Bet. 1993/94:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU17

Vissa skolfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

UbU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 32 motioner, vilka samtliga

väckts under den allmänna motionstiden 1994. Motionerna

behandlar såväl allmänna skolfrågor som läroplans- och

kursplanefrågor inom olika skolformer.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet

hänvisar i de flesta fall till vad riksdagen nyligen har

beslutat om beträffande nya läroplaner och kursplaner för

grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Till

betänkandet fogas 10 reservationer från Socialdemokraterna och

Ny demokrati samt en meningsyttring från Vänsterpartiet. I ett

särskilt yttrande klargör Socialdemokraterna sin grundläggande

uppfattning i en rad läroplans- och kursplanefrågor, men avstår

från att reservera sig med hänsyn till riksdagens nyligen

fattade beslut.

Motionerna

1993/94:Ub302 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att begreppet "kristen etik och

västerländsk humanism" inte skall finnas med i läroplanerna.

1993/94:Ub308 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i

konsumentekonomi.

1993/94:Ub309 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utarbetande av kursplaner i företagande.

1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att meritvärderingsförordningen bör

återinföras.

1993/94:Ub312 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av nationella prov i franska och

tyska.

1993/94:Ub313 av Elver Jonsson och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en avsevärt förbättrad

ANT-undervisning i grundskolan och på gymnasiet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den utökade och förbättrade

ANT-undervisningen sker i nära samverkan med folkrörelserna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kraftfulla insatser görs i

anslutning till närmandet till EU avseende ANT-information till

grundskole- och gymnasieelever.

1993/94:Ub315 av Olle Schmidt och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts angående självstyrande skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den utredning som riksdagen av

regeringen begärt och som skall se över elev- och

föräldrainflytandet även skall ge förslag på hur "självstyrande

skolor" skall kunna införas.

1993/94:Ub322 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att kursplanerna för samhällskunskap i grundskolan och

gymnasieskolan skall innehålla momenten totalförsvaret, svensk

säkerhetspolitik och internationella fredssträvanden.

1993/94:Ub333 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om undervisningen i skolan om de brott mot mänskligheten som

begåtts såväl under nazismen som i de f.d. socialistiska

staterna.

1993/94:Ub335 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att slå vakt om värdet av den kommunala

vuxenutbildningen.

1993/94:Ub336 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om bildämnet i

enlighet med motionen.

1993/94:Ub343 av Rose-Marie Frebran och Alwa Wennerlund (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om företagarutbildning på

gymnasial nivå.

1993/94:Ub346 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om försöksverksamhet i ämnet religionskunskap i grundskolan i

stil med den finska modellen.

1993/94:Ub348 av Isa Halvarsson och Olle Schmidt (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flexiblare gymnasiestudier, s.k.

gymnasiebank,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om program- och nivåanpassning av

kärnämnen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om individuella program,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stärkt elevinflytande.

1993/94:Ub349 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om teknikämnet i grundskolan.

1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att erforderlig uppföljning

görs av att alla barn uppnår tillfredsställande basfärdigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att elever med särskilda behov bör ges

erforderligt stöd och att föräldrarna bör ges goda möjligheter

att delta i planeringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelarna med flexibel skolstart och

flexibilitet i skolgångens längd för att göra individanpassad

undervisning möjlig,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av en god skolmiljö.

1993/94:Ub352 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, fp, c, kds,

-) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om otillräckliga kunskaper om insatser

mot mobbning av utvecklingsstörda elever,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att erforderliga åtgärder bör vidtas.

1993/94:Ub355 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att utarbeta

kriterier för minimiantal elever i friskolorna.

1993/94:Ub356 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolstartsålder och tioårig

grundskola.

1993/94:Ub360 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om obligatorisk undervisning i skolorna från

årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning.

1993/94:Ub364 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att företag och skolor skall

stimuleras genom information och praktisk vägledning att

genomföra projekt som de i motionen redovisade,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för att

dessa projekt av industriskolor snabbt kan igångsättas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tillsätta en snabbutredning som

under kort tid kan igångsätta ett nytt lärlingssystem i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utredningen, nämnd i p. 3, bör

undersöka hur en snabb ändring i skollagen kan göras, för att

företag skulle kunna ha en lärling utan att ett

anställningsförhållande enligt LAS uppstår,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utredningen, nämnd i p. 3, skall

se på hur ett särskilt yrkesträningskontrakt skall utformas

mellan arbetsgivaren och eleven där det framgår syfte,

träningens början och slut, antal träningstimmar per dag, löne-

och anställningsförmåner samt under vilka villkor kontraktet

kan brytas.

1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konkurrens och kvalitet i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana

ändringar i aktuella författningar att de i motionen angivna

förslagen om konkurrens och kvalitet i skolan kan förverkligas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktiga betygssystem i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om specialresurser även till duktiga

elever,

5. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till

närmare utformning av ett stödsystem för duktiga elever,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om småbarnsskolor,

12. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med

vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om industriskolor,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nytt lärlingssystem.

1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om odifferentierad grund- och

gymnasieskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utbyggd studie- och

yrkesorientering i gymnasieskolan.

1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tydligare krav på fristående skolor

för godkännande för fullgörande av skolplikten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppdrag till Skolverket om en

utvärdering av fristående skolor mot bakgrund av läroplanens

krav på allsidighet och tolerans i undervisningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en nedre gräns för antalet elever för

godkännande av fristående skolor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunernas roll vid godkännande av

fristående skolor,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolans värdegrund,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ämnet idrott och hälsa skall

garanteras 500 timmar på timplanen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ämnet slöjd skall garanteras 322

timmar på timplanen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att praktisk arbetslivsorientering

skall garanteras 100 timmar på timplanen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att dels den samhällsvetenskapliga

ämnesgruppen garanteras 860 timmar på timplanen, dels den

naturvetenskapliga ämnesgruppen garanteras 840 timmar på

timplanen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 275 timmar på timplanen avsätts

för elevens eget val,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett demokratiskt och elevaktivt

arbetssätt,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att barn- och ungdomskunskap bör ingå

i den samhällsorienterande ämnesgruppen som ett självständigt

ämne,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnesövergripande kursplaner för de

samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kursplan för ämnet svenska som

andraspråk,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studie- och yrkesorientering,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nytt betygssystem,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det nationella provsystemet,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingsarbetet inom

gymnasieskolan,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om svenska som andraspråk i

gymnasieskolan.

1993/94:K617 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kristen etik som värdegrund för

grundskolan.

1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om intensifierade undervisningsinsatser

mot främlingsfientlighet och rasism.

1993/94:So215 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av statsbidrag till en

förbättrad ANT-undervisning.

1993/94:So247 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet,

1993/94:So492 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att integrera könssociala perspektiv på undervisningen

i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap, biologi, bild enligt

vad i motionen anförts.

1993/94:Kr514 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrotten i skolan.

1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utvärdering av det nya

programgymnasiet.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utarbeta ett åtgärdsprogram för

likvärdig utbildning för flickor,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av lärar- och

rektorsutbildningarna i syfte att öka utrymmet för kunskaper om

flickors behov,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att öka kunskaperna om

forskningsresultat om metoder och pedagogik för flickors

inlärning.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande 75 motionsyrkanden om

skolväsendet vilka alla har väckts under den allmänna

motionstiden innevarande riksmöte. Utskottet vill redan här

inledningsvis erinra om att riksdagen tidigare under detta

riksmöte, december 1993, beslutade om nya läroplaner och nya

betygssystem för dels det obligatoriska skolväsendet

(grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska

särskolan), dels de frivilliga skolformerna

(gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux).

Riksdagens beslut (prop. 1992/93:220, bet. UbU1, rskr. 82 resp.

prop. 1992/93:250, bet. UbU2, rskr. 93) präglar i stor

utsträckning utskottets behandling av de förevarande

motionerna. Utskottet åberopar i ett stort antal frågor vad

riksdagen nyligen har beslutat utan att närmare gå in på

utskottets motiveringar till sina ställningstaganden. Sålunda

nöjer sig utskottet med kortfattade hänvisningar till berörda

avsnitt i de tidigare betänkandena.

1. Grundskolans läroplan

Skolans värdegrund

Tre motioner vänder sig mot begreppet "kristen etik och

västerländsk humanism" i läroplanen. I motion 1993/94:Ub905

(s) yrkande 14 föreslås en alternativ formulering i läroplanen

vad gäller kristen etik och västerländsk humanism, eftersom

uttrycket i fråga enligt motionärernas mening ger utrymme för

synnerligen motstridiga tolkningar som riskerar att skapa

konflikter. Enligt motion 1993/94:K617 (fp) yrkande 3 är

uttrycket oförenligt med religionsfriheten, varför

formuleringen bör utgå ur läroplanens beskrivning av skolans

värdegrund. Även enligt 1993/94:Ub302 (v) bör begreppet inte

finnas med i läroplanen eftersom formuleringen leder till

farhågor om begynnande religiös intolerans.

Utskottet konstaterar att regeringen genom beslut den 17

februari 1994 antagit de nya läroplanerna för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) respektive det frivilliga skolväsendet

(Lpf 94) vilka baserar sig på riksdagens beslut hösten 1993 om

riktlinjer för respektive läroplan. I avsnittet Grundläggande

värden (Lpo 94 s. 5) står det: "Människolivets okränkbarhet,

individens frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och

förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av

kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom

individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans

och ansvarstagande." Utskottet konstaterar således att

regeringen slutligt har formulerat vad som skall gälla i fråga

om skolans värdegrund, där begreppen kristen etik och

västerländsk humanism inte återfinns i läroplanstexten. Med

hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 14, 1993/94:K617

yrkande 3 och 1993/94:Ub302.

Kursplanerna

Frågor om i vilka ämnen kursplaner skall fastställas och vad

kursplanerna skall innehålla har tagits upp i flera motioner.

Innan utskottet behandlar dem, vill utskottet erinrar om att

regeringen tidigare denna vår fastställt kursplanerna för

grundskolan. Kursplanerna är i enlighet med riksdagens beslut

utformade för en målstyrd skola, dvs. de uttrycker de krav som

ställs på skolans undervisning. Hur skolorna skall organisera

verksamheten eller vilka arbetsformer som skall användas

regleras inte. Kursplanerna är bindande och anger dels vilka

mål som undervisningen i respektive ämne skall sträva mot, dels

vilka mål eleven skall ha uppnått efter det femte respektive

nionde året. I den utvecklingsplan som regeringen nyligen

redovisat för riksdagen (skr. 1993/94:183) sägs att ett system

med kontinuerliga kursplaneöversyner nu behöver utformas.

Regeringen vill därmed skapa garantier för att kursplanerna

hålls aktuella. I detta system bör ingå ett utvidgat samarbete

med skolans intressenter. Regeringen avser att ge ett uppdrag

till Skolverket i dessa frågor (s. 24 f.).

Enligt motion 1993/94:Kr514 (v) yrkande 1 har skolan ett

stort ansvar för att lägga grunden till ett friskt och

hälsosamt liv för alla. Idrotten i skolan är därför viktig

och innehållsmässigt måste ämnet förbättras. Dessutom bör

betyget i idrott avskaffas.

Som utskottet just erinrat om har kursplanerna för

grundskolan helt nyligen utfärdats av regeringen. Med

hänvisning härtill och till vad regeringen anfört om en

fortlöpande översyn av kursplanerna bör yrkandet i denna del

avslås. Utskottet föreslår även att yrkandet såvitt avser

betygsättningen i ämnet idrott skall avslås.

I motion 1993/94:Ub336 (fp) begärs en utredning om

bildämnet. Motiven härför är att bildämnets funktion i skolan

och i lärarutbildningen behöver förstärkas.

Utskottet konstaterar att nya kursplaner för grundskolan

nyligen fastställts. Statsmakternas beslut om kursplaner förra

året föregicks av Läroplanskommitténs utredningsarbete som

redovisades i slutbetänkandet Kursplaner för grundskolan (SOU

1993:2). En särskild utredning om bildämnet är enligt

utskottets mening nu inte påkallad. Riksdagen bör därför avslå

motion 1993/94:Ub336.

I motion 1993/94:Ub346 (c) föreslås en försöksverksamhet i

ämnet religionskunskap i grundskolan motsvarande den finska

modellen där eleverna får välja undervisning efter sin

trosinriktning. Elevernas konfessionella tillhörighet får slå

igenom och prägla undervisningen. Motionärens motiv till

försöksverksamheten är att söka förbättra den svenska

undervisningen i religionskunskap.

Utskottet finner anledning att understryka att det inte är

skolans uppgift att ge en konfessionell undervisning. Särskilt

i frågor där det föreligger olika uppfattningar skall skolans

undervisning vara saklig och allsidig. I läroplanerna för såväl

den obligatoriska skolan som för de frivilliga skolväsendet har

det i enlighet med vad riksdagen särskilt uttalat i anslutning

till läroplansbeslutet (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) slagits

fast att undervisningen skall vara icke-konfessionell.

Kursplanen för ämnet religionskunskap har nu fastställts av

regeringen. Utskottet vill dock påpeka att det inom elevens

fria val står eleven fritt att välja en fördjupning i ämnet

religion som står i överensstämmelse med dennes egen

trosinriktning. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen

avslå motion 1993/94:Ub346.

Teknikämnet i grundskolan måste ägnas skärpt

uppmärksamhet under de närmaste åren, framhålls det i motion

1993/94:Ub349 (fp). Målsättningen är att skapa ett ökat

intresse för teknik och därmed en ökad rekrytering till

tekniska studieval och yrken, men också att ge en förbättrad

individuell teknisk kompetens som ett viktigt redskap i

vardagslivet, hävdas det i motionen.

Utskottet erinrar om att regeringen har givit Skolverket och

Verket för högskoleservice (VHS) ett uppdrag att vidta åtgärder

för att bredda rekryteringsbasen till tekniska och

naturvetenskapliga utbildningar. Utbildningsdepartementet har

inom ramen för sitt arbete med kompetensutveckling, Agenda

2000, uppmärksammat att särskilda krav måste ställas på

utvecklingen av den tekniska utbildningen vad gäller volym,

struktur och undervisningens uppläggning. Dessa förändringar

måste samverka till en avsevärd förstärkning av ungdomens

teknikintresse (Kunskap och kompetens för nästa århundrade, Ds

1994:35 s. 56). Även den av regeringen tillkallade

arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i skolan har enligt sina

direktiv att uppmärksamma varför ungdomars intresse för

naturvetenskapliga och tekniska utbildningsvägar sjunker.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man måste göra

något åt det bristande intresset för teknikämnet och att ämnet

måste ägnas uppmärksamhet. Av vad som redovisats ovan framgår

dock att regeringen redan uppmärksammat de problem som

motionärerna berör och att åtgärder pågår för att söka komma

till rätta med dem. Med hänvisning härtill anser utskottet att

motionens syfte är tillgodosett. Motionen bör därför avslås.

I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 21 framhålls att barn-

och ungdomskunskap bör ingå i den samhällsorienterande

ämnesgruppen som ett självständigt ämne.

Utskottet avstyrkte hösten 1993 ett likartat yrkande (bet.

1993/94:UbU1 s. 41). Riksdagen beslutade i enlighet med

utskottets ställningstagande att inte fastställa någon särskild

kursplan för barn- och ungdomskunskap. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 22 begärs

ämnesövergripande kursplaner för de samhällsvetenskapliga och

naturvetenskapliga ämnesgrupperna. Motionärerna ser stora

fördelar med att undervisningen i dessa ämnen bedrivs

ämnesövergripande.

Utskottet avstyrkte hösten 1993 ett likartat motionsyrkande

(bet. 1993/94:UbU1 s. 39) med hänvisning till att det nya

styrsystemet för skolan inte hindrar att de naturorienterande

och samhällsorienterande ämnena i fortsättningen behandlas

ämnesövergripande eller som teman. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub905 yrkande 22.

I motion 1993/94:Ub905 yrkande 23 förordas en kursplan för

ämnet svenska som andraspråk. En väl genomarbetad kursplan

med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning

måste ligga till grund för undervisningen i ämnet. Ämnet har

sedan lång tid tillbaka en egen metodik, hävdas det i motionen.

Riksdagen har vid innevarande riksmöte avslagit motsvarande

motionsyrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 42) och därvid beslutat

att någon särskild kursplan i ämnet svenska som andraspråk inte

skall fastställas. Utskottet finner inte anledning att frångå

riksdagens ställningstagande i denna fråga. Skolverket har av

regeringen fått i uppdrag att framställa kommentarmaterial om

undervisningen i svenska som andraspråk. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 24 framförs vikten av

studie- och yrkesorientering (syo). Läroplanen skall

tydligt uttrycka målen för SYO, menar motionärerna, och betonar

vikten av kvalificerad personal för ändamålet.

Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande under hösten

1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 68). Utskottet delade därvid

motionärernas uppfattning om betydelsen av SYO och hänvisade

till skollagens bestämmelser härom (2 kap. 6 §) samt till att

en särskild högskoleexamen i SYO inrättats (bet. 1992/93:UbU3

s. 25). Utskottet kan nu konstatera att läroplanen (Lpo 94 s.

17) föreskriver att rektor skall ha det övergripande ansvaret

för att SYO-verksamhet organiseras. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub905 yrkande 24.

I motion 1993/94:Ub360 (nyd) föreslås obligatorisk

undervisning i skolorna från årskurs 8 eller 9 i första

hjälpen samt hjärt-lung-räddning. Syftet med undervisningen

är att spara liv, inte minst i trafiken, och att förhindra

hjärnskador.

Utskottet, som under innevarande riksmöte avstyrkt ett

motsvarande motionsyrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 78), anser

alltjämt att det ankommer på den enskilda skolan att anordna

sådan utbildning. Riksdagen bör därför avslå motionen.

Timplanen

Timplanen för vissa ämnen berörs i motion 1993/94:Ub905

(s) i ett antal yrkanden. Ämnet idrott och hälsa bör enligt

motionärerna garanteras 500 timmar på timplanen (yrkande 15)

och ämnet slöjd 322 timmar (yrkande 16). Vidare bör praktisk

arbetslivsorientering garanteras 100 timmar på timplanen

(yrkande 17) samt den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen 860

timmar och den naturvetenskapliga ämnesgruppen 840 timmar

(yrkande 18). Slutligen anser motionärerna att 275 timmar skall

avsättas på timplanen för elevens eget val (yrkande 19).

Utskottet hänvisar till sin tidigare behandling av

motsvarande motionsyrkanden under innevarande riksmöte (bet.

1993/94:UbU1 s. 60 f.) och riksdagens beslut om timplanen

(rskr. 1993/94:82) vilken finns fogad som bilaga 3 till

skollagen (SFS 1985:1100, ändr. 1993:1679). Då utskottet anser

att riksdagen inte bör besluta om några ändringar härvidlag

föreslår utskottet att motion 1993/94:Ub905 yrkandena 15, 16,

17, 18 och 19 avslås.

Betygssystem m.m.

Riv upp beslutet om ett nytt betygssystem och för ut

förslaget från i höstas till en bred remissbehandling, föreslås

det i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 25. Barn skall inte

betygsättas i skolans tidiga årskurser. Först i höstterminen i

årskurs åtta skall betyg sättas. I stället för en sexgradig

betygsskala bör enligt motionärerna en fyragradig skala införas

med beteckningarna: G (godkänd), VG (väl godkänd), MVG (mycket

väl godkänd). För elev som inte uppnått kravnivån för godkänd

bör detta framgå av betygsdokumentet genom beteckningen (x)

samt ett omdöme, som beskriver elevens kunskapsutveckling i

ämnet/ämnesgruppen.

I motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 3 framhålls att

betygssystemet i skolan behöver konkretiseras. Betygen skall,

enligt motionärerna, vara ett feedback-instrument för eleven

och skall inte vara avsedda som ett urvalsinstrument för högre

studier. Betyg skall vidare ges redan under tidig skolålder.

Utöver de ämnesriktade betygen skall eleven få en kort verbal

beskrivning. Motionärerna vill också införa betyg i ordning och

uppförande.

Riksdagen beslutade under hösten 1993 om ett nytt

betygssystem (bet. 1993/94:UbU1 s. 46 f.) varvid motioner med

motsvarande innehåll avstyrktes. Utskottet anser att beslutet

om betygssystemets utformning bör ligga fast. Med hänvisning

härtill avstyrks motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 25 och

1993/94:Ub365 yrkande 3.

Frågan om det nationella provsystemet tas upp i motion

1993/94:Ub905 (s) yrkande 26. Motionärerna menar att ämnesprov

i årskurs 5 inte skall användas som underlag för betygsättning

utan för att bedöma om skolor, klasser och elever nått en

rimlig kunskapsnivå. Det finns skäl att behandla resultat från

sådana nationella prov med stor försiktighet.

Utskottet har behandlat och avstyrkt en motion med

motsvarande innehåll under innevarande riksmöte (bet.

1993/94:UbU1 s. 54) och riksdagen har med godkännande av vad

utskottet anfört beslutat om utformningen av det nationella

provsystemet. Utskottet finner inte skäl att redan nu ställa

sig bakom en förändring av detta. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

I motion 1993/94:Ub351 (kds) framförs vikten av att

erforderlig uppföljning görs så att alla barn uppnår

tillfredsställande basfärdigheter (yrkande 1). En inte

obetydlig del av eleverna lämnar grundskolan med dåliga

baskunskaper i läsning, skrivning och matematik. I samma motion

anförs vidare att alla elever med särskilda behov av stöd,

t.ex. elever med inlärningssvårigheter, bör ges erforderligt

stöd och att föräldrarna bör ges goda möjligheter att delta i

planeringen för att underlätta för dessa barn (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet har i samband med behandlingen av förslaget till

läroplan för grundskolan berört dels frågan om skolans

möjligheter att kontrollera elevernas kunskaper (bet.

1993/94:UbU1 s. 53 f.), dels skolans ansvar för elever med

särskilda behov (s. 36). Utskottet erinrade därvid om

skollagens och grundskoleförordningens bestämmelser härom samt

om grundskolans tydliga resultatansvar. Utskottet framhöll

vidare att alla lärare kontinuerligt skall följa varje elevs

kunskapsutveckling så att eventuella problem uppdagas så tidigt

som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder sättas in tidigt

så att alla elever når de kunskapsmål som föreskrivs i läroplan

och kursplaner för grundskolan. Det är skolhuvudmannen som har

det yttersta ansvaret för att dessa särskilda åtgärder kommer

till stånd för elever med otillräckliga kunskaper.

Regeringen slår i den nyligen fastställda läroplanen för

grundskolan fast att en likvärdig utbildning inte innebär att

undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att

skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till

elevers olika förutsättningar och behov, och skolan har ett

särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har

svårigheter att nå målen för utbildningen (Lpo 94 s. 6). I den

utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen nyligen

redovisat för riksdagen (skr. 1993/94:183) sägs bl.a. att

tendenserna till att elever som behöver stöd inte får detta i

tillräcklig omfattning bör ägnas stor uppmärksamhet under den

kommande treårsperioden. Regeringen redovisar i skrivelsen

också att såväl Skolverket som Statens institut för

handikappfrågor visat på att en alltför administrativt

rationell resurshantering och schablonmässig fördelning av

resurser i kommunerna innebär risker för likvärdigheten.

Utskottet erinrar om att Skolverket i sin fördjupade

anslagsframställning för åren 1994/95--1996/97 Verksamhet och

inriktning (s. 18) framhållit att verket hittills gjort

relativt omfattande insatser för elever med behov av särskilt

stöd, bl.a. för elever med annat hemspråk än svenska och för

elever med läs- och skrivsvårigheter. Under innevarande

budgetår analyseras erfarenheterna av dessa och andra insatser

som grund för verkets vidare planering av insatser på

ifrågavarande område.

Utskottet utgår alltjämt från att alla elever erhåller den

utbildning de har rätt till och att de därvid åtnjuter det stöd

de behöver för att uppnå uppställda mål. Härvid är skolans

möjligheter att kontrollera elevernas kunskaper ett viktigt

instrument. Utskottet finner det också angeläget att i detta

sammanhang peka på Skolverkets ansvar att verka för att givna

mål och riktlinjer uppfylls. Med hänvisning till det anförda

anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd med

anledning av motion 1993/94:Ub351 yrkandena 1 och 3 inte är

påkallad, varför yrkandena avstyrks.

2. Gymnasieskolans läroplan

I motion 1993/94:Ub335 (s) framhålls att det finns anledning

att slå vakt om den kommunala vuxenutbildningen. Framför

allt har komvux en identitet som utbildningsform för vuxna.

Samverkan mellan gymnasieskolan och komvux får, enligt

motionären, inte gå ut över vare sig ungdomars eller vuxnas

möjligheter till studier på bästa möjliga villkor. I stället

bör man söka förbättra utbildningsmöjligheterna för både de

unga och de vuxna. Detta syfte nås bäst, menar motionären, med

skilda läroplaner för gymnasieskola och komvux.

Utskottet behandlade och avstyrkte ett likartat

motionsyrkande hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU2 s. 11 f.).

Utskottet framhöll därvid den svenska kommunala

vuxenutbildningens unika ställning, sedd i internationellt

perspektiv. Utskottet anser alltjämt att det är viktigt att

bevara den särskilda kompetens och prägel som komvux har genom

att vara en speciell utbildningsform för vuxna, inte minst

kvinnor. Särskilt viktig är komvux kompensatoriska uppgift,

dvs. att ge möjlighet för vuxna människor med begränsad

utbildning att komplettera och uppdatera denna. I den nya

läroplanen för de frivilliga skolformerna finns komvux särart

och skillnader mellan dess förutsättningar och gymnasieskolans

uttryckta. Utskottet instämmer i syftet med motionen såsom det

framgår av yrkandet. Enligt utskottets mening är det

tillgodosett med vad som sägs i läroplanen om de mål som är

specifika för komvux. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionen.

I motion 1993/94:Ub348 (fp) förordas flexiblare

gymnasiestudier i form av en s.k. gymnasiebank, dvs. en rätt

för alla elever att disponera sina tre gymnasieår efter en

individuell modell, t.ex. med förvärvsarbete insprängt i

studierna (yrkande 1). En program- och nivåanpassning av

kärnämnen förordas av motionärerna för att ta hänsyn till att

många tonåringar har perioder av bristande studiemotivation

(yrkande 2). Motionärerna framhåller slutligen att de

individuella programmen bör användas som en aktiv, strategisk

resurs och de får inte riskera att få stämpeln av program för

elever som misslyckats (yrkande 3).

Utskottet avstyrkte likartade motioner under hösten 1993

(bet. 1993/94:UbU2 s. 21 f.) med hänvisning till att

nationella, specialutformade och individuella program skall

finnas kvar. De beslutade förändringarna inom gymnasieskolan

innebär ökat utrymme för att lokalt organisera utbildningen på

olika sätt och att det blir lättare att anpassa studietiden

till olika elevers förutsättningar. Utskottet vill understryka

vikten av att ett fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete inom

gymnasieskolan äger rum. Utskottet erinrar om att riksdagen i

ett tillkännagivande till regeringen hösten 1993 i samband med

behandlingen av läroplanerna begärde att en parlamentarisk

kommitté borde tillsättas för att följa utvecklingsarbetet i

gymnasieskolan. Det är enligt utskottets mening naturligt att

de synpunkter som anförs i motionen beaktas i

uppföljningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348.

Svenska som andraspråk tas upp i motion 1993/94:Ub905

yrkande 34. Det bör, menar motionärerna, vara obligatoriskt att

anordna undervisning i svenska som andraspråk för de elever som

har behov härav. Det faktum att många gymnasieelever måste

tillägna sig svenska som ett främmande språk förutsätter att

svenska kan studeras utifrån en egen metodik med egen kursplan

och lärare utbildade för svenska som andraspråk.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte utförligt

behandlat motionsledes framlagda förslag som i huvudsak

överensstämmer med det förevarande motionsyrkandet (bet.

1993/94:UbU2 s. 39 f.). Utskottet vill än en gång framhålla att

det är mycket angeläget att elever med annat modersmål än

svenska under sin gymnasietid får en undervisning som ger dem

lika goda förutsättningar som övriga elever att klara såväl

gymnasie- som högskolestudier. Utskottet hänvisar till vad

utskottet anförde i höstas, men vill i sammanhanget stryka

under att målet för invandrares undervisning i svenska enligt

utskottets mening skall sättas lika högt som för svenska

elevers. Det är ett viktigt ansvar för kommunerna att anordna

undervisningen för olika elevgrupper på det sätt som bäst

hjälper eleverna att nå målet. Frågan om obligatorium för

skolan resp. för eleven har hittills reglerats av regeringen i

förordning. Liksom i höstas ser utskottet ingen anledning för

riksdagen att ändra på det förhållandet.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta

kommentar- och referensmaterial om undervisning i svenska som

andraspråk. Utskottet har erfarit att materialet, som utarbetas

i samråd med företrädare för lärarutbildningen, beräknas

föreligga senast den 1 oktober 1994.

Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens

tidigare ställningstagande i frågan och avstyrker därmed

motionsyrkandet.

En utbyggd studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan

begärs i motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 3. Motivet är att

den sociala snedrekryteringen måste minska. Barn från lägre

socialgrupper har svårare att få information om högre

utbildning varför studievägledarna på gymnasiet aktivt bör ge

råd till teoretiskt begåvade elever att fortsätta till högre

studier, i stället för att endast informera om möjligheten,

menar motionärerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att studie- och

yrkesorientering (SYO) är en viktig angelägenhet även på

gymnasienivå och att studievägledarna har en betydelsfull roll

att fylla. Utskottet vill peka på att enligt den nya läroplanen

(Lpf 94 s. 36) har rektor ansvaret för att SYO-verksamheten

organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val

som skolan erbjuder, och inför val av fortsatt utbildning och

yrke. Det bör enligt utskottet vara naturligt att såväl

skolledning och lärare som SYO-personal uppmuntrar

studiebegåvade elever till fortsatta högre studier, inte minst

de elever som saknar sådant stöd från hemmet. Utskottet har

noterat att Skolverket enligt sin fördjupade

anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och

inriktning (s. 18), avser att göra riktade insatser beträffande

kompetensutveckling av anställda t.ex. vad gäller

SYO-verksamheten. Utskottet vill också påminna om att den av

regeringen tillkallade arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i

skolan enligt sina direktiv har att uppmärksamma barns och

ungdomars olika bakgrund och sociala situation samt skolans

möjligheter att undervisa och stimulera eleverna på deras egna

villkor.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub903

yrkande 3.

Ett nytt lärlingssystem bör införas hävdas det i motion

1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 14, eftersom dagens lärlingssystem

fungerar dåligt. För att få till stånd ett sådant nytt

lärlingssystem begärs i en annan motion, 1993/94:Ub364 (nyd),

en snabbutredning härom (yrkande 3), och utredningen skall

också undersöka hur skollagen kan ändras så att ett företag kan

ha en lärling utan att ett anställningsförhållande enligt lagen

om anställningsskydd uppstår (yrkande 4). Utredningen bör även

lämna förslag på ett särskilt yrkesträningskontrakt mellan

arbetsgivaren och eleven där det framgår syfte, träningens

början och slut, antal träningstimmar per dag, löne- och

anställningsförmåner samt under vilka villkor kontraktet kan

brytas (yrkande 5).

Utskottet konstaterar att en lärlingsutbildning inom ramen

för gymnasieskolans individuella program infördes genom

riksdagsbeslut våren 1992 (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr.

311). Lärlingsutbildningen innebär en kombination av sådan

yrkesutbildning som sker i ett företags regi, inom ramen för

ett anställningsförhållande, och studier av vissa ämnen i

gymnasieskolan. Utbildningen har sålunda ett delat

huvudmannaskap. Lärlingarnas anställningsförhållande under den

tid de är i företagen är en fråga för parterna på

arbetsmarknaden att komma överens om.

Vid föregående riksmöte avstyrkte utskottet en motion med

motsvarande begäran om en förändrad lärlingsutbildning (bet.

1992/93:UbU3y s. 5) med hänvisning till att den nuvarande

lärlingsutbildningen ger möjligheter att utforma en viss

yrkesutbildning på ett flexibelt sätt och anpassa den till

såväl den enskilda lärlingen som företaget och till lokala

förutsättningar. Utskottet erinrar också om att det nu finns

möjlighet att inom ramen för de nationella programmen

arbetsplatsförlägga utbildning samt möjlighet att lägga ut

undervisning på entreprenad. Slutligen finns möjlighet att ge

motsvarande utbildning i fristående gymnasieskola.

Med hänvisning till vad som anförts om den gymnasiala

utbildningens flexibilitet och variationsrikedom anser

utskottet att det saknas skäl att föreslå någon förändring i

det nuvarande lärlingssystemet. Utskottet avstyrker därför

samtliga motionsyrkanden avseende ett nytt lärlingssystem.

I en motion, 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 13, uttalas att man

aktivt skall stödja och uppmuntra återuppbyggnaden av

företagsdrivna industriskolor. Motionärerna begär därför

att regeringen ger Skolverket i uppdrag att, tillsammans med

Sveriges verkstadsindustrier, lämna förslag om en sådan

återuppbyggnad. I en annan motion, 1993/94:Ub364 (nyd), hävdar

motionärerna att företag och skolor skall stimuleras genom

information och praktisk vägledning att genomföra liknande

projekt som genomförts av Scanias industrigymnasium i

Södertälje, Volvo i Skövde och Lidköpings kommun (yrkande 1).

Förutsättning måste skapas för att dessa projekt av

industriskolor snabbt kan sätta i gång. Sådana lärlingssystem

där ungdomar får sin utbildning i företagen ger sysselsättning

och kvalificerat arbete i industrin, heter det i motionen

(yrkande 2).

Utskottet har just pekat på flexibiliteten när det gäller att

anordna de gymnasiala utbildningarna. Statsmakterna bör kunna

utgå från att såväl skolhuvudmännen som industrin utnyttjar

sina anläggningstillgångar på ett sätt som gör det möjligt att

utbilda kvalificerad arbetskraft.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i

årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9 s. 4)

uppmärksammat de initiativ till samarbete mellan gymnasieskola

och näringsliv som motionärerna pekar på. I propositionen sägs

att det är viktigt att skapa en bred samverkan mellan

gymnasieskola, den högre utbildningen och yrkeslivet i syfte

att åstadkomma en högkvalitativ, relevant och integrerad

utbildning. Regeringen anför att stor vikt fästs vid dessa

initiativ. Samtidigt påpekas att det i ett gränssnitt mellan

gymnasieskolan och den högre utbildningen finns ett antal

utbildningsvägar som inte fullt går att hänföra till vare sig

gymnasieutbildning eller högre utbildning. På sikt är det

viktigt att det skapas utrymme för en mellannivå mellan den

treåriga gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen.

Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och

forskning. Kvalitet och konkurrenskraft, vilken nyligen

remitterats till utskottet, föreslagit att den eftergymnasiala

yrkesutbildningen ges nya former genom att teoretisk utbildning

stimuleras tillsammans med yrkespraktik. Regeringen avser att

tillsätta en särskild utredare för att utreda de närmare

formerna för den nya utbildningsstrukturen.

Utskottet vill understryka vikten av att kontakter mellan

arbetsliv och gymnasieskola ytterligare utvecklas. Detta medför

en positiv utveckling för utbildningar som förenar såväl

praktisk som teoretisk kompetens.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts om det pågående arbetet

inom regeringskansliet är utskottet inte berett att nu föreslå

att en särskild utredning tillsätts med av motionärerna angivet

syfte. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:Ub364

yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13.

I två motioner föreslås att utbildning med inriktning på

företagande inrättas. Enligt motion 1993/94:Ub309 (c) bör det

utarbetas kursplaner i företagande, och påbyggnadsutbildning

inom komvux bör startas på liknande sätt som ett antal

gymnasieskolor redan startat. I motion 1993/94:Ub343 (kds)

framhålls att grunden för ett mer företagsamt samhälle måste

läggas redan i grund- och gymnasieskolan. Ytterligare ett

nationellt program bör inrättas med inriktning mot företagande

på gymnasial nivå, hävdar motionärerna.

Utskottet erinrar om att den reformerade gymnasieskolan, som

nu håller på att införas, ger betydligt större utrymme för

flexibla lösningar än den gamla gymnasieskolans system med

linjer och specialkurser. Strukturen med program, grenar och

valbara kurser och med timplanelagt utrymme för individuella

val innebär större möjligheter än tidigare för gymnasieeleverna

att anpassa sin utbildning efter egna önskemål. Systemet med

individuella och specialutformade program gör det möjligt att

erbjuda ämneskombinationer utöver dem som förekommer inom de

nationella programmen. Utskottet konstaterar att härmed ges

enskilda skolor tillfälle att skapa en egen profil som t.ex.

kan inriktas mot företagande. Med det anförda avstyrks

motionerna.

Vad gäller utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan

framhålls i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 32 vikten av att

detta arbete fortsätter längs olika vägar där kursutformningen

kan vara en modell. Genom lokalt förnyelsearbete kan

erfarenheter vinnas till stöd för en analys av

förutsättningarna för mer kursutformade gymnasieskolor.

Utskottet instämmer i vad i motionen anförs om vikten av ett

fortsatt utvecklingsarbete. De möjligheter till en mer

kursutformad gymnasieskola som riksdagens beslut i höstas

medför bör, som utskottet ser det, stimulera till ett fortsatt

lokalt förnyelsearbete. Något uttalande av riksdagen på den

punkten anser utskottet inte påkallat. Utskottet avstyrker med

det anförda motion 1993/94:Ub905 yrkande 32.

Enligt motion 1993/94:A455 (fp) yrkande 4 bör det nya

programgymnasiet utvärderas, dels vad gäller den teoretiska

delen av utbildningarna och dess betydelse för den lokala och

nationella utvecklingen, dels vad gäller avhoppen från

gymnasieskolan mot bakgrund av att alla ungdomar inte vill läsa

i tre år.

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen i ett

tillkännagivande till regeringen begärt att en parlamentarisk

kommitté bör tillsättas för att följa utvecklingsarbetet i

gymnasieskolan (bet. 1993/94:UbU2 s. 23 och 45, rskr. 93).

Utskottet har erfarit att arbete för närvarande pågår inom

regeringskansliet med tillsättandet av denna kommitté. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:A455 yrkande 4.

I motion 1993/94:Ub312 (m) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om införande av nationella prov i franska och

tyska i gymnasiet. Utan nationella prov i dessa ämnen finns

risk för att kunskaperna sjunker och risk att

trovärdighetsproblem uppstår för svensk språkutbildning, hävdar

motionärerna.

Utskottet erinrar om att regeringen i sitt förslag om ny

läroplan för det frivilliga skolväsendet berörde frågan om

nationella prov (prop. 1992/93:250 s. 65). För närvarande finns

obligatoriska centrala prov i gymnasieskolan och komvux i

följande ämnen, nämligen matematik, svenska, engelska och fysik

samt i gymnasieskolan dessutom i tyska, franska och kemi. Det

borde, enligt propositionen, ankomma på regeringen att besluta

om omfattningen av de nationella proven. Regeringen avser att

senare besluta om uppdrag till Skolverket i detta hänseende.

Riksdagen har inte haft något att erinra häremot. Huruvida

nationella prov skall finnas i franska och tyska även i

fortsättningen är en fråga som får avgöras av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer. Med det anförda

avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub312.

3. Gemensamma frågor

Arbetssätt m.m.

Frågan om arbetssättet inom skolan har väcks i två motioner.

Vikten av ett demokratiskt och elevaktivt arbetssätt framförs i

motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 20. Ett elevaktivt och

undersökande arbetssätt ökar förmågan att ifrågasätta och

analysera, menar motionärerna, och ett demokratiskt arbetssätt

stärker elevens inflytande. I en annan motion,

1993/94:Ub348 (fp) yrkande 4, framhålls likaledes vikten av ett

stärkt elevinflytande. Eleven är viktigast och skolan skall

formas efter elevens val och önskemål. Detta fordrar dock att

eleven lär sig mer om självständig studieteknik, hävdar

motionärerna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Skollagstiftningen och läroplanen betonar vikten av att

undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och

utveckla elevernas förmåga och vilja att aktivt delta i

samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på

undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat

förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och

arbetsformer liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna

har. Skolverket framhåller i sin fördjupade

anslagsframställning för 1994/95--1996/97 att de beslutade

reformerna på skolområdet syftar till att eleverna skall ta ett

personligt ansvar för att kunna utöva ett reellt inflytande

över sin utbildning. I Bilden av skolan (s. 35) redovisar

Skolverket att bristerna här fortfarande är stora, varför detta

motiverar nya och fördjupade analyser och handlingsplaner från

Skolverkets sida.

Utskottet har under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 37)

behandlat motionsyrkanden liknande de nu förevarande. Utskottet

framhöll då att det nya styrsystemet för skolan, målstyrningen,

lägger ansvaret för skolans arbetssätt på rektor, lärare och

annan personal. I de nya läroplanerna framhålls att de

demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara

delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga

och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar

för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett

reellt inflytande på utbildningens utformning. Vidare lägger

läroplanerna för såväl den obligatoriska skolan som för de

frivilliga skolformerna ansvaret på läraren att se till att

alla elever oavsett kön och bakgrund får ett reellt inflytande

på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt

att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad (Lpo 94

s. 13 f. och Lpf 94 s. 32 f.).

Utskottet konstaterar i sammanhanget att en mer kursutformad

skola ger eleverna större möjligheter att själva påverka sin

utbildning. Slutligen vill utskottet erinra om att riksdagen av

regeringen begärt att frågan om elevers och föräldrars

inflytande i skolan genom en utredning skall bli föremål för en

allsidig belysning (1993/94:UbU1 s. 35).

Mot bakgrund av de ovan redovisade förhållandena föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande

20 och 1993/94:Ub348 yrkande 4.

I motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om en odifferentierad grund- och

gymnasieskola. För att minska den sociala snedrekryteringen

bör skolan inte vara differentierad. Det är tydligt att barn

från lägre socialgrupper har svårare att få information om

högre utbildning och de yrken som en sådan utbildning leder

fram till, menar motionärerna.

Utskottet erinrar om att regeringen år 1991 tillkallade en

särskild utredare med uppdrag att utreda orsakerna till och

omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre

studier. Utredningen avlämnade under hösten 1993 sitt

huvudbetänkande, Ursprung och utbildning -- social

snedrekrytering till högre studier (SOU 1993:85). Utredningen

har bl.a. penetrerat differentieringen i grundskolan.

Att SYO-verksamheten i skolan är viktig har utskottet haft

anledning att understryka tidigare i detta betänkande (s. 14).

Utskottet är överens med motionärerna om syftet med yrkandet,

nämligen att rekryteringen till högre utbildning skall ske

under så lika villkor som möjligt för alla ungdomar. Utskottet

instämmer också i att studieinformationen spelar en mycket

viktig roll härvid. Utskottet utgår från att den nämnda

utredningens slutsatser för närvarande övervägs inom

regeringskansliet. Med hänvisning härtill och till vad

utskottet anfört om SYO-verksamheten är utskottet inte berett

att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionen.

Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer

utvecklingen. Yrkandet bör därmed avslås.

Självstyrande skolor

I motion 1993/94:Ub315 (fp) framförs en rad argument för

inrättande av självstyrande skolor, som enligt motionärerna

innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att

överta vissa beslutsbefogenheter. För att kunna genomföra detta

kan det enligt motionen krävas ändringar i bl.a. skollagen och

kommunallagen (yrkande 1). Motionärerna vill ha ett

tillkännagivande om att den utredning som skall se över elev-

och föräldrainflytandet även skall ge förslag om hur

självstyrande skolor skall införas (yrkande 2).

Utskottet har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med

motsvarande innehåll vid innevarande riksmöte (bet.

1993/94:UbU1 s. 77). Utskottet konstaterade därvid att de

begärda lagändringarna inte bara rör skolområdet, utan också

innehåller kommunalrättsliga aspekter i fråga om de folkvaldas

rätt att bestämma och möjligheterna att utkräva ansvar i

kommunen.

Utskottet erinrar om att riksdagen genom ett tillkännagivande

till regeringen (bet. 1993/94:UbU1 s. 35, rskr. 82) begärt en

ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och

föräldrars inflytande i skolan. Härvid bör, anförde utskottet,

göras en kartläggning av existerande samverkansformer -- där

föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande

över den enskilda skolan -- och de juridiska begränsningar för

dessa som finns i dagens lagstiftning. Utskottet angav att

regeringen därefter bör återkomma till riksdagen med förslag i

frågan. Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet

pågår ett arbete med att tillsätta denna utredning.

Enligt utskottets mening torde det inom ramen för detta

utredningsarbete vara möjligt att beröra även de former av

"självstyrelse" som motionärerna syftar på. Med det anförda

avslås motionen.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i

proposition 1993/94:188 om lokal demokrati framlagt förslag om

sådana ändringar i kommunallagen (1991:900) att

självförvaltningsorgan under kommunalnämnd möjliggörs. Enligt

regeringen är det inte aktuellt att till ett

självförvaltningsorgan lämna över uppgifter som enligt

särskilda regler skall skötas i viss ordning. Inom skolans

område t.ex. är många uppgifter författningsreglerade och

uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller

rektor. Detta är en så viktig begränsning att den bör framgå

direkt av lagstiftningen, menar regeringen. I propositionen

föreslås en ändring i skollagen i detta syfte. Regeringen

erinrar emellertid samtidigt om att riksdagen har begärt att

regeringen närmare skall överväga förändringar i

skollagstiftningen i syfte att öka elevers och föräldrars

inflytande i skolan.

ANT-undervisning

I några motioner krävs att ANT-undervisningen (alkohol,

narkotika och tobak) i skolorna måste förbättras. I motion

1993/94:So215 (v) yrkande 4 framhålls att då de förebyggande

insatserna skärs ned behövs det statsbidrag till en förbättrad

ANT-undervisning. Skolverket bör få i uppdrag att effektivisera

skolornas ANT-verksamhet, begärs det i motion 1993/94:So247 (v)

yrkande 14. I motion 1993/94:Ub313 (fp) framförs likaså att

ANT-undervisningen måste avsevärt förbättras i grundskolan och

på gymnasiet (yrkande 1). Motionärerna framhåller vikten av att

den utökade och förbättrade undervisningen sker i nära

samverkan med folkrörelserna, bl.a. nykterhetsrörelsen (yrkande

2). I anslutning till närmandet till EU krävs det kraftfulla

insatser avseende ANT-information till grundskole- och

gymnasieelever för att öka medvetandet om ANT-drogernas

destruktiva verkan (yrkande 3).

Utskottet erinrar om att ANT-undervisningen och därmed

sammanhängande frågor har behandlats vid ett flertal tillfällen

av utskottet som därvid hävdat den bestämda uppfattningen att

ANT-undervisning är angelägen. Utskottet framhöll så sent som i

höstas (bet. 1993/94:UbU1 s. 45) att en saklig och allsidig

information om ANT måste bedrivas i skolan. Insatser mot ANT

bör göras enligt en särskild handlingsplan, och Skolverket bör

stödja kommunerna och skolorna med kommentar- och

referensmaterial. Av Skolverkets fördjupade

anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och

inriktning (s. 18), framgår också att frågor om ANT är ett av

verkets utvecklingsområden som kommer att hanteras inom ramen

för elevvårdsfrågor i vid mening. Skolverket kommer härvid att

samarbeta med andra myndigheter och organisationer som arbetar

förebyggande och stödjande med dessa frågor. Utskottet erinrar

vidare om att de nya läroplanerna för grund- och gymnasieskolan

föreskriver att rektor bär ansvaret för att eleverna får

kunskap om riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra

droger.

Utskottet förutsätter att alla berörda inser vikten av

ANT-undervisning i såväl grund- som gymnasieskolan och att

undervisningen utformas i enlighet därmed samt att särskilda

medel, om sådana erfordras, ställs till förfogande. Utskottet

är inte berett att tillstyrka att riksdagen vidtar någon

särskild åtgärd i enlighet med vad som anförts i motionerna,

varför motionerna 1993/94:So215 yrkande 4, 1993/94:So247

yrkande 14 och 1993/94:Ub313 avstyrks.

Främlingsfientlighet m.m.

I motion 1993/94:Sf616 (v) yrkande 6 krävs att

undervisningsinsatserna mot främlingsfientlighet och rasism

intensifieras. Motionärerna menar att det fordras en

målmedveten undervisning i grund- och gymnasieskolan om

mänskliga rättigheter och Sveriges internationella åtaganden

samt i lärarfortbildningen.

Utskottet hänvisar till att motionsyrkanden med motsvarande

innehåll nyligen har behandlats och att de då föranledde ett

särskilt uttalande av riksdagen i frågan (bet. 1993/94:UbU1 s.

31, rskr. 82). Utskottet vill upprepa att utskottet delar oron

för ökad främlingsfientlighet och rasism. Skolverket har en

viktig uppgift att stödja skolorna i dessa frågor. Verket har i

sin fördjupade anslagsframställning 1994/95--1996/97,

Verksamhet och inriktning (s. 18), angett att verket för att

stödja arbetet mot främlingsfientlighet och rasism kommer att

utveckla och planera kortare lokalt anpassade

fortbildningsinsatser i samarbete med SIDA och högskolan.

Utskottet vill i sammanhanget vidare erinra om att regeringen i

årets budgetproposition aviserat tillskapandet av en särskild

kommission mot främlingsfientlighet och rasism och att

väsentligt utökade medel föreslås ställas till regeringens

disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

(prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt D 11).

Utskottet erinrar om att i de nya läroplanerna framhålls att

skolan skall främja förståelse för andra människor och att

främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,

öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 s. 5 och Lpf 94 s.

23). Utskottet utgår från att undervisningen utformas i

enlighet härmed. Det är enligt utskottets mening naturligt att

det i skolan meddelas kunskaper om mänskliga rättigheter,

vilket också uttrycks som ett mål som eleverna skall uppnå

enligt den nyligen beslutade kursplanen för ämnet

samhällskunskap.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Sf616 yrkande 6.

Enligt motion 1993/94:Ub333 (m) måste undervisningen i skolan

inbegripa spridande av kunskaper om de brott mot

mänskligheten som begåtts såväl under nazismen som i de f.d.

socialistiska staterna. Undervisningen skall ses som ett led i

att värna om människovärdet och demokratin, hävdar motionären.

Under innevarande riksmöte har utskottet behandlat

motionsledes framlagda förslag som överensstämmer med motionen

(bet. 1993/94:UbU1 s. 31 och 1993/94:UbU2 s. 16). Utskottet

hänvisar till vad som då anförts och erinrar om vad som sagts i

det föregående om skolans ansvar att hävda varje människas

värde och att motverka främlingsfientlighet och rasism samt

läroplanernas föreskrifter härvidlag. Riksdagen bör därmed

avslå motionen.

Kursplanerna för samhällskunskap i grundskolan och

gymnasieskolan skall innehålla momenten totalförsvaret,

svensk säkerhetspolitik och internationella fredssträvanden,

hävdas det i motion 1993/94:Ub322 (kds). Detta inte minst med

hänsyn till den ökande integrationen i Europa.

Regeringen har genom beslut den 17 mars 1994 fastställt nya

kursplaner för grundskolan. Inom ramen för kursplanen för ämnet

samhällskunskap är ett av undervisningens mål att eleverna

skall förstå orsakerna till internationella konflikter samt

innebörd och konsekvenser av fredssträvanden och internationell

samverkan på olika områden. I den delen är motionen i huvudsak

tillgodosedd. Kursplanerna för gymnasieskolans kärnämnen, i

vilka samhällskunskap ingår, kommer enligt vad utskottet

erfarit att fastställas av regeringen senare under våren 1994.

Utskottet utgår från att motionens syfte i huvudsak även i

denna del kommer att tillgodoses. Med det anförda avstyrks

motionen.

Jämställdhet

I motion 1993/94:A815 (c) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om ett åtgärdsprogram för likvärdig utbildning för

flickor. Motionärerna hävdar att skolans utbildning och

innehåll bättre tillgodoser pojkar och att flickor missgynnas

(yrkande 27). Vidare begärs en översyn av lärar- och

rektorsutbildningarna i syfte att öka utrymmet för kunskap om

flickors behov. Ett pedagogiskt ledarskap kräver kunskap om

dagens förhållanden och hur man kan motverka att hälften av

eleverna missgynnas (yrkande 28). Slutligen menar motionärerna

att kunskaperna måste öka om forskningsresultat om metoder och

pedagogik för flickors inlärning (yrkande 29).

Utskottet vill anföra följande med anledning av motionen.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden som tagit

upp frågor om olika jämställdhetsåtgärder i skolan, senast

under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 75 f.), varvid

utskottet anförde att man lägger stor vikt vid att

jämställdhetsåtgärder i olika former vidtas i skolan. De

nyligen beslutade läroplanerna lyfter fram att skolan aktivt

och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och

möjligheter samt pekar på skolans ansvar för att motverka

traditionella könsmönster. För det obligatoriska skolväsendet

heter det bl.a. (Lpo s. 6):Skolan skall aktivt och medvetet

främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på

vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de

krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma

deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan

har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den

skall därför ge utrymme för elever att pröva och utveckla sin

förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Beträffande rektors ansvar föreskrivs i den nya läroplanen

att han/hon har ett särskilt ansvar bl.a för att

ämnesövergripande kunskapsområden integreras i olika ämnen. Ett

sådant kunskapsområde är jämställdhet (Lpo 94 s. 17). För de

frivilliga skolformerna föreskrivs att skolan aktivt och

medvetet skall "främja kvinnors och mäns lika rätt och

möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina

intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt."

(Lpf 94 s. 24) Där föreskrivs också att läraren skall "se till

att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både

manligt och kvinnligt perspektiv." (s. 31)

Utskottet erinrar om att Skolverket har regeringens uppdrag

att utforma en strategi för utvärdering och utveckling av

jämställdheten i skolan. I den fördjupade

anslagsframställningen för 1994/95--1996/97 ger Skolverket

bl.a. exempel på hur det fortsatta arbetet skall utformas (s.

22 f.). Därvid skall verket utveckla och sammanställa sådan

kunskap som kan ligga till grund för lärares, skolledares m.fl.

eget nytänkande och utvecklingsarbete.

Regeringen tillkallade i februari 1993 en särskild

arbetsgrupp om Kvinnligt och manligt i skolan. Gruppen har

enligt direktiven i uppdrag att bl.a. samla in och

systematisera aktuell kunskap och erfarenhet om

könstillhörighetens betydelse för barns och ungdoms utveckling

och skolgång samt föreslå och initiera åtgärder för att sprida

denna kunskap. Arbetsgruppen har under hösten 1993 presenterat

en debattantologi, Visst är vi olika. En slutrapport är

planerad att avlämnas under våren 1994.

Mot bakgrund av vad utskottet redovisat om det

jämställdhetsarbete som för närvarande pågår bör riksdagen nu

inte vidta någon särskild åtgärd med anledning av motion

1993/94:A815 yrkandena 27, 28 och 29. Yrkandena bör därför

avslås.

I motion 1993/94:So492 (v) yrkande 7 anser motionärerna att

anorexi och bulimi bland unga kvinnor bör förebyggas genom att

Skolverket får i uppdrag att integrera könssociala perspektiv

på undervisningen i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap,

biologi och bild.

Utskottet behandlade ett likartat yrkande i höstas (bet.

1993/94:UbU1 s. 76). Utskottet, som avstyrkte yrkandet,

erinrade då om Skolverkets fortsatta arbete med att utforma en

strategi för utveckling av jämställdheten i skolan. Utskottet

vill med anledning av den nu förevarande motionen fästa

uppmärksamheten på att Skolverket i sin fördjupade

anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och

inriktning (s. 18), utifrån resultaten av Bilden av skolan

pekar ut vissa speciella utvecklingsområden. Skolverket lyfter

därvid särskilt fram att vad gäller elevers fysiska och

psykiska välbefinnande är problem kring anorexi och bulimi ett

sådant aktuellt område där samarbete med andra myndigheter och

organisationer, som arbetar förebyggande och stödjande med

dessa frågor, kommer att vidareutvecklas. Utskottet konstaterar

därmed att Skolverket redan uppmärksammat de svåra problemen

med anorexi och bulimi bland unga kvinnor. Vad gäller

integrering av det könssociala perspektivet i undervisningen

hänvisar utskottet till det pågående arbetet inom ramen för

arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i skolan, som ovan

redovisats. Utskottet vill även peka på att läroplanerna lägger

ansvaret på läraren för att se till att undervisningen till

innehåll och uppläggning speglar både manligt och kvinnligt

perspektiv (Lpf 94 s. 31).

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

motion 1993/94:So492 yrkande 7.

4. Fristående skolor

I motion 1993/94:Ub905 (s) hävdas att tydligare krav måste

ställas vid godkännandet av fristående skolor för

fullgörande av skolplikten. Ett krav för att lämna statliga och

kommunala bidrag till fristående skolor bör vara att de

uppfyller lika höga krav på kvalitet, allsidighet, öppenhet och

tolerans som de kommunala. Ingen skola skall kunna utestänga

någon elev på grund av handikapp, språk, religion eller annat

(yrkande 6). Skolverket bör få regeringens uppdrag att

utvärdera den hittillsvarande verksamheten av fristående skolor

mot bakgrund av läroplanens krav på allsidighet och tolerans i

undervisningen (yrkande 7). Motionärerna anser vidare att

kommunens roll vid godkännande av fristående skolor bör

stärkas. För att kommunerna skall kunna ta sitt övergripande

ekonomiska ansvar för skolorna och ansvaret för att alla barn

och unga erbjuds en likvärdig utbildning fordras att kommunens

synpunkter vägs in i Skolverkets beslut om godkännande av

fristående skolor (yrkande 9). Slutligen menar motionärerna att

det finns starka skäl -- såväl ekonomiska som pedagogiska --

att överväga en nedre gräns för antalet elever för godkännande

av fristående skolor. Skolverket bör få i uppdrag att

presentera ett förslag härom (yrkande 8). Även i motion

1993/94:Ub355 (fp) begärs att Skolverket får i uppdrag att

utarbeta kriterier för minimiantal elever i friskolorna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Frågan om godkännande av fristående skolor regleras i 9 kap.

skollagen (SFS 1985:1100). Skolverket har uppgiften att på

grundval av ansökningar svara för godkännande av fristående

skolor på grundskolenivå (1 §). Godkännande för vanlig

skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning svarar mot de

kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan

även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål (2 §).

Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för den

närmaste treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 36),

beskrivit de kriterier som, utifrån skollagens regler, tagits

fram och som används inför ett godkännande. Följande kriterier

belyses: upplåtelseform, speciell inriktning, avvikelser från

läroplanen, omfattning, elevunderlag, intagningsprinciper,

urvalsgrunder samt lärarnas kompetens. Skolverket har vidare

redovisat en plan för hur arbetet med uppföljning och

utvärdering av godkända fristående skolor skall bedrivas (s.

22).

Utskottet anser att det regelsystem som för närvarande råder

vid godkännande av fristående skolor jämte Skolverkets

uppställda bedömningsunderlag är till fyllest. Utskottet är

inte berett att föreslå några förändringar härvidlag. Riksdagen

har tydligt angett kravet på likvärdig utbildning, och

utskottet utgår från att Skolverket inom ramen för sin

tillsynsverksamhet kommer att följa och utvärdera hur detta

krav uppfylls. Med det anförda bör riksdagen avslå motion

1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7 och 9.

Vad särskilt gäller frågan om en nedre gräns för antal elever

för godkännande av fristående skolor har riksdagen tidigare

behandlat motioner med motsvarande innehåll (bet. 1992/93:UbU17

s. 26 f.). Riksdagen ansåg då inte att det fanns någon

anledning att föreskriva ett minsta antal elever för

godkännande av en fristående skola. Utskottet anser inte att

erfarenheterna hittills givit vid handen att ett uttalande av

riksdagen är påkallat om ett uppdrag till Skolverket. Utskottet

avstyrker således motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 8 och

1993/94:Ub355.

5. Övriga frågor

Frågan om flexibel skolstart och skolgångens längd tas

upp i ett par motioner. Fördelarna med flexibel skolstart och

flexibilitet i skolgångens längd framförs i motion

1993/94:Ub351 (kds) yrkande 5. Skolstarten bör enligt

motionärerna göras ännu mer flexibel än i dag genom intagning

varje termin eller i relation till barnets födelse. Detta gör

en individanpassad undervisning möjlig, vilket är värdefullt

beroende på barnets mognad och med hänsyn till att en elev kan

behöva mer tid än en annan för att inhämta de viktiga

baskunskaperna. I motion 1993/94:Ub356 (c) yrkande 2 begärs att

den utredning, som regeringen tillsatt med uppgift att belysa

frågan om skolstartsålder och skolpliktens längd, bör ta fasta

på en integrering av förskola--skola under grundskolans första

del samt åldersblandad undervisning.

Utskottet konstaterar att tidpunkten för skolstarten,

skolpliktens längd och därmed sammanhängande frågor just har

varit föremål för utredning (Utredningen om förlängd skolgång

och sänkt skolpliktsålder, dir. 1993:39). Utredningen, som har

avgett en delrapport under 1993, har helt nyligen avlämnat sitt

slutbetänkande Grunden för livslångt lärande. En barnmogen

skola (SOU 1994:45). Utskottet anser att frågans fortsatta

beredning bör avvaktas. Motionerna bör därför inte föranleda

någon riksdagens särskilda åtgärd. Motionerna avstyrks därmed.

Enligt motion 1993/94:Ub365 (nyd) bör det finnas

småbarnsskolor som alternativ och komplement till dagens

daghem och förskolor. Sådana finns i flera andra länder och är

uppbyggda och organiserade efter barnens behov av allsidig

utveckling och inte utifrån föräldrarnas behov av barntillsyn

(yrkande 11). Skolverket bör enligt motionärerna få i uppdrag

att stimulera framväxten av småbarnsskolor (yrkande 12).

Utskottet har tidigare behandlat motioner som berört

sambandet mellan förskola och skola, senast under hösten 1993

(bet. 1993/94:UbU1 s. 28). Utskottet har därvid understrukit

vikten av ett nära och förtroendefullt samarbete mellan skola

och förskola. Inte minst möjligheten för sexåringar att börja

skolan accentuerar behovet av en sådan samverkan.

Utskottet erinrar om att ansvaret för en sådan samverkan som

motionärerna förordar nu kommit till uttryck i läroplanen.

Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete

med förskola och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens

allsidiga utveckling, heter det i läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (s. 14). Den särskilda Utredningen

om förlängd skolgång och sänkt skolpliktsålder, som utskottet

tidigare nämnt, har redovisat olika pedagogiska och

organisatoriska modeller, som enligt utskottets mening borde

kunna vara av intresse i dessa hänseenden.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att något

särskilt uttalande av riksdagen är påkallat, varför

motionsyrkandena avstyrks.

Vikten av en god skolmiljö, såväl psykisk som fysisk,

framhålls i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 6. Elevvården

har en betydelsefull roll när det gäller att skapa en miljö som

ger goda inlärningsmöjligheter och utvecklar eleverna

emotionellt och socialt. Skolverket har en mycket viktig

uppgift i att följa upp och utvärdera den elevvårdande

verksamheten, hävdas det i motionen.

Utskottet har vid flera tillfällen på senare år strukit under

vikten av att förbättra arbetsmiljön i skolorna, senast vid

föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU8 s. 14). Därvid pekade

utskottet på att det alltjämt finns ett stort behov av

upprustning och miljöförbättring i skolorna.

Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att enligt

arbetsmiljölagens (1977:1160) bestämmelser har elever på

högstadiet rätt att delta som skyddsombud i arbetet för en

bättre skolmiljö (6 kap. 17 och 18 §§). Skolverket bedriver för

närvarande projekt inom området för elevers psykiska och

fysiska välbefinnande, vilka rymmer såväl frågor som rör

skolhälsovården som insatser för att skapa ett gott

arbetsklimat med särskild vikt vid att förebygga mobbning.

Utskottet utgår från att ansvariga myndigheter, både centralt

och lokalt, inom ramen för sin uppföljande verksamhet noga

vakar över det fortsatta arbetet för en god skolmiljö. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub351 yrkande 6.

Kunskaper om insatser mot mobbning av utvecklingsstörda

elever är otillräckliga, framhålls det i motion 1993/94:Ub352

(v, s, m, fp, c, kds, -). De åtgärdsprogram mot mobbning som

finns har baserats på kunskaper från omfattande studier vid

bl.a. svenska grundskolor -- särskolans elever har inte

medtagits i dessa studier (yrkande 1). I motionen begärs ett

tillkännagivande till regeringen att vidta erforderliga

åtgärder (yrkande 2).

Utskottet finner det angeläget att understryka att mobbning

är en helt oacceptabel handling, vare sig den riktas mot en

utvecklingsstörd elev eller någon annan. Förekomsten av

mobbning av utvecklingsstörda elever måste givetvis motverkas i

minst lika hög grad som mobbning av andra elever, och kunskaper

härom är naturligtvis angelägna. Utskottet har under hösten

1993 berört frågan om mobbning (bet. 1993/94:UbU1 s. 71) och

därvid starkt betonat skolans ansvar för att uppmärksamma och

ingripa mot alla slags trakasserier. Varje skola bör ha ett

åtgärdsprogram mot mobbning. Riksdagen beslutade samma höst om

en skärpt lagstiftning som ökar skolpersonalens ansvar för att

förhindra mobbning. Från och med den 1 juli 1994 träder ett

tillägg till 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen i kraft som innebär

att det klart framgår av lagen att den som verkar inom skolan

skall "bemöda sig om att hindra varje försök från elever att

utsätta andra för kränkande behandling". Utskottet erinrar

vidare om att det inom Skolverket pågår insatser inom området

för elevers fysiska och psykiska välbefinnande. Särskild vikt

skall enligt Skolverkets fördjupade anslagsframställning för

den kommande treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 18),

läggas vid åtgärder för att förebygga mobbning. Utskottet utgår

från att de utvecklingsstörda eleverna därvid omfattas av den

särskilda uppmärksamhet Skolverket kommer att ägna denna

förebyggande verksamhet.

Med det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande

av riksdagen med anledning av motionen inte är påkallat, varför

motionen avstyrks.

I motion 1993/94:Ub308 (fp) anförs att skolorna i större

utsträckning borde samverka med kronofogdemyndigheterna för

att sprida grundläggande ekonomisk information till ungdomar.

Utskottet, som avstyrkt motsvarande motionsyrkande för snart

ett halvår sedan (bet. 1993/94:UbU2 s. 38), vill än en gång

framhålla att det inte ankommer på riksdagen att ange hur

samarbete mellan skolan och olika myndigheter bör ske.

Riksdagen bör därför avslå motionen.

Meritvärderingsförordningen bör återinföras, framhålls

det i motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 15.

Utskottet erinrar om att förordningen om meritvärdering vid

anställning av lärare, den s.k. meritvärderingsförordningen,

upphörde att gälla från den 1 juli 1993. I stället ändrades

skollagens regler om villkor för tillsvidareanställning som

lärare, så att de harmonierar med Sveriges förpliktelser enligt

EES-avtalet och ett eventuellt EU-medlemskap. I 2 kap. 4 §

skollagen regleras nu vilken utbildning m.m. som skall krävas

för anställning som lärare i det offentliga skolväsendet utan

tidsbegränsning. Verket för högskoleservice (VHS) kan efter

ansökan förklara att viss annan utbildning i huvudsak motsvarar

sådan som anges i nämnda paragraf.

Riksdagen tog således under föregående riksmöte ställning i

frågan om avskaffandet av meritvärderingsförordningen och om

förändringarna i skollagen med anledning härav

(bet. 1992/93:UbU11 s. 11, rskr. 274). Utskottet finner ingen

anledning att nu föreslå någon förändring härvidlag.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

I motion 1993/94:Ub365 (nyd) hävdas att elitskolor är

nödvändiga och önskvärda för konkurrensen och kvaliteten i

skolan (yrkande 1). Detta förutsätter att det finns en

möjlighet att starta skolor och att kommunerna ges full frihet

att "knoppa av" genom att sälja eller överlåta befintliga

skolor. Motionärerna föreslår därför att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådana ändringar i aktuella

författningar att en sådan utveckling och inriktning kan

säkerställas (yrkande 2). Specialresurser bör, menar

motionären, ges även till duktiga elever. Lika självklart som

det är att ge extra stöd till reellt svaga och utsatta elever,

lika självklart bör det vara att stödja elitelever (yrkande 4).

Regeringen bör lämna ett förslag till närmare utformning av ett

stödsystem för duktiga elever (yrkande 5).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk

hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika

tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Detta

har riksdagen ställt sig bakom, vilket framgår av

portalparagraferna i skollagen.

Utskottet konstaterar att regeringen i den nyligen

fastställda läroplanen för grundskolan slår fast att en

likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen skall

utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser

skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevers olika

förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för

de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen

för utbildningen (Lpo 94 s. 6).

Utskottet finner anledning att framhålla att inom ramen för

gällande lagstiftning och läroplanerna skall givetvis även

duktiga elever uppmuntras och stödjas. I övrigt kan utskottet

inte ställa sig bakom vad som anförts i motionen. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1,

2, 4 och 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Grundskolans läroplan

1. beträffande skolans värdegrund

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub302, 1993/94:Ub905

yrkande 14 och 1993/94:K617 yrkande 3,

2. beträffande idrotten i skolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr514 yrkande 1,

men.(v) - delvis

3. beträffande utredning om bildämnet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub336,

4. beträffande försöksverksamhet i religionskunskap

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub346,

5. beträffande teknikämnet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub349,

6. beträffande barn- och ungdomskunskap

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 21,

7. beträffande kursplaner för de samhällsvetenskapliga och

naturvetenskapliga ämnesgrupperna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 22,

8. beträffande kursplan för svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 23,

9. beträffande studie- och yrkesorientering

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 24,

10. beträffande undervisning i att ge första hjälpen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub360,

11. beträffande timplanen för vissa ämnen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkandena 15--19,

12. beträffande nytt betygssystem

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 3 och

1993/94:Ub905 yrkande 25,

res. 1 (s)

13. beträffande det nationella provsystemet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 26,

res. 2 (s)

14. beträffande tillfredsställande basfärdigheter och

elever med särskilda behov

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkandena 1 och 3,

2. Gymnasieskolans läroplan

15. beträffande den kommunala vuxenutbildningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub335,

16. beträffande flexiblare gymnasiestudier m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348 yrkandena 1--3,

17. beträffande svenska som andraspråk i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 34,

res. 3 (s)

18. beträffande studie- och yrkesorientering i

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 3,

men. (v) - delvis

19. beträffande ett nytt lärlingssystem

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 3--5

och 1993/94:Ub365 yrkande 14,

res. 4 (s) - motiv.

res. 5 (nyd)

20. beträffande industriskolor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och

2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13,

res. 6 (nyd)

21. beträffande företagarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub309 och

1993/94:Ub343,

22. beträffande utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 32,

res. 7 (s)

23. beträffande utvärdering av programgymnasiet

att riksdagen avslår motion 1993/94:A455 yrkande 4,

24. beträffande nationella prov i franska och tyska

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub312,

3. Gemensamma frågor

25. beträffande stärkt elevinflytande

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348 yrkande 4 och

1993/94:Ub905 yrkande 20,

26. beträffande odifferentierad grund- och gymnasieskola

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 2,

men. (v) - delvis

27. beträffande självstyrande skolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub315 yrkandena 1 och 2,

28. beträffande ANT-undervisning i skolan

att riksdagen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub313

yrkandena 1--3, 1993/94:So215 yrkande 4 samt 1993/94:So247

yrkande 14,

men. (v) - delvis

29. beträffande främlingsfientlighet och rasism

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf616 yrkande 6,

30. beträffande undervisning om brott mot mänskligheten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub333,

31. beträffande totalförsvaret, svensk säkerhetspolitik och

internationella fredssträvanden som moment i kursplanerna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub322,

32. beträffande flickors rätt till likvärdig utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A815 yrkandena

27--29,

33. beträffande könssociala perspektiv i undervisningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:So492 yrkande 7,

4. Fristående skolor

34. beträffande fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub355 och

1993/94:Ub905 yrkandena 6--9,

res. 8 (s)

5. Övriga frågor

35. beträffande flexibel skolstart och tioårig grundskola

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 5 och

1993/94:Ub356 yrkande 2,

36. beträffande småbarnsskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 11 och

12,

res. 9 (nyd)

37. beträffande skolmiljön

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 6,

38. beträffande mobbning av utvecklingsstörda elever

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub352 yrkandena 1 och 2,

39. beträffande samverkan med kronofogdemyndigheten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub308,

40. beträffande återinförande av

meritvärderingsförordningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 15,

men. (v) - delvis

41. beträffande elitskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4

och 5.

res. 10 (nyd)

Stockholm den 21 april 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s) och

Kristina Persson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Nytt betygssystem (mom. 12)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "yrkande 3"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning om ett nytt

betygssystem som kommer till uttryck i motion 1993/94:Ub905

yrkande 25. Utskottet anser inte att barn skall betygsättas

före årskurs åtta och det är inte rimligt att betygen i

grundskolan skall ha ett större antal betygssteg än fyra. Dessa

skall motsvara uppnådda kunskaper och färdigheter på dessa

nivåer. Utskottet förordar sålunda följande betygsbeteckningar:

G (godkänd), VG (väl godkänd), MVG (mycket väl godkänd). För

elev som inte uppnått kravnivån godkänd bör detta framgå i

betygsdokumentet genom beteckningen (x) följt av ett omdöme,

som beskriver elevens kunskapsutveckling i det aktuella

ämnet/ämnesgruppen.

Vad utskottet här anfört om ett nytt betygssystem bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 25 och

med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande nytt betygssystem

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 25

och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Det nationella provsystemet (mom. 13)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

När det gäller ämnesproven i årskurs 5 vill utskottet peka på

att dessa inte bör utgöra underlag för betygsättning. De skall

i stället göra det möjligt att bedöma huruvida skolor, klasser

och elever har nått en rimlig kunskapsnivå. Utskottet vill

understryka att mognadsnivån hos barn i den ålder det rör sig

om kan variera kraftigt. Det finns därför skäl att behandla

resultat från sådana nationella prov med stor försiktighet.

Synen på årskurs 5 som "kontrollstation" för den enskilde bör

alltså tonas ned.

Vad utskottet här anfört om det nationella provsystemet bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 26 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande det nationella provsystemet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 26

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Svenska som andraspråk i gymnasieskolan (mom. 17)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "därmed

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är mycket angeläget att elever med

annat modersmål än svenska under sin gymnasietid får en

undervisning som ger dem lika goda förutsättningar som övriga

elever att klara såväl gymnasie- som högskolestudier. För barn

och ungdomar som invandrat till Sverige är det av särskilt stor

betydelse att skolan kan ge dem goda kunskaper i svenska

språket för att de skall kunna utnyttja sin kompetens på en

framtida arbetsmarknad och finna sig till rätta i det svenska

samhället.

Många elever även i gymnasieskolan måste tillägna sig det

svenska språket som ett främmande språk. Det förutsätter att

svenska som andraspråk kan studeras utifrån en egen metodik med

egen kursplan och med lärare utbildade för svenska som

andraspråk. Målet skall vara att eleven genom studier av

svenska som andraspråk kan erhålla likvärdiga kunskaper som

erhålls efter studier i ämnet svenska.

Utskottet utgår från att det finns ett behov av svenska som

andraspråk och av lärare med behörighet i detta ämne. Det bör

enligt utskottets mening vara obligatoriskt för skolan att

anordna undervisning i svenska som andraspråk för de elever som

har behov av detta.

Vad utskottet här anfört om svenska som andraspråk bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 34 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande svenska som andraspråk i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 34

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ett nytt lärlingssystem (mom. 19, motiveringen)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "nytt

lärlingssystem" bort ha följande lydelse:

Utskottet tar avstånd från motionens förslag till ett nytt

lärlingssystem och ansluter sig till vad som anfördes i den

socialdemokratiska reservationen 1 i betänkande 1991/92:UbU26

med anledning av regeringens förslag om införande av en ny typ

av lärlingsutbildning med kombination av studier och

anställning och ansvaret uppdelat mellan skolan och

arbetsgivaren (prop. 1991/92:157). Det fanns redan en väl

fungerande gymnasial lärlingsutbildning där skolan hade

ansvaret för hela utbildningen. Ur Skolverkets "Bilden av

skolan 1993" framgår också att den nya lärlingsutbildningen

fått mycket begränsad omfattning. Utbildningen finns endast i

ett antal större och medelstora kommuner. Utskottet står kvar

vid uppfattningen att den tidigare gymnasiala

lärlingsutbildningen är att föredra framför systemet med delat

ansvar. Med det anförda avstyrks motionerna 1993/94:Ub365

yrkande 14 och 1993/94:Ub364 yrkandena 3, 4 och 5.

5. Ett nytt lärlingssystem (mom. 19)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "nytt

lärlingssystem" bort ha följande lydelse:

Dagens lärlingssystem fungerar enligt utskottets mening

dåligt. Utskottet anser därför att en utredning bör tillsättas

för att arbeta fram förslag till ett nytt lärlingssystem i

enlighet med de förslag som motionärerna framför.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1993/94:Ub364 yrkande 3, 4 och 5 och 1993/94:Ub365

yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande ett nytt lärlingssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub364

yrkandena 3, 4 och 5 och 1993/94:Ub365 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Industriskolor (mom. 20)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 13" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Skolverket bör

få i uppdrag att tillsammans med Sveriges verkstadsindustrier

utarbeta förslag om en återuppbyggnad av företagsdrivna

industriskolor. Sjävklart måste också de projekt som beskrivs i

motionerna stimuleras på skilda sätt och förutsättningar skapas

för att ytterligare sådana industriskolor kan påbörjas.

Vad utskottet här anfört om industriskolor och en utredning

härom bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365

yrkande 13 och 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande industriskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub364

yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 22)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "yrkande 32"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion

1993/94:Ub905 yrkande 32 om vikten av fortsatt

utvecklingsarbete inom gymnasieskolan, längs olika vägar, där

kursutformningen är en modell. Genom sådant lokalt

förnyelsearbete kan erfarenheter vinnas till stöd för en analys

av förutsättningen för mer kursutformade gymnasieskolor.

Utvecklingsarbetet bör också omfatta andra modeller, där

särskilt möjligheterna att utveckla långtgående samverkan

mellan samtliga lärare och elever inom den sammanhållna klassen

uppmärksammas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 32 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 32

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet avfört,

8. Fristående skolor (mom. 34)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Frågan om" och på s. 25 slutar med "1993/94:Ub355"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ett krav för

att lämna statliga och kommunala bidrag till fristående skolor

bör vara att de uppfyller lika höga krav på kvalitet,

allsidighet, öppenhet och tolerans som de kommunala. Självklart

får inte rätten för föräldrar och barn att välja skola bli en

rätt för skolan att välja sina elever och därmed utestänga

någon elev. Utskottet anser också i likhet med motionärerna att

kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor skall

stärkas och att Skolverket bör väga in deras synpunkter vid

sina beslut.

Med hänvisning till vad som anförts och till läroplanens krav

på allsidighet och tolerans anser utskottet att regeringen bör

uppdra åt Skolverket att utvärdera den hittillsvarande

verksamheten av fristående skolor.

Utskottet delar vidare motionärernas syn på en minimigräns

för elevantalet i fristående skolor, varför Skolverket bör

presentera ett förslag om en nedre gräns för antalet elever i

privata skolor som får kommunala bidrag, och hur sådana regler

skall anpassas för nystartade skolor.

Vad utskottet här anfört om godkännande av fristående skolor

och en nedre gräns för elevantalet i sådana skolor bör

riksdagen med bifall motionerna 1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7, 8

och 9 och motion 1993/94:Ub355 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande fristående skolor

att riksdagen med bifall motionerna 1993/94:Ub355 och

1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7, 8 och 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Småbarnsskolor (mom. 36)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att småbarnsskolor

vore ett bra alternativ inom svensk förskoleverksamhet. För att

stimulera framväxten av sådana småbarnsskolor menar utskottet

att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att inom ramen för

den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för budgetåret

1994/95 utarbeta förslag till och exempel på hur småbarnsskolor

kan utformas.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365

yrkandena 11 och 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande småbarnsskolor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena

11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Elitskolor (mom. 41)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Alla barn" och slutar med "yrkandena 1, 2, 4 och 5"

bort ha följande lydelse:

Utskottet stödjer motionärernas uppfattning att det behövs

elitskolor för att bättre skapa konkurrens och öka kvaliteten i

skolan. Förutsättningar bör därför enligt utskottets mening

skapas så att kommunerna ges full frihet att sälja eller på

annat sätt överlåta kommunala skolor vilket skulle befrämja

konkurrensen och kvaliteten. Med hänvisning till vad som

anförts i motionen om specialresurser för duktiga elever och

särskilt stöd till duktiga elever anser utskottet att riksdagen

bör begära av regeringen att lämna ett förslag till närmare

utformning av ett stödsystem för duktiga elever.

Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet

av elitskolor och kommunens förutsättningar att bidra härmed

samt resurser och stödsystem för duktiga elever.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

41. beträffande elitskolor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena

1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Allmänt om grundskolans läroplan

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anför:

När riksdagen behandlade förslaget till ny läroplan för

grundskolan gjordes på vårt initiativ flera betydelsefulla

förbättringar. Bl.a. underströks skolans ansvar för

undervisning i miljöfrågor, för kampen mot främlingsfientlighet

och för internationell och kulturell förståelse samt för

betoning av föräldrars och elevers inflytande i skolan.

På andra punkter är vi dock fortfarande kritiska till

riksdagsmajoritetens beslut och har därför föreslagit

förändringar.

Den formulering av skolans värdegrund som förankrad i

"kristen etik och västerländsk humanism" tog riksdagen

ställning till i oenighet. Vi motsatte oss detta begrepp

eftersom det kan leda till missuppfattningen att skolan tar

ställning i konfessionella frågor. Vi kan nu konstatera att

regeringen valt att formulera sig annorlunda vilket vi

välkomnar och kan acceptera som en kompromiss. Det viktigaste

är ändå att skolan skall vara fri från ställningstagande till

förmån för någon enskild religion.

När det gäller tim- och kursplaner bör de utformas så att

målen för skolan uppnås på bästa sätt och att elevernas skoldag

blir varierad och ger goda möjligheter att tillämpa teoretiska

kunskaper i praktiken. Därför har vi föreslagit en del

förändringar. De natur- och samhällsorienterande ämnesområdena

borde ha fått gemensamma kursplaner. Barn- och ungdomskunskap

borde ha ingått i det samhällsorienterande ämnesblocket och där

fått en egen beskrivning av ämnet. Vi anser att det minskade

utrymmet för naturorienterande ämnen allvarligt riskerar att

ytterligare försämra elevernas kunskaper på detta område och

därmed också försvåra rekryteringen till fortsatta studier.

Ämnena slöjd samt idrott och hälsa borde ha fått ytterligare

timtid. Praktisk arbetslivsorientering borde ha fått egen

timtid i timplanen för att garantera alla elever möjligheter

till sådan kontakt med arbetslivet. Vi anser också att studie-

och yrkesorienteringens roll borde ha tydliggjorts.

Svenska som andra språk borde ha fått en egen kursplan för

att stimulera utvecklingen av ämnet och för att tydliggöra att

sådan undervisning ställer andra krav än undervisning i svenska

som modersmål.

Skolverkets utvärdering, Bilden av skolan, visar mycket

tydligt att skolan måste utveckla ett aktivt och undersökande

arbetssätt. Det ökar elevernas förmåga att ifrågasätta och

analysera och sätta in kunskaperna i sitt sammanhang. Det borde

ha tydliggjorts i läroplanen.

Med hänsyn till att regeringen nu fastställt läroplanen för

grundskolan finner vi det inte meningsfullt att ånyo reservera

oss till förmån för våra förslag. Vi kommer att följa

genomförandet av den nya läroplanen. Utifrån de problem och

brister den nya läroplanen visar sig ha i mötet med

verkligheten ämnar vi återkomma med förslag till förändringar.

Detsamma gäller de frågor som rör läroplanerna för

gymnasieskolan och komvux. Vi menar att det finns anledning att

särskilt uppmärksamma effekterna av den gemensamma läroplanen

vad gäller vuxenutbildningens speciella särart i fråga om

pedagogik pch metodik.

På vårt initiativ tillsätts en parlamentarisk kommission med

uppdrag att följa utvecklingen i gymnasieskolan.

2. Försöksverksamhet i religionskunskap (mom. 4)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anför:

Det är angeläget att riksdagen är tydlig när det gäller

skolans förhållande till olika religioner. Vi betonar därför

att det inte är skolans uppgift att ge konfessionell

undervisning.

Vi vill dock, med anledning av skrivningen om möjligheten

att, inom ramen för elevens eget val, i ämnet religion ge

undervisning "som står i överensstämmelse med dennes (elevens)

egen trosuppfattning", understryka att också denna undervisning

skall omfattas av samma grundläggande syn.

Det bör också betonas att all undervisning i grundskolan

skall vara öppen för alla elever, oavsett trosuppfattning.

3. Skolmiljön (mom. 37)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anför:

Socialdemokraterna har vid upprepade tillfällen föreslagit

riksdagen att ytterligare medel skall avsättas för reparations-

och underhållsarbete i bl.a. skolan. Syftet med våra förslag är

dubbelt. Dels är det nödvändigt att skapa bättre arbetsmiljöer

för elever och anställda i skolan, dels skulle sådana insatser

öka antalet arbetstillfällen för både byggnadsarbetare och

andra.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Formuleringen om skolans värdegrund i läroplanerna bör

enligt min mening inte innehålla uttryck som kristen etik,

kristen tradition och västerländsk humanism eftersom det kan

leda till farhågor om begynnande religiös intolerans.

Jag anser att idrotten i skolan har ett stort ansvar för

att lägga grunden till ett friskt och hälsosamt liv för alla.

Ämnet måste förbättras och betyget avskaffas.

Jag ansluter mig till det särskilda yttrandet av

Socialdemokraterna angående kursplanerna för ämnena barn- och

ungdomskunskap, de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga

ämnesgrupperna, svenska som andraspråk samt studie- och

yrkesorientering.

Jag ansluter mig också till Socialdemokraternas särskilda

yttrande angående timplanernas fördelning av timmar på ämnen

och ämnesgrupper för ämnena idrott och hälsa, slöjd, praktisk

arbetslivsorientering, de samhällsvetenskapliga och

naturvetenskapliga ämnesgrupperna samt elevens eget val.

Beträffande nytt betygssystem och det nationella

provsystemet ansluter jag mig till Socialdemokraternas

reservationer 1 och 2.

Min uppfattning att kursplan skall finnas för svenska som

andraspråk i gymnasieskolan stämmer överens med reservation

3.

Vad gäller flexiblare gymnasiestudier menar jag att den

valfrihet som förordas i praktiken blir begränsad till det

utbud en viss skola kan erbjuda. Eleverna görs till konsumenter

som skall välja och vraka från en redan given meny.

Klassgemenskapen försvinner också genom kurssystemet.

Jag anser att en utbyggd studie- och yrkesorientering i

gymnasieskolan är av stor betydelse för att minska den

sociala snedrekryteringen till högskolan.

Jag instämmer också i reservation 7 beträffande

utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan.

Jag menar att en odifferentierad skola -- såväl

grundskola som gymnasieskola -- skulle bidra till att minska

den sociala snedrekryteringen.

Beträffande ett nytt lärlingssystem delar jag den

uppfattning som Socialdemokraterna framför i sin

motivreservation 5.

Jag instämmer i förslaget om inrättandet av självstyrande

skolor. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till

lagändring som gör det möjligt att inrätta skolenhetsstyrelser.

En sådan styrelse bör vara sammansatt av i skolan verksamma,

dvs. av elever, lärare och annan skolpersonal, och få ansvar

för skolenhetens drift och verksamhet.

För att förbättra ANT-undervisningen anser jag att en

väsentlig del av förebyggande insatser, vård och behandling

måste finansieras med hjälp av statsbidrag. Vidare anser jag

att Skolverket bör få i uppdrag att effektivisera skolornas

ANT-verksamhet vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.

Vad gäller undervisningsinsatser mot främlingsfientlighet

och rasism är det nödvändigt att dessa förstärks. Det är

enligt min mening otillräckligt med allmänna fördömanden och

avståndstaganden från invandrarfientliga yttringar. Även

utbildning behövs.

Skolan bör arbeta för en integrering av könssociala

perspektiv på undervisningen i ämnen som idrott och hälsa,

hemkunskap, biologi och bild. Skolverket bör få i uppdrag att

ansvara härför.

I fråga om meritvärderingsförordningen anser jag att

denna skall återinföras med hänsyn till att det är viktigt att

det även i fortsättningen skall finnas centralt fastställda

regler för behörighet och meritvärdering vid tillsättning av

lärartjänster. Huruvida EES-avtalet eller ett medlemskap i EU

förhindrar förordningen får prövas i domstol.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 2, 18 , 26, 28 och 40 bort hemställa:

2. beträffande idrotten i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr514 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande studie- och yrkesorientering i

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande odifferentierad grund- och gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

28. beträffande ANT-undervisning i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So215

yrkande 4 och 1993/94:So247 yrkande 14 och med anledning av

motion 1993/94:Ub313 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

40. beträffande återinförande av

meritvärderingsförordningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,