Bet. 1993/94:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU11

Utvecklingsplan för skolväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

UbU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner med anledning av

regeringens redovisning i skrivelsen med utvecklingsplan för

skolväsendet samt vissa tidigare väckta motioner som hör hemma

i sammanhanget. Dock undantas frågor om distansundervisning,

vilka utskottet behandlar i ett särskilt betänkande.

Motionerna rör utvecklingsområden som regeringen tar upp i

skrivelsen som särskilt angelägna att arbeta med, bl.a.

uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig

nivå, resurstilldelningen för elever med behov av särskilt

stöd, gymnasieskolans industri- och naturvetenskapsprogram,

invandrarelevers undervisning i svenska som andraspråk samt

utvärdering av vuxenutbildningen.

Andra ämnen som tas upp i motioner är segregationstendenser i

skolan, spridning av resultat från pedagogisk forskning och

utvecklingsarbete, effekterna av minskad timtid för idrotts-

och slöjdämnena i grundskolan, lärlingsutbildningen och

lärarutbildningen.

Samtliga motioner avstyrks. Regeringens skrivelse läggs till

handlingarna.

Socialdemokraterna har avgivit tio reservationer. En

meningsyttring från Vänsterpartiet innebär i många frågor ett

instämmande i reservationerna och i ett par fall egna

ställningstaganden.

Skrivelsen

Regeringen har i skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för

skolväsendet berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som

anförs i skrivelsen. Den del av skrivelsen som avser

distansundervisning behandlar utskottet i betänkande

1993/94:UbU14.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelsen

1993/94:Ub84 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om det angelägna i att stimulera ungdomar att läsa vid tekniska

och naturvetenskapliga utbildningar inom grundskolan och

gymnasiet.

1993/94:Ub85 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvalitetshöjande åtgärder i

grundskola och gymnasium,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kompetenshöjande insatser genom

utbyggd vuxenutbildning.

1993/94:Ub86 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en kartläggning av

segregationstendenser i grundskolan och om insatser för en

bibehållen likvärdig skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om invandrarelevernas undervisning i

hemspråk och svenska som andraspråk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning av undervisningen i

idrott och hälsa och slöjd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samverkan mellan skolan och det

omgivande samhället,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om metoder för att sprida kunskaper om

pedagogisk forskning och utvecklingsarbete,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av metoder för ökat elev-

och föräldrainflytande,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och

barnomsorg,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av skolan

på lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den parlamentariska beredningen

om statsbidrag till kommunerna ges i uppdrag att belysa

statsbidragets utformning i förhållande till samstämmighet

mellan nationella mål för skolan och skolans verklighet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärlingsutbildningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare uppmärksamhet avseende

vuxenutbildningen i Skolverkets utvärdering.

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:Ub341 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en särskild utredning

med uppdrag att framlägga förslag för att motverka den ökande

segregeringen i det svenska skolsystemet.

1993/94:Ub354 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att barn får jämlika möjligheter

till att inhämta datakunskaper.

1993/94:Ub361 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utvärdering av skolpengens effekter för

funktionshindrade.

1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de generella besparingarnas

karaktär, skolpengsystem och överkompensationen av fristående

skolor leder i riktning mot ett segregerat skolsystem och att

denna utveckling måste brytas.

1993/94:N284 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med

uppgift att göra en översyn av industriprogrammet.

Utskottet

Inledning

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om

ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76)

skall underlag och riktlinjer för utvecklingen på skolområdet

tas fram i samband med den fördjupade prövning av skolans

verksamhet som skall göras i treårsperioder. Sådana riktlinjer

bör presenteras i en utvecklingsplan för skolområdet, som i

viktiga delar underställs riksdagen. I propositionen angavs (s.

23) om utvecklingsplanen att denna framför allt skall vara

statsmakternas policydokument för skolverksamheten. Som sådant

kommer planen också indirekt att vara av betydelse för

planeringsarbetet på kommunal nivå och för det lokala

utvecklingsarbetet. En utvecklingsplan för skolväsendet skulle

enligt propositionen kunna upprättas första gången i anslutning

till budgetarbetet för perioden 1994/95--1996/97.

Regeringen lägger nu fram en utvecklingsplan för skolväsendet

i form av en skrivelse till riksdagen. Regeringen vill med

skrivelsen redovisa sin syn på utvecklingen och på frågor som

särskilt behöver uppmärksammas och följas upp under kommande

treårsperiod och där uppdrag kan komma att lämnas till Statens

skolverk.

I betänkandet behandlar utskottet dels motioner som väckts

med anledning av skrivelsen, dels tidigare väckta motioner som

bör tas upp i detta sammanhang. Dock undantas frågor om

distansundervisning vilka utskottet behandlar i sitt betänkande

1993/94:UbU14.

Skrivelsens innehåll i huvuddrag

Regeringen inleder skrivelsen med en överblick över

reformutvecklingen inom skolan under senare år. Denna

utveckling kan enligt regeringen beskrivas i tre steg. Det

första steget har varit att skapa utrymme för förnyelse,

kreativitet och mångfald genom avreglering och frigörelse.

Avregleringen och frigörelsen har inneburit att statens

detaljstyrning har begränsats samtidigt som staten lägger fast

långsiktiga mål och prioriteringar för det samlade

utbildningsväsendet. Det andra steget har varit att skapa

drivkrafter för förnyelse genom bl.a. större valfrihet

mellan skolor och utbildningsvägar. Det tredje steget är att,

med de nya valmöjligheterna, skapa förutsättningar för

rationella val och beslut. Det handlar framför allt om att

skapa väl fungerande informations- och utvärderingssystem,

som kan ge beslutsunderlag både åt dem som anordnar utbildning

och dem som väljer.

I och med de senaste årens reformer har skolan gått från en

tradition av regelstyrning till målstyrning, påpekar

regeringen. Att åstadkomma en målstyrd skola är dock inte

slutmålet, utan endast ett sätt att skapa förutsättningar för

att utveckla skolan till en lärande organisation, där

analyser av resultat och utfall ligger till grund för den

kontinuerliga utvecklingen och förbättringen. Det är, anför

regeringen, i detta sammanhang utvecklingsplanen för

skolväsendet skall ses.

I skrivelsen redovisar regeringen vad man vet om skolan på

grundval av bl.a. uppföljningar och utvärderingar som gjorts av

Skolverket. Vidare redogörs för de speciella utvecklingsområden

som regeringen bedömer som särskilt angelägna att arbeta med

under den kommande treårsperioden. Dessa områden är uppföljning

och utvärdering av skolan, skolans styrning, ledarskaps- och

kompetensutveckling, kursplaneutveckling, utveckling av

gymnasieskolan, elever med svårigheter, invandrarelevers

kunskaper i svenska språket, skolstart och datoranvändningen i

skolan.

Utbildningsresultat m.m.

Regeringen anför att nationella utvärderingar av det slag som

Skolverket nu genomfört för grundskolan och redovisat i Bilden

av skolan 1993 fyller en viktig funktion och bör fortsätta.

Den nationella utvärderingen visar att den svenska

grundskolan ger de flesta elever goda basfärdigheter. Eleverna

trivs i skolan och har god självtillit. Bilden av skolan visar

dock på brister när det gäller elevernas förmåga att se samband

och att självständigt lösa problem genom att tillämpa sina

kunskaper. Utvärderingen visar också att en stor grupp elever

har svaga kunskaper i matematik, engelska och svenska.

Naturvetenskapen och matematiken framstår som särskilt viktiga

utvecklingsområden, såväl vad gäller utbildningsresultat som

skolans förmåga att stimulera till vidare förkovran och

studium.

Regeringen anser det synnerligen viktigt att resultaten av

den nationella utvärderingen sprids och följs upp. Detta är i

första hand en uppgift för Skolverket, skolhuvudmannen och

ytterst varje skola. Under den kommande treårsperioden avser

regeringen att uppmärksamma och på olika sätt åtgärda de

problem rörande grundskolans utbildningsresultat som kommit i

dagen genom den nationella utvärderingen.

Motsvarande utvärderingar av gymnasieskolans och den

kommunala vuxenutbildningens utbildningsresultat bör

genomföras, understryker regeringen.

Under ett avsnitt om elevutveckling och skolkostnader anför

regeringen att det är viktigt att under kommande treårsperiod

följa utvecklingen när det gäller andelen elever med

ofullständig grundskoleutbildning och anpassad studiegång samt

att följa upp studieavbrott och orsaker till dessa. Det finns

vidare anledning att följa upp och närmare analysera vilka

effekter kommunernas besparingar har på den kommunala

vuxenutbildningen (komvux). Regeringen avser också att under

treårsperioden följa utvecklingen och återkomma med

överväganden om resurstilldelningen till fristående skolor.

I motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pekas

på segregationstendenser i skolan.

Det är enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 1

anmärkningsvärt att regeringen i utvecklingsplanen för

skolväsendet inte uppmärksammat de tendenser till segregation i

grundskolan som motionärerna anser blir allt tydligare. Att slå

vakt om rätten att välja skola är angeläget. Ändå är det

ytterst genom att grannskapsskolan, den närmaste skolan för

varje barn, kan uppehålla en hög och likvärdig kvalitet i alla

delar av landet och i alla delar av en kommun som alla barns

rätt till en god grundutbildning garanteras. Motionärerna

hävdar att generella nedskärningar i grundskolans resurser har

medfört reduceringar i antalet lärarveckotimmar per elev,

problem med stora klasser och besparingar på olika stödresurser

för barn med särskilda behov. Vidare hävdas att den s.k.

skolpengen och andra liknande modeller för omfördelning av

resurser inom kommunerna har bidragit till ökad segregation i

skolorna. Om skolor i utsatta bostadsområden utarmas är

tendensen tydlig att somliga föräldrar väljer bort

grannskapsskolan eller till och med bostadsområdet, menar

motionärerna. En tredje faktor som i ökande grad bidrar till

segregationen är överkompensationen av många av de privata

skolorna. Ett av de viktigaste instrumenten för att bryta

segregationen är att säkra att resurserna till såväl allmänna

som privata skolor fördelas efter barnens och skolornas behov.

Motionärerna vill därför föreslå att riksdagen tar initiativ

till en utredning med syfte att kartlägga segregationstendenser

i den svenska grundskolan och föreslå konkreta insatser för att

värna om den likvärdiga skolan.

Liknande synpunkter finns framförda i motion 1993/94:Ub905

(s) yrkande 1, väckt under den allmänna motionstiden, nämligen

att de generella besparingarnas karaktär, skolpengsystemet och

överkompensationen av fristående skolor leder i riktning mot

ett segregerat skolsystem och att denna utveckling måste

brytas. -- Även i motion 1993/94:Ub341 (s) yrkande 3 begärs en

särskild utredning med uppgift att lägga fram förslag för att

motverka en enligt motionären ökande segregation i det svenska

skolsystemet.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub85 (v) yrkande 1 göra

ett tillkännagivande om behovet av kvalitetshöjande åtgärder i

grundskola och gymnasium. Motionärerna påtalar att

segregationen i skolorna ökar. Sparbetingen får förödande

konsekvenser för storstadsskolor och skolor med stor

invandrartäthet. Andra svåra problem gäller arbetsmiljön i

skolan. För de elever som har behov av stöd står allt mindre

kringresurser till buds i form av psykologer, kuratorer och

speciallärare. Vänsterpartiet vill därför bl.a. återinföra ett

riktat statligt anslag till skolan.

Utskottet konstaterar att ett övergripande mål för det

offentliga skolväsendet är en nationellt likvärdig utbildning

för barn och ungdomar. Skollagen föreskriver att utbildningen

inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet

den anordnas (1 kap. 2 §). I den nya läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94 s. 6) slår regeringen fast

att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen

skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans

resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevers

olika förutsättningar och behov, och skolan har ett särskilt

ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter

att nå målen för utbildningen.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att regeringen

återkommande i skrivelsen markerar vikten av att en likvärdig

utbildning uppehålls. Sålunda anser regeringen att tendenserna

till att elever som behöver särskilt stöd inte får detta i

tillräcklig omfattning bör ägnas stor uppmärksamhet under den

kommande treårsperioden. Rekryteringen till olika typer av

skolor, elevernas val av ämnen och utbildningsvägar samt hur

skolorna använder sina profileringsmöjligheter är nya aspekter

som enligt regeringen måste tas upp i uppföljningen av skolan.

Regeringen säger sig vidare ha för avsikt att under den

kommande treårsperioden följa utvecklingen i fråga om

resurstilldelningen till fristående skolor och återkomma till

riksdagen med överväganden.

Enligt utskottets mening är det kommunens skyldighet att se

till att det inte växer fram någon form av kunskapssegregation

genom att elever lämnar grundskolan med bristfälliga kunskaper.

I samband med behandlingen av förslaget till ny läroplan för

grundskolan, m.m. har utskottet tagit upp denna fråga (bet.

1993/94:UbU1 s. 54). Utskottet framhöll då grundskolans

tydliga resultatansvar. "Alla lärare skall kontinuerligt följa

varje elevs kunskapsutveckling så att eventuella problem

uppdagas så tidigt som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder

sättas in tidigt för att de kunskapsmål skall kunna uppnås som

alla elever, enligt läroplan och kursplaner, skall nå i

grundskolan." Vidare påpekade utskottet att kommunen är skyldig

att erbjuda gymnasieutbildning på ett specialutformat eller

individuellt program åt alla ungdomar som efter avslutad

grundskoleutbildning eller motsvarande inte tagits emot i något

nationellt program fram t.o.m. det första kalenderåret de

fyller 20 år. Ett individuellt program kan innehålla

kompensatoriska åtgärder för elever som saknar tillräckliga

kunskaper. -- I skrivelsen anför regeringen att det är

angeläget att under den kommande treårsperioden uppmärksamma

frågor som rör ofullständig grundskoleutbildning, anpassad

studiegång samt studieavbrott i gymnasieskolan.

Kontrollen av att skolhuvudmännen lever upp till det

övergripande målet om en nationellt likvärdig utbildning är en

viktig utvärderingsuppgift för Skolverket. Utskottet noterar

att Skolverket i sin Verksamhetsplan för budgetåret 1993/94

inom huvudprogrammet för utvärdering anger att verket

innevarande budgetår inleder ett arbete med kunskapsöversikter,

metodöversikter och metodutveckling som belyser begreppet

"likvärdig utbildning". Ett förslag till utvärderingsprojekt

bör enligt verket kunna presenteras till verksamhetsplanen för

1994/95.

Utskottet har under våren i sitt betänkande 1993/94:UbU7 om

anslag till skolväsendet avstyrkt motionsyrkanden om

återinförande av ett riktat statligt bidrag till skolan i form

av sektorsbidrag (s. 37 f.). Riksdagen följde utskottet.

Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare

ställningstagande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 1,

1993/94:Ub86 yrkande 1, 1993/94:Ub341 yrkande 3 och

1993/94:Ub905 yrkande 1.

Vuxenutbildningen tas upp i två motioner. Enligt motion

1993/94:Ub86 (s) yrkande 12 bör vuxenutbildningen ägnas en ökad

uppmärksamhet i Skolverkets fortsatta utvärderingsarbete.

Motionärerna påtalar att kommunerna gjort besparingar i komvux,

framför allt inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Detta är en

utveckling som inte får fortsätta, anför motionärerna. Tvärtom

finns det anledning att betona vikten av en ökad satsning på

vuxenutbildningen, både som instrument för kompetenshöjning i

arbetslivet och för att öka den tekniska utbildningen. --

Kompetenshöjande insatser genom utbyggd vuxenutbildning

efterfrågas i motion 1993/94:Ub85 (v) yrkande 2, bl.a. för att

ge föräldrar med dålig skolunderbyggnad möjlighet att delta i

samverkan med skolan om sina barns skolgång och utbildning.

Utskottet noterar att regeringen särskilt framhåller i

skrivelsen att nationella utvärderingar fyller en viktig

funktion. Motsvarande utvärderingar som den Skolverket gjort av

grundskolan bör därför enligt regeringen genomföras i fråga om

gymnasieskolans resp. den kommunala vuxenutbildningens

utbildningsresultat. Regeringen konstaterar liksom motionärerna

att kommunerna har gjort besparingar i komvux. Enligt

skrivelsen saknas i dag underlag för att avgöra i vad mån

besparingarna är en följd av att verksamheten effektiviserats

eller att den minskat i kvalitet eller omfattning.

Utskottet vill understryka att det är angeläget att följa upp

och närmare analysera effekterna av kommunernas

resurstilldelning till den kommunala vuxenutbildningen.

Utskottet utgår från att Skolverket snarast får i uppdrag av

regeringen att göra en sådan utvärdering.

Det bör här nämnas att regeringen nyligen beslutat tillkalla

en särskild utredare för att utreda frågor om kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning. Enligt direktiven (dir.

1994:36) skall utredaren bl.a. behandla tillträdesfrågor för

påbyggnadsutbildningar inom komvux med anledning av att

antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen

ofta beror på om hemkommunen vill betala.

Utskottet anser att motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 2 och

1993/94:Ub86 yrkande 12 med det anförda i huvudsak är

tillgodosedda. Riksdagen bör således avslå motionsyrkandena och

lägga skrivelsen i nu berörd del till handlingarna.

Utveckling av metoder för ökat elev- och

föräldrainflytande i skolan bör enligt motion 1993/94:Ub86

(s) yrkande 7 ges hög prioritet. Bl.a. betonas i motionen

vikten av att utvecklingssamtalen i skolan ges karaktären av

planeringssamtal, där elev och förälder aktivt har möjlighet

att påverka utbildningen. Kommunerna bör stimuleras att

utveckla former för ett starkt föräldraengagemang inom den

allmänna skolan. Motionärerna ser styrelser bestående av

föräldrar och elever och med beslutanderätt i väsentliga frågor

som en form att stärka demokratin i skolan och ansvaret för

grannskapsskolan. Lagtekniska hinder för att pröva ett

föräldrakooperativt ansvar för skolor inom den kommunala

grundskolan bör undanröjas.

Utskottet påminner om att riksdagen i december 1993 hos

regeringen begärde att frågan om att stärka elevers och

föräldrars inflytande i skolan skall få en ordentlig belysning

(bet. 1993/94:UbU1 s. 35 f., rskr. 82). Härvid bör, anförde

utskottet, göras en kartläggning av existerande

samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett

institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och

de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens

lagstiftning. Utskottet angav att regeringen därefter bör

återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Enligt vad

utskottet erfarit pågår ett arbete inom regeringskansliet med

att utarbeta direktiv till en sådan utredning.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i

proposition 1993/94:188 om lokal demokrati lagt fram förslag om

sådana ändringar i kommunallagen (1991:900) att

självförvaltningsorgan under kommunal nämnd möjliggörs. Enligt

regeringen är det inte aktuellt att till ett

självförvaltningsorgan lämna över uppgifter som enligt

särskilda regler skall skötas i viss ordning. Inom skolans

område t.ex. är många uppgifter författningsreglerade och

uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller

rektor. Detta är en så viktig begränsning att den bör framgå

direkt av lagstiftningen, menar regeringen. I propositionen

föreslås en ändring i skollagen i detta syfte. Regeringen

erinrar emellertid samtidigt om att riksdagen har begärt att

regeringen närmare skall överväga förändringar i

skollagstiftningen i syfte att öka elevers och föräldrars

inflytande i skolan.

När det gäller utvecklingen av elevaktiva arbetsformer i

skolan ankommer det på kommunerna och skolledarna att genom

fortbildningsinsatser stimulera en sådan utveckling, påpekar

regeringen i skrivelsen. Skolverket avser också att under den

kommande treårsperioden arbeta med denna fråga.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion

1993/94:Ub86 yrkande 7 inte bör föranleda någon riksdagens

särskilda åtgärd. Därför avstyrks motionsyrkandet.

Uppföljning och utvärdering av skolan samt kommunala

skolplaner

Regeringen anser det väsentligt att kunskaperna om

utvecklingen i skolan ökar. Elevernas val av ämnen,

utbildningsvägar och profilerade skolor är nya aspekter som

måste tas upp i uppföljningen. Ett mer permanent

uppföljningssystem kräver dessutom bättre jämförbarhet över

tiden än vad som hittills presterats. Statistikuppgifter måste

tas fram så att sådana jämförelser kan ske.

Det är en viktig uppgift, anför regeringen vidare, att under

den närmaste treårsperioden utveckla instrument för att kunna

följa upp och verka för den nationella skolpolitikens

genomslag. I skollagen föreskrivs att utbildningen inom varje

skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den

anordnas. Att de nationella målen och riktlinjerna får

genomslag lokalt är därför nödvändigt.

Enligt 2 kap. 8 § skollagen skall det i varje kommun finnas

en skolplan som är antagen av kommunfullmäktige och som visar

hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas.

Regeringen noterar i skrivelsen att det är anmärkningsvärt att

45 kommuner år 1993 uppgav att de saknade skolplan. Bara

hälften av kommunerna planerar att utvärdera skolplanerna, och

många kommuner uppger att de inte har kompetens eller resurser

för utvärdering av sin skolplan. Hur skolplanerna utvecklas och

följs upp och hur skolorna använder sig av lokala arbetsplaner

är viktiga frågor som Skolverket enligt regeringen skall

belysa. Regeringen utgår från att det också ligger i

kommunernas intresse att snarast ta itu med påvisade brister i

vad gäller planering och uppföljning.

Enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 9 har behovet av att

Skolverket följer upp och utvärderar skolans verksamhet ökat

sedan uppgiften att fatta beslut om resursanvändning,

organisation m.m. decentraliserats till kommunerna. Den

nationella uppföljningen och utvärderingen är ett villkor för

att man skall kunna garantera att elever i olika delar av

landet och elever med olika bakgrund och förutsättningar får en

likvärdig utbildning. Motionärerna hänvisar till Riksdagens

revisorers rapport (1993/94:7) om tillsyn av skolan, där

revisorerna konstaterar att endast ca 2 % av det totala antalet

persondagar enligt Skolverkets verksamhetsplan avsatts för

tillsynsverksamhet budgetåret 1993/94. Tillsynen av fristående

skolor tar omkring hälften av den totala tiden för tillsyn.

Enligt motionen är det naturligt att kommunernas roll stärks

när det gäller utvärdering och uppföljning av de fristående

skolorna. Fristående skolor som får bidrag från kommunen bör

liksom övriga skolor i kommunen ingå i dess skolplan och även

åläggas att medverka i den uppföljning och utvärdering som

kommunen bedriver. Motionärerna anser att regeringen aktivt

måste verka för en tillfredsställande uppföljning och

utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt tillse

att samtliga kommuner upprättar och följer upp skolplaner.

Utskottet vill framhålla att varje kommun har en lagstadgad

skyldighet att upprätta en skolplan med utgångspunkt i hur man

lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har

satts upp för skolan. Kommunernas skolplaner och skolenheternas

lokala arbetsplaner skall fortlöpande utvärderas på lokal nivå.

Det åligger Skolverket enligt verkets instruktion att följa

upp, utvärdera och utöva tillsyn över skolverksamheten. I

rapporten Bilden av skolan 1993 pekar Skolverket bl.a. på att

kommunernas skolplaner hittills inte fått ett tillräckligt

konkret innehåll för att de skall kunna vara verksamma som

kommunala styrinstrument. Skolverket pekar också på att

uppföljnings- och utvärderingsverksamheten är en svag länk i

kommunernas styrning av skolan.

Av skrivelsen framgår den vikt regeringen lägger vid att

Skolverket utvecklar instrument för att kunna följa upp och

verka för den nationella skolpolitikens genomslag på lokal nivå

i skolplaner och lokala arbetsplaner. Utskottet har erfarit att

det i regleringsbrevet för Skolverket för budgetåret 1994/95

kommer att markeras att verket skall arbeta för att åtgärda de

brister som identifierats i rapporten Bilden av skolan. Som

ovan redovisats utgår regeringen från att också kommunerna

kommer att vilja ta itu med de brister i fråga om planering och

uppföljning som Skolverket pekat på.

Enligt vad utskottet inhämtat från Riksdagens revisorer

kommer en skrivelse med revisorernas slutliga ställningstagande

i granskningsärendet om tillsynen av skolan att avlämnas till

riksdagen i juni innevarande år.

Beträffande frågan huruvida fristående skolor bör ingå i

kommunens skolplan och åläggas att medverka i kommunal

uppföljning och utvärdering vill utskottet hänvisa till att

riksdagen tidigare under denna vår avslagit likartade

motionsyrkanden (bet. 1993/94:UbU6 s. 8).

Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå

motion 1993/94:Ub86 yrkande 9 och lägga regeringens skrivelse i

denna del till handlingarna.

En uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa

samt slöjd begärs i motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 3.

Motionärerna menar att riksdagsbeslutet hösten 1993 om timplan

för grundskolan innebar en nedskärning av timtalet för dessa

ämnen som kan komma att påverka eleverna negativt. Kunskapen om

att en grupp ungdomar genom aktivt idrottsliv har mycket god

fysik medan en stor grupp ungdomar nästan helt avstår från

olika idrottsaktiviteter måste leda till stor uppmärksamhet på

effekterna av timplaneförändringen. Motionärerna pekar vidare

på värdet av goda kunskaper i ämnen som slöjd, men också på det

pedagogiska värdet av att varva elevernas skoldag med praktiska

och teoretiska ämnen. De beklagar därför den nedskärning som

under hösten gjordes av slöjdämnet.

Utskottet vill påminna om att riksdagens beslut om ny

läroplan för grundskolan, m.m. (prop. 1992/93:220, bet.

1993/94:UbU1, rskr. 82) också har gett möjlighet att utöka

antalet timmar i idrott och hälsa samt slöjd genom elevens eget

val eller genom att skolan väljer att profilera sig mot dessa

ämnen. Enligt vad utskottet inhämtat är det regeringens avsikt

att följa upp effekterna av den nya läroplanen, timplanen och

kursplanerna i grundskolan. I regeringens skrivelse framhålls

särskilt att den pågående reformeringen innebär att den löpande

uppföljningen måste kompletteras med uppgifter om elevernas val

av ämnen och utbildningsvägar och hur skolorna använder sina

profileringsmöjligheter. Uppdraget att följa reformerna på

skolområdet ligger på Skolverket. Utskottet anser med det

anförda att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 3.

Skrivelsen bör i motsvarande del läggas till handlingarna.

Frågan om samverkan mellan skolan och det omgivande

samhället tas upp i motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 4. Det

finns enligt motionen en allvarlig risk för att beslutet om att

inte säkra tid för praktisk arbetslivsorientering i timplanen

för grundskolan kan komma att leda till kraftiga nedskärningar

på många skolor som minskar många elevers möjlighet till

kontakt med arbetslivet. Motionärerna vill understryka vikten

av att regeringen tar initiativ till samverkan mellan skolan

och det omgivande samhället och särskilt bevakar att alla

elever får del av arbetslivsorientering.

Utskottet har samma uppfattning nu som då förslaget till ny

läroplan för grundskolan, m.m. behandlades i höstas (bet.

1993/94:UbU1 s. 68), nämligen att omfattningen av skolans

arbetslivsorientering inte längre skall regleras på nationell

nivå. Det bör ankomma på kommunerna och skolornas personal att

bestämma hur denna verksamhet skall organiseras. I den av

regeringen nyligen fastställda läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) åläggs rektor ett särskilt ansvar för

bl.a. "samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför

skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av

betydelse för deras val av fortsatt utbildning och

yrkesinriktning". Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå

motion 1993/94:Ub86 yrkande 4.

I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 10 föreslås att den

parlamentariska beredningen om statsbidrag till kommunerna

(Fi 1993:24) skall ges i uppdrag att utvärdera samstämmigheten

mellan nationella mål och kommunernas resultat på skolans

område och att förorda åtgärder utifrån resultatet av denna

utvärdering. Förslaget skall ses mot bakgrund av att de

specialdestinerade bidragen till kommunernas skolverksamhet

slopades fr.o.m. 1993 och ersattes med ett samlat bidrag till

kommunen. Motionärerna anser att det nu är angeläget med en

sådan utvärdering eftersom de ser effekter i skolan av kraftiga

besparingar i kommunerna samt administrativa och

organisatoriska förändringar.

Utskottet hänvisar till att det ligger inom Skolverkets

uppdrag att följa upp och utvärdera i vilken utsträckning

kommunerna i skolverksamheten når upp till de nationella målen

för skolan. Den av motionärerna åsyftade kommittén om

statsbidrag och utjämning i kommunsektorn bör enligt utskottets

uppfattning inte åläggas en sådan utvärdering. Motionsyrkandet

avstyrks därmed.

Ledarskaps- och kompetensutveckling

Regeringen framhåller i skrivelsen att det, mot bakgrund av

de stora krav som i dag ställs på ledningsfunktionen inom

skolväsendet, är naturligt att anlägga ett helhetsperspektiv på

ledarskapsutvecklingen. En ny ledarskapsutbildning, som bygger

på genomgången såväl statlig rektorsutbildning som kommunal

ledarutbildning, bör inrättas. Frågor om utformningen av

utbildningen och ansvaret för genomförandet av denna bereds för

närvarande inom regeringskansliet.

Enligt regeringen bör det statliga stödet till anordnande av

fortbildning av lärare inriktas på att fortbildningen skall

ingå som en del i de enskilda skolornas utvecklingsstrategi.

Fortbildning som resulterar i utveckling av skolarbetet och

bättre undervisningsresultat skall prioriteras.

I skrivelsen anförs vidare om lektorstjänster att det är

angeläget att följa effekterna av att det i skollagen den 1

juli 1994 införs en bestämmelse (2 kap. 3 § tredje stycket) om

att kommuner och landsting skall sträva efter att för

undervisning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning

(prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Den

gymnasiala utbildningen bör kunna få tillgång till fler sökande

till lektorstjänster. Regeringens mål är nämligen att fördubbla

antalet doktorsexamina fram till år 2000.

Lärarprognoser bör enligt regeringen utföras så att

resultaten går att använda både vid beslut om rikttal för

examination och som underlag för planering och beslut inom

högskolor och kommuner.

Utskottet vill särskilt stryka under vikten av att regeringen

följer utvecklingen i fråga om tillgången på lektorer och

forskarkompetens inom gymnasieskolan.

I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 5 påpekas att den

nationella utvärderingen av grundskolan visat att behovet av

pedagogisk utveckling i skolan är stort. Mycket spännande

utvecklingsarbete sker emellertid ute i de enskilda skolorna,

där hängivna lärare tillsammans med sina elever och många

gånger i samverkan med närsamhället utvecklar nya pedagogiska

metoder. Det är viktigt att kunskaperna sprids och inspirerar

andra skolor. Motionärerna anser därför att metoder måste

utvecklas för att sprida kunskaper både från aktuell

pedagogisk forskning och från pedagogiskt utvecklingsarbete

på enskilda skolor till yrkesverksamma lärare och skolledare.

Utskottet vill erinra om att Skolverket svarar för att

behoven av forskning och utveckling för att uppnå angelägna

samhällsmål inom skolsektorn blir tillgodosedda. Verket arbetar

under perioden 1993/94--1995/96 med en treårsbudget för

forskning inom skolväsendet. Riktlinjerna för

forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag i

den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop.

1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Enligt Skolverket

(Verksamhet och inriktning 1994/95--1996/97, s. 21) skall bl.a.

uppmärksammas hur forskningsresultat skall kunna utnyttjas i

skolan. Ökade insatser krävs för att skapa nätverk för

kommunikation kring forskning och forskningsresultat.

Skolverket avser att verka för en utbyggnad av överblickbara

och lättillgängliga databaser där kunskap kan sökas och för en

utveckling av stödfunktioner i form av tidskrifter,

kunskapsöversikter och offentliga redovisningar av gjorda

erfarenheter.

Såväl i utskottets betänkande med anledning av förslaget till

ny läroplan för grundskolan, m.m. (bet. 1993/94:UbU1 s. 73 f.)

som i skrivelsen med utvecklingsplanen framförs att det

pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolan måste stimuleras.

Utskottet ser det som självklart att resultat från pedagogisk

forskning vid universitet och högskolor skall spridas genom

fortbildning av lärare och skolledare samt genom Skolverkets

försorg. Det är också viktigt att det på samma sätt förmedlas

kunskaper från pedagogiskt utvecklingsarbete ute på skolorna.

Utskottet förutsätter att Skolverket finner modeller för hur

detta skall ske.

Utskottet anser att något riksdagens uttalande inte behövs

med anledning av motion 1993/94:Ub86 yrkande 5, som därför

avstyrks.

Den parallella lärarutbildningen bör enligt motion

1993/94:Ub86 (s) yrkande 6 upphöra. Skolsamhällets vilja att ta

till vara kompetensen hos den grupp studerande som har särskild

fallenhet för läraryrket men inte valt yrket när de startat sin

högskoleutbildning bör i stället mötas av generösa regler för

sneddning in till den sammanhållna lärarutbildningen.

Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen angående

lärarutbildningen i enlighet med det anförda.

Utskottet påminner om att riksdagen nyligen avslagit ett

motsvarande motionsyrkande, vilket utskottet behandlade i sitt

betänkande 1993/94:UbU16 om vissa högskolefrågor (s. 14). Där

hänvisades bl.a. till att Kanslersämbetet, på eget initiativ,

påbörjat planeringen för en utvärdering av lärarutbildningen i

landet. Denna utvärdering ger möjlighet till jämförelser av de

olika studieorganisatoriska modeller för bl.a.

grundskollärarutbildningen som finns parallellt vid olika

lärosäten. Resultatet av Kanslersämbetets utvärdering bör

avvaktas. Även motion 1993/94:Ub86 yrkande 6 bör därför avslås.

Kursplaneutveckling

Intresset för skolans innehåll bör breddas och fördjupas,

anför regeringen. Regeringen vill skapa garantier för att

kursplanerna hålls aktuella genom ett system med kontinuerliga

översyner. I detta system bör ingå ett utvidgat samarbete med

skolans intressenter.

Enligt utskottets mening ger redovisningen under detta

avsnitt inte anledning till något riksdagens uttalande.

Riksdagen bör lägga skrivelsen i denna del till handlingarna.

Utveckling av gymnasieskolan

Regeringen framhåller i skrivelsen att utvecklingen av den

nya gymnasieskolan måste följas noggrant. Särskilt är det

angeläget att följa hur den nya gymnasieskolans program- och

grenstruktur svarar mot flickors och pojkars val och

arbetslivets behov samt utvecklingen inom industri- och

naturvetenskapsprogrammen. Målet att alla ungdomar skall få en

fullständig gymnasieutbildning ligger fast, anför regeringen.

Inte minst den höjda ambitionsnivån inom den yrkesförberedande

utbildningen förutsätter en metodisk utveckling av

undervisningen.

I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 11 hävdas att den nya

lärlingsutbildningen, där ansvaret för yrkesutbildningen

överförts från skolan som huvudman till arbetsgivare, har

misslyckats. Enligt Skolverkets redovisning i Bilden av skolan

finns den nya lärlingsutbildningen, som genomfördes redan den 1

juli 1992, endast i ett fåtal större och mellanstora städer,

däremot inte i storstäder, glesbygds- eller landsbygdskommuner.

Motionärerna anser att effekterna av att lärlingsutbildningen

minskat måste belysas för att ge möjligheter till nya

ställningstaganden.

Utskottet erinrar om att lärlingsutbildningen inom ramen för

gymnasieskolans individuella program infördes genom riksdagens

beslut (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311) om vissa

gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. Den utgör en

kombination av sådan yrkesutbildning som sker i ett företags

regi -- inom ramen för ett anställningsförhållande -- och

studier av vissa ämnen i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen

står härigenom under ett delat huvudmannaskap. Företagen är

huvudmän för den företagsförlagda delen av lärlingsutbildningen

och ansvarar för genomförandet av den. Skolans del i

utbildningen utgörs av ett s.k. utbildningspaket med de

kärnämnen som studeras i gymnasieskolan. För dessa allmänna

ämnen är kommunen huvudman.

I Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 (s. 77) ges

följande kommentar till att lärlingsutbildningen ännu inte

införts i någon större omfattning. "Arbetsmarknadsläget och

avsaknaden av utbildningsavtal mellan arbetsmarknadens parter

är enligt kommunerna hämmande faktorer. Så länge de nationella

programmen inte är införda är det också svårt att anordna

undervisning i kärnämnena. Intresset för kärnämnena är

dessutom, enligt en del kommuner, svagt från såväl elever som

arbetsgivare."

Skolverket kommer enligt vad utskottet inhämtat att under

kommande treårsperiod arbeta för att åtgärda de brister som

identifierats i bl.a. rapporten Bilden av skolan. Vidare

noterar utskottet att regeringen den 21 april 1994 beslutat

tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 1994:29) som skall

följa den pågående utvecklingen i gymnasieskolan i enlighet med

riksdagens begäran (bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Kommittén

skall vara verksam t.o.m. juni 1997 och årligen redovisa sina

bedömningar till regeringen.

Utskottet utgår från att frågor om lärlingsutbildningen

kommer att tas upp i nämnda sammanhang och att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag till ändringar av

utbildningen om det visar sig att behov därav föreligger.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

I motion 1993/94:Ub84 (fp) begärs ett uttalande av riksdagen

om det angelägna i att stimulera ungdomar att läsa vid

tekniska och naturvetenskapliga utbildningar inom

grundskolan och gymnasiet för att få fram fler sökande till

dessa sektorer på högskolenivå. Motionären nämner den s.k.

Teknikstugan i Alingsås, där man inriktar sig på att få flickor

i grundskolan att intressera sig för teknik, som exempel på en

lyckad satsning.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt

att öka ungdomarnas intresse för de tekniska och

naturvetenskapliga utbildningarna. Det övergripande syftet är

att på sikt öka rekryteringsbasen till högre utbildningar som

kräver förkunskaper inom teknik och naturvetenskap. Utskottet

erinrar om att regeringen har tagit flera initiativ i detta

syfte. Bl.a. har Skolverket och Verket för högskoleservice fått

i uppdrag att under en femårsperiod inventera och genomföra

åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse och

förutsättningar för utbildningar med teknisk och

naturvetenskaplig profil. Även den av regeringen tillkallade

arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan har i uppdrag att

uppmärksamma varför ungdomars intresse för dessa

utbildningsvägar sjunker.

I skrivelsen anges att regeringen räknar med att inom några

år ha underlag för en bedömning av om det finns anledning till

förändringar av det naturvetenskapliga programmet. Med

hänvisning härtill och till att en parlamentarisk kommitté har

tillkallats för att följa utvecklingen i gymnasieskolan

avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub84.

Industriprogrammet inom gymnasieskolan har haft stora

rekryteringsproblem och även problem med avhopp, påpekas det i

motion 1993/94:N284 (fp) som väcktes under den allmänna

motionstiden. Motionärerna anser därför att riksdagen hos

regeringen bör begära en utredning med uppgift att göra en

översyn av industriprogrammet (yrkande 3). Enligt motionen

kan en bättre koppling mellan teori och praktik vara ett sätt

att minska avhoppen. Intressanta förebilder finns i vissa

företagsskolor.

Utskottet hänvisar till att regeringen i skrivelsen

framhåller att uppgiften att analysera hur industriprogrammets

konstruktion kan förändras är en av de viktigaste under de

närmaste åren. Exempelvis kan industriprogrammet delas upp i

flera program eller det matematisk-tekniska inslaget

förstärkas. I det sistnämnda avseendet finns enligt regeringen

redan utbildningar som kan ge värdefullt underlag, såsom det

specialutformade naturvetenskapliga programmet med industriell

och motorteknisk inriktning i Skövde. Utskottet ser det som

positivt att industriprogrammet nu analyseras i syfte att göra

programmet mer attraktivt för ungdomarna. Syftet med

motionsyrkandet är därmed tillgodosett, varför yrkandet

avstyrks.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till

handlingarna, såvitt avser avsnittet om utveckling av

gymnasieskolan.

Elever med svårigheter

Regeringen anför i skrivelsen att tendenserna till att elever

som behöver stöd inte får detta i tillräcklig omfattning bör

ägnas stor uppmärksamhet under den kommande treårsperioden.

Enligt skrivelsen har såväl Skolverket som Statens institut

för handikappfrågor i skolan visat att en alltför

administrativt rationell resurshantering och schablonmässig

fördelning av resurser i kommunerna kan ställa till problem då

det under läsåret uppkommer behov av särskilda resurser för en

elev. Myndigheterna påpekar dock samtidigt att det i kommunerna

finns en vilja till att utveckla styrinstrument för att undvika

sådana risker. Regeringen säger sig följa utvecklingen av

resursfördelningen och införandet av nya styrsystem för skolan

i kommunerna.

I motion 1993/94:Ub361 (s), väckt under den allmänna

motionstiden, begärs en utvärdering av skolpengens effekter

för funktionshindrade. Motionären hävdar att skolpengen, som

är ett generellt bidrag kopplat till varje elev, inte tar

hänsyn till om eleven har särskilda behov av t.ex. läromedel,

assistent eller anpassningar i skolan. Det ligger då nära till

hands för kommunerna att försöka samla elever med särskilda

behov på en skola för att hålla nere utgifterna. Den

funktionshindrade elevens frihet att själv välja skola blir

beskuren.

Utskottet instämmer med regeringen i att det är en viktig

uppgift under den närmaste treårsperioden att uppmärksamt följa

frågan huruvida elever med behov av stöd får detta i

tillräcklig omfattning. Utskottet noterar med

tillfredsställelse att regeringen i sammanhanget säger sig

följa utvecklingen när det gäller resursfördelningen i

kommunerna. Därmed avstyrker utskottet bifall till motion

1993/94:Ub361. Skrivelsen i denna del bör riksdagen lägga till

handlingarna.

Invandrarelevers kunskaper i svenska språket

I skrivelsen redovisas att regeringen har tagit del av

rapporter från bl.a. skolor i invandrartäta områden om

invandrarelevernas bristfälliga kunskaper i svenska. Många

elever klarar inte sina gymnasiestudier på grund av sitt

språkliga handikapp. Vidare visar ett flertal undersökningar

ett tydligt samband mellan studieresultat och språkfärdighet i

svenska. Det är därför enligt regeringen väsentligt att

kraftfulla insatser i svenskundervisning sätts in på ett tidigt

stadium för att underlätta fortsatta studier. Speciella

insatser i form av särskild studie- och yrkesorientering (syo)

för dessa elever kan också vara aktuella. Regeringen anmäler i

skrivelsen sin avsikt att under hösten 1994 tillsätta en

arbetsgrupp med representanter från storstadsområdena.

Arbetsgruppen skall ha till uppgift att analysera problemen och

komma med förslag till åtgärder.

Enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 2 bör regeringen noga

följa effekterna av pågående nedskärningar av undervisningen

i hemspråk och svenska som andraspråk och särskilt

uppmärksamma effekterna av beslutet om att skolan inte längre

skall ha en särskild kursplan i svenska som andraspråk. Det bör

ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att

invandrarelever skall ges en grund i svenska språket som säkrar

deras möjligheter till goda resultat i grund- och

gymnasieskolan, anför motionärerna.

Utskottet anser det självklart att undervisningen i hemspråk

och svenska som andraspråk, liksom all annan undervisning,

skall följas upp och utvärderas. Av skrivelsen framgår att

regeringen avser att ta itu med problemen kring

invandrarelevers bristfälliga kunskaper i svenska språket. Med

hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionsyrkandet och

lägga regeringens skrivelse i berörd del till handlingarna.

Skolstarten

Regeringen redovisar i skrivelsen att Skolverket i rapporten

Bilden av skolan 1993 påtalat brister i kommunernas

handläggning av ärenden om tidigare skolstart, dvs. rätten för

sexåringar att börja skolan. Av rapporten framgår att kommunen

inte alltid tar ställning till vilken verksamhet barnen deltar

i. En del sexåringar skrivs in i skolor där verksamheten enligt

Skolverkets uppfattning närmast kan liknas vid förskolans. I

andra kommuner undviker man inskrivning trots att verksamheten

mer liknar skolans. Skolverket avser därför att i sitt

uppföljnings- och tillsynsarbete särskilt följa frågan om

tidigare skolstart.

Regeringen ser det som angeläget att göra en tydlig

gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens uppgifter.

Skolan är en obligatorisk verksamhet som regleras i skollagen,

medan förskolan är en frivillig verksamhet som regleras i

socialtjänstlagen. Det är därför ett oavvisligt krav att både

skolan och föräldrarna vet om barnet går i skolan eller i

förskolan. I bl.a. läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet har regeringen betonat vikten av samverkan mellan

förskolan och den obligatoriska skolan.

I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 8 begärs att riksdagen gör

ett uttalande om att regeringen aktivt bör verka för nära

samverkan mellan skola och barnomsorg. En strikt

åtskillnad mellan verksamheterna motverkar en nödvändig

helhetssyn på barn och unga. Barnomsorgspersonalens kompetens

bör tas till vara i skolarbetet.

Utskottet hänvisar till den av regeringen nyligen fastställda

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Där

sägs (s. 14 f.) att skolan skall sträva efter att nå ett

förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbarnsomsorgen

för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn som

ännu inte har börjat skolan skall skolstarten underlättas genom

ett nära samarbete med den skolförberedande verksamheten.

Vidare sägs att läraren bl.a. skall ta del av

förskolepersonalens kunskaper och erfarenheter och samverka med

dem. Utskottet finner inte skäl för något riksdagsuttalande i

frågan. Riksdagen bör lägga skrivelsen till handlingarna i

aktuell del och avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 8.

Datoranvändningen i skolan

Enligt regeringen används datorer inte i tillräcklig

omfattning i dagens skola, vare sig som generellt arbetsverktyg

eller som specifikt pedagogiskt hjälpmedel. Skolan är, under de

tre kommande åren, i behov av aktivt stödjande åtgärder från

statens sida om eleverna skall kunna erbjudas en modern

undervisning.

Regeringen erinrar om att Skolverket sedan augusti 1992 har i

uppdrag att ansvara för genomförandet av den nationella

skoldatapolitiken. I skrivelsen redovisas Skolverkets

hittillsvarande undersökningsresultat och aktiviteter på

området. Enligt regeringens uppfattning måste Skolverket ikläda

sig en betydligt mera aktiv roll i arbetet med att stimulera

användandet av informationsteknologi i skolan. Även

lärarhögskolorna kan göra viktiga insatser genom att ge

studenterna kunskaper om hur datorn kan användas i

undervisningen. Regeringen räknar också med att det arbete som

bedrivs i den nyligen tillsatta

informationsteknologikommissionen kommer att främja

datoranvändningen i skolan.

Datautbildningen i skolan tas upp i motion 1993/94:Ub354 (s),

väckt under den allmänna motionstiden. Motionärerna föreslår

att Skolverket skall få i uppdrag att omgående undersöka

förutsättningarna för att ge alla barn möjligheter att inhämta

kunskaper och färdigheter inom dataområdet redan från

skolstarten.

Utskottet har samma uppfattning som regeringen och

motionärerna när det gäller vikten av att stimulera

datoranvändningen i skolan och att Skolverket tar på sig en

mera aktiv roll i detta arbete. Enligt vad utskottet erfarit

har Skolverket också nyligen, genom regeringsbeslut i april,

fått i uppdrag att utveckla och driva det svenska

skoldatanätet. Syftet med motion 1993/94:Ub354 är därmed i

huvudsak tillgodosett. Utskottet föreslår att riksdagen med

avslag på motionen lägger regeringens skrivelse till

handlingarna såvitt avser skolans datoranvändning.

Utvecklingsplanen i övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse

med utvecklingsplan för skolväsendet, i den mån den inte

tidigare behandlats i detta betänkande eller avser frågor om

distansundervisning, till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande segregationstendenser i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 1,

1993/94:Ub86 yrkande 1, 1993/94:Ub341 yrkande 3 och

1993/94:Ub905 yrkande 1,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande utvärdering m.m. av vuxenutbildningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 2

och 1993/94:Ub86 yrkande 12 lägger regeringens skrivelse i

denna del till handlingarna,

men. (v) - delvis

3. beträffande utveckling av metoder för ökat elev- och

föräldrainflytande

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 7,

4. beträffande uppföljning och utvärdering av skolan på

lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 9

lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

res. 2 (s)

5. beträffande uppföljning av undervisningen i ämnena

idrott och hälsa samt slöjd

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 3

lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

res. 3 (s)

6. beträffande samverkan mellan skolan och det omgivande

samhället

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 4,

res. 4 (s)

7. beträffande tilläggsdirektiv till den parlamentariska

beredningen om statsbidrag till kommunerna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 10,

res. 5 (s)

8. beträffande spridning av resultat från pedagogisk

forskning och utvecklingsarbete

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 5,

9. beträffande lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 6,

res. 6 (s)

10. beträffande kursplaneutveckling

att riksdagen lägger regeringens skrivelse i denna del till

handlingarna,

11. beträffande lärlingsutbildningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 11,

res. 7 (s)

12. beträffande tekniska och naturvetenskapliga

utbildningar

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub84 lägger

regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

13. beträffande översyn av gymnasieskolans

industriprogram

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:N284 yrkande 3

lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

14. beträffande skolpengens effekter för

funktionshindrade

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub361 lägger

regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

res. 8 (s)

15. beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk

och svenska som andraspråk

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 2

lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

res. 9 (s)

16. beträffande samverkan mellan skola och barnomsorg

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 8

lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

res. 10 (s)

17. beträffande datoranvändningen i skolan

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub354 lägger

regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,

18. beträffande utvecklingsplanen i övrigt

att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna

i den mån den inte behandlats under momenten ovan eller avser

distansundervisning.

Stockholm den 19 maj 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Kristina Persson (s),

Christer Lindblom (fp) och

Claus Zaar (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Segregationstendenser i skolan (mom. 1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet vill fästa" och på s. 7 slutar med

"yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening inger de tendenser till segregation

som visar sig inom grundskolan allvarlig oro. Utskottet delar

motionärernas åsikter att de generella besparingarnas karaktär,

den s.k. skolpengen och överkompensationen av fristående skolor

leder i riktning mot ett segregerat skolsystem. Risken är stor

att skolorna, främst i storstadsområdena, kommer in i en

segregationsspiral som utarmar skolor i bostadsområden med

stora behov och försvårar ansträngningarna att uppehålla en

likvärdig skola i alla delar av landet. Ett av de viktigaste

instrumenten för att bryta denna utveckling är att säkra att

resurserna till såväl allmänna som privata skolor fördelas

efter elevernas och skolornas behov.

Utskottet anser därför att en utredning bör tillsättas med

uppgift att kartlägga segregationstendenser i grundskolan och

föreslå konkreta insatser för att värna om en likvärdig

utbildning.

Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- tidigare

ställningstagande.

Vad utskottet här anfört om en ny utredning bör riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 1, med anledning av

motionerna 1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1

samt med avslag på motion 1993/94:Ub85 yrkande 1 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande segregationstendenser i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 1,

med anledning av motionerna 1993/94:Ub341 yrkande 3 och

1993/94:Ub905 yrkande 1 samt med avslag på motion 1993/94:Ub85

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig

nivå samt kommunala skolplaner (mom. 4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Av skrivelsen framgår" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att Skolverket i

sin verksamhet med uppföljning, utvärdering och tillsyn i

större utsträckning än hittills måste se till att kommunerna

lever upp till de nationella målen för skolan, bl.a. om en

likvärdig utbildning, och att de utövar egen kontroll av

skolverksamheten i kommunen. Det är enligt utskottet självklart

att skyldigheten att upprätta skolplan inte får negligeras.

När det gäller uppföljning och utvärdering av de fristående

skolorna delar utskottet motionärernas uppfattning att

kommunerna vid sidan av Skolverket har de bästa

förutsättningarna att klara den uppgiften. Mot bakgrund av att

det är kommunerna som tilldelar skolorna medel för deras

verksamhet föreligger också starka skäl för att de fristående

skolor som får bidrag skall ingå i kommunens skolplan. Dessa

fristående skolor bör även åläggas att medverka i kommunal

uppföljning och utvärdering.

Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att få

till stånd en tillfredsställande uppföljning och utvärdering av

skolan på lokal och statlig nivå jämte tillsyn av att samtliga

kommuner upprättar och följer upp skolplaner.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub86 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i

motsvarande del till handlingarna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande uppföljning och utvärdering av skolan på

lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till

handlingarna,

3. Uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa

samt slöjd (mom. 5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är

viktigt att följa effekterna av beslutade nedskärningar i

timplanen för grundskolan av timtalen för ämnena idrott och

hälsa samt slöjd. Regeringen bör vidta åtgärder i sådant syfte.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande

3 som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens

skrivelse i berörd del bör riksdagen lägga till handlingarna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande uppföljning av undervisningen i ämnena

idrott och hälsa samt slöjd

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till

handlingarna,

4. Samverkan mellan skolan och det omgivande samhället

(mom. 6)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet har samma" och slutar med "yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna att den praktiska

arbetslivsorienteringen (praon) har stor betydelse för att

utveckla elevers och lärares kontakter med det omgivande

samhället och ger eleverna viktig kunskap om arbetslivets

villkor. Det är därför allvarligt att särskild timtid för praon

nu saknas på grundskolans timplan. Att anordna prao kräver

nämligen särskilda administrativa rutiner som lätt tappas bort

om inte tid för praon är säkrad. Utskottet vill därför att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 4 skall

uttala sig för att regeringen tar initiativ till samverkan

mellan skolan och det omgivande samhället och särskilt bevakar

att alla elever får del av prao.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande samverkan mellan skolan och det omgivande

samhället

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Tilläggsdirektiv till den parlamentariska beredningen om

statsbidrag till kommunerna (mom. 7)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag att

kommittén om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (Fi

1993:24) bör få i uppdrag att utvärdera i vad mån det generella

statsbidraget till kommunerna har lett till negativa effekter

inom skolans område. Det är viktigt att det finns samstämmighet

mellan de nationella målen för skolan och kommunernas resultat.

Om det visar sig att så inte är fallet bör kommittén lämna

förslag till åtgärder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 10 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande tilläggsdirektiv till den parlamentariska

beredningen om statsbidrag till kommunerna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Lärarutbildningen (mom. 9)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet påminner om" och slutar med "därför

avslås" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den kritik som riktas mot den nya

parallella lärarutbildningen befogad. Risken är stor att lärare

med en alltför snäv ämnesbas får stora svårigheter på

arbetsmarknaden och också tvingas undervisa i ämnen de helt

saknar utbildning för. Utskottet anser, liksom motionärerna,

att denna form av utbildning bör upphöra. I stället bör skapas

generösa regler för sneddning in till den sammanhållna

lärarutbildningen för studerande som har särskild fallenhet för

läraryrket men inte valt yrket när de börjat sin

högskoleutbildning.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub86 yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen till

känna att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen

angående lärarutbildningen i enlighet med vad ovan anförts.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Lärlingsutbildningen (mom. 11)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "I Skolverkets" och på s. 15 slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anfördes i den

socialdemokratiska reservationen 1 i betänkandet 1991/92:UbU26

med anledning av regeringens förslag om införande av en ny typ

av lärlingsutbildning med kombination av studier och

anställning och ansvaret uppdelat mellan skolan och

arbetsgivaren (prop. 1991/92:157). Det fanns redan en väl

fungerande gymnasial lärlingsutbildning, där skolan hade

ansvaret för hela utbildningen. Av Skolverkets rapport Bilden

av skolan framgår också att den nya lärlingsutbildningen fått

en mycket begränsad omfattning. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att effekterna av att lärlingsutbildningen minskat

måste belysas för att ge möjlighet till nya ställningstaganden.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande

11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande lärlingsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Skolpengens effekter för funktionshindrade (mom. 14)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att friheten att kunna välja skola

inom kommunen måste gälla alla elever, även elever med

funktionshinder. Det är enligt utskottet beklagligt om den s.k.

skolpengen eller andra liknande modeller för resursfördelning

mellan skolor i kommunen får till följd att en elev utestängs

från viss önskad skola på grund av sitt handikapp. Utskottet

anser i likhet med motionären att det är angeläget att snarast

utreda vilka effekter skolpengen har för elever med

funktionshinder. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub361 som sin mening ge regeringen

till känna. Samtidigt bör regeringens skrivelse när det gäller

avsnittet om elever med svårigheter läggas till handlingarna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande skolpengens effekter för

funktionshindrade

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub361 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt

lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till

handlingarna,

9. Invandrarelevers undervisning i hemspråk och svenska som

andraspråk (mom. 15)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet anser det" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen noga

bör följa effekterna av dels pågående nedskärningar i

kommunerna av undervisningen i hemspråk och svenska som

andraspråk, dels beslutet om att det inte skall finnas en

särskild kursplan i svenska som andraspråk. Utskottet vill

betona vikten av att regeringen vidtar de åtgärder som behövs

för att invandrarelever skall ges en grund i svenska språket

som säkrar deras möjligheter till goda studieresultat. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 2 som

sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör lägga till

handlingarna den del av regeringens skrivelse som tar upp

invandrarelevers svenskkunskaper.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk

och svenska som andraspråk

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till

handlingarna,

10. Samverkan mellan skola och barnomsorg (mom. 16)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet hänvisar till" och på s. 18 slutar med

"yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon

form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på

varandra följande led i samhällets insatser för barns och ungas

utveckling. All personal som arbetar med barn måste således

göra det utifrån en helhetssyn på barn och unga. Då kommunerna

numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och

barnomsorgens personal har förutsättningar skapats för en

bättre samordning och integrering av verksamheterna. Olika

former av sådan samordning och integrering förekommer också i

kommunerna. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en

sådan strikt åtskillnad mellan verksamheterna runt barnen som

regeringen gör i skrivelsen motverkar en helhetssyn på barn och

unga.

Riksdagen bör enligt utskottet med bifall till motion

1993/94:Ub86 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna

att regeringen aktivt bör verka för en nära samverkan mellan

skola och barnomsorg, där barnomsorgspersonalens kompetens tas

till vara i skolarbetet. Skrivelsen i denna del bör läggas till

handlingarna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande samverkan mellan skola och barnomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till

handlingarna,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Flera undersökningar visar att segregationen i skolorna

ökar. Sparbetingen får förödande konsekvenser för

storstadsskolor och skolor med stor invandrartäthet. Andra

svåra problem gäller arbetsmiljön i skolorna; bl.a. har det

konstaterats att luftväxlingen i lokaler där barn vistas är för

dålig. För de elever som har behov av stöd står allt mindre

kringresurser till buds i form av psykologer, kuratorer och

speciallärare.

Vänsterpartiet vill vända trenden genom att återinföra ett

riktat statligt anslag till skolan med klara ramar för

användningen. Exempelvis skall inga elever behöva gå i klasser

med fler än 25 elever. Riksdagen bör enligt min mening uttala

sig för att sådana kvalitetshöjande åtgärder i grundskola och

gymnasieskola genomförs.

Jag vill också att riksdagen gör ett tillkännagivande till

regeringen om behovet av kompetenshöjande insatser genom

utbyggd vuxenutbildning. Om allt tal om samverkan

mellan föräldrar och skolan när det gäller barnens skolgång och

utbildning skall bli en realitet, måste föräldrar med dålig

skolunderbyggnad få möjligheter att höja sin kompetens.

I fråga om uppföljning och utvärdering av skolan på lokal

och statlig nivå samt kommunala skolplaner ansluter jag mig

till reservation 2.

Jag delar uppfattningen i reservation 3 att det är angeläget

med en uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och

hälsa samt slöjd.

När det gäller samverkan mellan skolan och det omgivande

samhället instämmer jag i reservation 4.

Jag biträder också vad som anförts i reservation 7 om

lärlingsutbildningen.

Skolpengens effekter för funktionshindrade bör enligt min

mening utvärderas. Jag ansluter mig därför till reservation 8.

Beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk och

svenska som andraspråk delar jag uppfattningen i reservation

9.

Min uppfattning om vikten av nära samverkan mellan skola

och barnomsorg stämmer överens med reservation 10.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 1 och 2 bort hemställa:

1. beträffande segregationstendenser i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub85 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub86 yrkande 1,

1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

2. beträffande utvärdering m.m. av vuxenutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub85 yrkande 2

och med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lägger

regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,