Bet. 1993/94:TU32

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU32

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Förslag till riksdagsbeslut

Reservation

Innehållsförteckning

1993/94

TU32

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i

proposition 1993/94:180 att Vägverkets produktionsdivision

ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996

och om bemyndigande för regeringen att genomföra bolagiseringen

så att det nya bolaget kan arbeta på ett konkurrensneutralt och

konkurrenskraftigt sätt. Vidare ställer sig utskottet bakom

regeringens förslag att produktionsdivisionen bör ges möjlighet

att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat

verksamhetsområde i syfte att stärka konkurrenskraften inför

bolagiseringen. Utskottet är inte nu berett att stödja

regeringens uppfattning att bolaget bör vara fristående från

Vägverket utan förordar att regeringen ägnar

huvudmannaskapsfrågan ytterligare överväganden och därefter

redovisar sitt ställningstagande för riksdagen, i god tid före

genomförandet.

I likhet med regeringen understryker utskottet att Vägverket

även efter bolagiseringen av produktionsdivisionen skall verka

för uppnåendet av de trafikpolitiska mål som för närvarande

gäller för verket.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att den bör

bemyndigas att avyttra aktier i ett av Vägverkets intressebolag.

I sammanhanget ställer sig utskottet också bakom regeringens

förslag om att den bör bemyndigas godkänna ändringar i

bolagsordningarna för vissa av Vägverkets bolag.

Utskottets ställningstagande medför att en s-motion och en

v-motion, båda med yrkanden om avslag på propositionen,

avstyrks.

I en reservation och en meningsyttring framhåller

s-ledamöterna resp. v-suppleanten att propositionen bör avslås.

Nyd-ledamoten betonar i ett särskilt yttrande vikten av att den

nämnda huvudmannaskapsfrågan ägnas fortsatta överväganden.

Propositionen

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:T70 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:180 Bolagisering av

Vägverkets produktionsdivision m.m.

1993/94:T71 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:180.

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari

1994

1993/94:T220 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Vägverkets produktionsresurser

tills vidare kvarstår under Vägverkets kontroll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förslag till en eventuell

bolagisering bör framläggas först när en samlad bedömning av

vägsektorns framtida organisation gjorts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning av den framtida

organisationen av produktionsverksamheten inom trafikverken.

1993/94:T336 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utvärdera de statliga verk som

prövar s.k. beställar--utförar-modellen.

Utskottet

1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

1.1 Bakgrund

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning,

dvs. byggande och drift av vägar. Huvuduppgiften är att svara

för statens väghållning.

Riksdagen beslutade år 1991 om en förändring av Vägverkets

organisation (prop. 1990/91:87, bet. TU26, rskr. 326). Vägverket

delades in i en beställardel -- väg- och trafikdivisionen --

samt en produktionsdel -- produktionsdivisionen. I samband med

denna organisationsförändring gjordes även en ändring av

Vägverkets regionala förvaltning. Den nya organisationen

infördes den 1 januari 1992. Vidare beslutade riksdagen år 1992

att inrätta en särskild enhet -- bolagsenheten -- för den

kommersiella verksamhet som är skild från myndighetsuppgifterna

(prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Enhetens

uppgift är att förvalta aktier i verkets dotterbolag och bedriva

nödvändig affärsutveckling.

År 1992 beslutade riksdagen om en avveckling av dåvarande

Trafiksäkerhetsverket och att dess uppgifter skulle övertas av

Vägverket (prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Denna

organisationsförändring har nu genomförts fullt ut. Vägverket

har sålunda numera ett övergripande ansvar inte bara för

väghållningsuppgifterna utan också för det samlade

trafiksäkerhetsarbetet. Vidare har verket sedan tidigare ett

sektorsansvar för ett miljöanpassat vägtransportsystem. Dessutom

har Vägverket ansvar för frågor som rör kollektivtrafik på väg

avseende bl.a. handikappanpassning, yrkestrafik, internationella

transporter samt föreskrifter för handikappanpassning av

handikappfordon.

Våren 1993 ställde sig riksdagen bakom vissa uttalanden i

fjolårets budgetproposition om marknadsanpassning och

bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet (prop.

1992/93:100 bil. 7, bet. TU24, rskr. 272). Enligt dessa

uttalanden gäller i huvudsak följande. Vägverkets

produktionsverksamhet bör helt marknadsanpassas och utsättas för

full konkurrens. Beställarfunktionen bör under år 1993 upphandla

minst 75 % av Vägverkets nyinvesteringar i konkurrens. Fr.o.m.

år 1994 bör samtliga verkets nyinvesteringar upphandlas i

konkurrens. Motsvarande siffra för drift- och

underhållsverksamheten bör under under år 1994 uppgå till 50 %.

Åtskiljandet av beställare och utförare bör fortsätta genom att

produktionsdivisionen bolagiseras. Tidpunkten härför bör

inriktas mot år 1995. Bolaget bör vara fristående från Vägverket

men ägas av staten i ett första skede. När bolaget arbetar på

helt kommersiell grund och på en fungerande marknad, bör en

privatisering övervägas.

1.2 Regeringens överväganden och förslag

1.2.1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision

I propositionen framhålls att både den tidigare och den

nuvarande regeringen i olika sammanhang uttalat en principiell

inställning till frågan i vilken verksamhetsform statlig

konkurrensutsatt verksamhet bör bedrivas. Sålunda framhöll den

tidigare regeringen i 1991 års budgetproposition (prop.

1990/91:100 bil. 2) att ren konkurrensutsatt verksamhet inte bör

bedrivas i myndighetsform. I stället borde bolagsformen

övervägas. Vid sådana överväganden borde alltid prövas om

verksamheten bör bedrivas i statlig regi. I normalfallet var det

-- enligt den dåvarande regeringen -- inte lämpligt med bolag

under myndigheter.

Vidare framhålls att den nuvarande regeringen i proposition

1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken

redovisade sin strategi för statens förmögenhetsförvaltning. En

viktig del av strategin är att staten endast i undantagsfall och

då med bestämda motiv bör uppträda som ägare av verksamheter som

har kommersiella förutsättningar. Verksamheter som i dag bedrivs

på konkurrensutsatta och i övrigt väl fungerande marknader bör

inte ägas av staten utan säljas till privata ägare. Ett motiv

till ett fortsatt statligt ägande kan vara olika typer av

brister hos marknaden. I dessa fall bör, om möjligt,

förändringar av regelverk och strukturella åtgärder vidtas.

Genom dessa åtgärder kan förutsättningar skapas för att överlåta

även sådana verksamheter till privata ägare. Statens ägande bör

således begränsas till områden och funktioner där marknaden

själv inte förmår skapa de bästa förutsättningarna för en

fungerande samhällsekonomi.

Regeringen framhåller att det i dag i princip är möjligt att

på den befintliga marknaden köpa samtliga de tjänster som

Vägverket behöver inom projekteringsområdet och inom

nybyggnadsverksamheten. På marknaden för drift och underhåll

finns det i dag inte någon möjlighet för Vägverket att handla

upp tjänster i tillräcklig omfattning i effektivt verkande

konkurrens. Det pågår emellertid för närvarande ett intensivt,

och hittills mycket lovande, arbete inom Vägverket med att

utveckla upphandlings- och uppföljningssystem, vilket är en

förutsättning för att få till stånd en fungerande marknad.

Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att riksdagen

godkänner att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett

av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996. Med hänsyn till

konkurrensneutraliteten mellan olika företag som kommer att

utbjuda väghållningstjänster till Vägverket bör bolaget ägas

direkt av staten och inte av Vägverket.

Vidare föreslår regeringen att den av riksdagen ges vissa

bemyndiganden. Regeringen bör sålunda få genomföra

bolagiseringen och överföra delar av Vägverkets verksamhet med

tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Överföringen

skall innefatta de pensionsåtaganden som vid

bolagiseringstillfället har upparbetats i produktionsdivisionen.

Regeringen bör också få ge produktionsdivisionen möjlighet att

fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat

verksamhetsområde som avser arbeten inom mark- och

anläggningsområdet och som rör vägar, järnvägar, flygplatser,

hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar. Till stöd för

förslaget framhåller regeringen att produktionsdivisionen måste

skaffa sig kunder utanför Vägverket för att den skall kunna

verka och långsiktigt överleva på anläggningsmarknaden.

1.2.2 Vägverkets dotterbolag

Vägverket bedriver vissa delar av sin verksamhet i bolagsform.

Vägverkets Investerings Aktiebolag (Väginvest) är ett

holdingbolag för Vägverkets samtliga dotterbolag och

intressebolag med undantag för Svensk-Danska broförbindelsen

Svedab Aktiebolag (Svedab). Väginvest, som också bedriver viss

utredningsverksamhet, förvaltar statens andel av aktierna i

Stockholmsleder AB (SLAB, 80 %), Rödöbron AB (15 %) och

Swedish National Road Consulting AB (Sweroad, 100 %). Härtill

kommer att Vägverket förvaltar hälften av aktierna i det av

staten ägda Svensk-Danska broförbindelsen Aktiebolag (Svedab).

Vidare förvaltar Sweroad statens andel av aktierna i Road Survey

Technology Sweden AB (RST, 40 %)

Den angivna strukturen illustreras i propositionen med

följande figur.

Utredningsbetänkandet På väg (SOU 1994:15), som ligger till

grund för regeringens förslag om en bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision, omfattar också en översyn av ägarfunktionen

för Vägverkets dotterbolag. I propositionen återges i ett

avsnitt med rubriken Vägverkets dotterbolag vad som sägs i

betänkandet om de olika bolagens ändamål och verksamhet m.m.

Regeringens förslag i anslutning till det nämnda

propositionsavsnittet är att den av riksdagen bemyndigas

dels att avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB,

dels att godkänna de ändringar i bolagsordningarna för

Vägverkets bolag som är nödvändiga till följd av regeringens

förslag.

Till stöd för förslaget om bemyndigande för regeringen att

avyttra aktier i RST anförs i propositionen följande. RST är ett

högteknologiföretag som bildades år 1986. Staten äger 40 % av

bolagets aktier, vilka förvaltas av Sweroad. RST är därmed att

betrakta som ett intressebolag för Vägverket. De övriga ägarna

är Volvo Transport AB och AB Färdig Betong, som vardera äger

30 % av bolaget. Varu- och tjänsteutbudet består av mätningar

av vägars och gators tillstånd samt olika programvaror för

dataöverföring och åtgärdsplanering till följd av den

information som samlats in vid mätningarna. Bolagets verksamhet

är i första hand inriktad på Norden, övriga Europa, Nordamerika

och Australien. Verksamheten på de två sistnämnda marknaderna

bedrivs av helägda dotterbolag. I RST-koncernen ingår ett

ytterligare antal hel- och delägda dotterbolag enligt vad som

närmare framgår av en i propositionen återgiven figur. År 1992

var resultatet i RST-koncernen 1,8 miljoner kronor och

omsättningen 79 miljoner kronor. Omsättningen fördelades på

olika delmarknader enligt följande.

- Sverige 69 %

- Nordamerika 22 %

- Västeuropa 4 %

- Australien 3 %

- Östeuropa 1 %

- Mellanöstern 1 %

Regeringen framhåller att det kan ifrågasättas om det ligger i

Vägverkets intresse att verket skall förvalta statens andelar i

ett bolag som bedriver affärsverksamhet på så avlägsna marknader

som det här är fråga om. Risken i dessa verksamheter måste

ställas mot möjligheterna att få tillbaka nedlagda

utvecklingskostnader. Det förhållandevis stora antalet helägda

dotterbolag inom RST-koncernen kan också ifrågasättas. Mot

bakgrund av det anförda säger sig regeringen ha för avsikt att

uppdra åt Vägverket att under år 1994 redovisa en plan för hur

statens ägarengagemang i RST successivt kan minskas. Regeringen

bör dock redan nu -- framhålls det i propositionen -- bemyndigas

att avyttra aktier i RST och, som en följd härav, att godkänna

ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag efter förslag

härom från Vägverket.

2 Motionsförslag

I motionerna T70 (v) och T71 (s) yrkas avslag på

propositionen.

I s-motionen framhålls till en början att regeringens förslag

inte beretts på ett tillfredsställande sätt. Det

utredningsbetänkande, På väg (SOU 1994:15), som ligger till

grund för regeringens förslag, har sålunda inte remissbehandlats

på sedvanligt sätt utan endast diskuterats vid en hearing med

berörda intressenter. Regeringen har också frångått betänkandet

på flera väsentliga punkter, bl.a. genom att föreslå att det

bolag som bildas av Vägverkets produktionsdivision bör ägas

direkt av staten och vara fristående från Vägverket.

Motionärerna betonar att de står fast vid ståndpunkten att

en bolagisering av produktionsverksamheten bör prövas. En sådan

prövning måste dock visa att vissa mycket viktiga villkor för en

bolagisering kan uppfyllas. Ett sådant villkor är att de av

riksdagen fastställda trafikpolitiska målen om trafiksäkerhet,

kvalitet, miljö, regional balans och effektivitet inte

äventyras. I sammanhanget framhåller motionärerna att det finns

skäl att noga pröva om vinterväghållning är en verksamhet som

lämpar sig för upphandling i konkurrens. Så gott som all

kompetens på området finns ju hos Vägverket. Härtill kommer att

samhällets intresse av trafiksäkra och framkomliga vägar

riskerar att kollidera med företagens lönsamhetsintresse.

Bolagiseringen måste också ske på ett sådant sätt --

fortsätter motionärerna -- att det nybildade bolaget får reella

förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. Dagens

entreprenadmarknad kännetecknas av oligopolliknande karteller.

På vissa delmarknader, t.ex. på asfalts- och beläggningssidan,

råder närmast monopol. För att det nybildade bolaget skall kunna

nå framgång och leva vidare på en sådan marknad måste det redan

från starten ha en stark balansräkning och soliditet. Då måste

också Vägverkets beställarkompetens ha hunnit utvecklas och de

privata entreprenörernas kunskap, inte minst om drifts- och

underhållsarbete, vara väl dokumenterad. Detta har en avgörande

betydelse för att trafiksäkerhets-, kvalitets- och

framkomlighetsmålen skall kunna nås.

Avslutningsvis framhåller motionärerna att frågan om

tidpunkten för en bolagisering närmare måste belysas och

utvärderas innan beslut därom kan fattas. En annan fråga är om

det bör vara riksdagen som -- efter sådana studier -- skall

fastställa tidpunkten.

Även i motion T70 (v) yrkas, som nämnts, avslag på

propositionen. Motionärerna framhåller att det tidigare har

funnits en samsyn om att infrastrukturen, till vilken Vägverket

bidrar, är av så grundläggande betydelse för välfärden och

sysselsättningen att dess tillgänglighet inte skall styras av

marknadskrafterna. Genom propositionen ändras detta synsätt i

grunden. De långsiktiga effekterna av att genomföra det

föreslagna systemskiftet blir omfattande. Motionärerna betonar

att de inte kan acceptera att marknadskrafterna skall avgöra

tillgången till den infrastruktur vi alla bidragit till att

bygga upp genom skatter och politiska beslut.

I motion T220 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden

i år, framhålls att Vägverkets produktionsresurser tills vidare

bör kvarstå under Vägverkets kontroll. Vidare erinrar

motionärerna om att Vägverket till regeringen har framfört att

man vill införa en ny modell för finansiering av väghållningen

och om att regeringen inte nu är beredd att ta ställning till

verkets förslag. Det är enligt motionärernas uppfattning fel att

förändra Vägverkets organisation och struktur innan man tagit

ställning till hur vägväsendet framöver skall finansieras.

Slutligen framhåller motionärerna att en utredning bör

tillsättas om den framtida produktionsverksamheten inom

trafikverken.

I motion T336 (s), som även den väcktes under den allmänna

motionstiden i år, framhålls att den s.k.

beställare--utförare-modellen, sådan den tillämpas i vissa

affärsverk, bör utvärderas. Motionärerna betonar att modellen

brister i helhetsansvar och överblick samt att de fackliga

organisationerna är kritiska. Risken är uppenbar -- understryks

det -- att demokratin minskar, "snuttifieringen" ökar och att

arbetstryggheten minskar.

3 Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till de allmänna överväganden som

enligt regeringen talar för att Vägverkets produktionsverksamhet

bör bolagiseras. Till bemötande av de invändningar mot

regeringens förslag som framförs i motionerna vill utskottet

anföra följande.

3.1 Ärendets beredning

Propositionen baseras som nämnts på utredningsbetänkandet På

väg, som i januari 1994 avgavs av en kommitté med företrädare

för regeringskansliet och Vägverket. Av propositionen framgår

att en hearing om betänkandet ägde rum i februari 1994 med

företrädare för myndigheter och organisationer som berörs av

kommitténs förslag. Dessa fick då möjlighet att lämna synpunkter

på förslagen. Sådana synpunkter redovisas också i propositionen

i ett flertal sammanhang. Utskottet har för sin del ingen

erinran mot att regeringen i detta ärende valt den angivna

beredningsmetoden.

3.2 Bolagiseringens förenlighet med de trafikpolitiska målen

Regeringen erinrar om att det övergripande målet för

trafikpolitiken enligt 1988 års riksdagsbeslut är att

medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall

erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig

trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad

(prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159). Detta mål

utvecklas i fem delmål, nämligen:

tillgänglighet; transportsystemet skall utformas så att

näringslivets och medborgarnas grundläggande transportbehov

tillgodoses,

effektivitet; transportsystemet skall utformas så att det

bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som

helhet,

säkerhet; transportsystemet skall utvecklas så att det

motsvarar högt ställda krav på säkerhet i trafiken,

miljö; transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö

och hushållningen med naturresurser främjas,

regional balans; transportsystemet skall byggas upp så att det

bidrar till regional balans.

Regeringen framhåller att delmålen om tillgänglighet,

effektivitet och regional balans inte i och för sig berörs av en

bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet. Arbetet med

att bidra till uppfyllelsen av dessa mål ligger nämligen till

största delen inom myndighets- och beställarfunktionen och har

främst sin utgångspunkt i planeringssystemet och de politiska

direktiv som ligger till grund för detta. Delmålet om

effektivitet påverkas dock indirekt, eftersom bolagiseringens

syfte är att utnyttja samhällets resurser effektivare. Uppgifter

inom väghållningen som efter en bolagisering kommer att utföras

av entreprenörer har däremot en direkt inverkan på delmålen om

trafiksäkerhet och en god miljö. Det är därför av stor vikt --

framhåller regeringen -- att de avtal som träffas mellan

beställaren och entreprenören innehåller kraftfulla incitament

som säkerställer att trafiksäkerheten upprätthålls, att den

negativa miljöpåverkan begränsas och att kvaliteten på det

utförda arbetet hålls på en hög nivå.

Utskottet delar regeringens uppfattning och vill erinra om

att riksdagen nyligen uttalat att Vägverket har ett samlat

ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som

uppfyller högt ställda krav på säkerhet med hänsyn tagen till

miljö och regional balans (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU26,

rskr. 279). Detta ansvar ligger fast, vill utskottet

understryka, även efter en bolagisering av

produktionsdivisionen.

3.3 Bolagets konkurrensförutsättningar

Regeringen framhåller att till det nybildade bolaget bör

endast överföras tillgångar och skulder som svarar mot vad som

är rimligt med hänsyn till bolagets marknadsförutsättningar. För

att nå detta krävs ett omfattande rationaliseringsarbete inom

produktionsdivisionen. Arbetet bör kunna fullföljas i en sådan

takt att organisationen den 1 januari 1996 med avseende på

resurser, kompetens och finansiell styrka är fullständigt

anpassad till en bolagisering.

Regeringen föreslår som nämnts att produktionsdivisionen

fr.o.m. den 1 januari 1995 ges möjlighet att agera inom ett

utvidgat verksamhetsområde som avser vissa arbeten inom mark-

och anläggningsområdet. Vidare framhåller regeringen att

bolagets kapitalstruktur bör ge en solid bas för dess framtida

verksamhet samt möjligheter att uppnå en uthållig lönsamhet.

Soliditeten bör vid tidpunkten för bolagiseringen uppgå till

20 % för att successivt öka till minst 30 %. En soliditet på

20 % kräver ett aktiekapital på 580 miljoner kronor. Härtill

behövs ett kapitaltillskott för att täcka bl.a. de skulder och

skatter som uppstår som en effekt av bolagiseringen. I samband

med en bolagisering skall, i enlighet med de principer riksdagen

beslutat om (prop. 1991/92:150 bil. I.1), de i den bolagiserade

verksamheten uppsamlade pensionsåtagandena föras över till det

nybildade bolaget för att ge en rättvisande bild av

kapitalstrukturen och för att bolaget skall bära sina egna

kostnader för pensioner. Detta är en förutsättning -- betonar

regeringen -- för att man skall kunna jämföra den egna

verksamheten med branschen i övrigt och åstadkomma

konkurrensneutralitet. Bolaget bör dock inte belastas med en

skuldbörda som kan anses ligga utanför den skuld som en

konkurrensutsatt verksamhet skulle ha haft. En del av

pensionsskulden läggs därför som en ansvarsförbindelse på sätt

som närmare anges i propositionen.

Utskottet vill i likhet med regeringen -- och motionärerna

-- betona att bolagiseringen bör ske på ett sådant sätt att det

nybildade bolaget får reella möjligheter till en framgångsrik

verksamhet. Regeringens bedömningar och förslag synes utskottet

väl ägnade att tillgodose detta önskemål.

3.4 Vägverkets beställarkompetens

Regeringen framhåller att det för närvarande inte finns

tillräckligt många leverantörer som har den specialkompetens som

utförande av drifts- och underhållstjänster kräver.

Begränsningen i möjligheten att handla upp dessa tjänster beror

också på den bristande erfarenhet som finns hos beställaren.

Vägverket har emellertid nu, i enlighet med riksdagens beslut,

börjat upphandla drifts- och underhållsarbeten i konkurrens.

Följden härav blir att ett antal företag kommer att bygga upp

kompetens, erfarenhet och kapacitet på denna marknad, något som

även kommer att göra dessa företag konkurrenskraftiga inom den

kommunala sektorn. Vägverket arbetar, som nämnts, intensivt med

att utveckla upphandlings- och uppföljningssystem för drifts-

och underhållsverksamhet. Detta arbete har visat sig mycket

lovande. Regeringen betonar att utvecklingen av

beställarorganisationen är av avgörande betydelse för att skapa

goda marknadsförutsättningar så att Vägverket som en kompetent

beställare skall kunna bidra till att uppfylla riksdagens

trafikpolitiska mål och till att utveckla marknaden. Utskottet

delar denna regeringens -- och motionärernas -- uppfattning.

3.5 Tidpunkten för en bolagisering

Regeringen framhåller att hittillsvarande arbete och

erfarenheter tyder på att Vägverket till den 1 januari 1996 bör

ha stärkt sin beställarkompetens i erforderlig utsträckning.

Därigenom bör en effektiv upphandling kunna ske av det samlade

behovet av väghållningstjänster och -produkter i hela landet med

utgångspunkt i uppfyllandet av de trafikpolitiska målen.

Utskottet finner för sin del den föreslagna tidpunkten för

bolagiseringen väl avvägd.

3.6 Huvudmannaskapet för det nya bolaget

Regeringen anser som nämnts att bolaget bör vara fristående

från Vägverket och ägas direkt av staten. En rad olika

synpunkter på huvudmannaskapet har framförts bl.a. i

utredningsbetänkandet, under hearingen med anledning av

betänkandet, i motionerna och direkt till utskottet under

ärendets beredning. Utskottet är för sin del inte nu berett att

ta ställning i denna fråga. Regeringen bör därför ytterligare

överväga vem som skall vara huvudman för det nya bolaget och i

god tid före genomförandet för riksdagen redovisa sitt

ställningstagande. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

3.7 Sammanfattning av utskottets ställningstagande

Av utskottets ovan redovisade ställningstaganden följer att

riksdagen bör godkänna att Vägverkets produktionsdivision

ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari

1996. Vidare bör riksdagen bevilja regeringen de begärda

bemyndigandena att genomföra bolagiseringen och att ge

produktionsdivisionen möjlighet att verka inom ett utökat

verksamhetsområde. Frågan om huvudmannaskap för det nya bolaget

bör dock övervägas ytterligare.

Utskottet tillstyrker även förslagen i propositionen om

bemyndiganden för regeringen att få avyttra aktier i Road Survey

Technology Sweden AB och att få godkänna ändringar i

bolagsordningarna för Vägverkets bolag.

Av utskottets ställningstagande följer slutligen att

motionerna T70 (v), T71 (s), T220 (s) och T336 (s) yrkande 2

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande bolagisering av Vägverkets produktionsdivision

m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1993/94:T70, 1993/94:T71, 1993/94:T220 och

1993/94:T336 yrkande 2

dels godkänner att Vägverkets produktionsdivision

ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari

1996,

dels bemyndigar regeringen att genomföra en bolagisering

av Vägverkets produktionsdivision och överföra delar av

Vägverkets verksamhet med tillgångar och skulder till det

nybildade bolaget varvid överföringen skall innefatta de

pensionsåtaganden som vid bolagiseringstillfället har

upparbetats i produktionsdivisionen,

dels bemyndigar regeringen att ge produktionsdivisionen

möjlighet att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat

verksamhetsområde som avser arbeten inom mark- och

anläggningsområdet och rör vägar, järnvägar, flygplatser,

hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar,

dels bemyndigar regeringen att avyttra aktier i Road

Survey Technology Sweden AB,

dels bemyndigar regeringen att godkänna de ändringar i

bolagsordningarna för Vägverkets bolag som är nödvändiga till

följd av regeringens förslag om avyttring av aktier i Road

Survey Technology Sweden AB,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om huvudmannaskapet för en bolagiserad

produktionsdivision.

res. (s)

Stockholm den 17 maj 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Sten-Ove Sundström

(s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m),

Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars

Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp) och Kenneth

Lantz (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1993/94:180 om bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision m.m.

1. att riksdagen godkänner att Vägverkets produktionsdivision

ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari

1996,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen

att genomföra en bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision och överföra delar av Vägverkets verksamhet

med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget varvid

överföringen skall innefatta de pensionsåtaganden som vid

bolagiseringstillfället har upparbetats i produktionsdivisionen,

att ge produktionsdivisionen möjlighet att fr.o.m. den 1

januari 1995 agera inom ett utökat verksamhetsområde som avser

arbeten inom mark- och anläggningsområdet och rör vägar,

järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten- och

avloppsledningar,

att godkänna de ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets

bolag som är nödvändiga till följd av regeringens förslag,

att avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB.

Reservation

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet ansluter" och på s. 11 slutar med "yrkande 2

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T71 (s) uttalade uppfattningen

att regeringen inte har berett ifrågavarande ärende på ett

tillfredsställande sätt.

Regeringen har inte heller kunnat visa att en bolagisering

av Vägverkets produktionsdivision är förenlig med de av

riksdagens fastställda målen rörande trafiksäkerhet, kvalitet,

miljö, regional balans och effektivitet. Det är vidare tveksamt

om vägunderhåll över huvud taget är lämpligt för upphandling i

konkurrens. Vinterväghållningen t.ex. är en mycket grannlaga

uppgift från trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Den

övervägande kompetensen på detta område finns i dag hos

Vägverket. Det är enligt utskottet tveksamt om det är ekonomiskt

intressant för de privata företagen att skaffa sig tillräcklig

kompetens. Samhällets intresse av trafiksäkra och framkomliga

vägar riskerar att kollidera med företagens lönsamhetsintresse.

Målet om regional balans blir också svårare att uppnå med

stigande antal väghållningsbolag över landet.

Vidare vill utskottet, i likhet med de motionärer som står

bakom motion T71 (s), betona att en eventuell bolagisering måste

ske på ett sådant sätt att det nybildade bolaget får reella

förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. För att bolaget

skall kunna hävda sig på en marknad, som i stor utsträckning

präglas av oligopol eller nära nog monopol, måste det redan från

starten ha inte minst en stark balansräkning och soliditet.

Utskottet vill också understryka att Vägverkets

beställarkompetens vid en eventuell bolagisering måste ha hunnit

utvecklas. Därvid bör även de privata entreprenörernas kunskap,

särskilt i fråga om drifts- och underhållsarbete, vara väl

dokumenterad. Detta är av avgörande betydelse för att främst

målen om trafiksäkerhet, kvalitet och framkomlighet skall kunna

uppfyllas.

Utskottet anser sammanfattningsvis att de överväganden och

förslag som framställs i propositionen inte garanterar att de

villkor som enligt utskottets mening är avgörande för en

bolagisering kan uppfyllas. Utskottet kan inte heller ställa sig

bakom förslagen i propositionen om bemyndiganden för regeringen

att få avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB och att

få godkänna ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker propositionen och

tillstyrker motionerna T71 (s) och T70 (v). Syftet med

motionerna T220 (s) och T336 (s) yrkande 2 torde genom

utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T70 och

1993/94:T71 samt med anledning av motionerna 1993/94:T220 och

1993/94:T336 yrkande 2 avslår proposition 1993/94:180.

Särskilt yttrande

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Kenneth Attefors (nyd) anför:

Jag är övertygad om att en bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision skapar goda förutsättningar för att öka

effektiviteten i hela den bransch som är verksam inom

väghållningsområdet. Därvidlag hyser jag ingen annan

uppfattning än regeringen och utskottsmajoriteten. Till skillnad

från regeringen anser jag emellertid att man inom

regeringskansliet inte har den erfarenhet och kompetens som

krävs för att utöva ägarrollen i ett kommersiellt bolag. Jag har

därför varit angelägen om att medverka till att frågan om

huvudmannaskapet för det nya bolaget ägnas förnyade

överväganden.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Jag biträder hemställan i reservationen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Förslag till riksdagsbeslut2

Motionerna2

Motioner väckta med anledning av propositionen2

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden

i januari 19942

Utskottet3

1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.3

1.1 Bakgrund3

1.2 Regeringens överväganden och förslag4

1.2.1 Bolagisering av Vägverkets produktions-

division4

1.2.2 Vägverkets dotterbolag5

2 Motionsförslag7

3 Utskottets ställningstagande8

3.1 Ärendets beredning8

3.2 Bolagiseringens förenlighet med de trafik-

politiska målen8

3.3 Bolagets konkurrensförutsättningar9

3.4 Vägverkets beställarkompetens10

3.5 Tidpunkten för en bolagisering10

3.6 Huvudmannaskapet för det nya bolaget11

3.7 Sammanfattning av utskottets ställningstagande11

Hemställan11

Reservation12

Särskilt yttrande13

Meningsyttring av suppleant14