Bet. 1993/94:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU07

Anslag till skolväsendet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1993/94:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet samtliga anslag i

budgetpropositionen som rör skolväsendet, utom anslagen till

Statens skolor för vuxna, samt ett 60-tal motionsyrkanden.

Regeringens förslag när det gäller medelsanvisningen tillstyrks

till alla delar.

Hemspråksundervisningen har tagits upp i flera motioner med

anledning av regeringens planer att begränsa rätten till sådan

undervisning till sju år. Regeringen anser att kommunernas

kostnader därmed kan minska med 120 miljoner kronor och avser

att föreslå att statsbidraget till kommunerna minskas med

motsvarande belopp. Med anledning av en motion föreslår

utskottet att en samlad översyn skall göras av

hemspråksundervisningen, som tar fram forskningsresultat och

erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning och syftar

till att främja invandrarelevernas skolgång. De motionsyrkanden

som kritiserar vad regeringen anfört avstyrks.

Utskottet vill även att regeringen skall låta utreda vilka

åtgärder som behövs för att döva barn med autism skall få en

utbildning som är likvärdig med den andra elever får.

Socialdemokraterna reserverar sig mot att statsbidraget till

kommunerna föreslås minska och vill att kommunerna skall få

bestämma om en elev behöver hemspråksundervisning under mer än

sju år. Ny demokrati reserverar sig för sitt förslag att helt

slopa hemspråksundervisningen i det offentliga skolväsendet.

Socialdemokraterna vill också i en reservation att riksdagen

nu skall besluta om ett större antal extra platser i

gymnasieskolan och komvux än vad regeringen aviserat i

propositionen. De vill vidare ha en mindre ökning av anslaget

till utlandsskolor än den som regeringen föreslagit.

Vänsterpartiets suppleant har avgett en meningsyttring, där

han bl.a. avvisar en besparing på hemspråksundervisningen samt

anser att ett sektorsbidrag till skolan skall återinföras.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1993/94:100 bil. 9

Inledande avsnitt (litt. A)

Regeringen har under avsnitt 5. Kompletteringskurser inom

gymnasieskolan (s. 24--26) föreslagit

2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om behovet

av nationellt fastställda kompletteringskurser i den

reformerade gymnasieskolan.

Statens skolverk

Regeringen har under anslaget A 1 (s. 30--36) föreslagit

3. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 242 922 000 kr.

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Regeringen har under anslaget A 2 (s. 37--42) föreslagit

4. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i

skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

106 966 000 kr.

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

Regeringen har under anslaget A 3 (s. 42--44) föreslagit

5. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr.

Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under anslaget A 4 (s. 44--47) föreslagit

6. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

76 728 000 kr.

Forskning inom skolväsendet

Regeringen har under anslaget A 5 (s. 48--49) föreslagit

7. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

26 134 000 kr.

Fortbildning m.m.

Regeringen har under anslaget A 6 (s. 49--52) föreslagit

8. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr.

Genomförande av skolreformer

Regeringen har under anslaget A 7 (s. 52--53) föreslagit

9. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

128 975 000 kr.

Särskilda insatser på skolområdet

Regeringen har under anslaget A 8 (s. 53--56) föreslagit

10. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000

kr.

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

Regeringen har under anslaget A 9 (s. 56--59) föreslagit

11. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 48 187 000 kr.

Sameskolor

Regeringen har under anslaget A 10 (s. 59--62) föreslagit

12. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 31 058 000 kr.

Specialskolor m.m.

Regeringen har under anslaget A 11 (s. 62--65) föreslagit

13. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 376 839 000 kr.

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Regeringen har under anslaget A 14 (s. 66--72) föreslagit

15. att riksdagen godkänner redovisade förslag om nytt

statsbidragssystem för utlandsundervisningen,

16. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i

utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag

på 78 080 000 kr.

Bidrag till driften av fristående skolor

Regeringen har under anslaget A 15 (s. 72--75) föreslagit

17. att riksdagen godkänner förslaget till ram för

budgetåret 1994/95 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid

fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och

internationella skolor över grundskolenivån,

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad som

anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen

för årselevplatser budgetåret 1994/95,

19. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående

skolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181

965 000 kr.

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

Regeringen har under anslaget F 3 (s. 282--283) föreslagit

3. att riksdagen till Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 16 538 000 kr.

Motionerna

1993/94:Ub301 av Lena Öhrsvik och Monica Widnemark (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att undanröja hinder för en

aktiv rekrytering av elever till glasutbildningen i Orrefors

och Kosta.

1993/94:Ub303 av Håkan Strömberg och Hans Karlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fastställande av internationalisering

av yrkesinriktad gymnasieutbildning.

1993/94:Ub304 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gymnasieskolans

påbyggnadsutbildningar och grundutbildningar för vuxna.

1993/94:Ub305 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tre terminers påbyggnadsutbildning

vid Hässleholms tekniska skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statsbidrag till Hässleholms tekniska

skola.

1993/94:Ub306 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för att tillförsäkra barn med handikapp i form av

autism och dövhet bättre möjligheter till utbildning.

1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om återinförande av sektorsbidrag för

skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om klasstorlek,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en miniminivå för övriga sociala

resurser till skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sanktionsmöjligheter mot kommuner som

inte har en godtagbar standard på sina sociala kringresurser,

12. att riksdagen på nytt anslag Särskilt statsbidrag för

utrustning i skolan för budgetåret 1994/95 anslår 250 000 000

kr för att höja kvaliteten på skolans utrustning enligt vad i

motionen anförts,

13. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor

i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar 50 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit till stöd för handikappade elever,

14. att riksdagen på nytt anslag för budgetåret 1994/95

anvisar 100 000 000 kr till försöksverksamhet med

sommargymnasium,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen.

1993/94:Ub317 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att vid

Musikkonservatoriet i Falun inrätta ett treårigt individuellt

musikprogram med riksrekrytering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att landstinget i Dalarna får vara

huvudman för utbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att snarast utreda förutsättningarna

att bedriva förberedande högskoleutbildning i musik vid

Musikkonservatoriet i Falun.

1993/94:Ub318 av Stina Gustavsson och Gunhild Bolander (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt statsbidrag till

Sätergläntan inom ramen för driften till fristående skolor.

1993/94:Ub321 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en ordentlig översyn av hemspråksundervisningen.

1993/94:Ub328 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konsulenttjänster för elever med

medicinska handikapp.

1993/94:Ub329 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av fortbildning av lärare i

invandrar- och flyktingfrågor.

1993/94:Ub330 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sanktion för ettårig fiskeutbildning vid

gymnasieskolan i Simrishamn.

1993/94:Ub331 av Harry Staaf och Carl Olov Persson (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en förbättrad statlig tillsyn av det

allmänna skolväsendet.

1993/94:Ub332 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder mot dyslexi.

1993/94:Ub334 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Statens institut för handikappfrågor i

skolan (SIH) även skall ansvara för medicinskt

funktionshindrade elever.

1993/94:Ub337 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om problemlösning i grupp i

ungdomsskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att starta ett forsknings- och utvecklingsarbete som

avser problemlösning i grupp i ungdomsskolan.

1993/94:Ub339 av Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts beträffande flerhandikappade elevers stödbehov inom

särskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:Ub340 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om information om och interkommunal ersättning

till lanthushållsskolor.

1993/94:Ub342 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Skara Skolscen.

1993/94:Ub344 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att

tillsätta en styrgrupp som utarbetar rekommendationer till

åtgärdsprogram mot mobbning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ovannämnda styrgrupp även skall

ha som sin uppgift att verka för att åtgärdsprogrammen kommer

till stånd och efterlevs ute på skolorna.

1993/94:Ub347 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortbildning och praktik för

hemspråkslärare.

1993/94:Ub348 av Isa Halvarsson och Olle Schmidt (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kompetensutveckling.

1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att skolan samarbetar med

föräldrarna så att varje barn får en fungerande läskunskap och

utvecklar läslust,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av kompetensutveckling hos

lärare och skolledning.

1993/94:Ub353 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att Hässleholms tekniska skola erhåller statsbidrag för

riksrekryterande utbildning i likhet med vad som gäller för

Katrineholms tekniska skola (SKOLFS 1991:52).

1993/94:Ub357 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att en eventuell ny påbyggnadsutbildning

inom naturbruk förläggs till naturbruksgymnasiet i

Östergötland.

1993/94:Ub358 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flyttning av SIH:s verksamhet till

Härnösand.

1993/94:Ub359 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att också till viss del tillgodose de

döva/hörselskadades läromedelsbehov att täckas ur anslaget A 3.

1993/94:Ub362 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hemspråksundervisning i grundskolan.

1993/94:Ub363 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortbildning av skolpersonal i

handikappkunskap.

1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hemspråksundervisning,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana

ändringar i erforderliga lagar (bl.a. SFS 1991:1083 och

grundskoleförordningen) att kommunerna fullständigt befrias

från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning.

1993/94:Ub616 (delvis) av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sätergläntans kursverksamhet

tillerkänns status av nationellt intresse och att skolan ges

möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.

1993/94:Ub904 (delvis) av Magnus Persson (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i

motionen nämnda utbildningscentrumen.

1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de enskilda kommunerna skall ha

att avgöra om ett invandrarbarn behöver hemspråksundervisning i

mer än sju år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det ekonomiska utrymme som kan

frigöras i en kommuns skolbudget vid tillämpning av ovan nämnda

regel skall användas för att förstärka andra delar av

undervisningen för invandrarbarn, främst för att ge dem så goda

kunskaper i svenska som möjligt,

4. att riksdagen beslutar att regeringens aviserade ändring

av skolförordningen om kommuners skyldighet att ge undervisning

i hemspråk inte skall leda till en besparing på 120 000 000

kr av det statliga bidraget till kommunerna,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringen, ur de medel som

föreslås stå till departementets förfogande för information om

och genomförande av den nya läroplanen, bör avsätta resurser

för att stimulera försöksverksamhet med fördjupat elev- och

föräldrainflytande i skolan,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att frågor om elev- och

föräldrainflytande i skolan skall beredas tillräckligt utrymme

i utbildning och fortbildning av lärare och skolledare,

30. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att utvärdera hur skolan uppfyller kravet på likvärdig

utbildning,

31. att riksdagen beslutar att till Bidrag till svensk

undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett

förslagsanslag på 68 080 000 kr.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar ge medel till kommunerna för

extrainsatser inom kommunal vuxenutbildning omfattande 40 000

platser under budgetåret 1994/95 enligt de riktlinjer som

angivits,

10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

560 miljoner kronor för att bestrida kostnaderna för de platser

inom komvux som är utöver dem som regeringen aviserat,

11. att riksdagen beslutar att anvisa medel till kommunerna

för extrainsatser inom gymnasieskolan omfattande 30 000

platser enligt de riktlinjer som angivits,

12. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

117 miljoner kronor för att bestrida kostnaderna för de platser

inom gymnasieskolan som är utöver dem som regeringen aviserat,

13. att riksdagen beslutar att anslagna medel för

förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen och

gymnasieskolan tillförs Skolverket genom anslag A 9. Bidrag

till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet och

fördelas till kommunerna efter ansökan hos Skolverket i

enlighet med de principer som gäller för innevarande budgetår

och med möjlighet till omfördelning mellan skolformerna om så

befinns nödvändigt.

1993/94:Ub907 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vuxenutbildningen i skogslänen.

1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om modersmålet/hemspråkets vikt och

betydelse.

1993/94:Sf636 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av förstärkt

hemspråksundervisning.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

10. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om

en kraftig utbyggnad av antalet platser i högskolan,

gymnasieskolan och komvux i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om särskilda insatser för

fortbildningsverksamheten för lärare på högstadie- och

gymnasienivå.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta budgetbetänkande till att börja

med vissa frågor som regeringen tagit upp i propositionen i det

inledande avsnittet till littera A. Skolväsendet. Därefter

behandlas samtliga anslag under littera A, utom anslagen som

avser Statens skolor för vuxna i Härnösand resp. Norrköping.

Sist behandlas anslaget F 3 samt vissa övriga frågor.

1. Hemspråksundervisningen

En ändring av bestämmelserna om hemspråksundervisning i

grundskoleförordningen (1988:655) resp. i gymnasieförordningen

(1992:394) aviseras i propositionen. Regeringen lämnar följande

redogörelse för innebörden av de planerade ändringarna.

Hemspråksundervisning, som omfattar både undervisning i

hemspråket och studiehandledning på hemspråket, kan i dag ges i

stället för undervisning i annat ämne eller utanför

timplanebunden tid i grundskolan. I gymnasieskolan kan den ges

i form av utökad studiekurs, som individuellt val eller ersätta

undervisning i språk 2 eller 3.

Enligt riksdagens beslut om en ny läroplan och ett nytt

betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den

obligatoriska särskolan (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1,

rskr. 82) kommer hemspråksundervisning att ingå i skolans

språkprogram. Detta innebär framför allt, anför regeringen, att

hemspråksundervisningen blir ett alternativ till B-språk i

grundskolan. Undervisningen får därmed en naturlig plats på

schemat för den enskilde eleven. Därutöver skall

hemspråksundervisning kunna ges inom ramen för elevens eget

val, inom ramen för en lokal profilering eller utanför

timplanebunden tid.

Studiehandledningen på hemspråket ger elever med annat

hemspråk än svenska bättre möjligheter att följa med i

undervisning i andra ämnen som bedrivs på svenska. Den är i

denna mening, påpekar regeringen, likställd med andra former av

stödinsatser i skolan. Studiehandledning på hemspråk skall

alltså, då behov föreligger, ges till elever oberoende av

deltagande i undervisning i hemspråket.

Undervisningen i hemspråket har enligt regeringen betydelse

för främst de yngre barnens identitetsutveckling. Den bidrar

till att ge eleven möjlighet att få kännedom om sin kulturella

bakgrund och att utveckla en tvåspråkig och kulturell

identitet. Den fungerar också, särskilt för nyanlända elever,

som en länk till den svenska skolans kultur.

Regeringen bedömer att elevens rätt till undervisning i

hemspråket kan begränsas till sju år. Detta är en

minimireglering. Elev som har särskilda behov därav kan delta i

hemspråksundervisning under längre tid. Studiehandledningen på

hemspråk begränsas inte.

Från en regel om begränsning av rätten till

hemspråksundervisning bör enligt regeringen undantas elever med

finska som hemspråk, mot bakgrund av det finska språkets

särställning i Sverige. Med hänsyn till Sveriges åtaganden

enligt det nordiska kulturavtalet anser regeringen det vara

rimligt att undanta också elever som på grund av sitt modersmål

har behov av undervisning i något av de övriga nordiska

språken. Även samiska, tornedalsfinska och zigenska elever bör

vara undantagna från en begränsningsregel om sju år.

Nuvarande möjlighet för kommunerna att avstå från att anordna

undervisning i hemspråk om det inte går att samla en

undervisningsgrupp om minst fem elever bör finnas kvar, anger

regeringen. Liksom nu bör denna möjlighet inte finnas när det

gäller samiska, tornedalsfinska och zigenska elever.

Enligt regeringens beräkning kommer redovisade ändringar i

bestämmelserna om hemspråksundervisningen att minska

kommunernas kostnader med minst 120 miljoner kronor. Den

statliga ersättningen till kommunerna bör därför minskas med

samma belopp. Vid beräkningen har hänsyn tagits till att

studiehandledningen på hemspråket inte påverkas av förslagen.

Regeringen (Finansdepartementet) avser att återkomma till

riksdagen med förslag till justeringar i utjämningsbidraget

till kommunerna.

Den av regeringen aviserade begränsningen av rätten till

hemspråksundervisning har föranlett flera motionsyrkanden.

I motion 1993/94:Ub905 (s) anför motionärerna att de inte kan

acceptera förslaget att skära ned bidraget till kommunerna med

120 miljoner kronor och att detta görs med motiveringen att

bestämmelserna om skyldigheten att ge hemspråksundervisning

samtidigt ändras (yrkande 4). Däremot kan de acceptera att

bestämmelserna ändras så att det överlåts åt de enskilda

kommunerna att avgöra om ett invandrarbarn behöver

hemspråksundervisning under mer än sju år (yrkande 2). Det

ekonomiska utrymme som därmed kan frigöras i en kommuns

skolbudget skall användas för att förstärka andra delar av

undervisningen för invandrarbarn, främst för att ge dem så goda

kunskaper i svenska som möjligt (yrkande 3). Motionärerna

anmärker att en så kraftig besparing som regeringen föreslår

motsvarar 1/3 av all undervisning i hemspråk för den berörda

elevgruppen. Om förslaget genomförs kommer det att allvarligt

äventyra möjligheterna för skolan att nå målet för

hemspråksundervisningen, nämligen att främja elevernas

utveckling till tvåspråkiga individer. Det finns ingenting som

styrker, anförs det, att den språkliga utvecklingen kan sägas

vara färdig för alla barn och ungdomar efter sju års studier.

Också i motion 1993/94:Ub362 (s) åberopas

hemspråksundervisningens mål att främja elevernas utveckling

till tvåspråkiga individer. Därför är det viktigt, betonar

motionärerna, att invandrareleverna även i framtiden har rätt

till hemspråksundervisning under hela sin tid i grundskolan.

Individens språkutveckling stannar inte vid 12--13 års ålder.

Regeringen motiverar inte heller besparingen utifrån behov av

rationell användning av resurser eller en nödvändighet att

genomföra organisatoriska eller pedagogiska förändringar.

Det påpekas i motion 1993/94:Sf636 (s) yrkande 10 att

invandrarelever i dag har rätt till undervisning i sitt

hemspråk i den omfattning som fordras för att täcka deras

behov. Behoven har inte minskat. Att ta bort

hemspråksundervisningen från högstadiet och gymnasiet samt

skära ned den på lägre skolstadier ger olyckliga pedagogiska

och sociala följder för invandrareleverna. Hemspråksläraren är

en länk mellan skolan och hemmet. Motionärerna anser att

propositionens förslag angående hemspråksundervisningen måste

ses över.

I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 16 avvisar motionärerna en

nedskärning av hemspråksundervisningen med 120 miljoner kronor.

Detta strider mot modern språkforskning som kan uppvisa ett

klart positivt samband mellan språkutveckling och

språkidentifikation i svenska och hög kompetens inom

hemspråket. Inget talar för att invandrareleverna uppnår aktiv

tvåspråkighet på just sju år. -- Samma motionärer utvecklar i

motion 1993/94:Sf616 yrkande 2 sin syn på modersmålets,

hemspråkets, betydelse. För barn i skolans lägre klasser

handlar modersmålsträningen om att lägga en språkgrund och att

få tillgång till sina etniska och kulturella rötter. För barn

och ungdomar på högstadiet och gymnasiet handlar det mer om att

skaffa sig en språkkompetens för arbete och vuxenliv.

Enligt motion 1993/94:Ub365 (nyd) välkomnar motionärerna i

och för sig regeringens förslag till besparingar och

restriktioner inom hemspråksundervisningen. Motionärerna anser

dock att den svenska uppläggningen av undervisningen i hemspråk

måste totalrevideras. Det finns enligt dem inga belägg för att

hemspråksundervisningen skapar tvåspråkiga medborgare.

Undervisningen hör inte hemma inom skolans ram och den får

under inga omständigheter inkräkta på det ordinarie skolarbetet

(yrkande 7). Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag

till sådana lagändringar att kommunerna fullständigt befrias

från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning

(yrkande 8). Dock räknar motionärerna inte de samiska och

finska språken som hemspråk, eftersom dessa språk är en del av

det svenska kulturarvet.

Utskottet vill erinra om att den av riksdagen nyligen

beslutade timplanen för grundskolan (bet. 1993/94:UbU1, rskr.

82) införs med början läsåret 1995/96. Det innebär att

hemspråksundervisning fr.o.m. nämnda läsår kommer att kunna ges

i stället för B-språk inom ramen för det utrymme som B-språket

har i timplanen. Hemspråksundervisning skall dessutom kunna ges

på tid för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad

profilering av skolan eller, som hittills, utanför

timplanebunden tid. Som nämnts i det föregående kan hemspråk i

gymnasieskolan läsas som individuellt val eller i stället för

språk 2 eller 3. Den av regeringen aviserade begränsningen till

sju år av rätten till undervisning i hemspråk kommer därmed

fortsättningsvis endast att få tillämpning i fråga om

undervisning utanför timplanen. Eleven kan således aktivt välja

ett alternativ inom timplanen för att få studera hemspråk under

längre tid än sju år. Utskottet kan inte ställa sig bakom

motionsyrkanden om slopande av hemspråksundervisningen i

skolan. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till

motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362,

1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3

och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 samt 1993/94:Sf636 yrkande 10.

Behovet av en ordentlig översyn av

hemspråksundervisningen understryks i motion 1993/94:Ub321

(fp). Motionären anser att det bör göras en samlad inventering

av svensk och utländsk forskning kring erfarenheter och

effekter av modersmåls/hemspråksundervisning för invandrarbarn.

I översynen bör belysas bl.a. frågor om olika pedagogiska

metoder, ålderns betydelse och kopplingen till undervisningen i

svenska, om hemspråksundervisningen skall avse kulturella

frågor eller enbart avse språket och hur undervisningen skall

organiseras och förläggas. Vidare bör undersökas hur lång tid

efter anländandet som invandrarelever behöver undervisning i

hemspråk samt i vad mån svenska eller hemspråk talas i elevens

hem. Detta underlag bör enligt motionären ligga till grund för

ett förslag om en mer flexibel och individanpassad uppläggning

av hemspråksundervisningen. Det är viktigt att såväl den

enskilde invandrareleven som samhället får utdelning på avsatt

skoltid och satsade medel.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen och senast i sitt

betänkande om ny läroplan för grundskolan, m.m. (bet.

1993/94:UbU1 s. 68) understrukit vikten av att

invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning

samt framhållit att det är en tillgång för vårt land om många

av dess invånare har en naturlig tvåspråkighet. Utskottet har

alltjämt denna uppfattning. I den debatt som förts om

hemspråksundervisningen på senare tid har ibland ifrågasatts om

denna leder fram till den eftersträvade aktiva tvåspråkigheten

hos eleverna. Utskottet anser därför, i likhet med motionären,

att det nu är angeläget att få en samlad översyn av

hemspråksundervisningen, som tar fram forskningsresultat och

erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning, bl.a. om

hemspråksundervisningens betydelse för svenskinlärningen. Den

kunskap som finns om resultaten av olika pedagogiska metoder

och modeller för att främja invandrarelevernas skolgång bör tas

till vara i den samlade översynen. Regeringen bör därefter

återkomma med en redovisning till riksdagen i frågan. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

1993/94:Ub321 som sin mening ge regeringen till känna.

2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan

Riksdagen gjorde våren 1992 (bet. 1991/92:UbU26, rskr. 311)

ett tillkännagivande till regeringen om att det borde vara

möjligt för elev i gymnasieskolan att, i stället för det tredje

året av ett nationellt program, välja en kompletteringskurs med

humanistisk-samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig-teknisk

eller merkantil inriktning i syfte att få behörighet för viss

högre utbildning. Innebörden av riksdagens beslut var att

regeringen skulle fastställa timplan och programmål för

kompletteringskurserna medan Skolverket skulle fastställa

kursplaner.

Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning att

nationellt beslutade kompletteringskurser i gymnasieskolan inte

behövs eftersom motsvarande kompetens kan inhämtas inom

specialutformade program. En elev kan välja ett specialutformat

program från början av gymnasietiden eller byta till ett sådant

program från ett nationellt program i princip när som helst

under gymnasietiden. Nationellt beslutade kompletteringskurser

är dessutom ett främmande inslag i den reformerade

gymnasieskolan där timplanen är en stadietimplan och där

uppdelningen mellan läsåren görs av kommunen och således

skiftar mellan olika kommuner. Regeringen finner därför

anledning föreslå att riksdagen, med ändring av sitt tidigare

tillkännagivande, godkänner vad regeringen nu har anfört.

Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens

förslag, anser att riksdagen bör godkänna detsamma.

3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning

Riksdagen gav under föregående riksmöte regeringen till känna

vad utbildningsutskottet anfört beträffande förutsättningar att

anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

(bet. 1992/93:UbU11, rskr. 274). Utskottet (s. 5) fann det

angeläget att regeringen för riksdagen redovisar dels vilka

utbildningar som -- -- -- kommer att omfattas av

regeringens föreskrifter om interkommunal ersättning inom

komvux, dels vilka av nuvarande påbyggnadsutbildningar som

i framtiden bör anordnas inom komvux och vilka som kommer att

förläggas till högskolan, dels ock vilka ytterligare

möjligheter kommunerna kan ges för att de skall kunna erbjuda

sina ungdomar en adekvat yrkesutbildning inom komvux med hänsyn

till såväl arbetsmarknadsmässiga som individuella behov.

Genom ett bemyndigande i samma riksdagsbeslut som det nyss

citerade får regeringen sedan den 1 juli 1993 meddela

föreskrifter om skyldighet för hemkommunerna att betala

ersättning till den anordnande kommunen för sådan gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux som är av

riksintresse och endast finns på ett begränsat antal platser i

landet (11 kap. 24 § skollagen).

I propositionen tar regeringen upp de frågor som ställdes i

riksdagsskrivelsen.

Därvid redovisas att regeringen utnyttjat bemyndigandet att

föreskriva skyldighet att betala interkommunal ersättning i

fråga om teknikerutbildning. Regeringen planerar inte för

närvarande att föreskriva sådan skyldighet för ytterligare

utbildningar.

Det meddelas att Skolverket på regeringens uppdrag under

hösten 1993 har gjort en genomgång av hittillsvarande

specialkurser i gymnasieskolan, till vilka intagning får ske

sista gången under läsåret 1994/95, och de särskilda

yrkesinriktade kurser som övergångsvis får tillämpas i komvux.

Skolverket har delat in kurserna i fyra olika kategorier. Det

största antalet kurser skall avvecklas, därför att innehållet i

dem återfinns inom ramen för nationella program; de kan därmed

anordnas i både gymnasieskolan och komvux. Andra kurser har

övergått till eller bör övergå till högskoleutbildning. Vissa

kurser bygger på slutförd utbildning i gymnasieskolan och kan

finnas kvar inom ramen för påbyggnadsutbildning i komvux. Ett

mindre antal kurser som inte förutsätter slutförd

gymnasieutbildning men som har speciella krav på ålder eller

yrkeserfarenhet och riktar sig till vuxna bör också de finnas

kvar inom komvux.

Beredningen av dessa frågor fortsätter i

Utbildningsdepartementet och Skolverket, anförs det i

propositionen. Avsikten är att nya eller aktualiserade

kursplaner för påbyggnadsutbildningar inom komvux skall

föreligga i god tid före läsåret 1995/96.

När det gäller kommunernas möjligheter att erbjuda

yrkesutbildningar för sina ungdomar konstaterar regeringen att

alla ungdomar upp till 20 år har rätt till en gymnasial

utbildning, däremot inte till flera. Någon absolut rätt till

gymnasial utbildning eller påbyggnadsutbildning finns inte för

vuxna. Enligt skollagen (11 kap. 17 §) skall dock kommunerna

erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, och

de skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot

efterfrågan. Regeringen anför att efterfrågan på denna

utbildning nu är större än tillgången, vilket framgått av

Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993. Särskilda

utbildningsåtgärder mot arbetslösheten bör enligt regeringen

fortsätta nästa år.

I flera motioner aktualiseras frågor rörande gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt möjligheten till

interkommunal ersättning för dessa utbildningar.

Enligt motion 1993/94:Ub304 (c) sätts principen om likvärdig

utbildning ur spel, då antagningen till en utbildning enligt

nuvarande bestämmelser inte avgörs på grundval av de sökandes

meriter utan är beroende på hemkommunens betalningsvilja och

egna urvalskriterier. I motionen ges exempel på att det kan

vara svårt att få hemkommunen att ställa upp för ungdomar som

vill gå en gymnasial vuxenutbildning inom komvux på

omvårdnadsprogrammet eller utbilda sig inom jordbruks-,

skogsbruks- och trädgårdsområdet. Inte heller utbildning vid

lanthushållsskolor vill flertalet kommuner bekosta, hävdar

motionärerna. Det bör enligt motionärerna klart framgå vem som

har betalningsansvaret för de utbildningar för vilka kommunen

ej är huvudman. Regeringen bör agera i denna fråga, anser de.

-- Även i motion 1993/94:Ub340 (c) framhålls att kommunerna gör

olika bedömningar när ungdomar söker sig till utbildningar vid

lanthushållsskolorna. En del kommuner bekostar deras

utbildning, medan andra kommuner nekar eleverna denna hjälp.

Motionären anser att situationen är otillfredsställande.

Riksdagen bör uttala sitt stöd för att lanthushållsskolor skall

omfattas av regeringens föreskrifter om interkommunal

ersättning.

Det är enligt motion 1993/94:Ub301 (s) viktigt att undanröja

hindren för en aktiv rekrytering av elever till

glasutbildningen i Orrefors och Kosta. Vissa sökande till den

tvååriga utbildningen har redan en gymnasieutbildning och nekas

då ersättning av hemkommunen.

I motion 1993/94:Ub330 (s) pläderas för att Simrishamns

kommun och fiskenäringen skall få behålla den ettåriga

fiskeutbildningen vid gymnasieskolan i Simrishamn. Utan ett

sådant beslut kan inte andra kommuner åläggas att medge sina

ungdomar att studera vid denna utbildning, och de är därmed ej

heller skyldiga att till Simrishamns kommun utbetala

interkommunal ersättning.

Enligt motion 1993/94:Ub357 (kds) bör en eventuell ny

påbyggnadsutbildning inom naturbruk förläggas till

naturbruksgymnasiet i Östergötland. Utbildningen bör vara

generell för hela naturbruksområdet men med yrkesspecifika

kurser. Den kunskapsnivå som krävs ligger klart över

gymnasieskolans men lägre än högskolenivå, anför motionären.

Utskottet vill först erinra om bestämmelsen i 11 kap. 20 §

skollagen. Där stadgas att kommuner och landsting är skyldiga

att till sin gymnasiala vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning ta emot en behörig sökande från en annan

kommun, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna

för elevens utbildning. Samma skyldighet att ta emot behörig

sökande föreligger om det är fråga om sådan utbildning för

vilken regeringen enligt 11 kap. 24 § skollagen har meddelat

föreskrifter om interkommunal ersättning, dvs. för närvarande

endast ettårig teknikerutbildning.

Som framgått i inledningen till detta avsnitt har utskottet

tidigare haft att behandla de i motionerna påvisade problemen

med att rekrytera till gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning, när hemkommunen är ovillig att betala

ersättning till den anordnande kommunen. Enligt utskottets

mening är det angeläget att problemen snarast får en lösning,

inte bara i de presumtiva elevernas intresse utan också för att

förhindra att utbildningar av riksintresse försvinner av

ekonomiska skäl.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen (s. 4)

framhåller att det i gränssnittet mellan gymnasieskolan och den

högre utbildningen finns ett antal utbildningsvägar som inte

fullt går att hänföra till vare sig gymnasieutbildningar eller

högre utbildningar. Hit hör några av de s.k.

påbyggnadsutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen,

utbildningen vid vissa kompletterande gymnasieskolor samt vissa

eftergymnasiala utbildningar. I flera fall, påpekar regeringen,

rör det sig om renodlade yrkesutbildningar som har hög kvalitet

och stort existensberättigande men som får svårt att utvecklas

just genom att de i kurslängd, förkunskapskrav, elevernas ålder

eller elevgruppens sammansättning inte motsvarar den typiska

gymnasieskolan eller den högre utbildningen. På sikt är det

viktigt, anför regeringen, att det skapas utrymme för en

mellannivå mellan den treåriga gymnasieskolan och den rena

universitetsutbildningen. Enligt propositionen bereds dessa

frågor nu inom Utbildningsdepartementet.

Utskottet förutsätter att regeringen, mot bakgrund av vad som

anförts i propositionen, snarast återkommer i frågan. I

avvaktan härpå anser utskottet att motionerna 1993/94:Ub301,

1993/94:Ub304, 1993/94:Ub330, 1993/94:Ub340 och 1993/94:Ub357

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås.

Utbildningen vid Musikkonservatoriet i Falun behandlas i

motion 1993/94:Ub317 (s). Denna utbildning, en tvåårig

specialkurs i musik, är riksrekryterande och vänder sig till

ungdomar från 16 år som därefter vill söka vidare till högre

musikutbildning eller direkt gå ut i arbetslivet som

yrkesmusiker. Landstinget i Dalarna är huvudman för

utbildningen. Motionärerna begär nu att riksdagen skall uttala

sig för att ett treårigt individuellt musikprogram med

riksrekrytering får inrättas vid Musikkonservatoriet och att

utbildningen fortfarande får bedrivas med landstinget som

huvudman (yrkandena 1 och 2). Förutsättningarna att bedriva

högskoleförberedande utbildning i musik för elever med

gymnasieutbildning bör snarast utredas (yrkande 3).

Utskottet vill när det gäller den gymnasiala

yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun hänvisa till att

denna utbildning har en särställning så till vida att den sedan

1991 års gymnasiereform (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr.

356) omfattas av en särskild övergångsbestämmelse (punkt 20)

till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100). Av

denna punkt framgår att ett landsting, som vid ikraftträdandet

inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra

områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får

fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992,

förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela

landet och förblir det. I utbildningsutskottets betänkande (s.

51) nämndes den yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun

som exempel på sådan utbildning som avsågs.

Regeringen har i propositionen tagit upp frågan om

musikutbildningen i Falun i ett särskilt avsnitt, rubricerat

Viss utbildning i landstingsregi. Enligt regeringens mening får

det anses vara klart genom formuleringen av

övergångsbestämmelsen att det är möjligheten för landstingen

att fortsätta med utbildning på områdena i fråga som är det

centrala, inte den organisatoriska formen eller den exakta

utformningen av resp. utbildning.

Utskottet har erfarit att regeringen avser att besluta att

ett treårigt specialutformat program skall få anordnas av

Kopparbergs läns landsting i stället för den nuvarande

specialkursen i musik. En förutsättning är dock att

utbildningen liksom hittills är riksrekryterande. Därmed får

motionen anses vara i huvudsak tillgodosedd. Frågan om vilka

påbyggnadsutbildningar som bör förekomma inom komvux bereds för

närvarande i Utbildningsdepartementet och Skolverket.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1993/94:Ub317.

4. Statens skolverk

Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det

offentliga skolväsendet, med undantag av de statliga

specialskolorna vilka lyder under Statens institut för

handikappfrågor i skolan. I fråga om annan utbildning under

högskolenivå har Skolverket de uppgifter som följer av

författningar eller särskilda bestämmelser.

Skolverkets uppgifter och organisation framgår av

förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk.

Enligt denna åligger det verket att särskilt följa upp och

utvärdera skolan, lägga fram förslag till utveckling av skolan

och medverka till sådan utveckling. Skolverket skall även ha

tillsyn över skolan.

Enligt motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 30 bör riksdagen hos

regeringen begära att Skolverket får i uppdrag att utvärdera

hur skolan uppfyller kravet på likvärdig utbildning.

Motionärerna anför att de snabba förändringarna av skolans

styrsystem i kombination med kraftiga besparingar på skolans

område och framför allt förändrade principer för

resursfördelningen har väckt farhågor hos många att skolan inte

längre kan garantera likvärdigheten. Arbetet bör ske utan

dröjsmål så att eventuella nödvändiga åtgärder kan vidtas för

att undvika att dagens elever drabbas av en ojämn kvalitet i

utbildningen.

Utskottet anser att frågan om att garantera den i skollagen

fastlagda rätten till likvärdig utbildning är en viktig

utvärderingsuppgift för Skolverket. Utskottet noterar att

Skolverket i sin Verksamhetsplan för budgetåret 1993/94 inom

huvudprogrammet för utvärdering anger att verket innevarande

budgetår inleder ett arbete med kunskapsöversikter,

metodöversikter och metodutveckling som belyser begreppet

"likvärdig utbildning". Enligt Skolverket behöver ett betydande

arbete läggas ned för att fastställa vilka kriterier/variabler

som skall beaktas vid bedömningen av en likvärdig skola och hur

dessa kriterier skall hanteras för att man på sikt skall kunna

fastställa acceptabla nivåer. Inom projektet skall även

planering av kommande utvärderingsprojekt ske. Ett förslag till

utvärderingsprojekt bör enligt verket kunna presenteras till

verksamhetsplanen för 1994/95.

Utskottet bedömer att syftet med motion 1993/94:Ub905 yrkande

30 därmed är tillgodosett. Riksdagen bör alltså avslå

motionsyrkandet.

Det finns enligt motion 1993/94:Ub331 (kds) starka skäl att

utöka Skolverkets tillsynsansvar när det gäller det

kommunala skolväsendet. Tillsynen bör vara regelbunden och

utövas genom skolbesök av handläggare inom Skolverkets

fältorganisation, i fortsättningen kallade skolinspektörer. Vid

dessa besök bör tillses att skolornas verksamhet sker i

enlighet med uppställda mål och med iakttagande av gällande

lagar och förordningar. Motionärerna menar att en sådan

utvidgad tillsyn kan förväntas få flera positiva effekter,

bl.a. kan erfarenheterna från skolbesöken nyttiggöras i

Skolverkets utvecklingsarbete.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I instruktionen för Skolverket stadgas att fältorganisationen

skall avpassas efter vad som är ändamålsenligt med hänsyn till

elevernas fördelning i landet.

Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1994/95--1996/97, Verksamhet och inriktning, angett

i fråga om organisationen av fältverksamheten att denna bygger

på uppfattningen att kännedom om de enskilda kommunernas

skolväsende är nödvändig för att utveckla en kvalitativt god

nationell bild av svensk skola och för att dialogen med

huvudmännen skall bidra till skolans utveckling. Landet har

sålunda indelats i ett 90-tal arbetsområden, normalt bestående

av 3--4 kommuner, där tjänstemännen (undervisningsråden) är

stationerade. För verkets ledning av fältorganisationen är

denna indelad i åtta regioner med en chef för varje region.

Enligt vad utskottet erfarit har Skolverket nyligen startat

ett projekt för att vidareutveckla fältorganisationens sätt att

arbeta med uppföljning, utvärdering och tillsyn. Projektet

syftar också till att skapa en organisation som bättre svarar

mot de framtida krav som ställs på Skolverket i en mål- och

resultatstyrd verksamhet. En första etapp i förändringsarbetet

planeras kunna genomföras redan under 1994.

Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att tillsynen

av skolan är föremål för granskning hos Riksdagens revisorer.

Granskningen tar bl.a. sikte på att närmare undersöka hur

tillsynen går till i praktiken samt vilka förutsättningar och

resurser som finns för tillsyn. Revisorerna beräknas kunna ta

slutlig ställning i granskningsärendet om tillsynen av skolan

under våren 1994.

Med hänvisning till pågående utredningsarbete anser utskottet

att motion 1993/94:Ub331 inte bör föranleda någon riksdagens

åtgärd utan avslås.

Enligt motion 1993/94:Ub344 (kds) bör regeringen ge

Skolverket i uppdrag att tillsätta en styrgrupp som

utarbetar rekommendationer till åtgärdsprogram mot mobbning

(yrkande 1). Denna styrgrupp bör även ha till uppgift att verka

för att åtgärdsprogrammen förs ut till skolorna och där

efterlevs (yrkande 2).

Utskottet påminner om att riksdagen, som motionärerna också

relaterar, i december 1993 (prop. 1992/93:220, bet.

1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82) antog en lag om ändring i

skollagen som innebar att det i skollagen infördes en

bestämmelse att den som verkar inom skolan skall "bemöda sig om

att hindra varje försök från elever att utsätta andra för

kränkande behandling". I detta sammanhang redovisade utskottet

(s. 71) Skolverkets arbete med att ta fram modeller för

åtgärdsprogram mot mobbning, ett projekt som beräknas kunna

avslutas i maj 1994. Avsikten är att resultatet därefter skall

föras ut till skolorna. Enligt utskottets mening ligger det

inom ramen för Skolverkets tillsynsverksamhet att följa bl.a.

hur bestämmelserna i skollagen efterlevs. Utskottet anser att

motion 1993/94:Ub344 därmed är tillgodosedd och avstyrker

densamma.

I motion 1993/94:Ub303 (s) framförs förslag om

internationalisering av yrkesinriktad gymnasieutbildning.

Motionärerna redovisar ett sådant projekt vid Alléskolan i

Hallsbergs kommun, till vilket Skolverket bidrar med huvuddelen

av kostnaderna. Skolan erbjuder sina elever på bygg-, el-,

fordons- och industrilinjerna internationell utbildning.

Verksamheten skall pågå t.o.m. den 31 augusti 1994 och därefter

utvärderas. Det anförs i motionen att erfarenheterna av den

hittills genomförda utbildningen är omvittnat mycket positiva.

Motionärerna anser att Utbildningsdepartementet snarast bör få

regeringens uppdrag att tillsammans med Skolverket fastställa

en plan för att upprätta en organisation, som kan svara mot

gymnasieskolornas förväntade behov av att få information om och

kontakter med utländska skolor och företag. I uppdraget bör

vidare ingå att Alléskolan i Hallsberg ges stöd att

vidareutveckla den internationella yrkesinriktade

gymnasieutbildningen.

Utskottet erinrar om att i ett utredningsbetänkande som lades

fram i oktober 1993, Ds 1993:76, Utlandsstudier och

internationella kontakter, föreslogs det att Skolverket skulle

få ansvaret för den funktion till stöd för skolor och deras

huvudmän när det gäller internationella kontakter vilken skall

inrättas enligt riksdagens beslut om skolans

internationalisering (prop. 1992/93:158, bet. UbU12, rskr.

329).

Vidare har Skolverket i sin fördjupade anslagsframställning,

Verksamhet och inriktning, anfört att verket kommer att

samarbeta med skolhuvudmännen och i första hand stödja lokala

initiativ när det gäller kommuners och skolors internationella

kontakter och strävan att internationalisera sin undervisning.

Bl.a. nämns projekt som det vid Alléskolan i Hallsberg.

Till Skolverkets anslag har i propositionen -- från anslaget

Stöd för utveckling av skolväsendet -- överförts 2 miljoner

kronor för att bl.a. finansiera råd och stöd till skolor och

huvudmän när det gäller internationella kontakter.

Utskottet har inhämtat att det, med anledning av det ovan

redovisade utredningsförslaget, pågår överväganden inom

Skolverket om hur en stödfunktion kan organiseras. Utskottet

förutsätter att Skolverket i dessa överväganden använder sig av

den kunskap och de erfarenheter som hittills vunnits i

skolhuvudmäns och skolors arbete med internationalisering av

utbildningar. Särskilt bör i detta sammanhang beaktas

internationaliseringen av yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen

bör avslå motion 1993/94:Ub303.

När det gäller anslaget föreslår regeringen ett ramanslag

till Skolverket för nästa budgetår på 242 922 000 kr. Enligt

regeringens bedömning är planeringsramar för en treårsperiod

endast meningsfulla om de omfattar samtliga anslag som

finansierar Skolverkets verksamhet, vilket inte nu kan

åstadkommas.

Utskottet, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen under anslaget, anser att riksdagen bör

anvisa det begärda anslagsbeloppet.

5. Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge

hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången

för elever med funktionshinder samt ge dessa elever stöd i

skolarbetet. SIH skall ge samma hjälp och stöd till fristående

skolor som står under statlig tillsyn. Vidare skall SIH

utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade,

rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda

elever samt informera om lämpliga läromedel som finns på

marknaden. SIH är central förvaltningsmyndighet för

specialskolorna.

SIH:s uppgifter och organisation framgår av förordningen

(1991:1081) med instruktion för Statens institut för

handikappfrågor i skolan.

Inom SIH finns en fältorganisation med 23 konsulentkontor för

specialpedagogisk stödverksamhet. SIH har konsulenter för

elever med rörelsehinder, barn med synskada, elever med

synskada, synskadade eller hörselskadade/döva elever med

utvecklingsstörning samt dövblinda vuxna. När det gäller

pedagogiskt stöd till elever med hörselskada ges sådant stöd i

första hand av landstingens hörselvårdskonsulenter enligt

särskilda avtal, som SIH fr.o.m. innevarande läsår tecknar med

berörda landsting.

I motion 1993/94:Ub339 (c) påtalas att SIH:s nuvarande

konsulentorganisation ger betydligt mindre utrymme åt

flerhandikappade elever i särskolan än åt övriga grupper av

funktionshindrade elever. Detta utgör enligt motionärerna en

skriande orättvisa. De anser att det inte finns några

standardlösningar på dessa elevers problem. Hur en

konsulentorganisation för dem skall vara uppbyggd och hur den

skall administreras och bekostas kan enligt motionärerna

diskuteras, men det måste rimligen vara ett statligt ansvar att

medverka till en ordning som garanterar de aktuella elevernas

möjlighet till en maximal utveckling utifrån sina

förutsättningar. En utredning bör därför göras beträffande

flerhandikappade elevers stödbehov inom särskolan, och

regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag

till hur ansvaret bör fördelas mellan staten och

skolhuvudmännen.

Utskottet har behandlat frågan om konsulenter för

flerhandikappade elever i särskolan i samband med propositionen

om särskolans kommunalisering (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och

28) och i samband med motioner som väcktes vid föregående

riksmöte (bet. 1992/93:UbU9). I Särskoleutredningens betänkande

(SOU 1991:30) föreslogs att de statliga medel som landstingen

använt för konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan

skulle överföras till SIH. Föredragande statsrådet tog i

propositionen om särskolans kommunalisering avstånd från den

lösningen. Hon ansåg det bättre att kommunerna låter

välutbildade lärare med goda kunskaper om de olika handikappen

kombinera sin läraranställning med konsulentverksamhet, liksom

landstingen hade gjort när de hade huvudmannaskapet.

I sin fördjupade anslagsframställning hösten 1993 föreslog

SIH att 20,3 miljoner kronor skulle överföras till SIH:s anslag

från det statliga utjämningsbidraget till kommunerna för att

finansiera överförande till SIH av det antal konsulenttjänster

för flerhandikappade elever i särskolan som tidigare funnits

inom landstingen. Regeringen har i propositionen inte fört fram

det förslaget, men däremot föreslagit en förstärkning av den

specialpedagogiska stödorganisationen vid SIH med 6,6 miljoner

kronor.

Utskottet anser det mycket viktigt att de flerhandikappade

elevernas situation inte försämras i samband med att kommunerna

övertar huvudmannaskapet för särskolan. Utskottet anförde redan

vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU9 s. 5) att detta kan

behöva uppmärksammas inom ramen för Skolverkets uppföljning och

utvärdering. Skolverket planerar för närvarande sin

utvärderingsverksamhet för nästa budgetår. Innebörden av

huvudmannaskapet förändras inte av att det övergår från

landstingen till kommunerna. Utskottet delar den uppfattning

som regeringen uttrycker i propositionen, att SIH skall utgöra

ett komplement till och inte en ersättning för det stöd som

skolhuvudmannen skall erbjuda. En överföring av medel från det

statliga utjämningsbidraget till kommunerna till SIH:s anslag

bör därför inte ske. Den anslagsökning som regeringen föreslår

ger utrymme för SIH att förstärka sina insatser bl.a. för de

flerhandikappade eleverna i särskolan. Ansvaret för att fördela

det stöd SIH kan ge mellan olika grupper av elever vilar på

SIH, som alltså fortlöpande bör överväga behovet av

omprioriteringar.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub339.

Två motioner tar upp frågan om stöd för elever med

medicinska handikapp. I motion 1993/94:Ub328 (s) anförs att

det är ett angeläget krav att SIH får konsulenter för elever

med medicinska handikapp (yrkande 3). Skolhälsovården -- till

vilken regeringen och riksdagen tidigare hänvisat när samma

fråga behandlats -- ser enligt motionärerna endast till en del

av elevernas behov. En övergripande insats från staten krävs

för att ge dessa elever en bra skolgång, enligt motion

1993/94:Ub334 (fp). Motionären anför att kommunala

skolmyndigheter ibland saknar förståelse för aktuella problem

och genom nedprioritering av miljöåtgärder skapar stora risker

för livslångt lidande för eleverna.

Utskottet hänvisar till vad som anförts i denna fråga vid de

två senaste riksmötena (prop. 1991/92:100, bet. UbU9, bet.

1992/93:UbU9), då utskottet strukit under nödvändigheten av att

undervisningen och den övriga verksamheten i skolan anpassas

till elevernas behov. Att det i utbildningen skall tas hänsyn

till elever med särskilda behov föreskrivs i skollagen

(1985:1100, 1 kap. 2 §). Detta ger kommunerna som huvudmän för

skolan ett stort ansvar, bl.a. när det gäller elever med

medicinska handikapp. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna 1993/94:Ub328 yrkande 3 och 1993/94:Ub334.

All SIH:s verksamhet bör enligt motion 1993/94:Ub358 (s)

flyttas till Härnösand för att kunna bli så effektiv som

möjligt. Motionärerna pekar särskilt på ekonomienheten samt på

SIH Läromedel i Solna. I Härnösand finns bl.a. Mitthögskolan

och Kristinaskolan (specialskola för döva och hörselskadade),

som skulle kunna utgöra samarbetspartners för SIH, anser

motionärerna.

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen uttalar

att ekonomienheten bör flyttas till Härnösand, något som enligt

regeringen ligger i linje med riksdagens beslut om SIH:s

lokalisering (prop. 1990/91:150, bet. UbU21, rskr. 389). När

SIH inrättades och beslut fattades om dess lokalisering till

Härnösand stod det klart att de f.d. rikscentralerna för

pedagogiska hjälpmedel skulle inordnas i SIH. Dessa var belägna

i Göteborg, Solna, Umeå och Örebro och avsågs inte bli flyttade

till Härnösand. Utskottet anser inte att riksdagen har

anledning att ta något initiativ för att ändra på detta, varför

utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub358.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp för budgetåret

1994/95 på 106 966 000 kr. Regeringen betonar att SIH:s

arbete med att utveckla produktivitets- och effektivitetsmått

för verksamhetsgrenarna bör prioriteras och avrapporteras till

regeringen. Därför är regeringen inte beredd att förorda en

flerårig planeringsram för SIH.

I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 13 föreslås att riksdagen

anvisar 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit

till stöd för handikappade elever. Motionärerna anser att

elevernas behov inte på något sätt är tillgodosedda i dag.

Utskottet har i det föregående redovisat att regeringens

förslag innebär en utökning av den specialpedagogiska

stödorganisationen vid SIH. Utskottet föreslår att riksdagen

med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Ub310 yrkande 13 till Statens institut för

handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 106 966 000 kr.

6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

Ur anslaget A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med handikapp betalas dels bidrag enligt

förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa

läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt

information om läromedel för elever med funktionshinder. Från

anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever

med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH.

Vid föregående riksmöte uppmärksammade utskottet att

riksdagen inte tagit ställning till principerna för

fördelningen av kostnadsansvaret för handikappade elevers

läromedel mellan staten å ena sidan och elevernas hemkommuner å

den andra sidan. I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100

bil. 10, bet. UbU10, rskr. 145) lade den dåvarande regeringen

fram ett förslag i denna fråga, som utskottet inte kunde

tillstyrka, bl.a. därför att kostnadskonsekvenserna för

kommunerna inte var belysta. Riksdagen begärde därför att

regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag i

frågan. Så hade emellertid ännu inte skett, när utskottet förra

året erinrade om saken. I budgetpropositionen redovisar nu

regeringen sin uppfattning.

Enligt regeringens mening bör staten även fortsättningsvis

stå för hela utvecklingskostnaden för läromedel för elever

med funktionshinder, men stat och kommun bör dela på

framställningskostnaderna. Därigenom ökar kostnaderna för

kommunerna och intäkterna för SIH, men inte i lika stor

omfattning som skulle bli följden om SIH skulle ta ut full

kostnadstäckning för framställningskostnaderna. Med den

fördelning som regeringen förordar kommer

genomsnittskostnaderna, utslaget per elev vid olika stadier och

skolformer, att ligga i nivå med läromedelskostnaderna för icke

funktionshindrade elever i den ordinarie undervisningen.

Regeringen avser att meddela föreskrifter om detta.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 17 712 000 kr.

I beloppet ingår en förstärkning med 3,5 miljoner kronor.

Regeringen ansluter sig inte till SIH:s förslag om att inrätta

ett särskilt förslagsanslag för produktion av tal- och

punktskriftsböcker för synskadade, men delar institutets

uppfattning att det är angeläget att denna elevgrupps tillgång

till läromedel förbättras. När det gäller talböcker för

dyslektiker föreslår regeringen en resursförstärkning under

anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, till vilket

utskottet återkommer i det följande. Regeringen understryker

emellertid att SIH bör tillhandahålla tillgängliga talböcker

och andra läromedel som bedöms som lämpliga läromedel för

dyslektiker.

I motion 1993/94:Ub359 (s) framhålls att de 3,5 miljoner

kronor som föreslås bli tillförda anslaget inte bör användas

enbart för läromedel för synskadade. Motionärerna anser att det

också brådskar med resurser till de döva och hörselskadade

eleverna som behöver läromedel på teckenspråk.

Utskottet anser att SIH är det organ i samhället som har de

bästa förutsättningarna att bedöma läromedelsbehoven för olika

grupper av elever med funktionshinder och göra avvägningar

mellan dessa. Utskottet utgår från att SIH kommer att få

ansvaret för att använda det samlade anslaget på det sätt som

institutet finner lämpligast. Riksdagen bör enligt utskottets

mening inte göra något uttalade om hur medels-ökningen skall

användas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motion 1993/94:Ub359 till Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr.

7. Stöd för utveckling av skolväsendet

Huvuddelen av förevarande anslag bekostar sådana centrala

insatser för utvecklingen av skolan, inklusive bl.a.

produktionsstöd till läromedel, som Skolverket bestämmer. Från

anslaget utgår också vissa specialdestinerade medel för

utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever, bidrag till

kostnader för teknikkurser för flickor samt för insatser för

skolans internationalisering. Utöver detta lämnas bidrag till

vissa organisationer samt till utvecklingsarbete om

datoranvändning.

Ett utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter

eller dyslexi efterfrågas i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande

2. Det är viktigt, framhåller motionärerna, att skolan

samarbetar med föräldrarna så att varje barn får en fungerande

läskunskap och utvecklar läslust. Motionärerna hävdar att

forskning har visat att de flesta dyslektiker kan lära sig läsa

och skriva om rätt slags träning sätts in tidigt. Lärarna måste

därför få de instrument de behöver för att på ett

professionellt sätt kunna ge elever med läs- och

skrivsvårigheter den hjälp och stimulans som de behöver.

Individuella träningsprogram bör utvecklas med hjälp av

specialutbildad personal.

Regeringen anger under anslaget att Skolverket, som redan

bedriver utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter, bör

ansvara för en försöksverksamhet för att underlätta utgivningen

av läromedel som både är tryckta och intalade på band. En

utökning av anslaget med 3 miljoner kronor föreslås för

ändamålet.

Utskottet vill betona att utskottet ser det som angeläget att

utvecklingsinsatser görs kring dyslexi och att metoder och

stödmaterial för läsinlärning förs ut i skolorna för att

garantera elever med läs- och skrivsvårigheter deras rätt till

en likvärdig utbildning. Utskottet har visat vilken vikt

utskottet lägger vid dessa frågor genom att anordna en öppen

utfrågning om dyslexi, som hölls den 8 februari 1994.

I sammanhanget bör enligt utskottet framhållas att Skolverket

anslagit medel till sex läspedagogiska centra som skall ge råd

och stöd till skolor i frågor som rör läs- och

skrivsvårigheter. Avsikten är att centra skall utveckla och

pröva pedagogiska program, pedagogisk diagnostik, pedagogiska

hjälpmedel och träningsmaterial för elever med läs- och

skrivsvårigheter. De skall också medverka i utveckling av

nationella fortbildningsprogram för skolpersonal. Projektet

startade den 1 juli 1993 och pågår till den 1 juli 1996.

Ytterligare resurser föreslås nu, som nämnts, av regeringen för

utgivning av talböcker för dyslektiker.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att behandla

frågor rörande stöd till elever med svårigheter i den

nationella utvecklingsplan för skolan som regeringen kommer att

presentera för riksdagen under våren 1994. Med hänvisning till

det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med

anledning av motion 1993/94:Ub351 yrkande 2 inte behövs.

Motionsyrkandet bör alltså avslås.

Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen begärt, till

Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett

reservationsanslag på 76 728 000 kr för nästa budgetår.

8. Forskning inom skolväsendet

Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och

vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed.

Skolverket ansvarar för planering, samordning, utvärdering och

spridning av information om verksamheten.

Skolverket arbetar under perioden 1993/94--1995/96 med en

treårsbudget för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna

för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag

i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170,

bet. UbU15, rskr. 388).

Beträffande anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95

föreslår regeringen ett reservationsanslag på 26 134 000 kr,

vilket utskottet tillstyrker.

I motion 1993/94:Ub337 (s) tar motionärerna upp de brister i

fråga om problemlösning i grupp i ungdomsskolan som

påvisats i Skolverkets nationella utvärdering (yrkande 1).

Eleverna fick enligt denna stora svårigheter när de skulle ta

sig an en större uppgift och samarbeta i grupp. Andra

undersökningar, bl.a. Riksdagens revisorers granskning av

gymnasieskolan, visar att gymnasisterna har svårt för att

arbeta självständigt. Motionärerna anser därför att riksdagen

hos regeringen bör begära att Skolverket får i uppdrag att

starta ett omfattande och intensivt forsknings- och

utvecklingsarbete som avser problemlösning i grupp (yrkande 2).

Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört (prop. s. 35)

om att Skolverket bl.a. skall inrikta sitt arbete på sådana

insatser som kommer att föranledas av den nationella

utvecklingsplan för skolan som regeringen avser att under våren

1994 lägga fram för riksdagen. I utvecklingsplanen kommer

Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 att behandlas.

Utskottet utgår från att de områden där Skolverket har

konstaterat påtagliga brister i skolans verksamhet kommer att

bli föremål för intensifierade utvecklingsinsatser. Med det

anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion

1993/94:Ub337.

9. Fortbildning m.m.

Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning

samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som

Skolverket beslutar om. Från anslaget utgår vidare bidrag till

lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och

publikationer samt bekostas utbildning för lärare i

svenskundervisning för invandrare och lärarstipendier för

individuellt motiverad fortbildning. Medel från anslaget

utbetalas även till Sveriges Utbildningsradio AB för produktion

av utbildningsprogram för fortbildning.

Regeringen anför i propositionen att såväl externa

utvärderare, t.ex. OECD, som Skolverket i egna utvärderingar

har konstaterat att skolan i alltför liten omfattning arbetar

med pedagogisk utveckling, att traditionella arbetsformer

dominerar och att undervisningen inte förändrats särskilt

mycket på två och ett halvt decennium. De resurser som hittills

satsats på fortbildning har inte lett till önskvärd utveckling.

Det nya styrsystemet för skolan har inte medfört någon

förändring i statens sätt att använda sina resurser för

fortbildning, trots att detta borde vara ett effektivt medel i

styrningen mot nationella mål.

Enligt regeringen är det av stor vikt att fortbildningen

verkligen används som ett led i utvecklingen av skolan.

Utbildning av rektorer och andra skolledare samt av

fortbildningsansvariga m.fl. nyckelpersoner som kan påverka

skolans pedagogiska utveckling bör därför prioriteras. För att

förstärka ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning bör

ytterligare 15 miljoner kronor tillföras anslaget. Medlen bör

stå till regeringens disposition.

För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att till

Fortbildning m.m. anvisas ett reservationsanslag på

98 416 000 kr.

I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 29 begärs att riksdagen

uttalar sig för att frågor om elev- och föräldrainflytande

i skolan skall beredas tillräckligt utrymme i utbildning

och fortbildning av lärare och skolledare. Regeringen,

som föreslås få disponera medel för rektorsutbildning, bör

ansvara för att också denna utbildning innehåller moment som

syftar till att utveckla elev- och föräldrainflytandet.

Dessutom bör alla högskolor med lärarutbildningar uppmanas att

särskilt uppmärksamma demokratifrågor och frågor om utveckling

av kontakter mellan skolan och hemmen.

Utskottet vill påminna om att riksdagen nyligen i ett

tillkännagivande till regeringen (bet. 1993/94:UbU1 s. 35)

begärt en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers

och föräldrars inflytande i skolan. Härvid bör, anförde

utskottet, göras en kartläggning av existerande

samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett

institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och

de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens

lagstiftning. Utskottet angav att regeringen därefter bör

återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Enligt utskottets mening faller det sig naturligt att ett

förstärkt inflytande från elever och föräldrar i skolans

verksamhet också måste förankras och få genomslag hos

skolledare och lärare genom att dessa frågor tas upp i

utbildnings- och fortbildningssammanhang. Regeringens arbete

med att bereda frågan om förstärkt föräldra- och elevinflytande

bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motion 1993/94:Ub905

yrkande 29.

Ytterligare frågor rörande fortbildning av lärare och

skolledare tas upp i ett antal motioner.

Enligt motion 1993/94:N307 (s) yrkande 3 krävs omfattande

fortbildningsinsatser för lärare på högstadie- och gymnasienivå

för att de nya läroplanerna, och de värderingar som där är

uttryckta, skall få ett verkligt genomslag i skolan och i

samarbetet mellan skola och arbetsliv. -- Formerna för

kompetensutveckling bör ses över, anförs det i motion

1993/94:Ub348 (fp) yrkande 5. Fortbildningsresurserna i

kommunerna bör i högre grad än för närvarande användas till

pedagogisk förnyelse och utvecklingsarbete, till att ge kunskap

om utvärderingsmetoder och till utbildning i

informationsteknik.

Vikten av kompetensutveckling hos lärare och skolledning,

när det gäller såväl fördjupade ämneskunskaper som pedagogik

och arbetssätt, betonas i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 8.

Enligt motionärerna måste satsningar också ske på fortbildning

av lärare i fråga om olika former av läs- och skrivsvårigheter.

Även i motion 1993/94:Ub332 (m) framhålls att lärare, främst i

årskurserna 1--6, bör utbildas och fortbildas i frågor kring

dyslexi. Det som behövs är, enligt motionären, att en adekvat

sådan utbildning snabbt införs på lärarhögskolorna.

Skolpersonal, främst lärare, bör enligt motion 1993/94:Ub363

(c) fortbildas i handikappkunskap. En förbättrad sjukvård och

diagnostik har gjort det möjligt för fler funktionshindrade

barn att gå i den s.k. normalskolan, anför motionärerna. Detta

kräver ökad kunskap bl.a. om vilken inverkan funktionshindren

kan ha på skolsituationen.

I motion 1993/94:Ub329 (s) framhålls behovet av fortbildning

av lärare i invandrar- och flyktingfrågor. Många lärare har i

sin dagliga gärning att ta diskussioner med sina elever om

invandring, flyktingar, olika kulturer och rasism. Motionärerna

föreslår därför att fortbildning anordnas, exempelvis två dagar

per läsår, för att bredda lärares kunskaper och göra dem bättre

rustade att ta diskussionerna i dessa svåra frågor.

Fortbildning och praktik för hemspråkslärare efterfrågas i

motion 1993/94:Ub347 (fp). Detta bör leda till att dessa lärare

blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande

språk.

Utskottet vill erinra om att enligt skollagen (2 kap. 7 §)

skall varje kommun och landsting se till att fortbildning

anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Fr.o.m.

den 1 juli 1994 gäller även att de skall vinnlägga sig om en

planering av personalens fortbildning. Huvudansvaret för

fortbildningen ligger således på skolhuvudmännen. Under

förevarande anslag disponerar Skolverket medel för fortbildning

varigenom de statliga resurserna kan styras till områden som är

angelägna för nationen som helhet. Utskottet ser det som

positivt att, som anges i propositionen (s. 8), ett arbete med

frågor kring lärares och ledares kompetensutveckling i skolan

nu pågår i regeringskansliet. Särskilda medel beräknas också i

propositionen för arbetet med ledarskapsutveckling och

kompetensförsörjning. Därutöver delar utskottet regeringens

uppfattning att den statliga fortbildningsresursen under den

närmaste tiden till stor del kommer att behöva tas i anspråk

för att stödja genomförandet av nya läroplaner, kursplaner och

betygssystem.

Vidare vill utskottet med anledning av vissa motionsyrkanden

hänvisa till att Skolverket enligt sin fördjupade

anslagsframställning avsatt medel för utveckling och

genomförande av fortbildning för undervisning av elever med

läs- och skrivproblem, bl.a. till läspedagogiska centra.

Skolverket har också angett att verket, för att stödja arbetet

mot främlingsfientlighet och rasism, kommer att utveckla och

planera kortare lokalt anpassade fortbildningsinsatser i

samarbete med SIDA och högskolan.

När det gäller fortbildning av lärare i handikappkunskap

anförde utskottet i sitt betänkande 1993/94:UbU1 (s. 78) att

det ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om olika

former av handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar

skapas, framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas

också till de handikappade elevernas behov.

Behörighetsvillkoren för lärare är reglerade i skollagen (2

kap. 3--5 §§). Det åligger kommunerna att för

tillsvidareanställning som lärare nyttja personer som uppfyller

dessa krav. Det närmare innehållet i lärarutbildningar bestäms

av resp. universitet och högskola.

Enligt utskottets mening bör motionerna 1993/94:Ub329,

1993/94:Ub332, 1993/94:Ub347, 1993/94:Ub348 yrkande 5,

1993/94:Ub351 yrkande 8, 1993/94:Ub363 och 1993/94:N307

yrkande 3 med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.

Beträffande det av regeringen begärda anslagsbeloppet

tillstyrker utskottet att riksdagen till Fortbildning m.m.

anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr för nästa

budgetår.

10. Genomförande av skolreformer

För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen anslaget A 7.

Genomförande av skolreformer till 128 975 000 kr. Härvid

beräknas 55 miljoner kronor för bidrag enligt förordningen

(SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering

och information vid införandet av de nya programmen i

gymnasieskolan samt för ett motsvarande bidrag för

gymnasiesärskolan. För bidrag till utbildning av handledare vid

den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen beräknas

ca 20 miljoner kronor.

Resterande medel skall användas för fortsatta informations-

och fortbildningsinsatser vid införande av nya läroplaner och

nya betygssystem inom såväl det obligatoriska som det

frivilliga skolväsendet.

Enligt motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 28 bör regeringen, ur

de medel som föreslås stå till departementets förfogande för

information om och genomförande av den nya läroplanen, avsätta

resurser för att stimulera försöksverksamhet med fördjupat

elev- och föräldrainflytande i skolan. Motionärerna påpekar

att det i samband med informationen om och genomförandet av en

läroplan ges ett bra tillfälle att utveckla nya

samverkansformer. Den möjligheten bör tas till vara.

Utskottet har tidigare i detta betänkande anfört att

regeringens arbete med att, på riksdagens begäran, bereda

frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan

bör avvaktas. Förevarande motionsyrkande avstyrks med samma

motivering.

Utskottet har inte något att invända mot medelsberäkningen

under anslaget. Riksdagen bör således anvisa begärt

anslagsbelopp för budgetåret 1994/95.

11. Särskilda insatser på skolområdet

Från anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet betalas

kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till

särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av

regional art som kommunerna vidtar för elever med handikapp

eller andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan,

elever med flera handikapp i särskolan och elever i grundskolan

som får särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande.

Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till

Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för den

riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade

samt medel till Örebro kommun för den riksrekryterande

gymnasieutbildningen för döva och hörselskadade elever.

Anslagsposten för sistnämnda ändamål är förslagsvis betecknad.

Ur anslaget bekostas också statsbidrag till Södermanlands,

Västmanlands och Örebro läns landsting för viss

riksrekryterande utbildning för utvecklingsstörda elever

(Dammsdalsskolan, Salbohedsskolan och viss yrkesutbildning i

Örebro). Även denna anslagspost är förslagsvis betecknad.

I propositionen beräknas för budgetåret 1994/95 ett

anslagsbelopp på 230 170 000 kr. Medelsberäkningen utgår

från en viss ökning av antalet elever i gymnasieutbildningen

för svårt rörelsehindrade elever.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och

föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr.

12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet

Från anslaget utbetalas särskilt verksamhetsstöd till bl.a.

vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och till

vuxenutbildning som är av riksintresse, bidrag till kostnader

för gymnasiala utbildningar som övervägs att överföras till

annan utbildningsform samt bidrag till kostnader för

IB-utbildning, m.m.

I motion 1993/94:Ub904 (s) i denna del nämns

Rikssågverksskolan i Skoghall som en av flera viktiga

utbildningsenheter i Värmland, till vilka fortsatt statligt

stöd bör utgå.

Utskottet konstaterar att Hammarö kommun innevarande budgetår

erhållit bidrag, i form av särskilt verksamhetsstöd, för

utbildning i sågverksteknik. Utbildningen bedöms vara av

riksintresse. Också för nästa budgetår har medel till

utbildningen i Skoghall beräknats. Utskottet anser därmed att

motionen i denna del är tillgodosedd och bör avslås.

Hässleholms tekniska skola bör enligt motionerna

1993/94:Ub353 (m) och 1993/94:Ub305 (c) yrkande 2 erhålla

statsbidrag för riksrekryterande utbildning i likhet med vad

som gäller för Katrineholms tekniska skola. I den sistnämnda

motionen begärs också att Hässleholms tekniska skola skall få

förlänga påbyggnadsutbildningen med en termin (yrkande 1).

Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat att

regeringen enligt bemyndigande av riksdagen meddelat

föreskrifter om skyldighet för hemkommun att utge interkommunal

ersättning för ettårig teknikerutbildning (2 kap. 17 §

förordningen om kommunal vuxenutbildning). Denna möjlighet

fanns inte vid tidpunkten för beslutet om statsbidrag till

Katrineholms tekniska skola. Enligt förordningen om statsbidrag

till denna skola (SKOLFS 1991:52, ändrad och omtryckt 1993:12)

skall vid beräkningen av interkommunal ersättning för kostnader

för elevens utbildning hänsyn tas till utgående statsbidrag.

Utskottet anser inte att ett nytt riktat statsbidrag bör

införas till enskild kommunal skola. Enligt utskottets mening

föreligger inget hinder mot att teknikerutbildningen vid

Hässleholms tekniska skola byggs ut till tre terminer, eftersom

kommunerna har frihet att organisera sitt skolväsende.

Skyldigheten för elevs hemkommun att utge ersättning gäller

dock endast för två terminers teknikerutbildning. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

1993/94:Ub305 och 1993/94:Ub353.

Innevarande budgetår har från anslaget utbetalats särskilt

statsbidrag till kommuner och landsting för ett tredje

gymnasieår samt för extra platser inom den kommunala

vuxenutbildningen. Medel har därvid anvisats för 40 000

platser i gymnasieskolan och 33 000 i komvux.

Regeringen aviserar i ett inledande avsnitt i propositionen

(s. 15) att förslag kommer att läggas fram i

kompletteringspropositionen om extra resurser även under

budgetåret 1994/95 för utbildningsinsatser i bl.a.

gymnasieskolan och komvux. Som riktvärden för planeringen anges

26 100 platser i gymnasieskolan och 28 000 platser i komvux

och med utbildningscheck.

Enligt motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 9 bör riksdagen redan

nu besluta att tillföra medel för extrainsatser inom kommunal

vuxenutbildning motsvarande 40 000 platser under budgetåret

1994/95. Av dessa platser bör 25 000 avsättas för mer

teoretiskt inriktade studier och 15 000 för studier inom den

yrkesinriktade delen av komvux. Enligt yrkande 11 i motionen

bör riksdagen också besluta om att tillföra medel för

extrainsatser inom gymnasieskolan motsvarande 30 000

platser under budgetåret 1994/95. Samma förslag om ytterligare

70 000 platser för utbildning i gymnasieskolan och komvux

nästa budgetår framför motionärerna i motion 1993/94:N305 (s)

yrkande 10 i denna del. -- I motion 1993/94:Ub907 (s) yrkande 1

anförs om vuxenutbildningen i skogslänen att fler vuxna bör

beredas utbildning genom komvux och möjlighet att komplettera

sina gymnasiestudier.

Utskottet noterar att regeringen kommer med förslag om

utbildningsinsatser i kompletteringspropositionen. Enligt

utskottets mening bör regeringens underlag för beräkning av

ytterligare platser såväl i gymnasieskolan som i komvux

avvaktas. Motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11,

1993/94:Ub907 yrkande 1 samt 1993/94:N305 yrkande 10 i denna

del bör därför avslås av riksdagen.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 48 187 000 kr

till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet för budgetåret 1994/95.

Enligt motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 10 bör riksdagen

besluta att för budgetåret 1994/95 anvisa 560 miljoner kronor

för att bestrida kostnaderna för de platser inom komvux som

motionärerna föreslagit utöver dem som regeringen aviserat. I

motionen beräknas kostnaden för 40 000 platser inom komvux

till totalt 1 230 miljoner kronor. Riksdagen bör också enligt

yrkande 12 i motionen för nästa budgetår anvisa 117 miljoner

kronor för att täcka merkostnaden för de platser inom

gymnasieskolan som motionärerna föreslagit utöver dem som

regeringen aviserat. Medlen för förstärkning av komvux och

gymnasieskolan bör tillföras Skolverket genom förevarande

anslag och fördelas till kommunerna efter ansökan hos verket i

enlighet med de principer som gäller för innevarande budgetår

och med möjlighet till omfördelning mellan skolformerna om så

bedöms nödvändigt (yrkande 13).

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkanden om

att riksdagen nu skall besluta om ytterligare

utbildningsplatser inom såväl komvux som gymnasieskolan för

budgetåret 1994/95. I konsekvens härmed bör riksdagen med

bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Ub906 yrkandena 10, 12 och 13 under anslaget för nästa

budgetår anvisa ett förslagsanslag på 48 187 000 kr.

13. Sameskolor

Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge

samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt

motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan.

Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i

sameskolförordningen (1967:216) och i förordningen (SKOLFS

1991:23) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna.

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare,

Jokkmokk och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök.

Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs

vid grundskolan i Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna,

Krokoms, Storumans, Strömsunds och Åre kommuner. Elevantalet

vid sameskolorna uppgick läsåret 1992/93 till 115 och beräknas

i stort sett vara oförändrat 1994/95. I den integrerade

sameundervisningen deltog 124 elever läsåret 1992/93. Ett

ökat antal elever beräknas i denna undervisning kommande

budgetår. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är

förlagt till Jokkmokk. -- Från anslaget utgår även bidrag till

Samernas folkhögskola.

Försöksverksamheten med sameskola i Kiruna, som bedrivits

sedan läsåret 1985/86, upphör med utgången av läsåret 1993/94.

Sameskolstyrelsen anser att skolan bör inrättas permanent

fr.o.m. läsåret 1994/95.

Enligt 2 § sameskolförordningen bestämmer regeringen på vilka

orter det skall finnas sameskola. Den totala kostnadsramen för

sameskolorna beslutas av riksdagen. Regeringen anmäler under

anslaget sin avsikt att ändra sameskolförordningen så att

Sameskolstyrelsen får besluta på vilka orter sameskola skall

finnas. Dock får sådana beslut inte medföra ökade kostnader för

staten. Därefter kan Sameskolstyrelsen själv besluta om

inrättande av en sameskola i Kiruna.

Regeringens förslag i propositionen -- att en bestämmelse

skall införas i skollagen om skyldighet för hemkommunen att

betala ersättning till staten för elever i sameskolan -- har

utskottet tillstyrkt i sitt betänkande 1993/94:UbU6 om vissa

skollagsfrågor.

Regeringen beräknar under anslaget Sameskolor ett ramanslag

på 31 058 000 kr för nästa budgetår. Utskottet föreslår att

det begärda beloppet anvisas av riksdagen.

14. Specialskolor m.m.

Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge

barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller

talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad

utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning

som ges i grundskolan.

Regeringen utfärdade den 17 februari 1994 en ny läroplan,

gemensam för samtliga skolformer för skolpliktiga elever inom

det offentliga skolväsendet, således inkluderande specialskolan

(SKOLFS 1994:1). Den nya läroplanen träder i vissa delar i

kraft läsåret 1994/95 och i sin helhet läsåret 1995/96 för

årskurserna 1--7. Den skall vara helt genomförd i specialskolan

läsåret 1998/99. Verksamheten i specialskolan regleras i

skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen (1965:478)

samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för

Tomtebodaskolans resurscenter.

Synskadade elever med eller utan ytterligare funktionshinder

undervisas vid Ekeskolan i Örebro. För döva och hörselskadade

elever finns fem regionala specialskolor: Manillaskolan i

Stockholm, Östervångsskolan i Lund, Vänerskolan i Vänersborg,

Birgittaskolan i Örebro och Kristinaskolan i Härnösand. Dessa

skolor har även vissa s.k. externa klasser förlagda till

grundskolan. Döva eller hörselskadade elever som också är

utvecklingsstörda undervisas vid Åsbackaskolan i Gnesta. Vid

Hällsboskolan i Sigtuna undervisas talskadade barn, dvs.

normalbegåvade barn med grava språkstörningar, samt döva och

hörselskadade barn med beteendestörningar eller andra

komplikationer.

Det finns specialpedagogiska resurscentrer vid

Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan.

Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett

anslagsbelopp på 376 839 000 kr. Vid medelsberäkningen

har regeringen beaktat att de årliga hyreskostnaderna för

specialskolorna kommer att öka till följd av om- och

tillbyggnader, samt att det även uppstår utgifter för räntor

och amorteringar för investeringar i inredning och utrustning.

Vidare har anslaget räknats upp med 6 320 000 kr med hänsyn

till beräknat utökat elevantal.

Regeringen föreslår inte någon flerårig planeringsram för

specialskolorna, i avvaktan på att specialskolorna, med stöd av

SIH, utvecklar och avrapporterar resultatmått för verksamheten.

Utskottet har ingenting att erinra mot medelsberäkningen och

föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 376 839 000 kr.

Motion 1993/94:Ub306 (fp) tar upp möjligheterna till

utbildning för döva barn med autism. Motionären anför att

det råder oklarhet om specialskolans ansvar för denna grupp

elever, som omfattar ungefär åtta barn i Sverige. Dessa barn,

som kommunicerar på teckenspråk, saknar enligt motionären helt

möjligheter till vidare utbildning från 13 års ålder. De kräver

en annan typ av skola, boende och fritidsverksamhet än vad

dagens specialskolor kan erbjuda. Resurser måste tillkomma för

att försäkra detta fåtal barn möjligheter till utbildning och

träning att kommunicera med omvärlden. Motionären anser att det

behöver inrättas en specialskola för döva barn med autism och

vill att SIH får ansvar för en analys av ansvars- och

finansieringsfrågorna.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Med infantil autism menas enligt Nationalencyklopedin (del 2)

ett i regel kroniskt handikapptillstånd som ger symtom från de

första levnadsåren. Förmågan till socialt samspel är kraftigt

nedsatt, vilket medför avskärmning och oförmåga att leka med

jämnåriga. Språket är avvikande och språkförståelsen nedsatt.

Även beteendet är onormalt.

Autism faller under begreppet barndomspsykos. Autistiska barn

ingår sedan år 1986 i särskolans personkrets.

Av Åsbackaskolans fördjupade anslagsframställning framgår

följande. Åsbackaskolan har några elever med lättare autistiska

drag. Flertalet döva elever med autism finns emellertid i dag i

särskolan på resp. hemort, där man har samlat bl.a. boende,

undervisning, kontinuerlig kontakt med föräldrarna,

avlastningshem, kompetens om autism, regelbunden handledning

samt personal som eskorterar eleverna under resor till och från

hemmet och som känner eleverna och deras behov. På hemorten

finns en åretrunt-omsorg, något som Åsbackaskolan inte kan

erbjuda. Åsbackaskolan har däremot en teckenspråksmiljö, som är

en grundförutsättning för att döva barn skall utvecklas. Denna

miljö kan enligt skolans bedömning inte erbjudas döva barn med

autism utan att antingen verksamheten där drastiskt förändras

-- en halvering av elevantalet, som för närvarande är 40--45

elever, nämns -- eller att ökade resurser tillförs skolan.

Utskottet anser det angeläget att denna lilla, men mycket

utsatta, grupp av elever får en med andra elever likvärdig

utbildning. Det är självfallet både praktiskt och ekonomiskt

svårt för en kommun där ett dövt barn med autism bor att ordna

såväl adekvata omsorger som undervisning på teckenspråk.

Teckenspråk är ju undervisningsspråk huvudsakligen i

specialskolan för döva och hörselskadade. Samtidigt framstår

det som oerhört angeläget att det autistiska döva barnet får

både den stimulans som teckenspråkig miljö innebär och den

omsorg av olika slag som, enligt vad som ovan anförts, hittills

bäst har kunnat ges på hemorten. Kommunaliseringen av särskolan

kan komma att öka svårigheterna för skolhuvudmannen -- således

numera kommunen -- att klara av att ge elever med dessa

speciella svårigheter en verkligt bra skolgång. Utskottet anser

därför att regeringen bör låta utreda vilka åtgärder som behövs

för att döva autistiska barn skall få möjligheter till en

utbildning och utveckling som är likvärdig med den som övriga

barn i det svenska samhället får. Regeringen bör därefter

redovisa sin bedömning för riksdagen och framlägga de förslag

som kan komma att föranledas därav.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1993/94:Ub306 som sin mening ge regeringen till känna.

15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Från anslaget utgår bidrag till utlandsskolor samt till

korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning

och svensk undervisning vid internationell skola. -- Antalet

elever vid svenska utlandsskolor uppgick läsåret 1992/93 till

1 226. Av dessa var 1 040 svenska, 96 norska och 90 finska

elever. Samma läsår fanns 264 elever i

korrespondensundervisning och 2 568 elever i kompletterande

svensk undervisning.

Riksdagen har under föregående riksmöte (prop. 1992/93:158,

bet. UbU12, rskr. 329) godkänt regeringens förslag till

riktlinjer för ett nytt statsbidragssystem för

utlandsundervisningen från budgetåret 1994/95. Statsbidraget

skall enligt dessa riktlinjer beräknas med ett schablonbelopp

per elev i de olika undervisningsformerna. Beloppen fastställs

av regeringen för varje budgetår. Statsbidraget skall utgöra

ett finansiellt stöd till verksamheten, och huvudmannen

beslutar själv hur bidraget skall användas.

Det elevrelaterade bidrag som regeringen nu föreslår för

utlandsskolorna på grundskolenivå skall ersätta nuvarande

bidrag för lärartjänster (grundresurs), kompletteringsresurs,

pensionskostnader (lönekostnadspålägg och

tilläggspensionsavgifter), särskilt driftbidrag samt rese- och

flyttningskostnadsersättning. Enligt regeringens förslag skall

bidraget för budgetåret 1994/95 beräknas med 55 000 kr per

elev för skolor med högst 10 elever. För skolor med lägst 11

och högst 49 elever reduceras detta belopp med 600 kr per elev

för varje ytterligare elev utöver 10. För skolor med 50 elever

och däröver föreslås ett bidrag på 27 000 kr per elev. Den

föreslagna beräkningen av undervisningsbidraget innebär en

ökning av bidraget till utlandsskolorna med ca 12,2 miljoner

kronor. Regeringen förordar vidare att 75 % av

undervisningsbidraget indexberäknas med utgångspunkt i

levnadskostnaderna i de länder där skolorna ligger.

På gymnasienivå är det endast Skandinaviska skolan i

Bryssel som har reguljär gymnasieundervisning med rätt att

sätta betyg. Innevarande läsår utgår statsbidrag med 429 000

kr. Regeringen föreslår att statsbidrag till skolan för

budgetåret 1994/95 lämnas för elever i årskurserna 1--3 med

25 000 kr per elev (50 elever).

I fråga om distansundervisning

(korrespondensundervisning) bör enligt regeringen bidrag

för handledning beräknas med ett belopp per elev för budgetåret

1994/95 som varierar mellan lägst 8 000 kr och högst 19 000 kr

beroende på antalet elever i undervisning. Hela bidraget för

handledning bör indexberäknas med hänsyn till levnadskostnader.

För kompletterande svensk undervisning föreslås för

budgetåret 1994/95 ett belopp om 3 000 kr per elev. Beloppet,

som inte bör indexberäknas, skall täcka såväl kostnader för

lärares löner som godtagbart undervisningsmaterial för

eleverna.

Svensk undervisning vid utländsk skola bedrivs för

närvarande endast inom den svenska sektionen vid Lycée

International i S:t Germain-en-Laye, Frankrike. Läsåret 1992/93

hade den svenska sektionen 115 elever. Regeringen föreslår att

även bidraget till denna undervisning elevrelateras, vilket för

budgetåret 1994/95 bör innebära 9 000 kr per elev.

Bidraget till lokalkostnader skall enligt de av riksdagen

godkända riktlinjerna räknas upp från 60 % till 75 % av

årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen. I

propositionen anförs att det bör ankomma på regeringen, eller

den myndighet som regeringen bestämmer, att utfärda

erforderliga föreskrifter härom.

Nuvarande bidrag för utlandsundervisningen beräknas i form av

förskott och slutreglering. För budgetåret 1994/95 bör därför,

anför regeringen, en slutreglering ske av bidraget för

verksamhetsåret 1993/94. Den beräknade kostnaden för

slutregleringen uppgår till ca 3,4 miljoner kronor.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen

godkänner de i propositionen redovisade förslagen om nytt

statsbidragssystem för utlandsundervisningen.

Enligt regeringens beräkningar medför de redovisade förslagen

en uppräkning av bidraget till utlandsundervisningen för

budgetåret 1994/95 med ca 22 miljoner kronor. Sammanlagt bör

ett förslagsanslag på 78 080 000 kr anvisas under

anslaget.

I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 31 anmärker motionärerna

att de -- bl.a. med hänsyn till att det i skolan i övrigt finns

starka önskemål om ökade resurser -- inte kan se att skälen för

att räkna upp anslagen till utlandsskolorna är starka nog för

att motivera regeringens förslag. Motionärerna anser därför att

det av regeringen föreslagna beloppet skall reduceras med 10

miljoner kronor till 68 080 000 kr.

Utskottet vill påminna om att i de riktlinjer för det nya

statsbidragssystemet som riksdagen godkände under föregående

riksmöte ingick att staten skulle ge ett visst ökat bidrag till

utlandsskolorna. Beräkningar som hade gjorts av den s.k.

Internationaliseringsutredningen (SOU 1992:3) visade att det

genomsnittliga statsbidraget för läsåret 1991/92 endast täckte

ca 30 % av de samlade driftkostnaderna. Utskottet delar

regeringens bedömning i propositionen att det är motiverat med

den föreslagna uppräkningen av bidraget för att utlandsskolorna

skall kunna minska sina elevavgifter.

Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion

1993/94:Ub905 yrkande 31 dels godkänner regeringens förslag

om nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen, dels

till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000

kr.

16. Bidrag till driften av fristående skolor

Innevarande budgetår lämnas bidrag från detta anslag till

driften av följande fristående skolor, nämligen internationella

skolor, fristående gymnasieskolor, kompletterande skolor,

fristående särskolor och riksinternatskolor.

Fristående gymnasieskolor skall enligt riksdagens beslut

(prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406) fr.o.m. den 1 juli

1994 tilldelas resurser från elevens hemkommun. Medel som

innevarande budgetår beräknats under detta anslag för

statsbidrag till fristående gymnasieskolor har nu avräknats

från anslaget. Vidare anges i propositionen att viss del av

utbildningen vid Bergsskolan i Filipstad fr.o.m. nästa budgetår

kommer att övergå till högskoleutbildning, varför medel

motsvarande statsbidraget i denna del förts till Högskolans i

Falun/Borlänge anslag. Sammantaget har anslaget därmed minskats

med ca 42,6 miljoner kronor. -- Regeringen föreslår att ett

förslagsanslag på 181 965 000 kr anvisas av riksdagen för

nästa budgetår.

I motionerna 1993/94:Ub616 (s) i denna del och 1993/94:Ub318

(c) understryks betydelsen av slöjdutbildningen vid

Sätergläntan, Hemslöjdens gård, som en grund för framtida

yrkesutövning eller för fortsatt utbildning inom det textila

området. Skolan är en fristående skola med hela landet som

upptagningsområde och uppbär statsbidrag. Motionärerna påpekar

att skolan är helt beroende av att även i fortsättningen få

statliga bidrag till undervisningen. Utbildningen bör enligt

dem bedömas vara av nationellt intresse.

I motion 1993/94:Ub342 (c) anförs att Skara skolscen är

en fristående statsbidragsberättigad kompletterande skola som

anordnar scenisk utbildning för ungdomar från hela landet. De

sökande till skolans utbildning måste ha genomgått minst

tvåårigt gymnasium för att vara behöriga att söka. Enligt

motionären måste skolans verkliga kostnader täckas av

statsbidrag eller, alternativt, elevernas hemkommuner åläggas

att betala interkommunal ersättning.

Utskottet vill erinra om att riksdagen under föregående

riksmöte godkände vad som anförts i propositionen om valfrihet

i skolan (prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406) att

kompletterande skolor, vilkas utbildning kan anses särskilt

värdefull från nationell synpunkt, skall av regeringen kunna

ges statsbidrag. I propositionen angavs som exempel bl.a.

sådana "skolor vars utbildningar utgör en förutsättning för att

gamla hantverkstraditioner bevaras och förs vidare till

kommande generationer". Regeringen uppdrog i oktober 1993 åt

Skolverket att göra en översyn av utbildningar vid nuvarande

kompletterande skolor med statligt stöd. Skolverket skall

redovisa översynen senast den 1 september 1994 vad gäller

konstskolor och skolor inom dans och teater och senast den 1

september 1995 vad gäller övriga kompletterande skolor. Enligt

uppgift från Utbildningsdepartementet får de skolor som hade

stöd den 30 juni 1993 fortsatt stöd i avvaktan på översynen.

Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av

motionerna 1993/94:Ub318 och 1993/94:Ub616 i denna del är

således inte påkallat, varför motionerna avstyrks av utskottet.

Vad gäller motionsyrkandet om ökat statsbidrag till Skara

skolscen har utskottet inhämtat att skolan erhåller ett direkt

riktat statsbidrag som för innevarande läsår utgör 55 600 kr

per elev eller sammanlagt 1 334 400 kr. Med hänvisning till

vad utskottet nyss anfört om Skolverkets översyn av

utbildningar vid statsunderstödda kompletterande skolor,

avstyrker utskottet även motion 1993/94:Ub342.

Regeringen föreslår att totalramen för

statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående

kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella

skolor över grundskolenivån fastställs till 3 014 för

budgetåret 1994/95. Regeringen begär samtidigt bemyndigande av

riksdagen att få utöka den fastställda ramen, om det visar sig

att en viss utbildning inom gymnasieskolans tidigare s.k. lilla

ram i fortsättningen bör organiseras i form av fristående

kompletterande skola.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna föreslaget antal

bidragsgrundande årselevplatser vid angivna skolor samt lämna

begärt bemyndigande att utöka ramen.

Medelsberäkningen under anslaget har inte gett utskottet

anledning till erinran. Utskottet tillstyrker att riksdagen

till Bidrag till driften av fristående skolor anvisar ett

förslagsanslag på 181 965 000 kr för budgetåret 1994/95.

17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

Under anslaget F 3. Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område beräknas medel till

tillfälliga förstärkningar för myndigheternas arbete med

utvecklings- och rationaliseringsfrågor.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 16 538 000 kr

för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår 419 000 kr för

statistik, avseende utbildningsstatistisk årsbok och

fickskolan, för vilka medel tidigare beräknats under sjunde

huvudtiteln.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

18. Övriga frågor

I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen

skall uttala sig för att sektorsbidraget till skolan skall

återinföras. Motionärerna hävdar att ett sektorsbidrag för

skolverksamheten tydliggör det nationella ansvaret för en

likvärdig skola utan att på något sätt förta kommunernas

möjligheter till olika prioriteringar. Den psykosociala

arbetsmiljön i skolan försämras, anförs det i motionen.

Riksdagen bör därför uttala att klasstorleken i grundskolan

inte bör överstiga 25 elever (yrkande 2) och att en rimlig

standard på skolans sociala resurser skall garanteras (yrkande

3). Detta kan enligt motionen åstadkommas genom att en del av

sektorsbidraget utgör ett stöd till kommunernas kostnader för

t.ex. skolpsykologer och skolhälsovård. Om en kommun inte

håller en godtagbar standard på de sociala resurserna kring

skolan bör det vara möjligt att vidta sanktioner mot kommunen

(yrkande 4).

Utskottet erinrar om att det nya generella statsbidraget till

kommunerna, kallat statligt utjämningsbidrag, infördes den 1

januari 1993 (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345).

I sitt yttrande (1991/92:UbU5y) till finansutskottet våren 1992

ställde utbildningsutskottet sig bakom regeringens förslag om

ett utjämningsbidrag till kommunerna. Genom att kommunerna ges

större handlingsfrihet när det gäller att prioritera olika

verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på

ett effektivare sätt, anförde utskottet. I sammanhanget

framhöll utskottet att vikten av en uppföljning och utvärdering

sektorsvis ökar med det generella statsbidraget.

I det mål- och resultatorienterade styrsystem, som numera

ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun, är det Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera

skolverksamheten, utöva tillsyn över den och på olika sätt

bidra till skolans utveckling. Utskottet vill peka på att en

bestämmelse om sanktionsmöjligheter mot kommun som åsidosatt

sina skyldigheter infördes i skollagen (15 kap. 15 §) i samband

med riksdagens beslut om det nya statliga utjämningsbidraget.

Bestämmelsen innebär att om en kommun grovt eller under längre

tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får regeringen

meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens

bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa

bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder får kvittas mot

belopp som staten annars skulle ha betalat ut till kommunen.

Regeringen har i december 1993 tillkallat en parlamentariskt

sammansatt beredning med uppdrag att föreslå hur statens bidrag

till kommuner resp. landsting skall utformas fr.o.m. den 1

januari 1996. Beredningens förslag, som skall presenteras

senast den 31 oktober 1994, skall enligt direktiven (dir.

1993:137) baseras på bl.a. att bidragen även fortsättningsvis

utges i form av ett samlat bidrag till kommunen resp.

landstinget.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1993/94:Ub310 yrkandena 1, 2, 3 och 4.

Enligt motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 12 bör riksdagen

besluta om ett särskilt statsbidrag om 250 miljoner kronor

för budgetåret 1994/95 till utrustning i skolan.

Motionärerna anför att undersökningar har visat att många

skolor har ekonomiska problem med att kunna skaffa

undervisningsmateriel som är modern och uppdaterad; särskilt

gäller detta undervisningen i olika yrkesförberedande program i

gymnasieskolan.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett liknande

yrkande om ett särskilt anslag för inredning och utrustning av

skollokaler (bet. 1992/93:UbU8 s. 14). Utskottet anförde då att

frågor om inredning och utrustning i första hand bör vara en

angelägenhet för skolhuvudmännen och bedömas med utgångspunkt i

lokala förhållanden. Utskottet finner inte heller nu anledning

att förorda att riksdagen anvisar särskilda medel för

ändamålet. Motionsyrkandet bör alltså avslås av riksdagen.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 14 på

ett nytt anslag för budgetåret 1994/95 till

försöksverksamhet med sommargymnasium anvisa 100 miljoner

kronor. Motionärerna föreslår att gymnasieskolor under en

begränsad tid av skolans sommaruppehåll skall kunna ha

verksamhet som tjänar som introduktion för elever som gått ut

grundskolan eller vänder sig till föräldrar och andra vuxna som

känner bildningslust. Också gymnasieelever skall självfallet

kunna gå på sommargymnasium.

Utskottet är inte berett att i dagens statsfinansiella läge

tillstyrka medel till det av motionärerna föreslagna ändamålet.

Utskottet avstyrker således motion 1993/94:Ub310 yrkande 14.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Hemspråksundervisningen

1. beträffande begränsning av rätten till

hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16,

1993/94:Ub362, 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8, 1993/94:Ub905

yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 samt

1993/94:Sf636 yrkande 10,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

2. beträffande översyn av hemspråksundervisningen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub321 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan

3. beträffande kompletteringskurser inom gymnasieskolan

att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om behovet av

nationellt fastställda kompletteringskurser i den reformerade

gymnasieskolan,

3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning

4. beträffande interkommunal ersättning för gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub301, 1993/94:Ub304,

1993/94:Ub330, 1993/94:Ub340 och 1993/94:Ub357,

5. beträffande Musikkonservatoriet i Falun

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub317,

4. Statens skolverk

6. beträffande likvärdig utbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 30,

res. 3 (s)

7. beträffande tillsyn av skolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub331,

8. beträffande styrgrupp mot mobbning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub344,

9. beträffande internationalisering av yrkesinriktad

gymnasieutbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub303,

10. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens skolverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 242 922 000 kr,

5. Statens institut för handikappfrågor i skolan

11. beträffande utredning om flerhandikappade elevers

stödbehov i särskolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub339,

12. beträffande konsulenter för elever med medicinska

handikapp

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub328 yrkande 3 och

1993/94:Ub334,

13. beträffande flyttning av SIH:s verksamhet till

Härnösand

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub358,

14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub310 yrkande 13 till Statens

institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 106 966 000 kr,

men. (v) - delvis

6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

15. beträffande anslagsbeloppet under Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med handikapp

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub359 till Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med handikapp för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

17 712 000 kr,

7. Stöd för utveckling av skolväsendet

16. beträffande utvecklingsarbete kring läs- och

skrivsvårigheter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 2,

17. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling

av skolväsendet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd

för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 76 728 000 kr,

8. Forskning inom skolväsendet

18. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom

skolväsendet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 26 134 000 kr,

19. beträffande problemlösning i grupp i ungdomsskolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub337,

9. Fortbildning m.m.

20. beträffande frågor om elev- och föräldrainflytande i

lärar- och skolledarutbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 29,

res. 4 (s)

21. beträffande fortbildning av lärare och skolledare

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub329, 1993/94:Ub332,

1993/94:Ub347, 1993/94:Ub348 yrkande 5, 1993/94:Ub351 yrkande

8, 1993/94:Ub363 och 1993/94:N307 yrkande 3,

22. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Fortbildning m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 98 416 000 kr,

10. Genomförande av skolreformer

23. beträffande resurser för försöksverksamhet med

fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 28,

res. 5 (s)

24. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av

skolreformer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Genomförande av skolreformer för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 128 975 000 kr,

11. Särskilda insatser på skolområdet

25. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på

skolområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr,

12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet

26. beträffande Rikssågverksskolan i Skoghall

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,

27. beträffande Hässleholms tekniska skola

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub305 och

1993/94:Ub353,

28. beträffande ytterligare platser i gymnasieskolan och

komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet

inom det kommunala skolväsendet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9, 10, 11, 12 och

13, 1993/94:Ub907 yrkande 1 samt 1993/94:N305 yrkande 10 i

denna del till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 48 187 000 kr,

res. 6 (s)

13. Sameskolor

29. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Sameskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 31 058 000 kr,

14. Specialskolor m.m.

30. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 376 839 000 kr,

31. beträffande utbildning för döva barn med autism

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub306 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

32. beträffande nytt statsbidragssystem för

utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till

svensk undervisning i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 31 dels godkänner

regeringens förslag om nytt statsbidragssystem, dels till

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000

kr,

res. 7 (s)

16. Bidrag till driften av fristående skolor

33. beträffande fortsatt statsbidrag till Sätergläntan

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub318 och

1993/94:Ub616 i denna del,

34. beträffande Skara Skolscen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub342,

35. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid

fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och

internationella skolor över grundskolenivån

att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för

budgetåret 1994/95 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad

regeringen anfört, i vissa fall utöka den av riksdagen

fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret 1994/95,

36. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften

av fristående skolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181 965 000 kr,

17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

37. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsarbete

inom Utbildningsdepartementets område

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

16 538 000 kr,

18. Övriga frågor

38. beträffande återinförande av sektorsbidrag för skolan,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkandena 1, 2, 3

och 4,

men. (v) - delvis

39. beträffande särskilt statsbidrag för utrustning i

skolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 12,

men. (v) - delvis

40. beträffande nytt anslag till försöksverksamhet med

sommargymnasium

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 14.

men. (v) - delvis

Stockholm den 17 mars 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Kristina Persson (s),

Christer Lindblom (fp),

Birgitta Carlsson (c) och

Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (mom. 1)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkande

10" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan liksom motionärerna inte ställa sig bakom den

aviserade minskningen av statsbidraget till kommunerna med 120

miljoner kronor. Om förslaget genomförs skulle det allvarligt

äventyra möjligheterna för skolan att ge elever med annat

hemspråk än svenska den undervisning de bör ha rätt till.

Utskottet anser att bestämmelserna kring kommunens skyldighet

att anordna hemspråksundervisning bör förändras, så att det

överlåts åt de enskilda kommunerna att avgöra om ett

invandrarbarn behöver hemspråksundervisning under mer än sju

år. Om den föreslagna regeländringen leder till en minskning av

hemspråksundervisningen bör det ekonomiska utrymme som kan

uppstå användas för att förstärka annan undervisning för

invandrarelever, framförallt i svenska.

När behovet av hemspråksundervisning bedöms bör man beakta

möjligheten att välja sådan inom ramen för elevens eget val och

som språkval. Det är dock angeläget att understryka att krav om

gruppstorlekar som överstiger reglerna för

hemspråksundervisning inte bör utgöra hinder för en elev att få

önskad hemspråksundervisning. Utskottet vill också peka på

möjligheten, som många kommuner redan i dag utnyttjar, att ge

hemspråksundervisning utanför den timplanebundna tiden. Det har

för många invandrarelever inneburit att man slipper välja

mellan hemspråket och undervisningen i skolans andra ämnen.

Utskottet kan inte ställa sig bakom motionsyrkandena om

slopande av hemspråksundervisningen i skolan. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905

yrkandena 2 och 3, med anledning av motionerna 1993/94:Ub310

yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4,

1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med

avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande begränsning av rätten till

hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkandena

2 och 3, med anledning av motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16,

1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2

och 1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med avslag på motion

1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (mom. 1)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkande

10" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar i och för sig att regeringen föreslår

vissa restriktioner och besparingar inom

hemspråksundervisningen. Regeringens förslag är emellertid inte

tillräckligt radikalt. Det finns inga belägg för att

hemspråksundervisningen skapar tvåspråkiga medborgare, och det

har heller aldrig varit syftet. Kostnaderna för

hemspråksundervisningen i skolan kan inte försvaras, när man

inte kan påvisa några positiva effekter som står i proportion

till kostnaderna. Hemspråksundervisning i skolans regi är inte

föreskriven i lag. Regeringen bör göra sådana ändringar i

berörda författningar, bl.a. grundskoleförordningen, att

kommunerna fullständigt befrias från sina skyldigheter att

anordna hemspråksundervisning.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 och med avslag på motionerna

1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905

yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande begränsning av rätten till

hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena

7 och 8 och med avslag på motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16,

1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3 och 4,

1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Likvärdig utbildning (mom. 6)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet bedömer" och slutar med "avslå

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att Skolverkets

utvärderingsprogram bör kompletteras med ett särskilt projekt

som beskriver hur skolan uppfyller målet om en likvärdig

utbildning. Detta bör med fördel kunna utformas som en del av

det nämnda utvärderingsprojektet och ges hög prioritet. Arbetet

bör ske utan dröjsmål och redovisas separat, så att eventuellt

nödvändiga åtgärder kan vidtas för att undvika att dagens

elever drabbas av en ojämn kvalitet i utbildningen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 30 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande likvärdig utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 30

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och

skolledarutbildning (mom. 20)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "yrkande

29" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen ansvara för att

frågor om förstärkt elev- och föräldrainflytande ägnas

tillräcklig uppmärksamhet i rektorsutbildningen. Detsamma bör

gälla för högskolornas lärarutbildningar där såväl

demokratifrågorna som frågor om metoder för utveckling av

kontakterna mellan skolan och hemmen bör ägnas särskild

uppmärksamhet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 29 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande frågor om elev- och föräldrainflytande i

lärar- och skolledarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 29

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och

föräldrainflytande i skolan (mom. 23)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "samma

motivering" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Ur de medel som

står till regeringens förfogande för information om och

genomförande av den nya läroplanen bör resurser avsättas för

att stimulera försöksverksamhet av det slag som förordas i

motionen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1993/94:Ub905 yrkande 28 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande resurser för försöksverksamhet med

fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 28

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux samt

anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet (mom. 28)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt

att kommunerna redan nu tillförs extra utbildningsplatser för

nästa budgetår i syfte att underlätta kommunernas planering och

därmed skapa förutsättningar för ett fullgott utnyttjande.

Sammantaget bör inom komvux tillskapas 40 000 platser, varav

25 000 bör avsättas för mer teoretiskt inriktade studier och

15 000 för studier inom den yrkesinriktade delen av komvux.

Inom gymnasieskolan bör enligt utskottets mening inrättas

ytterligare 30 000 platser under budgetåret 1994/95. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:N305 yrkande 10 i denna del samt med anledning av

motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11 och 1993/94:Ub907

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet har i " och slutar med "48 187 000 kr"

bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att riksdagen nu

anvisar medel under anslaget för att täcka kostnaderna för de

platser inom komvux och inom gymnasieskolan som motionärerna

föreslagit utöver dem som regeringen aviserat i propositionen.

Anslaget bör alltså tillföras 677 miljoner kronor (= 560 +

117). Medlen bör disponeras av Skolverket och fördelas till

kommunerna efter ansökan hos verket. Möjlighet till

omfördelning av resurserna mellan de båda skolformerna bör

finnas. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot

medelsberäkningen under anslaget, föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena 10, 12

och 13 och med anledning av regeringens förslag för nästa

budgetår anvisar ett förslagsanslag på 725 187 000 kr.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande ytterligare platser i gymnasieskolan och

komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet

inom det kommunala skolväsendet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub906

yrkandena 10, 12 och 13 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del

samt med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11 och 1993/94:Ub907 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 725 187 000 kr,

7. Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt

anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i

utlandet m.m. (mom. 32)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Utskottet vill" och på s. 36 slutar med

"78 080 000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte regeringens

förslag till riktlinjer för det nya statsbidragssystemet för

utlandsundervisningen. Regeringen anförde därvid att det var

rimligt att staten ger ett visst ökat bidrag till

utlandsskolorna, så att elevavgifterna kan hållas på en lägre

nivå. Riktlinjerna godkändes av riksdagen. Det nu föreliggande

förslaget till anslagsbelopp innebär en mycket kraftig höjning

av statens bidrag till utlandsundervisningen. Starka önskemål

om förbättringar finns även inom andra områden, men kan av

ekonomiska skäl inte tillgodoses. När det gäller t.ex.

hemspråksundervisning föreslås t.o.m. inskränkningar. Mot den

bakgrunden finns enligt utskottets mening inte tillräckligt

starka skäl för en så kraftig uppräkning av anslaget till

utlandsundervisningen. De i propositionen föreslagna beloppen

för olika bidrag budgetåret 1994/95 måste därför omprövas,

vilket riksdagen bör ge regeringen till känna med anledning av

dess förslag om nytt statsbidragssystem.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub905 yrkande 31 och med anledning av regeringens

förslag till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

68 080 000 kr.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande nytt statsbidragssystem för

utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till

svensk undervisning i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 31

och med anledning av regeringens förslag dels till Bidrag

till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 68 080 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om nytt statsbidragssystem,

Särskilt yttrande

Hässleholms tekniska skola (mom. 27)

Stefan Kihlberg (nyd) anför:

Jag anser att likvärdiga förhållanden bör gälla för

riksrekryterande teknikerutbildningar. Sedan den 1 juli 1993

finns föreskrifter om skyldighet för hemkommun att utge

interkommunal ersättning för ettårig teknikerutbildning. Det

finns därför numera inte något skäl för att införa ett

statsbidrag till Hässleholms tekniska skola. I konsekvens

härmed borde enligt min mening statsbidraget till Katrineholms

tekniska skola avvecklas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Regeringens aviserade begränsning av rätten till

hemspråksundervisning till sju år avvisar jag

bestämt. Att anslaget för hemspråksundervisning i samband

därmed minskas med 120 miljoner kronor är enligt min mening

helt klart ett utslag av regeringens nedskärningspolitik mot

kommunerna. Begränsningen av hemspråksundervisningen vilar

inte på några som helst pedagogiska grunder. Den strider mot

modern språkforskning som kan uppvisa ett klart positivt

samband mellan språkutveckling och språkidentifikation i

svenska och hög kompetens inom hemspråket. Förslaget rimmar

dessutom illa med den övergripande utbildningspolitiska

målsättning som riksdagen ställt sig bakom, nämligen att stärka

språkens ställning i skolan. Inget talar för att

invandrareleverna uppnår aktiv tvåspråkighet på just sju år.

Riksdagen bör alltså uttala sig mot en begränsning av

hemspråksundervisningen.

Jag anser att den förstärkning av anslagsbeloppet under

Statens institut för handikappfrågor i skolan som regeringen

och utskottet föreslår är helt otillräcklig. Det går alldeles

för många elever på varje konsulent inom SIH. Elever med dolda

handikapp är inte tillgodosedda. När det gäller de

flerhandikappade eleverna i särskolan råder en situation som

jag inte kan acceptera. För dessa elever finns inga

standardlösningar, utan här krävs god specialpedagogisk

kompetens med lång erfarenhet för att finna de rätta insatserna

för varje elev. Lärare och skolledning måste få hjälp och stöd

att ta till sig samlad kompetens. Information och kunskap måste

spridas om den forskningsverksamhet och utvecklingsverksamhet

som bedrivs inom relevanta områden. Detta kräver väsentligt

utökade insatser från SIH. Jag anser därför att anslaget till

SIH bör utökas med 50 miljoner kronor utöver regeringens

förslag.

När det gäller frågor om elev- och föräldrainflytande i

lärar- och skolledarutbildning delar jag den

uppfattning som förts fram i reservation 4.

Beslut om ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux

nästa budgetår bör enligt min mening fattas redan nu.

Jag instämmer alltså i reservation 6 om en utökning av

anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet.

Vänsterpartiet motsatte sig, redan då det statliga

utjämningsbidraget till kommunerna infördes, att statens bidrag

till skolan skulle ingå i att samlat generellt statsbidrag. Vi

menade då, som vi gör nu, att ett sektorsbidrag till skolan

tydliggör det nationella ansvaret för en likvärdig skola utan

att på något sätt förta kommunerna möjligheten till olika

prioriteringar. Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till

känna att sektorsbidraget till skolan skall återinföras. I

detta sammanhang bör riksdagen begära att regeringen lämnar

förslag om hur en rimlig standard på skolans kringresurser

skall kunna garanteras. Jag vill hänvisa till att det i dag av

olika rapporter framgår hur den psykosociala arbetsmiljön i

skolorna försämras. Skolsköterskor, kuratorer och

skolpsykologer får allt fler elever på sin lott. I flera fall

görs besparingar genom att klasser tillåts växa långt utöver

vad som är pedagogiskt försvarbart. Vänsterpartiet vill skapa

en skola där nyfikenhet, erfarenheter, önskningar och drömmar

tas till vara hos barnen. Detta kräver en harmonisk skola. En

skola som präglas av en relativt lugn psykosocial miljö. Därför

bör klasstorleken i grundskolan inte överstiga 25 elever.

För övriga sociala resurser bör fastställas en

miniminivå. Exempelvis kan ett sektorsbidrag till skolan

inbegripa en viss del som stöd för kommunernas kostnader för

t.ex. skolpsykologer och skolhälsovård. Vidare bör

sanktionsmöjligheter övervägas i det fall en kommun inte

håller en godtagbar standard på sina nämnda kringresurser.

Utrustningsstandarden i skolorna bör enligt min mening

förbättras. Den påverkar direkt möjligheterna att söka nya

undervisningsvägar genom att t.ex. utnyttja ny medieteknik.

Undersökningar har visat att många skolor har ekonomiska

problem med att kunna skaffa undervisningsmateriel som är

modern och uppdaterad, särskilt gäller detta undervisningen i

olika yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Jag anser

därför att riksdagen bör besluta om ett särskilt statsbidrag

för utrustning i skolan på 250 miljoner kronor för budgetåret

1994/95.

Jag tycker att det vore bra om skolan på ett naturligt sätt

kunde nyttjas under del av sommaruppehållet. En

försöksverksamhet med sommargymnasium bör initieras.

Sommarverksamheten skall kunna tjäna som introduktion till

gymnasieskolan för elever som gått ut grundskolan. Den skall

vara öppen för elever från grundskolans tidigare årskurser som

vill få en inblick i gymnasieskolan. Också gymnasieelever --

liksom föräldrar och andra vuxna som känner bildningslust --

skall självfallet kunna gå på sommargymnasium. Vänsterpartiet

beräknar 100 miljoner kronor för detta ändamål under budgetåret

1994/95.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 1, 14, 38, 39 och 40 bort hemställa:

1. beträffande begränsning av rätten till

hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub310

yrkande 16 och 1993/94:Sf616 yrkande 2, med anledning av

motionerna 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4 och

1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med avslag på motionerna

1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 och 1993/94:Ub905 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 13

och med anledning av regeringens förslag till Statens

institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 156 966 000 kr,

38. beträffande återinförande av sektorsbidrag för skolan,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkandena

1, 2, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

39. beträffande särskilt statsbidrag för utrustning i

skolan

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 12

beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till utrustning

i skolan, förs upp på riksstaten för budgetåret 1994/95 med

250 000 000 kr,

40. beträffande nytt anslag till försöksverksamhet med

sommargymnasium

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 14

beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till

försöksverksamhet med sommargymnasium, förs upp på riksstaten

för budgetåret 1994/95 med 100 000 000 kr.

Översikt av utskottets behandling av motionerna

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 4

Utskottet 9

1. Hemspråksundervisningen 9

2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan 13

3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning 13

4. Statens skolverk 17

5. Statens institut för handikappfrågor i skolan 20

6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp 22

7. Stöd för utveckling av skolväsendet 23

8. Forskning inom skolväsendet 25

9. Fortbildning m.m. 25

10. Genomförande av skolreformer 28

11. Särskilda insatser på skolområdet 29

12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet 29

13. Sameskolor 31

14. Specialskolor m.m. 32

15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 34

16. Bidrag till driften av fristående skolor 36

17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

37

18. Övriga frågor 37

Hemställan 39

Reservationer 44

1. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (s) 44

2. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (nyd)

45

3. Likvärdig utbildning (s) 45

4. Frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och

skolledarutbildning (s) 46

5. Resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och

föräldrainflytande i skolan (s) 46

6. Ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux samt

anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet (s) 47

7. Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt

anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i

utlandet m.m. (s) 48

Särskilt yttrande (nyd) 49

Hässleholms tekniska skola 49

Meningsyttring av suppleant (v) 49

Bilaga 52

Översikt av utskottets behandling av motionerna 52