Bet. 1993/94:UbU20

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU20

Vissa ändringar i skollagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1993/94

UbU20

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrat

bidragssystem för fristående särskolor. Det innebär att

hemkommunerna blir skyldiga att utge ersättning för sina elever

i fristående särskolor. Fristående särskolor får även rätt att

ta ut skäliga elevavgifter. Socialdemokraterna står fast vid

sin tidigare uppfattning att fristående skolor inte skall ha

rätt att ta avgifter. Vänsterpartiet instämmer häri.

Beträffande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade vid

Rh-anpassad gymnasieskola avstyrker ett enigt utskott

regeringens förslag att ändra behörighetsreglerna för dessa

elever.

Ett enigt utskott anser att regeringen bör överväga

utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan så att

det, utöver de nationella programmen, även kan omfatta

individuella program. Därmed tillstyrker utskottet ett par

motioner i den frågan.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag om vissa

ändringar i skollagen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:242 Vissa ändringar i

skollagen föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 resp. 2 till detta

betänkande.

Motionerna

1993/94:Ub88 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar att rörelsehindrad elev, som

är utvecklingsstörd, kan antas till Rh-anpassad

gymnasieutbildning och att 5 kap. 28 § skollagen förtydligas i

enlighet därmed.

1993/94:Ub89 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett lagförslag som innebär att

elevavgifter inte tillåts vid fristående skolor som får bidrag

från samhället på samma villkor som kommunala skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samma rätt för Rh-elever att genomgå

ett individuellt gymnasieprogram som gäller för övriga

gymnasieelever,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 5

kap. 28 § skollagen (1985:1100) om Rh-anpassad utbildning.

Utskottet

Fristående särskolor

Enligt riksdagens beslut är elevernas hemkommuner skyldiga

att ge bidrag till dels fristående skolor som godkänts för

fullgörande av vanlig skolplikt (prop. 1991/92:95, bet. UbU22,

rskr. 346), dels fristående gymnasieskolor (prop. 1992/93:230,

bet. UbU17, rskr. 406).

Riksdagen beslutade våren 1992 att ansvaret för särskolan

skall föras över från landstingen till kommunerna (prop.

1991/92:94, bet. UbU28, rskr. 285). Landstingen kan emellertid

t.o.m. utgången av år 1995 fortfarande vara huvudmän och

överförandet sker successivt fram till dess.

I propositionen läggs nu fram förslag till ändringar av 9

kap. skollagen (1985:1100) som innebär att ett nytt

bidragssystem införs för de fristående särskolorna.

Regeringen föreslår sålunda att elevernas hemkommuner

skall vara skyldiga att utge ersättning även för elever

i fristående särskolor, som är godkända för särskild

skolplikt och som motsvarar särskolan. När det gäller

gymnasiesärskolan föreslås att regeringen skall kunna förklara

en fristående gymnasiesärskola berättigad till bidrag från

elevernas hemkommuner.

Regeringen utgår från att den fristående särskolan och

elevernas hemkommuner kan komma överens om ersättningens

storlek. I de fall parterna inte kan enas bör regeringen

fastställa beloppen. Detta gäller både fristående

gymnasiesärskolor och fristående särskolor för fullgörande av

skolplikten.

De nya bidragsreglerna föreslås införas fr.o.m. den 1 januari

1996 och särskilda övergångsbestämmelser bör gälla för det

första halvåret 1996.

Regeringens förslag beträffande bidragssystem för fristående

särskolor föranleder ändringar i 9 kap. 9 och 14 §§ skollagen

(1985:1100) samt att det införs två nya paragrafer i 9 kap.

nämligen 6 a och 8 a §§. Därtill föranleder förslagen en

följdändring i 9 kap. 13 § i lag om ändring i lagen (1993:1478)

om ändring i skollagen (1985:1100).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar.

Regeringen föreslår vidare att det införs en rätt för

fristående särskolor att, för de elever som bidragen avser,

ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de

kostnader som skolan har. Detta gäller under förutsättning att

dessa kostnader för verksamheten kan anses rimliga i sig.

Avsikten är enligt propositionen inte att elevavgifter skall

generellt vara större eller mer allmänt tillämpade i fristående

särskolor än vad som gäller i övriga fristående skolor.

I motion 1993/94:Ub89 (s) yrkande 1 avvisas regeringens

förslag om att fristående särskolor skall ha rätt att ta ut

elevavgifter. Motionärerna menar att det inte finns skäl att

medge fristående skolor att ta ut elevavgifter för undervisning

eller andra ändamål. Sådana avgifter verkar segregerande och

motverkar elevernas och föräldrarnas möjligheter att utnyttja

rätten att välja skola. I stället begär motionärerna ett

lagförslag som innebär att elevavgifter inte tillåts vid

privata skolor som får bidrag från samhället på samma villkor

som kommunala skolor.

Riksdagen har tidigare i vår (bet. 1993/94:UbU6) avslagit

motionsledes väckta förslag om förbud för fristående skolor att

ta ut elevavgifter. Utskottet hänvisade då till Skolverkets

möjligheter att förklara att en skola inte skall ha rätt till

kommunalt bidrag om verket finner att elevavgifterna vid en

fristående skola inte kan anses skäliga. Skolverket skall också

förklara rätten till fortsatt bidrag förverkat, om en skola

efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses

skäliga.

Utskottet anser att de fristående särskolorna bör ha samma

möjligheter som övriga fristående skolor att ta ut begränsade

elevavgifter. Likaledes skall Skolverket kunna återkalla

beslutet om bidrag till en fristående särskola med särskild

skolplikt om skolan inte längre uppfyller kraven för bidrag.

Vad gäller de fristående gymnasiesärskolorna förbehåller sig

regeringen enligt förslaget rätten att återkalla beviljat

bidrag om avgifterna inte kan anses skäliga. Innan ett beslut

om återkallande fattas skall skolan ges möjlighet att ändra

avgiftens storlek.

Utskottet erinrar om att utgångspunkten för bestämmelserna i

skollagen om elevavgifter i fristående skolor över huvud taget

är att de inte skall ta ut avgifter för tjänster som motsvarar

dem som erbjuds i det offentliga skolväsendet. Utskottet har

erfarit att en stor majoritet av de fristående skolorna i dag

inte tar ut någon elevavgift. Utskottet betonar att om

elevavgifter tas ut i fristående särskolor måste de vara

skäliga med hänsyn till skolans kostnader, under förutsättning

att dessa kostnader för verksamheten är rimliga i sig.

Regeringens förslag beträffande elevavgifter i fristående

särskolor föranleder ändringar i 9 kap. 7 § skollagen vad

gäller elever som har särskild skolplikt och i 9 kap. 10 § vad

gäller gymnasiesärskolor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu berörda delar

och föreslår med hänvisning till vad utskottet anfört att

riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 antar

förslaget till ändring i skollagen såvitt gäller 9 kap. 7 och

10 §§.

Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att efter

fullgjord skolplikt få utbildning på ett nationellt program i

en s.k. Rh-anpassad gymnasieskola enligt 5 kap. 28 § skollagen.

Regeringen föreslår att bestämmelsen förtydligas så att den som

skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till

utbildning på nationella program i gymnasieskolan, dvs. eleven

måste ha gått igenom grundskolan eller motsvarande. En

utvecklingsstörd elev som fullgjort sin särskilda skolplikt i

särskola är därmed inte behörig till ett nationellt program i

en Rh-anpassad gymnasieskola.

I två motioner avvisas regeringens förslag till ändrade

behörighetsvillkor för att antas till en Rh-anpassad

gymnasieskola. Samtidigt riktar motionärerna kritik mot att

rörelsehindrade elever inte har samma rätt som andra

elever att genomgå ett individuellt program i

gymnasieskolan. Enligt motion 1993/94:Ub88 (c) är

undervisningen i de Rh-anpassade riksgymnasierna upplagd efter

varje elevs behov, förmåga och förutsättningar och är därmed

mycket individuell. Utvecklingsstörda elever som fullgjort sin

skolplikt i särskola bör inte utestängas från utbildning i ett

Rh-gymnasium.

Därför begär motionärerna att behörighetsvillkoren i 5 kap. 28

§ ändras så att det klart framgår att rörelsehindrade elever

som även är utvecklingsstörda kan antas till Rh-anpassad

gymnasieutbildning och därmed även till ett individuellt

program. I motion 1993/94:Ub89 (s) påpekas att regeringens

förslag innebär att en Rh-elev -- utvecklingsstörd eller inte

-- är berättigad till ett individuellt program i vanlig

gymnasieskola men inte i en Rh-anpassad. Enligt motionärernas

mening bör gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

behandlas i analogi med vad som gäller för gymnasieskolan i

övrigt, och elever från särskolan bör kunna tas in på

individuella program. Rh-nämndens intagningsmöjligheter bör

därför utöver de nationella programmen även innefatta

individuella program (yrkande 2). Vidare avvisas regeringens

förslag om ändring i 5 kap. 28 § skollagen beträffande

Rh-elevernas behörighetskrav för de nationella programmen i

gymnasieskolan, eftersom detta, enligt motionärerna, är en

onödig reglering. Huvudregeln skall naturligtvis vara att

eleven skall ha godkända kunskaper för att påbörja ett

nationellt program. Genom förslaget fråntas dock Rh-nämnden

möjligheten att göra en individuell bedömning av den enskildes

förmåga att klara studierna trots att eleven saknar godkänt

betyg i något ämne (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna

anföra följande.

Riksdagen beslutade under våren 1990 om särskilda

bestämmelser i skollagen om gymnasieutbildning för svårt

rörelsehindrade ungdomar (prop. 1989/90:92, bet. SoU20, rskr.

271). Speciellt anpassad gymnasieutbildning, kombinerad med

särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem samt

habilitering, skall kunna anordnas av gymnasieskolan i de

kommuner som regeringen bestämmer. Sådana gymnasieskolor som är

anpassade för svårt rörelsehindrade elever finns i dag i

Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristianstad. Skolorna tar emot

sökande från hela landet. Antalet elevplatser är drygt 100 och

huvudmannaskapet för utbildningarna är kommunalt. Utbildningen

vid dessa gymnasier omfattar enbart de nationella programmen.

Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning och andra

frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild

Rh-nämnd gemensam för sådana gymnasieskolor.

Utskottet tar först upp frågan om behörighet till Rh-anpassad

utbildning.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att gymnasieskolan

nyligen blivit föremål för förändringar varvid ett system med

nationella och individuella program införts (jfr riksdagens

beslut bet. 1990/91:UbU16, rskr. 356 och bet. 1993/94:UbU2,

rskr. 93). Behörighetskraven för att antas till ett nationellt

program har samtidigt förändrats.

Gällande bestämmelser om behörighet till nationella program

finns i 5 kap. 1, 5 och 8 §§ skollagen. Som behörighetsvillkor

gäller bl.a. att sökanden har slutfört sista årskursen i

grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska,

engelska och matematik. Den som har fullgjort sin skolplikt i

särskolan är således inte behörig enligt nämnda bestämmelser.

För Rh-anpassad utbildning gäller dock särskilda bestämmelser i

5 kap. 27--32 §§ skollagen. Av dessa bestämmelser framgår att

den som är svårt rörelsehindrad och har fullgjort sin skolplikt

intill viss ålder är behörig till Rh-anpassad

gymnasieutbildning.

För elever som fullgjort sin skolgång i särskola finns

gymnasiesärskolan som är avsedd att ge denna elevkategori en

utbildning utifrån dess förutsättningar och behov.

I proposition om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

elever (prop. 1989/90:92) förutsatte regeringen att rätten till

den specialanpassade utbildningen i gymnasieskolan skulle

inträda först när skolplikten fullgjorts antingen genom vanlig

skolplikt i grundskola eller genom särskild skolplikt i

särskola eller specialskola. Utskottet är inte berett att

förorda en ändring vad gäller dessa särskilda

behörighetsbestämmelser för att antas till Rh-anpassad

gymnasieutbildning. Utskottet vill dock understryka att såväl

omsorgsfull studievägledning som individuell

behörighetsprövning är särskilt betydelsefull för denna

elevgrupp.

När det gäller frågan om möjlighet för rörelsehindrade elever

att följa ett individuellt program i gymnasieskolan vill

utskottet anföra följande.

Nämnden för Rh-anpassad utbildning har med anledning av ett

beslut av Skolväsendets överklagandenämnd begärt att den även

skall ges rätt att ta in elever ur särskolans personkrets på

individuella program. Utbildningen på Rh-gymnasier omfattar i

dag endast nationella program. Enligt nämndens mening bör

elever som har fullgjort sin skolplikt i särskolan och är svårt

rörelsehindrade även kunna tas in på ett individuellt program i

en Rh-anpassad gymnasieskola.

Utskottet konstaterar att enligt 5 kap. 13 § skollagen är

kommunerna skyldiga att erbjuda alla elever gymnasieutbildning

i form av specialutformade program eller individuella program i

den mån de inte kommit in på något nationellt program. Denna

skyldighet föreligger oavsett eleverna är rörelsehindrade eller

inte. I fråga om elever från särskola som tas emot i vanlig

gymnasieskola gäller skyldigheten dock endast individuella

program.

Som redan framgått kan Rh-nämnden i dag bara pröva intagning

till nationella program. Utbudet vid de få Rh-anpassade

gymnasieskolor som finns i dag omfattar nämligen inte

individuella program. Därav följer att för de rörelsehindrade

ungdomar som inte är utvecklingsstörda men som saknar

behörighet att tas in på ett nationellt program i en

Rh-anpassad skola återstår de specialutformade eller

individuella program som hemkommunen är skyldiga att erbjuda

dem. Denna utbildning är emellertid inte anpassad för

rörelsehindrade och kan således, enligt utskottets mening, inte

alltid anses vara ett fullgott alternativ för dessa elever.

Ett viktigt mål för skolpolitiken är att skolan skall erbjuda

en likvärdig utbildning. Elever med funktionshinder bör ha

samma möjligheter som andra elever till en god utbildning i en

miljö som är anpassad efter deras förutsättningar. I den

läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som regeringen

nyligen fastställt framhålls att särskild uppmärksamhet måste

ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att

nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig

göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever

med olika funktionshinder (s. 24). Denna rätt för ungdomar att

erhålla en gymnasieutbildning måste motsvaras av en skyldighet

för kommunerna att erbjuda utbildningen. Utskottet delar därför

den uppfattning som framförs i motionerna 1993/94:Ub88 och

1993/94:Ub89 yrkande 2 att svårt rörelsehindrade bör ges

möjlighet att följa individuella program inom den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen. Regeringen bör därför överväga

möjligheten att ändra det nuvarande utbildningsutbudet vid

Rh-gymnasierna till att även omfatta individuella program.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkandena 2 och 3

och med anledning av motion 1993/94:Ub88 avslår regeringens

förslag till ändring i 5 kap. 28 § skollagen och som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att utöka

utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan.

Vissa andra skollagsändringar

Betygsfrågor

Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat om

ett nytt betygssystem för gymnasieskolan som skall

börja tillämpas den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet.

1993/94:UbU2, rskr. 93).

Regeringen föreslår nu att för elever som före den 1 juli

1994 har påbörjat utbildning på ett nationellt program bör det

gamla systemet tillämpas som innebär att betyg skall sättas i

ämnen och inte på kurser. Orsaken till förslaget är att

eleverna inte skall få ämnes- och kursbetyg blandat. En ny

övergångsbestämmelse, punkt 7, bör därför införas i lagen

(1993/94:1478) om ändring i skollagen, till bestämmelsen i 5

kap. 4 a § tredje stycket.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Riksdagen bör

således anta lagförslaget såvitt avser ändring i ifrågavarande

övergångsbestämmelser.

IB-utbildning

Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:158, bet. UbU12,

rskr. 329) om skolans internationalisering får en kommun vid

sidan av gymnasieskolan och den fristående skolan anordna

International Baccalaureate (IB). Utbildningen leder fram till

en examen som är godkänd för inträde till universitet i alla

länder som valt att jämställa IB-examen med nationella examina.

Regeringen föreslår att det i 10 kap. skollagen införs en ny

1 a § med innebörd att regeringen bemyndigas medge att

IB-utbildning anordnas vid en riksinternatskola.

Utbildningar vid sådana internatskolor skall motsvara

utbildningarna i grundskolan och gymnasieskolan eller i en av

dessa former.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag även i denna del

samt lagförslaget i övrigt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till fristående särskolor från

elevernas hemkommuner

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 a, 8 a, 9

och 14 §§, dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen såvitt avser

9 kap. 13 §,

2. beträffande elevavgifter vid fristående särskolor

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub89 yrkande 1

antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 och 10 §§,

res. (s)

3. beträffande utbildning vid Rh-anpassad gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkandena 2

och 3 samt med anledning av motion 1993/94:Ub88 dels avslår

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 5 kap. 28 §, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande övergången till ett nytt betygssystem i

gymnasieskolan

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser införandet av en ny punkt 7 i övergångsbestämmelserna,

5. beträffande IB-utbildning vid riksinternatskola

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 10 kap. 1 a §,

6. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under momenten 1, 2, 3 och 5.

Stockholm den 19 maj 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m) och

Kristina Persson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Elevavgifter vid fristående särskolor (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,

Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina

Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "7 och 10 §§" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att sådana skolor

på grundskolenivå som har offentliga bidrag till sin verksamhet

inte skall ha rätt att ta ut elevavgifter för undervisning m.m.

Elevavgifter, även låga sådana, riskerar att verka segregerande

och kan bidra till att valfriheten inskränks. Varje nivå på

elevavgifter innebär i praktiken att vissa elever utestängs.

Med hänvisning till vad som här anförts anser utskottet att

regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som

innebär att elevavgifter inte tillåts vid fristående skolor som

får bidrag från samhället på samma villkor som kommunala

skolor.

Riksdagen bör avslå 9 kap. 7 och 10 §§ regeringens förslag

till ändring i skollagen (1985:1100) samt med bifall till

motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande elevavgifter vid fristående särskolor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkande 1

dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 och 10 §§, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vad gäller elevavgifter vid fristående särskolor

instämmer jag i Socialdemokraternas reservation.

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen

(1985:1100)

Bilaga 2

1 Lagen omtryckt 1991:1111.