiksäkerheten utan

också för att ge sysselsättning åt arbetslösa.

I motion T415 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

ökad satsning på viltstängsel i de län där viltolyckor är mest

förekommande.

I motion T418 (m) framhålls att åtgärder bör vidtas för att

minska antalet bilpåkörningar av renar. Motionären vill att

mobila stängsel skall kunna sättas upp längs olycksdrabbade

vägar, att vägsaltningen skall stoppas, att

informationskampanjer skall genomföras, att tillfälliga

hastighetsnedsättningar skall införas inom begränsade avsnitt av

vägar där många renar förekommer och att ett närmare samarbete

med rennäringens folk skall inledas.

Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om

betydelsen av åtgärder för att minska antalet viltolyckor. I

sammanhanget bör erinras om att det är ett av riksdagen

fastställt mål att det totala antalet dödade och skadade i

trafiken fortlöpande skall minskas. Vägverket har som nämnts

inledningsvis ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt

vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på

trafiksäkerhet. Sådana åtgärder måste självklart bestämmas med

sikte på målet för trafiksäkerhetsarbetet men också efter

avvägningar mellan kostnader och förväntade effekter.

Uppgifter som utskottet under hand inhämtat från Vägverkets

Region Norr synes väl ägnade att tjäna som exempel på åtgärder

som vidtas för att minska antalet viltolyckor. I regionen, som

omfattar Västerbottens och Norrbottens län, inträffar ca 4 000

vägtrafikolyckor per år med ren eller annat större vilt. Dessa

olyckor utgör därmed ca 80 % av det totala antalet

vägtrafikolyckor i regionen. Omfattande siktröjningar har

nyligen genomförts med hjälp av ett sextiotal ungdomar utan fast

anställning, bl.a. längs en E 4-sträcka från Kalix österut mot

Haparanda. Viltstängsel förekommer i betydande omfattning,

särskilt i Västerbotten där antalet olyckor med älg är större än

i Norrbotten. Vägverkets åtgärder omfattar bl.a. också

helikopterspaning efter renanhopningar och varningar till

bilisterna genom meddelanden i lokalradion och tillfälliga

vägmärken. Samerna kan även själva -- utan myndighetsmedverkan

-- sätta upp varningstecken på tillfälligt särskilt riskfyllda

vägavsnitt. Samerna förser vidare sina renar med halsband

utförda i ett ljusreflekterande material.

Med beaktande av det övergripande väghållnings- och

trafiksäkerhetsansvar som riksdagen lagt på Vägverket kan

utskottet inte för sin del finna att de nu aktuella

motionsyrkandena bör föranleda någon ytterligare riksdagens

åtgärd. Yrkandena avstyrks följaktligen.

I motion T419 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till bättre skyddsanordningar vid vägavsnitt i

anslutning till sjöar och vattendrag. Nuvarande utformning av

vägräcken utgör enligt motionärerna inte tillräckligt skydd

mot trafikolyckor av ett slag som inträffat i nordvästra Skåne

och som närmare beskrivs i motionen.

Vad utskottet anfört om Vägverkets övergripande

väghållnings- och trafiksäkerhetsansvar gäller också den sålunda

aktualiserade frågan. Utskottet delar självfallet motionärernas

uppfattning om betydelsen av effektiva vägräcken men kan inte

finna något riksdagens uttalande härom erforderligt. Motionen

avstyrks därför.

10. Övriga frågor

I motion T212 (fp) begärs en genomgripande revidering av

väglagen (1971:948). Syftet därmed skulle enligt motionärerna

vara att anpassa lagen till dagens krav.

Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande en översyn

av väglagen inom regeringskansliet. I avvaktan på det förslag

till riksdagen som översynen kan föranleda finner utskottet inte

någon riksdagens åtgärd erforderlig med anledning av motionen.

Denna avstyrks följaktligen.

I motion T603 (fp) begärs en ändring i väglagen som skulle

göra det möjligt för en kommun att ta ut avgifter för

broöppning. Av motionen framgår att det är särskilt Lidingö

kommun och gamla Lidingöbron som åsyftas.

Utskottet är inte för sin del berett att förorda den begärda

ändringen i väglagen. Regeringen är emellertid oförhindrad att

låta sin översyn av lagen omfatta frågan. Med det sagda

avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förarprövarverksamheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T224 yrkande 30

och 1993/94:T226 yrkande 6 lämnar utan särskild åtgärd vad

regeringen förordar om inriktningen av Vägverkets verksamhet i

denna del,

2. beträffande inriktningen av Vägverkets verksamhet i

övrigt

att riksdagen godkänner vad regeringen förordar härom i de

delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,

3. beträffande överlåtelse av överskottsmateriel till de

baltiska vägmyndigheterna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att Vägverket utan ersättning överlåter viss överskottsmateriel

till sitt dotterbolag SweRoad för att ställas till de baltiska

vägmyndigheternas förfogande,

4. beträffande ny form för finansiering av vägunderhåll

och väginvesteringar

att riksdagen avslår motion 1993/94:T228 yrkande 15,

res. 1 (nyd)

5. beträffande projektreserver för vägarbeten

att riksdagen avslår motion 1993/94:T227 i denna del,

6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av

statliga vägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1993/94:T216 yrkande 10 och 1993/94:T224

yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga vägar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

5 762 055 000 kr,

res. 2 (s) - delvis

men. (v) - delvis

7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av

det statliga vägnätet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T204 yrkande 4,

1993/94:T226 yrkande 4, 1993/94:T228 yrkande 11, 1993/94:T311

yrkande 1, 1993/94:T315 yrkande 2, 1993/94:T317, 1993/94:T318

yrkande 2, 1993/94:T323, 1993/94:T327 yrkande 2, 1993/94:T331

yrkande 2 och 1993/94:T411 yrkande 3,

res. 2 (s) - delvis

res. 3 (nyd)

8. beträffande överföring av medel mellan anslagen A 2 och

A 5

att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att

regeringen, när allmän väg för vilken staten är väghållare

övergår till enskild väghållning, får låta Vägverket disponera

medel motsvarande gällande statsbidrag under anslaget A 2.

Drift och underhåll av statliga vägar för kostnader som annars

skulle belasta anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av

enskilda vägar,

9. beträffande utrustning för automatisk

hastighetsövervakning

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om

användning av delar av anslaget A 2. Drift och underhåll av

statliga vägar för investeringar i utrustning för automatisk

hastighetsövervakning,

10. beträffande användning av vägsalt

att riksdagen avslår motion 1993/94:T310,

11. beträffande lågbullrande vägbeläggningar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo679 yrkande 3,

12. beträffande medelsanvisning för byggande av vägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 12 till Byggande av

vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

5 600 735 000 kr,

men. (v) - delvis

13. beträffande kostnadsram för byggande av vägar

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Vägverket

för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för

byggande av vägar inom en kostnadsram på 16 116 735 000 kr,

14. beträffande utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på

delen Stenungsund--Ljungskile

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om

användningen av anslaget A 3. Byggande av vägar för att täcka

viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på

delen Stenungsund--Ljungskile,

15. beträffande utbyggnad av riksväg 45 till motorväg på

sträckan Göteborg--Vänersborg

att riksdagen avslår motion 1993/94:T312,

16. beträffande Räta linjen

att riksdagen avslår motion 1993/94:T302,

17. beträffande medelsanvisning för byggande av

länstrafikanläggningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 7 till Byggande av

länstrafikanläggningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 2 242 000 000 kr,

men. (v) - delvis

18. beträffande kostnadsram för byggande av

länstrafikanläggningar

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Vägverket

för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för

byggande av länstrafikanläggningar inom en kostnadsram på

5 474 000 000 kr,

19. beträffande stöd till skärgårdstrafiken

att riksdagen

dels godkänner vad som anförs i propositionen om att

statsbidrag får lämnas till byggande av kajanläggningar och

investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som

tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. beträffande statliga insatser för utbyggnad av

cykelbanor

att riksdagen avslår motion 1993/94:T433,

21. beträffande spårvägen i Norrköping m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:T203,

22. beträffande tillbyggnadsprogram för länsvägnätet

m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:T311 yrkandena 2 och 3,

23. beträffande Vägverkets planeringsramar för

LTA-anslaget

att riksdagen avslår motion 1993/94:A455 yrkande 9,

24. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och

byggande av enskilda vägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 11 till Bidrag till

drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 657 449 000 kr,

men. (v) - delvis

25. beträffande medelsanvisning för Vägverket:

Försvarsuppgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 42 079 000 kr,

26. beträffande beställningsbemyndigande för

reservbromateriel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 000 000

kr för att anskaffa reservbromateriel år 1995 som avser år 1996,

27. beträffande medelsanvisning för Vägverket: Kostnader

för registerverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 522 331 000 kr,

28. beträffande medelsanvisning för Vägverket:

Uppdragsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett anslag på 1 000 kr,

29. beträffande viltolyckor i vägtrafiken

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T406, 1993/94:T415 och

1993/94:T418 i denna del,

30. beträffande vägräcken

att riksdagen avslår motion 1993/94:T419,

31. beträffande revidering av väglagen

att riksdagen avslår motion 1993/94:T212 yrkande 2,

32. beträffande avgifter för broöppning

att riksdagen avslår motion 1993/94:T603.

Stockholm den 12 april 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),

Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s),

Jan Sandberg (m), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Ines

Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s), Kenneth Lantz

(kds) och Lennart Fremling (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Vägverket

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under

denna rubrik (s. 26--31)

1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

inriktningen av Vägverkets verksamhet,

2. att riksdagen godkänner att Vägverket utan ersättning

överlåter viss överskottsmateriel till sitt dotterbolag SweRoad

för att ställas till de baltiska vägmyndigheternas förfogande.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) under rubriken Anslag för

budgetåret 1994/95, punkterna A 2--A 8 (s. 32--41)

1. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

5 762 055 000 kr (punkt A 2),

2. att riksdagen medger att regeringen, när allmän väg för

vilken staten är väghållare övergår till enskild väghållning,

får låta Vägverket disponera medel motsvarande gällande

statsbidrag under anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga

vägar för kostnader som annars skulle belasta anslaget A 5.

Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar (punkt A 2),

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts

om användning av delar av anslaget A 2. Drift och underhåll av

statliga vägar för investeringar i utrustning för automatisk

hastighetsövervakning (punkt A 2),

4. att riksdagen till Byggande av vägar för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 600 735 000 kr (punkt

A 3),

5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts

om användningen av anslaget A 3. Byggande av vägar för att

täcka viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till

motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile (punkt A 3),

6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts

om att statsbidrag får lämnas till byggande av kajanläggningar

och investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik

som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov (punkt A 4),

7. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 242 000 000

kr (punkt A 4),

8. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av

enskilda vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 657 449 000 kr (punkt A 5),

9. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

42 079 000 kr (punkt A 6),

10. att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett

beställningsbemyndigande på 10 000 000 kr för att anskaffa

reservbromateriel år 1995 som avser år 1996 (punkt A 6),

11. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 522 331 000 kr (punkt A 7),

12. att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.

för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt

A 8).

Reservationer

1. Ny form för finansiering av vägunderhåll och

väginvesteringar (mom. 4)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Av propositionen" och slutar med "därför motionsyrkandet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill även för

sin egen del betona vikten av en utredning om hur väghållningen

skall kunna finansieras genom att trafikanterna betalar

brukaravgifter till väghållarna.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T228

(nyd) yrkande 15 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ny form för finansiering av vägunderhåll

och väginvesteringar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T228 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar

och ökade insatser för drift och underhåll av det statliga

vägnätet (mom. 6 och 7)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år

betonat vikten av ökade insatser för drift och underhåll av det

statliga vägnätet så att det samlade vägkapitalet kan

bibehållas. Ökade underhållskostnader kompenseras, som framhålls

av regeringen, av minskningar i de kostnader som olyckor,

utsläpp och onödigt långa restider m.m. skapar.

Vägverket har enligt utskottets mening väl dokumenterat

behovet av medel för drift och underhåll av det statliga

vägnätet samt klart visat de mycket negativa konsekvenserna av

otillräckliga anslag. Verket synes vidare, som framhålls i

motion T224 (s), redan nu ha en noga genomtänkt strategi för

drifts- och underhållsverksamheten. Av propositionen framgår att

regeringen är väl medveten om vikten av en snabb ökning

av anslaget. Ändå väljer den att, med hänvisning till en

beställning av en långsiktig plan för drifts- och

underhållsåtgärder, föreslå drifts- och underhållsmedel för

nästa budgetår som med mer än 4 miljarder kronor understiger det

belopp på 9 886 miljoner kronor som enligt Vägverket behövs för

att upprätthålla en god standard på det statliga vägnätet.

Utskottet anser att dessa medel behövs nu och tillstyrker

därför yrkande 3 i motion T224 (s), som innebär att riksdagen

till Drift och underhåll av statliga vägar för nästa budgetår

anvisar ett reservationsanslag på 9 886 miljoner kronor. Med

detta ställningstagande torde syftet med motion T216 (v) få

anses tillgodosett.

För att de omfattande investeringar som nu sker i vägnätet

skall ge full utdelning måste -- som framhålls i motion T224 (s)

-- även drifts- och underhållsåtgärderna öka väsentligt under en

tioårsperiod. Enligt regeringen bör den nämnda långsiktiga

planen för drifts- och underhållsverksamheten läggas fast först

om tre år i samband med en teknisk revidering av den nationella

planen för trafikens infrastrukturinvesteringar för perioden

1994--2003. Utskottet anser för sin del att regeringen redan i

nästa budgetproposition bör presentera en plan som visar hur

kraven på väsentligt ökade drifts- och underhållsinsatser kan

tillgodoses under återstoden av planperioden 1994--2003.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med

samtliga motionsyrkanden om ökade insatser för drift och

underhåll av det statliga vägnätet torde få anses tillgodosett

-- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 och 7 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av

statliga vägar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkande 3

samt med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:T216 yrkande 10 till Drift och underhåll av statliga

vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 9 886 000 000 kr,

7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av

det statliga vägnätet

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:T204 yrkande

4, 1993/94:T226 yrkande 4, 1993/94:T228 yrkande 11, 1993/94:T311

yrkande 1, 1993/94:T315 yrkande 2, 1993/94:T317,

1993/94:T318 yrkande 2, 1993/94:T323, 1993/94:T327 yrkande 2,

1993/94:T331 yrkande 2 och 1993/94:T411 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ökade insatser för drift och underhåll av det statliga

vägnätet (mom. 7)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Vad utskottet" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna T226 (nyd) och T228 (nyd) är

basnäringar såsom skogs- och pappersindustrin samt jordbruket

helt beroende av goda vägar för tillförlitliga transporter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att dåligt underhållna

vägar innebär kapitalförstöring, att det löpande vägunderhållet

därför måste prioriteras och att anslaget till drift och

underhåll på sikt bör öka.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna

T226 (nyd) yrkande 4 och T228 (nyd) yrkande 11 tillstyrks samt

att syftet med samtliga övriga nu aktuella motionsyrkanden torde

få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av

det statliga vägnätet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T226 yrkande

4 och 1993/94:T228 yrkande 11 samt med anledning av motionerna

1993/94:T204 yrkande 4, 1993/94:T311 yrkande 1, 1993/94:T315

yrkande 2, 1993/94:T317, 1993/94:T318 yrkande 2, 1993/94:T323,

1993/94:T327 yrkande 2, 1993/94:T331 yrkande 2 och 1993/94:T411

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilt yttrande

Utrustning för automatisk hastighetsövervakning (mom. 9)

Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Jan Sandberg

(m), Kenneth Attefors (nyd) och Lars Biörck (m) anför:

Användning av utrustning för automatisk hastighetsövervakning

innebär enligt vår mening svåra avvägningsproblem. Vi är i

princip motståndare till sådan användning på grund av de

kränkningar av den personliga integriteten den kan innebära, om

inte just integritetsaspekten alltid beaktas. Vi förutsätter att

så sker och vill därför inte motsätta oss ifrågavarande

användning i den begränsade omfattning som anges i riksdagens

beslut med anledning av proposition 1992/93:161 om

trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet (bet. 1992/93:TU35,

rskr. 446). Beslutet innebär att automatisk

hastighetsövervakning under vissa förutsättningar skall kunna

användas vid bl.a. svårbevakade och olycksdrabbade väg- och

gatuavsnitt samt att kostnaderna för övervakningen inte får

överstiga de medel som i dag avsätts för verksamheten.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar

Som framhålls i motion T216 (v) yrkande 10 bör riksdagen

anvisa 500 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen

föreslår eller således 6 262 055 000 kr.

Medelsanvisning för byggande av vägar

Som framhålls i motion T216 (v) yrkande 12 bör riksdagen

anvisa 2 miljarder kronor mindre än det belopp som regeringen

föreslår eller således 3 600 735 000 kr.

Medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar

Som anförs i motion T216 (v) yrkande 7 bör riksdagen anvisa

100 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslår

eller således 2 342 000 000 kr.

Medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda

vägar

Som anförs i motion T216 (v) yrkande 11 bör riksdagen över

anslaget anvisa 100 miljoner kronor utöver det belopp som

regeringen föreslår eller således 757 449 000 kr.

Utrustning för automatisk hastighetsövervakning

Jag instämmer i m-ledamöternas och nyd-ledamotens särskilda

yttrande.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

6, 12, 17 och 24 borde ha hemställt:

6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av

statliga vägar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 10,

med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion

1993/94:T224 yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga

vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

6 262 055 000 kr,

12. beträffande medelsanvisning för byggande av vägar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 12

och med anledning av regeringens förslag till Byggande av

vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

3 600 735 000 kr,

17. beträffande medelsanvisning för byggande av

länstrafikanläggningar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 7

och med anledning av regeringens förslag till Byggande av

länstrafikanläggningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 2 342 000 000 kr,

24. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och

byggande av enskilda vägar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 11

och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till

drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 757 449 000 kr,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Förslag till riksdagsbeslut2

Vägverket2

Anslagsfrågor2

Motionerna3

Utskottet6

1. Inriktningen av Vägverkets verksamhet m.m.6

2. Anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga

vägar9

3. Anslaget A 3. Byggande av vägar11

4. Anslaget A 4. Byggande av länstrafikanläggningar13

5. Anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av

enskilda vägar15

6. Anslaget A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter15

7. Anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet16

8. Anslaget A 8. Uppdragsverksamhet m.m.16

9. Vissa trafiksäkerhetsfrågor16

10. Övriga frågor17

Hemställan18

Reservationer21

Särskilt yttrande24

Meningsyttring av suppleant24