Bet. 1993/94:TU30

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU30

Investeringsplaner för infrastrukturen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

TU30

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse

1993/94:170 om investeringsplaner för infrastrukturen.

Skrivelsen redogör för innehållet i de investeringsplaner som

Banverket, Vägverket och länsstyrelserna upprättat för perioden

1994--2003. Utgångspunkten för dessa planer är det beslut om

investeringar i trafikens infrastruktur på närmare 100 miljarder

kronor under tioårsperioden som riksdagen fattade våren 1993.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört och

avstyrker samtliga motioner som väckts med anledning av

skrivelsen.

I betänkandet behandlas även ett stort antal motionsyrkanden

om investeringar och underhållsinsatser i trafikens

infrastruktur som väckts under den allmänna motonstiden i

januari i år. Utskottet avstyrker dessa yrkanden främst med

motiveringen att riksdagens uppgift framför allt bör vara att

anvisa medel och ange de övergripande ramarna och riktlinjerna

för investeringsplaneringen. Vidare anser utskottet att en

viktig uppgift för riksdagen bör vara att följa upp och

utvärdera de åtgärder som vidtas.

Till betänkandet har fogats tre reservationer. S-ledamöterna

anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en

tydligare redovisning av investeringsplanerna samt att

upprustningen av Blekinge kustbana skall genomföras utan

negativa konsekvenser för övriga LTA-investeringar i länet.

Nyd-ledamoten anser att Botniabanan inte skall byggas.

Till betänkandet har också fogats två särskilda yttranden och

en meningsyttring av v-suppleanten.

Regeringens skrivelse

Regeringen har genom skrivelsen 1993/94:170 till riksdagen

lämnat en redogörelse för innehållet i de investeringsplaner som

Banverket, Vägverket och länsstyrelserna har upprättat för

perioden 1994--2003.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av skrivelsen

1993/94:T58 av Harriet Colliander och Kenneth Attefors

(båda nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att

Botniabaneprojektet läggs ned och att anslagna medel tillfaller

annan infrastruktur i regionen.

1993/94:T59 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Botniabanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om investeringar på E 12--Blå vägen.

1993/94:T60 av Börje Nilsson och Johnny Ahlqvist (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om investeringsplaner på

kommunikationsområdet avseende Skåne.

1993/94:T61 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning om infrastrukturinvesteringar

med målet ett framtida kretsloppssamhälle.

1993/94:T62 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till

riksdagen med en tydligare redovisning av investeringsplanerna

för perioden 1994--2003,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om regeringens hantering av riksdagens

beslut avseende målstandarden på vägarna E 20, E 22 och E 4.

1993/94:T63 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbyggnad av väg E 20 till motorvägsstandard.

1993/94:T64 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m, s, fp, c, kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hänföra Rv 27/30 till nationell

stamväg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om finansieringen av Blekinge kustbana.

1993/94:T65 av Knut Billing och Mikael Odenberg (båda m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

Huvudstaleden--Tritonförbindelsen.

1993/94:T66 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om investeringsplaner på vägområden i Blekinge.

1993/94:T67 av Åke Carnerö m.fl. (kds, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en noggrann trafik- och miljöanalys av

Bohusläns infrastruktur vad gäller trafik.

1993/94:T68 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Vägverkets förslag till utbyggnad av det nationella stamvägnätet

vad avser rv 31/127/34/23 Jönköping--Oskarshamn antas.

1993/94:T69 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att första etappen av Botniabanan,

Örnsköldsvik--Husum, påbörjas och färdigställs under

planperioden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Ådalsbanan snarast bör överföras

till stomjärnvägsnätet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att medel avsätts för byggande av

södra och västra infarterna i Sundsvall och Åsbergstunneln i

Örnsköldsvik,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en större del av resurserna för

länstrafikanläggningar bör satsas i skogslänen.

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari

1994

1993/94:T201 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand

(båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om infrastrukturen i

nordvästra Skåne.

1993/94:T202 av Lennart Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tidigareläggande av trafikinvesteringar i

Fyrstadsregionen.

1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Botniabanan.

1993/94:T205 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om järnvägen Västerås--Eskilstuna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare medel ur

länstrafikanslaget.

1993/94:T206 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av utredning av möjligheterna till

en samordnad trafikplanering.

1993/94:T207 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om infrastruktursatsningar i Värmland, bl.a.

NKlJ-banan, väg 62 och telenätet samt ökade bidrag till

flyglinjen Torsby--Hagfors--Arlanda.

1993/94:T208 av Stig Bertilsson och Arne Andersson (båda

m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tidigareläggande av

trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.

1993/94:T210 av Marianne Andersson m.fl. (c, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tidigareläggning av investeringar i

Fyrstadsregionens infrastruktur.

1993/94:T211 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av satsningar på olika

kommunikationsprojekt i Blekinge län.

1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda

fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av vägar och järnvägar på

Södertörn.

1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förbättring av vägstandarden i

Västernorrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kraftfulla satsningar på järnvägarna i

Västernorrland.

1993/94:T218 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om överläggningar mellan regeringen och

Fyrstadskommunerna angående tidigareläggning av vissa väg- och

järnvägsutbyggnader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av "Fyrstadslänken", dvs.

riksväg 44 samt väg 161,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av riksväg 45 delsträckan

Trollhättan--Vänersborg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av Norge--Vänerlänken med

dubbelspår, delen Trollhättan--Öxnered,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upprustningen av Herrljungabanan till

redovisad 100-miljonerkronorsnivå,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upprustning av Bohus- och

Lysekilsbanorna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en bro över Sunningesund,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på

järnvägsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på

vägområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.

1993/94:T219 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vägar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om järnvägar.

1993/94:T221 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tidigareläggning och slutförande av

projekt som syftar till förbättrade kommunikationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tilldela sydöstra Sverige en

större andel av investeringsmedel till kommunikationer.

1993/94:T222 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om omprioritering av medel för

järnvägsinvesteringar i Skåne,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om omprioritering av medel av

väginvesteringar i Skåne.

1993/94:T225 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att Värmland ges utökade

resurser vid fördelning av väganslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bättre kommunikation på sträckan

Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo samt sträckan

Karlstad--Kil--Göteborg.

1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att upphöra med Botniabansprojektet

samt att med anledning av detta reservera de medel som planerats

för Botniabanan, 7,9 miljarder kronor totalt, 1,1 miljarder

kronor i årets budget, till annan infrastrukturutbyggnad i

regionen.

1993/94:T301 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om snar utbyggnad av Europaväg 6 genom Bohuslän

fram till riksgränsen Sverige/Norge.

1993/94:T303 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en upprustning av riksväg 63.

1993/94:T304 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om väginvesteringar i södra Sverige.

1993/94:T305 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om satsning på angivna vägprojekt.

1993/94:T306 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om prioritering av E 22:s dragning förbi

Söderköping.

1993/94:T307 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om prioritering av trafiksäkerhetshöjande

och framkomlighetsförbättrande åtgärder på riksväg 60 inom

Kopparbergs län,

2. att riksdagen beslutar om att förlänga

Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten samt att även

delen norr om Borlänge skall ingå i det nationella stamvägnätet.

1993/94:T308 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av om- och nybyggnad av väg 249.

1993/94:T309 av Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att Statens vägverk ges i uppdrag

att fullfölja ombyggnaden av riksväg 17 på sträckan

E 6--Landskrona--Eslöv--E 22 med eventuell lokalisering av

Riksbangård syd inom området.

1993/94:T311 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillskapande av vägstråk med godtagbar

bärighet året om, exempelvis riksväg 71 och riksväg 65:s

förlängning i Dalarna.

1993/94:T313 av Ingrid Hemmingsson (m) och Stina Eliasson

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en rättvisare fördelning av

medel för drift och underhåll av vägar.

1993/94:T314 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (båda s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att medel för

bärighetshöjande åtgärder fördelas så att de bättre tillgodoser

behoven i Dalsland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av upprustning av riksväg 45

Vänersborg--Åmål till 13 m vägbredd med förbifarter vid

Vänersborg--Mellerud.

1993/94:T315 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för

vägnätet i Bohuslän.

1993/94:T316 av Olle Lindström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av E 4 och riksväg 45,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upprustning och modernisering av

vägnätet i Norrbotten.

1993/94:T318 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för

vägnätet i Skaraborgs län.

1993/94:T319 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om medel till Vallsundsbron i Östersunds kommun.

1993/94:T320 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om omfördelning av vägmedel från övriga regioner till region

Mitt.

1993/94:T321 av Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (båda

s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av utökad ram för

investeringar i vägar m.m. för en ombyggnad av riksväg 50.

1993/94:T322 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upprustning av länsvägnätet i

Östergötlands län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förbifart vid Söderköping,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tvärförbindelse på sträckan

Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om riksväg 50.

1993/94:T324 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tidigareläggning av väginvesteringar i

Skåne.

1993/94:T325 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Europaväg 22.

1993/94:T326 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om angelägenheten av att bro över Väddöviken

vid Trästa i Stockholms län snarast kommer till utförande.

1993/94:T327 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för

vägnätet i Bergslagen.

1993/94:T328 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (båda kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om prioritering och fördelning av

statliga medel för underhåll och upprustning av länsvägar och

landsbygdsvägar i Älvsborgs län.

1993/94:T329 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en tidigareläggning av utbyggnaden av

Bergslagsdiagonalen--Askersundsleden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förlängning av Bergslagsdiagonalen

till E 4 vid Norrlandskusten.

1993/94:T330 av Nils Nordh och Martin Nilsson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att snarast bygga

förbifarten på riksväg 26 genom Smålandsstenar.

1993/94:T331 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för

vägnätet i Dalsland.

1993/94:T332 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den s.k. tvärledens utbyggnad och

prioriteringen av denna led.

1993/94:T333 av Lennart Brunander (c) och Kjell Eldensjö

(kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Karlshedsleden

i Marks kommun.

1993/94:T334 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att hela återstående delen av E 20 byggs ut

till 13-metersväg under planperioden.

1993/94:T335 av Lars Moquist (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om väg E 22 söder om Kalmar.

1993/94:T336 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en rättvis nationell fördelning av

anslagen till vägarnas bärighet.

1993/94:T501 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett nytt spår för höghastighetståg

mellan Helsingborg och Jönköping.

1993/94:T502 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett skyndsamt byggande av Nordlänken.

1993/94:T503 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av snabbtåg mellan Fyrstad och

Stockholm och om Älvsborgsbanans upprustning.

1993/94:T504 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sträckningen av väg och järnväg över

Norraladalgången.

1993/94:T507 av Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om anläggande av Riksbangård syd inom Eslövs

kommun.

1993/94:T512 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda

s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dubbelspårig järnväg mellan Nässjö och

Falköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om modernisering av rangerbangården i

Nässjö.

1993/94:T513 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om byggandet av en Götalandsbana.

1993/94:T514 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om färdigställande av projektet Västkustbanan

med dubbelspårsstandard också längs sträckan

Helsingborg--Landskrona mot Lund--Malmö år 2000.

1993/94:T515 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (båda s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hela bandelen

Malmö--Ystad--Simrishamn upprustas och elektrifieras,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag

till finansiering.

1993/94:T516 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i

Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.

1993/94:T517 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (båda s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inom för

Banverket beviljade medel en omdisponering görs så att en

nödvändig utbyggnad av Bergslagsbanan kan ske.

1993/94:T520 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (båda fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelse för den västsvenska regionen

av utvecklade järnvägskommunikationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Norge--Vänerlänken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västra stambanan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Herrljungabanan och Bohusbanan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Kust-till-kust-banan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Västkustbanan.

1993/94:T521 av Björn Samuelson m.fl. (v, fp, c, kds, nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utredande av järnvägsförbindelse

Hagfors--Munkfors--Karlstad.

1993/94:T523 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en tidigareläggning av investeringar i Nässjö godsbangård.

1993/94:T525 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan samt om

banans förlängning till Sälen.

1993/94:T527 av Anita Jönsson och Gunnar Nilsson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ny sträckning av godstrafiken i

sydvästra Skåne.

1993/94:T528 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en kraftfull satsning och tidigareläggning

av Atlantbanan.

1993/94:T529 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att Nobelbanan blir föremål för en

ingående analys inför nästa trafikpolitiska beslut.

1993/94:T530 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds, m, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ta med Nobelbanan i den långsiktiga

planeringen för infrastrukturens utveckling.

1993/94:T531 av Birgitta Hambraeus och Kjell Ericsson

(båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en ökad satsning på

Bergslagsbanan.

1993/94:T532 av Magnus Persson (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om en fast

järnvägsförbindelse mellan Lesjöfors och Hagfors--Munkfors i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:T534 av Olle Lindström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ekonomisk analys beträffande en

kustjärnväg mellan Haparanda och Luleå.

1993/94:T535 av Roland Lében m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om initiativ till att införliva Nobelbanan i

de långsiktiga planerna för utveckling av infrastrukturen.

1993/94:T536 av Johnny Ahlqvist och Lars Hedfors (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt regionalt

stråk Blekinge--Västkusten.

1993/94:T537 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av Riksbangård syd.

1993/94:T538 av Karin Starrin m.fl. (c, m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Atlantbanan är samhällsekonomiskt lönsam

och därför bör tas med i Banverkets investeringsplan.

1993/94:T539 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förprojektera hela Botniabanan med

medel ur anslag A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

1993/94:T541 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om upprustning av järnvägen

Herrljunga--Borås--Varberg.

1993/94:T542 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

nödvändigheten av att en utredningsgrupp alternativt en

utredningsman tillsätts med uppgift att studera projekt

Götalandsbanan.

1993/94:A448 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i

Norrbottens län.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om extra tilldelning av pengar för

infrastruktursatsningar i Dalarna.

1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förverkligandet av den s.k.

Atlantbanan.

1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökat anslag till Kustbanan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om övriga järnvägsåtgärder i Blekinge,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökat vägunderhåll m.m. i Blekinge.

1993/94:A467 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dispens för att påbörja vägprojekt på

E 4:an innan prövningen på sträckan genom Norraladalen är

slutförd.

1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunikationerna i Sörmland.

1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vägnätet i Skåne,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om person- och godstrafiken i och genom

Skåne,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samarbete mellan SJ, DSB och de

regionala huvudmännen för tågtrafiken kring Öresund.

1993/94:Bo219 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utökad ram för

investeringar i vägar och järnvägar, bl.a. för att skapa utrymme

för byggande av förbifarter i Söderköping och Motala samt

fortsatt upprustning av riksväg 50 genom Östergötland.

1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förslag bör framläggas för

riksdagen med åtgärder för utveckling av tågtrafiken i

Västsverige.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsningar på järnvägen i övre

Norrland.

1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av riksväg 23 till

Europavägsstandard,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upprustning av väg 25,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den s.k. Kust-till-kust-banan.

Utskottet

1 Investeringsplaneringen

1.1 Regeringens skrivelse

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen (prop.

1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446) i juni 1993 om en långsiktig

inriktning av investeringar i trafikens infrastruktur. Beslutet

innebar att väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 88

miljarder kronor skall genomföras under en tioårsperiod.

Investeringar skall göras i stomjärnvägar för 32 miljarder

kronor, i riksvägar för 40 miljarder kronor, i

länstrafikanläggningar för 9 miljarder kronor och i

bärighetshöjande åtgärder för 7 miljarder kronor. Härtill

kommer 10 miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej

finansierade investeringar. Mot bakgrund av riksdagens beslut

uppdrog regeringen åt Banverket, Vägverket och länsstyrelserna

att upprätta investeringsplaner för perioden 1994--2003.

Banverket, Vägverket och länsstyrelsernas förslag till

långsiktiga investeringsplaner remissbehandlades under hösten

1993. Planerna har därefter reviderats mot bakgrund av inkomna

synpunkter. Banverket och Vägverket redovisade slutliga förslag

till investeringsplaner för regeringen i februari 1994.

Länsstyrelserna har under våren 1994 överlämnat fastställda

investeringsplaner för regeringens kännedom eller för

fastställelse i de fall Vägverket och länsstyrelsen varit oense

om innehållet i länstrafikanläggningsplanen.

Regeringen anser att utbyggnaden av trafiksystemet måste ses

i ett sammanhang. Investeringsplanerna är enligt regeringen

framtagna inom ramen för en gemensam och samordnad

investeringsplaneringsprocess. Samtliga investeringsplaner,

Banverkets stomnätsplan, Vägverkets nationella- och regionala

väghållningsplaner samt länsstyrelsernas planer för

investeringar i länstrafikanläggningar har remitterats

samordnat. Kommuner och andra berörda myndigheter har således

för första gången fått möjlighet att yttra sig över samtliga

planer vid ett och samma tillfälle.

Regeringen har givit samtliga länsstyrelser i uppdrag att,

bl.a. som en del i genomförandet av investeringsplanerna,

upprätta en regional trafik- och miljöanalys till grund för en

samhällsplanering som främjar utvecklingen av ett miljöanpassat

transportsystem.

1.2 Motionsförslag

I motion T61 (v) framhålls att riksdagen bör ge regeringen i

uppdrag att genomföra ett utredningsarbete om

infrastrukturinvesteringar med utgångspunkt i målet att bygga

ett framtida kretsloppssamhälle. Enligt motionen bör

utredningsarbetet bedrivas så att riksdagen senast den 1 juli

1995 kan ta ett förnyat beslut om investeringar i

kommunikationsinfrastrukturen.

I motion T62 (s) framhålls att regeringens skrivelse om de

viktiga och omfattande investeringar i trafikens infrastruktur

som kommer att genomföras under den kommande tioårsperioden är

mycket bristfällig. Det är enligt motionen svårt för att inte

säga omöjligt att utläsa vilka väg- resp. järnvägsinvesteringar

som kommer att fullföljas och vilka som endast kommer att

påbörjas under planperioden. Regeringen bör därför återkomma

till riksdagen med en tydligare redovisning av

investeringsplanerna för trafikens infrastruktur för perioden

1994--2003.

I motion T67 (kds, c) framhålls att ett genomtänkt program för

ett miljöanpassat trafiksystem i landets olika delar skall vara

en viktig utgångspunkt för det långsiktiga arbetet med regional

utveckling och förnyelse av trafikens infrastruktur.

Motionärerna föreslår att en noggrann trafik- och miljöanalys

genomförs i Bohuslän innan stora planerade trafikinvesteringar

görs som kan visa sig vara ur samhällsekonomisk synvinkel

olönsamma.

1.3 Utskottets ställningstagande

Regeringens skrivelse redovisar resultatet av det

planeringsarbete som bedrivits mot bakgrund av riksdagens beslut

våren 1993 angående investeringar i trafikens infrastruktur.

Utgångspunkten för detta arbete var att riksdagens och

regeringens inflytande över investeringsplaneringen borde

stärkas utan att någon detaljstyrning får ske. Utskottet ser

därför positivt på att regeringen nu redovisar för riksdagen

resultatet av genomförd planering och regeringens

ställningstagande till upprättade planer.

I motion T62 (s) riktas kritik mot skrivelsen för att den inte

är tillräckligt tydlig. Av skrivelsen framgår dock att

innehållet endast är en sammanfattning av innehållet i

Banverkets stomnätsplan och Vägverkets väghållningsplan och att

ytterligare information står att finna i dessa publikationer.

Dessa publikationer har delgivits riksdagen och de kommer också

efter regeringens fastställelse att revideras och tryckas upp i

en stor upplaga. Enligt utskottets uppfattning kommer därför

önskemålet om en tydlig redovisning att tillgodoses.

Av skrivelsen framgår vidare att regeringen har givit

samtliga länsstyrelser i uppdrag att, bl.a. som en del i

genomförandet av investeringsplanerna, upprätta en regional

trafik- och miljöanalys till grund för en samhällsplanering som

främjar utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem.

Utskottet ser mycket positivt på att regeringen initierat detta

arbete, inte minst mot bakgrund av den kommande revideringen av

investeringsplanerna. Utskottet anser mot bakgrund av

regeringens uppdrag till länsstyrelserna att syftet med motion

T67 (kds, c) i allt väsentligt kan tillgodoses.

I motion T61 (v) framhålls att regeringen bör genomföra en

utredning om infrastrukturinvesteringar utifrån målet att bygga

ett framtida kretsloppssamhälle. De investeringsplaner som

regeringen nu redovisar för riksdagen är framtagna inom ramen

för en gemensam och samordnad investeringsplaneringsprocess där

en viktig utgångspunkt varit att uppnå ett miljöanpassat

trafiksystem. Samtliga planer har remitterats. Utgångspunkten

för planerna är också riksdagens beslut i juni 1993.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

samtliga nu berörda motionsyrkanden.

2 Järnvägar

2.1 Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller i skrivelsen att Banverkets upprättade

stomnätsplan i allt väsentligt följer den inriktning som

riksdagen har beslutat vad gäller järnvägsnätets utbredning och

utveckling. Stomnätsplanen omfattar investeringar för totalt

38,4 miljarder kronor fördelade på tio år. Tyngdpunkten i planen

ligger på de tre första åren. Av skrivelsen framgår att ett skäl

till att byggandet av nya järnvägar har koncentrerats till denna

period är den stora grundsatsning för hela järnvägsnätet som

riksdagen har beslutat om och som kommer att slutföras under den

senare delen av 1990-talet. Grundsatsningen omfattar bl.a. en

fortsatt snabbtågsanpassning och utökad kapacitet för

godstrafiken.

Av skrivelsen framgår också att i början av 2000-talet

kommer huvudintresset att riktas mot att påbörja ett antal

storprojekt såsom att bygga ut Södra stambanan till

höghastighetsstandard, att bygga en första etapp på Botniabanan

och att fortsätta bygga ut Nordlänken.

Regeringen fastställde den 24 mars 1994 med vissa

justeringar Banverkets stomnätsplan. Regeringen beslutade att

den totala investeringsramen för Södra stambanan skall minskas

med drygt 600 miljoner kronor under tioårsperioden. I stället

skall den totala investeringsramen för Ostkustbanan

(Stockholm--Rosersberg--Arlanda--Odensala) vidgas liksom den

totala investeringsramen för åtgärder i Stockholm. Regeringens

beslut innebär att den totala investeringsramen för dessa

ändamål utökas med drygt 600 miljoner kronor och att den exakta

fördelningen mellan projekten får beslutas då förhandlingarna om

Arlandabanan har slutförts.

2.2 Motionsförslag

I motion T58 (nyd) framhåller motionärerna att de i stora

delar ställer sig bakom den redogörelse regeringen har lämnat

för innehållet i de investeringsplaner som Banverket, Vägverket

och länsstyrelserna upprättat för perioden 1994--2003. I

motionen framhålls dock att Botniabaneprojektet bör läggas ned

och att anslagna medel bör tillfalla annan infrastruktur i den

berörda regionen.

I motion T226 (nyd) framhålls att Botniabanan inte bör byggas.

I motionen föreslås i stället att de medel som är avsatta till

Botniabanan, 7,9 miljarder kronor, reserveras till annan

infrastrukturutbyggnad i regionen.

I motion T59 (s) framhålls att om planerna på en Botniabana

skall bli något mer än yviga visioner bör statsmakterna nu

bestämma att den första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum

skall genomföras under planperioden. Vidare anser motionärerna

att det bör klargöras att Ådalsbanans upprustning skall

genomföras. De utredningar som erfordras för en fortsatt

utbyggnad kan bäst genomföras av Banverket.

I motion T69 (s) framhålls att en första etapp av Botniabanan,

Örnsköldsvik--Husum, bör påbörjas och färdigställas under

planperioden samt att Ådalsbanan snarast bör överföras till

stomjärnvägsnätet.

I motion T204 (fp) framhålls att regeringen bör sätta en

utbyggnad av Botniabanan högt på en framtida prioriteringslista.

I motion T539 (kds, c, fp, m) föreslås att en förprojektering

av hela Botniabanan bekostas med medel ur anslaget A 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Enligt motion T502 (s) måste Nordlänken ges en högre

prioritering än vad Banverket föreslagit i sin stomnätsplan.

Resurser bör därför omfördelas i detta syfte.

I motion T218 (v) föreslås att utbyggnaden av

Norge/Vänernlänken tidigareläggs på delen Trollhättan--Öxnered.

I motionen T219 (s) framhålls att det är av allra största vikt

att Norge/Vänernbanan mellan Göteborg och Karlstad prioriteras.

Även enligt motion T225 (c, m, fp, kds) är det angeläget med

investeringar på sträckan Karlstad--Kil--Göteborg.

I motion T520 (fp) framhålls att det är väsentligt att

utbyggnaden av Norge/Vänernlänken snarast kommer till stånd.

I motion T542 (s) framhålls att en utredningsgrupp alternativt

en utredningsman bör tillsättas med uppgift att studera projekt

Götalandsbanan. En bedömning av projektet i alla dess delar som

exempelvis trafikekonomi, investeringskostnader, miljöaspekter

och reseprognoser bör därvid göras.

I motion T513 (c) framhålls att Götalandsbanan är ett

angeläget projekt och att det därför är förvånande att det ännu

inte fattats beslut om projektering av banan. Ett sådant beslut

bör därför tas snarast.

I motion T60 (s) framhålls att Banverket bör erhålla

ytterligare 600 miljoner kronor för att färdigställa Södra

stambanan. Detta som en följd av den neddragning av

investeringsramen som regeringen gjort.

2.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den av regeringen fastställda

stomnätsplanen 1994--2003 i allt väsentligt följer riksdagens

inriktningsbeslut från våren 1993. Ett genomförande av

stomnätsplanen innebär att en angelägen utveckling av det

svenska järnvägssystemet kommer att kunna genomföras. Den stora

grundsatsning som slutförs under 1990-talet omfattar bl.a. en

fortsatt snabbtågsanpassning av det svenska järnvägsnätet samt

en kapacitetsökning för godstrafiken och då främst på det s.k.

godsstråket.

Utskottet konstaterar att en första etapp av Botniabanan

ingår i stomnätsplanen. Under förutsättning att garantier lämnas

som innebär att Husumbanan kommer att utnyttjas för

godstransporter på järnväg i tillräcklig omfattning och om

industrispåret från Husumfabriken till stomnätet bekostas

externt kommer enligt skrivelsen sträckan Örnsköldsvik--Husum

att utgöra den första etappen. Av skrivelsen framgår också att

regeringen inom kort kommer att tillkalla en särskild utredare

med uppdrag att senast den 1 januari 1996 redovisa sina

överväganden beträffande den vidare utbyggnaden av Botniabanan.

I motionerna om Botniabanan framförs förslag om

förprojektering av utbyggnad av vissa deletapper samt förändring

av stomnätsindelningen. Utskottet anser att syftet med dessa

motionsyrkanden i allt väsentligt kan tillgodoses inom ramen för

den fastställda stomnätsplanen. Motionerna bör därför inte

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrks

följaktligen. Utskottet avstyrker också yrkandena i

nyd-motionerna om att Botniabaneprojektet skall läggas ned.

I motionerna T502 (s), T218 (v), T219 (s), T225

(c, m, fp, kds) och T520 (fp) framhålls att utbyggnaden av

Norge/Vänernbanan bör tidigareläggas.

Av regeringens skrivelse framgår att den fastställda

stomnätsplanen innehåller omfattande investeringar på

Norge/Vänernbanan. En första etapp av utbyggnaden inleds med

Eriksstadssvängen etapp 1. Som en andra etapp byggs dubbelspår

mellan Trollhättan och Öxnered. En tredje etapp

Älvängen--Trollhättan påbörjas under planperiodens sista år.

Regeringen har även redovisat att en omorganisation och

effektivisering av Banverket kommer att frigöra medel som kan

utnyttjas för bl.a. en tidigareläggning av Nordlänkens

utbyggnad. Av det anförda följer att motionerna inte påkallar

någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av

utskottet i denna del.

I motion T542 (s) yrkas att en utredningsman tillsätts med

uppgift att studera projekt Götalandsbanan, och enligt

motion T513 (c) bör beslut om projektering av Götalandsbanan tas

snarast.

Av skrivelsen framgår att regeringen inom kort avser att ge

Banverket i uppdrag att senast den 1 januari 1996 redovisa

förutsättningarna för en total utbyggnad av Götalandsbanan.

Regeringen har den 21 april givit Banverket ett sådant uppdrag.

Motionerna blir således till väsentlig del tillgodosedda varför

något initiativ av riksdagen inte är erforderligt. Utskottet

avstyrker följaktligen motionerna.

I motion T60 (s) framhålls att Banverket bör erhålla 600

miljoner kronor för att färdigställa Södra stambanan. Enligt

regeringens skrivelse framgår att på Södra stambanan fullföljs

snabbtågsanpassningen för 200 km/tim till år 1996. Regeringens

beslut att omfördela 600 miljoner kronor från Södra stambanan

påverkar inte snabbtågsanpassningen av Södra stambanan till år

1996. Däremot kommer utbyggnaden av Nyköpingslänken inte att

ingå i stomnätsplanen för denna period. Utskottet som delar

regeringens uppfattning avstyrker motionen i denna del.

3 Vägar

3.1 Regeringens skrivelse

Utbyggnaden av stamvägnätet och övriga riksvägar omfattar

totalt 41,6 miljarder kronor på tio år. På de nationella

stamvägarna investeras knappt 35 miljarder kronor. På de

riksvägar som inte ingår i stamvägnätet, s.k. övriga riksvägar,

kommer investeringar på knappt 7 miljarder kronor att genomföras

under perioden. Av skrivelsen framgår att en effekt av

utbyggnaderna av stamvägnätet i enlighet med väghållningsplanen

är att ett motorvägsnät kommer att byggas ut till sin fulla

standard mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det sker genom

att väg E 4 byggs ut till motorväg på hela sträckan

Helsingborg--Stockholm, att väg E 6 byggs ut till motorväg på

hela sträckan Trelleborg--Göteborg och genom att riksväg 40

byggs ut på hela sträckan Jönköping--Göteborg. På övriga delar

av stamvägnätet byggs vissa korta eller längre avsnitt ut mot

angiven målstandard.

Av skrivelsen framgår vidare att regeringen har, med vissa

justeringar, godkänt Vägverkets förslag till investeringsplan

för det nationella stamvägnätet. Regeringen har ändrat

målstandarden på vägarna E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20

mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan Malmö och

Karlskrona. Målstandarden på dessa vägar skall enligt

regeringens skrivelse följa riksdagens beslut vilket innebär 13

m med möjlighet att avvika från denna målstandard om betydande

effektivitetsvinster kan uppnås. Av skrivelsen framgår också att

ett slutligt ställningstagande till stamvägarna i sydöstra

Sverige bör anstå till efter nästa revidering av

investeringsplanerna. Regeringen anser därför att stamvägnätets

omfattning i sydöstra Sverige inte skall förändras jämfört med

riksdagens beslut.

3.2 Motionsförslag

I motion T62 (s) anförs att regeringen frångått riksdagens

beslut angående vägstandard på vägarna E 4 mellan Gävle och

Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan

Malmö och Karlskrona. Regeringen föreslår 13 meters vägstandard

i stället för att ta till vara den möjlighet till

effektivitetsvinster genom motorvägsstandard som

riksdagsbeslutet innebär. Regeringen borde ha följt detta beslut

som är mycket tydligt.

I motionerna T60 (s) och T66 (s) framhålls att Vägverket bör

få medel för att garantera tidigare utlovad utbyggnad av väg

E 22 mellan Karlskrona och Malmö till motorväg. Motionärerna

framhåller också att till övriga riksvägar i sydöstra Sverige

bör anvisas ytterligare 330 miljoner kronor.

Enligt motion T325 (m) vore det en god ekonomisk affär för

staten att planera satsningar på infrastrukturen så att väg

E 22 erhåller motorvägsstandard.

I motion T63 (m) framhålls att väg E 20 bör ges målstandarden

motorväg på hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg.

I motion T64 (m, s, fp, c, kds) framhålls att riksväg 27/30

bör hänföras till nationell stamväg. Motionärerna hänvisar bl.a.

till de ökade kontakterna mellan sydöstra Sverige och Polen.

I motion T68 (s) framhålls att riksväg 31/127/34/23

Jönköping--Oskarshamn bör ingå i det nationella stamvägnätet i

enlighet med Vägverkets förslag.

3.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet tar först upp frågan om målstandarden på vägarna

E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och

Örebro samt E 22 mellan Malmö och Karlskrona.

Utskottet vill erinra om att riksdagsbeslutet våren 1993

innebar att i fråga om vissa vägavsnitt och inom

investeringsramen för resp. vägavsnitt borde regeringen kunna

avvika från den målstandard som angavs i proposition

1992/93:176, i fall då det är uppenbart att en avvikelse skulle

innebära betydande effektivitetsvinster. Utskottet angav att

sådana vinster synes kunna nås t.ex. på E 20, sträckan

Göteborg--Örebro, och på E 4, sträckan Gävle--Sundsvall. Av

effektivitetsskäl borde regeringen vidare kunna avvika från den

grad av måluppfyllelse på de olika stråken, vid planperiodens

slut, som angavs i propositionen. När det gäller E 20 var det

utskottets uppfattning att inga åtgärder borde vidtas som

hindrar att även sträckan Göteborg--Örebro på sikt kan uppnå

motorvägsstandard.

Utskottet konstaterar att regeringen och Vägverket har

redovisat olika målstandard för de aktuella vägarna. Detta beror

sannolikt på att regeringen och Vägverket ser investeringarna i

olika tidsperspektiv. Regeringens beslut avser en tioårsperiod,

medan Vägverkets förslag utgår från ett betydligt längre

tidsperspektiv.

Enligt utskottets bedömning måste Vägverkets förslag tolkas

så att verket anser att betydande effektivitetsvinster kan

uppnås om vägsträckorna på sikt byggs ut till

motorvägsstandard. Utskottet delar denna uppfattning.

Emellertid innebar riksdagsbeslutet våren 1993 inte att

några extra medel, utöver regeringens förslag, tillfördes

vägavsnitten. Utbyggnaderna kan därför inte slutföras under den

kommande tioårsperioden. Utbyggnadstakten kan dock självfallet

påverkas om t.ex. sysselsättningspolitiska medel tillförs

projekten.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagsbeslutet

våren 1993 skall ligga fast. Det betyder att den av Vägverket

angivna målstandarden kan uppnås.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

Av det anförda följer att syftet med motionerna T60 (s), T62

(s), T63 (m), T66 (s) och T325 (m) till väsentlig del blir

tillgodosett. De påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens

sida och avstyrks följaktligen av utskottet i denna del.

Två motioner, T64 (m, s, fp, c, kds) och T68 (s) innehåller

förslag om komplettering av stamvägnätet i sydöstra Sverige.

Motionärerna anser att vägarna Ronneby--Borås resp.

Jönköping--Oskarshamn bör ingå i det nationella stamvägnätet.

I motionerna T60 (s) och T66 (s) begärs att ytterligare 330

miljoner kronor anvisas övriga riksvägar i sydöstra Sverige.

Regeringen anser att Vägverket inte tydligt har redovisat

huruvida vägarnas roll som stamvägar i sydöstra Sverige

förstärks om verkets förslag till stamvägnät genomförs.

Regeringen har därför beslutat att stamvägnätets omfattning inte

skall förändras jämfört med riksdagens beslut. Regeringen anser

att ett slutligt ställningstagande till stamvägarna i sydöstra

Sverige bör anstå till efter nästa revidering av

investeringsplanerna. Utskottet delar regeringens bedömning.

Utskottet är inte heller berett att förorda att ytterligare

medel anvisas till övriga riksvägar i sydöstra Sverige. Av det

anförda följer att utskottet avstyrker motionerna i denna del.

4 Länstrafikanläggningar

4.1 Regeringens skrivelse

Regeringen redogör i skrivelsen för hur den av riksdagen

anvisade ramen för investeringar i länstrafikanläggningar, 9

miljarder kronor, under den närmaste tioårsperioden fördelas på

de olika länen. Vägverkets förslag till fördelning har skett

utifrån tillståndet på länets infrastruktur och den inriktning

av trafikpolitiken som riksdagen har fastlagt. En arbetsgrupp

med representanter för olika intressenter har utarbetat en

ramfördelningsmodell. Denna ramfördelningsmodell grundas på

parametrar som uttrycker tillståndet för

länstrafikanläggningarna i länet.

En samlad analys av länsstyrelsernas planer visar att 58 %

av alla investeringsmedel investeras i länsvägar. Cirka 17 %

investeras i länsjärnvägar och 24 % investeras i

kollektivtrafikens infrastruktur. Cirka 1 % avsätts för

investeringar i kommunala flygplatser.

I fem fall har länsstyrelserna och Vägverket haft olika

uppfattning om innehållet i länstrafikanläggningsplanerna.

Planerna har därför överlämnats till regeringen för

fastställelse. I fyra fall, Östergötlands län, Västmanlands län,

Kopparbergs län och Västernorrlands län, har regeringen

fastställt planerna i enlighet med länsstyrelsens förslag. I

Blekinge län har regeringen beslutat om annan prioritetsordning

än vad länsstyrelsen föreslagit.

4.2 Motionsförslag

I motion T64 (m, s, fp, c, kds) framhålls, beträffande

Blekinges LTA-plan, att regeringen av någon outgrundlig

anledning krävt att 50 miljoner kronor av den reducerade

planeringsramen skall användas till Blekinge kustbana. Dessutom

skall Möcklebrons ombyggnad som kostar ca 70 miljoner kronor

täckas av LTA-anslaget. Därmed blir i stort sett hela anslaget

förbrukat för hela flerårsperioden. Motionärerna förutsätter att

regeringen fullföljer regeringsbeslutet från år 1990 vilket

innebär en sammanlagd investeringsram i särskild ordning

avseende Blekinge kustbana på 150 miljoner kronor i 1990 års

penningvärde.

4.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den tidigare

beslutade upprustningen av Blekinge kustbana bör fullföljas.

Riksdagen har tidigare anvisat 1,2 miljarder kronor under

anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för

nästa budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157).

Regeringen har vidare i kompletteringspropositionen föreslagit

att ytterligare 1,6 miljarder kronor anvisas under anslaget

(prop. 1993/94:150 bil. 6).

Utskottet förutsätter att regeringen när den fördelar dessa

medel kommer att beakta att den beslutade upprustningen av

kustbanan kan genomföras.

Av det anförda följer att syftet med motionsyrkandet torde

komma att tillgodoses. Något initiativ från riksdagen är därför

inte erforderligt, varför motionen avstyrks av utskottet i denna

del.

5 Övriga motionsyrkanden om infrastruktursatsningar

Riksdagen lade förra året fast en långsiktig plan för

utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät. Väg- och

järnvägsinvesteringar för totalt 88 miljarder kronor skall

genomföras under den kommande tioårsperioden. Härtill kommer 10

miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej finansierade

infrastrukturinvesteringar.

Höga krav måste enligt utskottets mening ställas på

planeringssystemet så att de projekt genomförs som uppvisar den

högsta samhällsekonomiska avkastningen. Utskottet har flera

gånger framhållit att det är angeläget att utveckla

planeringsprocessen för att uppnå detta syfte. Enligt utskottets

mening bör riksdagens och regeringens uppgift i denna

planeringsprocess framför allt vara att anvisa medel, ange de

övergripande ramarna och riktlinjerna för

investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en

effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts

för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur.

Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för

riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas.

Riksdagsutredningen har framhållit betydelsen av att riksdagen i

ökad utsträckning ägnar sig åt sådan verksamhet.

Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på

riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på

investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av

trafiksystemet. Den närmare planeringen av olika

infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en

uppgift som kräver ett omfattande berednings- och

samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den

mångfald av beslut som erfordras för denna planering till

främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen

fastställer måste fattas av därtill kompententa organ.

Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat motionsyrkanden

om vägar och järnvägar som främst gäller planeringsprocessen,

stamvägnätets omfattning och standard samt stomjärnvägnätets

utbyggnad. Övriga motionsyrkanden med huvudsakligen detaljerade

förslag om lokala och regionala investeringar och

underhållsinsatser i trafikens infrastruktur har sammanställts i

tre tabeller. Den första avser motioner om vägar, den andra

motioner om järnvägar och den tredje motioner som behandlar

flera trafikslag. Utskottet bedömer att syftet med en stor del

av dessa motionsyrkanden kan komma att tillgodoses i och med att

det tioåriga investeringsprogram genomförs som riksdagen

beslutade om förra året. Med hänvisning till vad som tidigare

anförts om formerna för riksdagens inflytande när det gäller

utbyggnaden av trafikens infrastruktur bör motionerna inte

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker

därför samtliga de motionsyrkanden som redovisas i följande

tabeller.

5.1 Järnvägar

00>Motionsnr

35>Järnvägslinje/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T215 (s)

- yrk. 2

35>Västernorrland

67>Kraftfulla satsningar på järnvägarna i Västernorrland,

bl.a. bör Ådalsbanan överföras till stomnätet. Järnvägen

Sundsvall--Östersund bör rustas upp.

00>T534 (m)

35>Haparanda--Luleå

67>Framtagande av en ekonomisk analys om en kustjärnväg

Haparanda--Luleå.

00>T504 (fp)

- yrk. 1

35>Ostkustbanan

67>Skyndsam behandling av ärendet om sträckning av väg och

järnväg över Norraladalgången.

00>N283 (s)

- yrk. 15

35>Norrbotten

67>Byggstart bör påskyndas för järnvägen

Sundsvall--Umeå--Haparanda. Utveckling av regionala snabbtåg.

00>T528 (s)

35>Atlantbanan

67>Kraftfull satsning på och tidigareläggning av

Atlantbanan.

00>T538 (c,m)

35>Atlantbanan

67>Atlantbanan bör tas med i Banverkets investeringsplan.

00>A458 (fp)

- yrk. 4

35>Atlantbanan

67>Atlantbanan bör förverkligas.

00>T517 (s)

35>Bergslagsbanan

67>Omdisponering av beviljade medel så att utbyggnad av

Bergslagsbanan kan ske.

00>T531 (c)

35>Bergslagsbanan

67>Ökad satsning på Bergslagsbanan.

00>Motionsnr

35>Järnvägslinje/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T532 (s)

35>Bergslagen

67>Snabbutredning av en järnvägsförbindelse

Lesjöfors--Hagfors/ Munkfors.

00>T525 (kds)

35>Västerdalsbanan

67>Upprustning av Västerdalsbanan samt förlängning till

Sälen.

00>T218 (v)

- yrk. 5, 6, 8

35>Fyrstadsregionen

67>Upprustning av Herrljungabanan samt Bohus- och

Lysekilsbanorna. Snabb utbyggnad av dubbelspår till Oslo.

00>T219 (s)

- yrk. 2 (delvis)

35>Värmland

67>Prioritering av banan Kil--Charlottenberg.

00>T225 (c,m,fp,kds)

- yrk. 2 (delvis)

35>Värmland

67>Bättre kommunikationer på sträckan

Stockholm--Karlstad--Charlottenberg.

00>T503 (s)

- delvis

35>Älvsborgsbanan

67>Upprustning av Älvsborgsbanan.

00>T541 (s)

35>Herrljunga--Varberg

67>Upprustning av järnvägen Herrljunga--Borås--Varberg.

00>T520 (fp)

- yrk. 1, 3--6

35>Västsverige

67>Utbyggnad av västra stambanan, Herrljungabanan,

Bohusbanan, Kust-till-kust-banan och Västkustbanan.

00>Jo693 (s)

- yrk. 6

35>Västsverige

67>Utveckling av tågtrafiken i Västsverige.

00>T521 (v,fp,c,kds,nyd)

35>Värmland

67>Utredning av järnvägsförbindelse Hagfors--

Munkfors--Karlstad.

00>T205 (s)

- yrk. 1

35>Västerås--Eskilstuna

67>Aktualisering av ny järnväg Västerås--Eskilstuna.

00>Motionsnr

35>Järnvägslinje/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T516 (c,v)

35>Nobelbanan

67>Nobelbanan bör ingå i Banverkets nästa revidering av

stomnätsplanen.

00>T529 (s)

35>Nobelbanan

67>Analysarbete bör påbörjas i syfte att studera

förutsättningarna för att genomföra en satsning på Nobelbanan

under nästa planeringsperiod.

00>T530 (kds,m,fp)

35>Nobelbanan

67>Omprioriteringar i syfte att ta med Nobelbanan i den

långsiktiga planeringen.

00>T535 (kds,m,fp,c)

35>Nobelbanan

67>Omprioriteringar i syfte att ta med Nobelbanan i den

långsiktiga planeringen.

00>T512 (s)

35>Nässjö--Falköping

67>Dubbelspår på sträckan Nässjö--Falköping och upprustning

av rangerbangården i Nässjö.

00>T523 (c)

35>Nässjö godsbangård

67>Tidigareläggning av investeringar i Nässjö godsbangård.

00>Ub623 (s)

- yrk. 11

35>Kronobergs län

67>Investeringar i spårupprustningar och vagnmateriel på

Kust-till-kust-banan.

00>A466 (v)

- yrk. 6--7

35>Blekinge

67>Ökat anslag till Kustbanan, prioritering av

Kust-till-kust-banan, projektering av ny järnväg

Kalmar--Karlskrona samt en utbyggnad av järnvägen

Sölvesborg--Älmhult.

00>Motionsnr

35>Järnvägslinje/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T501 (s)

- yrk. 1

35>Helsingborg--

Jönköping

67>Nytt spår för höghastighetståg mellan Helsingborg och

Jönköping.

00>T222 (fp)

- yrk. 2

35>Skåne

67>Omprioritering av medel för järnvägsinvesteringar i

Skåne.

00>T507 (s)

35>Riksbangård syd

67>Anläggande av Riksbangård syd inom Eslövs kommun.

00>T537 (s)

35>Riksbangård syd

67>Lokalisering av Riksbangård syd till Hässleholm.

00>T515 (s)

35>Malmö--Simrishamn

67>Hela bandelen Malmö--Simrishamn bör upprustas och

elektrifieras.

00>T527 (s)

35>Skåne

67>Nytt godsspår från Eslöv, väster om Lund och söder om

Malmö.

00>A469 (s)

- yrk. 3, 5

35>Skåne

67>Eliminering av flaskhalsar i järnvägssystemet i Skåne,

Västkustbanan bör dras via Landskrona och ett utvecklat

samarbete för tågtrafiken kring Öresund.

00>T514 (s)

35>Västkustbanan

67>Färdigställande av delen Helsingborg--Landskrona--Malmö

före år 2000.

5.2 Vägar

00>Motionsnr

35>Väg/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T316 (m)

35>Norrbotten

67>Utbyggnad av E 4 och rv 45 samt upprustning och

modernisering av vägnätet i Norrbotten.

00>T313 (m,c)

35>Jämtlands län

67>Rättvisare fördelning av medel för drift och underhåll av

vägar.

00>T319 (fp)

35>Vallsundet

67>Uppdrag till AMS att positivt pröva en bro över

Vallsundet vid fördelning av medel för tidigarelagda

byggprojekt.

00>T215 (s)

- yrk. 1

35>Västernorrland

67>Medel för byggande av länsvägar bör tillföras länet i

större andel än de senaste åren. Byggande av skogsbilvägar bör

stimuleras och byggande av västra och södra infarten i Sundsvall

och Åsbergstunneln bör snarast komma till stånd.

00>T336 (s)

- yrk. 1

35>Västernorrland

67>Utbyggnadsplanen för vägarna i länet bör förstärkas genom

bl.a. bättre ytstandard mellan Sundsvall och Östersund, snabb

byggnation av Sundsvall syd, tunnel under Örnsköldsvik och en

bro över Ångermanälven, Multrå--Sollefteå.

00>T69 (s)

- yrk. 3--4

35>Västernorrland

67>Medel bör avsättas för byggande av södra och västra

infarterna i Sundsvall och Åsbergstunneln i Örnsköldsvik. En

större del av resurserna för länstrafikanläggningar bör satsas i

skogslänen.

00>Motionsnr

35>Väg/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T59 (s)

- yrk. 2

35> Västerbotten

67>Högre ambitionsnivå för investeringar på väg E 12.

00>T320 (fp)

35>Region Mitt

67>Omfördelning av vägmedel från övriga regioner till region

Mitt.

00>T327 (fp)

- yrk. 1

35>Bergslagen

67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i

Bergslagen.

00>T329 (s)

35>Bergslagen

67>Tidigareläggning av utbyggnaden av

Bergslagsdiagonalen--Askersundsleden samt förlängning av

Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten.

00>A467 (s)

- yrk. 2

35>Hälsingland

67>Dispens för att påbörja vägprojekt på E 4 innan

prövningen av sträckan genom Norraladalen är slutförd.

00>T218 (v)

- yrk. 2, 3, 7, 9

35>Fyrstad

67>Utbyggnad av Fyrstadslänken (rv 44 och väg 161).

Utbyggnad av rv 45 på delsträckan Trollhättan--Vänersborg.

Ökade satsningar på väg 178, 163 och 164, på mindre vägprojekt

och på vägunderhåll. Sunningesundsbron bör inte byggas innan

alternativ utretts.

00>T328 (kds)

35>Älvsborgs län

67>Prioritering av länsvägar och landsbygsvägar i Älvsborgs

län vid fördelning av statliga medel.

00>T331 (fp)

- yrk. 1

35>Dalsland

67>Underhållsinsatser för vägnätet i Dalsland.

00>Motionsnr

35>Väg/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T314 (s)

35>Dalsland

67>Medel för bärighetshöjande åtgärder bör fördelas så att

de bättre tillgodoser behoven i Dalsland. Upprustning av rv 45

på delen Vänersborg--Åmål.

00>T305 (fp)

35>Västsverige

67>Satsning på regionala vägstråk i Västsverige.

00>T318 (fp)

- yrk. 1

35>Skaraborg

67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i

Skaraborg.

00>T333 (c,kds)

35>Västsverige

67>Omfördelning av medel för vägbyggen i Västsverige så att

en tidigarelagd satsning på Karlshedsleden, väg 156,

möjliggörs.

00>T334 (c)

35>Europaväg 20

67>Återstående del av E 20 byggs ut till 13-metersväg under

planperioden.

00>T330 (s)

35>Nissastigen

67>Utbyggnad av förbifart på rv 26 genom Smålandsstenar.

00>T219 (s)

- yrk. 1

35>Värmland

67>Upprustning av rv 45, 61, 62, 63, 64 samt E 18. Ökad

satsning på länsvägar i skogslänen samt klarare regionalpolitisk

inriktning av medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder.

00>T225 (c,m,fp,kds)

- yrk. 1

35>Värmland

67>Utökade resurser till Värmland vid fördelning av

väganslagen.

00>T315 (fp)

- yrk. 1

35>Bohuslän

67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i

Bohuslän.

00>Motionsnr

35>Väg/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T301 (fp)

35>Europaväg 6

67>Utbyggnad av E 6 till motorväg genom Bohuslän.

00>T303 (s)

35>Riksväg 63

67>Upprustning av rv 63.

00>T307 (s)

35>Riksväg 60

67>Prioritering av trafiksäkerhetshöjande och

framkomlighetsförbättrande åtgärder på rv 60 inom Kopparbergs

län samt en förlängning av Bergslagsdiagonalen till E 4 vid

Norrlandskusten. Delen norr om Borlänge bör ingå i stamvägnätet.

00>T308 (s)

35>Väg 249

67>Om- och nybyggnad av väg 249, Lindesberg-- Arboga.

00>T311 (s)

- yrk. 4

35>Dalarna

67>Tillskapande av vägstråk med godtagbar bärighet året

om, exempelvis rv 71 och förlängning av rv 65 i Dalarna.

00>T326 (s)

35>Stockholms län

67>Bro över Väddöviken.

00>T65 (m)

35>Stockholms län

67>Utbyggnad av Huvudstaleden--Tritonförbindelsen.

Överföring av Huvudstaleden till det övergripande vägnätet med

statligt väghållaransvar.

00>T321 (s)

35>Riksväg 50

67>Utökad ram för investeringar i vägar för en ombyggnad av

rv 50.

00>T322 (fp)

35>Östergötland

67>Ökade statsanslag för vägunderhåll av länsvägnätet i

Östergötland, anläggande av förbifart vid Söderköping på väg

E 22, anläggande av tvärförbindelse

Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik och upprustning av rv 50.

00>Motionsnr

35>Väg/region

67>Åtgärd/yrkande

00>T306 (s)

35>Europaväg 22

67>Prioritering av förbifart vid Söderköping.

00>Ub623 (s)

- yrk. 9--10

35>Kronobergs län

67>Utbyggnad av rv 23 till Europavägstandard, upprustning av

väg 25.

00>T222 (fp)

- yrk. 3

35>Skåne

67>Omprioritering av medel för väginvesteringar i Skåne.

00>T324 (c)

35>Skåne

67>Tidigareläggning av väginvesteringar i Skåne.

00>A469 (s)

- yrk. 2

35>Skåne

67>Satsning på E 4, E 6, rv 23, E 22, rv 21 och rv 11 genom

Skåne.

00>T309 (s)

35>Riksväg 17

67>Ombyggnad av rv 17 på sträckan

E 6--Landskrona--Eslöv--E 22.

00>T304 (s)

35>Södra Sverige

67>Utbyggnad av E 22 till motorväg och utbyggnad av en

inlandsförbindelse i nord--sydlig riktning genom Skåne och södra

Småland.

00>T332 (s)

35>Blekinge/Halland

67>Utbyggnad av en tvärled från Blekinge till Halland bör

prioriteras.

00>T536 (s)

35>Blekinge

67>Utbyggnad av ett nytt regionalt stråk

Blekinge--västkusten.

00>T335 (nyd)

35>Europaväg 22

67>Igångsättningsbeslut av planerat projekt på väg E 22

söder om Kalmar.

00>A466 (v)

- yrk. 8

35>Blekinge

67>Ökat vägunderhåll i Blekinge, ca 30--50 miljoner kronor.

5.3 Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag

00>Motionsnr

35>Objekt/region

67>Åtgärd/yrkande

00>A448 (v)

- yrk. 2

35>Norrbottens län

67>Satsning på vägar, järnvägar, kombiterminal,

omaxlingsstation, telekommunikationer och en landningsbana i

Pajala.

00>A450 (s)

- yrk. 5

35>Dalarna

67>Extra tilldelning av medel (519 miljoner kronor) till

vägar och järnvägar.

00>T205 (s)

- yrk. 4

35>Västmanland

67>Ytterligare 150 miljoner kronor för Bergslagspendeln och

angelägna vägprojekt.

00>T206 (s)

35>Örebro län

67>Utredning av möjligheterna till en samordnad

trafikplanering.

00>T207 (s)

- delvis

35>Värmland

67>Utbyggnad av rv 62 samt järnvägsförbindelse till Hagfors

och Munkfors.

00>T202 (s)

35>Fyrstad

67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i

Fyrstadsregionen.

00>T208 (m)

35>Fyrstad

67> Tidigareläggning av trafikinvesteringar i

Fyrstadsregionen.

00>T210 (c,fp)

35>Fyrstad

67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i

Fyrstadsregionen.

00>T218 (v)

- yrk. 1

35>Fyrstad

67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i

Fyrstadsregionen.

00>T214 (fp)

- yrk. 1

35>Stockholms län

67>Utbyggnad av vägar och järnvägar på Södertörn.

00>Motionsnr

35>Objekt/region

67>Åtgärd/yrkande

00>A468 (s)

- yrk. 3

35>Sörmland

67>Snabb utbyggnad av Räta linjen, rv 52 och rv 53 och

Nyköpingslänken samt förbättrad standard på TGOJ-banan och

utbyggda telekommunikationer.

00>Bo219 (s)

- yrk. 1

35>Östergötland

67>Utökad ram för investeringar i vägar och järnvägar, bl.a.

för att skapa utrymme för byggande av förbifarter i Söderköping

och Motala samt fortsatt upprustning av rv 50 genom

Östergötland.

00>T221 (s)

35>Kalmar län

67>Tidigareläggning och slutförande av projekt som syftar

till förbättrade kommunikationer samt en större tilldelning till

sydöstra Sverige av investeringsmedel till kommunikationer.

00>T211 (c)

35>Blekinge

67>Hänsyn bör tas till behovet av kommunikationer i Blekinge

vid fördelning av olika medel.

00>T201 (s)

35>Skåne

67>Investeringar i Västkustbanan, Skånebanan, E 4, E 6, väg

109 och 111.

00>T222 (fp)

- yrk. 1

35>Skåne

67>Omprioritering av medel till Skånes fördel för att snabbt

få i gång lämpliga infrastrukturprojekt.

Hemställan

1. beträffande investeringsplaneringen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T61, 1993/94:T62

yrkande 1 och 1993/94:T67,

res. 1 (s)

men. (v)

2. beträffande Botniabanan

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T58, 1993/94:T59

yrkande 1, 1993/94:T69 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T204 yrkande

5, 1993/94:T226 yrkande 8 och 1993/94:T539,

res. 2 (nyd)

3. beträffande Norge/Vänernbanan

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T218 yrkande 4,

1993/94:T219 yrkande 2 i denna del, 1993/94:T225 yrkande 2 i

denna del, 1993/94:T502 och 1993/94:T520 yrkande 2,

4. beträffande Götalandsbanan

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T513 och 1993/94:T542,

5. beträffande Södra stambanan

att riksdagen avslår motion 1993/94:T60 i denna del,

6. beträffande E 4, E 20 och E 22

att riksdagen

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels avslår motionerna 1993/94:T60 i denna del,

1993/94:T62 yrkande 2, 1993/94:T63, 1993/94:T66 i denna del och

1993/94:T325,

7. beträffande stamvägar och övriga riksvägar i sydöstra

Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T64 yrkande 1,

1993/94:T66 i denna del och 1993/94:T68,

8. beträffande länstrafikanläggningar

att riksdagen avslår motion 1993/94:T64 yrkande 2,

res. 3 (s)

9. beträffande övriga infrastrukturprojekt

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T59 yrkande 2,

1993/94:T65, 1993/94:T69 yrkandena 3 och 4, 1993/94:T201,

1993/94:T202, 1993/94:T205 yrkandena 1 och 4, 1993/94:T206,

1993/94:T207 i denna del, 1993/94:T208, 1993/94:T210,

1993/94:T211, 1993/94:T214 yrkande 1, 1993/94:T215 yrkandena 1

och 2, 1993/94:T218 yrkandena 1--3, 5--9, 1993/94:T219 yrkandena

1 och 2 i denna del, 1993/94:T221, 1993/94:T222 yrkandena 1--3,

1993/94:T225 yrkandena 1 och 2 i denna del, 1993/94:T301,

1993/94:T303, 1993/94:T304, 1993/94:T305, 1993/94:T306,

1993/94:T307, 1993/94:T308, 1993/94:T309, 1993/94:T311 yrkande

4, 1993/94:T313, 1993/94:T314, 1993/94:T315 yrkande 1,

1993/94:T316, 1993/94:T318 yrkande 1, 1993/94:T319,

1993/94:T320, 1993/94:T321, 1993/94:T322, 1993/94:T324,

1993/94:T326, 1993/94:T327 yrkande 1, 1993/94:T328,

1993/94:T329, 1993/94:T330, 1993/94:T331 yrkande 1,

1993/94:T332, 1993/94:T333, 1993/94:T334, 1993/94:T335,

1993/94:T336 yrkande 1, 1993/94:T501 yrkande 1, 1993/94:T503 i

denna del, 1993/94:T504 yrkande 1, 1993/94:T507, 1993/94:T512,

1993/94:T514, 1993/94:T515, 1993/94:T516, 1993/94:T517,

1993/94:T520 yrkandena 1, 3--6, 1993/94:T521, 1993/94:T523,

1993/94:T525, 1993/94:T527, 1993/94:T528, 1993/94:T529,

1993/94:T530, 1993/94:T531, 1993/94:T532, 1993/94:T534,

1993/94:T535, 1993/94:T536, 1993/94:T537, 1993/94:T538,

1993/94:T541, 1993/94:A448 yrkande 2, 1993/94:A450 yrkande 5,

1993/94:A458 yrkande 4, 1993/94:A466 yrkandena 6--8,

1993/94:A467 yrkande 2, 1993/94:A468 yrkande 3, 1993/94:A469

yrkandena 2--3 och 5, 1993/94:Bo219 yrkande 1, 1993/94:Jo693

yrkande 6, 1993/94:N283 yrkande 15 och 1993/94:Ub623 yrkandena

9--11.

Stockholm den 19 maj 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp),

Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s),

Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd),

Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lisbet

Calner (s) och Kenneth Lantz (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Investeringsplaneringen (mom. 1)

Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Regeringens skrivelse" och på s. 15 slutar med

"berörda motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens skrivelse till riksdagen om

de viktiga och omfattande investeringar i trafikens

infrastruktur som kommer att genomföras under den kommande

tioårsperioden är mycket bristfällig. Det är svårt, för att inte

säga omöjligt, att utläsa vilka väg- resp. järnvägsinvesteringar

som kommer att fullföljas under planperioden. Någon redovisning

av de överväganden som ligger till grund för regeringens

ställningstaganden finns inte heller.

Den otydliga och knapphändiga redovisning av

investeringsplanerna som regeringen nu har redovisat kommer att

ge upphov till fler frågor än svar inom näringslivet och på de

olika myndigheterna. Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med en mera omfattande och tydligare redovisning av

investeringsplanerna för trafikens infrastruktur under perioden

1994--2003.

Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär att motion T62

(s) i nu behandlade delar tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande investeringsplaneringen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T62 yrkande 1 och

med avslag på motionerna 1992/93:T61 och 1993/94:T67 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Botniabanan (mom. 2)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "I motionerna om" och slutar med "läggas ned" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det finns för mycket pengar i omlopp i

infrastrukturen. Detta leder ofelbart till missbruk. Vissa

investeringar kan leda till ökad arbetslöshet på grund av stora

kapitalkostnader.

Som framhålls i motion T226 (nyd) kan man fråga sig om

Sverige har råd att bygga en järnväg, Botniabanan, där det redan

finns förnämliga transportslag för massgods, t.ex. fartyg men

även lastbil. Utskottet anser att Botniabaneprojektet ej bör

genomföras. De medel som är avsatta till detta projekt bör

användas till annan redan befintlig infrastruktur i regionen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T58

(nyd) och T226 (nyd) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen

ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden om Botniabanan

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande Botniabanan

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T58 och

1993/94:T226 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1993/94:T59

yrkande 1, 1993/94:T69 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T204 yrkande 5

och 1993/94:T539 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Länstrafikanläggningar (mom. 8)

Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den tidigare

beslutade upprustningen av Blekinge kustbana bör fullföljas.

Riksdagen har tidigare anvisat 1,2 miljarder kronor under

anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för

nästa budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157).

Regeringen har vidare i kompletteringspropositionen föreslagit

att ytterligare 1,6 miljarder kronor anvisas under anslagt

(prop. 1993/94:150 bil. 6).

Utskottet anser att regeringen när den fördelar dessa medel

bör beakta att den beslutade upprustningen av kustbanan kan

genomföras utan att det får negativa konsekvenser för övriga

LTA-anvisningar i länet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T64 (m,

s, c, fp, kds) blir tillgodosedd, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande länstrafikanläggningar

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:T64 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Övriga infrastrukturprojekt (mom. 9)

Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)

anför:

Riksdagen beslutade våren 1993 att under den närmaste

tioårsperioden investeringar skall göras i stomjärnvägar för 32

miljarder kronor, i riksvägar för 40 miljarder kronor, i

länstrafikanläggningar för 9 miljarder kronor och i

bärighetshöjande åtgärder för 7 miljarder kronor.

Vi socialdemokrater har föreslagit betydligt högre ramar för

ovan nämnda investeringar. Vi föreslog att de skulle vara 45

miljarder kronor, 75 miljarder kronor, 20 miljarder kronor resp.

15 miljarder kronor.

Vi har också ansett att betydligt mer medel behöver anvisas

till underhåll av väg- och järnvägsnätet, än vad riksdagen

beslutat om på regeringens förslag.

Om förutsättningar skall kunna skapas för att åstadkomma

ekonomisk tillväxt, regional balans och ett miljöanpassat

trafiksystem, måste investeringar i och underhåll av trafikens

infrastruktur göras på de ekonomiska nivåer vi socialdemokrater

tidigare föreslagit.

Vi kan i detta sammanhang inte yrka på mer medel för

investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur. Vi

återkommer dock till denna fråga i annat sammanhang.

2. Västkustbanan (mom. 9)

Rolf Clarkson (m), Bo Nilsson (s) och Kenneth Lantz (kds)

anför:

En utbyggd Västkustbana utgör, som framhålls i motion T514

(s), ett viktigt steg för att stärka Sydsveriges och Västkustens

utvecklingsmöjligheter. Stor enighet råder om att en utbyggnad

för dubbelspår bör genomföras.

Berörda kommuner, länsstyrelse och Banverket är i stort

eniga om hur Västkustbanans sträckning med dubbelspår mellan

Helsingborg och Kävlinge skall dras. Landskrona kommer i och med

denna utbyggnad att ligga vid Västkustbanan.

Enligt vår mening är det mycket viktigt att stråket

Helsingborg--Landskrona--Malmö byggs färdigt fram till

sekelskiftet. Detta har strategisk betydelse för

Landskrona--Helsingborgsregionens möjligheter att utvecklas i

sitt utsatta läge i Öresundsregionen. Vi förutsätter att den av

regeringen fastställda stomnätsplanen innebär att så kommer att

ske.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Investeringsplaneringen

Riksdagen har begärt en långsiktig plan för investeringar i

trafikens infrastruktur, inkl. investeringar i data- och

telekommunikationer och miljökonsekvensanalyser av olika

investeringsplaner.

Meningen var att man skulle kunna jämföra effekterna av

olika investeringsinriktningar. Det skulle vara möjligt att se

hur vi effektivast skulle kunna bygga upp framtidens

miljöanpassade samhälle. Ett kretsloppssamhälle där även

kommunikationssektorn bidrar till miljöanpassningen.

Utvecklingen gör att trafiksektorn blir ett allt större

hinder i utvecklingen av det miljöanpassade samhället eftersom

luftföroreningar, buller m.m. i allt större grad härrör från

trafiken. Det som nu planeras -- fler motorvägar, Dennispaket

med stadsmotorvägar, Öresundsbro m.m. -- gör att vi inte kan

skönja någon förbättring i dessa avseenden.

Ett färskt exempel på detta är regeringens proposition från

april 1994 om regionalpolitik där man skriver väl om

väginvesteringar utan att veta någonting om nya vägars effekt på

produktivitet och miljö.

Koncessionsnämnden för miljöskydd har slagit fast att

infrastrukturer med lång livslängd skall ge möjlighet och

förutsättningar för det framtida miljöanpassade samhället.

Mycket av den infrastruktur som vi nu planerar och bygger skapar

inte dessa förutsättningar. I många fall är de långsiktiga

miljökonsekvenserna okända.

Boverket skall få i uppdrag att utforma en vägledning för

länsstyrelserna. Detta är bra men långt ifrån tillräckligt så

länge makten över investeringarna ligger hos ett flertal

trafikverk som inte har möjlighet att ta ett övergripande ansvar

för långsiktiga miljökonsekvenser.

Riksdagen har tagit beslut om investeringar för 100

miljarder kronor i vägar och järnvägar. För att förhindra

felaktiga, ibland t.o.m. skadliga investeringar, bör korrekta

beslutsunderlag tas fram snabbt. Först då kan vi utifrån målet

om ett långsiktigt kretsloppssamhälle fatta rätt

investeringsbeslut.

Regeringen bör därför genomföra ett utredningsarbete om

infrastrukturinvesteringar som möjliggör att riksdagen senast

den 1 juli 1995 kan ta ett förnyat beslut om investeringar i

trafikens infrastruktur utifrån målet om att bygga ett

kretsloppssamhälle.

Övriga infrastrukturprojekt

Riksdagen fattade våren 1993 beslut om planeringsramar för

investeringar i trafikens infrastruktur under den närmaste

tioårsperioden. Vänsterpartiet ansåg då att planeringsramen för

investeringar i stomjärnvägar borde utökas med 38 miljarder

kronor till 70 miljarder kronor under den aktuella perioden.

Vänsterpartiet har också föreslagit att riksdagen skall

anvisa mer medel till investeringar i länstrafikanläggningar och

för underhåll av väg- och järnvägsnätet.

Om riksdagen hade godtagit våra förslag hade betydligt

bättre möjligheter funnits att bygga ett trafiksystem som är

effektivt och tillgodoser behoven av regional balans och god

miljö. Det hade också inneburit att en stor del av de

motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande hade kunnat

tillgodoses.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 borde ha hemställt:

1. beträffande investeringsplaneringen

att riksdagen med bifall till motionen 1993/94:T61 samt med

avslag på motionerna 1993/94:T62 yrkande 1 och 1993/94:T67 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Regeringens skrivelse1

Motionerna2

Motioner väckta med anledning av skrivelsen2

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden

i januari 19943

Utskottet13

1 Investeringsplaneringen13

1.1 Regeringens skrivelse13

1.2 Motionsförslag14

1.3 Utskottets ställningstagande14

2 Järnvägar15

2.1 Regeringens skrivelse15

2.2 Motionsförslag16

2.3 Utskottets ställningstagande17

3 Vägar18

3.1 Regeringens skrivelse18

3.2 Motionsförslag19

3.3 Utskottets ställningstagande19

4 Länstrafikanläggningar20

4.1 Regeringens skrivelse20

4.2 Motionsförslag21

4.3 Utskottets ställningstagande21

5 Övriga motionsyrkanden om infrastruktursatsningar22

5.1 Järnvägar23

5.2 Vägar27

5.3 Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag32

Hemställan34

Reservationer36

Särskilda yttranden38

Meningsyttring av suppleant39