Bet. 1993/94:TU34

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU34

Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i

Göteborgsregionen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1993/94

TU34

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i

proposition 1993/94:169 om den s.k. Göteborgsöverenskommelsen.

Förslagen innebär att en statlig lånegaranti på 260 miljoner

kronor skall ställas för förberedelsearbeten för vissa

vägprojekt som omfattas av överenskommelsen, att ett

finansieringsbolag skall bildas med uppgift att bl.a. ta upp lån

för kostnaderna för förberedelsearbetena samt att 1 610

miljoner kronor av statliga medel skall betalas till vissa

kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen.

Vidare framhåller utskottet att pågående utredningsarbete om

utformning av vägtullar i Göteborgsregionen även bör omfatta en

undersökning dels av omfattningen av de projekt som

överenskommelsen avser, dels av möjligheten att använda

annan lokalt eller regionalt avgränsad finansiering än

vägtullar. De statliga bidragen till investeringar i

kollektivtrafik bör enligt utskottet utbetalas utan andra

förbehåll än dem som anges i överenskommelsen.

I betänkandet behandlas också 14 motionsyrkanden med

synpunkter på inriktning, omfattning och finansiering av de

investeringar som Göteborgsöverenskommelsen avser. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet är fogat en nyd-reservation och en

meningsyttring av v-suppleanten.

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1993/94:169 Överenskommmelse om investeringar i

trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa

garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna

inom en ram om högst 260 miljoner kronor,

2. bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att bilda

ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen,

3. godkänner att regeringen betalar ut bidrag till

kollektivtrafikinvesteringar.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:T54 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:169 delarna 3

och 4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förbjuda biltullar för

finansiering av Göteborgs infrastruktutbyggnad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att finansiera Göteborgs

trafiklösningar via statsbudgeten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sluta utreda förslag om

biltullsystem,

5. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 3 och 4, som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

det bör anordnas nationell eller regional folkomröstning om

biltullars införande eller icke införande.

1993/94:T55 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om att bygga

Lundbytunneln,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag

om kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen för

1 000 000 000 kr för nästa budgetår.

1993/94:56 av Sten Östlund (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att medel till kollektivtrafiksatsningar enligt den s.k.

Göteborgsöverenskommelsen skall utbetalas utan särskilda

förbehåll.

1993/94:T57 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de väginvesteringar som enligt

Göteborgsöverenskommelsen skall finansieras med biltullar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till den utredare som

tillkallas för att lämna förslag till utformning av vägtullar

m.m.

Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari 1994

1993/94:T209 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att statliga garantier skall ges för

planerade kollektivtrafikinvesteringar oavsett vägprojektens

genomförande,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådant

lagändringsförslag att det blir möjligt för kommunerna att ta ut

trafikavgifter på valfritt sätt av vägtrafikanten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utformningen av

kollektivtrafikinvesteringarna i Göteborgsregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om biltullar i Göteborg.

Utskottet

1 Storstadsöverenskommelserna

Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare -- en för

Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för

Malmöregionen -- med uppgift att tillsammans med berörda parter

träffa överenskommelser om trafiksystemen i de tre

storstadsregionerna. Syftet var att i dessa regioner förbättra

miljösituationen, öka tillgängligheten samt skapa bättre

förutsättningar för utveckling. Preliminära överenskommelser

redovisades för riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87).

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU24 (rskr.

286) förordade utskottet ett fullföljande av överenskommelserna.

I riksdagsbeslutet förutskickades, i enlighet med

överenskommelserna, ett realvärdesäkrat statligt bidrag på 5,5

miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor till

Stockholmsregionen, 1,3 miljarder till Göteborgsregionen och 700

miljoner kronor till Malmöregionen. Ett villkor för att

statsbidragen skulle utgå var att syftet med överenskommelserna

kunde uppnås i sina huvuddrag.

2 Göteborgsöverenskommelsen

2.1 Ändringar i den preliminära överenskommelsen

Av propositionen framgår att berörda kommuner i december 1993

godkände en slutlig överenskommelse om trafik och miljö i

Göteborgsregionen. Staten är part i överenskommelsen med

Vägverket Region Väst som företrädare. Överenskommelsen, som är

preliminär i avvaktan på erforderliga beslut av statsmakterna,

skiljer sig från den år 1991 redovisade överenskommelsen i två

viktiga avseenden. Den ena förändringen innebär att planerna på

en östlig sträckning av väg E 6 har slopats och ersatts med en

satsning på vägen i nuvarande sträckning genom Göteborg. Den

andra förändringen är att satsningen på

infrastrukturinvesteringar för Västtåg har ersatts med inköp

av rullande materiel.

2.2 Kollektivtrafik och miljöåtgärder enligt den slutliga

överenskommelsen

Investeringar i kollektivtrafiken enligt den slutliga

Göteborgsöverenskommelsen avses ge ökad tillgänglighet för

regionens invånare till bostäder, arbetsplatser, service m.m.

och en bättre miljö genom minskad bilanvändning. Åtgärderna

sammanfattas i propositionen enligt följande.

Kollektivtrafiksystemet rustas upp och kompletteras för att

bli mer konkurrenskraftigt i förhållande till biltrafiksystemet.

Eventuellt kan också nya trafiksystem utvecklas.

Modern informationsteknologi utnyttjas i ett nytt effektivt

trafikstyrningssystem för att ge ökad kapacitet och säkerhet i

kollektivtrafiken.

Nya infartsparkeringar och regionala kollektivtrafikterminaler

byggs för att reducera biltrafiken, och ett nät av busskörfält

utvecklas.

Åtgärder för bättre miljö genomförs i särskilt utsatta

bostadsområden. Bullerskydd, fasadåtgärder och andra typer av

åtgärder mot buller utförs.

Miljövänliga fordon införs, bl.a. naturgasdrivna bussar.

Investeringar i tågtrafiken genomförs för att öka det

kollektiva resandet på längre sträckor, när ekonomiska och

marknadsmässiga förutsättningar föreligger.

2.3 Vägtrafik enligt den slutliga överenskommelsen

Överenskommelsen syftar till att säkerställa att huvudvägnätet

i den centrala delen av Göteborgsregionen skall fungera under

överblickbar framtid (15--20 år). Detta gäller särskilt väg

E 6.

För att uppnå detta erfordras att det statliga huvudvägnätet

i Göteborgsregionen byggs om och kompletteras i sådan omfattning

att vägsystemet medverkar till måluppfyllelsen -- bättre miljö,

ökad trafiksäkerhet, ökad tillgänglighet och förbättrade

möjligheter till regional utveckling.

Investeringarna omfattar följande:

Åtgärder direkt kopplade till väg E 6

1. Ny länk E 6 Nord--E 20 med ny bro över Göta älv vid Lärje,

tunnel under höjdpartierna öster om Alelyckan samt bro över

Säveån och Sävenäs spårområde med anslutning till nuvarande

Torpamotet. Genom denna utbyggnad fås en kraftigare

trafikavlastning av Tingstadstunneln men också av Marieholms-

och Gamlestadsområdena.

2. Ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan

Olskroksmotet--Kallebäcksmotet med bl.a. utbyggnad av

Ullevimotet och Ullevigatan samt kompletteringar i Örgryte- och

Kallebäcksmoten.

3. En utbyggnad av nuvarande väg E 6 till tre körfält i

vardera riktningen på sträckan Åbromotet--Kallebäcksmotet,

överdäckning av E 6 och järnvägen i Mölndals centrala delar

samt nya och bättre av- och påfartsramper. Vidare ingår

miljöförbättrande åtgärder längs E 6.

Åtgärder på de öst--västliga huvudlederna

4. Omläggning av Götaleden i tunnel, varigenom cityområdet

återges den för miljön så värdefulla kontakten med älven, och

mycket positiva effekter fås för framkomlighet, trafiksäkerhet

och miljö.

5. Omläggning av Bräckeleden i tunnel (Lundbytunneln) som

avlastar befintliga trafikleder bl.a. från den tunga trafiken

till de stora industri- och hamnanläggningarna på västra

Hisingen. Trafikbarriären elimineras och miljö och

trafiksäkerhet förbättras avsevärt.

Åtgärder på Väster- och Söderleden

6--7. Ombyggnad till planskilda korsningar samt åtgärder i

Gnistängstunneln. Resultatet av denna komplettering blir ökad

framkomlighet och säkerhet men också andra positiva effekter för

bl.a. miljön genom att trafik genom centrala staden flyttas ut

till lederna.

2.4 Finansiering enligt den slutliga överenskommelsen

2.4.1 Kollektivtrafikinvesteringarna

Kostnaderna för investeringarna i kollektivtrafiken uppgår

till 1,7 à 1,8 miljarder kronor. 1,5 miljarder kronor av dessa

kostnader finansieras med det bidrag som riksdagen beslutade om

våren 1991. 110 miljoner kronor betalas från anslaget för

byggande av länstrafikanläggningar under

Kommunikationsdepartementets huvudtitel, det s.k. LTA-anslaget.

Återstoden finansieras av de berörda kommunerna.

2.4.2 Väginvesteringarna

Kostnaderna för väginvesteringarna uppgår till ca 7,2

miljarder kronor. Av dessa betalas 860 miljoner kronor från

anslaget Byggande av riksvägar under

Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Medlen används för

Lundbytunneln, Västerleden och Söderleden. Återstoden, dvs. ca

6,3 miljarder kronor, finansieras med vägtullar i enlighet

med riksdagens principbeslut år 1991.

Vägverket åtar sig enligt överenskommelsen att som huvudman

finansiera och genomföra de projekt som skall betalas med

vägtullar. Åtagandet grundar sig dels på att en avgift på tio

kronor kan komma att tas ut från år 1995, dels på att den årliga

nettointäkten uppgår till 500 miljoner kronor, allt uttryckt i

penningvärdet den 1 januari 1992. Nettointäkten har bedömts

utifrån en avgift för personbil på tio kronor. Avgiften för

bussar och lastbilar blir högre. Avgifterna tas upp vid

betalstationer vid inpassering i bilavgiftsområdet. Utfart från

området är fri.

Investeringarna förutsätter lånefinansiering med en beräknad

återbetalningstid på 20 år och avgiftsnivåer som säkerställer

objektens genomförande under en tioårsperiod.

Merkostnader för drift och underhåll av avgiftsfinansierade

vägobjekt förutsätts inrymmas i den årliga nettointäkten under

avtalstiden. Betalsystemet skall avvecklas när upptagna lån är

återbetalda. I överenskommelsen förutsätts att mervärdesskatt

inte utgår på bilavgifter eller att skatten till fullo

kompenseras.

3 Regeringens överväganden och förslag

Regeringen framhåller att de båda förändringar som den

slutliga överenskommelsen innebär i förhållande till den

preliminära leder till en förbättrad måluppfyllelse. I

sammanhanget gör regeringen bedömningen att syftet med den

preliminära överenskommelsen kan uppnås i sina huvuddrag.

Utbetalning av de särskilda statsbidragen till

kollektivtrafiken, som redan inletts i viss utsträckning, bör

därför kunna fortsätta med den slutliga överenskommelsen som

grund och enligt dess intentioner. Statsbidragen omfattar, som

nämnts, ett totalt belopp på 1 610 miljoner kronor.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att

riksdagen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i

enlighet med det anförda.

Väginvesteringarna och vägtullsystemet kräver enligt

regeringen ytterligare överväganden i fråga om

detaljutformningen. Eftersom väginvesteringarna till stor del

skall lånefinansieras, bör även utrednings- och projektarbetet

lånefinansieras. I likhet med vad som gäller i

Stockholmsregionen skall det enligt Göteborgsöverenskommelsen

bildas ett finansieringsbolag med Vägverket som majoritetsägare.

Som första uppgift skall detta bolag -- framhåller regeringen --

med stöd av Riksgäldskontorets borgen ta upp lån som skall täcka

Vägverkets kostnader för förberedelsearbetena.

Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas att låta

Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelser för

vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor.

Förberedelsearbetena omfattar också ett smärre byggnadsobjekt,

avseende "ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan

Olskroksmotet--Kallebäcksmotet", som kan genomföras relativt

omgående.

Vidare föreslår regeringen att den av riksdagen bemyndigas

uppdra åt Vägverket att bilda ett finansieringsbolag för

Göteborgsöverenskommelsen.

Regeringen framhåller att viss osäkerhet råder om de samlade

ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av

Göteborgsöverenskommelsen. Denna osäkerhet bör undanröjas innan

slutlig ställning tas till genomförande av överenskommelsen,

helt eller delvis. Regeringen säger sig ha för avsikt att

återkomma till riksdagen med förslag om ställningstagande till

finansiering av hela, eller delar av, Göteborgsöverenskommelsen

efter det att visst ytterligare underlag för beslut har

framkommit. Sådant underlag avser bl.a. förslag från en särskild

utredare (dir. 1994:27) om vägtullarnas utformning, en rapport

från berörda länsstyrelser enligt 6 kap. 2 § lagen (1987:12) om

hushållning med naturresurser och en miljökonsekvensanalys av

överenskommelsen från Göteborgs kommunalförbund.

4 Motionsförslag

I fyra motioner, som väckts med anledning av propositionen,

och en motion från den allmänna motionstiden behandlas frågor

som främst gäller inriktning, omfattning och finansiering av

investeringar enligt Göteborgsöverenskommelsen.

Vad först gäller investeringarna i kollektivtrafiken yrkas

sålunda i motion T55 (v) att riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag härom för 1 miljard kronor för nästa

budgetår. I motionen framhålls att Vänsterpartiet har som mål

att successivt minska vägtrafiken till en nivå som inte belastar

miljön. I stället bör kollektiva färdmedel, såsom moderna

spårvagnar, effektiva pendel- och snabbtåg och bussar som drivs

med bränsle från förnyelsebara energikällor stå för en allt

större andel av fysiska transporter.

Enligt motion T56 (s) är det -- mot bakgrund av den

ytterligare utredning av vägavgifterna som regeringen aviserar

-- viktigt att nu klargöra att medlen till

kollektivtrafiksatsningarna kommer att betalas ut utan nya

förbehåll. Oklarheter därom kommer annars att kunna fördröja de

angelägna kollektivtrafiksatsningarna, betonar motionären.

I motion T209 (v) framhålls att Göteborg behöver en

genomgripande satsning på kollektivtrafiken, motsvarande den som

Stockholm fick på 1950-talet. Staten måste bidra till detta,

betonar motionärerna, men det är i första hand

Göteborgsregionens kommunalpolitiker som skall besluta om

trafiken. Motionärerna redovisar också ett förslag till ett

flertal järnvägs- och spårvägsförbindelser.

I motion T209 (v) framhålls också att staten inte bör ge

garantier till de föreslagna vägprojekten. Berörda kommuner och

andra inblandade instanser skall tilldelas och/eller garanteras

medel oavsett vägprojektens genomförande.

Väginvesteringarna behandlas bl.a. i motion T54 (nyd).

Motionärerna framhåller att det är en medborgerlig rättighet att

åka in till städer och samhällen utan tullavgifter vid

infarterna. Miljöproblemen är enligt motionärerna överdrivna med

tanke på den utveckling som kan väntas av elhybridbilar. När

alla miljardslukande vägbyggnadsprojekt har färdigställts, finns

förmodligen den miljöförstörande bilen inte kvar i samhället.

Ambitionerna bör -- framhålls det i motionen -- reduceras till

att bygga bort de värsta flaskhalsarna i Göteborgstrafiken.

Biltullar minskar den ekonomiska tillväxten och borde därför

förbjudas och fortsatt utredande stoppas. Väginvesteringar

enligt överenskommelsen bör finansieras via statsbudgeten under

en period av minst tio år. Det särskilda finansieringsbolag som

regeringen föreslår behövs inte -- betonar motionärerna -- och

följaktligen inte heller några lånegarantier om 260 miljoner

kronor. De sålunda återgivna synpunkterna omfattas av yrkandena

1--4. I yrkande 5 framhålls att en nationell eller regional

folkomröstning bör anordnas i fråga om biltullars införande.

Yrkandet gäller under förutsättning av avslag på yrkandena om

statlig finansiering av väginvesteringarna och om stopp för

fortsatt utredande om biltullar.

I motion T55 (v) yrkas att riksdagen avslår förslaget om att

bygga Lundbytunneln. Motionärerna framhåller att ett

genomförande av deras förslag skulle innebära en besparing på

700 miljoner kronor.

I motion T57 (m) framhålls att riksdagen bör avvakta med

beslut om de väginvesteringar som enligt

Göteborgsöverenskommelsen förutsätts finansieras med vägtullar.

Motionären hänvisar till rådande läge vad gäller

Göteborgsregionens ekonomi, sysselsättning, disponibla

hushållsinkomster och trafiksituation. Vidare betonar motionären

att vägtullar drabbar regionens invånare på ett mycket orättvist

sätt. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att i

tilläggsdirektiv till den särskilde utredaren vidga dennes

uppdrag till att omfatta en utvärdering av såväl lägre nivåer

för en avgiftsfinansiering som andra finansieringsalternativ.

I motion T209 (v) framhåller motionärerna att de vill ha

biltullarna i en centralare ring än den som förutsätts i

överenskommelsen. Ringen skulle omfatta den del av Göteborg som

redan i dag har en god kollektivtrafik. Innanför en sådan

tullmur finns ett alternativ till bilen. Dagens kollektivtrafik

fungerar nämligen bra -- säger motionärerna -- för resor till

och från Göteborgs city. För resor mellan olika ytterområden är

det däremot sämre ställt.

I motion T209 (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett

lagändringsförslag om rätt för kommunerna att ta ut

trafikavgifter på valfritt sätt av vägtrafiken. Kommunerna

skulle härigenom få en helt annan möjlighet än i dag att planera

trafiken.

5 Utskottets ställningstagande

Syftet med Göteborgsöverenskommelsen är att stärka regionens

utveckling genom att förbättra tillgängligheten till

regioncentrum samt säkerheten och miljön i hela regionen. Ett

genomförande av överenskommelsen innebär en betydande utbyggnad

av regionens kollektivtrafik och vägar.

Överenskommelsen förutsätter att merparten av

väginvesteringarna lånefinansieras och att lånen återbetalas med

intäkter från vägtullar. Regeringen föreslår som nämnts att

staten skall ställa en lånegaranti på högst 260 miljoner kronor

för att finansiera vissa förberedelsearbeten för vägobjekt som

omfattas av överenskommelsen. Vidare föreslås ett bemyndigande

för regeringen att låta Vägverket bilda ett finansieringsbolag

med första uppgift att ta upp lån som skall täcka verkets

kostnader för förberedelsearbetena. Regeringen föreslår också

att statsbidrag om sammanlagt 1 610 miljoner kronor till

kollektivtrafikinvesteringar skall betalas ut enligt vad som

anges i överenskommelsen, dvs. i takt med att

fördelningsansvarig mottagare fattar beslut om objektets

genomförande i nästföljande års investeringsplan.

Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående avses

visst utredningsarbete utföras innan slutlig ställning tas till

genomförandet, helt eller delvis, av överenskommelsen. Den

särskilde utredaren med uppdrag att lämna förslag till

utformning av vägtullar skall sålunda t.ex. pröva

förutsättningarna för en differentiering av vägtullarna som utan

att äventyra finansieringen bidrar till att uppnå miljömålen i

Göteborgsöverenskommelsen. Mot bakgrund av den motionsledes

framförda kritiken mot vägtullar i Göteborg anser utskottet att

utredningsarbetet bör kompletteras med en undersökning dels

av omfattningen av de projekt som överenskommelsen avser,

dels av möjligheten att använda annan lokalt eller regionalt

avgränsad finansiering än vägtullar. Om nya lösningar tas fram

till följd av utredningsarbetet, förutsätts parterna nå enighet

härom. De statliga bidragen till investeringar i

kollektivtrafiken bör dock under alla förhållanden betalas ut

utan andra förbehåll än dem som anges i överenskommelsen. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottet förutsätter att även nya lösningar kommer att

innebära att syftet med Göteborgsöverenskommelsen nås i sina

huvuddrag och ställer sig därför bakom regeringens samtliga

förslag. Utskottet tillstyrker sålunda bemyndiganden för

regeringen dels att låta Riksgäldskontoret ställa garantier

för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram

om högst 260 miljoner kronor, dels att uppdra åt Vägverket

att bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner att

statsbidrag till kollektivtrafiken om sammanlagt 1 610 miljoner

kronor skall betalas ut enligt vad som anges i överenskommelsen.

De motionsledes aktualiserade frågorna avser, som nämnts,

praktiskt taget samtliga inriktning, omfattning och finansiering

av de investeringar som Göteborgsöverenskommelsen omfattar. Med

utskottets ovan redovisade ställningstagande torde syftet med

ett flertal av motionsyrkandena få anses tillgodosett. Dessa

yrkanden bör sålunda inte föranleda någon riksdagens åtgärd och

avstyrks följaktligen. Även övriga motionsyrkanden avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens

infrastruktur i Göteborgsregionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1993/94:T54, 1993/94:T55, 1993/94:T56,

1993/94:T57 och 1993/94:T209

dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret

ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för

vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor,

dels bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att

bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen,

dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till

kollektivtrafikinvesteringar,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om kompletterande utredning och om utbetalning

av statliga bidrag till kollektivtrafikinvesteringar.

res. (nyd)

men. (v)

Stockholm den 26 maj 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove

Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson

(s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m),

Lars Biörck (m), Rune Thorén (c) och Kenneth Lantz (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i

Göteborgsregionen

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Som framgår" och på s. 11 slutar med

"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T54 (nyd) uttalade

uppfattningen att vägtullar inte bör komma i fråga i städer och

samhällen eller för kringfarter runt städer och samhällen utan

endast för projekt såsom Öresundsbron o.d. Den av regeringen

tillsatta utredningen med uppdrag att lämna förslag till

utformning av vägtullar i Stockholms- och Göteborgsregionerna

bör därför upphöra. Utskottet har ingen erinran mot att man

söker finna lokalt eller regionalt avgränsade alternativ till

vägtullar för finansiering av vägprojekt som

Göteborgsöverenskommelsen omfattar.

Under inga förhållanden får enligt utskottets bestämda

uppfattning vägtullar införas i t.ex. storstadsregionerna utan

föregående godkännande i en nationell eller regional

folkomröstning.

Utskottet utgår från att alternativa finansieringskällor

inte förslår till alla de vägprojekt som enligt

Göteborgsöverenskommelsen skall betalas med vägtullar.

Omfattningen av dessa projekt bör därför minska till att endast

avse åtgärder i syfte att bygga bort de värsta flaskhalsarna i

trafiken. De medel som behövs för en sådan utbyggnad bör enligt

utskottets mening tillskjutas av staten, om nödvändigt under en

period av tio år, i den mån de alternativa finansieringskällorna

inte räcker.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Som en följd av sitt ställningstagande avstyrker utskottet

regeringens förslag om statliga lånegarantier för vissa

förberedelsearbeten för vägutbyggnader i Göteborgsregionen och

om bildande av ett finansieringsbolag för

Göteborgsöverenskommelsen.

Som framhålls i motion T54 (nyd) måste kollektivtrafiken

göras attraktivare och effektivare. Målet måste vara att denna

trafik i högre grad än för närvarande står för sina egna

kostnader. Utskottet har emellertid ingen erinran mot

regeringens förslag om utbetalning av statsbidrag med 1 610

miljoner kronor till kollektivtrafikinvesteringar i

Göteborgsregionen. Propositionen tillstyrks följaktligen i denna

del.

Av det anförda följer att motion T54 (nyd) yrkandena

1--4 tillstyrks. Syftet med motionerna T54 (nyd) yrkande 5 och

T57 (m) torde genom utskottets ställningstagande få anses

tillgodosett. Motionerna T55 (v), T56 (s) och T209 (v) avstyrks.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens

infrastruktur i Göteborgsregionen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:169 yrkande

3 och till motion 1993/94:T54 yrkandena 1--4, med anledning av

motionerna 1993/94:T54 yrkande 5 och 1993/94:T57 samt med avslag

på proposition 1993/94:169 yrkandena 1 och 2 och på motionerna

1993/94:T55, 1993/94:T56 och 1993/94:T209

dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till

kollektivtrafikinvesteringar,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i

Göteborgsregionen

Vänsterpartiet har som mål att successivt minska vägtrafiken

till en nivå som inte belastar miljön. I stället skall

kollektiva färdmedel såsom moderna spårvagnar, effektiva pendel-

och snabbtåg och bussar som drivs med bränsle från förnyelsebara

energikällor stå för en allt större andel av de fysiska

transporterna. Investeringarna bör därför i princip enbart avse

en utbyggnad av kollektivtrafiken.

Enligt min mening bör riksdagen bifalla regeringens förslag

om utbetalning av bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i

Göteborgsregionen men avslå förslagen om lånegarantier för vissa

förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom regionen och om

bildande av ett finansieringsbolag för

Göteborgsöverenskommelsen.

Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag

om kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen för 1

miljard kronor under nästa budgetår.

Jag anser också att

att Lundbytunneln inte bör byggas,

att statliga garantier bör ges för planerade

kollektivtrafiksatsningar oavsett vägprojektens genomförande,

att regeringen bör förelägga riksdagen ett lagförslag om rätt

för kommunerna att ta ut trafikavgifter på valfritt sätt av

vägtrafiken,

att kollektivtrafikinvesteringarna i Göteborgsregionen bör

utformas i enlighet med vad som anges i motion T209 (v) och

att biltullarna bör placeras i en centralare ring än vad som

nu planeras -- runt den del av staden som redan i dag har en god

kollektivtrafik.

Jag har ingen erinran mot vad utskottet anför om att pågående

utredningsarbete om utformningen av vägtullar i Göteborg även

bör omfatta en undersökning av möjligheterna att använda andra

finansieringskällor. Sådana krav har Vänsterpartiet framfört vid

flera tillfällen. Inkomsterna skall dock i första hand utnyttjas

för en utbyggnad av kollektivtrafiken.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha

hemställt:

beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens

infrastruktur i Göteborgsregionen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:169 yrkande

3 och till motionerna 1993/94:T55 och 1993/94:T209, med

anledning av motion 1993/94:T56 samt med avslag på proposition

1993/94:169 yrkandena 1 och 2 samt motionerna 1993/94:T54 och

1993/94:T57

dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till

kollektivtrafikinvesteringar,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Förslag till riksdagsbeslut1

Motionerna2

Motioner väckta med anledning av propositionen2

Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari

19942

Utskottet3

1 Storstadsöverenskommelserna3

2 Göteborgsöverenskommelsen3

2.1 Ändringar i den preliminära överenskommelsen3

2.2 Kollektivtrafik och miljöåtgärder enligt den slutliga

överenskommelsen4

2.3 Vägtrafik enligt den slutliga överenskommelsen4

2.4 Finansiering enligt den slutliga överenskommelsen6

2.4.1 Kollektivtrafikinvesteringarna6

2.4.2 Väginvesteringarna6

3 Regeringens överväganden och förslag7

4 Motionsförslag8

5 Utskottets ställningstagande10

Hemställan11

Reservation12

Meningsyttring av suppleant13