Bet. 1993/94:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU05

Anslag

till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1993/94:100 bil.

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

UbU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen att anvisa drygt en miljard kronor till

Sveriges lantbruksuniversitet och ca 290 miljoner kronor till

Skogs- och jordbrukets forskningsråd, kollektiv forskning samt

Lantbruksakademien. Socialdemokraterna har avgivit en

reservation för ytterligare 2 miljoner kronor till

lantbruksuniversitetet för att förstärka resurserna för

forskning om alternativ till burhållning av höns.

Utskottet behandlar samtidigt ett antal motioner om skogsforskning och

skoglig utbildning, framför allt lokaliseringen av dessa

verksamheter. De flesta motionerna avser Sydsverige. Samtliga

motioner avstyrks med tämligen utförliga beskrivningar av

statsmakternas beslut om resurser för skogsforskning samt en

lägesbeskrivning när det gäller planerade förändringar av

utbildningen på skogsområdet.

Ytterligare några motioner med

synpunkter bl.a. på jordbruksforskningens organisation

avstyrks.

NIONDE HUVUDTITELN

Proposition 1993/94:100 bil.

10

Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under

anslaget I 1 (s. 98--99) föreslagit att riksdagen till Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 1 014 964 000 kr.

Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning

Regeringen har under anslaget I 2

föreslagit (s. 100--101) att riksdagen till Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 183 960 000 kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

Regeringen har under anslaget I 3 (s. 101--102) föreslagit

att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 18 097 000 kr.

Stöd till kollektiv forskning

Regeringen har under anslaget I 4 (s. 102--103)

föreslagit att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

88 000 000 kr.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Regeringen har under anslaget I 5 (s. 103--104) föreslagit

att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 832 000

kr.

Motionerna

1993/94:Ub618 av Stina Eliasson och Tage

Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

skogsindustriellt kompetenscentrum i organiserad samverkan

mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska fakulteter,

lokaliserat till Jämtlands och Västernorrlands län.

1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den skogliga

FoU-verksamheten,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering

till Växjö av den sydsvenska skogsforskningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av skogsteknikerutbildning

till Växjö,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en del av

jägmästarutbildningen till Växjö,

7. att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

lokalisering av ett skogligt FoU-centrum till Växjö.

1993/94:Ub626 av Jan-Olof Franzén m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förläggning av skoglig forskning och

utbildning till Växjö.

1993/94:Ub627 av Bo Forslund m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att andelen

samhällsmedel för skogsindustriell forskning bör ökas

nationellt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av ett

skogsindustriellt kompetenscentrum i organiserad samverkan

mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska fakulteter,

lokaliserat till Västernorrlands och Jämtlands län.

1993/94:Ub633 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bätttre samordning av jordbruksforskningens resurser i

Skåne.

1993/94:Ub642 av Stina Gustavsson och Charlotte

Branting (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skogligt

FoU-centrum lokaliserat till Växjö.

1993/94:Ub658 av

Sigge Godin (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan.

1993/94:Ub711 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den befintliga professuren i

renforskning i Uppsala omlokaliseras till Umeå.

1993/94:Ub904 av Magnus Persson (s) vari yrkas (delvis) att

riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i

motionen nämnda utbildningscentrerna.

1993/94:So478 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av ekonomiskt stöd till forskningen vid Metallbiologiskt

centrum i Uppsala.

1993/94:Jo226 av Marianne Jönsson och

Agne Hansson (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att en betydande del av den skogliga

forskningen bör förläggas till sydöstra Sverige,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att viss

utbildning av jägmästare och skogsmästare bör lokaliseras till

sydöstra Sverige.

1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl.

(s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av

anslaget till Lantbruksuniversitetet med 2 000 000 kr

avseende forskning om alternativ till burhöns.

1993/94:Jo510 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 2 000 000 kr på

anslag I 1. Sveriges lantbruksuniversitet till forskning om

alternativ till bursystem för äggproduktion.

1993/94:A469

av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om agroteknisk högskoleutbildning i Kristianstad.

Utskottet

Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd

Lokaliseringsfrågor m.m.

I ett antal

motioner framförs förslag om lokalisering av skogsforskning

och skoglig utbildning samt förslag om vissa organisatoriska

förändringar.

Det är enligt motion 1993/94:Ub623 (s)

nödvändigt att på ett mera ändamålsenligt sätt än för

närvarande tillgodose det sydsvenska skogsbrukets behov av

resurser för forskning och utbildning (yrkande 3). Motionärerna

hänvisar till att skogsnäringen och framför allt skogsbruket i

södra Sverige uppvisar betydande skillnader jämfört med

förhållandena i landets norra delar. De ser vidare stora

fördelar i en geografisk placering av berörd forskning mitt i

det sydsvenska skogsområdet och begär ett uttalande av

riksdagen om lokalisering i Växjö av den sydsvenska

skogsforskningen (yrkande 4). Skogsmästar- och

skogsteknikerutbildning måste enligt motionärerna också i

framtiden finnas i Sydsverige. För att upprätthålla kvaliteten

på yrkeskåren och underlätta rekryteringen är det viktigt att

kunskaperna inhämtas i den miljö där de skall tillämpas. Det

behövs ökad högskoleanknytning i de berörda utbildningarna, och

motionärerna anser att en lokalisering i anslutning till

Högskolan i Växjö bör genomföras (yrkande 5). Den nuvarande

lokaliseringen av jägmästarutbildningen är till väsentlig

nackdel för sydsvenskt skogsbruk, varför det är nödvändigt att

en del av utbildningen, minst ett år, förläggs till Sydsverige,

där Växjö skulle kunna erbjuda möjlighet till integrering med

annan skoglig utbildning (yrkande 6). Det mesta tyder enligt

motionärerna på att Högskolan i Växjö har de bästa

förutsättningarna för att bli ett skogligt FoU-centrum i

Sydsverige, där resurserna för forskning och skoglig utbildning

kan utnyttjas på bästa sätt (yrkande 7). Med i huvudsak

samma motivering som i den nu refererade motionen begärs i

motion 1993/94:Ub642 (c, fp) ett uttalande av riksdagen om ett

skogligt FoU-centrum lokaliserat i Växjö. I motion

1993/94:Ub626 (m) begärs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad motionärerna anfört om lokalisering

av skoglig forskning och utbildning i Växjö. Motiveringen tar

sikte på samma för Sydsverige speciella faktorer som åberopas i

de båda föregående motionerna. Motionärerna anför att skoglig

forskning och utbildning är missgynnad i södra Sverige.

I en motion om jord- och skogsbruk i Kalmar län, 1993/94:Jo226 (c),

begär motionärerna att riksdagen uttalar sig för att en

betydande del av skogsforskningen bör förläggas till sydöstra

Sverige samt att även viss utbildning av jägmästare och

skogsmästare bör lokaliseras där (yrkandena 7 och 8). Forskning

och produktutveckling inom den trätekniska sektorn måste

utvecklas inom regionen, anförs det i motionen, och ett

trämekaniskt forskningscentrum bör skapas där.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Under de två

närmast föregående riksmötena har utskottet utförligt behandlat

motionsledes framlagda förslag vilka i huvudsak överensstämmer

med de nu förevarande motionerna (bet. 1992/93:UbU17 och

1993/94:UbU13). Utskottet har därvid instämt i vad som i de då

aktuella motionerna framhållits beträffande det sydsvenska

skogsbrukets och skogsnäringens betydelse och understrukit

skogens stora roll för naturvård och rekreation i det folktäta

Götaland. Mot bakgrund av de olika förhållanden som gäller för

skogsbruket och naturvården är det, menade utskottet, viktigt

att FoU-insatserna på skogsområdet görs i olika delar av

landet.

Riksdagen godkände våren 1993 regeringens förslag i

den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet.

1992/93:UbU13, rskr. 389) att Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU) skulle tillföras 1,7 miljoner kronor för sydsvensk

skogsforskning samt att 6 miljoner kronor skulle tillföras SLU

för riksskogstaxeringens verksamhet. Vidare borde enligt

propositionen omprioriteringar göras till förmån för

skogsvetenskaplig forskning. För ett samlat

träforskningsprogram borde SLU inom ramen för befintliga

resurser avsätta minst 5 miljoner kronor och för samma ändamål

förstärktes anslaget till Skogs- och jordbrukets forskningsråd

(SJFR) med 4,5 miljoner kronor. I syfte att förstärka den

träråvaruinriktade tekniska forskningen beräknade regeringen i

samma proposition under Näringsdepartementets huvudtitel 10

miljoner kronor i anslag till Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) för ett skogsindustriellt

program. Det var angeläget, framhölls det i den

forskningspolitiska propositionen (s. 265), att även

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stödjer grundläggande

biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande

forskningsprogrammet kring träråvara.

I förevarande bilaga

till budgetpropositionen anmäler regeringen att SJFR har

redovisat en lägesrapport rörande det träfiberforskningsprogram

som aviserades i 1993 års forskningspolitiska proposition. Den

kommer, anför regeringen, att ligga till grund för rådets

slutliga forskningsprogram inom området.

Utskottet har vid

sin behandling av förevarande motioner under hand erfarit att

det mot bakgrund av statsmakternas beslut om resurser nu görs

medvetna satsningar på sydsvensk forskning. Sålunda utökas

verksamheten vid enheten i Alnarp och den till Alnarp hörande

försöksparken i Asa, Kronobergs län. Skogsnäringen avser att

satsa 3,5 miljoner kronor i Alnarp och SLU lika mycket. Ett

antal tjänster, varav två högre, inrättas i Alnarp i syfte att

inom två och ett halvt år göra den sydvenska enheten till en

egen institution inom SLU.

Utskottet framhöll i sitt

betänkande med anledning av den forskningspolitiska

propositionen våren 1993 att SLU har en unik ställning som

ensamt ansvarigt universitet i landet för högre utbildning och

forskning inom en samhällssektor och att detta innebär ett

särskilt ansvar när det gäller organisation och lokalisering av

verksamheten (bet. 1992/93:UbU13 s. 10). Utskottet konstaterar

med tillfredsställelse att det vidtas åtgärder för att

ytterligare stärka den sydsvenska skogsforskningen samt att

dessa ligger i linje med förevarande motionsyrkanden såvitt

avser skogsforskningen. Med hänvisning till vad utskottet här

har redovisat och då det ankommer på SLU att besluta om

forskningens organisation och lokalisering anser utskottet att

motionerna 1993/94:Ub623, 1993/94:Ub626, 1993/94:Ub642 och

1993/94:Jo226 i motsvarande delar inte bör föranleda någon

riksdagens särskilda åtgärd, varför de avstyrks.

Beträffande

skoglig utbildning vill utskottet anföra följande.

Sedan

länge har den framtida utbildningen på skogsområdet varit

föremål för överväganden inom SLU. Universitetsstyrelsen

beslutade i maj 1993 att förändra jägmästarutbildningen på

sådant sätt att studenterna ges större möjlighet att fördjupa

sig inom den inriktning de valt. Inom SLU övervägs att omforma

de befintliga skogstekniker- och skogsmästarutbildningarna till

en sammanhållen utbildning. Utöver redan befintliga kurser om

sydsvenska förhållanden avses valfria sådana kurser om 10/20

poäng att erbjudas med lokalisering i södra Sverige.

När det

gäller främst den kortare skogliga utbildningen inom SLU och

skoglig utbildning i gymnasieskolan har förutsättningarna för

arbetsmarknaden att ta emot utbildad arbetskraft drastiskt

förändrats genom omfattande strukturrationalisering under de

senaste decennierna. Som exempel kan nämnas att antalet

sysselsatta skogsarbetare inom storskogsbruket har minskat från

ca 19 000 år 1983 till drygt 5 000 år 1993.

Rationaliseringarna har även lett till ett väsentligt minskat

behov av arbetsledare och andra med skogsteknikerutbildning. I

en skrivelse till Jordbruksdepartementet har Skogs- och

lantarbetsgivareförbundet angivit behovet av

skogsarbetarutbildning inom skogsområdet till ca 250 personer

om året. I dag utbildas ca 900 personer på

naturbruksprogrammets skogliga gren. Den ökade mekaniseringen

innefattar nyttjande av alltmer sofistikerade maskiner.

Utvecklingen har medfört ett behov av att se närmare på frågan

om vilken utbildning framtidens skogsarbetare behöver och hur

denna utbildning skall passa in i utbildningssystemet. Mot

denna bakgrund har inom Jordbruksdepartementet bildats en

arbetsgrupp som undersöker förutsättningarna för en

eftergymnasial utbildning för specialiserade skogsarbetare. I

gruppen ingår företrädare för Jordbruksdepartementet,

Utbildningsdepartementet och branschen. Utskottet har erfarit

att bland de frågor som närmast måste övervägas är dels

utbildningsbehovets omfattning, dels huruvida utbildningen

skall ges inom SLU eller i form av påbyggnadsutbildning inom

den kommunala vuxenutbildningen.

Utskottet inser att

förändringarna inom skogsbruket kräver grundliga överväganden

om utformningen av den skogliga utbildningen. Mot bakgrund av

den osäkerhet som sedan länge har rått om utbildningens

blivande organisation och som berör flera utbildningsorter samt

de krav och förväntningar som näringen ställer finner utskottet

det emellertid angeläget att regeringen och berörda myndigheter

så snart som möjligt finner en lösning på frågan om den

framtida skogliga utbildningens innehåll, organisation och

lokalisering. Liksom vid behandlingen av motioner våren 1993 om

den skogliga utbildningen vill utskottet även nu framhålla att

det bör vara en självklarhet att det i de berörda

utbildningarna förmedlas kunskaper om den svenska skogen som är

oberoende av var utbildningen är lokaliserad. Utskottet utgår

från att det i utbildningen, var den än lokaliseras, skall

finnas utrymme för undervisning om särskilda förhållanden i

olika delar av landet.

Med hänvisning till det anförda dels

vad gäller en påbyggnadsutbildning för skogsarbetare, dels vad

gäller skogsutbildning vid SLU och till att det är

universitetet som har att besluta om den senare utbildningens

innehåll samt dess organisation och lokalisering föreslår

utskottet att motionerna 1993/94:Ub623, 1993/94:Ub626,

1993/94:Ub642 och 1993/94:Jo226 avslås även i dessa berörda

delar.

I tre likartade motioner, 1993/94:Ub618 (c),

1993/94:Ub627 (s) yrkande 2 och 1993/94:Ub658 (fp) yrkande 3,

framförs förslag att skapa ett skogsindustriellt

kompetenscentrum i Västernorrlands och Jämtlands län. Detta

bör ske genom samverkan mellan industrin, Mitthögskolan

och tekniska fakulteter. Motionärerna framhåller att det under

decennier har utvecklats en unik kunskap inom skogsbruket och

skogsindustrin i Västernorrlands och Jämtlands län.

Erfarenheterna av forskningssamverkan mellan högskola och

industri har haft effekter både på den regionala högskolans och

industrins utveckling, men verksamheten, anförs det i

motionerna, har saknat långsiktig finansiering.

Statsmakterna

beslutade våren 1993 om riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 beträffande såväl forskningsresurserna som högskolornas

utbildningsuppdrag (prop. 1992/93:169 och 170, bet.

1992/93:UbU13, 14 och 15, rskr. 1992/93:363, 388 resp. 389).

Utskottet är inte berett att nu föreslå någon ändring häri.

Utskottet erinrar om att det ankommer på berörda högskolor att

med tillgängliga resurser organisera verksamheten på det sätt

som de finner mest ändamålsenligt för att tillgodose skilda

behov. Under hand har utskottet erfarit att SLU disponerar

medel för forskarskolor. SLU beslutar om var dessa resurser

skall lokaliseras. Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Gammelkroppa skogsskola framhålls i motion 1993/94:Ub904

(s) (delvis) som en av de viktiga utbildningsanstalter i

Värmland som kräver statsmakternas aktiva stöd och engagemang.

Motionären uttrycker oro för skolans framtid och förutsätter

att det skall ske ett ökat samspel mellan berörda parter för

att rädda skolan.

Gammelkroppa skogsskola är en fristående

skola under SLU:s tillsyn, där det utbildas skogstekniker. Den

ägs av en stiftelse i vilken bl.a. ingår landstingen i

Värmlands och Örebro län. Innevarande budgetår skall SLU enligt

regleringsbrev utbetala 425 000 kr till skolan. Utskottet har

i det föregående redovisat de ändrade förutsättningar som

inträffat när det gäller arbetsmarknadens behov av utbildning

av skogstekniker. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning

inte göra något uttalande om lokalisering i framtiden av nu

ifrågavarande utbildning eller om särskilt stöd till viss

utbildningsanordnare. Riksdagen bör med hänvisning härtill

avslå motionen i denna del.

För att bredda insatserna till

stöd för livsmedelsområdet föreslås i motion 1993/94:A469 (s)

yrkande 9 att det inrättas agroteknisk utbildning på

högskolenivå i Kristianstad. Utbildningen skall ses som ett

komplement till motsvarande utbildning i Alnarp och samarbete

bör ske med Livsmedelstekniskt centrum i Lund och

fytokemicentrum på Balsgård.

Riksdagen lade våren 1993 fast

riktlinjerna för högskolornas utbildningsuppdrag för

innevarande budgetperiod (prop. 1993:169, bet. 1992/93:UbU14,

rskr. 363). Det står högskolorna fritt att med egna och externa

medel etablera sådan utbildning som de finner angelägen. Något

uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas önskemål

bör inte göras, varför utskottet avstyrker bifall till motionen

i nu berörd del.

I motion 1993/94:Ub633 (m) framhålls Skåne

som centrum för det svenska jordbruket. Resurserna för

forskning är här betydande men "påtagligt okoordinerade". En

rationell lösning vore enligt motionären att Alnarps

lantbruksinstitut frigjordes från SLU och ingick som en

jordbruksfakultet vid Lunds universitet, till vilken fakultet

även skoglig utbildning för södra Sverige kunde koncentreras.

En samordning av jordbruksforskningens resurser i Skåne

skulle härigenom åstadkommas.

Lantbruksvetenskaplig och

skogsvetenskaplig fakultet finns i dag endast vid SLU.

Utskottet delar inte motionärens uppfattning att riksdagen bör

uttala sig för en ändring i den nuvarande ordningen. Motionen

bör därför avslås. Utskottet behandlar i detta sammanhang

till sist motion 1993/94:Ub711 (fp) i vilken det föreslås att

den befintliga professuren i renforskning i Uppsala

omlokaliseras till Umeå. Motionärerna menar att placeringen i

Uppsala är en felbedömning; satsningen på renforskning bör ske

i den region där rennäringens egna utövare verkar.

Utskottet

utgår från att motionärerna åsyftar den professur i renskötsel

som för närvarande är under tillsättning vid SJFR.

I enlighet med vad regeringen anmälde i den forskningspolitiska

propositionen våren 1993 kommer rådsprofessurerna att föras

över till universiteten den 1 juli 1994. Medel för tjänsterna

kommer fr.o.m. nästa budgetår, om riksdagen bifaller

regeringens förslag i årets budgetproposition, att anvisas

under respektive universitets eller högskolas anslag till

forskning och forskarutbildning. Några professurer vid

forskningsråden kommer inte att tillsättas framdeles.

Tillsättningen av den nu aktuella rådsprofessuren följer

emellertid hittills gällande ordning, vilket innebär att

tjänsten kommer att placeras där den utsedde innehavaren har

sin verksamhet förlagd. Utskottet föreslår att riksdagen med

hänvisning till det anförda avslår motionen.

Anslagsfrågor

Från anslaget I 1. Sveriges lantbruksuniversitet bekostas

utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård

vid SLU. SLU skall genom utbildning, forskning och information

öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och

effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas

och nyttjas.

Regeringen har inte funnit något skäl till att

förändra de övergripande mål som gäller för perioden

1993/94--1995/96. De riktlinjer som lades fast för verksamheten

i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för

budgetåret 1994/95.

Av den i propositionen redovisade

medelsberäkningen framgår bl.a. att SLU bör tillföras ett

engångsbelopp på 800 000 kr för vissa investeringskostnader i

samband med bildandet av ett centrum för forskning om biologisk

mångfald gemensamt för SLU och Uppsala universitet.

Verksamheten vid databanken för hotade arter kommer att ingå

som en del av centrumbildningen, och de medel, 3 miljoner

kronor, för databanken som hittills anvisats över anslaget

Statens naturvårdsverk under fjortonde huvudtiteln bör nu

anvisas över SLU:s anslag. Som följd av att professurerna vid

forskningsråden förs över till universiteten bör

1 865 000 kr överflyttas från SJFR till SLU. Medelsbehovet

under förevarande anslag har beräknats med utgångspunkt i en

real minskning av utgifterna om 1,9 %. Regeringen föreslår att

1 014 964 000 kr anvisas till Sveriges lantbruksuniversitet

för budgetåret 1994/95.

Under anslagen I 2. Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning och I 3. Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader begär

regeringen att riksdagen anvisar 183 960 000 kr resp.

18 097 000 kr för budgetåret 1994/95.

SJFR skall enligt

sin instruktion främja och stödja i första hand grundläggande

och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart utnyttjande av

biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella

näringarna. Rådet skall verka för att informationen om

forskning och forskningsresultat sprids.

Regeringen anser

att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska

proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Av den i

föreliggande proposition redovisade medelsberäkningen framgår

bl.a. att SJFR:s förvaltningsanslag genom omfördelningar bör

räknas upp med 11,5 miljoner kronor för att täcka kostnaderna

för Sveriges medverkan i EG:s tredje ramprogram för forskning

avseende det agroindustriella forskningsprogrammet AIR.

Medelsbehovet har vad avser förvaltningskostnaderna beräknats

med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.

Innan utskottet tar ställning till regeringens förslag

beträffande de nu redovisade anslagen, tar utskottet upp ett

par yrkanden om tillkännagivanden av riksdagen om ytterligare

medel till skogsforskning resp. Metallbiologiskt centrum i

Uppsala.

I motion 1993/94:Ub627 (s) yrkande 1 anförs att

den skogsindustriella forskningens andel av samhällets medel

för FoU är alltför låg i förhållande till skogsindustrins

betydelse för handelsbalansen. Motionärerna begär ett uttalande

av riksdagen om att denna andel "bör ökas nationellt".

Riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 innebar

bl.a. att skogsforskningen skulle prioriteras. Regeringen

framhöll i den forskningspolitiska propositionen (prop.

1992/93:170) skogsnäringens betydelse för Sverige. Bland annat

föreslogs att medel genom omprioriteringar skulle tillföras den

skogsvetenskapliga fakulteten. Forskningen om skogen och

skogsråvaran borde vidare förskjutas i riktning mot de senare

leden i förädlingskedjan. Riksdagen hade inget att erinra mot

de föreslagna åtgärderna (bet. 1992/93:UbU13, rskr. 389).

Utskottet har i det föregående (s. 5) kortfattat redogjort för

vilka konkreta förändringar som nu görs inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde till följd av riksdagens

beslut.

Näringsutskottet behandlade i anslutning till den

forskningspolitiska propositionen våren 1993 bl.a.

kunskapsförsörjningen för den träråvarubaserade industrin (bet.

1992/93:NU30). Där framgick bl.a. att de totala statliga

FoU-satsningarna på det skogsindustriella området kan beräknas

uppgå till ca 100 miljoner kronor under budgetåret 1993/94.

För forskning vid industriforskningsinstitut med anknytning

till skogsindustrin beräknas ca 70 miljoner kronor avsättas.

Över anslaget F 1. under Näringsdepartementets huvudtitel

anslås 10 miljoner kronor per år under innevarande

budgetperiod till ett program för skogsindustriell forskning.

NUTEK har utarbetat ett förslag till program för hur dessa

medel skall disponeras.

Utskottet har erfarit att en

arbetsgrupp inom Näringsdepartementet med företrädare för

skogsindustrin, Närings- och Utbildningsdepartementen samt

NUTEK har haft till uppgift att analysera massa- och

pappersindustrins kunskapsförsörjning och infrastruktur för

forskning och utbildning. Därvid har man diskuterat vilka

åtgärder som krävs från såväl industrins som statens sida för

att industrins långsiktiga internationella konkurrenskraft

skall säkras.

Utskottet vill slutligen erinra om riksdagens

beslut under det förra riksmötet om inrättande av en stiftelse

för strategisk forskning med bl.a. naturvetenskaplig och

teknisk inriktning i syfte att bl.a. stärka Sveriges

internationella konkurrenskraft (prop. 1992/93:171, bet.

1992/93:UbU16, rskr. 387).

Utskottet anser, med hänvisning

till vad som nu anförts, att riksdagen inte bör vidta någon

särskild åtgärd med anledning av motion 1993/94:Ub627 yrkande

1.

Förslag om att avveckla användningen av amalgam inom

tandvården återfinns i motion 1993/94:So478 (v). Yrkande 7 i

motionen, som har hänvisats till utbildningsutskottet,

innefattar en begäran om ett uttalande av riksdagen om vikten

av ekonomiskt stöd till forskningen vid Metallbiologiskt

centrum i Uppsala. Extra resurser krävs för att utveckla de

nya metoder som nu provas vid centrum.

Ett metallbiologiskt

centrum inrättades i Uppsala den 1 juli 1992 med uppgift att

fungera som samverkansorgan för forskning och information om

hur spårelement påverkar hälsan hos människor och djur. Det är

fr.o.m. innevarande budgetår knutet till SLU, som enligt

förslag i forskningspropositionen våren 1993 tillfördes

1 miljon kronor för att säkra basfinansieringen (prop.

1992/93:170 avsnitt 9, bet. 1992/93:UbU13, rskr. 389).

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att

verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är viktig och utgår

från att berörda myndigheter prövar möjligheterna att göra

erforderliga insatser för ifrågavarande forskning. Något

särskilt uttalande av riksdagen om vikten av fortsatt

ekonomiskt stöd anser utskottet inte påkallat. Yrkandet bör

därför avslås.

När det gäller medelsberäkningen inför nästa

budgetår föreslås i motionerna 1993/94:Jo233 (s) yrkande 7 och

1993/94:Jo510 (s) yrkande 3 att anslaget I 1. Sveriges

lantbruksuniversitet tillförs 2 miljoner kronor utöver vad

regeringen begärt. Förstärkningen avser forskning som syftar

till att uppnå de av riksdagen uppställda målen att utveckla

alternativ till bursystem för höns som inte leder till

försämringar för djurhälsan och arbetsmiljön.

Bakgrunden

till yrkandena är riksdagens beslut år 1988 om ny

djurskyddslag, som ställer stora krav på animalieproduktionen

när det gäller hänsynstagande till djurens miljö och hälsa. Vid

behandlingen av lagförslaget ägnades särskild uppmärksamhet åt

de förhållanden som rådde inom äggproduktionen och systemet med

burhållning av värphöns. Enligt riksdagens beslut skulle

burhållningssystemet avvecklas under en tioårsperiod.

Regeringen har i skrivelse 1993/94:106 om alternativ till

burhållning av värphöns lämnat en redogörelse för utvecklandet

av nya system för hållande av värphöns och för regeringens

bedömning i fråga om förbudet att hålla värphöns i bur fr.o.m.

år 1999. Enligt regeringens uppfattning bör tidpunkten för

förbudet mot burhållningssystemet ligga fast.

Jordbruksutskottet har vid sin behandling av skrivelsen sagt

sig dela regeringens uppfattning härvidlag och därvid bl.a.

anfört att den fortsatta utvecklingen inom äggproduktionen

måste följas med stor uppmärksamhet samt att regeringen årligen

med början hösten 1994 bör redovisa den fortsatta utvecklingen,

så att en årlig lägeskontroll kan göras i riksdagen. Utskottet

föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen

detta till känna (bet. 1993/94:JoU14). I likhet med regeringen

betonade jordbruksutskottet vikten av att tillräckliga resurser

satsas både från näringen och andra forskningsfinansiärer,

såsom SLU, på forskningen och utvecklingen av nya system. Vad

särskilt gäller arbetsmiljön erinrade jordbruksutskottet om att

1988 års beslut utgick från att arbetsmiljön i de alternativa

systemen blir ett högt prioriterat forskningsområde. Såväl

redovisningen i regeringens skrivelse som en av

jordbruksutskottet den 13 december 1993 anordnad offentlig

utfrågning pekade på behovet av prioritering av

arbetsmiljöproblemen i det fortsatta FoU-arbetet.

Jordbruksutskottet utgick från att så kommer att ske.

Med hänvisning dels till vad jordbruksutskottet har anfört i

frågan, dels till regeringens möjlighet att pröva frågan om

ytterligare medel till ifrågavarande forskning är

utbildningsutskottet inte berett att tillstyrka bifall till

yrkandena om ökning av anslaget till Sveriges

lantbruksuniversitet.

Då utskottet inte har något att erinra

mot regeringens beräkning av anslaget till Sveriges

lantbruksuniversitet, föreslår utskottet att riksdagen beviljar

de av regeringen begärda medlen.

Utskottet tillstyrker även

de båda föreslagna anslagen till Skogs- och jordbrukets

forskningsråd.

Stöd till kollektiv forskning

Från

anslaget I 4. Stöd till kollektiv forskning anvisas medel till

stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning samt stöd till

viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt

forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och

växtförädlingsområdena.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om ett reservationsanslag på 88 000 000 kr för nästa

budgetår.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av

vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja

jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Regeringen föreslår ett bidrag till akademien för budgetåret

1994/95 på 832 000 kr, vilket utskottet tillstyrker.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

lokalisering i Växjö av skogsforskning och skoglig

utbildning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Ub623 yrkandena 3, 4, 5, 6 och 7, 1993/94:Ub626 och

1993/94:Ub642,

2. beträffande lokalisering i sydöstra

Sverige av skogsforskning och skoglig utbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo226 yrkandena 7 och 8,

3. beträffande ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid

Mitthögskolan

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Ub618, 1993/94:Ub627 yrkande 2 och 1993/94:Ub658

yrkande 3,

4. beträffande Gammelkroppa skogsskola

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,

5. beträffande agroteknisk utbildning i Kristianstad

att riksdagen avslår motion 1993/94:A469 yrkande 9,

6. beträffande samordning av jordbruksforskningens resurser i

Skåne

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub633,

7. beträffande professuren i renskötsel

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub711,

8. beträffande andelen medel till skogsindustriell forskning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub627 yrkande 1,

9. beträffande Metallbiologiskt centrum i Uppsala

att riksdagen avslår motion 1993/94:So478 yrkande 7,

10. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Jo233 yrkande 7 och 1993/94:Jo510 yrkande 3 till

Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 1 014 964 000 kr,

res. (s)

11. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 183 960 000 kr,

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 18 097 000 kr,

13. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till

kollektiv forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 88 000 000 kr,

14. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 832 000 kr.

Stockholm den 3 mars 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder

(s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och

Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds

av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn

Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av

ärendet.

Reservation

Anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet (mom. 10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt

Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Med hänvisning dels" och slutar med "regeringen

begärda medlen" bort ha följande lydelse:

Såväl jordbruksutskottets utlåtande som de båda motionerna ger vid

handen att frågan är av så stor vikt att det enligt utskottets

uppfattning är angeläget att stärka och om möjligt påskynda

forskningen om alternativa former för äggproduktionen.

Utskottet instämmer sålunda i yrkandena om att ytterligare 2

miljoner kronor bör tillföras SLU:s anslag jämfört med

regeringens förslag. Medlen bör användas till forskning som

syftar till att uppnå de av riksdagen uppställda målen att

utveckla alternativ som inte leder till försämringar ur

djurhälso- och arbetsmiljösynpunkt samtidigt som produktionen

måste kunna ge lönsamhet även i en internationell

konkurrenssituation. En av de faktorer som i dag framstår som

en komplikation är att forsknings- och utvecklingsverksamheten

rörande de alternativa systemen ännu inte har nått så långt att

den motsvarar kraven som ställdes i 1988 års beslut rörande

arbetsmiljö och djurhälsa.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Jo510 yrkande 3 och med anledning av regeringens

förslag och motion 1993/94:Jo233 yrkande 7 till Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 1 016 964 000 kr.

dels att moment 10 i

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Jo510 yrkande 3 och med anledning av regeringens

förslag och motion 1993/94:Jo233 yrkande 7 till Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 1 016 964 000 kr,