Bet. 1993/94:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU16

Vissa högskolefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

UbU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 47 motioner från den

allmänna motionstiden 1994 om högskolan och vissa frågor om

forskning. De tar till stor del sikte på de förändringar inom

högskolan som genomförts sedan drygt ett år. Såväl regerings-

som oppositionspartierna vidhåller sina skiljaktiga meningar på

en rad punkter.

Motioner från skilda partier tar upp frågan om införandet av

en s.k. samvetsklausul i högskoleutbildningen. En majoritet av

utskottet tar avstånd från att införa en bestämmelse som

innebär att studenter kan vägra att genomgå ett obligatoriskt

kursmoment av religiösa, etiska eller andra skäl. Utskottet

föreslår med bifall till dessa motioner att riksdagen skall ge

regeringen detta till känna. Mot detta reserverar sig

regeringspartiernas företrädare.

Med anledning av två motioner från Folkpartiet och

Moderaterna föreslår ett enigt utskott en utvärdering av

erfarenheterna från Högskolans avskiljandenämnds verksamhet

samt en översyn av regelsystemet för avskiljande av studenter

från fortsatt högskoleutbildning.

I övrigt avstyrker utskottet motionerna. Till betänkandet har

Socialdemokraterna fogat fem reservationer och Ny demokrati en.

En meningsyttring har avgetts av suppleanten från

Vänsterpartiet.

Motionerna

1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ny lärarutbildning och nya

rekryteringsvägar till läraryrket.

1993/94:Ub601 av Isa Halvarsson och Barbro Westerholm (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts mot införande av en samvetsklausul

i vårdutbildningarna.

1993/94:Ub603 av Rune Backlund och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om antagningsreglerna till universitet

och högskolor för sökande med studieomdöme från folkhögskola.

1993/94:Ub604 av Christer Lindblom och Ulf Melin (fp, m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av reglerna för avskiljande

av studerande vid högskola.

1993/94:Ub605 av Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt

skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.

1993/94:Ub610 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att obligatoriskt låta varje doktorsavhandling följas av en

populärvetenskaplig sammanfattning, att också distribueras i

särtryck.

1993/94:Ub611 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en särskild sammanhållen

psykoterapiutbildning för psykologer vid psykologiska

institutioner.

1993/94:Ub617 av Elisabeth Persson och Björn Samuelson (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om antagning till högskolor och

universitet av sökande med studieomdöme från folkhögskola.

1993/94:Ub619 av Siw Persson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om särskild psykoterapiutbildning för

legitimerade psykologer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det angelägna i ett fortsatt

kompletterings- och ekvivaleringsförfarande.

1993/94:Ub620 av Gudrun Norberg m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ANT-kunskap inom den högre

utbildningen.

1993/94:Ub624 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att anslå forskningsresurser till

Mitthögskolan för forskning i kooperativa frågor med inriktning

på regional utveckling och glesbygd.

1993/94:Ub631 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om värdering av de folkhögskolestuderandes

studieomdömen vid intagning till högskolor och universitet.

1993/94:Ub632 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av en professur med därtill

hörande fasta forskningsresurser vid

Glasforskningsinstitutet/Glafo i Växjö.

1993/94:Ub641 av Ingegerd Sahlström och Margareta Israelsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av specialpedagoger för

hörselhandikappade elever.

1993/94:Ub645 av Anders Svärd och Birger Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärare för döva.

1993/94:Ub648 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av en professur i flyktingrätt i samband med

kommande forskningsproposition.

1993/94:Ub651 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

arkitektutbildningen.

1993/94:Ub652 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att en samvetsklausul inte bör införas.

1993/94:Ub653 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en enhet för forskning om etik

i politiken.

1993/94:Ub655 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av utbildning för läkare och

studerande i kvinnors hälsa.

1993/94:Ub656 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en utvärdering av det nu gällande regelverket

inom högskolans område.

1993/94:Ub661 av Lennart Brunander och Rune Thorén (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av ett centrum för

kulturvetenskaplig forskning vid Göteborgs universitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det inom det kulturvetenskapliga

området bör utvecklas en fastare forskningsorganisation med

inriktning på kulturfakultet.

1993/94:Ub666 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning av sjuksköterskor med

inriktning mot geriatrik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vidareutbildning och forskning inom

geriatrisk vård för sjuksköterskor och annan vårdpersonal med

medellånga vårdutbildningar.

1993/94:Ub667 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att eventuellt förslag om

samvetsklausul i högskoleförordningen skall föreläggas

riksdagen för yttrande enligt vad i motionen anförts.

1993/94:Ub670 av Olle Schmidt och Sigge Godin (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Verket för högskoleservice bör vidta

åtgärder i enlighet med vad riksdagen tidigare uttalat samt vad

i motionen anförts.

1993/94:Ub671 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskningssamordnare vid Svenska

emigrantinstitutet i Växjö.

1993/94:Ub680 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sexologi som obligatoriskt moment i

lärarutbildningarna.

1993/94:Ub683 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om samvetsklausul i barnmorskeutbildningen.

1993/94:Ub687 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Mitthögskolans rätt att inrätta

professurer och examinera doktorer i vissa ämnen.

1993/94:Ub688 av Karin Starrin (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att starta entreprenörsutbildning.

1993/94:Ub693 av Rune Rydén och Bo Arvidson (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av högskolelagen.

1993/94:Ub698 av Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att civilingenjörsexamen

även i framtiden kan översättas med Master of Science in

Engineering och arkitektexamen med Master of Science in

Architecture.

1993/94:Ub705 av Erling Bager m.fl. (fp, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att inrätta en konstnärlig fakultet vid

Göteborgs universitet.

1993/94:Ub707 av Maja Bäckström och Leo Persson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av forskning med inriktning

på turism och rekreation.

1993/94:Ub712 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om turismforskning vid Mitthögskolan i

Östersund.

1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till

Utredningen av högskolereformen i enlighet med vad i motionen

anförts,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om löntagarfondsmedlen.

1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högskolans ansvar för fort- och

vidareutbildning av yrkesverksamma ingenjörer och

civilingenjörer,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den särskilda utredaren skall

uppmärksamma olika aspekter på studenternas rättssäkerhet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en parlamentarisk arbetsgrupp för att

följa upp det nya resursfördelningssystemet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kartläggning av lokala regler för

behörighet och urval till högskolan.

1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm

(c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av

fakultetsorganisationen.

1993/94:Ub726 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att inte införa en samvetsklausul i

högskoleförordningen.

1993/94:Ub737 av Hans Göran Franck m.fl. (s, fp, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av ett Center för

demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling.

1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetslivserfarenhet som

behörighetsgrundande till högskolan,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den

decentraliserade antagningens effekter på den sociala

snedrekryteringen till högskolan.

1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildningen.

1993/94:So247 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

15. att riksdagen hos regeringen begär att Verket för

högskoleservice får i uppdrag att föreslå en obligatorisk

undervisning på universitetens sjukvårdslinjer om alkoholen

kontra folkhälsan.

1993/94:So501 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en obligatorisk 5-poängskurs i etik

att ingå i forskarutbildningen för medicine forskarstuderande.

1993/94:Kr292 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att den noga beaktar

frågan om en professur för forskning och utveckling i

operavetenskap vid Universitetet i Umeå i nästa

forskningsproposition.

1993/94:Jo520 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att utbildning i alternativa metoder till djurförsök skall ingå

i högskolans grund- och forskarutbildning med medicinsk och

biologisk inriktning,

5. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt

program för forskning kring alternativa metoder i nästkommande

forskningsproposition.

1993/94:Jo528 av Ingela Mårtensson och Siw Persson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning i alternativa metoder till

djurförsök.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande 56 motionsyrkanden om

högskola och forskning vilka alla har väckts under den allmänna

motionstiden innevarande riksmöte. Utskottet vill redan här

inledningsvis erinra om att riksdagen under föregående riksmöte

beslutade om en universitets- och högskolereform vilken

omfattade en ny högskolelag (1992:1434) och riktlinjer för ett

nytt resurstilldelningssystem. Regeringen har därefter beslutat

om en ny högskoleförordning (1993:100) varigenom hela det nya

regelsystemet för högskoleväsendet trädde i kraft den 1 juli

1993. Det nya resurstilldelningssystemet för såväl

grundutbildning som för forskning och forskarutbildning införs

successivt under treårsperioden (prop. 1992/93:1, bet. UbU3,

rskr. 103 resp. prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363).

Regeringen har uppdragit åt Utredningen om nytt

resurstilldelningssystem för universitet och högskolor,

Resursberedningen, att följa upp det nya systemet. När det

gäller högskolereformen i övrigt har regeringen den 22 december

1993 beslutat tillkalla en särskild utredare för att göra en

uppföljning av reformen.

1. Högskolereformen

1.1. Rättssäkerhetsfrågor

Ett antal motioner har väckts med anledning av den

förestående uppföljningen av högskolans nya regelsystem. I

motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 15 tas

rättssäkerhetsfrågor upp i vid bemärkelse. Där framhålls

vikten av att den av regeringen tillkallade särskilde utredaren

uppmärksammar olika aspekter på studenternas rättssäkerhet. En

motionär anför i motion 1993/94:Ub656 (s) att det finns behov

av en utvärdering av det nu gällande regelverket inom

högskolans område. Man bör undersöka om reformen ger studenten

ett alltför svagt rättsskydd t.ex. vad gäller rätten för

högskolan att ta ut avgifter, avsaknad av tillsynsmyndighet och

bristen på enhetliga antagnings- och behörighetsregler. I

motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 8 begärs tilläggsdirektiv till

utredningen av högskolereformen avseende möjligheten till insyn

och oberoende tillsyn, studenternas rättssäkerhet,

studentinflytande samt överklagande av studiestödsärenden.

Som framgår har en särskild utredare i uppgift att göra en

uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir.

1993:143). Avsikten är -- heter det i direktiven -- att

utredaren skall studera hur den nya friheten och det ökade

ansvaret som kännetecknar reformen utnyttjats av universiteten

och högskolorna under treårsperioden 1993/94--1995/96. Av

direktiven framgår vidare att utredaren bör studera bl.a. hur

den nya högskolelagen och den nya högskoleförordningen

tillämpas och därvid särskilt belysa studentinflytandet i olika

beslutsorgan, behörighetsvillkor och urvalsregler samt

antagningssystem och information till studenterna. Utredaren

skall fortlöpande redovisa sitt arbete med en första rapport i

september 1994. Slutredovisning är beräknad till den 1 mars

1996.

Den särskilda utredningen för att genomföra riksdagens beslut

om att avskaffa kårobligatoriet samt nationsobligatoriet (dir.

1993:106) har nyligen avlämnat ett betänkande, Avveckling av

den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer

(SOU 1994:47). Utredningen har bl.a. redovisat förslag om

studentrepresentation i olika beslutsorgan inom universitet

och högskola. Utredningens förslag bereds inom

regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att de frågor som motionärerna berör är

föremål för översyn resp. beredning inom regeringskansliet.

Utskottet utgår från att studenternas rättssäkerhet kommer att

bli ordentligt belyst och att, i den mån den oro som

motionärerna framför visar sig befogad i något avseende,

utredaren kommer att föreslå erforderliga åtgärder. Utskottet

vill vidare hänvisa till vad utskottet tidigare anfört angående

studenternas rättssäkerhet (bet. 1992/93:UbU3 s. 16). Utskottet

förutsatte då att högskolornas ledning känner ansvar för att

eventuella lokalt utfärdade regler är förvaltningsrättsligt

riktiga och att detta är en kvalitetsfråga som kan bli aktuell

att uppmärksamma i utvärderingen av högskolorna. Vad särskilt

gäller avgifter har utskottet tidigare behandlat även denna

fråga (bet. 1992/93:UbU3 s. 17). Enligt avgiftsförordningen

(SFS 1992:191) får statliga myndigheter inte utan särskilt

bemyndigande ta ut avgifter för sin verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna

1993/94:Ub715 yrkande 15, 1993/94:Ub656 och 1993/94:Ub714

yrkande 8 avslås.

1.2. Resurstilldelningssystemet

Vad gäller frågan om det nyligen införda

resurstilldelningssystemet hävdas i motion 1993/94:Ub715

(s) yrkande 16 att ansvaret för uppföljningen av systemet inte

enbart kan läggas på en expertgrupp som Resursberedningen. Även

en parlamentarisk arbetsgrupp borde få i uppgift att följa

förändringarna, eftersom dessa är av så utomordentlig betydelse

från samhällets synpunkt.

Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.

För att närmare utveckla samt följa införandet av det nya

resurstilldelningssystemet tillkallade regeringen i augusti

1992 en kommitté bestående av sakkunniga, experter och

företrädare för universitet och högskolor, Resursberedningen (U

1992:05).

Resursberedningens uppföljning avser i princip erfarenheter

från de första åren som systemet tillämpats. Beredningen

kommer, enligt vad utskottet erfarit, att under våren 1994 avge

ett delbetänkande om hittillsvarande tendenser och framför allt

om attityder till systemets olika delar. En summering av det

första årets erfarenheter och eventuella förslag till

justeringar av systemet planeras i ett betänkande under början

av år 1995. Utskottet har noterat att Verket för

högskoleservice (VHS) enligt årets finansplan (s. 59) ålagts

ett uppföljningsansvar av resurstilldelningssystemet. Inom

ramen för den uppföljning av högskolereformen som utskottet

tidigare redogjort för ankommer det även på den särskilde

utredaren att särskilt belysa tillgängligheten till högre

utbildningar ur olika aspekter (dir. 1993:143 s. 3).

Utskottet har tidigare (bet. 1992/93:UbU14 s. 35 f.)

behandlat ett motionsyrkande om en parlamentarisk arbetsgrupp.

Utskottet underströk då att de samlade effekterna av det nya

systemet inte går att med säkerhet förutse. En noggrann

uppföljning av systemet erfordrades därför, vilken skulle ske

inom ramen för Resursberedningens arbete. Utskottet anförde

emellertid också att uppföljningen borde ske i sådana former

att den ger parlamentarisk insyn. Utskottet har erfarit att

Resursberedningen har för avsikt att tillgodose detta i form av

seminarier eller motsvarande under arbetets gång.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub715 yrkande 16.

1.3. Antagning till högskolan

I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 17 framförs en oro för att

de enskilda högskolornas ökade möjlighet att utforma lokala

regler för antagning skall inskränka rättssäkerheten för de

sökande. För att garantera rättssäkerheten för studenterna

menar motionärerna att en kartläggning av lokala regler för

behörighet och urval till högskolan snarast bör komma till

stånd.

Enligt den nya högskoleförordningen skall frågor om antagning

avgöras av högskolorna själva (8 kap. 11 §

högskoleförordningen). Beslut om utformning av tillträdesregler

och antagning av studenter fattas således numera av varje

högskola och universitet och inte av någon central

antagningsmyndighet. Hela ansvaret för studentrekryteringen

ligger på varje universitet och högskola. Frågor om behörighet,

urval och antagning får lösas inom ramen för mycket allmänna

riktlinjer i högskolelagen och högskoleförordningen.

Utskottet konstaterar att inom ramen för den särskilda

översyn av högskolereformen som ovan beskrivits, skall

utredaren särskilt belysa hur antagningssystemet har

utvecklats. Utskottet förutsätter att utredaren därvid noggrant

kartlägger de lokalt utformade behörighets- och urvalsregler

som påverkar studenternas rättssäkerhet och möjligheter att

antas till högskolan.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub715 yrkande 17.

Sökande med studieomdöme från folkhögskola måste enligt

flera motioner ges likvärdiga möjligheter jämfört med övriga

sökande att antas till högskola. I motionerna 1993/94:Ub631 (s)

och 1993/94:Ub 617 (v) yrkande 1 framhålls det att sökande med

studieomdöme från folkhögskola som merit nedvärderas och

missgynnas i det nya urvalssystemet. Riksdagens uttalande att

sådant omdöme skall jämställas med betyg beaktas inte menar

motionärerna. Regeringen bör enligt motion 1993/94:Ub603 (c)

utarbeta tydliga råd och anvisningar till högskolor och

universitet, när det gäller studieomdöme från folkhögskola. I

motion 1993/94:Ub670 (fp) framförs att VHS bör vidta åtgärder

för att komma till rätta med problemen som finns beträffande

hanteringen av folkhögskoleelevernas studieomdömen.

I högskoleförordningen finns de grundläggande bestämmelserna

om urval (8 kap. 7 och 8 §§). Urvalsgrunderna är betyg,

högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare utbildning samt

arbetslivserfarenhet. Även av sökande åberopade särskilda skäl

skall kunna användas som urvalsgrund. Högskoleprovet får inte

användas som enda urvalsgrund för "hela antagningen till en

utbildning", dvs. för alla högskoleplatser, jfr

högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändr. 1994:37). Vid i

övrigt likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till

kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från

kraftigt underrepresenterat kön. Vilka urvalsgrunder som

används och hur dessa tillämpas beslutas av varje högskola och

universitet.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation har gjort en

kartläggning över hur antagningen till de fristående kurserna

vid de flesta statliga högskolorna skett inför antagningen till

läsåret 1993/94. Den visar att den övervägande majoriteten av

antagningsmyndigheterna (högskolorna/universiteten) lägger

studieomdömen från folkhögskola till grund för urval. Omdömen

jämställs också i de flesta fall med betyg, även om olikheter i

värderingen förekommer. Utskottet har vidare erfarit att då

samordnad antagning sker till visst utbildningsområde eller

utbildningsprogram placerar alltid VHS sökande med studieomdöme

från folkhögskola i en särskild kvotgrupp.

Utskottet förutsatte vid föregående riksmöte (bet.

1992/93:UbU3 s. 32) att graderade studieomdömen från

folkhögskola liksom tidigare kommer att jämställas med betyg

och kunna läggas till grund för urval till högskoleutbildning.

Utskottet står fast vid sin tidigare redovisade uppfattning

beträffande bedömningen av studieomdömen. Utskottet utgår från

att detta kommer att beaktas även i fortsättningen av berörda

antagningsmyndigheter utan att det erfordras några särskilda

gemensamma regler härför. VHS är en servicemyndighet utan

tillsynsansvar eller möjligheter att meddela föreskrifter. Det

ankommer på regeringen att följa utvecklingen och vidta de

åtgärder som kan vara påkallade.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1993/94:Ub631, 1993/94:Ub670, 1993/94:Ub603 och

1993/94:Ub617 yrkande 1.

Arbetslivserfarenhet bör enligt motion 1993/94:Ub903 (v)

yrkande 4 även i fortsättningen vara behörighetsgrundande och

även ha viss betydelse vid antagning. Den decentraliserade

antagningen bör följas upp så att inte arbetslivserfarenhet

blir mindre värd i framtiden.

Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts om urvalsgrunder

och konstaterar därvid att arbetslivserfarenhet utgör en grund

för urval till högskoleutbildning. Inom ramen för den särskilda

uppföljningen av högskolereformen som ovan redovisats skall det

särskilt belysas hur urvalsreglerna utvecklats. Med hänvisning

härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1993/94:Ub903 yrkande 4.

En utvärdering av den decentraliserade antagningens

effekter på den sociala snedrekryteringen begärs i motion

1993/94:Ub903 (v) yrkande 5. Det är viktigt att se till att

inte antagningssystemet försämras ur den aspekten, hävdar

motionärerna.

Som redan anförts har en särskilt utredare tillkallats för

att göra en uppföljning av 1993 års högskolereform. Utredaren

har också till uppgift att belysa tillgängligheten till högre

utbildning i olika delar av landet liksom eventuella

förändringar vad gäller den sociala, könsmässiga och regionala

rekryteringen till högre utbildning. Mot bakgrund av den

pågående utredningen föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub903 yrkande 5.

2. Samvetsklausul

I flera motioner ifrågasätts införandet av en s.k.

samvetsklausul i högskoleutbildningen som innebär att en

studerande av samvetsskäl kan befrias från att delta i vissa

utbildningsmoment. I motion 1993/94:Ub683 (s) sägs att en

barnmorska som inte kan utföra alla de arbetsuppgifter som

ingår i yrket bör ta konsekvensen av detta och välja ett annat

yrke. En samvetsklausul är ett hot mot bredden i barnmorskans

yrkeskunnande. Den allmänna uppfattningen inom vården är,

framhålls det i motion 1993/94:Ub726 (s), att personal som av

etiska eller religiösa skäl inte kan utföra vissa moment inte

skall söka till utbildning som inrymmer just dessa moment.

Skälet till denna uppfattning är patienternas rätt enligt

hälso- och sjukvårdslagen till vård efter behov. I motionerna

1993/94:Ub601 (fp) och 1993/94:Ub652 (fp) framhålls vidare att

det är den som söker vård som skall komma i första hand. Han

eller hon måste vara säker på att få den hjälp som befintlig

kunskap möjliggör och våra lagar ger rätt till. I motion

1993/94:Ub667 (v) begärs att ett eventuellt förslag till

samvetsklausul skall föreläggas riksdagen för yttrande, innan

beslut fattas i ärendet.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Regeringen beslutade den 22 april 1993 att tillsätta en

utredning (dir. 1993:48) om en samvetsklausul i

högskoleutbildningen. Den särskilde utredaren har till uppgift

att mot bakgrund av högskolereformen utreda frågan hur

studenternas rätt att av religiösa, etiska eller andra skäl

vägra delta i vissa utbildningsmoment kan tillgodoses i

högskoleförordningen. Bakgrunden till utredningen var att

högskolereformen innebar en större frihet för universitet och

högskolor från statligt detaljinflytande och därmed också en

begränsning av studenternas rätt att överklaga beslut som

lokalt fattats av universitet och högskolor. I samband med den

nya förordningen väcktes frågan huruvida överklaganderätten för

studenterna var alltför begränsad. Det man särskilt avsåg var

sådana ärenden som studenterna kunde överklaga till det

tidigare Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och sedermera

Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH), t.ex. studenters

vägran att delta i obligatoriska moment i undervisningen.

Exempel på beslut var ärenden som avsåg studenter på

barnmorskelinjen som nekats dispens från den obligatoriska

kursen i insättning av spiral. Skälen till en sådan vägran

kunde vara religiösa eller etiska. En vägran kunde innebära att

studenten inte blev godkänd på utbildningen och alltså inte

fick ut sitt examensbevis. Utredningen väntas lämna sitt

förslag under våren 1994.

Den fråga som motionärerna väcker är enligt utskottets mening

av mycket stor principiell vikt. Utskottets grundläggande

uppfattning är att varje patient som söker hälso- och sjukvård

alltid skall vara säker på att få den vård och behandling som

situationen kräver. Han eller hon skall vara garanterad att bli

behandlad av personal som är utbildad och kompetent att sköta

uppgiften. Alla vårdsökande skall känna sig förvissade om att

personalen handlar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och

följer gällande föreskrifter. Denna princip ställer

naturligtvis höga krav på de patientorienterade utbildningarna.

För att vårdpersonal skall erhålla den utbildning och kompetens

som samhället fordrar får det i princip inte finnas utrymme för

en student att vägra genomgå ett obligatoriskt kursmoment.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare i samband med

utformningen av barnmorskeutbildningen behandlat frågan om ett

eventuellt införande av en samvetsklausul med hänsyn till

sjukvårdspersonals etiska övertygelse (bet. 1986/87:SoU5).

Någon samvetsklausul har emellertid inte införts och

yrkesverksam personal saknar lagstadgad rätt att t.ex. slippa

medverka vid aborter.

Utskottet har under hand erfarit att problemen förefaller

vara av ringa omfattning. Det finns enligt utskottets mening

förutsättningar att i det enskilda fallet nå tillfredsställande

lösningar på konflikten mellan utbildningens krav och den

etiska övertygelsen. Utskottet kan i sammanhanget peka på att,

enligt Socialstyrelsens allmänna råd för sjukvårdspersonal, bör

personer, som på etiska, religiösa eller andra grunder inte kan

acceptera att abort utförs, inte delta i abortvården av hänsyn

till den abortsökande kvinnan (SOSFS 1989:6, 4.11).

Enligt utskottets bestämda mening bör en samvetsklausul i

högskoleutbildningen i enlighet med vad som anförs i direktiven

till den nämnda utredningen inte komma i fråga. Utskottet

föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1993/94:Ub683, 1993/94:Ub726, 1993/94:Ub601 och 1993/94:Ub652

samt med anledning av motion 1993/94:Ub667 ger regeringen detta

till känna.

3. Avskiljande av studenter

En översyn av reglerna för avskiljande av studenter från

högskoleutbildning föreslås i motionerna 1993/94:Ub693 (m) och

1993/94:Ub604 (fp, m). Motionärerna åberopar de nu gällande

förutsättningarna för avskiljande, vilka regleras i 4 kap. 6 §

högskolelagen (1992:1434) och anför att ett avskiljande i dag

endast kan grundas på vad som händer i utbildningssituationen.

Företeelser som i och för sig inte är tillräckligt grava för

att avskilja en studerande kan ändå vara diskvalificerande för

yrkeslegitimation eller behörighet, framhåller motionärerna.

Detta gäller framför allt undervisningsyrken och vårdyrken, där

personer med uppenbart bristande lämplighet kan komma att skada

annan person. Motionärerna anser det orimligt att

lagstiftningen om avskiljande av studenter saknar koppling till

den kommande yrkesrollen.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Som redan framgått regleras förutsättningarna för avskiljande

i 4 kap. 6 § högskolelagen. Frågor om avskiljande prövas av

Högskolans avskiljandenämnd. Enligt 1 § förordningen

(1987:915, ändr. 1993:809) om avskiljande av studenter från

högskoleutbildning tar nämnden upp sådana frågor endast efter

skriftlig anmälan från rektor för ett universitet eller en

högskola eller den som rektor har utsett. Grunden för ett

avskiljande är att studenten lider av psykisk störning,

missbrukar alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig

till allvarlig brottslighet. Dessutom krävs att det, till följd

av något av dessa angivna förhållanden, bedöms föreligga en

påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person

eller värdefull egendom under utbildningen.

Utskottet behandlade våren 1992 en motion liknande dem som nu

föreligger (bet. 1991/92:UbU13 s. 6). Utskottet anförde då att

det var angeläget att erfarenheterna från Avskiljandenämndens

verksamhet utvärderades och förutsatte att regeringen utifrån

denna utvärdering noga övervägde behovet av en utvidgning av

skälen för avskiljande. Den då aktuella motionen avstyrktes med

hänvisning härtill.

Mot bakgrund av vad som anförs i de båda nu förevarande

motionerna vill utskottet än en gång framhålla att det är

angeläget med en utvärdering av de hittillsvarande

erfarenheterna från Avskiljandenämndens verksamhet. Utskottet

föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att en sådan bör ske.

Utskottet förenar sig med motionärerna i syftet med

motionerna, nämligen att i första hand värna om patienten eller

annan person. Det gäller också att kunna ge tydliga signaler

till studenten om lämplighet för framtida yrkesutövning. Därför

är frågan angelägen om hur man bör förfara när en student av

lärare och högskolans ledning bedöms såsom olämplig för sitt

kommande yrke. Regeringen bör därför även överväga möjligheten

att vidga de nuvarande förutsättningarna för avskiljande och

därvid beakta syftet med de förevarande motionerna. Utskottet

vill i sammanhanget peka på -- vilket också motionärerna gör --

att de utbildningar som främst berörs av de problem som nu är i

fråga avser undervisnings- och vårdyrkena. I dessa utbildningar

förekommer praktisk-pedagogiska resp. kliniska moment.

Utskottet vill erinra om högskolans ansvar när det gäller

godkännande av studenter efter genomgångna sådana moment.

Enligt utskottets mening är det rimligt att förutsätta att

godkända prov också visar att den studerande bedöms lämplig för

den kommande yrkesverksamheten. Utskottet anser att regeringen

jämte den i det föregående föreslagna utvärderingen av

erfarenheterna från Avskiljandenämnden bör söka kartlägga i

vilken utsträckning högskolorna genom att underkänna avlagda

prov över kliniska moment eller motsvarande förmår sådana

studenter att avbryta utbildningen som bedömts olämpliga för

den avsedda yrkesverksamheten.

Som framgått av det föregående prövas frågor om avskiljande

av Avskiljandenämnden endast efter skriftlig anmälan av rektor

för ett universitet eller en högskola eller den som rektor har

utsett. Nämndens beslut i avskiljandefrågor får emellertid

överklagas endast av studenten (4 kap. 7 § högskolelagen).

Utskottet har erfarit att denna ordning ofta upplevs som

otillfredsställande, då den innebär en begränsning av

högskolans möjlighet att få sin anmälan prövad i högre instans.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att riksdagen av

regeringen begär en sådan ändring av gällande författning att

företrädare för högskolan kan uppträda som part vid prövning av

anmälan om avskiljande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub604 och

1993/94:Ub693 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om en utvärdering av erfarenheterna från

Högskolans avskiljandenämnds verksamhet och en översyn av

regelsystemet för avskiljande av studenter från fortsatt

högskoleutbildning.

4. Frågor om vissa utbildningar

Ett stort antal motioner tar upp frågor om innehåll m.m. i

olika utbildningar.

I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 13 kritiseras den nya,

parallella lärarutbildningen där ämnena betonas mer än

helhetssynen. Enligt motionen är utbildningen omodern med sina

snäva ämneskombinationer, vilket är negativt för grundskolan.

Lärarhögskolorna bör utveckla former för att studenter med stor

fallenhet för läraryrket genom sneddning in i

grundskollärarutbildningen kan tillgodogöra sig tidigare

studier. I motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 6 kritiseras över

huvud taget den nuvarande lärarutbildningen. I stället för

denna föreslås ett system för lärarutbildning som i sina

huvuddrag baseras på: 1. individualisering och specialisering

med årskursblandad undervisning, 2. allmän lärarutbildning som

tar sikte på undervisning i grundskolan och 3. ämnesorienterad

utbildning som tar sikte på gymnasieskolan. Det behövs vidare

lärare från yrkeslivet. De nuvarande utbildningskraven

utesluter i princip rekrytering av lärare från andra

verksamhetsområden som t.ex. näringslivet. Skolan skulle enligt

motionärerna må bra av att få lärare med arbetslivserfarenhet

med djupare och aktuellare kunskaper än många av dagens lärare

har.

Strukturen på den nuvarande lärarutbildningen beslutades av

riksdagen våren 1992 (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282).

Av proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet

och konkurrenskraft, som utskottet avser att behandla senare i

vår, framgår att Kanslersämbetet, på eget initiativ, påbörjat

planeringen för en utvärdering av lärarutbildningarna i landet.

Utvärderingen ger möjlighet till jämförelser av de

studieorganisatoriska modellerna för bl.a.

grundskollärarutbildningen som finns parallellt vid olika

lärosäten. Utskottet finner inte skäl att redan nu ställa sig

bakom en förändring av lärarutbildningen som motionärerna

föreslår.

Beträffande den s.k. sneddningen in i lärarutbildningen

föreligger redan den möjligheten i dag att en student kan

tillgodoräkna sig tidigare genomgången utbildning (jfr 7 kap.

12 § högskoleförordningen). En student har vidare rätt att

tillgodoräkna sig utbildning eller motsvarande kunskaper och

färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet (jfr 7 kap. 13

§ högskoleförordningen). Det ankommer på regeringen eller

universitetet/högskolan att besluta härom.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår de nu aktuella motionsyrkandena.

Enligt motionerna 1993/94:Ub611 (m) och 1993/94:Ub619 (fp)

finns behov av en förkortad psykoterapiutbildning för

psykologer. Utgångspunkten är den särskilda grundkompetens

som denna yrkesgrupp besitter. Det skulle vara av stor

betydelse om de psykologer som önskar och är inriktade på att

skaffa sig psykoterapeutlegitimation kunde komplettera sin

tidigare psykologutbildning i psykoterapi vid de psykologiska

institutionerna vid i första hand universiteten i Göteborg,

Uppsala, Stockholm, Umeå och Lund som alla besitter erfarenhet

och kompetens (yrkande 1 i den senare). Det är vidare angeläget

med ett fortsatt kompletterings- och ekvivaleringsförfarande

(yrkande 2 i den senare).

Under de två närmast föregående riksmötena har utskottet

behandlat motionsledes framlagda förslag vilka överensstämmer

med de förevarande motionerna (bet. 1991/92:UbU2 s. 6 och bet.

1992/93:UbU14 s. 70). Utskottet konstaterar att regeringen i

examensordningen fastställer vilka examina som får ges vid

olika universitet och högskolor och vad som krävs för att

utfärda dem. Frågan huruvida psykoterapiexamen skall kunna ges

vid ytterligare universitet prövas i särskild ordning efter

ansökan av universitetet hos regeringen och efter utredning och

bedömning av Kanslersämbetet. Med hänvisning härtill föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub611 och

1993/94:Ub619.

I motionerna 1993/94:Ub641 (s) och 1993/94:Ub645 (c) tas

behovet av specialpedagoger för hörselhandikappade elever

upp. Motionärerna pekar på bristen av behöriga lärare och att

rekryteringen till utbildningarna avstannat. Utbildningen bör

med anledning härav ses över vad avser längd och

behörighetskrav. I den förstnämnda motionen framförs att

behörighetskravet på 20 poäng i teckenspråk för att antas till

utbildningen måste tas bort, vilket krav de sistnämnda

motionärerna emellertid anser skall behållas.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Statens institut för handikappfrågor (SIH) har att ge stöd

och service inom handikappområdet. Institutet uppmärksammade i

sin anslagsframställning för 1992/93 att det under de senaste

åren blivit allt svårare att få behöriga speciallärare till

undervisningen av handikappade elever både i grundskolan och i

specialskolan. Vidare har stora svårigheter förelegat att få

sökande till olika speciallärarutbildningar. Enligt SIH:s

bedömning måste kraftfulla åtgärder inriktas dels på yttre

arbetsvillkor i form av förmåner vid utbildningskomplettering,

tjänstgöringsförhållanden, arbetstider, karriärmöjligheter och

lönevillkor, dels på arbetsmiljöfrågor i anslutning till

speciallärarnas undervisning. SIH förordade mot denna bakgrund

att en utredning snarast skulle tillsättas med uppgift att

utforma ett samlat åtgärdsprogram.

Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om

bristen på lärare för döva. I betänkande 1991/92:UbU20 s. 41

utgick utskottet från att regeringen även i fortsättningen

uppmärksamt iakttar situationen när det gäller tillgången på

dessa lärare. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse vid

föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU14 s. 72 och s. 121) att

behovet av specialpedagogisk påbyggnadsutbildning

uppmärksammats av regeringen och var föremål för utredning i

samverkan mellan Stockholms universitet, Lärarhögskolan i

Stockholm och Högskolan i Örebro. I årets budgetproposition

(1993/94:100 bil. 9 s. 192) uppmärksammas bristen på

speciallärare för döva och hörselskadade. Lärarhögskolan i

Stockholm uppdras att på försök anordna

grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade fr.o.m.

nästa budgetår. För detta åtagande har regeringen beräknat en

ersättning på 1,8 miljoner kronor. Beloppet skall inkludera

utvecklingsarbete på området. Utskottet vill dock återigen

understryka att bristen på behöriga lärare för döva och

hörselskadade samt rekryteringssvårigheterna är oroväckande.

Insatserna för att komma till rätta med problemen får inte

avstanna. Utskottet förutsätter att regeringen följer

utvecklingen med stor uppmärksamhet. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet förslaget att riksdagen nu skall göra ett

särskilt uttalande i frågan. Motionerna 1993/94:Ub641 och

1993/94:Ub645 bör sålunda avslås.

Yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer måste få

möjlighet att ständigt bättra på sina kunskaper, anförs det i

motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 12. Högskolan har ett

utomordentligt stort ansvar att erbjuda fort- och

vidareutbildning för yrkesverksamma ingenjörer och

civilingenjörer, vilka bör kunna följa delar av sammanhållna

utbildningsprogram och fördjupningskurser.

Utskottet konstaterar att regeringen i årets

budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 4) framhåller

att kunskapssamhället kräver att man ser "utbildning som en

livslång process, där kunskaper kompletteras, förnyas och

fördjupas, i utbildningssystemet, på arbetsplatsen och på

fritiden".

Utskottet erinrar om att Utbildningsdepartementet har

initierat ett arbete benämnt Agenda 2000 -- kunskap och

kompetens för nästa århundrade. Syftet är att ställa

kompetensfrågorna i fokus och utveckla en sammanhållen

kompetensstrategi. En rad uppdrag har givits åt myndigheter,

organisationer och institutioner att genomföra studier rörande

Sveriges långsiktiga kompetensbehov. Resultatet av arbetet

kommer att redovisas i etapper under år 1994. Bl.a. har

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) avlämnat rapporten

Ingenjörer i livslångt lärande.

Utbildningsdepartementet har gjort en första analys av

arbetet i promemorian Kunskap och kompetens för nästa

århundrade (Ds 1994:35). Med den snabba kunskapsutvecklingen

som morgondagens samhälle kommer att präglas av blir den

kontinuerliga utvecklingen av kunskaper och kompetens efter

ungdomsutbildningen alltmer central, sägs det i promemorian.

Nödvändigheten av ett kontinuerligt, livslångt lärande

understryks.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är

angeläget att yrkesverksamma ingenjörer bereds tillfälle att

genom vidareutbildning följa utvecklingen på berörda områden

och att högskolan har ett ansvar för detta. Vad gäller

utbildningsutbudet vill utskottet dock erinra om att det numera

ankommer på högskolorna själva att bestämma detta. Mot bakgrund

av den gällande rollfördelningen mellan statsmakterna och

högskolan anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd

nu inte är påkallad med anledning av motion 1993/94:Ub715

yrkande 12, varför yrkandet avstyrks.

I motion 1993/94:Ub651 (s) hävdas att arkitektutbildningen

bör ses över. Arkitekterna har ett stort socialt och

kulturellt ansvar. En konstnärlig och filosofisk inriktning av

utbildningen saknas, heter det i motionen.

Utskottet erinrar om att det närmare innehållet och

inriktningen i högskoleutbildningarna bestäms genom lokala

beslut. Högskolorna är även fria att initiera utvärdering av

utbildningen. Vidare har Kanslersämbetet till uppgift att

granska och främja kvaliteten i verksamheten. Ämbetet kan

därvid besluta om utvärdering av viss verksamhet. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub651.

De engelska översättningarna av ingenjörsexamen och

arkitektexamen måste även i fortsättningen vara Master

of Science in Engineering och Master of Science in Architecture

hävdas i motion 1993/94:Ub698 (kds). Det är viktigt att en

engelsk översättning svarar mot internationellt kända begrepp

för dessa examina.

Examensordningen, bilaga 3 till högskoleförordningen (SFS

1993:100), upptar inom grundläggande högskoleutbildning

generella examina och yrkesexamina. De generella examina är

tre: magisterexamen, kandidatexamen och högskoleexamen.

Magisterexamen, Master of ..., uppnås efter fullgjorda

kursfordringar om sammanlagt 160 poäng. I huvudämnet krävs

fördjupade studier på 80-poängsnivå med godkänt resultat.

Vidare skall studenten ha fullgjort ett examensarbete om minst

20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Det finns 45

yrkesexamina, bland dem civilingenjörs- och arkitektexamina,

alla översatta med University Diploma in ....

Civilingenjörsexamen och arkitektexamen uppnås efter 180 poäng.

Utskottet vill erinra om att högskoleförordningen föreskriver

att i den mån kurser som ingår i en yrkesexamen sammantaget

uppfyller de krav som ställts för magisterexamen, med avseende

på såväl längd som fördjupning, skall detta, om studenten så

begär, framgå av examensbeviset i både svensk och engelsk text.

Utskottet vill dock citera vad utbildningsministern svarade i

frågan vid en frågedebatt i kammaren den 12 april 1994:

Eftersom benämningar på nivåer och kraven på olika examina är

så skiftande från land till land, är det min slutsats att det

bästa är att olika examinas engelska benämningar inte

fortsättningsvis skall vara fastställda i högskoleförordningen.

Jag överväger således att föreslå regeringen att dessa skall

tas bort ur högskoleförordningen. Det skulle då ankomma på

universitet och högskolor att bestämma olika examinas

benämningar. Jag vill emellertid understryka att när utländska

benämningar framdeles ges måste hänsyn tas till att

magisterutbildning i vårt land inte är en forskarutbildning.

Utskottet, som under det förra riksmötet behandlade och

avstyrkte en motion om engelsk benämning av examen, anser att

riksdagen inte skall uttala sig i frågan. Med hänvisning

härtill avstyrks motion 1993/94:Ub698.

Enligt motion 1993/94:Ub620 (fp, s, m, c, kds, v) är

utbildningen i ANT-kunskap, dvs. alkohol, narkotika och

tobak, bristfällig för lärare. Riksdagen kan, menar motionären,

påverka ANT-utbildningen genom att bestämma att sådan

utbildning skall utgöra ett kriterium vid utvärdering och

granskning av måluppfyllelse. Detta bör enligt motionen ges

regeringen till känna.

Utskottet utgår från att alla berörda högskolor inser hur

viktigt det är att blivande lärare äger tillräckliga kunskaper

om ANT och att utbildningsplanerna utformas härefter. Något

uttalande av riksdagen i enlighet med motionen är utskottet

inte berett att tillstyrka. Det ankommer på regeringen eller

myndighet under regeringen att bestämma hur utvärdering av

skolans verksamhet bör ske. Med det anförda avstyrks motion

1993/94:Ub620.

I flera motioner tas frågor om innehåll m.m. i olika

utbildningar upp.

I motion 1993/94:Ub666 (m) betonas vikten av inriktning mot

geriatrik i sjuksköterskeutbildningen (yrkande 1) samt föreslås

att ökade möjligheter ges för sjuksköterskor och annan

vårdpersonal med medellång vårdutbildning att genomgå

forskarutbildning inom geriatrisk vård (yrkande 3). Betydelsen

av utbildning i kvinnors hälsa framhålls i motion 1993/94:Ub655

(v). Enligt motion 1993/94:Ub680 (v) bör riksdagen uttala sig

för att sexologi införs som ett obligatoriskt moment i

lärarutbildningarna. En entrepenörsutbildning på högskolenivå

bör enligt motion 1993/94:Ub688 (c) yrkande 5 startas. Enligt

motion 1993/94:Ub605 (s) bör riksdagen uttala sig för att ett

nytt ämne, skuldsaneringsrätt, som tar upp moment från bl.a.

civilrätt, socialrätt och kommunalrätt, införs i högskolan. I

motion 1993/94:So247 (v) yrkande 15 föreslås att Verket för

högskoleservice bör få i uppdrag att föra in en obligatorisk

undervisning i universitetens sjukvårdslinjer om alkoholens

inverkan på och konsekvenser för folkhälsan. Det finns behov av

en utbildning i alternativa metoder till djurförsök enligt

motion 1993/94:Jo528 (fp) yrkande 1. Sådan utbildning måste bli

obligatorisk i högskolans grund- och forskarutbildning med

medicinsk och biologisk inriktning föreslås det i motion

1993/94:Jo520 (c) yrkande 3.

Utskottet avstyrker samtliga dessa motionsyrkanden med

hänvisning till att det är en angelägenhet för de lokala

universiteten och högskolorna själva att svara för det närmare

innehållet i högskoleutbildningen. Vad gäller utbildning i

alternativa metoder till djurförsök har riksdagen tidigare

berört denna fråga (bet. 1991/92:JoU16 s. 14), varvid utskottet

framhöll att Centrala försöksdjursnämnden gett ut allmänna råd

och föreskrifter om utbildningskrav vid användning av

försöksdjur. Av föreskrifterna framgår att utbildning bl.a.

skall omfatta etik och alternativa metoder till användandet av

försöksdjur.

5. Vissa frågor om forskning

I motion 1993/94:Ub722 (c) yrkande 4 föreslås en översyn

av den nuvarande fakultetsorganisationen inför nästa

forskningspolitiska proposition. Nya discipliner har

tillkommit, och det är inte säkert att den nuvarande

organisationen är den mest rationella.

Regeringen har i en proposition, Utbildning och forskning.

Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177), som nyligen

remitterats till utskottet, understrukit att det inom

forskningssystemet behövs en ökad förnyelseförmåga. Inför en

kommande forskningspolitisk proposition finns enligt

regeringens mening anledning att överväga förändringar i den

nuvarande centralt fastställda fakultetsstrukturen (s. 23).

Utskottet som behandlade ett likartat motionsyrkande i

samband med den forskningspolitiska propositionen våren 1993

(prop. 1992/93:170 bet. UbU15 s. 31) förordade då inte någon

översyn av fakultetsorganisationen. Utskottet finner inte

anledning att nu föregripa behandlingen av forskningsfrågorna i

kommande forskningsproposition. Motion 1993/94:Ub722 yrkande 4

avstyrks.

Två motioner vänder sig mot att de konstnärliga och

kulturvetenskapliga områdena saknar egna fakulteter. I motion

1993/94:Ub705 (fp, c, kds) framförs krav på att inrätta en

konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet för att

därigenom skapa möjlighet till en artegen kunskapsutveckling

och motsvarighet till forskarutbildning. Även i motion

1993/94:Ub661 (c) anförs att det konstnärliga området måste få

en egen identitet och inte vara beroende av beslut i andra

vetenskapliga organ. Därför föreslås ett centrum bli inrättat

vid Göteborgs universitet för kulturvetenskaplig forskning

(yrkande 1). På sikt bör området utvecklas mot en fastare

forskningsorganisation med inriktning på en kulturfakultet

(yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Frågan om fakultetstillhörighet för de konstnärliga

utbildningarna berördes senast i forskningspropositionen våren

1993 (1992/93:170 s. 281 f.). Regeringen konstaterade att

fakultetsnämnderna har det vetenskapliga ansvaret för all

forskarutbildning inom sina respektive områden. De konstnärliga

utbildningarna saknar visserligen egna fakulteter, men en

fakultetsnämnd kan i samarbete med en konstnärlig högskola

eller utbildning ansvara för planering och genomförande av

forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till

ett konstnärligt område. På lämpligt sätt kan således de

konstnärliga högskolorna i landet ges fakultetsankytning till

något av universiteten.

Av högskoleförordningen (3 kap. 7 §) framgår att styrelsen

för de högskolor som har konstnärlig utbildning i stället för

fakulteter skall inrätta ett organ som bär ansvaret för det

konstnärliga utvecklingsarbetet. Detta organ benämns nämnden

för konstnärligt utvecklingsarbete och ersätter det råd som

enligt den gamla högskoleförordningen hade till uppgift att

svara för planering, beredning och fördelning av medel för

konstnärligt utvecklingsarbete.

Utskottet finner inte anledning att föreslå en förändring i

organisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet.

Motionerna avstyrks därmed.

I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 20 vänder sig motionärerna

mot fördelningen av löntagarfondsmedlen till

forskningsstiftelser. Dessa medel bör i första hand tillkomma

pensionsfonderna och i andra hand lyftas in i den normala

forskningspolitiska beredningsprocessen. I eventuellt nya

stiftelser bör allmänföreträdare ingå.

Utskottet vill erinra om att riksdagen under föregående

riksmöte godkände regeringens förslag till hur medlen i

löntagarfonderna skall användas (prop. 1992/93:171, bet. UbU16,

rskr. 387). Riksdagens beslut går i huvudsak ut på att man med

dessa medel skall stödja utvecklingen av internationellt

konkurrenskraftiga forskningsenheter inom angelägna områden.

För ändamålet har två forskningsstrategiska stiftelser

inrättats. Genom riksdagens beslut har sedermera medel donerats

av regeringen till Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Beträffande sammansättningen av forskningsstiftelsernas

styrelse godkände riksdagen regeringens förslag.

Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens

tidigare ställningstagande, varken vad gäller användning av

löntagarfondsmedlen eller stiftelsestyrelsernas sammansättning,

varför riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub714 yrkande 20.

Frågan om inrättande av olika organ m.m. tas upp i ett

antal motioner.

Inrättandet av en enhet för forskning om etik i politiken bör

enligt motion 1993/94:Ub653 (fp, m, c, kds, v) beaktas i nästa

forskningspolitiska proposition. Vidare bör enligt motion

1993/94:Ub671 (fp) en tjänst inrättas som forskningssamordnare

vid Svenska emigrantinstitutet i Växjö. Slutligen föreslås i

motion 1993/94:Ub737 (s, fp, v) att ett center inrättas för

demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling.

Utskottet erinrar om att utgångspunkten för den under hösten

1992 beslutade högskolereformen var att universitet och

högskolor själva skall bestämma formerna för hur arbetet skall

bedrivas och organiseras. Det står således varje universitet

och högskola fritt att med tillgängliga medel inrätta de av

motionärerna föreslagna organen och tjänsterna efter egna

beslut. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen

avslår motionerna 1993/94:Ub653, 1993/94:Ub671 och

1993/94:Ub737.

I motion 1993/94:Jo520 (c) yrkande 5 begärs ett samlat

kraftfullt program i nästa forskningsproposition för forskning

kring alternativa metoder till djurförsök.

Utskottet erinrar om att motioner med likartat innehåll

tidigare har behandlats av riksdagen vid ett flertal

tillfällen; en utförlig behandling skedde i jordbruksutskottets

betänkande 1991/92:JoU16. Jordbruksutskottet har därvid intagit

en positiv attityd till användningen av alternativa metoder

till djurförsök. Bl.a. har det framhållits att en av Centrala

försöksdjursnämndens (CFN) huvuduppgifter är att verka för att

användningen av försöksdjur begränsas genom att utvecklingen av

alternativa metoder främjas. I forskningspropositionen

1992/93:170 s. 360 framhölls också att forskning vad gäller

försöksdjur är en viktig angelägenhet. Med det anförda

avstyrker utskottet motion 1993/94:Jo520 yrkande 5.

I två motioner begärs ett tillkännagivande till regeringen om

behovet av forskning om turism. I motion 1993/94:Ub707 (s)

framhålls att för att Sverige skall kunna hävda sig i den

internationella konkurrensen behövs det satsningar på forskning

kring turism och rekreation. Statliga resurser måste satsas där

de har störst betydelse, menar motionärerna. Vidare behövs det

ett tiotal professorer med inriktning mot turism. Enligt motion

1993/94:Ub712 (s) bör satsningen på turismforskningen göras vid

Mitthögskolan i Östersund.

Utskottet erinrar om att det inte längre ankommer på

statsmakterna att inrätta professurer med undantag av sådana

vid andra myndigheter än universitet och högskolor. Frågan om

ytterligare professurer med den av motionärerna begärda

inriktningen får prövas genom beslut av de högskolor och

universitet som har fasta forskningsresurser. Möjligheterna att

realisera de forskningsprioriteringar som föreslås i motionerna

är således beroende av lokala insatser vid berörda högskolor.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub707

och 1993/94:Ub712.

I motion 1993/94:Ub624 (s) yrkande 1 begärs ett uttalande av

riksdagen om behovet av forskningsresurser till Mitthögskolan

för forskning i kooperativa frågor med inriktning på

regional utveckling och glesbygd.

Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte en motion med

motsvarande begäran (bet. 1992/93:UbU15 s. 43 f.). Utskottet

konstaterade därvid med tillfredsställelse att regeringen avser

att ta initiativ till ett handlingsprogram för att utveckla

forskningen om den ideella sektorn och att medel för detta

skulle anvisas av regeringen. I övrigt anförde utskottet att

berörda högskolor med hjälp av externa medel och egna

prioriteringar fick stödja angelägen kooperativ forskning. Med

hänvisning till vad utskottet anförde för ett år sedan bör

motionsyrkandet avslås.

Det bör vara obligatoriskt att göra en

populärvetenskaplig sammanfattning av varje

doktorsavhandling som också kan distribueras i särtryck,

föreslås det i motion 1993/94:Ub610 (kds). Detta borde vara ett

verkningsfullt sätt att förbättra forskningsinformationen.

Av 1 kap. 2 § andra stycket högskoleförordningen (SFS

1993:100) framgår att i forskning och utvecklingsarbete ingår

att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana

kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall

kunna tillämpas.

Regeringen har i proposition 1993/94:177, Utbildning och

forskning. Kvalitet och konkurrenskraft som nyligen remitterats

till utskottet, understrukit att forskningsinformation fyller

en viktig uppgift och att regeringen avser att ta initiativ för

att följa upp de åtgärder som redan vidtagits för främjande av

sådan information och för att ytterligare stärka denna.

Utskottet ser det som en central uppgift för högskolan att

medverka till att sprida forskningsresultat. Det torde också

ligga i forskarens eget intresse att medverka till att

resultaten av hans/hennes forskning når mångas kännedom. Ökad

uppmärksamhet bör enligt utskottets mening ägnas åt att ta fram

och sprida sammanfattningar av forskningsresultat på ett för

allmänheten lättfattligt sätt, då värdet och behovet av

forskningsinformation är mycket stort. Det ankommer på

respektive fakultet att ansvara för hur forskningsinformationen

skall utformas och spridas. Utskottet anser inte att det bör

ske genom centrala direktiv. Populärvetenskapliga

sammanfattningar till doktorsavhandlingen kan, i den mån det

bedöms lämpligt, rekommenderas lokalt av den enskilda

högskolan. Motion 1993/94:Ub610 avstyrks därmed.

I motion 1993/94:So501 (kds) yrkande 4 föreslås att en

obligatorisk 5-poängskurs i etik skall ingå i

forskarutbildningen för medicine forskarstuderande.

Utskottet, som avstyrkte ett motsvarande motionsyrkande vid

föregående riksmöte, konstaterar att innehållet i de

utbildningar som ges vid universitet och högskolor är ett

ansvar för resp. universitet och högskola och inte ankommer på

riksdagen att ange. Vad gäller etiska frågor i

forskarutbildningen för medicinare utgår utskottet från att

universiteten tar detta ansvar, eftersom den forskningsetiska

problematiken tillhör de generella frågor som alla

forskarstuderande bör komma i kontakt med under sin utbildning.

Riksdagen bör därför avslå motionsyrkandet.

Förslag om inrättande av olika tjänster som

professorer lämnas i flera motioner. I motion 1993/94:Kr292

(fp, m, c, kds) yrkande 2 begärs att en professur för forskning

och utveckling i operavetenskap vid Universitetet i Umeå skall

beaktas i nästa forskningsproposition. I motion 1993/94:Ub632

(s) föreslås att en professur med därtill hörande fasta

forskningsresurser inrättas vid Glasforskningsinstitutet/Glafo

i Växjö. I motion 1993/94:Ub648 (fp) föreslås att det i samband

med kommande forskningsproposition inrättas en professur i

flyktingrätt. Slutligen framförs det i motion 1993/94:Ub687 (c)

yrkande 2 som angeläget att Mitthögskolan ges rätt att inrätta

professurer och examinera doktorer i vissa ämnen.

Utskottet vill erinra om att enligt riksdagens beslut (prop.

1990/91:150 del II bil. 7, bet. UbU21, rskr. 389) skall

tjänster som professor vid universitet och högskolor fr.o.m.

den 1 juli 1993 inte längre inrättas eller tillsättas av

regeringen. Sådana professurer och deras inriktning beslutas

och inrättas numera självständigt av universitet och högskolor

med fasta forskningsresurser. Mot bakgrund av yrkandet i motion

1993/94:Ub687 vill utskottet peka på att tjänster som professor

får inrättas endast vid universitet och högskolor med fasta

forskningsresurser. Med hänvisning härtill föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr292 yrkande 2,

1993/94:Ub632, 1993/94:Ub648 samt 1993/94:Ub687 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Högskolereformen

1. beträffande rättssäkerhetsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub656, 1993/94:Ub714

yrkande 8 och 1993/94:Ub715 yrkande 15,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande uppföljning av resurstilldelningssystemet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 16,

res. 2 (s)

3. beträffande kartläggning av lokala antagningsregler

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 17,

res. 3 (s)

4. beträffande studieomdömen från folkhögskola

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub603, 1993/94:Ub617

yrkande 1, 1993/94:Ub631 och 1993/94:Ub670,

res. 4 (s)

5. beträffande arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 4,

men. (v) - delvis

6. beträffande utvärdering av antagningens effekter på den

sociala snedrekryteringen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 5,

men. (v) - delvis

2. Samvetsklausul

7. beträffande samvetsklausul

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub601,

1993/94:Ub652, 1993/94:Ub683 och 1993/94:Ub726 och med

anledning av motion 1993/94:Ub667 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

res. 5 (m, fp, c, kds)

3. Avskiljande av studerande

8. beträffande avskiljande av studerande

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub604 och

1993/94:Ub693 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Frågor om vissa utbildningar

9. beträffande lärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 13 och

1993/94:Ub365 yrkande 6,

res. 6 (s)

res. 7 (nyd)

10. beträffande psykoterapiutbildning för psykologer

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub611 och

1993/94:Ub619,

11. beträffande specialpedagoger för hörselhandikappade

elever

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub641 och

1993/94:Ub645,

12. beträffande fort- och vidareutbildning av

yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 12,

13. beträffande översyn av arkitektutbildningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub651,

14. beträffande översättning av examen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub698,

15. beträffande utbildning i ANT-kunskap

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub620,

16. beträffande innehållet m.m. i olika utbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub605, 1993/94:Ub655,

1993/94:Ub666 yrkandena 1 och 3, 1993/94:Ub680,

1993/94:Ub688 yrkande 5, 1993/94:So247 yrkande 15,

1993/94:Jo520 yrkande 3 och 1993/94:Jo528 yrkande 1,

5. Vissa frågor om forskning

17. beträffande översyn av fakultetsorganisationen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub722 yrkande 4,

18. beträffande konstnärlig fakultet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub661 yrkandena 1 och

2 och 1993/94:Ub705,

19. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 20,

men. (v) - delvis

20. beträffande inrättande av olika organ m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub653, 1993/94:Ub671

och 1993/94:Ub737,

21. beträffande alternativa metoder till djurförsök

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo520 yrkande 5,

22. beträffande forskning om turism

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub707 och

1993/94:Ub712,

23. beträffande forskning i kooperativa frågor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub624 yrkande 1,

24. beträffande obligatorisk populärvetenskaplig

sammanfattning till doktorsavhandling

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub610,

25. beträffande obligatorisk 5-poängskurs i etik

att riksdagen avslår motion 1993/94:So501 yrkande 4,

26. beträffande inrättande av olika professurer

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub632, 1993/94:Ub648

och 1993/94:Kr292 yrkande 2,

27. beträffande professorer m.m. vid Mitthögskolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub687 yrkande 2.

Stockholm den 21 april 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s) och

Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Rättssäkerhetsfrågor (mom. 1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med

"yrkande 8 avslås." bort ha följande lydelse:

Härvid är det av stor vikt att studenternas

rättssäkerhetsfrågor i vid bemärkelse blir ordentligt belysta.

Av direktiven till utredningen framgår inte med önskvärd

tydlighet att så kommer att ske. Reformen på högskoleområdet

har inneburit att många bestämmelser till skydd för studenten

har försvunnit. Det finns därför anledning att undersöka om

inte reformen medfört ett alltför svagt rättsskydd för

studenten.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1993/94:Ub715

yrkande 15 och 1993/94:Ub656 och med anledning av motion

1993/94:Ub714 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna

att olika aspekter på studenternas rättssäkerhet skall

uppmärksammas vid uppföljningen av 1993 års universitets- och

högskolereform.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande rättssäkerhetsfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub656 och

1993/94:Ub715 yrkande 15 och med anledning av motion

1993/94:Ub714 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Uppföljning av resurstilldelningssystemet (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Resursberedningens uppföljning" och slutar med

"yrkande 16." bort ha följande lydelse:

Den uppföljning som regeringen har planerat skall ske genom

Resursberedningens fortsatta arbete är enligt utskottets mening

inte till fyllest. Hur utbudet av utbildning i olika ämnen, för

olika målgrupper, på olika orter och på olika

fördjupningsnivåer påverkas av resurstilldelningssystemet är av

utomordentlig betydelse från samhällets synpunkt. Ansvaret för

uppföljningen kan därför inte enbart läggas på en expertgrupp

som Resursberedningen. I likhet med vad som skett vid tidigare

beslut om stora förändringar på utbildningsområdet bör den nu

genomförda förändringen enligt utskottets mening följas upp av

en parlamentarisk arbetsgrupp.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub715 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande uppföljning av resurstilldelningssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kartläggning av lokala antagningsregler (mom. 3)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 17."

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att högskolorna nu tämligen fritt

utformar sina egna antagnings- och urvalsregler. Trots att

gymnasieskolans alla program skall ge allmän behörighet för

tillträde till högskoleutbildning förekommer det t.ex. att

olika program allmänt ges olika vikt vid urvalet. För de

enskilda studenterna är det svårt att överblicka på vilka

grunder behörighet till olika utbildningar kan uppnås och efter

vilka regler urval sker. För att garantera rättssäkerheten för

studenterna är det angeläget att en kartläggning snarast kommer

till stånd om hur lokala regler för behörighet och urval har

utvecklats. De av statsmakterna fastställda grunderna för

övergång mellan gymnasieskolan och högskolan måste ligga fast.

Vad utskottet anfört om lokala antagningsregler bör riksdagen

med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 17 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande kartläggning av lokala antagningsregler

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Studieomdömen från folkhögskola (mom. 4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet förutsatte" och slutar med "yrkande 1."

bort ha följande lydelse:

Den kartläggning som hittills företagits beträffande

antagningen av sökande med studieomdömen från folkhögskolan

enligt de nya antagningsreglerna visar att riksdagens uttalande

från föregående riksmöte inte alltid beaktas. Utskottet anser

därför att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med

att denna grupp sökande stundom missgynnas vid antagning till

högskola.

Vad utskottet anfört om antagning till högskola av studenter

med studieomdöme från folkhögskola bör riksdagen med anledning

av motionerna 1993/94:Ub631, 1993/94:Ub603, 1993/94:Ub617

yrkande 1 och 1993/94:Ub670 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande studieomdömen från folkhögskola

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub603,

1993/94:Ub617 yrkande 1, 1993/94:Ub631 och 1993/94:Ub670 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Samvetsklausul (mom. 7)

Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp),

Marianne Jönsson (c), Bo Arvidson (m), Tuve Skånberg (kds) och

Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "till

känna." bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den pågående utredningen i frågan bör

riksdagen nu inte vidta någon särskild åtgärd. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 1993/94:Ub683, 1993/94:Ub726,

1993/94:Ub601, 1993/94:Ub652 och 1993/94:Ub667.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande samvetsklausul

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub601, 1993/94:Ub652,

1993/94:Ub667, 1993/94:Ub683 och 1993/94:Ub726,

6. Lärarutbildningen (mom. 9)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Strukturen på" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den kritik som riktas mot den nya

parallella lärarutbildningen befogad. Lärare som utbildas

enligt denna modell saknar stor ämnesbredd, och därmed ökar

riskerna för att lärare tvingas undervisa i ämnen de saknar

utbildning för. Det finns också risk för att dessa lärare inte

kan få anställning, då deras utbildning är alltför snäv.

Riksdagen bör av regeringen begära en redovisning av

erfarenheterna hittills av den parallella lärarutbildningen som

beslutades våren 1992.

Riksdagen bör vidare begära förslag av regeringen om s.k.

sneddning in i lärarutbildningen. Självfallet bör skolan ta

till vara engagemanget hos studenter som har stor fallenhet för

läraryrket, men som inte gått den traditionella

lärarutbildningen.

Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 och med avslag på

motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen

till känna vad utskottet anfört om den parallella

ämneslärarutbildningen och s.k. sneddning.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 13

och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Lärarutbildningen (mom. 9)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Strukturen på" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning om

lärarutbildningen som kommer till uttryck i motion

1993/94:Ub365. För att få en kår av skickliga lärare är det

viktigt att ha en god rekrytering till yrket, en bra utbildning

och goda fortbildningsmöjligheter. I den nuvarande utbildningen

har allmän pedagogik och didaktik getts alltför stort utrymme,

och det sker på bekostnad av en mer konkret och stadieinriktad

ämnesmetodik. Enligt utskottets uppfattning skulle skolan må

mycket bra av att få in lärare som kommer från yrkeslivet och

som har både djupare och aktuellare kunskaper än många av

dagens lärare.

Vad utskottet anfört om grundläggande utgångspunkter för

utbildning och rekrytering av lärare bör riksdagen med bifall

till motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 och med avslag på motion

1993/94:Ub905 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 6

och med avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Samvetsklausul (mom. 7)

Margitta Edgren (fp) anför:

Jag anser att den utredning som nu arbetar med frågan om s.k.

samvetsklausul skall få redovisa sina slutsatser innan

riksdagen tar slutlig ställning. Jag vill dock markera att

Folkpartiet liberalernas grundläggande uppfattning är att en

sådan klausul inte bör införas för någon utbildning. Människor

som av olika skäl söker yrkeskunnig hjälp måste kunna vara

säkra på att få vård enligt de lagar vi i demokratisk ordning

stiftat samt på ett sätt som grundar sig på vetenskap och

beprövad erfarenhet. Folkpartiet liberalerna anser vidare att

de personer som söker till olika utbildningar för att få

yrkeskompetens måste respektera de uppgifter som tillhör

kompetensen. Patienten skall komma i första hand.

2. Användningen av löntagarfondsmedlen (mom. 19)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anför:

Vi socialdemokrater anser att löntagarfondsmedlen skall

kvarstanna i AP-fonden för att garantera framtida pensioner.

Detta var vårt ställningstagande när riksdagen för ett år sedan

behandlade frågan om att bilda stiftelser för bl.a.

forskningsändamål med löntagarfondsmedel. Vi föreslog i stället

särskilda satsningar på forskning på normalt sätt, dvs. över

budgeten. Genom riksdagsbeslutets utformning är det inte

möjligt att åter aktualisera denna fråga. De nya förslagen

(prop. 1993/94:177) om ytterligare sju stiftelser finansierade

med kvarvarande löntagarfondsmedel genom ändring i AP-fondens

reglemente kommer vi att avvisa. Den pågående pensionsdebatten

visar tydligt att AP-fondens medel behövs för pensioner.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vad gäller rättssäkerhetsfrågor anser jag att utredningen

av högskolereformen fordrar tilläggsdirektiv vad gäller

möjligheten till insyn och oberoende tillsyn av högskolor och

universitet, studentens rättssäkerhet, högskolereformens

effekter på studentinflytandet och studentens möjligheter att

överklaga studiestödsärenden m.fl. ärenden. Jag anser att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 8 bör ge

regeringen detta till känna.

I fråga om uppföljningen av resursfördelningssystemet

instämmer jag i reservation 2.

När det gäller kartläggning av lokala antagningsregler

för behörighet och urval till högskola instämmer jag i

reservation 3.

Beträffande studieomdöme från folkhögskola instämmer jag

i reservation 4.

Arbetslivserfarenhet bör även i fortsättningen vara

behörighetsgrundande och får inte bli mindre värd i framtiden.

Därför anser jag att den decentraliserade antagningen bör

särskilt följas upp i detta hänseende. Med hänsyn härtill anser

jag att riksdagen bör bifalla motion 1993/94:Ub903 yrkande 4.

Det är viktigt att se till att den decentraliserade

antagningen inte får negativa effekter på den sociala

snedrekryteringen. Utredningen om den sociala

snedrekryteringen till högre studier har i sitt betänkande,

Ursprung och utbildning (SOU 1993:85), visat att en minskning

av den sociala snedrekryteringen är svår att genomföra med ett

ändrat antagningssystem. Högskoleprovet verkar t.ex. knappt ha

någon effekt på snedrekryteringen. Det är dock viktigt, menar

jag, att se till att inte antagningssystemet medför

försämringar i det hänseendet. Därför bör utredningen av

högskolereformen fästa särskild uppmärksamhet på denna fråga.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller användningen av löntagarfondsmedlen är

Vänsterpartiets grundläggande uppfattning att dessa tillgångar

i första hand bör tillkomma pensionsfonderna. I andra hand bör

tillgångarna lyftas in i den normala forskningspolitiska

beredningsprocessen. Vidare anser jag att allmänföreträdare bör

ingå i forskningsstiftelserna. Utskottet borde alltså enligt

min mening ha tillstyrkt motion 1993/94:Ub714 yrkande 20.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 1, 5, 6 och 19 bort hemställa:

1. beträffande rättssäkerhetsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 8

och med anledning av motionerna 1993/94:Ub656 och 1993/94:Ub715

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. beträffande arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande utvärdering av antagningens effekter på den

sociala snedrekryteringen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 20

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,