Bet. 1993/94:TU9

Trafikutskottets betänkande

1993/94:TU09

Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

TU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1993/94:38

Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

samt nio motioner. Huvudfrågorna gäller en bolagisering av

Postverket samt lagreglering av postmarknaden.

I propositionen föreslås att Postverket ombildas till ett

statligt helägt aktiebolag, Posten Aktiebolag (Posten AB).

Huvudinriktningen för verksamheten skall oförändrat vara att

erbjuda post- och kassaservice åt företag, organisationer

och privatpersoner på den svenska marknaden. Bolaget föreslås

vidare svara för vissa myndighetsuppgifter.

I anslutning till förslaget om en bolagisering föreslås att

regeringen träffar avtal med Posten AB om begränsningar av

bolagets rätt att höja privatpersoners avgifter för

brevbefordran. Regeringen föreslår också åtgärder för att mildra

effekterna för ideella föreningar till följd av att befordran av

brev blir mervärdesskattepliktig. Vidare lämnas förslag om hur

särskilda samhällsåtaganden inom postverksamheten, såsom

totalförsvarets behov av postbefordran, handikappades behov av

grundläggande post- och kassaservice samt befordran av

blindskriftsförsändelser skall genomföras och finansieras.

Lagstiftningsförslaget avser främst en postlag. Lagens syfte

är enligt propositionen att fastställa grunden för post- och

kassaservicens omfattning. Postlagen skall vidare ge staten

förutsättningar att på en öppen marknad för postverksamhet följa

upp verksamheten så att de politiska målen för post- och

kassaservicen kan nås. Postlagen föreslås vidare innehålla

sådana bestämmelser för postverksamhet som motiveras av skyddet

för den personliga integriteten. I propositionen lämnas också en

rad andra förslag till lagändringar som sammanhänger med

införandet av en postlag och bolagiseringen av Postverket.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att bolagisera

Postverket och lagreglera postområdet. Därmed skapas goda

utvecklingsmöjligheter på postmarknaden samtidigt som bra

postkommunikationer kan garanteras i hela landet.

Regeringens förslag att bolagisera Postverket innebär att

25 % mervärdesskatt skulle komma att införas för befordran av

brevförsändelser. Utskottet anser emellertid att det är

angeläget att begränsa kostnadsökningarna och att mervärdesskatt

därför endast bör utgå med 12 %, dvs. samma skattesats som

gäller för personbefordran.

Riksdagen bör nu fatta beslut om att Postverket skall

bolagiseras den 1 mars 1994, dvs. en månad senare än vad

regeringen föreslagit. Regeringen bör vidare återkomma till

riksdagen med förslag om 12 % mervärdesskatt på brevbefordran i

sådan tid att det kan genomföras vid samma tidpunkt.

Utskottet anser att riksdagen bör göra ytterligare två

tillkännagivanden. Det ena gäller en förstärkning av

statsmakternas styrning, kontroll och inflytande med begäran om

årlig uppföljning och redovisning till riksdagen. Det andra

gäller krav på en övergångslösning som kompenserar vissa

tidskrifter för ökade kostnader som kan uppstå till följd av att

mervärdesskatt införs för postbefordran.

I nio reservationer från Socialdemokraterna yrkas avslag på

regeringens förslag om en bolagisering av Postverket,

lagstiftningsförslagen samt övriga förslag som sammanhänger med

bolagiseringen. Socialdemokraterna anser att Postens roll som en

del av landets totala kommunikationssystem och den stora

betydelse som posten har för strävandena till regional balans i

landet gör att verksamheten bör drivas även fortsättningsvis i

affärsverksform vilket möjliggör ett reellt demokratiskt

inflytande. Socialdemokraterna anser att en ny lagstiftning bör

utarbetas för postmarknaden som bl.a. bygger på ett

koncessionssystem för postföretagen som tryggar en solidarisk

finansiering av regionala och sociala kostnader.

Till betänkandet har fogats en meningsyttring från

v-suppleanten, i vilken han stöder samtliga s-reservationer.

Propositionen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform

för Postverket, m.m.

Förslag till riksdagsbeslut

1. att riksdagen antar regeringens förslag till

postlag,

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

lag om ändring i vallagen (1972:620),

lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,

lag om ändring i datalagen (1973:289),

lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,

lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,

lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade

och anhållna m.fl.,

lag om ändring i körkortslagen (1977:477),

lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),

lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

lag om ändring i tullagen (1987:1065),

lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

lag om ändring i lagen (1992:1613) om ändring i

bankrörelselagen (1987:617),

lag om ändring i lagen (1992:1619) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank,

lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och

kreditreglering,

lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på

skogskontomedel m.m.

Lagförslagen är fogade som bilaga 1 till detta

betänkande.

2. att riksdagen godkänner att Postverket ombildas till ett av

staten helägt aktiebolag den 1 februari 1994 (avsnitt 8.1),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra

bolagsbildningen och överföra Postverkets verksamhet med

tillgångar och skulder till Posten AB (avsnitt 8.1.1),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med

Posten AB om att upprätthålla post- och kassaservice i hela

landet (avsnitt 8.1.1),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

inriktningen och begränsningen av Postgirots verksamhet i det

nybildade bankaktiebolaget (avsnitt 8.2.2),

6. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

äganderätten till statens koncernkontosystem CassaNova (avsnitt

8.2.3),

7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

inriktningen och begränsningen av verksamheten i det nybildade

kreditmarknadsbolaget (avsnitt 8.2.4),

8. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

finansieringen av befordran av blindskriftsförsändelser och

handikappservice (avsnitt 9),

9. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om

mervärdesskatt på befordran av brev (avsnitt 10.1),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att i avtal med Posten

AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för

privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelse (avsnitt

10.2),

11. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

Postverkets uppgifter inom totalförsvaret och finansieringen av

totalförsvarets behov av postbefordran (avsnitt 10.3),

12. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

uppgiften att företräda Sverige i det internationella samarbetet

på postområdet (avsnitt 10.4),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med

Posten AB om postnummersystemet (avsnitt 10.5),

14. att riksdagen till Telestyrelsen: Upphandling av särskilda

samhällsåtaganden på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 29 600 000 kr (avsnitt 11).

Motionerna

1993/94:T21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:38 Postlag och en förändrad

verksamhetsform för Postverket, m.m.

1993/94:T22 av Ian Wachtmeister (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att effekterna av införande av

mervärdesskatt måste minimeras.

1993/94:T23 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskilda övergångsregler för viss typ av

tidningar vilka drabbas av stora kostnadsökningar på grund av

mervärdesskattepåslag vid postbefordran.

1993/94:T24 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering ur

landsbygdens synpunkt av Postverkets organisatoriska

förändringar,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag

om att ge Postverket fullständiga bankrättigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt momsbefrielse för Postverket,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att bolagisera

Postverket.

1993/94:T25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:38 Postlag och

en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

koncessionslagstiftning inom postområdet i enlighet med vad som

i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade

verksamhetsförutsättningar för Postgirot i enlighet med vad som

i motionen anförts.

1993/94:T26 av Christina Linderholm (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den positivt

prövar vad i motionen anförts om full kompensation för

effekterna av införande av momsplikt för Posten AB för

föreningsporto till ideella föreningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att i möjligaste mån förhindra

avgiftshöjningar för kunden vid distribution av tidningar och

tidskrifter.

1993/94:T27 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vilka uppgifter från

flyttningsanmälningarna som Posten AB får registrera och använda

sig av i sin verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Posten AB inte har rätt att sälja

registrerade uppgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samarbete mellan Posten AB och

folkbokföringsregistret.

1993/94:T28 av Per-Richard Molén och Olle Lindström (båda

m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kravet på tydlig redovisning av

kostnader och priser på postområdet.

1993/94:T29 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen

-- därest riksdagens majoritet beslutar enligt propositionen --

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om konsekvenserna för postservicen i landets glesare befolkade

delar.

Yttranden från andra utskott

Trafikutskottet har inhämtat yttranden från

konstitutionsutskottet (1993/94:KU2y), finansutskottet

(1993/94:FiU1y), försvarsutskottet (1993/94:FöU2y) och

näringsutskottet (1993/94:NU2y) över propositionen jämte

motioner i de delar som berör resp. utskotts beredningsområde.

Yttrandena återfinns i bilagorna 3--6.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

proposition 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform

för Postverket, m.m. samt nio motioner.

Under beredningsarbetet har utskottet mottagit

opinionsyttringar och synpunkter i form av namnlistor och

skrivelser såväl från enskilda personer som från olika

organisationer.

Betänkandet inleds med en kort bakgrundsbeskrivning. För en

utförligare redogörelse över postmarknadens struktur hänvisas

till Postlagsutredningens betänkande Postlag (SOU 1993:9) samt

till rapporten Postens konkurrensförutsättningar (Ds 1991:44)

som tagits fram inom Kommunikationsdepartementet.

Utskottet

1 Bakgrund

1.1 Postverket verkar alltmer i konkurrens

Den tekniska utvecklingen, förändringar i efterfrågan och

liberaliseringar har lett till en förändrad marknadssituation

för Postverket vars verksamheter därmed i varierande grad kommit

att utsättas för konkurrens.

Detta gäller även den grundläggande uppgiften brevbefordran

som under lång tid varit ett statligt monopol. Bestämmelser

härom har senast funnits i kungörelsen (1947:175) angående

Postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. Kungörelsen

upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993. Det råder alltså numera

fri konkurrens även på brevbefordringsområdet. Till

marknadsbilden hör även de alternativ som vuxit fram till fysisk

brevbefordran såsom telefax och elektronisk post.

1.2 Postmarknaden är delvis oreglerad

Någon lagstiftning som reglerar utövandet av själva

postverksamheten finns inte. Postverket är i stället underkastat

det allmänna regelsystemet för offentligrättslig verksamhet. Hit

räknas såväl grundlagsbestämmelser som annan offentligrättslig

reglering. Även civil- och näringsrättsliga bestämmelser har

betydelse för Postverkets uppträdande i affärsrelationer. Det

finns också offentligrättsliga regler som specifikt styr

Postverket. Dessutom finns det regler som Postverket har bestämt

skall gälla i den egna verksamheten, bl.a. avtalsvillkor då

Posten bedriver affärsverksamhet.

Brevbefordran i Postverkets regi har sålunda skyddats av en

författningsreglerad ensamrätt. Paketbefordran har alltid varit

öppen för fri konkurrens. Förmedlingen av statliga betalningar

har reglerats genom myndigheternas skyldighet att använda

Riksbanken eller Postgirot. Samhällets behov av post- och

kassaservice har tillgodosetts genom att riksdagen beslutat om

riktlinjer för Postverkets post- och kassaservice. Samtidigt har

Postverkets brev- och postgiroverksamhet skyddats med

regleringar.

1.3 Postverket styrs av olika mål

Nu gällande former för statsmakternas styrning av Postverkets

verksamhet beslutades i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil.

8, bet. TU11, rskr. 203). Vissa kompletteringar har emellertid

gjorts senare. Styrningen sker genom att riksdagen fastställer

servicemål, kvalitetsmål och ekonomiska mål på grundval av

rullande treårsplaner som upprättas av Postverket.

De fastställda målen har senast preciserats i 1992 års

budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU18, rskr.

276). Riksdagen har därmed lagt fast att en väl fungerande post-

och kassaservice skall finnas tillgänglig för alla oavsett

adressort. Denna post- och kassaservice skall omfatta

distribution av brev, paket och betalningar och tillhandahållas

alla vardagar. Uppdraget att tillhandahålla denna service har

getts till Postverket. Uppdraget innebär följande:

Service och kvalitet

En god grundläggande postservice skall ges till såväl stora

som små kunder i hela landet. Kundernas efterfrågan bör vara

styrande för Postverkets insatser. Förändringar av servicens

utformning i glesbygd bör ske varsamt.

Daglig service

Postverket skall tillhandahålla daglig postservice till alla

hushåll, företag och organisationer. I normalfallet skall dessa

ha tillgång till postutdelning och betalningsservice fem dagar i

veckan.

Rikstäckande service

Postverkets service skall vara rikstäckande. Brev, paket och

betalningar skall kunna nå alla oavsett adressort.

Brevbefordran

Postverket skall tillhandahålla brevbefordran med hög

tillförlitlighet enligt kundernas efterfrågan. Enstaka

försändelse skall befordras till enhetligt och rimligt pris.

Paketbefordran

Postverket skall tillhandahålla paketbefordran till ett

enhetligt pris för enstaka försändelser från privatpersoner.

Betalnings- och kassaservice

Postverket skall tillhandahålla daglig och rikstäckande

betalnings- och kassaservice. På orter där alternativ till

Postverkets betalnings- och kassaservice saknas skall staten

upphandla sådan service. Det överlåts på Postverket att finna

det billigaste och mest effektiva sättet att upprätthålla

betalnings- och kassaservicen.

Beredskapsplanering

Postverket skall svara för beredskapsplanering som en del av

totalförsvarsplaneringen. Bl.a. gäller detta postbefordran,

fältposttjänst och betalningsförmedling under kris eller i krig.

Utvärdering av utförd service

Postverket skall i samband med årsredovisning och treårsplan

redovisa hur servicen utförts och hur väl kvalitetsmålen

uppnåtts samt hur kunderna upplevt servicen.

Resultat och produktivitetskrav

Postverket skall generera en marknadsmässig förräntning av det

justerade egna kapitalet. Det långsiktiga utdelningskravet till

ägaren, staten, skall utgöra minst 5 % av justerat eget

kapital. Utdelningen bör ej överstiga 20 % av resultatet efter

skatt. Totalproduktiviteten skall öka med 2 % årligen under

perioden 1993--1995.

Postverket har på postbefordringsområdet även vissa

samhällsåtaganden, dvs. uppgifter som inte är affärsmässigt

motiverade men angelägna ur ett samhällsperspektiv. Till dessa

brukar räknas framför allt befordran av blindskrift,

beredskapsplanering och handikappservice.

I sammanhanget kan vidare anges att enligt förordningen

(1988:79) med instruktion för postverket har verket till

huvuduppgift att driva poströrelse, vari ingår att befordra och

distribuera brev och paket samt förmedla betalningar. Postverket

får enligt instruktionen också driva annan verksamhet som det

har särskilda förutsättningar för.

1.4 Postverkets organisation och ekonomi

Postverket är ett statligt affärsverk. Affärsverksformen

tillskapades genom 1911 års budgetreform. Verksformen innebär

bl.a. att den ekonomiska omslutningen inte redovisas över

statsbudgeten. Postverket är emellertid en integrerad del av den

statliga verksamheten och fungerar som förvaltare av statlig

egendom. Enligt regeringsformens bestämmelser får statens medel

inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt, och

statens medel står till regeringens förfogande. Investeringar

och finansieringen av dessa skall därför ytterst beslutas av

riksdagen. För affärsverken gäller vidare särskilda bestämmelser

om förvärv och försäljning av fast egendom samt om förvärv,

försäljning och bildande av bolag.

Verkets poströrelse är indelad i fem affärsområden, nämligen

Posten Brev, som förmedlar meddelanden och lättare varor inom

landet, Posten Lättgods, som förmedlar lättgods med vikter upp

till 35 kg inom landet, Posten Utrikes, som förmedlar

meddelanden och lättgods till och från andra länder, Postgirot,

som förmedlar betalningar samt Posten Bank och Kassa, som svarar

för kassaservice och banktjänster samt deltar i förmedlingen av

brev och lättgods och i förmedlingen av betalningar via

postgirot.

För poströrelsen är landet indelat i postregioner. I posten

ingår vidare ett antal särskilda resultatenheter som t.ex.

Posten Finans och Posten Frimärken. Posten har två verksamma

dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen AB.

Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för ca 15 rörelsedrivande

bolag. Inom bolagen bedrivs verksamheter som stödjer och

kompletterar poströrelsen. Härutöver har posten aktier och

andelar i ett antal företag. Posten och postens bolag bildar en

affärsverkskoncern.

Postens kundservice förmedlas genom ca 1 900 postkontor,

2 750 lantbrevbäringslinjer, 8 200 stadsbrevbäringsdistrikt

samt 40 000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i

postlådor och står till tjänst med kassaservice. I mycket glest

befolkade områden, där kostnaderna för lantbrevbäring skulle bli

orimligt höga, får hushållen sin postservice genom postväskor

(ca 10 000) som sänds med reguljära transportmedel till och

från enskilda hushåll eller till och från postombud hos vilka

hushållen får hämta eller lämna post. Enklare postservice

bedrivs i 350 orter på entreprenad i anslutning till butiker

m.m. I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser

till "uppsamlingspostkontor", där försändelserna sorteras och

därifrån sänds vidare till "spridningspostkontor" i

"brevområden" och "paketområden".

Antalet anställda inom Postverket var år 1992 drygt 53 000

personer. Postens resultat efter finansiella poster förbättrades

under år 1992 till 1 572 miljoner kronor (1 168 miljoner

kronor år 1991). Postens långsiktiga resultatmål om 5 %

vinstmarginal överträffades därmed. Avkastningen på det egna

kapitalet efter skatt var samma år drygt 17 %. Kraftfulla

rationaliseringar i kombination med högre förräntning på Postens

placerade medel är de främsta orsakerna till

resultatförbättringen.

1.5 Tidigare utredningar om Postverket

Den offentliga sektorn har under senare år varit föremål för

en omfattande prövning vad gäller verksamhet, inriktning och

organisation. Inte minst har detta gällt de statliga

affärsverken. Postverket har under senare år varit föremål för

en rad olika översyner både internt inom Posten och på initiativ

av regeringen, Riksdagens revisorer m.fl.

Ett antal utredningar och analyser har sålunda gjorts som

underlag för en prövning av lämplig verksamhetsform för

Postverket. Här kan särskilt nämnas den analys av Postverkets

konkurrensförutsättningar som genomförts inom

Kommunikationsdepartementet. Detta arbete finns redovisat i

promemorian Postens konkurrensförutsättningar (Ds 1991:44) som

remissbehandlades under hösten 1991. Vidare kan nämnas att

regeringen i maj år 1992 tillsatte en särskild expertgrupp inom

regeringskansliet med uppgift att närmare utreda de

konstitutionella aspekterna vid en ändrad verksamhetsform för

Televerket, Postverket och Statens järnvägar. Resultatet av

gruppens arbete har redovisats i promemorian Bolagisering av

affärsverk, konstitutionella aspekter (Ds 1992:101).

I mars år 1992 tillkallade regeringen en särskild utredare

med uppgift att utarbeta förslag till lagstiftning och ändrad

reglering för postmarknaden. Postlagsutredningen (K 1992:38) har

i betänkandet (SOU 1993:9) Postlag lämnat förslag till ny

postlag och vissa andra lagändringar m.m. Betänkandet har

remissbehandlats.

2 Riktlinjer för den framtida postverksamheten

2.1 Huvuddragen i regeringens förslag

I propositionen läggs fram förslag till en postlag och en

förändrad verksamhetsform för Postverket.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att

Postverket ombildas till ett av staten helägt aktiebolag, Posten

Aktiebolag (Posten AB) den 1 februari 1994. I propositionen

lämnas också vissa andra förslag till lagändringar som

sammanhänger med införandet av en postlag och bolagiseringen av

Postverket.

Förslaget till postlag anger vilken grundläggande post- och

kassaservice som skall tillhandahållas allmänheten. Postlagen

skall vidare ge staten förutsättningar att på en öppen marknad

för postverksamhet följa upp verksamheten så att de politiska

målen för post- och kassaservicen kan uppfyllas.

Postlagen föreslås vidare innehålla sådana bestämmelser för

postverksamhet som motiveras av skyddet för den personliga

integriteten såsom regler om hanteringen av obeställbara brev,

tystnadsplikt och ansvarighet vid postbefordran.

Posten AB föreslås handha en del uppgifter som innefattar

myndighetsutövning, nämligen medverkan vid val och

folkomröstning, särskild postdelgivning, tullkontroll,

utlämnande av körkort samt handläggning av

flyttningsanmälningar.

I propositionen redovisas hur bolagiseringen av Postverket

är avsedd att genomföras. Staten kommer att inneha samtliga

aktier i Posten AB. En redogörelse lämnas för skilda

överväganden inför bolagiseringen avseende konstitutionella

aspekter, såsom styrning och kontroll av det nya bolaget.

Huvudinriktningen för verksamheten skall enligt förslaget

oförändrat vara att erbjuda post- och kassaservice åt företag,

organisationer och privatpersoner på den svenska marknaden.

I anslutning till förslaget om förändring av Postverkets

verksamhetsform föreslås att regeringen träffar avtal med Posten

AB om begränsningar av bolagets rätt att höja privatpersoners

avgifter för brevbefordran. Regeringen föreslår också åtgärder

för att mildra effekterna för ideella föreningar till följd av

att befordran av brev blir mervärdesskattepliktig. Vidare lämnas

förslag om hur särskilda samhällsåtaganden inom

postverksamheten, såsom totalförsvarets behov av postbefordran,

handikappades behov av grundläggande post- och kassaservice samt

befordran av blindskriftsförsändelser skall genomföras och

finansieras.

2.2 Motionsförslag

Två motioner har väckts som avvisar regeringens riktlinjer för

den framtida postverksamheten och som föreslår att riksdagen

avslår propositionen.

Postverket uppfyller enligt motion T25 (s) väl de service- och

kvalitetsmål som regering och riksdag satt upp. En fungerande

postverksamhet är en väsentlig del av Sveriges infrastruktur.

Affärsverksformen ger goda förutsättningar såväl för kommersiell

verksamhet som för demokratiskt inflytande. Några övertygande

skäl har inte redovisats för att Postverkets verksamhet skulle

fungera bättre efter en bolagisering, anför motionärerna. De

framför vidare farhågor för att bl.a. postkassaservicen kommer

att minska i omfång till förmån för Posten AB:s bank- och

finansrörelse. I motionen påpekas också att det är en stor brist

att det inte redovisas hur kostnaderna för den olönsamma men för

samhället viktiga kassaservicen skall täckas efter år 1996.

I motionen konstateras vidare att den ökande konkurrensen på

postmarknaden har förändrat förutsättningarna för att

upprätthålla en rikstäckande postservice. Det är en nationell

angelägenhet att de regionala och sociala mål som riksdagen har

fastställt kan uppnås. Detta bör säkerställas genom lagstiftning

och annan styrning. En postlag måste därför, anser motionärerna,

ställa krav på att alla postbefordringsföretag tar ett ansvar

för att målen kan nås och att de bidrar till att täcka de

kostnader som detta medför. Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med förslag till en koncessionslagstiftning, som anger

vilka villkor ett postbefordringsföretag måste uppfylla för att

få tillstånd att bedriva postverksamhet.

Infrastrukturen, där postservicen utgör en viktig del, är en

samhällelig angelägenhet enligt motion T21 (v). Genom naturliga

monopol och sammanhållna system har det varit möjligt att uppnå

hög effektivitet och en rättvis fördelning av fungerande

transporter, telekommunikationer och postservice. Regeringens

förslag saknar vidare en helhetssyn. Ombildningen av Postverket

till aktiebolag, där lönsamhetskrav ställs på de enskilda

delarna, kommer att leda till att samarbetet inom Postverket

ersätts av interndebiteringar och maktkamper. Genom avvecklingen

av postmonopolet kommer det enligt motionärerna inte längre att

finnas något överskott som kan föras över till de olönsamma

delarna av verksamheten. Den föreslagna postlagen kommer i

längden att vara otillräcklig för att upprätthålla en

rikstäckande post- och kassaservice. Motionärerna avvisar därför

förslagen i propositionen.

2.3 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att avregleringen av

postmarknaden och den ökande konkurrensen ställer krav på

lagreglering i syfte att trygga att goda postkommunikationer

skall kunna garanteras i hela landet. En förändrad omvärld

ställer också nya krav på styrning och beslutsfattande samt

möjligheter till flexibilitet. Affärsverksformen har sina

uppenbara begränsningar. Därför är det nödvändigt att Posten ges

förutsättningar att utvecklas och konkurrera på samma villkor

som övriga företag på marknaden. Samtidigt måste statsmakternas

behov av styrning, kontroll och insyn tillgodoses på ett

tillfredsställande sätt. Utskottet anser att regeringens

riktlinjer om en lagreglering och en förändrad verksamhetsform

för Postverket väl svarar mot dessa behov.

Enligt utskottets mening bör det vidare råda etableringsfrihet

och konkurrens på postmarknaden. Utskottet ser därför positivt

på den markering som görs i propositionen i detta avseende. Den

koncessionslagstiftning som förordas i motion T25 (s) skulle

skapa etableringshinder och därigenom verka

konkurrensbegränsande. Syftet med avregleringen av postmarknaden

skulle därmed motverkas.

Av det anförda följer att utskottet anser att regeringens

förslag är väl utformade och att de kommer att bidra till en

positiv utveckling av postverksamheten i landet. Utskottet

avstyrker således de förslag till riktlinjer för den framtida

postverksamheten som förordas i motionerna T21 (v) och T25 (s).

3 Bolagisering av Postverket

3.1 Regeringens förslag

Varför bolag?

I propositionen framhålls att teknisk utveckling,

efterfrågeförändringar och avreglering har inneburit en

förändrad situation på postmarknaden. Nya tjänster har

tillkommit och nya företag har etablerat sig vilket gör att

Postverket på flertalet av sina delmarknader möter konkurrens

från privata företag. Den förändrade situationen ställer krav på

en utveckling av Postverkets verksamhetsform. Affärsverksformen

innebär begränsningar i fråga om t.ex. förvärv och försäljning

av fast egendom, försäkringar, upplåning samt möjligheter till

samarbete och samägande. En del problem har kunnat lösas genom

att aktiebolag har bildats inom Postverkskoncernen, men denna

blandform är olycklig och svår att styra anser regeringen.

Därför förordas en enhetlig associationsform.

Konkurrenterna är som regel aktiebolag. Regeringen finner

det därför angeläget att Postverket blir aktiebolag i likhet med

andra företag på postbefordrings- och betalningsmarknaden. De

tillgångar och skulder som nu förvaltas av Postverket avses bli

överförda till ett nybildat aktiebolag, Posten AB, som skall

vara helägt av staten. Den verksamhet som nu bedrivs inom

Postverkets olika affärsområden överförs efter hand till

dotterbolag.

Organisation

Av propositionen framgår vidare att den nu gällande

organisationen i sina huvuddrag kommer att gälla även efter

bolagiseringen. Detta innebär en organisation med fem

affärsområden, Posten Brev, Posten Lättgods, Posten Utrikes,

Posten Bank och Kassa samt Postgirot. I syfte att renodla

moderbolaget så långt som möjligt inrättas också ett

holdingbolag, Posten Service AB. Till holdingbolaget förs

verksamheter som är koncerngemensamma.

Affärsområdena Posten Bank och Kassa, Postgirot och Posten

Service AB kommer att ombildas till dotterbolag den 1 februari

1994. Affärsområdena Posten Brev, Posten Lättgods och Posten

Utrikes kommer inledningsvis att driva sina verksamheter som

affärsområden inom moderbolaget Posten AB. Senast vid utgången

av år 1994 kommer åtminstone brev- och paketverksamheten inom

Posten AB att drivas i dotterbolag.

Avtal

Avsikten är att överlåtelsen av Postverkets verksamhet,

tillgångar och skulder skall regleras i ett avtal mellan staten

och Posten AB. Detta överlåtelseavtal skall bl.a. reglera vilka

tillgångar och skulder samt rättigheter och åtaganden som skall

överföras. Mot bakgrund av den dominerande ställning som

Postverket i dag har är det regeringens uppfattning att Posten

AB bör kunna upprätthålla rikstäckande postservice till

enhetliga avgifter för enstaka försändelser utan särskild

ersättning. Detta skall regleras i avtal mellan staten och

Posten AB. Kravet på rikstäckande service skall också finnas med

i bolagsordningen för Posten AB.

Regeringen menar att dess förslag skapar förutsättningar för

att renodla statens roll som ägare av Posten AB i förhållande

till de intressen som statsmakterna i övrigt har att bevaka inom

postområdet. Utgångspunkten för staten som ägare anges vara att

erhålla avkastning på det egna kapitalet. Det primära ekonomiska

målet för verksamheten i Posten AB är därmed att ge räntabilitet

på eget kapital och utdelning till ägaren.

Ekonomi

Posten AB:s kapitalstruktur har betydelse för bolagets

utvecklingsmöjligheter. Kapitalstrukturen bör ge en tillräcklig

bas för bolagets verksamhet. Vid en sammanvägning av rimliga

soliditetsnivåer i respektive affärsområde framkommer att

soliditeten på koncernnivå bör vara ca 15 % på sikt. Vid

tidpunkten för bolagiseringen kommer Postkoncernens soliditet

att vara ca 11 %. Posten AB föreslås överta Postverkets alla

pensionsförpliktelser.

I propositionen redovisas att Postens resultat efter

finansiella poster under perioden 1994--1996 beräknas bli ca 600

miljoner kronor per år i början av perioden för att i slutet av

perioden uppgå till ca 1 miljard kronor per år. Regeringen anser

att på lång sikt måste detta resultat förbättras för att ägaren

skall kunna uppnå en tillfredsställande ekonomisk avkastning på

den förmögenhetsmassa som Postverket har att förvalta.

Mål

Målsättningen från ägarens sida bör enligt propositionen vara

att Posten AB på längre sikt skall kunna arbeta under

affärsmässiga villkor och uppvisa en avkastning jämförbar med

större svenska välskötta företag i motsvarande branscher. Detta

bör kunna uppnås genom en fortsatt rationalisering av

verksamheten och en anpassning av såväl tjänsteutbud som priser.

Koncerninriktning

Huvudinriktningen för Posten AB bör vara att erbjuda

rikstäckande post- och kassaservice. Bolaget bör direkt eller

genom dotter- eller intressebolag bedriva denna verksamhet.

Annan verksamhet än kärnverksamheten bör bedrivas endast om den

kompletterar huvudinriktningen och bidrar till att stärka

koncernens lönsamhet. Ytterligare en förutsättning är att detta

sker under ett rimligt risktagande.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Postverket ombildas

till ett av staten helägt aktiebolag den 1 februari 1994 samt

att regeringen ges bemyndigande att genomföra bolagsbildningen

och överföra Postverkets verksamhet med tillgångar och skulder

till Posten AB.

3.2 Motionsförslag

Regeringens förslag att bolagisera Postverket avstyrks i tre

motioner.

I motion T25 (s) framhålls att alla skall ha tillgång till

postservice på likvärdiga villkor var man än bor och arbetar. Av

den anledningen skall postverksamheten bedrivas av staten.

Postens roll som en del av landets totala kommunikationssystem

och den stora betydelse som posten har för strävandena till

regional balans i landet gör enligt motionärerna att

verksamheten bör drivas i en form som möjliggör ett reellt

demokratiskt inflytande. Endast om det kan visas att

affärsverksformen har sådana inbyggda effektivitetsbrister att

det försämrar eller fördyrar samhällsservicen bör

associationsformen ändras. Den svenska affärsverksformen är dock

unik genom att den ger såväl förutsättningar för ett

kommersiellt och marknadsnära agerande som möjligheter till ett

demokratiskt inflytande över viktiga samhällsfunktioner. Inte i

något sammanhang har heller påvisats, enligt motionen, att en

bolagisering av Postverket skulle leda till förbättringar av

verksamheten. Av bl.a. dessa skäl avvisar motionärerna

regeringens förslag att ombilda Posten till ett bolag.

I motion T21 (v) framhålls att affärsverken med sin speciella

form för insyn och kontroll har kunnat garantera att ensamrätten

inte missbrukas och att de samhälleliga målen uppfylls. Genom

naturliga monopol och sammanhållna system har det därmed varit

möjligt att uppnå både hög effektivitet och en rättvis

fördelning. Vidare anges i motionen att infrastrukturens

utbyggnad måste bygga på en helhetssyn där effekterna för

helheten är viktigast. Några sådana hänsyn tas inte i ett

renodlat marknadsstyrt system; där beräknas lönsamheten på varje

enskild verksamhet utan hänsyn till dess effekter på systemet

som helhet. De långsiktiga effekterna av det systemskifte som

föreslås bedöms därmed komma att bli omfattande.

Samarbetet mellan Postens olika delar kommer i än högre grad

än i dag att ersättas av arbete med debiteringar mellan olika

enheter och bolag och maktkamper om marknadsandelar inom

postområdet. Regeringens förslag till avreglering och

bolagisering av posten slår enligt motionärerna sönder det

nuvarande postsystemet. Vidare framhålls att riksdagen på olika

sätt fastlagt att det politiska inflytandet över planeringen av

samhällets infrastruktur bör öka. Genom den föreslagna

bolagiseringen försvåras i stället riksdagens inflytande.

I motion T24 (c) framhålls att Postverket möter konkurrens

från företag som bara verkar på de lönsamma delarna av

marknaden. Med nu gällande konkurrensregler innebär därför

förslaget om en bolagisering att Posten tvingas konkurrera med

företag som inte har någon skyldighet att nå invånarna i hela

landet. Vidare konstateras i motionen att Posten har varit ett

statligt ämbetsverk i 350 år och skött sina uppgifter med mycket

stor tillförlitlighet. Affärsverksformen har inte hindrat Posten

från att göra de förändringar man anser vara viktiga. Motionären

yrkar därför att regeringens förslag att bolagisera Postverket

avslås.

3.3 Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet konstaterar i sitt yttrande att

regeringens förslag fullföljer den strategi att överföra

Postverkets verksamhet i bolagsform som riksdagen tidigare har

godkänt. Enligt konstitutionsutskottets mening förekommer inte

några konstitutionella hinder mot en bolagisering av Postverket.

Konstitutionsutskottet har således inga erinringar mot

regeringens förslag och avstyrker därför det i motion T24 (c)

framförda yrkandet om avslag på förslaget om bolagisering av

Postverket.

I en avvikande mening från Socialdemokraterna avstyrks

förslaget om en bolagisering.

3.4 Näringsutskottets yttrande

Enligt näringsutskottets uppfattning har Postverket hittills

på ett förtjänstfullt sätt kunnat möta den förändrade

marknadssituation som uppstått och samtidigt uppfyllt kraven på

en rikstäckande service. Förändringarna av teknik och

konkurrensförhållanden kan emellertid förväntas fortsätta i

accelererande takt. Detta ställer nya krav på Postverket när det

gäller t.ex. styrning och beslutsfattande samt möjligheter till

flexibilitet och affärsmässighet.

Affärsverksformen har uppenbara begränsningar. Därför är det

enligt näringsutskottet nödvändigt att ge Postverket en

verksamhetsform som gör att Posten får förutsättningar att möta

de nämnda kraven och att kunna konkurrera på samma villkor som

den helt övervägande delen av de övriga företagen på marknaden.

Näringsutskottet tillstyrker därför regeringens förslag att

ombilda Postverket till aktiebolag. Det nya bolaget kan bedömas

få bättre förutsättningar än affärsverket att konkurrera om

t.ex. de stora företagskunderna i storstäderna. Därigenom skapas

också resurser för Posten AB att tillgodose kraven på en

rikstäckande service.

I en avvikande mening från Socialdemokraterna avstyrks

förslaget om en bolagisering.

3.5 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet anser att samhällets intresse av en god postservice

i hela landet och kravet på att den omfattande postverksamheten

kan bedrivas på ett effektivt sätt bör styra valet av

verksamhetsform. Om ingenting görs kommer Postverket att få

svårt att möta den ökande konkurrensen vilket kommer att leda

till svag lönsamhet. Utskottet anser det därför angeläget att

Postverket ges goda förutsättningar för en fortsatt

framgångsrik utveckling på en avreglerad marknad. Detta talar

för att Postverket i framtiden bör drivas i aktiebolagsform.

Denna uppfattning delas eller lämnas utan erinran av samtliga

utskott som avgivit yttranden till trafikutskottet.

Den motionsledes framförda kritiken mot regeringens förslag

om en bolagisering synes ha sin grund bl.a. i en befarad

privatisering av Postverket och tron att den demokratiska

kontrollen över postmarknaden kommer att minska samt att

servicen kommer att försämras, framför allt i de glest befolkade

delarna av landet. Utskottet vill med anledning härav erinra om

regeringsformens stadgande att statens medel inte får användas

på annat sätt än vad riksdagen har bestämt. Regeringen kan

sålunda inte privatisera ett av staten helägt Posten AB utan

riksdagens medgivande. Regeringen har ingen avsikt att

privatisera Posten. Utskottet delar denna uppfattning.

Statsmakternas styrning och inflytande över Posten kommer

att förändras när Postverket ombildas till bolag. Med den

föreslagna postlagen, den ersättning som skall utgå för

samhällsåtaganden samt det förhållandet att staten kommer att

äga bolaget skapas garantier för att såväl serviceåtaganden som

demokratiskt inflytande kan säkerställas. Av propositionen

framgår också att nu gällande mål för postkommunikationerna

kommer att ligga fast även efter bolagiseringen.

Utskottet vill vidare beröra de sysselsättningsmässiga

konsekvenserna av en bolagisering. Enligt vad utskottet erfarit

räknar Posten med att rationaliseringarna måste fortsätta för

att verksamheten inte skall bli förlustbringande och därmed en

belastning för skattebetalarna. Redan fattade beslut om kontors-

och produktionsnätet innebär att personalen beräknas minska med

ytterligare ca 10 000 årsanställda under perioden 1994--1996.

Detta besparingsprogram avses genomföras oavsett om Posten blir

bolag eller drivs vidare som affärsverk. Genomförs inte

bolagiseringen kan tvärtom ett ökat rationaliseringsbehov

förutses.

I sammanhanget kan vidare nämnas att i syfte att eliminera

behovet av uppsägningar pågår överläggningar mellan Posten och

de fackliga organisationerna om ett s.k. socialt kontrakt. Det

skulle innebära bl.a. att Posten t.o.m. den 1 juli 1995 inför

ett generellt villkorat uppsägningsstopp samtidigt som alla

postanställda som är äldre än 58 år erbjuds pensionering på

förmånliga villkor. Utskottet anser det angeläget att Postens

rationaliseringar kan genomföras på ett så socialt ansvarsfullt

sätt som möjligt.

Mot bakgrund av det anförda delar utskottet regeringens

uppfattning att Postverket bör ombildas till ett av staten

helägt aktiebolag. Utskottet anser dock, av skäl som redovisas i

avsnitt 6.5, att bolagsbildningen bör ske den 1 mars 1994, dvs.

en månad senare än vad regeringen föreslagit.

Företrädare för Finansinspektionen har framhållit att

Postgirots verksamhet bör överlåtas direkt från staten till

Posten AB:s dotterbolag Postgirot Bank AB. Utskottet som delar

denna uppfattning anser därför att regeringen bör bemyndigas att

göra denna överföring samt att överföra Postverkets resterande

verksamhet med tillgångar och skulder till Posten AB.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna T21 (v),

T24 (c) och T25 (s) avstyrks i nu behandlad del.

4 Statsmakternas styrning, kontroll och inflytande

4.1 Regeringens överväganden

I propositionen anges att ombildningen av Postverket till

aktiebolag förutsätter styrning i andra former än de som

används för ett affärsverk. Förutom genom lagstiftning kan

styrningen av ett bolag ske genom bestämmelser i

bolagsordningen, genom röstning på bolagsstämman och genom den

av stämman valda styrelsen. Ett bolags verksamhet kan också

begränsas eller ges viss inriktning genom avtal.

När Postverket bolagiseras upphör kontrollen av JO och JK.

Kontroll utövas i stället av de av bolagsstämman valda

revisorerna. Riksdagens revisorer kan även fortsättningsvis

utöva kontroll. Vidare gäller att Riksrevisionsverket (RRV) på

eget eller regeringens uppdrag kan utföra granskning utöver den

sedvanliga granskningen som årligen skall utföras enligt

aktiebolagslagen. I sammanhanget anges även att

tillsynsmyndigheten, med tillämpning av bestämmelserna i

förslaget till postlag, kommer att kunna utöva viss kontroll

över bolaget.

Beträffande riksdagens inflytande anges att eftersom staten

kommer att äga samtliga aktier i Posten AB kommer en redovisning

av verksamheten att lämnas till riksdagen genom de årliga

redogörelserna för de statliga företagen.

I propositionen redovisas vidare hur samhällets behov av

statistik fortsättningsvis kan tillgodoses. Vidare behandlas

vissa arkivfrågor och den påverkan som Posten genom sina

adresseringskrav kan utöva på valet av ortnamn i landet.

4.2 Motionsförslag

I motion T29 (c) framhålls att om regeringens förslag

genomförs är det ytterst viktigt att regeringen ser till så att

bolagiseringen inte medför negativa konsekvenser för mindre

orter och glesbygd i landet. Vidare bör enligt motionären

regeringen eller det föreslagna tillsynsorganet bevaka att inte

verksamhetsgrenar avvecklas eller avyttras till förfång för

servicen i de små orterna i landet och det småskaliga

näringslivets fortlevnad.

4.3 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare framhållit att utvecklingen på

postområdet har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Vid en

övergång till en avreglerad marknad samtidigt som

verksamhetsformen förändras gäller att särskilda krav måste

ställas på uppföljning och utvärdering. Riksdagen har därför

enligt utskottets mening ett berättigat intresse av att följa

upp att de politiska målen för post- och kassaservicen kommer

att uppfyllas även framgent.

Utskottet kan konstatera att den föreslagna postlagen ger

sådana möjligheter. Enligt denna lag skall sålunda utvecklingen

fortlöpande följas upp på postområdet. Postlagen och de avtal

som staten avser att träffa med Posten AB ger enligt utskottets

mening staten de instrument som möjliggör att invånarna i landet

kan garanteras en fullgod post- och kassaservice.

Utskottet anser att vid sidan av den redovisning av

postverksamheten som kommer att lämnas till riksdagen i samband

med de årliga redogörelserna för de statliga företagen finns det

behov också av en mer utförlig redovisning som belyser bl.a.

måluppfyllelse och servicegrad inom postmarknaden. Härvid bör

även rapporteras resultatet av det uppföljningsarbete som bl.a.

Post- och telestyrelsen skall bedriva. Redovisningen bör

lämpligen ske årligen i samband med regeringens

budgetproposition. Motsvarande redovisning bör även lämnas för

utvecklingen inom teleområdet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T29 (c)

torde bli tillgodosedd, bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

5 Postgirot

5.1 Regeringens förslag

Regeringen anmäler i propositionen att den i samband med att

Postgirot ombildas till aktiebolag avser att avskaffa Postgirots

ensamrätt till de statliga betalningarna. I syfte att uppnå

konkurrens på lika villkor mellan Postgirot och

bankerna/bankgirot föreslår regeringen att Postgirots

verksamhetsförutsättningar utvidgas. Främst sker detta genom att

Postgirot skall få rätt att ge ränta till såväl fysiska som

juridiska personer i samband med betalningsförmedling under

högst 360 dagar. För närvarande gäller att Postgirot endast kan

ge ränta till juridiska personer under högst 30 dagar. Postgirot

Bank skall få rätt att tillhandahålla betalningsmedel i form av

t.ex. checkar och kontokort samt att driva valutahandel.

Avsikten är emellertid inte att Postgirot Bank skall

utveckla en fullständig bankrörelse. Därför införs begränsningar

när det gäller de sammanlagda utestående krediterna och den

räntebärande inlåningsvolymen. Det sammanlagda beloppet av

krediterna bör inte överstiga 4 miljarder kronor sett som

genomsnitt under en tolvmånadersperiod. Den totala räntebärande

inlåningsvolymen bör på motsvarande sätt begränsas till 23

miljarder kronor. Vidare föreskrivs att traditionell

kreditgivning till företag och hushåll inte får bedrivas och att

villkoren för kontona inte får utformas så att en

sparkontorörelse utvecklas.

De föreslagna riktlinjerna för verksamheten skall tas in i

bolagsordningen. Väsentliga ändringar i denna skall kräva

regeringens godkännande, och inför förändringar i

verksamhetsförutsättningarna bör även enligt propositionen

riksdagen höras. En utvärdering av de föreslagna befogenheterna

för Postgirot Bank skall ske före utgången av år 1995.

5.2 Motionsförslag

I motion T25 (s) uttrycks stor oro för att den rikstäckande

betalnings- och kassaservicen inte skall kunna upprätthållas om

Postverket och Postgirot ombildas till aktiebolag respektive

bankaktiebolag eftersom möjligheterna till utjämning av över-

och underskott inom koncernen därmed minskar. Motionärerna

vänder sig även mot att Postgirots kvarvarande ensamrätt till

statliga betalningar avskaffas utan att Postgirot givits

möjlighet till autogirokoppling till bankernas lönekonton.

Motionärerna kan tänka sig förändringar av

verksamhetsförutsättningarna för Postgirot men anser att det bör

kunna ske inom en oförändrad associationsform.

Regeringens uttalande att den avser att upphäva Postgirots

ensamrätt till de statliga betalningarna är oacceptabelt,

understryker motionärerna. Riksdagen har nämligen tidigare

uttalat att denna förändring skulle ske på ett sådant sätt att

det uppstår konkurrens på lika villkor mellan de två

betalningsförmedlarna, Postgirot och Bankgirot. Detta skulle

uppnås bl.a. genom att Postgirot och affärsbankerna träffar

avtal om rätt för Postgirot att verkställa betalningar genom

debitering av banklönekonton. Något sådant avtal har emellertid

inte träffats. Enligt motionärernas bedömning medför regeringens

förslag att upphäva ensamrätten till de statliga betalningarna

och att ombilda Postgirot till aktiebolag en risk för försämrad

betalnings- och kassaservice i glesbygd.

I motion T21 (v) framhålls att regeringens förslag till

avreglering och bolagisering slår sönder det nuvarande

postsystemet. Möjligheterna att föra överskott från lönsamma

delar till glesbygd och mindre orter minskar eller försvinner.

Detta i sin tur befaras leda till att postkontor kommer att

läggas ner, att många medborgare får en försämrad service och

att många postanställda kommer att bli utan jobb. Den föreslagna

lagstiftningen om rikstäckande post- och kassaservice bedöms

inte kunna utgöra någon tillräcklig spärr för att servicen inte

skall försämras i utsatta områden.

5.3 Finansutskottets yttrande

Finansutskottet anser att en avveckling av Postgirots

särställning i det statliga betalningssystemet måste ske på ett

sådant sätt att konkurrens skapas som främjar effektiviteten i

betalningssystemet. För detta krävs konkurrens på lika villkor

mellan olika betalningsförmedlare. Finansutskottet har därför

framfört att man bör överväga att ge Postgirot möjligheter att

vidga sina verksamhetsramar på ett sådant sätt att krediter och

ränta på inlånade medel kan erbjudas även till privatpersoner --

allt i syfte att genom att främja konkurrensen skapa en effektiv

betalningsförmedling. Finansutskottet har också uttalat att det

är önskvärt att avtal träffas mellan Postgirot och

affärsbankerna om att ge Postgirot rätt att verkställa

betalningar genom debiteringar på bankkonton. Riksdagen har

hemställt att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag som bidrar till att skapa konkurrens på lika villkor och

främjar effektiviteten.

I likhet med vad finansutskottet tidigare anfört är det

önskvärt att sådana avtal träffas. Med de vidgade

verksamhetsförutsättningar som Postgirot Bank AB kommer att ges

kommer möjligheterna att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster att

väsentligen förbättras. Postgirot Bank AB blir ett

bankaktiebolag med möjlighet att träffa affärsmässiga avtal med

andra banker. Det kommer att finnas möjlighet att ta upp hur

denna fråga utvecklas i den nämnda utvärderingen.

Finansutskottet ser därför ingen anledning att som föreslås i

motion T25 (s) avvakta med den tänkta bolagiseringen av

Postgirot utan ser den snarare som en förutsättning för att

kunna skapa likvärdiga konkurrensförhållanden.

Finansutskottet betonar att från de utgångspunkter utskottet

har att bedöma är en rikstäckande kassa- och betalningsservice

av mycket stor betydelse för att åstadkomma en jämn fördelning

av den ekonomiska tillväxten i hela landet. Det är dock från

principiella utgångspunkter riktigare att kostnaderna för denna

samhälleliga uppgift regleras genom avtal mellan staten och

Posten AB än att de döljs av Postgirots kostnader för att

hantera de statliga betalningarna. Finansutskottet tillstyrker

därför från de utgångspunkter utskottet har att beakta att ett

anslag anvisas över statsbudgeten för att täcka kostnaderna för

den rikstäckande kassa- och betalningsservicen.

Med det anförda tillstyrker finansutskottet vad i

propositionen anförs om Postgirot och avstyrker motionerna T21

(v), T24 (c) och T25 (s) i här berörda delar.

I en avvikande mening från Socialdemokraterna avstyrks

regeringens förslag.

5.4 Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet anser att de skäl som tidigare har anförts

för att Postverket som helhet skall omvandlas till aktiebolag

även kan åberopas för Postgirots omvandling till bankaktiebolag.

Genom att Postgirot får denna associationsform blir det

befintliga regelverket för banker tillämpligt och därmed undviks

den särreglering som skulle bli följden om motionärernas förslag

skulle genomföras. Vidare anser näringsutskottet, i likhet med

vad som anförs i propositionen, att Postgirot inte skall ges

fullständiga bankrättigheter utan vara en bank huvudsakligen

inriktad på betalningsförmedling. Med hänvisning till vad som nu

har anförts avstyrker näringsutskottet motionerna T24 (c) och

T25 (s) i berörda delar.

När det så gäller avvecklingen av Postgirots monopol på

statliga betalningar vill näringsutskottet till en början erinra

om att detta förslag innebär att privatpersoner, företag och

myndigheter fritt kan välja betalningsförmedlare vid betalningar

till och från staten. En sådan åtgärd är i sig ett önskvärt steg

eftersom den bidrar till att en effektivitetsbefrämjande

konkurrens kan utvecklas. Frågan om ett avskaffande av

Postgirots ensamrätt har genom riksdagens tidigare uttalanden

kopplats dels till utvidgade verksamhetsförutsättningar för

Postgirot, dels till rätten att debitera banklönekonton.

Regeringens förslag i fråga om Postgirots

verksamhetsförutsättningar innebär, som tidigare har redovisats,

att Postgirot får avsevärt utökade möjligheter att ge ränta och

krediter till såväl företag som privatpersoner i samband med

betalningsförmedling. Postgirots konkurrensförutsättningar

förbättras därför påtagligt. När det gäller rätten att debitera

banklönekonton erinras om att detta inte har uppställts som ett

uttryckligt villkor för att Postgirots betalningsmonopol skulle

avskaffas, utan det har anförts (bet. 1992/93:FiU30 s. 175) att

det är önskvärt att en överenskommelse mellan Postgirot och

bankerna träffas med denna innebörd.

Enligt uppgift pågår alltjämt diskussioner mellan Postgirot

och Bankgirot/affärsbankerna om möjliga samverkansformer. Det

ankommer på dessa parter att sluta avtal om samarbete. Enligt

näringsutskottets uppfattning är det positivt om ett sådant

samarbete kan komma till stånd. Det kan härvid vara av värde för

Postgirot att få utvidgade verksamhetsförutsättningar och en ny

associationsform. Sammanfattningsvis anser näringsutskottet att

de framlagda förslagen väl tillgodoser berättigade krav i fråga

om konkurrensförhållandena på betalningsmarknaden.

Näringsutskottet framhåller också att en utvärdering av

verksamheten vid Postgirot Bank AB skall göras före utgången av

år 1995. I detta sammanhang är det enligt näringsutskottets

mening angeläget att en noggrann belysning sker av hur

konkurrensförhållandena har utvecklats. Mot bakgrund av vad som

nu anförts avstyrker näringsutskottet motion 1993/94:T25 (s)

även i denna del.

I en avvikande mening från Socialdemokraterna avstyrks

regeringens förslag.

5.5 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att de vidgade

verksamhetsförutsättningarna för Postgirot på ett effektivt sätt

kan bidra till att främja konkurrensen och göra det möjligt för

Postgirot att erbjuda välutvecklade tjänster. Utskottet vill

också understryka betydelsen av att en utvärdering görs på det

sätt som föreslås i propositionen av vad de nu föreslagna

befogenheterna innebär för Postgirot Bank AB. Utvärderingen bör

genomföras senast före utgången av år 1995. Som nämns i

propositionen bör då bl.a. beaktas hur begränsningarna i

bankaktiebolagets befogenheter och avregleringen av Postgirots

ställning för de statliga betalningarna har påverkat bolagets

ekonomi. Utskottet förutsätter vidare att utvärderingen kommer

att redovisas för riksdagen.

I samband med att Postgirot ombildas till bankaktiebolag avser

regeringen avskaffa Postgirots ensamrätt till de statliga

betalningarna genom att förordningen (1974:591) om skyldighet

för statlig myndighet att anlita Riksbanken eller Postgirot

upphävs. Frågan om Postgirot Bank AB kommer att kunna förmedla

betalningar till och från banksystemet genom debiteringar och

krediteringar av andra bankers konton är dock ännu inte löst.

Enligt trafikutskottets mening är det angeläget att denna fråga

kan ges en tillfredsställande lösning som bidrar till att skapa

konkurrens på lika villkor och främjar effektiviteten.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen

förordar om inriktningen och begränsningen av Postgirots

verksamhet i det nybildade bankaktiebolaget.

6 Mervärdesskatt på postbefordran

6.1 Bakgrund

Om Postverket övergår från att vara myndighet till att bli

bolag är det nuvarande undantaget från skatteplikt till

mervärdesskatt för befordran av brev m.m. inte längre

tillämpligt. Posten AB:s tjänster kommer således att omfattas av

skatteplikt till mervärdesskatt.

6.2 Regeringens förslag

Regeringen framhåller att genom mervärdesskattebeläggningen

undanröjs de nuvarande konkurrenssnedvridningarna gentemot

företag med liknande verksamhet som nu konkurrerar med

Postverket och vars tjänster omfattas av skatteplikten.

Skatteplikten och den därav följande avdragsrätten för ingående

mervärdesskatt underlättar också postbolagets möjligheter att

effektivisera sin verksamhet genom extern upphandling.

I propositionen framhålls att för de av bolagets kunder som

inte kan dra av ingående mervärdesskatt kommer ett införande av

mervärdesskatt för befordran av brevförsändelser att innebära en

kostnadshöjning. Vissa sådana kundgrupper anges ha möjlighet att

få särskilda rabatter vid större sändningar. Regeringen

konstaterar att den möjligheten inte står till buds för vissa

mindre föreningar, vilket kompenserar föreningslivet för de

ökade portokostnaderna. Regeringen förklarar därför att den

avser att uppdra åt Posten AB att tillhandahålla ett

föreningsporto för ideella föreningar som mildrar effekterna av

att befordran av brev m.m. blir mervärdesskattepliktig.

Postverket har tidigare meddelat att man avser att erbjuda

privatpersoner rabatter för att mildra effekterna av ett

införande av mervärdesskatt. För andra kundgrupper som saknar

möjlighet att dra av ingående mervärdesskatt erinras i

propositionen om den möjlighet som finns till särskilda rabatter

vid större sändningar. Även det faktum att konkurrens nu råder

om brevbefordran uppges för föreningar med stora sändningar ha

inneburit kostnadsbesparingar.

6.3 Motionsförslag

I motionerna T21 (v) och T25 (s) avvisas regeringens förslag

att bolagisera Postverket. Därmed förfaller frågan om

mervärdesskatt på brevbefordran.

I motion T23 (kds) anförs att vissa tidningar, som saknar

möjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt, kan komma

att drabbas av stora kostnadshöjningar på grund av

mervärdesskattepåslaget vid postbefordran. Motionären pekar på

att den nyligen tillsatta Pressutredningen kommer att behandla

frågan om tidningarnas mervärdesskattebelastning. Han pekar

också på att staten genom presstödet medverkar till mångfald i

pressen men att den stora kostnadsökning som nu drabbar vissa

tidningar motverkar presstödets syfte.

Enligt motionären bör därför den här typen av tidningar

erbjudas en övergångslösning som mildrar effekterna av att

befordran av tidningar blir mervärdesskattepliktig.

Övergångsbestämmelserna föreslås gälla intill dess att

statsmakterna fattat beslut om hur mervärdesskatten skall

hanteras för den här typen av tidningar.

I motion T22 (nyd) behandlas konsekvenserna av mervärdesskatt

för brevbefordran. Enligt motionären räcker det inte, som anges

i propositionen, att mildra effekterna under en övergångsperiod

genom att privatpersoner erbjuds rabatter. I stället yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna att effekterna bör

minimeras.

I motion T24 (c) framhålls att det inte finns några fördelar

med att införa mervärdesskatt på brevbefordran. Vidare anges att

det är mycket få länder som inte har en offentlig postverksamhet

som är befriad från mervärdesskatt. Motionären begär därför att

Postverket ges fortsatt befrielse från mervärdesskatt.

I motion T26 (c) anges att många ideella föreningar redan i

dag verkar under knappa ekonomiska förhållanden. Även en

relativt sett liten höjning av brevportot kan därmed leda till

begränsningar i verksamheten. Regeringens förslag att mildra

effekterna av införandet av mervärdesskatt bedöms därför inte

som tillräckligt. De ideella föreningarna måste i stället enligt

motionären tillförsäkras full kostnadskompensation.

6.4 Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet framhåller att mervärdesskatt på

brevbefordran i vissa fall kan få konsekvenser som motverkar

syftet med det statliga presstödet. Konstitutionsutskottet

erinrar om att regeringen nyligen har beslutat att en utredning

skall tillkallas för att undersöka behovet av direkta och

indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Frågorna om

mervärdesskatt ingår i utredningens arbete. Intill dess att

ställning tas på grundval av förslag från utredningen bör, som

anförs i motion T23 (kds), någon form av övergångsreglering

införas när det gäller avgifterna för befordran av de tidningar

som drabbas av kostnadshöjningar till följd av

mervärdesskattepåslaget. Detta bör enligt konstitutionsutskottet

ges regeringen till känna. Konstitutionsutskottet tillstyrker

således motion T23 (kds).

I en avvikande mening från Socialdemokraterna avstyrks den

föreslagna bolagiseringen av Postverket vilket innebär att

brevbefordran inte beläggs med mervärdesskatt. I en avvikande

mening från nyd avstyrks den begäran som riktas i motion T23

(kds) om en övergångsreglering.

6.5 Trafikutskottets ställningstagande

Regeringens förslag att bolagisera Postverket innebär att de

av Postverkets tjänster som är undantagna från skatteplikt

enligt 8 § punkt 7 lagen (1968:430) om mervärdeskatt skulle

komma att beläggas med 25 % mervärdesskatt. Utskottet anser

emellertid att det är angeläget att begränsa kostnadsökningarna

och att mervärdesskatt för dessa tjänster endast bör utgå med

12 %, dvs. samma skattesats som gäller för personbefordran.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om

mervärdesskatt på brevförsändelser i enlighet med vad utskottet

anfört i sådan tid att det kan genomföras den 1 mars 1994.

Av utskottets ställningstagande följer att Postverket bör

bolagiseras den 1 mars 1994, dvs. en månad senare än vad

regeringen föreslagit.

Utskottet anser det angeläget att effekten av att befordran av

brev blir mervärdesskattepliktig kan mildras så långt som det är

möjligt och ekonomiskt rimligt. Utskottet delar därför

regeringens uppfattning att Posten AB bör ges i uppdrag att

tillhandahålla ett särskilt föreningsporto för ideella

föreningar, vilket kompenserar föreningslivet för de ökade

portokostnaderna.

Under utskottets beredningsarbete har Postverket informerat

om de planer som verket har för att kompensera för de

merkostnader som vissa kunder åsamkas. Dessa åtgärder är

inriktade mot såväl privatpersoner som ideella föreningar och

andra kunder. Kompensationen innebär i flera fall att en

betydande nedsättning sker av priset på brevbefordran. För att

mildra effekterna av momsbeläggningen för privatpersoner avser

Posten sålunda erbjuda privatpersoner att använda

rabattfrimärken inköpta under år 1993 till portot 2,60 kr även

under år 1994. Dessutom planerar Posten under 1994 att erbjuda

privatpersoner möjlighet att köpa de nya frimärkena till ett

rabatterat pris. Vidare kommer Posten också att erbjuda

privatpersoner möjlighet att på enkelt sätt skicka s.k.

ekonomibrev till rabatterat pris.

Utskottet instämmer i konstitutionsutskottets bedömning att

behov härutöver finns för någon form av övergångslösning för den

typ av tidskrifter som omnämns i motion T23 (kds). Som

konstitutionsutskottet framhåller kan bolagiseringen medföra att

postbefordran av tidningar beläggs med mervärdesskatt, vilket

kan få konsekvenser som motverkar presstödet. Regeringen har

tillkallat en utredning som skall undersöka behovet av direkta

och indirekta stödåtgärder till dagspressen. Intill ställning

tas till utredningens förslag bör, som anförs i motionen, någon

form av övergångslösning övervägas när det gäller avgifterna för

befordran av de tidningar som drabbas av kostnadshöjningar till

följd av mervärdesskattepåslaget.

I sammanhanget kan erinras om att enligt lagen (1968:430) om

mervärdesskatt kan den som framställer tidskrifter åt ideella

organisationer leverera dessa skattefritt till utgivaren eller

direkt till medlemmarna utan att ta ut någon skatt. Förutom

distribution gäller detta även andra kringtjänster som

framställaren utför, t.ex. kuvertering och sortering. Tryckeriet

behöver därmed inte ta ut mervärdesskatt av den ideella

föreningen men kan ändå lyfta av momsbeloppet i sin bokföring.

Enligt Postverkets uppfattning betyder detta att de aktuella

tidskrifterna därmed inte behöver belastas med mervärdesskatt

för postavgifterna om fakturan från Posten sänds till

tryckeriet.

Utskottet förutsätter att Posten och regeringen noga följer

utvecklingen på området vad gäller såväl distribution av

mervärdesskattebefriade tidskrifter som andra konsekvenser av

att mervärdesskatt införs för brevbefordran.

Utskottet kan vidare konstatera att införandet av

mervärdesskatt innebär visst administrativt merarbete särskilt

för småföretag. Utskottet förutsätter att Posten aktivt kommer

att arbeta för att reducera de olägenheter som kan komma att

uppstå så att en smidig och effektiv hantering kan uppnås.

Vad utskottet nu anfört, om mervärdesskatt i detta avsnitt,

vilket bl.a. innebär att motion T23 (kds) tillstyrks, bör av

riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock delvis komma att

tillgodoses.

7 Avgifter

7.1 Bakgrund

År 1992 delegerades rätten att besluta om taxan för normalbrev

från regeringen till Postverket. Delegeringen kombinerades med

ett prismål som innebär att avgiften för brev upp till 500 gram

får höjas med högst 80 % av den genomsnittliga förändringen av

faktorprisindex för lastbilstransporter.

7.2 Regeringens förslag

I propositionen anges att Posten AB är och med stor

sannolikhet under överskådlig framtid kommer att förbli det

dominerande företaget på brevbefordringsmarknaden. I syfte att

skydda de konsumenter som inte har något alternativ till Posten

AB:s brevbefordran från allt för kraftiga prishöjningar bedöms

att ett pristak är nödvändigt. Pristaket skall riktas mot den

del av marknaden som saknar konkurrens. Regeringen föreslår

därför att nuvarande prismål för befordran av brev ersätts med

ett pristak för enbart privatpersoners avgifter för inrikes

befordran av brevförsändelse.

Pristaket innebär att denna avgift inte får överstiga en

viss nivå. Regeringen föreslås få bemyndigande att i avtal med

Posten AB reglera höjningen av avgiften för brevbefordran.

Pristaket kommer att utformas så att avgiften för

privatpersoners befordran av brevförsändelse upp till 500 gram

får höjas årsvis med högst den beräknade genomsnittliga

förändringen av nettoprisindex (NPI) under en treårsperiod.

Tillsynsmyndigheten bör vidare få till uppgift att övervaka

prisutvecklingen. Inför årsskiftet 1996/97 anges att

tillsynsmyndigheten bör ges i uppdrag att analysera effekterna

av pristaket och lämna förslag om eventuell framtida

prisreglering. Riksdagen skall enligt propositionen årligen

informeras om prisutvecklingen och om pristaket.

7.3 Motionsförslag

I motionerna T21 (v) och T25 (s) avvisas regeringens förslag

om bl.a. en bolagisering av Postverket. Därmed faller

propositionens förslag om de avtal som regeringen avser att

träffa med det nya postbolaget.

Inga motioner har väckts om utformningen av det föreslagna

pristaket. Däremot har motioner väckts om prisutvecklingen för

distribution av tidningar och tidskrifter samt om risken för

snedvridande konkurrenseffekter till följd av s.k. prisdumpning.

I motion T26 (c) framhålls att för många människor är

tillgången till postbefordrade tidningar och tidskrifter en

mycket viktig kontakt med yttervärlden. Den stora sociala

betydelse som tidningar har bl.a. för många gamla och

handikappade människor anges vara motiv nog för att bibehålla

den nuvarande avgiftsnivån för distributionen. Motionären

framhåller att det därför är av största vikt att i möjligaste

mån förhindra att fördyringar vid distributionen inte slår

igenom som avgiftshöjningar för kunden.

Bolagiseringen av Postverket genomförs bl.a. för att öka

konkurrensen inom postområdet, framhålls det i motion T28 (m).

Postverket kommer emellertid att behålla en stark position.

Detta ställer krav på att intäkter och kostnader redovisas på

ett sätt som gör det enkelt att bedöma prissättningen på

tjänster eller produkter som är utsatta för konkurrens.

Motionärerna hänvisar till en rapport (R 1992:9) från dåvarande

Statens pris- och konkurrensverk om posttjänster. I denna

konstateras att Postverkets verksamhet är starkt integrerad,

genom att samma distributionskanaler används för olika

produkter. Detta ställer, sägs det i rapporten, särskilda

redovisningstekniska krav för att kostnader skall kunna

särskiljas. Motionärerna understryker att det är viktigt att

tillsynsmyndigheten på postområdet verkar för att oklarheter

kring prissättningen på postområdet undanröjs. Om det visar sig

nödvändigt bör myndigheten återkomma med förslag om lagstiftning

eller krav på att konkurrensutsatt verksamhet skall drivas i

separata bolag.

7.4 Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att förslagen i

propositionen syftar till att renodla statsmakternas ansvar dels

för post- och kassaservicen, dels för att skapa regler som

möjliggör och stimulerar konkurrens inom postområdet.

Omorganisationen av Postverket syftar dessutom till att ge

bättre förutsättningar att möta konkurrensen. Posten AB kommer

även fortsättningsvis att ha en stark position på marknaden

varför det ställs särskilda krav på hur bolaget skall uppträda.

Näringsutskottet erinrar om att ett sådant synsätt även har

kommit till uttryck i den nya konkurrenslagens (1993:20) förbud

mot missbruk av marknadsdominerande ställning. I förarbetena

till konkurrenslagen nämns underprissättning som exempel på ett

beteende som kan utgöra missbruk av dominerande ställning. Om

det görs gällande att Posten AB vidtar åtgärder, t.ex.

underprissättning, som strider mot konkurrenslagen, kan

Konkurrensverket ingripa och har därvid möjlighet att t.ex. föra

talan i Stockholms tingsrätt.

Näringsutskottet anser att Posten i detta sammanhang bör

behandlas på samma sätt som andra företag som har en stark

ställning på sin marknad. För dessa uppställs inte några

särskilda krav på redovisningssystemen från konkurrenssynpunkt.

Enligt näringsutskottets uppfattning är det därför en sak för

Posten själv att utforma sin redovisning med hänsyn till de krav

som ställs t.ex. av redovisningslagstiftningen samt av verkets

egna behov av resultatmätning och styrning. Vad som nu sagts

hindrar inte att Konkurrensverket eller Marknadsdomstolen vid

tillämpning av konkurrenslagen kan ställa krav på hur

redovisningen skall vara utformad. Mot denna bakgrund avstyrks

motion T28 (m).

Näringsutskottet anser sålunda att det inte skall göras

något undantag i konkurrenslagen för Posten AB. Näringsutskottet

erinrar om att konkurrenslagens regler omfattar i princip varje

juridisk eller fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk

eller kommersiell natur. Lagen är tillämplig även på statliga

och kommunala organ som driver sådan verksamhet.

Myndighetsutövning är dock undantagen. Lagens räckvidd har

anpassats till vad som gäller enligt EG-rätten. Även om

affärsverksformen behålls skulle Posten omfattas av

konkurrenslagen.

7.5 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet anser att på en fungerande marknad med konkurrens

behövs normalt inte prisregleringar. Marknaden för brevbefordran

är sedan den 1 januari 1993 helt avreglerad. Marknaden

kännetecknas dock ännu inte av någon fungerande konkurrens.

Utskottet har därmed inget att erinra mot att regeringen

bemyndigas att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets

eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes

befordran av brev.

Utskottet instämmer i vad näringsutskottet anfört om

yrkandet i motion T28 (m) om krav på tydlig redovisning av

kostnader och priser. Härutöver vill utskottet tillägga att

genom det föreslagna pristaket minskar även risken för

korssubventionering från icke konkurrensutsatta tjänster till

konkurrensutsatta tjänster. Till bilden hör vidare att den

föreslagna bolagiseringen innebär att en ökad tydlighet uppnås

vid resultatöverföringar mellan olika enheter inom

postkoncernen. Vad gäller yrkandet i motion T26 (c) om

avgifter vid distribution av tidningar och tidskrifter vill

utskottet erinra om att under lång tid har statlig ersättning

utgått till Postverket för underskottet i tidnings- och

tidskriftsdistributionen. År 1991 beräknades underskottet i

denna distribution, av en utredning som genomfördes inom

Kommunikationsdepartementet, till 395 miljoner kronor. Efter det

att den statliga subventionen slopats har cirka hälften av detta

underskott kunnat kompenseras genom rationalisering och

avgiftshöjning. Enligt propositionen har Postverket för avsikt

att gradvis avveckla underskottet. Detta kommer att ske i

huvudsak genom rationaliseringar men till viss del även genom

avgiftshöjningar. Posten AB avser att under denna

anpassningsperiod visa hänsyn till kundernas ekonomiska

situation. Även utskottet anser det angeläget att eventuella

avgiftshöjningar sker varsamt.

Med hänvisning till vad som nu anförts anser trafikutskottet

att de behandlade motionsyrkandena inte bör föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet.

8 Vissa övriga regeringsförslag som sammanhänger med den

föreslagna bolagiseringen av Postverket

8.1 Rikstäckande service

Det regionala ansvaret består

I propositionen betonar regeringen att det är ett nationellt

samhälleligt intresse att det finns bra postkommunikationer

överallt och inte bara på de platser där den är lönsam. Större

företag och personer som bor i de stora städerna kommer alltid

att ha alternativ att välja mellan, medan småföretagarna och de

som bor utanför storstadsområdena måste få garantier för att

postservicen kan fungera på ett bra sätt. Gällande servicemål

kommer därmed inte att förändras när Posten bolagiseras.

Svårt att överblicka konkurrensläget

Posten anser sig i dagsläget kunna klara en daglig och

rikstäckande postservice utan någon särskild ersättning. Men

regeringen anser att det är svårt att överblicka hur

konkurrensen på det här området kan komma att utvecklas. I

framtiden kan det bli nya aktörer på marknaden. När den nya

postlagen trätt i kraft, måste den som vill bedriva

postverksamhet som avser brevbefordran anmäla detta till

tillsynsmyndigheten. Om det i framtiden skulle bli många aktörer

i storstadsområdena, där huvuddelen av intäkterna i dag

genereras, blir resultatet ökad konkurrens och pressade priser.

Skulle det då visa sig svårt för Posten att klara av att hålla

samma porto i hela landet pekar regeringen på möjligheten att

låta alla postföretag få vara med och dela på bördan. Det skulle

innebära en övergång från anmälningsskyldighet till

tillståndsgivning, kombinerat med avgifter som skulle användas

för att täcka kostnaderna för det regionala ansvaret.

Rikstäckande kassaservice

När det gäller den rikstäckande kassaservicen får Posten

ersättning av staten för den del som inte är kommersiellt

motiverat att bedriva. Regeringen anger att man har för avsikt

att fortsätta med nuvarande ordning genom att träffa ett avtal

mellan staten och Posten.

Avtalsreglering

I propositionen föreslås att regeringen ges bemyndigande att

träffa avtal med Posten AB om en rikstäckande postservice till

enhetliga priser för enstaka försändelser. I avtalet som avser

åren 1994--1996 anges att en reglering skall ske så att Posten

AB åtar sig rikstäckande postservice utan särskild ersättning.

Vidare föreslås att regeringen ges bemyndigande att träffa

avtal med Posten AB om en rikstäckande kassaservice till

enhetliga priser för enstaka betalningar och kassatjänst. Under

avtalsperioden som avser åren 1994--1996 kommer Posten AB att

ersättas för den rikstäckande kassaservicen med 300 miljoner

kronor per år.

8.2 Ersättning för samhällsåtaganden

Postverket har ett antal särskilda samhällsåtaganden. Dessa

uppdrag har Postverket hittills huvudsakligen finansierat med

egna medel. Att Postverket fått bära dessa kostnader beror på

att statsmakterna i många fall funnit det enklare att ålägga

Postverket att tillhandahålla dessa tjänster än att finansiera

uppdragen direkt över statsbudgeten. Postverkets

samhällsåtaganden är befordran av blindskriftsförsändelser och

handikappservice i samband med postservicen.

Mot bakgrund av den förestående ombildningen av Postverket

till aktiebolag föreslås att Posten AB ersätts för kostnaderna

för samhällsåtagandena. Sedan år 1967 ersätts Postverket för

kostnaderna för befordran av alla slags blindskriftsförsändelser

genom ett anslag över statsbudgeten. Ersättningen har dock

kommit att begränsas till försändelser som skickas till eller

från vissa institutioner. Ersättning för de försändelser som

skickas portofritt mellan synskadade har inte utgått. Kostnaden

för denna service beräknas till 27 miljoner kronor per år.

Regeringen anser att Posten AB bör få ersättning för denna

kostnad. Ersättning för förmedling av blindskrifter till eller

från vissa institutioner finansieras för närvarande med anslag

över Socialdepartementets huvudtitel.

Regeringen anser det vidare angeläget att tillgängligheten

till post- och kassaservice är god även för äldre och

handikappade. Postverket tillämpar därför riktlinjerna för

glesbygdsservicen generöst för sådana hushåll. Hög ålder eller

sjukdom kan motivera att lantbrevbäraren gör avstickare till

enstaka ensligt belägna hushåll. Postverkets kostnad för denna

merservice har beräknats till 20 miljoner kronor. Regeringen

anser att denna service även fortsättningsvis bör erbjudas äldre

och handikappade i glesbygden och att Posten AB därför bör

ersättas för kostnaden härför.

8.3 Statens betalningssystem

Bakgrund

Det statliga betalningssystemet består för närvarande av

statsverkets checkräkning (SCR) i Riksbanken samt statens

koncernkontosystem CassaNova i Postgirot. CassaNova bygger på

Postgirots koncernkontosystem, men har anpassats efter statens

särskilda behov av redovisning och information.

Riksrevisionsverket (RRV) företräder och kontrollerar SCR med

anslutna postgirokonton samt betalningssystemet i övrigt.

Huvuddelen av de statliga betalningarna förmedlas i dag via

Postgirot och Riksbanken.

Regeringens förslag

I propositionen föreslås att statens koncernkontosystem

CassaNova skall ägas och tekniskt förvaltas av Postgirot Bank

AB. Det är enligt RRV en oskiljaktig del av Postgirots

bokföringssystem och därmed en integrerad del av Postgirot. Att

förlägga driften någon annanstans än i Postgirot är enligt RRV

en praktisk omöjlighet. Staten skall genom RRV ha full insyn och

beslutanderätt i frågor som rör statens betalningssystem.

Postgirot får ingen ersättning för förvaltningen. Informationen

som hanteras inom systemet skall vara förbehållen staten genom

RRV.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet har angett att man inte har någon erinran mot

vad som i propositionen anförs om statens betalningssystem och

fortsatt huvudmannaskap för statens koncernkontosystem

CassaNova.

8.4 Kreditmarknadsbolag

Regeringens förslag

Postens affärsområde Bank och Kassa bedriver viss

finansieringsverksamhet vid sidan av postverksamheten, framför

allt kreditförmedling åt Nordbanken. Övrig verksamhet består

huvudsakligen av betalningsförmedling åt Postgirot och bankerna

samt brev- och pakettjänster.

I propositionen anges att affärsområdet Bank och Kassa skall

ombildas till ett aktiebolag, som huvudsakligen skall bedriva

postverksamhet. Den finansieringsverksamhet som nu bedrivs i

Bank och Kassa bör överföras till ett nybildat

kreditmarknadsbolag, Posten Kredit AB. De verksamheter som det

nya bolaget skall få bedriva är att förmedla krediter,

betalningar och andra finansiella tjänster. På samma sätt som

när det gäller Postgirot Bank AB anges att de begränsningar av

verksamheten som skall gälla i kreditmarknadsbolaget skall

skrivas in i bolagsordningen. Vidare sägs det att i

bolagsordningen bör föreskrivas att denna i vissa väsentliga

delar inte får ändras utan regeringens godkännande. Inte heller

i fråga om detta bolag bör regeringen, utan att först höra

riksdagen, godkänna ändringar i bolagsordningen som medför att

bolagets verksamhetsförutsättningar ändras.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker att den finansieringsverksamhet

som nu bedrivs inom affärsområdet Bank och Kassa överförs till

ett nybildat kreditmarknadsbolag, Posten Kredit AB. De

riktlinjer som regeringen föreslår för bolaget är enligt

näringsutskottets uppfattning väl avvägda. Näringsutskottet

noterar att det härutöver finns utrymme för bolaget att

distribuera ytterligare finansiella tjänster, t.ex. genom en

utökning av den typ av samverkan med banker som för närvarande

förekommer med Nordbanken och Sparbanken.

8.5 Totalförsvaret

Bakgrund

Postverket är ansvarig myndighet för funktionen postbefordran

inom totalförsvaret. I uppgiften ingår att utarbeta underlag för

statsmakternas beslut om målen för denna funktion under krig.

Vidare skall den funktionsansvariga myndigheten bl.a. samordna

beredskapsförberedelser samt planera och budgetera dessa,

samordna och genomföra krigsplanläggning samt svara för att

personal utbildas. Ansvaret omfattar också

postbefordringsföretagens beredskapsplanläggning och

personalkontroll.

Postverkets nuvarande kostnader för totalförsvarsåtgärder

uppgår till ca 24 miljoner kronor per år. Postverket står i dag

självt för dessa kostnader.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att Telestyrelsen som tillsynsmyndighet

inom postområdet övertar funktionsansvaret för postbefordran

inom totalförsvaret.

Enligt propositionen skall merkostnader för särskilda

beredskapsåtgärder för postbefordringen finansieras över

statsbudgeten. Ett postbefordringsföretag bör därför kompenseras

av staten om det vidtar åtgärder som har sin grund i beredskaps-

och försvarsaspekter och som går utöver vad andra verksamheter

av betydelse för totalförsvaret blir ålagda. Omfattningen av

dessa åtgärder bör enligt regeringen tills vidare hållas på

nuvarande nivå. Regeringen föreslår därför att

tillsynsmyndigheten får disponera samma belopp som Postverket

använder för ändamålet för upphandling av nödvändiga tjänster

och utrustning från de postbefordringsföretag som är av intresse

i beredskapssammanhang.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet erinrar i sitt yttrande -- 1993/94:FöU2y --

om att kommunikationsverken har utomordentligt stor betydelse

för totalförsvaret. I de senaste försvarsbesluten har hög

prioritet givits åt åtgärder för att säkerställa en god

beredskapsnivå inom dessa områden. I samband med de förändringar

som nu vidtas avseende verksamhetsformerna är det därför viktigt

att beredskapsfrågorna uppmärksammas och ges en grundlig

behandling. Den uppnådda beredskapsnivån får inte försämras till

följd av ändrade verksamhetsformer. Snarare bör krav kunna

ställas på en förbättring till följd av den effektivisering som

sker.

Försvarsutskottet framhåller vidare i sitt yttrande att det

är viktigt att ansvaret för beredskapsplaneringen klart

definieras. Lösningen av dessa frågor i framtiden anges komma

att kräva kontinuitet och stabilitet. Det är också viktigt att

ta till vara den kompetens som finns inom området.

Försvarsutskottet konstaterar mot denna bakgrund att

beredskapsfrågorna uppmärksammats och getts en grundlig

behandling i regeringens förslag. Enligt försvarsutskottets

mening har förutsättningar därmed skapats för att bibehålla en

god beredskapsnivå. Den valda organisationsformen för att

behandla beredskapsfrågorna bör emellertid följas upp och

utvärderas då erfarenheter vunnits.

I en avvikande mening från Socialdemokraterna framförs att

en bolagisering innebär ett första steg mot en privatisering som

ur försvarssynpunkt är negativt.

8.6 Internationellt samarbete

I propositionen anges att utvecklingen av det internationella

samarbetet på postområdet går mot att en åtskillnad görs

mellan operatörsfunktioner och regulatörsfunktioner. Med

operatörer avses sådana företag eller myndigheter som ombesörjer

den praktiska postverksamheten medan regulatörer är de

myndigheter som bl.a. uppställer regler för postverksamheten.

Regeringen bedömer att när det gäller de uppgifter i det

internationella samarbetet som har karaktären av

myndighetsutövning är det naturligt att tillsynsmyndigheten vid

en bolagisering av Postverket träder i Postverkets ställe. Detta

innebär bl.a. att huvudansvaret för de ingångna

överenskommelserna inom ramen för Världspostföreningen (UPU)

flyttas till tillsynsmyndigheten i den utsträckning det rör sig

om regulatörsuppgifter.

För operatörsfunktionen bedöms att för närvarande är det

enda möjliga valet det blivande statliga postbolaget, Posten AB.

Regeringen föreslår därför att det bör ankomma på Posten AB att

företräda Sverige i frågor som avser affärsmässig och operativ

verksamhet på postområdet, t.ex. taxor och system för avräkning

och tekniska standarder.

8.7 Postnummersystemet

Postverket har utvecklat ett postnummersystem för att

effektivisera det nationella sorterings- och transportsystemet.

Postnumren gör det möjligt för Postverket att åstadkomma en

rationell och effektiv postdistribution till lägsta möjliga

kostnad.

Enligt regeringens mening tillgodoses

postbefordringsföretagens intressen bäst genom att det statliga

postbolaget övertar förvaltningen av postnummersystemet. Bolaget

måste dock ha skyldighet att informera tillsynsmyndigheten innan

viktigare ändringar genomförs liksom att offentliggöra beslutade

ändringar i god tid innan de genomförs. Härigenom tillgodoses

även andra intressenters behov av tid för införande av nya

uppgifter i sina adressregister och andra register.

8.8 Anslagsfrågor

I propositionen anges att myndighetsverksamhet enligt den

föreslagna postlagen i princip skall finansieras med avgifter.

Regeringen anser emellertid att kostnader för upphandling av

samhällsåtaganden samt för totalförsvarets behov bör finansieras

över statsbudgeten. Regeringen beräknar att dessa ersättningar

kommer att uppgå till 71 miljoner kronor per år.

Medelsberäkningen fördelas på följande ändamål:

24 miljoner kronor; Totalförsvarets behov av postbefordran.

27 miljoner kronor; Befordran av blindskrift.

20 miljoner kronor; Handikappservice i samband med

postservice.

Regeringen har tidigare förordat att den nya regleringen av

postmarknaden och bolagiseringen av Postverket genomförs den 1

februari 1994. För perioden från februari till juni 1994

beräknas den sammanlagda ersättningen till 29,6 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att detta belopp anvisas på tilläggsbudget.

För samma period föreslås vidare att Post- och telestyrelsens

förvaltningskostnader täcks inom ramen för det ordinarie anslag

som Telestyrelsen disponerar för budgetåret 1993/94.

8.9 Motionsförslag

I motionerna T21 (v) och T25 (s) avstyrks regeringens förslag

att ombilda Postverket till ett aktiebolag. Följaktligen

avstyrks även de regeringsförslag som sammanhänger med den

föreslagna bolagiseringen.

8.10 Trafikutskottets ställningstagande

Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast att alla

skall ha tillgång till en väl fungerande post- och kassaservice.

Trafikutskottet anser att detta mål bör bestå. Utskottet har

därför ingen erinran mot att regeringen ges bemyndigande att

träffa avtal med Posten AB om att upprätthålla post- och

kassaservice i hela landet. Som utskottet har anfört tidigare

förutsätts att en löpande uppföljning görs över hur post- och

kassaservicen kommer att utvecklas.

Trafikutskottet delar vidare finansutskottets bedömning om

statens betalningssystem. Utskottet tillstyrker följaktligen vad

regeringen föreslår om äganderätten till statens

koncernkontosystem CassaNova.

Utskottet instämmer i näringsutskottets uppfattning om

kreditmarknadsbolaget. Utskottet tillstyrker följaktligen också

vad regeringen förordat om inriktningen av verksamheten i det

nybildade kreditmarknadsbolaget.

Utskottet anser det angeläget att de särskilda

samhällsåtagandena på postområdet kan föras vidare i den nya

avreglerade miljön på postområdet. Utskottet anser att det är en

principiellt riktig ordning att kostnaderna för särskilda

samhällsåtaganden regleras genom avtal mellan staten och

aktuella postbefordringsföretag. Genom den föreslagna

finansieringsformen skapas en ökad grad av tydlighet i

samhällets beställningar. Utskottet tillstyrker därmed

regeringens förslag om finansieringen av

blindskriftsförsändelser och handikappservice.

Beträffande totalförsvarsfrågorna delar trafikutskottet

försvarsutskottets uppfattning att regeringens riktlinjer

innebär att förutsättningar skapas för att bibehålla en god

beredskapsnivå. Utskottet har tidigare behandlat frågan om en

uppföljning av den nya lagregleringen och bolagiseringen av

Postverket. Utskottet förutsätter att inom ramen för detta

arbete kommer även beredskapsmässiga frågor att behandlas som

påtalats av försvarsutskottet. Utskottet tillstyrker mot denna

bakgrund regeringens förslag om Postverkets uppgifter inom

totalförsvaret och finansieringen av totalförsvarets behov av

postbefordran.

Utskottet delar regeringens bedömning av hur Sverige bör

företrädas i det internationella samarbetet. Utskottet

förutsätter att berörda parter kan utveckla ett effektivt

samarbete för att undvika dubbelarbete och gemensamt verka för

att de postpolitiska målen främjas.

Utskottet anser att det är mest ändamålsenligt att ansvaret

för postnummersystemet vid bolagiseringen av Postverket får

övertas av det statliga postbolaget. Av hänsyn till övriga

postbefordringsföretag och externa intressenter bör dock Posten

AB som föreslås vara skyldigt att informera tillsynsmyndigheten

innan viktigare ändringar beträffande postnumren vidtas och

offentliggöra dessa i god tid innan ändringarna genomförs.

Utskottet tillstyrker följaktligen att regeringen bemyndigas

träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens

förslag om samhällsbetalda åtaganden. Utskottet har vidare

förordat att Postverket skall bolagiseras den 1 mars 1994, dvs.

en månad senare än vad regeringen föreslagit. Härav följer att

medelsbehovet för upphandling av särskilda samhällsåtaganden bör

beräknas till 23,7 miljoner kronor.

I samband med behandlingen av anslagsfrågor kan utskottet

vidare konstatera att det tidigare ställningstagandet för en

mervärdesskatt på 12 % för befordran av brevförsändelser

påverkar Postens resultat positivt samtidigt som statens

inkomster försämras. Utskottet förutsätter att regeringen i

samband med 1994 års budgetproposition redovisar förslag hur

denna icke förutsedda statsfinansiella resultatförsämring på

uppskattningvis 50 miljoner kronor per år kan kompenseras genom

en reducering av anslaget till Posten AB för rikstäckande

betalnings- och kassaservice.

9 Lagförslagen i propositionen

9.1 Regeringens förslag

I propositionen föreslås att riksdagen antar en postlag.

Postlagen har till syfte att fastställa grunden för den post-

och kassaservice som skall erbjudas allmänheten. Lagen avses

också ge statsmakterna möjlighet att kontrollera att de

politiska målen för post- och kassaservice uppfylls på en

avreglerad postmarknad. I propositionen redovisas vidare vissa

ändringar i nu gällande lagstiftning. Dessa ändringar motiveras

huvudsakligen av förslaget till postlag och förändrad

verksamhetsform för Postverket. I det följande beskrivs

huvuddragen i regeringens lagförslag.

Varför reglering?

Som bakgrund för regeringens ställningstagande anges att

dagens situation med möjlighet för flera konkurrerande

postföretag att etablera sig på marknaden förstärker behovet av

en reglering på postområdet. Regeringen framhåller i

propositionen att det är av avgörande betydelse att staten

skaffar sig ett instrument för att se till att vissa

grundläggande behov av postkommunikation kan tillgodoses

överallt i landet.

Till bilden hör vidare enligt propositionen att med fri

konkurrens finns det risk för att den icke lönsamma postservicen

försämras om inget görs för att förhindra detta. Det är

naturligt att nya postbefordringsföretag försöker koncentrera

sig på den del av postverksamheten som ger störst vinster,

framför allt företagspost i de större städerna vilket kan

försvåra situationen för det eller de företag som vill eller

måste ägna sig åt en rikstäckande postservice. Det är därför av

avgörande betydelse att staten skaffar sig ett instrument för

att se till att vissa grundläggande behov av

postkommunikationer kan tillgodoses överallt i landet och inte

bara där den är lönsam. En reglering tjänar också syftet att ge

postbefordringsföretagen vissa spelregler för sin verksamhet.

Övergripande mål

De nuvarande övergripande målen om rikstäckande post- och

kassaservice bör enligt regeringen ligga fast och anges i en

postlag. Det innebär att en daglig och rikstäckande brev- och

paketbefordran skall tillhandahållas och enstaka brev och paket

befordras till enhetliga och rimliga priser. Vidare skall det

finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att alla kan

sända och ta emot betalningar till enhetliga priser.

Ansvaret för den grundläggande post- och kassaservicen skall

enligt lagförslaget vila på staten. Staten kan sedan uppdra åt

ett eller flera företag att medverka till att en sådan service

finns. Inledningsvis anges att en väl fungerande post- och

kassaservice i hela landet skall säkerställas genom avtal med

blivande Posten AB.

Uppföljning

I postlagen anges att regeringen själv eller genom en

myndighet fortlöpande skall följa utvecklingen på postområdet

och bevaka att post- och kassaservicen motsvarar samhällets

behov. Därigenom ges regeringen möjlighet att kontrollera att de

grundläggande krav på service som samhället ställer tillgodoses.

Den snabba utvecklingen på kommunikationsområdet kan också

medföra att förändrade eller nya krav behöver ställas upp.

Tillståndsanmälan

Enligt förslaget till postlag gäller att den som vill bedriva

postverksamhet måste anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Däremot fordras inget tillstånd. Företag som befordrar brev

skall enligt lagen stå under myndighets tillsyn. Postlagen anger

vidare att postverksamhet skall skötas på ett tillfredsställande

sätt så att avsändarnas och mottagarnas personliga integritet

skyddas.

Tystnadsplikt för brev

Bestämmelser om tystnadsplikt införs i postlagen och gäller

brevmeddelanden eller därmed jämställda försändelser.

Tystnadsplikten gäller alla som fått tillgång till brev som

befordras i postverksamheten och avser såväl innehållet i brevet

som avsändares och mottagares identitet.

Bolagiseras Postverket gäller inte längre

offentlighetsprincipen. Därför föreslås särskilda bestämmelser

om tystnadsplikt i den nya postlagen, vilka därmed gäller alla

postföretag.

Offentlighet

Offentlighetsprincipen kommer fortsättningsvis att gälla de

delar av Postens verksamhet som rör myndighetsutövning. Hit hör

t.ex. Postens uppgifter vid allmänna val, postdelgivning,

tullmedverkan m.m.

Obeställbara försändelser

Postlagen föreslås reglera hur obeställbara försändelser skall

hanteras. Bestämmelserna kommer till skillnad från i dag att

gälla alla postföretag, men begränsas till enbart brev. Det blir

tillsynsmyndigheten som kommer att ansvara för hanteringen av

obeställbara brev. I en situation med flera postföretag blir det

enbart tillsynsmyndigheten som får rätt att öppna obeställbara

brevförsändelser.

Ansvar förutsätter avtal

Postverkets nuvarande ansvarighetskungörelse upphör om Posten

blir aktiebolag. Ansvarigheten föreslås i stället regleras i

postlagen och då enbart avse brevförsändelser.

Frihet att ge ut inrikes frimärken

Postlagen föreskriver inga begränsningar av rätten att ge ut

frimärken för inrikes brev. Regeringen förutser dock inte något

intresse hos andra postföretag än Posten AB att ge ut frimärken.

Däremot anger postlagen regler för användande av frimärken vid

utrikes försändelser.

Fortsatt röstning på postkontoren

Rikskatteverket föreslås bli central myndighet för alla former

av röstning i val om Posten bolagiseras. Regeringen anser att

det i de olika vallagarna bör föras in att poströstning, precis

som i dag, får ske på postkontoren och att Posten utser

röstmottagare.

Andra uppgifter som postdelgivning, utlämning av körkort och

handläggning av flyttningsanmälan kommer även i fortsättningen

att kunna ske genom medverkan av Posten på uppdrag av myndighet.

Regeringen föreslår att det i framtiden skall vara möjligt att

ge dessa uppdrag även till andra postföretag.

Postens tullkontroll blir kvar

Tullagen föreslås ändras så att Posten AB blir skyldigt att

medverka vid tullkontroll av postförsändelser. Annars befarar

regeringen allvarliga förseningar på grund av det stora antalet

försändelser som passerar posttullanstalterna.

Ny tillsynsmyndighet

I propositionen anges att det självfallet är viktigt att kunna

förebygga uppkomsten av oseriös verksamhet liksom att i

efterhand kunna ingripa mot konstaterade missförhållanden. Detta

torde enligt regeringens mening kunna uppnås även utan ett krav

på tillstånd, nämligen genom att låta postverksamheten i landet

stå under tillsyn av en statlig myndighet. Sedan den 1 juli 1992

finns en särskild myndighet, Telestyrelsen, som har hand om

tillstånd och tillsyn m.m. på telekommunikationsområdet.

Eftersom tillsynen på postområdet torde kräva förhållandevis

begränsade resurser anser regeringen att det saknas anledning

att tillskapa en särskild tillsynsmyndighet för detta område.

Med hänsyn till detta och eftersom posttillsynen har vissa

beröringspunkter med den verksamhet som utövas av Telestyrelsen

enligt telelagen, förordar regeringen att styrelsen blir

tillsynsmyndighet även på postområdet. En av

tillsynsmyndighetens uppgifter blir att fortlöpande följa

utvecklingen på hela postområdet och bevaka att den

grundläggande postservicen motsvarar samhällets behov. I

postlagen anges de formella befogenheterna och sanktioner som

behövs för att tillsynen skall kunna bedrivas på ett effektivt

sätt.

9.2 Motionsförslag

I motionerna T21 (v) och T25 (s) avvisas regeringens

lagförslag.

9.3 Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet föreslår i sitt yttrande --

1993/94:KU2y -- en ändring i förslaget till postlag. I

föreskriften i 19 § 3 om tystnadsplikt bör hänvisningen till

rättegångsbalken utformas så att den inte bara avser

kvarhållande av försändelser utan också beslag av försändelser.

Konstitutionsutskottet föreslår därför att föreskriften får

följande lydelse: "3. uppgift som hänför sig till åtgärd att

kvarhålla eller beslagta försändelser enligt bestämmelserna i 27

kap. rättegångsbalken."

Konstitutionsutskottet anger vidare i sitt yttrande att

uttrycket "postverket" förekommer i både

tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Frågan

om en redaktionell ändring i grundlagarna med anledning av

förslaget om en bolagisering av Postverket bör enligt

konstitutionsutskottet kunna tas upp i samband med beredningen

av de grundlagsförslag som beräknas bli inlämnade i december

1993.

9.4 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att postmarknaden bör

lagregleras.

En väl fungerande postservice är av stor samhällelig

betydelse. Angelägenheten av att postverksamhet kan bedrivas på

ett effektivt och tillförlitligt sätt, samtidigt som den

personliga integriteten kan skyddas, talar för att verksamheten

underkastas vissa regler. I fråga om såväl brev som paket har

avsändare och mottagare ett befogat krav på att förmedlingen

sker på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Det är också

viktigt att avsändare och mottagare kan lita på att innehållet i

postförsändelser inte röjs. Detta gäller framför allt innehållet

i brev, som generellt måste anses ha en förtrolig och personlig

karaktär. Av detta följer att de förändringar som nu föreslås på

postområdet innebär en precisering och renodling av

statsmakternas politiska ansvar för post- och kassaservicen

resp. ansvaret för att skapa spelregler som möjliggör och

stimulerar konkurrens inom postområdet.

Utskottet anser att regeringens förslag till postlag synes

vara väl ägnat att säkerställa att de av riksdagen fastställda

målen för postverksamheten uppfylls. Enligt 1 § i förslaget till

postlag skall det i landet finnas en rikstäckande postservice

som innebär att brev och paket kan nå alla oavsett adressort.

Det skall finnas möjlighet för alla att få brev befordrade till

enhetliga och rimliga priser. Privatpersoner skall också ha

möjlighet att få paket befordrade till enhetliga priser.

Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som

innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot

betalningar till enhetliga priser. Utskottet vill också

framhålla betydelsen av vad som anges i 2 § om regeringens

ansvar att följa utvecklingen på postområdet och bevaka att

postservice och kassaservice motsvarar samhällets behov.

Beträffande postlagens lydelse ansluter sig trafikutskottet

till konstitutionsutskottets uppfattning. Hänvisningen till

rättegångsbalken bör sålunda utformas så att den inte bara avser

kvarhållande av försändelser utan också beslag av försändelser.

Det betyder att 19 § första stycket punkt 3. bör ha följande

lydelse: "3. uppgift som hänför sig till åtgärd att kvarhålla

eller beslagta försändelser enligt bestämmelserna i 27 kap.

rättegångsbalken."

Utskottet har i det föregående förordat en senareläggning av

Postens bolagisering från den 1 februari 1994, som regeringen

föreslår, till den 1 mars 1994. Som en följd av detta

ställningstagande bör ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till postlag

erhålla av utskottet i bilaga 2 framlagt förslag till

lydelse. Vidare bör ikraftträdandebestämmelserna i regeringens

samtliga övriga lagförslag ändras på sätt som framgår av

utskottets hemställan.

Med de sålunda föreslagna ändringarna tillstyrks

propositionens förslag till postlag och samtliga övriga

lagförslag.

10 Adresshantering

10.1 Motionsförslag

I motion T27 (fp) konstateras att på ett år flyttar två

miljoner personer i landet. Dessutom ändrar Postverket sina

postnummer i 1,5 miljoner fall varje år på grund av ändrade

distriktsindelningar, nya kvarter m.m. Med en stor postmängd

måste det enligt motionären då och då bli fel som beror på att

adressuppgifterna inte är korrekta. Kostnaderna för

felförsändelser är mycket stora. För att underlätta uppgiften

och minska kostnaderna för felförsändelser anges att Posten har

byggt upp ett basregister över människor, företag och adresser i

Sverige. Detta skall innehålla alla postadresser och på sikt

finnas i lokala postkontors terminaler för automatiska

adresskontroller. Posten levererar dessa ändringar till

folkbokföringsregistret men också till SPAR-registret.

Båda dessa register är enligt motionen beroende av att de

får ändringarna snabbt och läsligt. Flyttningsanmälningar,

postnummersystemet och basregistret kan användas till annat än

att garantera att post kommer fram till rätt adress. Inom

Postverket uppges att det har funnits tankar på att använda

dessa uppgifter till att sälja adresser.

Med anledning av detta framhåller motionären att tre villkor

bör ställas utöver de villkor som anges i propostionen innan en

bolagisering kan ske. För det första bör det klart framgå vilka

uppgifter från flyttningsanmälningar som Posten AB får

registrera och använda sig av i sin verksamhet. Vidare bör

Posten AB förbjudas att sälja adresser m.m. Slutligen anges att

Posten AB bör vara skyldig att samarbeta med

folkbokföringsregistret så att nya uppgifter om flyttningar och

nya postnummer kan hanteras snabbt och effektivt.

10.2 Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande anfört att

datalagens (1973:289) regler om förande av personregister på

ADB-medium gäller för såväl Postverket som det nya postbolaget.

Den i motion T27 (fp) väckta frågan om vilka uppgifter från

flyttningsanmälningar som får registreras får således avgöras

med ledning av datalagen. Lagens bestämmelse om förbud att utan

tillstånd i lag, förordning eller särskilt regeringsbeslut sälja

uppgifter ur personregister utan medgivande av den registrerade

riktar sig dock bara mot myndigheter och kan således inte

tillämpas på det nya postbolaget. Föreskrifter om skyldighet för

bolaget att lämna uppgifter till folkbokföringsregister måste

meddelas genom lag. En alternativ väg att gå när det gäller att

reglera försäljning och uppgiftslämnande till

folkbokföringsregister kan vara att träffa avtal med det nya

bolaget. Konstitutionsutskottet utgår från att regeringen följer

frågorna med beaktande av integritetsskyddsintressena. Något

tillkännagivande med anledning av motionen är därför inte

erforderligt enligt konstitutionsutskottet varför motionen

avstyrks.

I en avvikande mening från Socialdemokraterna konstateras

att propositionen förbigår viktiga integritetsfrågor av den art

som berörs i motionen.

10.3 Trafikutskottets ställningstagande

Som konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande gäller

datalagens (1973:289) regler om förande av personregister på

ADB-medium för såväl Postverket som det föreslagna postbolaget.

Den i motionen väckta frågan om vilka uppgifter från

flyttningsanmälningar som får registreras får således avgöras

med ledning av datalagen. Även när det gäller frågorna om

försäljning av personuppgifter och folkbokföringens behov av

uppgifter från postbolaget delar utskottet för sin del

konstitutionsutskottets bedömning. Enligt vad utskottet erfarit

har Postverket fattat beslut om att fortsättningsvis skall inte

någon försäljning ske av adresser.

Utskottet förutsätter följaktligen att regeringen följer

frågorna med beaktande av integritetsskyddsintressena. Motionen

avstyrks.

11 Utredning om bankrättigheter och konsekvenserna av

Postverkets organisatoriska förändringar

11.1 Motionsförslag

I motion T24 (c) föreslås att i stället för de neddragningar

som nu planeras bör Posten söka sig nya arbetsuppgifter. Som

exempel på tillkommande arbetsområden anges att kvalificerad

postpersonal kan åta sig att utföra banktjänster. Posten skulle

därmed kunna konkurrera med bankerna. Genom en förbättrad

konkurrenssituation bedöms att den stora skillnaden mellan in-

och utlåningsräntor, det s.k. räntegapet, kan reduceras.

Följaktligen kan därmed räntan pressas ned i landet. Motionären

begär mot denna bakgrund en utredning i frågan och förslag om

att ge Postverket fullständiga bankrättigheter.

En utvärdering av Postverkets organisatoriska förändringar

ur landsbygdens synpunkt begärs vidare i motionen. Motionären

anser att intrycken från de organisationsförändringar som

Postverket genomfört är splittrade. Ibland har samordning av

postverksamhet fungerat bra i kommundelscentra med t.ex. handeln

och bibliotek. Postverket har även framgångsrikt samarbetat med

kommunerna om sociala tjänster. Erfarenheterna från landsbygden

tyder dock på att beräknade rationaliseringsvinster inte kommer

att uppnås. Särskilt på landet uppges det vara en fördel att ha

en postmästare med överblick över hela verksamheten.

Samordningen kan därmed bli bättre samtidigt som besparingar kan

göras.

11.2 Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att hos regeringen begära utredning

och förslag om att ge Posten fullständiga bankrättigheter.

När det gäller frågan om utvärdering ur landsbygdens synpunkt

av Postverkets organisatoriska förändringar förutsätter

utskottet att sådana utvärderingar görs utan att riksdagen tar

något initiativ.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motion T24 (c)

yrkandena 1 och 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för den framtida

postverksamheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T21 i denna del

och 1993/94:T25 yrkandena 1 i denna del och 2 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 1 (s)

2. beträffande bolagisering av Postverket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:T21 i denna del, 1993/94:T24

yrkande 4 och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del

dels godkänner att Postverket ombildas till ett av staten

helägt aktiebolag den 1 mars 1994,

dels bemyndigar regeringen att genomföra bolagsbildningen

och överföra Postgirots verksamhet med tillgångar och skulder

till ett av Posten AB helägt bankaktiebolag Postgirot Bank AB

samt att överföra Postverkets resterande verksamhet med

tillgångar och skulder till Posten AB,

res. 2 (s)

3. beträffande statsmakternas styrning, kontroll och

inflytande

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:T29 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 3 (s)

4. beträffande Postgirot

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T21 i denna del

och 1993/94:T25 yrkandena 1 i denna del och 3 godkänner vad

regeringen förordar om inriktningen och begränsningen av

Postgirots verksamhet i det nybildade bankaktiebolaget,

res. 4 (s)

5. beträffande mervärdesskatt på postbefordran

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T23, med

anledning av vad regeringen anfört härom och med avslag på

motionerna 1993/94:T21 i denna del, 1993/94:T22, 1993/94:T24

yrkande 3, 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del och 1993/94:T26

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 5 (s)

6. beträffande avgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:T21 i denna del, 1993/94:T25

yrkande 1 i denna del, 1993/94:T26 yrkande 2 och 1993/94:T28

bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser

för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners

inrikes befordran av brevförsändelse,

res. 6 (s)

7. beträffande vissa övriga regeringsförslag som

sammanhänger med den föreslagna bolagiseringen av Postverket

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T21 i denna del

och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del

dels bifaller proposition 1993/94:38 yrkandena 4, 6, 7, 8,

11, 12 och 13,

dels med anledning av regeringens förslag till

Telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under

sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

23 700 000 kr,

res. 7 (s)

8. beträffande postlag

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget

till postlag med den ändringen dels att 19 § första stycket

punkt 3. erhåller följande lydelse: 3. uppgift som hänför sig

till åtgärd att kvarhålla eller beslagta försändelser enligt

bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken., dels att

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller av

utskottet i bilaga 2 framlagt förslag till lydelse,

res. 8 (s) - delvis

9. beträffande övriga lagförslag i propositionen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet bestäms till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i vallagen (1972:620) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1972:704) om

kyrkofullmäktigval, m.m. med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet bestäms till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i datalagen (1973:289) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i

anstalt med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet

bestäms till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes

vägtransport med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet bestäms till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av

häktade och anhållna m.fl. med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet bestäms till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i körkortslagen (1977:477) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369) med

den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till

den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms

till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i tullagen (1987:1065) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) med

den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till

den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1992:1613) om ändring i

bankrörelselagen (1987:617) med den ändringen att orden "den 1

februari 1994" i punkt 1 i ikraftträdandebestämmelsen byts ut

mot orden "den 1 mars 1994",

dels lag om ändring i lagen (1992:1619) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank med den ändringen att orden

"den 1 februari 1994" i ikraftträdandebestämmelsen byts ut mot

orden "den 1 mars 1994",

dels lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och

kreditreglering med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet bestäms till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet

bestäms till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms

till den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1

mars 1994,

dels lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) med

den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till

den 1 mars 1994,

dels lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta

på skogskontomedel m.m. med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet bestäms till den 1 mars 1994,

res. 8 (s) - delvis

10. beträffande adresshantering

att riksdagen avslår motion 1993/94:T27,

res. 9 (s) - motiv.

11. beträffande utredning om bankrättigheter och

Postverkets organisatoriska förändringar

att riksdagen avslår motion 1993/94:T24 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 8 december 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),

Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson

(c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s),

Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines

Uusmann (s) och Kenneth Lantz (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

RESERVATIONER

Reservationer

1. Riktlinjer för den framtida postverksamheten (mom. 1)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och T25 (s)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att en väl fungerande postverksamhet har

mycket stor betydelse för företagen och de enskilda människorna

i landet. Alla skall därför ha tillgång till post- och

kassaservice på likvärdiga villkor var man än bor och arbetar.

Av den anledningen bör verksamheten bedrivas av staten.

Postverket har lyckats uppfylla samhällets krav på effektiva

och rikstäckande tjänster. Internationella jämförelser ger också

vid handen att den kvalitet och prisnivå som Postens kunder

erbjuds ligger på en hög nivå. Postens roll som en del av

landets totala kommunikationssystem och den stora betydelse

som Posten har för möjligheterna att uppnå regional balans i

landet gör att verksamheten bör drivas i en form som möjliggör

ett reellt demokratiskt inflytande.

Regeringens förslag att avmonopolisera och bolagisera

Postverket medför stor risk för att postservicen kommer att

försämras utanför de största tätorterna i landet. På dessa

mindre orter är befordringskostnaderna högre och postföretagens

intresse för etablering lågt i en konkurrenssituation. Detta

betyder att kärnverksamheten inom Posten kommer att få bära

större kostnader dels genom minskade marknadsandelar i de

lönsamma områdena, dels genom att kostnadsbärarna blir färre.

Utskottet kan vidare konstatera att någon analys inte har

redovisats i propositionen av Postens AB:s möjligheter att i

kraft av sin riksdominerande ställning upprätthålla en

långsiktigt rikstäckande postservice till enhetliga avgifter

utan särskild statlig ersättning.

I propositionen återfinns inte heller någon analys av hur

avregleringen påverkar konkurrenssituationen i Sverige. Enligt

utskottets mening bör avreglering och ökat tillträde för

internationella bolag ske i samarbete med andra länder. I annat

fall riskerar de svenska företagen att slås ut innan de ens får

möjlighet att börja konkurrera på andra marknader än den

svenska.

Det finns vidare anledning att förmoda att Posten med

regeringens förslag kommer att söka utveckla sin bank- och

finansrörelse medan Postens traditionella verksamhet,

postkassaverksamheten samt brev- och paketbefordran kommer att

minska i omfång. Vidare kan konstateras att en långsiktig analys

saknas av hur kostnadstäckningen för olönsam men för samhället

viktig verksamhet skall utformas efter år 1996. Av propositionen

framgår nämligen inte om anslaget för samhällsåtaganden på 300

miljoner kronor per år för rikstäckande kassa- och

betalningsservice kommer att utbetalas efter år 1996.

Utskottet anser att det är en nationell angelägenhet att

riksdagens regionala och sociala mål för postverksamheten kan

uppfyllas. Staten har ansvaret för att det finns lagar och andra

medel som möjliggör att servicemålen kan nås. Det är enligt

utskottets mening avregleringen av postmarknaden som har medfört

att det nu finns behov av en postlag, inte regeringens förslag

till bolagisering av Postverket.

Enligt utskottets mening bör krav ställas på samtliga

befordringsföretag som verkar på marknaden att de även medverkar

till att bära ansvaret för att upprätthålla den regionala och

sociala servicen. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att

återkomma till riksdagen med förslag till en

koncessionslagstiftning som ställer sådana krav på

postdistributörer att en solidarisk finansiering av regionala

och sociala kostnader inom sektorn bibehålls. Lagen bör anpassas

till att gälla affärsverksformen.

Vad utskottet nu anfört, med anledning av motionerna T21 (v)

och T25 (s) i denna del, om vilka riktlinjer som bör gälla för

den framtida postverksamheten bör av riksdagen ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för den framtida

postverksamheten

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:T21 i denna

del och 1993/94:T25 yrkandena 1 i denna del och 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bolagisering av Postverket (mom. 2)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "behandlad

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den svenska affärsverksformen är

unik genom att den ger förutsättningar för ett kommersiellt och

marknadsnära agerande samtidigt som möjligheter finns till ett

reellt demokratiskt inflytande över viktiga samhällsfunktioner.

Erfarenheterna av denna organisationsform är goda. Postverket

har inom ramen för affärsverksformen kunnat utveckla sin

verksamhet. För att ändra en bestående och framgångsrik

organisationsform bör det finnas starka och tydliga argument som

inte grundas på ideologisk retorik. Härvid bör också beaktas de

möjligheter som finns att utveckla affärsverksformen

ytterligare. Endast om det kan visas att affärsverksformen har

sådana inbyggda effektivitetsbrister att den försämrar eller

fördyrar samhällsservicen bör därför associationsformen ändras.

Utskottet anser att varken i propositionen, Postlagsutredningen

eller i andra sammanhang har några sakliga skäl angetts som

påvisar att en bolagisering skulle leda till förbättringar av

verksamheten.

En bolagisering av Postverket har också stor betydelse för

viktiga konstitutionella frågor som rör medborgarnas rätt till

insyn och hur den statliga förmögenheten skall handhas. Den nu

aktuella propositionen grundas inte på några parlamentariska

överväganden om de konstitutionella aspekterna av en

bolagisering. Propositionen innehåller inte heller några

ordentliga konsekvensanalyser. Det saknas sålunda en redovisning

av vilka följderna blir då verksamheten i ett affärsverk förs

över till ett bolag. Den föreslagna bolagiseringen innebär

vidare att tryckfrihetsförordningens regler om allmänna

handlingars offentlighet blir tillämpliga på endast mycket

begränsade områden. JO och JK kommer inte heller att utöva någon

tillsyn över verksamheten. Den kontroll som utövas av de på

bolagsstämman valda revisorerna är enligt utskottets mening inte

tillräcklig. Detsamma gäller den årliga redovisningen till

riksdagen om de statliga företagens verksamhet.

Utskottet anser sålunda att affärsverksformen bättre än

bolagsformen kan tillgodose samhällets krav på en god

postservice i hela landet. Den stora risken med regeringens

förslag är att Posten AB låter vinstintressena bli så

dominerande att viktiga samhällsbehov blir eftersatta.

Utskottet avstyrker därför regeringens föreslag att ombilda

Postverket till ett av staten helägt aktiebolag. Härav följer

också att regeringen inte bör bemyndigas att överföra

Postverkets verksamhet med tillgångar och skulder till Posten

AB. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna T21 (v),

T24 (c) och T25 (s) tillstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bolagisering av Postverket

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T21 i denna

del, 1993/94:T24 yrkande 4 och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del

dels avslår regeringens förslag att Postverket ombildas

till ett av staten helägt aktiebolag den 1 februari 1994,

dels avslår regeringens förslag att regeringen bemyndigas

genomföra bolagsbildningen och överföra Postverkets verksamhet

med tillgångar och skulder till Posten AB,

3. Statsmakternas styrning, kontroll och inflytande (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet har" och på s. 19 slutar med "till känna"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att regeringens

förslag att bolagisera Postverket innebär betydande risker för

att servicen kommer att försämras i glesbygden. Det är

anmärkningsvärt att regeringen endast avser att redovisa för

riksdagen hur postverksamheten utvecklas i landet i samband med

de årliga redogörelserna för de statliga företagen. Dessa

redogörelser är ytterst summariska.

Utskottet har emellertid tidigare avvisat regeringens

förslag att bolagisera Postverket. Med utskottets

ställningstagande kan affärsverksformen tryggas samtidigt som en

ytterligare utveckling möjliggörs av postverksamheten. Nuvarande

målstyrning från riksdagen kan därmed också bibehållas och

utvecklas.

Utskottets ställningstagande till verksamhetsformen innebär

att motionen tillgodoses. Den påkallar därför ingen åtgärd från

riksdagens sida och avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande statsmakternas styrning, kontroll och

inflytande

att riksdagen avslår motion 1993/94:T29,

4. Postgirot (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nybildade

bankaktiebolaget" ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att Postgirots ränteintäkter på de

statliga betalningarna har bidragit till att Posten har kunnat

upprätthålla betalnings- och kassaservice över hela landet, även

i glesbygdsområden där inga andra möjligheter till bankservice

och betalningsförmedling finns. Riksdagen har tidigare uttalat

att en avveckling av Postgirots särställning i det statliga

betalningssystemet måste ske på så sätt att det uppstår

konkurrens på lika villkor mellan de olika

betalningsförmedlarna. En förutsättning för detta är att avtal

träffas mellan Postgirot och affärsbankerna om att ge Postgirot

rätt att verkställa betalningar genom debitering på

banklönekonto. Det är därför enligt utskottets mening

oacceptabelt att regeringen väljer att upphäva Postgirots

ensamrätt utan att något avtal mellan Postgirot och

affärsbankerna har träffats.

Förslagen att upphäva Postgirots ensamrätt till de statliga

betalningarna samt att ombilda Postgirot till bankaktiebolag

innebär en betydande risk för försämrad betalnings- och

kassaservice i glesbygd. Detta beror bl.a. på att

finansieringsunderlaget minskar och att det främsta målet för

ett bolags verksamhet är att generera vinst.

Det finns ingenting som hindrar att den önskade utvidgningen

av Postgirots verksamhetsförutsättningar sker inom den

befintliga verksamhetsformen. Av den anledningen bör inte

Postgirot ombildas till ett bankaktiebolag. Riksdagen bör uppdra

åt regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till

utökade verksamhetsförutsättningar för Postgirot med oförändrad

associationsform som garanterar att Postverket även långsiktigt

kan upprätthålla en rikstäckande betalnings- och kassaservice.

Genom att kunna erbjuda ytterligare tjänster i samband med

betalningsförmedling samt ge ränta och lämna krediter kan

Postgirots position stärkas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att regeringens

förslag om inriktning och begränsning av Postgirots verksamhet i

det nybildade bankaktiebolaget avstyrks medan motionerna T21 (v)

och T25 (s) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Postgirot

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T21 i denna

del och 1993/94:T25 yrkandena 1 i denna del och 3,

dels avslår regeringens förslag om inriktning och

begränsning av Postgirots verksamhet i det nybildade

bankaktiebolaget,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Mervärdesskatt på postbefordran (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Regeringens förslag" och på s. 26 slutar med "att

tillgodoses" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att med en bolagisering av

Postverket följer en kraftig ökning av portot för

privatpersoner, föreningar m.fl. som inte har möjlighet att

lyfta av mervärdesskatten. Detta kan medföra allvarliga effekter

för förenings- och kulturlivet, som redan i dag har en mycket

ansträngd ekonomi. Till detta kommer att införandet av

mervärdesskatt skapar en omständlig byråkrati och krångel samt

står i konflikt med de europeiska harmoniseringssträvandena.

Utskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag att

bolagisera Postverket. Om riksdagen godkänner utskottets förslag

kommer ingen mervärdesskatt att införas för befordran av

brevförsändelser. Härav följer att riksdagen inte bör godkänna

vad som i propositionen anförs i denna fråga. Motionerna T21

(v), T24 (c) och T25 (s) tillstyrks därmed i denna del.

Motionerna T22 (nyd), T23 (kds) och T26 (c) i denna del påkallar

inte någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrks

följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande mervärdesskatt på postbefordran

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T21 i denna

del, 1993/94:T24 yrkande 3 och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del

samt med avslag på motionerna 1993/94:T22, 1993/94:T23 och

1993/94:T26 yrkande 1 inte godkänner vad regeringen anfört om

mervärdesskatt på befordran av brev,

6. Avgifter (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet anser" och på s. 29 slutar med "av

utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare motsatt sig regeringens förslag att

bolagisera Postverket. Genom att nuvarande målstyrning bibehålls

tryggas ett demokratiskt inflytande bl.a. över Postverkets

prissättning. Utskottets ställningstagande att bibehålla

affärsverksformen innebär att förslaget i propositionen att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att träffa avtal med Posten

AB om avgifter för privatpersoners brevbefordran saknar

aktualitet. Det avstyrks följaktligen liksom motionerna T26 (c)

yrkande 2 och T28 (m). Motionerna T21 (v) och T25 (s) tillstyrks

i denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande avgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T21 i denna

del och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del samt med avslag på

motionerna 1993/94:T26 yrkande 2 och 1993/94:T28 inte bemyndigar

regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets

eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes

befordran av brevförsändelse,

7. Vissa övriga regeringsförslag som sammanhänger med den

föreslagna bolagiseringen av Postverket (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Riksdagen har" och på s. 35 slutar med "betalnings-

och kassaservice" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag att

bolagisera Postverket. Härav följer att utskottet även avstyrker

samtliga förslag från regeringen som behandlas i detta avsnitt.

Motionerna T21 (v) och T25 (s) tillstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande vissa övriga regeringsförslag som

sammanhänger med den föreslagna bolagiseringen av Postverket

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T21 i denna

del och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del avslår proposition

1993/94:38 yrkandena 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13 och 14,

8. Postlag och övriga lagförslag i propositionen (mom. 8 och

9)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet delar" och på s. 40 slutar med "övriga

lagförslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag att

bolagisera Postverket. Utskottet har vidare begärt att

regeringen låter utarbeta en koncessionslagstiftning för

postmarknaden. Av utskottets ställningstagande följer att

samtliga lagförslag avstyrks. Motionerna T21 (v) i denna del och

T25 (s) yrkande 1 i denna del tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 och mom. 9

bort ha följande lydelse:

8. beträffande postlag

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T21 i denna

del och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del avslår det i

propositionen framlagda förslaget till postlag,

9. beträffande övriga lagförslag i propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T21 i denna

del och 1993/94:T25 yrkande 1 i denna del avslår de genom

propositionen framlagda förslagen till

dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

dels lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling,

dels lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

dels lag om ändring i vallagen (1972:620),

dels lag om ändring i lagen (1972:704) om

kyrkofullmäktigval, m.m.,

dels lag om ändring i datalagen (1973:289),

dels lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i

anstalt,

dels lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes

vägtransport,

dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av

häktade och anhållna m.fl.,

dels lag om ändring i körkortslagen (1977:477),

dels lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),

dels lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

dels lag om ändring i tullagen (1987:1065),

dels lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

dels lag om ändring i lagen (1992:1613) om ändring i

bankrörelselagen (1987:617),

dels lag om ändring i lagen (1992:1619) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank,

dels lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och

kreditreglering,

dels lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

dels lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,

dels lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

dels lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

dels lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

dels lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta

på skogskontomedel m.m.,

9. Adresshantering (mom. 10) -- motiveringen

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med

"Som konstitutionsutskottet" och slutar med "Motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som framförs i den avvikande meningen till

konstitutionsutskottets yttrande och i motion T27 (fp) väcker

propositionen frågor om vilka personuppgifter som det föreslagna

Posten AB får föra på ADB-medium, försäljning av sådana

uppgifter och om folkbokföringens behov av nya adressuppgifter

från Posten. Det rör sig om uppgifter om ett mycket stort antal

människor. Propositionen förbigår emellertid dessa frågor.

Utskottet har tidigare föreslagit riksdagen att den skall

avvisa den föreslagna bolagiseringen av Postverket. Härav följer

att motionen inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Den avstyrks följaktligen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Jag instämmer i samtliga socialdemokratiska reservationer.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till postlag

Bilaga 1

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

3 Förslag till

Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297)

skall ha följande lydelse.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

5 Förslag till

Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

6 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.

8 Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade

och anhållna m.fl.

12 Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

13 Förslag till

Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)

14 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

15 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs att 73 och 80 §§ tullagen (1987:1065)

skall ha följande lydelse.

16 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1613) om ändring i

bankrörelselagen (1987:617)

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1619) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och

kreditreglering

20 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 22 och 44 §§ lagen (1968:430) om

mervärdeskatt1 skall ha följande lydelse.

23 Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 19 § kupongskattelagen (1970:624)1

skall ha följande lydelse.

24 Förslag till

Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att 58 § fordonsskattelagen (1988:327)1

skall ha följande lydelse.

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på

skogskontomedel m.m.

Av utskottet framlagt förslag till ändring av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens

förslag till postlag

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 februari 1994, då den 1 mars 1994, då lagen

lagen (1990:291) om (1990:291) om obeställbara

obeställbara postförsändelser skall

postförsändelser skall upphöra att gälla.

upphöra att gälla.

2. Beträffande 2. Beträffande

postbefordringsföretag som postbefordringsföretag som

redan före redan före

ikraftträdandet av denna ikraftträdandet av denna

lag bedriver postverksamhet lag bedriver postverksamhet

träder föreskriften i 4 träder föreskriften i 4

§ om anmälan i kraft den § om anmälan i kraft den

1 mars 1994. 1 april 1994.

3. Bestämmelserna i 8--13 §§ skall tillämpas även på

postförsändelser som har varit obeställbara enligt lagen

(1990:291) om obeställbara postförsändelser och som fortfarande

är obeställbara vid ikraftträdandet av denna lag.

Konstitutionsutskottets yttrande

1993/94:KU2y

Bilaga 3

Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den 26 oktober 1993 beslutat att bereda

konstitutionsutskottet tillfälle att senast den 18 november 1993

yttra sig över proposition l993/94:38 Postlag och förändrad

verksamhetsform för Postverket, m.m. jämte motioner i de delar

som berör konstitutionsutskottets beredningsområde. Nio motioner

har väckts: T21--T29. I två av dem yrkas avslag på

propositionen, nämligen T21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) och T25

av Ingvar Carlsson m.fl. (s). I motion T24 av Birgitta Hambraeus

(c) yrkas avslag på förslaget att bolagisera Postverket. Övriga

motioner inehåller yrkanden rörande mindre delar av förslaget.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att

gälla grundlagsbestämmelser om Postverket, statsmakternas

styrning, kontroll och insyn, integritetsskydd samt ökade

kostnader för vissa tidningar.

Propositionens innehåll

I 1992 års budgetproposition anförde regeringen att ökad

konkurrens var önskvärd såvitt avser brevbefordran och att

Postverkets ensamrätt till brevbefordran därför borde avskaffas.

Vidare angav regeringen att Postverket borde ombildas till

aktiebolag för att ges samma förutsättningar att verka som sina

konkurrenter. Regeringen menade att dessa åtgärder inte kunde

genomföras förrän det fanns lagstiftning varigenom staten bl.a.

kan försäkra sig om att den regionala och sociala postservicen

fungerar i hela landet (prop. 1991/92:100 bil. 7). Riksdagen

anslöt sig till regeringens överväganden (bet. 1991/92:TU18,

rskr. 1991/92:276).

Riksdagen godtog vid riksmötet 1992/93 ett förslag från

regeringen att Postverkets ensamrätt till brevbefordran skulle

avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:132, bet.

1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152). Riksdagen framhöll i samband

därmed betydelsen av att regeringen snarast återkom till

riksdagen med förslag till postlag och bolagisering av

Postverket.

I den nu aktuella propositionen föreslås en postlag och att

regeringen bemyndigas att ombilda Postverket till aktiebolag --

Posten Aktiebolag. Propositionen innehåller också vissa andra

förslag till lagändringar som hänger samman med bolagiseringen

och införandet av en postlag.

Förslaget till postlag anges ha till syfte att fastställa

grunden för den omfattning av post- och kassaservice som skall

tillhandahållas allmänheten. Postlagen skall vidare ge staten

förutsättningar att på en öppen marknad för postverksamhet följa

upp verksamheten så att de politiska målen för post- och

kassaservicen skall uppfyllas.

Postlagen föreslås vidare innehålla sådana bestämmelser för

postverksamhet som motiveras av skyddet för den personliga

integriteten såsom regler om hanteringen av obeställbara brev,

tystnadsplikt och ansvarighet vid postbefordran.

Posten Aktiebolag föreslås handha en del uppgifter som

innefattar myndighetsutövning, nämligen medverkan vid val och

folkomröstning, särskild postdelgivning, tullkontroll,

utlämnande av körkort samt handläggning av

flyttningsanmälningar. Tryckfrihetsförordningens regler om

allmänna handlingars offentlighet föreslås bli tillämpliga på

dessa delar av bolagets verksamhet genom att verksamheterna tas

upp i bilagan till sekretesslagen (1980:100). Enligt 1 kap. 8 §

sekretesslagen skall nämligen vad som föreskrivs i

tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna

handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar också gälla

handlingar hos de organ som nämns i bilagan till lagen.

Grundlagsbestämmelser om Postverket

Enligt 6 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen skall ej på grund

av en tryckt skrifts innehåll gälla särskilda inskränkningar

eller villkor för skriftens försändande genom "postverket eller

allmän trafikanstalt". En motsvarande bestämmelse finns i 3 kap.

10 § yttrandefrihetsgrundlagen. Där föreskrivs att varken

"postverket eller någon annan allmän trafikinrättning" får vägra

att befordra filmer eller ljudupptagningar på grund av deras

innehåll annat än i vissa i bestämmelsen angivna fall.

Regeringen tar inte upp grundlagsbestämmelserna i sitt

förslag till lagtext.

Statsmakternas styrning, kontroll och insyn

Propositionen

Ombildningen av Postverket från affärsverk till aktiebolag

innebär enligt regeringen förändringar i första hand när det

gäller statsmakternas styrning, kontroll och insyn. Ombildningen

av Postverket till aktiebolag förutsätter styrning i andra

former än de som används för ett affärsverk. Regeringen

konstaterar att kontrollen inom statsförvaltningen utövas av

flera organ såsom Riksdagens revisorer, Riksdagens ombudsmän

(JO), Justitiekanslern (JK) och Riksrevisionsverket (RRV). När

Postverket bolagiseras upphör den kontroll som utövas av JO och

JK. Enligt regeringen utövar dock de revisorer som valts på

bolagsstämman och Riksdagens revisorer kontroll även i

fortsättningen. Regeringen anför vidare att för de statliga

aktiebolag som finns införda i förordningen (1993:958) om

Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och

stiftelser gäller att RRV på eget eller regeringens uppdrag kan

utföra granskning utöver den sedvanliga granskning som årligen

skall utföras enligt aktiebolagslagen. Regeringen menar att även

tillsynsmyndigheten på postområdet kommer att kunna utöva viss

kontroll över bolaget.

Eftersom staten enligt regeringen kommer att äga samtliga

aktier i Posten Aktiebolag kommer redovisning av verksamheten

att lämnas riksdagen genom de årliga redogörelserna för de

statliga företagen. Avsikten anges vidare vara att en av RRV:s

auktoriserade revisorer skall utses som en av revisorerna i

Posten Aktiebolag och dess dotterbolag.

Posten Aktiebolag bör enligt regeringens mening så långt det

är möjligt verka under samma förutsättningar som vanliga

aktiebolag. Regeringen anför att det därmed blir en uppgift för

bolagets styrelse att utforma mål och strategier för

verksamheten.

Motionerna

I motion T25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anför motionärerna

att en redovisning av verksamheten endast kommer att lämnas

riksdagen i samband med presentationen av den årliga

redogörelsen för de statliga företagen. Riksdagen kommer enligt

motionärerna således nästan helt att sättas åt sidan och inte

ges någon möjlighet att kontrollera hur de av statsmakterna

fastlagda målen för postservice har uppfyllts. De anför att

risken är stor att de regionala och sociala kraven inte kommer

att uppfyllas eftersom bolagiseringen enligt deras mening

innebär att det demokratiska inflytandet kommer att försvagas.

Motionärerna tillägger att det är mycket nonchalant mot

riksdagen att i så hög grad som nu sker minska möjligheterna att

följa upp fattade beslut.

Även i motion T21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) tas frågan om

inflytandet över verksamheten upp. Motionärerna anför att

riksdagen på olika sätt har fastslagit att det politiska

inflytandet över planeringen av samhällets infrastruktur bör

öka. Genom bolagiseringen försvåras enligt motionärerna i

stället ett sådant inflytande.

Integritetsskydd

Regler i rättegångsbalken om beslag och kvarhållande av

försändelse

Bestämmelser som anger under vilka förutsättningar som brev

eller andra försändelser kan tas i beslag finns i 27 kap. 1 och

3 §§ rättegångsbalken. I 1 § anges de allmänna

förutsättningarna för beslag på så sätt att föremål som kan

antas äga betydelse för utredning om brott eller vara någon

avhänt eller på grund av brott förverkat får tas i beslag.

Särskilda begränsningar för beslag av försändelser som finns på

postbefordringsföretag anges i 3 §. Brev, telegram eller annan

försändelse som finns hos ett post- eller

telebefordringsföretag, får nämligen enligt den paragrafen tas i

beslag endast om det för brottet är föreskrivet fängelse i ett

år eller däröver och försändelsen hade kunnat tas i beslag hos

mottagaren.

Förutsättningarna att kvarhålla en försändelse anges i

kapitlets 9 §. Enligt första stycket får rätten förordna att

försändelse som får tas i beslag och som väntas komma in till

ett befordringsföretag skall, när försändelsen kommer in, hållas

kvar till dess frågan om beslag har avgjorts.

Propositionen

Bestämmelser om tystnadsplikt i enskild postverksamhet för

uppgift som rör brevförsändelse liksom för annan uppgift som rör

enskild persons förbindelse med verksamheten när det gäller

befordran av brev föreslås bli införda i postlagen.

Tystnadsplikten gäller såväl innehållet i brevet som annan

uppgift som angår detta.

I 19 § 3 i regeringens förslag till postlag föreskrivs

tystnadsplikt för uppgift som hänför sig till åtgärd att

kvarhålla eller beslagta försändelser enligt 27 kap. 9 §

rättegångsbalken. Som framgått av det föregående reglerar

emellertid den paragrafen förutsättningarna för kvarhållande men

inte förutsättningarna för beslag.

Regeringen anför att förslaget motsvarar sekretesslagens

(1980:100) bestämmelser om sekretess för uppgifter som rör

postförsändelser inom Postverket.

För uppgift om enskild persons adress gäller tystnadsplikten

bara om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra

fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt

men. Tystnadsplikten för uppgift som angår särskild

brevförsändelse och för uppgift som hänför sig till att

kvarhållande eller beslag har vidtagits ges företräde framför

principen om meddelarfrihet. Detta uppnås genom ett tillägg i 16

kap. 1 § sekretesslagen.

När det gäller myndigheters behov av vissa uppgifter för

delgivning enligt delgivningslagen och brottsutredande

myndigheters behov av uppgifter som angår misstanke om brott och

som omfattas av tystnadsplikten införs i postlagen bestämmelser

som i huvudsak motsvarar bestämmelserna i 14 kap. 2 §

sekretesslagen.

Propositionen går inte närmare in på frågor som rör sådana

adressuppgifter och andra personuppgifter som förs på medium

för automatisk databehandling samt försäljning av sådana

uppgifter.

Motionen

I motion T27 av Margitta Edgren (fp) efterlyser motionären

klarhet i frågan om vilka uppgifter från en flyttningsanmälan

som Posten Aktiebolag får registrera. Hon anser vidare att

bolaget bör förbjudas att sälja uppgifter om adresser m.m.

Däremot bör enligt hennes mening bolaget åläggas att till

folkbokföringsregistret i läsbar form snabbt lämna uppgifter om

nya postnummer och flyttningsanmälningar.

Ökade kostnader för vissa tidningar

Bakgrund

I 8 § mervärdeskattelagen (1968:430) finns föreskrifter om

undantag från mervärdesskatteplikt. Enligt punkten 7 undantas

från skatteplikt postverkets befordran av brev m.m. I punkten 9

undantas allmän nyhetstidning från skatteplikt. I anvisningarna

till bestämmelsen föreskrivs att undantaget för allmän

nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som

normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

Propositionen

Postverkets övergång från myndighet till bolag medför enligt

regeringen att det nuvarande undantaget från

mervärdesskatteplikt för Postverkets befordran av brev m.m. inte

längre är tillämpligt. Undantaget gäller nämligen endast när

sådana tjänster tillhandahålls av Postverket. Posten Aktiebolags

motsvarande tjänster kommer således att omfattas av

skatteplikten. Enligt EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv är

tjänster avseende brevbefordran m.m. undantagna från skatteplikt

till mervärdesskatt när de tillhandahålls av offentliga

postförvaltningar. Enligt regeringen innebär bolagiseringen av

Postverket att det är tveksamt om verksamheten längre kan

omfattas av skattefriheten.

För dem av bolagets kunder som inte kan dra av ingående

mervärdesskatt kommer enligt regeringen ett införande av

mervärdesskatt även för befordran av brevförsändelser att

innebära en kostnadshöjning. Vissa sådana kundgrupper anges ha

möjlighet att få särskilda rabatter vid större sändningar.

Regeringen konstaterar att den möjligheten inte står till buds

för vissa mindre föreningar. Regeringen förklarar därför att den

avser att uppdra åt Posten Aktiebolag att tillhandahålla ett

föreningsporto för ideella föreningar som mildrar effekterna av

att befordran av brev m.m. blir mervärdesskattepliktig.

Motionerna

I motion T25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anför motionärerna

att bolagiseringen av Postverket medför att inrikes befordran av

brev och tidningar beläggs med mervärdesskatt och att detta

kommer att få allvarliga effekter för förenings- och

kulturlivet. Till detta kommer enligt motionärerna att införande

av mervärdesskatt skapar konflikt med de europeiska

harmoniseringssträvandena. De anför att postbefordran av annat

än paket regelmässigt är undantaget från skatteplikt i utländska

mervärdesskattesystem. De pekar också på att EG:s

mervärdesskattedirektiv innehåller ett motsvarande undantag. Om

Postverket förblir ett affärsverk råder enligt motionärerna

ingen tvekan om att verksamheten även i fortsättningen omfattas

av skattefrihet.

Enligt motion T26 av Christina Linderholm (c) är tillgången

till postbefordrade tidningar och tidskrifter för många

människor en mycket viktig kontakt med yttervärlden. Hon anser

därför att det är av största vikt att i möjligaste mån förhindra

att fördyringar vid distributionen inte slår igenom som

avgiftshöjningar för kunden. I motion T24 av Birgitta Hambraeus

(c) förespråkas fortsatt befrielse från mervärdesskatt för

befordran av brev m.m. I motion T22 av Ian Wachtmeister (nyd)

anser motionären att effekterna av införandet av

mervärdesskatten inte bara bör mildras utan att de bör

minimeras.

I motion T23 av Ingvar Svensson (kds) anför motionären att

vissa tidningar, som saknar möjlighet att göra avdrag för

ingående mervärdesskatt, kan komma att drabbas av stora

kostnadshöjningar på grund av mervärdesskattepåslaget vid

postbefordran. Han pekar på att den nyligen tillsatta

Pressutredningen kommer att behandla frågan om tidningarnas

mervärdesskattebelastning. Han pekar också på att staten genom

presstödet medverkar till mångfald i pressen men att den stora

kostnadsökning som nu drabbar vissa tidningar motverkar

presstödets syfte. Motionären menar att det därför vore

angeläget med en övergångslösning för den aktuella typen av

tidningar intill dess beslut har fattats med anledning av

Pressutredningens förslag.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden i frågor om

bolagisering av affärsverken

Konstitutionsutskottet har tidigare yttrat sig till

trafikutskottet i frågor som rör bolagisering av affärsverken.

Vid riksmötet 1991/92 yttrade sig konstitutionsutskottet

över ett förslag från riksdagens revisorer om tillkallandet av

en kommitté för en översyn av de konstitutionella frågorna vid

eventuellt ändrade associationsformer för affärsverken

(1991/92:KU1y).

Konstitutionsutskottet delade revisorernas uppfattning att

de konstitutionella aspekterna borde belysas inför

ställningstaganden om ändrade associationsformer för

affärsverken. Enligt vad som blev upplyst i ärendet avsåg

regeringen att tillsätta en expertgrupp för att fullgöra

utredningsuppgiften. Utskottet föreslog ett tillkännagivande

till regeringen av innebörd att de konstitutionella frågorna

noga beaktas och redovisas vid eventuellt ändrade

associationsformer för affärsverken.

I en avvikande mening delade också de socialdemokratiska

ledamöterna i konstitutionsutskottet revisorernas uppfattning

att de konstitutionella aspekterna bör belysas inför

ställningstaganden om bolagisering av affärsverken. I likhet med

revisorerna ansåg de dessutom att det i riksdagens

beslutsunderlag borde finnas parlamentariska överväganden i de

konstitutionella frågor som revisorerna hade pekat på. En

expertgrupp av det slag som hade nämnts i ärendet var enligt

deras uppfattning inte skickad att göra sådana överväganden.

Frågorna gällde bl.a. riksdagens styrning och kontroll av den

statliga egendomen. De menade att hänsynen till riksdagens

integritet krävde att frågorna blev utredda av en

parlamentariskt sammansatt kommitté.

Vid riksmötet 1992/93 yttrade sig konstitutionsutskottet

till trafikutskottet över proposition 1992/93:200 Telelag och

förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (1992/93:KU8y).

Konstitutionsutskottet konstaterade att denna proposition

fullföljde den strategi att överföra Televerkets verksamhet i

bolagsform som riksdagen hade godkänt. Utskottet pekade på att

den expertgrupp i regeringskansliet som berördes i det tidigare

ärendet särskilt hade granskat de konstitutionella aspekterna på

en bolagisering av affärsverken och att dess synpunkter hade

beaktats i propositionsarbetet. Av utredningen framgick enligt

utskottet att förutsättningarna för statsmakternas kontroll,

insyn och styrning ändrar karaktär vid en bolagisering och att

det politiska inflytandet i vissa avseenden begränsas.

Konstitutionsutskottet konstaterade vidare att expertgruppen

hade kommit till slutsatsen att det från konstitutionella

utgångspunkter inte fanns några hinder för en bolagisering.

Utskottet instämde i detta men beklagade att redovisningen i

propositionen av de principiella skillnaderna mellan

associationsformerna liksom av de alternativa vägar som står

till buds för att säkerställa att olika politiskt angelägna

hänsyn beaktas vid en bolagisering var summariskt utformad.

Emellertid framkom enligt utskottet ingenting i redovisningen av

Televerkets förändrade verksamhetsform som motsade

expertgruppens generella slutsats.

I en avvikande mening anförde konstitutionsutskottets

socialdemokratiska ledamöter kritik mot propositionen. De

anförde till en början att en förändring av televerksamheten i

enlighet med regeringens förslag har stor betydelse för

konstitutionella frågor som rör medborgarnas rätt till insyn och

handhavandet av den statliga förmögenheten. De menade att

regeringen trots en omfångsrik proposition inte hade kunnat

prestera ett acceptabelt beslutsunderlag.

Kritiken gällde också ärendets handläggning. Några

parlamentariska överväganden av de konstitutionella aspekterna

på en bolagisering av affärsverken, i enlighet med Riksdagens

revisorers begäran, hade enligt de socialdemokratiska

ledamöterna inte ägt rum. De pekade på att expertgruppens tunna

promemoria som utgjort underlag för regeringens överväganden

inte hade blivit föremål för sedvanlig remissbehandling. Vidare

anmärkte de att propositionen saknade ordentliga

konsekvensanalyser, trots att konstitutionsutskottet vid olika

tillfällen framhållit det nödvändiga i att sådana analyser

presenteras. De anförde att det av propositionen borde ha

framgått utförligt vilka konsekvenserna blir av att verksamhet,

som bedrivs i affärsverksform, överflyttas till bolagsform.

De socialdemokratiska ledamöterna anförde vidare att

bolagiseringen av Televerket innebär att

tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars

offentlighet inte längre blir tillämpliga och att den kontroll

som utövas av JO, JK och RRV endast ersätts av den kontroll som

utövas av de på bolagsstämman valda revisorerna. Detta ansåg de

inte vara tillräckligt.

Enligt de socialdemokratiska ledamöterna motsvarade

propositionen inte de krav som konstitutionsutskottet hade

ställt på att regeringen noga ska beakta och redovisa de

konstitutionella frågorna vid eventuellt ändrade

associationsformer för affärsverken. De fann att den i

propositionen centrala slutsatsen att Telia AB så långt det är

möjligt bör verka under samma förutsättningar som icke statligt

ägda aktiebolag var dåligt underbyggd. De menade att de närmare

villkor genom vilka Telestyrelsen skall utöva kontroll enligt

telelagen var otillfredsställande belysta och att den

uppföljning som äger rum i form av ett statligt aktiebolags

årliga redovisning till riksdagen har ett begränsat värde.

De socialdemokratiska ledamöterna fann att propositionen var

behäftad med så många brister och oklarheter att den inte kunde

bifallas i berörda delar. De ansåg att regeringen borde

tillsätta en parlamentarisk kommitté för att ta fram ett

fullgott underlag till de viktiga konstitutionella frågor som

ärendet aktualiserade.

Konstitutitionsutskottets bedömning i det nu aktuella ärendet

Detta ärende har stora likheter med det ärende om bolagisering

av Televerket som utskottet yttrade sig i under föregående

riksmöte. Konstitutionsutskottet kan konstatera att regeringens

förslag fullföljer den strategi att överföra Postverkets

verksamhet i bolagsform som riksdagen har godkänt. Enligt

utskottets mening förekommer inte heller i det nu aktuella

ärendet några konstitutionella hinder mot en bolagisering.

Utskottet har således inga erinringar mot regeringens förslag

och avstyrker därför motionerna T21 och T25 samt det i motion

T24 framförda yrkandet om avslag på förslaget om bolagisering av

Postverket.

Som framgår av det föregående förekommer uttrycket

"postverket" i både tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen. Frågan om en redaktionell ändring i

grundlagarna med anledning av förslaget om bolagiseringen av

Postverket bör kunna tas upp på initiativ av utskottet i samband

med beredningen i utskottet av de grundlagsförslag som beräknas

bli lämnade i december 1993.

I föreskriften i 19 § 3 i regeringens förslag till postlag

om tystnadsplikt bör hänvisningen till rättegångsbalken utformas

så att den inte bara avser kvarhållande av försändelser utan

också beslag av försändelser. Utskottet föreslår att

föreskriften får följande lydelse: "3. uppgift som hänför sig

till åtgärd att kvarhålla eller beslagta försändelser enligt

bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken."

Datalagens (1973:289) regler om förande av personregister på

ADB-medium gäller för såväl Postverket som det nya postbolaget.

Den i motion T27 väckta frågan om vilka uppgifter från

flyttningsanmälningar som får registreras får således avgöras

med ledning av datalagen. Motionen tar också upp frågorna om

försäljning av personuppgifter och folkbokföringens behov av

uppgifter från postbolaget. Lagens bestämmelse om förbud att

utan tillstånd i lag, förordning eller särskilt regeringsbeslut

sälja uppgifter ur personregister utan medgivande av den

registrerade riktar sig dock bara mot myndigheter och kan

således inte tillämpas på det nya postbolaget. Föreskrifter om

skyldighet för bolaget att lämna uppgifter till

folkbokföringsregister måste meddelas genom lag. En alternativ

väg att gå när det gäller att reglera försäljning och

uppgiftslämnande till folkbokföringsregister kan, som anförs i

motion T27, vara att träffa avtal med det nya bolaget. Utskottet

utgår från att regeringen följer frågorna med beaktande av

integritetsskyddsintressena. Något tillkännagivande med

anledning av motionen är därför inte erforderligt. Motionen

avstyrks.

Några motioner tar upp det förhållandet att bolagiseringen

av Postverket medför att postbefordran av tidningar beläggs med

mervärdesskatt. Som anförs i motion T23 kan detta i vissa fall

få konsekvenser som motverkar syftet med det statliga

presstödet. Regeringen har nyligen beslutat att en utredning

skall tillkallas för att undersöka behovet av direkta och

indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Frågorna om

mervärdesskatt ingår i utredningens arbete. Intill dess att

ställning tas på grundval av förslag från utredningen bör, som

anförs i motionen, någon form av övergångsreglering införas när

det gäller avgifterna för befordran av de tidningar som drabbas

av kostnadshöjningar till följd av mervärdesskattepåslaget.

Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker

således motion T23.

Stockholm den 18 november 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove

Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Henrik S Järrel (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström (s),

Björn von der Esch (m), Ulla Pettersson (s) och Ingela

Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Fråga om avslag på propositionen

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Lisbeth Staaf-Igelström, Elvy Söderström (s) och Ulla

Pettersson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande

som har tagits in under rubriken Konstitutionsutskottets

bedömning i det nu aktuella ärendet bort ha följande lydelse:

Liksom i fråga om förändringen av televerksamheten har en

bolagisering av Postverket stor betydelse för konstitutionella

frågor som rör medborgarnas rätt till insyn och hur den statliga

förmögenheten skall handhas. Som framgått av det föregående har

konstitutionsutskottet krävt att regeringen noga skall beakta

och redovisa de konstitutionella frågorna vid eventuellt ändrade

associationsformer för affärsverken. Den nu aktuella

propositionen uppfyller inte detta krav utan företer många

allvarliga brister.

Till en början vill utskottet peka på att propositionen inte

grundas på några parlamentariska överväganden om de

konstitutionella aspekterna av en bolagisering av affärsverken.

Propositionen innehåller inte heller några ordentliga

konsekvensanalyser trots att konstitutionsutskottet vid olika

tillfällen har framhållit att sådana analyser behövs i de

förslag som regeringen förelägger riksdagen. Det saknas sålunda

en utförlig redovisning av vilka följderna blir då verksamheten

i ett affärsverk förs över till ett bolag. Exempel på sådana

följder ges i en del av de motioner som har väckts med anledning

av propositionen. Så berör några av dem det förhållandet att

bolagiseringen av Postverket medför att postbefordran av

tidningar beläggs med mervärdesskatt. Som anförs i motion T23

kan detta i vissa fall få konsekvenser som motverkar syftet med

det statliga presstödet. I motion T27 väcks frågor om vilka

personuppgifter som det nya bolaget får föra på ADB-medium,

försäljning av sådana uppgifter och om folkbokföringens behov av

nya adressuppgifter från posten. Det rör sig här om uppgifter om

ett mycket stort antal människor. Redan detta ger upphov till

vissa integritetsskyddsfrågor som får en särskild betydelse vid

en bolagisering av verksamheten. Propositionen förbigår

emellertid dessa frågor.

Den i propositionen centrala slutsatsen att Posten AB så

långt det är möjligt bör verka under samma förutsättningar som

icke statligt ägda aktiebolag är dåligt underbyggd.

Den föreslagna bolagiseringen av Postverket innebär att

tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars

offentlighet endast blir tillämpliga på de mycket begränsade

områden där bolaget får myndighetsuppgifter. JO och JK har inte

längre någon tillsyn. Den kontroll som utövas av de på

bolagsstämman valda revisorerna är enligt utskottets mening inte

tillräcklig. Detsamma gäller den årliga redovisningen till

riksdagen om de statliga företagens verksamhet.

Utskottet finner sålunda att regeringens förslag är behäftat

med så många brister och oklarheter att det inte kan bifallas i

någon del. Utskottet avstyrker sålunda propositionen och

tillstyrker därmed motionerna T21 och T25 samt det i motion T24

framförda yrkandet om avslag på förslaget om bolagisering av

Postverket.

2. Ökade kostnader för vissa tidningar

Harriet Colliander (nyd) anser att sista stycket i den del av

utskottets yttrande som har tagits in under rubriken

Konstitutionsutskottets bedömning i det nu aktuella ärendet

bort ha följande lydelse:

Några motioner tar upp det förhållandet att bolagiseringen

av Postverket medför att postbefordran av tidningar beläggs med

mervärdesskatt. Utskottet anser inte att tidningar skall

särbehandlas och avstyrker den begäran om övergångsreglering som

förs fram i motion T23. Motionen avstyrks följaktligen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Jag instämmer i den avvikande mening som de socialdemokratiska

ledamöterna har avgivit.

Finansutskottets yttrande

1993/94:FiU1y

Bilaga 4

Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

(prop. 1993/94:38)

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den 26 oktober 1993 berett finansutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:38 Postlag och

en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. jämte motioner

i de delar propositionen och motionerna berör finansutskottets

beredningsområde.

Avgränsning av yttrandet

Finansutskottet behandlar i detta yttrande till

trafikutskottet de förslag i propositionen och motionerna som

rör dels Postgirots verksamhet och ombildning till

bankaktiebolag, dels det statliga betalningssystemet och

huvudmannaskapet för statens koncernkontosystem CassaNova.

Bakgrund

Våren 1992 gav riksdagen regeringen rätt att besluta om

avveckling av Postgirots ensamrätt till de statliga

betalningarna (prop. 1991/92:100 bil. 1, bet. FiU20,

rskr. 128). Innan en avveckling kunde ske behövde det statliga

betalningssystemet dock utvecklas i vissa avseenden, och frågan

om vilka förutsättningar som säkerställer Postgirots möjligheter

att konkurrera på betalningsmarknaden behövde utredas

ytterligare.

Regeringen har därefter vid flera tillfällen återkommit till

riksdagen i frågan. Vid det senaste tillfället, våren 1993

(prop. 1992/93:150, bet. FiU30, rskr. 447), anförde utskottet

bl.a. följande. En avveckling av Postgirots särställning i det

statliga betalningssystemet måste ske på ett sådant sätt att

konkurrens skapas som främjar effektiviteten i

betalningssystemet. För detta krävs en konkurrens på lika

villkor. När Postgirots särställning i det statliga

betalningssystemet upphör kommer privatpersoner, företag och

myndigheter att fritt kunna välja betalningsförmedlare vid

betalningar till och från staten. För att detta val skall ske på

rationella grunder måste de båda systemen ha samma möjligheter

att kunna erbjuda tjänster. Som utskottet tidigare redovisat

innebär detta att man måste överväga att ge Postgirot

möjligheter att kunna erbjuda 360-dagars krediter och ge ränta

på innestående medel även till privatpersoner. Det är också

önskvärt, som utskottet tidigare uttalat, att avtal kan träffas

mellan Postgirot och affärsbankerna om att ge Postgirot rätt att

verkställa betalningar genom debiteringar på banklönekonton.

Regeringen bör återkomma till riksdagen och redovisa hur dessa

frågor utvecklas och vid behov lämna förslag som bidrar till att

upprätthålla konkurrens i betalningsförmedlingen och främja

effektiviteten.

Propositionen

I proposition 1993/94:38 föreslås att Postgirot ombildas

till ett bankaktiebolag som blir ett dotterbolag till Posten AB.

Ensamrätten till de statliga betalningarna kommer i samband

därmed att upphävas. I propositionen konstateras att frågan om

Postgirot Bank AB kommer att kunna förmedla betalningar till och

från banksystemet genom debiteringar och krediteringar av andra

bankers konton ännu inte är löst. Verksamhetsförutsättningarna

föreslås bli vidgade så att Postgirot får ge ränta och

360-dagars krediter till både fysiska och juridiska personer i

samband med betalningsförmedling. Begränsningar kommer dock att

gälla för totala kredit- resp. inlåningsvolymen. Traditionell

kreditgivning får inte ske, men det nya bankaktiebolaget

föreslås få rätt att tillhandahålla checkar, kontokort och att

driva valutahandel. Möjligheterna att ge koncernbidrag bestäms

av bankrörelselagen och måste godkännas av Finansinspektionen.

Bankaktiebolaget ges också rätt att låna i riksbanken.

I propositionen sägs att regeringen inte bör göra ändringar

i bolagsordningen som innebär ändrade verksamhetsförutsättningar

utan att först höra riksdagen.

I propositionen föreslås vidare att statens

koncernkontosystem CassaNova skall ägas och tekniskt förvaltas

av Postgirot Bank AB. Det är enligt RRV en oskiljaktig del av

Postgirots bokföringssystem och därmed en integrerad del av

Postgirot. Att förlägga driften någon annanstans än i Postgirot

är enligt RRV en praktisk omöjlighet. Staten skall genom RRV ha

full insyn och beslutanderätt i frågor som rör statens

betalningssystem. Postgirot får ingen ersättning för

förvaltningen. Informationen som hanteras inom systemet skall

vara förbehållen staten genom RRV.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta yttrande följande motioner som tar

upp frågan om bolagisering av Postverket och Postgirot, nämligen

T21 av Gudrun Schyman m.fl. (v), T24 av Birgitta Hambraeus (c)

och T25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s).

I motion T25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) avvisas förslaget

om bolagisering av Postgirot. Det är enligt motionärerna

oacceptabelt att upphäva Postgirots ensamrätt till de statliga

betalningarna utan att något avtal med bankerna om

autogirofrågan finns. Förslaget innebär risk för försämrad

betalnings- och kassaservice i glesbygd. En utvidgning av

verksamhetsförutsättningarna kan enligt motionärerna ske inom

befintlig verksamhetsform. Regeringen bör återkomma med nytt

förslag med oförändrad associationsform som garanterar att

Postverket kan upprätthålla en rikstäckande betalnings- och

kassaservice.

I motion T21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på

hela förslaget om ändrad verksamhetsform för Postverket.

Motionärerna framhåller att genom naturliga monopol och

sammanhållna system har det varit möjligt att uppnå hög

effektivitet och en rättvis fördelning. Affärsverken med sin

speciella form för insyn och kontroll har varit garanten för att

ensamrätten inte missbrukats och de samhälleliga målen

uppfyllts. Korssubventioneringen har möjliggjort en heltäckande

postservice. Denna möjlighet försvinner med bolagiseringen.

Även i motion T24 av Birgitta Hambraeus (c) yrkas avslag på

förslaget att bolagisera Postverket. Postverket bör tillsammans

med Postgirot få fullständiga bankrättigheter. Posten skulle då

kunna konkurrera med bankerna och pressa ned räntegapet.

Utskottets överväganden

Finansutskottet anser som tidigare redovisats att en

avveckling av Postgirots särställning i det statliga

betalningssystemet måste ske på ett sådant sätt att konkurrens

skapas som främjar effektiviteten i betalningssystemet. För

detta krävs konkurrens på lika villkor mellan olika

betalningsförmedlare. Utskottet har därför framfört att man bör

överväga att ge Postgirot möjligheter att vidga sina

verksamhetsramar på ett sådant sätt att krediter och ränta på

inlånade medel kan erbjudas även till privatpersoner -- allt i

syfte att genom att främja konkurrensen skapa en effektiv

betalningsförmedling. Utskottet har också uttalat att det är

önskvärt att avtal träffas mellan Postgirot och affärsbankerna

om att ge Postgirot rätt att verkställa betalningar genom

debiteringar på bankkonton. Riksdagen har hemställt att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som bidrar

till att skapa konkurrens på lika villkor och främjar

effektiviteten.

Regeringen redovisar i föreliggande proposition om en

förändrad verksamhetsform för Postverket också sina överväganden

vad gäller Postgirot. I samband med att Postgirot ombildas till

bankaktiebolag avser regeringen att avskaffa Postgirots

ensamrätt inom det statliga betalningssystemet. Regeringens

avsikt är att verksamhetsinriktningen för det nybildade

bankaktiebolaget Postgirot Bank AB skall vara att bedriva en

effektiv betalningsförmedling av väsentligen den typ Postgirot

bedriver i dag. I syfte att skapa konkurrens på jämbördiga

villkor mellan Postgirot och bankerna/bankgirot föreslår

regeringen att verksamhetsförutsättningarna utvidgas i samband

med ombildningen till bankaktiebolag. Sålunda föreslås att

Postgirot Bank AB dels får ge ränta även på fysiska personers

postgirokonton, dels får ge kredit i högst 360 dagar till både

fysiska och juridiska personer i samband med

betalningsförmedling. Enligt propositionen bör emellertid vissa

begränsningar gälla för den totala ut- och inlåningsvolymen. Det

sammanlagda beloppet av krediterna bör inte överstiga fyra

miljarder kronor sett som genomsnitt under en

tolvmånadersperiod. Den totala räntebärande inlåningsvolymen bör

på motsvarande sätt begränsas till 23 miljarder kronor.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de vidgade

verksamhetsförutsättningarna för Postgirot på ett verksamt sätt

kan bidra till att främja konkurrensen och göra det möjligt för

de båda systemen att erbjuda tjänster. Utskottet vill också

understryka betydelsen av att en utvärdering görs på det sätt

som föreslås i propositionen av vad de nu föreslagna

befogenheterna innebär för Postgirot Bank AB. Den bör ske senast

före utgången av 1995. Som nämns i propositionen bör då bl.a.

beaktas hur begränsningarna i bankaktiebolagets befogenheter och

avregleringen av Postgirots ställning för de statliga

betalningarna har påverkat bolagets ekonomi.

Vad gäller frågan om Postgirot Bank AB kommer att kunna

förmedla betalningar till och från banksystemet genom

krediteringar och debiteringar av andra bankers konton

konstateras i propositionen att den ännu inte lösts. I

motion T25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att så

länge inte detta skett är det oacceptabelt att upphäva

Postgirots ensamrätt i det statliga betalningssystemet.

I likhet med vad utskottet tidigare anfört är det önskvärt

att sådana avtal träffas. Med de vidgade

verksamhetsförutsättningar som Postgirot Bank AB kommer att ges

kommer emellertid möjligheterna att erbjuda konkurrenskraftiga

tjänster att väsentligen förbättras. Postgirot Bank AB blir ett

bankaktiebolag med samma möjligheter som andra banker att träffa

affärsmässiga avtal med varandra. Det kommer att finnas

möjlighet att ta upp hur denna fråga skall utvecklas i den

nämnda utvärderingen. Utskottet ser därför inte anledning att

som föreslås i motionen avvakta med den tänkta bolagiseringen av

Postgirot utan ser den snarare som en förutsättning för att

kunna skapa likvärdiga konkurrensförhållanden.

I motionen T25 (s) liksom i motionerna T21 av Gudrun

Schyman m.fl. (v) och T24 av Birgitta Hambraeus (c) uttrycks

en stor oro för att den rikstäckande betalnings- och

kassaservicen inte skall kunna upprätthållas om Postverket och

Postgirot ombildas till aktiebolag respektive bankaktiebolag,

eftersom möjligheterna till utjämning av över- och underskott

inom koncernen minskar därmed. Motionärerna avstyrker därför

förslaget om en bolagisering av Postverket. Man kan däremot

tänka sig förändringar av verksamhetsförutsättningarna för

Postgirot men anser att det bör kunna ske inom en oförändrad

associationsform.

Det ankommer i riksdagen på trafikutskottet att göra den

övergripande sammanvägningen av vilken servicegrad som Posten

skall tillhandahålla. Finansutskottet vill dock från de

utgångspunkter utskottet har att bedöma starkt betona att en

rikstäckande kassa- och betalningsservice är av mycket stor

betydelse för att åstadkomma en jämn fördelning av den

ekonomiska tillväxten i hela landet. Det är dock från

principiella utgångspunkter riktigare att kostnaderna för denna

samhälleliga uppgift regleras genom avtal mellan staten och

Posten AB än att de döljs av Postgirots kostnader för att

hantera de statliga betalningarna. Finansutskottet tillstyrker

därför från de utgångspunkter utskottet har att beakta att ett

anslag anvisas över statsbudgeten för att täcka kostnaderna för

den rikstäckande kassa- och betalningsservicen.

Med det anförda tillstyrker finansutskottet vad i

propositionen anförs om Postgirot och avstyrker motionerna T21

(v), T24 (c) och T25 (s) i här berörda delar.

Vad i propositionen anförs om statens betalningssystem och

fortsatt huvudmannaskap för statens koncernkontosystem

CassaNova föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Stockholm den 16 november 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran

Persson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland

Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s),

Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Stefan Attefall (kds), Ian

Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c),

Sonia Karlsson (s) och Alf Egnerfors (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors

(alla s) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande som i

avsnittet Utskottets överväganden börjar med "Utskottet anser"

och slutar med "bolagets ekonomi" bort utgå,

dels att den del som börjar med "I likhet" och slutar med

"utskottets sida" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad ett enigt finansutskott tidigare anfört är

det önskvärt att sådana avtal träffas. Att sådana överkommelser

finns är en förutsättning för att fritt kunna välja

betalningsförmedlare. Utskottet anser därför i likhet med vad

som anförs i motion T24 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) att

Postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna inte bör

avskaffas förrän sådana avtal har träffats. Utskottet ställer

sig däremot positivt till att Postgirots

veksamhetsförutsättningar vidgas. Det bör dock kunna ske inom

den befintliga verksamhetsformen.

Utskottet vill också för trafikutskottet starkt understryka

vikten av att Postverket kan upprätthålla en rikstäckande

betalnings- och kassaservice. Detta är av mycket stor betydelse

för att kunna åstadkomma en jämn fördelning av den ekonomiska

tillväxten i hela landet. Det är utskottets uppfattning att

denna statliga uppgift underlättas om Postgirot behåller

nuvarande verksamhetsform.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionens förslag i

dessa delar och tillstyrker förslaget i motion T24 (s) att

regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag med

oförändrad associationsform för Postgirot som garanterar att

Postverket kan upprätthålla en rikstäckande betalnings- och

kassaservice. Liknande synpunkter framförs i motion T21 (v) som

därmed får anses tillgodosedd genom detta uttalande.

Frågan om statens betalningssystem och fortsatt

huvudmannaskap för statens koncernkontosystem CassaNova bör

också behandlas i detta sammanhang.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag instämmer i vad som anförts i den av Socialdemokraterna

avlämnade avvikande meningen.

Försvarsutskottets yttrande

1993/94:FöU2y

Bilaga 5

Postlag och förändrad verksamhetsform för Postverket

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den 25 oktober 1993 beslutat bereda

försvarsutskottet tillfälle att senast den 18 november 1993 avge

yttrande över proposition 1993/94:38 Postlag och en förändrad

verksamhetsform för Postverket, m.m. jämte motioner i de delar

som rör försvarsutskottets beredningsområde.

Propositionen

I regeringens förslag till postlag och förändrad

verksamhetsform för Postverket, m.m. berörs

totalförsvarsaspekterna i flera sammanhang.

I förslaget till postlag behandlas postverksamheten i krig

m.m. enligt följande:

26 § Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana

utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig

utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig

eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om

postverksamhet som behövs med hänsyn till landets försvar eller

säkerhet i övrigt. Regeringen eller, om regeringen bestämmer

det, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om planering

och andra åtgärder som behövs i fredstid för att tillgodose

totalförsvarets behov av postkommunikationer under sådana

förhållanden som anges i första stycket.

Som bakgrund till lagförslaget erinras om de mål för

postbefordran under kriser och krig som regeringen fastställt i

samband med 1992 års försvarsbeslut (jämför prop. 1991/92:102

s. 273). Härvid uttalas bl.a. att samhällets behov av

postkommunikationer skall kunna tillgodoses även under kriser

och i krig. Organisationen skall kunna anpassa verksamheten till

förändrade förutsättningar. Vissa totalförsvarsviktiga

försändelser och betalningar skall kunna ges särskild prioritet.

En särskild sorteringsorganisation för fältpostadresserad post

skall kunna skapas.

I propositionen behandlar regeringen vidare frågorna om

funktionsansvar och finansiering av totalförsvarsåtgärder.

Postverket är för närvarande ansvarig myndighet för

funktionen postbefordran inom totalförsvaret. Regeringen

föreslår att Telestyrelsen skall bli tillsynsmyndighet inom

postområdet och att denna myndighet övertar funktionsansvaret. I

uppgiften ingår att utarbeta underlag för statsmakternas beslut

om målen för funktionen under krig. Vidare skall den

funktionsansvariga myndigheten bl.a. samordna

beredskapsförberedelser samt planera och budgetera dessa,

samordna och genomföra krigsplanläggning samt svara för att

personal utbildas. Ansvaret bör också omfatta

postbefordringsföretagens beredskapsplanläggning och

personalkontroll.

Merkostnaderna för särskilda beredskapsåtgärder för

postbefordringen bör emellertid finansieras över statsbudgeten.

Ett postbefordringsföretag bör således kompenseras av staten om

det vidtar åtgärder som har sin grund i beredskaps- och

försvarsaspekter och som går utöver vad andra verksamheter av

betydelse för totalförsvaret blir

ålagda. Omfattningen av dessa åtgärder bör tills vidare hållas

på nuvarande nivå.

Postverkets nuvarande kostnader för totalförsvarsåtgärder

uppgår till ca 24 miljoner kronor per år. Postverket står i dag

självt för dessa kostnader. Regeringen anser att

tillsynsmyndigheten bör disponera motsvarande belopp för

upphandling av nödvändiga tjänster och utrustning från de

postbefordringsföretag som är av intresse i

beredskapssammanhang.

Utskottet

Utskottet har i ett tidigare yttrande till trafikutskottet

redovisat sin mer allmänna syn på beredskapsfrågornas behandling

vid ändrade verksamhetsformer (1992/93:FöU9y Totalförsvaret och

bolagisering). Härvid framhöll utskottet att

kommunikationsverken har utomordentligt stor betydelse för

totalförsvaret. I de senaste försvarsbesluten har hög prioritet

givits åt åtgärder för att säkerställa en god beredskapsnivå

inom dessa områden. I samband med de förändringar som nu vidtas

avseende verksamhetsformerna är det därför viktigt att

beredskapsfrågorna uppmärksammas och ges en grundlig behandling.

Den uppnådda beredskapsnivån får inte försämras till följd av

ändrade verksamhetsformer. Snarare bör krav kunna ställas på en

förbättring till följd av den effektivisering som sker.

Utskottet anser det viktigt att ansvaret för

beredskapsplaneringen klart definieras. Lösningen av dessa

frågor i framtiden kommer att kräva kontinuitet och stabilitet.

Det är också viktigt att ta till vara den kompetens som finns

inom området.

Utskottet kan konstatera att beredskapsfrågorna

uppmärksammats och getts en grundlig behandling i

propositionen Postlag och en förändrad verksamhetsform för

Postverket, m.m. (prop. 1993/94:38). Enligt utskottets mening

har förutsättningar skapats för att bibehålla en god

beredskapsnivå. Den valda organisationsformen för att behandla

beredskapsfrågorna bör emellertid följas upp och utvärderas då

erfarenheter vunnits i likhet med vad utskottet ansåg borde ske

vid bolagiseringen av Televerket.

Stockholm den 16 november 1993

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp),

Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Ingvar Björk (s),

Robert Jousma (nyd), Karin Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m),

Britt Bohlin (s), My Persson (m), Åke Carnerö (kds) och Åke

Selberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Sture Ericson, Lars Ulander, Iréne Vestlund, Ingvar Björk,

Karin Wegestål, Britt Bohlin och Åke Selberg (alla s) anser att

den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt

utskottets" och slutar med "bolagiseringen av Televerket" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär en bolagisering av

Postverket ett steg mot privatisering av verksamheten. För de

försvarsintressen utskottet har att bevaka är detta negativt.

Det kommer otvivelaktigt att försvåra upprätthållandet av en god

beredskap på detta område i framtiden.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Jag ansluter mig till den avvikande mening som utskottets

socialdemokratiska ledamöter avgivit.

Näringsutskottets yttrande

1993/94:NU2y

Bilaga 6

Förändrad verksamhetsform för Postverket

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett bl.a. näringsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1993/94:38 om postlag och en

förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. jämte motioner i

de delar propositionen och motionerna berör näringsutskottets

beredningsområde.

Advokat Anders Frigell har som ombud för SDR Svensk

Direktreklam AB inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.

Näringsutskottet

Propositionen

Propositionens huvudförslag är dels att det skall införas en

särskild postlag, dels att Postverket skall ombildas till bolag.

Postverksamhet, dvs. befordran av brev och paket, samt

betalnings- och kassaservice har hittills inte varit reglerad i

någon större utsträckning. Till stor del beror detta på att

Postverket haft monopol på brevbefordran fram till utgången av

år 1992 och att staten kunnat styra verksamheten. Situationen

har emellertid förändrats genom att det numera är möjligt för

andra företag att etablera sig på postmarknaden. Regeringen

föreslår därför nu att det i en postlag tas in bestämmelser

bl.a. om den grundläggande post- och kassaservice som skall

finnas i hela landet. En tillsynsmyndighet skall bevaka att

servicen motsvarar samhällets behov. I lagen anges också

villkoren för att få bedriva postverksamhet samt vilka krav som

skall uppfyllas i fråga om bl.a. befordran av paket,

tystnadsplikt och s.k. obeställbara brev.

I propositionen framhålls att teknisk utveckling,

efterfrågeförändringar och avreglering har inneburit en

förändrad situation på postmarknaden. Nya tjänster har

tillkommit. Nya företag har etablerat sig vilket gör att

Postverket på flertalet av sina delmarknader möter konkurrens

från privata företag. Den förändrade situationen ställer krav på

en utveckling av Postverkets verksamhetsform, anförs det i

propositionen. Affärsverksformen innebär begränsningar i fråga

om t.ex. förvärv och försäljning av fast egendom, försäkringar,

upplåning samt möjligheter till samarbete och samägande. En del

problem har kunnat lösas genom att aktiebolag har bildats inom

Postverkskoncernen, men denna blandform är olycklig och svår att

styra, heter det vidare. Därför förordas en enhetlig

associationsform. Det konstateras att aktiebolaget är en lämplig

form för konkurrensutsatt verksamhet. Dessutom är konkurrenterna

som regel aktiebolag. Regeringen finner det därför angeläget att

Postverket blir aktiebolag i likhet med andra företag på

postbefordrings- och betalningsmarknaden och begär ett

bemyndigande av riksdagen att genomföra en bolagisering av

Postverket. De tillgångar och skulder som nu förvaltas av

Postverket avses bli överförda till ett nybildat aktiebolag,

Posten AB, som skall vara helägt av staten. Den verksamhet som

bedrivs inom Postverkets olika affärsområden överförs efter hand

till dotterbolag.

I förslaget till postlag anges att det skall finnas en

rikstäckande kassaservice som innebär att alla skall ha

möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga

priser. Regeringen avser att i avtal med Posten AB uppdra åt

bolaget att tillhandahålla denna service mot en ersättning på

300 miljoner kronor per år under perioden 1994--1996.

Kassaservicen utförs nu av affärsområdet Bank och Kassa, vilket

föreslås bli ombildat till ett bolag. Finansieringsverksamheten

förs över till ett nybildat kreditmarknadsbolag, Posten Kredit

AB. Detta bolag skall bedriva kreditförmedling samt utföra

betalningar och andra finansiella tjänster. Begränsningar av

bolagets verksamhet skall tas in i bolagsordningen. Denna skall

inte få ändras i väsentliga hänseenden utan regeringens

godkännande. Innan verksamhetsförutsättningarna för bolaget

ändras bör riksdagen höras, sägs det i propositionen.

Postgirot, som utför betalningsförmedling och

tillhandahåller girotjänster i Sverige och utomlands, föreslås

bli ombildat till bankaktiebolag, Postgirot Bank AB. Det nya

bolaget måste ansöka om regeringens tillstånd (oktroj) för att

få driva bankrörelse. Bolaget kommer då att omfattas av

bestämmelser om bl.a. kapitaltäckning, enhandsengagemang och

kreditgivning. Finansinspektionen blir tillsynsmyndighet. Den

undantagsbestämmelse i bankrörelselagen (1987:617) som gett

möjlighet för Postgirot att ha inlåningskonton för allmänheten

slopas i och med ombildningen till bankaktiebolag.

Regeringen anmäler i propositionen att den i samband med att

Postgirot ombildas till aktiebolag avser att avskaffa Postgirots

ensamrätt till de statliga betalningarna. I syfte att uppnå

konkurrens på jämbördiga villkor mellan Postgirot och

Bankgirot/bankerna föreslår regeringen att Postgirots

verksamhetsförutsättningar utvidgas. Främst sker detta genom att

Postgirot får rätt att ge ränta till såväl fysiska som juridiska

personer i samband med betalningsförmedling under högst 360

dagar. För närvarande gäller att Postgirot endast kan ge ränta

till juridiska personer under högst 30 dagar. Postgirot Bank får

rätt att tillhandahålla betalningsmedel i form av t.ex. checkar

och kontokort samt att driva valutahandel. Avsikten är

emellertid inte att Postgirot Bank skall utveckla en fullständig

bankrörelse. Därför införs begränsningar när det gäller de

sammanlagda utestående krediterna och den räntebärande

inlåningsvolymen. Vidare föreskrivs att traditionell

kreditgivning till företag och hushåll inte får bedrivas och att

villkoren för kontona inte får utformas så att en

sparkontorörelse utvecklas.

De föreslagna riktlinjerna för verksamheten skall på samma

sätt som när det gäller Posten Kredit AB tas in i

bolagsordningen. Väsentliga ändringar i denna skall kräva

regeringens godkännande, och inför förändringar i

verksamhetsförutsättningarna bör även riksdagen höras. En

utvärdering av de föreslagna befogenheterna för Postgirot Bank

skall ske före utgången av år 1995.

I förslaget till postlag anges att det skall finnas en

grundläggande postservice i hela landet. Företag som vill

bedriva postverksamhet kan göra detta efter anmälan till

tillsynsmyndigheten. Tillstånd erfordras inte. Regeringen har

gjort bedömningen att det vid en bolagisering av Postverket och

en ökande konkurrens på postområdet inte behövs något system med

tillståndsplikt för att gällande sociala och regionala mål skall

kunna upprätthållas. Postverksamhet skall bedrivas så att

rimliga krav på bl.a. tillförlitlighet och integritetsskydd

tillgodoses. Tillsynsmyndigheten skall bevaka detta och dessutom

i sin tillsyn beakta önskemålen om en så fri konkurrens som

möjligt. Den skall vidare underrätta Konkurrensverket om

konkurrensbegränsande åtgärder vidtas på marknaden.

Motionerna

Nio motioner har väckts med anledning av propositionen. I fyra

av dessa har framställts yrkanden inom näringsutskottets

beredningsområde.

Postverket uppfyller väl de service- och kvalitetsmål som

regering och riksdag satt upp, understryks det i motion

1993/94:T25 (s). En väl fungerande postverksamhet är en

väsentlig del av Sveriges infrastruktur. Affärsverksformen ger

goda förutsättningar för såväl kommersiell verksamhet som för

demokratiskt inflytande, betonas det i motionen. Några

övertygande skäl har inte redovisats för att Postverkets

verksamhet skulle fungera bättre efter en bolagisering, anför

motionärerna. De framför vidare farhågor för att bl.a.

postkassaservicen kommer att minska i omfång till förmån för

Posten AB:s bank- och finansrörelse. I motionen påpekas också

att det är en stor brist att det inte redovisas hur kostnaderna

för den olönsamma men för samhället viktiga kassaservicen skall

täckas efter år 1996.

Regeringens uttalande att den avser att upphäva Postgirots

ensamrätt till de statliga betalningarna är oacceptabelt,

understryker motionärerna. Riksdagen har nämligen tidigare

uttalat att denna förändring skulle ske på ett sådant sätt att

det uppstår konkurrens på lika villkor mellan de två

betalningsförmedlarna, Postgirot och Bankgirot. Detta skulle

uppnås bl.a. genom att Postgirot och affärsbankerna träffar

avtal om rätt för Postgirot att verkställa betalningar genom

debitering av banklönekonton. Något sådant avtal har emellertid

inte träffats. Enligt motionärernas bedömning medför regeringens

förslag att upphäva ensamrätten till de statliga betalningarna

och att ombilda Postgirot till aktiebolag en risk för försämrad

betalnings- och kassaservice i glesbygd. En utvidgning av

Postgirots verksamhetsförutsättningar kan enligt motionärerna

göras inom ramen för den befintliga verksamhetsformen och

förutsätter således inte en ombildning till aktiebolag.

Motionärerna avvisar mot denna bakgrund regeringens förslag om

att ombilda Postgirot till aktiebolag och föreslår att

regeringen återkommer med ett förslag om utvidgad verksamhet för

Postgirot inom ramen för ett affärsverk.

I motionen konstateras vidare att den ökande konkurrensen på

postmarknaden har förändrat förutsättningarna för att en

rikstäckande postservice skall kunna upprätthållas. Det är en

nationell angelägenhet att de regionala och sociala mål som

riksdagen har angivit kan uppnås. Detta bör säkerställas genom

lagstiftning och annan styrning. En postlag måste därför, anser

motionärerna, ställa krav på alla postbefordringsföretag att de

skall ta ett ansvar för att målen kan nås och att de skall bidra

till att täcka de kostnader som detta medför. Regeringen borde

anmodas att återkomma med förslag till en

koncessionslagstiftning, där det anges vilka villkor ett

postbefordringsföretag skall uppfylla för att få tillstånd att

bedriva postverksamhet.

Bolagiseringen av Postverket genomförs bl.a. för att öka

konkurrensen inom postområdet, heter det inledningsvis i motion

1993/94:T28 (m). Posten kommer emellertid, påpekas det, att

behålla en stark position. Detta ställer krav på att intäkter

och kostnader redovisas på ett sätt som gör det enkelt att

bedöma prissättningen på tjänster eller produkter som är utsatta

för konkurrens. Motionärerna hänvisar till en rapport (R 1992:9)

från dåvarande Statens pris- och konkurrensverk om posttjänster.

I denna konstateras att Postverkets verksamhet är starkt

integrerad, genom att samma distributionskanaler används för

olika produkter. Detta ställer, sägs det i rapporten, särskilda

redovisningstekniska krav för att kostnader skall kunna

särskiljas. Motionärerna understryker att det är viktigt att

tillsynsmyndigheten på postområdet verkar för att oklarheter

kring prissättningen på postområdet undanröjs. Om det visar sig

nödvändigt bör myndigheten återkomma med förslag om lagstiftning

eller krav på att konkurrensutsatt verksamhet skall drivas i

separata bolag.

Postverket bör tillsammans med Postgirot få fullständiga

bankrättigheter, föreslås det i motion 1993/94:T24 (c).

Postverket skulle härigenom kunna konkurrera med bankerna och

t.ex. bidra till att skillnaden mellan in- och utlåningsräntor

minskar. Motionären anser vidare att Postverket bör ha fördelar

i förhållande till de företag som endast konkurrerar på de

lönsamma delarna av postmarknaden. Hon avvisar mot bl.a. denna

bakgrund regeringens förslag om att bolagisera Postverket och

begär att en utredning tillsätts i frågan om Postverkets

bankrättigheter.

Infrastrukturen, där postservicen utgör en viktig del, är en

samhällelig angelägenhet, slås det fast i motion 1993/94:T21

(v). Genom naturliga monopol och sammanhållna system har det

varit möjligt att uppnå hög effektivitet och en rättvis

fördelning. Regeringens förslag saknar en helhetssyn.

Ombildningen av Postverket till aktiebolag, där lönsamhetskrav

ställs på de enskilda delarna, kommer att leda till att

samarbetet inom Postverket ersätts av interndebiteringar och

maktkamper, hävdas det. Genom avvecklingen av postmonopolet

kommer det enligt motionärerna inte längre att finnas något

överskott som kan föras över till de olönsamma delarna av

verksamheten. Den föreslagna postlagen kommer i längden att vara

otillräcklig för att en rikstäckande post- och kassaservice

skall kunna upprätthållas. Motionärerna avvisar därför förslagen

i propositionen.

Näringsutskottets ställningstagande

Postmarknaden undergår en snabb förändring. Den tekniska

utvecklingen skapar nya möjligheter att distribuera meddelanden

och förmedla betalningar. Företag, men också privatpersoner, har

därmed fått alternativ till Postverket när det gäller dessa

tjänster. Utvecklingen har lett till att Postverket i växande

grad har mött konkurrens från privata företag.

För att kunna bevara sin framskjutna position har Postverket

därför successivt anpassat sig till de nya förutsättningarna och

breddat sin verksamhet.

Enligt näringsutskottets uppfattning har Postverket hittills

på ett förtjänstfullt sätt kunnat möta den förändrade

situationen och samtidigt uppfylla kraven på en rikstäckande

service. Utvecklingen av ny teknik och förändringarna av

konkurrensförhållanden kan emellertid förväntas fortsätta i

accelererande takt. Detta ställer nya krav på Postverket när det

gäller t.ex. styrning och beslutsfattande samt möjligheter till

flexibilitet och affärsmässighet. Affärsverksformen har här, som

framgår av propositionen, sina uppenbara begränsningar. Därför

är det nödvändigt att ge Postverket en verksamhetsform som gör

att Posten får förutsättningar att möta de nämnda kraven och att

kunna konkurrera på samma villkor som den helt övervägande delen

av de övriga företagen på marknaden verkar under. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag om att ombilda Postverket

till aktiebolag. Det nya bolaget kan bedömas få bättre

förutsättningar än affärsverket att konkurrera om t.ex. de stora

företagskunderna i storstäderna. Därigenom skapas också resurser

för Posten AB att tillgodose kraven på en rikstäckande service.

Utskottet tillstyrker vidare att den finansieringsverksamhet

som nu bedrivs inom affärsområdet bank och kassa överförs till

ett nybildat kreditmarknadsbolag, Posten Kredit AB. De

riktlinjer som regeringen föreslår för bolaget är enligt

näringsutskottets uppfattning väl avvägda. Utskottet noterar att

det härutöver finns utrymme för bolaget att distribuera

ytterligare finansiella tjänster, t.ex. genom en utökning av den

typ av samverkan med banker som för närvarande förekommer med

Nordbanken och Sparbanken.

Som tidigare har framgått föreslås det i propositionen att

Postgirot skall ombildas till ett bankaktiebolag, Postgirot Bank

AB. Huvudinriktningen för banken skall vara att bedriva en

effektiv betalningsförmedling av väsentligen samma typ som för

närvarande. Samtidigt föreslås en utvidgning av

verksamhetsförutsättningarna på så sätt att Postgirot Bank får

betydligt större möjligheter att ge ränta och krediter än vad

Postgirot nu har. Den nya banken skall bedriva sin verksamhet i

enlighet med bl.a. banklagstiftningen och bolagsordningen. I

motionerna 1993/94:T24 (c) och 1993/94:T25 (s) begärs en

utredning om utvidgade möjligheter för Postverket/Postgirot att

driva bankrörelse inom ramen för affärsverksformen.

Näringsutskottet anser att de skäl som tidigare har anförts

för att Postverket som helhet skall omvandlas till aktiebolag

även kan åberopas för Postgirots omvandling till bankaktiebolag.

Genom att Postgirot får denna associationsform blir det

befintliga regelverket för banker tillämpligt och därmed undviks

den särreglering som skulle bli följden om motionärernas förslag

skulle genomföras. Vidare anser utskottet, i likhet med vad som

anförs i propositionen, att Postgirot inte skall ges

fullständiga bankrättigheter utan vara en bank huvudsakligen

inriktad på betalningsförmedling. Med hänvisning till vad som nu

har anförts avstyrker utskottet motionerna 1993/94:T24 (c) och

1993/94:T25 (s) i berörda delar.

När det så gäller avvecklingen av Postgirots monopol på

statliga betalningar vill utskottet till en början erinra om att

detta innebär att privatpersoner, företag och myndigheter fritt

kan välja betalningsförmedlare vid betalningar till och från

staten. En sådan åtgärd är i sig ett önskvärt steg eftersom den

bidrar till att en effektivitetsbefrämjande konkurrens kan

utvecklas. Frågan om ett avskaffande av Postgirots ensamrätt har

genom riksdagens tidigare uttalanden kopplats dels till

utvidgade verksamhetsförutsättningar för Postgirot, dels till

rätten att debitera banklönekonton.

Regeringens förslag i fråga om Postgirots

verksamhetsförutsättningar innebär, som tidigare har redovisats,

att Postgirot får avsevärt utökade möjligheter att ge ränta och

krediter till såväl företag som privatpersoner i samband med

betalningsförmedling. Postgirots konkurrensförutsättningar

förbättras därför påtagligt. När det gäller rätten att debitera

banklönekonton vill utskottet erinra om att den inte har

uppställts som ett uttryckligt villkor för att Postgirots

betalningsmonopol skulle avskaffas, utan det har anförts (se

bet. 1992/93:FiU30 s. 175) att det är önskvärt att en

överenskommelse mellan Postgirot och bankerna träffas med denna

innebörd. Enligt uppgift pågår alltjämt diskussioner mellan

Postgirot och Bankgirot/affärsbankerna om möjliga

samverkansformer. Det ankommer på dessa parter att sluta avtal

om samarbete. Enligt utskottets uppfattning är det positivt om

ett sådant samarbete kan komma till stånd. Det kan i

diskussionerna härom vara av värde för Postgirot med utvidgade

verksamhetsförutsättningar och en ny associationsform.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de framlagda förslagen

väl tillgodoser berättigade krav i fråga om

konkurrensförhållandena på betalningsmarknaden.

Näringsutskottet vill också erinra om att en utvärdering av

verksamheten vid Postgirot Bank AB skall göras före utgången av

år 1995. I detta sammanhang är det enligt utskottets mening

angeläget att en noggrann belysning sker av hur

konkurrensförhållandena har utvecklats. Mot bakgrund av vad som

nu anförts avstyrker utskottet motion 1993/94:T25 (s) även

såvitt nu är i fråga.

Regeringens förslag till postlag innebär att det skall råda

etableringsfrihet och största möjliga konkurrens på

postmarknaden. Utskottet ser från sina utgångspunkter positivt

på den markering som görs i propositionen i detta avseende. I

motion 1993/94:T25 (s) avvisas regeringens förslag till postlag;

i stället förordas som redan nämnts en koncessionslagstiftning.

En sådan lagstiftning skulle dock enligt utskottets uppfattning

kunna innebära ett konkurrensbegränsande etableringshinder och

den skulle därigenom motverka den önskvärda avregleringen av

postverksamheten. Med hänvisning till vad som nu anförts

avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i nyssnämnda motion.

Som tidigare konstaterats har förändringarna på

postmarknaden inneburit en ökad konkurrens. Förslagen i

propositionen syftar till att renodla statsmakternas ansvar dels

för post- och kassaservicen, dels för att skapa regler som

möjliggör och stimulerar konkurrens inom postområdet.

Omorganisationen av Postverket syftar dessutom till att ge

Posten bättre förutsättningar att möta konkurrensen. Som

understryks i motion 1993/94:T28 (m) innebär emellertid det

förhållandet att Posten AB även fortsättningsvis kommer att ha

en stark position på marknaden att det ställs särskilda krav på

hur bolaget skall uppträda. Utskottet vill erinra om att ett

sådant synsätt även har kommit till uttryck i den nya

konkurrenslagens (1993:20) förbud mot missbruk av

marknadsdominerande ställning. I förarbetena till

konkurrenslagen nämns underprissättning som exempel på ett

beteende som kan utgöra missbruk av dominerande ställning. Om

det görs gällande att Posten AB vidtar åtgärder, t.ex.

underprissättning, som strider mot konkurrenslagen, kan

Konkurrensverket ingripa och har därvid möjlighet att t.ex. föra

talan i Stockholms tingsrätt.

Näringsutskottet anser sålunda att Posten i detta sammanhang

bör behandlas på samma sätt som andra företag som har en stark

ställning på sin marknad. För dessa uppställs inte några

särskilda krav på redovisningssystemen från konkurrenssynpunkt.

Enligt utskottets uppfattning är det därför en sak för Posten

själv att utforma sin redovisning med hänsyn till de krav som

ställs t.ex. av redovisningslagstiftningen samt av verkets egna

behov av resultatmätning och styrning. Vad som nu sagts hindrar

inte att Konkurrensverket eller Marknadsdomstolen vid

tillämpning av konkurrenslagen kan ställa krav på hur

redovisningen skall vara utformad. Mot denna bakgrund avstyrks

den berörda motionen.

Av vad näringsutskottet nu har anfört framgår att utskottet

inte anser att det skall göras något undantag i konkurrenslagen

för Posten AB. Utskottet vill erinra om att konkurrenslagens

regler omfattar i princip varje juridisk eller fysisk person som

driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Lagen är

tillämplig även på statliga och kommunala organ som driver sådan

verksamhet. Myndighetsutövning är dock undantagen. Lagens

räckvidd har anpassats till vad som gäller enligt EG-rätten.

Även om affärsverksformen behålls skulle Posten omfattas av

konkurrenslagen. Utskottet avstyrker med det sagda motion

1993/94:T24 (c) också i denna del.

Stockholm den 18 november 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Hans Gustafsson (s), Gudrun Norberg (fp), Axel

Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin

Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Leif Marklund (s), Olle

Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sylvia Lindgren (s) och Roland

Lében (kds).

Bo G Jenevall (nyd), som närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet, har avstått från att delta i beslutet.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Sylvia Lindgren

(alla s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken

Näringsutskottets ställningstagande -- som börjar med "Enligt

näringsutskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning har Postverket hittills

på ett förtjänstfullt sätt kunnat möta den förändrade

situationen på postmarknaden. Att Postverket kunnat upprätthålla

en hög kvalitet och rimliga priser på sina tjänster visar att

affärsverksformen gett det utrymme som behövts för förändringar

av kommersiella skäl. Det har enligt utskottets mening inte

framförts några övertygande argument för att Postverket inte

skulle klara anpassningar också till de nya krav som den

fortsatta utvecklingen kan komma att medföra. Till detta kommer

att affärsverksformen ger möjligheter till ett demokratiskt

inflytande över verksamheten. Postverkets service omfattar hela

landet, och alla medborgare är beroende av att verksamheten

fungerar på ett effektivt sätt. Därför är det särskilt angeläget

att bevara det medborgerliga inflytandet över denna verksamhet.

Mot denna bakgrund vill utskottet bestämt hävda att

affärsverksformen bör behållas för Posten.

Regeringens förslag till postlag innebär en fortsatt

avreglering av postmarknaden. Några särskilda krav behöver

enligt regeringen inte ställas på de nya bolag som etablerar sig

på marknaden. Utskottet anser att detta är en oansvarig attityd.

Det är inte tillräckligt att i lag ange att det skall finnas en

rikstäckande service. Statsmakternas ansvar för att de sociala

och regionala målen skall uppnås måste enligt utskottets

uppfattning säkerställas på lång sikt genom dels fortsatta

möjligheter för Postverket att överföra medel mellan olika delar

av sin verksamhet, dels åtaganden som gör att Postverket kan nå

de angivna målen.

Härutöver vill utskottet framhålla att erfarenheterna av

avregleringar på andra samhällssektorer, såsom taxinäringen och

kreditmarknaden, manar till stor försiktighet vid förändringar.

Ett villkor måste vara att statsmakterna förser sig med sådana

medel att vitala samhällsintressen kan skyddas.

Riksdagen har tidigare uttalat att en avveckling av

Postgirots ensamrätt till statliga betalningar måste ske på ett

sådant sätt att konkurrens på lika villkor skapas mellan de

befintliga betalningssystemen. Detta skulle åstadkommas dels

genom att Postgirot får vidgade verksamhetsförutsättningar, dels

genom att Postgirot ges rätt att verkställa betalningar genom

debitering av banklönekonton. Någon överenskommelse i sistnämnda

fråga har ännu inte kunnat träffas mellan Postgirot och

affärsbankerna. Trots detta deklarerar regeringen att den avser

att upphäva Postgirots ensamrätt till statliga betalningar.

Näringsutskottet anser det vara självklart att riksdagen

skall stå fast vid sin tidigare ståndpunkt. Regeringens

inställning är därför enligt utskottets uppfattning oacceptabel.

Om inte båda de förutsättningar som riksdagen har angett

uppfylls blir det inte en konkurrens på lika villkor mellan de

olika betalningsförmedlarna. Det är en uppenbar risk med

regeringens förslag att Postgirots konkurrensförmåga gentemot

Bankgirot avsevärt försvagas. Detta kan inverka negativt på den

långsiktiga utvecklingen på betalningsmarknaden, som tidigare

gynnats av att det funnits två konkurrerande system. Riksdagen

bör därför, enligt näringsutskottets uppfattning, anmoda

regeringen att slopa Postgirots ensamrätt till de statliga

betalningarna först när Postgirot fått den tidigare nämnda

debiteringsrätten.

Utskottet anser vidare att Postgirot med bibehållen

verksamhetsform bör kunna få vidgade ramar för sin verksamhet.

Genom att kunna erbjuda ytterligare tjänster i samband med

betalningsförmedling samt ge ränta och lämna krediter kan

Postgirots position stärkas. Enligt utskottets uppfattning finns

det inget som hindrar att den önskade utvidgningen av Postgirots

möjligheter sker inom befintlig verksamhetsform. Regeringen bör

därför återkomma till riksdagen med ett förslag i detta

avseende.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört tillstyrks

motion 1993/94:T25 (s). Därigenom blir också motion 1993/94:T21

(v) tillgodosedd, liksom delvis motion 1993/94:T24 (c). Yrkandet

i sistnämnda motion angående bankrättigheter avstyrks emellertid

av utskottet.

I motion 1993/94:T28 (m) ställs krav på hur Postverkets

redovisning skall utformas för att underlätta ingripanden mot

skadlig underprissättning. Utskottet vill till en början erinra

om att underprissättning enligt förarbetena till konkurrenslagen

(1993:20) nämns som exempel på ett beteende som kan utgöra

missbruk av dominerande marknadsställning. Postverket omfattas

av konkurrenslagen. Om det görs gällande att Postverket vidtar

konkurrensbegränsande åtgärder kan således ingripande ske med

stöd av konkurrenslagen. Posten bör emellertid i detta

sammanhang enligt utskottets uppfattning behandlas på samma sätt

som företag som har en stark ställning på sin marknad. För dessa

uppställs inte några särskilda krav på redovisningssystemen.

Utskottet anser därför att det är en sak för Posten själv att

utforma sin redovisning med hänsyn till de krav som ställs t.ex.

av redovisningslagstiftningen samt av verkets egna behov av

resultatmätning och styrning. Med hänvisning till vad som nu

anförts avstyrks den berörda motionen av näringsutskottet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:T24 (c) anser jag

att Postverket/Postgirot bör ges rätt att bedriva en fullständig

bankrörelse utan de begränsningar som regeringen nu föreslår.

Härigenom kan de etablerade bankerna utsättas för en konkurrens

som bidrar till att pressa ner den höga räntemarginalen.

Då det gäller propositionen och motionerna i övrigt

instämmer jag i allt väsentligt i de synpunkter som framförs i

den avvikande mening som har fogats till detta yttrande.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna4

Yttranden från andra utskott5

Inledning6

UTSKOTTET6

1 Bakgrund6

1.1 Postverket verkar alltmer i konkurrens6

1.2 Postmarknaden är delvis oreglerad6

1.3 Postverket styrs av olika mål7

Service och kvalitet7

Daglig service7

Rikstäckande service7

Brevbefordran7

Paketbefordran7

Betalnings- och kassaservice8

Beredskapsplanering8

Utvärdering av utförd service8

Resultat och produktivitetskrav8

1.4 Postverkets organisation och ekonomi8

1.5 Tidigare utredningar om Postverket9

2 Riktlinjer för den framtida postverksamheten10

2.1 Huvuddragen i regeringens förslag10

2.2 Motionsförslag11

2.3 Trafikutskottets ställningstagande12

3 Bolagisering av Postverket12

3.1 Regeringens förslag12

Varför bolag?12

Organisation13

Avtal13

Ekonomi13

Mål14

Koncerninriktning14

3.2 Motionsförslag14

3.3 Konstitutionsutskottets yttrande15

3.4 Näringsutskottets yttrande16

3.5 Trafikutskottets ställningstagande16

4 Statsmakternas styrning, kontroll och inflytande17

4.1 Regeringens överväganden17

4.2 Motionsförslag18

4.3 Trafikutskottets ställningstagande18

5 Postgirot19

5.1 Regeringens förslag19

5.2 Motionsförslag19

5.3 Finansutskottets yttrande20

5.4 Näringsutskottets yttrande21

5.5 Trafikutskottets ställningstagande22

6 Mervärdesskatt på postbefordran23

6.1 Bakgrund23

6.2 Regeringens förslag23

6.3 Motionsförslag23

6.4 Konstitutionsutskottets yttrande24

6.5 Trafikutskottets ställningstagande25

7 Avgifter26

7.1 Bakgrund26

7.2 Regeringens förslag26

7.3 Motionsförslag27

7.4 Näringsutskottets yttrande27

7.5 Trafikutskottets ställningstagande28

8 Vissa övriga regeringsförslag som sammanhänger med den

föreslagna bolagiseringen av Postverket29

8.1 Rikstäckande service29

Det regionala ansvaret består29

Svårt att överblicka konkurrensläget29

Rikstäckande kassaservice29

Avtalsreglering30

8.2 Ersättning för samhällsåtaganden30

8.3 Statens betalningssystem31

Bakgrund31

Regeringens förslag31

Finansutskottets yttrande31

8.4 Kreditmarknadsbolag31

Regeringens förslag31

Näringsutskottets yttrande32

8.5 Totalförsvaret32

Bakgrund32

Regeringens förslag32

Försvarsutskottets yttrande32

8.6 Internationellt samarbete33

8.7 Postnummersystemet33

8.8 Anslagsfrågor34

8.9 Motionsförslag34

8.10 Trafikutskottets ställningstagande34

9 Lagförslagen i propositionen36

9.1 Regeringens förslag36

Varför reglering?36

Övergripande mål36

Uppföljning37

Tillståndsanmälan37

Tystnadsplikt för brev37

Offentlighet37

Obeställbara försändelser37

Ansvar förutsätter avtal37

Fritt ge ut inrikes frimärken38

Fortsatt röstning på postkontoren38

Postens tullkontroll blir kvar38

Ny tillsynsmyndighet38

9.2 Motionsförslag39

9.3 Konstitutionsutskottets yttrande39

9.4 Trafikutskottets ställningstagande39

10 Adresshantering40

10.1 Motionsförslag40

10.2 Konstitutionsutskottets yttrande41

10.3 Trafikutskottets ställningstagande41

11 Utredning om bankrättigheter och konsekvenserna av

Postverkets organisatoriska förändringar42

11.1 Motionsförslag42

11.2 Trafikutskottets ställningstagande42

Hemställan43

RESERVATIONER47

Socialdemokraterna har lämnat nio reservationer till

betänkandet. Reservationerna 3--9 under förutsättning av bifall

till reservation 2

1. Riktlinjer för den framtida postverksamheten

(mom. 1)47

2. Bolagisering av Postverket (mom. 2)48

3. Statsmakternas styrning, kontroll och inflytande

(mom. 3)49

4. Postgirot (mom. 4)50

5. Mervärdesskatt på postbefordran (mom. 5)51

6. Avgifter (mom. 6)52

7. Vissa övriga regeringsförslag som sammanhänger med

den föreslagna bolagiseringen av Postverket (mom. 7)52

8. Postlag och övriga lagförslag i proposi-

tionen (mom. 8 och 9)53

9. Adresshantering (mom. 10) -- motiveringen54

Meningsyttring av suppleant55

Bilagor

1. Propositionens lagförslag56

2. Av utskottet framlagt förslag till ändring av

ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till

postlag109

3. Konstitutionsutskottets yttrande 1993/94:KU2y110

4. Finansutskottets yttrande 1993/94:FiU1y121

5. Försvarsutskottets yttrande 1993/94:FöU2y127

6. Näringsutskottets yttrande 1993/94:NU2y130