Bet. 1993/94:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU13

Vårdhögskolorna

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

UbU13

Sammanfattning

Ett enigt utskott godkänner regeringens förslag att skapa

utrymme för alternativa huvudmannaskapsformer för de medellånga

vårdutbildningarna. Utskottet ställer sig bakom förslaget att

både statliga och kommunala samt enskilda utbildningsanordnare

bör kunna bedriva vårdutbildningar. Regeringen föreslår att

landstingen skall inrätta styrelser för sina vårdhögskolor

motsvarande de statliga högskolornas styrelser.

Till betänkandet fogas en reservation av Socialdemokraterna

beträffande ledningen av de kommunala vårdhögskolorna.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och

forskning -- kvalitet och konkurrenskraft under avsnitt 6.1

(s. 63--72) föreslagit

4. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

alternativa huvudmannaskapsformer för vårdutbildningar och vad

som förordats i fråga om utbildningsuppdragen, inbegripet

ramavtal och övriga avtal (avsnitt 6.1).

Motionerna

1993/94:Ub74 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ledning av kommunala vårdhögskolor

och om ökat studentinflytande.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Vårdhögskolan i Boden.

Utskottet

Riksdagen begärde vid riksmötet 1990/91 att frågan om de

medellånga vårdutbildningarnas huvudmannaskap skulle utredas

(prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU12, rskr. 355).

Regeringen beslöt den 2 april 1992 att tillkalla en särskild

utredare med uppdrag att undersöka möjligheterna att överföra

vårdhögskolorna till statligt huvudmannaskap. Uppdraget

omfattade också vårdhögskolornas styrning, forskaranknytning

och kvalitet i utbildningen. Utredaren redovisade i februari

1993 betänkandet (SOU 1993:12) Vårdhögskolor -- kvalitet --

utveckling -- huvudmannaskap. Betänkandet har remissbehandlats.

I den föreliggande propositionen framlägger regeringen

förslag beträffande huvudmannaskapet. Vidare föreslås insatser

för att stärka vårdforskningen samt åtgärder för att öka

kvaliteten i vårdutbildningen.

Regeringen föreslår att en del av de återstående tillgångarna

i Fond 92--94 avsätts till stöd för forskarutbildning och

forskning på vårdområdet samt att en stiftelse bildas för bl.a.

detta ändamål. Regeringens förslag i dessa avseenden tar

utskottet upp till behandling i sitt betänkande 1993/94:UbU12.

I propositionen föreslås att vårdhögskoleutbildningarna,

liksom övrig högre utbildning, skall kunna bedrivas under

huvudmän med olika legal status. För att garantera kvaliteten

och mångfalden i den vårdutbildning som för närvarande bedrivs

vid vårdhögskolorna bör utrymme skapas för alternativa

samarbets- och huvudmannaskapsformer. Såväl statliga

universitet och högskolor som landsting bör kunna bedriva

vårdutbildning. Härutöver bör även enskilda utbildningsanordare

komma i fråga. Genom att regeringen, oavsett huvudmannaskapet,

beslutar om rätten att utfärda examen säkras kvaliteten i

utbildningen. Förhandlingar mellan berörda parter får avgöra

vilken huvudmannaskapsform som är bäst i de enskilda fallen.

Förslagen bygger i samtliga fall på kostnadsneutralitet.

Regeringen anser att i första hand universitetsorternas

vårdhögskolor bör förstatligas, varvid deras lärare infogas i

den statliga fakultetsorganisationen. Examensrätten övergår

till den statliga högskolan. Landstingen kan förbli beställare

och huvudfinansiärer av utbildningen, även om den genomförs av

en statlig högskola. Ett långsiktigt ramavtal bör träffas

för att ge de erforderliga ramarna för förhållandet mellan den

statliga högskolan, det eller de avtalsslutande landstingen och

regeringen. Ramavtalet förutsätts kompletteras med lokala

utbildningsavtal mellan landstingen och de statliga

högskolorna med innehåll och för tidsperioder som motsvarar de

treåriga utbildningsuppdragen som staten ger till universitet

och högskolor i övrigt.

Av propositionen framgår också att regeringen avser att ge

Kanslersämbetet i uppdrag att genomföra en utvärdering av

kvaliteten i all vårdutbildning. För att hänsyn skall kunna tas

till denna utvärdering skall det var möjligt att säga upp

ramavtalet.

På vissa orter kan det enligt regeringen finnas intresse för

staten att överta både huvudmannaskap och beställar- och

finansieringsansvar. Detta förutsätter dock att ekonomiska

regleringar kan göras så att övertagandet vid

övergångstillfället och för överskådlig tid är kostnadsneutralt

för staten och det berörda landstinget.

Utskottet erinrar om att utskottet under föregående riksmöte

vid sin behandling av en ny högskolelag (bet. 1992/93:UbU3 s.

18) framhöll att det var angeläget att högskolelagen utformades

så att det står helt klart att bestämmelsen att

högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig

grund och beprövad erfarenhet även gäller för den kommunala

högskoleutbildningen. Riksdagen beslutade på utskottets

initiativ om ett särskilt tillägg härom i 1 kap. 10 §

högskolelagen (1992:1434). Utskottet vill understryka att

staten har ett särskilt ansvar för uppbyggnaden av starka

miljöer för forskning och utveckling. Enligt nuvarande

regelsystem kan forskarutbildning endast ges vid högskolor med

fakultetsnämnd. Det är visserligen möjligt att delar av

forskarutbildningen genomförs vid enheter utan fast

forskningsorganisation men det fordrar givetvis att det finns

lärar- och handledningskompetens. Utskottet ser därför positivt

på de förslag som regeringen nu lämnar för att stärka

forskningsanknytningen vid vårdutbildningarna som för

närvarande står under kommunalt eller landstingskommunalt

huvudmannaskap och därmed saknar egen forskningsorganisation.

Riksdagen har behandlat frågan om huvudmannaskapet för de

medellånga vårdutbildningarna vid ett flertal tillfällen. Vid

riksdagsbehandlingen av propositionen med anledning av

Huvudmannaskapskommitténs förslag (SOU 1981:9) uttalade

utskottet (UbU 1981/82:20 s. 10) att principiella skäl talade

för ett statligt huvudmannaskap. Av statsfinansiella skäl

föreslog utskottet dock att det landstingskommunala

huvudmannaskapet skulle behållas. Utskottet gjorde samma

ställningstagande när motsvarande fråga behandlades vid 1988/89

och 1989/90 års riksmöten (bet. 1988/89:UbU5 resp.

1989/90:UbU21). Påföljande år begärde riksdagen, som nämnts i

det föregående, att en ny utredning skulle göras av

huvudmannaskapsfrågan, varvid i första hand de ekonomiska

aspekterna skulle fokuseras.

Utskottet anser att det är angeläget att åstadkomma en god

lösning för vårdhögskolornas framtida huvudmannaskap och

verksamhet. I dag finns det 30 vårdhögskolor i landet med

utbildning vid över 40 orter. Regeringens förslag innebär att

huvudmannaskapet kan få variera och att frågan om en eventuell

förändring skall regleras genom avtal mellan staten och var och

en av de nuvarande huvudmännen. Därvid är en av

utgångspunkterna att den lösning som väljs skall vara

kostnadsneutral för staten och resp. nuvarande huvudman. Där

det kan ske i samförstånd med nuvarande huvudmän och utan ökade

kostnader för staten blir därmed en övergång till statligt

huvudmannaskap möjlig, vilket utskottet liksom tidigare anser

värdefullt. Kvaliteten i utbildningarna garanteras av

utvärderingar genom Kanslersämbetets försorg och genom att

regeringen beslutar om examensrätten. Den föreslagna ordningen

med ett långsiktigt ramavtal kombinerat med lokala

utbildningsavtal är enligt utskottets mening ändamålsenlig.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen godkänner vad regeringen förordar om alternativa

huvudmannaskapsformer för de medellånga vårdutbildningarna och

vad som förordats i fråga om utbildningsuppdragen, inbegripet

ramavtal och övriga avtal.

Regeringen uppmärksammar särskilt ledningen av de kommunala

vårdhögskolorna. I den mån vårdhögskolor kvarstår under

kommunalt huvudmannaskap anser regeringen att det bör införas

en skyldighet för landstingen att inrätta styrelser, med

största möjliga parallellitet till de statliga universitetens

och högskolornas styrelser. Riksdagen underställs inte något

lagförslag härvidlag eftersom sådana bestämmelser, enligt

regeringens bedömning, kan ges inom ramen för det bemyndigande

som regeringen har enligt 5 kap. 5 § högskolelagen när det

gäller organisationen av kommuners och landstings

högskoleutbildning.

I motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 9 avvisas regeringens

förslag i denna del. Det bör enligt motionärerna ankomma på

landstingen själva att i enlighet med kommunallagens regler

utforma sin ledningsorganisation. Särskilda bestämmelser om

beslutsordningen för en viss verksamhet bör sålunda inte

utfärdas. Däremot anser motionärerna att regeringen bör ge

uttryck för ett allmänt önskemål riktat till landstingen om

ökat studentinflytande, eftersom lika krav på studentinflytande

bör gälla oavsett huvudmannaskap.

Regeringens föreskrifter om organisationen av kommuners och

landstings högskoleutbildning framgår av 12 kap. 1 §

högskoleförordningen. Vårdhögskolornas styrelser utgörs av

politiskt sammansatta nämnder i enlighet med kommunala regler.

Nämndernas arbete regleras i kommunallagen. Styrelsen får inom

högskolan inrätta även andra organ än sådana som kan inrättas

enligt kommunallagen, och styrelsen har även rätt att delegera

beslutanderätten till sådana organ, jfr högskoleförordningen

(SFS 1993:100, ändr. 1993:1080).

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att nuvarande

bestämmelser om ledningen av de kommunala vårdhögskolorna är

otillfredsställande. Gällande styrelseform garanterar inte att

rektor har något direkt inflytande över beslut gällande

vårdhögskolornas verksamhet. Studenter och lärare är heller

inte tillförsäkrade något inflytande. En otydlig

ledningsorganisation kan leda till osäkerhet om vem som skall

besluta i frågor om verksamheten. Utskottet har således inget

att invända mot att regeringen inför en föreskrift i

högskoleförordningen om skyldighet för landstingen att inrätta

styrelser som i allt väsentligt motsvarar de statliga

universitetens och högskolornas styrelser. Härigenom

tillgodoses även studentperspektivet som motionärerna

efterlyser. Lika krav på studentinflytande bör gälla oavsett

huvudmannaskap.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub74 yrkande 9.

Vårdhögskolan i Boden måste bevaras framhålls det i

motion 1993/94:N283 (s) yrkande 9 som väckts innan förevarande

proposition lades fram. Förslaget att flytta social

omsorgsutbildning samt rehabiliteringslinjen till Universitetet

i Umeå innebär, enligt motionärerna, i praktiken att

Vårdhögskolan i Boden kommer att läggas ned med stora negativa

konsekvenser till följd, inte minst regionalpolitiska.

Utskottet noterar att utredningen om huvudmannaskapsfrågan

för vårdhögskolorna i sitt slutbetänkande (SOU 1993:12) lämnade

vissa konkreta förslag till rationalisering och förstatligande

som bl.a. tog sikte på Vårdhögskolan i Boden på det sätt som

framgår av motionen.

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen

föreslagit att ett eventuellt förstatligande av vårdhögskolor

skall ske efter avtal mellan nuvarande huvudman och staten.

Propositionen innehåller emellertid inte något konkret förslag

för någon enskild vårdhögskola.

Med hänvisning till detta föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1993/94:N283 yrkande 9.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativa huvudmannaskapsformer för

vårdutbildningar och olika avtalskonstruktioner

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

2. beträffande ledningen av kommunala vårdhögskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub74 yrkande 9,

res. (s)

3. beträffande Vårdhögskolan i Boden

att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 9.

Stockholm den 19 maj 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt

Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Kristina Persson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Ledningen av kommunala vårdhögskolor (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Regeringens föreskrifter" och slutar med "yrkande

9" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att landstingen i

enlighet med kommunallagen själva bör utforma sin

ledningsorganisation. Landstingens verksamhet leds normalt av

politiskt sammansatta nämnder vilket garanterar demokrati och

öppenhet. Särskilda bestämmelser om beslutsordningen för en viss

verksamhet i landstingen bör enligt utskottets mening inte

utformas av regeringen. Vad särskilt gäller studentinflytandet

bör regeringen däremot ge uttryck för ett allmänt önskemål

riktat till landstingen om ökat studentinflytande.

Vad utskottet här anfört om de kommunala vårdhögskolornas

styrelser och om ökat studentinflytande bör riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ledningen av kommunala vårdhögskolor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,