Bet. 1993/94:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU12

Utbildning och forskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

UbU12

Sammanfattning

Utskottet tar i detta betänkande ställning till de förslag i

proposition 1993/94:177 varigenom samtliga tillgångar från de

avvecklade löntagarfonderna som förvaltas av Fond 92--94 --

drygt åtta miljarder kronor -- avses vara utskiftade senast vid

utgången av år 1994. Regeringens förslag, som tillstyrks av

utskottet, innebär i sina huvuddrag att sju stiftelser

inrättas, av vilka fem skall ha till ändamål att främja

forskning och utbildning. Utskottet föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att bilda

stiftelse för forskarutbildning och profilforskning vid

mindre och medelstora högskolor, främjande av

informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på

områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering

av industriforskningsinstituten,

stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny

universitetsstruktur i södra Storstockholm,

stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m.,

stiftelse för projektet Internationellt Miljöuniversitet i

Lund,

stiftelse för vidgad internationell samverkan inom

utbildning och forskning,

stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt.

Regeringens förslag om ett bemyndigande att bilda den sjunde

stiftelsen med ändamål att främja innovationer återfinns i

proposition 1993/94:206, som behandlas av näringsutskottet i

betänkandet 1993/94:NU25.

Socialdemokraterna, med instämmande av Vänsterpartiet,

föreslår i en reservation att fondmedlen skall ingå i

pensionssystemet. I andra hand föreslår Socialdemokraterna att

två fonder inrättas, en kompetensutvecklingsfond för att

tillgodose ett brett utbildningsbehov hos löntagare och

småföretagare samt en forskningsfond för kunskapsutbyte mellan

näringsliv och högskola, forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna och svensk medverkan i europeisk

forskningssamverkan. Vänsterpartiets andrahandsyrkande

återfinns i meningsyttringen, där det föreslås att fondmedlen

skall tillföras statsbudgeten och att 40 % av medlen skall

anvisas för samma områden som de av regeringen föreslagna

stiftelserna skall främja. I stort sett resten skall anslås

till ett kvalitetsprogram för grundskolan, gymnasieskolan samt

kompetenshöjande åtgärder.

Utskottet avstyrker ett antal motioner i vilka det uttrycks

farhågor för att regeringens förslag om profilforskning kommer

att innebära att forskningen vid de mindre och medelstora

högskolorna blir alltför beroende av det regionala

näringslivet. Utskottet framhåller att högskolorna skall kunna

samarbeta med företag var dessa än är belägna i landet.

Socialdemokraterna delar i en reservation motionärernas

uppfattning. Även Vänsterpartiet anför i meningsyttringen

betänkligheter mot ett alltför starkt beroende av näringslivet.

Regeringen vill få vidta förberedelsåtgärder för etablering

av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet, vilket

utskottet tillstyrker. Ingen särskild lokaliseringsort

förordas. För att möjliggöra bl.a. en samlokalisering av de

konstnärliga högskolorna i Stockholm föreslås regeringen få

frångå den normala ordningen att varje universitet eller

högskola själv beslutar om sin lokalförsörjning.

Socialdemokraterna vill ha en parlamentariskt förankrad

utredning om högskoleutbildningens utbyggnad i Stockholms län

som också kan behandla frågan om eventuell samlokalisering av

de konstnärliga högskolorna och lokalfrågan för Lärarhögskolan

i Stockholm.

Utskottet tillstyrker att nya former för en kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning skall utredas.

Socialdemokraterna vill ha en ordentlig utredning innan beslut

fattas om en ny struktur på en sådan utbildning. Med anledning

av ett par motioner föreslår utskottet ett tillkännagivande om

att regeringen bör tillsätta en ny vuxenutbildningsutredning.

Resurstilldelningssystemet för den grundläggande

högskoleutbildningen fullföljs genom att utskottet tillstyrker

regeringens förslag om ett system för att bygga in

kvalitetsaspekten i systemet. Det innebär att fem procent av

varje lärosätes anslag till grundutbildning avsätts till s.k.

kvalitetsbelopp. Kanslersämbetet skall granska lärosätenas

program för kvalitetsutveckling och hur de genomför dem och

bedöma om resp. lärosäte skall få hela, halva eller ingen del

av kvalitetsbeloppet. Socialdemokraterna reserverar sig.

För fakultetsanslagen tillstyrker utskottet (med reservation

från Socialdemokraterna) regeringens förslag att de skall

resultatrelateras. Fem procent av de totala anslagen inom varje

fakultetsområde skall fördelas bland berörda fakulteter i

proportion till antalet avlagda forskarexamina.

Socialdemokraterna har avgett sammanlagt 21 reservationer. De

avvisar regeringens förslag att tilldela de mindre och

medelstora högskolorna en ändrad roll med huvudsakligen kortare

utbildningar.

Vänsterpartiets suppleant har avgivit en meningsyttring, där

han instämmer i flera av (s)-reservationerna. Dessutom

avstyrker han bemyndigande till regeringen att låta EG:s fjärde

ramprogram omfattas av EES-avtalet. I systemet med

resultatrelaterade fakultetsanslag vill han tillmäta

underrepresenterat kön större vikt. Meningsyttringen berör

sammanlagt 19 moment.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och

forskning föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden,

2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en

utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen innefattande en

ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning (avsnitt 6.1),

3. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en

särskild beslutsordning för samordning av vissa

lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (avsnitt 6.1),

5. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

principerna för utformningen av kvalitetsdelen i

resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning

(avsnitt 6.1),

6. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

principerna för resurstilldelning till konstnärliga och

idrottsliga högskoleutbildningar (avsnitt 6.1),

7. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

principerna för utformning av resultatrelaterade

fakultetsanslag (avsnitt 6.1),

8. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

dispositionsrätten till och förvaltningen av universitetens

donationsfastigheter (avsnitt 8),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga

förberedelseåtgärder för etablering av en ny

universitetsstruktur i Stockholmsområdet,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse

för forskarutbildning och profilforskning vid mindre och

medelstora högskolor, främjande av

informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på

områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering

av industriforskningsinstituten,

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse

för forskning och forskarutbildning vid en ny

universitetsstruktur i södra Storstockholm,

12. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse

för förstärkt vårdforskning m.m.,

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse

för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse

för vidgad internationell samverkan inom utbildning och

forskning,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att delta i beslut

om att låta EG:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk

utveckling omfattas av EES-avtalet,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse

för kvalitetsinriktade kulturprojekt.

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1993/94:177

1993/94:Ub52 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning vid de mindre och

medelstora högskolorna.

1993/94:Ub53 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utvecklingsmöjligheter för Högskolan i Karlstad.

1993/94:Ub54 av Björn Samuelson och Jan Jennehag (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om finansiering av Riskcentrum i

Karlstad.

1993/94:Ub55 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

internationellt miljöuniversitet i Sverige och om behov av

utveckling och förstärkning för Centrum för Miljöforskning i

Umeå.

1993/94:Ub56 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskning vid de små och medelstora

högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sambandet grundutbildning och

forskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utveckla former och metoder för

stärkande av den nationella kompetensen vid landets universitet

och högskolor inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att driva forsknings- och

utbildningsverksamhet för utveckling och hävdande av nationell

kompetens inom såväl nordiska som övriga internationella

samarbetsforum, t.ex. Nordiska forskningspolitiska rådet och

EU:s ramforskningsprogram,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att svara för fortlöpande utvärdering

av forsknings- och utbildningsverksamhet inom risk-, säkerhets-

och sårbarhetsområdet.

1993/94:Ub57 av Gullan Lindblad m.fl. (m, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av långa utbildningar vid

Högskolan i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en mer generell utformning av

reglerna för stiftelsen för forskning vid mindre och medelstora

högskolor.

1993/94:Ub58 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statligt förfogande över donationsfastigheter.

1993/94:Ub59 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att regeringen skyndsamt bör uppta överläggningar med

Stockholms läns landsting i syfte att staten och landstinget

gemensamt bildar Stiftelsen Universitetscenter vid Novum med de

uppgifter som redovisats i motionen och i utredningen

Universitetscenter vid Novum med Hälsohögskolan som hörnpelare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Novum skall vara centrum för den verksamhet som ingår i den i

propositionen angivna s.k. Söderstrukturen samt att andra

huvudlokaliseringsorter skall vara Södertälje, Botkyrka och

Haninge,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att regeringen bör tillsätta en organisationskommitté med

företrädare för Stockholms universitet och övriga berörda

högskolor samt Stockholms läns landsting med de befogenheter

som föreslås i propositionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att regeringen bör utöka Stockholms universitets

utbildningsuppdrag i anslutning till verksamheten i Novums

forskningspark, Huddinge, från 275 årsstudieplatser till 550,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av

högskoleutbildningen i Stockholms län.

1993/94:Ub60 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en större översyn av vuxenutbildningen.

1993/94:Ub61 av Siw Persson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den aktuella miljöstiftelsen bör

ingå i Lunds universitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om syftet med stiftelsen.

1993/94:Ub62 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förvaltning av donationer.

1993/94:Ub63 av Bertil Persson och Sonja Rembo (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om universitetsstrukturen och ett tredje

universitet i Stockholmsregionen.

1993/94:Ub64 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1983:1092) om reglemente för Allmänna

pensionsfonden som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelningen av löntagarfondsmedlen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stiftelser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ny struktur för kvalificerad

utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingsprogram för akademiskt

ledarskap,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samordning av vissa

lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvalitetsdelen i

resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resultatrelaterade fakultetsanslag,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskningsråden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etablering av en ny

universitetsstruktur i Storstockholmsområdet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stiftelse för forskarutbildning och

profilforskning vid mindre och medelstora högskolor,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om informationsteknologi,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskarutbildning på områden av

betydelse för näringslivet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stiftelse för projektet

Internationellt miljöuniversitet i Lund,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en stiftelse för vidgad

internationell samverkan inom utbildning och forskning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om EU:s fjärde ramprogram,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en stiftelse för kvalitetsinriktade

kulturprojekt,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om social forskning och

tjänsteforskning,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om doktorander och studiefinansiering.

1993/94:Ub65 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stärka livsmedelssektorns

konkurrenskraft på en öppen Europamarknad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om livsmedelsforskningens strategiska

roll i sammanhanget.

1993/94:Ub66 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbyggnaden av högskolestrukturen i Stockholmsregionens

södra del.

1993/94:Ub67 av Göran Lennmarker (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etablering av ett nytt

Östersjöuniversitet samt om dess organisation och förläggning

så att det uppfyller högsta internationella krav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förläggning av ett campus på

Kvarnholmen med dess unika läge som ett fönster mot Östersjön.

1993/94:Ub68 av Lennart Daléus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de löntagarfondsmedel som avsatts för

forskning vid de mindre och medelstora högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de högskolor som erhållit rätt

att utfärda magisterexamen erhåller fasta forskningsresurser.

1993/94:Ub69 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Högskolan i Karlstad.

1993/94:Ub70 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en omfördelning av pengar till

Metallbiologiskt centrum ur Fond 92--94.

1993/94:Ub71 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om civilingenjörsutbildning förlagd till Västerås.

1993/94:Ub72 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att resurser ur Fond 92--94 bör omfördelas

till ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för att

öka intresset för teknik och naturvetenskap hos barn och

ungdomar.

1993/94:Ub73 av Göthe Knutson m.fl. (m, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utvecklingen av ett nationellt riskcentrum

i Karlstad.

1993/94:Ub74 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning avseende en ny struktur

för kvalificerad, eftergymnasial utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utbyggd eftergymnasial utbildning

inom ramen för ökad dimensionering inom befintliga

utbildningsstrukturer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en likvärdig högskoleutbildning inom

hela högskoleväsendet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en fortsatt satsning på

naturvetenskaplig och teknisk utbildning,

5. att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna

för etablering av en ny teknisk högskola skall utredas,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ny

universitetsstruktur för södra Stockholm,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om en särskild

beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor

i Stockholmsområdet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en mer förutsättningslös utredning

m.m. om högskoleutbildning på Södertörn och möjligheterna till

samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om principerna

för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet

för grundläggande högskoleutbildning,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om principerna

för utformningen av kvalitetsdelen i systemet för tilldelning

av resurser till konstnärliga och idrottsliga

högskoleutbildningar.

1993/94:Ub75 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär

förslag till lagstiftning om organisation och förvaltning av en

kompetensutvecklingsfond i enlighet med de riktlinjer som

angivits i motionen,

3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär

förslag till lagstiftning som innebär att 85 % av de medel som

enligt proposition 1993/94:177 är tillgängliga för

forskningsändamål avsätts till den i motionen föreslagna

kompetensutvecklingsfonden,

4. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär

förslag till lagstiftning om organisation och förvaltning av en

forskningsfond i enlighet med de riktlinjer som angivits i

motionen,

5. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär

förslag till lagstiftning som innebär att 15 % av de medel som

enligt proposition 1993/94:177 är tillgängliga för

forskningsändamål avsätts till den i motionen föreslagna

forskningsfonden,

6. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär

sådan lagstiftning att medel ur den i motionen föreslagna

forskningsfonden kan användas för finansiering av europeisk

forskningssamverkan enligt de riktlinjer som angivits i

motionen,

7. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär

förslag om sådan lagstiftning att medel ur den i motionen

föreslagna forskningsfonden kan nyttjas för att stödja

forskningsuppbyggnad vid de mindre och medelstora högskolorna

samt högskolan i Luleå, i enlighet med de riktlinjer som

angivits i motionen,

8. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär

förslag om sådan lagstiftning att medel ur den i motionen

föreslagna forskningsfonden kan nyttjas för att stödja

kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och

universitet/högskolor i enlighet med de riktlinjer som angivits

i motionen.

1993/94:Ub76 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättandet av en teknisk högskola i

Västerås.

1993/94:Ub77 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den nya universitetsstrukturen

för södra Storstockholm huvudsakligen skall lokaliseras till

Novum/Huddinge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den särskilda beslutsordningen för

samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i

Stockholmsområdet.

1993/94:Ub78 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att en stiftelse bildas för

Metallbiologiskt centrum i Uppsala.

1993/94:Ub79 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om intresseväckande åtgärder.

1993/94:Ub80 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resultatrelaterade fakultetsanslag.

1993/94:Ub81 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en snabb utveckling av

högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av högre utbildning till

Södertörn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning med parlamentariskt

inslag från regionen med uppdrag att lägga fram förslag om den

framtida högre utbildningen på Södertörn,

4. att riksdagen avslår propositionen vad gäller en särskild

beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor

i Stockholmsområdet,

5. att riksdagen avslår propositionen vad gäller

bemyndigandet till regeringen att vidta åtgärder för en ny

universitetsstruktur i Stockholmsområdet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en samlad lokallösning för

Lärarhögskolan i Södertälje,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av framtida lokallösningar

för de högre konstnärliga utbildningarna i Stockholmsområdet.

1993/94:Ub82 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en snabb utveckling av

högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av högre utbildning till

Södertörn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning med parlamentariskt

inslag från regionen med uppdrag att lägga fram förslag om den

framtida högre utbildningen på Södertörn,

4. att riksdagen avslår propositionen vad gäller en särskild

beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor

i Stockholmsområdet,

5. att riksdagen avslår propositionen vad gäller

bemyndigandet till regeringen att vidta åtgärder för en ny

universitetsstruktur i Stockholmsområdet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en samlad lokallösning för

Lärarhögskolan i Södertälje,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av framtida lokallösningar

för de högre konstnärliga utbildningarna i Stockholmsområdet.

1993/94:Ub83 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjerna för stiftelsekapitalets

användning.

Motion med anledning av skrivelse 1993/94:183

1993/94:Ub86 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en ny

vuxenutbildningsutredning.

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om akademisk utbildning och forskning i

världsklass,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Lindbeckkommissionens förslag och att

lägga dessa till grund för fortsatta åtgärder inom

utbildningspolitikens område.

1993/94:Ub622 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regeringen tillsammans med företrädare

för regionen utan dröjsmål bör ta initiativ till att

planeringsarbetet för ett nytt universitet på Södertörn

startas.

1993/94:Ub662 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Högskolan för lärarutbildning i

Stockholms län lokaliseras till Södertälje och att arbetena

påbörjas skyndsamt.

1993/94:Ub672 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Södertörns universitet.

1993/94:Ub681 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en gemensam forskningsorganisation

för de mindre och medelstora högskolorna.

1993/94:Ub682 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94

för finansiering av medlemskap i EG/EU:s ramprogram,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94

för förstärkning av forskningsorganisationen vid de mindre och

medelstora högskolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94

för närmare samverkan mellan forskning och näringsliv.

1993/94:Ub686 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Mitthögskolan som

pilotorganisation/försöksorganisation vad gäller användningen

av informationstekniska hjälpmedel.

1993/94:Ub700 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan om

inrättande av universitet för södra Stockholmsregionen.

1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om mål för högskole- och

utbildningspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en mellannivå mellan den treåriga

gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen.

1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om likvärdighet inom högskolesystemet.

1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm

(c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att löntagarfondsmedel bör avsättas

för forskning vid de mindre och medelstora högskolor som

erhållit rätt att utfärda magisterexamen.

1993/94:Ub723 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statens medverkan i ett regionalt

planeringsorgan för högre utbildning i Stockholms län.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av nationellt kunskaps- och

kompetenslyft,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det synsätt som formulerats genom

uttrycket "livslångt lärande" skall genomsyra all av samhället

finansierad utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att huvuddelen av den

samhällsfinansierade vuxenutbildningen skall vara

jämlikhetsskapande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av regionala kunskaps- och

kompetenscentra.

1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning

till Södertörn.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resurser till teknisk fakultet vid

Högskolan i Luleå.

1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av universitets- och

högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms län --

Södertörns universitet.

1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande

av ett universitetscenter vid Novum i samarbete med landstinget

m.fl.,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för

inrättande av ett Centrum för fördjupad forskarutbildning för

central- och östeuropeiska forskare vid Novum,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för

inrättande av ett Centrum för kommunikation, kognition och

logistik vid Novum,

10. att riksdagen hos regeringen begär att så stora delar

som möjligt av förslaget om en samlad lärarhögskola i

Södertälje genomförs.

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttranden från kulturutskottet

(1993/94:KrU8y) och näringsutskottet (1993/94:NU7y), vilka

återfinns som bilaga 2 resp. 3.

Utskottet

1. Användningen av löntagarfondsmedel till högre utbildning

och forskning

Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 genom

beslut av riksdagen under hösten samma år (prop. 1991/92:36,

bet. FiU9, rskr. 92). I propositionen angavs alternativ till

hur löntagarfondernas tillgångar skulle användas. Det anfördes

bl.a. att de medel som inte togs i anspråk för sparstimulerande

åtgärder borde användas för andra åtgärder som stimulerade

tillväxten i den svenska ekonomin. Beträffande utskiftningen av

tillgångarna angav regeringen som mål att den borde vara

genomförd senast den 1 juli 1994. Frågan om hur de samlade

fondtillgångarna slutligt skulle användas borde bli föremål för

fortsatt beredning. Förvaltningen av löntagarfondernas

tillgångar överfördes till en avvecklingsstyrelse (Fond

92--94), vars uppgift blev att förbereda en total utskiftning.

I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas

tillgångar m.m. -- vilken proposition behandlades av

finansutskottet -- angav regeringen våren 1992 hur

utskiftningen borde ske. Regeringen menade att de tillgångar

som frigjordes genom avveckling av löntagarfonderna i stor

utsträckning borde användas för långsiktigt kunskapssökande

genom grundforskning och forskarrekrytering inom områden som

väljs utifrån bedömningar av den relevans de kan ha för

utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Regeringen

avsåg att återkomma med närmare förslag om användningen av

löntagarfondernas tillgångar till den del de skulle avse

forskningsändamål.

Samtidigt med den forskningspolitiska propositionen våren

1993 lade regeringen genom proposition 1992/93:171 om forskning

i frontlinjen fram sina förslag om hur fondmedlen borde

användas för forskning. Det dåvarande värdet av det kapital som

avsågs bli använt för ändamålet var ca 10 miljarder kronor.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag att

60 % av medlen skulle tillföras en stiftelse för strategisk

forskning och 25 % en stiftelse för miljöstrategisk forskning.

Vidare beslutade riksdagen -- genom en mindre ändring i

regeringens förslag om en stiftelse för kulturvetenskaplig

forskning -- att en donation omfattande 15 % av ifrågavarande

medel skulle överlämnas till Riksbankens jubileumsfond (bet.

1992/93:UbU16, rskr. 387).

I nu förevarande proposition lägger regeringen fram förslag

som innefattar en slutlig utskiftning av de tidigare

löntagarfondsmedlen och en avveckling av den särskilda styrelse

som funnits för förvaltningen av medlen under avvecklingsfasen.

I förslagen finns de ändringar i lagstiftningen som behövs för

utskiftningen och nedläggning av avvecklingsstyrelsen. De

tillgångar i Fond 92--94 som inte intecknats genom tidigare

beslut uppgick den 24 mars 1994 till omkring 8,4 miljarder

kronor. Med undantag för en mindre del av fondmedlen föreslås

dessa fördelas på ett antal nybildade stiftelser. Skulle medel

bli över, anser regeringen det rimligt att dessa tillförs

statsverket.

I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkande 1 föreslås att riksdagen

skall avslå förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092)

med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Motionärerna anser

att löntagarfondsmedel skall vara kvar i Allmänna

pensionsfonden (AP-fonden). De anför att AP-fonden inrättades

som ett led i uppbyggandet av ATP-systemet och hade som syfte

att säkra utbetalningarna ur systemet. Sedan 1980-talets början

har löntagarfonderna ingått som en viktig del av AP-fonden.

Motionärerna åberopar en överenskommelse mellan regeringen och

Socialdemokraterna i september 1992 om att medlen med vissa

undantag skulle kvarstanna i pensionssystemet. Man erinrar om

att Socialdemokraterna motsatte sig förslaget våren 1993 att

avsätta 10 miljarder av löntagarfondsmedlen till tre

forskningsstiftelser. I stället borde angelägen

forskningsverksamhet ha finansierats över statsbudgeten. Mot

bakgrund av att det svenska pensionssystemet nu står inför

genomgripande förändringar samt de finansiella behoven i

pensionssystemet finner motionärerna regeringens förfarande

beträffande pensionsmedlens användning mycket allvarligt. De

yrkar sålunda att riksdagen skall avslå regeringens förslag om

användning av fondmedlen. Yrkandet är ett förstahandsyrkande.

Om det skulle avslås av riksdagen, föreslår motionärerna i

andra hand att medlen i Fond 92--94 delas upp i två fonder, en

kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond.

Även i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 i denna del yrkas i

första hand avslag på regeringens förslag om användning av

löntagarfondsmedlen. Vänsterpartiet vidhåller sin grundläggande

uppfattning att de medel som nu är i fråga skall tillkomma

pensionsfonderna. I andra hand, om riksdagen avslår

förstahandsyrkandet, bör medlen lyftas in i den normala

forskningspolitiska beredningsprocessen och deras fördelning

bli föremål för riksdagens prövning i vanlig ordning.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den nu aktuella

slutliga utskiftningen av löntagarfondernas tillgångar bör ske

på ett sådant sätt att i första hand forskning och

forskarrekrytering främjas. I det följande kommer utskottet att

behandla de enskilda delarna i regeringens förslag om medlens

användning. Redan nu vill emellertid utskottet lyfta fram vissa

förhållanden, som regeringen åberopar för sina förslag och som

utskottet anser vara skäl för riksdagen att avslå förevarande

motionsyrkanden. När riksdagen för ett år sedan beslutade att

en avsevärd del av de kvarvarande löntagarfondsmedlen skulle

avsättas till strategiska forskningsstiftelser, var det

viktigaste motivet att stärka Sveriges konkurrensförmåga. Detta

motiv kvarstår. Den tilltagande internationaliseringen

tillsammans med informationsteknologins genombrott kommer att

få djupgående konsekvenser. Själva kunskapen kommer att bli en

allt viktigare produktionsfaktor. Vårt lands naturtillgångar

kommer att spela en allt mindre roll för konkurrenskraften. Det

är därför ytterst angeläget att skapa gynnsamma villkor för

utbildning och forskning.

Som regeringen framhåller blir produktionen av varor och

tjänster alltmer vetenskapsberoende. Allt fler företag och

industrigrenar behöver en nära kontakt med kunskapsfronten för

att kunna vara framgångsrika. Samspelet mellan företag och

universitet/högskolor behöver stärkas. För detta krävs bl.a. en

ökad andel forskarutbildade medarbetare i företagen och en

väsentligt ökad rörlighet mellan de olika miljöerna. Slutligen

vill utskottet nämna internationaliseringens betydelse.

Forskningen utvecklas i en dynamisk internationell miljö.

Forskningsrön överförs lätt mellan länder.

De nu av utskottet i korthet redovisade förhållandena leder

till krav på stora ekonomiska resurser, om regeringens

ambitioner beträffande utbildnings- och forskningssystemets

strategiska roll för kompetensutveckling skall kunna uppfyllas.

Som framgått ansluter sig utskottet till regeringens

uppfattning att återstoden av löntagarfondsmedlen i första hand

bör användas för forskning. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner vad utskottet anfört härom och avslår motionerna

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1.

2. Förslag om stiftelser resp. fonder m.m.

2.1 Stiftelse för särskild kompetensutveckling, m.m.

Regeringen föreslår att medel ur Fond 92--94 -- i huvudsak

återstoden -- skall avsättas till sju stiftelser för de ändamål

som närmare framgår av lagförslaget (bilaga 1 till detta

betänkande). Av dessa föreslås fem ha till ändamål att främja

forskning och utbildning. I propositionen begärs riksdagens

bemyndigande att bilda sex av dessa: 1. en stiftelse för

forskarutbildning och profilforskning vid mindre och medelstora

högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt

för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet

samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten, 2. en

stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny

universitetsstruktur i södra Storstockholm, 3. en stiftelse för

förstärkt vårdforskning m.m., 4. en stiftelse för projektet

Internationellt Miljöuniversitet i Lund, 5. en stiftelse för

vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning

samt 6. en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt. När

det gäller den sjunde stiftelsen begär regeringen i proposition

1993/94:206 Innovationsstöd -- vilken proposition bereds av

näringsutskottet -- ett bemyndigande av riksdagen att bilda

denna med ändamål att främja innovationer.

Utskottet behandlar i det följande vart och ett av

regeringens förslag om bemyndiganden för sig. I anslutning till

förslaget om stiftelse 1 ovan (i fortsättningen kallad

stiftelse för särskild kompetensutveckling) tar utskottet

ställning till Socialdemokraternas och Vänsterpartiets

andrahandsyrkanden om användningen av fondmedlen.

Regeringens förslag om en stiftelse för särskild

kompetensutveckling innebär att denna skall ges tre

ansvarsområden, nämligen profilforskning vid de mindre och

medelstora högskolorna, kortfristiga satsningar på breddad

användning av informationsteknologin samt näringslivets

kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och

institut. Sammanlagt bör enligt förslaget 46,6 % av de medel

som nu är i fråga överföras till stiftelsen och fördelas för de

tre ändamålen så att 16,45 % skall gå till profilforskning

inom särskilda styrkeområden i samarbete med näringslivet,

13,7 % för att främja användning av informationsteknologin och

16,45 % till kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv

och universitet/högskolor.

Regeringen anser det angeläget att bygga vidare på de

erfarenheter som nu vinns vid vissa högskolor som en följd av

ett förändrat utbildningsutbud och samarbete med företagen.

Därför bör medel avsättas för att skapa möjligheter för mindre

och medelstora högskolor att ingå avtal om forskningssamarbete

i första hand med lokala företag. Forskningens inriktning skall

vara ett led i högskolans profilering och ha koppling till dess

grundutbildning. Högskolornas samarbete med näringslivet bör

enligt regeringens uppfattning utvecklas på så sätt att varje

högskola ges möjlighet att utveckla en avgränsad

forskningsinriktning med större djup. Stiftelsen bör upp till

en viss nivå, normalt omkring 50 %, kunna svara för

delfinansiering av sådan forskning, förutsatt att icke

offentliga intressenter, i första hand det regionala

näringslivet, är beredda att långsiktigt svara för resten.

Medlen bör också kunna användas för forskarutbildning. Därvid

åvilar den vetenskapliga ledningen ett universitet eller

fackhögskola med rätt att anta studenter till

forskarutbildning. Endast avkastningen på det kapital som

avsatts för det nu aktuella ändamålet bör få förbrukas. Som

skäl härtill anges att dessa resurser skall utnyttjas för en

varaktig delfinansiering i det samarbete mellan högskolor och

näringsliv som bör utvecklas.

Beträffande ökad användning av informationsteknologi pekar

regeringen på universitetens och högskolornas viktiga roll i

sammanhanget. Som kvalificerade användare av

informationsteknologi bör dessa gå i bräschen för den

informationsteknologiska utvecklingen. Denna öppnar möjligheter

till nya former av utbildning, bl.a. på distans, som ger ökad

tillgänglighet av utbildningar med bredd och kvalitet. Inte

minst för den kontinuerliga kompetensutvecklingen efter

grundutbildningen innebär ett ökat utnyttjande av

informationsteknologin och de därmed förändrade pedagogiska

villkoren en betydande fördel. Lärare och studenter kan fungera

tillsammans oberoende av tid och rum och ändå kommunicera på

ett sätt som upplevs som direkt. Studierna kan i större

utsträckning förläggas till den tid eleven eller studenten

väljer. Regeringen föreslår att den del av stiftelsens kapital

som avser främjandet av informationsteknologin får förbrukas

under relativt kort tid, dock inte kortare tid än fem år.

När det gäller det tredje ändamålet för stiftelsens

verksamhet, att stärka kunskaps- och kompetensutbytet mellan

näringsliv och universitet/högskolor, föreslår regeringen att

särskilda resurser avsätts dels för att finansiera utbildning

inom det tekniska området på doktors-, licentiat- och

magisternivå, dels för omstrukturering av

industriforskningsinstituten. Av det kapital som avsätts

(16,45 % av ifrågavarande medel) bör lägst 75 % avse de

nämnda ändamålen. Normalt bör insatser i detta syfte utgöra

delfinansiering. Denna del av kapitalet bör inte få förbrukas

på kortare tid än tio år. Den resterande delen av kapitalet,

25 %, får utnyttjas bl.a. som tillskott av aktiekapital i

industriforskningsbolag i samband med omstrukturering av

industriforskningssystemet. En särskild organisationskommitté

kommer att tillkallas av chefen för Näringsdepartementet efter

samråd med chefen för Utbildningsdepartementet med uppgift att

ombilda och omstrukturera dagens industriforskningsinstitut

till bolag samt medverka i tillkomsten av nya institut.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling

Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag

(andrahandsyrkanden) om användningen av återstoden av

löntagarfondsmedlen jämte några andra yrkanden med förslag om

hur medlen bör nyttjas.

I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 föreslås att de

kvarvarande medlen i Fond 92--94 i Allmänna pensionsfonden

skall delas upp i två fonder, Kompetensutvecklingsfonden och

Forskningsfonden. Den förra bör tilldelas 85 % av medlen, den

senare 15 %. Fondmedlen får förbrukas under en period på 3--6

år. Det samhälleliga intresset av fondernas verksamhet gör att

denna bör bedrivas enligt de regler som normalt gäller för

statlig verksamhet, vilket bl.a. innebär garantier för insyn,

rättssäkerhet och kontroll. Riktlinjerna för fondernas

verksamhet innebär i huvudsak följande.

Kompetensutvecklingsfonden bör medverka i att öka löntagarnas

och småföretagarnas kompetens. Ett högt kunskapsinnehåll i

produktionen och kompetenta, välutbildade löntagare krävs för

att uppnå förbättrad konkurrenskraft och därmed en god ekonomi.

För att uppnå största möjliga bredd och effektivitet krävs

insatser från individer, arbetsgivare och samhälle.

Utbildningsbehovet kan delas in i framför allt tre kategorier:

utbildning motsvarande grundskole- och

gymnasieskolekompetens

arbetsplatsanknuten vidareutbildning eller omskolning

individuellt bestämd och finansierad utbildning.

En prioriterad grupp är de kortutbildade som behöver

komplettera sin grundskoleutbildning, dvs. förvärva kunskaper

motsvarande årskurs 9. Därutöver skall målsättningen vara att

bereda alla som önskar det grundläggande gymnasieutbildning i

matematik, svenska, samhällskunskap och engelska. Sett över en

längre tidsperiod, t.ex. tio år, skulle det kunna innebära ca

100 000 vuxna i gymnasieutbildning årligen.

Arbetsplatsanknuten utbildning måste utformas i nära samspel

mellan arbetsgivaren, löntagarna och

experter/utbildningsanordnare. De långsiktiga behoven av ny

kompetens skall enligt motionen vara styrande för utbildningens

innehåll. Formerna för utbildningen kan variera: YTH,

högskolekurser, yrkesinriktad komvux, företagsintern utbildning

eller av studieförbunden anordnade kurser nämns som exempel.

För att analysera behoven, visa alternativ, skräddarsy

utbildningspaket och bidra till finansieringen av

utbildningsprogrammen behövs en regional organisation,

"regionala kunskapscentra", vilka skall vara små,

projektinriktade och obyråkratiska.

Beträffande Forskningsfonden pekar motionärerna ut tre

områden för fondens verksamhet:

kunskapsutbyte mellan näringsliv och högskola

forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

svensk medverkan i europeisk forskningssamverkan.

Som riktlinje bör gälla att en tredjedel av Forskningsfonden

avsätts till vartdera området. Motionärerna menar att

regeringens förslag i denna del kommer att innebära en styrning

till områden av intresse för de företag som har möjlighet att

uppträda som medfinansiärer i forskarutbildning. Stödet bör få

en sådan utformning att även de mindre och medelstora

företagens behov skall kunna beaktas. I motionen förs fram

förslag till åtgärder som skulle kunna medverka till att de

forskarutbildades mer generella färdigheter upptäcks och

utnyttjas av företagen. Exempelvis skulle finansiering av

kortare kurser och annan kortare vidareutbildning för

forskarutbildade kunna komma till stånd inom områden som ökar

deras attraktivitet för näringslivet. Vidare kan

"prao-perioder" av olika slag för forskarutbildade vara en

tänkbar åtgärd. I motionen framförs också att stöd bör ges i

olika former för att inom landet utnyttja patent som kommit

fram genom forskning. Från den av motionärerna föreslagna

forskningsfonden bör även medel tillföras de mindre och

medelstora högskolorna samt Högskolan i Luleå för fortsatt

uppbyggnad av forskningen där. Medlen bör avse förstärkning

utöver det som finansieras genom vanliga budgetmedel.

Motionärerna framhåller den ökade vikt som nu läggs vid

utvecklingen i de små och medelstora företagen och dessa

företags behov av tillgång till forskningsmiljöer i sin närhet.

Motionärerna föreslår slutligen att kostnader för svenskt

deltagande i EU:s forskningsprogram i viss utsträckning skall

kunna bestridas med medel från den i motionen föreslagna

forskningsfonden. De hänvisar till de förväntade, höga

kostnaderna för det svenska deltagandet och till att den

forskning som finansieras inom EU:s ramprogram oftast inte är

grundforskning utan avser noggrant definierade områden av

betydelse framför allt för utvecklingen av näringslivet i

Europa. Det vore olyckligt om de svenska insatserna här skulle

ske på bekostnad av möjligheterna till kvalificerad

grundforskning. I motionen hemställs att riksdagen av

regeringen begär förslag till lagstiftning i enlighet med de

riktlinjer som angivits för de ändamål som bör gälla för den av

motionärerna föreslagna kompetensutvecklingsfonden och

forskningsfonden.

I motion 1993/94:Ub682 (s) begärs i tre yrkanden att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i

motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94 för dels

finansiering av medlemskap i EG/EU:s ramprogram, dels

förstärkning av forskningsorganisationen vid de mindre och

medelstora högskolorna, dels ock närmare samverkan mellan

forskning och näringsliv. Motionen väcktes under den allmänna

motionstiden tidigare i år och överensstämmer i sak med

innehållet i den just redovisade motionen 1993/94:Ub75.

Även Vänsterpartiet tillbakavisar i motion 1993/94:Ub64

yrkande 2 regeringens förslag att bilda ett antal stiftelser

för forskningsändamål. Ifrågavarande medel bör enligt

motionärerna, vilket framgått tidigare, lyftas in i den normala

forskningspolitiska beredningsprocessen och deras fördelning

därmed bli föremål för riksdagens prövning vart tredje år.

Stiftelseformen innebär att riksdagen helt förlorar både

ansvaret och det demokratiska inflytandet. Regeringen skärper

dock kontrollen genom att hårt styra inriktningen på

stiftelsernas verksamhet, heter det i motionen. Motionens

yrkande 1 innehåller förslag till hur medlen skall fördelas.

Innebörden är i korthet att 40 % bör anslås till de ändamål

som anges i propositionen fördelade under de två år som

återstår av den forskningspolitiska anslagsperioden. I motionen

anges en fördelningsnyckel som täcker samtliga de stiftelser

vilka regeringen föreslagit. Medlen bör anvisas över närmast

berörda fakultetsanslag eller forskningsråd. Återstoden av

medlen, ca 58 %, bör anslås till ett kvalitetsprogram för

grundskola, gymnasieskola samt kompetenshöjande åtgärder.

Motionärerna hänvisar härvid till Vänsterpartiets motion

1993/94:Ub85 väckt med anledning av regeringens skrivelse

1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet. När det gäller

den nya informationsteknologin åberopar motionärerna vad de

anfört i motion 1993/94:T808 från allmänna motionstiden om

kraftiga satsningar på området. Informationsforskningen måste

inriktas inte bara mot det rent teknologiska utan även

innefatta humanistiska, demokratiska aspekter och

jämlikhetsaspekter. Man ser en fara i att alltför mycket fixera

sig vid EU:s byråkratiska informationssatsning i stället för

att satsa mer på Internet och andra mer dynamiska system

(yrkande 11).

I motion 1993/94:Ub722 (c) -- väckt under den allmänna

motionstiden -- anförs att löntagarfondsmedlen bör användas

till en fortsatt decentralisering och utbyggnad av den högre

utbildningen och forskningen ocn företrädesvis fördelas till de

mindre och medelstora högskolor som erhållit rätt att utfärda

magisterexamen (yrkande 2). Mitthögskolan bör enligt motion

1993/94:Ub686 (c) få i uppdrag att fungera som

pilot-/försöksorganisation vad gäller användningen av

informationstekniska hjälpmedel. För Mitthögskolan som har sin

verksamhet uppdelad på flera orter är en effektiv användning av

moderna informationstekniska hjälpmedel en mycket viktig faktor

för framgång, hävdar motionärerna.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och vad

motionärerna förordat anföra följande.

Utskottet anser liksom regeringen att stiftelser framstår som

en väl lämpad organisationsform för de olika insatser som

regeringen föreslår att de resterande medlen från Fond 92--94

skall användas till. Upprättandet av stiftelser innebär att ett

antal i förhållande till staten självständiga rättssubjekt

bildas. De ändamål som fastställs på grundval av riksdagens

beslut är bindande för stiftelsernas verksamhet. Genom

stiftelsernas oberoende ställning förenad med

stiftelseförvaltningens bundenhet till de av stiftaren givna

ändamålen uppnås en stabilitet och långsiktighet i

verksamheten, som är av betydelse för att främja de ändamål som

nu är i fråga. Utskottet vill understryka vad regeringen anför

om att det är angeläget att sådana administrativa lösningar

väljs som underlättar synergieffekter mellan verksamheter som

är besläktade, om än icke helt sammanfallande. Det främsta

exemplet på detta är, påpekar regeringen, sambandet mellan

kunskaps- och kompetensutbyte för näringslivet å ena sidan och

stödet till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

å den andra.

Beträffande den nu föreslagna satsningen på forskning vid de

mindre och medelstora högskolorna och deras samarbete med

näringslivet vill utskottet erinra om det förändrade

utbildningsutbud inriktat i huvudsak mot den privata sektorn

och näringslivet som vissa högskolor har fått. Utskottet ser

regeringens förevarande förslag som ett led i en fortsatt

positiv utveckling för att skapa slagkraftiga forsknings- och

utbildningsmiljöer. I det föregående har utskottet redovisat

regeringens förslag. Utskottet stödjer detta och vill i

sammanhanget framhålla vad näringsutskottet anför i sitt

yttrande (bilaga 3 till detta betänkande). Näringsutskottet

erinrar om att de övergripande målen för statens insatser

beträffande teknisk forskning och utveckling är att bidra till

följande (prop. 1992/93:173, bet. NU30):

att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den

svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell

verksamhet

att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa

gynnsamma förutsättningar för företagen

att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för

näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra

viktigaste konkurrentländer.

Näringsutskottet ser de förslag som läggs fram i förevarande

proposition som ändamålsenliga bidrag till strävandena att

stärka kompetensen inom näringslivet. Detta gäller förslagen

beträffande såväl informationsteknologin som näringslivets

kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och

institut. Det är enligt näringsutskottet mycket angeläget att

den näringslivsrelevanta forskningen och samspelet mellan

näringslivet och universiteten och högskolorna stärks. När det

gäller industriforskningsinstituten framhåller näringsutskottet

deras viktiga funktion som brygga mellan näringslivet och

universiteten/högskolorna. Det föreslagna

omstruktureringsarbetet bör enligt utskottet leda till att

industriforskningssystemet blir mer flexibelt. Näringsutskottet

tillstyrker regeringens förslag om bildande av en stiftelse med

uppgift bl.a. att främja informationsteknologianvändningen och

att stödja kunskaps- och kompetetensutbyte mellan näringsliv

och universitet, högskolor och institut.

Näringsutskottets socialdemokratiska ledamöter förordar ökade

satsningar på olika nationella branschprogram och instämmer,

med hänvisning till sin i yttrandet redovisade principiella

inställning, i vad i propositionen anförs om att ökade statliga

insatser beträffande informationsteknologin samt näringslivets

kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och

institut är angelägna. De tar dock avstånd från det

tillvägagångssätt som regeringen har valt.

Så långt näringsutskottet.

Mot bakgrund av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets

framförda förslag om en bred kompetenshöjning hos arbetskraften

vill utskottet erinra om de förslag om kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning som regeringen lägger fram i

propositionen. Utskottet behandlar dessa längre fram i detta

betänkande, men vill redan här notera att regeringen helt

nyligen tillsatt en utredning med uppgift att ta fram underlag

till fortsatta ställningstaganden i fråga om kvalificerad

eftergymnasial utbildning. I direktiven framhålls de särskilda

problem som kompetensuppbyggnaden kan innebära för de små och

medelstora företagen. Utredningen bör bl.a. beakta

möjligheterna att inom ett system för kvalificerad

yrkesutbildning tillgodose behoven av kontinuerlig

kompetensutveckling för anställda i mindre och medelstora

företag.

Med anledning av vad i motion 1993/94:Ub64 anförs om

informationsteknologin vill utskottet i likhet med regeringen

betona att det är en stor och viktig uppgift att mer allmänt

främja en positiv attityd till teknik i allmänhet och

informationsteknologin i synnerhet. Detta är en uppgift inte

minst för skolor, universitet och högskolor, för forskare och

företag. Behovet att utveckla informationsteknologin i

undervisningen gäller såväl inom högskolor och universitet som

inom annan eftergymnasial utbildning, liksom för grundskola och

gymnasieskola, i kommunal vuxenutbildning, vid folkhögskolor

och vid distansutbildning på olika nivåer. Utskottet utgår från

att de synpunkter som motionärerna för fram kommer att beaktas

i alla de sammanhang där en ökad användning av

informationsteknologin kommer i fråga.

Beträffande de förevarande yrkandena i motionerna

1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 hänvisar utskottet till vad som

nu anförts. Som utskottet ser det ligger önskemålen om

Mitthögskolan som pilotorganisation för användning av

informationstekniska hjälpmedel i linje med regeringens förslag

om informationsteknologin. Utskottet anser dock inte att

riksdagen bör uttala sig i frågan med anledning av motionen.

Vad gäller den senare motionen finner utskottet att även det

yrkandet såvitt avser decentralisering och utbyggnad av högre

utbildning och forskning sammanfaller med regeringens förslag i

nu berört avseende.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad utskottet har

anfört och till de övriga motiv som regeringen anför i

propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda

stiftelse för forskning vid mindre och medelstora högskolor,

främjande av informationsteknologianvändning samt för

forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet samt

för omstrukturering av industriforskningsinstituten. Riksdagen

bör sålunda avslå motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del

samt yrkandena 2 och 11, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i

motsvarande delar, 1993/94:Ub682 yrkandena 1, 2 och 3,

1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2.

I motionerna 1993/94:Ub52 (c, fp), 1993/94:Ub56 (s) yrkande

1, 1993/94:Ub57 (m, c) yrkande 2, 1993/94:Ub64 (v) yrkandena 10

och 12, 1993/94:Ub68 (c) yrkande 1 och 1993/94:Ub83 (s) anförs

betänkligheter när det gäller konsekvenserna av regeringens

förslag för de mindre och medelstora högskolorna.

Motionärerna menar att följden av de föreslagna riktlinjerna

för verksamheten med en stiftelse för särskild

kompetensutveckling -- vilka utskottet just tagit ställning

till -- blir att dessa högskolors verksamhet kommer att få en

alltför snäv inriktning på näringslivet i den närmaste

omgivningen och begränsar högskolornas frihet att välja

samarbetspartner. Man ser helst att någon begränsning till

profilforskning inte anges. Flera motionärer ser i

förslaget en risk för "regionalisering" av de mindre och

medelstora högskolorna. Det ifrågasätts också om de små och

medelstora företagen kan satsa erforderliga medel. Regeringens

förslag förutsätter ett starkt regionalt näringsliv. Enligt

motion 1993/94:Ub64 bör medel avsedda för långsiktigt samarbete

med näringslivet även kunna avse offentliga institutioner,

t.ex. kommuner och landsting. Samma motionärer menar att ett

okritiskt anammande av företagskulturens värderingar hotar att

i grunden förändra forskarsamhället.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet erinrar om att ett av de mest prioriterade områdena

vid riksdagens beslut våren 1993 om forskningspolitiken var

kunskapsutbytet mellan de vetenskapliga institutionerna och

framför allt forskningen och utvecklingsarbetet i företagen.

Det var då uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten,

högskolorna och näringslivet var otillräckligt. Utskottet strök

för egen del under vad i ett par motioner framhållits om de

mindre och medelstora högskolornas viktiga roll i samarbetet

med näringslivet och framhöll därvid dessa läroanstalters stora

ansvar när det gäller att genom forskningsinformation och

kontaktverksamhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars

utveckling kan främjas därigenom, tillgång till högskolornas

kunskaper. Utskottet betonade betydelsen av att de mindre och

medelstora högskolorna utvecklades. Härigenom gynnas framför

allt närområdena, anförde utskottet (bet. 1992/93:UbU15 s. 27).

Utskottet vill i nu förevarande sammanhang också erinra om att

riksdagen inte hade något att erinra mot vad regeringen anfört

om de krav som borde ställas på universitet och högskolor att

utveckla förmågan till förnyelse på forskningens område och ta

sig an nya problem och utmaningar.

Vad regeringen nu föreslår om resurser för att utveckla de

mindre och medelstora högskolornas forskning mot nischer av hög

kvalitet riktade mot väsentliga näringslivsbehov betraktar

utskottet som ett led i den av riksdagen beslutade

forskningspolitiken och näringspolitiken.

Det är enligt utskottet uppenbart att de mindre och

medelstora högskolornas förutsättningar för ökad samverkan med

industrin och näringslivet i den egna regionen är särskilt

goda. Dessa samverkansmöjligheter bör tas till vara. Detta

skall emellertid inte hindra högskolorna att samarbeta med

företag och organisationer var dessa än är belägna i landet.

Utskottet betonar att högskolorna har möjligheter att utveckla

en profil på andra områden än vad här är aktuellt med hjälp av

statsmedel eller externa medel.

Det bör också -- med anledning av vad som anförs i motionerna

-- slås fast att högskolornas integritet inte får sättas i

tvivelsmål. Ett ömsesidigt åtagande av högskola och företag vad

gäller forskning och forskarutbildning skall inte kunna

inkräkta på den öppenhet som gäller exempelvis redovisning av

forskningsresultat i avhandlingar och det utbyte av resultat

och erfarenheter som är självklart i forskarvärlden. Utskottet

förutsätter att såväl regeringen som högskolemyndigheterna

själva uppmärksamt följer utvecklingen i nu berörda hänseenden.

Utskottet utgår även från att riksdagen, t.ex. i anslutning

till de återkommande forskningspolitiska propositionerna,

bereds tillfälle att ta del av högskolornas erfarenheter från

nu ifrågavarande stiftelses verksamhet.

Utskottet anser sammanfattningsvis att de förevarande

yrkandena inte bör föranleda något särskilt uttalande av

riksdagen. Utskottet tillstyrker således vad regeringen har

förordat om profilforskning och avstyrker därmed motionerna

1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2,

1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68 yrkande 1 och

1993/94:Ub83.

Utskottet tar i detta sammanhang upp ett par motionsyrkanden

från allmänna motionstiden, vilka mer allmänt tar sikte på

högskole- och utbildningspolitiken.

Ny demokrati anger i sin partimotion 1993/94:Ub365 yrkande 15

vad som bör vara grundläggande för akademisk utbildning och

forskning i världsklass. Motionärerna tror på den klassiska och

historiska friheten för akademierna, också som en garant för

ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle. De fäster stor vikt

vid kvaliteten. Beslut om satsningar på kvalitet skall fattas

inom de enskilda lärosätena under i första hand deras egen

kontroll. Varje lärosäte bör för sig kontrollera kvaliteten på

de studerande som accepteras. I motionen uttrycks oro över

framväxten av högskolor som i Sverige kallas högskolor utan att

vara det enligt vedertagna internationella normer. Akademiska

lärosäten skall vara fria, självständiga enheter enligt gammal

västerländsk tradition med ett minimum av statlig styrning. De

skall fritt konkurrera med varandra om studenter, lärare och

forskare etc. Det föreslås i motionen att alla de högskolor som

i dag saknar fasta forskningsresurser skall kunna skaffa sig

detta genom att själva fatta beslut om ett fast samarbete med

någon av de i dag befintliga högskolorna som har fasta

forskningsresurser.

Enligt Vänsterpartiets partimotion 1993/94:Ub714 yrkande 1

bör en likvärdig högskola av hög kvalitet över hela landet

eftersträvas, i vilken den enskilde studentens inflytande och

behov ställs i centrum. En gemensam central reglering av

högskolan ser motionärerna som en garanti för att enskilda

studenter får en likvärdig utbildning. De avvisar regeringens

valfrihetsrevolution på högskoleområdet. En ökad

differentiering av högre utbildning gynnar de redan starka.

Genom tillskapandet av stiftelser läggs stora resurser utanför

de demokratiska instansernas kontroll. I stället bör en

expansiv forskningspolitik under allmänhetens kontroll stödjas,

likaså en internationellt högtstående forskning och utbildning

med ett världsomspännande perspektiv.

Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att

riksdagen hösten 1992 fattade beslut om en helt ny högskolelag

som grundval för en kraftig avreglering av verksamheten inom

universitet och högskolor och därmed en ökad självständighet

för dessa (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). Regeringens

strategi för förändring av universitets- och högskolesystemet

innefattade

ökad frihet för och skapande av incitament för utveckling

och kvalitet inom statliga universitet och högskolor

införandet av fasta och entydiga regler för relationerna

mellan staten och fristående universitet och högskolor

förändrat, icke-statligt huvudmannaskap för vissa

universitet och högskolor.

I samma proposition drogs riktlinjerna upp för ett nytt

system beträffande dimensionering och resurstilldelning.

Utgångspunkten för resurstilldelningssystemet var att

resurserna skulle utnyttjas effektivt, samtidigt som kvaliteten

skulle höjas och förnyelsen främjas. Dessutom borde

studenternas efterfrågan få genomslagskraft både vad gäller val

av utbildning och av universitet eller högskola. Det nya

systemet skulle införas successivt under den närmaste

treårsperioden, med beaktande av de efter hand vunna

erfarenheterna. Inom ramen för detta nya styrsystem, som

riksdagen godkände hösten 1992, utformades regeringens förslag

till beslut om treårsbudget för grundutbildningen vid

universitet och högskolor för den innevarande treårsperioden,

vilket riksdagen i huvudsak biföll (prop. 1992/93:169, bet.

UbU14, rskr. 363). I den nu föreliggande propositionen begär

regeringen att riksdagen skall godkänna principer för

utformningen av en kvalitetsdel i resurstilldelningssystemet

för grundläggande högskoleutbildning. Vidare framlägger

regeringen förslag till principer för utformning av

resultatrelaterade fakultetsanslag. Utskottet behandlar dessa

båda förslag i det följande (s. 55--61).

Riksdagens beslut våren 1992 om ny central

myndighetsorganisation för högskolan innefattade bl.a. ett

sekretariat för utvärdering bestående av ett antal framstående

akademiker, till vars förfogande skulle stå ett litet men

synnerligen kvalificerat kansli (prop. 1991/92:76, bet. UbU18,

rskr. 195). Detta sekretariat, sedermera benämnt

Kanslersämbetet, har till uppgift att granska och främja

kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor. Enligt

förordningen med instruktion för Kanslersämbetet (SFS 1993:886)

skall ämbetet bl.a. främja utvecklingen av system för att

bedöma och säkra kvaliteten.

Mot bakgrund av vad utskottet här har redovisat om

förändringar på högskoleområdet under de två senaste åren och

med hänvisning till den uppföljande verksamhet som för

närvarande pågår avstyrker utskottet bifall till motionerna

1993/94:Ub365 yrkande 15 och 1993/94:Ub714 yrkande 1.

De av utskottet just beskrivna förändringarna inom högskolan

utgör bakgrunden till ett resonemang i motion 1993/94:Ub681 (s)

som tar sikte på en ny gemensam forskningsorganisation för de

mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna

pekar på att universitet/högskolor nu i stort sett själva

får besluta om inriktningen av sitt utbildningsutbud och att

detta i praktiken påverkar förutsättningarna för forskning vid

de mindre och medelstora högskolorna. Visserligen omfattas

dessa högskolor av verksamhetsområdet för de olika fakulteterna

vid universitet och sådana högskolor som har egna fasta

forskningsresurser, men, framhålls det i motionen, en mindre

högskola kan etablera utbildning inom i stort sett vilket

område som helst. Detta innebär att där kan komma att anställas

lärare inom ett i princip obegränsat fält. Förhållandet ger en

ny utgångspunkt för att aktualisera frågan om den principiella

organisationen för forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna. Motionärerna fäster också uppmärksamheten på de

"forskningsstödjande åtgärder" som nu nått en sådan omfattning

att det förefaller svårt att upprätthålla en rimlig distinktion

mellan dessa och vad som rätteligen bör betecknas som

forskning. Ett förslag som närmare bör diskuteras i det

sammanhanget är att göra någon form av rikstäckande

organisation för forskningen vid de mindre och medelstora

högskolorna, som då gemensamt skulle kunna dela på ett

fakultetsanslag för humaniora, ett för naturvetenskap etc.

(yrkande 5).

Utskottet berörde för ett år sedan vid behandlingen av den

forskningspolitiska propositionen frågan om

fakultetsorganisationen, visserligen utifrån en annan

frågeställning, nämligen huruvida den nuvarande

fakultetsindelningen var ändamålsenlig (bet. 1992/93:UbU15

s. 31). Utskottet utgick från att regeringen i nästa

forskningsproposition skulle redovisa sina överväganden i

frågan. Utskottet underströk emellertid att det ingår i

universitetens och berörda högskolors normala ansvar att finna

former för den samverkan som i olika avseenden kan anses

behövlig.

I den nu föreliggande propositionen berör regeringen frågan.

Det kan nämligen, heter det i propositionen, ifrågasättas om

inte vissa regleringar som alltjämt styr universitetens och

högskolornas verksamhet på sikt skulle behöva avvecklas, så att

dessa kan ges reella möjligheter att axla det ansvar för

forskningens kvalitet och förnyelse de är ålagda att bära. En

sådan frågeställning berör den nuvarande centralt fastställda

fakultetsstrukturen (prop. s. 23). Regeringen menar att det

finns anledning att överväga förändringar och anför som skäl

härför de förändringar som skett i finansiering av forskning

genom tillkomsten av de nya stiftelserna för forskning, det

europeiska forskningssamarbetet, m.m. Enligt utskottets

uppfattning kan även den nuvarande anslagskonstruktionen och de

allt större anslagen för att främja forskning vid de mindre och

medelstora högskolorna anföras som motiv för överväganden i

frågan, varvid sådana synpunkter som framförs i motionen

naturligen bör beaktas.

Med hänvisning till vad utskottet anfört och till att

regeringen avser att återkomma i frågan om eventuell ändring i

högskolans regelsystem anser utskottet att någon riksdagens

särskilda åtgärd nu inte är påkallad, varför utskottet

avstyrker bifall till yrkandet.

Ett uttalande av riksdagen om social forskning och

tjänsteforskning begärs i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande

17. Motionärerna vill se särskilda forskningspolitiska insatser

med tvärvetenskaplig profil riktade mot den offentliga sektorn

samt ett generellt ökat samarbete mellan högskola och samhälle

i dessa frågor.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet konstaterade för ett år sedan, vid behandlingen av

den forskningspolitiska propositionen, att tyngdpunkten i

forskningspolitiken och i den tekniska utbildningen var

inriktad mot varuproduktion för att förbättra och utveckla

olika varors egenskaper (bet. 1992/93:UbU15 s. 74 f.).

Utskottet pekade på att samhället till två tredjedelar består

av personer som är anknutna till tjänstesektorn. Forskningen på

detta område är eftersatt, anförde utskottet, trots att den

stora konkurrenspotentialen i framtiden kommer att ligga i hur

tjänsterna utformas. Utskottet erinrade om att regeringen redan

i 1990 års forskningspolitiska proposition hade anfört att det

behövdes inte bara ett ökat utvecklingsarbete utan också en mer

omfattande grundforskning än hittills när det gällde det

offentliga området (prop. 1989/90:90 s. 452). På förslag av

ett enigt utskott gav riksdagen som sin mening regeringen till

känna vad utskottet anfört om forskning inom tjänstesektorn

(rskr. 1992/93:388).

Det är fortfarande utskottets uppfattning att forskning inom

tjänstesektorn är mycket angelägen. Utskottet hänvisar till de

motiv härför som utskottet anförde för ett år sedan. Som

utskottet ser det accentueras behovet än mer av den fortsatta

utvecklingen vad gäller forskningssatsningarna. Utskottet har i

det föregående ställt sig bakom åtgärder till stöd för

utveckling av den näringslivsinriktade forskningen och

instämmer i vad regeringen anfört om en för landet nödvändig

kompetensutveckling. De beslut och åtgärder från statsmakternas

sida som följer härav och de satsningar som nu görs till följd

av riksdagens beslut om forskning för ett år sedan får enligt

utskottet inte leda till att sådana områden kommer i skymundan

där inte i första hand varor produceras. Utskottet förutsätter

att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och senast inför

nästa budgetperiod föreslår de åtgärder som erfordras för att

främja forskning inom tjänstesektorn.

Med det anförda instämmer utskottet i syftet med motion

1993/94:Ub64 yrkande 17. Emellertid är ett särskilt uttalande

av riksdagen enligt utskottets uppfattning nu inte påkallat,

varför bifall till yrkandet avstyrks.

Livsmedelsforskningen behandlas i motion 1993/94:Ub65

(m). Det föreslås åtgärder för att stärka livsmedelsindustrins

konkurrenskraft på en öppen Europamarknad. Det kunnande som

finns vid universiteten används dåligt av framför allt de små

och medelstora företagen. Enligt motionärerna skulle ett

livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram och ett

sammanhållet livsmedelstekniskt forskningscentrum på ett

effektivt sätt bidra till att utveckla produkter samt öka

kompetens och kunnande inom sektorn. De förutsättningar för FoU

inom livsmedelsområdet som beskrivs i motionen borde kunna leda

till projekt inom ramen för strategisk forskning.

Näringsutskottet har yttrat sig över motionen och anför bl.a.

följande (bilaga 3 till detta betänkande).

Frågan om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program

som tas upp i motion 1993/94:Ub65 (m) har, som tidigare

redovisats, nyligen behandlats av näringsutskottet (bet.

1993/94:NU15 s. 74). Som redan nämnts anförde utskottet då

bl.a. att staten och livsmedelsindustrin bör samarbeta för att

söka åstadkomma en ökning av den jämförelsevis låga FoU-andel

som för närvarande råder för denna industri. Näringsutskottet

vill i detta sammanhang peka på att den ökade flexibilitet i

industriforskningssystemet som förslagen i propositionen kan

väntas leda till, liksom tillkomsten av teknikbrostiftelserna,

bör underlätta ett sådant samarbete mellan staten och

livsmedelsindustrin. Med det anförda avstyrker utskottet den

nämnda motionen.

Även näringsutskottets socialdemokratiska ledamöter avstyrker

motionen, men med hänvisning till vad som anförts i en

reservation till det näringspolitiska betänkande (bet.

1993/94:NU15 s. 116) om att ett sådant program -- inom en

kostnadsram på 25 miljoner kronor -- borde inrättas.

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad majoriteten i

näringsutskottet har anfört och avstyrker därmed bifall till

motionen. Utskottet noterar i sammanhanget att

regeringskansliet, enligt vad utskottet under hand erfarit, har

överlämnat inkomna förslag avseende bl.a. forskning på

livsmedelsområdet till de strategiska forskningsstiftelserna.

I motionerna 1993/94:Ub56 (s) yrkandena 3, 4 och 5 och

1993/94:Ub73 (m), med i det närmaste likalydande motiveringar,

yrkas om tillkännagivande av riksdagen vad gäller forsknings-

och utbildningsverksamhet för att stärka den nationella

kompetensen inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet. Den

sistnämnda motionens yrkande tar uttryckligen sikte på

utvecklingen av ett nationellt riskcentrum i Karlstad.

Yrkandena i den förra är mer allmänt hållna och talar bl.a. om

fortlöpande utvärdering av forsknings- och

utbildningsverksamheten på området. I båda motionerna anges

behov av medel på mellan ca 20 och 40 miljoner kronor per år

för verksamheten i Karlstad.

Även i motion 1993/94:Ub54 (v) behandlas det nu aktuella

riskcentrum, för vilket anges ett medelsbehov av ca 24 miljoner

kronor för de närmaste två åren. Regeringen bör på lämpligt

sätt garantera en finansiering av verksamheten. Motionärerna

vill inte utesluta att en del av de utskiftade löntagarfonderna

används för ändamålet.

Utskottet utgår från att motionärerna åsyftar det Risk- och

beredskapscentrum i Karlstad som försvarsutskottet behandlade

under föregående riksmöte (bet. 1992/93:FöU13).

Försvarsutskottet anförde då bl.a. följande.

Enligt utskottets uppfattning behöver ett flertal frågor

övervägas närmare innan ställning kan tas till det föreslagna

risk- och beredskapscentret. Sådana överväganden kan lämpligen

ske i den av regeringen nyligen tillsatta utredningen (Fö

1992:3) om påfrestningar och risker i det fredstida samhället

samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del (Hot- och

riskutredningen).

Även under innevarande riksmöte har försvarsutskottet

behandlat frågan och då utgått från att Hot- och

riskutredningen, som skall lämna sina förslag senast vid

utgången av år 1994, i sina överväganden om ett Risk- och

beredskapscentrum även tar hänsyn till den information i frågan

som tillkommit sedan ärendet senast behandlades av riksdagen

(bet. 1993/94:FöU9).

Såvitt avser motionärernas mer allmänt hållna förslag om den

ifrågavarande forsknings- och utbildningsverksamheten hänvisar

utskottet till vad försvarsutskottet har anfört i frågan och

avstyrker därmed motionerna i motsvarande delar. När det gäller

önskemål om särskilda resurser till Risk- och beredskapscentrum

i Karlstad är utskottet inte nu berett att tillstyrka något

särskilt uttalande härom. Frågan om resurser för detta centrum

bör prövas inför 1996 års forskningsproposition. Det ankommer

inte på riksdagen att närmare ange vilka speciella

forskningsprojekt som bör kunna komma i fråga för stöd med

medel ur de tidigare löntagarfonderna. Med hänvisning härtill

avstyrks motionerna även i dessa delar. Utskottet noterar i

sammanhanget att, enligt vad utskottet under hand har erfarit,

regeringskansliet har överlämnat inkomna förslag om forskning

inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet till närmast

berörda strategiska forskningsstiftelse.

Högskolan i Karlstad skulle enligt motion 1993/94:Ub69

(c, m) kunna utgöra ett naturligt centrum för

skogsindustriell forskning och utbildning. Motionärerna

redovisar mycket goda förutsättningar för detta och framhåller

att de värmländska naturtillgångar som kan nyttjas i den

skogsrelaterade industrin bör tas till vara. En samverkan inom

denna sektor i ett skogsindustriellt nätverk för FoU-insatser

skulle utan tvekan betyda en regional stimulans av stor

strategisk betydelse och är en nationell angelägenhet, heter

det i motionen.

Utskottet erinrar om att statsmakterna våren 1993 beslutade

om riktlinjer för den innevarande budgetperioden beträffande

forskningsresurserna, däri inbegripet resurser för

skogsforskning (prop. 1992/93:170, bet. UbU13 och 15, rskr. 389

resp. 388). Det ankommer på berörda högskolor att med

tillgängliga resurser organisera verksamheten på det sätt som

de finner mest ändamålsenligt för att tillgodose skilda behov.

Utskottet har i det föregående, liksom regeringen, framhållit

det angelägna i att högskolorna och näringslivet etablerar

samarbete när det gäller forskning och utveckling. Det är de

samarbetande parterna som har att söka ekonomiskt stöd för

sådan verksamhet hos anslagsgivande organ, såväl offentliga som

enskilda. Något riksdagens uttalande om sådant stöd för

speciella projekt bör inte komma i fråga, anser utskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

2.2 Högre utbildning och forskning i Stockholms län

I Stockholms län finns ett universitet och tolv andra

statliga högskolor, nämligen Stockholms universitet, Karolinska

institutet (KI), Kungl. Tekniska högskolan (KTH),

Danshögskolan, Dramatiska institutet, Grafiska institutet och

Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (som

dock den 1 juli 1994 går samman med Stockholms universitet),

Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan,

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm

(LHS), Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i

Stockholm. Den sammanlagda omfattningen motsvarar innevarande

budgetår drygt 37 000 helårsstudenter.

Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna.

Stockholms universitet har dock ca 330 helårsstudieplatser

förlagda till olika kommuner på Södertörn. KI har en betydande

del av sin verksamhet förlagd till Huddinge. KTH bedriver

ingenjörsutbildning i flera kommuner, bl.a. Haninge och

Södertälje. LHS har en mindre del av verksamheten lokaliserad

till Södertälje.

Under de senaste tio åren har riksdagen så gott som årligen

behandlat förslag i motioner om att bygga ut den högre

utbildningen i Stockholmsområdet och därvid förlägga sådan

utbildning till den södra delen av länet. Även omlokalisering

av befintlig utbildning från Stockholms universitet i Frescati

till den södra länsdelen har aktualiserats i motioner.

Bakgrunden till förslagen har varit att de statliga

högskoleenheterna i Stockholm har sin huvudsakliga verksamhet

på norra sidan av Stockholm, vilket skapat en inomregional

obalans. Motionärerna har påtalat den låga genomsnittliga

utbildningsnivån hos befolkningen i de södra länsdelarna samt

behovet av tillgång på välutbildad personal för att stimulera

utvecklingen i näringslivet i dessa områden. Efter förslag i

betänkandet UbU 1986/87:31 (rskr. 1986/87:352) gav riksdagen

regeringen som sin mening till känna att en förutsättningslös

utredning borde göras av frågan om den framtida

högskoleutbildningen bl.a. i södra delen av Stockholms län.

Den av riksdagen begärda utredningen redovisade

sina bedömningar och förslag i ett betänkande (Ds 1989:33)

rörande södra delen av Stockholms län. Utredaren föreslog en

kraftig förstärkning, i olika former, av högskoleutbildningen

på Södertörn. Till Södertörn räknade han följande sju kommuner:

Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje och

Tyresö. Utbyggnaden borde ske inom den högskoleorganisation som

redan fanns i länet och inriktas på nya kombinationer över

existerande ämnesgränser. Stockholms universitets utbildning på

Södertörn, jämte KTH:s del i eventuella gemensamma

utbildningar, borde på sikt få en volym om minst 1 500

årsstudieplatser, vilket för universitetets del borde ske genom

omlokalisering till Södertörn av en del av den befintliga

verksamheten i Frescati. Huvuddelen borde enligt utredningen

förläggas till Haninge.

I budgetpropositionen år 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s.

193) anförde utbildningsministern att han anslöt sig till

förslaget om koncentration till Haninge och att en riktpunkt

för den fortsatta planeringen borde vara att universitetets

utbildning på Södertörn, inklusive de delar som KTH kunde komma

att medverka i, inom ramen för då tillgängliga resurser senast

budgetåret 1992/93 skulle omfatta ca 500 årsstudieplatser.

Med anledning av vad utbildningsministern anfört och av

förslagen i flera motioner med olika inriktning uttalade

utskottet att riksdagen inte borde fatta något beslut om

omfattningen av sådan högskoleutbildning som Stockholms

universitet och KTH skulle förlägga till de södra länsdelarna.

Det borde nämligen enligt utskottet ankomma på de berörda

högskoleenheterna att själva pröva vilken högskoleutbildning

som kunde förläggas till Södertörn (bet. 1989/90:UbU18).

Riksdagen ställde sig bakom vad utskottet anfört.

Med hänvisning till detta ställningstagande avslogs vid

påföljande riksmöte då väckta motioner om utbyggnad av

högskoleutbildningen på Södertörn (bet. 1990/91:UbU12).

När motsvarande motionsyrkanden behandlades vid 1992/93 års

riksmöte hänvisade utskottet till vad utbildningsministern

anfört i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens

(prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) angående behovet

av olika former av decentraliserad utbildning och

distansutbildning samt om universitetens och de tekniska

högskolornas särskilda ansvar i detta avseende. I nämnda

proposition föreslog regeringen att det i utbildningsuppdraget

till Stockholms universitet för den förestående treårsperioden

skulle ingå att universitetet skulle anordna utbildning

motsvarande minst 275 helårsstudenter per år i anslutning till

forskningsparken Novum i Huddinge. Utskottet, som noterade

detta, förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen när

det gäller högskoleutbildning på Södertörn och avstyrkte

motionsyrkandena om tillkännagivande. Riksdagen beslutade

enligt utskottets förslag.

Stockholms universitet framförde i sin anslagsframställning

för budgetåret 1994/95 intresse av att en fortsatt utbyggnad av

grundläggande högskoleutbildning i Stockholmsområdet förläggs

utanför Frescatiområdet. Mot bakgrund av detta gav

utbildningsministern i november 1993 i uppdrag åt en sakkunnig

inom Utbildningsdepartementet att utföra en förstudie rörande

möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i

Stockholm till ett nytt campus. I direktiven för uppdraget, som

skulle vara slutfört den 15 december samma år, framhölls att

förstudien borde belysa de akademiska, pedagogiska,

administrativa, resursmässiga och lokaliseringsmässiga

aspekterna på ett sådant campus. Alternativa

lokaliseringsmöjligheter borde belysas, varvid närhet till

universitet och högskolor i Stockholmsområdet skulle beaktas.

Redovisning av kostnader samt förslag till finansiering skulle

vidare lämnas.

Förstudien redovisades i mars 1994 i rapporten Campus för

mångfald. Utredaren föreslår där att ett nytt universitet eller

en fristående myndighet med uppgift att beställa utbildning

inrättas. Enligt förstudien bör campus antingen lokaliseras

till innerstaden, och då i City eller på Södermalm, eller

utformas som ett mer traditionellt campus och lokaliseras till

Kvarnholmen i Nacka kommun.

I propositionen lägger regeringen nu fram förslag om en ny

universitetsstruktur i södra Storstockholm. Det finns enligt

regeringens mening skäl att förutsätta att behovet av högre

utbildning kommer att fortsätta att öka. En framtida expansion

måste därför också ske i Stockholmsområdet, anför regeringen.

Jämfört med övriga län gäller för Stockholm

att andelen högskoleutbildade i arbetskraften är 50 % högre

än riksgenomsnittet

att antalet sökande till universitet och högskolor i

Stockholms län har varit extremt stort

att andelen högskolenybörjare är lägre än riksgenomsnittet

att antalet ungdomar under 1990-talet inte minskar lika

mycket i Stockholmsregionen som i resten av landet

att utbudet av kurser för fortbildning och vidareutbildning

är bra, men på bekostnad av ungdomsutbildningen vilket medfört

en stark konkurrens bland ungdomsstudenterna.

Den fortsatta utbyggnaden bör enligt regeringen ske på ett

sådant sätt att huvudstadens naturliga styrka kan tas till

vara. Utöver de skäl som låg till grund för att ge uppdraget om

förstudien framhåller regeringen att Stockholm har ett unikt

läge i den nya Östersjöregion som avtecknar sig efter

Östeuropas frigörelse. Mot den bakgrunden är det viktigt att

Stockholm som nod i Östersjösamarbetet får en sådan tyngd att

de befolkningsmässigt starkare konkurrenterna, bl.a. S:t

Petersburg, kan balanseras också när den ryska ekonomin

återhämtat sig, heter det i propositionen (s. 57).

Den nya universitetsstruktur för södra Storstockholm som

föreslås i propositionen avses få ett brett utbildningsutbud

och en profilerad men ämnesmässigt bred forskning och

forskarutbildning. En struktur uppbyggd kring tre tyngdpunkter

med inriktning på humaniora, samhällsvetenskap och kultur

respektive medicin och vård samt teknik bör eftersträvas.

Styrelsen för Stockholms universitet bör enligt regeringen få

ansvaret för att vid sidan av sin nuvarande verksamhet i

Frescati leda en ny Söderstruktur. Universitetet avses få två

skilda utbildningsuppdrag och takbelopp. Grundutbildningen inom

Söderstrukturen finansieras på samma sätt som annan

grundläggande högskoleutbildning. Det rör sig dels om den

expansion som redan beslutats för Stockholms universitet, dels

om omfördelningar inom Stockholmsområdet, anför regeringen. För

forskningen vid den nya universitetsdelen bör en

tvärvetenskaplig forskningsorganisation inrättas. Något

slutligt ställningstagande i fråga om lokalisering av

verksamheten bör enligt regeringen inte göras på det här

stadiet.

Tre motioner tar upp frågan om behovet av utbyggnad av

högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen.

Enligt motion 1993/94:Ub63 (m) är det inte självklart att

Stockholmsregionen bör få ett tredje universitet (utöver de två

i Stockholm och Uppsala). Södra Stockholm är inte den ort som

är den naturliga för utbyte med Mellaneuropas tidigare

kommuniststater eller med de baltiska länderna. Lund, Växjö och

Linköping ligger bättre till, anför motionärerna. Någon

genomgripande analys av vad som är den för landet lämpligaste

strukturen för universitetsväsendet har inte genomförts.

Motionärerna anser det inte osannolikt att det vore bättre att

bygga ut de tidigare universitetsfilialerna.

I motionerna 1993/94:Ub81 och 1993/94:Ub82 (båda s), som i

denna del är likalydande, anförs tvärtom att det behövs en

snabb utveckling av högre utbildning och forskning i

Stockholmsregionen (yrkande 1 i båda motionerna). Regeringens

förslag innebär enligt dessa motionärer att trots att frågan om

lokalisering och organisation forceras fram, skjuts ökningen av

antalet platser på framtiden på ett olyckligt sätt.

Stockholmsregionen skall också de närmaste åren ha sin del av

den ökning av den högre utbildningen som sker, anför de.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag om en ny

universitetsstruktur i södra Storstockholm just har sin grund i

bedömningen att utbildningen i Stockholmsområdet måste

expandera, men inte kan göra det i Frescati. Utskottet delar

denna bedömning och anser därför att riksdagen bör avslå motion

1993/94:Ub63. Vidare vill utskottet påminna om att den

treårsbudget som antogs för den grundläggande

högskoleutbildningen vid förra riksmötet innebär att anslagen

för grundutbildning ökar vid Stockholms universitet med ca 14

miljoner kronor budgetåret 1994/95 och med ytterligare ca 6

miljoner kronor budgetåret 1995/96. Vid KTH är ökningen drygt

23 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och drygt 8 miljoner

kronor budgetåret 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr.

363). Mot den bakgrunden anser utskottet att något

tillkännagivande i enlighet med motionerna 1993/94:Ub81 yrkande

1 och 1993/94:Ub82 yrkande 1 inte är befogat, varför riksdagen

bör avslå även dessa.

Riksdagen informeras i propositionen även om de diskussioner

som Utbildningsdepartementet initierat med de konstnärliga

högskolorna i Stockholm, angående en eventuell samlokalisering

av dessa. Det konstnärliga rektorskonventet har i princip

ställt sig bakom tanken. Regeringen konstaterar i anslutning

till synpunkter som har framförts av det konstnärliga

rektorskonventet att en samlokalisering till en central plats

inom Stockholm med fortsatt goda möjligheter till nära

kontakter med olika kulturinstitutioner skulle få positiva

effekter inom de pedagogiska, konstnärliga, kulturpolitiska och

administrativa områdena. Den avsedda samlokaliseringen innebär

inte någon ändring av högskolornas ställning som självständiga

högskolor.

En samlokalisering är enligt regeringen möjlig att genomföra

i anslutning till de lokaler som Konstfack och Dramatiska

institutet förfogar över. På sikt går det att samla alla

konstnärliga utbildningar utom Konsthögskolan till detta

område. En samlad lokalisering också av konstnärlig utbildning

till södra Stockholmsområdet tillsammans med annan utbildning

framstår dock enligt regeringen som ett attraktivt alternativ.

Regeringen begär i propositionen bemyndigande att vidta

förberedelseåtgärder för etablering av en ny

universitetsstruktur i Stockholmsområdet. Ytterligare

analyser bör genomföras innan detaljerade ställningstaganden

görs till den nya universitetsstrukturen. Preciseringar bör

sålunda enligt regeringen göras när det gäller

verksamhetens inriktning och omfattning

lokalbehov

lokaliseringar samt förutsättningarna för att tillgodose

dessa med goda kommunikationer

behov av förbättringar av infrastrukturen för att uppnå en

god funktion och arbetsmiljö i den nya universitetsstrukturen

Söderstrukturens organisation inkl. nya alternativa former

för styrning och ledning

kostnader och finansiering för strukturen.

Regeringen har nyligen tillsatt en organisationskommitté för

att förbereda etableringen av den nya universitetsstrukturen

och samlat utreda vissa andra frågor rörande lokalförsörjningen

för högre utbildning i Stockholm. I avvaktan på riksdagens

ställningstagande har regeringen uppdragit åt

organisationskommittén att ta fram ytterligare planerings- och

beslutsunderlag (dir. 1994:34).

Socialdemokraterna anför i kommittémotionen 1993/94:Ub74 (s)

yrkande 6 att frågan om omfattning, inriktning och lokalisering

av högskoleutbildning på Södertörn måste få en samordnad och

långsiktig lösning. Ärendet måste beredas på sedvanligt sätt,

varför motionärerna avvisar tanken på att nu enbart tillsätta

en organisationskommitté. I stället förordar de en utredning,

som skall vara mera förutsättningslös i lokaliserings- och

organisationsfrågor än vad regeringen förordat, men inriktas på

högskoleutbildning på Södertörn (yrkande 8). Utredningen måste

enligt motionärerna få en bred sammansättning med

parlamentariskt inslag från regionen men också med företrädare

för nationella intressen och intressenter från de olika berörda

högskoleenheterna. Det av regeringen begärda bemyndigandet

avstyrks också i motionerna 1993/94:Ub81 (s) yrkande 5 och

1993/94:Ub82 (s) yrkande 5. I båda motionerna föreslås en

utredning med parlamentariskt inslag från regionen med uppdrag

att lägga fram förslag om den framtida högre utbildningen på

Södertörn (yrkande 3 i båda motionerna).

I Vänsterpartiets kommittémotion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 9

avvisas också förslaget om en organisationskommitté. Frågan bör

återföras till regeringen för förnyad prövning och beredning i

öppna former, innan riksdagen tar slutgiltig ställning, anser

motionärerna.

I motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 3 tillstyrks förslaget om

en organisationskommitté, som enligt motionärerna bör innehålla

företrädare för Stockholms universitet och övriga berörda

högskolor samt Stockholms läns landsting.

Enligt motion 1993/94:Ub723 (s), som väcktes under allmänna

motionstiden och alltså innan propositionen lagts fram, åvilar

det Stockholmsregionen att gemensamt utforma ett

planeringsorgan för den högre utbildningen. Aktivt intresse

finns från kommuner, landsting, näringsliv och fackliga

organisationer, men det krävs medverkan även från statligt

håll. Frågan om styrning av och parlamentariskt inflytande över

den högre utbildningen i Stockholms län behöver enligt

motionärerna utredas, med syfte att skapa ett sådant gemensamt

planeringsorgan.

Ett flertal motionsyrkanden innehåller förslag till

tillkännagivanden om att högskoleutbyggnaden bör förläggas till

Södertörn. Motionerna 1993/94:Ub59 (c) yrkande 1 och

1993/94:A456 (s) yrkande 7 tar upp förslaget som framförts av

en utredning inom Stockholms läns landsting att staten och

landstinget gemensamt skulle bilda en stiftelse,

Universitetscenter vid Novum. Landstinget har i politisk

enighet beslutat satsa 250 miljoner kronor som en grundplåt

till universitetscentret, framhålls det i den förstnämnda

motionen. Centret skulle fungera som stöd och

paraplyorganisation för all akademisk utbildning och forskning

vid Novum. De satsningar som redan har gjorts vid Novum i

Huddinge men också i Haninge, Botkyrka och Södertälje bör

utvecklas vidare, enligt motionerna 1993/94:Ub59 (c) yrkande 2,

1993/94:Ub77 (fp) yrkande 1, 1993/94:Ub81 (s) yrkande 2 och

1993/94:Ub82 (s) yrkande 2. I de fyra motionerna sägs att

tyngdpunkten för den utbyggda högskoleutbildningen i södra

Storstockholm bör ligga i Huddinge samt vidare att Kvarnholmen

inte är en lämplig lokaliseringsort. I motion 1993/94:Ub66 (m)

sägs att det i de fyra nämnda Södertörnskommunerna finns väl

fungerande högskoleenheter, som kan utgöra den kompletterande

universitetsstruktur som Stockholmsregionen behöver. Vad gäller

de konstnärliga utbildningarna kan Kvarnholmen, som ett möjligt

lokaliseringsalternativ, utgöra ett komplement till den

etablerade nätverksstrukturen i den södra länsdelen.

I fyra motioner från allmänna motionstiden -- 1993/94:Ub622

(s), 1993/94:Ub672 (fp), 1993/94:Ub700 (c) och 1993/94:A455 (s)

yrkande 5 -- föreslås att ett nytt universitet skall inrättas

på Södertörn. En kraftig ökning av antalet högskoleplatser på

Södertörn begärs i motion 1993/94:T214 (fp) yrkande 4, också

väckt under allmänna motionstiden.

Värdet av ett nytt Östersjöuniversitet framhålls i motion

1993/94:Ub67 (m). Det bör organiseras och förläggas så att det

uppfyller högsta internationella krav, och motionären anser att

det vore en fördel om det kunde få en annan huvudman än staten

(yrkande 1). Ett Östersjöuniversitet på internationell toppnivå

på Kvarnholmen kommer också att stärka Stockholms södra delar

genom samarbete med näringslivet och med befintliga och

framväxande högre utbildningar i södra Storstockholmsområdet,

anför motionären (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna

anföra följande.

Omfattning, inriktning och lokalisering av högskoleutbildning

i södra Storstockholm är en fråga som behöver få en samordnad

och långsiktig lösning. Utskottet utgår från att regeringen i

det fortsatta beredningsarbetet prövar de synpunkter som

framförts från bl.a. företrädare för landsting och kommuner i

regionen. Enligt utskottets mening tillgodoses detta bäst genom

att den organisationskommitté som skisseras i propositionen och

som nyligen tillsatts (dir. 1994:34), fått en bred regional

politisk förankring. Liksom regeringen anser utskottet att inte

någon eller några av de lokaliseringsorter som nämnts bör

förordas på det här stadiet. Utskottet, som utgår från att

regeringen återkommer till riksdagen innan slutligt beslut i

ärendet fattas, föreslår att riksdagen lämnar regeringen det

begärda bemyndigandet att vidta förberedelseåtgärder för

etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1,

2 och 3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67

yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del,

1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5,

1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622,

1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214

yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7.

När det gäller anordnandet av utbildning i anslutning till

Novum bör Stockholms universitets utbildningsuppdrag för

nästa år utökas från 275 till 550 helårsstudenter, enligt

motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 4. Detta skulle ge plats för

nya kurser nästa år, med inriktning på naturvetenskap och valda

samhällsvetenskapliga ämnen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till

ändring av det utbildningsuppdrag som givits efter riksdagens

beslut förra året (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363)

och som avser treårsperioden 1993/94--1995/96. Motionsyrkandet

avstyrks.

I motion 1993/94:A456 (s) yrkas att riksdagen skall begära

förslag från regeringen om stöd för inrättande av vissa

centra vid Novum, nämligen ett centrum för fördjupad

forskarutbildning för central- och östeuropeiska forskare

(yrkande 8) samt ett centrum för kommunikation, kognition och

logistik (yrkande 9). Båda förslagen -- som togs upp i

motionsyrkanden även vid föregående riksmöte -- har enligt

motionärerna förts vidare i utredningar inom landstinget och

hos berörda parter. När det gäller det förstnämnda pekar

motionärerna på Sveriges ansvar för att de central- och

östeuropeiska länderna får rimliga möjligheter att utveckla

egna forskningscentra av hög kvalitet. Skälen för centrum för

kommunikation, kognition och logistik har stärkts väsentligt

sedan förra året, anser de och åberopar den pågående

utvecklingen av högre utbildning och forskning vid Novum samt

en tidningsartikel av universitetskanslern och

generaldirektören för VHS om informationsteknologins betydelse.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut förra året att

avslå motsvarande yrkanden (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388). Om

centrum för fördjupad forskarutbildning för central- och

östeuropeiska forskare anförde utskottet (s. 106) att

fördelningen av medel för samarbete med Central- och Östeuropa

är en fråga för de enskilda universitetens och högskolornas

prioriteringar samt för de myndigheter som har att fördela

medel för samarbetet med Central- och Östeuropa. Möjligheterna

att realisera planerna på centrum för kommunikation, kognition

och logistik får prövas av de berörda högskolorna,

myndigheterna och företagen inom ramen för tillgängliga anslag,

anförde utskottet (s. 90). Utskottet står kvar vid den

uppfattningen. Genom tillkomsten av de två stiftelserna för

strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin

respektive miljö samt av donationen till Riksbankens

jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning har ytterligare

ekonomiskt utrymme skapats för att stödja angelägen och

kvalificerad verksamhet inom forskning och forskarutbildning.

Det ankommer emellertid inte på riksdagen eller regeringen att

ange hur dessa stiftelser skall fördela de medel de förfogar

över. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:A456 yrkandena 8 och 9.

I motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 5 sägs att det finns stort

behov av en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i

Stockholms län. Det bör ske genom att högskolekurser i ökad

utsträckning läggs ut från lärosätena, så att nätverk kan

skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och

Nynäshamn. Regeringen bör uppdra åt länsstyrelsen att i

samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan

decentralisering, anser motionärerna.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte

anslöt sig till vad utbildningsministern anfört om vikten av

olika former av decentraliserad utbildning och

distansundervisning och om det ansvar som faller på

universiteten och de tekniska högskolorna i detta sammanhang

(bet. 1992/93:UbU14 s. 55). Utskottet anser inte att ansvaret

när det gäller Stockholmsområdet bör överflyttas på

länsstyrelsen. Däremot har länsstyrelserna i samtliga län till

uppgift att anlägga en helhetssyn på utbildningssystemet i ett

regionalt utvecklingsperspektiv och att förse universitet och

högskolor med planeringsunderlag. Med hänvisning till det

anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1993/94:Ub59 yrkande 5.

Arbetet med dels den nya universitetsstrukturen, dels

lokalfrågorna för de konstnärliga högskolorna och vissa andra

lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet kräver ett mycket

stort mått av koordination för att gynnsamma ekonomiska och

funktionella villkor för de berörda myndigheternas del skall

kunna uppnås, anför regeringen. Därför förordas i propositionen

en särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa

lokalförsörjningsfrågor i Stockholm. Den innebär att

regeringen vill få möjlighet att avvika från den eljest

gällande principen om myndigheternas ansvar för

lokalförsörjningen. Detta är enligt regeringen nödvändigt för

att hanteringen av lokalfrågorna i området skall bli

ändamålsenlig.

Socialdemokraterna föreslår i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande

7 att riksdagen skall avslå regeringens förslag. I motionen

konstateras att ansvaret för befintlig verksamhet och dess

lokalisering i huvudsak ligger hos berörda högskolor. Även i

motionerna 1993/94:Ub77 (fp) yrkande 2, 1993/94:Ub81 (s)

yrkande 4 och 1993/94:Ub82 (s) yrkande 4 anförs kritik mot

regeringens förslag om en särskild beslutsordning.

Utskottet noterar att fullständig enighet inte råder bland de

konstnärliga högskolorna om värdet av en samlokalisering.

Regeringen har emellertid redovisat tungt vägande skäl för att

avvika från den grundläggande principen om varje

högskolestyrelses ansvar för sin lokalförsörjning. Risken är

uppenbar att de vinster för den samlade högskoleverksamheten

som regeringen vill uppnå, kan spolieras om beslutsfattandet

inte kan ske samordnat. Utskottet anser därför att riksdagen

bör avslå motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub77

yrkande 2, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4

och godkänna vad regeringen förordat om en särskild tillfällig

beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor

i Stockholmsområdet.

Den utredning som skall se över den övriga högre utbildningen

i regionen bör enligt motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 8 också

få i uppdrag att bereda frågor om möjligheterna till

samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm, om

det bedöms lämpligt av berörda högskolor. Samma uppfattning

framförs i motionerna 1993/94:Ub81 (s) yrkande 7 och

1993/94:Ub82 (s) yrkande 7. Om man stannar för en samlad

lokallösning kan Kvarnholmen var ett utmärkt alternativ,

framhålls det i motion 1993/94:Ub81. I motion 1993/94:Ub64 (v)

yrkande 5 anförs att alla konstnärliga högskolor i Stockholm

inte är eniga om fördelarna med en samlokalisering, vilket man

kan få intrycket av i propositionen. Teaterhögskolan har i

skrivelser både till utskottet och Utbildningsdepartementet

tagit avstånd från förslaget att högskolan skall flytta från

sina nuvarande lokaler. Motionärerna anser att Teaterhögskolan

bör få ha kvar sina nuvarande lokaler.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att den

aviserade organisationskommittén bl.a. skall pröva om inte en

samlad lokalisering i anslutning till den nya

universitetsstrukturen för de aktuella konstnärliga högskolorna

skulle vara att föredra framför andra lokaliseringsalternativ.

I de tidigare nämnda direktiven (dir. 1994:34) sägs att

organisationskommittén bör analysera kostnaderna för samt

närmare precisera och komma med förslag bl.a. vad gäller

förutsättningarna för att ge konstnärlig utbildning och

lärarutbildning en samlad lokalisering inom den nya

universitetsstrukturen. Med hänvisning därtill och till vad

utskottet i det föregående anfört om organisationskommitténs

sammansättning och om den särskilda beslutsordningen föreslår

utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64

yrkande 5, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81

yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 godkänner vad regeringen

anfört.

Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm tas upp i

fyra motioner (samtliga s), nämligen 1993/94:Ub81 yrkande 6,

1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande

10. Enligt motionärerna har inga konkreta åtgärder vidtagits

för att verkställa riksdagens senaste beslut om Lärarhögskolans

lokalisering, nämligen att den skall vara kvar i Rålambshov

(bet. 1992/93:UbU5, rskr. 159). De anser att det brådskar med

en samlad lokallösning för Lärarhögskolan i Stockholm.

Riksdagen bör enligt motionärerna besluta att den skall

lokaliseras till Södertälje.

Utskottet vill först rekapitulera behandlingen av frågan om

lokaliseringen av Högskolan för lärarutbildning, numera

Lärarhögskolan i Stockholm.

I budgetpropositionen år 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10)

begärde den dåvarande regeringen bemyndigande att lokalisera

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) till

Södertälje. Riksdagen behandlade frågan hösten 1989 och begärde

en mer ingående analys innan man ville ta ställning (bet.

1989/90:UbU7, rskr. 57). Regeringen tillsatte en utredningsman

för att analysera de frågeställningar riksdagen önskat få

belysta. Analysen resulterade i september 1990 i rapporten (Ds

1990:55) Högskolan för lärarutbildning i Stockholm -- en analys

av lokalisering av högre utbildning i Stockholmsregionen.

Frågan om HLS lokalisering togs inte upp i budgetpropositionen

1991. Den nya regeringen redovisade i propositionen om

lärarutbildning (prop. 1991/92:75) sin bedömning att HLS inte

borde flyttas till Södertälje. Till den uppfattningen anslöt

sig utskottets majoritet, men riksdagen biföll en reservation

till förmån för motionsyrkanden om att HLS skulle flyttas till

Södertälje (bet. UbU20, rskr. 282). Hösten 1992 återkom frågan

i en motion, varvid riksdagen ändrade sitt tidigare beslut och

därmed anslöt sig till regeringens uppfattning att någon

flyttning till Södertälje inte skulle ske (bet. 1992/93:UbU5,

rskr. 159).

Utskottet erinrar om att lokalförsörjningsansvaret numera

åvilar respektive lärosäte. Någon ändring på den punkten när

det gäller Lärarhögskolan i Stockholm är inte ifrågasatt i

propositionen. Det ankommer därmed på styrelsen för

Lärarhögskolan i Stockholm att ta initiativ till att lösa

högskolans lokalproblem och därvid ta ställning till om en

geografiskt samlad lösning skall komma till stånd. Riksdagen

bör därför enligt utskottets mening inte ingripa i denna fråga,

utan bör avslå motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82

yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10.

För forskning och forskarutbildning vid den nya

universitetsstrukturen i södra Storstockholm föreslår

regeringen att det bildas en stiftelse. Till denna

stiftelse vill regeringen, som nämnts i det föregående (avsnitt

1), att 16,45 % av återstoden av Fond 92--94 skall avsättas.

Stiftelsens ändamål föreslås vara att inledningsvis främja

tillkomsten av en universitetsstruktur för södra

Storstockholmsområdet och i fortvarighet finansiera forskning

inom denna, med tyngdpunkt i humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Forskningsverksamheten i Söderstrukturen bör enligt

regeringens mening ges en organisation som främjar

mångdisciplinära utvecklingslinjer. Den bör ges en särskild

profil mot Östersjö- och Östeuropafrågor, men också mot vård

och omsorg. Regeringen anser att särskilda medel från

stiftelsen under ett uppbyggnadsskede bör ställas till

förfogande för att bidra till kostnader för bl.a. akademisk

infrastruktur. Därmed förstås exempelvis bibliotek. Stiftelsen

skall endast disponera avkastningen på kapitalet.

Som framgått i det föregående har Socialdemokraterna i motion

1993/94:Ub75 (s) föreslagit avslag på regeringens förslag om

att använda återstoden av Fond 92--94 för utbildnings- och

forskningsändamål. I yrkandena 4 och 5 i nämnda motion föreslår

de, som ett andrahandsyrkande, att medel ur nämnda fond används

för stöd till forskning i en annan form än regeringen

föreslagit. Även Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens

förslag om användningen av medlen ur Fond 92--94 till bl.a. den

nu aktuella stiftelsen (motion 1993/94:Ub64 yrkande 1).

Utskottet, som i det föregående har tagit ställning till

användningen av medlen från Fond 92--94, tillstyrker

regeringens begäran om bemyndigande att bilda en stiftelse som

har till uppgift att främja humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm.

Motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75

yrkandena 2--8, samtliga i denna del, avstyrks.

2.3 Projektet Internationellt miljöuniversitet

Som framgått av det föregående begär regeringen riksdagens

bemyndigande att bilda stiftelse för projektet

Internationellt miljöuniversitet i Lund. Regeringen anför

följande motiv för förslaget.

Som bakgrund anges att det vid Lunds universitet finns en

avdelning för industriell miljöekonomi. I en utvärdering, som

på uppdrag av Statens naturvårdsverk (SNV) utförts av två

utländska experter, har verksamheten vid avdelningen fått

mycket goda omdömen vad avser forskning och undervisning samt

kunskapsspridning i övrigt.

Den forskning och utbildning på miljöområdet -- med

inriktning på sambandet mellan miljö och ekonomi -- som

föreslås bedrivas inom det som regeringen nu betecknat som

miljöuniversitetet i Lund ligger väl i linje med den

förstärkning av svensk miljöstrategisk forskning som

inrättandet av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

(Mistra) innebär. Verksamheten skall bedrivas dels i Sverige,

dels i Frankrike (Nice).

Regeringen föreslår att 2,7 % från återstoden av Fond 92--94

avsätts för ändamålet. Förvaltningen av stiftelsen kan

inledningsvis anförtros åt Mistra, som under hand har

förklarat sig villig till detta. Sedan projektet kommit i gång

bör förvaltningen kunna övergå till ett annat rättssubjekt.

Regeringen anser att det är särskilt angeläget att satsningen

kan användas för att öka kompetensen i miljöfrågor hos svenska

företag, särskilt små och medelstora.

I motion 1993/94:Ub55 (fp) ifrågasätts satsningen speciellt

på Lund samtidigt som andra universitet får bedriva

miljövetenskaplig forskning på betydligt blygsammare villkor.

Motionären erinrar om verksamheten vid Centrum för

miljövetenskaplig forskning i Umeå och anser att en

omfördelning av stiftelsens medel bör kunna ske för att även

stärka förnyelsekraften och kvaliteten i miljöforskningen i

Umeå. Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub61 (fp) uttala sig

för att den aktuella miljöstiftelsen bör ingå i Lunds

universitet (yrkande 1). Stiftelsen bör förvaltas och medlen

disponeras av Lunds universitet. Det bör klarläggas om

stiftelsen bara disponerar avkastningen eller kan arbeta med en

avveckling av kapitalet i sikte. Syftet med stiftelsen bör,

anser motionären, vara att stödja såväl forskningsmiljöer i

Lund som andra forskningsmiljöer med inriktning mot industriell

miljöekonomi (yrkande 2). I motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 13

slutligen ifrågasätts varför satsningen inte integreras med

universitetet i övrigt. Regeringens förslag innebär att

universitetsstyrelsen undandras allt inflytande. I det fall man

vill att statsmakterna skall garantera en viss inriktning på

verksamheten, kan det anges som direkt uppdrag till

universitetet. Någon stiftelse för ändamålet behövs inte, anser

motionärerna.

I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkas avslag på bildandet av

stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i

det föregående (yrkandena 2--8 i motsvarande delar).

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna

anföra följande.

Utskottet tillstyrker ett bemyndigande till regeringen om den

i förevarande sammanhang aktuella stiftelsen, men anser att ett

par klarlägganden bör göras.

Som framgått av en av motionerna anger inte regeringen

huruvida stiftelsens kapital får förbrukas eller om endast

avkastningen får disponeras. I likhet med vad regeringen anför

menar utskottet att ett långsiktigt samarbete mellan svenska

forskningsmiljöer och utländska institutioner är en väsentlig

del i internationaliseringen av svensk forskning och

utbildning. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av vad

regeringen anfört om syftet med verksamheten anser utskottet

att stiftelsen bör få besluta om kapitalet får förbrukas eller

om endast avkastningen får disponeras. Utskottet ser gärna att

förvaltningen av stiftelsen varaktigt anförtros Mistra.

Det finns enligt utskottet -- bl.a. mot bakgrund av vad som

anförs i ett par av motionerna -- anledning att se närmare på

innebörden av "projektet Internationellt Miljöuniversitet i

Lund". Utskottet utgår från att det inte har varit regeringens

avsikt att skapa ett nytt organ ("universitet") såsom enskilt

rättssubjekt vid sidan av det befintliga statliga

universitetet. Utskottet har noterat att det i den föreslagna

lagtexten talas om att stödja "projektet det internationella

miljöuniversitetet". I motiven benämns projektet

"Internationella Miljöuniversitetet i Lund". På ett annat

ställe åter heter det "tillkomsten av en organisation med

arbetsnamnet Internationella miljöuniversitetet i anslutning

till verksamhet som nu bedrivs vid institutionen för

internationell miljöekonomi vid Lunds universitet" (prop. s.

133).

Utskottet, som längre fram i det följande tar ställning till

regeringens lagförslag, har under hand erfarit att Lunds

universitet inte har något emot att låta projektets verksamhet

bedrivas inom ramen för ett särskilt institut direkt under

rektor. Enligt utskottets förmenande vore detta en

ändamålsenlig lösning, och utskottet utgår från att regeringen

och universitetet når en överenskommelse huvudsakligen i

enlighet härmed.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller

regeringens förslag om bemyndigande att bilda en stiftelse för

projektet i Lund med syfte att stödja forskning om sambandet

mellan miljö och ekonomi. Ansökningar om medel skall självklart

bedömas utifrån vetenskapliga kriterier på vanligt sätt.

Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1993/94:Ub55,

1993/94:Ub61, 1993/94:Ub64 yrkande 13 och 1993/94:Ub75

yrkandena 2--8, de sistnämnda yrkandena i motsvarande delar.

2.4 Stiftelse för vårdforskning, m.m.

Regeringen begär att riksdagen bemyndigar regeringen att

bilda en stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m.

Enligt förslaget bör 6,85 % från återstoden av Fond 92--94

avsättas till en särskild stiftelse vars avkastning skall gå

till forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt

forskning med inriktning på allergier och annan överkänslighet.

Regeringen avser att närmare utforma ändamål och organisation

för stiftelsen efter samråd med bl.a. nuvarande huvudmän för

sjukvård och vårdutbildningar samt vissa statliga myndigheter.

Stiftelsen kan enligt propositionen arbeta med såväl

avkastningen på kapitalet som avveckling av detta, dock under

en period som inte är kortare än tio år.

I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 i motsvarande del och

1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas

avslag på bildandet av stiftelser med de motiveringar som

utskottet redogjort för i det föregående.

Utskottet har inget att erinra mot de angivna ändamålen med

stiftelsens verksamhet, forskning och forskarutbildning på

vårdområdet och allergiforskning. Enligt utskottet vore det

till fördel om de medel som anvisas av stiftelsen delas upp i

två lika stora delar för respektive område, detta för att

säkerställa en jämbördig behandling av de båda områdena.

Utskottet tillstyrker därmed propositionen i nu berörd del

och föreslår att motionerna avstyrks i motsvarande delar.

Utskottet tar här upp två motioner till behandling,

1993/94:Ub70 (c) och 1993/94:Ub78 (s), vari begärs

tillkännagivande av riksdagen om resurser till

Metallbiologiskt centrum i Uppsala. På likartat sätt

åberopas i båda motionerna exponeringen för metaller som ett

stort hälsoproblem för många människor samt erinras om pågående

forskning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för att ta fram

mätmetoder som kan visa om en individ har en sjukdom som

orsakats av kvicksilver eller andra metaller.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat

ett likartat motionsyrkande om ekonomiskt stöd till den

ifrågavarande forskningen (bet. 1993/94:UbU5). Utskottet, som

avstyrkte ett uttalande av riksdagen i frågan, utgick från att

berörda myndigheter prövade möjligheterna att göra erforderliga

insatser. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att

forskning om metallrelaterade sjukdomar är angelägen, upprepar

vad utskottet då anförde om att verksamheten vid

Metallbiologiskt centrum är viktig. Emellertid ankommer det

inte på riksdagen att uttala sig om särskilda resurser för

vissa speciella forskningsprojekt. I den mån dessa inte kan

finansieras i önskad omfattning inom ramen för anvisade

fakultetsanslag får framställning om medel prövas av externa

anslagsgivande organ. Utskottet erinrar i detta sammanhang om

regeringens motiv till förslaget om en stiftelse för

vårdforskning m.m. Regeringen anför där att forskning om

allergier och annan överkänslighet är angelägen. Därvid är det,

heter det bl.a. i propositionen, viktigt att utrymme ges till

gränsöverskridande forskning inom medicinens olika grenar.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

2.5 Stiftelse för internationalisering av forskning och högre

utbildning, m.m.

Regeringen föreslår att en särskild stiftelse för

internationalisering av högre utbildning och forskning

inrättas genom att medel tillskjuts från Fond 92--94.

Stiftelsen tillförs 13,70 % av återstoden av fonden.

Stiftelsen kan arbeta med såväl avkastningen på kapitalet som

successiv avveckling av detta, dock inte under kortare tid än

tio år. Av kapitalet bör 65 % avse övergångsvis medverkan i

finansiering av forskning inom ramen för EU:s ramprogram,

alternativt för finansiering av motsvarande verksamhet inom

ramen för EES-avtalet. I övrigt bör stiftelsen medverka i

stipendiering av unga akademiker från länder i dynamisk

utveckling samt finansiering av svenska och utländska s.k.

post-doktorers vistelser vid utländska respektive svenska

universitet och högskolor. Ändamålet för stiftelsen ansluter i

dessa senare avseenden nära till verksamhet som bedrivs av

såväl Svenska institutet som Kungl. Vetenskapsakademien.

Regeringen avser att utforma stadgar och arbetsordning för

stiftelsen så att möjligheterna till synergieffekter mellan

denna och bl.a. de nämnda organisationerna tas väl till vara.

Som motiv för inrättande av nu ifrågavarande stiftelse anför

regeringen bl.a. följande.

Statens kostnader för det svenska deltagandet i

FoU-samarbetet med EU förväntas enligt EES-avtalet under cirka

tre år stiga från nuvarande ca 350 miljoner kronor per år till

mer än det dubbla. Om Sverige blir EU-medlem år 1995 kommer

bidraget till EU:s forskning att ingå i Sveriges totala bidrag

till EU.

Regeringen förordar att ett särskilt program inrättas för att

öka möjligheterna för unga akademiker och forskare från länder

i dynamisk utveckling att tillbringa längre studie- eller

forskarperioder i Sverige. Detta stipendieprogram bör erbjudas

unga akademiker i länder med vilka Sverige vill utveckla

särskilda ekonomiska och kulturella relationer.

Enligt samstämmiga uppgifter finns enligt regeringen ett

särskilt behov av stipendier för forskare som avlagt

doktorsexamen, s.k. post-doktorer, för vistelse vid utländska

universitet och högskolor. Dessa forskare bör kunna vistas i

utländsk akademisk miljö av hög standard en längre tid, dvs.

mellan ett och tre år. Stipendiet bör möjliggöra för forskaren

att medföra familj under utlandsvistelsen.

I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 och 1993/94:Ub75 (s)

yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas avslag på bildandet av

stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i

det föregående. I den förra motionen framförs emellertid

synpunkter på nu ifrågavarande stiftelses stipendieverksamhet

(yrkande 14). Man ställer sig frågan vilka länder som

egentligen avses som "länder i dynamisk utveckling".

Motionärerna anser att det i en stiftelse för

internationalisering av högre utbildning och forskning skall

finnas en verklig avsikt att rikta stipendier till unga

akademiker från behövande länder i tredje världen. Satsningarna

skall inte ses i ett snävt ekonomiskt/kulturellt

handelspolitiskt perspektiv.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag

om bildande av en stiftelse som har i uppgift att främja

internationalisering av högre utbildning och forskning i

enlighet med vad som anförs i propositionen.

Mot bakgrund av yrkande 14 i motion 1993/94:Ub64 vill

utskottet anföra följande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget

att jämte de möjligheter som redan nu finns för personer från

u-länder och Östeuropa att studera och forska vid svenska

universitet och högskolor upprätta ett särskilt program för att

ta emot unga akademiker för längre studie- eller

forskarperioder i Sverige. I propositionen redovisas kortfattat

sådant samarbete som Sverige har med andra länder i annat än

rent vetenskapligt syfte; det rör sig då om utrikes-, handels-

eller biståndspolitiska motiveringar. Genom regeringens förslag

till stipendiering -- som utskottet har uppfattat det -- kan

Sverige, genom att erbjuda unga akademiker studier och

forskning på kvalificerad nivå i Sverige, stimulera i första

hand den vetenskapliga verksamheten och den högre utbildningen

i sådana länder där denna verksamhet är under uppbyggnad och är

expansiv. Även om motivet sålunda i första hand inte är

biståndspolitiskt, kommer resultatet av den nu aktuella

satsningen enligt utskottet att kunna tjäna även bl.a. ett

biståndspolitiskt syfte. Därjämte kan på sikt också

utrikespolitiska och handelspolitiska resultat uppnås. I

propositionen framhålls att den kontaktskapande verksamheten

med det svenska samhället bör vara framträdande liksom

uppföljningen av stipendiaterna för att vidmakthålla kontakten

med Sverige. Med det anförda bör yrkande 14 i motion

1993/94:Ub64 avslås.

Utskottet, som således ställer sig bakom regeringens förslag

om en stiftelse för internationalisering av högre utbildning

och forskning, avstyrker även motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1

och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga yrkanden i berörda

delar.

Regeringen begär i propositionen riksdagens bemyndigande att

delta i beslut att låta EG:s fjärde ramprogram omfattas av

EES-avtalet. Sverige blir därmed, oberoende av ett medlemskap i

EU, även fortsättningsvis delaktigt i utvecklingen av det

europeiska FoU-samarbetet.

I motion 1993/94:Ub64 (v) anförs att EU:s fjärde ramprogram

är hårt styrt åt det tekniska och naturvetenskapliga hållet. En

humanistisk och samhällsvetenskaplig forskningsinriktning

saknas nästan helt. Det är också hårt industri- och

näringslivsrelaterat. Det är därför av yttersta vikt att

Sverige driver på för att få en större bredd i detta ramprogram

(yrkande 15).

Utskottet tillstyrker det av regeringen begärda

bemyndigandet.

Fördraget om den Europeiska unionen, som trädde i kraft den 1

november 1993, vidgade motiven för EG:s forskningsprogram till

att, utöver forskning för att stärka den europeiska industrins

konkurrenskraft, också innefatta forskning som motiveras av

andra områden av fördraget. Detta innebär t.ex. stöd till

forskning som motiveras av allmänna samhälleliga behov, t.ex.

att åstadkomma en bättre livskvalitet. Dessa förutsättningar

har ingått i planeringen av det fjärde ramprogrammet (jfr prop.

1991/92:170 bil. 7, yttr. 1992/93:UbU1y). Genom EES-avtalet får

Sverige delta i programmens styrkommittéer och andra kommittéer

som har effekter på programmens genomförande, liksom i

CREST-gruppen, som är rådgivande inom forsknings- och

vetenskapspolitiken till såväl kommissionen som ministerrådet.

Det är emellertid först vid ett medlemskap i EU som Sverige får

fullt inflytande i beslutsprocessen, bl.a. genom deltagande i

Europaparlamentet och ministerrådet. Utskottet utgår från att

Sverige, vare sig landet är medlem i EU eller ej, kommer att ha

ett inflytande på utvecklingen av det europeiska FoU-samarbetet

och att Sverige därvid beaktar synpunkter av det slag som

framförts i motionen. Med det anförda avstyrks förevarande

yrkande.

2.6 Stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att bilda en

stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt. Stiftelsen

bör tillföras 6,85 % av återstoden av Fond 92--94. Stiftelsen

kan arbeta med såväl avkastning på kapitalet som avveckling av

detta, dock inte under kortare tid än tio år.

Som motiv för förslaget anför regeringen bl.a. följande. Den

kreativa kraft som kulturen representerar kan öka orters och

regioners attraktionskraft för t.ex. turistverksamhet, men även

för lokalisering och etablering av annan verksamhet. Kulturen

kan därmed som tillväxtskapande faktor väsentligt bidra till

dynamiken i en regions utveckling. Stiftelsen skall -- helt vid

sidan av ordinarie resurser för kulturverksamhet -- stimulera

det regionala kulturlivet i vid mening i syfte att stärka

tillväxt och utveckling i regionerna. Insatserna bör bl.a.

inriktas på projekt som attraherar även ungdomsgrupper som för

närvarande i relativt liten omfattning tar del av det

traditionella kulturutbudet.

I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 och 1993/94:Ub75 (s)

yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas avslag på bildandet av

stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i

det föregående. I den förra motionen förordar motionärerna, som

inte motsätter sig att kulturen tillförs ökade medel, att

Kulturutredningen bör komma med förslag om hur medlen skall

användas (yrkande 16).

Kulturutskottet har inkommit med ett yttrande över

propositionen i denna del jämte motioner (bilaga 2 till detta

betänkande).

Kulturutskottet har inte något att erinra mot att de i

propositionen angivna medlen används till att stödja sådan

framtidsinriktad och för samhället vital verksamhet som finns

inom kulturområdet. Kulturutskottet åberopar ett antal aktuella

kulturutredningar. Att inför kommande beslut om utformningen av

den framtida kulturpolitiken kunna skapa ekonomiskt utrymme för

nyskapande projekt, för projekt som syftar till att finna

former som vidgar deltagandet i kulturlivet, bl.a. bland

ungdomsgrupperna samt för projekt som utvecklar kulturlivet i

alla delar av landet framstår för kulturutskottet som

utomordentligt betydelsefullt. Utskottet pekar på möjligheten

för stiftelsen att använda förslag från den övergripande

kulturutredningen som underlag för beslut om olika satsningar.

Kulturutskottet utgår vidare från att stiftelsen i sin

verksamhet tar hänsyn till den inriktning som den framtida

kulturpolitiken får genom riksdagens kommande beslut grundade

på de kulturpolitiska utredningarna.

Kulturutskottets socialdemokratiska ledamöter har i en

avvikande mening avstyrkt förslaget om en kulturstiftelse.

Medel avsedda för förnyelse och vidgad tillgänglighet i

kulturlivet borde användas i former som ger tillfälle till

insyn och inflytande i större omfattning än vad stiftelseformen

ger utrymme för, anser de.

Med hänvisning till vad kulturutskottet anfört föreslår

utskottet att riksdagen bifaller propositionen i nu förevarande

del och avslår motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 och

1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga yrkanden i motsvarande

del. Utskottet avstyrker jämväl yrkande 16 i den förra

motionen.

Kulturutskottet uppmärksammar i sitt yttrande vad i

propositionen anförs om arkeologisk forskning och de

arkeologiska uppdragsundersökningarna (prop. s. 146 f.). I

likhet med regeringen anser kulturutskottet att det i den

situation som nu råder, med ett stort antal

exploateringsundersökningar spridda över hela landet, är av

stor vikt att universiteten och

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samverkar med

Riksantikvarieämbetet och den kulturmiljövårdande

organisationen för att de omfattande uppdragsundersökningarna

skall kunna ge full vetenskaplig utdelning.

Universitetsforskningen och den rådsstödda forskningen bör

således ges ett sådant inflytande över verksamheten som främjar

utbildningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden, anför

kulturutskottet.

Utbildningsutskottet övergår nu till att ta upp ett par

motioner, 1993/94:Ub72 (c) och 1993/94:Ub79 (s), vilka båda

uttrycker oro för det bristande intresset för naturvetenskap

och teknik bland pojkar och flickor. I den förra motionen

förordas att resurser från Fond 92--94 avsätts för

forsknings- och utvecklingsarbete för att öka intresset.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Regeringen uppmärksammar problemet i ett särskilt avsnitt av

årets budgetproposition (1993/94:100 bil. 9), där det

konstateras att intresset för teknisk och naturvetenskaplig

utbildning under de senaste åren har minskat, samtidigt som ett

flertal utredningar pekar på ett ökat behov av kvalificerade

tekniker, ingenjörer och naturvetare. Regeringen har därför

tagit flera initiativ i syfte att öka rekryteringsbasen för

dessa utbildningar. Skolverket och Verket för högskoleservice

(VHS) har fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera

och genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars

intresse och förutsättningar för utbildningar med teknisk och

naturvetenskaplig profil. Regeringen pekar i det sammanhanget

också på att befintliga och nytillkommande

teknik-/naturvetarcentra spelar en betydelsefull roll i arbetet

med fortbildning av lärare inom området teknik/naturvetenskap.

För att stödja de verksamheter som bedöms ha bl.a. de

organisatoriska förutsättningarna för att utveckla denna roll,

ställer regeringen totalt 6 miljoner kronor till förfogande för

en tvåårsperiod.

Utskottet konstaterar vidare att kommunerna enligt

föreskrifter i en särskild förordning (SKOLFS 1991:27, ändr.

1994:4) kan få statsbidrag till kostnader för anordnande av

kurser i teknik för flickor under skolans sommaruppehåll samt

för andra insatser som syftar till att främja flickors intresse

för naturvetenskap och teknik.

Utskottet vill vidare peka på att de nyligen beslutade

kursplanerna för grundskolan innehåller beskrivning av mål som

skall uppnås i årskurserna 5 och 9 i ämnena fysik, kemi,

biologi och teknik. I och med detta har det gjorts tydligt att

varje elev skall ha grundläggande kunskaper i naturvetenskap

och teknik. Det betonas även i kursplanerna att undervisningen

skall ha sin utgångspunkt i elevernas egna erfarenheter och att

sambanden med de icke-tekniska ämnena skall påvisas. Härigenom

ges ämnena en relevans och aktualitet som, menar utskottet,

borde stimulera elevernas intresse.

Utskottet, som delar motionärernas oro i nu berört avseende,

förutsätter att regeringen även framdeles uppmärksammar

problemet. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan är

därför inte påkallat, varför motionerna bör avslås.

2.7 Lagförslaget

De dispositioner av medlen i Fond 92--94 som utskottet i det

föregående har tillstyrkt fordrar ändringar i lagen (1983:1092)

med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Ändringarna bör ha

formen av ett tillägg till övergångsbestämmelserna till lagen

(1991:1857) om ändring i den förut nämnda lagen. Dessa

dispositioner medför sammantagna en slutlig utskiftning av

medlen i Fond 92--94. Det är därmed också dags att avveckla

denna särskilda organisation för de förutvarande

löntagarfonderna. Även detta fordrar lagändring. Sålunda måste

för en avveckling de särskilda regler om avvecklingsstyrelsen

som införts i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden upphävas. Bestämmelser om upphävande av dessa

regler kan dock inte träda i kraft förrän samtliga överföringar

har skett. Regeringen beskriver i propositionen närmare

bestämmelserna om utskiftningen och hur nedläggningen av

avvecklingsstyrelsen bör gå till.

Utskottet vill än en gång erinra om att regeringens förslag

om bemyndigande att bilda en stiftelse med ändamål att främja

innovationer återfinns i proposition 1993/94:206

Innovationsstöd. Den bereds av näringsutskottet. Förslaget

omfattas emellertid av regeringens lagförslag i förevarande

proposition.

När det gäller det i det föregående av utskottet tillstyrkta

projektet Internationella miljöuniversitetet i Lund anser

utskottet att det förtydligande som utskottet gjort rörande

organisationen inte påkallar någon ändring av ordalydelsen i

den av regeringen framlagda lagtexten.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden. Riksdagen bör därjämte avslå

motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 och 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8, samtliga yrkanden i denna del.

3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning

Sverige har, anför regeringen, inte den höga utbildningsnivå

som är en förutsättning för att framgångsrikt kunna konkurrera

inom kunskapsintensiv varu- och tjänsteproduktion. En alltför

liten andel av varje ungdomsgrupp genomgår högre utbildning. En

låg andel av den eftergymnasiala utbildningen har utgjorts av

längre akademiska utbildningar. Väsentliga brister finns

dessutom när det gäller eftergymnasiala utbildningar som

kombinerar teoretisk skolning och gedigen företagspraktik.

Mot denna bakgrund anser regeringen att en successiv

utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen bör genomföras,

med målet att erbjuda åtminstone ytterligare 20 000 platser

under 1990-talets andra hälft. Utbyggnaden bör omfatta främst

eftergymnasiala utbildningar utanför universitet och högskolor,

företrädesvis i samverkan med näringslivet. Mot 1990-talets

slut bör en ny expansionsfas för den akademiska utbildningen

inledas. Mot bakgrund av den kraftiga expansion som skett de

senaste åren av den grundläggande högskoleutbildningen är det

nämligen enligt regeringens mening inte möjligt att med

bibehållen hög kvalitet genomföra en ny lika snabb utbyggnad.

Regeringen anser att en expansion av den högre utbildningen

aktualiserar viktiga strukturella frågor vad gäller

universitetens och högskolornas uppgifter såväl inom

grundutbildningen som forskningen. Antalet studenter vid ett

universitet i en sammanhållen organisation bör rimligtvis inte

överstiga 30 000, om lärosätet inte skall riskera att förlora

sin identitet och kunna få svårigheter att upprätthålla sin

roll som avancerat forskningscentrum. En

tyngdpunktsförskjutning bör enligt regeringens mening ske, så

att universitet och fackhögskolor resp. mindre och medelstora

högskolor får delvis skilda roller när det gäller

grundläggande högskoleutbildning. De mindre och medelstora

högskolorna bör ta på sig ökade uppgifter inom

grundutbildningen. Universiteten och fackhögskolorna bör

koncentrera sig på längre akademiska utbildningar. Genom ett

större uppdrag inom grundutbildningen, tillsammans med ett ökat

ansvar för den kontinuerliga kompetensutvecklingen i landet,

skulle de mindre och medelstora högskolorna enligt regeringens

mening kunna få en allt viktigare roll.

Enligt Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 3

innebär detta förslag att de grundläggande tankarna bakom

inrättandet av de mindre och medelstora högskolorna överges.

Motionärerna ansluter sig till regeringens uppfattning att man

bör undvika att skapa alltför stora universitet och högskolor.

Den högre utbildningens tillgänglighet -- som ökat kraftigt

genom etableringen av de mindre och medelstora högskolorna --

är enligt motionärerna en viktig förklaring till ungdomars

benägenhet, oavsett socialgruppstillhörighet, att efter

avslutad gymnasieutbildning gå vidare till högre studier. En

viktig faktor har då varit att ungdomarna och arbetsgivarna

ansett att utbildningen vid de nya högskolorna varit likvärdig

med den som erbjudits vid de etablerade universiteten. Genom

den kategoriklyvning som regeringen nu föreslår kommer de

mindre och medelstora högskolorna inte längre att kunna

upprätthålla ett med universiteten kvalitativt jämbördigt utbud

av utbildningar. Likvärdigheten mellan motsvarande utbildningar

vid olika typer av lärosäten kommer att förlora tilltro, och

det blir viktigare var man har studerat än vad man har

studerat. På längre sikt kommer detta enligt motionärerna att

leda till att antalet ungdomar och även vuxna som söker sig

till den högre utbildningen minskar, särskilt utanför de

största universitetsorterna. Även i motion 1993/94:Ub715 (s),

som väcktes under allmänna motionstiden, motsätter sig

Socialdemokraterna en organisatorisk åtskillnad mellan å ena

sidan de mindre och medelstora högskolorna och å andra sidan

universiteten och fackhögskolorna (yrkande 1).

Utan långa akademiska utbildningar med reguljär

forskningsanknytning och anknytning till den internationella

kunskapsutvecklingen kommer de mindre och medelstora

högskolorna att utarmas och förlora den förnyelsekraft som

hittills kännetecknat dem, anförs det i motionerna 1993/94:Ub56

(s) yrkande 2 och 1993/94:Ub53 (fp). Grundsynen bör vara att

alla högskolor har en nationell funktion med möjlighet att

utveckla såväl korta som långa utbildningar, sägs det i motion

1993/94:Ub57 (m, c), som i likhet med motion 1993/94:Ub53 tar

sikte på Högskolan i Karlstad (yrkande 1).

Utskottet delar regeringens bedömning att de längre,

akademiska högskoleutbildningarna behöver expandera. En sådan

expansion har också påbörjats genom förra årets beslut för

treårsperioden 1993/94--1995/96. De längre utbildningarna är

den huvudsakliga rekryteringsbasen till forskarutbildningen,

som bedrivs vid universiteten och fackhögskolorna. Regeringens

förslag kan enligt utskottets mening inte tolkas så att de

mindre och medelstora högskolornas roll i framtiden skulle

inskränkas till att tjäna den närmast omgivande regionens

näringsliv och arbetsmarknad eller att de enbart skulle få ägna

sig åt kortare utbildningar. Liksom motionärerna anser

utskottet att de mindre och medelstora högskolorna -- i likhet

med universiteten, fackhögskolorna och de konstnärliga

högskolorna -- även i fortsättningen skall ha en nationell

roll. Farhågorna för att kvaliteten i utbildningen vid de

mindre och medelstora högskolorna skulle sjunka, i den mån

dessa högskolor inte har längre utbildningar, är enligt

utskottets mening överdrivna. Det resurstilldelningssystem som

infördes i och med det pågående budgetåret, och som ytterligare

utvecklas genom förslag i förevarande proposition, innehåller

kraftiga incitament till att upprätthålla och utveckla

kvaliteten vid alla universitet och högskolor.

Nätverkssamarbete gör de mindre och medelstora högskolorna

delaktiga i forskningen vid starka, vetenskapliga miljöer.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag

på motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2,

1993/94:Ub57 yrkande 1, 1993/94:Ub74 yrkande 3 och

1993/94:Ub715 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordat om de

mindre och medelstora högskolornas resp. universitetens och

fackhögskolornas roll när det gäller grundläggande

högskoleutbildning.

Enligt motion 1993/94:Ub68 (c) yrkande 2 bör de högskolor

som fått rätt att utfärda magisterexamen också erhålla fasta

forskningsresurser. Först med en sådan sammankoppling

blir det enligt motionären relevant att tala om principen om

forskningsanknytning och vetenskaplig grund.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget. Beslut om att

anvisa medel -- t.ex. för forskning och forskarutbildning --

fattas av riksdagen efter förslag av regeringen. Detta sker

numera i princip för treårsperioder efter övergripande

forskningspolitiska bedömningar. Beslut om rätt att utfärda

magisterexamen fattas däremot av regeringen efter beredning av

Kanslersämbetet. Sådana frågor prövas fortlöpande, allteftersom

lärosätena inger ansökningar därom. Enligt utskottets mening

skulle en sammankoppling av det slag som föreslagits i motionen

ofrånkomligen leda till att de mindre och medelstora

högskolorna skulle kunna tilldelas examensrätt för

magisterexamen i betydligt mindre utsträckning och med längre

tidsutdräkt än vad som hittills skett. Kravet att

grundutbildningen vid universitet och högskolor skall vila på

vetenskaplig eller konstnärlig grund gäller all sådan

utbildning, oavsett vid vilken typ av lärosäte den bedrivs och

oavsett om den leder till magisterexamen eller ej. För att

säkerställa detta har riksdagen anvisat medel till exempelvis

forskarutbildning av lärare som saknar doktorsexamen, till

forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora

högskolorna och till det nyss nämnda nätverkssamarbetet.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub68

yrkande 2.

I motion 1993/94:Ub906 (s), som väcktes under allmänna

motionstiden, framförs behovet av ett nationellt kunskaps-

och kompetenslyft. Inför den skärpta internationella

konkurrensen och massarbetslösheten måste vårt land ytterligare

öka sin samlade kompetens. För att nå framgång får ingen lämnas

utanför ett nationellt kompetenslyft. Motionärerna vänder sig

mot det pågående arbetet med Agenda 2000 som, enligt deras

mening, främst satsar på en välutbildad elit (yrkande 1).

Skolan och hela utbildningssystemet måste lägga grund för och

ge lust till ett livslångt lärande. Detta synsätt skall

genomsyra all av samhället finansierad utbildning, anser

motionärerna (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen lägger

fram förslag till åtgärder för att Sverige genom utbildning och

forskning av högsta klass skall kunna stå väl rustat för

framtida utmaningar. På Utbildningsdepartementets initiativ

pågår för närvarande ett arbete kallat Agenda 2000 -- kunskap

och kompetens för nästa århundrade. Arbetet syftar till att

analysera Sveriges långsiktiga kompetensbehov. Inledningsvis

har ett antal organisationer och institutioner beretts

möjlighet att redovisa oberoende bedömningar, vilka publicerats

i en rapportserie. Utbildningsdepartementet redovisade i mars

1994 en första analys i promemorian Kunskap och kompetens för

nästa århundrade (Ds 1994:35). Nödvändigheten av ett

kontinuerligt, livslångt lärande understryks i promemorian.

Utskottet anser liksom motionärerna att Sverige behöver ett

nationellt kunskaps- och kompetenslyft. Tesen om ett livslångt

lärande är viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning

(prop. s. 19) att grundskolan och gymnasieskolan bl.a. skall

fostra till en lärandets kultur, en livslång lust att lära.

Självklart är det utskottets uppfattning att insatser för en

ökad kompetensutveckling måste komma alla till del. Det ökade

och snabbt föränderliga kunskapsbehovet gör det, enligt

utskottets mening, nödvändigt att förbättra villkoren för

kompetensutveckling för dem som tidigare skaffat sig en

gymnasiekompetens eller en utbildning på högskolenivå. Under de

senaste åren har en genomgripande förändring skett av

högskolans regelsystem och resurstilldelningssystem, i syfte

att skapa incitament till höjd kvalitet och effektivare

resursutnyttjande, samtidigt som högskolans

utbildningskapacitet har ökats väsentligt. Utskottet anser mot

denna bakgrund att det inte finns anledning för riksdagen att

göra några tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena,

som alltså bör avslås.

Huvuddelen av den utbyggnad av den eftergymnasiala

utbildningen med ca 20 000 platser, som regeringen förordar,

skall alltså enligt propositionen avse kvalificerad

yrkesutbildning. Denna bör få en ny struktur.

Internationellt har Sverige varit framgångsrikt när det gäller

korta eftergymnasiala utbildningar inom universitet och

högskolor, men det är enligt regeringen en annan typ av

kvalificerad yrkesutbildning som nu behöver ges förbättrade

möjligheter. Av en undersökning som genomförts av Svenska

arbetsgivareföreningen (SAF) drar regeringen slutsatsen att det

behövs flexiblare utbildningsformer än de nuvarande samt ökade

möjligheter till varvad teoretisk/praktisk utbildning. Till en

del förekommer den utbildning det här är fråga om redan i dag

inom utbildningsväsendet, t.ex. som påbyggnadsutbildning inom

komvux. Vissa sådana utbildningar skulle kunna vinna på att

utvecklas i en ny form.

Regeringens bedömning är att det inom det nuvarande

offentliga utbildningsväsendet, med dess relativt fasta

organisatoriska struktur, inte finns tillräckliga

förutsättningar att stimulera sådan yrkesutbildning som kräver

en hög grad av specialisering eller där behovet av snabba

omställningar är stort. Företagen måste också engageras

ekonomiskt och pedagogiskt i utformning och genomförande av den

typ av kvalificerad yrkesutbildning som kommer att behövas,

anser regeringen. Det utesluter dock inte att befintliga

organisationer, såsom kommuner samt universitet och högskolor,

med särskilda förutsättningar bör kunna medverka i denna typ av

utbildning. Vidare behövs en statlig organisation med uppgift

att stimulera kvalificerade yrkesutbildningar och bedöma

utbildningens kvalitet och förutsättningar för statlig

finansiering och studiestöd. I organisationens uppgift bör ingå

att göra nödvändiga prioriteringar. Slutligen behövs förstärkta

statliga resurser.

I propositionen meddelar regeringen sin avsikt att snarast

tillsätta en särskild utredare med uppgift att skyndsamt

utarbeta detaljerna för en struktur och organisation för att

möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning.

Mot detta förslag anför Socialdemokraterna och Vänsterpartiet

invändningar i kommittémotionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 3,

1993/94:Ub74 (s) yrkandena 1 och 2 samt partimotionen

1993/94:Ub714 (v) yrkande 4. I den sistnämnda motionen anförs

att varje ytterligare differentiering av utbildningen bidrar

till den sociala snedrekryteringen. En mellannivå mellan

högskola och gymnasium skulle effektivt hämma gymnasiernas

ambitioner vad gäller att förbereda eleverna och ge dem

behörighet till högskoleutbildning, anser motionärerna. I

motion 1993/94:Ub64 motsätter sig Vänsterpartiet att regeringen

vid sidan av universitet och högskolor, som bygger på

vetenskaplig eller konstnärlig grund, vill skapa ett parallellt

utbildningssystem som helt inriktar sig på näringslivets behov,

medan den enskilda individens utbildningsbehov sätts åt sidan.

-- Regeringens förslag presenteras i propositionen så vagt att

riksdagen inte har möjlighet att på det underlaget nu

principiellt fatta beslut om att inrätta en ny, kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning, anser Socialdemokraterna i

motion 1993/94:Ub74 yrkande 1. Det i propositionen skisserade

utredningsuppdraget bör vara vidare. Det bör röra sig om en

utbildning som i huvudsak anordnas i kommunal regi eller under

kommunalt planerings- och beställaransvar och samordnas med den

nuvarande påbyggnadsutbildningen inom ramen för komvux.

Möjligheten till samverkan med högskolan bör hållas öppen.

Näringslivets roll beträffande finansiering, tillhandahållande

av kompetens och aktuella yrkesimpulser behöver kartläggas.

Efter verkställd utredning bör regeringen återkomma till

riksdagen med förslag till beslut. Innan utredningen hunnit

slutföra sitt arbete bör såväl komvux som högskolan kunna komma

i fråga för en ökad dimensionering (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att direktiv till den särskilda

utredaren numera har utfärdats (dir. 1994:36). Där sägs att

syftet med en ny struktur för den kvalificerade

yrkesutbildningen är att höja arbetskraftens kompetens. Detta

är enligt utskottets mening angeläget. Vidare sägs i direktiven

att det i en utbildningsstruktur på eftergymnasial men icke

akademisk nivå kan inrymmas också utbildning som inte är direkt

företagsinriktad. I uppdraget till utredaren ingår att pröva

vilka avgränsningar som kan vara ändamålsenliga mellan den

akademiska högre utbildningen, gymnasieskolan och komvux å ena

sidan och den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen å

den andra. Det står därvid utredaren fritt att föreslå

förändringar i tillhörigheten för befintliga utbildningar.

Vidare skall utredaren pröva vilka finansieringsmöjligheter som

kan stå till buds för den kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen, varvid det enligt direktiven är viktigt att

pröva andra finansieringskällor än offentliga.

Tillträdesfrågorna till de nuvarande påbyggnadsutbildningarna i

komvux är enligt direktiven ett särskilt problem, eftersom

antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen

ofta beror på om hemkommunen vill betala. Utredaren skall

behandla dessa tillträdesfrågor.

Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 november

1994 och därmed ge underlag till fortsatta ställningstaganden i

fråga om strukturen för den kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen. Utskottet utgår från att regeringen därefter

återkommer till riksdagen i ärendet. Med det anförda föreslår

utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64

yrkande 3, 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub714

yrkande 4 godkänner vad regeringen förordat om utbyggnad av den

eftergymnasiala utbildningen innefattande en ny struktur för

kvalificerad yrkesutbildning.

I motion 1993/94:Ub60 (fp) anförs att det behövs en större

översyn av vuxenutbildningen. Många frågor kommer att kräva

svar. Vad kommer det att kosta samhället och vad får man

tillbaka när landets kompetens ökar? Hur skall

vuxenutbildningen dimensioneras, vilken inriktning skall den ha

och hur skall den organiseras? Kan komvux ansvar vidgas? Bland

de frågor som behöver utredas nämner motionären kvinnornas

situation, det s.k. basårets organisatoriska hemvist och idén

om en gymnasiebank, som förts fram i en annan motion från

Folkpartiet (mot. 1993/94:Ub348, som behandlats i bet.

1993/94:UbU17).

Även i Socialdemokraternas kommittémotion 1993/94:Ub86 (s)

yrkande 13 föreslås att en ny vuxenutbildningsutredning skall

tillsättas. Motionärerna anför att vuxenutbildning måste finnas

i många former som passar människors skilda erfarenheter och

förutsättningar. Samhället har ett avgörande ansvar för att se

till att detta blir tillgodosett. Regeringen har enligt

motionärernas mening i alltför liten utsträckning använt de

beprövade utbildningsanordnarna: komvux, folkhögskola och

studieförbund. För att svara upp mot de många anspråken på

vuxenutbildning anser de att det behövs ett ordentligt

utredningsarbete på detta område. I motion 1993/94:Ub906 (s)

yrkande 4 framhålls att huvuddelen av den samhällsfinansierade

vuxenutbildningen skall vara jämlikhetsskapande och i första

hand erbjudas dem som har störst behov.

Utskottet noterar att det uppdrag regeringen, som nyss

nämnts, har givit åt en särskild utredare när det gäller

kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning avser en avgränsad

del av vuxenutbildningsområdet. Detta arbete skall vara

avslutat under hösten 1994. Regeringen har i projektet Agenda

2000 initierat en diskussion om en ny politik för kompetens och

framåtskridande. En sammanfattande skrift med 20 slutsatser (Ds

1994:35) har som nämnts publicerats och remissbehandlas under

våren.

Utskottet delar uppfattningen att vuxenutbildning inte kan

begränsas till det snäva yrkesperspektivet. Vuxenutbildning

skall även stärka medborgarnas möjligheter att delta i ett

socialt, kulturellt och politiskt liv och bidra till att

överbrygga utbildnings- och klassklyftor. En större översyn av

hela vuxenutbildningsområdet är därför enligt utskottets mening

befogad. Resultaten av såväl Agenda 2000-projektet som

utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning kan

utgöra en del av underlaget för att utforma direktiv till en ny

vuxenutbildningsutredning. Regeringen bör enligt utskottets

mening tillsätta en sådan under innevarande kalenderår. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

1993/94:Ub60, 1993/94:Ub86 yrkande 13 och 1993/94:Ub906 yrkande

4 som sin mening ge regeringen till känna.

En lämplig form för att stimulera till kompetensutveckling är

regionala kunskaps- och kompetenscentra, hävdar

Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 7. I

sådana centra skulle samhällets utbildningsanordnare,

näringslivets organisationer, fackliga organisationer och

representanter för arbetsmarknadsmyndigheter samverka.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om

någon form av regionala kompetenscentra, anser motionärerna.

Utskottet noterar att regeringen innevarande år avsatt medel

under tionde huvudtiteln för utveckling i regionalpolitiskt

prioriterade områden av kunskapsprogram som finansieras

gemensamt av staten och regionala och lokala intressenter, där

näringslivet är en viktig aktör. Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) har fått regeringens uppdrag

att insamla och värdera förslag från intressenterna och till

regeringen redovisa förslag om fördelning av 150 miljoner

kronor. Programmen skall ta sin utgångspunkt i de

utvecklingsbehov som finns i näringslivet i berörda regioner.

Det sägs i uppdraget till NUTEK att verket i sin värdering

framför allt bör fästa avseende vid hur omfattande

"nätverksbyggande" som programförslagen innehåller och vilken

kvalitet som nätverken har. Med hänvisning till denna

verksamhet, som regeringen redan initierat, anser utskottet att

riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub906 yrkande 7.

Regeringen föreslår i propositionen en fortsatt satsning på

naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning. Den bör

förläggas till lärosäten med naturvetenskaplig utbildning på

lägst magisternivå och/eller civilingenjörsutbildning och

annan teknisk utbildning på motsvarande nivå.

Mot regeringens förslag om förläggning av denna satsning

reser Socialdemokraterna invändningar i motion 1993/94:Ub74 (s)

yrkande 4. De ansluter sig till tanken på en sådan satsning,

men anser att den bör avse alla nivåer i utbildningen och i

princip omfatta alla relevanta högskolor, således bl.a. de

mindre och medelstora högskolor som ger utbildning till

ingenjörsexamen. Vidare framförs i motionen (yrkande 5)

förslaget att riksdagen skall begära en utredning om en ny

teknisk högskola.

Två motioner tar upp förslag om inrättande av en ny teknisk

högskola i Västerås. I Västmanland finns många högteknologiska

företag med stort behov av välutbildad arbetskraft, framhålls

det i motion 1993/94:Ub71 (c). För närvarande kan blivande

civilingenjörer läsa de två första åren av utbildningen i

elektronik vid Mälardalens högskola, som samarbetar med Kungl.

Tekniska högskolan (KTH). Fullständig utbildning till

civilingenjörsexamen både i elektronik och i maskinteknik bör

enligt motionären förläggas till Västerås. Examensrätt kan

tills vidare förbehållas KTH men bör efter hand ges till

Mälardalens högskola. Enligt motion 1993/94:Ub76 (s) kan en

teknisk högskola i Västerås ge unika möjligheter att stimulera

det tekniska och naturvetenskapliga studieintresset hos

ungdomar i Mälardalsregionen.

Utskottet delar regeringens bedömning att en expansion av

naturvetenskaplig och teknisk utbildning är mest effektiv om

den sker vid de universitet och högskolor där

civilingenjörsutbildning samt naturvetenskaplig utbildning på

magisternivå bedrivs i dag. Riksdagen har nyligen avslagit

motionsyrkanden om utredning av frågan om en ny teknisk

högskola (bet. 1993/94:UbU8, rskr. 287). Med hänvisning till

det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på

motionerna 1993/94:Ub71, 1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5 och

1993/94:Ub76 godkänner vad regeringen förordat.

Lindbeckkommissionens förslag bör läggas till grund för

statsmakternas fortsatta åtgärder inom utbildningspolitikens

område, heter det i motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 17.

Bl.a. bör kraven på färdigheter i kärnämnen som svenska,

utländska språk och matematik skärpas, kostnadsnivån i

utbildningsväsendet sänkas och antalet dagar och timmar i

skolan ökas. Även lärarnas kompetens måste ökas. Betygen bör

viktas vid antagning till högre studier, enligt kommissionen,

vilket motionärerna ställer sig bakom.

Den utredning som motionärerna åberopar är den s.k

Ekonomikommissionen som redovisade sina slutsatser och förslag

om den ekonomiska politikens utformning i ett medellångt

perspektiv i betänkandet Nya villkor för ekonomi och politik

(SOU 1993:16). I en bilaga till betänkandet analyseras

utbildningsväsendet och slutsatser presenteras om

utbildningssystemets omfattning, inriktning och kvalitet.

Utskottet erinrar om att riksdagen under detta riksmöte

fattat beslut om riktlinjer för nya läroplaner samt nya

betygssystem för hela det offentliga skolväsendet och om ny

timplan för grundskolan (prop. 1992/93:220 resp. 250, bet.

1993/94:UbU1 resp. UbU2, rskr. 82 resp. 93). Regeringen har

därefter utfärdat läroplanerna (Lpo 94 resp. Lpf 94). Besluten

innebär förhållandevis stora förändringar såväl för det

obligatoriska skolväsendet som för de frivilliga skolformerna.

Språkens ställning har förstärkts i grundskolan. Regeringen har

fastställt nya kursplaner för grundskolan och för kärnämnena i

gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. I den

utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen lagt fram (skr.

1993/94:183) framhålls att kursplanerna kontinuerligt måste bli

föremål för översyn. Vidare understryks vikten av fortbildning

av lärare. Enligt regeringen bör stöd till anordnande av

fortbildning inriktas på att fortbildningen skall bli en del i

de enskilda skolornas utvecklingsstrategi. Utskottet behandlar

utvecklingsplanen i ett annat betänkande (bet. 1993/94:UbU11).

Vad angår antagning till högre studier avgörs frågor om

behörighet och urval numera av högskolorna själva inom ramen

för mycket allmänt hållna regler i högskolelagen (1992:1434)

och högskoleförordningen (1993:100). Viktning av betyg

förekommer numera i olika former på flera håll inom universitet

och högskolor.

Som framgår av det nu sagda har flera av de förändringar som

beslutats för utbildningsväsendet de senaste åren legat i linje

med vad Lindbeckkommissionen framfört. Utskottet anser

emellertid inte att det finns underlag för ett generellt beslut

om att kommissionens förslag skall läggas till grund för

statsmakternas fortsatta åtgärder inom utbildningsväsendet.

Riksdagen bör därför enligt utskottets mening avslå motion

1993/94:Ub365 yrkande 17.

4. Resurstilldelningssystem

Innevarande budgetår har ett helt nytt

resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning

tagits i bruk. Principerna för det nya systemet godkändes av

riksdagen i december 1992 (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr.

103), varefter den närmare utformningen presenterades och

godkändes i samband med treårsbudget för perioden

1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363).

Det nya resurstilldelningssystemet är avsett att vara

tredelat. En del av resurstilldelningen sker på grundval av

antalet helårsstudenter (studentpeng), en annan del på grundval

av antalet helårsprestationer. Den tredje delen skulle, enligt

vad regeringen anförde i proposition 1992/93:1, basera sig på i

förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer. Utformningen

av den tredje delen var dock inte klar när systemet togs i bruk

den 1 juli 1993, utan skulle bli föremål för fortsatt utredning

inom Resursberedningen. När förslaget om systemets närmare

utformning i övrigt lades fram i proposition 1992/93:169

anförde utbildningsministern (s. 11) att det nya

resurstilldelningssystemet borde innehålla följande två

komponenter för att säkra kvaliteten.

För det första bör varje universitet och högskola inför

aktuell treårsperiod ange vilka åtgärder de avser att vidta

för att säkra kvaliteten. Därigenom kan åtgärderna anpassas

till respektive universitets eller högskolas egna

förutsättningar och planer. Jag anser att ett sådant förfarande

är det enda rimliga då huvudansvaret för kvaliteten åligger

varje universitet och högskola. Högskoleutredningens förslag

till kvalitetshöjande åtgärder, såsom användning av externa

examinatorer, pedagogisk utbildning av lärarna och ökning av

andelen lärare med forskarutbildning, är exempel på åtgärder

som nu framförts av flera universitet och högskolor. Regeringen

kommer också inom kort att fördela särskilda medel för sådana

åtgärder. Dessa åtgärder bör efter regeringens prövning anges i

regleringsbrev och preciseras på ett sådant sätt att det i

efterhand är möjligt att avgöra om åtagandena har fullföljts

eller ej. Om åtagandena inte fullföljs utlöses en

sanktionsåtgärd av ekonomisk karaktär, vilken kommer att framgå

av regleringsbrevet.

Den andra komponenten i resurstilldelningssystemet är

resurstilldelning i form av kvalitetspremie. Den s.k.

Resursberedningen (U 1992:5) har bl.a. till uppgift att lämna

förslag beträffande formerna för detta (dir. 1992:85). -- -- --

Enligt min bedömning innebär detta att en kvalitetspremie kan

betalas ut hösten 1995, grundad på verksamheten under

budgetåret 1994/95.

I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har regeringen

generellt föreskrivit att universitet och högskolor skall

utforma och ta i bruk interna kvalitetsutvecklingsprogram för

den grundläggande högskoleutbildningen under perioden

1993/94--1995/96. Ingenting nämns därvid om sanktionsåtgärd av

ekonomisk karaktär.

Vid sin behandling av sistnämnda proposition noterade

utskottet vad regeringen anfört och framhöll vidare (bet.

1992/93:UbU14 s. 35) att det är viktigt att det nya systemet så

snart som möjligt tillförs incitament för universiteten och

högskolorna att aktivt arbeta med kvalitetsfrågorna. Utskottet

förutsatte därför att förslag till direkt kvalitetsbefrämjande

inslag i resurstilldelningssystemet skulle föreläggas riksdagen

under budgetåret 1993/94. Så har nu skett i förevarande

proposition, där regeringen begär godkännande av principerna

för utformningen av kvalitetsdelen av

resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning.

Regeringen föreslår att fr.o.m. nästa treåriga budgetperiod

(som väntas avse kalenderåren 1997--1999) skall av det

anslagsbelopp som kommer att stå till förfogande för

grundläggande utbildning vid varje lärosäte (exkl. särskilda

åtaganden) 5 % avsättas till s.k. kvalitetsbelopp. Därmed blir

de takbelopp som anges för varje lärosäte alltså 5 % mindre.

Beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer

justeras i motsvarande mån. Alla lärosätens program för

kvalitetsutveckling samt deras genomförande av dessa skall

granskas av Kanslersämbetet, som skall bedöma om resp. lärosäte

är berättigat till helt, halvt eller inget kvalitetsbelopp.

Varje lärosäte rekvirerar från Kammarkollegiet den del av

kvalitetsbeloppet som Kanslersämbetets senaste bedömning

berättigar till. Kvalitetsbeloppet blir alltså en belöning i

efterhand för visade ambitioner till kvalitetsutveckling och

visad förmåga att leva upp till dessa. Kvalitetsbeloppet är

däremot inte relaterat till lärosätets prestationer i form av

helårsstudenter och helårsprestationer ett visst budgetår.

Därmed är också kvalitetsbeloppet -- till skillnad från den

sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och

helårsprestationer -- känt för lärosätet redan vid budgetårets

början.

Det förutsätts att samtliga lärosäten har hunnit få sina

kvalitetsutvecklingsprogram och sitt genomförande av dessa

bedömda av Kanslersämbetet innan det nya systemet börjar

tillämpas. Regeringen föreslår att denna granskning inleds

under hösten 1994. En ny bedömning skall normalt ske efter tre

år, om inte Kanslersämbetet finner anledning att göra

bedömningen tidigare. Om en ny bedömning för ett visst lärosäte

har gjorts under pågående budgetperiod, och om den lett till en

annan slutsats än vid föregående bedömningstillfälle, kan

därmed det lärosätet vara berättigat till större eller mindre

andel av kvalitetsbeloppet efter den nya bedömningen än före

denna. Enligt regeringens uppfattning skall de lärosäten som

aktivt arbetar med sin kvalitetsutveckling antingen erhålla

hela eller halva kvalitetsbeloppet. Endast det lärosäte som

uppenbart nonchalerar arbetet med kvalitetsutveckling, t.ex.

genom att inte utarbeta ett acceptabelt program, bör helt gå

miste om kvalitetsbeloppet.

Det föreslagna systemet innebär att inte hela det sammanlagda

kvalitetsbeloppet för samtliga universitet och högskolor

nödvändigtvis kommer att tas i anspråk för utbetalning till

lärosätena. De medel som blir över, därför att vissa lärosäten

endast får hälften eller t.o.m. ingen del av resp.

kvalitetsbelopp, bör enligt propositionen regeringen lämna

förslag om till riksdagen inför varje budgetår. Det förefaller

naturligt, anför regeringen, att en del av dessa resurser

avsätts till Kanslersämbetet för fördelning till angelägna

utvecklings- och stödprojekt vid lärosätena med anknytning till

kvalitetsutveckling.

I regeringens förslag görs ingen åtskillnad mellan

konstnärlig och idrottslig utbildning å ena sidan och annan

utbildning å den andra, när det gäller kvalitetsdelen i

resurstilldelningssystemet.

Socialdemokraterna yrkar i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 10

avslag på regeringens förslag. Genomarbetade kvalitetsprogram

för varje högskola kan vara ett gott redskap för att utveckla

kvaliteten, framhåller de. Kanslern har en viktig roll i

kvalitetsgranskningen, men motionärerna ifrågasätter om det är

en rimlig uppgift för Kanslersämbetet att betygsätta

högskolorna efter en tregradig skala och utdela premier

därefter. Vidare påtalas i motionen att det får svåra följder i

den framtida studentrekryteringen för ett lärosäte som får

lägsta betyg, dvs. inte får någon del av kvalitetsbeloppet. Med

sänkta anslag uppkommer också ökade svårigheter att åtgärda

bristerna, anser motionärerna. De yrkar även avslag på

regeringens förslag om principerna för utformningen av

kvalitetsdelen i systemet för tilldelning av resurser till

konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar (yrkande 11).

Vänsterpartiet, som i princip är emot det gällande

resurstilldelningssystemet, anför i motion 1993/94:Ub64 (v)

yrkande 6 att det är bra att högskolorna upprättar

kvalitetsprogram. De bör dock enligt motionärerna upprättas

utan hot om minskade resurser. Trots sitt principiella nej till

den modell för resurstilldelning som regeringen skisserar anser

motionärerna att den föreslagna kvalitetspremien bör räknas

enbart på helårsprestationerna och inte på studentpengen, detta

för att mer effektivt kunna motverka att högskolorna genomför

en eventuell nivåsänkning av utbildningskvaliteten till förmån

för ökad genomströmning.

Utskottet vidhåller att hänsyn till kvalitetsfaktorn bör

byggas in i resurstilldelningssystemet i enlighet med de

ursprungliga intentionerna. Om denna faktor tillåts inverka på

resurstilldelningen i alltför hög grad, kan givetvis de problem

uppkomma som påtalas i motion 1993/94:Ub74. Utskottet anser

emellertid att regeringen gjort en rimlig avvägning, när den

föreslagit att endast 5 % av resursutrymmet skall beröras av

kvalitetsbedömningen. Den metod som regeringen föreslår --

bedömning genom Kanslersämbetet av lärosätenas egna

kvalitetsutvecklingsprogram och deras genomförande av dessa --

är också enligt utskottets mening klart bättre än metoden med

mer mekaniskt fungerande kvalitetsindikatorer. Det finns vidare

anledning att räkna med att systemet med den utformning

regeringen nu föreslagit kommer att vinna acceptans hos de

berörda, alltså universiteten och högskolorna. Utskottet

konstaterar att kvalitetspremien enligt regeringens förslag

inte är kopplad till lärosätenas faktiska antal helårsstudenter

eller faktiskt genomförda helårsprestationer.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag

på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 6 och 1993/94:Ub74 yrkandena

10 och 11 godkänner vad regeringen förordat om principerna för

utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för

den grundläggande högskoleutbildningen.

I propositionen nämns att en motsvarande avsättning av

kvalitetsbelopp för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skulle

innebära att 1,5 % av anslaget till SLU -- som är gemensamt för

grundläggande utbildning och forskning och forskarutbildning --

skulle disponeras som kvalitetsbelopp. Utskottet har erfarit

att regeringen överväger att även vid SLU införa ett system för

kvalitetssäkring som motsvarar det som i förevarande

proposition föreslås för Utbildningsdepartementets område.

Vidare föreslår regeringen nya principer för

resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga

högskoleutbildningar. För dessa områden har innevarande

budgetår det allmänna systemet med schabloniserad ersättning

för helårsstudenter och helårsprestationer inte tillämpats. För

konstnärlig utbildning resp. för utbildning i idrott utgår i

stället enbart ersättning per helårsstudent. Denna studentpeng

varierar kraftigt mellan de olika lärosätena, även för

motsvarande utbildning.

Regeringen föreslår nu att enhetliga ersättningsbelopp

fr.o.m. den 1 juli 1995 skall införas även för dessa

utbildningar, som därvid indelas i åtta olika kostnadsklasser.

Ersättning skall utgå dels för antalet helårsstudenter

(studentpeng), dels för antalet helårsprestationer. I

studentpengen föreslås även medel för lokalkostnader ingå,

liksom kommer att bli fallet för övrig grundläggande

högskoleutbildning (jfr prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU8,

rskr. 287). Den nya särskilda prislistan för konstnärlig och

idrottslig utbildning skall enligt regeringens förslag

tillämpas även för ämnesutbildningen av lärare i bild, idrott

och musik, såväl när det gäller ettämnesutbildning som det

konstnärliga/idrottsliga ämnet i tvåämnesutbildning.

En förutsättning för en enhetlig studentpeng som inkluderar

ersättning för lokaler är att nuvarande stora skillnader i

lokalstandard minskar inom det konstnärliga området, anför

regeringen. Därför förutsätter förslaget ett resurstillskott

som möjliggör en förbättrad lokalstandard vid de universitet

och högskolor som för närvarande har bristfälliga lokaler.

Regeringen anmäler att den avser att ta i anspråk medel som

redan tidigare har reserverats för lokalförbättringar.

Utskottet utgår från att den nya prislistan skall tillämpas

även på tvåämnesutbildning för gymnasielärarexamen. När det

gäller beloppen i de olika kostnadsklasserna förutsätter

utskottet att regeringen lägger fram förslag i

budgetpropositionen nästa år. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner det som regeringen förordat om principerna för

resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga

högskoleutbildningar.

Resurstilldelning från statsmakternas sida knuten direkt till

lärosätenas prestationer förekommer för närvarande bara när det

gäller grundläggande utbildning. Till forskning och

forskarutbildning får varje berört universitet eller högskola

ett anslag, med en anslagspost för varje vid lärosätet

förekommande fakultet. När det gäller fakultetsanslagen har det

sedan lång tid på många håll förekommit olika former av s.k.

aktivitetsrelaterad budgetering på lokal nivå. I proposition

1992/93:1 (bet. UbU3, rskr. 103) anförde utbildningsministern

att han utgick från att utvärderingssekretariatet, dvs. numera

Kanslersämbetet, noga skulle följa frågan om de system för

aktivitetsanknuten budgetering som utvecklats, och därmed bidra

med ytterligare underlag. Hans bedömning var att eventuella

principiella förändringar därmed inte borde aktualiseras förrän

inför den treåriga budgetperiod som inleds den 1 juli 1996. I

1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170) meddelade

regeringen emellertid som sin uppfattning att ett system för

aktivitetsrelaterad resursfördelning på nationell nivå borde

börja införas redan under den då förestående treårsperiodens

sista år, dvs. budgetåret 1995/96. Något förslag därom

framlades dock inte i nämnda proposition, och blev inte föremål

för ställningstagande av riksdagen.

Regeringen lägger nu fram förslag om principer för ett

system för resultatrelaterade fakultetsanslag. Systemet

skall enligt propositionen införas fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Regeringens förslag har föregåtts av utredning inom

Resursberedningen, som presenterade sitt förslag i betänkandet

(SOU 1993:102) Kvalitet och dynamik. Detta har varit föremål

för remissbehandling, varvid bl.a. samtliga universitet och

fackhögskolor samt forskningsråd under Utbildningsdepartementet

har avgivit yttrande. Regeringens förslag i propositionen

avviker från Resursberedningens bl.a. på grund av invändningar

som framförts vid remissbehandlingen.

Det system regeringen nu föreslår är resultatrelaterat

snarare än aktivitetsrelaterat. Regeringen föreslår att 5 % av

de totala anslagen i landet för ett fakultetsområde skall

fördelas bland berörda fakulteter vid olika lärosäten i

proportion till antalet avlagda doktors- och licentiatexamina.

Examinationen föreslås bli beräknad så att doktorsexamina ges

vikten 1 och licentiatexamina vikten 0,5. För att främja en

bredare rekrytering av underrepresenterat kön (vilket för

närvarande inom alla fakultetsområden är kvinnorna), föreslås

att vikten för examina avlagda av personer av det

underrepresenterade könet ökas med 25 %. Varje lärosätes andel

av examinationen föreslås bli beräknad genom att examinationen

under de senaste fyra åren summeras för fakultetsområdet samt

för varje enskild fakultet. Fakulteternas andel fås genom att

den egna examinationen divideras med fakultetsområdets.

Resursberedningens analys av vilka parametrar som skulle

kunna användas resulterade i att fyra bedömdes intressanta.

Examinationen i forskarutbildningen var en av dessa. Regeringen

väljer examinationen i forskarutbildningen som enda parameter

och motiverar sitt val på följande sätt. För det första hänger

forskarutbildningens effektivitet nära samman med

forskningskvalitet, och därmed även med förmågan att attrahera

externa anslag, vilket är en annan parameter som

Resursberedningen diskuterat. Vidare hänvisas till målet att

fördubbla antalet avlagda doktorsexamina till år 2000, som

utbildningsministern slog fast första gången i 1992 års

budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 18) och som

riksdagen godkände våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15,

rskr. 388). Därtill anförs att ny och intressant forskning i

många fall bedrivs inom ramen för forskarutbildningen.

Slutligen framhåller regeringen att de kvantitativa uppgifterna

om antalet doktorsexamina även har en kvalitativ dimension i

och med disputationsförfarandet, som innebär en öppen,

vetenskaplig kvalitetsgranskning. Uppgifterna är dessutom lätt

tillgängliga och har hög statistisk tillförlitlighet.

För att förslaget inte skall få alltför dramatiska

omfördelningseffekter vill regeringen ha en spärregel för att

garantera att medlen för en fakultet tillåts minska med högst

två procent mellan två budgetår och högst fem procent under en

treårsperiod.

Vänsterpartiet ställer sig i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande

7 positivt till regeringens förslag om resultatrelaterade

fakultetsanslag. Dock anser motionärerna att underrepresenterat

kön vid beräkningen av examinationen bör tillmätas högre vikt

än regeringen föreslagit, nämligen dubbel vikt i stället för 25

% högre vikt -- detta i enlighet med ett förslag av den s.k.

JÄST-gruppen.

Det föreslagna systemet missgynnar fakulteter med kort

utbildnings- och forskningstradition, hävdas det i motion

1993/94:Ub80 (s). Motionärerna påtalar att skillnader i

produktivitetsmått kan bero på en mängd faktorer, som den

enskilda fakulteten inte råder över. Exempelvis har de

fakulteter som verkat under mycket lång tid kunnat bygga upp

egna resurser via donationer m.m., och de verkar i regioner som

under lång tid har dragit till sig kunskapsintensiva

verksamheter som ger möjligheter till forskarstudier i arbetet

samt forskarhandledning. Dessa förutsättningar finns inte vid

de fakulteter som bara är ett tiotal år gamla. Särskilt

missgynnar det föreslagna systemet fakulteter vid Umeå och

Linköpings universitet samt vid Högskolan i Luleå. Enligt

motionärerna har två forskare från Umeå vidare visat att det av

regeringen föreslagna systemet inte fördelar

fakultetsresurserna på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt,

eftersom det bygger på genomsnittsproduktivitet i stället för

på marginalproduktivitet. Motionärerna anser att de fem procent

som skall komma i fråga för omfördelning skall fördelas utifrån

en bedömning av fakultetens forskarutbildnings- och

forskningsverksamhet, utgående från fakultetens förutsättningar

i analogi med vad regeringen föreslår för grundutbildningen.

I motion 1993/94:N283 (s) yrkande 8, som väcktes under

allmänna motionstiden och således innan regeringen lagt fram

sitt förslag, påtalas de negativa konsekvenserna av

Resursberedningens förslag när det gäller den tekniska

fakulteten vid Högskolan i Luleå, som enligt beredningens egna

beräkningar skulle förlora närmare 10 miljoner kronor. Både att

denna högskola är en ung sådan och att där bedrivs tillämpad

forskning får negativa konsekvenser, om resurstilldelningen

skall ske enligt Resursberedningens förslag, hävdar

motionärerna.

Utskottet har tagit del av de åberopade Umeåforskarnas kritik

mot regeringens förslag. De farhågor som framförts av dem samt

i motionerna är enligt utskottets mening värda att ta på

allvar. Varje nytt system kan medföra icke önskvärda

konsekvenser. Hur systemet verkar kan dock inte till alla delar

förutses, utan måste bli föremål för noggrann uppföljning när

det tas i bruk. Genom att tillämpa det av regeringen föreslagna

systemet redan budgetåret 1995/96 ges möjlighet att kalibrera

det inför den följande treåriga budgetperioden, vilket

utskottet anser vara en fördel. Regeringens förslag till

viktning för underrepresenterat kön är enligt utskottets mening

väl avvägt. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 7, 1993/94:Ub80

och 1993/94:N283 yrkande 8 godkänner vad regeringen förordat om

principerna för utformningen av resultatrelaterade

fakultetsanslag.

Utskottet har i det föregående påpekat att förslagen i

förevarande proposition avser universitet och högskolor under

Utbildningsdepartementet och alltså inte SLU. Den andel av

fakultetsanslagen som enligt regeringens förslag skall

resultatrelateras motsvarar för SLU:s del 3,5 procent av det

totala anslaget, meddelas det i propositionen.

Regeringen berör i propositionen även studiefinansieringen

i forskarutbildningen. Det bör övervägas, säger regeringen,

om nya metoder för studiefinansiering kan utvecklas i syfte att

öka effektiviteten och höja examinationsgraden. En sådan

möjlighet är att ge universitet och högskolor frihet att -- om

man så önskar -- skapa en "studiefinansieringstrappa", där

doktoranden får successivt bättre ekonomiska villkor

allteftersom studierna framskrider.

På det sistnämnda yrkas avslag i motion 1993/94:Ub64 (v)

yrkande 18. Motionärerna påminner om Vänsterpartiets förslag i

tidigare motioner om medel för omvandling av ytterligare 1 000

utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Utskottet konstaterar att regeringen inte lagt fram något

förslag om studiefinansieringstrappa för riksdagens

ställningstagande. Den närmare innebörden av begreppet framgår

inte heller av propositionen. Enligt riksdagens beslut har

regeringen för varje läroanstalt föreskrivit ett visst minsta

belopp inom varje fakultet som skall avsättas för

studiefinansiering i forskarutbildningen. I regleringsbrevet

för innevarande budgetår har regeringen föreskrivit att medlen

avser doktorandtjänster men, om särskilda skäl föreligger, även

får användas för förlängning av utbildningsbidrag till

doktorander som innehaft sådant föregående budgetår.

Utbildningsbidrag kan alltså enligt regeringens beslut inte

längre utdelas till nya doktorander. -- Utskottet noterar att

det redan nu är möjligt för universitet och högskolor att i de

avtal som reglerar lönerna på doktorandtjänster skriva in en

sådan förändring av villkoren som skisseras i propositionen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något

tillkännagivande i enlighet med motion 1993/94:Ub64 yrkande 18,

som alltså avstyrks.

5. Donationsfastigheter

I samband med att staten skulle föra över äganderätten till

vissa universitets- och högskolefastigheter till Statliga

Akademiska Hus AB har frågan väckts i vad mån staten kan anses

ha rätt att så förfoga över universitetens och högskolornas

donationsfastigheter att äganderätten till dem överlåts

till ett statligt fastighetsbolag som har till uppgift att på

affärsmässiga grunder erbjuda universitet och högskolor

lokaler. Regeringen gör nu ett klarläggande av vad som får

anses gälla i fråga om disposition och förvaltning av

universitetens donationsfastigheter.

Enligt regeringens bedömning får anses gälla att, om staten

har mottagit en gåva under vissa bestämda förutsättningar

beträffande gåvans användning och disposition, staten inte utan

stöd i lag ensidigt kan bestämma sig för att disponera

donationen på annat sätt. Statens ställning som gåvomottagare

skiljer sig i detta hänseende inte från andra rättssubjekts.

Villkor som är knutna till en gåva skall respekteras, om gåvan

tas emot. Har en fastighet donerats, anför regeringen, så att

donationen varit avsedd att komma ett universitet till godo och

kanske till yttermera visso också stå under universitetets

direkta förvaltning och disposition, kan det sålunda inte från

rättslig synpunkt anses tillåtligt att staten utan vidare

disponerar egendomen för förmögenhetsbildning i ett statligt

aktiebolag eller på annat sätt som inte innefattar fullgoda

garantier för att universitetet kommer i åtnjutande av den

förmån av fastigheten som givaren avsett. Som huvudregel måste

enligt regeringen gälla att staten i enlighet med

förutsättningarna för donationen behåller egendomen och ser

till att den används för det avsedda ändamålet, varvid de

fastigheter som ställts under universitetets direkta

förvaltning bör förbli där. Om staten börjar hantera

donationsegendom på ett sätt som inte kan ha varit donatorernas

mening, är risken uppenbar att benägenheten att ge donationer

till lärosätena avtar kraftigt. Den ståndpunkt som utvecklas i

propositionen ligger enligt regeringen i linje med det

principuttalande som utbildningsutskottet gjorde i sitt

yttrande till finansutskottet i ärendet om ny organisation för

förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m.

(1992/93:UbU4y). Utskottet anförde att "av universitet och

högskolor mottagna donationer måste anses vara riktade till

visst enskilt lärosäte och inte till staten mer allmänt".

Finansutskottet anförde i ärendet bl.a. att utskottet inte hade

något att erinra mot att de unika donationsfastigheter som

förvaltades av universiteten stannade kvar i denna

förvaltningsform (bet. 1992/93:FiU8).

Den sålunda klargjorda principen bör enligt regeringen också

gälla fastigheter som sedermera förkovrats med statliga medel,

eftersom byggnader och annat som ingår i fastigheten numera

inte kan skiljas ut från fastigheten utan särskild

lagstiftning. I konsekvens härmed bör, heter det i

propositionen, emellertid också omvänt gälla att, om ett

lärosäte använt medel från en donation för investeringar i en

statlig, icke donerad fastighet, detta inte kan åberopas för

att en sådan fastighet skall börja behandlas som

donationsfastighet. Det förhållandet att en donationsfastighet

behåller sin status som sådan, även om staten sedermera uppför

byggnader på den för andra medel än donationsmedel, innebär

dock inte något hinder för att staten, såsom ägare till

fastigheten i dess helhet, lägger förvaltningsansvaret för mark

och för byggnader på skilda statsorgan, om det skulle anses

lämpligt.

De bedömningar i principfrågorna som regeringen gör finner

regeringen skäl att underställa riksdagen för godkännande i

syfte att uppnå en större säkerhet för donationerna i en direkt

offentlig förvaltning.

Med anledning av propositionen i denna del har väckts två

motioner. Enligt motion 1993/94:Ub58 (m) blir konsekvensen av

regeringens resonemang bl.a. att staten fritt kan förfoga över

de byggnader som uppförts helt eller med stort inslag av

donerade medel på statlig mark. Därmed skulle det vara möjligt

att överlåta sådana till ett statligt fastighetsbolag.

Motionären ifrågasätter om detta varit avsikten. Han föreslår

att frågan prövas ytterligare. För att nå en praktiskt

fungerande lösning under tiden, bör det vara möjligt för staten

att upplåta mark med tomträtt till ett statligt bolag.

Likartade konstateranden görs i motion 1993/94:Ub62 (fp), i

vilken motionären anför, med hänvisning till det som sägs i

propositionen, att gamla donationer till universiteten i

Uppsala och Lund inte kan överföras till det statliga

fastighetsbolaget, utan skall förvaltas av statsorgan, medan

nyare donationsbyggnader på statlig mark kan överföras till det

statliga fastighetsbolaget. Motionären ställer också frågan

huruvida det är respektive universitet eller Statens

fastighetsverk som skall förvalta donationsfastigheter.

Utskottet vill med anledning av propositionen i denna del och

motionerna anföra följande.

Utskottet finner anledning att såsom grundläggande princip

slå fast att staten, när en donation har tagits emot som är

riktad till ett universitet eller en högskola, måste respektera

de villkor som är knutna till donationen. Utskottet har

uppfattat propositionen så att även regeringen hävdar denna

princip. Regeringen anför bl.a.: "Förutom de rent rättsliga

principer som kan åberopas för en sådan hållning i frågan kan

också anföras att ett motsatt förfarande skulle stå i strid med

vanliga hedersbegrepp." (prop. s. 145) Med anledning av vad som

anförs i motionerna vill utskottet klarlägga att om ett

lärosäte tagit emot en donation, riktad till lärosätet, och en

byggnad uppförs på statlig mark väsentligen med medel ur

donationen, skall den förbli i statens ägo, om detta är en av

donator klart angiven förutsättning för donationen.

Beträffande den av motionärerna aktualiserade frågan om

användande av tomträttsinstitutet, utgår utskottet från att

motionärerna åsyftar upplåtande av donerad mark med tomträtt.

Utskottet anser att riksdagen bör avstå från att uttala sig

prinicipiellt i denna fråga. Enligt utskottets uppfattning bör

en sådan fråga kunna prövas från fall till fall och avgöras med

stöd i föreliggande donationsvillkor.

I den mån förvaltningen av en donationsfastighet enligt

donationsvillkoren skall åvila ett universitet följer

naturligen att universitetet på egen hand har att avgöra vem

som skall anlitas för uppgiften.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner

vad regeringen förordar om dispositionsrätten till och

förvaltningen av universitetens donationsfastigheter och avslår

motionerna 1993/94:Ub58 och 1993/94:Ub62.

6. Övriga utbildnings- och forskningsfrågor

I motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 4 beklagar motionärerna att

inte lärarna omfattas av de utvecklingsprogram för akademiskt

ledarskap som Utbildningsdepartementet tagit initiativ till.

Lärarna behöver också vidareutbildning eftersom de utgör

grunden för allt ledarskap i högskolan. Enligt motionärerna

målar regeringen upp ett motsatsförhållande mellan det

kollegiala beslutsfattandet och den egna modellen med mycket

starka rektorer och förvaltningschefer. Mer resurser bör satsas

på att involvera lärare, doktorander och fackliga företrädare i

beslutsprocessen, framhålls det i motionen.

Utskottet vill med anledning av motionen peka på att

regeringen i propositionen betonar att det stora ansvar som

högskolereformen innebär för universitet och högskolor ställer

nya och ökade krav på ledningarna vid lärosätena. Den

viktigaste uppgiften för styrelser och rektorer är att svara

för den långsiktiga planeringen. Därutöver är det ledningens

ansvar att själv utforma de interna principerna för

resursfördelning samt skapa en ändamålsenlig intern

beslutsstruktur. För att stärka ledningskompetensen har

Utbildningsdepartementet tagit initiativ till ett

utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap.

Utskottet konstaterar att detta utvecklingsprogram i första

hand vänder sig till rektorer och förvaltningschefer. Utskottet

erinrar om att det för närvarande genomförs ett särskilt

handlingsprogram för pedagogisk utbildning för att höja

kompetensen hos universitetens och högskolornas lärare.

Riksdagen beslutade om särskilda treåriga resurstillskott

härför vid föregående riksmöte i samband med behandlingen av

propositionen om förstärkning av den grundläggande

högskoleutbildningen (prop. 1992/93:42, bet. UbU5, rskr. 159).

Vad särskilt gäller beslutsprocessen erinrar utskottet om att

grundläggande bestämmelser om vissa strategiska högskoleorgan

och deras sammansättning återfinns i högskolelagen och

högskoleförordningen. Av bestämmelserna framgår att lärare och

studenter ingår i flertalet beslutsorgan till skillnad från

fackliga företrädare. Utskottet är inte berett att föreslå

några ändringar beträffande beslutsorganens sammansättning.

Regeringen understryker i propositionen att den kollegiala

beslutstraditionen inte får tillåtas motverka en angelägen

utveckling mot ett tydligt ledarskap för universitetet eller

högskolan i dess helhet. Utskottet instämmer i uppfattningen

att lärosätenas förändrade situation ställer nya krav på ett

förändrat ledarskap. Enligt utskottet bör det inte råda något

motsatsförhållande mellan de grundläggande bestämmelserna om

beslutsfattande och behovet av ett tydligt ledarskap.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Vänsterpartiet tar i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 8

avstånd från vad de uppfattar som regeringens förslag att på

sikt avpolitisera forskningsråden.

Utskottet konstaterar att regeringen inte för fram något

förslag beträffande forskningsrådsorganisationen. Däremot

framgår av propositionen att regeringen avser att föranstalta

om en översyn av forskningsrådsorganisationen inför kommande

forskningsproposition. Regeringen hänvisar till förändringarna

i rådens omvärld under de senaste åren (prop. s. 141 f.).

Utskottet anser att varken propositionen i denna del eller

förevarande motionsyrkande bör föranleda ett uttalande av

riksdagen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

I propositionen (s. 35) sägs att förutom de konstnärliga

utbildningarna kan vissa delar av lärarutbildningarna och

yrkesteknisk högskoleutbildning utgöra exempel på utbildningar

där det nära sambandet med forskning inte är relevant.

Utskottet vill för sin del konstatera att uttalandet rimligen

bör förstås så, att vissa utbildningar -- eller delar av

utbildningar -- främst baseras på annan kunskapsbildning än den

vetenskapliga, såsom beprövad erfarenhet. Där vetenskaplig

grund är möjlig att åstadkomma bör den naturligtvis även ges

utvecklingsmöjligheter.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Användning av löntagarfondsmedel till högre utbildning och

forskning

1. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1

i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 godkänner vad utskottet

anfört,

res. 1 (s)

2. Stiftelser m.m.

2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling

utom såvitt avser profilforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del,

yrkandena 2 och 11, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande

delar, 1993/94:Ub682 yrkandena 1, 2 och 3, 1993/94:Ub686 och

1993/94:Ub722 yrkande 2 bemyndigar regeringen att bilda

stiftelse för forskarutbildning vid mindre och medelstora

högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt

för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet

samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten,

res. 2 (s) - villk. 1

men. (v) - delvis

3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora

högskolor, m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår

motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57

yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68

yrkande 1 och 1993/94:Ub83,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 15 och

1993/94:Ub714 yrkande 1,

res. 4 (nyd)

men. (v) - delvis

5. beträffande en gemensam forskningsorganisation för

mindre och medelstora högskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub681 yrkande 5,

res. 5 (s)

6. beträffande tjänsteforskning m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 17,

men. (v) - delvis

7. beträffande livsmedelsforskning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub65,

8. beträffande Risk- och beredskapscentrum i Karlstad

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub54, 1993/94:Ub56

yrkandena 3, 4 och 5 samt 1993/94:Ub73,

men. (v) - delvis

9. beträffande skogsindustriell forskning vid Högskolan i

Karlstad

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub69,

10. beträffande behovet av utbyggnad av högre utbildning

och forskning i Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub63, 1993/94:Ub81

yrkande 1 och 1993/94:Ub82 yrkande 1,

11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder

för etablering av en ny universitetsstruktur i

Stockholmsområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1, 2 och 3,

1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67,

1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77

yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82

yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672,

1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4,

1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 lämnar

regeringen det begärda bemyndigandet,

res. 6 (s)

men. (v) - delvis

12. beträffande Stockholms universitets

utbildningsuppdrag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub59 yrkande 4,

13. beträffande vissa centra vid Novum

att riksdagen avslår motion 1993/94:A456 yrkandena 8 och 9,

14. beträffande vidare decentralisering av

högskoleutbildningen i Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub59 yrkande 5,

15. beträffande en särskild beslutsordning för samordning

av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub74 yrkande

7, 1993/94:Ub77 yrkande 2, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och

1993/94:Ub82 yrkande 4 godkänner vad regeringen förordat,

res. 7 (s)

16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i

Stockholm

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande

5, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7

och 1993/94:Ub82 yrkande 7 godkänner vad regeringen anfört,

res. 8 (s)

men. (v) - delvis

17. beträffande lokaliseringen av Lärarhögskolan i

Stockholm

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6,

1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande

10,

res. 9 (s)

18. beträffande stiftelse för forskning och

forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra

Storstockholm

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och avslag

på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och

1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, bemyndigar

regeringen att bilda stiftelsen,

res. 10 (s) - villk. 2

men. (v) - delvis

19. beträffande stiftelse för internationellt

miljöuniversitet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61, 1993/94:Ub64

yrkandena 1 i denna del och 13 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8

i motsvarande delar, bemyndigar regeringen att bilda stiftelse

för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund,

res. 11 (s) - villk. 2

men. (v) - delvis

20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och

1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, bemyndigar

regeringen att bilda stiftelse för förstärkt vårdforskning

m.m.,

res. 12 (s) - villk. 2

men. (v) - delvis

21. beträffande Metallbiologiskt centrum i Uppsala

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub70 och

1993/94:Ub78,

22. beträffande stiftelse för internationalisering

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och

yrkande 14, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar

bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för vidgad

internationell samverkan inom utbildning och forskning,

res. 13 (s) - villk. 2

men. (v) - delvis

23. beträffande EG:s fjärde ramprogram

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub64 yrkande 15 bemyndigar regeringen

att delta i beslut om att låta EG:s fjärde ramprogram för

forskning och teknisk utveckling omfattas av EES-avtalet,

men. (v) - delvis

24. beträffande stiftelse för kulturprojekt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och

yrkande 16 samt 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar

bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för

kvalitetsinriktade kulturprojekt,

res. 14 (s) - villk. 2

men. (v) - delvis

25. beträffande FoU-projekt för ökat teknikintresse, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub72 och

1993/94:Ub79,

26. beträffande lagförslaget

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1

i denna del och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

res. 15 (s) - villk. 2

men. (v) - delvis

3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning

27. beträffande universitetens resp. de mindre och

medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande

högskoleutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub53,

1993/94:Ub56 yrkande 2, 1993/94:Ub57 yrkande 1, 1993/94:Ub74

yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1 godkänner vad regeringen

förordat,

res. 16 (s)

28. beträffande fasta forskningsresurser till högskolor som

fått rätt att utfärda magisterexamen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub68 yrkande 2,

29. beträffande nationellt kunskaps- och kompetenslyft

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkandena 1 och 2,

res. 17 (s)

30. beträffande utbyggnad av den eftergymnasiala

utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad

yrkesutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande

3, 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub714 yrkande 4

godkänner vad regeringen förordat,

res. 18 (s)

men. (v) - delvis

31. beträffande en större översyn av vuxenutbildningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub60,

1993/94:Ub86 yrkande 13 och 1993/94:Ub906 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande regionala kunskaps- och kompetenscentra

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkande 7,

res. 19 (s)

33. beträffande fortsatt satsning på naturvetenskaplig och

teknisk högre utbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub71,

1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5 och 1993/94:Ub76 godkänner vad

regeringen förordat,

res. 20 (s)

34. beträffande Lindbeckkommissionens förslag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkande 17,

res. 21 (nyd)

4. Resurstilldelningssystem

35. beträffande principerna för utformningen av

kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 6

och 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och 11 godkänner vad regeringen

förordat,

res. 22 (s)

36. beträffande principerna för resurstilldelning till

konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

37. beträffande principerna för utformningen av

resultatrelaterade fakultetsanslag

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande

7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 godkänner vad

regeringen förordat,

res. 23 (s)

men. (v) - delvis

38. beträffande studiefinansiering i forskarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 18,

men. (v) - delvis

5. Donationsfastigheter

39. beträffande donationsfastigheter

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub58 och

1993/94:Ub62 godkänner vad regeringen förordar om

dispositionsrätten till och förvaltningen av universitetens

donationsfastigheter,

6. Övrigt

40. beträffande utvecklingsprogram för akademiskt

ledarskap

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 4,

men. (v)

41. beträffande forskningsråden

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 8.

men. (v)

Stockholm den 19 maj 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Kristina Persson (s) och

Claus Zaar (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Användningen av löntagarfondsmedlen (mom. 1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet delar" och på s. 15 slutar med "yrkande

1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens

lagförslag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att AP-fondens

tillgångar får användas endast på det sätt som anges i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR),

dvs. för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra

utgifter avseende försäkringen för tilläggspension (3 § APR).

I och med regeringens nu föreliggande förslag har totalt ca

30 miljarder kronor tagits från Allmänna pensionsfonden,

vilken i stället är i behov av resursförstärkningar.

Det svenska pensionssystemet står inför genomgripande

förändringar, där huvudsyftet är att på lång sikt säkra en av

grundbultarna för välfärden. De relativa kostnaderna för

pensionerna ökar av en rad skäl:

Pensionärerna blir allt fler i förhållande till antalet

yrkesverksamma.

Pensionssystemet är ytterst tillväxtkänsligt och sårbart vid

konjunktursvängningar.

Demografiska förändringar äger rum till följd av höga

födelsetal under 1940-talet.

Utskottet anser det oförsvarbart att trots det finansiella

behovet i pensionssystemet och det mycket allvarliga

statsfinansiella läget nu lägga fram ett förslag som saknar

samband med pensionerna, som regeringen inte bedömt

tillräckligt angelägna för att prioriteras inom statsbudgeten.

Ett alternativ till att låta resterande medel i Fond 92--94

kvarstanna i Allmänna pensionsfonden kan vara att låta dessa

medel överföras till Statsverket för att förstärka statens

finanser, minska statsskulden och framtida ränteutgifter.

Riksdagen bör sålunda med bifall till motionerna 1993/94:Ub64

yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 avslå

regeringens förslag om användning av resterande medel från

löntagarfonderna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande

1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 avslår regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden,

2. Stiftelse för särskild kompetensutveckling utom såvitt

avser profilforskning (mom. 2)

Vid avslag på reservation 1

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet anser" och på s. 21 slutar med "yrkande

2" bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar avslag på förslaget att upprätta sju

stiftelser. Detta utskottets ställningstagande kan motiveras

med flera principiella skäl. Medel som har varit avsedda för

helt andra ändamål som ett led i uppbyggandet av ATP-systemet

kommer vid riksdagens bifall till regeringens förslag att föras

över till privaträttsliga subjekt. Även om medlens förvaltning

och disposition kommer att styras av de riktlinjer som angivits

av statsmakterna, kommer de av regeringen föreslagna

stiftelsernas verksamhet att undandras såväl riksdagens som

regeringens inflytande. Utskottet anser dessutom att

propositionen präglas av brister i analys och motiveringar till

varför olika slag av åtgärder bör sättas in och varför de just

nu av regeringen föreslagna åtgärderna förväntas lösa de

problem som anges. Utskottet vill erinra om att de

forskningsstiftelser som just har påbörjat sin verksamhet har

till uppgift att ge stöd till de flesta forskningsändamål som

regeringen nu föreslår att ytterligare en omgång stiftelser

skall stödja. Det gäller t.ex. informationsteknik,

vårdforskning, "miljöuniversitet" samt mycket av

internationaliseringen och forskningssamarbetet med

näringslivet. När det gäller fondmedel för kulturändamål, är

det enligt utskottet oacceptabelt att regeringen föreslår att

riksdagen skall fatta beslut i en så viktig fråga med

propositionens dåligt underbyggda förslag som underlag,

särskilt som en parlamentariskt sammansatt kulturutredning, den

första övergripande på tjugo år, nu diskuterar den framtida

kulturpolitiken.

Utskottet anser liksom motionärerna att de kvarvarande medlen

i Fond 92--94 i Allmänna pensionsfonden bör hanteras i sådana

former att offentlig insyn i verksamheten och påverkan från

statsmakternas sida på densamma möjliggörs i så stor

utsträckning som möjligt. Därför bör medlen delas upp i två

fonder. Deras verksamhet bör avse två större områden och ha

följande syften. Den första fonden, kompetensutvecklingsfonden,

skall tilldelas 85 % av medlen. Medel från denna fond skall

användas för kompetensutveckling av löntagare och småföretagare

enligt de riktlinjer som anges i motion 1993/94:Ub75 och vilka

utskottet just har redovisat. Den andra fonden,

forskningsfonden, skall tilldelas 15 % av medlen. Medel från

denna fond skall användas för ändamål enligt de riktlinjer som

angivits i samma motion. Utskottet har i det föregående

redovisat även dessa. För båda fonderna bör gälla att såväl

avkastningen som kapitalet får användas för de avsedda

ändamålen.

De insatser för kompetensutveckling och forskning som bör

komma i fråga skall vara avgränsade i tid, dvs. inte ha den

karaktären att de bör finansieras med löpande budgetmedel.

Ambitionen skall vara att kraftsamla och låta dessa fondmedel

möjliggöra en extraordinär satsning på investering i kunskap.

Fondmedlen bör få förbrukas under en period på 3--6 år. Det

samhälleliga intresset av verksamheten inom båda fondernas

områden gör, vilket utskottet redan påpekat, att denna bör

bedrivas enligt de regler som normalt gäller för statlig

verksamhet. Det innebär bl.a. garantier för insyn,

rättssäkerhet och kontroll.

Utskottet har i det föregående redogjort för det huvudsakliga

syftet med fondernas verksamhet enligt motion 1993/94:Ub75, som

utskottet ställer sig bakom. För egen del vill utskottet vidare

lyfta fram följande. När det gäller kompetensutvecklingsfonden

är det angeläget att framhålla att vuxenutbildning skall ses

som en långsiktig strategisk investering för tillväxt och full

sysselsättning. För att uppnå största möjliga bredd och

effektivitet krävs insatser från individer, arbetsgivare och

samhälle. Ett sådant omfattande åtagande som utskottet nu

föreslår förutsätter betydande insatser från staten. Men även

arbetsgivarnas medverkan behövs. Det gäller exempelvis lokaler,

utrustning, t.ex. datorer för bl.a. distansutbildning samt rätt

till ledighet. Arbetsplatsanknuten utbildning måste utformas i

ett nära samspel mellan arbetsgivaren, löntagarna och

experter/utbildningsanordnare. Utskottet vill här också peka på

vad motionärerna anför om en regional organisation av

kunskapsmäklare/rådgivare, "kompetenscentra". Deras uppgift bör

vara att bidra till att det regionalt och lokalt uppstår arenor

för kunskapsöverföring och stimulans mellan företagen.

Beträffande den av utskottet nu förordade forskningsfonden

ställer sig utskottet även i den delen bakom förslaget i motion

1993/94:Ub75. Utskottet ansluter sig till vad motionärerna

anfört om områden som bör prioriteras. De forskningsändamål som

sålunda bör komma i fråga för finansiering med

löntagarfondsmedel har ett direkt samband med strävandena att

öka tillväxten i landet.

I fråga om kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv

och universitet och högskolor innebär regeringens förslag en

styrning till områden av intresse för de företag som har

möjligheter att uppträda som medfinansiärer. Det är endast ett

fåtal svenska företag som i någon väsentlig omfattning kan

medverka i finansiering av forskarutbildning. Enligt utskottets

uppfattning är det inte helt säkert att det är just i samarbete

med dessa företag de stora extrainsatserna skall göras. Stödet

bör få en annan utformning än i regeringens förslag för att

även de mindre och medelstora företagens behov skall kunna

beaktas.

Det är angeläget att fler personer med doktors- eller

licentiatexamina rekryteras till verksamhet inom näringslivet.

I dag upplevs de forskarutbildade ha alltför snäv

specialisering och sakna erfarenheter av och kunskap om

näringslivet. Ofta är det emellertid just deras

specialkunskaper som borde komma till användning, samtidigt som

man bör ta till vara en rad mer generella färdigheter när det

gäller exempelvis analysförmåga, problemformulering och

problemlösning och förmåga att arbeta självständigt. Utskottet

ansluter sig därmed till vad motionärerna anfört om medel för

att underlätta rekryteringen av forskarutbildade till

företagen.

Insatser bör också kunna göras i viss omfattning med hjälp av

fondmedlen för att öka möjligheterna för unga forskare att

etablera internationella kontakter. Vidare bör stöd ges i olika

former till att inom landet utnyttja patent som kommit fram

genom forskning.

Utskottet stödjer även motionärernas förslag att de mindre

och medelstora högskolorna samt högskolan i Luleå -- såsom

extra förstärkning utöver budgetmedel -- tillförs resurser ur

den forskningsfond som utskottet föreslår. Ett starkt motiv för

detta är dessa högskolors allt större näringspolitiska

betydelse.

Utskottet anser också i likhet med motionärerna att kostnader

för svensk samverkan i EU:s forskningsprogram i viss

utsträckning bör kunna bestridas med medel från

forskningsfonden. En tredjedel av fonden bör användas för detta

ändamål.

På sikt kan Sveriges medverkan i EU:s forskningsprogram få

stora konsekvenser också för användningen av svenska

forskningsresurser. En samlad bedömning av svensk forskning i

ett EU-perspektiv bör göras i nästa forskningspolitiska

proposition.

Beträffande de förevarande yrkandena i motionerna

1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 anser utskottet att de inte bör

föranleda något särskilt uttalande av riksdagen. Det

huvudsakliga syftet med motionärernas önskemål bör kunna

tillgodoses genom de resursförstärkningar till de mindre och

medelstora högskolorna som utskottet just har förordat.

Utskottet, som i det följande återkommer till förslaget om

lagstiftning, föreslår att riksdagen med anledning av

motionerna 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar och

1993/94:Ub682 yrkandena 1--3 och med avslag på motion

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11

godkänner vad utskottet förordat om inrättande av en

kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond i enlighet med

vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker motionerna

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkandena 2 och 11 samt

1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling

utom såvitt avser profilforskning

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub75

yrkandena 2--8 i motsvarande delar och 1993/94:Ub682 yrkandena

1--3 och med avslag på regeringens förslag och motionerna

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11,

1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2 godkänner vad

utskottet förordat om inrättande av en kompetensutvecklingsfond

och en forskningsfond i enlighet med vad utskottet anfört,

3. Profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, m.m.

(mom. 3)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "och

1993/94:Ub83" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de farhågor som det ges uttryck för i

motionerna. Det förefaller uppenbart att regeringens förslag

innebär en ny strategi för de mindre och medelstora

högskolornas utveckling. I 1977 års högskolereform slogs det

fast att samtliga universitet och högskolor har ett nationellt

ansvar och en nationell uppgift. Vad som nu förordas i

propositionen innebär en inskränkning när det gäller

högskolornas forskningsområden och de görs -- i fråga om deras

fortsatta utveckling -- starkt beroende av styrkan i det

regionala näringslivet. I den mån det inte finns ekonomiskt

starka företag som är villiga att ställa upp med resurser för

forskning och forskarutbildning, kommer med all sannolikhet en

utarmning av högskolorna att äga rum.

I den mån resurser ställs till förfogande av näringslivet för

forskning, kommer denna att bli "profilerad" på näringslivets

villkor. Högskolornas integritet och inneboende styrka blir

lidande av en sådan ordning och det kommer att innebära, som

motionärerna framhåller, en regionalisering av högskolorna.

Det är utskottets bestämda uppfattning att forskningen inom

ramen för de nätverk som statsmakterna anvisar medel till bör

vidareutvecklas. Genom dessa ges det fruktbara möjligheter till

samarbete mellan de mindre och medelstora högskolorna å ena

sidan och universitet och högskolor med fasta

forskningsresurser å den andra. I denna verksamhet, liksom i

annan av högskolorna bedriven forskning, är näringslivets

medverkan självklart av mycket stort värde. De mindre och

medelstora högskolornas roll för den regionala utvecklingen bör

naturligtvis inte sättas i fråga. Dock bör högskolornas frihet

att själva välja forskningsområden och samarbetspartners

hävdas.

Utskottet anser att riksdagen inte bör medverka till en

ordning som medför risk för utarmning av högskolorna och

motverkar deras ambitioner att ha bredd i såväl utbildning som

forskning. Den hårda styrning som utskottet inte kan undgå att

se i regeringens förslag om profilforskning vid de mindre och

medelstora högskolorna bör avvisas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

regeringens förslag i denna del och föreslår att riksdagen med

anledning av motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1,

1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12,

1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om profilforskning

m.m. vid de mindre och medelstora högskolorna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora

högskolor, m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna

del och motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1,

1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12,

1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Högskole- och utbildningspolitiken (mom. 4)

Claus Zaar (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den grundläggande uppfattning om hur

högskole- och utbildningspolitiken bör utformas som kommer till

uttryck i motion 1993/94:Ub365. Ambitionen bör vara en

akademisk utbildning och forskning i världsklass. För detta

måste vårt land ha akademiska lärosäten som är fria och

självständiga i alla avseenden. Statens tillsyn av lärosätena

skall i först hand ta sikte på att högsta kvalitet

upprätthålls. Det bör åligga lärosätena själva att besluta om

satsningar på kvalitet i enlighet med de riktlinjer som anges i

motionen.

Utskottet ställer sig bakom vad i motionen anförs om skillnad

mellan akademisk och icke akademisk högskoleutbildning.

Akademisk utbildning skall bygga på vetenskaplig grund. Sålunda

bör akademiska examina endast kunna utfärdas vid universitet

och högskolor med fast forskningsorganisation. Den akademiska

utbildningen och forskningen bör vara organisatoriskt åtskild

från övrig postgymnasial utbildning.

Fria akademiska lärosäten skall kunna verka i flera olika

juridiska former, t.ex. såsom stiftelser eller bolag. Olika

huvudmannaskapsformer bör kunna konkurrera med varandra, liksom

lärosätena bör kunna konkurrera om studenter, lärare och

forskare. Struktur och system bör införas som stimulerar och

säkerställer såväl kvantitet som kvalitet. För vart och ett av

de olika vetenskapsområdena bör kvalitetsprogram utformas.

Utskottet, som hänvisar till de riktlinjer som anges i motion

1993/94:Ub365, föreslår att riksdagen med bifall till motionen

uttalar sig för en högskolepolitik i enlighet med vad utskottet

här har anfört. Motion 1993/94:Ub714 yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 15

och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. En gemensam forskningsorganisation för mindre och

medelstora högskolor (mom. 5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "I den" och på s. 26 slutar med "till yrkandet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de förhållanden som beskrivs i motionen

ger anledning att närmare diskutera hur den framtida

organisationen bör gestalta sig när det gäller forskning vid de

mindre och medelstora högskolorna. Utskottet ansluter sig till

motionärernas uppfattning att det är dags att gå vidare från

"forskningsstödjande åtgärder" till en form av uppbyggnad av

stabila forskningsresurser inom dessa högskolor. Regeringen bör

närmare överväga vad motionärerna förordar och för riksdagen

lägga fram förslag till åtgärder som ligger i linje med vad i

motionen anförs om en gemensam forskningsorganisation för de

mindre och medelstora högskolorna. Med det anförda tillstyrker

utskottet motionsyrkandet.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande en gemensam forskningsorganisation för

mindre och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub681 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering

av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet (mom. 11)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Omfattning, inriktning" och på s. 35 slutar med

"yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Omfattning, inriktning och lokalisering av högskoleutbildning

på Södertörn är en fråga som behöver få en samordnad och

långsiktig lösning. Den nyetablering av högre utbildning och

forskning som behöver komma till stånd i Stockholmsområdet

skall enligt utskottets mening stödja de satsningar som redan

gjorts på Södertörn av universitet och högskolor och landsting

och kommuner. Frågan är av mycket stor betydelse för både

regionen och landet. Ett beslut måste därför grundas på väl

gjorda utredningar och en öppen debatt. Först därefter finns

förutsättningar att fatta väl övervägda beslut. Enligt

utskottets mening tillgodoses detta bäst genom att en utredning

med bred parlamentarisk förankring tillsätts. Dess resultat bör

i sedvanlig ordning remitteras och därefter ligga till grund

för regeringens förslag till riksdagen. Utskottet föreslår att

riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena

1--3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub74

yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77 yrkande 1,

1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3

och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700,

1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5

och 1993/94:A456 yrkande 7 och med avslag på regeringens

förslag och motion 1993/94:Ub67 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder

för etablering av en ny universitetsstruktur i

Stockholmsområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub59

yrkandena 1--3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66,

1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77

yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82

yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672,

1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4,

1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 och med

avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub67 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. En särskild beslutsordning för samordning av vissa

lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (mom. 15)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Utskottet noterar" och på s. 37 slutar med "i

Stockholmsområdet" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det beslutsunderlag som

presenterats för riksdagen är bristfälligt och därför inte bör

leda till beslut om att frånta högskolestyrelserna deras ansvar

för respektive lärosätes lokalförsörjning. Hela frågan bör, som

tidigare föreslagits, utredas i gängse ordning och regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag efter sedvanlig

remissbehandling. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall

till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub81 yrkande 4

och 1993/94:Ub82 yrkande 4 samt med anledning av motion

1993/94:Ub77 yrkande 2 avslår regeringens förslag om en

särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa

lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande en särskild beslutsordning för samordning

av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande

7, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4 samt med

anledning av motion 1993/94:Ub77 yrkande 2 avslår regeringens

förslag,

8. Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm

(mom. 16)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "regeringen

anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att det råder oenighet bland de

konstnärliga högskolorna om värdet av en sådan samlokalisering

som regeringen förespråkar. Utskottet menar att det är viktigt

att hänsyn tas till varje verksamhets speciella

förutsättningar. Om exempelvis Teaterhögskolan i Stockholm

föredrar att vara kvar i sina nuvarande lokaler, bör den enligt

utskottets mening inte tvingas att flytta. Frågan bör beredas

vidare i den tidigare nämnda utredningen. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74

yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82

yrkande 7 och med anledning av propositionen och motion

1993/94:Ub64 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i

Stockholm

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande

8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande

7 och med anledning av propositionen och motion 1993/94:Ub64

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm (mom. 17)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 10" bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i bedömningen att lokalfrågan för

Lärarhögskolan i Stockholm måste få en snar lösning. Denna

fråga är, till skillnad från de andra aktualiserade lokal- och

lokaliseringsfrågorna, väl utredd, vilket visat att en samlad

lokallösning som svarar mot utbildningens behov, går att

förverkliga i Södertälje. Kommunen har sedan länge reserverat

mark i ett läge med goda kommunikationer och med bra

förutsättningar att skapa en stimulerande studiemiljö.

Det är naturligt att denna fråga tas upp till förnyad

prövning i den föreslagna utredningen om en ny

universitetsstruktur på Södertörn, och att det gjorda

utredningsarbetet därvid tas till vara.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82 yrkande 6,

1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande lokaliseringen av Lärarhögskolan i

Stockholm

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub81 yrkande

6, 1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456

yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny

universitetsstruktur i södra Storstockholm (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "del, avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har föreslagit en annan

användning för utbildning och forskning av de återstående

medlen i Fond 92--94, föreslår att riksdagen med bifall till

motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, och med

anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 1, likaså i denna del,

avslår regeringens förslag om bemyndigande att bilda en

stiftelse som har till uppgift att främja

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och

forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra

Storstockholm.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande stiftelse för forskning och

forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra

Storstockholm

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar och med avslag på motion 1993/94:Ub64

yrkande 1, likaså i denna del, avslår regeringens förslag om

bemyndigande att bilda en stiftelse som har till uppgift att

främja humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och

forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra

Storstockholm,

11. Stiftelse för internationellt miljöuniversitet (mom.

19)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall

godkänna vad utskottet har förordat om en

kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de

riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör

till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om

stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund

som motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub64

yrkande 13.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande stiftelse för internationellt

miljöuniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om

stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund

samt motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub64

yrkande 13,

12. Stiftelse för vårdforskning m.m. (mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall

godkänna vad utskottet har förordat om en

kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de

riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör

till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om

stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m. som motion

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om

stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m. samt motion

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del,

13. Stiftelse för internationalisering (mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall

godkänna vad utskottet har förordat om en

kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de

riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör

till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om

stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning

och forskning som motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och

yrkande 14.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande stiftelse för internationalisering

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om

stiftelse för internationell samverkan inom utbildning och

forskning samt motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och

yrkande 14,

14. Stiftelse för kulturprojekt (mom. 24)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "förra motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall

godkänna vad utskottet har förordat om en

kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de

riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör

till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om

stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt som motion

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 16.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande stiftelse för kulturprojekt

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag samt motion

1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 16,

15. Lagförslaget (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "De dispositioner" och på s. 47 slutar med "denna

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående med anledning av motion

1993/94:Ub75 hemställt att riksdagen skall godkänna vad

utskottet anfört om en kompetensutvecklingsfond och en

forskningsfond och deras verksamheter i enlighet med de

riktlinjer som dras upp i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör

till följd härav avslå regeringens lagförslag och i stället med

bifall till motionens yrkanden 2--8 i motsvarande delar begära

lagstiftning om två fonder i enlighet med motionen och med vad

utskottet i det föregående har förordat. Motion 1993/94:Ub64

yrkande 1 i denna del avstyrks.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande lagförslaget

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8 i motsvarande delar och med avslag på regeringens förslag

och motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del av regeringen

begär förslag till lagstiftning om en kompetensutvecklingsfond

och en forskningsfond i enlighet med vad utskottet har

förordat.

16. Universitetens resp. de mindre och medelstora

högskolornas roller när det gäller grundläggande

högskoleutbildning (mom. 27)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48

börjar med "Utskottet delar" och på s. 49 slutar med

"grundläggande högskoleutbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att de mindre och medelstora högskolorna

tillkom för att öka övergången till högre utbildning totalt och

länka av studerandetrycket på universitetsorterna. Därför

förutsattes att de utbildningar som dessa högskolor erbjöd

skulle både av studenterna och av arbetslivet bedömas som

fullvärdiga alternativ till universitetens utbildningar. Detta

har också blivit fallet.

Utskottet delar motionärernas bedömning att det är av

avgörande betydelse för vårt land att likvärdigheten i

högskoleutbildningen, oavsett vid vilket lärosäte den ges,

upprätthålls. Regeringen föreslår nu en förändring av

universitetens och fackhögskolornas resp. de mindre och

medelstora högskolornas roller som motverkar detta. Riksdagen

har tidigare avslagit motionsyrkanden i samma riktning som nu

föreslås i propositionen (bet. UbU 1986/87:21).

Utskottet anser att expansionen av den högre utbildningen i

stor utsträckning bör ske vid de redan etablerade mindre och

medelstora högskolorna och att dessa måste ha möjlighet att

upprätthålla ett med universiteten kvalitativt jämbördigt utbud

av utbildningar av olika längd. Regeringens förslag, däremot,

kommer att leda till att kortare utbildningar flyttas bort från

universiteten till de mindre och medelstora högskolorna. En

kategoriklyvning kommer att uppstå.

Många av de mindre och medelstora högskolorna är indragna i

ett omfattande samarbete med universitet och högskolor i andra

länder. I denna samverkan ingår ofta flera välkända universitet

med gott rykte som har bedömt att samverkan med de mindre och

medelstora högskolorna i Sverige är värdefull. Det har

naturligtvis berott på att utbildningen vid dessa högskolor

bedömts som intressant och av god kvalitet. Med regeringens

förslag kommer de mindre och medelstora högskolornas

internationella samverkan att försvåras, kanske t.o.m.

omöjliggöras. Utskottet anser att den i propositionen

föreslagna kategoriklyvningen inte bör komma till stånd. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1993/94:Ub74 yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1, med

anledning av motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2

och 1993/94:Ub57 yrkande 1 och med avslag på regeringens

förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande universitetens resp. de mindre och

medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande

högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande

3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1, med anledning av motionerna

1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2 och 1993/94:Ub57 yrkande 1

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Nationellt kunskaps- och kompetenslyft (mom. 29)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "bör avslås" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att Sverige behöver ett

nationellt kunskaps- och kompetenslyft. Tesen om ett livslångt

lärande är viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning

(prop. s. 19) att grundskolan och gymnasieskolan bl.a. skall

fostra till en lärandets kultur, en livslång lust att lära.

Detta skall också genomsyra samhällets vuxenutbildning. Den

goda utbildning som den unga generationen får genom

förstärkningen av gymnasieskolan betraktas nu i arbetslivet som

en nödvändig grundutbildning. Om inte de vuxna får del i denna

utbildningssatsning kommer existerande utbildnings- och

kunskapsklyftor att fördjupas. Om inte möjligheterna till

utbildning och kompetensutveckling blir mer rättvist fördelade

kommer det att leda till en stor utslagning av de mest

kortutbildade. Det ökade och snabbt föränderliga

kunskapsbehovet gör det enligt utskottets mening nödvändigt att

förbättra villkoren för kompetensutveckling inte bara för dem

som tidigare skaffat sig en gymnasiekompetens eller en

utbildning på högskolenivå. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena 1 och

2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande nationellt kunskaps- och kompetenslyft

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

18. Utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i övrigt

samt en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning (mom. 30)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Utredaren skall" och slutar med "kvalificerad

yrkesutbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det regeringen presenterat är ett

förslag om att etablera en helt ny utbildningsstruktur. En

sådan fråga kräver en ordentlig belysning innan principbeslut

fattas. Riksdagen bör således inte nu godkänna vad regeringen

anfört om en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning.

Utredningsuppdraget bör vara vidare än vad regeringen skisserat

i propositionen och sedermera har formulerat i direktiven till

utredaren. Utskottet ställer sig bakom de förslag om

utredningsuppdragets innehåll som framförts i motion

1993/94:Ub74 och som refererats i det föregående. När

utredningen genomförts bör regeringen återkomma till riksdagen

med förslag till beslut. Utskottet anser vidare att såväl

komvux som högskolan bör kunna komma i fråga för en ökad

dimensionering, intill dess utredningen är slutförd. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2, med anledning av propositionen

och motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 3 och 1993/94:Ub714 yrkande

4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande utbyggnad av den eftergymnasiala

utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad

yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 1

och 2, med anledning av propositionen och motionerna

1993/94:Ub64 yrkande 3 och 1993/94:Ub714 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Regionala kunskaps- och kompetenscentra (mom. 32)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 7" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att arbetslivsfonderna, som nu är under

avveckling, har tillfört arbetslivet synnerligen betydelsefull

kunskap bl.a. inom här aktuellt område. Dessa kunskaper måste

nu på bästa sätt tas till vara, vilket kan ske genom att

regionala kunskaps- och kompetenscentra inrättas i enlighet med

motionärernas förslag. Riksdagen bör med bifall till motion

1993/94:Ub906 yrkande 7 begära att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag om sådana centra.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande regionala kunskaps- och kompetenscentra

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre

utbildning (mom. 33)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "regeringen

förordat" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att en fortsatt

satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning bör

komma till stånd. Satsningen bör avse alla nivåer av

utbildningen och i princip omfatta samtliga relevanta

högskolor. Det snabbaste sättet att på kort sikt åstadkomma en

ökad examination av civilingenjörer är att bygga på befintliga

lärosäten med examinationsrätt avseende civilingenjörer och

därutöver på ett fortsatt utvecklat samarbete mellan sådana

lärosäten och ett antal av de mindre och medelstora

högskolorna. Frågan om etableringen av en ny teknisk högskola

har en annan principiell räckvidd. En ny teknisk högskola

skulle kunna bidra ytterligare till att stärka såväl den högre

tekniska utbildningen som den tekniska forskningen. En

utredning bör därför omedelbart inledas för att undersöka

förutsättningarna för att etablera en sådan. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 4

och 5, med anledning av motionerna 1993/94:Ub71 och

1993/94:Ub76 och med avslag på regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande fortsatt satsning på naturvetenskaplig och

teknisk högre utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 4

och 5, med anledning av motionerna 1993/94:Ub71 och

1993/94:Ub76 och med avslag på regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Lindbeckkommissionens förslag (mom. 34)

Claus Zaar (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 55 slutar med "yrkande

17" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att Lindbeckkommissionens

förslag är väl värda att läggas till grund för statsmakternas

-- riksdagens och regeringens -- fortsatta åtgärder inom

utbildningsområdet. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub365 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande Lindbeckkommissionens förslag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Principerna för utformningen av kvalitetsdelen i

resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning

(mom. 35)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 58 slutar med

"grundläggande högskoleutbildningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det oerhört angeläget att högskolor och

universitet ständigt är uppmärksamma på utvecklingen av

kvaliteten i utbildningen. Genomarbetade kvalitetsprogram för

varje högskola med beaktande av en rad olika aspekter i

utbildningen kan vara ett gott redskap i detta sammanhang.

Kanslersämbetet har en viktig roll i kvalitetsgranskningen. En

fruktbar dialog mellan det enskilda lärosätet och

Kanslersämbetet bör stimuleras. Utskottet anser emellertid inte

att vare sig det interna kvalitetsarbetet eller dialogen med

Kanslersämbetet tjänar på att vara kopplad till

resurstilldelningen. Utskottet delar de farhågor som framförts

i motion 1993/94:Ub74 om följderna för rekryteringen till

lärosäten som inte får någon del av kvalitetsbeloppet. Eftersom

statsmakterna omöjligt kan acceptera en högskoleverksamhet med

alltför låg kvalitet, skulle konstaterandet av stora

kvalitetsbrister vid ett lärosäte förmodligen leda till beslut

om särskilt stöd för att förbättra situationen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och

11 och med anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 6 avslår

regeringens förslag till principer för utformningen av

kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för den

grundläggande högskoleutbildningen.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande principerna för utformningen av

kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena

10 och 11 och med anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 6

avslår regeringens förslag,

23. Principerna för utformningen av resultatrelaterade

fakultetsanslag (mom. 37)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61

börjar med "Utskottet har tagit" och slutar med

"resultatrelaterade fakultetsanslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tagit del av de åberopade Umeåforskarnas kritik

mot regeringens förslag. Deras kritik mot förslagets

samhällsekonomiska resurseffektivitet är enligt utskottets

mening övertygande. På grundval av siffermaterialet i bilaga 2

i Resursberedningens rapport har utskottet kunnat konstatera,

att om det system som regeringen nu föreslår skulle tillämpas

på innevarande budgetårs anslag till forskning och

forskarutbildning skulle det ha resulterat i att de yngsta

fakulteterna fick sina anslag minskade, medan de äldre

fakulteterna skulle ha fått ökade anslag jämfört med dem som

riksdagen faktiskt anvisat. Frågan hur detta skulle påverka

olika gruppers möjlighet att få genomföra sina doktorandstudier

har inte blivit belyst. Utskottet anser inte att det

föreliggande förslaget är tillräckligt genomarbetat för att

läggas till grund för beslut och genomförande redan under

innevarande budgetperiod. Riksdagen bör därför enligt

utskottets mening med anledning av motionerna 1993/94:Ub64

yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 avslå

regeringens förslag till principer för utformningen av

resultatrelaterade fakultetsanslag.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

37. beträffande principerna för utformningen av

resultatrelaterade fakultetsanslag

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub64

yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 avslår

regeringens förslag,

Särskilda yttranden

1. Lindbeckkommissionens förslag (mom. 34)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anför:

Vi konstaterar att de regler för behörighet och urval som

beskrivs på s. 54 f. i betänkandet nu gäller. Vi har i andra

sammanhang, senast i reservationer till betänkade

1993/94:UbU16, ifrågasatt dessa regler och deras lokala

konsekvenser och efterlyst en kartläggning i syfte att

uppmärksamma studenternas rättssäkerhet.

2. Principerna för utformningen av resultatrelaterade

fakultetsanslag (mom. 37)

Margitta Edgren (fp) anför:

Kartläggning av den svenska högskolan visar att utvecklingen

av jämställdheten går mycket trögt. I forskarkarriären finns en

markant "kvinnotrappa", som innebär att ju högre upp i tjänste-

och lönehierarkin man söker, ju starkare manlig dominans. Detta

gäller även utbildningar med stor kvinnlig övervikt på

grundutbildningsnivå. Hindren för ökad jämställdhet hänger

samman med traditionella värderingar och förhållningssätt i den

akademiska miljön som det går mycket trögt att förändra.

Politiska signaler om vikten av ökad jämställdhet har svårt att

tränga igenom.

Utskottet och riksdagen har tidigare uttalat att en ökad

jämställdhet ger en höjning av kvaliteten inom högskolan.

Liksom regeringen anser jag att man skall belöna de

fakulteter som aktivt arbetar för att öka antalet

doktorsexamina av underrepresenterat kön. För att detta skall

få genomslag borde belöningen vara så stor att den ger ett

rejält finansiellt tillskott till verksamheten. Därför skulle

jag ha önskat att vikten ökas till 2,0 för doktorsexamina resp.

1,0 för licentiatexamina avlagda av underrepresenterat kön, i

stället för regeringens förslag om 1,25 resp. 0,625. Då jag

inte kunnat nå majoritet för det förslaget, har jag avstått

från att reservera mig.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Beträffande användningen av löntagarfondsmedlen anser jag

i enlighet med Vänsterpartiets förstahandsyrkande att

fondmedlen bör ligga kvar i pensionssystemet. Jag instämmer

därför i reservation 1.

Om riksdagen inte bifaller reservation 1, bör riksdagen avslå

regeringens förslag om stiftelser. De medel som nu är i

fråga bör i stället föras över till statsbudgeten och på så

sätt inlemmas i den normala forskningspolitiska

beredningsprocessen och därigenom bli föremål för riksdagens

prövning vart tredje år. Av de disponibla medlen bör 40 %

anslås till de ändamål som anges i propositionen fördelade

under de två år som återstår av anslagsperioden. Fördelningen

på de skilda områdena bör göras så att

5,6 % avser informationsteknologi,

6,4 % avser näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte

med universitet och högskolor,

6,4 % avser profilforskning vid mindre och medelstora

högskolor,

6,4 % avser högre utbildning och forskning i södra

Storstockholm,

2,8 % avser förstärkt vårdforskning,

1,2 % avser internationella miljöuniversitetet,

5,6 % avser internationalisering av högre utbildning och

forskning,

2,8 % avser kvalitetsinriktade kulturprojekt,

2,8 % avser innovationsstöd.

Medlen bör anvisas över lämpliga fakultetsanslag eller

forskningsråd. Det bör ankomma på regeringen att avgöra vilka.

Huvuddelen av de återstående medlen bör anslås till ett

kvalitetsprogram för grundskola, gymnasieskola samt

kompetenshöjande åtgärder. I denna del av vårt förslag hänvisar

jag till Vänsterpartiets motion med anledning av regeringens

skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet.

Beträffande främjandet av informationsteknologin föreslår jag

att riksdagen i enlighet med yrkande 11 i motion 1993/94:Ub64

gör ett uttalande om att informationsteknologin inte får

inriktas bara mot det rent teknologiska. Humanistiska och

demokratiska aspekter jämte jämlikhetsaspekter måste beaktas i

hög grad.

Vad jag här anfört om hur de tidigare löntagarfondsmedlen bör

användas bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64

yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

Vidare föreslår jag mot bakgrund av förslaget om

profilforskning att riksdagen bifaller yrkande 10 i samma

motion och som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om att samtliga universitet och högskolor har

ett nationellt ansvar och en nationell uppgift. De medel som

regeringen avser för långsiktigt samarbete med näringslivet bör

till en del kunna riktas till offentliga institutioner, t.ex.

kommuner och landsting, eftersom en betydande

forskningspotential finns i ett ökat samarbete med den

offentliga sektorn.

Samspelet mellan näringsliv och forskning är viktigt, men det

hyser inneboende komplikationer som man måste erkänna. Ett

okritiskt anammande av företagskulturens värderingar hotar att

i grunden förändra forskarsamhället. Riksdagen bör med bifall

till yrkande 12 i motion 1993/94:Ub64 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag anfört i denna fråga.

Som mål för högskole- och utbildningspolitiken bör gälla

vad som anges i motion 1993/94:Ub714 yrkande 1. Vänsterpartiet

motsätter sig regeringens valfrihetsrevolution på

högskoleområdet. Det krävs en gemensam central reglering som en

garanti för en likvärdig utbildning. Den ensidiga teknik- och

industriinriktade och därtill EU-anknutna forskningen och de

resurser som avsätts för detta hotar att på sikt ge det svenska

forskarsamhället en slagsida. -- Regeringen bör ta itu med den

sociala snedrekryteringen.

När det gäller studentutbytet bör detta inte begränsas till

Västeuropa. Studenter från hela världen skall ges möjligheter

att studera i Sverige.

Vad jag här har anfört om högskolepolitiken bör riksdagen med

bifall till förevarande motionsyrkande som sin mening ge

regeringen till känna.

Det är enligt min mening uppenbart att social forskning och

tjänsteforskning riskerar att komma på mellanhand till

följd av den snedfördelning av resurser som vi nu ser inom

forskningspolitiken. Jag reagerar mot föreställningen att

forskning inriktad mot offentlig sektor skulle vara

improduktiv. Riksdagen bör uttala sig för forskningspolitiska

insatser riktade mot den offentliga sektorn och ett ökat

samarbete mellan högskola och samhället i övrigt i syfte att

vinna kunskaper om mekanismerna bakom t.ex. åldringsvården,

vuxenutbildningen eller den svenska barnomsorgen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 17 som

sin mening ge regeringen till känna.

Jag ansluter mig till vad i motion 1993/94:Ub54 anförs om

Riskcentrum i Karlstad och finansiering av dess verksamhet.

Det bör alltså inte uteslutas att fondmedel kan användas för

detta centrum i den omfattning som anges i motionen. Om

riksdagen bifaller motionen blir motionerna 1993/94:Ub56

yrkandena 3--5 och 1993/94:Ub73 i huvudsak tillgodosedda.

Frågan om etablering av en ny universitetsstruktur i

Stockholmsområdet är enligt min mening synnerligen

knapphändigt beredd. Jag ställer mig positiv till den

inriktning som den tilltänkta universitetsstrukturen föreslås

få i regeringens förslag, men är frågande till själva tanken på

en nyetablering i denna form. Propositionen ger ingen

motivering till varför dessa medel inte skulle kunna användas

till utbildning och forskning på andra, redan existerande

universitet och högskolor också. Politiska frågor av denna

dignitet skall enligt min mening beredas i öppna demokratiska

fora. Jag anser därför att riksdagen bör återföra frågan till

regeringen (Utbildningsdepartementet) för förnyad prövning

innan riksdagen tar ställning, och avstyrker alltså förslaget

om en organisationskommitté.

Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm är

en fråga som enligt min mening varje enskild konstnärlig

högskola bör ta ställning till. Teaterhögskolan, som har tagit

avstånd från förslaget om flyttning, bör få vara kvar i sina

nuvarande lokaler.

Jag anser inte att regeringen bör ges bemyndigande att bilda

en stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny

universitetsstruktur i södra Storstockholm. Detta följer av

mitt ställningstagande i det föregående till hur

löntagarfondsmedlen skall användas.

I enlighet med vad jag anfört ovan bör en stiftelse för

internationellt miljöuniversitet inte bildas. Medel för

motsvarande ändamål bör anvisas i de former och den omfattning

jag förordar i det föregående. När det gäller beslutsformer

m.m. för den planerade verksamheten i Lund ansluter jag mig

till yrkande 13 i Vänsterpartiets kommittémotion. Ej heller bör

stiftelser bildas för vårdforskning och för

internationalisering. Beträffande resursernas

fördelning för det sistnämnda ändamålet ställer jag mig bakom

yrkande 14 i motion 1993/94:Ub64. I det internationella

samarbetet bör vår forskning och utbildning om offentlig sektor

spela en stor roll. Jag frågar mig vilka länder som avses med

uttrycket "länder i dynamisk utveckling". Det bör slås fast att

ifrågavarande medel skall fördelas med i huvudsak

biståndspolitiska syften. Därmed tillstyrker jag yrkande 14 i

vår kommittémotion.

I enlighet med yrkande 15 i samma motion anser jag det av

yttersta vikt att Sverige driver på för att få en större bredd

i EG:s fjärde ramprogram, där en humanistisk och

samhällsvetenskaplig forskningsinriktning saknas nästan helt.

Detta och vad i övrigt anförs i motionen vad avser det fjärde

ramprogrammet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Jag motsätter mig likaså av skäl jag redan redovisat

bildandet av en stiftelse för kulturprojekt. Riksdagen bör

uttala sig för att Kulturutredningen bör komma med förslag till

hur de nya resurserna bör användas. Jag anser därmed att

riksdagen bör bifalla yrkande 16 i motion 1993/94:Ub64.

Riksdagen bör avslå regeringens lagförslag. Jag hänvisar

härvid till mitt ställningstagande i det föregående till hur

ifrågavarande medel bör användas. Även på denna punkt ansluter

jag mig till motion 1993/94:Ub64.

Beträffande universitetens resp. de mindre och medelstora

högskolornas roller när det gäller grundläggande

högskoleutbildning instämmer jag i reservation 16.

Jag vänder mig emot att regeringen med sitt förslag om ny

struktur för kvalificerad yrkesutbildning vill skapa ett

parallellt utbildningssystem som helt inriktar sig på

näringslivets behov. Därmed sätts den enskilda individens

utbildningsbehov åt sidan. En "social ingenjörskonst" där

samhället försöker styra in medborgarnas utbildningsvilja i en

viss riktning slår alltid tillbaka i form av överetablering på

vissa områden och underetablering på andra. Givetvis skall

utbildning i samspel med företag och övriga näringar kunna

erbjudas, men det får inte ske på bekostnad av andra

inriktningar eller, i de fall det gäller högre utbildning, på

den vetenskapliga kvaliteten.

I fråga om regeringens förslag att inskränka den fortsatta

satsningen på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning

till universiteten och fackhögskolorna instämmer jag i

reservation 20.

Liksom Socialdemokraterna anser jag att riksdagen bör avslå

regeringens förslag till utformning av kvalitetsdelen i

resurstilldelningssystemet till grundläggande

högskoleutbildning. Därför instämmer jag i reservation 22.

Jag vill erinra om att Vänsterpartiet är principiellt emot det

nuvarande resurstilldelningssystemet, eftersom det ger

högskolorna incitament att bedriva utbildningen i hårt styrda

linjer, vilket inte är till gagn för kvaliteten. Det finns

också en risk för att högskolorna frestas att sänka

utbildningskvaliteten till förmån för ökad genomströmning,

eftersom det är det som premieras genom ersättningen för

helårsprestationer.

Jag ställer mig positiv till förslaget om

resultatrelaterade fakultetsanslag. I

forskarutbildningen innebär själva disputationen en så

grundläggande genomgång av kvaliteten att risken för

kvalitetsmässig förflackning kan tyckas försumbar.

Departementets egen s.k. JÄST-grupp har fört fram förslag om

att ge vikten 2 åt underrepresenterat kön i stället för 1,25

som regeringen nu föreslår. Jag ställer mig bakom JÄST-gruppens

förslag på den punkten.

Regeringens tanke -- eller snarare hugskott -- om en

studiefinansieringstrappa i forskarutbildningen bör

riksdagen uttryckligen ta avstånd från. Vad som anförs i

propositionen i den delen står i strid med Vänsterpartiets

uppfattning om grunderna för akademisk utbildning.

Vad gäller utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap

anser jag att lärarnas behov av vidareutbildning inte får

glömmas bort. Lärarna utgör grunden för ledarskapet i

högskolan, inte minst i beslutsprocessen. Detta bör riksdagen

med bifall till

motion 1993/94:Ub64 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till

känna.

Jag anser att riksdagen bör ta avstånd från regeringens

förslag att på sikt avpolitisera

forskningsråden. Riksdagen bör därmed bifalla motion

1993/94:Ub64 yrkande 8.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 2, 3, 4, 6, 8, 11, 16, 18, 19, 20, 22, 23, 24, 26, 30,

37, 38, 40 och 41 bort hemställa:

2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling

utom såvitt avser profilforskning

att riksdagen -- vid avslag på reservation 1 -- med bifall

till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2

och 11 och med avslag på regeringens förslag och motionerna

1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar,

1993/94:Ub682 yrkandena 1--3, 1993/94:Ub686 och

1993/94:Ub722 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora

högskolor m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkandena

10 och 12 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub52,

1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub68

yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 1

och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. beträffande tjänsteforskning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

8. beträffande Risk- och beredskapscentrum i Karlstad

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub54 och med

anledning av motionerna 1993/94:Ub56 yrkandena 3--5 samt

1993/94:Ub73 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder

för etablering av en ny universitetsstruktur i

Stockholmsområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande

9, 1993/94:Ub74 yrkande 6, 1993/94:Ub81 yrkande 5 och

1993/94:Ub82 yrkande 5 samt med avslag på regeringens förslag

och motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1, 2 och 3,

1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna

del, 1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2 och 3,

1993/94:Ub82 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672,

1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4,

1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i

Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna

del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande stiftelse för forskning och

forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra

Storstockholm

att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under

moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i

denna del och med anledning av motion 1993/94:Ub75 yrkandena

2--8, samtliga i denna del, avslår regeringens begäran om

bemyndigande att bilda en stiftelse för

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och

forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra

Storstockholm,

19. beträffande stiftelse för internationellt

miljöuniversitet

att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under

moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i

denna del samt yrkande 13 och med avslag på regeringens förslag

och motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub75

yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m.

att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under

moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i

denna del och med avslag på regeringens förslag och motion

1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

22. beträffande stiftelse för internationalisering

att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under

moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i

denna del samt yrkande 14 och med avslag på regeringens förslag

och motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

23. beträffande EG:s fjärde ramprogram

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 15

och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

24. beträffande stiftelse för kulturprojekt

att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under

moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i

denna del samt yrkande 16 och med avslag på motion 1993/94:Ub75

yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

26. beträffande lagförslaget

att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under

moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i

denna del avslår regeringens lagförslag och motion 1993/94:Ub75

yrkandena 2--8 i motsvarande delar,

30. beträffande utbyggnaden av den eftergymnasiala

utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad

yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande

3 och 1993/94:Ub714 yrkande 4 samt med anledning av

propositionen och motion 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

37. beträffande principerna för utformningen av

resultatrelaterade fakultetsanslag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 7,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

38. beträffande studiefinansiering i forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

40. beträffande utvecklingsprogram för akademiskt

ledarskap

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

41. beträffande forskningsråden

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden

Bilaga 1

Kulturutskottets yttrande

1993/94:KrU8y

Bilaga 2

Utveckling av kulturprojekt m.m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 13 april 1994 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1993/94:177 Utbildning och forskning -- Kvalitet och

konkurrenskraft jämte motioner i de delar propositionen och

motionerna berör kulturutskottets beredningsområde.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

Ub52--Ub83.

Utskottet

I proposition 1993/94:177 lämnar regeringen förslag till

riksdagen om den slutliga utskiftningen av de tidigare

löntagarfondsmedlen och om de lagändringar detta kräver. Större

delen av medlen föreslås fördelas på ett antal nybildade

stiftelser, däribland en som skall ha till uppgift att främja

det regionala kulturlivet främst genom stöd till

kvalitetsinriktade kulturprojekt. Regeringen begär bl.a.

riksdagens bemyndigande att få bilda denna stiftelse och

föreslår att riksdagen skall anta ett i propositionen framlagt

förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden. Lagförslaget innebär bl.a. att

stiftelsen tillförs 6,85 % av kvarvarande löntagarfondsmedel.

Det har, när propositionen framlades, nämnts att denna andel

skulle innebära att ca 500 miljoner kronor tillförs stiftelsen.

Regeringen framhåller att de stora politiska förändringarna i

Sveriges närhet öppnar nya möjligheter för att utveckla

samarbetet mellan kulturella och vetenskapliga centrum runt

Östersjön. Detta nätverk kan bli en viktig del av den vidare

gemenskap i hela Europa som nu skapas. Att utveckla den svenska

kulturtraditionen blir viktigare med tanke på Sveriges närmande

till det övriga Europa. En stark svensk kulturell identitet gör

utbytet med andra europeiska länder vitalare.

Kulturen skapar förutsättningar för större gemenskap i

värderingar och attityder och överbrygger motsättningar.

Särskilt framhålls kulturens roll för att inom landet öka

regioners och orters attraktionskraft, t.ex. inom turismen

eller för lokalisering och etablering av annan verksamhet.

Den i propositionen föreslagna kulturstiftelsen skall ha till

uppgift att stimulera det regionala kulturlivet i vid mening i

syfte att stärka tillväxt och utveckling i regionerna. Nya

former och nya vägar kan prövas. Inriktning mot ungdomsgrupper

som inte nås av det traditionella kulturlivet skall vara en del

av insatserna. Satsningar på kvalitetsinriktade kulturprojekt

skall skapa förebilder och initiativ. Den nyskapande

verksamheten kan efter en tid inordnas i ordinarie

kulturverksamhet. För att satsningarna skall ge bestående

effekter bör lokala och regionala intressenter engageras och

bidra till projekten.

Stiftelsen skall ledas av en styrelse med företrädare för

bl.a. kulturlivet och den högre konstnärliga utbildningen samt

personer med ekonomisk kompetens. Stiftelsen skall verka under

minst tio år. Den får -- förutom att använda avkastningen på

kapitalet -- förbruka sitt kapital.

I två motioner -- Ub64 (v) yrkandena 1 och 2 och Ub75 (s)

yrkande 1 -- yrkas avslag på förslaget om utskiftning av

återstående löntagarfondsmedel och inrättande av bl.a. en

kulturstiftelse. För den händelse riksdagen skulle besluta om

utskiftning av löntagarfondsmedlen bör enligt motionerna medlen

användas i former som ger tillfälle till insyn och inflytande

och inte i stiftelseform. Enligt motion Ub64 bör totalt 280

miljoner användas till kvalitetsinriktade kulturprojekt

(yrkande 16). Kulturutredningen bör lämna förslag till hur

medlen skall användas. I motion Ub75 erinras om de förslag om

ökade statsbidrag inom kulturområdet på sammanlagt 500 miljoner

kronor för budgetåret 1994/95 som förts fram i

socialdemokratiska motioner väckta under januari 1994.

Motionärerna anser att det underlag som läggs fram i

propositionen inte är tillräckligt för ett beslut om att

överföra löntagarfondsmedlen till en kulturstiftelse.

Motionärerna hänvisar också till att den parlamentariskt

sammansatta Kulturutredningens arbete beträffande inriktningen

av den framtida kulturpolitiken ännu pågår. Om riksdagen skulle

bifalla regeringens förslag att medlen nu skall utskiftas, bör

de återstående löntagarfondsmedlen överföras till tre

utvecklings- och forskningsfonder, anser motionärerna.

Kulturutskottet har inte något att erinra mot att den

slutliga utskiftningen av löntagarfondsmedlen nu sker i

enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1991/92 eller mot

att angiven del av medlen används till att stödja sådan

framtidsinriktad och för samhället vital verksamhet som finns

inom kulturområdet. Som framhålls i propositionen spelar

kulturfrågorna en central roll i ett samhälle präglat av

förändring och utveckling. Det var också mot denna bakgrund som

riksdagen vid riksmötena 1991/92 och 1992/93 begärde att

sammanlagt fyra parlamentariska utredningar skulle tillsättas

för att analysera de senaste 20 årens kulturpolitik och dra upp

riktlinjerna för den framtida kulturpolitiken (se bl.a. bet.

1993/94:KrU18). Tre av utredningarna har avslutat sitt arbete,

och den övergripande kulturutredningen arbetar till årets slut.

Syftet med dessa fyra utredningars arbete är bl.a. att förnya

kulturpolitiken och att finna former för att bygga upp

kulturella centrum av hög kvalitet utanför Stockholm, bl.a. mot

bakgrund av kulturens betydelse för växtkraft och dynamik

nationellt och regionalt. Utredningarnas överväganden bör

enligt direktiven göras med utgångspunkt i att nya offentliga

åtaganden inom kulturpolitiken inte får leda till någon

budgetförsvagning. Att i denna situation -- inför kommande

beslut om utformningen av den framtida kulturpolitiken -- kunna

skapa ekonomiskt utrymme för nyskapande projekt, för projekt

som syftar till att finna former som vidgar deltagandet i

kulturlivet bl.a. bland ungdomsgrupperna samt för projekt som

utvecklar kulturlivet i alla delar av landet framstår för

utskottet som utomordentligt betydelsefullt.

Inrättandet av en kulturstiftelse som skall stödja förnyelse

inom kulturområdet och främja kulturens roll för den regionala

utvecklingen får givetvis viss betydelse för genomförandet av

förslag som den övergripande kulturutredningen lägger fram.

Kulturutredningens förslag skall läggas till grund för

utformningen av den framtida kulturpolitiken. De kan även

användas av stiftelsen som underlag för dess beslut om olika

satsningar på nyskapande och experimentell verksamhet.

Kulturutskottet utgår från att kulturstiftelsen i sin

verksamhet tar hänsyn till den inriktning som den framtida

kulturpolitiken får genom riksdagens kommande beslut grundade

på de kulturpolitiska utredningarna.

Som framhålls i propositionen är syftet att av

kulturstiftelsen stödda projekt skall kunna fungera som

förebilder för förnyelse inom kulturlivet, både de delar av

kulturlivet som stöds med ordinarie statliga medel och de delar

som stöds lokalt och regionalt. Inte minst mot denna bakgrund

är det viktigt att stiftelsen engagerar lokala och regionala

intressenter i projekten och att dessa även bidrar till dem.

Kulturstiftelsen kan enligt regeringens förslag arbeta med

såväl avkastning på kapital som avveckling av detta, dock under

en period av lägst tio år. Enligt utskottets uppfattning är det

av stort värde om stiftelsen genom utvärdering och uppföljning

redan efter något års verksamhet skaffar sig en bild av i

vilken omfattning och på vad sätt de projekt stiftelsen stödjer

påverkar utvecklingen av kulturlivet och vad de betyder för

bl.a. ungdomars vidgade deltagande och för regional utveckling.

Det framstår för utskottet som lämpligt att stiftelsen först

efter en sådan utvärdering och uppföljning tar ställning till

om den skall inrikta sin verksamhet på en period om drygt tio

år eller på en väsentligt längre period. Om utvärderingen t.ex.

skulle visa att det är svårt att under en mera begränsad

verksamhetsperiod -- och inom oförändrade ekonomiska ramar för

den ordinarie kulturverksamheten -- hinna plantera ut nya

verksamhetsformer, har stiftelsen således en möjlighet att

välja en längre verksamhetsperiod.

Kulturutskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag att

6,85 % av de återstående löntagarfondsmedlen får användas för

bildande av en kulturstiftelse som regeringen bestämmer och som

har till uppgift att främja det regionala kulturlivet främst

genom stöd till kvalitetsinriktade projekt. Kulturutskottet

avstyrker i enlighet härmed de i det föregående redovisade

motionsyrkandena.

Kulturutskottet vill i samband med sitt yttrande över

proposition 1993/94:177 uppmärksamma vad som anförs i

propositionen om arkeologisk forskning och de arkeologiska

uppdragsundersökningarna (s. 146--147).

Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att det i den

unika situation som nu råder, med ett stort antal

exploateringsundersökningar spridda över hela landet, är av

stor vikt att universiteten och

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samverkar med

Riksantikvarieämbetet och den kulturmiljövårdande

organisationen för att de omfattande uppdragsundersökningarna

skall kunna ge full vetenskaplig utdelning.

Universitetsforskningen och den rådsstödda forskningen bör

således ges ett sådant inflytande över verksamheten som främjar

utbildningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. I

propositionen nämns bl.a. möjligheten att sammanföra

undersökningarna i större forskningsprojekt. Som framhålls i

propositionen bör det ankomma på de ansvariga att ta de

initiativ som krävs. De bör också föreslå regeringen de

ändringar, t.ex. av strukturen, som behövs för att åstadkomma

en långsiktig samverkan mellan den arkeologiska

uppdragsverksamheten och forskningen.

Stockholm den 5 maj 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren

(nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn

Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Kulturutskottet har" och slutar med "redovisade

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion Kr75 om att det underlag som läggs fram i propositionen

inte är tillräckligt för ett beslut om att överföra

löntagarfondsmedel till en kulturstiftelse. Att inrätta en

kulturstiftelse utan någon form av analys eller djupare

motivering till vilka insatser stiftelsen avses göra anser

utskottet direkt olämpligt, särskilt mot bakgrund av att den

parlamentariskt sammansatta Kulturutredningens arbete

beträffande inriktningen av den framtida kulturpolitiken ännu

pågår. Medel avsedda för förnyelse och vidgad tillgänglighet i

kulturlivet borde enligt utskottets mening användas i former

som ger tillfälle till insyn och inflytande i större omfattning

än vad stiftelseformen ger utrymme för. Utskottet anser att

medel i stället borde anvisas via den ordinarie budgeten, såsom

föreslagits i socialdemokratiska motioner till innevarande

riksmöte. I dessa har förslag om anslagsökningar om sammanlagt

500 miljoner kronor lagts fram. Utskottet föreslår med

hänvisning till det anförda att -- såvitt avser

kulturutskottets beredningsområde -- utbildningsutskottet

tillstyrker motion Kr75 yrkande 1 om avslag på proposition

1993/94:177.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Det behövs ökade resurser för att främja utvecklingen av det

regionala kulturlivet och för att stimulera förnyelse. Inte

minst viktigt är det att även vidga ungdomars delaktighet i

sådana delar av kulturlivet där de är underrepresenterade. När

regeringen nu lägger fram ett förslag om att för en tid av

minst tio år ställa medel till förfogande för sådana ändamål,

finner jag det olyckligt att regeringen valt stiftelseformen

för förvaltningen av medlen. Därigenom minskar möjligheterna

till insyn och demokratiskt inflytande. Det blir också svårt

att utkräva ansvar. Jag anser vidare att regeringen borde ha

lämnat en mera ingående redovisning av hur styrelsen för

kulturstiftelsen bör vara sammansatt. Jag vill emellertid inte

motsätta mig propositionsförslaget, då det är angeläget att

kulturen får förstärkta resurser.

Näringsutskottets yttrande

1993/94:NU7y

Bilaga 3

Utbildning och forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1993/94:177 om utbildning och

forskning -- kvalitet och konkurrenskraft jämte motioner i de

delar propositionen och motionerna berör näringsutskottets

beredningsområde.

Företrädare för Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Näringsutskottet

Propositionen

I proposition 1993/94:177 lämnas förslag inom framför allt

fyra områden, nämligen den eftergymnasiala utbildningens

omfattning och struktur på längre sikt, utvecklingen av

informationsteknologin, internationaliseringen av utbildning

och forskning samt samspelet mellan universitet, högskolor och

företag i syfte att stärka näringslivets konkurrensförmåga.

Dessutom föreslås insatser för att stärka vårdforskningen och

för att främja ett vitalt kulturliv. Sju nya stiftelser skall

inrättas för dessa ändamål. Återstående medel från

löntagarfonderna skall tillföras dessa stiftelser enligt en

angiven procentuell fördelning. Förslag till nya

övergångsbestämmelser i lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden framläggs med anledning härav.

De områden i propositionen som har koppling till

näringsutskottets beredningsområde är främst

informationsteknologin och näringslivets kunskaps- och

kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut.

Regeringen föreslår bl.a. (avsnitt 6.3) att särskilda

resurser skall avsättas för att främja ökad användning av

informationsteknologi. För detta syfte föreslår regeringen

att 13,70 % av de medel som Fond 92--94 förvaltar, motsvarande

ca 1 miljard kronor, skall anslås för främjande av en spridd

användning av informationsteknologin. Dessa medel skall ingå

som en del av en ny stiftelse för särskild kompetensutveckling.

Regeringen tillsatte i mars 1994 en kommission, bestående av

företrädare för såväl regeringen som det övriga samhället, med

uppgift att främja en ökad användning av informationsteknologi.

Kommissionen -- som leds av statsministern -- består av bl.a.

utbildnings-, kommunikations-, finans-, närings- och

arbetsmarknadsministrarna. Målet för kommissionens arbete har

av statsminister Carl Bildt angetts vara att Sverige senast år

2010 skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta

spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av

informationsteknologin. Ett centralt område för kommissionens

insatser skall vara att granska hur lagstiftningen i stort är

anpassad till de nya villkoren för informationsförsörjning.

Ett annat viktigt område för kommissionen är främjande av

pilotprojekt för att stimulera till en ökad användning av

informationsteknologin, sägs det i propositionen. Dessa

pilotprojekt avser bl.a. utbildnings- och forskningsområdet

samt kompetensutveckling för små och medelstora företag. Genom

användning av informationsteknologi bör små och medelstora

företag på ett effektivare sätt kunna få möjlighet att utnyttja

universitetens och högskolornas forskning, myndigheternas

information om regelverk, EU:s program för forskning och

utveckling (FoU) samt få möjlighet att inhämta information om

storföretagens behov av leverantörer, anförs det i

propositionen.

Näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med

universitet, högskolor och institut behandlas i avsnitt 6.4 i

propositionen. Inledningsvis konstateras att konkurrenskraften

i näringslivet är beroende av en rad olika faktorer. Mycket

talar dock, enligt regeringens bedömning, för att kunskapen är

den enskilda produktionsfaktor som i framtiden kommer att

betyda mest för ett lands utvecklingsförmåga. Särskilt i små

och medelstora företag är kompetenssituationen på det tekniska

och naturvetenskapliga området allvarlig, sägs det.

Regeringen lägger i propositionen (s. 121) fram ett program i

tolv punkter för en kunskapsutveckling som står i

överensstämmelse med Sveriges och svenska företags långsiktiga

behov. Två av dessa punkter berör näringsutskottets

beredningsområde och avser omstrukturering och förstärkning av

industriforskningsinstituten resp. inrättande av en stiftelse

för innovationsstöd.

Industriforskningsinstituten har som uppgift att utföra av

näringslivet efterfrågad forskning och att bidra till att

forskning från universitet och högskolor förs vidare till

företagen. Den nuvarande industriforskningsorganisationens

svaghet, anförs det i propositionen, består främst i dels

bristande flexibilitet i förhållande till nya utvecklingslinjer

inom näringsliv och forskning, dels -- i vissa fall --

bristande rörlighet bland forskare och personalutbyte med

universitet och högskolor. Målen för den nu föreslagna

förändringen anges vara följande: att öka möjligheten till

forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov, att

öka antalet forskarutbildade i näringslivet, att i allmänhet

stärka samverkan mellan universitet/högskolor och näringsliv

samt att öka teknik- och kompetensöverföringen till särskilt

små och medelstora företag.

Instituten bör i framtiden drivas i aktiebolagsform, sägs det

i propositionen. Uppgiften att medverka till en förnyelse av

industriforskningssystemet bör anförtros en särskild

organisationskommitté. Dess uppgift skall innefatta ombildning

och omstrukturering av dagens industriforskningsinstitut till

bolag samt medverkan i tillkomsten av nya institut.

Den i propositionen (avsnitt 6.6) föreslagna stiftelsen för

särskild kompetensutveckling skall ha tre ansvarsområden,

nämligen profilforskning vid de små och medelstora högskolorna,

kortfristig satsning på breddad användning av

informationsteknologi samt näringslivets kunskaps- och

kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. För

informationsteknologiområdet föreslås, som tidigare nämnts, att

ca 1 miljard kronor skall avsättas.

För näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte föreslås att

16,45 % av de aktuella medlen -- motsvarande ca 1 200

miljoner kronor -- skall anvisas. För

industriforskningsinstituten får därvid högst 25 % eller ca

300 miljoner kronor utnyttjas. Dessa medel skall användas som

tillskott av aktiekapital dels i samband med omstruktureringen

av industriforskningssystemet, dels vid bildande av institut

inom nya områden och vid andra universitet och högskolor än där

institut för närvarande finns. Vidare skall medlen kunna

avsättas till finansiering av tvärteknologiskt inriktade

projekt för att stimulera samarbete mellan olika institut och

mellan institut och högskolor samt för att stödja information

och kompetens- och tekniköverföring till små och medelstora

företag. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), som i

framtiden bör ha rollen som beställare av forskning, förutsätts

finansiera forskning vid instituten i samma utsträckning som

för närvarande, heter det i propositionen.

Beträffande innovationsstöd hänvisar regeringen till förslag

i proposition 1993/94:206. Utskottet behandlar denna

proposition jämte motioner i betänkande 1993/94:NU25.

Motioner med anledning av propositionen

I tre av de 32 motioner som har väckts med anledning av

propositionen -- motionerna 1993/94:Ub75 (s), 1993/94:Ub64 (v)

och 1993/94:Ub65 (m) -- tas upp frågor med koppling till

näringsutskottets beredningsområde.

I kommittémotionerna 1993/94:Ub75 (s) och 1993/94:Ub64 (v)

yrkas avslag på regeringens förslag till ändring i reglementet

för Allmänna pensionsfonden, dvs. på förslaget om hur

resterande medel från löntagarfonderna skall användas. Frågor

om kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringslivet och

universitet/högskolor behandlas också i de båda nämnda

motionerna.

I motion 1993/94:Ub75 (s) föreslås som ett andrahandsyrkande

att kvarvarande medel i Fond 92--94 skall delas upp i två

fonder -- en kompetensutvecklingsfond med 85 % av medlen och

en forskningsfond med 15 % av medlen. Den första fonden skulle

ha till uppgift att bidra till att öka löntagarnas och

småföretagarnas kompetens. För att uppnå förbättrad

konkurrenskraft och därmed en god ekonomi krävs ett högt

kunskapsinnehåll i produktionen, sägs det i motionen.

Kompetensutveckling ingår som en av de viktigare delarna i en

aktiv näringspolitik, heter det vidare. Finansieringen av en

organisations- eller företagsanknuten utbildning bör i första

hand lösas inom företagen, anser motionärerna. De menar dock

att det kommer att krävas incitament och stöd från staten för

att önskad volym och spridning skall kunna nås; detta gäller

särskilt beträffande de små och medelstora företagen. Det

behövs, enligt motionärerna, en regional organisation av

kunskapsmäklare/rådgivare -- regionala kompetenscentra.

Den föreslagna forskningsfonden skall enligt motionärerna

arbeta med följande områden: kunskapsutbyte mellan näringsliv

och högskola, forskning vid de små och medelstora högskolorna

samt svensk medverkan i europeisk forskningssamverkan.

Regeringen borde återkomma med ett program med förslag till

åtgärder på dessa områden med den inriktning som anges i

motionen.

I motion 1993/94:Ub64 (v) föreslås som ett andrahandsyrkande

att 4 miljarder kronor av de aktuella medlen i Fond 92--94

skall anslås till de ändamål som anges i propositionen. Av

dessa medel skulle 640 miljoner kronor avsättas till

näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet,

högskolor och institut och 280 miljoner kronor till

innovationsstöd. Medlen bör anvisas över lämpliga

fakultetsanslag eller forskningsråd, anser motionärerna.

Samspelet mellan näringsliv och forskning är viktigt men det

bär även på inneboende komplikationer som måste erkännas, sägs

det också i motionen. Ett okritiskt anammande av

företagskulturens värderingar hotar att i grunden förändra

forskarsamhället i en beroenderiktning och att sänka

kvaliteten, heter det vidare.

I den tredje här aktuella motionen, 1993/94:Ub65 (m), begärs

uttalanden av riksdagen om behovet av att stärka

livsmedelssektorns konkurrenskraft på en öppen Europamarknad

och om livsmedelsforskningens strategiska roll i det

sammanhanget. Motionärerna refererar till en behovsanalys som

genomförts avseende forskning och utveckling inom sydsvensk

livsmedelsindustri och enligt vilken det kunnande som finns vid

universiteten används dåligt av framför allt de små och

medelstora företagen. Att skapa ett livsmedelstekniskt

FoU-program, sammanhållet i ett livsmedelstekniskt

forskningscentrum, skulle på ett effektivt sätt bidra till att

produkter utvecklas och kompetens och kunnande ökas inom denna

sektor, sägs det i motionen. Det är viktigt att i detta

sammanhang utnyttja de upparbetade samverkansformer mellan

branschen och universitetsforskningen som finns etablerade i

Skåne, anförs det.

Motionärerna anser att forskning och utveckling inom

livsmedelsområdet borde vara intressant som projekt för

stiftelsen för strategisk forskning och teknikbrostiftelserna.

Vidare menar de att livsmedelsforskningens strategiska roll bör

beaktas i den aviserade översynen av forskningsrådens

organisation och framtida inriktning.

Tidigare behandling

Näringsutskottet har nyligen behandlat olika frågor om

teknisk forskning och utveckling i sitt näringspolitiska

betänkande (bet. 1993/94:NU15). De gäller dels den allmänna

inriktningen av teknisk forskning och utveckling och anslaget

till denna liksom anslaget till informationsteknologi, dels

olika specifika områden -- t.ex. kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin, delegationen för verkstadsteknisk

forskning (VT-delegationen), forskning och utveckling inom

livsmedelsindustrin och produktutvecklingsstöd.

I nyssnämnda betänkande behandlade näringsutskottet ett

yrkande liknande det i motion 1993/94:Ub65 (m) om inrättande av

ett livsmedelstekniskt FoU-program. Utskottet, som avstyrkte

motionen liksom ytterligare tre motioner om forskning och

utveckling inom livsmedelsindustrin, bedömde att den svenska

livsmedelsindustrin har goda förutsättningar att kunna hävda

sig på en öppen Europamarknad. En redovisning över vilka

FoU-insatser på livsmedelsområdet som staten svarar för

lämnades. Slutligen konstaterade utskottet att den svenska

livsmedelsindustrin har en jämförelsevis låg FoU-andel och

menade att staten och industrin bör samarbeta för att öka denna

andel. I en reservation (s), med instämmande i en

meningsyttring (v), föreslogs att regeringen skulle anmodas att

utarbeta ett program för livsmedelsindustrin inom en ram på 25

miljoner kronor. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringspolitikens uppgift är att skapa goda förutsättningar

för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige

och därigenom möjliggöra en hög och stabil ekonomisk tillväxt.

En god och uthållig tillväxt utgör grunden för välfärd och

sysselsättning. Utformningen av den näringslivsrelevanta

forskningen är en av de förutsättningar som, enligt

näringutskottets mening, har stor betydelse för Sveriges

möjligheter att kunna hävda sig som industrination.

De övergripande målen för statens insatser beträffande

teknisk forskning och utveckling är att bidra till följande

(prop. 1992/93:170, bet. NU30):

att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den

svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell

verksamhet,

att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa

gynnsamma förutsättningar för företagen,

att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för

näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra

viktigaste konkurrentländer.

Näringsutskottet ser de förslag som läggs fram i den här

aktuella propositionen som ändamålsenliga bidrag till

strävandena att stärka kompetensen inom näringslivet. Detta

gäller förslagen beträffande såväl informationsteknologin som

näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet,

högskolor och institut. Utskottet anser att det är mycket

angeläget att den näringslivsrelevanta forskningen och

samspelet mellan näringslivet och universiteten och högskolorna

stärks.

När det gäller informationsteknologin vill utskottet särskilt

peka på vikten av att de i propositionen nämnda pilotprojekten

inriktas på kompetensutveckling hos små och medelstora företag.

Det är i dessa företag som en betydande sysselsättningsökning

kan förväntas.

Industriforskningsinstituten har, enligt utskottets mening,

en viktig funktion som brygga mellan näringslivet och

universiteten och högskolorna. Utskottet bedömer att det

föreslagna omstruktureringsarbetet bör leda till att

industriforskningssystemet blir mer flexibelt.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet regeringens

förslag om bildande av en stiftelse med uppgift bl.a. att

främja informationsteknologianvändningen och att stödja

kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och

universitet, högskolor och institut. Detta ställningstagande

innebär att motionerna 1993/94:Ub75 (s) och 1993/94:Ub64 (v) i

här berörda delar avstyrks av utskottet.

Frågan om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program

som tas upp i motion 1993/94:Ub65 (m) har, som tidigare

redovisats, nyligen behandlats av näringsutskottet (bet.

1993/94:NU15 s. 74). Som redan nämnts anförde utskottet då

bl.a. att staten och livsmedelsindustrin bör samarbeta för att

söka åstadkomma en ökning av den jämförelsevis låga FoU-andel

som för närvarande råder för denna industri. Näringsutskottet

vill i detta sammanhang peka på att den ökade flexibilitet i

industriforskningssystemet som förslagen i propositionen kan

väntas leda till, bör -- liksom tillkomsten av

teknikbrostiftelserna -- underlätta ett sådant samarbete mellan

staten och livsmedelsindustrin. Med det anförda avstyrker

utskottet den nämnda motionen.

Stockholm den 3 maj 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell

Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh

Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle

Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sylvia Lindgren (s), Sören

Norrby (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist,

Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Sylvia

Lindgren (alla s) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Näringsutskottets ställningstagande -- som börjar med

"Näringspolitikens uppgift" och slutar med "nämnda motionen"

bort ha följande lydelse:

Staten har enligt näringsutskottets mening två

huvudfunktioner inom ramen för en aktiv näringspolitik. Den ena

är att utforma fasta spelregler för företagen. Den andra är att

agera på ett mer aktivt sätt, bl.a. genom selektiva insatser.

När det gäller området teknisk forskning och utveckling krävs

det ökade statliga insatser. I den svenska näringspolitiken har

tidigare använts olika typer av branschprogram. Inom EU bedrivs

det för närvarande en betydligt mer aktiv och mer pragmatiskt

inriktad näringspolitik än vad den svenska regeringen gör.

Utskottet förordar således ökade satsningar på olika

branschprogram. Detta kan motiveras av två skäl. Det ena är att

det behövs åtgärder för att underlätta den nödvändiga

strukturomvandlingen av den svenska industrin. Det andra skälet

är att Sverige med den politik som nu förs riskerar att komma

på efterkälken i förhållande till EU. Nationella branschprogram

bör startas inom bl.a. skogsnäringen, livsmedelsindustrin och

verkstadsindustrin.

Med hänvisning till sin här redovisade principiella

inställning instämmer utskottet i vad som anförs i

propositionen om att det är angeläget med ökade statliga

insatser beträffande informationsteknologin samt näringslivets

kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och

institut. Inte minst gäller detta med avseende på de små och

medelstora företagen. Det tillvägagångssätt som regeringen har

valt tar utskottet dock avstånd ifrån.

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:Ub75 (s) anser

utskottet att de medel som finns kvar i Fond 92--94 bör återgå

till pensionssystemet. I andra hand bör den modell med en

kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond som föreslås i

den nämnda motionen väljas. Med de insatser som dessa båda

fonder avses finansiera skulle ett mer effektivt stöd erhållas

än med regeringens förslag. Vidare hänvisar utskottet till vad

som anförts i olika reservationer till det tidigare nämnda

näringspolitiska betänkandet (bet. 1993/94:NU15 s. 100 f.) om

behovet av ökade statliga insatser på området teknisk forskning

och utveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionen i här

berörda delar och tillstyrker motion 1993/94:Ub75 (s) i denna

del. Även motion 1993/94:Ub64 (v) såvitt här är i fråga blir

därmed i sak tillgodosedd.

När det gäller yrkandet i motion 1993/94:Ub65 (m) om ett

livsmedelstekniskt FoU-program vill utskottet hänvisa till vad

som anfördes i en reservation till det näringspolitiska

betänkandet (bet. 1993/94:NU15 s. 116) om att ett sådant

program -- inom en kostnadsram på 25 miljoner kronor -- borde

inrättas. Utskottet vidhåller nu denna uppfattning och föreslår

att riksdagen anmodar regeringen härtill. Därmed skulle den

nämnda motionen bli väsentligen tillgodosedd.

2. Bengt Dalström (nyd) anser att den del av yttrandet --

under rubriken Näringsutskottets ställningstagande -- som

börjar med "Med det" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer i princip i vad som anförs i

propositionen om att ökade statliga insatser beträffande

informationsteknologin samt näringslivets kunskaps- och

kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut är

angelägna. Inte minst gäller detta med avseende på de små och

medelstora företagen.

Riksdagen bör dock, enligt utskottets mening, besluta om en

annan fördelning av de aktuella medlen än vad regeringen har

föreslagit. I motion 1993/94:N30 (nyd) -- som har väckts med

anledning av proposition 1993/94:206 om innovationsstöd -- har

föreslagits att det skall inrättas en garantifond kopplad till

verksamheten inom Industri- och nyföretagarfonden.

Garantifonden skall enligt förslaget i motionen tillföras ett

kapital på 2 miljarder kronor från Fond 92--94. Vidare föreslås

i motionen att den i proposition 1993/94:206 föreslagna

stiftelsen Innovationscentrum skall få disponera medel utöver

vad som föreslagits i propositionen. Företrädaren i utskottet

för motionen har senare specificerat kravet på ytterligare

medel till 300 miljoner kronor. Utskottet kommer, som tidigare

nämnts, att behandla dessa förslag i betänkande 1993/94:NU25.

Näringsutskottet anser att de båda redovisade förslagen i

motion 1993/94:N30 (nyd) bör genomföras. Därmed kommer

ytterligare 2,3 miljarder kronor av de aktuella medlen i Fond

92--94 att tas i anspråk. En motsvarande neddragning av de i

proposition 1993/94:177 föreslagna medlen till övriga aktuella

stiftelser bör därför göras.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Teknisk forskning och utveckling är av grundläggande

betydelse för förnyelsen av svenskt näringsliv. I min

meningsyttring till det näringspolitiska betänkandet

1993/94:NU15 (s. 119) föreslog jag sålunda ökade statliga

insatser på olika områden, t.ex. beträffande den

träråvarubaserade industrin, VT-delegationen,

livsmedelsindustrin och miljöteknikområdet.

Med hänvisning till min principiella inställning att det

behövs förstärkta statliga insatser anser jag att det är bra

att regeringen vill öka satsningarna på informationsteknologin

och på näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med

universitet, högskolor och institut. Inte minst för små och

medelstora företag är sådana insatser motiverade. Jag kan dock

inte stödja det tillvägagångssätt som regeringen har valt.

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:Ub64 (v) anser

jag att de medel som finns kvar i Fond 92--94 bör återgå till

pensionssystemet. I andra hand menar jag att 4 miljarder kronor

av dessa medel bör anslås till de ändamål som anges i

propositionen. Här bör regeringen återkomma med förslag. Med

detta avstyrker jag propositionen i här berörda delar och

tillstyrker den nämnda motionen i denna del. Motion

1993/94:Ub75 (s) kan därmed såvitt nu är i fråga anses bli

delvis tillgodosedd.

I fråga om yrkandet i motion 1993/94:Ub65 (m) om inrättande

av ett livsmedelstekniskt FoU-program instämmer jag i vad

företrädarna för Socialdemokraterna anfört i sin avvikande

mening.

Översikt av utskottets behandling av motionerna

Bilaga 4

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 4

Yttranden 13

Utskottet 13

1. Användningen av löntagarfondsmedel till högre

utbildning och forskning 13

2. Förslag om stiftelser resp. fonder m.m. 15

2.1 Stiftelse för särskild kompetensutveckling, m.m. 15

2.2 Högre utbildning och forskning i Stockholms län 29

2.3 Projektet Internationellt miljöuniversitet 39

2.4 Stiftelse för vårdforskning, m.m. 41

2.5 Stiftelse för internationalisering av forskning

och högre utbildning 42

2.6 Stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt 44

2.7 Lagförslaget 46

3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning 47

4. Resurstilldelningssystem 55

5. Donationsfastigheter 62

6. Övriga utbildnings- och forskningsfrågor 64

Hemställan 65

Reservationer 70

1. Användningen av löntagarfondsmedlen (s) 70

2. Stiftelse för särskild kompetensutveckling utom

såvitt avser profilforskning (s) 71

3. Profilforskning vid mindre och medelstora högskolor,

m.m. (s) 74

4. Högskole- och utbildningspolitiken (nyd) 75

5. En gemensam forskningsorganisation för mindre och

medelstora högskolor (s) 76

6. Bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för

etablering av en ny universitetsstruktur i

Stockholmsområdet (s) 76

7. En särskild beslutsordning för samordning av vissa

lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (s) 77

8. Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm

(s) 78

9. Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm (s) 78

10. Stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en

ny universitetsstruktur i södra Storstockholm (s) 79

11. Stiftelse för internationellt miljöuniversitet (s) 80

12. Stiftelse för vårdforskning m.m. (s) 80

13. Stiftelse för internationalisering (s) 81

14. Stiftelse för kulturprojekt (s) 81

15. Lagförslaget (s) 82

16. Universitetens resp. de mindre och medelstora

högskolornas roller när det gäller grundläggande

högskoleutbildning (s) 82

17. Nationellt kunskaps- och kompetenslyft (s) 83

18. Utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i

övrigt samt en ny struktur för kvalificerad

yrkesutbildning (s) 84

19. Regionala kunskaps- och kompetenscentra (s) 85

20. Fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk

högre utbildning (s) 85

21. Lindbeckkommissionens förslag (nyd) 86

22. Principerna för utformningen av kvalitetsdelen i

resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning (s) 86

23. Principerna för utformningen av resultatrelaterade

fakultetsanslag (s) 87

Särskilda yttranden 88

1. Lindbeckkommissionens förslag (s) 88

2. Principerna för utformningen av resultatrelaterade

fakultetsanslag (fp) 88

Meningsyttring av suppleant (v) 88

Bilagor

1 Regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 96

2 Kulturutskottets yttrande Utveckling av

kulturprojekt m.m. (1993/94:KrU8y) 97

3 Näringsutskottets yttrande Utbildning och

forskning (1993/94:NU7y) 102

4 Översikt över utskottets behandling av motionerna 111