Bet. 1993/94:TU35

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU35

En effektivare fordonskontroll

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

TU35

Sammanfattning

I proposition 1993/94:167 föreslås att AB Svensk Bilprovnings

(ASB:s) monopol på kontrollbesiktning av fordon och på vissa

andra fordonskontroller skall upphöra. Från och med den 1

januari 1995 skall fristående besiktningsföretag som

ackrediterats av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) få

utföra dessa provningar. Prövningen vid ackreditering skall

inkludera en bedömning av opartiskhet och integritet.

ASB föreslås i propositionen behålla monopolet på

typbesiktning, avgascertifiering, mopedbesiktning, TIR-, ADR-

och ATP-besiktningar samt fullständiga registreringsbesiktningar

av bussar och lastbilar över 3,5 tons totalvikt.

För alla besiktningar utom kontrollbesiktningar läggs enligt

propositionen besluten hos Vägverket.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i

propositionen föreslås rörande kontrollbesiktningen, vilken ju

är den besiktningsform som de flesta bilägare kommer i kontakt

med. För närvarande gäller att en vanlig personbil skall

inställas för kontrollbesiktning första gången inom två år från

det den första gången togs i bruk, andra gången inom två år

efter första kontrollbesiktningen samt därefter varje år.

Utskottet föreslår därmed att riksdagen skall godkänna det

som regeringen förordar om

att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i konkurrens

skall få utföra kontrollbesiktning av fordon som AB Svensk

Bilprovning i dag har monopol på,

att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta ett

krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning, vilket

ersätter nuvarande beslut om godkännande,

att resultaten från de senaste kontrollbesiktningarna lagras i

Vägverkets bilregister,

att det under vissa förutsättningar skall finnas möjlighet att

ge dispens från kravet på att ett besiktningsföretag för

kontrollbesiktning i glesbygd skall ha en fristående ställning,

att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande

besiktningsföretag,

att prisregleringen slopas beträffande kontrollbesiktning,

att ett utökat antal flygande inspektioner även skall omfatta

fordonens miljöegenskaper.

Mot utskottets beslut rörande kontrollbesiktningen

reserverar sig s-ledamöterna (res. 1), som föreslår avslag på

propositionen. V-suppleanten ansluter sig i en meningsyttring

till reservationen.

Utskottet anser att motionsförslag om personal för flygande

inspektioner samt reparationer vid kontrollbesiktning i här

aktuellt sammanhang inte påkallar något initiativ av riksdagen

och avstyrker förslagen.

Propositionsförslagen rörande övriga fordonskontroller

avstyrks av utskottet i samband med att utskottet genom ett

tillkännagivande begär att regeringen -- efter förnyade

överväganden i vissa avseenden -- skall återkomma till riksdagen

med förslag beträffande dessa fordonskontroller.

Mot utskottets beslut reserverar sig s-ledamöterna, som vill

ha ett rent avslag på propositionen även i denna del (res. 2).

Även till denna reservation ansluter sig v-suppleanten i en

meningsyttring.

Utskottet behandlar i ärendet även en under den allmänna

motionstiden i år väckt motion om kontrollbesiktning av

hobbyfordon. Den avstyrks med hänvisning till att ett

utredningsförslag i frågan bereds i regeringskansliet.

Slutligen behandlar utskottet två med anledning av

propositionen väckta motionsförslag om besiktning av äldre bilar

före överlåtelse. Dessa avstyrks av utskottet med hänvisning

till bl.a. ett tidigare ställningstagande i frågan.

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1993/94:167 En effektivare fordonskontroll att

riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i

konkurrens skall få utföra provning i samband med bl.a. viss

registreringsbesiktning och periodisk kontrollbesiktning av

fordon som AB Svensk Bilprovning i dag har monopol på,

2. att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta

ett krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning,

vilket ersätter nuvarande beslut om godkännande,

3. att det formella beslutet i ärenden om bl.a.

typbesiktning och registreringsbesiktning tas av Vägverket,

4. att kontrollresultaten från de senaste besiktningarna

lagras i Vägverkets bilregister,

5. att det under vissa förutsättningar skall finnas

möjlighet att ge dispens från kravet på att ett

besiktningsföretag i glesbygd skall ha en fristående ställning,

6. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande

besiktningsföretag,

7. att prisregleringen slopas inom hela

fordonsbesiktningsområdet,

8. att ett utökat antal flygande inspektioner även skall

omfatta fordonens miljöegenskaper.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:T46 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:167 om en

effektivare fordonskontroll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att AB Svensk Bilprovning behåller

ensamrätten till kontrollbesiktning av fordon.

1993/94:T47 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:167.

1993/94:T48 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

beslutsprocessen vid registreringsbesiktning,

besiktningsföretagens rätt att utföra reparationer,

överlåtelsebesiktning samt flygande kontroller.

1993/94:T49 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en obligatorisk överlåtelsebesiktning av personbilar som

överskridit 10 års ålder.

1993/94:T50 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:167.

1993/94:T51 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:167.

1993/94:T52 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utsätta den periodiska

kontrollbesiktningen för konkurrens,

2. att riksdagen avslår den del av proposition 1993/94:167

som berör övriga delar av ASB:s verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att låta utreda hur övrig verksamhet

skall bedrivas.

1993/94:T53 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas

att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i proposition

1993/94:167 enligt vad i motionen anförts.

Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari 1994

1993/94:Sk642 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fordon äldre än 30 år bör befrias

från periodiskt återkommande kontrollbesiktning.

Utskottet

1 Nuvarande ordning för fordonskontrollen

1.1 Det traditionella svenska systemet för produktkontroll

När staten genom olika regleringar har ställt krav på en

produkts egenskaper i vissa avseenden har staten dessutom ofta

föreskrivit en särskild kontroll av att kraven är uppfyllda.

Kontrollen har utförts genom olika slag av provning. Det svenska

kontrollsystemet har inneburit att en myndighet skall utfärda

ett godkännande innan produkten får introduceras på marknaden.

Den institutionella uppbyggnaden för kontrollsystemet har varit

det s.k. riksprovplatssystemet, som har inneburit att för ett

särskilt kontrollområde har kunnat utses ett offentligt organ --

en riksprovplats -- som därvid har fått monopol på den

obligatoriska kontrollen inom det berörda området.

Den svenska kontrollordningen med riksprovplatser har normalt

sett ut på följande sätt.

En föreskrivande myndighet uppställer krav på godkännande av

en produkt. Detta innefattar (1) att produkten skall uppfylla

krav i vissa hänseenden, (2) att produkten skall provas samt (3)

att produkten skall på grundval av provningsresultatet godkännas

eller underkännas. En godkänd produkt förses ofta med

godkännandeorganets märke. Bedömningen görs på statens vägnar

och innefattar myndighetsutövning.

Ett exempel på den nu nämnda ordningen är fordonskontrollen i

vårt land.

Fordonskungörelsen (1972:595) (FK), terrängtrafikkungörelsen

(1972:594) (TTK) och militära vägtrafikkungörelsen (1974:97)

innehåller sålunda bestämmelser om grundkraven på fordonen m.m.

I dessa kungörelser och andra författningar, som redovisas

nedan, finns vidare bestämmelser om kontroll av fordonen m.m.

samt om kontrollorgan.

1.2 Krav på fordonskontroll m.m. i fordonskungörelsen

(1972:595)

Grundregeln i FK är att ett fordon får brukas i trafik endast

om fordonet är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i

övrigt lämpligt för trafik. I nämnda hänseenden gäller för vissa

slag av fordon -- t.ex. för motordrivna fordon -- vad som är

föreskrivet i FK.

Vägverket beslutar de ytterligare föreskrifter som behövs om

fordons beskaffenhet och utrustning enligt FK.

I FK föreskrivs de kontroller av fordon m.m. som anges

nedan. Även i fråga om kontroll av fordon äger Vägverket besluta

de ytterligare föreskrifter som behövs.

Befogenheten att besluta ytterligare föreskrifter tillkom

före den 1 januari 1993 Trafiksäkerhetsverket (TSV).

1) Registreringsbesiktning skall göras av motordrivna

fordon och släpfordon för att (1) identifiera fordonet, (2)

fastställa de uppgifter om fordonet som enligt

bilregisterkungörelsen (1972:599) skall föras in i bilregistret

samt (3) undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. För

nya traktorer som överensstämmer med EEG-typgodkännandeintyg,

behövs dock inte någon undersökning av fordonets beskaffenhet

och utrustning.

För godkännande av en bil krävs bl.a. att den uppfyller

kraven i bilavgasförordningen (1991:1481).

Registreringsbesiktning görs i dag framför allt av

lastbilar, släpvagnar, bussar och andra yrkestrafikfordon samt

av nya, importerade personbilar som på den svenska marknaden

säljs i så litet antal att generalagenten inte har bedömt det

vara ekonomiskt lönsamt att söka ett svenskt typgodkännande

(närmare om typgodkännande nedan). Även begagnade bilar som tas

in i landet av personer som flyttar till Sverige och bilar,

köpta utomlands av personer bosatta i Sverige, skall

registreringsbesiktigas.

Om ett fordon -- efter det att det har godkänts vid

registreringsbesiktning eller har tagits upp i typintyg -- har

ändrats så att det inte längre överensstämmer med utförandet vid

besiktningen eller när typintyget utfärdades, t.ex. med avseende

på tjänstevikt, säkerhetsfunktioner samt avgas- och

bulleregenskaper, eller om fordonet i övrigt har ändrats så att

dess beskattningsförhållande påverkas, skall fordonet inställas

för ny registreringsbesiktning. Detta gäller dock inte i fall

bl.a. då ändringen endast innefattar avvikelse som är att

hänföra till fordonets utstyrsel och inte försämrar dess

säkerhet.

Registreringsbesiktning kan -- i den omfattning som

Vägverket bestämmer -- begränsas till att avse viss del av

fordonet eller fastställande av viss uppgift om fordonet.

Registreringsbesiktning utförs av riksprovplats (som är AB

Svensk Bilprovning, ASB, enligt förordningen (1989:527) om

riksprovplatser och riksmätplatser).

Godkänns fordonet vid registreringsbesiktningen, skall

riksprovplatsen till Vägverket eller till länsstyrelse lämna de

uppgifter om fordonet som skall föras in i bilregistret.

2) Typbesiktning görs av enstaka exemplar av

serietillverkade fordon för undersökning av fordonets

beskaffenhet och utrustning och för fastställande av uppgifter

som enligt bilregisterkungörelsen skall föras in i bilregistret

vid registerföring av fordon av samma typ som det besiktigade.

Kraven på fordonen är likartade med dem som gäller för

registreringsbesiktning av fordon.

För fordon, som är likartade med ett fordon som har

typbesiktigats, får typintyg utfärdas. Typintyg utfärdas av

tillverkaren eller generalagenten.

Utfärdas typintyg för ett fordon skall det anses som om

fordonet har godkänts vid registreringsbesiktning.

Typbesiktning utförs av riksprovplats (ASB).

Godkänns fordonet vid typbesiktningen, skall riksprovplatsen

tilldela det en typbeteckning. Riksprovplatsen skall till

Vägverket lämna de uppgifter om fordonet som skall föras in i

bilregistret.

3) Mopedbesiktning skall göras för undersökning av fordons

beskaffenhet och utrustning och för fastställande av att

fordonet är att anse som moped. Den utförs av riksprovplats

(ASB).

Godkänns moped vid mopedbesiktning, skall riksprovplatsen

tilldela mopeden en beteckning och utfärda ett

besiktningsinstrument, varav en avskrift skall sändas till

Vägverket.

4) Exportvagnsbesiktning skall göras av personbil eller

motorcykel för undersökning av fordonets beskaffenhet och

utrustning och för fastställande av uppgifter om fordonet, som

enligt exportvagnskungörelsen (1964:39) skall föras in i

exportvagnsförteckningen. Den utförs av riksprovplats (ASB).

Godkänns fordonet, skall riksprovplatsen utfärda ett

besiktningsinstrument.

5) Kopplingsbesiktning skall göras för fastställande av

att kopplingsanordning mellan bil och släpvagn är i föreskrivet

skick och utförs av riksprovplats (ASB).

Godkänns släpvagnen för koppling till bilen skall

riksprovplatsen utfärda ett kopplingsintyg, varav en avskrift

skall sändas till Vägverket.

6) Lämplighetsbesiktning skall göras för fastställande av

att ett fordon är lämpligt för viss avsedd användning -- t.ex.

för att buss skall få användas i yrkesmässig trafik för

personbefordran. Den utförs av riksprovplats (ASB).

Godkänns fordonet skall riksprovplatsen utfärda ett

lämplighetsbevis, varav en avskrift skall sändas till Vägverket.

7) Kontrollbesiktning skall göras för kontroll dels av den

beskaffenhet och utrustning hos fordonet som är av betydelse

från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, dels av att kraven

enligt 13 a § FK på taxameter för taxifordon samt på

färdskrivare enligt förordningen (1993:184) om kör- och

vilotider samt på färdskrivare vid vägtransporter är uppfyllda.

Periodiskt återkommande kontrollbesiktning skall ske för

fordon fr.o.m. 1951 års modell. En vanlig personbil skall

inställas för kontrollbesiktning första gången inom två år från

det den första gången togs i bruk, andra gången inom två år

efter första kontrollbesiktningen samt därefter varje år.

Kontrollbesiktning utförs av riksprovplats (ASB).

Är fordonet vid kontrollbesiktning så bristfälligt att det

ej vidare kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten

skall riksprovplatsen meddela körförbud för fordonet. Körförbud

gäller till dess ny kontrollbesiktning sker.

Har fordon vid kontrollbesiktning sådana brister att det ej

kan godkännas och meddelas ej körförbud förelägger

riksprovplatsen fordonets ägare att avhjälpa bristerna och inom

viss tid inställa fordonet för kontrollbesiktning. Fordonets

ägare får dock i stället inom föreskriven tid låta prova

fordonet vid en verkstad som ackrediterats. Om fordonet

uppfyller kraven vid provningen får verkstaden utfärda intyg om

att fordonet provats och att bristen vid kontrollbesiktningen

åtgärdats. Intyget skall omgående sändas till Vägverket som

skall pröva om fordonet skall godkännas.

Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) har hittills

ackrediterat ett 100-tal verkstäder för denna provning.

Riksprovplatsen skall lämna uppgift om kontrollbesiktning --

i fråga om fordon som är registrerade i bilregistret till

Vägverket och i fråga om fordon som är registrerade i det

militära fordonsregistret till Försvarets materielverk. I vissa

fall skall uppgift om kontrollbesiktning lämnas till

länsstyrelse.

8) Länsstyrelse får förelägga ägare av motordrivet fordon

eller släpfordon att inom viss tid inställa fordonet för

kontrollbesiktning (i FK betecknat övervakning genom

länsstyrelse). Inställs inte fordonet inom föreskriven tid

inträder körförbud för fordonet.

9) Flygande inspektion sker för kontroll av beskaffenhet

och utrustning av motordrivet fordon eller släpfordon som

anträffas på väg eller under sådana omständigheter att det finns

anledning att anta att fordonet är bristfälligt och att det i

nära anslutning till anträffandet använts på väg. Flygande

inspektion utförs av polisman, som Rikspolisstyrelsen har

förordnat härtill, eller av bilinspektör (hos Vägverket).

Är bristerna hos ett inspekterat fordon så stora att

fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för

trafiksäkerheten skall körförbud meddelas. Är bristerna inte så

stora som nu sagts, förelägger förrättningsmannen fordonets

ägare att avhjälpa bristerna och inom viss tid antingen inställa

fordonet för kontrollbesiktning eller genom intyg eller på annat

tillförlitligt sätt styrka för polismyndighet eller bilinspektör

att bristerna har avhjälpts. Är bristerna av endast ringa

betydelse från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt skall

förrättningsmannen påpeka bristerna för fordonets förare.

Förrättningsmannen skall lämna uppgifter om körförbud eller

föreläggande till länssstyrelse eller Vägverket.

10) Inspektion hos försäljare företas för kontroll av

beskaffenhet och utrustning hos begagnade motordrivna fordon och

släpfordon som förvaras i lager eller hålls till salu i

rörelsen. Den utförs av bilinspektör.

11) Typgodkännande av viss utrustning. Vägverket äger

enligt 102 § FK föreskriva att viss utrustning i fordon skall

vara av en sådan typ som har godkänts av verket eller av annan

myndighet. Socialstyrelsen har motsvarande befogenhet

beträffande sjukvårdsutrustning i utryckningsfordon.

1.3 Krav på kontroll av terrängfordon i

terrängtrafikkungörelsen (1972:594)

Bestämmelser har meddelats om registreringsbesiktning,

typbesiktning, lämplighetsbesiktning, kontrollbesiktning,

övervakning genom länsstyrelse, flygande inspektion samt

inspektion hos försäljare.

I TTK hänvisas beträffande de olika kontrollerna till

bestämmelser i FK om motsvarande kontroller.

1.4 Krav på fordonskontroll i militära vägtrafikkungörelsen

(1974:97)

Besiktning av fordon för registrering i det militära

fordonsregistret får utföras av militär besiktningsman.

Försvarets materielverk meddelar bestämmelser om löpande

kontroll av fordon som tillhör försvarsmakten.

Vid försvarets verkstäder finns ett 40-tal kontrollstationer

med fordonskontrollanter.

Fordon i bruk skall en gång per år genomgå grundtillsyn,

vari ingår trafiksäkerhetskontroller som i stora drag

överensstämmer med kontrollbesiktningen hos ASB.

1.5 Kontroll av fordon m.m. för transporter som avses i ADR-,

ATP- och TIR-överenskommelserna

ADR-överenskommelsen: I lagen (1982:821) om farligt gods

bemyndigas regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

att föreskriva att transportmedel och andra transportanordningar

får användas vid transport endast om de är provade och godkända.

Enligt bestämmelser i förordningen (1982:923) om transport

av farligt gods skall artiklarna 1 och 2 i den Europeiska

överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på

väg (ADR) och bestämmelserna i bilagorna A och B till

överenskommelsen gälla i fråga om sådana här i riket utförda

internationella vägtransporter som avses i överenskommelsen

(ADR-transporter). Bilagorna till ADR är delar av

överenskommelsen.

Behörig myndighet enligt bilaga B till ADR är AB Svensk

Bilprovning när det gäller tankfordon och transportenheter för

tankcontainrar med mer än 3 kubikmeter rymd.

ATP-överenskommelsen: Enligt 2 § i regeringens förordning

den 13 mars 1980 om tillämpning av 1970 års överenskommelse om

internationell transport av lättfördärvliga livsmedel och om

specialutrustning för sådan transport (SÖ 1979:27) prövas frågor

om godkännande av fordon och containrar för sådan transport av

riksprovplats.

TIR-konventionen: Enligt 54 § tullförordningen (l987:1114)

prövar riksprovplats efter samråd med tullmyndighet som

Generaltullstyrelsen utser frågor om godkännande av fordon eller

containrar enligt bilaga 3 eller del II av bilaga 7 till

tullkonventionen den 14 november 1975 om internationell

transport av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen).

1.6 Krav på avgasgodkännande

Enligt 2 § andra stycket bilavgaslagen (1986:1386) gäller för

motordrivna fordon i vissa fall krav på avgasgodkännande.

AB Svensk Bilprovning meddelar enligt 6 §

bilavgasförordningen (1991:1481) avgasgodkännande om i

förordningen angivna avgaskrav är uppfyllda. Avgasgodkännande

gäller för en motorfamilj, dvs. en grupp av bilar vars motorer

är av i huvudsak samma tekniska konstruktion -- eller i fråga om

nya tunga lastfordon -- en grupp av motorer som är av i huvudsak

samma konstruktion.

1.7 Antalet utförda fordonskontroller m.m. under ett år

Olika av ASB under år l993 utförda fordonskontroller m.m.

uppgick till nedan angivna (avrundade) antal.

1) Registreringsbesiktningar (förstagångs-,

om- och begränsade besiktningar) 166 350

2) Typbesiktningar 1 710

3) Mopedbesiktningar 570

4) Exportvagnsbesiktningar 40

5) Kopplingsbesiktningar 1 480

6) Lämplighetsbesiktningar 1 480

7) Kontrollbesiktningar (exkl. efterkontroll) 3 890 190

9) Besiktningar av fordonsmonterade kranar 2 010

10) Bullermätningar 410

11) ADR-besiktningar 4 190

12) ATP-besiktningar 490

13) TIR-besiktningar 850

14) Avgascertifieringar 320

15) Jämförande undersökningar (som avser

överensstämmelse med avgascertifierade motorfamiljer) 170

Fordonskontroller vid försvarets kontrollstationer

beräknas under ett år uppgå till nedan angivna (avrundade)

antal.

1) Registreringsbesiktningar

(förstagångs- samt ombesiktningar) 2 200

2) Grundtillsyner 18 000

1.8 Riksprovplatser för fordon och utrustning i fordon

År 1989 godkände riksdagen en konvention den 15 juni 1988

mellan EFTA-länderna om ömsesidigt godtagande av

provningsresultat och bevis om överensstämmelse, varmed syftet

var att den skulle bana väg för överenskommelser mellan

EFTA-länderna och EG på olika produktområden. Samtidigt antog

riksdagen lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning

och mätning, genom vilken en ram gavs för teknisk provning för

kontrolländamål och för mätning, utförd vid riksprovplatser,

riksmätplatser och ackrediterade laboratorier (prop. 1988/89:60,

bet. NU15, rskr. 143). Till lagen anknöts förordningen

(1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser.

1989 års lag om kontroll genom teknisk provning och mätning

har fr.o.m. den 1 januari 1994 ersatts med lagen (1993:1065) om

teknisk provning (varom närmare uppgifter lämnas i ett följande

avsnitt i betänkandet).

1989 års förordning om riksprovplatser och riksmätplater är

alltjämt gällande och har numera anknutits till 1993 års lag om

teknisk provning.

I bilaga I till förordningen om riksprovplatser och

riksmätplatser har AB Svensk Bilprovning utpekats som

riksprovplats för kontrollområdet

1) motorfordon, terrängfordon, släpfordon till motorfordon och

till traktorer ombyggda bilar samt

2) styckegodscontainrar, tankcontainrar och fordon samt

tillbehör till dessa vad avser kontroll enligt ATP-och

TIR-reglementena.

Från kontrollområdet motorfordon etc. är dock undantagna (a)

kontroll av redskap för bestämning av volym eller massa, (b)

flygande inspektion och inspektion hos försäljare, (c) kontroll

av terrängsläp till traktorer, motorredskap och tunga

terrängvagnar samt (d) kontroll av tunga terrängvagnar.

Som riksprovplatser beträffande fordon och/eller utrustning i

fordon har i övrigt utpekats

Statens maskinprovningar för bl.a. traktorer, tunga

terrängvagnar och olika motorredskap,

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för bl.a.

fordonsbelysning, reflexanordningar, varningstrianglar,

kilometerräknare, bilbälten, taxameterutrustning, rutor i fordon

och backspeglar,

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) för

påskjutsbromsar, däck och skyddsanordningar för barn i bil.

Regeringen har i förordningen (1993:446) om

förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk Bilprovning

föreskrivit de avgifter som ASB får ta ut för olika

förrättningar.

2 Beslutade riktlinjer för avveckling av

riksprovplatssystemet, m.m.

2.1 EG:s system för produktkontroll

I fråga om vissa produkter har EG ansett det nödvändigt för

den fria rörligheten att skapa gemensamma EG-regler. Detta sker

normalt i form av produktdirektiv.

Produktdirektiv skall sedan år 1985 utformas enligt den

nya metoden, som innebär att de säkerhetskrav på produkterna

som fastställs i direktivet är relativt allmänt hållna. De

betecknas som väsentliga säkerhetskrav och blir genom

direktivformen rättsligt bindande. Medlemsstaterna måste

införliva dem i sin rättsordning, och de aktuella produkterna

måste uppfylla säkerhetskraven för att få släppas ut på

marknaden. Det överlåts sedan åt de europeiska

standardiseringsorganen att utarbeta standarder med tekniska

specifikationer för produkterna som erfordras för att uppfylla

de väsentliga kraven. Standarderna är till sin natur frivilliga.

En produkt som tillverkas enligt en sådan standard skall

förutsättas uppfylla de väsentliga säkerhetskraven i direktivet,

och standarden får därigenom, trots att den inte är formellt

bindande, en särskild rättsverkan. Direktiv enligt den nya

metoden innehåller bestämmelser om CE-märkning, som innebär att

produkterna skall märkas av tillverkaren eller importören på

visst sätt. Märkningen skall visa att tillverkaren försäkrar att

produkten uppfyller direktivets säkerhetskrav och att den

genomgått föreskrivet förfarande för bedömning av

överensstämmelse. Hittills har 14 produktdirektiv utfärdats från

EG enligt den nya metoden. De är angivna i proposition

1993/94:161 om marknadskontroll för produktsäkerhet, m.m.

(s. 6). Något direktiv enligt den nya metoden finns ännu inte

på motorfordonsområdet.

Inom EG gäller alltjämt ett stort antal äldre

produktdirektiv, som har en helt annan uppbyggnad med

detaljerade specifikationer och varierande bestämmelser om

provning, kontroll och märkning. Dessa direktiv är i allmänhet

utformade på ett sådant sätt att de medger att medlemsländerna

avstår från att reglera produkttypen i fråga eller har avvikande

nationella bestämmelser, så länge man inte hindrar produkter som

uppfyller direktivets krav att fritt få marknadsföras och

användas i landet. I artikel 23 första stycket a) i avtalet om

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (SFS 1992:1317) har

Sverige åtagit sig att tillämpa närmare 50 EG-direktiv -- av

typen äldre produktdirektiv -- med tekniska föreskrifter,

standarder och certifiering avseende motorfordon och utrustning

för motorfordon. Dessa direktiv har angetts i proposition

1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bil.

14 (s. 351--365).

Direktiv enligt den nya metoden är totalharmoniserade, dvs.

de innehåller alla de EG-bestämmelser som skall tillämpas för

rätten att släppa ut på marknaden och ta i bruk de produkter som

omfattas av dessa direktiv.

Inom EG används termen "bedömning av överensstämmelse" för att

beteckna vad som tidigare kallades "certifiering och provning".

Termen anger mera precist det förfarande som avses, nämligen

hur man skall styrka att en produkt uppfyller ställda krav.

EG:s system syftar till att uppnå ömsesidiga godtaganden av

provningar och certifieringar inom såväl det obligatoriska som

det frivilliga området. En förutsättning för detta är att man

inom systemet förmår skapa förtroende för provningar och bevis

om överensstämmelse oberoende av i vilket land och av vilket

organ de är utförda. Klara och enhetliga kriterier för kvalitet

och kompetens hos de organ som skall medverka inom systemet

måste därför ställas upp. Vidare måste bedömningen av om organen

uppfyller kriterierna ske objektivt efter likformiga principer.

Genom de harmoniserade europeiska normerna i

EN 45 000-serien (EN = europeisk norm), som har utarbetats av

de europeiska standardiseringsorganen på EG-kommissionens

initiativ, har sådana kriterier ställts upp för kalibrerings-

och provningslaboratorier samt för certifieringsorgan. Serien

innehåller också normer för förfaranden vid bedömningen av

organen liksom krav på de ackrediteringsorgan som skall svara

för bedömningen.

Europeiska normer för kvalitetssystem finns genom

EN 29 000- serien.

EG förordar en allmän tillämpning av normerma i EN 45 000-

och EN 29 000-serierna samt att medlemsländerna inrättar

nationella ackrediteringsorgan med uppgift att svara för

bedömningarna.

2.2 Riktlinjer för avveckling av riksprovplatssystemet

Godkännandet av EES-avtalet (prop. 1991/92:170, bet. 1992/93

EU1, rskr. 1992/93:18, SFS 1992:1317) medför att Sverige måste

anpassa sin ordning för obligatorisk provning och kontroll till

den ordning som tillämpas inom EG. Förändringen innebär att i

stället för riksprovplatssystemet med statligt monopol införs

ett öppet system med konkurrens mellan kompetensprövade aktörer,

s.k. anmälda organ.

Samtidigt med godkännandet av EES-avtalet godkände riksdagen

riktlinjer för avveckling av riksprovplatssystemet och antog

lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, som trädde i kraft den 1

januari 1994 (SFS 1993:1646). De godkända riktlinjerna innebar

att riksprovplatssystemet skulle avvecklas till förmån för öppna

system. För avvecklingen skulle i första hand sektorsansvariga

organ svara. Inriktningen borde vara att den genomfördes till

den 1 januari 1994 (prop:en bil. 11, avsnitt 7.5).

Den bärande huvudprincipen i EG-ordningen, som utsträcks till

EES, är att samma krav skall gälla på produkter i alla länder

och att det skall vara tillräckligt att få en produkt prövad i

ett land för att sedan ha tillgång till hela den västeuropeiska

marknaden. Genom EES-avtalet kommer Sverige med i detta system,

och provningar och certifieringar (intyg om utförda provningar)

från våra organ skall godtas i hela Västeuropa.

2.3 Lagen om teknisk kontroll, m.m.

I lagen om teknisk kontroll (1992:1119) används termen

"bedömning av överensstämmelse" varmed avses en granskning av om

en produkt uppfyller ställda krav. Termen används inom EU för

att beteckna vad som tidigare kallades certifiering (intyg om

utförda provningar) och provning.

Enligt 2 § utförs bedömning av överensstämmelse och annan

teknisk kontroll av eller under medverkan av (1) anmälda organ,

(2) riksprovplatser eller (3) ackrediterade organ om kontrollen

är

1) föreskriven i lag eller annan författning,

2) har ålagts någon genom beslut av en myndighet, eller

3) annars har särskilda rättsverkningar enligt föreskrift i

lag eller annan författning.

Till lagen om teknisk kontroll är knuten förordningen

(1993:1065) om teknisk kontroll. Enligt 8 § i förordningen

gäller bestämmelserna däri om riksprovplatser sådana som har

utsetts enligt äldre bestämmelser. Enligt paragrafen skall

berörda sektorsmyndigheter verka för en avveckling av

riksprovplatser till förmån för kontrollanordningar som är öppna

för alla kompetenta organ i enlighet med riksdagens beslut om

detta.

Avsikten är att riksprovplatserna så snart som möjligt skall

omvandlas till anmälda eller ackrediterade kontrollorgan.

Enligt 3 § lagen om teknisk kontroll utser regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer de organ (anmälda

organ) som skall anmälas för uppgifter i samband med bedömning

av överensstämmelse enligt bestämmelser som gäller inom EES.

Med ackreditering avses enligt 14 § en förklaring att ett

organ är kompetent att utföra den verksamhet som ackrediteringen

avser. Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) handhar

enligt paragrafen ackreditering av (1) laboratorier för provning

eller mätning, (2) certifieringsorgan för certifiering av

produkter, kvalitetssystem eller personal, (3) besiktningsorgan

för besiktning eller liknande kontroll. Vid ackreditering skall

tillämpliga europeiska eller internationella standarder iakttas.

3 Huvuddragen i ärendet

3.1 Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1993/94:167 om en effektivare fordonskontroll

föreslås att AB Svensk Bilprovnings (ASB:s) monopol bl.a. på

viss registreringsbesiktning och periodisk kontroll av

motorfordon upphör. Fr.o.m. den 1 januari 1995 skall enligt

propositionen fristående besiktningsföretag som har

ackrediterats av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) få

utföra dessa provningar. Prövningen vid ackreditering skall

inkludera en bedömning av opartiskhet och integritet.

Ackrediterade besiktningsföretag skall stå under statlig

tillsyn och som ett villkor för ackreditering åläggas att

fortlöpande till Vägverkets bilregister lämna uppgifter om

resultatet av besiktningsverksamheten.

I propositionen föreslås vidare att beslut om typgodkännande

av hela fordon liksom om godkännande av bl.a.

registreringsbesiktning överförs från ASB till Vägverket fr.o.m.

den 1 januari 1995.

Samtidigt som besiktningsmarknaden sålunda delvis öppnas för

konkurrens skall fri prissättning för alla typer av

besiktningsuppdrag införas. Riktlinjer för ASB:s prispolitik

m.m. bör enligt propositionen läggas fast i ett avtal mellan

staten och ASB. I ett sådant avtal kommer även ASB:s

avgaslaboratorium att behandlas.

I propositionen anges vidare principerna för hur

fordonskungörelsen avses ändras så att man även för personbilar

får ett mer flexibelt och kundanpassat system när

kontrollbesiktningarna tidsmässigt skall göras. Möjligheten att

använda de s.k. verkstadsintygen i stället för ombesiktning

föreslås vidgas till att gälla fel på katalysatorsbilars system

för avgasrening.

Särskilda åtgärder föreslås för att trygga service i

glesbygd och för att förenkla fordonskontrollen i vissa

skärgårdsområden. Möjligheterna att samutnyttja resurserna inom

de civila och militära besiktningsorganisationerna skall

utredas.

Ytterligare steg mot färre periodiska besiktningar skall tas

samtidigt som kontrollen av fordon på väg väsentligt utökas. Vid

utformningen av kontrollsystemet skall en större tonvikt läggas

på provning och inspektion av fordonens system för avgasrening.

I samband med flygande inspektion skall inte, såsom i dag är

fallet, bara trafiksäkerheten utan även fordonens

miljöegenskaper kontrolleras. Kontrollsystemet skall

effektiviseras genom användning av ny mätteknik, utveckling av

en integrerad fordonsdatabas och bättre samordning mellan

besiktningar i hall och flygande besiktningar.

Ett större ansvar skall läggas på fordonsägarna att själva

eller genom sin verkstad fortlöpande kontrollera att fordon i

bruk uppfyller föreskrivna säkerhets- och miljökrav. En översyn

av Vägverkets regler för bedömning och poängsättning av brister

på fordon skall initieras.

En översyn av regelsystemet skall påbörjas i syfte att

förenkla reglerna om fordonens utformning och kontroll samt att

samordna de olika säkerhets- och miljöregler som i dag finns i

skilda författningar.

Förslagen beträffande kontrollbesiktningen har sin grund i

följande utredningsförslag.

I december 1991 tillkallades en särskild utredare med

uppdrag att lämna förslag till hur ASB:s monopol på

kontrollbesiktningar av motorfordon skulle kunna avskaffas.

Utredaren överlämnade i oktober 1992 till chefen för

Kommunikationsdepartementet betänkandet (SOU 1992:115) Kontroll

i konkurrens med förslag om att återkommande kontrollbesiktning

skall få utföras av fristående besiktningsföretag, m.m.

Betänkandet har därefter remissbehandlats.

3.2 Propositionens förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen

förordar om:

1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i

konkurrens skall få utföra provning i samband med bl.a. viss

registreringsbesiktning och periodisk kontrollbesiktning av

fordon som AB Svensk Bilprovning i dag har monopol på,

2. att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta ett

krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning, vilket

ersätter nuvarande beslut om godkännande,

3. att det formella beslutet i ärenden om bl.a. typbesiktning

och registreringsbesiktning tas av Vägverket,

4. att kontrollresultaten från de senaste besiktningarna

lagras i Vägverkets bilregister,

5. att det under vissa förutsättningar skall finnas möjlighet

att ge dispens från kravet på att ett besiktningsföretag i

glesbygd skall ha en fristående ställning,

6. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande

besiktningsföretag,

7. att prisregleringen slopas inom hela

fordonsbesiktningsområdet,

8. att ett utökat antal flygande inspektioner även skall

omfatta fordonens miljöegenskaper.

3.3 Ställningstaganden i motionerna till huvuddragen i

propositionsförslagen

Förslaget att AB Svensk Bilprovning (ASB) skall få konkurrens

på kontrollbesiktning av fristående, ackrediterade

besiktningsföretag tillstyrks i motionerna T53 (m, fp, c, kds),

T48 (m) samt T52 (nyd) yrkande 1 och avstyrks i motionerna T46

(s), T47 (s), T50 (s) och T51 (v).

Förslaget att ASB skall få konkurrens av ackrediterade

besiktningsföretag såsom föreslås i propositionen beträffande

vissa andra kontroller avstyrks i motionerna T46 (s), T47 (s),

T50 och T51 (v) samt i T52 (nyd) yrkande 2 och tillstyrks i

motionerna T53 (m, fp, c, kds) och T48 (m).

Följande frågor, som i propositionen inte utmynnar i förslag

till riksdagsbeslut, tas upp i motioner, nämligen i motion Sk642

(c) fråga om kontrollbesiktning av hobbyfordon samt i motionerna

T48 (m) och T49 (s) fråga om överlåtelsebesiktning av bilar.

3.4 Dispositionen av den följande delen av yttrandet

I nästa avsnitt i yttrandet, 4 Förslagen rörande

kontrollbesiktningen, redovisar utskottet sin syn på frågan om

införande av konkurrens i fordonskontrollen samt behandlar

närmare förslagen kring kontrollbesiktningen.

I det därpå följande avsnittet 5 Förslagen rörande övriga

fordonskontroller behandlar utskottet de övriga förslagen i

propositionen.

I avsnitten 6 och 7 behandlas motionsförslagen om

kontrollbesiktning av hobbyfordon resp. om överlåtelsebesiktning

av bilar.

Utskottets ställningstaganden till yrkandena i ärendet

ställs samman i avsnittet Hemställan.

4 Förslagen rörande kontrollbesiktningen

4.1 Utskottets ställningstagande till frågan om införande av

konkurrens i fordonskontrollen

I propositionen framhålls att EES-avtalet innebär att man

kommer att få konkurrens mellan EES-länderna om provning och

godkännande av nya fordon genom typbesiktning. Vidare skall

enligt EES-propositionen -- när så är möjligt -- öppna system

med konkurrens tillämpas för kontroll inom alla produktområden.

EES-avtalet kräver dock inte enligt den här aktuella

propositionen om en effektivare fordonskontroll att

besiktningsanordningarna inom fordonsområdet öppnas för

konkurrens inom varje land. När det gäller återkommande provning

och kontroll -- såsom t.ex. periodisk kontrollbesiktning --

medför EES-avtalet enligt propositionen inga förpliktelser för

Sverige som tvingar oss att avskaffa riksprovplatssystemet.

Regeringen framhåller att dess förslag att eliminera tekniska

handelshinder och att avveckla ASB:s monopol inte är något

självändamål, utan syftet med föreslagen avreglering är att

skapa en effektiv konkurrens som

främjar ett rationellt och kostnadseffektivt

besiktningsförfarande,

bidrar till utveckling av nya kontrollmetoder och nya typer av

tjänster,

leder till lägre priser för besiktningar samt

ger valfrihet och möjlighet för kunderna att påverka

serviceutbudet.

En avreglering av besiktningsverksamheten bör dock enligt

regeringen ske på ett sådant sätt att trafiksäkerheten och

kontrollen av avgasutsläpp kan förbättras. Det finns inte

anledning att bryta upp ASB:s nuvarande besiktningsorganisation

som i stort fungerar bra. Effekterna av en avreglering bör

följas upp och korrigerande åtgärder vidtas, om konkurrensen i

något avseende skulle leda till en försämring. Målsättningen bör

vara att föreslagen avreglering skall leda till lägre kostnad

och bättre service för alla bilägare samt till en totalt sätt

bättre trafiksäkerhet och ett bättre miljöskydd.

Utskottet anser i likhet med regeringen att utrymme för

konkurrens bör öppnas även inom fordonskontrollen. Utskottet är

dock för närvarande inte berett att tillstyrka avreglering i den

omfattning som regeringen föreslår. Utskottet anser nämligen att

en avreglering i nuvarande skede bör begränsas till

kontrollbesiktningen, som antalsmässigt är den mest omfattande

kontrollen och som varje bilägare kommer i kontakt med.

Utskottet vill härvid framhålla att utskottet har fattat

propositionförslagen om kontrollbesiktningen såsom avseende

såväl den periodiska kontrollbesiktningen som kontrollbesiktning

som får föreläggas av länsstyrelse och kontrollbesiktning som

kan föreläggas av förrättningsman vid flygande inspektion.

Utskottets synpunkter på propositionsförslagen m.m. redovisas

med denna utgångspunkt.

Utskottet vill vidare erinra om att ASB:s nuvarande monopol

på kontrollbesiktning avser -- som framgår av den föregående

redogörelsen -- motorfordon, terrängfordon, släpfordon och till

traktorer ombyggda bilar med undantag för traktorer, tunga

terrängvagnar och olika motorredskap.

Såvitt avser kontrollbesiktningen stöder utskottet sålunda de

motionsförslag vari regeringens förslag tillstyrks och avstyrker

motionsförslagen, vari regeringens förslag avstyrks.

Utskottet kommer i det följande att redovisa de närmare

förslagen i propositionen rörande kontrollbesiktningen och sitt

ställningstagande till dessa förslag.

4.2 Propositionens förslag rörande kontrollbesiktningen

I propositionen redovisas på s. 19--46 regeringens förslag

beträffande fordonskontrollerna m.m.. Utskottet återger nedan

dessa förslag i de delar de avser eller berör

kontrollbesiktningen.

Utskottet redovisar i detta sammanhang även propositionens

förslag beträffande flygande inspektion (fordonskontroll på

väg), då denna form av fordonskontroll kan sägas vara ett

alternativ till periodisk kontrollbesiktning (fordonskontroll i

hall) på så sätt att en ökning av antalet flygande inspektioner

har ansetts kunna motivera en utglesning av den periodiska

kontrollbesiktningen.

Regeringen förordar följande:

1) ASB:s monopol på kontrollbesiktning upphör fr.o.m. den

1 januari 1995 och konkurrens tillåts mellan fristående,

ackrediterade besiktningsföretag.

Det nuvarande systemet med kontrollbesiktning, som mynnar ut

i beslut om godkännande, föreläggande om ny besiktning eller

körförbud, ändras till ett system som grundas på ägarens ansvar

för fordonets beskaffenhet. Ägaren skall, för att fordonet skall

få användas, ha ett giltigt intyg rörande fordonets skick från

ett ackrediterat besiktningsföretag. Giltighetstiden anpassas

till de besiktningsintervall som gäller för närvarande.

2) Besiktningsföretag skall vara ackrediterade. Beslut om

ackreditering skall fattas av Styrelsen för teknisk

ackreditering (SWEDAC) som också skall ha tillsyn över att

säkerhets- och miljökontrollen bedrivs på en hög kvalitetsnivå.

Ackreditering och tillsyn skall ske med utgångspunkt i en

systemsyn på och kvalitetsbedömning av besiktningsverksamheten

och med hänsyn tagen till de krav som det gällande regelverket

för kontroll på fordonsområdet uppställer. Vägverkets

bilinspektörer skall medverka i tillsynen och stickprovsmässigt

granska hur de ackrediterade företagen utfört kontrollerna.

SWEDAC skall ha rätt att återkalla ackrediteringstillståndet om

ett besiktningsföretag medvetet eller av försumlighet

åsidosätter föreskrivna krav.

3) När det gäller datasystem, erfarenhetsåterföring och

information skall Vägverket ges ansvaret för den fortsatta

utvecklingen och driften av en samlad databas för

motorfordonsområdet. Besiktningsföretagen skall i direkt

anslutning till provning lämna uppgifter till Vägverket om

besiktigade fordon och deras brister.

Vägverket skall analysera de data man får om bl.a.

trafikolyckor och resultaten från besiktningarna samt för egen

del återföra erfarenheter till bilindustrin,

serviceverkstäderna, besiktningsföretagen och allmänheten.

4) I fråga om ASB:s organisation och ägarförhållanden samt

forskning om avgasemissioner m.m. förordas att ASB i sin

verksamhet även i framtiden skall vara rikstäckande och således

inte styckas i regionala bolag, vilket föreslogs i betänkandet

(SOU 1992:115) Kontroll i konkurrens.

ASB:s Motortestcenter i Jordbro bör även i framtiden vara

knutet till bolaget. Genom ett långsiktigt avtal mellan staten

och ASB bör tryggas dels att Motortestcentrets verksamhet

bibehålls på en sådan nivå att samhällets behov av forskning och

utveckling (FoU) tillgodoses, dels att andra besiktningsföretag

än ASB till rimliga priser kan få FoU-uppdrag utförda vid

centret.

De förändringar av fordonsbesiktningen som föreslås medför

nya förutsättningar för ASB:s framtida verksamhet. Mot denna

bakgrund har regeringen för avsikt att genomföra en översyn av

ASB:s framtida struktur och inriktning.

5) Fri prissättning på besiktningsuppdragen bör gälla

fr.o.m. den 1 januari 1995. Riktlinjer för ASB:s prispolitik bör

fastställas inom bolaget eller i avtal med staten.

6) I fråga om service i glesbygd förordas att vid en

eventuell nedläggning av ASB-stationer i glesbygd skall i första

hand ett annat ackrediterat besiktningsföretag erbjudas att ta

över anläggningen.

I områden med mycket långa avstånd till en

besiktningsstation skall möjlighet till dispens från kravet på

fristående ställning finnas. Efter ett särskilt medgivande från

Vägverket skall således t.ex. ett bilverkstadsföretag kunna

överta en ASB-anläggning för att bedriva fortsatt

besiktningsverksamhet i kombination med service och reparation.

För fordon som används på skärgårdsöar utan fast

landförbindelse eller färjeförbindelse, bör giltighetstiden för

besiktningsintyg efter särskild ansökan generellt förlängas.

Möjligheterna att samutnyttja resurserna inom de civila och

militära besiktningsorganisationerna skall utredas.

Vägverket skall följa upp avregleringens effekter vad gäller

bl.a. kostnaderna för besiktningsverksamheten i glesbygd.

7) I fråga om omfattningen av kontrollbesiktning och

flygande inspektioner förordas att systemet för periodisk

kontroll av personbilar förändras genom att dels

besiktningsintervallen glesas ut, dels ett mer flexibelt och

kundanpassat system införs för när kontrollbesiktningen

tidsmässigt skall göras.

Möjligheterna att i stället för en ny kontrollbesiktning

lämna ett intyg från en ackrediterad verkstad vidgas till att

gälla alla fordon.

Resurser överförs från kontrollbesiktningar till flygande

inspektioner och stickprovsmässig efterkontroll av nya fordon.

Både trafiksäkerheten och avgasutsläpp kontrolleras vid flygande

inspektioner.

Kontrollen effektiviseras genom en ny teknik för

avgasmätning och utveckling av en integrerad fordonsdatabas samt

genom en bättre samordning mellan kontrollbesiktningar och

flygande inspektioner.

Vägverket får i uppdrag att lägga förslag om hur

kontrollbesiktningar skall glesas ut, i vilken omfattning

flygande inspektioner skall göras och om den teknik som härvid

skall användas för att sålla ut fordon med höga avgasutsläpp.

I det föregående (s. 15) har utskottet redovisat regeringens

förslag till riksdagsbeslut i ärendet. Regeringens förslag

innebär, såvitt avser kontrollbesiktningen, att riksdagen skall

godkänna det som regeringen förordar om

1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i

konkurrens skall få utföra kontrollbesiktning av fordon som AB

Svensk Bilprovning i dag har monopol på,

2. att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta

ett krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning,

vilket ersätter nuvarande beslut om godkännande,

3. att resultaten från de senaste kontrollbesiktningarna

lagras i Vägverkets bilregister,

4. att det under vissa förutsättningar skall finnas

möjlighet att ge dispens från kravet på att ett

besiktningsföretag i glesbygd skall ha en fristående ställning,

5. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande

besiktningsföretag,

6. att prisregleringen slopas beträffande

kontrollbesiktning,

7. att ett utökat antal flygande inspektioner även skall

omfatta fordonens miljöegenskaper.

4.3 Motionsförslag

Endast i motion T48 (m) framställs yrkanden som avser

särskilda frågor med anknytning till kontrollbesiktningen,

nämligen fråga om besiktningsföretags rätt att utföra

reparationer på fordon samt fråga om anställande av personal för

en utökad verksamhet med flygande inspektion.

4.4 Utskottets ställningstagande

Det som förordas i propositionen rörande

kontrollbesiktningen överensstämmer i huvuddrag med vad som

föreslogs i betänkandet (SOU 1992:115) Kontroll i konkurrens

(sammanfattning av förslagen finns på s. 6 i propositionen). I

betänkandet, som avsåg den periodiska kontrollbesiktningen,

föreslogs emellertid att ASB skulle organiseras i regionbolag

och att ASB:s Motortestscenter i Jordbro skulle göras till ett

fristående företag. Dessa förslag har man inte, som framgår av

det ovanstående, fullföljt i propositionen.

Eftersom man i betänkandet inte gick närmare in på frågor

kring flygande inspektion vill utskottet redovisa följande

rörande denna form av fordonskontroll. Utredaren framhöll dock

-- mot bakgrund av visst utredningsarbete (som redovisas nedan)

-- att det var rimligt att minska kraven på obligatorisk

besiktning i hall om resurserna för kontroll på väg ökade.

År 1990 tillkallades Trafiksäkerhetsutredningen för att se

över det offentliga trafiksäkerhetsarbetets inriktning och

organisation. Utredningen fick även i uppdrag att överväga

lämplig inriktning och organisation när det gäller

fordonskontroll på väg. I sitt år 1991 avgivna betänkande (SOU

1991:79) Det framtida trafiksäkerhetsarbetet -- vari bl.a.

föreslogs att Trafiksäkerhetsverket (TSV) och Vägverket skulle

sammanslås till en myndighet -- föreslogs att fordonskontrollen

på väg i huvudsak skulle utföras av ASB. Då detta skulle

innebära en avsevärd breddning av bolagets verksamhet och

ansvarsområde föreslogs -- för att betona denna förändring --

att bolagets namn skulle ändras till AB Svensk fordonskontroll.

Trafikpolisutredningen, som tillkallades år 1991 för att se

över polisens trafikövervakning, föreslog i sitt betänkande (SOU

1992:81) Trafikpolisen mer än dubbelt bättre bl.a. att

fordonskontrollen på väg skulle utökas -- särskilt beträffande

tunga fordon. Det föreslogs att -- genom samarbete mellan

Polisen och ASB -- en del av bilprovningens resurser skulle

användas för fordonskontrollen på väg.

I proposition 1992/93:161 om trafiksäkerheten på vägarna

under 2000-talet (s. 31--32), som godkändes av riksdagen under

förra riksmötet (bet. 1992/93:TU29, rskr. 426), erinrade

föredragande departementschefen om nämnda utredningsförslag.

Departementschefen bedömde att volymen för den flygande

inspektionen -- vilken verksamhet i propositionen kallades

kvalitetskontroll på väg -- borde år 1994 kunna uppgå till minst

ca 120 000 inspektioner, vilket skulle innebära en fördubbling

i jämförelse med dittills. Departementschefen förutskickade att

han skulle återkomma till regeringen med förslag om ytterligare

utglesning av den periodiska kontrollbesiktningen. I

propositionen förutsattes att Vägverket och Polisen skulle

träffa överenskommelser om samarbete beträffande

fordonskontrollen m.m.

Genom beslut den 4 december 1993 följde regeringen upp vissa

frågor som togs upp i proposition 1992/93:161 genom att lämna

ett uppdrag om trafiksäkerheten på vägarna till Vägverket,

Rikspolisstyrelsen och samtliga länsstyrelser. Uppdraget avsåg

bl.a. frågan om samarbete mellan Vägverket och Polisen

beträffande flygande inspektion. Myndigheternas överväganden

beträffande detta samarbete skulle redovisas senast vid utgången

av maj 1994. Vägverket skall senast den 1 september 1994 lämna

förslag om hur en utglesning av den periodiska

kontrollbesiktningen kan genomföras mot bakgrund av målet om

minst ca 120 000 flygande inspektioner under år 1994.

Regeringen kommenterar kravet på att besiktningsföretag

skall vara ackrediterade bl.a. med att den föreslagna

ordningen för ackreditering genom SWEDAC innebär att höga krav

ställs på besiktningsorganens tredjepartsställning,

organisation, informationssystem, personalkompetens,

kvalitetssäkringssystem m.m. Målsättningen är enligt regeringen

att de ackrediterade organen skall uppfattas som trovärdiga och

producera kvalitativt goda tjänster.

Till dessa krav, som utskottet anser vara självklara, bör

läggas ett krav på att ett ackrediterat besiktningsföretag inte

får diskriminera fordon av visst fabrikat, av viss årsmodell

eller av viss ålder. Utskottet förutsätter att det sagda skall

beaktas utan att riksdagen behöver ta ett särskilt initiativ

härför.

Som har redovisats ovan förordar regeringen när det gäller

datasystem, erfarenhetsåterföring och information att

besiktningsföretagen i direkt anslutning till provning skall

lämna uppgifter till Vägverket om besiktigade fordon och deras

brister.

För närvarande gäller beträffande kontrollbesiktningen att

riksprovplatsen -- ASB -- skall lämna uppgifter om utförda

besiktningar till Vägverket i fråga om fordon som är

registrerade i bilregistret. Denna uppgift fullgörs på det

sättet att bilprovningsstationerna i ett sammanhang lämnar

uppgifterna till Vägverket, när dagens besiktningsverksamhet har

avslutats.

ASB har under hand till utskottet framfört kritik mot kravet

i propositionen på rapportering i direkt anslutning till

provningen såsom en mindre rationell ordning i jämförelse med

dagens rutin. Utskottet delar ASB:s kritik härvidlag och

förutsätter att besiktningsföretagens rapporteringsskyldighet

skall få fullgöras på ett rationellt sätt.

Regeringen föreslår när det gäller omfattningen av

kontrollbesiktning och flygande inspektioner bl.a. att

Vägverket skall få i uppdrag att lägga förslag om hur

kontrollbesiktningen skall glesas ut och om i vilken omfattning

flygande inspektioner skall göras.

Utskottet utgår från att regeringen efter beredning av

Vägverkets förslag i dessa hänseenden för riksdagen redovisar

sina överväganden.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som

förordas i propositionen rörande kontrollbesiktningen och

föreslår att riksdagen godkänner detta. I vad avser denna del av

propositionen ställer sig sålunda utskottet bakom

motionsförslagen om bifall till propositionen och avstyrker

avslagsyrkandena.

När det gäller den i motion T48 (m) upptagna frågan om

personal för utökad verksamhet med flygande inspektion

begärs i motionen att Vägverket vid behov av sådan personal

skall anställa personal som under senare år har blivit övertalig

hos ASB. Motionären torde avse personal som blivit övertalig

till följd av utglesning av kontrollbesiktningarna.

I ovannämnda proposition 1992/93:161 framhölls i avsnittet

om kvalitetskontroll på väg (s. 32) att teknisk personal för

denna verksamhet kunde erhållas t.ex. genom avtal med ASB. Det

ligger därför nära till hands att teknisk personal som har

blivit övertalig hos ASB kan utgöra en välkommen resurs vid

rekrytering av personal för flygande inspektioner. Med detta

uttalande av utskottet torde motionen i här aktuell del kunna

lämnas utan åtgärd av riksdagen. Motionen avstyrks således i

denna del.

I frågan om besiktningsföretags rätt att utföra reparationer

på fordon anförs i propositionen (s. 31) att det kan tänkas

att ett besiktningsföretag vill profilera sig genom att i direkt

anslutning till besiktningen åtgärda vissa smärre fel.

I motion T48 (m) frågar motionären mot denna bakgrund

följande: Hur skall kontrollen av egna reparationer ske? Vad

skall anses vara smärre fel? Hur skall rätten att utföra

reparationer förenas med kravet på att besiktningsföretagen

skall ha en självständig ställning gentemot verkstäderna? Är

förslaget konkurrensneutralt gentemot verkstäderna?

Utskottet anser -- i överensstämmelse med vad regeringen

framhåller -- att om åtgärderna ingår i besiktningsföretagets

fasta pris och kunden inte debiteras extra för de gjorda

justeringarna, bör en profilering av denna art av

besiktningsföretagen inte stå i konflikt med att de skall ha en

fristående ställning i förhållande till verkstäderna.

Mot bakgrund av det anförda och av att

kontrollbesiktningsverksamheten enligt propositionen kommer att

stå under tillsyn av SWEDAC torde någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionsyrkandet i här aktuell del inte vara

påkallad. Motionen avstyrks således även i denna del.

5 Förslagen rörande övriga fordonskontroller

5.1 Propositionens förslag

Utskottet återger nedan regeringens förslag i vad de avser

eller berör andra fordonskontroller än kontrollbesiktningen.

Regeringen förordar följande:

1) För typbesiktningar av motorfordon enligt EG:s

direktiv, för typprovning av komponenter och system till

motorfordon samt för besiktningar av specialfordon och

tillbehör till sådana för transporter som avses i ADR-, ATP- och

TIR-överenskommelserna bibehålls nuvarande

besiktningsorganisation. Detsamma skall gälla beträffande

mopedbesiktning.

Det formella beslutet om typgodkännande enligt EG:s direktiv

och om godkännande av besiktningar av ovannämnda specialfordon

skall överföras från ASB till Vägverket fr.o.m. den 1 januari

1995.

2) Provning för fullständig registreringsbesiktning av

bussar och tunga lastbilar med en totalvikt över 3,5 ton bör

även fortsättningsvis utföras endast av ASB. Sådan registrering

är enligt regeringen att jämföra med typbesiktning.

Vid övriga registreringsbesiktningar,

exportvagnsbesiktningar, kopplingsbesiktningar och

lämplighetsbesiktningar skall provningen ske i konkurrens av

ackrediterade besiktningsföretag.

Beslut om godkännande vid nu nämnda besiktningar överflyttas

fr.o.m. den 1 januari 1995 från ASB till Vägverket.

3) Vad regeringen har förordat om att besiktningsföretag skall

vara ackrediterade, om datasystem, erfarenhetsåterföring och

information, om ASB:s organisation och ägarförhållanden samt

forskning om avgasemissioner m.m., om prissättning på

besiktningsuppdragen samt om service i glesbygd och som har

redovisats i avsnitt 4 Förslagen rörande kontrollbesiktningen

(s. 18--19) avser eller berör även de här aktuella "övriga

fordonskontrollerna".

4) Vägverkets beslut i ärende om typgodkännande och

registreringsbesiktningar skall kunna överklagas till länsrätt.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut innebär att

regeringen, såvitt avser "övriga fordonskontroller", föreslår

att riksdagen skall godkänna det som regeringen förordar om

1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i

konkurrens skall få utföra provning i samband med viss

registreringsbesiktning av fordon som AB Svensk Bilprovning i

dag har monopol på,

2. att det formella beslutet i ärenden om bl.a.

typbesiktning och registreringsbesiktning tas av Vägverket,

3. att det under vissa förutsättningar skall finnas

möjlighet att ge dispens från kravet på att ett

besiktningsföretag i glesbygd skall ha en fristående ställning,

4. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande

besiktningsföretag,

5. att prisregleringen slopas inom hela

fordonsbesiktningsområdet.

5.2 Motionsförslag

I tre motioner framställs yrkanden som avser särskilda frågor

med anknytning till "övriga fordonskontroller".

I här aktuell del av motion T53 (m, fp, c, kds) understryks

beträffande besiktningar av specialfordon och tillbehör till

sådana för transporter som avses i ADR-, ATP- och

TIR-överenskommelserna att provningarna skall utföras av ASB

även om besluten om godkännande överflyttas till Vägverket.

Vidare kräver motionärerna att typprovning av komponenter och

system till motorfordon skall -- med undantag för vissa

komponenter, t.ex. avgasrelaterade komponenter -- göras av

fristående ackrediterade besiktningsföretag. Motionärerna

föreslår slutligen, att regeringen -- sedan erfarenheter av den

nu aktuella avmonopoliseringen av fordonskontrollen har vunnits

-- återkommer till riksdagen med förslag om att fler former av

fordonskontroll får utföras av ackrediterade organ.

I här aktuell del av motion T48 (m) kritiseras regeringens

förslag att Vägverket skall fatta de formella besluten om

registreringsbesiktning. Motionären framhåller att förslaget

innebär att Vägverket ständigt måste ha beredskap för att kunna

fatta beslut i tvistiga fall, vilket drar kostnader och innebär

"byråkrati". Motionären frågar sig vidare om det över huvud

taget kan vara möjligt för Vägverket att på distans fatta beslut

i frågor som kräver en "okulärbesiktning". Motionären begär mot

denna bakgrund att de ackrediterade besiktningsföretagen skall

få fatta besluten.

I här aktuell del av motion T52 (nyd) -- yrkandena 2 och 3

-- motsätter man sig avmonopolisering av "övriga

fordonskontroller" men vill inte utesluta att dessa kontroller

senare kan utsättas för konkurrens, om ytterligare överväganden

skulle visa att konkurrensutsättning skulle leda till ökad

effektivitet.

5.3 Utskottets ställningstagande

Även om man i vissa motioner i princip är positiv till

regeringens förslag om upphävande av monopol på "övriga

fordonskontroller" till förmån för ackrediterade

besiktningsorgan finns viss tveksamhet i vissa detaljer.

I några motioner i ärendet har framförts kritik mot den i

propositionen föreslagna ordningen att beslut om godkännande vid

typbesiktningar och registreringsbesiktningar skall fattas av

Vägverket, sedan provningarna har gjorts av andra organ. Man

pekar på att riksprovplatsen i dag beslutar om godkännanden vid

nämnda slag av besiktningar. Denna kritik har utvecklats närmare

i motion T48 (m), som har redovisats ovan.

I en med anledning av proposition 1993/94:161 om

marknadskontroll för produktsäkerhet, m.m. väckt motion togs upp

frågan om risk för jäv om en och samma myndighet ges ansvar för

såväl typgodkännande som marknadskontroll inom ett

produktområde. Näringsutskottet ansåg inte i sitt av riksdagen

(rskr. 1993/94:328) godkända betänkande 1993/94:NU21 att frågan

borde bli föremål för ställningstagande av riksdagen i

anslutning till propositionen. Frågan om jävsproblem i

anknytning till produktdirektiv från EG enligt den äldre

modellen borde enligt näringsutskottet diskuteras när

ställningstaganden till ansvarsfrågor om typgodkännande är

aktuella. Detta gällde enligt näringsutskottet t.ex.

beträffande regeringens förslag i den till trafikutskottet

hänvisade propositionen 1993/94:167 om en effektivare

fordonskontroll. Jävsfrågan skulle sålunda aktualiseras om

Vägverket skulle ansvara för marknadskontrollen beträffande

fordon och besluta om typgodkännande m.m.

Medan regeringen vill att nuvarande besiktningsorgan för

vissa komponenter -- VTI, SP och ASB -- även i fortsättningen

skall typprova dessa komponenter vill man i motion T53 (m, fp,

c, kds), som redovisats ovan, att provningarna skall göras av

ackrediterade besiktningsorgan.

Mot nu angivna bakgrund och mot bakgrund av att regeringens

förslag beträffande "övriga fordonskontroller" avstyrks i

motionerna T46 (s), T47 (s), T50 (s), T51 (v) samt T52 (nyd)

yrkande 2 är utskottet inte berett att i nuvarande skede stödja

regeringens förslag beträffande de "övriga fordonskontrollerna",

för vilka således nuvarande ordning tills vidare bör vara

oförändrad. Propositionen avstyrks därmed i denna del.

Utskottets ställningstagande innebär sålunda att ASB:s

uppgifter beträffande övriga fordonskontroller för närvarande

bör lämnas oförändrade.

Utskottet anser emellertid inte att frågan om att

typbesiktningar och registreringsbesiktningar skall få ske genom

ackrediterade besiktningsorgan är slutligt avgjord.

Mot bakgrund av den tveksamhet i vissa avseenden som

uttrycks i motionerna T53 (m, fp, c, kds) och T48 (m) bör man

enligt utskottets mening avvakta erfarenheterna av en

avmonopolisering av kontrollbesiktningen innan man går vidare i

avmonopolisering av fordonskontrollen. Men sedan sådana

erfarenheter har vunnits och ytterligare analyser har gjorts,

som kan undanröja nuvarande tveksamhet i olika detaljer, bör

regeringen efter förnyade överväganden kunna återkomma till

riksdagen med förslag om fortsatt avmonopolisering av

fordonskontroller. Önskemål om en sådan ordning för behandlingen

av frågan ligger också underförstått eller uttrycks i motionerna

T53 (m, fp, c, kds) och T52 (nyd) yrkande 3. Vad utskottet

sålunda med anledning av nämnda motioner nu har anfört om

förnyade överväganden i fråga om fortsatt avmonopolisering bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Kontrollbesiktning av hobbyfordon

Från och med den 1 januari 1991 gäller enligt 74 §

fordonskungörelsen (1972:595) att periodiskt återkommande

kontrollbesiktning skall ske för fordon fr.o.m. 1951 års modell.

Kommunikationsdepartementet uppdrog i mars 1992 åt

kanslichefen Lennart Renbjer att kartlägga vilka regler som

försvårar utövande av hobbyfordonsverksamhet samt att överväga

vilka regeländringar som borde genomföras för att underlätta

denna verksamhet. Utredningsmannen redovisade i februari 1993

kartläggningen och sina överväganden i rapporten (Ds 1993:19)

Regler för hobbyfordon.

I rapporten föreslogs att den årliga fordonsskatten och

försäljningsskatten vid nyregistrering helt skulle slopas för

fordon av en årsmodell som är 30 år eller äldre samt att

kontrollbesiktning endast skulle behöva ske vartannat år för

personbilar, motorcyklar och lätta lastbilar av samma

årsmodeller.

Rapporten har remissbehandlats.

I den under allmänna motionstiden i år väckta motionen Sk642

(c) begärdes i yrkande 1, som hänvisades till skatteutskottet,

att fordon som är äldre än 30 år skulle befrias från

vägtrafikskatt och fordonsskatt, och i yrkande 2, som hänvisades

till trafikutskottet, att sådana fordon skulle befrias från

periodiskt återkommande kontrollbesiktning.

Yrkande 1 har i år behandlats av riksdagen tillsammans med

proposition 1993/94:181 om slopad årlig fordonsskatt för vissa

äldre fordon. På förslag i betänkande 1993/94:SkU27 har

riksdagen därvid med bifall till propositionen och med anledning

av yrkande 1 i motionen beslutat om en rullande 30-årsgräns för

fordonsskatten för personbilar, lastbilar, bussar och

motorcyklar (rskr. 1993/94:271).

Förslaget beträffande kontrollbesiktning av hobbyfordon i

rapporten Regler för hobbyfordon har efter remissbehandling

varit föremål för fortsatt beredning inom

Kommunikationsdepartementet. Beredningen beräknas utmynna i ett

regeringsbeslut i frågan för tillämpning fr.o.m. den 1 juli

1994. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att föreslå

någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsförslaget

beträffande kontrollbesiktning för äldre bilar. Utskottet

avstyrker därmed yrkande 2 i motion Sk642 (c).

7 Överlåtelsebesiktning av bilar

I motionerna T48 (m) och T49 (s) begärs att vid överlåtelse en

obligatorisk besiktning skall ske av bilar som är tio år eller

äldre.

Utskottet har i betänkandena 1988/89:TU1 (s. 11--12) och

1990/91:TU23 (s. 21--23) avstyrkt motioner med krav på

besiktning av begagnade bilar före ägarbyte. Genom ett sådant

krav skulle enligt motionerna den mindre seriösa handeln med

begagnade bilar saneras.

Utskottet har i betänkandena pekat på att ett krav på

kontrollbesiktning kan förbigås på det sättet att ägarbyte görs

utan att det registreras.

I 1990/91 års betänkande pekade utskottet vidare på att

Konsumentverket (KO) och Motorbranschens Riksförbund (MRF) år

1989 hade träffat en överenskommelse som innebar att

bilförsäljare anslutna till MRF skulle varudeklarera begagnade

personbilar, som saluhölls till enskild konsument, och att

Konsumentverket därefter hade utfärdat riktlinjer (KOVFS 1989:1)

för varudeklaration av begagnade personbilar, vilka trädde i

kraft den 1 oktober 1989. Utskottet ansåg att effekterna av

kravet på varudeklaration och Konsumentverkets bevakning av

frågor kring saluhållningen av begagnade bilar borde avvaktas

och att de aktuella motionsförslagen därför inte borde föranleda

något initiativ av riksdagen. Konsumentverkets riktlinjer

revideras för närvarande med anledning av den år 1991 införda

nya konsumentköplagen (1990:932). Reviderade riktlinjer beräknas

bli utgivna före den 1 juli i år.

Utskottet anser att tryggheten för köpare av begagnade äldre

bilar i första hand bör bygga på åtgärder på marknaden av den

art som utskottet pekade på i 1990/91 års betänkande mot

bakgrund av att krav på kontrollbesiktning kan förbigås.

Utskottet anser därför inte att något riksdagens initiativ med

anledning av de nu aktuella motionsförslagen är påkallat. Dessa

avstyrks därmed.

Utskottet vill erinra om att utskottet i det i början av

innevarande riksmöte avgivna betänkandet 1993/94:TU2 avstyrkte

ett motionsyrkande som var likartat med de här aktuella.

Utskottet ansåg att den då förutskickade, här aktuella

propositionen borde avvaktas.

Något obligatoriskt krav på överlåtelsebesiktning föreslås

inte i propositionen (s. 36--37). I propositionen pekar man

bl.a. på att den som avser att köpa en äldre bil kan skaffa

sig information om bilens skick vid den senaste

kontrollbesiktningen och att möjligheter finns till frivillig

besiktning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslagen rörande kontrollbesiktningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T46 yrkande 1 i

denna del och yrkande 2, 1993/94:T47 i denna del, 1993/94:T50 i

denna del och 1993/94:T51 i denna del, med anledning av

motionerna 1993/94:T48 i denna del, 1993/94:T52 yrkande 1 och

1993/94:T53 i denna del samt med bifall till proposition

1993/94:167 i denna del godkänner det som regeringen förordar

om:

dels att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i

konkurrens skall få utföra kontrollbesiktning av fordon som AB

Svensk Bilprovning i dag har monopol på,

dels att fordonsägarens ansvar för fordonet även får

omfatta ett krav på giltigt intyg om periodisk

kontrollbesiktning, vilket ersätter nuvarande beslut om

godkännande,

dels att resultaten från de senaste kontrollbesiktningarna

lagras i Vägverkets bilregister,

dels att det under vissa förutsättningar skall finnas

möjlighet att ge dispens från kravet på att ett

besiktningsföretag för kontrollbesiktning i glesbygd skall ha en

fristående ställning,

dels att AB Svensk Bilprovning behålls som ett

rikstäckande besiktningsföretag,

dels att prisregleringen slopas beträffande

kontrollbesiktning,

dels att ett utökat antal flygande inspektioner även skall

omfatta fordonens miljöegenskaper,

res. 1 (s)

2. beträffande personal för flygande inspektioner samt

reparationer vid kontrollbesiktning

att riksdagen avslår motion 1993/94:T48 i denna del,

3. beträffande förslagen rörande övriga

fordonskontroller

att riksdagen

a) med avslag på motionerna 1993/94:T48 i denna del och

1993/94:T53 i denna del samt med bifall till motionerna

1993/94:T46 yrkande 1 i denna del, 1993/94:T47 i denna del,

1993/94:T50 i denna del, 1993/94:T51 i denna del och 1993/94:T52

yrkande 2 avslår propositionen i den mån den ej omfattas av vad

utskottet hemställt ovan,

b) med anledning av motionerna 1993/94:T52 yrkande 3 och

1993/94:T53 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om förnyade överväganden om fortsatt

avmonopolisering av fordonskontroller,

res. 2 (s)

4. beträffande kontrollbesiktning av hobbyfordon

att riksdagen avslår motion 1993/94:T642 yrkande 2,

5. beträffande överlåtelsebesiktning av bilar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T48 i denna del och

1993/94:T49.

Stockholm den 19 maj 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp),

Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita

Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars

Björkman (m), Ines Uusmann (s), Rune Thorén (c), Lisbet Calner

(s) och Kenneth Lantz (kds).

Reservationer

1. Förslagen rörande kontrollbesiktningen (mom. 1)

Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)

anser

dels att den del i utskottets yttrande på s. 17 börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "kontakt med" bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Såvitt avser" och slutar med "dessa förslag" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill redan här framhålla att utskottet beträffande

kontrollbesiktningen stöder de motionsförslag, vari regeringens

förslag avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Det som" och på s. 23 slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som uttryckligen

framförs i eller som underförstått ligger bakom förslagen om

avslag på propositionen i motionerna T46 (s), T47 (s), T50 (s)

och T51 (v) -- att propositionen inte är föranledd av ett

behov av att förändra och effektivisera en dåligt fungerande

verksamhet. Den är i stället ett resultat av regeringens

övertygelse att statlig verksamhet skall avvecklas samt att

konkurrens är det enda verksammma medlet att uppnå

effektivisering.

Efter nästan 30 år med obligatorisk kontrollbesiktning har vi

i Sverige en fordonspark med hög teknisk standard, något som är

till gagn för både trafiksäkerheten och för miljön. Under åren

har ASB:s verksamhetsområde utvidgats till att omfatta även

typbesiktning av nya fordon, avgascertifiering och

registreringsbesiktningar.

ASB:s verksamhet uppfyller också kravet på god regional

tillgänglighet. Det finns 176 välutrustade bilprovningsstationer

utspridda över landet. Av fordonsägarna har 97 % en

bilprovningsstation inom 30 km från bostaden och hela 99 % har

en bilprovningsstation inom 60 km från bostaden.

Avgiftsnivån är låg internationellt sett.

I betänkandet (SOU 1992:115) Kontroll i konkurrens framhöll

utredaren (s. 62) bl.a. att han inte från konsumenthåll hade

funnit någon aktuell och uttrycklig kritik av den ordning enligt

vilken vi i Sverige hade bedrivit kontrollbesiktning av fordon.

ASB har i Motortestcentret i Jordbro kunnat bygga upp en

anläggning som har få internationella motsvarigheter. ASB följer

det internationella forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU)

inom sitt område och bedriver egen forskningsverksamhet.

Tillsammans med Statens naturvårdsverk bedrivs FoU inom

bilavgasområdet. En avveckling av ASB:s monopol medför en

uppenbar risk för att FoU upphör vad gäller metodutveckling,

eftersom varken ASB eller något annan aktör på marknaden torde

anse sig ha råd med sådan verksamhet.

I propositionen anförs att den nya tekniken för

fjärravkänning av avgasutsläppen av fordon i trafik numera

kan användas för att sålla ut fordon som skall stoppas vid

flygande inspektion. Så är emellertid inte fallet. Institutet

för vatten och luftvård samt ASB bedömer att det återstår år av

arbete innan tekniken är mogen för en löpande verksamhet.

Enligt utskottets mening finns i propositionen inte några

övertygande skäl för avmonopolisering av fordonskontrollen.

Regeringen har inte presenterat några bevis för att en

avmonopolisering skulle leda till att fler än 97 % av

fordonsägarna skulle få en bilprovningsstation inom ett avstånd

av 30 km från bostaden. Regeringen har inte heller presenterat

några bevis för att fordonsägarnas kostnader för kontrollerna

skulle minska eller för att verksamheten skulle bli effektivare.

Särskilt allvarligt är att det i propositionen inte finns en

analys av effekterna för glesbygden av en avmonopolisering.

Risken är uppenbar för att avmonopolisering kommer att

innebära ökad byråkrati, ökade kostnader och sämre service.

Det finns inte något i EG:s regelsystem som hindrar att

periodisk kontrollbesiktning utförs av monopolföretag.

Utskottet ansluter sig sålunda till vad som anförs i

motionerna T46 (s), T47 (s), T50 (s) och T51 (v) mot regeringens

förslag att över huvud taget upplåta fordonskontrollen för

konkurrens samt att slopa ASB:s monopol på kontrollbesiktning.

Såvitt avser förslagen rörande kontrollbesiktningen

tillstyrker utskottet således motionerna T46 (s), T47 (s), T50

(s) och T51 (v), samtliga fyra motioner i denna del. Utskottet

avstyrker därmed motionerna T48 (m) i denna del, T52 (nyd)

yrkande 1 och T53 (m, fp, c, kds) i denna del samt propositionen

i denna del.

Utskottets ställningstagande innebär beträffande ASB att

bolagets organisation m.m. liksom dess uppgifter beträffande

kontrollbesiktningen bör lämnas oförändrade.

Av utskottets ställningstagande till propositionsförslagen

rörande kontrollbesiktningen följer att utskottet även avstyrker

förslagen i motion T48 (m) om personal för flygande inspektioner

samt om reparationer vid kontrollbesiktning.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande förslagen rörande kontrollbesiktningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T46 yrkande 1

i denna del och yrkande 2, 1993/94:T47 i denna del, 1993/94:T50

i denna del och 1993/94:T51 i denna del samt med avslag på

motionerna 1993/94:T48 i denna del, 1993/94:T52 yrkande 1 och

1993/94:T53 i denna del avslår proposition 1993/94:167 i denna

del,

2. Förslagen rörande övriga fordonskontroller (mom. 3)

Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Även om" och på s. 26 slutar med "till känna" bort

ha följande lydelse:

Propositionsförslagen rörande övriga fordonskontroller

grundas inte på utredningsförslag i likhet med

propositionsförslagen rörande kontrollbesiktningen. Någon

närmare analys av nuvarande ordning beträffande de övriga

fordonskontrollerna och förslag grundade på en sådan analys har

således inte gjorts och kunnat presenteras för riksdagen. Detta

är en stor brist hos propositionen, men understryker att

propositionen huvudsakligen är föranledd av regeringens

övertygelse att statlig verksamhet skall avvecklas samt

regeringens blinda tro på att konkurrens är det enda verksammma

medlet att uppnå effektivisering.

Utskottet kan inte på det underlag som har framlagts för

riksdagen tillstyrka propositionsförslagen rörande övriga

fordonskontroller. Utskottet ställer sig sålunda i här aktuell

del bakom avslagsyrkandena i motionerna T46 (s), T47 (s), T50

(s) och T51 (v). Utskottet avstyrker därmed motionerna T48 (m)

och T53 (m, fp, c, kds) i här aktuella delar. Yrkandena 2 och 3

i motion T52 (nyd), som i här aktuellt avseende innebär

avstyrkande av propositionen med begäran om nytt förslag,

avstyrks också.

Utskottets ställningstagande i detta avsnitt innebär

beträffande ASB att bolagets organisation m.m. liksom dess

uppgifter beträffande "övriga fordonskontroller" bör lämnas

oförändrade.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande förslagen rörande övriga

fordonskontroller

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T46 yrkande 1

i denna del, 1993/94:T47 i denna del, 1993/94:T50 i denna del

och 1993/94:T51 i denna del samt med avslag på motionerna

1993/94:T48 i denna del, 1993/94:T52 yrkandena 2 och 3 och

1993/94:T53 i denna del avslår propositionen i denna del,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Förslagen rörande kontrollbesiktningen

Jag biträder reservation 1.

Förslagen rörande övriga fordonskontroller

Jag biträder reservation 2.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Förslag till riksdagsbeslut2

Motionerna3

Motioner väckta med anledning av propositionen3

Motion avgiven under den allmänna motionstiden

i januari 19944

Utskottet4

1 Nuvarande ordning för fordonskontrollen4

1.1 Det traditionella svenska systemet för

produktkontroll4

1.2 Krav på fordonskontroll m.m. i fordons-

kungörelsen (1972:595)5

1.3 Krav på kontroll av terrängfordon i terräng-

trafikkungörelsen (1972:594)8

1.4 Krav på fordonskontroll i militära vägtrafik-

kungörelsen (1974:97)8

1.5 Kontroll av fordon m.m. för transporter

som avses i ADR-, ATP- och TIR-överenskom-

melserna9

1.6 Krav på avgasgodkännande9

1.7 Antalet utförda fordonskontroller m.m.

under ett år10

1.8 Riksprovplatser för fordon och utrustning

i fordon10

2 Beslutade riktlinjer för avveckling av riksprovplats-

systemet, m.m.11

2.1 EG:s system för produktkontroll11

2.2 Riktlinjer för avveckling av riksprovplats-

systemet13

2.3 Lagen om teknisk kontroll, m.m.13

3 Huvuddragen i ärendet14

3.1 Propositionens huvudsakliga innehåll14

3.2 Propositionens förslag till riksdagsbeslut15

3.3 Ställningstaganden i motionerna till huvud-

dragen i propositionsförslagen16

3.4 Dispositionen av den följande delen av yttrandet16

4 Förslagen rörande kontrollbesiktningen16

4.1 Utskottets ställningstagande till frågan om

införande av konkurrens i fordonskontrollen16

4.2 Propositionens förslag rörande kontroll-

besiktningen18

4.3 Motionsförslag20

4.4 Utskottets ställningstagande20

5 Förslagen rörande övriga fordonskontroller23

5.1 Propositionens förslag23

5.2 Motionsförslag24

5.3 Utskottets ställningstagande25

6 Kontrollbesiktning av hobbyfordon26

7 Överlåtelsebesiktning av bilar27

Hemställan28

Reservationer29

Meningsyttring av suppleant32