Bet. 1993/94:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU10

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1993/94

UbU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om

vissa ändringar i bestämmelserna om svenskundervisning för

invandrare (sfi). Förändringarna avses träda i kraft den 1 juli

1994.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen som i

huvuddrag innebär att kommunerna skall vara skyldiga att så

snart som möjligt tillhandahålla sfi till de personer som är

bosatta i kommunen och som saknar grundläggande kunskaper i

svenska språket. Dock anser utskottet, till skillnad från

regeringen, att kommunen skall se till att undervisningen kan

påbörjas senast inom tre månader efter det att rätt till sfi

inträtt, om inte särskilda skäl föreligger. (Regeringen hade

föreslagit sex månader.) Rätten till sfi skall gälla fr.o.m.

det andra kalenderhalvåret det år invandraren fyller 16 år.

Kommunernas skyldighet att erbjuda asylsökande sfi skall

upphöra.

Läroplanen för sfi skall upphöra att gälla. Verksamheten

skall i stället vila på de grundläggande värden som framgår av

1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Utbildningen anordnas som en kurs, som eleven har rätt att

fullfölja. Betyg och centralt fastställda prov införs för sfi.

Regeringen avser att fastställa en kursplan samt ett riktvärde

för utbildningens omfattning i tid.

Utskottet anser med anledning av en s-motion att riksdagen

bör göra ett tillkännagivande om behovet av ett särskilt

utvecklingscentrum för undervisning i svenska för invandrare.

Mot detta reserverar sig regeringspartiernas företrädare i

utskottet.

Till betänkandet har även fogats två reservationer från

Socialdemokraterna och tre från Ny demokrati samt en

meningsyttring från Vänsterpartiet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:126 föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godtar det som regeringen förordar om

riktlinjer (avsnitt 7),

3. att riksdagen godtar det som regeringen förordar om betyg

(avsnitt 9).

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Ub48 av Berith Eriksson och Björn Samuelson (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Invandrar- och

flyktingpolitiska kommittén,

2. att riksdagen beslutar att 13 kap. 3 § andra stycket

skall ha följande lydelse: Undervisningen skall finnas att

tillgå senast två månader efter att rätt till sfi inträtt. Om

särskilda skäl finns, skall undervisningen kunna påbörjas inom

fyra månader.,

3. att riksdagen beslutar att riktvärdet för omfattningen av

sfi skall vara 580 timmar à 60 minuter.

1993/94:Ub49 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att kommunerna skall vara skyldiga att

tillhandahålla svenska för invandrare (sfi) inom högst tre

månader, om inte särskilda skäl finns däremot.

1993/94:Ub50 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att svenskundervisning för invandrare

(sfi) blir föremål för en mer djupgående analys i Invandrar-

och flyktingpolitiska kommittén,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett särskilt

utvecklingscentrum för undervisning i svenska för invandrare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att undervisningen i sfi bör komma i

gång så snabbt som möjligt och att väntetiden inte får

överstiga tre månader,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flexibel organisation,

entreprenadprövning och pedagogisk utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att ändra 13 kap. 11 §

tredje stycket i skollagen i enlighet med det förslag som

anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om prov, utvärdering och betyg,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om antalet undervisningstimmar per vecka

i sfi och möjligheterna till deltids- och kvällstidsstudier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Invandrar- och flyktingpolitiska

kommittén prövar förutsättningarna för att ersätta socialbidrag

vid sfi-studier med någon form av utbildningsbidrag eller

introduktionsersättning inom de samhällsekonomiska ramar som

nuvarande schablonersättning ger,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Invandrar- och flyktingpolitiska

kommittén studerar de tidigare anlända invandrarnas behov av

svenskundervisning och formerna för att tillgodose detta.

1993/94:Ub51 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att svenska språket är ett fundament

i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om undervisningskvalitet och

undervisningens omfattning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om invandrarnas eget ansvar för att lära

sig svenska språket,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att samhället skall ställa krav på

att våra invandrare skall lära sig svenska språket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betyg,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skyldighet för kommunerna att

tillhandahålla svenskundervisning för invandrare (sfi) inom en

månad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att viss kunskapsnivå i svenska skall

krävas för att få följa den ordinarie undervisningen i skolan.

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning och undervisning i svenska

språket och att våra invandrare måste lära sig svenska språket.

1993/94:Sf628 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om redovisning och utvärdering av

svenskundervisningen.

Utskottet

Inledning

Svenskundervisning för invandrare (sfi), i sin nuvarande

utformning, infördes den 1 januari 1991 genom beslut av

riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:102, bet. UbU27, rskr.

279). Reformen innebar bl.a. att en tidigare uppdelning i

grundläggande svenskundervisning, som åvilade kommunerna, och

påbyggnadsundervisning, som anordnades av studieförbund eller

AMU, upphörde. I stället skapades en sammanhållen utbildning

helt under kommunalt huvudmannaskap. -- Riksdagen behandlade

samtidigt propositionen om ett samordnat flyktingmottagande,

m.m. (prop. 1989/90:105, bet. SfU21, rskr. 281). Avsikten var

att utveckla ett närmare lokalt samarbete mellan berörda

myndigheter med särskilda individuellt upplagda

introduktionsprogram för de flyktingar som tas emot i

kommunerna.

Sfi -- som syftar till att ge grundläggande kunskaper och

färdigheter i svenska språket och kunskaper om det svenska

samhället -- ingår numera i det offentliga skolväsendet för

vuxna (jfr prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356). Enligt 13

kap. skollagen (1985:1100) är varje kommun skyldig att se till

att sfi erbjuds nyanlända invandrare över 16 år som är bosatta

i kommunen. Rätt till sådan undervisning gäller under

sammanlagt högst två år och med möjlighet till förlängning

ytterligare ett år på grund av särskilda skäl.

Kommunerna är också skyldiga att inom ramen för den

grundläggande vuxenutbildningen i komvux erbjuda svenska som

andraspråk på sfi-nivå för invandrare som vistats så länge i

Sverige att de inte har rätt till sfi. Bestämmelser om detta

finns i 2 kap. 5 § förordningen (1992:403) om kommunal

vuxenutbildning.

I propositionen betonar regeringen att det är viktigt att

tillvarata invandrarnas kunskaper och, i många fall, långa och

kvalificerade utbildningar. En god färdighet i svenska och

kunskaper om det svenska samhället har avgörande betydelse för

den enskilda invandrarens integration i Sverige. Konkurrensen

på dagens arbetsmarknad accentuerar ytterligare detta.

Regeringen konstaterar att arbetsmarknadsläget för invandrare

kraftigt har försämrats under de senaste åren.

Kunskaper om det nya landets språk och om dess kultur och

sociala liv bidrar också till att ge de enskilda invandrarna

trygghet och självförtroende och skapa nya livschanser för dem.

Det finns alarmerande tecken på bristande kunskaper i svenska

bland invandrare, även bland dem som länge har bott i Sverige.

Regeringen hänvisar till granskningar som genomförts av

Riksdagens revisorer (1992/93:RR2) och Riksrevisionsverket

(F 1992:33) samt till Skolverkets rapport nr 8, Beskrivande

data om skolverksamheten -- 1993, vilka samtliga visar att det

finns problem och brister i sfi-verksamheten. Dock, påpekar

regeringen, hänför sig dessa undersökningar till läsåret

1991/92, då effekterna av sfi-reformen och förändringar i

flyktingmottagandet knappast fått fullt genomslag. En fortsatt

uppföljning och utvärdering bör kunna visa i vilken

utsträckning förhållandena i rapporterna fortfarande är

relevanta.

Förslagen i propositionen skall ses mot denna bakgrund. De

motiveras även av den övergång som skett till en mål- och

resultatorienterad styrning av skolan och slopandet av

specialdestinerade statsbidrag. Statens skolverk har haft

regeringens uppdrag att se över vissa organisatoriska frågor

m.m. kring sfi och svenska som andraspråk och föreslå

förenklingar av gällande regelsystem. Uppdraget har redovisats

i mars 1993 (bilaga 1 till propositionen).

Regelsystem

Regeringen fastslår till att börja med att

svenskundervisning för invandrare (sfi) liksom hittills

bör ha ett eget regelsystem (13 kap. skollagen). Det

förslag som Skolverket lagt fram om att upphäva

skollagskapitlet samt inordna sfi för vuxna i komvux

regelsystem och sfi för 16--19-åringar i gymnasieskolans kan

regeringen inte ställa sig bakom.

Som skäl för regeringens bedömning åberopas att sfi vänder

sig både till personer som samtidigt är elever i andra delar av

det offentliga skolväsendet och till personer som skall studera

enbart svenska i sfi. Särskilda bestämmelser om sfi skulle

därför, om Skolverkets förslag genomfördes, behöva införas inte

bara i regelsystemen för komvux och gymnasieskolan utan också i

reglerna för särvux och gymnasiesärskolan. Bl.a. är det, menar

regeringen, olämpligt att låta sfi följa gymnasieskolans

läsårsindelning med åtföljande avbrott i svenskundervisningen

under flera sommarmånader. En annan aspekt är att det liksom

hittills bör vara möjligt att lägga ut sfi på entreprenad och

detta oavsett deltagarnas ålder. Vid ett inordnande i

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skulle regeringens

tillstånd krävas i varje enskilt fall, enligt lagen (1993:802)

om entreprenadförhållanden inom skolan.

De pedagogiska och organisatoriska fördelarna -- som

Skolverket och flera remissinstanser pekat på skulle bli

följden av verkets förslag -- kan enligt regeringen åstadkommas

utan att sfi inordnas i andra skolformer i formellt hänseende.

Kommunerna kan själva avgöra, om en pedagogisk integration är

lämplig och bör genomföras. Självklart bör möjligheten att

kombinera sfi med arbete eller arbetspraktik finnas kvar, anför

regeringen.

I motion 1993/94:Ub50 (s) yrkande 4 påpekas att den

heterogena sammansättningen av de invandrargrupper som skall

delta i sfi ställer krav på en mycket flexibel organisation

av undervisningen, där varje individs förutsättningar bildar

utgångspunkt för svenskstudierna. Motionärerna uttrycker en

positiv inställning till att regelsystemet för sfi bibehålls

och till att kommunerna skall ha möjlighet att genom

entreprenadförfarande pröva olika former för sfi. Kravet på

kvalitet i undervisningen måste sättas högt. Särskilt

framhåller motionärerna den verksamhet som studieförbund och

folkhögskolor erbjuder med anknytning till arbets- och

samhällsliv. Det är nödvändigt att de pedagogiska metoderna

fortlöpande utvecklas, anför de.

Utskottet vill erinra om att 1991 års reform av

svenskundervisningen för invandrare (prop. 1989/90:102, bet.

UbU27, rskr. 279) avsågs leda till ökad flexibilitet genom att

den statliga detaljregleringen av undervisningens organisation

upphörde. Någon ändring i den grundläggande inriktningen av sfi

är inte förutsatt i den proposition som nu behandlas. De

uttalanden som gjordes i samband med sfi-reformen måste därför

anses gälla alltjämt. Utskottet hänvisar till vad utskottet då

anförde i sitt betänkande 1989/90:UbU27 (s. 14).

Utskottet anser att förslagen i propositionen ger kommunerna

en ökad frihet att själva bestämma om undervisningens

organisation och samverka med andra instanser såsom exempelvis

arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter m.fl. Inriktningen

måste vara att utnyttja de samlade resurserna som finns på

orten för att göra det möjligt för invandrare med olika

bakgrund och olika behov att tillägna sig svenska språket och

kunskaper om det svenska samhället på ett så effektivt sätt som

möjligt. I många fall är säkert grund-sfi parallellt med

praktik på arbetsplats ett effektivt sätt att ge språkträning.

Invandrarnas studievana och allmänna livssituation varierar

mycket och därmed deras förutsättningar att tillägna sig

svenska språket. Stor flexibilitet och variation i

undervisningsanordningarna är därför enligt utskottets

bedömning angelägna i alla kommuner. Givetvis är detta svårare

att förverkliga på mindre orter med litet antal invandrare, men

så viktigt att även dessa kommuner måste anstränga sig att

finna vägar att göra det.

Detta har i förordningen (1992:740) om svenskundervisning för

invandrare (5 §) uttryckts sålunda att undervisningen skall

anpassas till elevernas behov och anknyta till deras situation

och erfarenheter. Vidare skall, enligt 6 § förordningen,

kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen verka för att

undervisningen så snart som möjligt kan kombineras med sådan

arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete som ger

deltagaren möjlighet att träna sig i att tala svenska.

Beträffande möjligheterna att lägga ut sfi på entreprenad

stadgas i 13 kap. 9 § skollagen att kommuner får uppdra åt

andra att anordna sfi enligt föreskrifter meddelade av

regeringen. Fram till den 1 januari 1994 gällde enligt

förordningen om svenskundervisning för invandrare att kommun

fick ge sådant uppdrag till studieförbund, folkhögskolor,

AMU-gruppen och statliga universitet och högskolor samt till

annan anordnare efter regeringens tillstånd (4 §). Sedan nämnda

datum står det kommunerna fritt att välja anordnare. I 4 §

sfi-förordningen kvarstår dock stadgandet att bestämmelser om

rektor i skollag och förordning alltid avser den rektor inom

det offentliga skolväsendet som är ansvarig för ledningen av

utbildningen. Utskottet förutsätter att den kompetens som finns

hos studieförbund och folkhögskolor tas till vara också med

nuvarande bestämmelser.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte skäl för

någon riksdagens särskilda åtgärd med anledning av motion

1993/94:Ub50 yrkande 4, som därför avstyrks.

Vissa förändringar av kommunernas skyldigheter

Målgrupper för sfi

Regeringen anför i fråga om målgrupper för sfi att sfi

även fortsättningsvis bör vända sig till invandrare som har

passerat skolpliktig ålder. I skollagen bör förtydligas att

rätten att delta i en kommuns sfi gäller fr.o.m. det andra

kalenderhalvåret det år då invandraren fyller 16 år.

Rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet i

övrigt har i princip den som är bosatt i landet oavsett

medborgarskap. Motsvarande regler bör gälla även för sfi, anser

regeringen. Alla som är bosatta i Sverige och som saknar sådana

grundläggande kunskaper i svenska språket, som sfi syftar till

att ge, bör således ha rätt till sfi. Undantag bör liksom i dag

göras för invandrare som behärskar danska eller norska språket.

I propositionen förordas vidare att regeringen får föreskriva

att också den som inte är bosatt i landet skall ha denna rätt.

En särbestämmelse om rätt till sfi för finländska medborgare

som bor i Finland nära den svenska gränsen och arbetar i

Sverige bör finnas kvar.

Nuvarande tidsgränser för kommunens skyldighet att erbjuda

sfi till nyanlända invandrare skall tas bort, föreslår

regeringen. Rätten att delta i sfi gäller nu under sammanlagt

högst två år från den tidpunkt då rättigheten inträdde och med

möjlighet till förlängning ytterligare ett år på grund av

särskilda skäl. Om rätten till sfi inte är tidsbegränsad, finns

det inte längre några skäl för att behålla möjligheten till

undervisning på sfi-nivå inom grundläggande vuxenutbildning för

vuxna invandrare som varit här länge. Detta hindrar enligt

regeringen givetvis inte att sfi integreras med studier i läs-

och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning.

Kommunerna skall enligt regeringen inte längre vara skyldiga

att erbjuda sfi till asylsökande. Anledningen härtill är

att riksdagen nyligen beslutat (prop. 1993/94:94, bet. SfU11,

rskr. 188) att asylsökande, oavsett om de vistas på en statlig

förläggning eller inte, skall erbjudas svenskundervisning i

annan form genom Invandrarverkets försorg.

Regeringens förslag beträffande målgrupper för sfi och

slopande av sfi till asylsökande föranleder ändringar i 13 kap.

3 § första stycket samt 6 och 7 §§ skollagen (1985:1100).

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, anser att

riksdagen bör anta förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt gäller nu angivna paragrafer.

Skyldighet att tillhandahålla sfi inom viss tid

Det är viktigt för invandrarens integration i det svenska

samhället, understryker regeringen, att svenskundervisningen

påbörjas så snart som möjligt efter det att denne har bosatt

sig i landet, dvs. i regel när folkbokföring skett. Kritik har

anförts, bl.a. av Riksrevisionsverket, mot att väntetiderna

varit långa, innan sfi tillhandahållits.

Enligt gällande bestämmelse i 13 kap. 3 § andra stycket

skollagen skall undervisningen erbjudas så snart som möjligt

efter invandrarens ankomst till Sverige. Regeringen föreslår nu

en ändring och ett tillägg till bestämmelsen. Den föreslagna

lydelsen innebär att undervisningen skall finnas att tillgå så

snart som möjligt efter det att rätt till sfi inträtt och att

den skall kunna påbörjas senast inom sex månader. Endast om

särskilda skäl finns skall kommunen ha rätt att dröja längre

tid med att erbjuda sfi.

Vad som menas med särskilda skäl exemplifieras i

propositionen sålunda. Särskilda skäl kan föreligga om det till

en kommun inom en nära framtid väntas anlända invandrare som

lämpligen kan ingå i samma undervisningsgrupp eller om

invandraren, efter det att uppehållstillstånd beviljats och

folkbokföring skett, bor kvar i förläggning i avvaktan på att

flytta till en annan kommun.

I flera motioner görs invändningar mot förslaget om en

tidsgräns på sex månader inom vilken kommunen senast skall

tillhandahålla sfi, om inte särskilda skäl finns.

Enligt motion 1993/94:Ub50 (s) yrkande 3 är risken stor att

5--6 månaders väntetid på att få sfi snarare kan bli regel än

undantag med regeringens förslag. Motionärerna föreslår att

kommunerna skall vara skyldiga att tillhandahålla sfi i direkt

anslutning till invandrarnas mottagande i kommunen. Endast om

särskilda skäl finns skall kommunerna få dröja längre än tre

månader med att erbjuda sfi. En flexibel organisation, som

bryter det traditionella skolmönstret i kommunerna, och nära

samarbete mellan Invandrarverket och kommunerna vid

kommunplacering av flyktingar skapar förutsättningar för korta

väntetider.

Också i motion 1993/94:Ub49 (fp) förespråkas att kommunerna

så snart som möjligt och inom högst tre månader skall vara

skyldiga att erbjuda sfi, om inte särskilda skäl finns däremot.

Förslaget i propositionen innebär enligt motionären att

invandrarna får vänta alldeles för länge på svenskundervisning.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub48 (v) yrkande 2

besluta en lagbestämmelse av innebörd att undervisningen skall

finnas att tillgå senast två månader efter det att rätt till

sfi inträtt. Om särskilda skäl finns, skall undervisningen

kunna påbörjas inom fyra månader. Väntetider på upp till sex

månader och i vissa fall ännu längre för att få börja sfi är

fullständigt orimliga och ägnade att permanenta ett av de

allvarligaste av de påtalade problemen med sfi, hävdar

motionärerna.

Det är enligt motion 1993/94:Ub51 (nyd) yrkande 6 inte

acceptabelt att invandrare skall behöva vänta upp till sex

månader på svenskundervisning, som regeringen föreslår.

Kommunerna skall vara skyldiga att tillhandahålla sfi inom en

månad.

Utskottet vill understryka att det från integrationssynpunkt

är viktigt att invandrare och flyktingar kommer in i

svenskundervisningen så snart som möjligt, vilket är

huvudregeln enligt regeringens förslag. Särskilt när det är

fråga om utlänningar som omfattas av det kommunala

flyktingmottagandet är det också naturligt att sfi planeras som

ett första inslag i de introduktionsprogram som sätts upp.

Detta innebär att sfi normalt bör kunna påbörjas inom en eller

ett par månader från det att utlänningen bosatt sig i en

kommun. Utskottet vill peka på att en samverkan mellan kommuner

kan vara en möjlighet att snabbare ordna undervisningsgrupper.

Utskottet anser, i likhet med vad som förordats i ett par

motioner, att svenskundervisningen skall kunna påbörjas senast

inom tre månader efter det att rätt till sfi inträtt, om inte

särskilda skäl finns. Riksdagen bör således med bifall till

motionerna 1993/94:Ub49 och 1993/94:Ub50 yrkande 3 samt med

anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub48

yrkande 2 och 1993/94:Ub51 yrkande 6 anta den som utskottets

förslag betecknade lydelsen av 13 kap. 3 § andra stycket

skollagen (bilaga 2).

Riktlinjer för sfi

Den nu gällande läroplanen för grundläggande

svenskundervisning för vuxna invandrare, Lsfi -91, fastställdes

av regeringen i december 1990. Lsfi -91 är därför inte anpassad

efter det styrsystem som gäller för skolväsendet i dag.

Läroplanen innehåller -- förutom allmänna riktlinjer -- ett

kapitel om undervisningens innehåll, vilket närmast har

karaktären av kursplan enligt äldre modell. Vidare finns ett

kapitel om metoder och arbetsformer, som kommunerna och lärarna

numera har hela ansvaret för att utforma. Regeringen föreslår

därför att Lsfi -91 skall upphöra att gälla vid utgången av

juni 1994.

Sfi har, liksom det offentliga skolväsendet i övrigt, till

uppgift att förmedla kunskaper och värden till eleverna samt

att förbereda dem för att leva, arbeta och verka i Sverige. De

särskilda uppgifterna för sfi, att ge grundläggande kunskaper i

svenska språket och om det svenska samhället, är mer begränsade

än övriga skolformers uppgifter. Verksamheten i sfi bör enligt

regeringen ändå vila på samma grundläggande värden som gäller

för skolväsendet i övrigt. Därför förordar regeringen att den

del av 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf

94) där dessa värden anges bör tillämpas även för verksamheten

i sfi.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens

förslag, tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen

förordat om riktlinjer för sfi.

Kurs, kursplan och riktvärde för utbildningens omfattning

Svenskundervisning för invandrare (sfi) skall enligt

regeringens förslag anordnas som en kurs och den som har

påbörjat utbildningen skall ha rätt att fullfölja kursen. Den

som efter kursens slut inte har nått upp till de avsedda

kunskaperna skall ha rätt att gå om hela kursen eller delar

därav, eftersom han eller hon saknar sådana kunskaper som

kursen syftar till. Undervisningen för en elev skall dock

upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig

utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

En elev för vilken sfi har upphört eller som frivilligt

avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning,

om särskilda skäl talar för detta.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 13 kap. 1 och 11

§§ skollagen.

Rätten till sfi skall -- enligt förslag i propositionen som

utskottet nyss tillstyrkt -- inte längre vara begränsad till

viss tid efter det att invandraren bosatte sig i landet eller

rätten annars inträdde. Nu föreslås att för rätt att

återuppta studier i sfi efter avbrott alltid skall krävas att

det finns särskilda skäl. Särskilda skäl, dvs. giltiga skäl,

kan enligt specialmotiveringen till förslaget till ändring av

13 kap. 11 § tredje stycket exempelvis vara att avbrottet

berott på sjukdom eller barnafödande. Det kan också föreligga

särskilda skäl om en invandrare, som tidigare inte har visat

något större intresse för sfi, vid en senare tidpunkt blir mer

studiemotiverad. Regeringen anför att dessa regler är

avsiktligt restriktiva för att markera att återkommande

studieavbrott eller studieuppehåll inte bör accepteras. Med

hänsyn till de möjligheter till studieledighet som finns bör

det faktum att en elev får arbete inte vara något skäl att helt

avbryta utbildningen. I sammanhanget erinras om att beslut i

dessa frågor enligt 13 kap. 12 § skollagen fattas av styrelsen

för utbildningen.

Enligt motion 1993/94:Ub50 (s) yrkande 5 är det en

rättssäkerhetsfråga för den som på förhand kan redovisa giltigt

skäl att också få garantier om att senare kunna återuppta

studierna. Det är allvarligt om den föreslagna regeln kan

medföra att en invandrare inte vågar acceptera ett erbjudande

om arbete för att inte riskera sin rätt till sfi. Andra giltiga

orsaker till studieavbrott kan vara sjukdom, barnafödande eller

svåra familjeförhållanden. Motionärerna begär att riksdagen

uttalar sig för att bestämmelsen utformas så att den "som utan

giltig orsak avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan

utbildning, om särskilda skäl talar för detta".

Utskottet anser att sådana garantier som motionärerna

eftersträvar inte bättre kan tillförsäkras med den i motionen

föreslagna formuleringen. Beskrivningen av vad som skall avses

med giltiga skäl kan inte göras helt uttömmande. Ett visst mått

av prövning kan inte undvikas i det enskilda fallet. Olika

beslutsfattare kan därvid gör skilda bedömningar och det kan ha

gått lång tid sedan studieavbrottet. Vid tolkningen av en

lagbestämmelse kan ledning hämtas ur motiven till bestämmelsen.

I specialmotiveringen till den föreslagna bestämmelsen i

propositionen har angetts exempel -- såsom sjukdom och

barnafödande -- på sådana särskilda skäl som lagstiftaren anser

bör utgöra giltiga skäl för att få återuppta sfi-studier. Också

en invandrare som avbrutit sina studier av en ogiltig orsak,

t.ex. ointresse, kan senare bli studiemotiverad och anses då

enligt specialmotiveringen ha särskilda skäl att få studera.

När det särskilt gäller frågan om förvärvsarbete skall utgöra

giltigt skäl för studieavbrott ser utskottet det som

självklart, med hänsyn till rätten att få ledighet från arbete

för sfi-studier, att arbete och studier skall kunna kombineras.

Utskottet vill peka på att i förordningen (1992:740) om

svenskundervisning för invandrare stadgas följande (6 §).

"Kommunen skall i samarbete med arbetsförmedlingen verka för

att undervisningen så snart som möjligt kan kombineras med

sådan arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete som

ger deltagaren möjlighet att träna sig i att tala svenska." Att

denna bestämmelse efterföljs är enligt utskottets mening

viktigt.

Utskottet anser att motion 1993/94:Ub50 yrkande 5 i huvudsak

är tillgodosedd med vad utskottet anfört. Riksdagen bör således

avslå motionsyrkandet och anta regeringens förslag till

ändringar av 13 kap. 1 och 11 §§ skollagen.

Det finns i dag formellt sett ingen kursplan för sfi, även om

vissa delar av nuvarande läroplan för sfi har karaktären av en

sådan. Läroplanen skall enligt regeringens förslag -- som

utskottet nyss tillstyrkt -- upphöra att gälla. Regeringen

anmäler under detta avsnitt sin avsikt att fastställa en

kursplan för sfi för tiden från den 1 juli 1994. Av

kursplanen skall framgå dels kursens syfte och mål, dels vilken

kunskapsnivå som alla elever skall ha uppnått vid kursens slut,

dvs. kursens krav. Målen i kursplanen skall vara

utvärderingsbara.

Regeringen anger närmare om kursplanen för sfi att den bör

delas upp i två steg. Utbildningen startar på nybörjarnivå och

leder i det första steget till ett avstämningstillfälle enligt

en i kursplanen fastställd kravnivå, som innebär grundläggande

kommunikationsfärdigheter och viss orientering om det svenska

samhället. Slutmålet är att alla elever skall ha sådana

grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska

samhället som krävs för ett liv i Sverige och som möjliggör

fortsatt utbildning. En elev som har klarat slutmålet --

sfi-nivån -- kan fortsätta att läsa svenska som andraspråk inom

den skolform som eleven tillhör.

Eftersom sfi kräver en individualiserad undervisning, vore

det enligt regeringen orimligt att ha en timplan för sfi i

traditionell mening. Däremot finns det skäl, anförs det, att

fastställa ett riktvärde för utbildningens omfattning i tid

som ett stöd för skolhuvudmännen och lärarna i deras planering

av arbetet. För riksdagens information erinrar regeringen om

att 700 lektioner (à 45 minuter) var den omfattning som låg

till grund för beräkningen av det tidigare statsbidraget för

sfi som ett genomsnittligt tal. En omräkning av 700 lektioner

ger 525 timmar. Denna omfattning kommer att vara grunden för

det riktvärde som regeringen avser att fastställa.

I motion 1993/94:Ub50 (s) yrkande 7 framhålls att behovet av

svenskkunskaper för arbete och utbildning leder till att

flertalet invandrare börjar sin tid i Sverige med sfi-studier.

Sfi bör därför enligt motionärerna i normalfallet utformas som

undervisning på heltid. Skolverket bör ta fram rekommendationer

för veckostudietid som tillsammans med självstudier och

hemuppgifter motsvarar studier på helfart. Erfarenheter visar

också, påpekas det, att studieresultaten förbättras för många

invandrare om de kan förenas med någon form av yrkespraktik och

vardaglig övning i svenska språket. Motionärerna anser att det

därutöver bör finnas möjligheter till deltids- och

kvällsstudier med hänsyn till vissa invandrargruppers sociala

situation.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub48 (v) yrkande 3

besluta att riktvärdet för omfattningen av sfi skall vara 580

timmar (à 60 minuter). Troligen kommer en ytterligare

förlängning av riktvärdestiden att visa sig nödvändig, anför

motionärerna.

Det hävdas i motion 1993/94:Ub51 (nyd) yrkande 2 att en

omfattning av sfi enligt riktvärdet 525 klocktimmar motsvarar

ett helt års utbildning på halvtid för varje elev. Om man med

denna tidsinsats inte når mycket goda resultat och kunskaper

kan man rent objektivt konstatera att undervisningen måste vara

mycket undermålig och därmed eleverna ytterst omotiverade.

Motionärerna vill att riksdagen gör ett uttalande om

undervisningskvalitet och undervisningens omfattning.

Utskottet ställer sig bakom vad som anförs i propositionen

att det är av stor vikt att eleverna kan påbörja sina studier

på en nivå som bestäms av deras förkunskaper, att de kan

studera i den takt som deras förutsättningar medger och

fortsätta tills de har uppnått målet för sfi. Undervisning

skall alltså kunna bedrivas på heltid eller deltid, alltefter

deltagarnas förutsättningar och efter den plan som kommunerna

skall fastställa för varje elev eller grupp av elever. Det står

kommunerna fritt att anordna kvällsundervisning, om så skulle

visa sig lämpligt.

Redan genom 1991 års reform av svenskundervisningen för

invandrare öppnades möjlighet för kommunerna att själva

bestämma om undervisningens fördelning över veckan och året med

hänsyn till vad som passar en viss grupp av deltagare mot

bakgrund av deras tidigare studievana m.m. Sålunda skulle en

mer koncentrerad undervisning bli möjlig (bet. 1989/90:UbU27

s. 14). Utskottet finner det angeläget att kommunerna i större

utsträckning än hittills erbjuder koncentrationsläsning i sfi.

Utskottet anser att det självfallet är så att vissa elever

snabbt kan nå målet för sfi, medan andra behöver längre tid.

Riktvärdet för utbildningens omfattning skall tjäna som ett

stöd för kommunens arbete med att planera en omfattning av sfi

som gör att eleverna når den kunskapsnivå som anges i

kursplanen. Eleven skall enligt regeringens förslag ha rätt att

fullfölja kursen utifrån den planerade omfattningen och även ha

rätt att gå om kursen om han eller hon inte har tillgodogjort

sig de avsedda kunskaperna. Enligt utskottets mening finns

därmed en flexibilitet i systemet som möjliggör anpassningar

till den enskilda individen.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

bifall till motionerna 1993/94:Ub48 yrkande 3, 1993/94:Ub50

yrkande 7 och 1993/94:Ub51 yrkande 2.

Betyg samt prov och utvärdering

I dag får den som har avslutat svenskundervisningen för

invandrare (sfi) ett intyg över den genomgångna utbildningen

utfärdat av rektor. För t.ex. en arbetsgivare kan det ibland

vara oklart om intyget innebär att en invandrare har godtagbara

kunskaper eller ej.

Regeringen föreslår nu att riksdagen godkänner att ett mål-

och kunskapsrelaterat betygssystem införs för sfi.

Utgångspunkten måste enligt regeringen vara att alla elever i

sfi skall nå de mål som har ställts upp i kursplanen. Betyget

skall ge besked om detta. Det riktar sig både till den

studerande och till blivande arbetsgivare eller den utbildning

där eleven vill fortsätta studera. Betyget skall även kunna

uppmuntra och premiera extra goda kunskaper. Regeringen

förordar därför att en graderad betygsskala skall tillämpas.

Som betygssteg föreslås Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Godkänd innebär att eleven nått upp till det mål som har

ställts upp i kursplanen. För elever som inte når upp till

Godkänd-gränsen bör inget betyg sättas. I stället bör ett intyg

utfärdas om att eleven har deltagit i kursen. Av detta intyg

bör också framgå vad eleven kan i förhållande till kursens mål.

Betyg från sfi skall inte ge gymnasiepoäng. Betyg från sfi

skall inte heller ingå i slutbetyg från gymnasieskola,

gymnasiesärskola, komvux eller särvux. Regeringen avser att ge

Skolverket i uppdrag att utarbeta betygskriterier, som bifogas

kursplanen.

Vidare anför regeringen att centralt fastställda kursprov

bör finnas för sfi. Detta behövs för att -- som stadgas i

skollagen (1 kap. 2 §) -- utbildningen skall vara likvärdig,

varhelst den anordnas i landet. Prov bör erbjudas två gånger om

året. Skolverket skall få i uppdrag att pröva möjligheterna att

skapa en provbank från vilken skolorna skall kunna hämta prov

utifrån den egna planeringen av undervisningen.

Enligt motion 1993/94:Ub50 (s) yrkande 6 bör en studerande

som inte uppnått betyget Godkänd vid slutförd sfi-kurs ha

möjlighet att senare genomgå prov och erhålla betyg. Samma

rättighet bör ges invandrare som på annat sätt inhämtat

erforderliga kunskaper i svenska språket.

I motion 1993/94:Ub51 (nyd) yrkande 5 anser motionärerna att

svenskundervisningen skall innefatta obligatorisk och tydlig

kunskapskontroll med klara gränser för vad som är godkänt resp.

vad som inte är godkänt. Varje invandrare skall få betyg på

sina svenskkunskaper i betygsskalan Väl godkänd (VG), Godkänd

(G) och Icke godkänd (IG). Intyg om genomgången utbildning är

enligt motionärerna av noll och intet värde.

Utskottet hänvisar till att det i propositionen är förutsatt

att den som efter kursens slut inte har nått upp till de

avsedda kunskaperna, dvs. inte fått betyget Godkänd, har rätt

att gå om kursen eller delar därav. Den som har nått

erforderliga kunskaper i svenska språket på annat sätt har rätt

att påbörja sfi på sin kunskapsnivå, alltså nära kursens slut,

och kan då genomgå ett sfi-prov för att få betyg. Möjligheterna

till ny prövning för betyg är således enligt utskottets mening

tillgodosedda.

Beträffande betygsskalan kan utskottet inte dela

uppfattningen att betyget Icke godkänd skall utdelas i stället

för intyg. Betygen skall tjäna syftet att ge besked om

sfi-eleven nått de mål som ställts upp i kursplanen. De avses

inte ge gymnasiepoäng och skall inte heller ingå i slutbetyg

från gymnasie- eller vuxenutbildning. Om eleven inte nått målet

för sfi anser utskottet att det är viktigt att det i ett intyg

utsägs vad eleven ändå kan i förhållande till kursens mål.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1993/94:Ub50

yrkande 6 och 1993/94:Ub51 yrkande 5 och föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen förordat om betyg.

I motion 1993/94:Sf628 (s) yrkande 10, väckt under den

allmänna motionstiden och således innan denna proposition lades

fram, hänvisas till vad Riksdagens revisorer påpekat om att

resultaten av undervisningen i svenska för invandrare är

anmärkningsvärt dåliga och att uppföljning och utvärdering av

undervisningens resultat inte varit tillfredsställande.

Motionärerna anser att en redovisning och utvärdering av

sfi bör göras i nära samarbete med Skolverket,

Invandrarverket och Arbetsmarknadsstyrelsen.

Utbildningsutskottet behandlade Riksdagens revisorers förslag

om invandrarpolitiken (1992/93:RR2) i här berörd del vid förra

riksmötet i ett yttrande till socialförsäkringsutskottet

(1992/93:UbU5y). Utbildningsutskottet sade sig då dela

revisorernas uppfattning att en skyndsam redovisning bör göras

av erfarenheterna av sfi-reformen. Riksdagen gjorde ett

tillkännagivande med denna innebörd (bet. 1992/93:SfU7, rskr.

261). Riksdagsskrivelsen såvitt gällde denna punkt överlämnades

till Utbildningsdepartementet. I förevarande proposition, under

avsnittet om prov och utvärdering, relateras den på

revisorernas förslag grundade begäran om utvärdering av

sfi-verksamheten. Regeringen anför att centralt fastställda

prov och målrelaterade betyg är ett sätt att mäta

kunskapsstandarden i olika skolor. De kan därför vara till

hjälp vid utvärderingen av undervisningen. Det erinras om att

Skolverket inom ramen för sitt uppdrag har ett ansvar för en

kontinuerlig uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Utskottet förutsätter att Skolverket uppmärksamt följer

utvecklingen inom sfi-verksamheten. Motionsyrkandet avstyrks

därmed.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt antar förslaget

till lag om ändring i skollagen (1985:1100). Lagen avses träda

i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga

om sfi som påbörjats före detta datum.

Övriga frågor

Regeringen beslöt den 14 januari 1993 att tillsätta en

parlamentarisk kommitté med uppgift att göra en översyn av

invandrarpolitiken samt invandrings- och flyktingpolitiken

(dir. 1993:1). Kommittén har antagit namnet Invandrar- och

flyktingkommittén. En huvuduppgift för kommittén är att lägga

fram förslag om hur invandrarpolitiken bör vara utformad för

att ge bättre förutsättningar för invandrare att integreras i

det svenska samhället, och särskilt intresse bör ägnas

invandrarnas situation på arbetsmarknaden liksom

svenskkunskapernas betydelse för integrationen. Enligt

direktiven skall kommitténs arbete vara avslutat den 1 mars

1995.

I flera motionsyrkanden föreslås nu att Invandrar- och

flyktingkommittén skall ges tilläggsdirektiv.

Förslagen i propositionen till förbättring av sfi är

otillräckliga, menar motionärerna i motion 1993/94:Ub50 (s).

Sfi bör bli föremål för en mer djupgående analys i Invandrar-

och flyktingkommittén (yrkande 1). Denna bör även få i uppdrag

att pröva förutsättningarna för att ersätta socialbidrag vid

sfi-studier med någon form av utbildningsbidrag eller

introduktionsersättning inom de samhällsekonomiska ramar som

nuvarande schablonersättning till kommunerna ger (yrkande 8).

Vidare bör kommittén studera de tidigare anlända invandrarnas

behov av svenskundervisning och formerna för att tillgodose

detta (yrkande 9).

Också i motion 1993/94:Ub48 (v) yrkande 1 begärs

tilläggsdirektiv till Invandrar- och flyktingkommittén,

nämligen att den skall få i uppdrag att föreslå sådana

förändringar och förstärkningar av sfi att de i rapporter av

Riksdagens revisorer, Riksrevisionsverket och Skolverket

påtalade problemen och bristerna med sfi i största möjliga

utsträckning undanröjs.

Utskottet tar först upp frågan om bidrag vid sfi-studier.

Utskottet konstaterar att kommunerna -- enligt lagen

(1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa

andra utlänningar -- fr.o.m. den 1 januari 1993 har möjlighet

att under en introduktionsperiod ge introduktionsersättning i

stället för socialbidrag till flyktingar och vissa andra

utlänningar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet.

Ett villkor för att introduktionsersättning skall få beviljas

är att flyktingen följer den introduktionsplan som upprättats

av kommunen efter samråd med den enskilda flyktingen och som

även kan innehålla krav på sfi-studier. I mars 1994 hade,

enligt vad utskottet inhämtat, ett 60-tal kommuner infört

introduktionsersättning.

När det gäller tidigare invandrare föreslås i propositionen,

vilket förslag utskottet ovan tillstyrkt, att nu gällande

tidsbegränsning för rätt till sfi skall upphöra. Därmed kommer

tidigare invandrare, under samma förutsättningar som nyanlända,

att ha rätt till sfi tills de nått avsedd kunskapsnivå.

Utskottet delar helt de synpunkter som uttryckts såväl i

propositionen som i motioner om att tillräckliga kunskaper i

svenska är av avgörande betydelse för invandrares möjligheter

till integration i det svenska samhället och för deras

möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden.

Av direktiven till Invandrar- och flyktingkommittén (dir.

1993:1) framgår att ett särskilt intresse bör ägnas frågor om

invandrarnas situation på arbetsmarknaden liksom hur kunskaper

och färdigheter i svenska språket påverkar invandrarnas

förutsättningar i arbetslivet och delaktighet i samhället i

övrigt. Det står i övrigt kommittén fritt att fördjupa sig i de

frågor som utifrån utvärderingen av invandrarpolitiken

framträder som relevanta och angelägna.

Svenskundervisningen för invandrare (sfi) tillhör alltså de

områden som det uttryckligen enligt uppdraget åligger kommittén

att behandla. Utskottet utgår från att kommittén mot bakgrund

av de rapporter som lämnats av Riksdagens revisorer,

Riksrevisionsverket (RRV) och Skolverket om brister i

undervisningen -- vilka i korthet refererats i propositionen --

kommer att grundligt analysera och behandla frågan. Vidare

förutsätter utskottet att kommittén i sina överväganden om

åtgärder för invandrares integration i det svenska samhället

också kommer att behandla frågor om hur det ekonomiska stödet

till den enskilda invandraren skall utformas. Enligt utskottets

mening behövs inte något riksdagsuttalande med anledning av

motionerna 1993/94:Ub48 yrkande 1 och 1993/94:Ub50 yrkandena 1,

8 och 9. Därför bör dessa avslås.

Enligt motion 1993/94:Ub50 (s) yrkande 2 finns behov av ett

särskilt utvecklingscentrum för undervisning i svenska för

invandrare. Motionärerna framhåller att bristen på behöriga

lärare fortfarande är stor och behovet av fortbildning och

metodutveckling starkt. Från sfi-skolorna efterlyses också mer

adekvata läromedel, bl.a. saknas fullgoda grammatikor i

svenska. Det bör vara naturligt, anförs det, att knyta ett

metodutvecklingscentrum till någon eller några lärarhögskolor.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det är

angeläget att ett särskilt centrum snarast inrättas vid någon

eller några lärarhögskolor för att där samla, utveckla och

förmedla kunskap och kompetens om metodik och pedagogiskt

material i undervisningen i svenska för invandrare. Goda

kunskaper hos lärarna och bra undervisningsmaterial är av

betydelse för att invandrarna snabbt skall kunna nå målen för

svenskundervisningen. I enlighet med vad som förordas i

motionen bör denna fråga utredas så snart som möjligt. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub50 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Krav på kunskaper i svenska språket ställs i motion

1993/94:Ub51 (nyd). Motionärerna hävdar att utan mycket goda

kunskaper i svenska tvingas man leva som ett slags andra

klassens medborgare i Sverige. Högre ambitionsnivåer på

svenskkunskaper krävs än vad som kommer fram i propositionen

(yrkande 1). En praktisk målsättning kan vara att senast två år

efter beviljat uppehållstillstånd skall varje invandrare

behärska svenska på en definierad nivå (yrkande 3). Om det är

uppenbart att en enskild individ inte anstränger sig eller vill

lära sig svenska skall sanktionsmöjligheter kunna övervägas

(yrkande 4). Viss kunskapsnivå i svenska skall krävas för att

invandrarbarn skall få följa den ordinarie undervisningen i

skolan (yrkande 7). -- I motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 10

finns i huvudsak likalydande förslag om att invandrare i

Sverige måste lära sig svenska språket.

Utskottet finner det viktigt att de ambitioner som redan nu

finns för sfi-verksamheten kan förverkligas. Utvärderingar som

gjorts visar på problem och brister. Förslagen i propositionen

syftar till att förbättra möjligheterna att nå upp till

ambitionsnivåerna. Utskottet erinrar om att undervisningen i

sfi för en elev skall upphöra, om eleven saknar förutsättningar

att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör

tillfredsställande framsteg. När det gäller krav på

svenskkunskaper för att få följa skolundervisningen hänvisar

utskottet till sitt yttrande vid föregående riksmöte till

socialförsäkringsutskottet (bet. 1992/93:SfU7, UbU5y), där ett

motsvarande yrkande avstyrktes efter redogörelse för gällande

bestämmelser. Motionerna 1993/94:Ub51 yrkandena 1, 3, 4 och 7

samt 1993/94:Ub365 yrkande 10 bör med det anförda avslås av

riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flexibilitet och kvalitetskrav i

svenskundervisning för invandrare (sfi)

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub50 yrkande 4,

2. beträffande målgrupper för sfi och sfi för asylsökande

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 13 kap. 3 § första stycket

samt 6 och 7 §§,

3. beträffande skyldighet att tillhandahålla sfi inom viss

tid

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub49 och

1993/94:Ub50 yrkande 3 och med anledning av motionerna

1993/94:Ub48 yrkande 2 och 1993/94:Ub51 yrkande 6 antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 13 kap. 3 § andra stycket med den ändringen att stycket

erhåller den i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade

lydelsen,

4. beträffande riktlinjer för sfi

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

riktlinjer,

5. beträffande kurs i sfi och rätt att återuppta studier

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub50 yrkande 5

antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 13 kap. 1 och 11 §§,

res. 1 (s)

6. beträffande kursplan och riktvärde för utbildningens

omfattning i tid

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub48 yrkande 3,

1993/94:Ub50 yrkande 7 och 1993/94:Ub51 yrkande 2,

res. 2 (s)

res. 3 (nyd)

men. (v)

7. beträffande betyg m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub50 yrkande 6

och 1993/94:Ub51 yrkande 5 godkänner vad regeringen förordat om

betyg,

res. 4 (nyd)

8. beträffande redovisning och utvärdering av sfi

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf628 yrkande 10,

9. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt under mom. 2, 3 och 5,

10. beträffande direktiv till Invandrar- och

flyktingkommittén

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub48 yrkande 1 samt

1993/94:Ub50 yrkandena 1, 8 och 9,

11. beträffande utvecklingscentrum för sfi

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub50 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 5 (m, fp, c, kds)

12. beträffande krav på kunskaper i svenska språket

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub51 yrkandena 1, 3,

4 och 7 samt 1993/94:Ub365 yrkande 10.

res. 6 (nyd)

Stockholm den 5 maj 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Marianne Jönsson (c),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Kristina Persson (s),

Ewa Hedkvist Petersen (s) och

Christer Lindblom (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Kurs i sfi och rätt att återuppta studier (mom. 5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Krister Örnfjäder,

Eva Johansson, Inger Lundberg, Kristina Persson och Ewa

Hedkvist Petersen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med

"skollagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att den som

har giltigt skäl för studieavbrott skall vara garanterad rätt

att senare få återuppta studierna. Det är allvarligt om en

regel kan medföra att en invandrare inte vågar acceptera ett

erbjudande om arbete för att inte riskera sin rätt till sfi.

Förutom förvärvsarbete kan andra giltiga orsaker till

studieavbrott vara sjukdom, barnafödande eller svåra

familjeförhållanden.

Utskottet accepterar tills vidare den av regeringen

föreslagna lydelsen av 13 kap. 11 § tredje stycket och föreslår

att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar av

13 kap. 1 och 11 §§ skollagen. Regeringen bör dock skyndsamt

återkomma till riksdagen med förslag till ny lydelse av

13 kap. 11 § tredje stycket i enlighet med vad ovan anförts.

Därmed tillstyrker utskottet motion 1993/94:Ub50 yrkande 5.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande kurs i sfi och rätt att återuppta studier

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 13 kap. 1 och 11 §§, dels

med bifall till motion 1993/94:Ub50 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nytt

lagförslag,

2. Kursplan och riktvärde för utbildningens omfattning i tid

(mom. 6)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Krister Örnfjäder,

Eva Johansson, Inger Lundberg, Kristina Persson och Ewa

Hedkvist Petersen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "yrkande 2" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning i den

socialdemokratiska motionen att det inte är acceptabelt att

studietiden i sfi begränsas till 10--12 timmar per vecka för

invandrare med goda förutsättningar för teoretiska studier.

Möjlighet bör finnas till koncentrationsläsning i

svenskundervisningen. Skolverket bör därför ges i uppdrag att

ta fram rekommendationer för veckostudietid som tillsammans med

självstudier och hemuppgifter motsvarar studier på helfart.

Någon form av yrkespraktik och vardaglig övning i svenska

språket bör därjämte ingå. Utskottet är medvetet om att vissa

invandrargrupper av olika skäl inte kan delta i

heltidsundervisning. Dessa bör erbjudas möjligheter till

deltids- och kvällsstudier.

Utskottet anser -- -- -- (=utskottet) -- -- -- enskilda

individen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub50 yrkande 7 samt med avslag på motionerna

1993/94:Ub48 yrkande 3 och 1993/94:Ub51 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att

sfi i normalfallet skall utformas som undervisning på heltid

samt om möjligheterna till deltids- och kvällsstudier.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande kursplan och riktvärde för utbildningens

omfattning i tid

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub50 yrkande 7

samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub48 yrkande 3 och

1993/94:Ub51 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Kursplan och riktvärde för utbildningens omfattning i tid

(mom. 6)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "yrkande 2" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion

1993/94:Ub51, att det är viktigt att avsevärt höja såväl

kvaliteten som effektiviteten i den svenskundervisning som

samhället erbjuder invandrare. Det nuvarande riktvärdet för

utbildningens omfattning i tid -- som regeringen avser att

bibehålla -- motsvarar ett helt års utbildning på halvtid för

varje elev. Om man med denna tidsinsats inte når goda resultat

i sfi, måste orsaker sökas i bristande motivation hos eleverna

och brister i undervisningen. I en utvärdering av sfi har också

konstaterats att elevernas motivation är låg och att

undervisningskvaliteten behöver garanteras. Riksdagen bör

därför med bifall till motion 1993/94:Ub51 yrkande 2 samt med

avslag på motionerna 1993/94:Ub48 yrkande 3 och 1993/94:Ub50

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört om ökad undervisningskvalitet och undervisningens

omfattning.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande kursplan och riktvärde för utbildningens

omfattning i tid

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub51 yrkande 2

samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub48 yrkande 3 och

1993/94:Ub50 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Betyg m.m. (mom. 7)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Beträffande betygsskalan" och på s. 14 slutar med

"om betyg" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1993/94:Ub51,

nämligen att svenskundervisningen bör innefatta obligatorisk

och tydlig kunskapskontroll med betyg i en tregradig skala: Väl

godkänd (VG), Godkänd (G) och Icke godkänd (IG). Betyg -- inte

intyg -- bör således utdelas också när invandraren inte uppnått

kunskaper som svarar mot sfi-kursens mål. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1993/94:Ub51 yrkande 5, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub50

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande betyg m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub51 yrkande 5,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Ub50 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Utvecklingscentrum för sfi (mom. 11)

Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Marianne Jönsson (c), Bo

Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Ulf Melin (m) och Christer

Lindblom (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till känna" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill hänvisa till att Skolverket inom ramen för det

statliga anslaget till fortbildning genomför en särskild

satsning på fortbildning och kompletterande utbildning av

lärare i sfi. Denna utbildning pågår budgetåren

1990/91--1994/95. Skolverket har också avsatt ytterligare medel

för fortbildning i ämnet svenska som andraspråk under 1993/94.

Syftet med fortbildningen är enligt Skolverket självfallet att

genom att öka lärarnas kunskaper om inlärningsforskning och

metodutveckling höja undervisningens kvalitet. Mot bakgrund av

det arbete med fortbildning m.m. som för närvarande bedrivs bör

riksdagen avslå motion 1993/94:Ub50 yrkande 2.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande utvecklingscentrum för sfi

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub50 yrkande 2,

6. Krav på kunskaper i svenska språket (mom. 12)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet finner" och på s. 17 slutar med "av

riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samhället skall erbjuda våra invandrare

en fullgod svenskundervisning men också ställa krav på att de

verkligen lär sig svenska språket. Först då -- med goda

svenskkunskaper -- kan invandraren ta ansvar för såväl sina

rättigheter som sina skyldigheter som samhällsmedborgare.

Senast två år efter beviljat uppehållstillstånd bör invandraren

i normalfallet behärska svenska på en definierad nivå. Om det

är uppenbart att en enskild individ av ointresse eller ovilja

låter bli att lära sig svenska bör sanktionsmöjligheter kunna

övervägas. Krav på viss kunskapsnivå i svenska bör också finnas

för att en elev skall få följa den ordinarie

skolundervisningen. Med det anförda tillstyrker utskottet

motionerna 1993/94:Ub51 yrkandena 1, 3, 4 och 7 samt

1993/94:Ub365 yrkande 10.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande krav på kunskaper i svenska språket

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub51

yrkandena 1, 3, 4 och 7 samt 1993/94:Ub365 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Jag anser att som riktvärde för omfattningen av sfi bör

anges 580 timmar (à 60 minuter), alltså en ökning i förhållande

till regeringens förslag. Ökningen bör ses som ett första steg.

Jag håller för troligt att ytterligare förlängning av

riktvärdestiden kommer att visa sig nödvändig. Detta bör ges

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande kursplan och riktvärde för utbildningens

omfattning i tid

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub48 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub50 yrkande 7 och

1993/94:Ub51 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

Av utskottet framlagt förslag till ändring av 13 kap. 3 §

andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

13 kap.

3 §

Varje kommun -- -- -- anges i 6 §.

Undervisningen skall finnas Undervisningen skall finnas

att tillgå så snart som att tillgå så snart som

möjligt efter det att möjligt efter det att

rätt till sfi inträtt. rätt till sfi inträtt.

Om inte särskilda skäl Om inte särskilda skäl

finns, skall undervisningen finns, skall undervisningen

kunna påbörjas inom sex kunna påbörjas inom tre

månader. månader.