Bet. 1993/94:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU01

Ny läroplan för grundskolan, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om en

ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan,

sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. I

samband därmed tar utskottet ställning till ca 250

motionsyrkanden, varav 120 väckts med anledning av

regeringsförslaget.

Läroplan och kursplaner

Den nya gemensamma läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet skall fastställas av regeringen. Läroplanen skall

innehålla den värdegrund utbildningen skall vila på, målen för

utbildningen och riktlinjer för arbetet i skolan. Utskottet

vill, när det gäller värdegrunden, att riksdagen hos regeringen

begär att det tydligt skall framgå av läroplanstexten att

formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen

etik och västerländsk humanism inte skall tolkas som att skolan

skall överge sin tidigare hållning i livsåskådningfrågor.

Undervisningen i skolan skall även framdeles vara

icke-konfessionell.

Utskottet lägger stor vikt vid att skolan medverkar till en

ökad internationell förståelse och aktivt söker få eleverna att

inse de globala sambanden och nödvändigheten av att visa

solidaritet. Lika viktigt är det att skolan aktivt bemödar sig

om att motarbeta varje uttryck för främlingsfientlighet och

rasism. Utskottet anser att tydliga markeringar måste göras i

läroplanen i dessa avseenden. Också miljöfrågornas betydelse

bör klart uttryckas i läroplanen.

Med anledning av motioner om elev- och föräldrainflytande i

skolan anser utskottet att riksdagen hos regeringen skall

begära att frågan om att stärka elevers och föräldrars ansvar

och inflytande i skolan får en allsidig belysning. Regeringen

bör återkomma till riksdagen i frågan.

Regeringens förslag till riktlinjer för kursplaner i

grundskolans olika ämnen tillstyrks. Kursplanerna fastställs av

regeringen. Ett antal motioner om i vilka ämnen kursplaner

skall fastställas och vad kursplanerna skall innehålla avstyrks

av utskottet. Utskottet avstyrker således motioner från (s) och

(v) om kursplaner i blockämnena samhällslära och naturlära och

delar därmed regeringens bedömning att särskilda kursplaner

skall fastställas för geografi, historia, religionskunskap och

samhällskunskap resp. för biologi, fysik, kemi och teknik.

Utskottet avstyrker också motioner om att kursplaner skall

fastställas i svenska som andraspråk resp. barn- och

ungdomskunskap.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att kristen etik

och västerländsk humanism inte skall nämnas i läroplanens

avsnitt om skolans värdegrund.

Ny demokrati anser att regeringen lämnar dubbla budskap när

det gäller värdegrunden och vill att riksdagen skall begära ett

nytt förslag.

Betygen

Utskottet tillstyrker med vissa förändringar regeringens

förslag. Ändringarna är att nationellt reglerade betyg i en

sexgradig skala skall sättas redan från vårterminen i årskurs

7, inte som regeringen föreslagit först i årskurs 9. Det är

föräldrarna som bör avgöra om skolans information till hemmen

skall vara skriftlig även före årskurs 5. Utskottet anser att

kvartssamtalen bör vidareutvecklas till utvecklingssamtal.

Socialdemokraterna reserverar sig mot obligatorisk skriftlig

information från årskurs 5 och vill ha nationellt reglerade

betyg först från årskurs 8. I stället betonar de

utvecklingssamtalen. De föreslår färre betygssteg och att en

elev som inte nått upp till godkänt skall få ett kryss i

stället för betyg i det ämnet.

Ny demokrati anser att betyg enligt nationellt fastställd

skala med fördel kan ges redan från årskurs 3 eller 4, men

skall vara obligatoriska först i årskurs 9. De vill också ha

betyg i ordning och uppförande. Vänsterpartiet vill att

grundskolan på sikt skall bli betygsfri. Regeringen bör låta

utreda frågan.

Timplanen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att totalramen för

den garanterade undervisningstiden skall vara 6 665 timmar à

60 minuter. Ramen får inte underskridas, men väl överskridas.

Skolorna får vissa möjligheter att profilera sig genom att

jämka timtalen inom totalramen (skolans val). Utskottet

tillstyrker regeringens förslag att den samhällsvetenskapliga

och den naturvetenskapliga ämnesgruppen skall få var sitt

timtal, gemensamt för ämnena i resp. grupp. Utskottet föreslår

en justering av timtalen så att 40 timmar förs över från den

naturvetenskapliga ämnesgruppen till den samhällsvetenskapliga.

Utskottet avstyrker gemensamt timtal för de praktisk-estetiska

ämnena och bifaller därmed motioner från (s) och (v). Ämnena

bild, hemkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd får alltså

egna timtal. Utskottets resp. reservanternas (s) förslag till

timplan framgår av bilagorna 2 och 3. Riksdagen skall

fastställa timplanen för grundskolan som fogas till skollagen.

Övrigt

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag i

propositionen, bl.a. ett förslag om tillägg i skollagen vari

skolans ansvar för att hindra mobbning markeras. Den nya

läroplanen föreslås införas successivt fr.o.m. läsåret 1994/95.

Läroplanen, kursplanerna och timplanen skall enligt förslaget

träda i kraft läsåret 1995/96 för årskurserna 1--7 i

grundskolan, särskolan och specialskolan samt i hela

sameskolan. Reformen bör vara helt genomförd läsåret 1997/98.

Det nya betygssystemet införs parallellt med kursplanerna.

Sammanlagt har Socialdemokraterna avgivit 21 reservationer

och Ny demokrati 9. Meningsyttringen av Vänsterpartiet innebär

i många frågor ett instämmande i (s)-reservationer och i ett

antal andra frågor egna ställningstaganden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:220 En ny läroplan och

ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan,

specialskolan och den obligatoriska särskolan föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för

läroplanens struktur och inriktning (avsnitt 3.1),

3. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för

kursplanernas struktur (avsnitt 3.3),

4. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för

timplanens struktur och innehåll (avsnitt 3.5),

5. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för

ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem (avsnitt 3.6),

6. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om den nya

läroplanens ikraftträdande och genomförande (avsnitt 4).

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:220

1993/94:Ub1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att läroplanen i avsnittet om

Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket, får följande

utformning: Människolivets okränkbarhet, individens frihet,

solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika

värde utgör kärnan i de värden skolan skall gestalta och

förmedla. Tillsammans med aktningen för varje människas

egenvärde och respekten för det levande utgör de den etiska

grunden för skolans arbete,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening

ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och

västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får

en konfessionell prägel,

3. att riksdagen avslår proposition 1992/93:220 vad avser

särskilda kursplaner för delämnena inom natur- resp.

samhällsorienterande ämnen,

4. att riksdagen beslutar att kursplan skall utarbetas för

naturorienterande ämnesgrupper resp. samhällsorienterande

ämnesgrupper,

5. att riksdagen beslutar att timplanen för den

samhällsorienterande ämnesgruppen skall uppta minst 860 timmar,

6. att riksdagen avslår proposition 1992/93:220 vad avser

gemensam timtid för de praktiskt/estetiska ämnena,

7. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan

skall uppta minst 230 timmar för ämnet bild,

8. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan

skall uppta minst 110 timmar för ämnet hemkunskap,

9. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan

skall uppta minst 500 timmar för ämnet idrott och hälsa,

10. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan

skall uppta minst 230 timmar för ämnet musik,

11. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan

skall uppta minst 330 timmar för ämnet slöjd,

12. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan

skall uppta minst 100 timmar för praktisk arbetslivsorientering

(prao),

13. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan

skall uppta minst 275 timmar för elevens eget val,

14. att riksdagen beslutar att barn- och ungdomskunskap

skall utgöra delämne att ingå i samhällsorienterande ämnen,

15. att riksdagen beslutar att ämnet svenska som andraspråk

ges en egen kursplan,

16. att riksdagen beslutar att internationell och kulturell

förståelse i läroplanen beskrivs som ett eget kunskapsområde

där struktur och behov av samordning mellan ämnena anges,

17. att riksdagen beslutar att miljö i läroplanen beskrivs

som ett eget kunskapsområde där struktur och behov av

samordning mellan ämnena anges,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kultur i skolan,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om demokratisk fostran,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förnyelse av skolans arbetssätt och

arbetsformer,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om elevinflytande i skolan,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om föräldrainflytande och samarbete

mellan hem och skola,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunernas ansvar för en rättvis

resursfördelning med hänsyn till elever med särskilda behov,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det kommunalpolitiska ansvaret för

skolan,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sexårsstart och tioårig skolgång,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolbibliotekens roll,

27. att riksdagen avslår regeringens riktlinjer för ett nytt

betygssystem,

28. att riksdagen godkänner riktlinjer för ett nytt

betygssystem i enlighet med vad som redovisas i motionen,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingssamtal i skolan,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nationella prov i grundskolan.

1993/94:Ub2 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skapa en speciell utbildning för

hemspråkslärare som leder till att de blir behöriga att

undervisa i sina modersmål som främmande språk.

1993/94:Ub3 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om målsättningen för svenska som

andraspråk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att svenska som andraspråk

får en självständig ställning och en egen kursplan.

1993/94:Ub4 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett för hemkunskapsämnet likvärdigt

timantal som för övriga inom gruppen ingående ämnen i den nya

timplanen för grundskolan och under inga förhållanden mindre

tid än i dag.

1993/94:Ub5 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Norden i läroplan och

kursplaner.

1993/94:Ub6 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att läroplanerna i

definitionerna av det internationella perspektivet bör

inbegripa ett globalt synsätt.

1993/94:Ub7 av Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att i läroplanerna förstärka det nordiska inslaget.

1993/94:Ub8 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap skall

garanteras egen tid i timplanen i minst samma omfattning som i

dag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.

1993/94:Ub9 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts under rubriken Samverkan med andra

skolformer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det i timplanen avsätts tid för

syoverksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av arbetslivsorientering och

syoverksamhet inom specialskolan och den obligatoriska

särskolan.

1993/94:Ub10 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om garanterad minimitid för ämnet

religionskunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att inget ämne på grund av

den lokala skolans jämkningsutrymme drabbas av större minskning

än 5 %,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett fortsatt vaktslående

om religionsämnets rättmätiga plats i läroplan och i skolans

praktiska tillämpning av läroplanen.

1993/94:Ub11 av Kristina Svensson och Margareta Winberg (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det internationella perspektivet

i läroplanerna kompletteras utifrån ett globalt perspektiv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sveriges internationella

åtaganden inom undervisningsområdet i form av konventioner och

rekommendationer förtecknas i läroplanerna.

1993/94:Ub12 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kravet på tydliga skrivningar om

jämställdheten i den kommande läroplanen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att undervisningen skall vara neutral

i religiösa frågor och tolerant i förhållande till olika

religiösa yttringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de internationella överenskommelser

som regeringen träffat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om principerna för skolarbetet,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

skollag så att ett system med skolenhetsstyrelser möjliggörs,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om regleringen av rektors ansvar i

läroplanen,

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till

riktlinjer för betyg i läroplanen,

9. att riksdagen beslutar tillföra kommunerna extraresurser

för skolverksamheten för att följa upp läroplanens intentioner,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kursplanerna för samhällslära resp.

naturlära,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de ekologiska och miljömässiga

aspekterna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sexual- och samlevnadsundervisningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om litteratur och skolbibliotek,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om egen kursplan i svenska som

andraspråk,

15. att riksdagen beslutar tillförsäkra barn- och

ungdomskunskapen egna timmar och i motsvarande mån minskar

antalet timmar för elevens eget val,

16. att riksdagen beslutar att kommunerna skall ha

skyldighet att erbjuda alla tre B-språken på lika villkor,

17. att riksdagen beslutar att tilldela de

praktiskt-estetiska ämnena ett specifikt timantal för varje

ämne,

18. att riksdagen beslutar om en garanterad tid för

syoverksamheten i skolan.

1993/94:Ub13 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om momentet konsumentkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetslivsundervisning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om innehållet i läroplan för

grundskolan.

1993/94:Ub14 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till

riktlinjer för läroplanen avseende skolans värdegrund och

uppgifter i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hemspråksundervisning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ämnet idrott och hälsa skall

återfinnas på schemat dagligen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av ett nytt skolämne,

"vardagskunskap",

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om timplanens struktur och innehåll,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betygssystem,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökad tjänstgöringsskyldighet för

lärarna.

1993/94:Ub15 av Elver Jonsson och Isa Halvarsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tydligare markera den nordiska

dimensionen när det gäller ämnet samhällskunskap i grundskolan.

1993/94:Ub16 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningens

ställning i läroplanen för grundskolan.

1993/94:Ub17 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att läroplanen i avsnittet om

Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket, får följande

utformning: Människolivets okränkbarhet, individens frihet,

solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika

värde utgör kärnan i de värden skolan skall gestalta och

förmedla. Tillsammans med aktningen för varje människas

egenvärde och respekten för det levande utgör de den etiska

grunden för skolans arbete,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening

ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och

västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får

en konfessionell prägel.

1993/94:Ub18 av Birthe Sörestedt och Bo Bernhardsson (s) vari

yrkas att riksdagen avslår föreslagna riktlinjer för ett nytt

betygssystem vad gäller slutbetyget "otillräckliga kunskaper" i

den obligatoriska grundskolan.

1993/94:Ub19 av Margareta Israelsson m.fl. (s, fp, c, kds, v,

-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de internationella frågorna i

läroplanen.

1993/94:Ub20 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sexual- och

samlevnadsundervisning skall ingå i läroplanen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelningen av ansvaret för

undervisningen i sexual- och samlevnadskunskap,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om innehållet i sexual- och

samlevnadsundervisningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att avsnittet Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket,

får den utformning som föreslås i yrkande 1 i den

socialdemokratiska partimotionen med anledning av proposition

1992/93:220,

5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 4, som sin mening

ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och

västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får

en konfessionell prägel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sexual- och

samlevnadsundervisningen måste komma tillräckligt tidigt under

skolgången.

1993/94:Ub21 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om allas rätt till en utbildning av god

kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund samt

att elever med handikapp eller med behov av extra resurser

måste garanteras att få sina behov tillgodosedda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att beslut och ansvar alltid skall

ligga så nära verksamheten som möjligt och att föräldrar och

elever skall ha ett reellt inflytande och delaktighet i

verksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om helhetssyn och om behovet av att

varva teoretiska studier med praktiska inslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den definition av barn med

särskilda behov som föreslås i proposition 1993/94:11 även

skall vara liktydig med läroplanens definition av elever med

särskilda behov,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att ta till vara den

kompetens som speciallärarna besitter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om brukarinflytande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av uppföljning angående

måluppfyllelse och timutfall vad gäller de praktiska och

estetiska ämnena,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts om betyg,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts om lärarprofessionalism.

1993/94:Ub22 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att svenska som andraspråk skall få en egen kursplan.

1993/94:Ub23 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bildämnets ställning i den nya läroplanen.

1993/94:Ub24 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att betoningen av de

globala frågorna får samma utrymme som tidigare i den nu

föreslagna läroplanen för grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sveriges långa tradition av

solidaritet och bistånd med tredje världen bör komma till

uttryck i den nu föreslagna läroplanen.

1993/94:Ub25 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatoriska ANT-moment i

grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konkretisering av ANT-undervisningen

i den lokala arbetsplanen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rektors ansvar för

ANT-undervisningen.

1993/94:Ub26 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av skolans

samlevnadsundervisning.

1993/94:Ub27 av Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att religionskunskap, historia, geografi

och samhällskunskap samt fysik, kemi, biologi och teknik bör

ges ett eget timtal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ingen nedskärning av

religionskunskapens timtal skall ske i förhållande till Lgr

80:s timtal på 352 klocktimmar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en förstärkning av både de

samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena görs i

förhållande till Lgr 80 genom en fördelning av det föreslagna

timtalet 1 685 i proportion till det timtal de olika ämnena har

i Lgr 80,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en garanterad minimitid för varje

ämne,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en spärr införs som hindrar att

ett enskilt ämne beskärs med mer än 5 %.

1993/94:Ub28 av Fanny Rizell och Harry Staaf (kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om garanterad minsta undervisningstid för

hemkunskap och de övriga praktiskt-estetiska ämnena.

1993/94:Ub29 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om grundsärskolan.

1993/94:Ub30 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att göra barn- och ungdomskunskapen

till ett ämnesövergripande kunskapsområde med den övergripande

målsättning som anförts av Läroplanskommittén,

2. att Skolverket får i uppdrag att utforma kommentar och

referensmaterial som stöd för de lärare som inom sina resp.

ämnen skall ta upp frågor kring barn- och ungdomskunskap.

1993/94:Ub31 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i

kursplaner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarnas fortbildning och

grundutbildning.

1993/94:Ub32 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att den bör återkomma med

ett nytt betygssystem i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Ub33 av Ulf Björklund och Alwa Wennerlund (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett nytt betygssystem.

1993/94:Ub34 av Rose-Marie Frebran och Harry Staaf (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om formuleringarna om skolans värdegrund

i läroplanerna.

1993/94:Ub35 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en förstärkt ställning för samernas och finlandssvenskarnas

historia i grundskolans läroplan.

1993/94:Ub36 av Håkan Holmberg m.fl. (fp, s, m) vari yrkas

att riksdagen i den nya läroplanen för grundskolan klart anger

att varje svensk elev skall få korrekt information om nazismen,

andra världskriget och Förintelsen.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub401 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen

prioriteras så att minoritetsbarnens hemspråk och deras

andraspråk svenska i förskola och skola blir en förstklassig

flerspråkig och flerkulturell kompetens.

1992/93:Ub402 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om möjligheten

för kommunerna att ha två intagningar per år till kommunens

skolor.

1992/93:Ub403 av Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vad läroplanen bör innehålla angående

direktiv och åtgärdsprogram mot mobbning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolämne i etiska regler om attityder

mot varandra från första klass i grundskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vad som bör ingå i

rektorsutbildningen och annan lärarutbildning angående

mobbning.

1992/93:Ub405 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsämnets betydelse,

2. (delvis) att riksdagen beslutar att ämnets namn skall

vara "Idrott och hälsa" både i grundskolan och gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förskolans ansvar.

1992/93:Ub407 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ämnet idrott i skolan.

1992/93:Ub408 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av de praktisk-estetiska ämnena i

skolan.

1992/93:Ub409 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett

ordinarie ämne i grundskolan.

1992/93:Ub414 av Rosa Östh och Gunhild Bolander (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att idrott, hemkunskap, slöjd och

bild bör bibehållas i grundskolans timplan i minst oförändrad

omfattning.

1992/93:Ub416 av Karin Pilsäter och Sigge Godin (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kunskap om mobbning skall vara en

obligatorisk del av lärarutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om årskurslös undervisning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av elevskyddsombud,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nationell handlingsplan mot mobbning.

1992/93:Ub417 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om det angelägna i att bevara idrottsämnet obligatoriskt och i

nuvarande omfattning.

1992/93:Ub421 av Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp) vari

yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett bevarande av nuvarande

antal timmar för ämnet Idrott och Hälsa såväl i grundskolan som

i gymnasieskolan.

1992/93:Ub422 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om miljöfrågornas betydelse i undervisningen.

1992/93:Ub423 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om värdet av idrottsämnet och gymnastiken samt

gymnastikbetygets betydelse.

1992/93:Ub425 av Karl-Göran Biörsmark och Charlotte Branting

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och

tioårig grundskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utredningen om skolplikt vid sex

års ålder och tioårig skolplikt bör tillsättas snarast och att

arbetet i utredningen bör ske skyndsamt.

1992/93:Ub428 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att bestämmelser bör

utfärdas, som ålägger idrottslärare och övriga lärare i

grundskolan och gymnasiet att genomföra i motionen nämnda

åtgärder för att förebygga att eleverna får arbetsskador.

1992/93:Ub432 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om skilda

undervisningsgrupper för pojkar och flickor i grund- och

gymnasieskolan.

1992/93:Ub437 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökat timtal för ämnet

religionskunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att religionskunskap bör vara eget

ämne från första årskursen med garanterat timtal,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bibelkunskapen skall stå i

centrum vid undervisningen om kristendomen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kristendomens centrala roll inom

ämnet religionskunskap.

1992/93:Ub440 av Ulla Pettersson och Christina Linderholm (s,

c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om medieundervisningens roll i den

kommande läroplanen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bildämnets ställning och omfattning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning av lärare

i ämnet mediekunskap.

1992/93:Ub442 av Kjell Ericsson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsämnets stora betydelse

och att några nedskärningar i timplanen ej bör verkställas.

1992/93:Ub443 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljökunskap i föräldrautbildningen,

förskolan, skolan och under värnpliktstiden.

1992/93:Ub445 av Lisbet Calner och Marianne Carlström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsämnet i grundskolan.

1992/93:Ub446 av Lena Klevenås m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av nya vägar för att intressera

flickor för teknik.

1992/93:Ub450 av Fanny Rizell (kds) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om obligatoriska ANT-moment i grundskolan och

en prioritering av ANT i gymnasiet och i lärarutbildningen.

1992/93:Ub451 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om svenskundervisningens betydelse för ett vårdat tal- och

skriftspråk.

1992/93:Ub460 av Birgit Henriksson och Ingvar Eriksson (m)

vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om betyg i ordning och

uppförande inom grund- och gymnasieskolan.

1992/93:Ub463 av Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (m) vari

yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om komplettering av betyg.

1992/93:Ub464 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan.

1992/93:Ub465 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom

EG.

1992/93:Ub467 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hemspråksundervisningen.

1992/93:Ub473 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inriktningen av gymnastikundervisningen.

1992/93:Ub474 av Karl-Gösta Svenson och Stig Bertilsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ämnet idrott.

1992/93:Ub475 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts beträffande vikten av tillräckligt antal

veckotimmar i ämnena "slöjd" och "lek, idrott och hälsa".

1992/93:Ub477 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att praktisk miljökunskap skall vara ett

särskilt ämne på skolschemat.

1992/93:Ub478 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap, barnkunskap, slöjd

och bild som obligatoriska ämnen i grundskolans timplan.

1992/93:Ub479 av Ulla Orring och Charlotte Branting (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bevara slöjdämnet som ett

obligatoriskt ämne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.

1992/93:Ub480 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ökad information i grundskolan om s.k. grå sjukdomar.

1992/93:Ub482 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att gemenskap och delaktighet skall

vara viktiga mål i en kommande läroplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ANT-undervisningens ställning i läro-

och timplaner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utrymmet för de praktiskt-estetiska

ämnena i grundskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetssättet i grundskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om timplanens utformning och

religionsämnets ställning i grundskolan.

1992/93:Ub483 av Alwa Wennerlund och Roland Lében (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av betyg i flit,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av betyg i ordning och

uppförande.

1992/93:Ub484 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att införa obligatorisk undervisning i

skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt

hjärt-lung-räddning.

1992/93:Ub490 av Karin Pilsäter och Olle Schmidt (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om självstyrande skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att en utredning snarast

tillsätts för att se över hur man i Sverige skall kunna införa

"självstyrande skolor".

1992/93:Ub491 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om historieämnet i grundskolan.

1992/93:Ub492 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ingen nedskärning får ske av

idrottsämnet i skolan.

1992/93:Ub495 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.

1992/93:Ub496 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ny läroplan för grundskolan.

1992/93:Ub498 av Birger Andersson och Lennart Brunander (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om antalet timmar i ämnet lek,

idrott och hälsa.

1992/93:Ub500 av Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att verka för att kulturarbetare

anställs i skolorna som en resurs för lärare och elever,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förberedande kurser.

1992/93:Ub501 av Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)

vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att dansen bör inarbetas i

grundskolans schema och beredas plats bland de estetiska

programmen i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kunskap om danskonst bör upptas

som ett ämne i lärarutbildningen.

1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till

ändring av arbetsmiljölagen utarbetas så att skolorna åläggs

att i sina skolplaner utarbeta konkreta förslag till

förbättring av arbetsmiljön också ur ett

jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för att flickor inte

missgynnas,

8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att självförtroendeträning med

inslag av självförsvarsträning bör ingå i flickornas utbildning

på högstadiet och gymnasiet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om relationsträning för pojkar i skolan,

12. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utredning av en betygsfri

skola,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om profilering i skolan.

1992/93:Ub503 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betygsättningen i grund- och gymnasieskola.

1992/93:Ub504 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolan och idrottsämnet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inte reducera skolans

idrottsämne,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att öka antalet obligatoriska

idrottstimmar i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om beteendevetenskapliga aspekter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om medicinska aspekter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flexiblare idrotts- och

rörelseträning.

1992/93:Ub506 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolstartsålder och skolpliktens längd.

1992/93:Ub509 av Lars Sundin och Håkan Holmberg (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om historie- och religionsämnenas

ställning i årskurserna 6--9,

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om obligatorisk och korrekt

undervisning i grundskola, gymnasieskola och folkhögskolor om

andra världskriget och nazisternas folkmord.

1992/93:Ub510 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att stärka bildämnet såväl i

grundskolan som i gymnasieskolan.

1992/93:Ub511 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att minst tre veckotimmar för

ämnet idrott och hälsa införs i läroplanen genom hela skolan.

1992/93:Ub512 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att utreda förutsättningarna för trafikundervisning i skolan

med betyg i form av kompetenskort för cyklande barn.

1992/93:Ub514 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gemensamt måldokument för förskola

och skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolans fostrande uppgift,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en grundskola utan stadieindelning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolans internationalisering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöfrågorna i skolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om redovisningen av hur

jämställdhetsmålet uppfylls,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett program för elev- och

föräldrainflytande,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och arbetsliv,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dokumentation av elevers engagemang i

skolans föreningar.

1992/93:Ub515 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om gymnastikundervisningen i grund- och

gymnasieskola.

1992/93:Ub516 av Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s) vari

yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ämnet bild i ungdomsskolan.

1992/93:Ub517 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ge de globala överlevnadsfrågorna en

framskjuten plats i den kommande läroplanen.

1992/93:Ub518 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bibehållande av de

praktisk-estetiska ämnena i minst nuvarande omfattning i den

nya läroplanen.

1992/93:Ub521 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om slopande av centralt fastställda

timplaner,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana

ändringar i erforderliga lagar att kommunerna får frihet att

organisera undervisningstiden på de sätt de finner bäst och

effektivast utan angivande av minsta undervisningstid,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om schemalagd daglig motion genom

skolans försorg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bättre nationell uppföljning,

utvärdering och kontroll av läroplanens måluppfyllelse.

1992/93:Ub522 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sexual- och

samlevnadsundervisningens allsidighet bör fastslås enligt

motionens förslag under rubriken naturlära,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det bör anges i läroplanen att

den grundläggande sexual- och samlevnadsundervisningen på

högstadiet ges inom ämnet biologi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det bör framgå av läroplanen att

sexual- och samlevnadsundervisning ingår som ett obligatoriskt

ämne i den nationella planen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att termen i läroplanen även

fortsättningsvis bör vara sexual- och samlevnadsundervisning då

ämnet beskrivs.

1992/93:Ub525 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om morgondagens skola.

1992/93:Ub901 av Bertil Persson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den svenska skolan.

1992/93:Ub902 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande

av det kristna budskapets ställning inom ämnet

religionskunskap.

1992/93:Ub908 av Marianne Andersson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i det kommande

förslaget till läroplan kraftigt stärker det nordiska

innehållet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den nordiska dimensionen i läroböcker

och i lärarutbildning och fort- och vidareutbildning av lärare.

1992/93:Ub910 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en mer aktiv ANT-undervisning i

skolan.

1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om intensifierade

undervisningsinsatser mot främlingsfientlighet och rasism.

1992/93:Ju619 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utökad och mer kvalificerad

undervisning om rasism och främlingsfientlighet i alla skolor.

1992/93:Ju836 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om allmänna åtgärder för en moralisk

upprustning inom bl.a. skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att i högre grad göra det möjligt för

verkligt skoltrötta elever att gå en yrkesinriktad utbildning i

stället för vanlig skolgång.

1992/93:Ju837 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att öka upplysning och information om

narkotika bl.a. i skolan.

1992/93:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet.

1992/93:So289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en integrering av könssociala

perspektiv i undervisning i idrott och hälsa, hemkunskap,

biologi, bild etc. med särskild betoning av förebyggande av

anorexi och bulimi.

1992/93:So293 av Rose-Marie Frebran och Alwa Wennerlund (kds)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorisk ANT-undervisning.

1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument

för barnomsorg och skola.

1992/93:Kr273 av Ingela Mårtensson och Sigge Godin (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsämnet i skolan.

1992/93:Kr336 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de praktisk-estetiska ämnenas

betydelse i skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att precisera skolans

kulturuppdrag.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöfrågorna i läroplanen.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om läroplansförslaget,

40. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om syo-funktionärernas arbete

med flickors yrkesval.

Motion med anledning av redogörelse 1992/93:JO1

1992/93:K22 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att reglerna ändras så att

hemspråksträning eller hemspråksundervisning, vilken bekostas

helt eller delvis av stat eller kommun, endast får bedrivas om

det föreligger särskilda behov därtill.

Utskottet

Inledning

Till grund för förslagen i propositionen ligger

Läroplanskommitténs betänkanden Skola för bildning (SOU

1992:94) och Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2). Vidare

har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utarbetat en

departementspromemoria (Ds 1992:129) om läroplan för

specialskolan och den obligatoriska särskolan. I promemorian

föreslås en gemensam läroplan för grundskolan, specialskolan

och den obligatoriska särskolan. I betygsfrågan har den s.k.

Betygsberedningen avgivit delrapporten Läraruppdraget (SOU

1992:59) och slutbetänkandet Ett nytt betygssystem (SOU

1992:86). Samtliga betänkanden och promemorian har

remissbehandlats.

I propositionens inledande avsnitt (s. 4--28) om förändringar

i skolans närhet och omvärld, om skolans roll och uppgifter och

om skolutvecklingen under 1980-talet redovisar regeringen de

allmänna utgångspunkterna för sina förslag.

En viktig fråga, anför regeringen bland annat, är att finna

balanspunkten mellan å ena sidan den beständiga uppgift

skolan har -- att överföra ett kulturarv -- och å andra sidan

de krav på nya kunskaper som utvecklingen i olika avseenden

ställer. Arbetet i grundskolan skall koncentreras till

grundläggande och mer bestående kunskaper. Därmed förstås

sådana kunskaper som utgör kärninnehållet i skolans ämnen och

som kommer till uttryck i nationella kursplaner. Det nu sagda

innebär enligt regeringen inte att andra kunskaper skulle vara

oviktiga eller att ambitionen i skolan skall sättas lågt. Det

är ett uttryck för att skolan absolut inte får misslyckas med

det som skolan gör bättre än någon annan.

Skolan har, betonas det, i varje samhälle till uppgift att

sörja för kulturens fortbestånd. Den kan inte enbart syfta till

individens egen bildning. Överföringen av vetande och värden

tillhör skolans centrala och ofrånkomliga uppgifter.

Regeringen framhåller att bestående kunskaper inte bara är en

uppsättning kunskaper, som kan sorteras efter skolans

ämnesgränser. Det är också i hög grad färdigheter och förmågan

att se perspektiv, samband och helheter, som är nödvändiga för

att tolka och tillgodogöra sig annan kunskap och information.

Tre perspektiv måste enligt regeringen prägla skolans arbete.

Perspektiv, därför att de mer eller mindre återfinns i skolans

samtliga ämnen och dessutom leder till konsekvenser och ett

ansvar för skolans personal i dess uppträdande och

förhållningssätt även utanför lektionerna och själva

undervisningen. Dessa tre är det etiska perspektivet, det

internationella perspektivet och miljöperspektivet.

Grundskolan skall vara en god miljö för lärande och stimulera

till fortsatt förkovran och bildning. Det innebär, anför

regeringen, att elevernas olika anlag -- intellektuella,

praktiska, fysiska och konstnärliga -- måste få utvecklas

allsidigt. De olika skolämnena fyller skilda funktioner och är

olika till sin karaktär. Tillsammans bidrar de till elevernas

harmoniska utveckling. Skolans uppgift att ge kunskaper kan

därför inte enkelt reduceras till en fråga om urval av

kunskaper att förmedla. Regeringen hänvisar till

Läroplanskommitténs beskrivning av fyra kunskapsformer som kan

sammanfattas sålunda: fakta är kunskap som information,

förståelse är kunskap som meningsskapande, färdigheter

är kunskap som utförande och förtrogenhet är kunskap som

omdöme. I skolan, menar regeringen, måste det finnas en balans

mellan olika kunskapsformer. Elevernas förmåga att reflektera

över fakta och erfarenheter och att bearbeta kunskaper

utvecklas därigenom. Det är viktigt att uppmärksamma de

variationer av kunskapsformer som de enskilda ämnena rymmer.

Den mål- och resultatorienterade styrning som skall gälla för

skolan fordrar tydliga nationella beskrivningar av vilka

kunskaper eleverna skall skaffa sig och utveckla. Detta

förutsätter, påpekar regeringen, i sin tur en klar

ansvarsfördelning i skolan, liksom en kvalificerad

kunskapsdiskussion i de enskilda skolorna.

1. Läroplanen -- struktur och inriktning

I propositionen läggs fram förslag om riktlinjer för en ny

läroplan för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den

obligatoriska särskolan. Tidigare läroplaner, den första kom

med grundskolans genomförande år 1962, har innehållit allmänna

mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner. Den nya

läroplanen föreslås bli betydligt mindre omfångsrik. Den bör

endast innehålla övergripande mål och riktlinjer för

utbildningen i landet och kompletteras med särskilda kursplaner

och en timplan. Begreppet läroplan får med de förändringar som

regeringen föreslår således en annan innebörd än tidigare.

Läroplanen blir nu också gemensam för hela det obligatoriska

skolväsendet.

Läroplanen skall enligt förslaget ange den värdegrund

utbildningen skall vila på, målen för utbildningen och

riktlinjer för arbetet i skolan. Målen i läroplanen skall med

hänsyn till det nya ansvars- och styrsystemet i skolan vara

tydliga och utvärderingsbara. De föreslås vara av två slag, mål

att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanen skall vidare ange

vem som har ansvar för olika delar av skolverksamheten och vad

detta ansvar innebär.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de i

propositionen angivna riktlinjerna för läroplanens struktur och

inriktning.

Skolans värdegrund

Regeringen utvecklar i propositionen, i ett inledande avsnitt

om skolans roll och uppgifter, sin syn på vad läroplanen bör

innehålla om den värdemässiga grund som skolans arbete skall

vila på.

Under rubriken En skola med goda värden (prop. s. 18 f.)

citerar regeringen till att börja med bestämmelsen i 1 kap.

2 § tredje stycket skollagen (1985:1100). Där föreskrivs att

"verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar

inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde

och respekt för vår gemensamma miljö."

Denna bestämmelse anger, framhåller regeringen, de

grundläggande värden som gäller för skolan och som är

oförytterliga. Oförytterliga värden är de som i en given

kulturkrets förutsätts gälla under alla omständigheter.

Regeringen anför att de normer som skolans verksamhet skall

bygga på -- såsom respekt för människans värdighet, individens

frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män,

omsorgen om den som har det svårt, det personliga ansvaret --

har en djup förankring i vårt land och vår kultur. Normerna har

djupa rötter i vår historia. Som särskilt viktig framstår

skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk

humanism. Skolan har enligt regeringen en viktig uppgift i att

hävda dessa värden och förklara hur de vuxit fram och

förankrats. Eleverna skall också få skolans hjälp med att

utveckla ett personligt förhållningssätt till dem och till den

grund de vilar på. De skall få sådana kunskaper att de medvetet

kan ta ställning i olika frågor.

Invändningar mot formuleringen i propositionen att skolans

värdegrund skall förankras i kristen etik och västerländsk

humanism har förts fram i flera motioner.

Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1993/94:Ub1 skall

de värden som skolans verksamhet bygger på utgöra

allmänmänskliga värden som vunnit bred anslutning bland

människor med olika övertygelser och trosuppfattningar, såsom

respekt för människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, solidaritet mellan människor samt jämställdhet

mellan kvinnor och män. Motionärerna vänder sig mot att i

propositionen används begreppet "kristen etik och västerländsk

humanism" för att beskriva något som är så betydelsefullt som

en del av skolans värdegrund. Begreppet ger utrymme för

synnerligen motstridande tolkningar och riskerar att skapa

konflikter. Religionsfrihet tillhör hörnpelarna i ett

demokratiskt samhälle. Det är därför olyckligt att i en tid då

spänningar mellan olika religioner tilltar på många håll i

världen ge intryck av att den svenska skolan skall ges en

konfessionell prägel. Detta kan leda till att icke-kristna

grupper tar avstånd från skolan trots att de delar de värden

som skall finnas i skolans värdegrund. Riksdagen bör därför

fastställa skolans värdegrund utan att föra in begrepp som

"kristen etik och västerländsk humanism" (yrkande 1). I andra

hand yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att formuleringen "kristen etik och västerländsk

humanism" inte innebär att verksamheten i skolan skall ha en

konfessionell prägel (yrkande 2).

Motsvarande yrkanden som i den socialdemokratiska

partimotionen finns i motionerna 1993/94:Ub17 (s) yrkandena 1

och 2 och 1993/94:Ub20 (s) yrkandena 4 och 5, nämligen att

formuleringen "kristen etik och västerländsk humanism" bör utgå

eller i andra hand åtföljas av ett förtydligande att skolan med

denna formulering inte får en konfessionell prägel. Med

liknande motiveringar har i två motioner, 1992/93:Ub482 (s)

yrkande 1 och 1992/93:Ub514 (s) yrkande 2, båda väckta före

läroplanspropositionen, motionärerna motsatt sig ett införande

av begreppet "kristen etik och västerländsk humanism" när det

gäller skolans fostrande uppgift.

I Vänsterpartiets partimotion 1993/94:Ub12 yrkande 2 påtalas

att begreppet "kristen etik" har kommit att uppfattas på många

olika sätt och att formuleringen t.o.m. har lett till farhågor

om begynnande religiös intolerans. Mot bakgrund av att Sverige

i dag är ett mångkulturellt samhälle anser motionärerna att det

är viktigt att riksdagen uttalar att undervisningen skall vara

neutral i religiösa frågor och tolerant i förhållande till

olika religiösa yttringar.

Ny demokrati anser i sin partimotion 1993/94:Ub14 yrkande 1

att det är en allvarlig brist i propositionen att den inte på

något sätt behandlar den uppenbara målkonflikt som ligger i att

dels säga sig välkomna och tillvarata möjligheterna i ett

mångkulturellt samhälle, dels vilja värna vår kristna etik och

vårt västerländska humanistiska kulturarv. Det är viktigt,

anförs det i motionen, att nationella styrinstrument som

läroplanen inte lämnar tvetydiga och dubbla budskap. Riksdagen

bör därför hos regeringen begära ett nytt förslag till

riktlinjer för läroplanen avseende skolans värdegrund och

uppgifter.

Ytterligare ett par motioner, nämligen motionerna

1993/94:Ub34 (kds) och 1992/93:Ub525 (kds), tar upp frågan om

utformningen av skolans värdegrund. I den förstnämnda motionen

påpekas det angelägna i att formuleringarna "människolivets

okränkbarhet" och "allas lika värde" finns med i

läroplanstexten. Den senare motionen handlar om morgondagens

skola utifrån grundsynen att skolan skall förankras i kristen

etik.

Utskottet vill till att börja med erinra om följande. Såväl i

gällande läroplan för grundskolan (Lgr 80) som i de nya

direktiv som den nuvarande regeringen gav Läroplanskommittén i

december 1991 (dir. 1991:117) framhålls de etiska normer, bl.a.

människolivets okränkbarhet och allas lika värde, som skolans

verksamhet skall bygga på. Utskottet delar de värderingar som

dessa formuleringar ger uttryck för.

Till skolans uppgifter hör att förmedla kunskaper om och

stimulera till reflektioner kring olika religioner och

livsåskådningar som en grund för varje elevs egna

ställningstaganden. Ett lands religiösa liv är en del av dess

kultur. Utskottet instämmer med regeringen (prop. s. 59) att

kristendomen har haft och har stor betydelse i det svenska

samhället och att dess inflytande sträcker sig från kultur,

värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till

samhällsmoral, sedvänjor och tradition. Kristendomen har därför

en särställning för att kunna ge grunden till förståelse för

svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling. Kristen

etik utgör således en del av det nationella kulturarvet.

Utskottet vill betona att det inte är skolans uppgift att ge

en konfessionell undervisning. Särskilt i frågor där det

föreligger olika uppfattningar skall skolans undervisning vara

saklig och allsidig. Regeringen har inte förutskickat några

ändringar i Läroplanskommitténs skrivning i förslag till

läroplan (bil. A till prop.) att "alla föräldrar skall med

samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade

om att dessa inte blir ensidigt påverkade till förmån för den

ena eller andra av mot varandra kämpande åskådningar".

Utskottet anser att en sådan markering självfallet skall tas in

i läroplanen.

Enligt utskottets mening föreligger det inte någon

motsättning mellan att vara öppen för och se möjligheterna i

ett mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och få en

fast förankring i det egna kulturarvet. Medvetenhet och kunskap

om kulturarvet och en trygg identitet är viktiga att utveckla

tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras

villkor och värderingsgrunder. Skolan har, sägs det i

läroplansförslaget (prop. s. 104), som social och kulturell

mötesplats en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna

förmåga hos alla som arbetar där. Utskottet delar denna

uppfattning.

Utskottet anser sammanfattningsvis mot bakgrund av det

anförda att det tydligt bör framgå av läroplanstexten att

formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen

etik och västerländsk humanism inte skall tolkas som att skolan

skall överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor.

Undervisningen i skolan skall även framdeles vara

icke-konfessionell.

Med detta klargörande ansluter sig utskottet till den syn på

skolans värdegrund som regeringen ger uttryck för i

propositionen.

Det ankommer på regeringen att slutligt formulera

läroplanstexten.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2,

1993/94:Ub17 yrkande 2 och 1993/94:Ub20 yrkande 5, med

anledning av propositionen och med avslag på motionerna

1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2,

1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkande 1, 1993/94:Ub14 yrkande 1,

1993/94:Ub17 yrkande 1, 1993/94:Ub20 yrkande 4 och 1993/94:Ub34

som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av vad utskottet i det närmast föregående har

anfört om att skolans undervisning skall vara

icke-konfessionell vill utskottet erinra om bestämmelsen i

3 kap. 12 § andra stycket skollagen om befrielse från

undervisning i religionskunskap. Befrielse skall alltid medges,

om eleven tillhör ett trossamfund som har regeringens tillstånd

att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven

visar att han deltar i denna. Trossamfund som fått tillstånd

att meddela religionsundervisning är romersk-katolska kyrkan

samt judiska och muslimska församlingar. Bestämmelsen om

befrielse från religionskunskap infördes i skollagen med

anledning av att Sverige avgivit en reservation med denna

innebörd till artikel 2 i första tilläggsprotokollet till

Europakonventionen angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna. Artikel 2 anger

bl.a. att staten skall respektera föräldrarnas rätt att

tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står

i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska

övertygelse.

Fri- och rättighetskommittén har bl.a. haft att utreda frågan

om inkorporering av Europakonventionen i svensk rätt. Kommittén

har i sitt delbetänkande, Fri- och rättighetsfrågor Del B (SOU

1993:40), kommit fram till att den reservation som gjordes mot

artikel 2 om föräldrarätten i konventionen numera framstår som

överflödig och därför bör återkallas.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer och

analyserar frågan huruvida bestämmelsen i 3 kap. 12 § andra

stycket skollagen om befrielse från religionskunskap bör finnas

kvar.

Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 19 bör riksdagen göra

klart att demokratisk fostran förblir en huvuduppgift för

skolan. Motionärerna anmärker att en del formuleringar i

propositionen kan tolkas som att skolan inte längre skall bidra

till att utvidga och fördjupa demokratin utan skall begränsa

sig till att vårda ett arv.

Utskottet har samma åsikt som motionärerna i fråga om vikten

av demokratisk fostran. Utskottet hänvisar här till den

gällande bestämmelsen i skollagens portalparagrafer, vari

stadgas att verksamheten i skolan skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.

Utskottet vill ytterligare understryka vad regeringen anfört

(prop. s. 21) om skolans fundamentala betydelse när det gäller

att skapa förhållningssätt och vanor som kommer att prägla det

framtida livet i vårt samhälle. Skolan kan inte ensam utgöra en

garant för en vidareutveckling av demokratin. Men skolans

bidrag för att skapa förutsättningar för en gemensam

värdekultur -- som innefattar aktning och respekt för andra och

andras åsikter, förmåga att ta ansvar för sig själv och sina

medmänniskor, förmåga till lyhördhet och förmåga att hävda en

egen uppfattning -- är betydande. Enligt läroplansförslaget

(prop. bil. A s. 110) skall skolan aktivt och medvetet påverka

och stimulera barn och ungdomar att omfatta demokratins

grundläggande värden och att låta dessa komma till uttryck i

praktisk vardaglig handling.

Utskottet kan inte finna att det i frågan om demokratisk

fostran föreligger några mot varandra stridande uppfattningar.

Riksdagen bör alltså avslå motion 1993/94:Ub1 yrkande 19.

I motion 1992/93:Ju836 (nyd) om åtgärder för att förhindra

etablering i brott efterlyses en moralisk upprustning inom

bl.a. skolan med tydligare normer (yrkande 5). Skolan har

här, anför motionärerna, en oerhört viktig uppgift att lära

eleverna "rätt och fel".

Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört ovan om de

grundläggande etiska värderingar som skall genomsyra skolans

verksamhet. Frågor om etik och moral hör enligt utskottets

mening hemma inom i stort sett alla ämnen i skolan. Någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet behövs inte,

varför yrkandet avstyrks av utskottet.

Regeringens förslag till ändring av skollagen, för att

markera ansvaret för skolans personal att hindra varje försök

från elever att utsätta andra för kränkande behandling,

behandlas av utskottet i ett senare avsnitt av betänkandet.

Gemensamt måldokument för förskola och skola

Frågan om ett gemensamt måldokument för förskola och skola

tas upp i tre motioner. I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 1

anför motionärerna att regeringens oförmåga att se samhällets

insatser för barn och unga i ett helhetsperspektiv går stick i

stäv mot de ansträngningar som under senare år gjorts för att

närma förskola och skola, skola och skolbarnsomsorg till

varandra. Riksdagen bör enligt motionen uttrycka en helhetssyn

på barn och unga genom att uttala sig för ett gemensamt

måldokument för förskola och skola. Enligt motion 1992/93:So609

(s) yrkande 5 skulle ett gemensamt måldokument för barnomsorgen

och grundskolan vara mycket värdefullt för en fortsatt positiv

utveckling av det inledda samarbetet. I motion 1993/94:Ub12 (v)

yrkande 4 anförs att en verklig helhetssyn på barnen där deras

totala situation tas i beaktande gör att fritids-, barnomsorgs-

och skolverksamheten bör integreras i allt högre grad. Ett

gemensamt måldokument hade därför varit att föredra. Med den

uppläggning som regeringen föreslår med en kortfattad läroplan

som kompletteras med särskilda kursplaner och en timplan hade

detta varit en fullt realistisk möjlighet.

Utskottet vill erinra om att det redan i de nya direktiv

(dir. 1991:117) som regeringen i december 1991 lämnade den då

sittande Läroplanskommittén angavs att arbetet inte längre

skulle omfatta mål och riktlinjer för barnomsorgen. Denna

inriktning av läroplansarbetet har utskottet ställt sig bakom.

Sålunda har utskottet i ett betänkande under våren 1992 (bet.

1991/92:UbU19 s. 8) sagt sig dela skolministerns uppfattning

när hon framhåller vikten av att det i det statliga

styrsystemet görs en mycket tydlig gränsdragning mellan skolans

och barnomsorgens uppgifter. I stället har behovet av en nära

samverkan mellan verksamheterna lyfts fram.

Enligt utskottets mening har den nyligen införda rätten för

sexåringar att börja skolan ytterligare accentuerat behovet av

samverkan mellan skolan och förskolan. Lokalt ute i kommunerna

förekommer också olika former av integrering av skola, förskola

och skolbarnsomsorg. I sammanhanget är det viktigt att göra

klart att barnomsorg och skola omfattas av skilda

lagstiftningar, sociallagstiftning resp. skollag. Skolverket

skriver i Bilden av skolan 1993 (s. 94): "Skolstart för ett

barn skall innebära att börja skolan i skollagens mening och

inte att delta i en verksamhet som egentligen är barnomsorg

eller en blandform mellan skola och barnomsorg. Kommunen bör

fatta klara beslut om barnen går i skolan eller inte och

klargöra beslutets innebörd för barn och föräldrar."

Frågor som hänger samman med skolstart, skolplikt samt de

pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av

olika modeller utreds för närvarande av Utredningen om förlängd

skolgång och sänkt skolpliktsålder (dir. 1993:39). Utskottet

kommer senare i detta betänkande att behandla motionsyrkanden

som rör ålder för skolstart. I avvaktan på resultatet av

utredningen anser utskottet, i likhet med regeringen, att det

är angeläget med ett nära och förtroendefullt samarbete mellan

skola, förskola och skolbarnsomsorg och att det är viktigt att

ansvaret för att en sådan samverkan kommer till stånd finns

uttryckt i läroplanen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och

1993/94:Ub12 yrkande 4.

Läroplanens struktur och inriktning i övrigt

Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna de av

regeringen föreslagna riktlinjerna i övrigt för läroplanens

struktur och inriktning.

2. Läroplanen -- mål och riktlinjer

Den nya läroplan för det obligatoriska skolväsendet som nu

läggs fram har således en annan struktur än gällande läroplan

för grundskolan (Lgr 80). Den är mindre omfångsrik och

innefattar inte kursplaner och timplan.

I propositionen erinras om att det ankommer på regeringen att

närmare utforma läroplanstexten och fastställa läroplanen. För

riksdagens information lämnar dock regeringen i propositionen

sin bedömning av de centrala avsnittens innehåll och utformning

och om hur skollagens bestämmelser om t.ex. likvärdighet,

utbildningens mål och verksamhetens utformning följs upp i

läroplanen.

Sålunda anför regeringen att i den gemensamma läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet anges mål och riktlinjer som

gäller för utbildningen i sin helhet. Gruppering sker under sex

rubriker, nämligen Kunskaper, Normer och värden, Elevernas

ansvar och inflytande, Skola och hem,

Skola--förskola--skolbarnsomsorg samt Samverkan med andra

skolformer m.m. Ett särskilt avsnitt behandlar rektors ansvar.

När det gäller framför allt avsnitten om Kunskaper och om

Normer och värden, finns det enligt regeringen anledning att

betona vikten av att informationen om och genomförandet av den

nya läroplanen också måste innebära att bakgrunds- och

motivtexter görs tillgängliga för dem som skall tillämpa

läroplanen. Läroplanen skall vara kort och entydig, men

förutsätter då kännedom om bakomliggande resonemang för att bli

tillräckligt tydlig och tillämpbar. Det blir enligt regeringen

bl.a. en uppgift för Skolverket att utarbeta lämpligt

kommentar- och referensmaterial.

Krav på preciseringar och kompletteringar av målen i

läroplanen ställs i ett flertal motioner.

Enligt motionerna 1993/94:Ub1 (s) yrkande 17 och

1992/93:Jo630 (s) yrkande 13 måste miljöfrågorna ägnas

särskild uppmärksamhet i grundskolan. För att garantera att

studier av miljöfrågor får ett stort utrymme och genomförs på

ett bra sätt är det, anför motionärerna, lämpligt att dessa

frågor tas upp i läroplanen. Detta bör ske i form av en

beskrivning av kunskapsområdet där det visas hur miljöfrågorna

kan struktureras och vilka krav på samordning mellan olika

ämnesområden som måste uppfyllas. Också i motion 1992/93:Ub514

(s) yrkande 6 anförs att miljökunskap och miljöhänsyn inte kan

begränsas till något särskilt ämne utan bör genomsyra all

verksamhet. Det fortsatta beredningsarbetet med läroplanen och

kursplanerna bör därför präglas av en helhetssyn på

miljöfrågorna. I motion 1992/93:Ub517 (fp) betonas att de

globala överlevnadsfrågorna bör ges en framskjuten plats i den

kommande läroplanen.

Utskottet är ense med motionärerna om att miljöfrågorna är

viktiga frågor som måste behandlas allsidigt i skolan. Det

gäller att ge eleverna kunskaper och perspektiv som ger dem

möjligheter både att ta ett ansvar för det de själva kan direkt

påverka, t.ex. egna konsumtions- och levnadsvanor, och att

kunna förhålla sig till mer övergripande och globala frågor.

Miljöundervisningen måste belysa hur ett samhälles utveckling

systematiskt kan miljöanpassas och hur vi långsiktigt skall

kunna anpassa vårt sätt att arbeta och leva, bruka marken och

de förnyelsebara resurserna. Regeringen anför i propositionen

att den nya läroplanen bör ange att rektor skall ha ansvaret

för att en god undervisning kommer till stånd inom sådana

centrala kunskapsområden, bl.a. miljökunskapen, som berör flera

av skolans ämnen. Utskottet anser att miljöfrågorna har den

digniteten att de i läroplanen bör ges status av ett eget

övergripande kunskapsområde. I det kommentar- och

referensmaterial från Skolverket som aviseras i propositionen

bör tydligt framgå hur miljöfrågorna kan struktureras och hur

samordningen mellan olika ämnesområden skall ske. Vad utskottet

här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

1992/93:Ub514 yrkande 6, 1992/93:Ub517, 1992/93:Jo630 yrkande

13 och 1993/94:Ub1 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till

känna.

Utskottet kommer även senare i betänkandet att ta upp

miljöfrågor, nämligen vid behandlingen av motionsyrkanden om

kursplanernas innehåll och ämnesövergripande kunskapsområden.

Flera motioner handlar om det internationella

perspektivet i skolans verksamhet. Sålunda begärs i motion

1993/94:Ub1 (s) yrkande 16 (i denna del) att internationell och

kulturell förståelse skall beskrivas i läroplanen som ett eget

kunskapsområde. I motionen, liksom i motion 1993/94:Ub11 (s)

yrkande 1, anför motionärerna att frågor om solidaritet och

rättvisa mellan nationer, grupper och människor måste ägnas

stort utrymme i skolans vardag. Sveriges långa tradition av

solidaritet med och bistånd till tredje världen måste

återspeglas i skolans arbete. Motionärerna beklagar att världen

utanför Europa och de stora för mänsklighetens framtid

avgörande överlevnadsfrågorna har tonats ner av regeringen i

förhållande till nu gällande läroplan. Liknande synpunkter, att

det finns många starka skäl att lyfta fram de internationella

frågorna i skolans undervisning, förs fram i motion

1992/93:Ub514 (s) yrkande 5 från föregående riksmöte.

I motion 1993/94:Ub19 (s, fp, c, kds, v, -) hävdas att

regeringen i sitt läroplansförslag snävat in begreppet

internationalisering. Europas gränser verkar ha blivit

världens. Motionärerna ser det som oerhört viktigt att dagens

barn och ungdomar lär sig innebörden av begreppet "solidaritet

med de fattiga och förtryckta". Läroplanen bör enligt motion

1993/94:Ub6 (m) i definitionen av det internationella

perspektivet också inbegripa länder/världsdelar utanför Europas

gränser och beskriva vårt ömsesidiga beroende för en fortsatt

gemensam existens. Det påpekas i motion 1993/94:Ub24 (kds) att

förslaget till läroplan innebär en betydande nedtoning av de

globala frågorna och solidaritetsaspekten jämfört med vad som

anges i gällande läroplan. Motionären vill att riksdagen skall

uttala sig för att de globala frågorna får samma betoning och

samma utrymme som tidigare (yrkande 1) och att Sveriges långa

tradition av solidaritet och bistånd med tredje världen bör

komma till uttryck i den nu föreslagna läroplanen (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att i läroplanen för grundskolan

(Lgr 80, Mål och riktlinjer, s. 31) anges bl.a. att skolan

måste göra aktiva insatser för att eleverna skall förstå

utvecklingsländernas problem och vårt beroende av dessa länder.

Utskottet anser det synnerligen viktigt, som framhålls i

motionerna, att skolan medverkar till en ökad internationell

förståelse och aktivt söker få eleverna att inse de globala

sambanden. Eleverna måste bli medvetna om de kriser som kan

hota världssamhället genom överbefolkning, fattigdom och

vidgade klyftor mellan länder, liksom om vårt gemensamma

beroende och nödvändigheten av att visa solidaritet. Utskottet

anser att detta klart bör uttryckas i kommande läroplan.

Riksdagen bör därför med bifall till motionerna 1992/93:Ub514

yrkande 5, 1993/94:Ub6, 1993/94:Ub11 yrkande 1, 1993/94:Ub19

och 1993/94:Ub24 och med anledning av motion 1993/94:Ub1

yrkande 16 i denna del som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet här anfört.

En viktig uppgift för skolan är att genom debatt och

ställningstaganden med kraft motverka främlingsfientlighet

och rasism, understryks det i motionerna 1993/94:Ub1 (s)

yrkande 16, 1992/93:Ju619 (s) yrkande 1 och 1992/93:Ju618 (v)

yrkande 6, samtliga i denna del. Det bör enligt den sistnämnda

motionen ankomma på regeringen att inleda överläggningar med

Skolverket om hur intensifierade undervisningsinsatser skall

komma till stånd.

Enligt motion 1993/94:Ub36 (fp, s, m) måste det i den nya

läroplanen för grundskolan klart anges att varje svensk elev

skall få korrekt information om nazismen, andra världskriget

och Förintelsen. Skolan måste ta bestämt avstånd från varje

försök att skapa tvivel om Förintelsen och om andra utslag av

rasism och folkmord. Även om de viktigaste formuleringarna vad

gäller undervisningens innehåll kommer att finnas i kursplaner,

så är ett klart besked på denna punkt av så övergripande

betydelse att det enligt motionärerna helt naturligt hör hemma

också i läroplanstexten.

Utskottet delar den oro för främlingsfientlighet och rasism

som uttrycks i motionerna.

Händelser i vår omvärld och i vårt eget samhälle understryker

ytterligare nödvändigheten av de förpliktelser som skolan har

för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessa

förpliktelser måste komma till tydligt uttryck även i den nya

läroplanen. Det måste vara en av skolans viktigaste uppgifter

att medverka i kampen mot främlingsfientlighet och rasism, då

dessa företeelser hotar grundläggande värden i vår demokrati

och därmed starkt strider mot skolans mål. I denna uppgift

måste all personal i skolan tillsammans med eleverna känna ett

särskilt ansvar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den massiva

kränkning av människovärdet som Förintelsen innebar självfallet

skall behandlas i skolans historieundervisning, men även som en

självklar del av skolans insatser i övrigt mot

främlingsfientlighet och rasism.

Det är en angelägen uppgift för Skolverket att stödja

skolorna i deras arbete mot främlingsfientlighet och rasism,

t.ex. genom att ge ut referensmaterial och sprida idéer och

goda exempel på olika skolors arbete i denna sak. Utskottet

noterar med tillfredsställelse att Skolverket, Statens

ungdomsråd, Statens kulturråd och Statens invandrarverk har

gjort betydelsefulla insatser med stöd av medel ur det

särskilda anslag för åtgärder mot främlingsfientlighet och

rasism som budgetåret 1992/93 infördes under

Kulturdepartementets huvudtitel. Utskottet vill framhålla hur

viktigt det är med insatser från Skolverket inom detta område

för fortbildning av personal och rektorsutbildning, liksom

insatser inom lärarutbildningen.

Regeringen bör vid den slutliga utformningen av läroplanen

beakta vad utskottet här framhävt om skolans förpliktelser för

att motverka främlingsfientlighet och rasism.

Utskottet utgår från att arbetet mot främlingsfientlighet

och rasism särskilt beaktas i kommunernas skolplaner.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna

1992/93:Ju618 yrkande 6 i denna del, 1992/93:Ju619 yrkande 1 i

denna del, 1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del och 1993/94:Ub36

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om åtgärder för att motverka främlingsfientlighet och rasism.

Ett tillkännagivande begärs i motion 1993/94:Ub11 (s) yrkande

2 om att Sveriges internationella åtaganden inom

undervisningsområdet i form av konventioner och

rekommendationer skall förtecknas i läroplanen. Ett

motsvarande yrkande finns i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 3,

nämligen att vissa internationella överenskommelser som Sverige

har undertecknat -- bl.a. FN:s deklaration om de mänskliga

rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter -- bör

fogas som bilagor till läroplanen.

Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är lämpligt

att dessa dokument fogas till läroplanen och därmed ges

förordningskaraktär. Däremot bör de på annat sätt göras

tillgängliga för skolorna. Regeringen har genom beslut i

september 1993 givit Skolverket i uppdrag att göra kända de

internationella deklarationer och rekommendationer som Sverige

förbundit sig att beakta i skolan. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1993/94:Ub11 yrkande 2 och 1993/94:Ub12

yrkande 3.

Frågor om en klarare profilering av den nordiska

dimensionen i skolans undervisning tas upp i flera motioner,

nämligen i motionerna 1993/94:Ub5 (c), 1993/94:Ub7 (m) och

1993/94:Ub15 (fp). Motionärerna saknar i propositionen en

hänvisning till Nordiska rådets rekommendation nr 4/1993 som

antogs den 3 mars 1993 vari Nordiska ministerrådet

rekommenderas "att få till stånd ett samarbete mellan relevanta

instanser i syfte att förstärka och fördjupa det nordiska

stoffet och den nordiska dimensionen i läroplaner och

läroböcker med särskild hänsyn till ämnena historia och

samhällskunskap". Vidare har, anger motionärerna, i

Helsingforsavtalets artikel 8 samtliga nordiska länder

förbundit sig att tillgodose att undervisning i språk och om

kultur och allmänna samhällsförhållanden i övriga nordiska

länder, inbegripet Färöarna, Grönland och Åland, skall ske i

lämplig omfattning. Riksdagen bör uttala att nämnda avtal och

rekommendation bör beaktas i läroplan och kursplaner. Också i

motion 1992/93:Ub908 (c) yrkande 1, väckt under föregående

riksmöte, påpekas betydelsen av att det nordiska innehållet

stärks i det kommande förslaget till läroplan. -- Riksdagen bör

enligt motion 1993/94:Ub35 (kds) uttala sig för en förstärkt

ställning för samernas och finlandssvenskarnas historia i

grundskolans läroplan.

Utskottet finner det viktigt att de nordiska frågorna

markeras i läroplanen och att Norden mer och mer betraktas som

en stark gemenskap på utbildningens område. Alla i skolan måste

få kännedom också om språk, kultur och historia i våra nordiska

grannländer. Regeringen anför att glädjande nog märks en ökad

insikt om den nordiska dimensionens betydelse och vilken

tillgång den kan vara. Inte minst handlar det om en insikt om

vilken nationell tillgång ett levande finskt och samiskt språk-

och kulturarv i Sverige utgör. Utskottet utgår från att de

rekommendationer och avtal som finns mellan de nordiska

länderna kommer att prägla läroplanens slutliga utformning.

Utskottet anser att motionerna 1992/93:Ub908 yrkande 1,

1993/94:Ub5, 1993/94:Ub7, 1993/94:Ub15 och 1993/94:Ub35 med

hänvisning till det anförda är tillgodosedda och avstyrker

desamma.

I motionerna 1993/94:Ub1 (s) yrkande 18 och 1992/93:Kr336 (s)

yrkande 6 begärs ett uttalande av riksdagen att skolans

kulturmål bör ytterligare preciseras när ny läroplan

fastställs. Bland annat behöver nya kontaktnät byggas upp

mellan kulturlivet och skolan, påpekar motionärerna.

Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört i propositionen

(s. 48) att det är kommunernas och skolpersonalens ansvar att

verka för att skolan blir en öppen och lärande miljö, där det

är naturligt att ha kontakt med bl.a. olika kulturella

institutioner såväl inom ramen för den ordinarie undervisningen

som inom andra aktiviteter i skolans vardag. Detta har i

läroplansförslaget kommit till uttryck i avsnittet Samverkan

med andra skolformer m.m. Utskottet vill för sin del framhålla

att det är viktigt att eleverna får möjlighet att ta del av

skiftande kulturinslag genom att skolan har en bred samverkan

med kulturinstitutioner av olika slag. Det är också viktigt att

eleverna själva deltar i verksamheter som stärker deras

kulturintresse. Utskottet anser det naturligt att skolans

kulturmål uttrycks i läroplanen. Med det anförda anser

utskottet att motionerna 1992/93:Kr336 yrkande 6 och

1993/94:Ub1 yrkande 18 är tillgodosedda. De bör alltså avslås

av riksdagen.

Tydliga skrivningar i läroplanen om jämställdheten i

skolan begärs i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 1. Det krävs

enligt motionärerna insikter i hur orättvisorna mellan könen

yttrar sig för att de skall vara möjliga att bekämpa.

Utskottet konstaterar att det i arbetsgruppens förslag till

läroplan uttryckligen anges att "skolan skall verka för

jämställdhet mellan kvinnor och män" (prop. s. 105).

Regeringen tillsatte i februari 1993 en särskild arbetsgrupp,

Kvinnligt och manligt i skolan, med uppgift att lägga fram

förslag i syfte att underlätta jämställdhetsarbetet.

Utskottet vill vidare påpeka att regeringen i propositionen,

bl.a. med anledning av synpunkter som kommit fram under

remissbehandlingen av Läroplanskommitténs betänkande, säger sig

vilja lyfta fram jämställdhetsaspekter på skolans verksamhet

såväl i läroplanen som i kursplanerna. Därigenom läggs också en

grund för uppföljning och utvärdering av hur skolan lever upp

till jämställdhetsmålet. Utskottet anser att yrkandet i motion

1993/94:Ub12 därmed måste anses vara tillgodosett, varför

yrkandet avstyrks.

Skolbibliotekens betydelse som läromedel, liksom

betydelsen av bibliotekskunskap, bör enligt motion 1993/94:Ub1

(s) yrkande 26 slås fast i läroplanen. Alla skolor behöver

denna tillgång för att kunna arbeta enligt läroplanens

intentioner. Likaså betonas i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande

13 värdet av skolbibliotek och tillgången till litteratur för

en stimulerande undervisning.

Utskottet vill framhålla skolbibliotekets centrala roll i

modern undervisning. Informationssökning och bibliotekskunskap

ingår som en naturlig del i skolans pedagogiska program och bör

inte ses isolerat utan integreras i den ordinarie

undervisningen. Kunskap om informationssökning via nya medier

kan även berika och förbättra undervisningen i skolans olika

ämnen. Ett modernt, välutrustat skolbibliotek är inte bara

utrustat med böcker och andra tryckta medier utan är även

försett med andra medier och databaser.

Enligt 1 kap. 4 § grundskoleförordningen skall grundskolan

ha lämpligt fördelade bibliotek samt annan utrustning som

behövs för en tidsenlig utbildning. Denna föreskrift bör, anger

regeringen i propositionen, gälla också i framtiden. I

läroplansförslaget (bil. A) föreslås också under rektors ansvar

ett särskilt ansvar för denne att se till att eleverna får

tillgång till handledning samt läromedel och annat stöd, bl.a.

bibliotek. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1993/94:Ub1 yrkande 26 och 1993/94:Ub12 yrkande 13.

Läroplanen måste enligt motion 1993/94:Ub9 (c) yrkande 1

tydligare ange målen för samverkan mellan skola och

arbetsliv. Motionären lämnar i motionen förslag till texter

om såväl arbetslivsorientering som studie- och

yrkesorientering. Texterna föreslås ingå i läroplanens avsnitt

Samverkan med andra skolformer m.m. som därefter bör benämnas

Samverkan med andra skolformer -- arbetslivs- och

yrkesorientering.

Utskottet vill för sin del betona vikten av att skolan

erbjuder alla elever möjligheter att få kompetent studie- och

yrkesorientering och goda insikter i arbetslivet. Utskottet

ställer sig bakom förslaget i propositionen att rektor i

läroplanen åläggs ett särskilt ansvar för samverkan med

arbetslivet utanför skolan och för att organisera den studie-

och yrkesorienterande verksamheten. Utskottet vill också erinra

om den skyldighet som kommunerna har enligt skollagen att

informera eleverna om de studiemöjligheter som finns i

gymnasieskolan. Utskottet utgår från att skolans ansvar för

studie- och yrkesorienteringen markeras tydligt i den slutliga

utformningen av läroplanen. Därmed anser utskottet att motion

1993/94:Ub9 yrkande 1 är tillgodosedd, varför yrkandet

avstyrks. I ett senare avsnitt i betänkandet, om timplanen,

återkommer utskottet till frågan om utrymme för

arbetslivsorientering och studie- och yrkesorientering.

Frågor som rör elevers och föräldrars ansvar och inflytande

i skolan behandlas i flera motioner.

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 21 erinras om att elevernas

inflytande på skolans arbete är garanterat dem i lag. Var och

en som har kontakt med skolan inser dock, hävdas det i

motionen, att bristerna är stora när det gäller att leva upp

till elevinflytandet i skolvardagen. Formerna för detta

elevinflytande kan inte fastläggas centralt. Det är genom ett

lokalt utvecklingsarbete som de demokratiska idéerna kan få

fotfäste och växa sig starka också i skolan. Självfallet måste

skolans organisation underlätta detta arbete. Det bör enligt

motionen klart uttalas att det ankommer på rektor att planera

arbetet i skolan så att tid ges för eleverna att kunna utöva

sitt inflytande. Formerna för samarbetet mellan hem och skola

måste utvecklas ytterligare, föreslås i yrkande 22.

Motionärerna hänvisar till att det i dag i flera kommuner

förekommer ett intressant utvecklingsarbete i syfte att vidga

föräldrarnas inflytande i skolan. Det inrättas olika former av

brukarråd eller styrelser, för varje skolenhet där föräldrarna

är representerade. Motionärerna anser att det finns skäl att

noga studera vilka möjligheter och problem som kan finnas med

införandet av en lagstadgad rätt för föräldrarna till

inflytande i skolan, bl.a. hur gränsdragningen skall ske

gentemot skolledning, elever och lärare. -- Enligt motion

1992/93:Ub514 (s) yrkande 8, från föregående riksmöte, bör

regeringen presentera ett program för elev- och

föräldrainflytande.

Föräldrar och elever skall enligt motion 1993/94:Ub21 (c) ha

ett reellt inflytande och delaktighet i skolans verksamhet

(yrkande 2). För skolan innebär det, anför motionärerna, en

skyldighet att i takt med elevernas stigande ålder och mognad

ge dem ökat inflytande och ansvarstagande. Motionärerna anser

att föräldrainflytandet är alltför opreciserat. Det bör liksom

elevinflytandet lagregleras. Ett ökat inslag av

brukarinflytande ger också föräldrarna faktiska möjligheter att

påverka skolans organisation och undervisning. Riksdagen bör

därför begära att regeringen återkommer med förslag till en

modell för brukarinflytande (yrkande 6).

Utskottet vill påminna om att utskottet under föregående

riksmöte i sitt betänkande 1992/93:UbU1 (s. 11) markerade

betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet generellt ökas

inom den obligatoriska skolan, såväl i kommunala som i

fristående skolor. Decentraliseringen av ansvaret för skolan

till kommunerna och de enskilda skolenheterna liksom strävan

mot mångfald och större valfrihet på skolområdet gör det nu än

mer angeläget, ansåg utskottet, att finna former för att

garantera alla föräldrar och elever ett ökat inflytande i

skolans verksamhet. Den nationella utvärderingen av grundskolan

som nyligen presenterats av Skolverket befäster enligt verket

den bild som tidigare undersökningar och forskning gett,

nämligen att elevinflytandet i grundskolan fortfarande dröjer

(Bilden av skolan 1993, s. 36). Utskottet vill mot bakgrund av

det anförda att riksdagen hos regeringen begär att frågan om

att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan får en

ordentlig belysning. Härvid bör göras en kartläggning av

existerande samverkansformer -- där föräldrar och elever har

ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan --

och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens

lagstiftning. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen

med förslag i frågan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 8, 1993/94:Ub1

yrkandena 21 och 22 samt 1993/94:Ub21 yrkandena 2 och 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 24 hävdar motionärerna att

det i propositionen inte till alla delar gjorts riktiga

avvägningar mellan vad som är kommunalpolitikernas ansvar och

vad som är den enskilda skolans ansvar. De noterar att

regeringen med "skolan" nästan alltid tycks avse rektor. Detta

innebär, anför motionärerna, att det samlas ett utomordentligt

stort ansvar i rektorsrollen. Den för skolan ansvariga

kommunala nämnden får självfallet, enligt motionärerna, inte

ställas vid sidan av viktiga beslut. Genom att utarbeta

kommunens skolplan bör denna nämnd tydliggöra sina

prioriteringar. Motionärerna begär ett tillkännagivande om

det kommunalpolitiska ansvaret och inflytandet över skolan.

Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 7 påpekas att

propositionen alltför mycket betonar rektors roll som

huvudansvarig för verksamheten vid en skola. Motionärerna vill

i stället ha en ansvarsfördelning där skolenhetsstyrelser med

direkt brukarinflytande från elever, lärare och annan personal

tar över rektors ansvar för skolenhetens drift och verksamhet.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i

frågan om den lokala ansvarsfördelningen på skolans område. I

skollagen (2 kap. 8 §) finns reglerat att det i alla kommuner

skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar

hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av

skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser

vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för

skolan. Utskottet utgår från att regeringen i förordningstexten

kommer att klarlägga fördelningen av det lokala ansvaret på

olika nivåer, dvs. vad som ankommer på politisk nämnd, rektor,

skolenhet resp. lärare. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 24 och

1993/94:Ub12 yrkande 7 avstyrks därmed av utskottet.

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 23 påpekas att nuvarande

läroplan (Lgr 80) mycket tydligt beskriver skolornas ansvar för

att elever med särskilda behov av stöd ges rätt till mer av

skolans resurser än de elever som har det lättare. Någon sådan

tydlig rätt finns inte i regeringens förslag till ny läroplan,

anger motionärerna. Riksdagen bör därför uttala att skolans

ansvar för barn med särskilda behov av stöd innebär att

resurserna skall fördelas rättvist för att garantera en

likvärdig undervisning. Detta gäller såväl handikappade elever

som elever med andra kortvariga eller långvariga behov av extra

stöd. -- Ett liknande yrkande finns i motion 1993/94:Ub21 (c)

yrkande 1.

Det är därvid enligt motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 4

nödvändigt att klart definiera vilka elever som omfattas av

begreppet elever med särskilda behov av stöd. Motionärerna

anser att i läroplanen bör användas samma definition som

regeringen använt på barnomsorgsområdet (prop. 1993/94:11

s. 25). Barn med särskilda behov av stöd bör alltså definieras

som "barn vars svårigheter kan ha sin grund i fysisk, psykisk,

social eller emotionell skada eller kan ha uppstått genom en

bristsituation i uppväxtmiljön". Vidare bör anges att "barn med

behov av särskilt stöd syftar inte i första hand på en bestämd

eller avgränsad grupp barn utan uttrycker snarare att vissa

barn tillfälligt eller mer varaktigt kan ha behov av att få

särskild uppmärksamhet och behöver mer av de vuxnas stöd och

förståelse än andra". I detta sammanhang bör enligt motionen

klargöras vikten av att ta till vara den kompetens som

speciallärarna besitter med pedagogisk utbildning, avpassad för

elever med särskilda behov av stöd (yrkande 5).

Utskottet vill erinra om att kommuns skyldighet att ta hänsyn

till elever med särskilda behov av stöd finns föreskriven i

1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen samt i 5 kap.

grundskoleförordningen. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att det är viktigt att skolans ansvar för elever

med svårigheter uttrycks tydligt även i läroplanstext.

I nuvarande läroplan (Lgr 80) sägs att "om elever har

svårigheter, skall man vid fördelningen av skolans

förstärkningsresurs främst söka tillgodose dessa elevers behov,

innan resurserna används för andra ändamål".

Resurstilldelningssystemet för och styrningen av skolan har

förändrats sedan Lgr 80 skrevs. Numera ingår statsbidraget till

skolan i det kommunala utjämningsbidraget och kommunen är

huvudman för skolan.

Regeringen har i propositionen uttryckt sin avsikt att se

över de avsnitt i läroplanen som gäller utbildningens

likvärdighet och skolhuvudmännens ansvar för elever som är i

behov av särskilt stöd. Utskottet anser, i likhet med

regeringen och motionärerna, att den nya läroplanen bör

innehålla en tydlig markering om skolans ansvar att tillgodose

de elever som har ett särskilt behov av stöd för att därigenom

säkerställa en likvärdig undervisning. Motionerna 1993/94:Ub1

yrkande 23 och 1993/94:Ub21 yrkandena 1, 4 och 5 kan därmed

anses tillgodosedda. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

desamma.

Betydelsen av att utveckla arbetssätt och arbetsformer inom

skolan har tonats ned av regeringen, anmärker motionärerna i

motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 20 i denna del. Både arbetsliv

och det omkringliggande samhället har rätt att förvänta sig att

skolans inre arbete moderniseras. Eleverna måste i skolarbetet

tillämpa arbetsformer som ger dem vana vid att ta ansvar, ha

inflytande, utveckla ett självständigt och kreativt tänkande

samt lösa problem självständigt och i gemenskap med andra.

Detta ställer krav på att lärarrollen kraftigt förändras från

rollen som i första hand föreläsare till en aktiverande,

planerande och stödjande handledare med ansvar för elevernas

personliga utveckling och utbildning.

I motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 5 kritiseras att regeringen

inte tänker ge några anvisningar i läroplanen om arbetssättet i

skolan. Detta är, menar motionärerna, en lika viktig fråga som

det ämnesmässiga innehållet i undervisningen. De anser att i

läroplanen måste anges krav på elevaktiva arbetssätt. Endast

med sådana arbetsmetoder, där eleverna själva är aktiva och som

tar fasta på elevernas egna erfarenheter och frågeställningar,

skapas förutsättningar för elevernas inflytande.

Enligt motion 1992/93:Ub482 (s) yrkande 4 måste all skolans

verksamhet präglas av ett skapande arbetssätt, där barnens

vilja att söka och bearbeta kunskap sätts i centrum. -- En

helhetssyn efterfrågas i motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 3,

dvs. att eleverna ges utrymme att varva teoretiska studier med

praktiska inslag, inte minst för att kunna omsätta sina

kunskaper i praktisk handling.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att den nya

läroplanen inte skall styra undervisningens organisation och

uppläggning eller skolans arbetsformer utan i stället ge klara

och tydliga mål för vad skolan skall uppnå. Uppgiften att välja

och utveckla arbetssätt och arbetsmetoder åvilar med det nya

styrsystemet för skolan rektor, lärare och annan personal.

Denna frihet ställer stora krav på all skolpersonals

yrkeskunnande. Den ger samtidigt stora utvecklingsmöjligheter.

Utskottet erinrar om att det nya styrsystemet, målstyrningen,

var ett av skälen för att ersätta Lgr 80, som bl.a. behandlar

frågor som rör metoder och arbetssätt i skolan. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4,

1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 5 och

1993/94:Ub21 yrkande 3.

3. Kursplanerna -- struktur

Regeringen begär i propositionen att riksdagen skall godkänna

de föreslagna riktlinjerna för kursplanernas struktur.

I kursplanerna anges hur läroplanens mål för utbildningen i

sin helhet kommer till uttryck i enskilda ämnen. Varje kursplan

skall sålunda ta upp ämnets syfte, mål som undervisningen i

ämnet skall sträva mot, ämnets uppbyggnad och karaktär samt

krav, dvs. mål som skall ha uppnåtts efter det femte skolåret

resp. vid grundskolans slut. Nya kursplaner för grundskolan

skall enligt förslaget i propositionen fastställas av

regeringen. För sameskolan, specialskolan och den obligatoriska

särskolan bör dock regeringen kunna bemyndiga Skolverket att

fastställa kursplaner.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna

uppbyggnaden av kursplanerna. Utskottet anser alltså att

riksdagen bör godkänna regeringens förslag i denna del.

4. Kursplanerna -- innehåll

Grundläggande för utformningen av kursplaner i en mål- och

resultatstyrd skola är, framhåller regeringen, att målet, inte

metoderna att nå målet, är det centrala. Det skall av

kursplanerna tydligt framgå vad eleverna skall kunna när de

lämnar skolan. En likvärdig utbildning förutsätter nationellt

fastställda kursplaner, anför regeringen vidare. Det ankommer

som tidigare angetts på regeringen att fastställa kursplaner

för grundskolan. Regeringens fortsatta arbete med kursplanerna

kommer att utgå från Läroplanskommitténs betänkande Kursplaner

för grundskolan (SOU 1993:2) och däröver avgivna

remissyttranden.

För riksdagens information lämnar regeringen en kortfattad

redogörelse för kursplanearbetet liksom en översiktlig

beskrivning av ämnenas innehåll. Regeringen bedömer att

nationella kursplaner bör finnas i ämnena Bild, Biologi,

Engelska, Främmande språk (B- och C-språk), Fysik, Geografi,

Hemkunskap, Hemspråk, Historia, Kemi, Idrott och hälsa,

Matematik, Musik, Religionskunskap, Samhällskunskap, Slöjd,

Svenska, Teckenspråk samt Teknik. Till skillnad från

Läroplanskommittén anser regeringen dock inte att kursplaner

bör fastställas i Barn- och ungdomskunskap, Naturlära,

Samhällslära och Teknik och miljö. Nuvarande reglering om

alternativkurser i engelska och matematik upphör.

Frågor om i vilka ämnen kursplaner skall fastställas och vad

kursplanerna skall innehålla har tagits upp i ett stort antal

motionsyrkanden, vilka utskottet behandlar i det följande.

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 3 kritiseras regeringens

förslag att dela upp de naturorienterande och

samhällsorienterande ämnena i separata kursplaner. Det är i

strid med modern skolforskning att så starkt som regeringen gör

betona att undervisningen i grundskolan skall ha sin

utgångspunkt i ämnen, hävdar motionärerna. Skolarbetet bör i

stället vara ämnesövergripande och utgå från elevernas

kunskaper, erfarenheter och behov. Skolan skall ge sammanhang,

överblick, förståelse för helheter och samband. Mot denna

bakgrund anser motionärerna (yrkande 4) att ämnena

samhällslära och naturlära skall införas i årskurserna ett

till sex. I de tre högre årskurserna skall nuvarande indelning

av undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande

ämnesområden bestå. Motionärerna ser stora fördelar med att

undervisningen inom dessa områden bedrivs ämnesövergripande.

Kursplan bör därför utarbetas för resp. ämnesgrupp.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 10

uttala att kursplaner skall utformas för samhällslära resp.

naturlära. Sådana gemensamma rubriker ger, menar motionärerna,

en indikation på att dessa ämnen så långt möjligt bör studeras

utifrån en helhetssyn.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I

de föreslagna nya kursplanerna skall beskrivas ämnets syfte,

mål och krav samt dess uppbyggnad och karaktär. Därmed markeras

gränsdragningen mellan det nationella ansvaret att ange mål för

verksamheten och det professionella ansvaret att organisera

undervisningen och att välja innehåll inom de ramar som

kursplanerna anger. Undervisningen skall i det nya styrsystemet

med utgångspunkt i kursplanerna lokalt kunna organiseras på

olika sätt. Det finns alltså enligt utskottets mening inte

heller i fortsättningen något som hindrar att de

naturorienterande och samhällsorienterande ämnena -- biologi,

fysik, kemi, teknik resp. geografi, historia, religionskunskap,

samhällskunskap -- behandlas ämnesövergripande eller som teman.

Däremot garanterar separata kursplaner med tydliga krav på vad

eleven skall lära sig inom ämnet, att alla ämnen verkligen blir

behandlade under skoltiden. Utskottet vill vidare peka på att

skolans arbete måste organiseras på olika sätt beroende på

elevernas ålder, mognad, kön m.m. Den enskilda skolan och

läraren kan lägga upp undervisningen på det sätt som bäst leder

mot målet. Enligt utskottets mening finns det en garanti i den

ämnesövergripande lärarutbildningen för ett utvecklingsarbete i

detta avseende. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att

riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 3 och 4

samt 1993/94:Ub12 yrkande 10.

Undervisningen i historia tas upp i två motioner. Enligt

motion 1992/93:Ub509 (fp) yrkande 2 i denna del kan en bra

historieundervisning fungera som vaccinering mot odemokratiska

strömningar. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala att

utförlig -- och sakligt korrekt -- historieundervisning om

andra världskriget och nazisternas folkmord måste vara

obligatorisk. Enligt motion 1992/93:Ub491 (m) stimuleras

elevernas historieintresse om undervisningen till att börja med

utgår från det lokala perspektivet, hembygdens historia.

Utskottet vill först erinra om vad utskottet tidigare i detta

betänkande anfört om insatser på skolans område mot

främlingsfientlighet och rasism, i vilket sammanhang

undervisning om Förintelsen har sin självklara plats.

Regeringen redovisar nu sin avsikt att fastställa en separat

kursplan för ämnet historia. I Läroplanskommitténs betänkande

Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2), som skall ligga till

grund för regeringens fortsatta arbete, anges för ämnet

historia bl.a. att undervisningen skall utveckla elevernas

förmåga till kritisk analys av olika framställningar av det

förgångna i massmedier och i propaganda. Vidare anges att inte

minst i den moderna historien måste också de mörka och

destruktiva sidorna lyftas fram i undervisningen. Människans

möjligheter att påverka ett historiskt förlopp och därmed ta

ansvar för vad som sker gör att historien måste studeras även

ur ett etiskt perspektiv. Utskottet anser i likhet med

motionärerna att sådana markeringar måste göras tydligt.

I fråga om vikten av kunskap om det lokala historiska arvet

har utskottet ingen annan uppfattning än motionären. Det är

emellertid skolans och lärarens ansvar att skolarbetet läggs

upp på ett stimulerande sätt så att de nationella målen i

kursplanen nås.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub491 och 1992/93:Ub509

yrkande 2 i denna del.

Ämnet religionskunskap och dess innehåll behandlas i två

motioner, båda väckta före läroplanspropositionen. Enligt

motion 1992/93:Ub437 (kds) måste kristendomsundervisningen

självfallet ges en mycket central roll inom ämnet (yrkande 4).

I denna kristendomsundervisning bör bibelkunskapen alltjämt stå

i centrum, betonar motionären (yrkande 3). Också i motion

1992/93:Ub902 (m) yrkande 1 påpekas behovet av att det kristna

budskapets ställning stärks inom religionskunskapsämnet.

Utskottet anser att det kursplaneinnehåll för ämnet

religionskunskap som regeringen redovisar i propositionen i

tillämpliga delar stämmer överens med motionärernas yrkanden.

Undervisningen i ämnet religionskunskap skall, enligt

propositionen, fördjupa elevernas kunskaper om religion och ge

dem tillfälle att reflektera över varje människas etiska och

moraliska ansvar, samt utveckla respekt för rätten till en egen

livsåskådning. Ämnet skall också ge kunskaper om den kristna

trons föreställningsvärld som en grund för förståelse av hur

svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling påverkats

och påverkas av Bibeln och kristen tro. Utskottet utgår från

att eleverna även fortsättningsvis, som det uttrycks i gällande

läroplan (Lgr 80), skall få vidgade kunskaper om den kristna

religionen med Bibeln i centrum. Med det anförda anser

utskottet att syftet med motionerna är tillgodosett, varför

motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 3 och 4 samt 1992/93:Ub902

yrkande 1 avstyrks av utskottet.

En viktig del av undervisningen i svenska bör vara,

enligt motion 1992/93:Ub451 (kds), att lära eleverna använda

ett vårdat tal- och skriftspråk. Detta syfte bör klart framgå

av kursplanen i ämnet.

Utskottet hänvisar till att regeringen i propositionen anger

sin avsikt att i den fortsatta beredningen av kursplanen för

ämnet svenska särskilt uppmärksamma behovet av språklig

säkerhet, språkriktighet och god språkbehandling. Med

hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionen.

I tre motioner pläderas för undervisning i barn- och

ungdomskunskap med den inriktning av ämnet som

Läroplanskommittén föreslagit. I motionerna anförs att det är

viktigt att eleverna får möjlighet att vidga sina kunskaper

både om sig själva och andra människor för att få en stabil

grund inför vuxenlivet. Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande

14 bör barn- och ungdomskunskap få en egen kursplan inom det

samhällsorienterande ämnesområdet. Det är enligt motion

1993/94:Ub12 (v) yrkande 15 i denna del allvarligt att ämnet

barn- och ungdomskunskap helt har försvunnit i regeringens

förslag till kurs- och timplan. I motion 1993/94:Ub30 (fp)

begärs ett tillkännagivande om att barn- och ungdomskunskap

görs till ett ämnesövergripande kunskapsområde (yrkande

1). Skolverket bör därvid, anför motionären, få i uppdrag att

utforma kommentar- och referensmaterial som stöd för de lärare

som inom sina resp. ämnen skall ta upp frågor kring barn- och

ungdomskunskap (yrkande 2).

Utskottet citerar ur Läroplanskommitténs förslag till

kursplan för barn- och ungdomskunskap (SOU 1993:2, s. 25) att

ämnet skall "bidra till att eleven skaffar sig kunskaper om sin

egen och andras utveckling och behov. Ämnet skall stödja

tonåringens utveckling, stärka identiteten och bidra till att

skapa tilltro till den egna sociala förmågan. Undervisningen

skall ge förutsättningar för att kunna möta och respektera

människor med olika värderingar och ursprung, ge kunskaper om

samlevnadsfrågor och därigenom främja jämställdhet mellan

kvinnor och män. Frågor om framtid, studier och arbete skall

också vara en del av ämnet." Regeringen anser i propositionen

att det inte bör fastställas någon kursplan i barn- och

ungdomskunskap utan att ämnets föreslagna innehåll bör

inarbetas i övriga kursplaner.

Utskottet erfar av remissyttranden över Läroplanskommitténs

betänkande att det finns en brist på behöriga lärare i barn-

och ungdomskunskap. Utskottet anser det då extra viktigt att de

behöriga lärare som finns engageras i att göra

kommentarmaterial och ämnesövergripande förslag till

temaundervisning. Kunskapsavsnitten i barn- och ungdomskunskap

ingår i flera ämnen t.ex. biologi, idrott och hälsa,

samhällskunskap, kemi och religionskunskap. Därav följer att

ämnet är väl lämpat för temaundervisning. Viktigt är att

eleverna får möjlighet att diskutera egna och andra unga

människors värderingar, problem och möjligheter, liksom

skillnader mellan pojkar och flickor, respekt för olika

människor och det växande barnets olika behov. I temastudierna

bör också ingå diskussioner och undervisning som ger samhällets

syn på alkohol, narkotika och tobak samt undervisning om sex

och samlevnad utifrån ungdomarnas egna frågeställningar.

Utskottet utgår ifrån att Läroplanskommitténs förslag kommer

att tjäna som underlag till kommentarmaterial. Motionerna

1993/94:Ub1 yrkande 14, 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del

och 1993/94:Ub30 avstyrks därmed av utskottet.

Regeringen gör den bedömningen att en särskild kursplan för

svenska som andraspråk -- som Läroplanskommittén föreslagit

-- inte skall fastställas. I fyra motioner läggs förslag fram

om sådan egen kursplan för ämnet.

Sålunda påpekas i motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 15 att

undervisningen i svenska som andraspråk till sin karaktär är

helt skild från modersmålsundervisningen i svenska. En väl

genomarbetad kursplan med en tydlig beskrivning av ämnets

karaktär och inriktning måste ligga till grund för

undervisningen i ämnet. Ämnet har sedan lång tid tillbaka en

egen metodik. Liknande motiveringar för att kursplan fastställs

i ämnet förs fram i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 14.

I motion 1993/94:Ub3 (fp) anmärks att syftet med

undervisningen i svenska som andraspråk som det anges i

propositionen -- nämligen att ge eleverna sådana kunskaper att

de så snart som möjligt kan övergå till den reguljära

undervisningen i svenska -- kan leda till att kommunerna i

förtid placerar invandrarelever i vanlig undervisning (yrkande

1). Att ett skolämne har en självständig plats i läroplanen och

en egen kursplan är, enligt motionärerna, av avgörande

betydelse för dess position på olika nivåer i

utbildningssamhället. Det ger bl.a. högskolor och universitet

underlag för att kunna och våga utbilda lärare i ämnet (yrkande

2). Likaså framhålls i motion 1993/94:Ub22 (fp) att det kommer

att bli oerhört svårt att rekrytera nya studenter och lärare

till lärarutbildning i ett ämne som saknar kursplan. På sikt

finns det risk för att den särskilda lärarkompetensen på

området kommer att försvinna.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

svårigheterna att beskriva ämnet svenska som andraspråk i en

kursplan med samma struktur som övriga ämnen har. Kursplanerna

avses inte innehålla riktlinjer i fråga om arbetsmetodik utan

endast mål att sträva mot och kravmål, dvs. mål att uppnå.

Kravet blir då att kunna svenska. Utskottet kan inte finna att

avsaknaden av en kursplan skulle förändra ämnets status och

därmed leda till minskad lärarutbildning i ämnet. Utskottet

förutsätter att den nya kursplanen i ämnet svenska tydligt

kommer att ange att invandrarelever har rätt till undervisning

i svenska som andraspråk enligt grundskoleförordningen (5 kap.

13 §). Detta bör uttryckas i kursplanens text om ämnets syfte

och karaktär och vara en självklar åtgärd, bl.a. med hänsyn

till de mål som eleven skall uppnå.

Utskottet vill alltså både integrera och markera

undervisningen i svenska som andraspråk i den reguljära

kursplanen för svenska. Därmed vill utskottet också göra klart

att den undervisning som lärarna i svenska som andraspråk

bedriver är av stor och central betydelse för skolan. En annan

viktig funktion, värd att understryka, är det stöd för

invandrarelever och den länk mellan skola och hem som lärarna i

svenska som andraspråk utgör.

Utskottet konstaterar att regeringen avser att ge Skolverket

i uppdrag att publicera ett kommentarmaterial om undervisningen

i svenska som andraspråk. Utskottet finner detta mycket

angeläget och förutsätter att ett sådant material tas fram i

samråd med dem som är ansvariga för lärarutbildningen i svenska

som andraspråk. Denna kommer i framtiden att vara väl så viktig

som i dag. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör

riksdagen avslå motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3,

1993/94:Ub12 yrkande 14 och 1993/94:Ub22.

Flera motioner tar upp miljöfrågornas inplacering i

ämnen.

I princip finns tydliga miljöaspekter i alla ämnen i skolan,

anförs det i motion 1992/93:Ub422 (c). Miljöfrågornas mål att

sträva mot och mål att uppnå bör finnas definierade i

kursplanerna inom såväl naturorienterande resp.

samhällsorienterande ämnen som i de praktisk-estetiska ämnena.

Genom detta skapas förutsättningar för ämnesövergripande

undervisning, projekt och temaarbeten. Enligt motion

1992/93:Ub443 (kds, m, fp, c) yrkande 1 är skolan ett viktigt

forum för ett ökat miljömedvetande, varför denna utbildning

behöver stärkas ytterligare. Vikten av att de ekologiska och

miljömässiga aspekterna vävs in i naturlärans olika moment

påpekas i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 11.

Enligt motion 1992/93:Ub465 (m) måste utbildningen i

elementär naturkunskap, bl.a. om ekologiska kretslopp,

förbättras (yrkande 1). Motionärerna åberopar att miljökunskap

enligt ett EG-program skall integreras i undervisningen inom

EG. De anser att den svenska skolan på liknande sätt bör söka

integrera miljökunskap i utbildningen. Riksdagen bör hos

regeringen begära förslag till utbildningssatsningar som ligger

i nivå med motsvarande inom EG (yrkande 2).

Praktisk miljökunskap bör enligt motion 1992/93:Ub477 (c)

vara ett särskilt ämne på skolschemat. Därmed avses att en

särskild undervisning i miljökunskap skall ges i kombination

med praktik. Teoretiska kunskaper är nödvändiga men lika

nödvändigt är att kunna omsätta kunskaperna i praktiken, anför

motionären.

Utskottet konstaterar att miljöfrågorna i propositionen ses

som exempel på sådana ämnesövergripande kunskapsområden som det

enligt regeringens bedömning är viktigt att beakta i det

fortsatta arbetet med kursplanerna. Utskottet ställer sig bakom

vad regeringen anfört om att Skolverket skall utarbeta

kommentar- och referensmaterial som visar hur miljöfrågorna kan

struktureras och de krav på samordning mellan olika ämnen som

dessa ställer. Utskottet vill erinra om att det ankommer på

skolan och lärarna att lägga upp undervisningen. Med det

anförda avstyrks motionerna 1992/93:Ub422, 1992/93:Ub443

yrkande 1, 1992/93:Ub465, 1992/93:Ub477 och 1993/94:Ub12

yrkande 11.

Skolans ansvar för sexual- och samlevnadsundervisningen,

ett annat område av ämnesövergripande karaktär, behandlas i ett

antal motioner.

Enligt motion 1993/94:Ub20 (s) bör det klart framgå av

läroplanen att sexual- och samlevnadsundervisning är

obligatorisk och inte kan överlåtas till lokala överväganden

(yrkande 1). Vidare måste ansvaret för denna undervisning

fördelas över olika ämnen (yrkande 2). Därmed avser

motionärerna inte bara den biologiska utan även den

psykologiska och den sociala delen av sexual- och

samlevnadsundervisningen. Det är också enligt motionärerna

viktigt att innehållet i undervisningen blir

verklighetsanpassat (yrkande 3). Eleven bör ges kunskaper för

att kunna förstå och hantera relationer inom familjen och med

kamrater av båda könen. Andra viktiga inslag är frågor om

könsroller, sexualiserat våld samt sexuella minoriteter och

deras villkor. Enligt yrkande 6 i samma motion måste sexual-

och samlevnadsundervisningen komma tidigt under skolgången;

viss undervisning bör påbörjas redan på låg- och mellanstadiet,

anser motionärerna. -- I motion 1992/93:Ub522 (s) yrkandena

1--3 och 5, som väcktes innan denna proposition lades fram,

diskuteras sexual- och samlevnadsundervisningens placering inom

olika ämnen utifrån Läroplanskommitténs förslag.

Syftet med sexual- och samlevnadsundervisningen bör -- enligt

motionerna 1993/94:Ub12 (v) yrkande 12 och 1993/94:Ub31 (fp)

yrkande 1 -- vara att öka elevens möjlighet att uppleva

sexualitet som en positiv kraft i samlevnaden och att ge de

kunskaper som behövs för att skydda sig mot oönskade

graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar. Homosexualitet

bör behandlas särskilt men även integreras i olika teman. För

att undervisningen i sex och samlevnad skall fungera väl krävs,

enligt den sistnämnda motionen, att ett tydligt ansvar för

denna skrivs in i kursplanen för biologi.

I motion 1993/94:Ub16 (c) framhålls att det är angeläget, om

ämnet barn- och ungdomskunskap inte skall inrättas, att sexual-

och samlevnadsundervisningens obligatoriska ställning i

högstadiet garanteras på annat sätt. Ett särskilt ansvar bör

åläggas rektor för att denna undervisning ges. Härigenom

markeras vikten av sexual- och samlevnadsundervisningen utan

att denna därmed placeras in i ett visst ämne.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub26 (kds) uttala sig för

att skolans samlevnadsundervisning skall inriktas på att lyfta

fram äktenskapet som samlevnadsform, vikten av trohet och

respekt samt föräldraskapets betydelse.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att sexual- och

samlevnadsundervisningen tillhör de kunskapsområden som inte

bör behandlas isolerade utan på ett naturligt sätt bör ingå i

undervisningen i olika ämnen. Utskottet noterar att regeringen

avser att i läroplanen uttrycka ett särskilt ansvar för rektor

att bevaka att skolans arbete med kunskapsområden, där flera

ämnen skall bidra, samordnas så att de bildar en helhet för

eleverna. Enligt propositionen bör Skolverket utarbeta

kommentar- och referensmaterial som kan användas i

undervisningen. Utskottet förutsätter att sexual- och

samlevnadsfrågorna blir sakligt och allsidigt belysta i

kursplaner och kommentarmaterial utifrån skilda aspekter.

Frågor om äktenskap, trohet och föräldraskap, som nämns av

motionärerna, har där en självklar plats, liksom hur samlevnad,

relationer och sexualitet påverkas av könsrollsmönster. Det är

enligt utskottets uppfattning viktigt att också frågor om

homosexualitet får en saklig behandling. Utskottet föreslår med

hänvisning till det anförda att motionerna 1992/93:Ub522

yrkandena 1--3 och 5, 1993/94:Ub12 yrkande 12, 1993/94:Ub16,

1993/94:Ub20 yrkandena 1--3 och 6, 1993/94:Ub26 och

1993/94:Ub31 yrkande 1 avslås av riksdagen.

ANT-verksamheten (alkohol, narkotika och tobak) i skolan

tas upp i sju motioner. Enligt motionärerna tyder mycket på att

undervisningen om ANT minskat i omfattning under de senaste

åren. Det anförs i motion 1992/93:Ub482 (s) yrkande 2 att

skolans ansvar för en god ANT-undervisning bör göras tydlig i

läro- resp. timplan. Varje kommun bör enligt motion

1992/93:Ub910 (fp) yrkande 1 i sin skolplan ange hur

undervisningen skall anordnas. I motion 1992/93:So268 (v)

yrkande 8 anförs att Skolverket bör ges i uppdrag att

effektivisera skolornas ANT-verksamhet.

I motion 1993/94:Ub25 (kds) påtalas som en brist i

propositionen att ANT-undervisningen fått en undanskymd plats.

Enligt motionärens mening måste undervisning om alkohol,

narkotika och tobak anges som obligatoriska moment i

grundskolan inte minst för att säkerställa lärarutbildningen i

ANT-frågor (yrkande 1). Vidare bör skolorna åläggas att i den

lokala arbetsplanen konkretisera denna undervisning (yrkande

2). Rektors ansvar för ANT-undervisningen bör betonas (yrkande

3). -- Liknande yrkanden om obligatoriska ANT-moment i

undervisningen i grundskolan framställs i motionerna

1992/93:Ub450 (kds) i denna del och 1992/93:So293 (kds) yrkande

4, båda väckta före läroplanspropositionen.

Enligt motion 1992/93:Ju837 (nyd) yrkande 1 är det viktigt

med ökad upplysning, bl.a. i skolan, om narkotikans

skadeverkningar för att motverka den opinion ute i Europa som

förespråkar en mer liberal narkotikapolitik.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en saklig och

allsidig information om ANT måste bedrivas i skolan. För att

detta skall ske på ett ändamålsenligt sätt bör insatserna mot

ANT göras enligt en särskild handlingsplan, vilken med fördel

kan ingå i kommunens skolplan eller i de enskilda skolornas

arbetsplaner. Också ANT anges i propositionen som exempel på

sådana ämnesövergripande frågor, som Skolverket bör stödja med

kommentar- och referensmaterial. Likaså avses rektors ansvar

för skolans arbete med kunskapsområden, vilket ansvar kommer

att uttryckas i läroplanen, att omfatta ANT-undervisning.

Enligt utskottets mening är motionerna 1992/93:Ub450 i denna

del, 1992/93:Ub482 yrkande 2, 1992/93:Ub910 yrkande 1,

1992/93:Ju837 yrkande 1, 1992/93:So268 yrkande 8, 1992/93:So293

yrkande 4 och 1993/94:Ub25 därmed tillgodosedda och bör avslås

av riksdagen.

I motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 1 anförs att skolan måste

ge eleverna kunskap att fungera som upplysta konsumenter.

Momentet konsumentkunskap bör därför beredas ett garanterat

utrymme inom ämnena samhällskunskap och hemkunskap.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är

angeläget att eleverna fostras till medvetna, kunniga och

ansvarsfulla konsumenter. Utskottet ser det därför som positivt

att konsumentkunskap ingår bland de frågor som regeringen anser

på ett naturligt sätt bör integreras i undervisningen i olika

ämnen. Läroplanskommitténs förslag till kursplan för ämnet

hemkunskap t.ex. innehåller mål som rör konsumentfrågor ur

olika aspekter. Det fortsatta kursplanearbetet bör avvaktas.

Riksdagen bör således avslå motion 1993/94:Ub13 yrkande 1.

I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 4 begärs att riksdagen

uttalar sig för att ett nytt skolämne, "vardagskunskap",

införs. Detta bör enligt motionärerna innefatta undervisning i

vardagspsykologi, gruppdynamik, konflikthantering,

samarbetsträning, livräddning, barn- och ungdomskunskap,

lära-känna-sig-själv etc.

Utskottet finner inte skäl att förorda att ett nytt ämne med

av motionärerna angivet innehåll införs. Däremot utgår

utskottet från att de enskilda kursplanerna i olika ämnen

kommer att innehålla mål som anknyter till vardagskunskaper.

Motionsyrkandet bör enligt utskottet avslås av riksdagen.

Förutsättningarna för trafikundervisning i skolan för

cyklande barn bör utredas, anförs det i motion 1992/93:Ub512

(nyd). Motionären menar att en sådan utbildning kan ges i

årskurserna 4--6 av skolan med stöd av polisen. Efter godkänt

prov bör en form av legitimationshandling utfärdas som bevis på

elevens kompetens.

Utskottet hänvisar till att enligt förslaget till läroplan

(bil. A till prop.) har rektor ålagts ett särskilt ansvar för

att eleverna får undervisning om trafikfrågor. Hur denna

undervisning läggs upp avgörs lokalt. Med det anförda avstyrks

motionen av utskottet.

5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem

På grundval av förslag från 1957 års skolberedning

(Grundskolan, SOU 1961:30) infördes år 1962 den nuvarande

relativa betygsättningen med en femgradig betygsskala, från

lägst 1 till högst 5. Betygen skulle fördelas i enlighet med

normalfördelningskurvan för samtliga elever i riket i kurser av

samma slag.

Hösten 1990 tillkallades en parlamentarisk betygsberedning

med uppgift att ge förslag till ett nytt betygssystem i

grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen. Den avgav sitt förslag Ett nytt betygssystem

hösten 1992 (SOU 1992:86).

I nu föreliggande proposition föreslår regeringen att

riksdagen godkänner de riktlinjer för ett mål- och

kunskapsrelaterat betygssystem som anges i propositionen.

Dessa är i huvudsak följande.

Det nuvarande grupprelaterade betygssystemet skall överges

till förmån för ett mål- och kunskapsrelaterat system. Betygen

skall relateras till kursplanernas mål. Det är enligt

regeringen angeläget att framför allt undervisningen, men även

betygssystemet bidrar till en förståelseinriktad

kunskapsutveckling.

Utskottet har i det föregående (s. 38) behandlat

kursplanernas struktur. De kommer att innehålla dels mål som

undervisningen skall sträva mot, dels kravnivåer som i princip

alla elever skall nå efter fem resp. nio skolår. Med

utgångspunkt i kravnivån för det nionde skolåret och med hänsyn

tagen till de mål utbildningen i grundskolan skall sträva mot

bör ytterligare två nivåer över kravnivån specificeras i

anslutning till varje ämnes kursplan och avse slutet av det

nionde skolåret. Utöver den godkändnivå som i princip alla

elever skall nå anges en nivå för god prestation och en nivå

som markerar utmärkt prestation av högsta kvalitet. Regeringen

avser att uppdra åt Skolverket att utarbeta ämnesspecifika

betygskriterier dels för kravnivån efter fem resp. nio skolår,

dels för de två högre nivåerna för grundskolans sista år. Till

propositionen har som bilaga B fogats exempel på hur

betygskriterier kan utformas i ämnena musik, svenska och

matematik.

I propositionen förs utförliga resonemang om betygens olika

funktioner (s. 75 f.). Det finns enligt regeringen en

skiljelinje mellan de funktioner där betygen huvudsakligen är

ett pedagogiskt hjälpmedel -- att ge elever och hem information

eller lära elever att arbeta mot i förväg uppställda krav --

och de där betygen medför konsekvenser för den enskilde, såsom

att antas eller inte antas på en utbildningsväg. Enligt

regeringens bedömning kommer betygen att fortsätta att spela en

roll som urvalsinstrument till vissa utbildningar i

gymnasieskolan. Vidare är det nödvändigt med jämförbara betyg

för att mäta kunskapsstandarden mellan skolor, kommuner och

delar av landet. Regeringen konstaterar att slutbetyget

bl.a. fungerar som ett offentligt dokument på fullgjord

skolgång med godtagbar kvalitet och som underlag för urval till

fortsatt utbildning. På dessa funktioner ställs krav på

nationell standard och jämförbarhet. I propositionen föreslås

nu att betyg i ämnen i slutbetyget skall anges i en sexgradig

skala med beteckningarna A--F. A bör ange nivån för den

utmärkta elevprestationen, C en nivå som motsvarar den goda

prestationen samt E nivån godkänd. Som redan framgått kommer de

tre kvalitativa nivåerna för gradering av elevernas kunskaper

att anges i anslutning till kursplanerna. Mellanliggande nivåer

(B och D) avses bli utformade av läraren. Bokstaven F kommer

att stå för otillräckliga kunskaper.

Jämförelser mellan skolor och kommuner när det gäller

kunskapsstandarden behöver göras inte bara vid slutet av

skolgången utan även i samband med den avstämning som

regeringen föreslår skall ske i slutet av det femte skolåret.

Av det föregående har framgått att kravnivån för det femte året

föreslås finnas fastställd i kursplanerna. Regeringen föreslår

att läraren fr.o.m. slutet av det femte skolåret skall ge

hemmen en skriftlig redogörelse för elevens kunskaper och

prestationer minst en gång varje termin. Innehållet i och

formerna för redogörelsen kan variera, det är endast att

informationen till hemmen från den angivna tidpunkten skall ske

i skriftlig form som regleras genom föreskrift i läroplanen.

Regeringen finner det naturligt att den obligatoriska

skriftliga informationen anpassas efter slutbetygets sex steg

ju högre upp eleven kommer i årskurserna. När det gäller

informationen i slutet av det femte skolåret skall det framgå

om eleven nått upp till kravnivån eller ej. I den mån eleven

ännu inte når upp till den kunskapsnivå som ställts upp för

skolans femte år är det skolans skyldighet att sätta in

lämpligt stöd.

Regeringen föreslår att föräldrar skall beredas möjlighet att

avsäga sig rättigheten till skriftlig information. Någon

möjlighet att avsäga sig slutbetyget bör dock inte införas,

eftersom detta kan begränsa elevens framtida möjligheter.

Den av regeringen nu föreslagna skyldigheten för skolan att

skriftligt redogöra för elevens kunskaper och prestationer

skall komplettera den redan nu föreliggande skyldigheten att

regelbundet ta muntlig kontakt med föräldrarna till samtliga

barn. De personliga samtalen och direktkontakten med

föräldrarna är en värdefull del av skolans samverkan med

hemmen.

Regeringen tar i ett särskilt avsnitt upp frågan om

studieomdöme som komplement till betyg för elever med

svårigheter. Även om kommunen har skyldighet att se till att

alla elever når läroplanens kunskapskrav kommer det att finnas

elever som av olika skäl inte når dit, innan skolplikten

upphör. Dessa elever bör -- om de själva eller föräldrarna så

önskar -- kunna få ett kompletterande omdöme, som utgör skolans

prognos på elevens förutsättningar att bedriva fortsatta

studier. Avsikten med studieomdömet är inte att ge någon

värdering av elevens kunskaper, utan det skall avse dennes

möjlighet att bedriva vidare studier.

Beträffande den obligatoriska särskolan anser regeringen att

alla elever i denna bör få ett slutdokument, ett intyg, som

redovisar genomgången utbildning. Därutöver bör de elever vars

vårdnadshavare begär det också kunna få ett studieomdöme. Det

bör råda stor frihet att utforma ett sådant omdöme. Elever i

grundsärskolan bör ha rätt att få betyg om de begär det. Betyg

bör i sådana fall sättas i timplanens ämnen och i relation till

den kravnivå som anges i särskolans kursplaner. Betyg anges i

en tregradig skala med beteckningar för väl godkänd (VG),

godkänd (G) och otillräckliga kunskaper (O).

I ett par motioner väcks förslag som tar sikte på att skapa

en betygsfri grundskola. Enligt motion 1993/94:Ub12 (v) får

betygen konsekvenser för hela undervisningen och gör att denna

inriktas på sådant som är mätbart, oftast teoretiska

faktakunskaper. Därmed blir prov och kunskapskontroll

dominerande inslag i skolarbetet. Det av regeringen föreslagna

betygssystemet ökar den hets och konkurrens som gör att många

elever mår dåligt i skolan. Behovet av slutbetyg som officiellt

bevis på genomgången utbildning kan tillgodoses genom ett

intyg. Motionärerna tillbakavisar även motivet för betyg som

grund för urval till fortsatta studier och åberopar vad

Betygsberedningen konstaterat om ett generellt minskat behov av

urval till gymnasieskolan. Tiden är nu mogen för en helt

betygsfri grundskola, anser motionärerna och avvisar därmed

regeringens förslag till nytt betygssystem (yrkande 8).

Ytterligare motiv för avskaffande av betygen återfinns i motion

1992/93:Ub502 (v) vari föreslås en utredning om de möjligheter,

villkor, arbetssätt etc. som en betygsfri skola skulle ge

(yrkande 12).

Socialdemokraterna hemställer i motion 1993/94:Ub1 yrkande 27

att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för

ett nytt betygssystem. Som mest anmärkningsvärt med förslaget

finner de att betygsättningen i alla årskurser före slutbetyget

blir en lokal angelägenhet. De motsätter sig därjämte förslaget

om formella skriftliga omdömen. Motionärerna noterar att det

inte framgår av propositionen vem som ytterst skall fatta

beslutet om när betyg eller skriftligt omdöme skall börja ges.

Beträffande regeringens förslag om slutbetyg avvisas i motionen

en sexgradig skala. Enligt motionärerna har regeringen förelagt

riksdagen ett helt nytt förslag till betygssystem jämfört med

Betygsberedningens förslag, varför de vill att propositionen i

denna del sänds ut på remiss. I yrkandena 28 och 29 av samma

motion presenteras riktlinjer för ett på nationell nivå

fastställt betygssystem för grundskolan, vars innebörd i

huvudsak är följande. Det grundläggande för kontakterna mellan

skolan och hemmet skall vara en vidareutveckling av de

nuvarande s.k. kvartssamtalen. Dessa "utvecklingssamtal" skall

främja elevens skolgång och utveckling och klargöra vilka

problem skola, hem och elev gemensamt måste ta itu med. De bör

präglas av stor öppenhet från alla deltagande parter och ge

ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden. Det

kan, enligt motionärerna, ibland vara lämpligt att fästa

ömsesidiga åtaganden på papper, men då är det en sak enbart

mellan läraren, eleven och föräldrarna. Den jämfört med

kvartssamtalen större ambitionen med utvecklingssamtalen kräver

utvecklingsåtgärder som det ankommer på regeringen att

initiera. När det gäller betygen bör dessa vara mål- och

kunskapsrelaterade och utgå från kursplanernas mål och hänföra

sig till de krav och nivåer som kursplanerna ställer upp.

Betygsskalan skall innefatta fyra beteckningar: G (godkänd), VG

(väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänd). Om elev trots

omfattande stödinsatser inte nått upp till kravnivån godkänd

skall detta framgå av betygsdokumentet genom beteckningen (x)

följt av ett omdöme som beskriver elevens kunskapsutveckling i

det aktuella ämnet/ämnesgruppen. Enligt motion 1993/94:Ub18 (s)

saknas alla rimliga skäl att i slutbetyget använda betyg som

"otillräckliga kunskaper", dvs. i praktiken underkänd.

Grundskolan måste vara en plats där alla får en chans att

lyckas, varför det är ologiskt att införa ett betygssteg som

stigmatiserar elever med särskilda svårigheter. I motion

1993/94:Ub32 (fp) föreslås att regeringen återkommer med ett

nytt betygssystem i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionären anser att ett nytt betygssystem bör bygga på de

grundprinciper som presenterades av Betygsberedningen och

åberopar ett synsätt som utesluter att alla landets elever

testas vid samma tillfälle med samma prov. Jämförbarheten över

landet upprätthålls genom att provbanker tillhandahåller

frivilliga centrala prov och exempel. I motion 1993/94:Ub21 (c)

yrkande 8 markeras vikten av att betyg inte ges i de lägre

årskurserna.

Enligt motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 6 bör en

grundläggande utgångspunkt för ett betygssystem vara betygens

absolut viktigaste funktion som ett feedback-instrument för

eleven om hur väl denne lyckas och utvecklas i sitt skolarbete

i förhållande till läroplaner och kursplaner. Motionärerna

finner det självklart att eleverna skall få betyg redan under

de tidiga skolåren. De föreslagna betygsstegen A--F kan med

fördel användas redan från tidiga årskurser, t.ex. från årskurs

3 eller 4. Utöver de direkt ämnesinriktade betygen vill

motionärerna att eleven skall få en kort verbal beskrivning av

sina starka sidor och var hon/han har sin utvecklingspotential.

Det är statens skyldighet att arbeta fram olika förslag till

system för studieinformation och betyg att användas lokalt

efter egna önskemål. I motion 1993/94:Ub33 (kds) finner

motionärerna det naturligt att man från och med slutet av

årskurs 6 börjar använda det betygssystem som regeringen

föreslår för slutbetyget i årskurs 9. Ansvaret för

betygssystemets utformning bör ligga hos regering och riksdag.

Beträffande den i propositionen föreslagna skriftliga

informationen menar motionärerna att eleven bör ha rätt att få

denna information, även om föräldrarna tackar nej till den. I

motion 1992/93:Ub503 (m), vilken väcktes under allmänna

motionstiden och alltså innan propositionen lades fram för

riksdagen, anförs beträffande grundskolan att betyg i årskurs 9

måste ges efter centrala direktiv. I övrigt bör enligt

motionären betygsättningen inom varje skola vara fri och

frivillig. En reglering av antalet betygstillfällen och

tidpunkt för dessa står i motsatsställning till den pedagogiska

frihet som måste tillerkännas varje skola.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och

motionerna anföra följande.

Innan utskottet tar ställning till motionerna och regeringens

förslag, vill utskottet anmäla att det under utskottets

beredning av ärendet från Socialdemokraterna i utskottet har

framställts yrkande om remissbehandling enligt 4 kap. 10 §

riksdagsordningen av regeringsförslaget. De skäl som därvid

åberopats är att regeringens förslag jämfört med

Betygsberedningens förslag, vilket har remissbehandlats, är ett

helt nytt förslag.

Utskottet har beslutat att inte bifalla yrkandet om remiss.

Utskottet har därvid gjort den bedömningen att den begärda

remissen skulle fördröja behandlingen av ärendet på ett sådant

sätt att det skulle leda till avsevärt men. Det skulle

föreligga risk för att riksdagen inte hinner med ett beslut

före juluppehållet. Detta skulle i sin tur kunna medföra

osäkerhet om vilka riktlinjer som kommer att gälla för det

omfattande förberedelsearbetet inför genomförandet av

kursplanerna. Betygssystemet avses bli infört parallellt med

dessa och därmed tillämpas första gången vårterminen 1996.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter har reserverat sig

mot beslutet (UbU prot. 1993/94:2).

Vid sina överväganden om ett nytt betygssystem utgår

utskottet från samarbetet mellan hem och skola och den

ömsesidiga information om eleven som med nödvändighet följer

därav. Informationen från skolan kan ske genom muntliga

kontakter eller genom skriftliga meddelanden. Självfallet kan

båda formerna nyttjas tillsammans. Beträffande den skriftliga

informationen från skolan kan denna ges antingen i form av

meddelanden som i mer eller mindre generella ordalag beskriver

elevens skolsituation, utveckling, prestationer etc. eller i

form av betyg. Med det senare avser utskottet i nu förevarande

sammanhang ett formellt betygsdokument utfärdat enligt allmänna

föreskrifter. I det förra fallet kan den skriftliga

informationen naturligtvis även innehålla betygsliknande

omdömen.

Utskottet behandlar först de muntliga, personliga kontakterna

mellan skolan och hemmet, i detta sammanhang föräldrarna

(vårdnadshavarna) och läraren. Enligt nu gällande föreskrifter

är skolan skyldig "att ta kontakt med föräldrarna till samtliga

barn två gånger varje läsår" (Lgr 80 s. 25). Lärarna skall

vid dessa samtal, s.k. kvartssamtal, söka ge en nyanserad bild

av eleverna och inte begränsa samtalen enbart till elevernas

studieresultat. Samtidigt bör möjligheten utnyttjas av lärarna

att få föräldrarnas kunskaper om och syn på sina barn.

Utskottet anser att dessa återkommande samtal är mycket viktiga

för elevens skolgång. De bör därför vidareutvecklas enligt

följande.

Skolan skall regelbundet under hela grundskoletiden informera

elev och föräldrar om elevens skolgång. Den grundläggande

kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig

information. Denna information bör ha karaktären av

utvecklingssamtal i högre grad än vad nuvarande

kvartssamtal ger möjlighet till och den skall äga rum minst en

gång per termin. Utvecklingssamtalens huvuduppgift är att

främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Samtalen

bör ge ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden

rörande de problem hemmet och skolan bör ta itu med. Formerna

för utvecklingssamtalen bör inte fastställas centralt utan kan

variera från lärare till lärare, från elev till elev. Ett

utvecklingsarbete i skolan bör initieras av regeringen för att

förnya kontaktformerna.

Med det anförda ansluter sig utskottet till vad i motion

1993/94:Ub1 yrkande 29 anförts om utvecklingssamtal och

tillstyrker därmed yrkandet.

När det gäller den skriftliga informationen -- här avses inte

de formella betygen, till vilka utskottet återkommer i det

följande -- vill utskottet anföra följande.

Utskottet anser att det är mycket viktigt att det av

informationen klart skall framgå för elever och föräldrar

huruvida eleverna når upp till den kunskapsnivå som ställts upp

för skolans femte år. I den mån de inte har gjort det, är det

skolans skyldighet att sätta in lämpligt stöd. Med hänvisning

till den vikt utskottet tillmäter ett sådant besked föreslår

utskottet att läraren vid slutet av det femte året utöver den

muntliga informationen skall ge hemmen en skriftlig redogörelse

för elevens kunskaper och prestationer. Utskottet delar

regeringens uppfattning att innehållet i och formerna för

redogörelsen kan variera. Utskottet, som i det följande

behandlar frågan om nationellt reglerade betyg, anser att

regleringen om sådan skriftlig information som nu är i fråga

bör avse tiden fr.o.m. vårterminen i årskurs 5 till och med

höstterminen i årskurs 7. Utskottet delar regeringens

uppfattning att föräldrar skall beredas möjlighet att avsäga

sig rättigheten till skriftlig information.

När det gäller skriftlig information under tiden från årskurs

1 fram till vårterminen i årskurs 5 har utskottet inget att

erinra mot att utvecklingssamtalen för den enskilde eleven

kompletteras med skriftlig information, om elevens föräldrar

önskar det. Utformningen och innehållet i denna information bör

avgöras i samråd mellan föräldrar/elev och lärare. Den

skriftliga informationen kan även under de tidiga skolåren

fungera som ytterligare stöd för att förbättra elevens

förutsättningar att utvecklas genom skolarbetet.

Vad utskottet nu anfört om skriftlig information bör

riksdagen med anledning av propositionen som sin mening ge

regeringen till känna.

Beträffande betyg anser utskottet att det finns skäl att även

framdeles ge nationellt reglerade betyg i grundskolan.

Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av ett

slutbetyg som offentligt dokument på fullgjord skolgång med

godtagbar kvalitet och som ett underlag för urval till fortsatt

utbildning. Liksom regeringen menar utskottet att det även är

nödvändigt med jämförbara betyg givna vid slutet av skolgången

för att göra det möjligt att mäta kunskapsstandarden mellan

skolor, kommuner och delar av landet. Utskottet tillstyrker

härmed regeringens förslag till ett system med mål- och

kunskapsrelaterade betyg i slutet av årskurs 9. När

kursplanerna fastställts, bör ämnesspecifika kriterier för

olika kvalitetssteg utvecklas i anslutning till respektive

kursplan i enlighet med vad regeringen tänkt sig. Motionerna

1992/93:Ub502 yrkande 12 i denna del och 1993/94:Ub12 yrkande 8

om en betygsfri grundskola avstyrks.

Till skillnad från regeringen anser utskottet att betyg även

bör ges fr.o.m. vårterminen i årskurs 7 t.o.m. höstterminen i

årskurs 9 och att utformningen av dessa bör regleras

nationellt. Vid utskottets behandling i det föregående av

regeringens förslag när det gäller kursplaner har det framgått

att varje kursplan bl.a. skall ange de mål som undervisningen

skall sträva mot samt de krav och mål som skall ha uppnåtts

efter det femte skolåret respektive de mål som skall ha

uppnåtts vid grundskolans slut. Kursplanerna kommer i övrigt

inte att reglera hur ämnena läggs ut över grundskolans olika

terminer och årskurser. Betyg relaterade till centralt

föreskrivna kravnivåer kan därför inte ges vid betygstillfällen

före vårterminen i årskurs 9, såvida inte föreskriven kurs i

visst ämne är genomgången till följd av en lokalt beslutad

uppläggning av studierna. Sålunda bör lärarnas yrkeskunnande

och professionella bedömning avgöra betygen vid

betygstillfällena innan ämnet avslutats. Självklart bör de

förväntade kraven i årskurs 9 beaktas. Utskottet behandlar i

det följande vad regeringen anför om diagnostiska prov i bl.a.

årskurs 7 för att göra det möjligt att bedöma var eleverna står

i förhållande till slutmålet.

Betygen som sätts före slutbetyget ger inte bara ett

skriftligt besked om elevens aktuella skolsituation utan även

en signal om elevens möjligheter att vid grundskolans slut nå

upp till godtagbara resultat. Någon betydelse vid urval till

fortsatta studier kommer dessa betyg inte att ha. Utskottet

anser emellertid att det är av värde för såväl eleven som

hemmet att skolan genom den nu föreslagna ordningen med flera

betygstillfällen åläggs att ge en mer preciserad information

till hemmet om elevens skolsituation ju högre upp i grundskolan

som eleven kommer. Utskottet tillgodoser härmed vad regeringen,

utan att förorda en motsvarande reglering, utgått från i sitt

förslag, nämligen att betyg, utformade i huvudsaklig

överensstämmelse med utformningen av slutbetyget, kommer att

ges tidigare än under grundskolans sista år.

När det gäller skriftlig information utöver nationellt

reglerade betyg i årskurs 7 och senare, anser utskottet att

detta inte behöver regleras. Utskottet utgår från att i den mån

föräldrar, elever och lärare anser att det är av värde att

utvecklingssamtalen kompletteras med en mer utförlig

information i skriftlig form jämte betyget, kommer en sådan

information att ges.

Vad utskottet här anfört om utvecklingssamtal, skriftlig

information från skolan till hemmet och om riktlinjer för ett

mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser

betygsskalan bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1

yrkande 29 och med anledning av propositionen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 27 och

28 (delvis), 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub21

yrkande 8, 1993/94:Ub32 och 1992/93:Ub503 (delvis) avstyrks. Då

motion 1993/94:Ub33 mot bakgrund av utskottets

ställningstagande i betygsfrågan får anses vara delvis

tillgodosedd, avstyrker utskottet även denna.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i

propositionen föreslår om betygsättning i särskolan.

Som framgått av det föregående föreslår regeringen en

sexgradig betygsskala med beteckningarna A--F, där A står för

det högsta betyget och F för otillräckliga kunskaper.

Motionsledes har framförts dels att betygsskalan inte skall

omfatta ett steg för otillräckliga kunskaper, dels att

betygsskalan endast skall omfatta beteckningarna MVG, VG och G

(mycket väl godkänd, väl godkänd resp. godkänd) samt en

särskild markering (x) följt av ett omdöme för elev som inte

nått upp till kravnivån godkänd.

Med anledning av vad motionärerna framfört om det särskilda

betygssteget för "otillräckliga kunskaper" finner utskottet det

angeläget att stryka under följande. För de elever som trots

stödinsatser under de tidigare skolåren inte når upp till

kravnivån godkänd, den nivå som i princip alla elever i årskurs

9 skall nå, kvarstår skyldigheten för skolhuvudmannen att

erbjuda eleven förnyade pedagogiska insatser och ytterligare

studier. Kommunen har kvar sitt ansvar för eleverna efter

skolpliktens upphörande. Såsom påpekas i propositionen är

kommunen skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på ett

specialutformat eller individuellt program åt alla ungdomar som

efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande inte

tagits emot i något nationellt program fram t.o.m. det första

kalenderåret de fyller tjugo år. Ett individuellt program kan

innehålla kompensatoriska åtgärder för elever som saknar

tillräckliga förkunskaper.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla grundskolans

tydliga resultatansvar. Alla lärare skall kontinuerligt följa

varje elevs kunskapsutveckling så att eventuella problem

uppdagas så tidigt som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder

sättas in tidigt för att de kunskapsmål skall kunna uppnås som

alla elever, enligt läroplan och kursplaner, skall nå i

grundskolan.

Mot bakgrund av regeringens avsikt att i anslutning till

kursplanerna ange tre kvalitativa nivåer för gradering av

elevernas kunskaper vid avslutad grundskola och kravet på

läraren att utifrån sitt yrkeskunnande kunna ange de

mellanliggande nivåerna samt med hänvisning till vad utskottet

anfört om elever som inte nått upp till kravnivån godkänd anser

utskottet att riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

betygssteg och betygsbeteckningar. Utskottet avstyrker därmed

motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 i denna del och 1993/94:Ub18.

I ett särskilt avsnitt av propositionen rubricerat Betyg och

prov (s. 81 f.) behandlas frågan om ett nationellt

provsystem m.m. I ett något senare avsnitt tas upp för sig de

fristående skolornas ställning i ett sådant system.

Regeringen anser att ett nationellt provsystem behövs av

flera skäl. På nationell nivå behövs centralt utarbetade prov

för att bibehålla en likvärdig utbildning över riket och för

att mäta kvalitet och kunskaper i såväl det offentliga

skolväsendet som i fristående skolor. En kvalitetskontroll

behövs också för att utbildningsresultat i Sverige skall kunna

jämföras med andra länders. Kommunernas stora frihet att

organisera och driva sin skolverksamhet ställer ökade krav på

central uppföljning och utvärdering av att skolan ger alla barn

en gemensam kärna av baskunskaper och alltså når upp till de

nationellt fastställda målen i detta avseende.

Också på lokal nivå kan enligt regeringen ett nationellt

provsystem behövas. Ny utformning av timplaner och kursplaner

ökar behovet av att lokalt kunna stämma av att utbildningen är

på rätt väg och kommer att uppfylla nationellt satta mål.

Enligt regeringens bedömning bör i ett nationellt provsystem

för grundskolan ingå diagnostiska prov för det andra och det

sjunde skolåret. Med provet för det andra skolåret kan lärarnas

möjligheter att tidigt diagnostisera elevernas svårigheter

förbättras och underlaget för tidiga åtgärder bli bättre. Med

provet för det sjunde året kan skolan göra en bedömning av var

eleven befinner sig i förhållande till slutmålet. Vidare bör i

det nationella provsystemet ingå ämnesprov för att kontrollera

om eleven uppnått kursplanernas kunskapskrav efter fem skolår

och när slutbetygen skall sättas. Ämnesproven avser svenska,

engelska och matematik. Slutligen, menar regeringen, bör i

provsystemet ingå urvalsundersökningar för uppföljning av

kunskaper i olika ämnen och årskurser.

I sammanhanget berör regeringen ett förslag av Skolverket om

ett avslutande utvärderingsprov för samtliga grundskoleelever i

årskurs 9. Provet avser att mäta elevens förmåga att använda

förvärvade kunskaper för att självständigt formulera

ståndpunkter i aktuella och angelägna frågor och är starkt

influerat av det problemlösande provet i den nationella

utvärderingen. Skolverket påpekar att den internationella

utvecklingen inom nationella mätningar går i riktning mot att

utveckla prov av detta slag. Provtypen är tämligen ny och

oprövad i större skala i Sverige. Regeringen är inte beredd att

nu föreslå sådana utvärderingsprov för samtliga elever vid

grundskolans slut utan anser att man bör avvakta ytterligare

utveckling av dessa nya modeller för utvärdering.

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 30 (delvis) accepteras

huvuddragen i regeringens förslag till nationellt provsystem.

När det gäller ämnesproven i årskurs 5 bör dessa emellertid

inte vara underlag för betygsättning utan ge möjlighet att

bedöma om skolor, klasser och elever nått en rimlig

kunskapsnivå. Det finns skäl att behandla resultat från sådana

nationella prov med stor försiktighet, varför motionärerna vill

tona ned synen på årskurs 5 som "kontrollstation" för den

enskilde eleven. Vidare bör de diagnostiska proven i

årskurserna 2 och 7 ge läraren den nödvändiga grunden för att

individualisera skolarbetet och ge bästa möjliga

förutsättningar åt varje elev. I motionen föreslås vidare att

regeringen skall återkomma till riksdagen om de

utvärderingsprov i årskurs 9 som Skolverket arbetar med.

Utskottet instämmer i vad regeringen anfört om motiv för ett

nationellt provsystem och har inget att erinra mot regeringens

bedömning vad gäller utformningen av detsamma.

I det föregående har utskottet föreslagit en ny ordning med

utvecklingssamtal för skolans information om eleven till

hemmet. I övrigt ansluter sig utskottet till vad regeringen

anför om avstämningen i årskurs 5. När det gäller de

diagnostiska proven i årskurserna 2 och 7 utgår utskottet från

att syftet med den av regeringen föreslagna ordningen

innefattar en strävan mot ett så individualiserat skolarbete

som möjligt.

Beträffande det av Skolverket diskuterade utvärderingsprovet

ansluter sig utskottet till regeringens bedömning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1993/94:Ub1 yrkande 30 i motsvarande del.

När det gäller de fristående skolornas ställning i ett

nationellt provsystem föreslår regeringen att alla fristående

skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt,

oavsett profil, språk och huvudmannaskap, skall genomföra

riksgiltiga ämnesprov i svenska i slutet av det femte

respektive nionde skolåret och skriftligt informera hemmen om

elevens resultat på dessa prov. Undantag görs endast för skolor

som enligt skollagen definieras som internationella skolor.

Fristående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig

skolplikt föreslås av regeringen få rätt att utfärda slutbetyg

med samma beteckningar och enligt samma kriterier som de

offentliga skolorna på villkor att de deltar i de ämnesprov i

svenska, matematik och engelska som skall stödja

betygsättningen.

Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 30 (delvis) bör

fristående skolor ha samma skyldigheter inom ramen för ett

nationellt provsystem som offentliga skolor. Det är, anför

motionärerna, viktigt för samhället att kontrollera att det

även inom dessa skolor uppnås vissa utbildningsresultat.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen föreslår

när det gäller de fristående skolornas deltagande i nationella

prov i slutet av det femte respektive det nionde skolåret.

Yrkandet bör sålunda avslås i denna del.

Beträffande den föreslagna skyldigheten för fristående

skolor att skriftligt informera hemmen om elevens resultat på

nationella prov, noterar utskottet att regeringen i sitt

förslag till ändring i 9 kap. 11 § skollagen inte fört in en

uttrycklig bestämmelse om sättet att informera. Skyldigheten

framgår av den allmänna motiveringen. Utskottet har i det

föregående föreslagit en ordning med utvecklingssamtal under

hela grundskoletiden samt skriftlig information från slutet av

årskurs 5 t.o.m. höstterminen i årskurs 7 samt nationellt

reglerade betyg fr.o.m. vårterminen i årskurs 7. Utskottet

utgår från att de fristående skolorna tillägnar sig en ordning

för information till hemmet som överensstämmer med den som

utskottet föreslagit för de offentliga skolorna. Emellertid

finner utskottet det rimligt med större frihet i nu berört

hänseende för de fristående skolorna. Utskottet är sålunda inte

berett att föreslå en reglering av hur informationen bör gå

till. Det bör ankomma på de fristående skolorna själva att

besluta om sättet att informera. Någon ändring i den av

regeringen föreslagna lagtexten anser utskottet inte påkallad.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 11 §.

När det gäller komplettering av betyg gäller för

närvarande att den som erhållit slutbetyg från årskurs 9 i

grundskolan visserligen kan förbättra sitt betyg i ett visst

ämne genom s.k. fyllnadsprövning. Vid intagning till

gymnasieskolan beaktas dock endast sådant kompletterat betyg,

om det behövs för behörighet. Däremot tillgodoräknas det inte

vid urval. Regeringen anför att det i ett kunskapsrelaterat

betygssystem är mer naturligt att kunna komplettera ett betyg

än i ett grupprelaterat. Enligt regeringens bedömning bör

sålunda ett kompletterat betyg framdeles ges samma status som

övriga ämnesbetyg vid antagning till fortsatt utbildning. Detta

tillgodoser kravet i motion 1992/93:Ub463 (m) i denna del.

Enligt motionen, som väcktes under allmänna motionstiden i år

och således innan propositionen förelades riksdagen, bör alla

elever ges rätt att genom kompletterande studier och prövningar

förbättra sina betyg och sedan få dem tillgodoräknade i

merithänseende. Riksdagen bör alltså avslå motionen i denna

del.

Frågan om betyg i ordning och uppförande tas upp i några

motioner. I motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 (nyd), delvis,

betraktas betygen i ordning och uppförande som ett mycket

viktigt hjälpmedel för att återföra erfarenheter och som stöd

för såväl elever som lärare och föräldrar. Genom att avfärda

betyg i ordning och uppförande smiter man bl.a. från problemet

att precisera krav, etik, förhållningssätt etc. Enligt

motionerna 1992/93:Ub460 (m) delvis och 1992/93:Ub483 (kds)

yrkande 2, väckta under den allmänna motionstiden i år, bör

betyg i ordning och uppförande sättas i syfte att skapa en

bättre skolmiljö. Genom dessa betyg kan man visa att man inte

tolererar våld eller annat dåligt beteende. I den sistnämnda

motionen (yrkande 1) begärs dessutom ett tillkännagivande av

riksdagen om vad motionärerna anfört om införande av betyg i

flit. Många elever har svårt att hävda sig i

betygskonkurrensen trots mycket stor flit och noggrannhet.

Skolan måste, menar motionärerna, uppmärksamma och dokumentera

dessa elevers vilja att vara ambitiösa.

Utskottet har i det föregående förordat en ordning med

utvecklingssamtal som grundläggande form för information från

skolan till hemmet om elevens skolsituation. Självfallet bör en

elevs uppträdande i skolan tas upp vid dessa muntliga

kontakter. Ordningen med utvecklingssamtal får emellertid inte

betraktas som så fixerad att det utesluter snabba reaktioner

och signaler från skolan, om en elev bär sig illa åt mot

kamrater eller lärare. Enligt utskottets uppfattning har sådana

muntliga kontakter med hemmet större möjlighet att lösa problem

än en formell betygsättning av elevens uppförande vid vissa

bestämda tillfällen. Utskottet avstyrker med det anförda

motionerna 1992/93:Ub460 (delvis), 1992/93:Ub483 yrkande 2 och

1993/94:Ub14 yrkande 6 (delvis).

Tanken bakom yrkande 1 i motion 1992/93:Ub483 finner

utskottet sympatisk, men vill även i detta sammanhang erinra om

betydelsen av muntliga kontakter mellan skolan och hemmet.

Naturligtvis, utgår utskottet från, skall läraren vid de

muntliga kontakterna redogöra för elevens ambition och flit,

inte minst när eleven trots hårt arbete inte når upp till

önskad kunskapsnivå. Någon formell betygsättning av elevernas

flit bör inte komma i fråga. Utskottet avstyrker härmed

yrkandet.

6. Timplanen -- struktur och innehåll

Allmänt om timplanen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen fastställer

en timplan för grundskolan som fogas till skollagen som en

särskild bilaga. Förslaget till timplan förutsätter även andra

ändringar i skollagen (1985:1100), vilka riksdagen föreslås

anta. Riksdagen föreslås vidare godkänna framlagda riktlinjer

för timplanens struktur och innehåll.

I timplanen skall enligt regeringens förslag huvuddelen av

undervisningstiden fördelas på ämnen (svenska, engelska och

matematik) och tre ämnesgrupper, nämligen för

praktisk-estetiska, samhällsvetenskapliga resp.

naturvetenskapliga ämnen. Härutöver finns tid för språkval och

elevens fria val. Tid för skolans val ingår i de olika ämnenas

och ämnesgruppernas timtid. Planen innehåller ingen

stadieindelning och ej heller någon årskursfördelning av

undervisningstiden, som uttrycks i timmar om 60 minuter.

Nuvarande reglering av stadier i skolan föreslås alltså

upphöra.

Regeringens förslag innebär närmare att tid för lärarledd

undervisning anges för ämne eller ämnesgrupp. Den totala

undervisningstiden, som anges till 6 665 timmar, är garanterad

och får inte underskridas, men väl överskridas. Genom en

generell möjlighet till jämkning inom timplanens ram ges

utrymme för skolans val. En sådan jämkning innebär att tid,

högst 410 timmar, omfördelas till del av eller hela ämnen eller

ämnesgrupper för att ge skolan möjlighet till profilering eller

för att bereda utrymme för temastudier eller liknande. Tid för

upprop, skolavslutningar o.d. har inte medräknats i förslaget.

Däremot förutsätter förslaget att arbetslivsorientering,

friluftsdagar och eventuella lägerskolor ingår i

undervisningstiden för de olika ämnena. Inga hinder föreligger,

som nämnts, för lokala beslut om mer undervisningstid än den

föreslagna totalramen. Regeringens förslag till timplan finns

intagen i bilaga 1 till detta utskottsbetänkande.

Skälet till att regeringen över huvud taget föreslår en av

riksdagen fastställd timplan hänger samman med den vikt

regeringen lägger vid skollagens likvärdighetsmål, anges det i

propositionen. Det är viktigt att alla elever i grundskolan och

motsvarande skolformer får möjligheter att skaffa en gemensam

kunskapsbas. Genom centralt fastställda kursplaner garanteras

ämnesinnehållet och genom timplanerna undervisningens minsta

omfattning. Timplanens funktion i det nya styrsystemet är

således att värna om den gemensamma kärnan och att fungera som

ett stöd för den enskilda skolans planering och timfördelning.

För sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan

bör timplanen, enligt förslaget i propositionen, fastställas av

regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, med stöd

av givet bemyndigande i 15 kap. 1 § skollagen.

Regeringen föreslår vidare att i skollagen i en ny paragraf,

4 kap. 3 a §, intas en bestämmelse att regeringen, eller den

myndighet regeringen bestämmer, får göra begränsade avvikelser

från timplanen, om det finns särskilda skäl, samt meddela de

närmare föreskrifter angående tillämpningen av timplanen som

behövs.

I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 4 begärs att riksdagen

uttalar sig för en grundskola utan stadieindelning.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

stadieindelningen i grundskolan skall slopas. Motionsyrkandet,

som väcktes före läroplanspropositionen, är därigenom

tillgodosett. Riksdagen bör således med bifall till

propositionen och med avslag på motion 1992/93:Ub514 yrkande 4

anta förslaget till lag om ändring av skollagen såvitt avser

4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §. Bestämmelserna avser grundskolan

resp. specialskolan.

Utskottet vill här anmärka att förslag om ändring av 6 kap.

3 § skollagen, innebärande att den obligatoriska särskolans

stadieindelning slopas, behandlas av utskottet i betänkandet

1993/94:UbU2 Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m.

I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 5 -- och i motion

1992/93:Ub521 (nyd) yrkandena 1 och 2 från föregående riksmöte

-- redovisar motionärerna sin grunduppfattning att

statsmakterna i ett längre perspektiv inte skall besluta om

någon timplan. Eftersom kommunerna redan i dag beslutar om hur

lärarresurser disponeras och hur undervisningen organiseras bör

de få full frihet att också besluta om antalet

undervisningstimmar. Denna deras principiella inställning

hindrar emellertid inte, anför motionärerna i den senast väckta

motionen, att de i det kortare perspektivet förespråkar ett

centralt beslut om timplanernas omfattning. Skälet härtill är

att skolans omdaning och utveckling från mycket centralstyrd

till decentraliserad med mycket stor lokal frihet måste ske i

kontrollerad och strukturerad form. Motionärerna föreslår

därför nu att samtliga obligatoriska ämnen ges en garanterad

minimitid i timplanen.

Utskottet delar regeringens övertygelse om att en minskad

statlig detaljreglering av hur tiden i skolan skall fördelas

kan skapa förutsättningar för bättre resultat och en mer

stimulerande miljö för såväl elever som lärare i skolan. Det

ger lärarna större professionell frihet att fördela

undervisningen i tiden och i förhållande till kursplanernas

mål. Utskottet anser därtill att de ämnen som ingår i den

naturvetenskapliga resp. den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen

lämpar sig särskilt väl för ämnesövergripande undervisning.

Denna underlättas av en gemensam timtid. Utskottet kan därför

inte tillstyrka att samtliga ämnen tilldelas egen timtid. Inte

heller kan utskottet biträda åsikten att kommunerna skulle ges

full frihet att besluta om antalet undervisningstimmar.

Motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub14

yrkande 5 bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1992/93:Ub901 (m) yrkande 2, väckt före

läroplanspropositionen, pekas på att Sverige som industrination

bör satsa mer tid på skolundervisning i språk, matematik och

tekniska ämnen än på praktisk-estetiska ämnen.

Utskottet vill framhålla att regeringens timplaneförslag

innehåller ökade satsningar på ämnesgruppen för

naturvetenskapliga ämnen och på språk. Därjämte skall en

särskild kursplan enligt regeringens bedömning fastställas för

ämnet teknik. Motionsyrkandet avstyrks därmed av utskottet.

Innan utskottet behandlar regeringens och motionsledes

framförda förslag om fördelningen av den tillgängliga tiden på

olika ämnen, ämnesgrupper m.m., vill utskottet först ta

ställning till timplanens totalram. Utskottet har inget att

erinra mot förslaget i propositionen att denna skall omfatta

sammanlagt 6 665 timmar om 60 minuter.

Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 6 bör riksdagen

avslå propositionen i vad avser gemensamt timtal för de

praktisk-estetiska ämnena, dvs. för ämnena bild, hemkunskap,

idrott och hälsa, musik samt slöjd. Behovet av flexibilitet

inom denna grupp av ämnen kan tillgodoses genom elevernas egna

val och genom skolans möjlighet till timtalsjämkning för

pedagogisk profilering. Riksdagen bör ta ställning till varje

ämnes minsta garanterade timtid, anför motionärerna.

Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 17 begärs att

riksdagen beslutar tilldela de praktisk-estetiska ämnena ett

specifikt timtal för varje ämne. Hemkunskap liksom de övriga

praktisk-estetiska ämnena bör enligt motion 1993/94:Ub28 (kds)

ges en garanterad minsta undervisningstid inom ramen för

ämnesgruppens totala timtid. Behovet av att följa upp bl.a. det

faktiska timutfallet när det gäller vart och ett av de

praktisk-estetiska ämnena framhålls i motion 1993/94:Ub21 (c)

yrkande 7.

Utskottet finner i likhet med motionärerna att de ämnen som

ingår i den praktisk-estetiska ämnesgruppen är av mycket olika

karaktär. De är på skilda sätt betydelsefulla i skolans

utbildning och nödvändiga för att utveckla olika delar av

elevernas personligheter och intressen. Utskottet anser därför

att riksdagen -- med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande

6 och 1993/94:Ub12 yrkande 17, med anledning av motion

1993/94:Ub28 och med avslag på propositionen och motion

1993/94:Ub21 yrkande 7 -- bör besluta att varje ämne inom den

praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tillförsäkras eget

utrymme genom central reglering.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om hur timmarna

inom totalramen bör fördelas mellan olika ämnen, ämnesområden

m.m. I detta sammanhang kommer utskottet också att ta ställning

till ett stort antal yrkanden från den allmänna motionstiden

under föregående riksmöte, i vilka det begärs uttalanden av

riksdagen vilka huvudsakligen tar sikte på ökat utrymme i

timplanen för vissa ämnen eller grupper av ämnen. Många av

motionerna är föranledda av Läroplanskommitténs under hösten

1992 framlagda betänkande.

Elevens val

Först behandlar utskottet frågan om antalet timmar för

elevens val.

Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 13 bör riksdagen

besluta att timplanen för grundskolan skall uppta minst 275

timmar för elevens eget val. I förhållande till regeringens

förslag innebär det att utrymmet för det egna valet reduceras

med 195 timmar. Dessa timmar har motionärerna genom andra

förslag omfördelat med 80 timmar till den praktisk-estetiska

ämnesgruppen och med 15 timmar till den samhällsvetenskapliga

ämnesgruppen för att där inrymma ämnet barn- och

ungdomskunskap. Resterande 100 timmar har motionärerna lagt ut

till ett särskilt timtal för praktisk arbetslivsorientering

(prao).

Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 15 i denna del vill

motionärerna minska antalet timmar för elevens eget val till

förmån för ämnet barn- och ungdomskunskap, med den inriktning

Läroplanskommittén föreslog. I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande

15 anför samma motionärer att de gärna ser att den enskilde

elevens intressen och val ges större utrymme i skolan, men är

tveksamma till en ökad profilering av enskilda skolor.

Utskottet förordar att riksdagen med bifall till regeringens

förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15,

1993/94:Ub1 yrkande 13 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del

beslutar på timplanen ange 470 timmar för elevens val.

Praktisk-estetiska ämnen

Allmänt

När det gäller det sammanlagda utrymmet för

praktisk-estetiska ämnen föreslår regeringen att detta skall

utgöra 1 320 timmar. Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkandena

7--11, samtliga i denna del, bör i timplanen anges ett

sammanlagt utrymme för dessa ämnen av 1 400 timmar.

Motionärerna bereder detta i jämförelse med propositionen ökade

utrymme genom att föra över 80 timmar från timtalet för elevens

val.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag såvitt avser det

totala antalet timmar för praktisk-estetiska ämnen och föreslår

alltså att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

1 320 timmar för dessa ämnen.

Kritik mot Läroplanskommitténs förslag, som innebar i

förhållande till nuläget ett minskat antal timmar för de

praktisk-estetiska ämnena, har framförts i flera motioner

från föregående riksmötes allmänna motionstid. Sålunda markeras

vikten av större utrymme i timplanen för dessa ämnen i

motionerna 1992/93:Kr336 (s) yrkande 4, 1992/93:Ub482 (s)

yrkande 3, 1992/93:Ub496 (s), 1992/93:Ub408 (s), 1992/93:Ub478

(c, m, kds), 1992/93:Ub414 (c), 1992/93:Ub518 (c), 1992/93:A811

(c) yrkande 38 och 1992/93:Ub475 (kds).

Med hänvisning till vad utskottet just tagit ställning till

beträffande utrymmet för de praktisk-estetiska ämnena bör dessa

motionsyrkanden inte föranleda något uttalande av riksdagen,

varför de avstyrks.

I motion 1992/93:Ub501 (s) yrkande 1 (i denna del) riktas

anmärkning mot Läroplanskommitténs neddragning av timantalet

för estetiska ämnen, samtidigt som motionärerna vill inarbeta

dansen i grundskolans schema.

Utskottet noterar att dansundervisning finns med i kommitténs

betänkande Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2) inom ämnet

idrott och hälsa. Motionsyrkandet avstyrks därmed av utskottet.

Bild

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 7 i denna del föreslås att

riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta

minst 230 timmar för ämnet bild. Bildämnet är enligt

motionärerna viktigt för att utveckla elevernas förmåga att

uttrycka sig och förmedla känslor i andra former än med tal och

skrift. Ämnet har också stor betydelse för att öka förståelsen

i nyhetsförmedling, informationsutbud och reklam, som i allt

högre grad bygger på bilder. -- I motion 1992/93:Ub516 (s) i

denna del, väckt före propositionen, kritiseras

Läroplanskommitténs förslag att skära ned undervisningen i

ämnet bild.

Det är enligt motionerna 1993/94:Ub23 (fp) och 1992/93:Ub510

(fp) i denna del angeläget att bildens roll i

informationssamhället lyfts fram. Ämnet bör förstärkas och dess

roll i kombination med det talade och skrivna ordet

uppmärksammas. Bildämnet har enligt motion 1992/93:Ub440 (s, c)

yrkandena 1 och 2 en nyckelroll i medieundervisningen och bör

därför inte försvagas.

Utskottet finner för sin del -- till följd av att utskottet

tidigare tagit ställning till att varje ämne inom den

praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tilldelas eget timtal --

att timplanen för grundskolan skall ta upp en undervisningstid

på 230 timmar för ämnet bild. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1993/94:Ub1 yrkande 7 i denna del, med anledning av

propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Ub440

yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub510 i denna del, 1992/93:Ub516 i

denna del och 1993/94:Ub23 besluta.

Hemkunskap

Hemkunskapsämnet i skolan har enligt motion 1993/94:Ub1 (s)

yrkande 8 i denna del blivit en allt viktigare kunskapskälla.

Gedigna kunskaper krävs för att värdera och bedöma de varor och

tjänster som marknaden erbjuder. Den i ämnet ingående

undervisningen i konsumentkunskap är viktig för att kunna

hantera de gränser som hushållsekonomin, omsorgen om miljön och

vår hälsa ställer. Motionärerna föreslår därför att riksdagen

beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 110

timmar för ämnet hemkunskap.

I motionerna 1993/94:Ub8 (s) yrkandena 1 och 2 och

1992/93:Ub495 (s) pläderas för att hemkunskapsämnet som det

enda av de praktisk-estetiska ämnena som ej förekommer i

gymnasieskolan ges ett stort utrymme i grundskolan.

Motionärerna lyfter fram behovet av konsumtions-, miljö- och

hälsoundervisning m.m. Riksdagen bör enligt deras mening

besluta att ämnet hemkunskap skall garanteras egen tid i

timplanen i minst samma omfattning som i dag.

Med motsvarande motiveringar yrkas i motionerna 1992/93:Ub464

(m), 1992/93:Ub479 (fp) yrkande 2 och 1993/94:Ub4 (c) att

hemkunskapsämnet får behålla nuvarande antal

undervisningstimmar.

Utskottet har i det föregående förordat att varje ämne inom

den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tilldelas egen

timtid. Utskottet gör den bedömningen att ämnet hemkunskap på

timplanen bör få en undervisningstid på 118 timmar. Utskottet

anser att riksdagen med anledning av propositionen och

motionerna 1992/93:Ub464, 1992/93:Ub495, 1992/93:Ub479 yrkande

2, 1993/94:Ub1 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub4 och

1993/94:Ub8 bör godkänna vad utskottet föreslagit.

Idrott och hälsa

Ett stort antal motioner har väckts om betydelsen av

tillräckligt utrymme i timplanen för ämnet idrott och hälsa. De

motiveringar som förts fram är bl.a. vikten av att varva

teoretisk inlärning med fysisk aktivitet, att ämnet främjar

motorisk utveckling och hälsosam livsföring och att framtida

belastningsskador och förslitningssymptom kan undvikas genom

tidig idrottsträning.

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 9 i denna del begärs att

riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta

minst 500 timmar för ämnet idrott och hälsa. Folkhälsoskäl

talar för att alla barn och ungdomar får gedigna kunskaper om

den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan. Särskilt viktigt

är detta för de elever som aldrig eller sällan idrottar. Också

av pedagogiska skäl spelar idrottsundervisningen en stor roll

genom att den ger eleverna en skoldag varierad med praktiska

och teoretiska moment.

Ämnet idrott och hälsa bör dagligen återfinnas på schemat

enligt motionerna 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 3 och

1992/93:Ub521 (nyd) yrkande 3. Utformningen bör beslutas

lokalt. Motionärerna anser att lokala idrottsföreningar som

åtnjuter statligt stöd skall kunna hjälpa till i skolans

idrottsverksamhet utan kostnad.

Minst tre veckotimmar för ämnet idrott och hälsa begärs i

motionerna 1992/93:Ub511 (s) i denna del och 1992/93:Ub407

(fp).

I en stor mängd motionsyrkanden, väckta före denna

proposition, kritiseras allmänt Läroplanskommitténs förslag

angående ämnet idrott och hälsa (av kommittén benämnt lek,

idrott och hälsa) som innebar ett minskat timantal i

förhållande till gällande ordning. Sålunda understryks att

ingen nedskärning bör ske av antalet timmar i ämnet idrott och

hälsa i motionerna 1992/93:Ub445 (s), 1992/93:Ub492 (s) i denna

del, 1992/93:Ub405 (m) yrkandena 1, 2 i denna del och 3,

1992/93:Ub473 (m), 1992/93:Ub474 (m), 1992/93:Ub417 (fp),

1992/93:Ub421 (fp) i denna del, 1992/93:Ub423 (fp) i denna del,

1992/93:Kr273 (fp) yrkande 3, 1992/93:Ub442 (c) i denna del,

1992/93:Ub498 (c), 1992/93:Ub515 (kds) i denna del samt

1992/93:Ub504 (nyd) yrkandena 1--6. I en del av motionerna

anförs även synpunkter på uppläggningen av och innehållet i

undervisningen.

Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande om egen timtid

för varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen

och motion 1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna del samt med avslag på

motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407,

1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna

del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474,

1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504

yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna

del, 1992/93:Ub521 yrkande 3, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och

1993/94:Ub14 yrkande 3 beslutar tilldela ämnet idrott och hälsa

460 timmar i timplanen av den i propositionen angivna tidsramen

för praktisk-estetiska ämnen.

Med hänvisning till att ifrågavarande ämne i propositionen

föreslås benämnas idrott och hälsa, vilket utskottet inget har

att erinra mot, är motion 1992/93:Ub405 yrkande 2 (delvis)

tillgodosedd, varför den avstyrks. När det gäller uppläggningen

av undervisningen m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar

utskottet till vad i propositionen anförs i anslutning till

kursplanen. Då utskottet inte har något att erinra mot vad som

där sägs, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 3,

1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1 och 3--6.

Musik

Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 10 i denna del har

skolan ett stort ansvar för att stödja barns och ungdomars

musikintresse och utveckla deras förmåga att själva skapa och

förmedla musik. Motionärerna anser att varje elev bör

garanteras undervisning i ämnet musik i timplanen med minst

230 timmar.

Utskottet, som tidigare tillstyrkt att varje ämne inom den

praktisk-estetiska gruppen skall ha ett eget timtal, anser att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 10 i denna

del och med anledning av regeringens förslag bör besluta att

timplanen för grundskolan skall ange en undervisningstid på 230

timmar för ämnet musik.

I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion

1992/93:Ub500 (s) om musikkulturen i skolan. Motionärerna

pläderar för att musiker/kulturarbetare anställs i skolorna --

efter att ha genomgått viss förberedande kurs -- som idégivare

för lärare och elever.

Utskottet vill påminna om att det ankommer på kommunerna att

anställa personal till skolan. Riksdagen bör således avslå

motion 1992/93:Ub500.

Slöjd

Slöjdämnet ger enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 11 i

denna del eleven viktiga kunskaper som behövs i det vardagliga

livet. Ämnet bidrar också till att utveckla varje elevs eget

skapande i olika material. Motionärerna vill att varje elev

skall garanteras undervisning i ämnet slöjd i minst 330 timmar.

Enligt motion 1992/93:Ub479 (fp) yrkande 1, väckt före

läroplanspropositionen, bör slöjd bevaras som ett obligatoriskt

ämne i grundskolan.

Utskottet har i sitt betänkande 1991/92:UbU19 (s. 14 f.)

med sikte på Läroplanskommitténs arbete betonat den betydelse

slöjdämnet har för elevernas utveckling och förutsatt att det

skulle finnas kvar i den nya timplanen. Ämnet finns nu upptaget

på regeringens förslag till timplan. Inom ramen för det i

propositionen angivna timtalet för praktisk-estetiska ämnen bör

riksdagen enligt utskottets mening besluta -- med anledning av

regeringens förslag och motion 1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna

del samt med avslag på motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 --

tilldela ämnet slöjd en undervisningstid på 282 timmar i

timplanen.

Maskinskrivning och datorteknik

Det är enligt motion 1992/93:Ub409 (s) en brist att inte

maskinskrivning finns uppfört på grundskolans timplan med

hänsyn till den snabba utvecklingen på datorområdet och vikten

av att kunna behärska ett tangentbord.

Utskottet vill erinra om att Läroplanskommittén i sitt

betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94, s. 268) ansåg att

den förskrift om undervisning i maskinskrivning som finns i

dagens timplan borde utgå just med hänvisning till utvecklingen

på datorområdet. Undervisning i tangentbordsteknik borde ingå

som en del av den datorbaserade undervisning inom skilda ämnen

som skall ges i grundskolan. Utskottet anser för sin del att

datorkunskap är en viktig förutsättning och ett verktyg för

skolans undervisning, men att varken maskinskrivning eller

datorkunskap bör vara ett eget ämne. Med det anförda avstyrks

motion 1992/93:Ub409 av utskottet.

Samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen

Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 5 bör riksdagen besluta

att timplanen för den samhällsorienterande ämnesgruppen skall

uppta minst 860 timmar. Detta, tillsammans med förslaget att

tilldela praktisk arbetslivsorientering egen timtid i

timplanen, innebär en ökning i förhållande till regeringens

förslag med 115 timmar, som motionärerna i enlighet med andra

yrkanden vill använda för att i gruppen inrymma ämnet barn- och

ungdomskunskap och öka utrymmet för ämnena totalt.

I motion 1993/94:Ub27 (kds) hävdas att det är olyckligt att

ämnet religionskunskap skall dela på ett gemensamt timtal med

övriga ämnen i den samhällsorienterande gruppen, dvs. historia,

samhällskunskap och geografi. Dessa ämnen, liksom också fysik,

kemi, biologi och teknik inom den naturorienterande gruppen,

bör enligt motionen ha egna timtal (yrkande 1). Motionärerna

föreslår att summan av de i propositionen föreslagna timtalen

för de båda ämnesgrupperna skall fördelas mellan de olika

ämnena i proportion till de timtal ämnena har i gällande

läroplan (yrkande 3). Skolans möjlighet till timtalsjämkning

genom skolans val bör inte i alltför hög grad gå ut över något

enskilt ämne, anför motionärerna. En garanterad minimitid krävs

för varje ämne (yrkande 4). Dessutom bör en skyddsregel införas

som hindrar att ett enskilt ämne reduceras med mer än 5 %

(yrkande 5).

Också i motion 1993/94:Ub10 (c) framhålls vikten av att inget

ämne på grund av den lokala skolans jämkningsutrymme drabbas av

större minskning än 5 % (yrkande 2). Motionärerna åsyftar

särskilt ämnet religionskunskap som enligt deras mening bör få

en garanterad minimitid (yrkande 1). Religionsämnet riskerar

att tunnas ut eller försvinna, anför de, om fasta ramar saknas

i form av klar kursplan och entydig timplan (yrkande 3).

Betydelsen av ämnet religionskunskap i skolans undervisning

framhålls starkt i motionerna 1993/94:Ub27 (kds) yrkande 2,

1992/93:Ub437 (kds) yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub482 (s)

yrkande 5. Detta motiverar enligt den förstnämnda motionen att

ingen nedskärning skall ske av undervisningstimmar i ämnet i

förhållande till gällande läroplan (Lgr 80). I övriga

motionsyrkanden talas om utökat och garanterat timtal för

religionsämnet.

I motion 1992/93:Ub509 (fp) yrkande 1, slutligen, vill

motionärerna att såväl historieämnet som religionsämnet i

årskurserna 6--9 minst skall behålla sitt nuvarande utrymme i

fråga om timtal. En bra undervisning i dessa ämnen är enligt

deras mening viktig för både individen och samhället.

Utskottet anser för sin del att behovet av undervisning i

religionskunskap ökar i ett mångkulturellt samhälle, där

strävan måste vara att hos eleverna skapa kulturell förståelse

och respekt för varandras värderingar. Utvärderingar på

nationell nivå har visat att ämnet fått stå tillbaka för andra

samhällsorienterande ämnen. Mot denna bakgrund anser utskottet

att den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen, vari religionsämnet

ingår, skall förstärkas med 40 timmar från den

naturvetenskapliga ämnesgruppen. Timtalen för de båda

ämnesgrupperna blir då 885 för den samhällsvetenskapliga

gruppen och 800 för den naturvetenskapliga (jfr utskottets

förslag till timplan, bil. 2). För den naturvetenskapliga

ämnesgruppen innebär det föreslagna timtalet, trots minskningen

i förhållande till regeringens förslag, ändå en förstärkning i

förhållande till nuläget.

Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka en uppdelning

av timtalen för de två ämnesgrupperna i specifika timtal för

varje ämne. Med en gemensam timtid ökar friheten för skolan att

lägga upp undervisningen ämnesövergripande eller i form av

temastudier. De särskilda kursplanerna med mål och krav för de

olika i ämnesgrupperna ingående ämnena kommer enligt utskottets

mening att göra det möjligt att följa utvecklingen. Utskottet

utgår från att Skolverket, som anges i propositionen (s. 64),

i sitt uppföljningsarbete ägnar speciell uppmärksamhet åt de

ämnen, inte minst religionskunskap, som för närvarande ofta

kommer i kläm. Utskottet vill också poängtera vikten av att det

i ämnet religionskunskap finns behöriga lärare. Att den nya

läroplanen fäster en ökad uppmärksamhet på den etiska

dimensionen i skolans undervisning innebär ett ökat

fortbildningsbehov, framför allt när det gäller ämnet

religionskunskap.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med

anledning av propositionen samt med avslag på motionerna

1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub482 yrkande 5,

1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub1 yrkande 5, 1993/94:Ub10

och 1993/94:Ub27 beslutar att på timplanen för grundskolan ange

885 timmar för samhällsvetenskapliga ämnen och 800 timmar för

naturvetenskapliga ämnen.

Språkval

Regeringens förslag i propositionen innebär att

undervisningsvolymen i ämnet engelska bibehålls på nuvarande

nivå, samtidigt som B-språket ges en kraftigt utökad timtid i

förhållande till nuvarande timplan. Alla elever skall enligt

förslaget ha skyldighet att göra ett språkval. Kommunen bör

vara skyldig att erbjuda undervisning i minst två av ämnena

franska, tyska och spanska. Som förutsättning för kommunens

skyldighet att anordna undervisning i B-språk gäller att

minst fem elever vid den enskilda skolan väljer resp. språk och

att eleven har möjlighet att fortsätta språkstudierna i

gymnasieskolan.

Enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 16 bör kommunerna ges

skyldighet att erbjuda undervisning i alla tre B-språken.

Utskottet är inte berett att förorda ytterligare åtaganden

för kommunerna i fråga om språkundervisning, utan anser att

riksdagen bör godkänna regeringens förslag och avslå

motionsyrkandet.

Elever, som är berättigade till hemspråksundervisning,

bör enligt propositionen kunna läsa hemspråk i stället för

B-språk inom ramen för det utrymme som B-språket har i

timplanen. Också i sådana fall föreslås gälla att det krävs

minst fem elever för skyldighet att anordna undervisning.

Hemspråksundervisning skall dessutom enligt förslaget kunna ges

på tid för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad

profilering av skolan eller utanför timplanebunden tid.

I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 2 markeras motionärernas

inställning att hemspråksundervisningen inte hör hemma inom

skolans ram, att den under inga omständigheter får inkräkta på

det ordinarie skolarbetet och att kommunerna helt och fullt

skall befrias från skyldigheten att tillhandahålla

hemspråksundervisning. Ansvaret för denna undervisning bör

överlåtas åt resp. invandrargrupper. Enligt motion 1992/93:K22

(nyd) yrkande 5 bör reglerna ändras så att

hemspråksundervisning, vilken bekostas helt eller delvis av

stat eller kommun, endast får ges om det föreligger särskilda

behov av denna.

Synpunkter på hemspråksundervisningen anläggs också i motion

1992/93:Ub467 (fp), väckt före läroplanspropositionen. Sådan

undervisning skall, anser motionärerna, endast ges till elever

som har språket som modersmål. Central studieplan bör utformas

för hemspråksundervisningen och undervisning bör ske i grupper

om minst 4--5 elever. Det bör övervägas om invandrarnas egna

organisationer med ett visst stöd skulle kunna ta över delar av

hemspråksundervisningen. Andra elever med anknytning till visst

hemspråk bör i framtiden kunna studera detta som B-språk.

Hemspråksundervisningen bör enligt motion 1992/93:Ub401 (kds)

yrkande 1 prioriteras. Det är enligt motionären en viktig

framtidsinvestering att barn och ungdomar ur språkliga

minoriteter får utveckla sitt modersmål och sitt andraspråk

svenska och därigenom bli aktivt tvåspråkiga.

Utskottet vill först erinra om att kraven på att hemspråket

skall utgöra modersmål och på viss storlek på

undervisningsgrupp redan är uppfyllda med nuvarande reglering i

5 kap. 4--12 §§ grundskoleförordningen. Någon ändring i

bestämmelserna är utskottet inte berett att förorda. Regeringen

redovisar i propositionen sin bedömning att kursplan skall

fastställas i hemspråk. Utskottet vill i övrigt understryka

vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt god

hemspråksundervisning. Det är en tillgång för vårt land om

många av landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör

avslå motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1, 1992/93:Ub467,

1992/93:K22 yrkande 5 och 1993/94:Ub14 yrkande 2 samt godkänna

regeringens förslag.

Praktisk arbetslivsorientering samt studie- och

yrkesvägledning

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 12

besluta att minst 100 timmar skall avsättas i timplanen för

praktisk arbetslivsorientering. Det är enligt motionärerna

viktigt att skolan på ett sådant sätt kan öppnas mot

arbetslivet. Om tid för den praktiska arbetslivsorienteringen

inte markeras särskilt i timplanen, kan detta uppfattas som att

skolan inte tillmäter denna del av verksamheten särskilt stor

vikt. Enligt motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 9 bör

arbetsmarknadens parter ta aktiv del i undervisningen. Detta

kan ge eleverna viktiga insikter om förhållandena på

arbetsplatserna, såväl från facklig som från

arbetsgivarsynpunkt. I motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 2

efterfrågas en garanterad tid för arbetslivsundervisning, där

skolan har att bestämma inom vilka ämnen och på vad sätt man

avser att bedriva undervisningen.

Utskottet vill erinra om att Läroplanskommittén föreslog att

120 timmar i timplanen skulle disponeras för orientering om

utbildning och arbetsliv m.m. Dessa timmar har regeringen i

stället fördelat på ämnesgrupperna för att ge de enskilda

skolorna möjlighet att planera in sin arbetslivsorientering

inom ramen för den tid timplanen ger eller under övrig tid av

skoldagen. I läroplansförslaget (bil. A till prop.) har rektor

getts ett särskilt ansvar att genom samverkan med arbetslivet

utanför skolan tillse att eleverna får egna konkreta

erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning

och yrkesinriktning. Utskottet instämmer med regeringen att

omfattningen av skolans arbetslivsorientering inte längre skall

regleras på nationell nivå. Utskottet tillstyrker alltså

regeringens förslag och avstyrker motionerna 1992/93:Ub514

yrkande 9, 1993/94:Ub1 yrkande 12 och 1993/94:Ub13 yrkande 2.

Eleverna måste enligt motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 3 vara

tillförsäkrade en god studie- och yrkesvägledning av

yrkesutbildad syopersonal. Någon form av garanti för detta bör

tas in i läroplanen. Det finns annars en klar risk att skolorna

själva avgör om de tycker sig behöva för uppgiften kvalificerad

personal eller inte. I motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 18

efterfrågas en garanterad tid för syoverksamheten i skolan.

Syofunktionärerna måste ges ökat utrymme för att arbeta med

flickors yrkesval, anförs det i motion 1992/93:A811 (c) yrkande

40 i denna del. Enligt motion 1993/94:Ub9 (c) yrkande 2 bör i

timplanen avsättas tid för syoverksamhet. Detta motiveras bl.a.

av den nya gymnasieskolans inriktning. Elever behöver inför

fortsatt utbildning få ta del av den professionella vägledning

som syokonsulenter ger.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om

betydelsen för eleverna att inför utbildnings- och yrkesval få

stöd och vägledning av därtill särskilt utbildad personal.

Riksdagen har tagit ställning för att det bör finnas

professionell personal för studie- och yrkesvägledning i

skolorna. Det kommer till uttryck dels i skollagens bestämmelse

om att kommunerna får ge tillsvidareanställning för sådan

verksamhet endast åt den som har en utbildning avsedd för detta

(2 kap. 6 § skollagen), dels i att det vid universitet och

högskolor på riksdagens initiativ har inrättats en särskild

studie- och yrkesvägledarexamen (bet. 1992/93:UbU3, rskr. 103).

Vad gäller frågan om vägledning inför flickors yrkesval, vill

utskottet hänvisa till att en särskild av regeringen tillsatt

arbetsgrupp, Kvinnligt och manligt i skolan, har till uppgift

att lägga fram förslag i syfte att underlätta

jämställdhetsarbetet.

En markering kommer enligt propositionen att göras i

läroplanen av rektors övergripande ansvar för att organisera

den studie- och yrkesorienterande verksamheten. Utskottet

anser, i likhet med regeringen, att det bör ankomma på

huvudmännen och skolans personal att bestämma hur denna

verksamhet skall organiseras. Med det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A811 yrkande

40 i denna del, 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18

och 1993/94:Ub13 yrkande 3.

I motionerna 1993/94:Ub9 (c) yrkande 3 och 1993/94:Ub29 (fp)

framhålls att det finns ett särskilt behov av

arbetslivsorientering och syoverksamhet för elever inom

specialskolan och den obligatoriska särskolan.

Utskottet hänvisar till vad utskottet nyss anfört om

markeringen av rektors ansvar för syoverksamhet i läroplanen

som skall vara gemensam för samtliga obligatoriska skolformer.

Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att i det

kommande arbetet med kursplaner och timplaner beakta de

synpunkter som lämnats vid remissbehandlingen av betänkandet

(Ds 1992:129) Ny läroplan för specialskolan och den

obligatoriska särskolan. Många remissinstanser påpekar den

praktiska arbetslivsorienteringens betydelse för eleverna i

specialskolan och särskolan och betonar att tyngdpunkten i

ämnet måste ligga på den praktiska delen. Man menar att

arbetslivsorientering i särskolan måste ges i minst samma

omfattning som i dag, dvs. i 36 veckor. Utskottet anser att den

fortsatta beredningen av frågorna bör avvaktas, varför

motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 3 och 1993/94:Ub29 avstyrks.

Timplanen i sin helhet

Utskottet har i det föregående tagit ställning såväl till den

totala omfattningen när det gäller den garanterade

undervisningstiden som till timtal för olika ämnen och

ämnesgrupper inom denna ram av 6 665 timmar. Utskottets

förslag har sammanställts till en ny bilaga 3 till skollagen

betecknad som utskottets förslag (bilaga 2 till

betänkandet). Utskottet föreslår att ett tillägg görs till

timplanen av den innebörden att vid tillämpning av skolans val

får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp

minskas med högst 15 %. Antalet timmar för svenska, engelska,

matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.

Enligt utskottets mening bör riksdagen fastställa timplan för

grundskolan genom att anta 4 kap. 3 a § i regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen samt den som utskottets

förslag betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen.

Riksdagen bör också godkänna regeringens förslag till

riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll.

7. Övriga ändringar i skollagen

Regeringen föreslår i propositionen ett tillägg till den

inledande bestämmelsen i 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen

om att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning

för varje människas egenvärde. I denna bestämmelse har

intolkats bl.a. att man inom skolan skall motverka mobbning.

Det nu förordade tillägget innebär att det av lagen klart

framgår att den som verkar inom skolan skall "bemöda sig om att

hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande

behandling". Motsvarande tillägg föreslås tas in i 1 kap. 9 §

som gäller det offentliga skolväsendet för vuxna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

Denna nya bestämmelse i skollagen får dock inte uppfattas,

understryker regeringen, som att skolan skulle vara en plats

där annan lagstiftning, som rör våld och trakasserier, inte

skulle gälla. Skolan bör aktivt samarbeta med exempelvis polis

och socialtjänst i syfte att göra klart att samhällets övriga

lagar och regelsystem gäller också i skolan.

Två motioner, väckta innan denna proposition lades fram, tar

upp frågor om mobbning i skolan. Enligt motion 1992/93:Ub403

(kds) yrkande 1 måste den nya läroplanen innehålla klara och

tydliga direktiv mot mobbning samt åtgärdsprogram där även en

polisanmälan kan ingå. I samma motion, yrkande 2, föreslår

motionären ett nytt skolämne i etiska regler om attityder mot

varandra. Ämnet bör kontinuerligt finnas på schemat från första

klass. -- Enligt motion 1992/93:Ub416 (fp) yrkande 2 är

mobbningsproblemet mindre i årskurslös undervisning, varför

sådan organisation av undervisningen bör uppmuntras.

Motionärerna anser vidare att elevskyddsombud bör inrättas som

förutom att bevaka den fysiska arbetsmiljön också kan arbeta

med mobbningsproblem och andra psykiska arbetsmiljöproblem

(yrkande 4). De efterlyser en nationell handlingsplan mot

mobbning i skolan med information till det lokala skolväsendet

(yrkande 5).

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och

motionerna anföra följande.

Aktuell forskning tyder på att ca 10 % av alla elever i

grundskolan är utsatta för mobbning. Utskottet vill starkt

betona skolans ansvar för att uppmärksamma och ingripa mot alla

slags trakasserier. Det är enligt utskottets mening positivt

att ansvaret för skolans personal när det gäller att förhindra

mobbning nu klart formuleras i lag.

Det föreslagna tillägget till 1 kap. 2 § tredje stycket

skollagen avser skyldighet att hindra elevers försök till

mobbning både mot andra elever och mot exempelvis skolpersonal.

Andra situationer kan emellertid förekomma, såsom kränkande

behandling från skolpersonalens sida mot elever och mot annan

personal. Utskottet har inhämtat att Arbetarskyddsstyrelsen den

21 september 1993 (AFS 1993:17) har meddelat föreskrifter om

åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Däri sägs

bl.a. att arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så

att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Om

tecken på sådan behandling visar sig skall motverkande åtgärder

snarast vidtas och följas upp. Utskottet ser det som angeläget

att det på annat sätt än i skollagen klarläggs hur olika

situationer inom skolan när det gäller kränkande särbehandling

skall hanteras.

Utskottet vill erinra om att elever på högstadiet -- genom en

ändring i arbetsmiljölagen (6 kap. 17 och 18 §§) fr.o.m. den

1 juli 1990 -- har rätt att delta som skyddsombud i arbetet för

en bättre skolmiljö. Elevskyddsombuden utses av eleverna.

Skolhuvudmännen skall se till att elevskyddsombuden får den

utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.

Varje skola bör enligt propositionen ha ett åtgärdsprogram

mot mobbning. Utskottet delar denna uppfattning. Det ingår i

Skolverkets uppgift att ta fram referensmaterial som kan

underlätta för skolorna att utforma åtgärdsprogram. Enligt vad

utskottet erfarit har Skolverket beslutat använda en miljon

kronor från anslaget B 4. Stöd till lokal skolutveckling till

ett projekt med syfte att i ett antal kommuner stödja och

dokumentera framgångsrika modeller för att upptäcka och åtgärda

mobbning. Projektet beräknas kunna avslutas i maj 1994 med en

rapport som avses spridas till bl.a. skolhuvudmän,

lärarhögskolor och Hem och skola. Utskottet vill, med anledning

av motion 1992/93:Ub416, peka på att det är en fråga för

skolhuvudmännen att avgöra frågor om årskurslös undervisning.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med avslag

på motionerna 1992/93:Ub403 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub416

yrkandena 2, 4 och 5 bör anta regeringens förslag till ändring

i skollagen såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§.

8. Lagförslaget i övrigt. Ikraftträdande och genomförande

m.m.

Utskottet har inget att invända mot lagförslaget i övrigt

utan föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt i det föregående.

Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall

enligt regeringens förslag införas successivt. Fr.o.m. läsåret

1994/95 får kommunerna övergå till den nya läroplanen i

tillämpliga delar. Läroplanen, kursplanerna och timplanen

föreslås träda i kraft läsåret 1995/96 för årskurserna 1--7

i grundskolan, särskolan och specialskolan och i hela

sameskolan. De som är högstadieelever läsåret 1995/96 bör

enligt förslaget ges möjlighet att gå ut skolan enligt äldre

bestämmelser. Nuvarande läroplan (Lgr 80) kommer således att

tillämpas för eleverna i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96

och för eleverna i årskurs 9 även läsåret 1996/97. Reformen

föreslås vara helt genomförd i grundskolan och särskolan

läsåret 1997/98 samt i specialskolan läsåret 1998/99. -- Det

nya betygssystemet föreslås införas parallellt med kursplanerna

och således vara helt genomfört läsåret 1997/98.

Regeringen anför att de föreslagna förändringarna i skolan

ställer stora krav på kompetensutveckling hos alla berörda

personalkategorier. Den förhållandevis korta planeringsperioden

ger enligt regeringen inte utrymme för mer än ett första steg

vad gäller information, fortbildning och andra

kompetensutvecklande åtgärder. Regeringen tänker sig dock att

relativt massiva insatser kan genomföras från det att

riksdagsbesluten finns tillgängliga och fram till läsårsstarten

1995/96. Ett fortsatt utvecklingsarbete och en successiv

kompetensutveckling får sedan ske allteftersom reformen vinner

insteg ute i skolorna. I propositionen (s. 88--94) utvecklar

regeringen hithörande frågor. Regeringen föreslås ansvara för

en genomförandeplan och fördela disponibla resurser.

Utskottet vill erinra om att regeringen i regeringsbeslut den

28 oktober 1993 genom en ändring i regleringsbrevet för

budgetåret 1993/94 avseende anslag till skolväsendet --

anslaget B 7. Genomförande av skolreformer -- överfört 26

miljoner kronor till Statens skolverk för centrala

informations- och fortbildningsinsatser från anslagsposten Till

regeringens disposition.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen har

anfört om ikraftträdande och genomförande.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionsyrkanden om

lärarfrågor.

Enligt motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 7 konstaterar

regeringen helt korrekt att Sverige har, i förhållande till

många jämförbara länder, ett kort skolår med korta skoldagar.

Motionärerna anser att om ambitionen är att skapa Europas bästa

skola, bör skolåret förlängas med utökad

tjänstgöringsskyldighet för lärarna inom deras fulltidslön.

Utskottet anser att det inte ankommer på riksdagen att uttala

sig i frågor som är avtalsreglerade, varför motionsyrkandet

avstyrks.

I samband med motionsyrkanden om ämnesinnehåll m.m. har i

flera fall också tagits upp frågor om lärarutbildning och

fortbildning av lärare. Sålunda anförs i motion

1992/93:Ub908 (c) yrkande 2 att den nordiska dimensionen i

skolans undervisning måste beaktas i lärarutbildningen. Sexual-

och samlevnadsundervisning bör enligt motion 1993/94:Ub31 (fp)

yrkande 2 tas upp som en viktig punkt i lärarnas utbildning och

fortbildning. I motionerna 1992/93:Ub403 (kds) yrkande 3 och

1992/93:Ub416 (fp) yrkande 1 framhålls att i utbildning av

rektorer och lärare bör betonas skolpersonalens ansvar för att

förebygga och hindra mobbning. Kunskap om danskonst föreslås i

motion 1992/93:Ub501 (s) yrkande 2 tas upp som ett ämne i

lärarutbildningen. Behovet av en ändamålsenlig och modern

utbildning och fortbildning av lärare i mediekunskap, påpekas i

motion 1992/93:Ub440 (s, c) yrkande 3.

Enligt motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 9 kännetecknas

lärarkåren i hög utsträckning av lärarprofessionalism, vilken

måste tas till vara och utvecklas. Motionärerna anser att både

fortbildning av lärare och lärarutbildning måste förändras i

takt med införandet av ny läroplaner.

En speciell utbildning för hemspråkslärare efterfrågas i

motion 1993/94:Ub2 (fp). Denna bör leda till att dessa lärare

blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande

språk.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att de föreslagna

förändringarna i skolan i form av bl.a. större frihet att lägga

upp undervisningen kommer att ställa höga krav på lärarkårens

yrkeskunnande. Utbildning och fortbildning måste därför

inriktas på att stärka lärarnas och annan skolpersonals

professionella förmåga att förverkliga läroplanens alla mål.

Nya och ändrade kursplaner aktualiserar behovet av fördjupade

och i några fall nya ämneskunskaper för vissa lärargrupper. När

det gäller de i motionerna utpekade områdena vill utskottet som

särskilt viktigt framhålla kunskap om åtgärder mot mobbning.

Utskottet vill erinra om att behörighetsvillkoren för lärare

är reglerade i skollagen (2 kap. 3--5 §§). Det ankommer på

kommunerna att för tillsvidareanställning som lärare nyttja

personer som uppfyller dessa krav. Det närmare innehållet i

lärarutbildningar bestäms av resp. universitet och högskola.

Enligt utskottets mening bör motionerna 1992/93:Ub403 yrkande

3, 1992/93:Ub416 yrkande 1, 1992/93:Ub440 yrkande 3,

1992/93:Ub501 yrkande 2, 1992/93:Ub908 yrkande 2, 1993/94:Ub2,

1993/94:Ub21 yrkande 9 och 1993/94:Ub31 yrkande 2 med

hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.

I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 20 i denna del hävdas att

regeringen i propositionen tonat ned betydelsen av att utveckla

arbetsformerna i skolan. Utvärderingsresultat visar tvärtom att

det krävs förstärkta insatser för att uppnå målen om personlig

och social utveckling. Det är enligt motionärerna i första hand

en uppgift för Skolverket att med stöd av forskning inrikta

sitt utvecklingsarbete och sin informationsverksamhet mot en

förnyelse av arbetssätt och arbetsformer i skolan. Frågan måste

ha högsta prioritet i den uppföljning och utvärdering av

skolan som sker på skolnivå, lokal och nationell nivå.

I motion 1992/93:Ub521 (nyd) yrkande 4 krävs med

motionärernas synsätt såväl att de centrala timplanerna på sikt

skall slopas som att en bättre nationell uppföljning,

utvärdering och kontroll av läroplanens måluppfyllelse skall

ske. Motionärerna kräver också ett professionellt skolverk med

egna sanktionsmöjligheter gentemot kommuner och skolor, som

inte klarar måluppfyllelsen.

Utskottet noterar att i en OECD-rapport från 1992 påpekade de

granskande experterna att de såg förhållandevis litet av

pedagogiskt utvecklingsarbete vid sina skolbesök i svenska

skolor. Det kan vidare konstateras att resultatet av den

nationella utvärderingen av grundskolan som Skolverket nyligen

presenterat (Bilden av skolan 1993) allmänt motiverar en

utveckling av arbetsorganisation, arbetsformer och arbetssätt.

Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för

1994/95--1996/97 anfört att resultatet för

utvecklingsprogrammet innebär att frågor av didaktisk karaktär

särskilt måste uppmärksammas. En systematisk inventering skall

göras för att ta fram exempel på skolor som på ett

framgångsrikt sätt arbetar med elevers inflytande i

undervisningen och där arbetsformer och arbetssätt har

befrämjat inflytande, ansvarstagande och goda studieresultat.

Skolverket avser vidare att under perioden rikta sina insatser

vad gäller kompetensutveckling av anställda i såväl det

offentliga skolväsendet som i fristående skolor till områden

som elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att genom att

regelstyrningen av skolan nu ytterligare minskas och

möjligheter öppnas för att utforma och variera skolan på det

sätt man lokalt finner bäst, kommer engagemanget för

pedagogiskt utvecklingsarbete att öka. Med det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkande

4 och 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del.

Kommunerna bör enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 9

tillföras extraresurser för skolverksamheten för att följa

upp läroplanens intentioner. Motionärerna anmärker på

förfarandet att man fastslår vilka kravmål som eleverna skall

ha uppnått vid en viss ålder, utan att samtidigt följa upp

kraven med löften om resursförstärkningar om målen inte nås.

Utskottet instämmer i det resonemang som förs i propositionen

om finansieringsprincipens tillämpning. I enlighet med denna

princip bör kommuner och landsting inte åläggas nya uppgifter,

utan att de samtidigt ges möjligheter att finansiera dessa på

annat sätt än med höjda skatter. Utskottet ställer sig bakom

regeringens bedömning att förslagen i propositionen inte är av

den art att de medför några ökade utgifter för kommunerna.

Samtidigt vill utskottet erinra om kommunens ansvar för att

tillräckliga resurser ställs till förfogande för skolans

verksamhet. Motion 1993/94:Ub12 yrkande 9 avstyrks därmed av

utskottet.

9. Övriga frågor

Frågor om sänkt skolpliktsålder och förlängd skolgång tas

upp i några motioner.

Nästa stora skolreform, hävdas det i motion 1993/94:Ub1 (s)

yrkande 25, blir att göra grundskolan tioårig och att barn

skall börja i skolan vid sex års ålder. Motionärerna beklagar

att regeringen inte medverkat till att dessa frågor har kunnat

vägas in i det ställningstagande till en ny läroplan som

riksdagen nu skall göra. Ett genomförande av en sådan reform

kräver enligt motionen ett omfattande förberedelsearbete,

vilket bör ankomma på regeringen. Förutom praktiska frågor för

kommunerna och läroplansfrågor bör särskilt beaktas

konsekvenserna av en tidigarelagd skolstart för barn med

särskilda behov av hjälp och stöd i sin utveckling, framhåller

motionärerna.

I motion 1992/93:Ub425 (fp) pläderas för att skolpliktsåldern

sänks till sex år och att grundskolan samtidigt blir tioårig.

Enligt motionen skulle en sådan modell ge barnen mer tid att

lära in baskunskaper, skapa möjlighet till en mjukare övergång

från förskolan och skapa utrymme för införande av särskild

pedagogik för sexåringar. Gymnasieskolan behöver, anförs det,

en gedigen grund som kan ges av en tioårig grundskola (yrkande

1). Motionärerna vill att en aviserad utredning om dessa frågor

skall tillsättas snarast och bedriva sitt arbete skyndsamt

(yrkande 2). -- Med liknande motiveringar förespråkas också i

motion 1992/93:Ub506 (c) en tioårig grundskola med skolstart

vid sex års ålder. Övergången mellan förskolans och

grundskolans arbetssätt bör ske successivt. Motionärerna anser

att den nya ordningen bör införas parallellt med

läroplansreformen och vara genomförd fullt ut år 1997.

Enligt motion 1992/93:Ub402 (s) bör möjligheten för

kommunerna att ha två intagningar per år till kommunens skolor

snabbutredas. Motionärerna menar att man med ett sådant system

bättre kan anpassa skolstarten till det enskilda barnets

mognad.

Utskottet vill peka på att regeringen i mars 1993, och

således efter det att flera av de aktuella motionerna väcktes,

tillkallat Utredningen om förlängd skolgång och sänkt

skolpliktsålder (dir. 1993:39). Arbetet skall enligt direktiven

vara avslutat i och med utgången av mars 1994. Utredningen har

i en första delrapport i augusti 1993 redovisat dels vilka

modeller för förlängd skolgång och tidigare skolstart som

kommer att belysas i det fortsatta utredningsarbetet, dels de

demografiska förutsättningarna för en eventuell reform.

Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas

innan riksdagen gör något uttalande om det fortsatta

beredningsarbetet. Riksdagen bör enligt utskottet avslå

motionerna 1992/93:Ub425, 1992/93:Ub506 och 1993/94:Ub1 yrkande

25.

I sammanhanget vill utskottet erinra om bestämmelserna om

flexibel skolstart, varigenom möjliggörs ett större

hänsynstagande till elevens personliga utveckling. Med

hänvisning därtill och till vad som anförts ovan avstyrker

utskottet motion 1992/93:Ub402.

Ett antal motioner tar upp frågor som rör olika

jämställdhetsåtgärder i skolan. I motion 1992/93:Ub432 (fp)

i denna del anförs att det finns mycket som tyder på att pojkar

i skolan gynnas på flickornas bekostnad. Detta skulle kunna

undvikas om pojkar och flickor undervisades i skilda grupper i

syfte att stärka flickornas identitet och träna pojkar att

släppa fram sina mjukare sidor.

Kommunerna bör enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 5

åläggas att i sina skolplaner utarbeta konkreta förslag till

förbättring av arbetsmiljön också ur ett

jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för att flickor inte

missgynnas. Motionärerna menar att undersökningar visat att

risken för flickor att skada sig i skolan är större än den för

pojkar.

Behovet av nya vägar för att intressera flickor för teknik

tas upp i motionerna 1992/93:Ub514 (s) yrkande 7 och

1992/93:Ub446 (s). Som exempel på en framgångsrik satsning

nämns Teknikstugan i Alingsås med undervisning i grupp av

enbart flickor. I den förstnämnda motionen begärs att

regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur

jämställdhetsmålet uppfyllts, bl.a. i fråga om arbetet med att

förändra den ojämna könsfördelningen i utbildningen.

Utskottet lägger stor vikt vid att jämställdhetsåtgärder i

olika former vidtas i skolan. Det ankommer enligt utskottets

uppfattning i hög grad på skolan lokalt att organisera och

lägga upp undervisningen så att jämställdhet mellan flickor och

pojkar främjas och också förståelsen dem emellan. Utskottet

vill särskilt lyfta fram frågan om att stimulera flickors

intresse för teknik.

Utskottet vill hänvisa till att regeringen i juni 1992

uppdragit åt Skolverket att utforma en strategi för utvärdering

och utveckling av jämställdheten i skolan. Skolverket skall

därvid beakta vikten av att skolan tar till vara och

vidareutvecklar pedagogiska metoder som tillmötesgår både

manliga och kvinnliga elevers behov, liksom att innehållet i

undervisningen och de läromedel som används gör detta. Verket

skall också belysa hur skolan kan motverka könsbundna studie-

och yrkesval. I den fördjupade anslagsframställningen för

1994/95--1996/97 ger Skolverket bl.a. exempel på hur det

fortsatta arbetet skall utformas (s. 22 f.).

Vidare har regeringen i februari 1993 tillsatt en särskild

arbetsgrupp Kvinnligt och manligt i skolan. Arbetsgruppen har

bl.a. till uppgift att samla in och systematisera aktuell

kunskap och erfarenhet om könstillhörighetens betydelse

för barns och ungdoms utveckling och skolgång. Med utgångspunkt

från denna kunskapsbas skall gruppen söka definiera vad

jämställdhet i skolsammanhang innebär och därmed ge

jämställdhetsarbete en konkret innebörd.

Utskottet anser att pågående arbete bör avvaktas och

avstyrker motionerna 1992/93:Ub432 i denna del, 1992/93:Ub446,

1992/93:Ub502 yrkande 5 och 1992/93:Ub514 yrkande 7.

Enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 8 i denna del bör

självförtroendeträning med inslag av självförsvarsträning

ingå i flickornas utbildning på högstadiet. I yrkande 9 i samma

motion föreslås relationsträning för pojkar som en framkomlig

väg för att göra flickor och pojkar mer samspelta. I motion

1992/93:So289 (v) yrkande 12 anser motionärerna att anorexi och

bulimi bland unga kvinnor bör förebyggas genom att

könssociala perspektiv införs i undervisningen i ämnen som

idrott och hälsa, hemkunskap, biologi och bild.

Utskottet vill peka på att Skolverket -- i den ovan nämnda

redogörelsen för hur det fortsatta arbetet med att utforma en

strategi för utveckling av jämställdheten i skolan skall

bedrivas -- anför att könsskillnader och hanteringen av dessa

handlar om dolda och djupt liggande sociala och kulturella

mönster, både individuellt och institutionellt. Vidare sägs att

"flickor och pojkar, liksom lärare av båda könen, ingår i ett

gemensamt socialt och språkligt spel och skapar, eller

återskapar, bestämda rollmönster". Enligt utskottets mening bör

resultatet av Skolverkets arbete inväntas. Utskottet föreslår

därför att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena

8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12.

I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 11 begärs att riksdagen

uttalar sig för en dokumentation av elevers engagemang i

skolans föreningar. Arbete i föreningar ger eleverna

kunskaper och erfarenheter av praktiskt demokratiskt arbete och

bör räknas dem till godo.

Utskottet anser att elevers engagemang i skolföreningar bör

uppmuntras, men vill inte förorda ett uttalande av riksdagen

att detta skall dokumenteras. Frågan om dokumentation kan

bestämmas lokalt av den enskilda skolan. Motionsyrkandet

avstyrks därmed.

I motion 1992/93:Ub490 (fp) framförs en rad argument för

inrättande av självstyrande skolor, som enligt motionärerna

innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att

överta vissa beslutsbefogenheter. För att genomföra detta kan

det enligt motionen krävas ändringar i bl.a. skollagen och

kommunallagen (yrkande 1). Motionärerna vill ha ett

tillkännagivande om behovet av att en utredning snarast

tillsätts för att se över hur självstyrande skolor skall kunna

införas (yrkande 2).

Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 6 begärs en ändring av

skollagen för att göra det möjligt att inrätta

skolenhetsstyrelser. En sådan styrelse bör vara sammansatt av

elever, lärare och annan personal och få ansvar för

skolenhetens drift och verksamhet.

Utskottet konstaterar att de i motionerna begärda

lagändringarna inte bara rör skolområdet, utan också innehåller

kommunalrättsliga aspekter i fråga om de folkvaldas rätt att

bestämma och möjligheterna att utkräva ansvar av kommunen. Det

finns dock inte något hinder för att bilda rådgivande organ, i

vilket t.ex. rektor och föräldrar kan ingå. Utskottet är inte

berett att nu förorda den begärda utredningen. Motionerna

1992/93:Ub490 och 1993/94:Ub12 yrkande 6 bör avslås av

riksdagen.

Enligt motion 1992/93:Ju836 (nyd) yrkande 6 bör det göras

möjligt för verkligt skoltrötta elever att gå en

yrkesinriktad utbildning i stället för vanlig skolgång. Detta

skulle enligt motionärerna kunna förhindra att dessa elever

vänder sitt intresse mot missbruk och kriminalitet.

Utskottet vill peka på att möjligheter finns för skolan att

anordna anpassad studiegång för elever som åberopar sjukdom

eller andra särskilda omständigheter. Utskottet vill dock

framhålla att en sådan lösning inte i första hand bör

tillgripas för att förhindra missbruk och kriminalitet.

Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

Informationen i skolan om s.k. grå sjukdomar bör ökas,

anförs det i motion 1992/93:Ub480 (fp). Som exempel på sådana

sjukdomar, där ökad information skulle ge omvärlden bättre

kunskap och förståelse, nämner motionären epilepsi och

diabetes.

Utskottet ser det som mycket angeläget att skolsituationen

underlättas för elever med olika former av medicinska

handikapp. Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:UbU21

behandlat motioner i ämnet. Utskottet anförde då (s. 10) att

det ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om

medicinska handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar

skapas, framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas

också till de medicinskt handikappade elevernas behov. Med det

anförda bör riksdagen avslå motion 1992/93:Ub480.

Enligt motion 1992/93:Ub484 (nyd) bör obligatorisk

undervisning införas i skolorna från årskurs 8 eller 9 i

att ge första hjälpen samt hjärt-lung-räddning.

Utskottet anser -- med instämmande i att sådan undervisning

är viktig -- att anordnandet därav ankommer på den enskilda

skolan. Något uttalande av riksdagen i denna fråga anser inte

utskottet påkallat, varför motionen avstyrks.

I motion 1992/93:Ub428 (nyd) i denna del föreslås

bestämmelser som ålägger idrottslärare och övriga

lärare i bl.a. grundskolan att låta eleverna under alla

lektioner utföra vissa rörelser i syfte att förebygga

arbetsskador.

Utskottet anser att föreskrifter av detta slag inte är

förenliga med den mål- och resultatstyrning som statsmakterna

numera tillämpar. Riksdagen bör därför avslå motionen i denna

del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Läroplanen -- struktur och inriktning

1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen

etik och västerländsk humanism

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande

2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkande 2 och

1993/94:Ub20 yrkande 5, med anledning av regeringens förslag

och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1,

1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkande

1, 1993/94:Ub14 yrkande 1, 1993/94:Ub17 yrkande 1,

1993/94:Ub20 yrkande 4 och 1993/94:Ub34 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men (v) - delvis

2. beträffande demokratisk fostran

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 19,

res. 3 (s)

3. beträffande moralisk upprustning inom skolan

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 5,

4. beträffande gemensamt måldokument för förskola och

skola

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1,

1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4,

res. 4 (s)

5. beträffande läroplanens struktur och inriktning i

övrigt

att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,

2. Läroplanen -- mål och riktlinjer

6. beträffande miljöfrågorna i läroplanen

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514

yrkande 6, 1992/93:Ub517, 1992/93:Jo630 yrkande 13 och

1993/94:Ub1 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. beträffande det internationella perspektivet i

läroplanen

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub514

yrkande 5, 1993/94:Ub6, 1993/94:Ub11 yrkande 1, 1993/94:Ub19

och 1993/94:Ub24 och med anledning av motion 1993/94:Ub1

yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och

rasism

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju618

yrkande 6 i denna del, 1992/93:Ju619 yrkande 1 i denna del,

1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del och 1993/94:Ub36 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande internationella överenskommelser

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub11 yrkande 2 och

1993/94:Ub12 yrkande 3,

men. (v) - delvis

10. beträffande den nordiska dimensionen i skolans

undervisning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub908 yrkande 1,

1993/94:Ub5, 1993/94:Ub7, 1993/94:Ub15 och 1993/94:Ub35,

11. beträffande skolans kulturmål

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr336 yrkande 6 och

1993/94:Ub1 yrkande 18,

12. beträffande jämställdhetsmål i läroplanen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub12 yrkande 1,

men. (v) - delvis

13. beträffande skolbibliotekens betydelse

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 26 och

1993/94:Ub12 yrkande 13,

14. beträffande målen för samverkan mellan skola och

arbetsliv

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub9 yrkande 1,

15. beträffande elevers och föräldrars ansvar och

inflytande i skolan

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514

yrkande 8, 1993/94:Ub1 yrkandena 21 och 22 samt 1993/94:Ub21

yrkandena 2 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors

ansvar, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 24 och

1993/94:Ub12 yrkande 7,

res. 5 (s)

men. (v) - delvis

17. beträffande elever med särskilda behov av stöd

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 23 och

1993/94:Ub21 yrkandena 1, 4 och 5,

18. beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4,

1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 5 och

1993/94:Ub21 yrkande 3,

res. 6 (s)

3. Kursplanerna -- struktur

19. beträffande kursplanernas struktur

att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,

4. Kursplanerna -- innehåll

20. beträffande kursplaner i samhällslära och naturlära,

m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena

3 och 4 samt 1993/94:Ub12 yrkande 10,

res. 7 (s)

21. beträffande undervisningen i historia

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub491 och

1992/93:Ub509 yrkande 2 i denna del,

22. beträffande ämnet religionskunskap

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 3 och

4 och 1992/93:Ub902 yrkande 1,

23. beträffande undervisningen i svenska

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub451,

24. beträffande undervisning i barn- och ungdomskunskap

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 14,

1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del och 1993/94:Ub30,

res. 8 (s)

25. beträffande kursplan för svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15,

1993/94:Ub3, 1993/94:Ub12 yrkande 14 och 1993/94:Ub22,

res. 9 (s)

26. beträffande miljöfrågornas inplacering i ämnen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub422, 1992/93:Ub443

yrkande 1, 1992/93:Ub465, 1992/93:Ub477 och 1993/94:Ub12

yrkande 11,

27. beträffande sexual- och samlevnadsundervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub522 yrkandena 1, 2,

3 och 5, 1993/94:Ub12 yrkande 12, 1993/94:Ub16, 1993/94:Ub20

yrkandena 1, 2, 3 och 6, 1993/94:Ub26 och 1993/94:Ub31 yrkande

1,

men. (v) - delvis

28. beträffande ANT-verksamheten i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub450 i denna del,

1992/93:Ub482 yrkande 2, 1992/93:Ub910 yrkande 1,

1992/93:Ju837 yrkande 1, 1992/93:So268 yrkande 8,

1992/93:So293 yrkande 4 och 1993/94:Ub25,

29. beträffande konsumentkunskap

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub13 yrkande 1,

30. beträffande ett nytt skolämne, vardagskunskap

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub14 yrkande 4,

res. 10 (nyd)

31. beträffande trafikundervisning i skolan för cyklande

barn att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub512,

5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem

32. beträffande riktlinjer för ett mål- och

kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 29,

med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1

yrkande 28 delvis och 1993/94:Ub21 yrkande 8 och med avslag på

motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503

delvis, 1993/94:Ub1 yrkande 27, 1993/94:Ub12 yrkande 8,

1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om utvecklingssamtal, skriftlig information och betygssystem,

res. 11 (s)

res. 12 (nyd)

men. (v) - delvis

33. beträffande betygsskalan

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår

motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 delvis och 1993/94:Ub18,

res. 13 (s)

34. beträffande det nationella provsystemet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 delvis,

res. 14 (s)

35. beträffande fristående skolors ställning inom det

nationella provsystemet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 delvis,

res. 15 (s)

36. beträffande fristående skolors information till hemmen,

m.m.

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 11 §,

37. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub463 delvis,

38. beträffande betyg i ordning och uppförande

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub460 delvis,

1992/93:Ub483 yrkande 2 och 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis,

res. 16 (nyd)

39. beträffande betyg i flit

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub483 yrkande 1,

6. Timplanen -- struktur och innehåll

40. beträffande grundskola utan stadieindelning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub514 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §,

41. beträffande garanterad minimitid för samtliga

obligatoriska ämnen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och

2 och 1993/94:Ub14 yrkande 5,

res. 17 (nyd)

42. beträffande tid för språk, matematik och tekniska

ämnen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub901 yrkande 2,

43. beträffande timplanens totalram om 6 665 timmar

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

44. beträffande gemensamt timtal för de praktisk-estetiska

ämnena

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande

6 och 1993/94:Ub12 yrkande 17, med anledning av motion

1993/94:Ub28 och med avslag på regeringens förslag och motion

1993/94:Ub21 yrkande 7 godkänner vad utskottet anfört om att

varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall

tillförsäkras eget timtal på timplanen,

45. beträffande timmar för elevens val

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15, 1993/94:Ub1

yrkande 13 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del godkänner

vad utskottet anfört om att på timplanen ange 470 timmar för

elevens val,

res. 18 (s)

46. beträffande det sammanlagda utrymmet för

praktisk-estetiska ämnen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub1 yrkandena 7--11, samtliga i denna

del, godkänner vad utskottet anfört om att det skall omfatta

1 320 timmar,

res. 19 (s) - villk. 18

47. beträffande Läroplanskommitténs förslag om timmar för

de praktisk-estetiska ämnena

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub408, 1992/93:Ub414,

1992/93:Ub475, 1992/93:Ub478, 1992/93:Ub482 yrkande 3,

1992/93:Ub496, 1992/93:Ub518, 1992/93:Kr336 yrkande 4 och

1992/93:A811 yrkande 38,

48. beträffande dansen i grundskolans schema

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub501 yrkande 1 i denna

del,

49. beträffande timtal för ämnet bild

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 7 i

denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1992/93:Ub440 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub510

i denna del, 1992/93:Ub516 i denna del och 1993/94:Ub23

godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall för

ämnet bild anges 230 timmar,

50. beträffande timtal för ämnet hemkunskap

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1992/93:Ub464, 1992/93:Ub495, 1992/93:Ub479 yrkande

2, 1993/94:Ub1 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub4 och

1993/94:Ub8 godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen

skall för ämnet hemkunskap anges 118 timmar,

51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna del samt med avslag på motionerna

1992/93:Ub405 yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 1992/93:Ub407,

1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna

del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub473,

1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498,

1992/93:Ub504, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna

del, 1992/93:Ub521 yrkande 3, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och

1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört om att på

timplanen skall för ämnet idrott och hälsa anges 460 timmar,

res. 20 (s) - villk. 18

res. 21 (nyd)

52. beträffande timtal för ämnet musik

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 10 i

denna del och med anledning av regeringens förslag godkänner

vad utskottet anfört om att på timplanen skall för ämnet musik

anges 230 timmar,

53. beträffande musikkulturen i skolan

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub500,

54. beträffande timtal för ämnet slöjd

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna del samt med avslag på motion

1992/93:Ub479 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om att

på timplanen skall för ämnet slöjd anges 282 timmar,

res. 22 (s) - villk. 18

55. beträffande maskinskrivning och datorteknik

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub409,

56. beträffande timtal för samhällsvetenskapliga resp.

naturvetenskapliga ämnen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2,

1992/93:Ub482 yrkande 5, 1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub1

yrkande 5, 1993/94:Ub10 och 1993/94:Ub27 godkänner vad

utskottet anfört om att på timplanen skall anges dels för

samhällsvetenskapliga ämnen 885 timmar, dels för

naturvetenskapliga ämnen 800 timmar,

res. 23 (s) - villk. 18

57. beträffande kommunens skyldighet att anordna

undervisning i B-språk

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 16

godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,

men. (v) - delvis

58. beträffande hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1,

1992/93:Ub467, 1992/93:K22 yrkande 5 och 1993/94:Ub14 yrkande

2,

res. 24 (nyd)

59. beträffande tid för praktisk arbetslivsorientering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9, 1993/94:Ub1

yrkande 12 och 1993/94:Ub13 yrkande 2 godkänner vad utskottet

förordat,

res. 25 (s) - villk. 18

60. beträffande studie- och yrkesvägledning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A811 yrkande 40 i

denna del, 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och

1993/94:Ub13 yrkande 3,

res. 26 (s)

61. beträffande arbetslivsorientering och syoverksamhet

inom specialskolan och den obligatoriska särskolan

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 3 och

1993/94:Ub29,

62. beträffande timplanen i sin helhet

att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som

utskottets förslag i bilaga 2 till detta betänkande betecknade

lydelsen av bilaga 3 till skollagen samt godkänner regeringens

förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och

innehåll,

res. 27 (s) - villk. 18

men. (v) - delvis

7. Övriga ändringar i skollagen

63. beträffande åtgärder mot kränkande behandling

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub403

yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub416 yrkandena 2, 4 och 5 antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§,

8. Ikraftträdande och genomförande m.m.

64. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under mom. 36, 40, 62 och 63,

65. beträffande den nya läroplanens ikraftträdande och

genomförande

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

66. beträffande utökad tjänstgöringsskyldighet för lärare

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub14 yrkande 7,

67. beträffande fortbildning m.m. av lärare

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub403 yrkande 3,

1992/93:Ub416 yrkande 1, 1992/93:Ub440 yrkande 3,

1992/93:Ub501 yrkande 2, 1992/93:Ub908 yrkande 2,

1993/94:Ub2, 1993/94:Ub21 yrkande 9 och 1993/94:Ub31 yrkande

2,

68. beträffande uppföljning och utvärdering

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkande 4 och

1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del,

res. 28 (s)

69. beträffande extraresurser till kommunerna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub12 yrkande 9,

men. (v) - delvis

9. Övriga frågor

70. beträffande sänkt skolpliktsålder och förlängd

skolgång

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub402, 1992/93:Ub425,

1992/93:Ub506 och 1993/94:Ub1 yrkande 25,

71. beträffande vissa jämställdhetsåtgärder i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub432 i denna del,

1992/93:Ub446, 1992/93:Ub502 yrkande 5 och 1992/93:Ub514

yrkande 7,

men. (v) - delvis

72. beträffande träning i självförtroende, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i

denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12,

res. 29 (nyd)

73. beträffande dokumentation av elevers engagemang i

skolans föreningar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub514 yrkande 11,

74. beträffande lagregler om självstyrande skolor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub490 och

1993/94:Ub12 yrkande 6,

men. (v) - delvis

75. beträffande åtgärder för skoltrötta elever

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 6,

76. beträffande information om s.k. grå sjukdomar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub480,

77. beträffande undervisning i att ge första hjälpen,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub484,

res. 30 (nyd)

78. beträffande åliggande för lärare att förebygga

arbetsskador

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub428 i denna del.

Stockholm den 2 december 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Marianne Jönsson (c),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Krister Örnfjäder (s),

Lena Öhrsvik (s) och

Christer Lindblom (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och

västerländsk humanism (mom. 1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet anser sammanfattningsvis" och på s. 26

slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att

propositionens formuleringar om kristen etik och västerländsk

humanism i anslutning till resonemangen om skolans värdegrund

är onödiga och olyckliga. En så central fråga som skolans

värdegrund skall inte beskrivas så otydligt att utrymme ges för

skilda tolkningar.

Att ifrågavarande formuleringar är otydliga och oklara

framgår av diskussionen i bilaga 8 till Läroplanskommitténs

betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Där framhålls

bl.a. det ohållbara i att förstå talet om kristen etik så, "att

de etiska spelregler som bildar fundament för varje dräglig

samhällsordning skulle vara hämtade ur Nya testamentet".

Innebörden av uttrycken "kristen etik" och "västerländsk

humanism" kan ge utrymme för motstridande tolkningar och

riskerar att skapa osäkerhet om den gemensamma uppslutningen

kring allmänmänskliga värden.

Det finns enligt utskottets mening en stark och enig

uppslutning kring de allmänmänskliga värden som skolan skall

bygga sin verksamhet på, såsom respekten för människolivets

okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med de svaga och

utsatta, respekten för människans värdighet samt jämställdheten

mellan män och kvinnor. Detta är värden som vunnit bred

anslutning bland människor med olika övertygelser och

trosuppfattningar och som varje generation har ansvar att

överföra till nästa generation. Denna värdegrund har därför

gemensamt -- av människor med olika bakgrund -- uttryckts i

FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och i olika

internationella konventioner.

Utskottet anser sammanfattningsvis att begreppen "kristen

etik" och "västerländsk humanism" bör undvikas vid den slutliga

utformningen av läroplanstexten. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1,

1992/93:Ub514 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20

yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Ub1 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2

samt 1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna

1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen

etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall

till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande

2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20 yrkande 4, med

anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1

yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2 samt

1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna

1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och

västerländsk humanism (mom. 1)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Enligt utskottets mening" och på s. 26 slutar med

"regeringen till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Sverige bör slå vakt om den kulturella

homogenitet som kännetecknar vårt land och som är en viktig del

av förklaringen till dess jämförelsevis harmoniska tillstånd.

Tolerans, förståelse och respekt för medmänniskor är

grundläggande värden som skolan skall slå vakt om, och som

genom kristen etik och västerländsk humanism har en djup

förankring i vårt land. Det ligger en uppenbar målkonflikt i

att samtidigt hävda detta och välkomna ett mångkulturellt

samhälle. Regeringen behandlar i propositionen inte alls denna

målkonflikt, vilket är en allvarlig brist. Det är viktigt att

nationella styrinstrument och kulturbärare -- där läroplanen är

en av de viktigaste -- inte lämnar tvetydiga och dubbla

budskap. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till betydligt mer preciserade riktlinjer i dessa frågor där

målkonflikten antingen eliminerats eller tydligt behandlas och

diskuteras. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub14 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag

och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1,

1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkandena

1--2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1--2,

1993/94:Ub20 yrkandena 4--5 och 1993/94:Ub34 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen

etik och västerländsk humanism

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 1,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2,

1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub12 yrkande

2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub20 yrkandena 4--5 och

1993/94:Ub34 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Demokratisk fostran (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet har samma" och på s. 27 slutar med

"yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan skall

arbeta för att utvidga och fördjupa demokratin både genom att

ge kunskap och genom att fostra till ett demokratiskt

förhållningssätt. Varje ny generation måste vinnas för

demokratins idéer. Det innebär att skolan aktivt skall påverka

barn och ungdomar att omfatta demokratins grundläggande

värderingar och att låta dessa komma till uttryck i praktisk

vardaglig handling. Utskottet noterar att en motsvarande

formulering finns intagen i arbetsgruppens förslag till

läroplanstext (prop. bil. A s. 110). Regeringen har emellertid

i avsnittet om skolans roll och uppgifter anfört att skolan

"har ett större och mer varaktigt uppdrag än att effektuera den

rådande konjunkturens och tidsandans krav" (prop. s. 12).

Utskottet instämmer med motionärerna att detta kan tolkas som

att skolan inte längre skall bidra till förändring utan

begränsa sig till att vårda ett arv. Enligt utskottets mening

får det inte råda någon tvekan om att skolans främsta uppgift

är att ge eleverna en demokratisk fostran. Detta bör komma till

klart uttryck i läroplanstexten. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 19 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande demokratisk fostran

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Gemensamt måldokument för förskola och skola (mom. 4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att frågor som hänger samman med

skolstart, skolplikt m.m. för närvarande utreds av Utredningen

om förlängd skolgång. Utskottet anser att det hade varit

naturligt att ta upp dessa frågor i samband med beslut om en ny

läroplan.

Nästan alla barn deltar i någon form av samhällelig

barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra följande led i

samhällets insatser för barns och ungas utveckling. All

personal som arbetar med barn måste således göra det utifrån en

helhetssyn på barn och unga. Då kommunerna numera har det

samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och barnomsorgens

personal har förutsättningar skapats för en bättre samordning

och integrering av verksamheterna. Olika former av sådan

samordning och integrering förekommer också i kommunerna. Detta

talar starkt för att de olika verksamheterna har ett gemensamt

måldokument som utgångspunkt för sitt arbete. Mot denna

bakgrund anser utskottet att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om ett gemensamt måldokument för

barnomsorgen och det obligatoriska skolväsendet. Riksdagen bör

med bifall till motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1,

1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande gemensamt måldokument för förskola och

skola

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub514

yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar, m.m.

(mom. 16)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "därmed av

utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att regeringen

inte tillräckligt tydligt har klargjort ansvarsfördelningen

mellan den lokala politiska nämnden för skolan och rektor och

andra befattningshavare. Det synes dock som om regeringen med

"skolan" nästan alltid tycks avse rektor. Detta skulle innebära

att det samlas stor makt och stort inflytande i rektorsrollen.

Enligt utskottets mening har i propositionen inte till alla

delar gjorts en riktig avvägning mellan vad som är de kommunalt

förtroendevaldas ansvar och vad som är den enskilda skolans

ansvar.

Utskottet vill påpeka att den för skolan ansvariga kommunala

nämnden inte får ställas vid sidan av viktiga beslut. Nämnden

har ett övergripande ansvar för skolans utveckling och resurser

i kommunen. Genom att utarbeta kommunens skolplan bör denna

nämnd tydliggöra sina prioriteringar. Det är därför naturligt

att nämnden, efter förslag från den enskilda skolan, t.ex.

fastställer jämkningar av timplanen och andra beslut av större

vikt. Riksdagen bör med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande

24 och med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om rektors

roll och det kommunalpolitiska ansvaret och inflytandet över

skolan.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors

ansvar, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 24

och med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Arbetssätt och arbetsformer inom skolan (mom. 18)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 3"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, mot bakgrund av Skolverkets nyligen

redovisade nationella utvärdering av skolan, att det är

angeläget med en förnyelse av arbetsmetoder och arbetssätt i

skolan för att nå de mål om elevens personliga och sociala

utveckling som satts upp. Skolverkets utvärdering visar brister

hos eleverna i att analysera och lösa problem, argumentera för

en uppfattning, se samband och förstå begrepp och använda

kunskaper på ett ämnesövergripande sätt. Undervisningen måste

enligt utskottets mening i en helt annan omfattning än vad som

nu sker utgå från elevernas egna erfarenheter och frågor. Ett

elevaktivt och undersökande arbetssätt befrämjar förståelse och

underlättar för eleven att sätta in ny kunskap i sitt

sammanhang. Ett demokratiskt arbetssätt stärker elevens

inflytande och ger stöd åt skolans demokratifostrande arbete.

Utskottet menar att sådana arbetsformer ger eleven bättre

möjligheter att nå fram till bestående kunskaper och insikter.

I enlighet med målstyrningens principer ankommer det på lärare

och annan skolpersonal att i samverkan med eleverna utforma

undervisningen så att dessa mål nås. Utskottet vill att

riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4,

1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och 1993/94:Ub12 yrkande 5

samt med avslag på motion 1993/94:Ub21 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482

yrkande 4, 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och 1993/94:Ub12

yrkande 5 samt med avslag på motion 1993/94:Ub21 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. (mom. 20)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet vill med" och på s. 40 slutar med

"yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser stora fördelar med att undervisningen inom de

naturorienterande och samhällsorienterande ämnesområdena

bedrivs ämnesövergripande. Utskottet anser sig ha stöd

för detta i Skolverkets utvärdering, speciellt av de

naturorienterande ämnena. Det finns ett starkt behov av att i

ökad grad låta utgångspunkten för undervisningen vara elevernas

egna erfarenheter av dessa kunskapsområden. Utskottet anser

alltså att kursplaner, som Läroplanskommittén föreslagit, skall

fastställas i ämnena samhällslära och naturlära för årskurserna

1--6. I de tre högre årskurserna bör nuvarande indelning av

undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande

ämnesområden bestå. Utskottet konstaterar dessutom att den nya

lärarutbildningen är utformad för att passa en

ämnesövergripande undervisning i naturorienterande och

samhällsorienterande ämnen. Utskottet tillstyrker därmed

motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 3 och 4 samt 1993/94:Ub12

yrkande 10.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande kursplaner i samhällslära och naturlära,

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande

3 och 1993/94:Ub12 yrkande 10 samt med anledning av motion

1993/94:Ub1 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Undervisning i barn- och ungdomskunskap (mom. 24)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet citerar" och på s. 42 slutar med "därmed

av utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser det som angeläget att barn- och ungdomskunskap

med den inriktning Läroplanskommittén föreslagit blir ett

självständigt ämne inom det samhällsorienterande ämnesblockets

kursplan. Det är viktigt både för att stimulera ämnets

utveckling och för att säkra tillgången på behöriga lärare. Som

motionärerna framhållit är det viktigt att ungdomar i skolan

får möjlighet att diskutera och vidga sina kunskaper både om

sig själva och andra människor för att få en stabil grund inför

vuxenlivet. Ämnet bör inordnas i det samhällsorienterande

ämnesområdet. Riksdagen bör med anledning av motionerna

1993/94:Ub1 yrkande 14 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del

samt med avslag på motion 1993/94:Ub30 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om barn- och

ungdomskunskap.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande undervisning i barn- och ungdomskunskap

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande

14 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del samt med avslag på

motion 1993/94:Ub30 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Kursplan för svenska som andraspråk (mom. 25)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet delar regeringens" och på s. 43 slutar

med "1993/94:Ub22" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor

betydelse att svenska som andraspråk ges som ett eget ämne. En

väl genomarbetad kursplan med en tydlig beskrivning av ämnets

karaktär och inriktning måste ligga till grund för

undervisningen. Ämnet har sedan lång tid tillbaka en egen

metodik. Utskottet vill framhålla vikten av att undervisningen

planeras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna

utvecklar god förmåga att både förstå och uttrycka sig på

svenska. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub12 yrkande 14 samt med anledning av motionerna

1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3 och 1993/94:Ub22 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande kursplan för svenska som andraspråk

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 14

samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15,

1993/94:Ub3 och 1993/94:Ub22 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Ett nytt skolämne, vardagskunskap (mom. 30)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslås av

riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att ett sådant nytt skolämne som

motionärerna rubricerar "vardagskunskap" kan fylla en viktig

funktion i skolans undervisning. Som motionärerna påpekar bör

personer från exempelvis PBU, sjukvården, Röda korset,

konsumentvägledningen, polisen, kyrkan och socialtjänsten kunna

bidra med sitt kunnande. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande ett nytt skolämne, vardagskunskap

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat

betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (mom. 32)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Vid sina överväganden" och på s. 53 slutar med

"utskottet även denna" bort ha följande lydelse:

I allt pedagogiskt arbete ingår att eleven kontinuerligt får

information om hur hon/han uppfyllt skolans mål. Vid sina

överväganden om ett nytt betygssystem utgår utskottet vidare

från samarbetet mellan hem och skola och den ömsesidiga

information om eleven som med nödvändighet följer därav.

Informationen från skolan kan ske genom muntliga kontakter

eller genom skriftliga meddelanden. Självfallet kan båda

formerna nyttjas tillsammans. Beträffande den skriftliga

informationen från skolan kan denna ges antingen i form av

meddelanden som i mer eller mindre generella ordalag beskriver

elevens skolsituation, utveckling, prestationer etc. eller i

form av betyg. Med det senare avser utskottet i nu förevarande

sammanhang ett formellt betygsdokument utfärdat enligt

nationella föreskrifter.

Utskottet behandlar -- -- -- (= utskottet) -- -- -- enligt

följande.

Skolan skall -- -- -- (=utskottet) -- -- -- förnya

kontaktformerna.

Utskottet har den bestämda uppfattningen att samtal är den

överlägsna kontaktformen när ett barns utveckling skall

analyseras. Kraven på eleven tydliggörs och samtalen kan

fungera som en sporre för arbetet i skolan och för kontakterna

mellan skola och hem. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet vad regeringen föreslagit om skriftlig information.

Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om

nationellt reglerade betyg, anser att det bör slås fast av

riksdagen att reglering av skriftlig information till hemmen

inte bör förekomma före årskurs 8. Enligt utskottets

uppfattning hindrar emellertid inte ett sådant

ställningstagande att det ibland kan vara lämpligt att fästa

ömsesidiga åtaganden på papper. Men då är det en sak enbart

mellan läraren, eleven och föräldrarna.

Med tanke på att den skriftliga informationen kan komma att

beröra yngre barns skolgång är det angeläget att

standardiserade betygsliknande former för denna undviks.

Utskottet delar Betygsberedningens åsikt att barn först i

tonåren kan förstå vad betyg innebär. Skriftlig information bör

därför utformas på ett sådant sätt att den inte kan betraktas

som offentlig handling. Detta skulle vara av stort värde för

det fortsatta samarbetet mellan hem och skola.

Vad utskottet har anfört om utvecklingssamtal och skriftlig

information till föräldrarna utesluter lokala betyg.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller

yrkande 29 i motion 1993/94 Ub1 och avslår regeringens förslag

om riktlinjer för ett nytt betygssystem i den del del det avser

reglering av skriftlig information från årskurs 5. Riksdagen

bör därjämte med bifall till yrkandena 27 och 28 i samma motion

som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

skriftlig information.

Beträffande betyg anser utskottet -- -- -- (=utskottet)-- --

-- betygsfri grundskola avstyrks.

Till skillnad från regeringen anser utskottet att betyg bör

ges även fr.o.m. årskurs 8 t.o.m. höstterminen i årskurs 9 och

att utformningen av dessa bör regleras nationellt. -- -- --

(=utskottet) -- -- -- till slutmålet.

Betygen som sätts -- -- -- (=utskottet) -- -- -- som eleven

kommer.

Vad utskottet här anfört om utvecklingssamtal, skriftlig

information från skolan till hemmet och om riktlinjer för ett

mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser

betygsskalan bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1

yrkandena 27, 28, det senare yrkandet i denna del, och 29 samt

med anledning av motion 1993/94:Ub21 yrkande 8 som sin mening

ge regeringen till känna. Motionerna 1992/93:Ub503 i denna del,

1993/94:Ub14 yrkande 6 i denna del, 1993/94:Ub32 och

1993/94:Ub33 bör avslås.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande riktlinjer för ett mål- och

kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena

27, 28, det senare yrkandet i denna del, och 29, med anledning

av motion 1993/94:Ub21 yrkande 8 och med avslag på regeringens

förslag och motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis,

1992/93:Ub503 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94:Ub14

yrkande 6 i denna del, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat

betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (mom. 32)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "När det gäller" och slutar med "utskottet även

denna" bort ha följande lydelse:

Även om utskottet accepterar huvudlinjerna i regeringens

förslag till nytt betygssystem för grundskolan, anser utskottet

att riksdagen inte bör bifalla det utan att det förtydligas i

vissa hänseenden i enlighet med vad som anförts i motion

1993/94:Ub14. Som grundprincip för det nya betygssystemet bör

gälla att betygen skall vara skolans bekräftelse -- riktad till

eleverna -- på hur elevens arbete och studieresultat bedöms i

förhållande till vad läroplanerna och kursplanerna föreskriver.

Betygen skall således mer ha funktionen av återföring

(feedback) av erfarenheter för eleven än utgöra ett

urvalsinstrument för fortsatta studier. Skolan skall ge varje

elev möjlighet att utveckla sig optimalt -- såväl

intellektuellt och emotionellt som praktiskt -- i förhållande

till hans/hennes individuella förutsättningar,

begåvningsprofil, särart och ambitioner, varvid skolan skall

skapa goda förutsättningar för varje elev att bygga upp en äkta

självkänsla. Denna måste baseras på en god egenuppfattning och

realistisk självbild. Detta kräver ett väl utvecklat system för

feedback till eleven. Alla elever måste få chansen att utveckla

sina möjligheter, såväl elever med särskilda möjligheter som

elever med särskilda svårigheter.

Utskottet vill sålunda slå fast den grundläggande

utgångspunkten att betygens absolut viktigaste funktion är att

vara ett feedback-instrument med besked om hur väl denne lyckas

och utvecklas i sitt skolarbete i förhållande till läroplan och

kursplaner. Utskottet motsätter sig den ensidiga synen på

betygen som urvalsinstrument för högre studier. Bl.a. mot den

bakgrunden anser utskottet det självklart att eleverna skall få

betyg redan under de tidiga skolåren. Utskottet anser det

hänsynslöst och inhumant att inte ge eleverna och föräldrarna

den strukturerade feedback som ett formellt betyg utgör.

Utöver de direkt ämnesinriktade betygen bör eleverna få en

kort verbal beskrivning, muntlig eller skriftlig, av sina

starka sidor. Skolan skall därvid också söka beskriva var

eleven har sin förbättringspotential.

Utskottet ansluter sig till vad regeringen förordat om att

skolorna lokalt skall besluta om ordningen för

studieinformation och betygssystem före årskurs 9. Emellertid

är propositionen oklar när det gäller vem eller vilka som på

lokal nivå skall besluta om former och ordning för betyg och

information, innan slutbetyg ges. Det bör ankomma på regeringen

att föranstalta om sådana åtgärder att det på central nivå

utarbetas förslag härom, vilka sedan kan användas lokalt efter

egna önskemål. Det är enligt utskottets uppfattning

orealistiskt att förvänta sig att en enskild skola har resurser

att arbeta fram egna feedbacksystem. Utskottet, som i det

följande tar ställning till regeringens förslag om betygsskala,

anser att betyg enligt en nationellt bestämd skala med fördel

kan ges från tidiga årskurser, t.ex. från årskurs 3 eller 4.

Vad utskottet nu anfört om ett nytt betygssystem bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 i denna

del och med anledning av propositionen som sin mening ge

regeringen till känna. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna

1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503 delvis,

1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 (delvis) och 29, 1993/94:Ub12

yrkande 8, 1993/94/Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32 och

1993/94:Ub33.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande riktlinjer för ett mål- och

kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6

delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503

delvis, 1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 (delvis) och 29,

1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94:Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32

och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Betygsskalan (mom. 33)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Med anledning av" och på s. 54 slutar med "och

1993/94:Ub18" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det inte rimligt att betygen i grundskolan

skall ha ett större antal betygssteg än de fyra steg som

regeringen föreslagit för gymnasieskolan (jfr prop.

1992/93:150). Sakliga skäl talar i stället för att betyg sätts

utifrån de kravnivåer för årskurs 9 som enligt regeringens

förslag definieras i kursplanerna, dvs. tre nivåer: en

godkändnivå, en nivå för god prestation och en nivå för utmärkt

prestation. Betygsstegen skall motsvara uppnådda kunskaper och

färdigheter på dessa nivåer. Utskottet förordar sålunda

följande betygsbeteckningar: G (godkänd), VG (väl godkänd) och

MVG (mycket väl godkänd). För elev som inte uppnått kravnivån

godkänd bör detta framgå i betygsdokumentet genom beteckningen

(x) följt av ett omdöme, som beskriver elevens

kunskapsutveckling i det aktuella ämnet/ämnesgruppen.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den obligatoriska

skolans viktigaste ansvar är att alla elever vid slutet av

årskurs 9 kan lämna grundskolan med kunskaper i alla ämnen som

motsvarar godkänd nivå. Insatser för att motverka svårigheter

och göra det möjligt för eleverna att reparera brister får inte

anstå till slutet av grundskoletiden utan måste sättas in

tidigt, varvid det gäller att fortlöpande följa upp de elever

som bedöms få svårt för att nå upp till godkänd nivå i något

ämne. Skolan har ett särskilt ansvar för att elever som behöver

särskilt stöd också får del av extra insatser. Skolarbetet bör

anpassas efter deras behov och förutsättningar. Utgångspunkten

bör vara att varje elev vid slutet av grundskolan skall kunna

uppnå betyget godkänd i alla ämnen. Om en elev trots alla

stödinsatser inte når upp till betyget godkänd, skall detta --

som redan framgått -- anges i betygsdokumentet genom

beteckningen (x) följt av ett omdöme om elevens

kunskapsutveckling. Detta innebär att skyldigheten kvarstår för

skolhuvudmannen att erbjuda eleven förnyade pedagogiska

insatser och ytterligare studier. Ambitionen skall entydigt

vara att genom denna ytterligare förkovran skall kunskaperna

och färdigheterna nå upp till godkänd nivå också för dessa

elever.

Vad utskottet här anfört om betygsskalan bör riksdagen med

bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 i denna del och

1993/94:Ub18 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande betygsskalan

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande

28 i denna del och 1993/94:Ub18 och med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Det nationella provsystemet (mom. 34)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55

börjar med "Utskottet instämmer i" och slutar med "i

motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottet accepterar huvuddragen i regeringens förslag till

nationellt provsystem för det offentliga skolsystemet och

motiven för detta. Utskottet vill framhålla att ett sådant

system kan underlätta för lärare att sätta in stödåtgärder för

de elever som behöver sådana.

När det gäller ämnesproven i årskurs 5 vill utskottet mot

bakgrund av regeringens motivering för dem emellertid peka på

följande. Ämnesproven i årskurs 5 bör inte utgöra underlag för

betygsättning. De skall i stället göra det möjligt att bedöma

huruvida skolor, klasser och elever har nått en rimlig

kunskapsnivå. Utskottet vill understryka att mognadsnivån hos

barn i den ålder det rör sig om kan variera kraftigt. Det finns

därför skäl att behandla resultat från sådana nationella prov

med stor försiktighet. Synen på årskurs 5 som "kontrollstation"

för den enskilde bör alltså tonas ned.

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag när det

gäller de utvärderingsprov i årskurs 9 som Skolverket arbetar

med. Dessa skulle mäta elevens förmåga att använda kunskaper

för att självständigt formulera ståndpunkter i aktuella och

angelägna frågor. Regeringen bör sålunda vidta de åtgärder som

behövs för att ifrågavarande provtyper skall kunna utvecklas.

Härigenom blir det möjligt att genomföra de utvärderingsprov

Skolverket har diskuterat. Med det anförda tillstyrker

utskottet förevarande yrkande i motsvarande del.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande det nationella provsystemet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 30

(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. Fristående skolors ställning inom det nationella

provsystemet (mom. 35)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56

börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "avslås i denna

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser principiellt och mot bakgrund av det ökade

antalet fristående skolor att det är ett samhällsintresse att

kunna kontrollera utbildningens resultat även vid dessa skolor.

De bör sålunda enligt utskottets mening ha i huvudsak samma

skyldigheter inom ramen för ett nationellt provsystem som de

offentliga skolorna. Med fristående skolor åsyftas i detta

sammanhang de skolor som avses i 9 kap. 1 § skollagen.

Utskottet tillstyrker yrkandet i denna del.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande fristående skolors ställning inom det

nationella provsystemet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 30

(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Betyg i ordning och uppförande (mom. 38)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57

börjar med "Utskottet har i" och slutar med "yrkande 6

(delvis)" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag att det

skall sättas betyg i ordning och uppförande i grundskolan och

delar vidare motionärernas uppfattning i motion 1993/94:Ub14

att sådana betyg skall sättas i samtliga årskurser. Vid

betygsättningen skall något av de följande omdömena användas:

Utmärkt (normalomdömet för skötsamma elever), Godtagbart och

Klandervärt. Som motiv för sitt ställningstagande vill

utskottet anföra följande.

I ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem får en elev en

strukturerad och god erfarenhetsåterföring på sin

kunskapsutveckling i de olika ämnena, däremot inte på sin

personlighetsutveckling och på sitt sätt att förhålla sig till

andra elever och till sina övriga medmänniskor. Detta anser

utskottet inkonsekvent och ohederligt mot eleverna, inte minst

mot bakgrund av den viktiga roll som skolan förväntas spela som

förmedlare av de värdemässiga, etiska och moraliska

grundprinciperna som utgör fundamentet för vår demokrati och av

de spelregler som en demokrati kräver av sina medborgare.

Utskottet, som även i övrigt ansluter sig till motiveringen

till den nu aktuella delen av yrkande 6 i motion 1993/94:Ub14,

föreslår att riksdagen med bifall till motionen och med

anledning av motionerna 1992/93:Ub460 delvis och 1992/93:Ub483

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om betyg i ordning och uppförande.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande betyg i ordning och uppförande

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6

delvis och med anledning av motionerna 1992/93:Ub460 delvis och

1992/93:Ub483 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

17. Garanterad minimitid för samtliga obligatoriska ämnen,

m.m. (mom. 41)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59

börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "avslås

av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas grundinställning att Sverige

även i fortsättningen skall ha nationella läroplaner och

kursplaner, men med mycket stor stor lokal frihet att besluta

om hur dessa mål skall uppfyllas. Det är utskottets övertygelse

att de bästa besluten kan fattas lokalt i kommuner och i skolor

om hur man skall nå de nationella målen. En konsekvens av denna

övertygelse är att statsmakterna i ett längre perspektiv inte

skall besluta om någon timplan. Timplanen har historiskt haft

en mycket starkt styrande effekt, bl.a. beroende på den

tidigare statsbidragskonstruktionen. Denna principiella

inställning hindrar emellertid inte att utskottet i ett kortare

perspektiv förordar ett centralt beslut om timplanernas

omfattning. Skolans omdaning från att vara mycket centralstyrd

till att bli decentraliserad med mycket stor lokal frihet måste

ske i kontrollerad och strukturerad form, bl.a. i syfte att

förhindra att kommunerna låter sig vägledas av kortsiktiga

ekonomiska aspekter. Detta kan få förödande konsekvenser i ett

längre perspektiv. Övergångsvis bör därför samtliga

obligatoriska ämnen ges en garanterad minimitid i timplanen.

Vad utskottet nu anfört om garanterad minimitid för de

obligatoriska ämnena samt om centralt beslutad timplan i

framtiden bör riksdagen med bifall till motionerna

1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

41. beträffande garanterad minimitid för samtliga

obligatoriska ämnen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub521

yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Timmar för elevens val (mom. 45)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61

börjar med "Utskottet förordar att" och slutar med "för elevens

val" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar i det följande timplanen. I propositionen

finns inget utrymme för den praktiska arbetslivsorienteringen

och barn- och ungdomskunskap. Där föreslås också en kraftig

minskning av timtiden för de praktisk-estetiska ämnena.

Utskottet menar, liksom motionärerna, att goda skäl talar för

att såväl prao som barn- och ungdomskunskap garanteras egen

timtid och att de praktisk-estetiska ämnenas timtid ökar. För

att göra det möjligt att lägga ut ett större antal timmar på

timplanen för dessa ämnen jämfört med vad regeringen föreslagit

ansluter sig utskottet till förslaget i motion 1993/94:Ub1

yrkande 13 att utrymmet för elevens val bör reduceras med 195

timmar till minst 275 timmar. Riksdagen bör med bifall till

motionsyrkandet och med anledning av motionerna 1992/93:Ub502

yrkande 15 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del godkänna vad

utskottet nu förordat om antalet timmar för elevens val.

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

45. beträffande timmar för elevens val

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 13

och med anledning av regeringens förslag och motionerna

1992/93:Ub502 yrkande 15 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna

del godkänner vad utskottet har förordat,

19. Det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen

(mom. 46)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61

börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med

"för dessa ämnen" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1993/94:Ub1 om en

förstärkning sammanlagt för de praktisk-estetiska ämnena. Dessa

är betydelsefulla i skolans utbildning och helt nödvändiga för

att utveckla olika delar av elevens personlighet och intressen.

Utskottet föreslår med hänvisning härtill att det sammanlagda

utrymmet för praktisk-estetiska ämnen blir 1 400 timmar, en

ökning med 80 timmar jämfört med vad regeringen föreslagit. Vad

utskottet här förordat bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub1 yrkandena 7--11, samtliga yrkanden i motsvarande

del, godkänna.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

46. beträffande det sammanlagda utrymmet för

praktisk-estetiska ämnen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena

7--11, samtliga yrkanden i denna del, och med anledning av

regeringens förslag godkänner vad utskottet har förordat,

20. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 51)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63

börjar med "Utskottet hänvisar till" och på s. 64 slutar med

"för praktisk-estetiska ämnen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas, liksom ett mycket stort antal

remissinstansers, uppfattning, att ämnet idrott och hälsa bör

garanteras ett tillräckligt stort antal timmar i skolans

timplan. Det är av stor vikt för både samhället och den

enskilde att kunskaperna om samband mellan fysisk aktivitet och

hälsa ökar. Ämnet har också stor betydelse för att

tillfredsställa de ungas naturliga behov av fysisk aktivitet

under skoltiden. Det ankommer på lärare och annan personal som

planerar skoldagen att göra det på ett sådant sätt att

elevernas rörelsebehov beaktas. Utskottet anser att på

timplanen för grundskolan skall anges minst 500 timmar för

ämnet idrott och hälsa. Riksdagen bör med bifall till yrkande 9

i motion 1993/94:Ub1 och med anledning av propositionen och

motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407,

1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i

denna del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445,

1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498,

1992/93:Ub504 yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del,

1992/93:Ub515 i denna del och 1992/93:Kr273 yrkande 3 samt

med avslag på motionerna 1992/93:Ub521 yrkande 3 och

1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänna vad utskottet nu anfört.

Med hänvisning till att ifrågavarande ämne i propositionen

föreslås benämnas idrott och hälsa, vilket utskottet inget har

att erinra mot, är motion 1992/93:Ub405 yrkande 2 i denna del

tillgodosedd, varför den avstyrks. När det gäller uppläggningen

av undervisningen m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar

utskottet till vad i propositionen anförs i anslutning till

kursplanen. Då utskottet inte har något att erinra mot vad som

där sägs, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 3,

1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 9

delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna

1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417,

1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del,

1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474,

1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504 yrkande

2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna del och

1992/93:Kr273 yrkande 3 samt med avslag på motionerna

1992/93:Ub405 yrkande 2 i denna del och yrkande 3,

1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6,

1992/93:Ub521 yrkande 3 och 1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänner

vad utskottet förordat,

21. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 51)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63

börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 64 slutar med

"praktisk-estetiska ämnen" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att sambanden mellan god fysisk

hälsa och psykisk kapacitet är väldokumenterade. Betydelsen av

regelbunden och daglig motion är också mycket välkänd. En god

folkhälsa baseras på att goda motionsvanor grundläggs under

uppväxtåren. Utskottet delar därför den uppfattning som

framförs i motion 1993/94:Ub14 att ämnet idrott och hälsa bör

återfinnas på skolschemat dagligen. Undervisningens uppläggning

beslutas naturligtvis lokalt, men utskottet vill peka på den

resurs som kommunens idrottsföreningar utgör i detta

sammanhang. Vad utskottet nu anfört om daglig undervisning i

idrott och hälsa bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 3,

med anledning av regeringens förslag och motionerna

1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417,

1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del,

1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474,

1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504

yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna

del, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och 1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna

del samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 2 i

denna del och yrkande 3, 1992/93:Ub473, 1992/93:Ub504 yrkandena

1, 3, 4, 5 och 6 och 1992/93:Ub521 yrkande 3 godkänner vad

utskottet förordat,

22. Timtal för ämnet slöjd (mom. 54)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64

börjar med "Utskottet har i" och på s. 65 slutar med "timmar i

timplanen" bort ha följande lydelse:

Utskottet menar, i likhet med motionärerna, att slöjdämnet är

viktigt för att ge eleverna kunskaper som behövs i det

vardagliga livet. Att kunna hantera verktyg och ha kunskaper om

olika slags material och deras användningsområden har stor

ekonomisk betydelse och är dessutom värdefullt för den som vill

värna miljön. Slöjden har också stor betydelse för elevens

förmåga till eget skapande och kan utveckla konstnärliga

förmågor.

Utskottet föreslår med anledning av vad som anförs i motion

1993/94:Ub1 att slöjdämnet tas upp på timplanen med minst 322

timmar. Riksdagen bör godkänna vad utskottet här anfört om

utrymme på timplanen för ämnet slöjd.

Utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 med

hänvisning till att yrkandet är tillgodosett genom att ämnet

finns upptaget i regeringens förslag till timplan.

dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

54. beträffande timtal för ämnet slöjd

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna del samt med avslag på motion

1992/93:Ub479 yrkande 1 godkänner vad utskottet förordat om 322

timmar,

23. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga

ämnen (mom. 56)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66

börjar med "Utskottet anser för" och slutar med "för

naturvetenskapliga ämnen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående under avsnittet om

kursplanerna behandlat frågan om ämnet barn- och

ungdomskunskap. Utskottet delar motionärernas uppfattning i

motion 1993/94:Ub1 att det är angeläget att ämnet ingår som en

viktig del i skolans undervisning. Utskottet delar också

uppfattningen att de samhällsvetenskapliga ämnenas timtid bör

utökas för att bereda utrymme för bl.a. ämnet barn- och

ungdomskunskap, men också för att öka undervisningstiden för de

övriga ämnena inom blocket, t.ex. religionskunskap.

I regeringens proposition föreslås att i den mån skolorna

genomför praktisk arbetslivsorientering (prao) skall det ske

genom att andra ämnen minskar sin undervisningstid. Mycket

talar för att det samhällsvetenskapliga ämnesblocket, med en

sådan modell, skulle få rymma tiden för prao. Senare kommer

utskottet att behandla frågan om eget timplaneutrymme för prao.

Den modell utskottet valt, med 100 timmar avsatta för prao,

innebär att de samhällsorienterande ämnena i praktiken tillförs

mer undervisningstid. Utskottet vill därutöver, i

överensstämmelse med motionen, tillföra ämnesgruppen

ytterligare 15 timmar.

Utskottet avstyrker en uppdelning av timtalen för de två

ämnesgrupperna i specifika timtal för varje ämne mot bakgrund

av utskottets uppfattning att undervisningen inom de båda

områdena bör bedrivas ämnesövergripande.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion

1993/94:Ub1 yrkande 5 att på timplanen för den

samhällsorienterande ämnesgruppen skall anges minst 860 timmar.

När det gäller de naturvetenskapliga ämnena tillstyrker

utskottet regeringens förslag att de anges med 840 timmar.

Vad utskottet nu anfört om timtal för samhällsvetenskapliga

resp. naturvetenskapliga ämnen bör riksdagen med bifall till

motion 1993/94:Ub1 yrkande 5 och med avslag på övriga

förevarande motionsyrkanden godkänna.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

56. beträffande timtal för samhällsvetenskapliga resp.

naturvetenskapliga ämnen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 5,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub482

yrkande 5, 1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub10 och

1993/94:Ub27 godkänner vad utskottet förordat om att på

timplanen skall anges dels för samhällsvetenskapliga ämnen

en undervisningstid på 860 timmar, dels för

naturvetenskapliga ämnen en undervisningstid på 840 timmar,

24. Hemspråksundervisning (mom. 58)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67

börjar med "Utskottet vill först" och på s. 68 slutar med

"regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att ansvaret för

hur hemspråksundervisningen skall organiseras och finansieras

helt och hållet skall överföras till invandrarna själva och

deras intresseorganisationer. Utskottet konstaterar att belägg

saknas som styrker antagandet att hemspråksundervisningen

resulterar i den åsyftade naturliga tvåspråkigheten. Regeringen

bör därför återkomma till riksdagen med förslag till sådana

ändringar i berörda skolförfattninger att kommunerna befrias

från skyldigheten att anordna hemspråksundervisning. I stället

bör resurser satsas på undervisning i svenska språket och på

annan skolundervisning. Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 2, med anledning av

motion 1992/93:K22 yrkande 5 samt med avslag på motionerna

1992/93:Ub401 yrkande 1 och 1992/93:Ub467 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

58. beträffande hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 2,

med anledning av motion 1992/93:K22 yrkande 5 samt med avslag

på motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1 och 1992/93:Ub467 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Tid för praktisk arbetslivsorientering (mom. 59)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68

börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "1993/94:Ub13

yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, liksom motionärerna, markera vikten av att

alla elever bereds möjligheter att under sin skoltid få

insikter i arbetslivet och dess villkor och därmed få

värdefulla kontakter med vuxna och vuxenlivet. Utskottet kan

därför inte ställa sig bakom regeringens förslag att tid för

praktisk arbetslivsorientering (prao) skall läggas in som

moment i undervisningstiden för de olika ämnena. Om tid för

prao inte markeras särskilt i timplanen kommer detta att

uppfattas som att skolan inte tillmäter denna del av

verksamheten särskilt stor vikt. Utskottet anser att minst 100

timmar bör avsättas i timplanen för prao. Det är viktigt att

skolan på detta sätt kan öppnas mot arbetslivet.

Vad utskottet anfört om tid för praktisk

arbetslivsorientering bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub1 yrkande 12, med anledning av motionerna

1992/93:Ub514 yrkande 9 och 1993/94:Ub13 yrkande 2 samt med

avslag på regeringens förslag godkänna.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

59. beträffande tid för praktisk arbetslivsorientering

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 12,

med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9 och

1993/94:Ub13 yrkande 2 samt med avslag på regeringens förslag

godkänner vad utskottet förordat om utrymme på timplanen,

26. Studie- och yrkesvägledning (mom. 60)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69

börjar med "En markering" och slutar med "1993/94:Ub13 yrkande

3" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen anförs

om regeringens avsikt att i läroplanen markera rektors

övergripande ansvar för att organisera den studie- och

yrkesorienterande verksamheten (syo). Utskottet anser

emellertid att riksdagen bör göra ett särskilt uttalande om hur

viktigt det är att syo garanteras alla elever och att den ges

av kvalificerad personal som är utbildad för ändamålet.

Utskottet erinrar om att det genom initiativ från riksdagens

sida numera finns en särskild yrkesexamen för syo-personal

(bet. 1992/93:Ub3, rskr. 103), studie- och yrkesvägledarexamen

(jfr bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS 1993:100). Det

bör ankomma på regeringen eller på myndighet som regeringen

bestämmer att noga följa utvecklingen när det gäller

kommunernas ambitioner att anställa behörig personal för

syo-verksamheten i grundskolan. Riksdagen bör med anledning av

motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och

1993/94:Ub13 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört om vikten av syo i grundskolan. Med

hänvisning till vad utskottet anfört om arbetsgruppen Kvinnligt

och manligt i skolan och de åtgärder som kan förväntas till

följd av den bör motion 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del

kunna anses delvis tillgodosedd, varför den avstyrks.

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

60. beträffande studie- och yrkesvägledning

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub9 yrkande

2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och 1993/94:Ub13 yrkande 3 och med

avslag på motion 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Timplanen i sin helhet (mom. 62)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69

börjar med "Utskottet har i" och på s. 70 slutar med "struktur

och innehåll" bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet tagit ställning till såväl den

totala omfattningen när det gäller den garanterade

undervisningstiden som till timtal för olika ämnen och

ämnesgrupper m.m. inom denna ram av 6 665 timmar. Utskottets

förslag har sammanställts till en ny bilaga 3 till skollagen.

Utskottet föreslår att ett tillägg görs till timplanen av den

innebörden att vid skolans val får antalet timmar i timplanen

för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 %.

Antalet timmar för svenska, engelska och matematik får dock

inte minskas.

Utskottet föreslår att riksdagen på grundval av vad utskottet

har förordat i det föregående antar 4 kap. 3 a § i

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen samt den

som reservanternas förslag betecknade lydelsen av bilaga 3

till skollagen, vilket återfinns i bilaga 3 till detta

betänkande. Riksdagen bör också godkänna regeringens förslag

till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll.

dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

62. beträffande timplanen i sin helhet

att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som

reservanternas förslag i bilaga 3 till detta betänkande

betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen samt godkänner

regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens

struktur och innehåll,

28. Uppföljning och utvärdering (mom. 68)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73

börjar med "Utskottet noterar" och på s. 74 slutar med "i

denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om en

förnyelse av arbetssätt och arbetsformer i skolan -- mot

bakgrund av resultaten från gjorda utvärderingar -- måste ha

högsta prioritet. Utskottet anser att det i första hand

ankommer på Skolverket att inrikta sitt utvecklingsarbete mot

en sådan förnyelse. Men också på skolnivå och lokal nivå är det

enligt utskottets mening i hög grad motiverat att arbetssätt

och arbetsformer kontinuerligt följs upp och utvärderas.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna med

bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och med

avslag på 1992/93:Ub521 yrkande 4.

dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

68. beträffande uppföljning och utvärdering

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 20 i

denna del och med avslag på motion 1992/93:Ub521 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Träning i självförtroende, m.m. (mom. 72)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Utskottet vill peka" och på s. 77 slutar med

"yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att jämställdhetsåtgärder hittills i hög grad

koncentrerats till att nå en kvantitativt jämn könsfördelning i

skola, undervisning och läromedel. Framöver måste intresset mer

riktas mot kritisk granskning av hur kunskaper förmedlas och

införlivas samt effekterna av innehåll och budskap i läromedel

och undervisning. De i motionerna framförda förslagen -- om

självförtroendeträning för flickor och relationsträning för

pojkar samt införande av könssociala perspektiv i

undervisningen för att förebygga anorexi och bulimi bland unga

kvinnor -- bör enligt utskottets mening beaktas i Skolverkets

arbete med att utforma en strategi för utveckling av

jämställdheten i skolan. Detta bör riksdagen med bifall till

motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i denna del och 9 samt

1992/93:So289 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

72. beträffande träning i självfötroende, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub502

yrkandena 8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Undervisning i att ge första hjälpen, m.m. (mom. 77)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det viktigt att eleverna får undervisning i

att ge första hjälpen samt hjärt-lung-räddning. Genom att

kunskap sprids på detta område, ökar möjligheterna att vid

trafikolyckor och akuta sjukdomsfall rädda liv. Undervisningen

bör införas som ett obligatoriskt moment i årskurs 8 eller 9 i

grundskolan och omfatta ca 10 timmar. Motionen tillstyrks

därmed av utskottet.

dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

77. beträffande undervisning i att ge första hjälpen,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub484 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och

västerländsk humanism (mom. 1)

Marianne Jönsson (c) och Christer Lindblom (fp) anför:

Vi beklagar djupt att utskottet inte kunnat samla sig kring

en gemensam värdegrundsskrivning. Att manifestera enighet i

skrivningarna om skolans värdegrund hade varit en värdefull

signal till skolan. Genom den oenighet som uppstått riskeras

att oklarhet kvarstår om hur begreppen kristen etik och

västerländsk humanism skall tolkas i relation till

värdegrunden, trots tillkännagivandet i betänkandets moment 1

om att undervisningen i skolan även framdeles skall vara

icke-konfessionell. För vår del vill vi understryka att

skrivningarna om skolans värdegrund, förankrad i kristen etik

och västerländsk humanism, inte kan tolkas på annat sätt än att

den grundlagsfästa religionsfriheten är orubbad och att den

svenska skolan även framgent är öppen för alla, oavsett

trosinriktning och religion.

2. Elever med särskilda behov av stöd (mom. 17)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anför:

Det är positivt att ett enigt utbildningsutskott uttalar att

läroplanen bör innehålla en tydlig markering om skolans ansvar

att tillgodose de elever som har särskilt behov av stöd för att

därigenom säkerställa en likvärdig undervisning. För att leva

upp till detta i skolvardagen krävs att resurser fördelas efter

olika behov hos skolor, klasser och elever. Vi anser att de

system med skolpeng -- uppbyggda på enkla percapita-principer

med otillräckligt utrymme för hänsynstagande till skilda behov

-- som nu införts i många kommuner motverkar skolans

möjligheter att ta ansvar för elever med särskilt behov av

extra stöd.

3. Remiss av regeringens betygsförslag

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anför:

Som framgår av utskottets betänkande begärde vi inför

behandlingen i utskottet av regeringens förslag till nytt

betygssystem att utskottet skulle sända ut förslaget på remiss.

Som skäl angav vi vad som anfördes i den socialdemokratiska

partimotionen, nämligen att regeringen nu lagt fram ett helt

nytt betygsförslag jämfört med betygsberedningens. Till

skillnad från utskottsmajoriteten hävdar vi att det dröjsmål

med ärendets behandling som ett remissförfarande hade inneburit

inte skulle ha lett till avsevärt men. Däremot hade det varit

betydelsefullt för utskottet att få en belysning av den för

skolan så viktiga betygsfrågan.

4. Fristående skolors ställning inom det nationella

provsystemet (mom. 35)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist

Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och

Lena Öhrsvik (alla s) anför:

Vi instämmer inte i vad utskottsmajoriteten erinrar om när

det gäller deras ställningstagande i betygsfrågan i det

föregående. Vi erinrar i stället om våra reservationer 11 och

14 där vi förordar betyg enbart i årskurserna 8 och 9 och en

helt annan ordning för informationen mellan skolan och hemmet.

5. Gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena

(mom. 44)

Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Marianne Jönsson (c), Bo

Arvidson (m), Ulf Melin (m) och Christer Lindblom (fp) anför:

Vi hade föredragit ett gemensamt timtal för de

praktisk-estetiska ämnena, vilket föreslogs i propositionen,

för att därigenom ge skolan en större frihet att lägga upp

undervisningen. Vi accepterar dock majoritetens

ställningstagande att ge de enskilda ämnena inom den

praktisk-estetiska ämnesgruppen egna timtal.

6. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga

ämnen (mom. 56)

Ingrid Näslund (kds) anför:

Utskottet är inte berett att tillstyrka en uppdelning av

timtalen för de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga

ämnesgrupperna i specifika timtal. Utskottet menar att en

gemensam timtid ökar friheten att lägga upp undervisningen

ämnesövergripande eller i form av temastudier.

Jag har tyvärr inte lyckats övertyga utskottet om att det

skulle vara en fördel för samtliga berörda ämnen med ett eget

timtal och frihet att samverka med alla andra ämnen. Jag vet av

erfarenhet att bindningen i block tidigare orsakat en olycklig

godtycklighet när det gäller enskilda ämnen inom blocken.

Utvärderingar har, vilket utskottet också påpekat, visat att

vissa ämnen kommit i kläm och endast fått en liten del av

undervisningstiden. Detta har i synnerhet gällt

religionskunskapen.

Jag betraktar den fortsatta låsningen till en ämnesgrupp som

en onödig, kvarvarande bindning från ett förlegat system. Det

hade varit mer framåtsyftande att frigöra alla ämnen och ge

varje ämne ett eget garanterat timtal.

Vad beträffar religionskunskapen anser utskottet att behovet

av undervisning i ämnet ökar i ett mångkulturellt samhälle. Jag

anser att det hade varit naturligt med ett garanterat timtal på

åtminstone den nivå som ämnet enligt nuvarande läroplan skall

ha.

Jag har valt att inte reservera mig eftersom utskottet

förstärkt den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen med 40 timmar

med hänvisning till det ökande behovet av undervisning i

religionskunskap och det faktum att ämnet fått stå tillbaka för

andra samhällsorienterande ämnen.

Jag utgår från att regeringen noga följer utvecklingen så att

inte religionsämnet fortsättningsvis kommer i kläm.

7. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga

ämnen (mom. 56)

Stefan Kihlberg (nyd) anför:

Jag har vid utskottets behandling av våra motioner

1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5

reserverat mig till förmån för vår uppfattning att samtliga

obligatoriska ämnen tills vidare borde garanteras minimitid på

timplanen. Jag anser, vilket framgår av reservationen, att

timplanen på sikt bör slopas i dess egenskap som centralt

beslutat instrument för styrning av skolans verksamhet. I det

nu aktuella sammanhanget hade jag helst sett att man lagt ut

timmarna inom de båda ämnesgrupperna på varje ämne. Men då

utskottet sålunda i det föregående avstyrkt principen om

garanterad minimitid för samtliga ämnen, finner jag det inte

meningsfullt att även här reservera mig.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i

kristen etik och västerländsk humanism kan enligt min mening

uppfattas så att det krävs av lärare att de har en kristen

grundinställning. Detta kan i sin tur få förödande konsekvenser

för lärarutbildningen. Jag anser vidare att skolan inte får

överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor. Det finns

enligt min mening inget skäl att framhärda i att ha kvar en

formulering som vållat så mycket oro. De farhågor om begynnande

religiös intolerans som formuleringen väckt borde räcka för att

helt ta bort den. Jag menar att stor försiktighet bör råda med

användningen av sådana formuleringar då Sverige nu sakta

omvandlas till ett mångkulturellt samhälle med olika religioner

och livsåskådningar. Det är därför naturligt att regeringen vid

den slutliga utformningen av läroplanstexten undviker begreppen

"kristen etik" och "västerländsk humanism".

I fråga om gemensamt måldokument för förskola och skola

instämmer jag i reservation 4.

Jag anser att till läroplanen bör fogas som bilagor vissa

internationella överenskommelser som Sverige har

undertecknat, bl.a. FN:s deklaration om de mänskliga

rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter.

Enligt min mening måste jämställdhetsmål för skolan ingå

i läroplanen och där klart uttryckas. Pojkar och

flickor bemöts och behandlas på olika sätt i

undervisningssituationen i klassrummet. Denna skillnad är

genomgående till flickornas nackdel. En jämställd skola, menar

jag, kräver insikter i hur orättvisorna mellan könen yttrar sig

för att de skall vara möjliga att bekämpa.

Rektors roll har i propositionen överbetonats. Jag anser

att en del av rektors uppgifter bör tas över av en

skolenhetsstyrelse som består av de i skolan verksamma, dvs.

elever, lärare och annan skolpersonal.

Jag vill ansluta mig till det särskilda yttrandet av

Socialdemokraterna om elever med särskilda behov av stöd.

Dessutom anser jag att sektorsbidraget till skolan bör

återinföras.

Beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan delar

jag uppfattningen i reservation 6.

Jag instämmer också i reservation 7 om kursplaner i

samhällslära och naturlära, m.m.

I fråga om undervisning i barn- och ungdomskunskap

ansluter jag mig till reservation 8.

Min uppfattning att kursplan skall finnas för svenska

som andraspråk stämmer överens med reservation 9.

Syftet med sexual- och samlevnadsundervisningen bör

enligt min mening vara att öka elevens möjlighet att uppleva

sexualitet som en positiv kraft i samlevnaden och att ge de

kunskaper som behövs för att skydda sig mot oönskade

graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar. Homosexualitet

bör behandlas särskilt men även integreras i olika ämnen.

Enligt min uppfattning finns det flera skäl att kritisera

förekomsten av betyg i skolan och plädera för en betygsfri

skola. Ett av de viktigaste skälen är att betygen förhindrar

den kunskapssyn och de arbetssätt som jag anser bör prägla

undervisningen. Kunskapssökandet skall stå i centrum, inte

konkurrens och betygsjakt. Varje betygssystem blir med

nödvändighet begränsat till vissa delar av skolans verksamhet

och vissa mätbara dimensioner av kunskapsutvecklingen. Betygen

gör att undervisningen inriktas på sådant som är mätbart --

oftast teoretiska faktakunskaper. Prov och kunskapskontroll

blir därmed dominerande inslag i skolarbetet. Av större vikt är

att skolan kontinuerligt, i en aktiv dialog med föräldrar och

elever, ger sin bild av den enskilde elevens utveckling.

Eleverna har rätt att kräva uppmärksamhet och vägledning under

hela sin skoltid, inte bara vid enstaka betygstillfällen.

När det gäller betygens roll vid urval vill jag anföra

följande. Betyg är till sin karaktär definitiva. Om betygen

blir dåliga, blir följden att de fungerar som ett permanent

hinder för fortsatta studier. Ett statiskt betygssystem tar

inte hänsyn till att människor utvecklas och att kunskaper

alltid kan kompletteras eller vidareutvecklas.

Beträffande behovet av ett officiellt bevis på genomgången

utbildning och förvärvade kunskaper anser jag i likhet med vad

som anförs i Vänsterpartiets partimotion att ett sådant behov

kan tillgodoses genom ett intyg över genomgången utbildning,

som informerar om vilka frivilliga ämnesval som eleven har

gjort och andra uppgifter av särskild betydelse, t.ex.

betydelsefullt grupparbete eller enskilt arbete.

Med hänvisning till min grundinställning vad gäller betyg

anser jag att riksdagen borde avslå regeringens förslag till

nytt betygssystem och begära att regeringen föranstaltar om

sådana åtgärder att grundskolan på sikt blir betygsfri.

Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen, jämte ett beslut

om utvecklingssamtal, skriftlig information samt betygssystem

tidigast vårterminen i årskurs 8, bör begära av regeringen att

låta utreda frågan om en helt betygsfri grundskola. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 12

delvis och med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Ub12 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Beträffande betygsskalan, det nationella provsystemet och

de fristående skolornas ställning inom det nationella

provsystemet ansluter jag mig till Socialdemokraternas

reservationer.

Jag biträder också vad som anförts i (s)-reservationerna 18,

19, 20, 22 och 23 om timtal för olika ämnen.

Kommunen bör enligt min mening ha skyldighet att anordna

undervisning i tre B-språk, nämligen franska, tyska och

spanska, och inte bara i två språk som regeringen föreslagit.

När det gäller garanterad tid för praktisk

arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning

instämmer jag i reservationerna 25 och 26.

I fråga om timplanen i sin helhet ansluter jag mig till

reservation 27 vad avser fördelningen av timmar på ämnen och

ämnesgrupper. Dock anser jag att antalet timmar för svenska,

engelska, matematik och språkval inte får minskas genom

utnyttjande av skolans val.

Arbetssätt och arbetsformer i skolan bör kontinuerligt

följas upp och utvärderas. Jag delar därvid uppfattningen i

reservation 28.

Det är enligt min mening viktigt att kommunerna får extra

resurser för skolverksamheten för att följa upp läroplanens

intentioner. Det är fel att fastslå vilka kravmål som eleverna

skall ha uppnått vid en viss ålder, om man inte samtidigt ger

löfte om resursförstärkningar för det fall målen inte nås.

Jag anser att kommunerna bör åläggas att i sina skolplaner

utarbeta konkreta förslag till förbättring av arbetsmiljön

också ur ett jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för

att flickor inte missgynnas.

Könssociala skillnader bör enligt min mening uppmärksammas i

skolans jämställdhetsarbete, varför jag ansluter mig till

reservation 29 om träning i självförtroende, m.m.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till

lagändring som gör det möjligt att inrätta

skolenhetsstyrelser. En sådan styrelse bör vara sammansatt

av i skolan verksamma, dvs. av elever, lärare och annan

skolpersonal, och få ansvar för skolenhetens drift och

verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 1, 9, 12, 16, 27, 32, 57, 62, 69, 71 och 74 bort

hemställa:

1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen

etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall

till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande

2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20 yrkande 4, med

anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1

yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2 samt

1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna

1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

9. beträffande internationella överenskommelser

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 3

och med anledning av motion 1993/94:Ub11 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

12. beträffande jämställdhetsmål i läroplanen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors

ansvar, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 7

och med anledning av motion 1993/94:Ub1 yrkande 24 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

27. beträffande sexual- och samlevnadsundervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 12,

med anledning av 1993/94:Ub20 yrkandena 1--3 och 6 och

1993/94:Ub31 yrkande 1 samt med avslag på 1992/93:Ub522

yrkandena 1--3 och 5, 1993/94:Ub16 samt 1993/94:Ub26 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

32. beträffande riktlinjer för ett mål- och

kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 12

delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 delvis och 29 och 1993/94:Ub12

yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub503 delvis,

1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub21 yrkande 8,

1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

57. beträffande kommunens skyldighet att anordna

undervisning i B-språk

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

62. beträffande timplanen i sin helhet

att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som

reservanternas förslag i bilaga 3 till detta betänkande

betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen, med den

ändringen att vid skolans val får antalet timmar för svenska,

engelska, matematik och språkval inte minskas, samt godkänner

regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens

struktur och innehåll,

69. beträffande extraresurser till kommunerna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

71. beträffande vissa jämställdhetsåtgärder i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1992/93:Ub432 i denna del,

1992/93:Ub446 och 1992/93:Ub514 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

74. beträffande lagregler om självstyrande skolor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 6

och med anledning av motion 1992/93:Ub490 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1993:800.

3 Senaste lydelse 1993:800.

100>Bilaga 3

Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter

för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.

Utskottets förslag till timplan

100>Bilaga 3

Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter

för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.

Bilaga 2

Reservanternas förslag till timplan

100>Bilaga 3

Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter

för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.

Bilaga 3

Översikt av utskottets behandling av motionerna

Bilaga 4

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 3

Utskottet 21

Inledning 21

1. Läroplanen -- struktur och inriktning 23

Skolans värdegrund 23

Gemensamt måldokument för förskola och skola 27

Läroplanens struktur och inriktning i övrigt 28

2. Läroplanen -- mål och riktlinjer 28

3. Kursplanerna -- struktur 38

4. Kursplanerna -- innehåll 38

5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem 46

6. Timplanen -- struktur och innehåll 57

Allmänt om timplanen 57

Elevens val 60

Praktisk-estetiska ämnen 61

Allmänt 61

Bild 62

Hemkunskap 62

Idrott och hälsa 63

Musik 64

Slöjd 64

Maskinskrivning och datorteknik 65

Samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga

ämnen 65

Språkval 67

Praktisk arbetslivsorientering samt studie- och

yrkesvägledning 68

Timplanen i sin helhet 69

7. Övriga ändringar i skollagen 70

8. Lagförslaget i övrigt. Ikraftträdande och genomförande

m.m. 71

9. Övriga frågor 74

Hemställan 78

Reservationer 86

1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och

västerländsk humanism (s) 86

2. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och

västerländsk humanism (nyd) 87

3. Demokratisk fostran (s) 88

4. Gemensamt måldokument för förskola och skola (s) 89

5. Det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar,

m.m. (s) 89

6. Arbetssätt och arbetsformer inom skolan (s) 90

7. Kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. (s) 91

8. Undervisning i barn- och ungdomskunskap (s) 91

9. Kursplan för svenska som andraspråk (s) 92

10. Ett nytt skolämne, vardagskunskap (nyd) 93

11. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat

betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (s) 93

12. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat

betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (nyd) 95

13. Betygsskalan (s) 96

14. Det nationella provsystemet (s) 97

15. Fristående skolors ställning inom det nationella

provsystemet (s) 98

16. Betyg i ordning och uppförande (nyd) 98

17. Garanterad minimitid för samtliga obligatoriska

ämnen, m.m. (nyd) 99

18. Timmar för elevens val (s) 100

19. Det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen

(s) 100

20. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (s) 101

21. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (nyd) 102

22. Timtal för ämnet slöjd (s) 103

23. Timtal för samhällsvetenskapliga resp.

naturvetenskapliga ämnen (s) 103

24. Hemspråksundervisning (nyd) 105

25. Tid för praktisk arbetslivsorientering (s) 105

26. Studie- och yrkesvägledning (s) 106

27. Timplanen i sin helhet (s) 107

28. Uppföljning och utvärdering (s) 107

29. Träning i självförtroende, m.m. (nyd) 108

30. Undervisning i att ge första hjälpen, m.m.

(nyd) 108

Särskilda yttranden 109

1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och

västerländsk humanism (c, fp) 109

2. Elever med särskilda behov av stöd (s) 109

3. Remiss av regeringens betygsförslag (s) 109

4. Fristående skolors ställning inom det nationella

provsystemet (s) 110

5. Gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena

(m, fp, c) 110

6. Timtal för samhällsvetenskapliga resp.

naturvetenskapliga ämnen (kds) 110

7. Timtal för samhällsvetenskapliga resp.

naturvetenskapliga ämnen (nyd) 111

Meningsyttring av suppleant (v) 111

Bilagor

1 Regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) 116

2 Utskottets förslag till timplan 120

3 Reservanternas förslag till timplan 121

4 Översikt av utskottets behandling av motionerna 122