Bet. 1993/94:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1993/94:UBU08

Anslag till högre utbildning och forskning

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1993/94:100 bilaga 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet samtliga anslag i

budgetpropositionen som rör universitet och högskolor under

Utbildningsdepartementet samt nationella och internationella

forskningsresurser. Samtidigt behandlas drygt 160

motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks på samtliga

punkter. Alla motioner avstyrks.

Lokalkostnaderna föreslås bli inlagda i anslagen till

grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning och

räknas in i den s.k. studentpengen och ersättningen för

helårsprestationer i grundutbildningen. Forskningsråden får

medel för lokalkostnader och skall betala även dessa när de ger

forskningsanslag till universitet och högskolor.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen kommande förslag om

ökad utbildningskapacitet inom s.k. basår och

distansundervisning. Utskottet avstyrker motionsyrkanden från

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att riksdagen nu skall

besluta om en större ökning än den som regeringen aviserat.

Professurerna vid forskningsråden flyttas över till

universitet och fackhögskolor.

En särskild organisation skall bildas för att förse högskolor

och universitet med högpresterande beräkningsresurser

(HPD-rådet).

Socialdemokraterna har avgivit 18 reservationer. De avstyrker

bl.a. föreslagna extra medel till stiftelsehögskolan i

Jönköping och höjning av bidraget till Handelshögskolan i

Stockholm. De vill också ha utredning om en ny teknisk

högskola.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1993/94:100 bilaga 9

Inledande avsnitt (litt. C)

Regeringen har i inledande avsnitt under littera C

(s. 84--107) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

samgåendet mellan Stockholms universitet och Grafiska

institutet och Institutet för högre kommunikations- och

reklamutbildning,

2. att riksdagen godkänner de belopp för studentpeng och

ersättning för helårsprestationer som regeringen har förordat

för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1994/95,

3. att riksdagen beträffande kapitalförsörjning bemyndigar

regeringen att göra de tekniska justeringar av anslagen och

ersättningen för studentpeng och helårsprestationer som följer

av att angivna principer för lånefinansiering tillämpas,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela

föreskrifter om avgifter för forskningsetisk granskning vid

statliga universitet och högskolor.

Inledande avsnitt (litt. D)

Regeringen har i inledande avsnitt under littera D

(s. 233--236) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat

beträffande svensk forsknings försörjning med högpresterande

beräkningsresurser.

Anslag till universitet och högskolor m.m. (litt. C)

Regeringen har under anslagen C 1--C 54 (s. 108--232)

föreslagit

Uppsala universitet (C 1--C 2)

5. att riksdagen till Uppsala universitet: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

705 191 000 kr,

6. att riksdagen till Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 868 152 000 kr.

Lunds universitet (C 3--C 4)

7. att riksdagen till Lunds universitet: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

1 165 472 000 kr,

8. att riksdagen till Lunds universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 895 383 000 kr.

Göteborgs universitet (C 5--C 6)

9. att riksdagen till Göteborgs universitet: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

864 062 000 kr,

10. att riksdagen till Göteborgs universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 671 353 000 kr.

Stockholms universitet (C 7--C 8)

11. att riksdagen till Stockholms universitet:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 582 914 000 kr,

12. att riksdagen till Stockholms universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 692 595 000 kr.

Umeå universitet (C 9--C 10)

13. att riksdagen till Umeå universitet: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

594 723 000 kr,

14. att riksdagen till Umeå universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 484 066 000 kr.

Linköpings universitet (C 11--C 12)

15. att riksdagen till Linköpings universitet:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 511 845 000 kr,

16. att riksdagen till Linköpings universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 276 737 000 kr.

Karolinska institutet (C 13--C 14)

17. att riksdagen till Karolinska institutet:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 324 374 000 kr,

18. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 466 321 000 kr.

Kungl. Tekniska högskolan (C 15--C 16)

19. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 552 840 000 kr,

20. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning

och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 465 045 000 kr.

Högskolan i Luleå (C 17--C 18)

21. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

283 136 000 kr,

22. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 159 279 000 kr.

Danshögskolan (C 19)

23. att riksdagen till Danshögskolan: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000

kr.

Dramatiska institutet (C 20)

24. att riksdagen till Dramatiska institutet:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 41 832 000 kr.

Högskolan i Borås (C 21)

25. att riksdagen till Högskolan i Borås: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

97 472 000 kr.

Högskolan i Falun/Borlänge (C 22)

26. att riksdagen till Högskolan i Falun/Borlänge:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 130 529 000 kr.

Högskolan i Gävle/Sandviken (C 23)

27. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 123 318 000 kr.

Högskolan i Halmstad (C 24)

28. att riksdagen till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

68 306 000 kr.

Högskolan i Kalmar (C 25)

29. att riksdagen till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

134 962 000 kr.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby (C 26)

30. att riksdagen till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 56 157 000 kr.

Högskolan i Karlstad (C 27)

31. att riksdagen till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

212 235 000 kr.

Högskolan i Kristianstad (C 28)

32. att riksdagen till Högskolan i Kristianstad:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 87 976 000 kr.

Högskolan i Skövde (C 29)

33. att riksdagen till Högskolan i Skövde: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

64 784 000 kr.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (C 30)

34. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 50 942 000 kr.

Högskolan i Växjö (C 31)

35. att riksdagen till Högskolan i Växjö: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

149 020 000 kr.

Högskolan i Örebro (C 32)

36. att riksdagen till Högskolan i Örebro: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

189 055 000 kr.

Högskoleutbildning på Gotland (C 33)

37. att riksdagen till Högskoleutbildning på Gotland:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 15 007 000 kr.

Idrottshögskolan i Stockholm (C 34)

38. att riksdagen till Idrottshögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 31 847 000 kr.

Konstfack (C 35)

39. att riksdagen till Konstfack: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

69 169 000 kr.

Kungl. Konsthögskolan (C 36)

40. att riksdagen till Kungl. Konsthögskolan:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 34 267 000 kr.

Lärarhögskolan i Stockholm (C 37)

41. att riksdagen till Lärarhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 278 576 000 kr.

Mitthögskolan (C 38)

42. att riksdagen till Mitthögskolan: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

237 919 000 kr.

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (C 39)

43. att riksdagen till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 61 751 000 kr.

Mälardalens högskola (C 40)

44. att riksdagen till Mälardalens högskola: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

145 417 000 kr.

Operahögskolan i Stockholm (C 41)

45. att riksdagen till Operahögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 10 133 000 kr.

Teaterhögskolan i Stockholm (C 42)

46. att riksdagen till Teaterhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 17 377 000 kr.

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (C 43)

47. att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.

Europeisk utbildningssamverkan (C 44)

48. att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

58 767 000 kr.

Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. (C 45)

49. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 468 572 000 kr.

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och

högskolor (C 46)

50. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 13 344 000 kr.

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor (C 47)

51. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 151 538 000 kr.

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

(C 48)

52. att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk

utbildning och forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 1 487 495 000 kr.

Kanslersämbetet (C 49)

53. att riksdagen till Kanslersämbetet för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr.

Verket för högskoleservice (C 50)

54. att riksdagen godkänner att den övergripande

målsättningen för verksamheten inom Verkets för högskoleservice

ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat

i avsnittet Slutsatser,

55. att riksdagen till Verket för högskoleservice för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 70 480 000 kr.

Överklagandenämnden för högskolan (C 51)

56. att riksdagen till Överklagandenämnden för högskolan för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr.

Rådet för grundläggande högskoleutbildning (C 52)

57. att riksdagen till Rådet för grundläggande

högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 41 871 000 kr.

Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation (C 53)

58. att riksdagen till Kostnader för Chalmers tekniska

högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation

(C 54)

59. att riksdagen till Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

Anslag till nationella och internationella forskningsresurser

(litt. D)

Regeringen har under anslagen D 1--D 14 och D 16--D 21

(s. 237--260) föreslagit

Forskningsrådsnämnden (D 1--D 2)

2. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 88 003 000 kr,

3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (D 3--D 4)

4. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 212 816 000 kr,

5. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 7 283 000 kr.

Medicinska forskningsrådet (D 5--D 6)

6. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

378 691 000 kr,

7. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

12 770 000 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (D 7--D 8)

8. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 584 169 000 kr,

9. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

17 341 000 kr.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (D 9--D 10)

10. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 267 936 000 kr,

11. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

7 303 000 kr.

Rymdforskning (D 11)

12. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 42 815 000 kr.

Rådet för forskning om universitet och högskolor (D 12)

13. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet

och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 7 846 000 kr.

Kungl. biblioteket (D 13)

14. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 147 132 000 kr.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (D 14)

15. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

7 598 000 kr.

Institutet för rymdfysik (D 16)

17. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 38 405 000 kr.

Polarforskningssekretariatet (D 17)

18. att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr,

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom

tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella

forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som

uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av minskade

kostnader under budgetåret 1995/96.

Europeisk forskningssamverkan (D 18)

20. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 477 355 000 kr.

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 19)

21. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 110 517 000 kr.

Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 20)

22. att riksdagen till Vissa bidrag till

forskningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 36 595 000 kr.

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (D 21)

23. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 112 827 000 kr.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:Ub602 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om information rörande svenskens möjligheter

att studera utomlands och möjligheterna för studerande från

andra länder att studera i Sverige.

1993/94:Ub606 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om examensrätt för grundskollärarprogrammets 4--9-inriktning

vid Högskolan i Jönköping.

1993/94:Ub609 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning

på högskolenivå för södra Sverige i Malmö.

1993/94:Ub612 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att omvandla Handarbetets Vänners skolas utbildningar till

högskoleutbildning.

1993/94:Ub613 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättandet av ett fristående institut för värdering av

svenska och utländska utbildningar.

1993/94:Ub614 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya

studieformer för YTH,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av yrkesteknisk

utbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

1993/94:Ub615 av Anita Persson och Reynoldh Furustrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om forskning på lika villkor inom

högskolan och vid fristående bolag.

1993/94:Ub616 (delvis) av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sätergläntans kursverksamhet

tillerkänns status av nationellt intresse och att skolan ges

möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.

1993/94:Ub621 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen ger

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i uppgift att

utarbeta ett program för den psykologiska forskningen.

1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskarutbildning och fasta

forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra

Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökning av antalet

utbildningsplatser vid Högskolan i Växjö.

1993/94:Ub625 av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta

utbyggnaden av Högskolan i Skövde.

1993/94:Ub628 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.

1993/94:Ub630 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskarutbildning i ämnet arbetsterapi.

1993/94:Ub634 av Inger Koch m.fl. (m, s, fp, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om yrkesexamen som laboratorieassistent.

1993/94:Ub636 av Reynoldh Furustrand och Alf Egnerfors (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skapandet av ett nationellt

centrum för välfärdsforskning vid Mälardalens högskola i

Eskilstuna.

1993/94:Ub637 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Mitthögskolan under de tre kommande

åren tilldelas medel för att anpassa lokalhyrorna på de olika

studieorterna till intäkterna i enlighet med vad övriga

högskolor tilldelats.

1993/94:Ub638 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att takbeloppet (exkl. hyrespeng) för

Mitthögskolan budgetåren 1994/95 och 1995/96 höjs från 177,5

miljoner kronor till 194 miljoner kronor resp. från 178,8

miljoner kronor till 205 miljoner kronor.

1993/94:Ub639 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den särskilda

resursförstärkningen vid Högskolan i Borås från våren 1993 bör

permanentas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås skall få full

täckning för kostnaderna för pris- och löneökningar och för nya

uppgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås bör tillföras

ytterligare 200 utbildningsplatser.

1993/94:Ub640 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av basresurser till forskning och

forskarutbildning vid Mitthögskolan.

1993/94:Ub643 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om etablerandet av en Hantverkets

högskola.

1993/94:Ub644 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade resurser till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om metoder för finansiering av

resurstillskottet.

1993/94:Ub646 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om examinationsrätt för grundskollärare med inriktning mot 4--9

vid Mitthögskolan.

1993/94:Ub649 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av grundskollärarutbildning

för årskurserna 4--9 till Mitthögskolan.

1993/94:Ub650 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om högre utbildning och forskning i Västra Mälardalen.

1993/94:Ub654 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning rörande Mitthögskolan.

1993/94:Ub657 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resurser för högskoleutbildning

utanför högskoleorterna.

1993/94:Ub658 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med ett

takbelopp för hela Mitthögskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med elektronisk

informationslagring och sökning.

1993/94:Ub659 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resursbehoven till livsmedelsteknisk

utbildning, utveckling och forskning.

1993/94:Ub660 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning för

konstnärer till Österlen.

1993/94:Ub663 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 125 858 000 kr,

2. att riksdagen beslutar att planeringsramen för Högskolan

i Gävle/Sandviken för budgetåret 1995/96 bör höjas till

125 858 000 kr.

1993/94:Ub664 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den i

högskoleförordningen ger Högskolan i Gävle/Sandviken

examensrätt för grundskollärarutbildning med inriktning på

årskurserna 4--9 fr.o.m. 1995/96,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att ytterligare resurser tilldelas Högskolan Gävle/Sandviken

budgetåret 1995/96 för att utveckla och starta

grundskollärarutbildning med inriktning på årskurserna 4--9.

1993/94:Ub665 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare forskningsresurser till

Högskolan i Örebro.

1993/94:Ub668 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att begära en skyndsam utredning för

att prioritera utbyggnader för universitet och högskolor i

Göteborg.

1993/94:Ub669 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om institut för vätskekristallforskning

vid Göteborgs universitet.

1993/94:Ub673 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om höjt takbelopp för Högskolan i

Karlskrona/Ronneby,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om höjt forskningsanslag till Högskolan

i Karlskrona/Ronneby.

1993/94:Ub674 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till en

uppföljning av riksdagens beslut i juni 1993 om

acceleratoranläggningen vid Manne Siegbahnlaboratoriet vid

Stockholms universitet.

1993/94:Ub675 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ytterligare basresurser

för forskning vid Högskolan i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att ökade resurser

tillförs Högskolan i Karlstad för civilingenjörsutbildning inom

skogskemi och telekommunikation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ytterligare 200 platser i

grundutbildning vid Högskolan i Karlstad.

1993/94:Ub677 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om reservationsanslag och planeringsram

för Högskolan i Gävle/Sandviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om examensrätt för grundskollärarexamen

med inriktning på årskurserna 4--9 vid Högskolan i

Gävle/Sandviken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Högskolan i Gävle/Sandviken

medges rätt att utfästa specialpedagogexamen med inriktning mot

komplicerad inlärningssituation.

1993/94:Ub678 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om medel till forskningsstöd vid Högskolan i Luleå.

1993/94:Ub681 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till

anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och

medelstora högskolor anvisa 33 240 000 kr utöver regeringens

förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inte särbehandla Stiftelsen

Högskolan i Jönköping genom ett anslag om 10 000 000 kr för

forskning och forskarutbildning under anslagsposten 16 Till

regeringens disposition anslaget C 47. Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor,

3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

14 000 000 kr för Högskolan i Luleå under anslaget C 47.

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringen i samband med aviserad

uppföljningsproposition återkommer till riksdagen med förslag

om närmare fördelning av medlen under anslaget C 47.

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor.

1993/94:Ub684 av Ingrid Skeppstedt och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett internationellt

forskarcentrum som en del inom Högskolan Mälardalen.

1993/94:Ub685 av Birger Andersson och Ingrid Skeppstedt (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning

förlagd till Västerås.

1993/94:Ub687 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts angående basresurser för forskning till

Mitthögskolan.

1993/94:Ub688 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om examensrätt för lärarutbildning vid

Högskolan i Gävle/Sandviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om problemen med dubbla hyreskostnader

vid Högskolan i Gävle/Sandviken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för

Gävle--Dala-fakulteten.

1993/94:Ub689 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att de textila formgivarutbildningarna vid

Högskolan i Borås skall klassificeras och finansieras på samma

sätt som annan konstnärlig högskoleutbildning.

1993/94:Ub690 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nya studieformer för YTH vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

1993/94:Ub691 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbyggnad av minst en högskola

till universitet.

1993/94:Ub692 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av statliga åtgärder för att stödja

utvecklingen av ett nationellt/europeiskt teckenspråkscentrum i

Örebro.

1993/94:Ub694 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till ändrade

beräkningar av lokalkostnader för forskning vid mindre och

medelstora högskolor, i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Ub695 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en snabb lösning av

lokalkostnadsproblemet vid Högskolan i Falun/Borlänge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ytterligare

årsstudieplatser.

1993/94:Ub697 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att de textila formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås

skall klassificeras och finansieras på samma sätt som annan

konstnärlig högskoleutbildning.

1993/94:Ub699 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om takbeloppen för vissa högskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelningen av forskningsmedel till

de nya högskolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av tilldelningen av

lokalanslag.

1993/94:Ub701 av Bengt Silfverstrand och Mats Lindberg (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nationella forskningsresurser

till mindre laboratorier i Lund och Umeå.

1993/94:Ub702 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av en yrkesteknisk

högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för

inrättandet av yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla enligt vad i motionen anförts.

1993/94:Ub703 av Rose-Marie Frebran och Ingvar Svensson (kds)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning som

tar sikte på att hitta bedömningsgrunder för ett beslut om att

ge någon eller några medelstora högskolor fasta

forskningsresurser inför nästa treåriga budgetperiod.

1993/94:Ub704 av Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts rörande finansieringen av nya fakulteter

vid unga universitet.

1993/94:Ub706 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en konsthögskola i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tre mindre laboratorier som

nationella forskningsresurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högre utbildning i Skåne.

1993/94:Ub708 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Svenska studenthemmet i Paris.

1993/94:Ub710 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå ytterligare resurser till

Högskolan i Skövde motsvarande 240 fler utbildningsplatser

jämfört med regeringens förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för

forskningsbefrämjande åtgärder vid Högskolan i Skövde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om längre övergångstid för integrering

av lokalkostnader i utbildningsanslaget.

1993/94:Ub713 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslag till decentraliserad

utbildning i anslutning till Umeå universitet, Högskolan i

Luleå och Mitthögskolan i arbetsmarknadspolitiskt syfte.

1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95

för högskoleutbildning anvisar 250 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts,

9. att riksdagen avvisar regeringens förslag om omvandling

av Chalmers tekniska högskola till aktiebolag enligt vad i

motionen anförts,

10. att riksdagen avvisar regeringens förslag om omvandling

av Högskolan i Jönköping till stiftelse enligt vad i motionen

anförts,

11. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar

10 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit enligt

vad i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om examensrätt,

13. att riksdagen beslutar om sådan ändring i högskolelagen

att även fristående högskolor omfattas av högskolelagen enligt

vad i motionen anförts,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om examensrätt för tre teologiska

högskolor,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utredning av en ny teknisk högskola,

17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med

uppgift att se över möjligheterna att inrätta ett gemensamt

Studentverk enligt vad i motionen anförts,

19. att riksdagen till Rådet för grundläggande

högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anslår 10 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit till

jämställdhetsinsatser i kvinnodominerade utbildningar,

21. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar 861 000

kr utöver vad regeringen föreslår enligt vad i motionen

anförts,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Tempus på sikt även bör inkludera

studentutbyte,

23. att riksdagen beslutar att 30 miljoner kronor under

anslaget Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1994/95

reserveras för forskningssamverkan med länder utanför EU enligt

vad i motionen anförts,

24. att riksdagen beslutar att 20 miljoner kronor under

anslaget Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor för budgetåret 1994/95 riktas till offentliga

institutioner enligt vad i motionen anförts,

25. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret

1994/95 för forskarutbildning anvisar 150 miljoner kronor

utöver regeringens förslag enligt vad i motionen anförts,

26. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret

1994/95 anvisar 100 miljoner kronor till forskning med

inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig

förvaltning enligt vad i motionen anförts,

27. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar

70 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår.

1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vidareutveckling av YTH och ändrad

benämning till yrkeshögskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om planering för utökning av

YTH-utbildning till 2 500 utbildningsplatser,

4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

medel för 2 000 ytterligare platser för det

naturvetenskaplig-tekniska basåret i högskolan utöver

innevarande års antal,

5. att riksdagen beslutar anvisa 15 000 000 kr till

regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m. för 500 platser

till det naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som

regeringen aviserat för budgetåret 1994/95,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av den s.k.

basårsutbildningen,

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

125 000 000 kr till regeringens disposition under anslaget

C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500

platser inom YTH i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

18 000 000 kr utöver regeringens förslag till regeringens

disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. till stöd för ökad

distansutbildning inom högskolan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att redovisa en samlad strategi för

att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning av etablerandet av en ny

teknisk högskola,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åliggande för resp. universitet och

högskolor att avsätta medel för studerande med

funktionshandikapp,

20. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till

anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar,

anslagspost 2 Handelshögskolan i Stockholm, anvisa 31 841 000

kr, dvs. 20 000 000 kr mindre än regeringen föreslagit,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping

ej skall tilldelas de medel om 3 240 000 kr som upptagits på

anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar,

anslagspost 3,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de under anslaget C 45. Vissa

särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. upptagna

10 000 000 kr för inredning och utrustning för Stiftelsen

Högskolan i Jönköping ej skall tillföras stiftelsen,

23. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

33 240 000 kr mindre än regeringens förslag till anslaget

C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bristande beslutsunderlag och

politiserad beredning av högskolefrågorna.

1993/94:Ub716 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att

riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

(D 7, åttonde huvudtiteln) för budgetåret 1994/95 anvisar

1 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

585 669 000 kr.

1993/94:Ub717 av Stina Eliasson och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av Kungliga biblioteket.

1993/94:Ub718 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att fjolårets riksdagsbeslut angående

CRYRING-anläggningen vid Manne Siegbahn-laboratoriet i Frescati

bör fullföljas.

1993/94:Ub719 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds, s, m, fp, c,

nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en integrerad

hyrespeng--studentpeng till de tre teologiska icke-statliga

högskolorna.

1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av minst ett nytt

universitet.

1993/94:Ub724 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om grundutbildning och forskning vid

högskolorna i Västsverige,

2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar anslå resurser till högskolorna i Västsverige

motsvarande 1 350 antagningsplatser utöver vad regeringen

föreslagit.

1993/94:Ub725 av Thage G Peterson m.fl. (s, fp, c, kds, v)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som

syftar till att inrätta en "Musikens Östersjöakademi",

bestående av högre kammarmusikalisk utbildning inkl. forskning

i nordöstra Stockholms län.

1993/94:Ub728 av Stig Bertilsson och Kent Olsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

1993/94:Ub729 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel för nätverk inom FoU-verksamheten för

Gävle--Dala-fakulteten.

1993/94:Ub730 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att inom ramen för utökningen av antalet

intagningsplatser vid universitet och högskolor under perioden

1993/94--1995/96 inrätta en ny logopedutbildning i Umeå, med

intag av 22 studerande var fjärde termin med början vårterminen

1995.

1993/94:Ub731 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utbyggnad av

rättsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.

1993/94:Ub732 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av resurser till Demografiska

databasen i Umeå.

1993/94:Ub733 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ekonomiskt stöd för decentraliserad

utbildning.

1993/94:Ub735 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att

riksdagen till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning

(C 28, åttonde huvudtiteln) för budgetåret 1994/95 anvisar

14 946 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller

således 73 030 000 kr.

1993/94:Ub736 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av högskolans

grundutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en plan för reguljär forskning och

forskarutbildning vid Högskolan i Karlstad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lämpliga framtida nischer för

forskning vid Högskolan i Karlstad.

1993/94:Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av en teknisk högskola i

Västerås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att återinföra rätten att utfärda

barn- och ungdomspedagogisk examen för Mälardalens högskola.

1993/94:Ub904 (delvis) av Magnus Persson (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i

motionen nämnda utbildningscentrerna.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning om etablerandet av en ny

teknisk högskola,

15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

medel för 2 000 ytterligare platser för det

naturvetenskaplig-tekniska basåret i högskolan utöver

innevarande års antal,

16. att riksdagen beslutar anvisa 15 miljoner kronor till

regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m. för 500 platser

till det naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som

regeringen aviserat för budgetåret 1994/95,

17. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

125 miljoner kronor till regeringens disposition under anslaget

C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500

platser inom YTH i enlighet med vad som anförts,

19. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa

18 miljoner kronor utöver regeringens förslag till regeringens

disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. till stöd för ökad

distansutbildning inom högskolan,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av högskoleutbildningar anpassade till invandrares

särskilda förutsättningar i enlighet med vad som här angivits.

1993/94:Ub907 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fler högskoleplatser i skogslänen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskningsresurser i skogslänen.

1993/94:Kr291 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslaget till Botaniska trädgården i

Göteborg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöforskningsinformation.

1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av Mitthögskolan till ett

MittSverigeuniversitet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av

civilingenjörsutbildning till Mitthögskolan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etablering av

grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 till

Mitthögskolan.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar anvisa Högskolan i Luleå 14 000

000 kr för forskningsstödjande åtgärder i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

10. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om

en kraftig utbyggnad av antalet platser i högskolan,

gymnasieskolan och komvux i enlighet med vad som anförts i

motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en ny

teknisk högskola.

1993/94:A413 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Högskolan i Örebro tilldelas

resurser motsvarande ytterligare 200 nybörjarplatser fr.o.m.

hösten 1994 samt att därutöver ytterligare platser till

högskolan prövas i kompletteringspropositionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om teknisk utbildning i Örebro.

1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utveckla högskolesamarbetet inom

den s.k. Gävle--Dala-fakulteten.

1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nätverksuniversitet i Sydostsverige

(Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby högskolor).

1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning och forskning i Sörmland.

1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett transporttekniskt centrum vid

Lunds Tekniska Högskola,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett miljövetenskapligt

forskningscentrum vid Lunds universitet.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade insatser för kvinno- och

jämställdhetsforskning,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förstärka de små och medelstora

högskolornas möjligheter att tillgodose kvinnors behov av

utbildning, kompetenshöjning och distansutbildning.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147

1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

24. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95

tillföra Utbildningsdepartementets anslag Centra/fora för

kvinnoforskning 3 000 000 kr utöver vad som tidigare

beslutats.

Utskottet

Inledning

Förutsättningarna för verksamheten inom universitet och

högskolor förändrades kraftigt genom beslut som riksdagen

fattade under förra riksmötet. Efter förslag i proposition

1992/93:1 (bet. UbU3, rskr. 103) antogs en ny högskolelag

(1992:1434), som trädde i kraft den 1 juli 1993. Den nya lagen,

tillsammans med den nya högskoleförordning (1993:100) som

regeringen utfärdat, ger universiteten och högskolorna en

betydligt ökad frihet att besluta om sin verksamhet och sin

egen organisation. Det centralt reglerade linjesystemet för

grundläggande utbildning har avskaffats.

Ett nytt system för tilldelning av resurser för grundläggande

högskoleutbildning har införts. Medel anvisas fr.o.m.

innevarande budgetår till varje statligt universitet eller

högskola under ett anslag till grundläggande högskoleutbildning

och i förekommande fall ett anslag till forskning och

forskarutbildning, i stället för att såsom tidigare anvisas

sektors- resp. fakultetsvis för hela landet med en anslagspost

för varje berörd läroanstalt. Statsmakternas styrning av

utbildningsutbudet sker på en mycket mer övergripande nivå än

tidigare, nämligen genom att det i utbildningsuppdraget till

varje högskola anges hur många helårsprestationer som

läroanstalten kan få ersättning för inom som mest tolv olika

utbildningsområden. För det konstnärliga området anges antalet

helårsstudenter för vilka ersättning kan utgå. Regeringen

bestämmer också vilka examina av olika slag som varje

universitet eller högskola får utfärda. I utbildningsuppdraget

anges hur många examina av vissa slag som skall avläggas.

Utbildningsuppdragen avser en treårsperiod (prop. 1992/93:169,

bet. UbU14, rskr. 363). Medelstilldelningen ett visst budgetår

till grundläggande utbildning vid en högskola bestäms slutligt

först i efterskott, när högskolan redovisat hur många studenter

(omräknat till helårsstudenter) som deltagit i utbildningen och

vilket antal helårsprestationer de åstadkommit. Med undantag

för det konstnärliga området får alla läroanstalter samma

ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inom

resp. utbildningsområde, vilket inte generellt var fallet

tidigare.

I proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet

och konkurrenskraft, vilken nyligen remitterats till utskottet,

har regeringen lagt fram förslag om att enhetlig ersättning för

helårsstudenter och helårsprestationer fr.o.m. budgetåret

1995/96 skall utgå även för de konstnärliga och idrottsliga

högskoleutbildningarna.

Vid sidan av de statliga universiteten och högskolorna och de

kommunala vårdhögskolorna har enskilda utbildningsanordnare

fått en tydligare definierad ställning. En lag om tillstånd att

utfärda vissa examina (1993:792) reglerar rätten för enskilda

utbildningsanordnare att utfärda sådana examina som regeringen

med stöd av högskolelagen har meddelat föreskrifter om (prop.

1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Examensrätt av viss

omfattning har med stöd av denna nya lag givits åt tre

teologiska högskolor, och ytterligare ansökningar om

examensrätt befinner sig under prövning. Två statliga

läroanstalter -- Chalmers tekniska högskola och Högskolan i

Jönköping -- övergår den 1 juli 1994 i privaträttslig form till

stiftelser, som skall bildas med kapital från de avvecklade

löntagarfonderna (prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405).

För både grundläggande högskoleutbildning och forskning och

forskarutbildning beslutade riksdagen vid föregående riksmöte

om treåriga budgetramar för varje läroanstalt (prop.

1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363; prop. 1992/93:170, bet.

UbU15, rskr. 388). När det gäller bidrag till kommunal

högskoleutbildning och viss utbildning hos enskilda huvudmän

beräknades dock bara medel för det närmast följande budgetåret,

alltså det nu innevarande.

I den nu förevarande budgetpropositionen (bil. 9) lägger

regeringen fram förslag om anslag till universitet och

högskolor m.fl. samt till nationella och internationella

forskningsresurser. I anslutning till detta läggs förslag fram

om vissa frågor rörande resurstilldelningssystemet samt vissa

organisatoriska frågor.

Regeringen utfärdade den 22 december 1993 direktiv för en

uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir.

1993:143). En särskild utredare har tillkallats för att utföra

arbetet, som skall pågå t.o.m. den 1 mars 1996 och fortlöpande

redovisas översiktligt. Den första redovisningen bör enligt

direktiven göras i september 1994.

1. Resurstilldelningssystemet

Universiteten och högskolorna övertog den 1 juli 1993

ansvaret för sin lokalförsörjning från Byggnadsstyrelsen. Det

har varit regeringens avsikt att medel för lokaler skall ingå i

de nya anslagen till forskningen och den grundläggande

högskoleutbildningen och att forskningsfinansierande organ som

forskningsråden m.fl. skall finansiera lokalkostnaderna för

forskningsuppdragen. Denna anslagsomläggning ansågs emellertid

kräva ytterligare utredningsarbete och fick därför anstå till

budgetåret 1994/95 (prop. 1992/93:169 s. 29). För innevarande

budgetår har därför medel för kostnaderna för universitetens

och högskolornas lokaler anvisats under ett särskilt

lokalkostnadsanslag (G 2. Lokalkostnader m.m. vid universitet

och högskolor). Detta anslag har beräknats på grundval av de

hyror som Byggnadsstyrelsen aviserat för varje läroanstalts

lokaler. Såväl lokalyta som kostnad per m2 för samma slag

av utbildning har varierat mellan olika läroanstalter.

Lokalkostnadsanslaget har inte varit uppdelat på

grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning.

Lokalkostnader för forskning som finansierats av

forskningsråden har bekostats från anslagsposten till resp.

utförande läroanstalt.

Regeringen föreslår nu att medel för lokalkostnader fr.o.m.

nästa budgetår beräknas under anslagen till grundläggande

utbildning resp. till forskning och forskarutbildning. När det

gäller grundläggande utbildning föreslås detta ske genom att

ett schabloniserat belopp, s.k. hyrespeng, olika för de olika

utbildningsområdena, läggs in i studentpengen (ersättningen per

helårsstudent). Beräkningen av takbelopp för varje högskola

bygger i sin tur på det således förhöjda beloppet för

studentpeng. Hyrespengens belopp är beräknat utifrån en

genomsnittlig utrymmesstandard och prisnivå.

När det gäller hyrespengens storlek för olika

utbildningsområden bygger den inbördes relationen på ett

underlag som finns i Högskoleutredningens betänkande Resurser

för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44). Där redovisas i

bilaga 1 en uppskattning av lokalbehoven för de nio

ämnesgrupper som utredningen tänkte sig som grund för

resurstilldelningssystemet. Regeringen har tillämpat

utredningens bedömning av den inbördes relationen mellan

ämnesgrupperna på de tolv utbildningsområden som högskolans

grundutbildning indelas i enligt beslut av förra riksmötet.

Det nya systemet innebär i princip att det vid

anslagsberäkningen inte längre tas hänsyn till om en högskola

har stora eller små lokaler eller om de är dyra eller billiga,

jämfört med vad övriga högskolor har för motsvarande

verksamhet. Högskolorna får själva ansvaret för att hålla sig

med lämpliga och tillräckliga lokaler för den verksamhet som de

beslutar att bedriva, att sluta avtal om hyran och att avväga

kostnaderna för lokaler mot andra kostnader för verksamheten,

allt inom de ekonomiska ramar som anslagen till grundutbildning

och forskning och forskarutbildning ger.

Högskolorna kan inte på mycket kort sikt förändra sina

faktiska lokalkostnader. Regeringen förutser att införandet av

det nya systemet kan skapa problem för dem på två olika sätt.

Dels finns det högskolor, som är bundna av hyreskontrakt

(slutna för dem av Byggnadsstyrelsen) för större eller dyrare

lokaler än de genomsnittliga, som ligger till grund för

schablonen. I sådana fall har regeringen beräknat ett

tillfälligt medelstillskott (s.k. kudde) för att de skall kunna

klara sina hyreskostnader under en övergångstid, dvs. innan de

kunnat förändra sina hyresavtal. "Kuddens" storlek anges i

propositionen för varje berörd högskola under resp. anslag. Om

mellanskillnaden mellan schablonberäknat belopp och faktisk

hyreskostnad är mindre än 3 % av högskolans anslag till

grundutbildning (exkl. medel för lokalkostnader) har ingen

"kudde" beräknats. För sju högskolor innebär regeringens

förslag att de får en sådan begränsad minskning av sina medel

för lokaler.

Vid fem högskolor skulle den enhetliga hyrespengen leda till

en mycket påtaglig ökning av hyresmedel jämfört med nuvarande

lokalkostnadsanslag. Regeringen föreslår att dessa

läroanstalter inte får tillgång till hela beloppet förrän under

nästa treåriga anslagsperiod.

Dels kan det inträffa, att ett universitet eller en högskola

inte får så många helårsstudenter att den når upp till sitt

takbelopp. Läroanstalten kan då få svårt att klara

hyreskostnaderna. Regeringen avser därför, enligt vad som

meddelas i propositionen, att övergångsvis tillämpa ett slags

garantibeloppssystem. I regleringsbrevet för budgetåren 1994/95

och 1995/96 kommer regeringen att ange hur stort belopp inom

resp. takbelopp som beräknats för hyresdelen i studentpengen.

Universiteten och högskolorna kommer under de nämnda budgetåren

att få behålla hela detta belopp, även om de inte når upp till

så stort antal helårsstudenter att de kan utnyttja hela

takbeloppet. Detta utgör ett tillfälligt avsteg från den

grundläggande principen, att hyrespengen skall ingå som en icke

urskiljbar del i takbeloppet.

För konstnärlig utbildning beräknas i propositionen lokalhyra

-- utan schablonisering -- för varje berörd läroanstalt.

Beloppet ingår i anslaget till grundutbildning.

För universitet och högskolor med fasta forskningsresurser

beräknas under anslaget till grundutbildning medel för

hyreskostnader på samma sätt som för övriga högskolor. När det

gäller forskning och forskarutbildning har regeringen utgått

från att forskningsråden fortsättningsvis skall svara för de

lokalkostnader som är hänförliga till den verksamhet som de

finansierar. Forskningsrådens anslag har därför i propositionen

ökats med 10 % genom omfördelning från nuvarande

lokalkostnadsanslag till berörda universitet och högskolor. När

forskningsråden framdeles fördelar medel till läroanstalterna

beräknas medlen för lokalkostnader följa med till den

mottagande läroanstalten. I propositionen har anslagen till

forskning och forskarutbildning inom universiteten och vissa

högskolor tillförts medel för lokalkostnader så att resp.

läroanstalt totalt sett, under förutsättning att

forskningsråden överför medel i förväntad utsträckning, kommer

att disponera ett lika stort belopp för lokalhyror budgetåren

1994/95 och 1995/96 som den hade kunnat påräkna om det separata

lokalkostnadsanslaget hade bibehållits. Dessa läroanstalter får

enligt regeringens förslag full kompensation för nuvarande

lokalkostnadsanslag.

Det nya systemet för finansiering av lokalkostnader medför

ändringar i beloppen för studentpeng och ersättning för

helårsprestationer. De i propositionen föreslagna beloppen

har också påverkats av

pris- och löneomräkning

att Statens arbetsgivarverk övergått till att vara

uppdragsmyndighet

ändrat avtal om Trygghetsstiftelsen

överföring av ansvaret för SUNET till Verket för

högskoleservice

besparing med knappt 1 %

korrigering på grund av att beloppen för de medicinska och

odontologiska områdena tidigare beräknats på ett felaktigt

underlag

I beloppen för studentpeng har även inkluderats medel,

avsedda att täcka kostnader för den antagning som Verket för

högskoleservice gör på lärosätenas uppdrag.

Under utskottets beredning av ärendet har

Utbildningsdepartementet meddelat att de i propositionen

angivna föreslagna beloppen för studentpeng och ersättning för

helårsprestationer ytterligare bör ändras. De bör nämligen

justeras även med anledning av slopat arbetsgivarinträde.

Vid beräkningen av anslagsbeloppen till de olika

läroanstalterna i propositionen har slopandet av

arbetsgivarinträdet beaktats. De behöver därför inte ändras.

Med hänsyn till vad som anförts om slopat arbetsgivarinträde

förordar utskottet att följande belopp skall gälla för

studentpeng och ersättning för helårsprestationer budgetåret

1994/95:

___________________________________________________________

Utbildningsområde Studentpeng Ersättning för en

(kr) helårsprestation

(kr)

___________________________________________________________

Humanistiskt, teologiskt,

juridiskt, samhälls-

vetenskapligt 13 305 14 349

Naturvetenskapligt,

tekniskt, farmaceutiskt,

vård- 35 928 33 850

Odontologiskt 33 753 42 035

Medicinskt 45 787 59 314

Undervisnings- 26 643 33 547

Övrigt 30 217 26 777

Utskottet noterar att det nya systemet när det gäller

lokalkostnader lägger ett stort ansvar på varje högskola att

planera verksamheten och därvid ta hänsyn till alla dess

kostnader av olika slag. Detta har varit en av avsikterna med

att flytta lokalförsörjningsansvaret till högskolorna själva

(liksom till övriga statliga myndigheter), vilket riksdagen har

godkänt efter enhälligt förslag från finansutskottet (prop.

1990/91:150 del I, bet. FiU30, rskr. 386).

I det nya anslagssystem som införts fr.o.m. innevarande

budgetår har högskolor och universitet möjlighet att inom vissa

ramar utnyttja kredit hos Riksgäldskontoret samt att

tillgodogöra sig icke utnyttjat takbelopp från ett tidigare år

i treårsperioden under påföljande år. Bl.a. detta ger dem ett

ökat handlingsutrymme. Samtidigt ökar betydelsen av deras

ansvar för att verksamheten planeras noggrant. Vid

treårsperiodens slut (dvs. efter budgetåret 1995/96) kommer

icke utnyttjat takbelopp från högskolor och universitet att

sammanföras och omfördelas av regeringen i enlighet med det

bemyndigande som gavs vid föregående riksmöte. Därvid finns

bl.a. möjlighet för regeringen att tillföra anslagsmedel till

högskolor som genomfört en verksamhet utöver vad takbeloppen

medger ersättning för.

De nya beloppen för studentpeng och för ersättning för

helårsprestationer innebär att proportionerna mellan dessa båda

former för ersättning till läroanstalterna förskjuts kraftigt,

jämfört med vad som föreslogs resp. beslutades vid föregående

riksmöte (prop. 1992/93:169 s. 18, bet. UbU14 s. 36, rskr.

363).

Kapitalförsörjningen vad gäller investeringar i

anläggningstillgångar finansieras fr.o.m. den 1 juli 1993 vid

samtliga statliga förvaltningsmyndigheter via lån i

Riksgäldskontoret. Universiteten och högskolorna är dock

undantagna från detta under innevarande budgetår. För att det

nya systemet för statlig kapitalförsörjning fr.o.m. nästa

budgetår skall kunna införas även vid universitet och högskolor

måste anslagsbeloppen såväl till forskning och

forskarutbildning som till grundutbildning samt beloppen för

studentpeng och ersättning för helårsprestationer tekniskt

justeras. Regeringen begär bemyndigande att göra dessa tekniska

justeringar.

Utskottet, som inte har något att erinra mot detta förslag,

föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda

bemyndigandet.

I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 14 föreslås att

universiteten och högskolorna skall vara skyldiga att avsätta

medel för studenter med funktionshandikapp med 0,2 % av resp.

anslag för grundutbildning. Innevarande år har 8,9 miljoner

kronor anvisats till Stockholms universitet för fördelning i

mån av behov till läroanstalter som har studenter med

funktionshinder. Dessutom är läroanstalterna ålagda att själva

avsätta 0,15 % av sitt grundutbildningsanslag för kostnader för

studenter med funktionshinder. Dessa medelsramar är enligt

motionärerna otillräckliga. De anser att läroanstalternas egna

avsättningar bör vara 0,2 %. Dessa medel skall enligt

motionärernas förslag omfördelas mellan högskolorna, om de inte

förbrukas vid resp. högskola, och därvid komplettera det anslag

för fördelning till högskolorna som disponeras av Stockholms

universitet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt

att studenter med funktionshinder kan komma in på och genomföra

högskolestudier på samma villkor som andra studenter. Utskottet

konstaterar att ett system med obligatorisk avsättning vid

varje läroanstalt och omfördelning av icke förbrukade medel

förekommit tidigare, då Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

hade bemyndigande att göra omfördelning. Enligt vad utskottet

erfarit fungerade detta system inte tillfredsställande,

eftersom flera av läroanstalterna inte betalade tillbaka icke

förbrukade medel till UHÄ för omfördelning. Det har enligt

utskottets mening inte påvisats att de resurser som disponeras

för studenter med funktionshinder innevarande budgetår skulle

vara otillräckliga. Resursberedningen har, sägs det i

propositionen s. 100, inlett sitt arbete med att följa upp

införandet av det nya resurstilldelningssystemet. Arbetet

kommer i huvudsak att omfatta de erfarenheter som universitet

och högskolor gör under det första verksamhetsåret, alltså

innevarande budgetår. Eftersom anslagen till grundutbildning

enligt regeringens förslag kommer att räknas upp med

schablonberäknade medel för lokalhyror kan man förutsätta att

regeringen inför nästa budgetår kommer att ompröva

procentsatsen för åliggandet att avsätta medel för studenter

med funktionshinder. Utskottet utgår från att regeringen därvid

också beaktar de erfarenheter som vunnits under innevarande

läsår, när det gäller behovet av och tillgången på resurser för

studenter med funktionshinder. Liksom förra året (bet.

1992/93:UbU14 s. 39) förutsätter utskottet att frågan om hur

systemet fungerar när det gäller studenter med funktionshinder

kommer att bevakas i den fortsatta uppföljningen av

resurstilldelningssystemet, som enligt vad utskottet då anförde

bör ske i sådana former att det ger en parlamentarisk insyn.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub715 yrkande 14.

Tre motioner tar upp frågan om ekonomiskt stöd till

decentraliserad utbildning. I motionerna 1993/94:Ub733 (s)

och 1993/94:Ub713 (fp) anförs att Umeå universitet sedan sin

tillkomst har tagit ansvar för den regionala försörjningen och

utvecklingen av högre kompetens, både genom distansutbildning

och genom kurser förlagda till olika orter inom regionen. Med

det nya resurstilldelningssystemet krävs det ett visst antal

studerande på en kurs för att denna inte skall gå med förlust.

Därmed kommer det enligt motionärerna att bli allt svårare att

få universitet och högskolor att erbjuda utbildning som inte

förväntas bli kostnadstäckande, vilket decentraliserade kurser

ofta inte är. Ett särskilt regionalt stöd bör därför införas

för decentraliserad utbildning som ges av Umeå universitet,

Högskolan i Luleå och Mitthögskolan, menar motionärerna.

Liknande farhågor om det nya resurstilldelningssystemets

effekter på utbudet av decentraliserad utbildning anförs i

motion 1993/94:Ub657 (fp, s, c), som tar upp behovet av

högskoleutbildning i norra Kalmar län. Motionärerna menar att

en lösning skulle kunna vara att regionala resurser avdelas och

ställs till exempelvis länsstyrelsernas disposition.

Länsstyrelserna skulle med dessa medel kunna beställa

utbildning i olika kommuner från högskolorna, som i konkurrens

skulle få tävla om uppdragen.

Utskottet behandlade motionsyrkanden om

resurstilldelningssystemets inverkan på utbudet av

decentraliserad utbildning även vid föregående riksmöte (bet.

1992/93:UbU14 s. 35 f.). Liksom då utgår utskottet från att

högskolestyrelserna i det nya systemet kommer att vara beredda

att ta ett minst lika stort ansvar som hittills för

kompetensförsörjningen i landet och sin resp. region.

Regeringen har för varje universitet resp. högskola i

utbildningsuppdraget särskilt angivit att läroanstalten, vid

sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen,

även skall bedriva fortbildning och vidareutbildning. I

direktiven till uppföljningen av 1993 års universitets- och

högskolereform (dir. 1993:143) sägs bl.a. att tillgängligheten

till högre utbildning i olika delar av landet bör belysas,

liksom eventuella förändringar vad gäller den sociala,

könsmässiga och regionala rekryteringen till högre utbildning.

Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att dra

bestämda slutsatser om resurstilldelningssystemets inverkan på

utbudet av utbildning i olika delar av landet. Utskottet

föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen avslår

motionerna 1993/94:Ub657, 1993/94:Ub713 och 1993/94:Ub733.

I motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 3 begärs en översyn av

tilldelningen av lokalanslag, närmast mot bakgrund av

situationen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Motionären

anser det i sak rimligt och sunt att lokalanslaget skall utgöra

en del av ersättningen för helårsstudenter. Det finns dock för

de nya högskolorna små, om ens några, möjligheter att ändra i

hyreskontrakten, som är av långtida art. Därför vore det enligt

motionären riktigt att låta den modell som gäller för

universiteten, dvs. att lokalmedlen förblir oförändrade, bli

gällande även för de nya högskolorna.

Utskottet konstaterar att regeringen genom förslaget om s.k.

kudde i viss utsträckning har tillgodosett de högskolor som har

särskilt stora eller särskilt dyra lokaler, som de inte med

kort varsel kan avveckla eller ändra villkoren för. När det

gäller ersättning för lokalkostnader för grundutbildningen är

universiteten och de nya högskolorna likställda på så sätt att

för båda slagen av läroanstalt tillgången på medel för

lokalhyror blir beroende av hur många helårsstudenter högskolan

har. Som nämnts i det föregående kommer dock detta inte att

tillämpas under de två närmaste budgetåren. Utskottet anser

inte att det nu behövs en översyn i enlighet med

motionsyrkandet, varför detta bör avslås av riksdagen.

Riksdagen bör begära en skyndsam utredning för att prioritera

utbyggnader för universitet och högskolor i Göteborg,

anförs det i motion 1993/94:Ub668 (fp). Enligt motionärerna

finns det flera angelägna byggnadsprojekt som bör förverkligas

till gagn för utbildning och forskning, samtidigt som det

skulle minska arbetslösheten i byggbranschen.

Utskottet erinrar om att statens fastigheter för utbildning

och forskning numera i allmänhet ägs av Statliga Akademiska Hus

AB och hyrs av resp. läroanstalt. Läroanstalterna har själva

lokalförsörjningsansvaret. Det ankommer således inte på

riksdagen att fatta beslut om eventuella ny- eller ombyggnader.

Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub668.

Regeringen har i proposition 1993/94:177 lagt fram förslag

när det gäller kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen och när det gäller resultatrelaterad

resurstilldelning till fakulteterna. Propositionen har nyligen

remitterats till utskottet.

2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m.

Det nu förestående budgetåret 1994/95 är det andra i en

treårsperiod. Riksdagen godkände vid föregående riksmöte (prop.

1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) riktlinjer för

utbildningsuppdragen inom grundutbildningen för hela

treårsperioden 1993/94--1995/96. Läroanstalterna har

möjligheter att inom utbildningsuppdragets ram i viss

utsträckning själva bestämma om volymen på sin grundutbildning

under vart och ett av de tre åren. Riksdagen har inte

fastställt några ramar för antalet nybörjarplatser, vare sig

totalt eller för viss utbildning.

Regeringen föreslår att de treåriga utbildningsuppdrag, som

fastställdes förra året för grundutbildningen, i allt

väsentligt skall ligga fast. Marginella förändringar föreslås

beträffande antalet ersättningsberättigande helårsstudenter vid

några konstnärliga högskolor, och i uppdraget till Karolinska

institutet tillfogas optikerutbildning.

I propositionens inledning (s. 14 f.) aktualiserar regeringen

tre nya utbildningsformer, nämligen "utbildningscheck",

trainee-utbildning och sommaruniversitet, som bedöms kunna

bidra till ökad kompetens på kort sikt i dagens

arbetsmarknadssituation. Vidare meddelas i samma avsnitt

regeringens avsikt att i kompletteringspropositionen framlägga

förslag om fortsatta insatser för extra platser i komvux,

gymnasieskolan, folkhögskolan och verksamhet inom universitet

och högskolor med s.k. basår samt distansutbildning. Riktvärden

för omfattningen, mätt i platser, för dessa fortsatta insatser

samt för de tre nya utbildningsformerna anges i

budgetpropositionen. När det gäller s.k. basår samt

distansutbildning i universitet och högskolor aviseras förslag

om 1 500 platser utöver innevarande års 3 000. Regeringen

avser att återkomma i kompletteringspropositionen med förslag

till beslut i denna fråga.

Socialdemokraterna anför i partimotionen 1993/94:N305 (s) att

Sverige bör anta målet att före sekelskiftet ha gjort ett

kvantitativt och kvalitativt språng när det gäller kompetensen

hos den svenska arbetskraften. Högskolan bör byggas ut

kraftigt. Motionärerna förespråkar en utökning av den

grundläggande högskoleutbildningens omfattning nästa budgetår

med 4 500 platser utöver vad regeringen aviserat i

propositionen (yrkande 10 i denna del). I motion 1993/94:Ub906

(s) yrkande 17 föreslås en utbyggnad nästa läsår med 3 500

platser, varav 500 bör avse yrkesteknisk högskoleutbildning

(YTH). Förslag om en utbyggnad av YTH med 500 platser framförs

också i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 7. Utbildningen inom

s.k. basår bör enligt motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 15 och

1993/94:Ub715 yrkande 4 byggas ut med 2 000 platser nästa

läsår, vilket innebär 500 platser mer än vad regeringen

aviserat. Vidare föreslås i de båda motionerna en utbyggnad av

distansundervisningen med 500 platser (yrkande 19 resp. 9). I

båda motionerna föreslås medel anvisade under anslaget Vissa

särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m., till

vilket utskottet återkommer i det följande (avsnitt 5.37).

Ökningarna bör enligt motionärerna i första hand gå till de

mindre och medelstora högskolorna.

Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion 1993/94:Ub714 (v)

yrkande 2 också en kraftig utbyggnad av högskoleutbildningen

utöver vad regeringen föreslagit. För denna utbyggnad föreslås

ett särskilt anslag på 250 miljoner kronor. Studiestöd för ca

10 000 personer föreslås i samma motion i yrkande 3, som

remitterats till socialförsäkringsutskottet. Motionärerna

hänvisar till att sökandetrycket är hårt, inte minst på grund

av arbetsmarknadsläget för ungdomar. De extra platserna bör

fördelas av regeringen, som därvid enligt motionärerna bör

prioritera små och mellanstora högskolor, eftersom det är vid

dessa som en utökning främst är möjlig.

Några motioner tar upp behovet av utbyggnad av

högskoleutbildningen i vissa regioner. Motion 1993/94:Ub724 (s)

avser Västsverige, där utbyggnad föreslås med 1 350

platser, varav 1 000 vid de mindre högskolorna (i Borås,

Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla) (yrkande 2). I

Västsverige utvecklas nu ett nätverk mellan regionens

universitet och högskolor för samarbete med sikte på hög

kvalitet inom forskning och grundutbildning. Syftet är både att

åstadkomma bättre koppling mellan grundutbildning och forskning

och att utveckla kompetenscentra med lokal förankring i

industri och samhälle (yrkande 1). -- Volymen på

högskoleutbildning i Södermanland måste öka, liksom

tillgängligheten, heter det i motion 1993/94:A468 (s) yrkande

2. Motionärerna anser att målsättningen bör vara att både

Västmanland och Södermanland skall få egna slagkraftiga

högskolor. -- I motion 1993/94:Ub907 (s) yrkande 4 framhålls

behovet av fler högskoleplatser i skogslänen.

Förslag om utökat platsantal vid vissa mindre och medelstora

högskolor framförs i ett antal motioner, som alla hänvisar till

arbetsmarknadsläget och näringslivets situation i resp.

högskolas omgivning samt till högskolans kapacitet. Det gäller

Högskolan i Borås, som i motion 1993/94:Ub639 (c) föreslås

få ytterligare 200 platser (yrkande 3). Motionärerna hänvisar

till att högskolan i sin förenklade anslagsframställning anmält

att den kan ta emot ett utökat utbildningsuppdrag av denna

omfattning. -- Högskolan i Falun/Borlänge bör tillföras

ytterligare 335 helårsplatser under budgetåren 1994/95 och

1995/96, anförs det i motion 1993/94:Ub695 (s) yrkande 2, där

också högskolans förenklade anslagsframställning åberopas. --

Ytterligare drygt 260 helårsplatser bör tillföras Högskolan i

Karlskrona/Ronneby enligt motion 1993/94:Ub673 (s) yrkande

1. Samma förslag framförs i motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 1,

som också hänvisar till högskolans förenklade

anslagsframställning. -- Ytterligare 200 platser behövs i

grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad, enligt motion

1993/94:Ub675 (s) yrkande 3. -- Högskolan i Skövde bör

enligt motion 1993/94:Ub710 (s) yrkande 1 tillföras ytterligare

240 helårsplatser per år. -- Antalet utbildningsplatser vid

Högskolan i Växjö bör utökas, främst på de tekniska och

naturvetenskapliga utbildningsvägarna, anförs det i motion

1993/94:Ub623 (s) yrkande 2. -- Högskolan i Örebro har

potential att erbjuda ytterligare platser i högskoleutbildning

och bör därför tilldelas resurser motsvarande ytterligare 200

nybörjarplatser fr.o.m. hösten 1994, enligt motion 1993/94:A413

(s) yrkande 6. Det gäller såväl teknisk som annan utbildning,

t.ex. lärarutbildning.

För kvinnor, särskilt de som väljer att studera senare i

livet, är närhet till utbildning på eftergymnasial nivå

avgörande för möjligheten att studera, anförs det i motion

1993/94:A815 (c) yrkande 31. De små och medelstora högskolorna

kan enligt motionärerna tillgodose en del av denna grupps krav

liksom en väl utbyggd möjlighet att studera på distans.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Universiteten och högskolorna arbetar nu med ett

utbildningsuppdrag som avser en treårsperiod. Även när

treårsbudgeten antogs vid förra riksmötet (prop. 1992/93:169,

bet. UbU14, rskr. 363) förelåg motionsyrkanden från

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om en betydligt större

dimensionering än vad regeringen då föreslagit. Yrkandena

avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet

hänvisade då till ansvaret för landets ekonomi, som kräver att

stora ytterligare utgiftsåtaganden för staten kan finansieras

utan ytterligare ökning av budgetunderskottet. Vidare ansåg

utskottet det omöjligt att genomföra de begärda utökningarna

och samtidigt kräva att utbildningen skall genomföras med ökad

kvalitet. Det nya resurstilldelningssystemet och det ökade egna

beslutsutrymmet för läroanstalterna kunde, anförde utskottet,

väntas medföra goda utsikter för att högskolans kapacitet

skulle bli väl utnyttjad, och därmed att behovet av välutbildad

personal på olika poster skulle bli bättre tillgodosett.

Utvecklingen under det senaste året har inte gett utskottet

anledning att ändra uppfattning på dessa punkter.

Hur kvaliteten har utvecklats i den högre utbildningen under

det senaste året finns det ännu inte någon tillförlitlig

rikstäckande bedömning av. Det nya resurstilldelningssystemet

borde, ansåg utskottet vid förra riksmötet (bet. 1992/93:UbU14

s. 35), så snart som möjligt tillföras incitament för

universiteten och högskolorna att aktivt arbeta med

kvalitetsfrågor. Som nämnts i det föregående har regeringen

nyligen i proposition 1993/94:177 om utbildning och forskning

lagt fram förslag beträffande principerna för detta. Utskottet

kommer att behandla förslaget i ett senare betänkande.

När det gäller extra satsningar på basår och

distansutbildning anser utskottet att regeringens förslag i

kompletteringspropositionen bör avvaktas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen

bör avslå motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639

yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675

yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i

denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2,

1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna del och 9 i denna del,

1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena 15, 17 i denna del och

19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande

6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del, 1993/94:A815 yrkande 31

och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del.

Flera motioner tar upp förslag om utökning av den högre

tekniska utbildningen.

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet begär i motioner

att en utredning tillsätts om en ny teknisk högskola. I

motionerna 1993/94:Ub715 (s) yrkande 11 och 1993/94:Ub906 (s)

yrkande 14 framhålls att en expansion av den tekniska

utbildningen och även forskningen är nödvändig. Den snabbaste

vägen att åstadkomma detta är, enligt den förstnämnda motionen,

att bygga på de läroanstalter som i dag ger civilingenjörs- och

ingenjörsutbildning. Den strategin förordas i det korta

perspektivet. Samtidigt vill motionärerna ge dessa utbildningar

och den tekniska forskningen det lyft som ligger i att etablera

ytterligare en teknisk högskola, varför de vill att denna fråga

skyndsamt utreds. Därvid måste också rekryteringsunderlaget

beaktas, så att inte en nysatsning görs som skulle leda till

allvarliga svårigheter att rekrytera till redan etablerade

utbildningar. Förslaget om att utreda förutsättningarna för en

ny teknisk högskola framförs även i motion 1993/94:N305 (s)

yrkande 11. I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 15 anförs att

Vänsterpartiet vill att en ny teknisk högskola skall byggas.

Regeringen bör utreda frågan, säger motionärerna.

Utskottet erinrar om att de utbildningsuppdrag som givits

efter riksdagens beslut under föregående riksmöte (prop.

1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) innebär att en påtaglig

ökning av examinationen av civilingenjörer kan beräknas ske

under de närmaste åren. Då instämde utskottet (s. 47) i

regeringens uppfattning att den nödvändiga utbyggnaden med

fördel kan ske genom att de befintliga tekniska högskolorna och

de universitet som har examensrätt för civilingenjörsexamen

utvidgar sitt samarbete med andra högskolor på olika håll i

landet. Detta är också den lösning som på kort sikt förespråkas

i motion 1993/94:Ub715. Utskottet anser att denna lösning är

att föredra, eftersom den är den minst kostnadskrävande. En ny

teknisk högskola skulle, enligt beräkningar som redovisas i den

nyligen framlagda propositionen om utbildning och forskning

(prop. 1993/94:177 s. 52), kräva driftkostnader för

grundutbildning och forskning på ca 400 miljoner kronor per år.

Riksdagen bör därför enligt utskottets mening inte begära någon

utredning om en ny teknisk högskola, utan avslå motionerna

1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11,

1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11.

Sex motioner för fram förslag om inrättande av

civilingenjörsutbildning vid ytterligare läroanstalter.

Högskolan i Karlstad bör enligt motion 1993/94:Ub675 (s)

tillföras ökade resurser för att kunna anordna

civilingenjörsutbildning inom områdena skogskemi och

telekommunikation (yrkande 2). Högskolan har både kompetens och

infrastrukturella förutsättningar som gör detta möjligt, hävdar

motionärerna. -- Den tekniska utbildningen vid Högskolan i

Örebro bör förstärkas, anförs det i motion 1993/94:A413 (s)

yrkande 7. Den påbörjade civilingenjörsutbildningen, som

genomförs i samverkan med Linköpings universitet, bör

permanentas och Högskolan i Örebro få fasta forskningsresurser.

En studie av förutsättningarna för etablering av ytterligare en

teknisk högskola i landet bör omfatta såväl möjligheterna till

utveckling av samarbete mellan Högskolan i Örebro och

Linköpings universitet som möjligheterna att etablera en ny

teknisk högskola i Örebro, anför motionärerna. -- Lokalisering

av civilingenjörsutbildning till Mitthögskolan föreslås i

motion 1993/94:Ub628 (s). Motionärerna påpekar att

Mitthögskolan har den största tekniska utbildningssektorn

utanför de tekniska högskolorna och de större universiteten,

och att den genom sin satsning på forskningsanknytning av de

längre tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som redan

finns där har bättre förutsättningar än någon annan av de

mindre och medelstora högskolorna för att starta

civilingenjörsutbildning. Även motion 1993/94:T215 (s) yrkande

5 förespråkar civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan. --

Hela regionen västra Mälardalen skulle vinna på att det

etablerades en ny teknisk högskola i Västerås, som är en

ort med mycket goda förutsättningar för att hysa en sådan

högskola, anförs det i motion 1993/94:Ub738 (s) yrkande 1.

Fullständig civilingenjörsutbildning bör förläggas till

Västerås i både elektroteknik och maskinteknik, enligt motion

1993/94:Ub685 (c). Efter hand bör även ytterligare

civilingenjörsprogram förläggas dit, anser motionärerna.

Utskottet erinrar om att examensrätt för civilingenjörsexamen

beslutas av regeringen efter ansökan av resp. läroanstalt och

beredning av Kanslersämbetet. Ingen av de fyra av

motionsyrkandena berörda högskolorna (Högskolan i Karlstad,

Högskolan i Örebro, Mitthögskolan och Mälardalens högskola) har

ansökt om sådan examensrätt. Regeringen anför i propositionen

(s. 89) att beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under

pågående treårsperiod bör föregås av överväganden om

examensrätten skulle medföra resursanspråk av en avgörande

omfattning. Enligt regeringen bör erfarenheter ha vunnits av

effekterna av den nya studieordningen och

resurstilldelningssystemet, innan beslut fattas som eventuellt

kan medföra ökade permanenta kostnader. Utskottet, som delar

denna uppfattning, anser att riksdagen bör avslå motionerna

1993/94:Ub628, 1993/94:Ub675 yrkande 2, 1993/94:Ub685,

1993/94:Ub738 yrkande 1, 1993/94:A413 yrkande 7 och

1993/94:T215 yrkande 5.

Ett grundläggande problem som hämmar möjligheterna att utöka

den tekniska högskoleutbildningen är enligt motion

1993/94:Ub715 (s) att alltför få ungdomar väljer

gymnasieskolans teknisk/naturvetenskapliga program. Ungdomar

med naturvetenskaplig bakgrund från gymnasieskolan behövs också

för t.ex. olika lärarutbildningar, vilket ytterligare

accentuerar behovet av att förmå fler ungdomar att välja denna

utbildningsväg. Motionärerna, som har noterat att regeringen

påbörjat visst arbete på området, vill att regeringen för

riksdagen skall redovisa en samlad strategi i frågan om att

stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier (yrkande 10).

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen (s. 28)

redovisar flera initiativ som den tagit i syfte att öka

rekryteringsbasen för naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar. Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS)

har fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera och

genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse

och förutsättningar för utbildningar med teknisk och

naturvetenskaplig profil. Ett särskilt mål är att framför allt

kvinnor skall stimuleras att söka till utbildningar inom dessa

områden. För verksamheten vid vissa s.k. science centers

ställer regeringen stöd till förfogande inom ramen av 6

miljoner kronor under en tvåårsperiod. Förnyad prövning av

verksamheten aviseras inför budgetåret 1995/96. Vidare noterar

utskottet att regeringen i februari 1993 tillkallade en

arbetsgrupp för att behandla frågor om kvinnligt och manligt i

skolan. Arbetsgruppen har presenterat en delrapport, en

antologi för kunskap och debatt, hösten 1993 och kommer att

slutföra sitt uppdrag under våren. I den utvecklingsplan för

skolväsendet som regeringen nyligen redovisat (skr.

1993/94:183) sägs bl.a. att regeringen räknar med att inom

några år ha underlag för en bedömning av om det finns anledning

till förändringar av det naturvetenskapliga programmet i

gymnasieskolan.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte

finns anledning för riksdagen att begära en sådan redovisning

som föreslagits i motionsyrkandet, vilket således bör avslås.

En utökning av YTH (som motionärerna vill kalla

yrkeshögskolan) från dagens ca 1 000 platser till på sikt

2 500 platser bör planeras, enligt motion 1993/94:Ub715

(s) yrkande 3. För att Sverige skall kunna hävda sig i den

internationella konkurrensen är det, hävdar motionärerna,

nödvändigt att såväl industrianställda som anställda inom olika

servicenäringar får möjligheter att utveckla sitt kunnande. YTH

är en utbildningsform som har tillkommit just för detta

ändamål.

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller

vikten av kompetenshöjning bland de yrkesverksamma. Det av

Utbildningsdepartementet inledda arbetet med att utveckla en

kompetensstrategi -- Agenda 2000 - är ett uttryck för detta.

Utskottet erinrar om att högskolornas utbildningsutbud nu i

huvudsak beslutas på lokal nivå av resp. högskolestyrelse. En

viss central styrning sker genom krav på antalet avlagda

examina omfattande minst 120 poäng (vid konstnärliga högskolor

minst 80 poäng) samt på ett visst antal examinerade med

civilingenjörs-, läkar-, tandläkar-, grundskollärar- och

gymnasielärarexamen. Inom ett utbildningsområde, t.ex. det

tekniska, sker ingen annan central styrning än den som ligger i

kravet på antalet avlagda civilingenjörsexamina. För närvarande

har 15 universitet och högskolor rätt att utfärda yrkesteknisk

högskoleexamen. Av motioner till detta riksmöte framgår att

åtminstone någon högskola utöver dessa planerar att anordna

YTH. Utskottet anser inte att det finns skäl att särskilt

begära att regeringen planerar en utbyggnad just av

YTH-utbildningen. Riksdagen bör således enligt utskottets

mening avslå motion 1993/94:Ub715 yrkande 3.

Vid föregående riksmöte anförde regeringen att den barn- och

ungdomspedagogiska utbildningen inom universitet och högskolor

borde minska kraftigt mot bakgrund av att arbetsmarknadens

behov av personer med denna utbildning väntas minska under hela

återstoden av 1990-talet (prop. 1992/93:169 s. 47, bet. UbU14,

rskr. 363). Regeringen ansåg vidare att vissa högskolor

lämpligen borde utvecklas i riktning mot den privata sektorn

och näringslivet, medan deras utbildning inriktad mot den

offentliga sektorn borde minska. Detta gäller bl.a. högskolorna

i Falun/Borlänge, Halmstad, Gävle/Sandviken, Karlskrona/Ronneby

och Skövde samt Mälardalens högskola. Utbildningsuppdragen för

dessa högskolor utformades i enlighet med detta. Riksdagen

ställde sig bakom regeringens förslag. När den nya

högskoleförordningen (1993:100) med examensordningen

utfärdades, gavs examensrätt för barn- och ungdomspedagogisk

examen till de universitet och högskolor som tidigare haft

fritidspedagog- och/eller förskollärarlinjen, med undantag för

högskolorna i Falun/Borlänge och Halmstad samt Mälardalens

högskola. Dessa högskolor kompenserades med en utökning av

resurserna inom områdena teknik, ADB, ekonomi och språk.

Mälardalens högskola bör ges förutsättningar att snabbt

kunna starta utbildning på barnomsorgsområdet, framhålls

det i motion 1993/94:Ub738 (s) yrkande 2. Sedan examensrätten

fråntagits högskolan har verksamheten fortsatt i form av

fortbildning. Institutionen vid Mälardalens högskola arbetar

också med internationella kontakter och säljer kunnande på

barnomsorgsområdet till USA. Kompetensfrågan är det stora

problemet, sedan basen urholkats genom att grundutbildningen

tagits bort. En förbättrad arbetsmarknad kommer att öka

efterfrågan på barnomsorg, hävdar motionärerna. Det är därför

enligt deras mening av största vikt att Mälardalens högskola

åter ges möjlighet att utfärda barn- och ungdomspedagogisk

examen.

Utskottet har inhämtat att antalet antagna till barn- och

ungdomspedagogisk utbildning genom den samordnade antagningen

via VHS har minskat med 17 % mellan läsåret 1992/93 och

innevarande läsår. Enligt regeringens bedömning förra året

(prop. 1992/93:169 s. 60) borde en nedskärning med vad som

motsvarar ca 25 % av nuvarande kapacitet ske. De medel som i

det nya styrsystemet står statsmakterna till buds för att

påverka utbildningsvolymen inom ett visst område är dels

examensordningen, dels utbildningsuppdragen. Genom en avvägning

av vilket antal helårsprestationer inom olika

utbildningsområden som läroanstalten kan få ersättning för,

styrs i viss mån hur många studenter som resp. läroanstalt kan

anta till olika utbildningar. Utbildningsuppdragen för den nu

pågående treårsperioden har utformats för att svara mot en

planerad minskning av den totala utbildningsvolymen i landet på

detta område av den storleksordning som regeringen förordade.

Det finns anledning att vänta att vissa högskolor kommer att

minska sin antagning till denna utbildning ytterligare under de

närmaste åren.

Utskottet anser att de skäl som låg bakom att Mälardalens

högskola inte gavs examensrätt för barn- och ungdomspedagogisk

examen fortfarande är bärande. Riksdagen bör därför enligt

utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub738 yrkande 2.

Sju motioner tar upp frågan om examensrätt för

grundskollärarlinjens inriktning mot årkurserna 4--9. Motion

1993/94:Ub664 (v) yrkande 1, 1993/94:Ub677 (s) yrkande 2 och

1993/94:Ub688 (c) yrkande 1 avser Högskolan i

Gävle/Sandviken. Motionärerna framhåller att denna

högskola, där det i dag anordnas både barn- och

ungdomspedagogisk utbildning och grundskollärarutbildning med

inriktning mot årskurserna 1--7, har mycket goda

förutsättningar att också anordna inriktningen mot årskurserna

4--9. En samverkan skulle kunna ske mellan dessa tre

utbildningar. Det anförs att lärarkompetens finns, forsknings-

och utvecklingsarbete har påbörjats och högskolan har byggt upp

ett kontaktnät för utbyte av såväl lärare som studenter. Enligt

motion 1993/94:Ub664 yrkande 2 bör Högskolan i Gävle/Sandviken

tilldelas ytterligare medel budgetåret 1995/96 för att utveckla

och starta denna utbildning. -- Motion 1993/94:Ub606 (m) avser

Högskolan i Jönköping, som enligt riksdagens beslut skall

överföras i stiftelseform. Motionären anser att jämvikten och

jämbördigheten mellan de olika delarna av den blivande

stiftelsehögskolan skulle upprätthållas bättre, om

grundskollärarutbildningen där kompletterades med inriktningen

mot årskurserna 4--9. Detta utgör även en väsentlig

förutsättning för en effektiv organisation med gemensamt

kompetensutnyttjande inom stiftelsehögskolan, enligt

motionären. -- Motionerna 1993/94:Ub646 (c), 1993/94:Ub649 (s)

och 1993/94:T215 (s) yrkande 9 avser Mitthögskolan.

Enligt de båda förstnämnda motionerna har Mitthögskolan mycket

goda förutsättningar att anordna denna utbildning, genom att

högskolan har tillgång på lektorskompetenta lärare inom

samtliga kärnområden för grundskollärarutbildning. Det finns

ett stort rekryteringsbehov av grundskollärare med inriktning

på årskurserna 4--9 i Jämtlands och Västernorrlands län samt i

norra Hälsingland. I motion 1993/94:T215 anges att utbildningen

bör förläggas till Härnösand, som är en av de fyra orter där

Mitthögskolan har kontinuerlig verksamhet.

Utskottet hänvisar till att dessa tre högskolor har ansökt om

examensrätt för grundskollärarutbildning med inriktning mot

årskurserna 4--9, något som även motionärerna har

uppmärksammat. Ansökningarna befinner sig för närvarande under

prövning hos Kanslersämbetet. Utskottet ansluter sig, som

nämnts i det föregående till vad regeringen (s. 89) anfört om

beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under pågående

treårsperiod.

Vid sin behandling av propositionen om lärarutbildning för

två år sedan anförde utskottet att om en närmare analys av

lärarbehovet på längre sikt visade att dimensioneringen av den

dittillsvarande grundskollärarlinjen med inriktning på

årskurserna 4--9 behövde ökas, utgick utskottet från att

högskolorna i Luleå och Sundsvall/Härnösand skulle komma i

fråga som lokaliseringsorter för nytillkommande platser (prop.

1991/92:75, bet. UbU20 s. 57, rskr. 282). Utskottet hänvisar

vad gäller Mitthögskolan till vad som då anfördes. Högskolan i

Luleå har redan tilldelats examensrätt för grundskollärarexamen

med denna inriktning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub606, 1993/94:Ub646,

1993/94:Ub649, 1993/94:Ub664, 1993/94:Ub677 yrkande 2,

1993/94:Ub688 yrkande 1 och 1993/94:T215 yrkande 9.

Examensrätt för specialpedagogexamen bör enligt motion

1993/94:Ub677 (s) yrkande 4 ges till Högskolan i

Gävle/Sandviken. Motionärerna påpekar att

specialpedagogutbildning numera inte anordnas någonstans i

Uppsala universitets region, samt att ett problem är att

alltför få lärare söker till utbildningen på de fyra orter i

landet där den nu finns. Detta talar enligt deras mening för

att utbildningen bör etableras även vid Högskolan i

Gävle/Sandviken, som tidigare haft speciallärarutbildning och

som har god kompetens på området.

Utskottet erinrar om att frågan om examensrätt avgörs av

regeringen efter ansökan från läroanstalten och prövning genom

Kanslersämbetet. Enligt vad utskottet inhämtat har Högskolan i

Gävle/Sandviken inte ansökt om examensrätt för

specialpedagogexamen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Högre konstnärlig utbildning i Skåne tas upp i tre

motioner, nämligen 1993/94:Ub609 (s) och 1993/94:Ub706 (fp)

yrkande 1 samt 1993/94:Ub660 (s). I de båda förstnämnda

motionerna understryks vikten av att Lunds universitet får den

rätt att ge konstnärlig högskoleexamen i konst och design som

universitetet ansökt om. Det är enligt motionärerna

oacceptabelt att det inte finns någon konsthögskola i Skåne, en

av landets storstadsregioner, som dessutom har mycket goda

förutsättningar för sådan verksamhet genom sitt aktiva konstliv

och genom närheten till den europeiska kontinenten. En

konsthögskola i Malmö avses bygga på de s.k. Forumskolorna och

bedrivas i befintliga lokaler. I motion 1993/94:Ub660 anförs

att om konstnärlig högskoleutbildning kommer till stånd i

Malmö, så bör åtminstone någon del av utbildningen ske på

Österlen i form av en filial till Malmö.

Utskottet konstaterar att regeringen numera har tagit

ställning till Lunds universitets ansökan och beslutat att

Lunds universitet får utfärda konstnärlig högskoleexamen i

konst och design (ändring i högskoleförordningen, 1994:37).

Motionerna 1993/94:Ub609 och 1993/94:Ub706 yrkande 1 är därmed

tillgodsedda, varför de bör avslås. Utskottet erinrar om att

det är vederbörande läroanstalt som själv beslutar om var

utbildning som den ansvarar för skall förläggas. Det uttalande

om detta som riksdagen gjorde efter förslag av utskottet i

betänkande 1989/90:UbU18 s. 13--14 avsåg de dåvarande allmänna

utbildningslinjerna. Sedan dess har läroanstalternas

självständiga ansvar för sin verksamhet ytterligare förstärkts.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub660.

Frågor som rör fasta forskningsresurser vid ytterligare

högskolor tas upp i flera motioner.

Minst en högskola, förslagsvis någon av de f.d.

universitetsfilialerna, bör byggas ut till universitet, enligt

motionerna 1993/94:Ub691 (c) och 1993/94:Ub722 (c) yrkande 1.

Enligt den förstnämnda motionen bör regeringen utreda formerna

för detta och återkomma till riksdagen senast inför nästa

forskningspolitiska proposition. I den andra motionen anförs

att grundutbildning och forskning hör ihop. Med en bättre

fördelning av ekonomiska insatser och forskningsresurser

skulle, anser motionärerna, de mindre och medelstora

högskolornas betydelse både för den nationella och den

regionala utvecklingen mångfaldigas. I motionerna påtalas att

de mindre och medelstora högskolorna har drygt 20 % av

studenterna, men bara 10 % av resurserna. Kostnaderna för ett

nytt universitet kan enligt båda motionerna finansieras inom

befintliga anslag genom omfördelning mellan olika orter.

Dessutom finns det, påpekar motionärerna, pengar kvar i

löntagarfonderna, som bör användas för en fortsatt

decentralisering och utbyggnad av den högre utbildningen och

forskningen.

Mitthögskolan bör byggas ut till universitet, enligt

motionerna 1993/94:Ub640 (s) och 1993/94:T215 (s) yrkande 4.

Detta behövs för regionens långsiktiga utveckling. I den

förstnämnda motionen påtalas också att Mitthögskolan har en

mycket god tillgång på forskarutbildade lärare och att mer än

100 doktorander är knutna till denna högskola. Utvecklingen av

forskningen vid Mitthögskolan har hittills enligt motionärerna

till stor del finansierats med externa medel, som är

kortsiktiga. De nuvarande statliga anslagen för

forskningsstödjande åtgärder bör därför kompletteras med anslag

för forskning och forskarutbildning, anser de.

I motionerna 1993/94:Ub675 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub736

(m, fp, c, kds) anförs att Högskolan i Karlstad nu är nära att

uppfylla kvalitetskriterierna för en reguljär organisation för

forskning och forskarutbildning. Enligt den sistnämnda motionen

bör riksdagen anta en plan över hur högskolan under de närmaste

åren skall kunna ta de ytterligare steg som erfordras (yrkande

2). Motionärerna anger fem "nischer" som lämpliga för samverkan

mellan Högskolan i Karlstad å ena sidan och framtidsbranscher

och offentliga institutioner å den andra (yrkande 3).

Det är viktigt att högskolorna i Växjö, Kalmar och

Karlskrona/Ronneby tillsammans med Lunds universitet utvecklar

ett nätverkssamarbete med forskarutbildning och fasta

forskningsresurser, sägs det i motion 1993/94:Ub623 (s) yrkande

1.

Motion 1993/94:Ub703 (kds) tar upp frågan om

bedömningsgrunder för ett beslut om att ge någon eller några

medelstora högskolor fasta forskningsresurser inför nästa

treåriga budgetperiod. Riksdagen bör enligt motionärerna begära

en utredning som tar sikte på att finna sådana

bedömningsgrunder.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att

forskningspolitiska beslut under det senaste decenniet har

fattats för treårsperioder, senast vid föregående riksmöte för

perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15,

rskr. 388). Frågan om att förlägga fasta forskningsresurser

till ytterligare högskolor är av den arten som hör hemma i ett

sådant sammanhang. I den senaste forskningspropositionen (s.

198) anförde regeringen att det är viktigt att kvalificerad

forskning kan bedrivas vid alla universitet och högskolor,

inklusive de mindre och medelstora högskolorna. Finansieringen

av forskningen vid de sistnämnda högskolorna kan enligt nämnda

proposition ske genom den rörliga resursen inom

fakultetsanslagen, genom externa anslag och genom anslaget till

forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor. Frågan om att inrätta ytterligare ett eller flera

universitet togs inte upp i propositionen. Motionsyrkanden om

att tillföra Mitthögskolan fasta forskningsresurser avstyrktes

då av utskottet (s. 43 f.) och avslogs av riksdagen.

Yrkandet om en utredning för att hitta bedömningsgrunder

förutsätter att riksdagen redan nu tar ställning för att

ytterligare någon högskola skall ges fasta forskningsresurser

inför nästa treåriga planeringsperiod. Utskottet är inte berett

att förorda ett sådant ställningstagande.

Även för den grundläggande högskoleutbildningen gäller nu en

treårig budgetperiod, 1993/94--1995/96. Utskottet är inte

berett att medverka till omfördelning mellan läroanstalterna

under löpande treårsperiod.

Regeringen har nyligen i proposition 1993/94:177 lagt fram

förslag om hur de medel som nu återstår av de tidigare

löntagarfonderna skall användas. Där föreslås att 16,45 % av

dessa medel skall avsättas till en stiftelse med ändamål bl.a.

att stödja profilforskning vid mindre och medelstora högskolor

inom deras särskilda styrkeområden i samarbete med

näringslivet. Förslaget kommer att behandlas av utskottet i ett

senare betänkande.

Uppfattningen att utbildning och forskning hör ihop delar

utskottet -- liksom regeringen -- med motionärerna. När det

gäller resurstilldelningen till de mindre och medelstora

högskolorna i relation till övriga delar av högskoleväsendet

konstaterar utskottet att förevarande proposition innebär att

de mindre och medelstora högskolorna tilldelas 22 % av anslagen

till grundutbildning, vilket väl svarar mot deras andel av

totalantalet studenter enligt vad som uppges i motionerna. Av

de totala anslagen till grundutbildning, forskning och

forskarutbildning samt forskningsstödjande åtgärder föreslås de

mindre och medelstora högskolorna bli tilldelade drygt 11 %.

Därvid bör noteras att anslagen till universiteten och

fackhögskolorna för forskning och forskarutbildning används

även för forskning vid mindre och medelstora högskolor. De

forskarutbildade lärarna vid dessa högskolor ingår i

fakulteterna vid universiteten och fackhögskolorna och har

samma rätt som övriga lärare inom resp. fakultet när det gäller

att få medel för forskning ur den s.k. rörliga resursen.

Fr.o.m. innevarande budgetår finns under anslaget

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor ett belopp på ca 40 miljoner kronor beräknat för stöd

till nätverk för forskning mellan å ena sidan en eller flera

mindre och medelstora högskolor och å andra sidan ett eller

flera universitet och högskolor med fasta forskningsresurser.

Medlen fördelas av regeringen, som nyligen beslutat tilldela

högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö sammanlagt

7 360 000 kr för samarbete i nätverk med Lunds universitet ur

det nämnda anslaget budgetåret 1993/94.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de

föreliggande motionerna om fasta forskningsresurser till

ytterligare högskolor inte bör föranleda någon riksdagens

åtgärd. Riksdagen bör således avslå motionerna 1993/94:Ub623

yrkande 1, 1993/94:Ub640, 1993/94:Ub675 yrkande 1,

1993/94:Ub691, 1993/94:Ub703, 1993/94:Ub722 yrkande 1,

1993/94:Ub736 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:T215 yrkande 4.

3. Fristående högskolors villkor

En redogörelse lämnas i propositionen över regleringen av

examensrätten för offentliga lärosäten och för enskilda

utbildningsanordnare. I högskoleförordningen (1993:100) anges i

bilaga 3, examensordningen, dels vilka examina som får avläggas

inom den grundläggande högskoleutbildningen vid lärosäten med

offentlig huvudman, dels vilka examina som de olika

universiteten och högskolorna har rätt att utfärda. Rätten för

enskilda utbildningsanordnare att ge sådana examina som tas upp

i examensordningen regleras i lagen (1993:792) om tillstånd att

utfärda vissa examina.

Regeringen avgör ärenden om examensrätt efter rekommendation

av Kanslersämbetet.

Kanslersämbetet gör på Utbildningsdepartementets uppdrag en

helhetsbedömning av utbildningsanordnarens förutsättningar att

upprätthålla den kvalitet som krävs för att examensrätt skall

kunna beviljas. Vid sin bedömning ser Kanslersämbetet till

följande kriterier: lärarkompetens och kompetensutveckling,

behörighet och antagning, utbildningens organisation och

omfattning, ämnesdjup och ämnesbredd, kritisk och kreativ

miljö, bibliotek och litteraturförsörjning, lokaler och

utrustning, internationalisering, övergångsmöjligheter till

forskarutbildning, utvärdering och kvalitetssäkring. Därutöver

är för vissa examina frågor om forskningsaktivitet och

utbildningsaktivitet på högre nivåer inom grundläggande

utbildning av stor betydelse.

I propositionen erinras om att vissa enskilda

utbildningsanordnare (fristående högskolor) fått examensrätt

utan särskild prövning genom övergångsbestämmelserna till lagen

om tillstånd att utfärda vissa examina. Regeringen har därefter

och efter Kanslersämbetets prövning givit tre teologiska

utbildningsanordnare vissa examensrättigheter. I avtal mellan

staten och var och en av dessa tre har det stadgats om villkor

för statsbidrag. De teologiska fristående högskolorna skall

delta i sådana uppföljningar och utvärderingar som staten

anordnar för offentliga universitet och högskolor. De är

skyldiga att avge redovisningar enligt samma krav som gäller

för statliga myndigheter. Därutöver har bl.a. överenskommits

villkor för att avgifter skall få tas ut samt för antagning av

studenter.

Fristående högskolor bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v)

yrkande 13 omfattas av högskolelagen och högskoleförordningen.

Motionärerna anser att det är allvarligt att riktlinjerna för

prövning av examensrätt för fristående högskolor inte

innefattar studenternas möjlighet till inflytande och

representation (yrkande 12). Vidare ser motionärerna allvarligt

på att regeringen gett examensrätt till de tre teologiska

högskolorna som -- genom att de är s.k. fristående högskolor --

inte omfattas av högskolelag och högskoleförordning (yrkande

14).

Utskottet vill framhålla att för fristående högskolor gäller

dels bestämmelserna i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda

vissa examina, dels de villkor som ställts upp i avtal mellan

staten och högskolan. I lagen föreskrivs att en enskild

utbildningsanordnare som fått tillstånd att utfärda examina är

skyldig att medverka i uppföljningar och utvärderingar av

utbildningen (5 §). Enligt 2 § samma lag skall utbildningen

vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och bedrivas så

att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på

grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen

(1992:1434). Det står vidare de enskilda utbildningsanordnarna

fritt att i egna bestämmelser ta in centrala delar av

högskolelagen och högskoleförordningen. Utskottet anser med det

anförda att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub714 yrkandena

12, 13 och 14.

4. Övriga utbildningsfrågor

Högskoleutbildningar anpassade till invandrares särskilda

förutsättningar behövs, enligt motion 1993/94:Ub906

(s) yrkande 20. Motionärerna framhåller att invandrare ofta har

i utlandet eller i Sverige förvärvad utbildning, yrkeskunskaper

och dubbel kulturkompetens samt behärskar flera språk.

Speciella kurser, anpassade till deras förutsättningar, t.ex.

med kombination teknik/ekonomi/ekologi/internationell

handel skulle ge Sverige en särskild kompetens till stor glädje

för framtiden.

Utskottet delar motionärernas åsikt att invandrares särskilda

kompetens bör tas till vara i högskoleutbildningen och även i

arbetslivet. Det är viktigt för vårt land att så framdeles sker

i större utsträckning än hittills. Den ökade lokala friheten

och den större flexibilitet som följt av att linjesystemet

ersatts med examensordning med bl.a. generella examina medför

enligt utskottets mening bättre förutsättningar att förverkliga

det som motionärerna föreslår. Det ankommer dock inte på

riksdagen och regeringen att besluta om detta, utan på varje

universitet eller högskola. Utskottet utgår från att de känner

ansvar för detta. Något tillkännagivande av riksdagen är därför

inte påkallat, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub906 yrkande 20.

Enligt motion 1993/94:Ub634 (m, s, fp, c, kds) bör det

inrättas en yrkesexamen för laboratorieassistenter. Detta

har, anför motionärerna, bl.a. uttalats av Socialstyrelsen i

samband med remissförfarandet inför beslut om den nya

högskoleförordningen. De tretton vårdhögskolor som i dag

anordnar utbildningen kommer fr.o.m. i år att förlänga den från

90 poäng till 120 poäng och förändra studieplanen så att en

större del är av mer generell karaktär, medan specialiseringen

får mindre utrymme.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte två motioner med

motsvarande yrkanden. De avstyrktes då av utskottet, som

hänvisade till att regeringens överväganden med anledning av

utredningen om vårdhögskolorna borde avvaktas (bet.

1992/93:UbU14 s. 67). I proposition 1993/94:177 har regeringen

nu lagt fram sina förslag rörande vårdhögskolornas

organisatoriska ställning m.m. Utskottet kommer att behandla

dessa i ett senare betänkande. Frågan om yrkesexamen för

laboratorieassistenter berörs inte i nämnda proposition.

Utskottet utgår från att regeringen kommer att pröva frågan om

en sådan examen mot bakgrund bl.a. av vad Socialstyrelsen och

motionärerna anfört.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1993/94:Ub634.

En utredning bör göras om möjligheterna för ämnet

arbetsterapi att etableras som ämne för forskarutbildning,

enligt motion 1993/94:Ub630 (s). De arbetsterapeuter som i dag

går vidare till forskning måste ta sin forskarexamen inom ramen

för andra ämnen. En konsekvens av bristen på svensk forskning i

ämnet arbetsterapi är att grundutbildningens

forskningsanknytning och undervisning baseras på i huvudsak

amerikansk forskning. De amerikanska modellerna för

rehabilitering kan emellertid, enligt motionärerna, inte

okritiskt användas i det svenska samhället. De ser en risk för

att nya eller icke etablerade ämnen kommer till korta, när

professurer fr.o.m. innevarande budgetår inrättas genom

lokala beslut av resp. universitet eller högskola.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten för vårt

samhälle av rehabilitering genom insatser av bl.a. välutbildade

arbetsterapeuter. Utbildningen av denna yrkesgrupp skall,

liksom all annan högskoleutbildning, vila på vetenskaplig eller

konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Det är därför

självfallet viktigt att den vetenskapliga grunden för

arbetsterapeututbildningen utvecklas. Kvaliteten och

förnyelsekraften i universitetens och högskolornas verksamhet

är, som regeringen framhöll i proposition 1992/93:170 (s. 164),

av stor betydelse för den långsiktiga kompetens- och

kunskapsuppbyggnaden inom alla samhällssektorer. Utskottet

anser dock inte att statsmakterna bör återgå till att ta ansvar

för hur kunskapen organiseras i ämnen. Det bör förbli ett

ansvar för forskarsamhället att avgöra när den pågående

vetenskapliga utvecklingen motiverar etablering av nya ämnen

för lärartjänster inom högskolan och för forskarutbildning.

Såvitt utskottet känner till har hittills inte någon professur

inrättats i arbetsterapi. Utskottet utgår från att fakulteterna

vid universitet och högskolor känner ansvar för

forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbildning.

I proposition 1993/94:177 har regeringen nyligen lagt fram

förslag om en stiftelse, vars avkastning skall gå till

forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt till

forskning med inriktning på allergier och annan överkänslighet.

Eftersom arbetsterapi tillhör vårdområdet och ingår i de

medellånga vårdutbildningarna finns skäl att anta att nya

resurser till forskning också kan tillfalla

arbetsterapiforskning. Utskottet kommer att behandla

proposition 1993/94:177 under våren.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1993/94:Ub630.

Socialdemokraterna menar i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 2

att den yrkestekniska högskoleutbildningen (YTH) om 60 poäng

bör vidareutvecklas. De anser också att benämningen bör

ändras till yrkeshögskola, och att nya former för samverkan med

arbetslivet bör sökas. I motion 1993/94:Ub614 (s) yrkande 1

beskrivs planer inom Högskolan i Trollhättan/Uddevalla på att

ge YTH enligt en ny modell. Den innebär i korthet att

utbildningen vänder sig främst till anställda i mindre företag,

att studierna bedrivs på deltid och delvis med distansmetoder,

samt att studenterna under studietiden gör ett projektarbete

inom det egna företaget. Motionärerna vill att regeringen skall

utarbeta en plan för sådana förändringar av YTH att det i

motionen skisserade projektet kan genomföras vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

Utskottet erinrar om att den centrala styrningen av innehåll

och uppläggning av grundläggande högskoleutbildning numera

inskränker sig till vad som föreskrivs i examensordningen för

olika examina. För yrkesteknisk högskoleexamen föreskrivs där

att examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 60

poäng. Därtill ställs krav på tidigare, relevant

yrkeserfarenhet. Vissa särskilda mål för denna examen anges.

Studiernas organisation är däremot en helt lokal fråga. Ett

genomförande av den nya modell för YTH som planeras vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fordrar inga andra

statsmaktsbeslut än att högskolan efter ansökan hos regeringen

beviljas examensrätt för yrkesteknisk högskoleexamen. Därutöver

fordras att högskolan kan inrymma denna utbildning inom sin

medelsram och sitt utbildningsuppdrag. Utskottet noterar att

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla hittills inte har ansökt om

examensrätt för yrkesteknisk högskoleexamen. I sin senaste,

förenklade anslagsframställning anför högskolan att nästa års

anslagsframställning kan komma att innehålla förslag till

utökat takbelopp, om någon form av yrkesteknisk högskola är

möjlig att starta.

När det gäller förslaget om ändrad benämning av YTH noterar

utskottet att det enda som numera beslutas centralt är

benämningen på examina. Hittills har YTH haft en särställning i

studiefinansieringshänseende, nämligen att deltagarna haft rätt

till särskilt vuxenstudiestöd. I budgetpropositionen (s. 275)

föreslås nu att denna rätt tas bort. Denna fråga bereds av

socialförsäkringsutskottet.

Utskottet anser att något förslag från regeringen om nya

studieformer för YTH inte behövs och föreslår att riksdagen

avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715

yrkande 2.

En utvärdering av verksamheten med s.k. basår bör göras,

anser Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub715 yrkande 6.

Basåret har klara fördelar genom att det breddar

rekryteringsunderlaget till högskoleutbildning med

teknisk/naturvetenskaplig/matematisk inriktning, men

organisationen är enligt motionärerna inte problemfri.

Utbildningen har stor samhörighet med den kommunala

vuxenutbildningen. Systemet att den som antas till basår också

får en plats reserverad i den högskoleutbildning han eller hon

vill påbörja efter dess slut upplevs som en genväg för vissa

studenter att få tillträde till attraktiva utbildningar, anför

motionärerna. Platsreservationen är från högskolans synpunkt

osäker, eftersom studenter inte alltid håller fast vid det

utbildningsval de gjort från början.

Utskottet erinrar om att basår -- tekniskt basår -- har

funnits länge och har varit ett sätt att säkra rekryteringen av

både män och kvinnor till tekniska utbildningar. I nuvarande

form startades basår så sent som budgetåret 1992/93 (prop.

1991/92:150 bil. I:6, bet. FiU30, rskr. 350) efter beslut i

juni samma år. Endast den första kullen studenter har hittills

avslutat basåret och gått över till de egentliga

högskolestudierna. I det ovan nämnda femåriga uppdraget till

Skolverket och VHS ingår bl.a. att kontinuerligt följa upp hur

kommande verksamhet inom ramen för basåret utvecklas. Utskottet

delar inte motionärernas uppfattning att arrangemangen kring

basåret har visat sig innebära så stora problem, att riksdagen

har anledning att begära en utvärdering. Riksdagen bör därför

enligt utskottets mening avslå motionsyrkandet.

5. Anslag till universitet och högskolor m.m.

Vissa universitet och högskolor har genom beslut av

regeringen fått nya namn. Universiteten i Göteborg, Umeå och

Linköping heter numera Göteborgs, Umeå resp. Linköpings

universitet. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm heter

Lärarhögskolan i Stockholm. Konsthögskolan heter Kungl.

Konsthögskolan.

5.1 Vissa övergripande frågor

Regeringen föreslår att universitet och högskolor skall få ta

ut en avgift för forskningsetisk prövning, som

forskningsetiska kommittéer inom de medicinska fakulteterna

genomför för läkemedelsföretag. För att uppfylla

läkemedelslagens (1992:859) krav på att klinisk

läkemedelsprövning på människor skall vara etiskt försvarlig

(13 §) är nämligen läkemedelsföretagen i praktiken hänvisade

till att få en granskning och bedömning från någon av de etiska

kommittéerna vid de medicinska fakulteterna. Regeringen anser

det då rimligt att läkemedelsföretagen betalar för prövningen.

Utskottet har inget att invända mot förslaget och föreslår

att riksdagen godkänner det.

I forskningspropositionen 1993 (prop. 1992/93:170 avsnitt 8,

s. 209--213) behandlades frågan om formerna för

finansiering av nationella forskningsanläggningar samt

vissa s.k. nationella forskningsresurser. Med det

sistnämnda avsågs vissa mindre, ofta tvärvetenskapliga

anläggningar av stort nationellt intresse. Som exempel nämndes

arkeologiska laboratorier som utför naturvetenskapliga

analyser, nämligen laboratoriet för vedanatomi och

dendrokronologi och det keramiska laboratoriet vid Lunds

universitet och det miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå

universitet. Enligt propositionen skulle dessa anläggningar,

där så erfordras, utses och hanteras i samråd mellan berörda

forskningsråd. Regeringen anmälde sin avsikt att inför

budgetåret 1994/95 återkomma till riksdagen med en bedömning av

resursbehovet hos anläggningarna.

Till de nationella forskningsanläggningarna återkommer

utskottet i det följande (avsnitt 5.2, 5.3 samt 6.5).

I budgetpropositionen anför regeringen nu om de nationella

forskningsresurserna (s. 244) att frågan bör ytterligare

övervägas. Det sägs vidare att det ankommer på respektive

värduniversitet att tillföra laboratorierna de resurser som

erfordras för att en verksamhet med god kvalitet skall kunna

upprätthållas. Något förslag om överföring av

finansieringsansvaret från resp. universitet till något eller

några forskningsråd framläggs således inte. Medelsberäkningen

under resp. universitets anslag har inte påverkats av

regeringens ställningstagande i fråga om de nu aktuella

nationella forskningsresurserna.

I fyra motioner framförs invändningar mot vad regeringen

anfört.

Motion 1993/94:Ub706 (fp) yrkande 2 anknyter till ett förslag

från Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) hösten 1993 att

de tre laboratorierna skall finansieras över statsbudgeten på

nationell nivå med sammanlagt drygt 1,7 miljoner kronor.

Motionärerna anser att laboratorierna skall bekostas inom ramen

för anslaget till NFR. Även i motion 1993/94:Ub716 (nyd)

föreslås att det skall ankomma på NFR att tillföra

laboratorierna de resurser som erfordras för att en verksamhet

med god kvalitet skall kunna upprätthållas både på kort och på

lång sikt. Motionären föreslår att riksdagen till NFR anvisar

1 500 000 kr mer än vad regeringen föreslagit. Den föreslagna

anslagsökningen anser motionären lämpligen kan finansieras

genom motsvarande anslagsminskning vid resp. värduniversitet.

I motion 1993/94:Ub701 (s) anknyter motionärerna också till

NFR:s förslag. De noterar att detta förslag innebär att de

berörda fakulteterna skall bidra med 840 000 kr, varför den

nytillkommande kostnaden för statsbudgeten skulle bli 861 000

kr. Enligt motionärerna är både Lunds och Umeå universitet

beredda att ta ett fortsatt ekonomiskt ansvar för dessa

internationellt kända laboratorier, i så stor utsträckning som

det är möjligt i förhållande till resp. universitets samlade

resurser. Motionärerna anser att statsmakterna, genom att peka

ut laboratoriernas nationella betydelse, också har ett ansvar

att tillskjuta vissa ekonomiska medel till de berörda

verksamheterna. Regeringen bör enligt motionärerna snarast

återkomma med förslag till riksdagen i detta avseende.

Vänsterpartiet anser i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 21

att Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få det nationella ansvaret

för dessa tre laboratorier. Därför föreslås i motionen att

riksdagen skall anvisa 861 000 kr utöver regeringens förslag

till FRN, vilket tillsammans med viss överföring av

fakultetsmedel för två av laboratorierna (840 000 kr)

motsvarar av NFR föreslagna medel.

Utskottet delar uppfattningen att medel för dessa nationella

forskningsresurser bör tillskjutas på nationell nivå. Utskottet

utgår från att regeringen i kompletteringspropositionen kommer

att tillskjuta de resurser som erfordras för att verksamheten

vid de tre berörda forskningslaboratorierna skall kunna

fortsätta i oförminskad omfattning även efter den 1 juli 1994.

Med hänsyn härtill anser utskottet att något särskilt uttalande

i frågan nu inte är påkallat, varför riksdagen bör avslå

motionerna 1993/94:Ub701, 1993/94:Ub706 yrkande 2,

1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del och 1993/94:Ub716 i

denna del.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 25

att ytterligare medel (150 miljoner kronor) skall anslås

till forskarutbildningen under ett nytt anslag. Den

förstärkning av medlen för forskarutbildning som riksdagen

beslutade om förra året (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr.

388) räcker enligt motionärerna inte till att omvandla alla

existerande utbildningsbidrag till doktorandtjänster, än mindre

till att öka antalet doktorander. Det föreslagna nya anslaget,

som enligt motionärerna beräknas räcka till omkring 1 000

tjänster, bör fördelas över högskolorna av regeringen.

Utskottet anser att den treårsbudget för universitet och

högskolor som riksdagen antog vid föregående riksmöte bör ligga

fast. Vidare vill utskottet framhålla att de stiftelser som

bildats för strategisk resp. miljöstrategisk forskning samt

Riksbankens jubileumsfond som mottagare av donation för

kulturvetenskaplig forskning har som ett av sina klart uttalade

uppdrag att befordra forskarutbildning och forskarrekrytering

(prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). I den nyligen

framlagda propositionen om utbildning och forskning (prop.

1993/94:177) finns ytterligare förslag med syftet att ge

utrymme för en utbyggnad av forskarutbildningen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen

bör avslå motionsyrkandet.

De föreslagna anslagsbeloppen till universitet och högskolor,

forskningsråd m.m. utgår från de beslut som fattades vid

föregående riksmöte för treårsperioden 1993/94--1995/96.

I avsnitt 1 av detta betänkande anges vilka förändringar som

har påverkat regeringens beräkning av beloppen för studentpeng

och ersättning för helårsprestationer. Dessa förändringar har

därmed också påverkat beräkningen av anslagsbeloppen under

anslagen till grundutbildning.

Vid beräkningen av anslagen till forskning och

forskarutbildning har regeringen gjort en omfördelning av 20

miljoner kronor från anslagen till universitet och högskolor

samt forskningsråd till anslaget Europeisk forskningssamverkan.

Verksamheter inom dessa områden kommer framdeles att ha

möjligheter till finansiering via EG:s forskningsbudget,

framhåller regeringen. Vidare har forskningsrådens anslag ökats

med 10 %, varvid det belopp från det tidigare

lokalkostnadsanslaget som har tillförts anslagen till forskning

och forskarutbildning vid läroanstalterna har minskats i

motsvarande mån. En omfördelning av anslagen till forskning och

forskarutbildning med mindre än en halv procent har också

gjorts för att finansiera insatser inom den vetenskapliga

infrastrukturen och vissa nya uppgifter inom utbildning och

forskning.

5.2 Uppsala universitet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

universitetet föreslår regeringen under anslaget Uppsala

universitet: Grundutbildning ett belopp på 705 191 000 kr

för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

Anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn

till följande förändringar.

Sammanlagt 15 professurer föreslås bli överförda till Uppsala

universitet från forskningsråden. Dessutom föreslås att en

professur överförs från Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

Riksdagen godkände den 17 december 1993 riktlinjer för en ny

organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och

byggforskning (prop. 1993/94:82, bet. BoU7, rskr. 116). Enligt

dessa skall en ny institution för samhällsvetenskaplig bostads-

och byggforskning inrättas vid Uppsala universitet och

lokaliseras till Gävle. För den nya institutionen har

regeringen i budgetpropositionen beräknat 14 miljoner kronor

under förevarande anslag.

I enlighet med vad regeringen anförde i förra årets

forskningsproposition (prop. 1992/93:170 s. 211 f.) föreslås nu

att finansieringen av vissa s.k. nationella

forskningsanläggningar flyttas från resp. värduniversitet till

Naturvetenskapliga forskningsrådet. En av dessa anläggningar är

The Svedberglaboratoriet i Uppsala. Tandemacceleratorn vid The

Svedberglaboratoriet bör dock enligt NFR:s förslag, som

regeringen anslutit sig till, även fortsättningsvis tillhöra

Uppsala universitet. Det totala belopp som Uppsala universitet

ålagts att avsätta för The Svedberglaboratoriet innevarande

budgetår är 19 820 000 kr. Därav avser 1 100 000 kr

tandemacceleratorn. Från förevarande anslag bör därför

18 720 000 kr överföras till anslaget Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning.

För ett centrum för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30,

bet. JoU9, rskr. 87) beräknas 2 miljoner kronor under detta

anslag.

Regeringen föreslår till Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag

på 868 152 000 kr.

Utskottet har erfarit att medelsberäkningen i propositionen

gjorts med förbiseende av att tandemacceleratorn vid The

Svedberglaboratoriet även fortsättningsvis skall tillhöra

Uppsala universitet. Anslagsbeloppet bör därför ökas med

1 100 000 kr, medan anslaget till Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning bör minskas med samma belopp.

I övrigt har utskottet inget att erinra mot medelsberäkningen

och föreslår därför att riksdagen med anledning av regeringens

förslag till Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 869 252 000 kr.

5.3 Lunds universitet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

universitetet föreslår regeringen under anslaget Lunds

universitet: Grundutbildning ett belopp på 1 165 472 000

kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet, som inte har några invändningar mot

medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna

beloppet.

I motion 1993/94:Ub706 (fp) yrkande 3 framhålls det som

viktigt att vissa statliga läroanstalter i Skåne samverkar.

Lunds universitet bör samarbeta med Högskolan i Kristianstad.

Studenter som fått grundutbildning vid den sistnämnda högskolan

bör aktivt rekryteras till forskarutbildning vid universitetet.

Vidare anför motionärerna att lämpliga grundutbildningar bör

lokaliseras från Lund/Malmö till Kristianstad, något som

universitetet självt kan fatta beslut om.

Utskottet anser inte att något tillkännagivande av riksdagen

är påkallat med anledning av motionsyrkandet och föreslår att

riksdagen avslår det.

Ett transporttekniskt centrum bör enligt motion

1993/94:A469 (s) yrkande 1 utvecklas vid Lunds tekniska

högskola, som ligger mitt i ett kommunikationsområde -- Skåne.

I samma motion anförs att miljöproblemen i Skåne är stora och

utgör ett hot, men också en möjlighet. Ett miljövetenskapligt

tvärfackligt forskningscentrum bör enligt motionärerna skapas

vid Lunds universitet (yrkande 10). Detta centrum skulle

samarbeta med Högskolan i Kristianstad och Sveriges

lantbruksuniversitet och även kunna bli ett kompetenscentrum

för energi- och miljöteknik.

Utskottet erinrar om att det står universiteten fritt att

själva besluta om inrättande av centrum, institutioner och

andra inrättningar. Något tillkännagivande av riksdagen är inte

påkallat, varför motionsyrkandena bör avslås.

Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn

till följande förändringar.

Sammanlagt nio professurer föreslås bli överförda till Lunds

universitet från forskningsråden.

MAX-laboratoriet i Lund, som är en nationell

forskningsanläggning, föreslås bli överförd till NFR, vilket

innebär en minskning av förevarande anslag med 8 016 000 kr.

Kostnader för lokaler, el, vatten och värme skall dock

bestridas av Lunds universitet. Regeringen avser att återkomma

till sistnämnda fråga.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 895 383 000

kr för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår även medel för

konstnärligt utvecklingsarbete.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen anvisar det

föreslagna beloppet.

5.4 Göteborgs universitet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

universitetet föreslår regeringen under anslaget Göteborgs

universitet: Grundutbildning ett belopp på 864 062 000 kr

för budgetåret 1994/95.

Utskottet, som inte har några invändningar mot

medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna

beloppet.

Statens engagemang i finansieringen av Botaniska trädgården

i Göteborg är enligt motion 1993/94:Kr291 (fp) yrkande 3

orättvist litet. Medan övriga universitetsträdgårdar bekostas

helt av staten, får Botaniska trädgården i Göteborg endast

statliga anslag som motsvarar en fjärdedel av driftbudgeten.

Innan det nu löpande avtalet mellan staten och Göteborgs kommun

om trädgården går ut den 30 juni 1996, bör enligt motionärerna

förhandlingar om en mer rättvis fördelning komma till stånd.

Bildandet av en stiftelse, där kommun och stat delar på

ansvaret, bör utredas. Vidare anser motionärerna att det har

varit till förfång för båda parter att utbetalningen av statens

bidrag numera sker via universitetet. I samma motion yrkande 4

föreslås att de medel för miljöforskningsinformation, som

fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisas till bl.a. Göteborgs

universitet, skall vara öronmärkta för Botaniska trädgården

liksom fallet var från början. Enligt motionärerna har för

innevarande budgetår inga pengar ställts till förfogande för

miljöforskningsinformation vid Botaniska trädgården i Göteborg.

Utskottet har behandlat frågan om finansieringen av Botaniska

trädgården i Göteborg vid ett flertal tillfällen under senare

år, senast vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU15 s. 99).

Utskottet konstaterade då att de botaniska trädgårdarna vid

universiteten skiljer sig från varandra i vissa avseenden,

bl.a. däri att Botaniska trädgården i Göteborg huvudsakligen är

en anläggning för allmänheten. Det avtal som nu gäller mellan

staten och Göteborgs kommun innebär att statens bidrag höjts

kraftigt jämfört med tiden dessförinnan. Om Göteborgs kommun,

som är huvudman för Botaniska trädgården, anser att statens

bidrag till finansieringen bör ökas ytterligare, kan detta tas

upp i förhandlingar inför en ev. ny avtalsperiod. De medel som

universitetet tilldelats för miljöforskningsinformation har

enligt vad utskottet inhämtat använts för att inrätta en tjänst

för sådan information. Tjänsten är placerad vid botaniska

institutionen, som är belägen i Botaniska trädgården.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkandena 3 och 4.

I motion 1993/94:Ub669 (fp) anförs att regeringen snarast bör

undersöka möjligheterna att inrätta ett institut för

vätskekristallforskning vid Göteborgs universitet. Detta bör

enligt motionärerna kunna göras i samband med införandet av

teknikbrostiftelsen i Göteborg. Forskning som bedrivits på

detta område vid Chalmers tekniska högskola har bl.a. lett till

en ny bildskärmsteknik som väckt stor uppmärksamhet. Såväl för

svensk teknisk forskning som för de industriella möjligheternas

skull är det viktigt, anför motionärerna, att den påbörjade

vätskekristallforskningen utvecklas inom landet som en svensk

specialitet och att den tillåts växa i den utsträckning som

förväntas. De anser att vätskekristallforskningen, som varje

höggradigt innovativ verksamhet, behöver tillförsäkras en egen

organisation och infrastruktur.

Utskottet anser att det bör ankomma på berörda läroanstalter

i Göteborg att, eventuellt i samverkan med teknikbrostiftelsen,

finna former för att utveckla forskningen på de områden där

särskild kompetens finns på orten och som kan ha betydelse för

den industriella utvecklingen i regionen och i Sverige.

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion

1993/94:Ub669.

Anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn

till följande förändringar.

En professur föreslås bli överförd till universitetet från

Medicinska forskningsrådet (MFR) och en professur från SAREC.

I anslagsberäkningen har regeringen tagit hänsyn till den

ränteskillnad som uppstår genom att utbetalningarna från

Göteborgs universitet till Botaniska trädgården enligt avtal

mellan staten och Göteborgs kommun sker kvartalsvis i förskott.

Utskottet, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen anvisar det av

regeringen föreslagna reservationsanslaget på 671 353 000 kr

för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår även medel för

konstnärligt utvecklingsarbete.

5.5 Stockholms universitet

I propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop.

1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) förra året anförde

regeringen att den organisatoriska och utbildningsmässiga

samverkan mellan Grafiska institutet/Institutet för högre

kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR) och

andra högskolor bör lösas så att ett organisatoriskt

samgående med Stockholms universitet sker fr.o.m. den 1

juli 1994. Nu föreslår regeringen ett samgående som innebär att

GI/IHR fullständigt inordnas i Stockholms universitet fr.o.m.

nämnda tidpunkt. Resurser motsvarande GI/IHR beräknas i

budgetpropositionen under anslaget till universitetet.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

anfört om samgåendet.

Mot bakgrund av de utbildningsuppdrag som efter riksdagens

beslut vid förra riksmötet fastställts för Stockholms

universitet och GI/IHR föreslår regeringen för budgetåret ett

anslagsbelopp under Stockholms universitet: Grundutbildning

på 582 914 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det angivna beloppet för budgetåret

1994/95.

Anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn

till följande förändringar.

Fyra professurer föreslås bli överförda till universitetet

från forskningsråden och två professurer från SAREC.

Vid medelsberäkningen har regeringen beaktat även

lokalkostnader för den forskningsverksamhet som bedrivs vid

Lärarhögskolan i Stockholm.

Regeringen föreslår att riksdagen till Stockholms

universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 692 595 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och

tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.

5.6 Umeå universitet

Inom ramen för utökningen av antalet intagningsplatser vid

universitet och högskolor under den nu pågående treårsperioden

bör enligt motion 1993/94:Ub730 (s) 22 studenter antas till

logopedutbildning vid Umeå universitet var fjärde termin

fr.o.m. våren 1995.

Utskottet har behandlat yrkanden om logopedutbildning i Umeå

vid de två senaste riksmötena. Utskottet, som hänvisar till vad

som anfördes förra året (bet. 1992/93:UbU14 s. 52 f.) bl.a. om

att examensrätt för logopedexamen beslutas av regeringen,

noterar att Umeå universitet inte har ansökt om rätt att

utfärda logopedexamen. Riksdagen bör enligt utskottets mening

avslå motion 1993/94:Ub730.

En bred satsning på livsmedelsteknisk utbildning,

utveckling och forskning behövs i Norrland, enligt motion

1993/94:Ub659 (fp). Inom ramen för inlandssatsningar i slutet

på 1980-talet har under ett antal år särskilda resurser varit

anvisade till Umeå universitet i syfte att påbörja uppbyggnaden

av en bredare kompetens i norra Sverige. När dessa resurser nu

inte längre finns bör statsmakterna finna former för ett mer

permanent stöd till livsmedelsteknisk utbildning, utveckling

och forskning i Norrland, anser motionärerna.

Utskottet hänvisar, liksom vid behandlingen av motsvarande

yrkande vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU14 s. 92 f.),

till det ansvar som lagts på styrelsen för resp. läroanstalt

när det gäller prioriteringen mellan utbildnings- och

forskningsområden. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående

treårsperioden, som fastställts efter beslut vid förra

riksmötet, föreslår regeringen till Umeå universitet:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp

på 594 723 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och

föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av

regeringen föreslagna beloppet.

Behovet av resurser till Demografiska databasen (DDB)

tas upp i motion 1993/94:Ub732 (s). En utvärdering som gjordes

år 1989 av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

(HSFR) kom fram till att DDB borde utvecklas vidare som en

nationell forskningsresurs. Sammansättningen av dess styrelse,

i vilken HSFR nominerar två ledamöter och rektorsämbetet vid

Umeå universitet har utsett en ledamot från landsarkivet i

Lund, vittnar enligt motionärerna också om den nationella

karaktären. Demografiska databasen bör därför, anser de,

fr.o.m. nästa budgetår tilldelas resurser i egenskap av

nationell forskningsresurs.

Utskottet konstaterar att medel för grundkostnaderna vid

Demografiska databasen tillfördes Umeå universitet budgetåret

1978/79 under anslaget till de samhällsvetenskapliga

fakulteterna. Alltsedan dess har universitetet varit ålagt att

avsätta medel för ändamålet. I förra årets

forskningsproposition nämndes Demografiska databasen inte bland

de nationella forskningsresurser som är av stort nationellt

intresse och där det finns risk att det lokala ansvaret för

anläggningen upphör, och för vilka därför ett nationellt ansvar

för finansieringen borde övervägas. Mot bakgrund av vad som nu

anförts anser utskottet att riksdagen inte har anledning att

göra något tillkännagivande i frågan. Riksdagen bör alltså

avslå motion 1993/94:Ub732.

Umeå universitet bör enligt motion 1993/94:Ub731 (s)

tillföras resurser för juridisk forskning. Motionärerna

hänvisar till universitetets anslagsframställning, där det

understryks att ett villkor för en kvalitativt god

juristutbildning vid Umeå universitet är att medel tillskapas

för en stärkt forskningsorganisation. För närvarande finns vid

rättsvetenskapliga institutionen i Umeå endast en professur,

och tillgången på disputerade lärare i den juridiska

grundutbildningen vid universitetet är bristfällig. Det påpekas

att universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm har vardera ca

20 professurer i juridik. Detta förhållande tas också upp i

motion 1993/94:Ub704 (c, m, fp, kds) där det också hänvisas

till svårigheterna att omprioritera medel inom den

samhällsvetenskapliga fakulteten i Umeå, som fortfarande enligt

motionärerna befinner sig i en konsolideringsfas.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Juristlinjen inrättades vid Umeå universitet budgetåret

1991/92 efter förslag i budgetpropositionen 1990 (prop.

1989/90:100 bil. 10, bet. 1990/91:UbU12, rskr. 355). Därvid

övervägdes noga, om ansvaret för utbildningen i Umeå borde

läggas på något universitet med juridisk fakultet. Utskottet

kom dock fram till att detta inte var nödvändigt. Någon

utökning av forskningsorganisationen i juridiska ämnen i Umeå

aktualiserades inte i detta sammanhang. Ett motionsyrkande med

samma innebörd som det nu förevarande väcktes våren 1992 och

behandlades av utskottet i betänkande 1991/92:UbU15 (s. 18).

Utskottet ansåg att regeringens bedömning i den kommande

forskningspropositionen borde avvaktas, innan riksdagen tog

ställning till frågan om etablerandet av juridisk forskning i

större omfattning på nya orter. Regeringen tog inte upp frågan

i den forskningsproposition som lades fram våren 1993. Där

anfördes dock (prop. 1992/93:170 s. 230) att de tre befintliga

juridiska fakulteterna är förhållandevis små. Utskottet anser

även nu att denna fråga är av den art som bör bedömas i

anslutning till prövning av forskningspolitiken inför en

treårsperiod.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks

motionerna.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp till Umeå

universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret

1994/95 på 484 066 000 kr. Beloppet är beräknat med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid föregående riksmöte samt därutöver att

tre professurer föreslås bli överförda till Umeå universitet

från forskningsråden. I beloppet ingår även medel för

konstnärligt utvecklingsarbete.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.

5.7 Linköpings universitet

Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående

treårsperioden, som fastställts efter beslut vid förra

riksmötet, föreslår regeringen till Linköpings universitet:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp

på 511 845 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och

föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av

regeringen föreslagna beloppet.

Anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid förra riksmötet. Regeringen föreslår för

budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 276 737 000 kr.

Utskottet har under hand erfarit att riksdagens beslut vid

föregående riksmöte om medel till en gästprofessur i

kvinnoforskning (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) förbisetts vid

medelsberäkningen. Det rätta beloppet bör enligt meddelande

från Utbildningsdepartementet vara ca en miljon kronor högre än

vad som anges i propositionen.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med anledning av

regeringens förslag till Linköpings universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 277 734 000 kr.

5.8 Karolinska institutet

Regeringen föreslår att i utbildningsuppdraget för Karolinska

institutet (KI) skall ingå att KI fr.o.m. budgetåret 1994/95

skall anordna utbildning som leder till optikerexamen. I

övrigt föreslår regeringen inga förändringar i

utbildningsuppdraget. Beträffande anslagsbeloppet under

Karolinska institutet: Grundutbildning föreslås i

propositionen att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar

324 374 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid förra riksmötet samt därutöver att en

professur föreslås bli överförd till KI från Medicinska

forskningsrådet (MFR). Regeringen föreslår för budgetåret

1994/95 ett reservationsanslag på 466 321 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

anslaget.

5.9 Kungl. Tekniska högskolan

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Kungl. Tekniska högskolan:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 552 840 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det begärda beloppet.

Anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning

och forskarutbildning har i propositionen beräknats

med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget

som riksdagen godkände vid förra riksmötet samt därutöver att

en professur föreslås bli överförd till högskolan från

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).

Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett

reservationsanslag på 465 045 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

anslaget.

5.10 Högskolan i Luleå

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Luleå: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 på 283 136 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det begärda beloppet.

Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som

riksdagen godkände vid förra riksmötet. Regeringen föreslår för

budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 159 279 000 kr.

I beloppet ingår även medel för konstnärligt utvecklingsarbete.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

anslaget.

5.11 Danshögskolan

Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Danshögskolan: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 på 18 220 000 kr. Utöver vad som anfördes

i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14, rskr. 363) ingår i

utbildningsuppdraget att antalet avlagda examina som omfattar

minst 80 poäng skall uppgå till minst 60 under treårsperioden.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.12 Dramatiska institutet

Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Dramatiska institutet:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 41 832 000 kr.

Utöver vad som anfördes i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14,

rskr. 363) ingår i utbildningsuppdraget att antalet avlagda

examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 75

under treårsperioden.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.13 Högskolan i Borås

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat yrkande

3 i motion 1993/94:Ub639 om ytterligare 200 platser vid

Högskolan i Borås.

I det utbildningsuppdrag för den nu pågående treårsperioden,

som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (bet.

UbU14, rskr. 363) ingår att Högskolan i Borås kan få ersättning

för helårsprestationer inom utbildningsområdena humaniora,

juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik,

undervisning samt övrigt. Det är däremot inte förutsatt att

denna högskola skall ge utbildning inom det konstnärliga

området.

I motionerna 1993/94:Ub689 (c) och 1993/94:Ub697 (fp) anförs

att de textila formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås

bör finansieras på samma sätt som annan konstnärlig

högskoleutbildning. Utbildningsprogrammen till modedesigner

resp. textildesigner omfattar enligt den sistnämnda motionen

konstnärliga kurser till 76 resp. 71 %. De lärare som anlitas

för det konstnärliga utbildningsområdet har samtliga en gedigen

konstnärlig utbildning. För att säkerställa kvaliteten i de

textila formgivarutbildningarna sker ett nära samarbete med

Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs

universitet.

Utskottet har inhämtat att de aktuella

formgivarutbildningarna i Borås anses lämpliga för anställning

inom handeln med textil och konfektion och inom tekoindustrin

t.ex. som kvalitetskontrollant. För sådana ändamål är det

enligt utskottets mening förståeligt att programmen behöver

innehålla vissa inslag av konstnärlig utbildning. Högskolan i

Borås har i sin förenklade anslagsframställning inför

budgetåret 1994/95 föreslagit att en särskild tilldelningsgrund

används för konstnärliga kurser inom den textila utbildningen,

vilket skulle innebära att takbeloppet för budgetåret 1994/95

borde höjas med drygt 3 700 000 kr.

Utskottet erinrar om att högskolan befinner sig inför det

andra året av en treårig budgetperiod. Frågor om omprövning av

beräkningsunderlag bör enligt utskottets mening ses i ett

nationellt perspektiv och avgöras i samband med en samlad

prövning inför en ny treårsperiod. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Ub689 och 1993/94:Ub697.

Regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet för

budgetåret 1994/95 utgår från det utbildningsuppdrag som

fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (bet.

UbU14, rskr. 363). Detta uppdrag utformades med förutsättningen

att de medel för 120 årsstudieplatser, som tillfördes Högskolan

i Borås med anledning av regeringens förslag i proposition

1992/93:42 (bet. UbU5, rskr.159), var beräknade engångsvis för

budgetåret 1993/94 och således inte kunde påräknas därefter.

Det anslagsbelopp som vid förra riksmötet angavs att högskolan

skulle kunna påräkna för budgetåret 1994/95 är därför något

lägre än det som anvisats för nu innevarande budgetår.

Regeringen föreslår nu för budgetåret 1994/95 till Högskolan i

Borås: Grundutbildning ett reservationsanslag på 97 472 000

kr.

I motion 1993/94:Ub639 (c) yrkande 1 anförs att medlen för de

120 årsstudieplatser som nyss nämnts bör permanent tilldelas

Högskolan i Borås. För att möta det stora sökandetrycket har

högskolan gjort ett betydande överintag till samtliga

utbildningsprogram innevarande läsår, så att antalet

studenter, omräknat till helårsstudenter, med 20 % överstiger

vad som krävs för att nå upp till tilldelat takbelopp. Vidare

anför motionären att regeringens förslag till anslagsbelopp --

bortsett från lokalkostnader -- tillsammans med att nya

uppgifter tillförs högskolan innebär en faktisk nedskärning med

3 %. Högskolan i Borås bör enligt hans mening få full täckning

för kostnaderna för pris- och löneökningar och för nya

uppgifter (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att medelsberäkningen under anslagen

till grundutbildning grundar sig på den prislista för

studentpeng och ersättning för helårsprestationer som utskottet

behandlat i det föregående (avsnitt 1). Där har också

redovisats ett antal faktorer som påverkat beloppen. Högskolan

i Borås har vid medelsberäkningen behandlats på samma sätt som

alla andra högskolor. Systemet med treårsbudget och lokal

frihet att bestämma utbildningsutbudet innebär att varje

högskolas styrelse måste ta ställning till hur resurserna skall

disponeras under treårsperioden för att på bästa sätt

tillgodose behoven. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall

till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub639

yrkandena 1 och 2 till Högskolan i Borås: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

97 472 000 kr.

5.14 Högskolan i Falun/Borlänge

I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat yrkande

2 i motion 1993/94:Ub695 om ytterligare 335 helårsplatser under

budgetåren 1994/95 och 1995/96 vid Högskolan i Falun/Borlänge.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Falun/Borlänge:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 130 529 000 kr.

De medel för lokalkostnader som därvid beräknats inom

anslaget är enligt motion 1993/94:Ub695 (s) yrkande 1

otillräckliga. Högskolan är, anför motionärerna, bunden av

15-åriga hyresavtal, slutna av Byggnadsstyrelsen åren 1990--91,

dvs. under den period då kostnaderna var som högst. Det belopp

som under anslaget har beräknats för lokalkostnader är 4

miljoner kronor lägre än de faktiska hyreskostnaderna.

Motionärerna anger två sätt att lösa problemet. Det ena är att

högskolan tilldelas extra anslag som täcker skillnaden mellan

schablonen och den verkliga kostnaden. Det andra sättet, som är

att föredra, är att Statliga Akademiska Hus AB förvärvar de två

fastigheterna i Falun och Borlänge som nu förhyrs och bestämmer

högskolans hyror på samma sätt som för övriga lärosäten.

Utskottet noterar att Högskolan i Falun/Borlänge i

regeringens förslag tilldelats 1 miljon kronor som s.k. kudde,

därför att högskolans faktiska lokalkostnader kraftigt

överstiger den tillämpade schablonen. Enligt vad utskottet

inhämtat kvarstår en skillnad på drygt 2,4 miljoner kronor.

Detta utgör 2,4 % av det föreslagna anslaget till

grundutbildning vid högskolan exkl. medel för lokalkostnader.

Med den omslutning som högskolan har anser utskottet liksom

regeringen att det bör vara möjligt för högskolan att genom

omdisponering klara av sina hyreskostnader, samtidigt som den

får ett kraftigt incitament för att söka förändra gällande

hyresavtal.

Med hänvisning det anförda föreslår utskottet att riksdagen

med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Ub695 yrkande 1 till Högskolan i Falun/Borlänge:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 130 529 000 kr.

5.15 Högskolan i Gävle/Sandviken

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Gävle/Sandviken:

Grundutbildning på 123 318 000 kr för budgetåret 1994/95.

Tre motioner tar upp de lokalkostnader som är förenade med

att Högskolan i Gävle/Sandviken under åren 1994--1995 kommer

att flytta in i nya lokaler, som för närvarande uppförs på det

gamla regementsområdet Kungsbäck i Gävle. I motion

1993/94:Ub663 (v) yrkande 1 anförs att byggnationen påbörjats

efter regeringens medgivande den 1 april 1993. Utöver lokalerna

i Gävle hyr högskolan lokaler i Sandviken av kommunen. Den

årliga kostnaden för dessa är ca 3 miljoner kronor. För att

högskolan skall kunna finansiera lokalkostnaderna i Gävle och

Sandviken behövs en volym på verksamheten som med 2,5 miljoner

kronor överstiger det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet

för 1994/95. Motionären anser att regeringen bör anvisa ett

således förhöjt belopp för budgetåret 1994/95. Samma

uppfattning om resursbehovet framförs i motion 1993/94:Ub677

(s) yrkande 1. Enligt motion 1993/94:Ub688 (c) yrkande 2 krävs

en översyn av problemen med att Högskolan i Gävle/Sandviken får

dubbla hyreskostnader under en övergångstid, nämligen dels för

nuvarande lokaler i Gävle, dels för nuvarande lokaler i

Sandviken och dels för de nya lokalerna i Kungsbäck.

Nödvändiga åtgärder måste vidtas, anför motionären.

Utskottet har inhämtat att det schema som gäller för

flyttningen till nya lokaler i Gävle har beslutats av

högskolans styrelse. Att byggenskapen i Kungsbäck inriktas på

att kunna inrymma även den utbildning som nu bedrivs i

Sandviken är likaså något som beslutats av högskolestyrelsen.

Den skillnad mellan i motionerna uppgiven hyreskostnad och det

belopp som regeringen beräknat för hyror under anslaget utgör

knappt 2,7 % av det föreslagna anslaget till grundutbildning

vid högskolan exkl. medel för lokalkostnader. Utskottet

hänvisar till vad som i det föregående anförts om motsvarande

problem vid Högskolan i Falun/Borlänge. Som lösning på

lokalkostnadsproblemet föreslås i motion 1993/94:Ub663 och

1993/94:Ub677 en ökning av verksamhetsvolymen vid Högskolan i

Gävle/Sandviken i förhållande till vad som förutsatts i

regeringens förslag. Huruvida detta också borde föranleda en

utökning av utbildningsuppdraget anges dock inte i motionerna.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens

förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 1,

1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub688 yrkande 2

till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

123 318 000 kr.

I motionerna 1993/94:Ub663 (v) yrkande 2 och 1993/94:Ub677

yrkande 1 begärs vidare att planeringsramen för budgetåret

1995/96 höjs, också detta mot bakgrund av

lokalkostnadsproblemet.

Utskottet erinrar om att riksdagen förra året fattade beslut

om riktlinjer för utbildningsuppdragen för hela treårsperioden

(prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Därvid angav

regeringen planerat takbelopp (exkl. lokalkostnader) för vart

och ett av budgetåren i perioden. Utskottet anser inte att

riksdagen nu bör fatta något nytt beslut i fråga om

planeringsram för budgetåret 1995/96, varför motionerna

1993/94:Ub663 yrkande 2 och 1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del

bör avslås.

5.16 Högskolan i Halmstad

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Halmstad:

Grundutbildning på 68 306 000 kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

5.17 Högskolan i Kalmar

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

på 134 962 000 kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

5.18 Högskolan i Karlskrona/Ronneby

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat

förslagen i motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 och

1993/94:Ub699 yrkande 1 om ytterligare drygt 260 helårsplatser

vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Karlskrona/Ronneby:

Grundutbildning på 56 157 000 kr för budgetåret 1994/95.

Takbeloppet för denna högskola bör ökas, enligt motionerna

1993/94:Ub673 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub699 (c) yrkande 1.

Högskolan har nämligen enligt motionärerna genomfört en

tillväxt om ca 20 % per år, och räknar med att redan

innevarande år nå sitt takbelopp. Den treåriga planeringsram

som fastställts ger inte utrymme för tillväxt och är därmed

inte anpassad för en ny högskola som byggs upp och utvecklas,

heter det i den förstnämnda motionen, som förespråkar att

takbeloppet ökas med 10,3 miljoner kronor.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det givna

utbildningsuppdraget skall ligga fast, föreslår att riksdagen

med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 och 1993/94:Ub699 yrkande 1,

båda i denna del, till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 56 157 000 kr.

5.19 Högskolan i Karlstad

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat motion

1993/94:Ub675, som avser ytterligare platser i

grundutbildningen, civilingenjörsutbildning samt

ytterligare basresurser för forskning vid Högskolan i Karlstad.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Karlstad:

Grundutbildning på 212 235 000 kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det begärda beloppet.

I motion 1993/94:Ub736 (m, fp, c, kds) yrkande 1 anförs

synpunkter på utvecklingen av grundutbildningen vid Högskolan

i Karlstad. Dagens studenter tenderar att studera vid

högskolan längre tid än förut. Genom de redan antagna

studenternas anspråk och behov minskar emellertid utrymmet för

andra studenter, samtidigt som intresset för att studera vid

högskolan är större än tillgången på platser. Motionärerna

anser att en del av den framtida ökningen av

högskoleutbildningen i landet bör ske vid Högskolan i Karlstad.

Målet bör vara en flexibel resursanvändning och en kraftfull

ökad insats inom distansutbildning och fortbildnings- och

vidareutbildningsverksamhet.

Utskottet anser att ställningstaganden avseende tiden efter

den nu pågående treårsperioden bör göras samlat och efter att

regeringen lagt fram förslag. Det är varje högskolestyrelses

ansvar att resurserna används effektivt, vilket mot bakgrund av

de föränderliga behoven torde kräva att de också används

flexibelt. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra

något sådant tillkännagivande som begärs i motionsyrkandet, som

alltså bör avslås.

5.20 Högskolan i Kristianstad

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Kristianstad:

Grundutbildning på 87 976 000 kr för budgetåret 1994/95.

Högskolestyrelsens beslut att flytta ingenjörsutbildningen

från nuvarande lokaler i Hässleholm till Kristianstad

uppmärksammas i motion 1993/94:Ub735 (nyd). Motionären anför

att beslutet på goda grunder har ifrågasatts inom länet.

Kritikerna anför att högskolan inte lever upp till sitt

regionala ansvar och att beslutet innebär en anmärkningsvärd

kapitalförstöring och brist på kostnadseffektivitet. Det är

enligt motionären också svårt att finna några

utbildningsmässiga kvalitetsvinster i den beslutade

omlokaliseringen -- snarare är risken stor för motsatsen. I

avvaktan på att utbildningsutskottet följer upp utvecklingen

och planerna vid Högskolan i Kristianstad bör riksdagen enligt

motionären anvisa ett i förhållande till innevarande budgetår

oförändrat belopp, nämligen 73 030 000 kr.

Utskottet har vid ett besök i Hässleholm i september 1993

fått kännedom om högskolestyrelsens beslut att flytta

ingenjörsutbildningen och om konsekvenserna av detta för

verksamheten, så som de uppfattas av dem som nu handhar den i

Hässleholm. Det har därvid framgått att högskolan har tillgång

till ändamålsenliga lokaler i Hässleholm för

ingenjörsutbildningen och till utrustning av hög standard. I

Hässleholm finns möjligheter för högskolan att rekrytera lärare

med lämpliga specialiseringar, vilka kan sambrukas mellan

ingenjörsutbildningen och den teknikerutbildning som anordnas

där som påbyggnadsutbildning inom komvux. Detta är enligt

bedömningen i Hässleholm en förutsättning för att få tillgång

till lärare inom tillräckligt många specialområden.

När den tvååriga ingenjörsutbildningen tillkom inom

högskolan, inledningsvis som en försöksverksamhet, angav

regeringen att bl.a. Hässleholm permanent borde vara

lokaliseringsort för ingenjörsutbildning. Även Kristianstad

skulle ha sådan utbildning, men huvuddelen skulle enligt

förslaget vara förlagd till Hässleholm (prop. 1988/89:90 s.

25). Riksdagen godkände förslaget (bet. UbU30, rskr. 280).

Inom ramen för det utbildningsuppdrag som givits har numera

högskolestyrelsen det fulla ansvaret för både sin högskolas

utbildningsutbud och var olika utbildningar förläggs.

Högskolestyrelsen har också ansvaret både för kvaliteten i

utbildningen och för lokalförsörjningen. Hyreskostnaderna för

den nybyggnation, som enligt vad utskottet erfarit planeras i

Kristianstad för att inrymma ingenjörsutbildningen, kommer att

få finansieras med de medel som riksdagen anvisar under

förevarande anslag.

Det anslagsbelopp som föreslås i propositionen inkluderar

medel för lokalkostnader, som tidigare anvisades på annat sätt.

Det belopp som tillförts anslaget för att täcka

lokalkostnaderna är enligt vad utskottet inhämtat 13 417 000

kr. Ett bifall till motionsyrkandet om oförändrat krontal under

anslaget skulle alltså innebära en mycket kraftig minskning av

de tillgängliga medlen för utbildning vid Högskolan i

Kristianstad. Regeringens förslag innebär ett fullföljande av

de riktlinjer som godkändes vid föregående riksmöte när det

gäller takbelopp för denna högskola budgetåret 1994/95.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motion 1993/94:Ub735 till Högskolan i Kristianstad:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 87 976 000 kr.

5.21 Högskolan i Skövde

I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat motion

1993/94:Ub710 yrkande 1 om ytterligare 240 helårsplatser per år

vid Högskolan i Skövde.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Skövde: Grundutbildning

på 64 784 000 kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

Synpunkter på den fortsatta utbyggnaden av Högskolan i

Skövde anförs i motion 1993/94:Ub625 (c, m, fp, kds). Enligt

motionärerna är det inte bra att högskolan förblir en av

landets minsta. Den växande forskningen vid Högskolan i Skövde

bör långsiktigt ges en bättre bas, vilket kräver dels

strukturella förändringar, dels ökning av medlen för

forskningsstödjande åtgärder. Vidare kommer enligt motionärerna

högskolan att få svårigheter att klara sina hyreskostnader

efter den tvåårsperiod under vilken regeringen beräknat s.k.

kudde. De förutsätter att regeringen återkommer med förslag som

beaktar frågan.

Utskottet utgår från att regeringen kommer att pröva

resursbehoven på nytt inför nästa budgetperiod. Riksdagen bör

enligt utskottets mening inte göra något tillkännagivande med

anledning av motionen, som alltså bör avslås.

Även i motion 1993/94:Ub710 (s) yrkande 3 tas problemet med

att anpassa hyreskostnaderna till de nya villkoren upp.

Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för att

övergångsperioden, under vilken s.k. kudde beräknas för

Högskolan i Skövde, måste bli längre än två år.

Utskottet utgår, som nyss sagts, från att regeringen kommer

att pröva resursbehoven på nytt inför nästa budgetperiod. Med

hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

5.22 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Tre motioner tar upp frågan om inrättande av yrkesteknisk

högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

Utskottet har i avsnitt 3 i det föregående behandlat

motionsyrkanden vari planerna vid denna högskola på YTH enligt

en ny modell redovisas. I motionerna 1993/94:Ub614 (s) yrkande

2, 1993/94:Ub690 (c) yrkande 2 och 1993/94:Ub702 (v) yrkande 1

anförs att inrättande av YTH i Trollhättan/Uddevalla kräver att

högskolan tilldelas examensrätt samt att ökade ekonomiska

resurser tillförs. I sistnämnda motion yrkas att riksdagen av

regeringen begär förslag om inrättandet av YTH vid denna

högskola (yrkande 2).

Utskottet har inhämtat att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

hittills inte ingivit någon ansökan om rätt att utfärda

yrkesteknisk högskoleexamen. Frågan om ytterligare medel bör

enligt utskottets mening prövas inför nästa treåriga

budgetperiod. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå

motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 2, 1993/94:Ub690 yrkande 2 och

1993/94:Ub702.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning på 50 942 000 kr för budgetåret 1994/95.

Enligt motion 1993/94:Ub644 (c) yrkande 1 bör högskolan

tilldelas ökade resurser. De senaste årens ganska kraftiga

resurstillskott har nämligen huvudsakligen använts för att

finansiera förlängning av tvååriga utbildningar till tre år,

och ökningen av platsantalet har varit relativt begränsad.

Inför nästa budgetår kommer platsantalet att behöva minska, om

riksdagen beslutar om anslagsbeloppet enligt regeringens

förslag. Motionärerna anser att en mer rättvis fördelning av

resurser bör ske mellan universiteten och högskolorna. En metod

att åstadkomma detta kan vara att omfördela mellan högskolorna,

en annan att använda en del av de återstående medlen ur

löntagarfonderna (yrkande 2). Även i motion 1993/94:Ub728 (m)

anförs att högskolan i Trollhättan/Uddevalla behöver ökade

resurser, särskilt för att kunna bygga ut centrala

institutioner som bibliotek och data. Motionärerna förespråkar

också att det övervägs om medel kan anvisas genom en

omfördelning inom högskolesystemet.

Utskottet erinrar om varje högskolestyrelses ansvar för att

planera sin verksamhet med utgångspunkt i de riktlinjer för

resurserna under treårsperioden som riksdagen har godkänt. I

det nya resurstilldelningssystem som infördes innevarande

budgetår ingår bl.a. att icke utnyttjat medelsutrymme under

takbeloppet efter treårsperiodens slut av regeringen kan

omfördelas mellan högskolorna. Detta kan användas för att öka

ersättningen till läroanstalter som redovisar fler

helårsprestationer eller helårsstudenter än de kunnat få

ersättning för inom resp. takbelopp.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens

förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub644 och

1993/94:Ub728 till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 50 942 000 kr.

5.23 Högskolan i Växjö

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat motion

1993/94:Ub623 yrkande 2 om fler utbildningsplatser vid

Högskolan i Växjö.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Växjö: Grundutbildning

på 149 020 000 kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.24 Högskolan i Örebro

I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat motion

1993/94:A413 yrkande 6 om ytterligare 200 nybörjarplatser vid

Högskolan i Örebro fr.o.m. höstterminen 1994.

I Örebro finns enligt motion 1993/94:Ub692 (s) unika resurser

inom området kommunikationshandikapp i form av specialskolor,

riksgymnasium, specialpedagogutbildning, förskoleverksamhet

m.m., inriktade på döva och hörselskadade. Ytterligare resurser

för att anpassa Högskolan i Örebro till döva och hörselskadade

skulle underlätta för ungdomarna att bedriva högskolestudier,

anser motionärerna. Vid högskolan bedrivs flera

forskningsprojekt med inriktning på kommunikationshandikapp.

Kurs i teckenspråk om 20 poäng anordnas vid högskolan.

Landstinget, kommunen och specialskolorna på orten har bildat

ett samverkansorgan, Centrum för kommunikationshandikapp, för

att främja samverkan och resurssamordning över

huvudmannaskapsgränserna. Motionärerna anser att det också

krävs en medveten satsning från statsmakternas sida för att

stödja utvecklingen av ett nationellt/europeiskt

teckenspråkscentrum i Örebro.

Utskottet konstaterar att större delen av de resurser som

finns i Örebro för att erbjuda en teckenspråkig miljö är

statligt finansierade. Om önskemål finns att Högskolan i Örebro

skall engagera sig i Centrum för kommunikationshandikapp, eller

eventuellt medverka i bildandet av ett nytt centrum för

teckenspråk, kan detta ske genom beslut av högskolan och inom

ramen för de resurser som högskolan disponerar. Motionen bör

enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd

och bör således avslås.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen

ett anslagsbelopp under Högskolan i Örebro: Grundutbildning

på 189 055 000 kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.25 Högskoleutbildning på Gotland

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

högskoleutbildning på Gotland under den pågående treårsperioden

föreslår regeringen ett anslagsbelopp under

Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning på 15 007 000

kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.26 Idrottshögskolan i Stockholm

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

Idrottshögskolan i Stockholm under den pågående treårsperioden

föreslår regeringen ett anslagsbelopp under

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning på 31 847 000

kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.27 Konstfack

Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående

treårsperioden, som fastställdes efter förslag i proposition

1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 137), bör

ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80

poäng skall uppgå till minst 300 under treårsperioden. För

närvarande avser kravet examina som omfattar minst 120 poäng.

Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett

anslagsbelopp under Konstfack: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 på 69 169 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.28 Kungl. Konsthögskolan

Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående

treårsperioden, som fastställdes efter förslag i proposition

1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 139), bör

ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80

poäng skall uppgå till minst 70 under treårsperioden. Med

utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett

anslagsbelopp under Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

för budgetåret 1994/95 på 34 267 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.29 Lärarhögskolan i Stockholm

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm heter numera, efter

en ändring av högskoleförordningen (1993:100, ändr. 1993:1440),

Lärarhögskolan i Stockholm.

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

Lärarhögskolan i Stockholm under den pågående treårsperioden

föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Lärarhögskolan

i Stockholm: Grundutbildning på 278 576 000 kr för budgetåret

1994/95. I beloppet ingår en s.k. kudde för dyra lokalkostnader

med 18 892 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.30 Mitthögskolan

Mitthögskolan bör tilldelas ett takbelopp utan uppdelning

på utbildningsområden, anförs det i motion 1993/94:Ub658 (fp)

yrkande 1. Högskolan skulle därmed fritt kunna omfördela

verksamheten så att den på ett flexibelt sätt kan leva upp till

efterfrågan.

Utskottet konstaterar att utbildningsuppdragets angivande av

vilket antal helårsprestationer som en högskola kan få

ersättning för inom olika utbildningsområden utgör ett av de få

styrningsverktyg som statsmakterna behållit när det gäller

utbildningsutbudet. Innevarande år är det första då det nya

resurstilldelningssystemet är i funktion. Det är enligt

utskottets mening för tidigt att nu på en fundamental punkt

ändra systemet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå

motion 1993/94:Ub658 yrkande 1.

Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående

treårsperioden föreslår regeringen för budgetåret 1994/95 ett

anslagsbelopp under Mitthögskolan: Grundutbildning på

237 919 000 kr.

För att högskolan inte skall tvingas minska antalet antagna

budgetåret 1994/95 jämfört med innevarande år bör anslaget

enligt motion 1993/94:Ub638 (s) höjas med 16,5 miljoner kronor

budgetåret 1994/95 och med 26,2 miljoner 1995/96, allt i

förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hävdar att

den treårsbudget som riksdagen lagt fast innebär att man

permanentar den obalans som finns, både mellan södra och norra

Norrland och mellan södra Norrland och övriga Sverige, när det

gäller högskoleresurser. Vidare anförs att den prognos som

gjordes i november 1993 vid Mitthögskolan visar att högskolan

innevarande budgetår har så många helårsstudenter och kommer

att redovisa så många helårsprestationer, att den sammanlagda

ersättningen överskrider takbeloppet med 10 miljoner kronor.

I motion 1993/94:Ub658 (fp) yrkande 2 anförs att

Mitthögskolan bör ges möjlighet att göra ett fullskaleförsök

med elektronisk informationslagring och sökning. Därigenom

skulle biblioteket kunna betjäna hela högskolan, som har

permanent verksamhet på fyra orter, fastän det knappast är

möjligt att tillhandahålla samtliga böcker på alla orter.

Mitthögskolan bör enligt motion 1993/94:Ub637 (s) tilldelas

medel för att anpassa lokalkostnaderna på de olika

studieorterna till intäkterna. Enligt motionärerna missgynnas

Mitthögskolan av att behandlas som en högskola, fastän den är

lokaliserad till flera orter. Om högskolorna i Östersund resp.

Sundsvall/Härnösand betraktades för sig, skulle den senare ha

varit berättigad till s.k. kudde.

Utskottet anser liksom regeringen att det givna

utbildningsuppdraget bör stå fast. Den minskning av medlen till

lokalkostnader som följer av det nya systemet med

schabloniserad hyrespeng motsvarar för Mitthögskolan mindre än

en procent av det samlade anslaget till grundutbildning, exkl.

medel för lokalkostnader. Biblioteksservice är en förutsättning

för en högskolas verksamhet, och därmed utgår utskottet från

att högskolan ger bibliotekens samordning den prioritering som

krävs. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub637,

1993/94:Ub638 och 1993/94:Ub658 yrkande 2 till Mitthögskolan:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 237 919 000 kr.

En rad förslag som tagits fram till förstärkningar av

Mitthögskolan relateras i motion 1993/94:Ub654 (m). Det gäller

utveckling av forskningen vid högskolan, inrättande av ett

skogsindustriellt centrum, inrättande av

civilingenjörsutbildning, distansutbildningen, hänsynstagande

till att Mitthögskolan är förlagd till tre orter samt

omvandling av denna högskola till universitet. Enligt

motionären talar många skäl -- inte bara utbildningspolitiska

-- för att regeringen tillsätter en utredning om

Mitthögskolan. Dess uppgift skulle vara att undersöka

förutsättningarna att tillföra Mitthögskolan sådan utbildning

och forskning att dess attraktionskraft förstärks och den blir

en stark motor för den ekonomiska utvecklingen i

Mellannorrland.

Utskottet utgår från att regeringen inför nästa treåriga

budgetperiod kommer att överväga både utbildningsvolymens och

forskningsresursernas omfattning och fördelning mellan

universiteten och högskolorna. Utskottet anser inte att det

finns anledning att riksdagen begär en sådan utredning som

föreslås i motionen, som således bör avslås.

5.31 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående

treårsperioden som fastställdes efter förslag i proposition

1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 144) bör

ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80

poäng skall uppgå till minst 325 under treårsperioden, dvs. en

ökning med 50. Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår

regeringen ett anslagsbelopp under Kungl. Musikhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på

61 751 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.32 Mälardalens högskola

I anslutning till Mälardalens högskola drivs sedan år 1992

ett Centrum för välfärdsforskning. Centrumet stöds ekonomiskt

av länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland samt av

Eskilstuna kommun. Kommunen har enligt motionerna 1993/94:Ub636

(s), 1993/94:Ub684 (c) och 1993/94:A468 (s) yrkande 2 tagit

initiativ till inrättande av ett internationellt centrum för

välfärdsforskning. Detta centrum bör enligt motionärerna

knytas till Mälardalens högskola, vars bredd och

konkurrenskraft därigenom skulle öka.

Utskottet anser inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad

med anledning av motionsyrkandena. Mälardalens högskola har

möjlighet att inom de resurser högskolan förfogar över engagera

sig i samverkan i olika former t.ex. när det gäller

välfärdsforskning. En skrivelse om att integrera Centrum för

välfärdsforskning i högskolan har enligt vad utskottet erfarit

ingivits till högskolestyrelsen. Utskottet anser att riksdagen

bör avslå motionerna 1993/94:Ub636, 1993/94:Ub684 och

1993/94:A468 yrkande 2 i denna del.

Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående

treårsperioden föreslår regeringen för budgetåret 1994/95 ett

anslagsbelopp under Mälardalens högskola: Grundutbildning

på 145 417 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

Utvecklingen av utbildning och forskning vid Mälardalens

högskola är av utomordentlig betydelse för västra

Mälardalen, anförs det i motion 1993/94:Ub650 (fp). Först med

en forskningsverksamhet värd namnet kan högskolan bredda och

fördjupa sin rekrytering såväl av studenter som av

lärarkrafter. En strategisk plan bör utarbetas i samverkan

mellan olika aktörer och i nära samverkan med högskolan. Nära

samarbete mellan olika aktörer och grupper behövs enligt

motionären också när det gäller utvecklingen av den högre

utbildningen i västra Mälardalen.

Utskottet anser inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad

med anledning av vad motionären anfört. Yrkandet bör därför

avslås.

5.33 Operahögskolan i Stockholm

Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående

treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 på 10 133 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.34 Teaterhögskolan i Stockholm

Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående

treårsperioden som fastställdes efter förslag i proposition

1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 150) bör

ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80

poäng skall uppgå till minst 30 under treårsperioden. För

närvarande avser kravet examina som omfattar minst 140 poäng.

Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett

anslagsbelopp under Teaterhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 17 377 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

5.35 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

Under anslaget C 43. Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. beräknas medel för vissa utgifter som

kan bli aktuella med anledning av de avtal som staten ingått

eller kommer att ingå med enskilda utbildningsanordnare. Med

specificerade anslagsposter redovisas Chalmers tekniska

högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan

i Jönköping, Teologiska Högskolan i Stockholm,

Örebromissionen/Örebro Missionsskola samt Evangeliska

Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska Institut. I

sammanhanget påpekas det att vissa medel till Stiftelsen

Högskolan i Jönköping beräknats även under anslagen C 45 och

C 47.

Från anslaget utgår vidare statsbidrag till kommuner och

landsting för grundläggande högskoleutbildning.

Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen som bidrag till

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.

I flera motionsyrkanden anförs kritik mot beräkningen av

anslagsbeloppen till vissa enskilda utbildningsanordnare.

Sålunda anmärks det i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 20 att

anslaget till Handelshögskolan i Stockholm i propositionen

räknas upp från 27,4 miljoner kronor till 51,8 miljoner kronor.

Handelshögskolan har ställning som fristående högskola och

bygger i hög grad sin verksamhet på externa finansiärer. När en

högskola valt att stå fri från staten i så stor utsträckning

som möjligt är det enligt motionärerna rimligt att i första

hand rikta ökade resursanspråk mot de privata intressenterna.

Motionärerna föreslår att till Handelshögskolan anvisas

31 841 000 kr, dvs. 20 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit.

Utskottet vill påminna om att riksdagen vid föregående

riksmöte bemyndigade regeringen att ingå ett nytt avtal med

Handelshögskolan fr.o.m. den 1 juli 1994 i enlighet med de

principer och det innehåll som förelades riksdagen i

proposition 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

(bet. UbU14, rskr. 363). Där angavs att det totala bidraget

till Handelshögskolan borde maximeras till 50 miljoner kronor

per år i dåvarande kostnadsläge. Beloppet borde korrigeras

årligen med hänsyn till förändringar i basbeloppet. Utskottet

(s. 80) sade sig dela regeringens uppfattning att

Handelshögskolan i Stockholm för sin grundutbildning bör få

statsbidrag efter samma grunder som gäller för motsvarande

statliga högskoleutbildning.

I budgetpropositionen redovisas nu att regeringen i juni 1993

godkände ett avtal mellan staten och Handelshögskolan som

gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009. Med

hänsyn till förändringarna i basbeloppet och slutjustering för

budgetåret 1991/92 beräknar regeringen det maximala bidrag som

kan utgå till Handelshögskolan budgetåret 1994/95 till

51 841 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen som är

i överensstämmelse med det av riksdagen givna bemyndigandet.

Med det anförda avstyrks motion 1993/94:Ub715 yrkande 20.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 21

uttala att Stiftelsen Högskolan i Jönköping ej skall

tilldelas de medel om 3 240 000 kr som upptagits under

förevarande anslag och som avser forskning och

forskarutbildning. Stiftelsehögskolan bör inte särbehandlas

utan få del av medlen för forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor på samma sätt som andra

högskolor.

Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1993 bemyndigade

regeringen att till privaträttslig form överföra två statliga

högskolor, varav Högskolan i Jönköping var den ena (prop.

1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405). Bemyndigandet innefattade

också att en forskningsorganisation skall byggas upp i

Jönköping. De medel som tidigare anvisats den statliga

högskolan i Jönköping från anslaget till forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, för innevarande

budgetår 3 159 000 kr, bör därför framdeles tilldelas

Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och

forskarutbildning. Utskottet har inget att invända mot att

medlen -- med ett på motsvarande sätt som för övriga

anslagsposter uppräknat belopp på 3 240 000 kr -- anvisas

under förevarande anslag till enskilda och kommunala

högskoleutbildningar. Riksdagen bör således avslå motion

1993/94:Ub715 yrkande 21.

Regeringens förslag till omvandling av Chalmers tekniska

högskola och Högskolan i Jönköping till aktiebolag resp.

stiftelse avvisas i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkandena 9 och

10. Särskilt allvarligt ser motionärerna på det faktum att

dessa två högskolor inte avses bli omfattade av högskolelag och

högskoleförordning. Effekten blir att alla svenska studenter

inte längre behandlas likvärdigt. Motionärerna anser inte att

kvaliteten vid svenska högskolor gynnas av en ojämlik

rättsstatus.

Som utskottet nyss anfört bemyndigades regeringen av

riksdagen att till privaträttslig form överföra två statliga

högskolor. Regeringen har därefter den 16 september 1993

beslutat att Chalmers tekniska högskola och Högskolan i

Jönköping skall övergå i stiftelseform. För de stiftelseägda

högskolorna avsågs inte den nya högskolelagen (1992:1434) eller

den nya högskoleförordningen (1993:100) komma att gälla.

Statsmakternas rätt att genom ensidiga beslut styra

verksamheten ersätts med en relation grundad på avtal mellan

staten och högskolan. När det särskilt gäller verksamhetens

kvalitet framhöll regeringen att det ankommer på

stiftelsehögskolorna att påvisa kvalitet genom att delta i

nationella och internationella utvärderingar. På samma sätt som

andra enskilda utbildningsanordnare måste stiftelsehögskolorna,

för att få utfärda examina, ha tillstånd därtill enligt lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. I lagen

föreskrivs att en enskild utbildningsanordnare som fått

examensrätt är skyldig att medverka i uppföljningar och

utvärderingar av utbildningen (5 §). Enligt 2 § samma lag skall

utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och

bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på

grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen. Vidare

har utskottet under hand erfarit att de kommande

stiftelsehögskolorna avser att i egna bestämmelser ta in

centrala delar av högskolelagen och högskoleförordningen. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att motion

1993/94:Ub714 yrkandena 9 och 10 bör avslås av riksdagen.

Under anslaget beräknas medel till tre teologiska

fristående högskolor, nämligen till Teologiska Högskolan

i Stockholm, till Örebromissionen för Örebro Missionsskola och

till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds

Teologiska Institut. Samtliga dessa tre har enligt förordningen

(1993:956, ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa

examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på

teologisk utbildning. I avtal mellan staten och resp. enskilda

utbildningsanordnare, vilka godkänts av regeringen i oktober

1993 och gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni

1998, har fastställts det högsta belopp som kan utgå per år.

Enligt avtalen skall omräkning av bidraget ske efter samma

principer som gäller för statliga lärosäten.

I motion 1993/94:Ub719 (kds, s, m, fp, c, nyd) hävdas att de

tre teologiska fristående högskolorna av rättviseskäl måste få

en motsvarande uppräkning av bidragen som de statliga

universiteten och högskolorna fått genom att till studentpengen

lagts en hyrespeng. Finansieringen av utgiftshöjningen på ca 1

miljon kronor bör ske inom Utbildningsdepartementets ram.

Utskottet har kunnat konstatera att i de avtal som slutits

mellan staten och dessa enskilda utbildningsanordnare anges att

staten ger bidrag varje budgetår med visst angivet belopp per

helårsstudent (studentpeng) och per helårsprestation. Den

uppräkning som anges i avtalen avser löne- och prisomräkning.

Denna har skett efter samma principer som för statliga

universitet och högskolor. Avtalen omfattar inte

lokalkostnader, vilket heller inte varit avsikten. Någon

ersättning för lokalkostnader i form av hyrespeng kan alltså

inte utgå. Därmed avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub719.

I motion 1993/94:Ub904 (s) i denna del nämns Ingesunds

Musikhögskola som en av flera viktiga utbildningsenheter i

Värmland, till vilka fortsatt statligt stöd bör utgå.

Utskottet noterar att Värmlands läns landsting för musik- och

musiklärarutbildning vid Ingesunds Musikhögskola erhåller 20,4

miljoner kronor i statsbidrag innevarande budgetår. Medel har

beräknats under förevarande anslag för nästa budgetår.

Regeringen anger att diskussioner pågår om villkor för

statsbidrag. Utskottet anser därmed att motionen i denna del är

tillgodosedd och bör avslås.

Regeringen begär, som tidigare nämnts, ett anslagsbelopp

på 1 240 936 000 kr som bidrag till Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m.

Enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 23 bör anslaget

minskas i enlighet med motionärernas yrkanden om lägre bidrag

till Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i

Jönköping.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om minskning

av anslagsposter. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att

riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag

på motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.

Högskoleutbildningar på hemslöjds- och hantverksområdet

föreslås i tre motioner. Handarbetets Vänners skolas

utbildningar bör omvandlas till högskoleutbildning, anförs det

i motion 1993/94:Ub612 (s). Skolan har tvåårig högre

hemslöjdsutbildning av ledarpersonal och konsulenter till

hemslöjds-, heminrednings- och textilföretag. Det finns i dag

ett dokumenterat behov av längre utbildningar och delkurser med

högskolestatus. Delkurser skulle kunna läggas upp så att de

också passar som inslag i annan högskoleutbildning. -- Också

Sätergläntan, Hemslöjdens gård, bör enligt motion 1993/94:Ub616

(s) i denna del få möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.

Motionärerna nämner att kontakter har tagits med Högskolan i

Falun/Borlänge för ett samarbete bl.a. inom området kultur och

design.

En Hantverkets högskola bör etableras, framhålls det i motion

1993/94:Ub643 (c, m, fp, kds), för att behålla kompetens och

utveckling kring de smala hantverksyrkena. Vid Hantverkets

folkhögskola i Leksand med Företagarnas riksorganisation som

huvudman finns bl.a. fyraåriga kurser i reparation och byggande

av stråkinstrument liksom en tvåårig bokbindarutbildning.

Samarbetsmöjligheter finns med Högskolan i Falun/Borlänge.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Sedan den 1 juli 1993 beslutar universitet och högskolor

själva, inom ramen för sina examensrättigheter, om både

utformningen av sitt utbildningsutbud och vart detta skall

lokaliseras. Om det finns ett behov av vissa hemslöjds- och

hantverksutbildningar på högskolenivå kan de universitet och

högskolor som så önskar inrätta denna utbildning. Universiteten

och högskolorna kan välja att lokalisera utbildningen till det

egna lärosätet eller till någon annan lämplig institution

utanför detsamma. Dessutom finns sedan den 1 juli 1993

möjligheten för enskilda utbildningsanordnare att få

examensrätt för examina som finns i examensordningen. Beslut om

examensrätt fattas av regeringen efter bedömning av

Kanslersämbetet. Utskottet anser med det anförda att riksdagen

bör avslå motionerna 1993/94:Ub612, 1993/94:Ub616 i denna del

och 1993/94:Ub643.

En "Musikens Östersjöakademi" med högre kammarmusikalisk

utbildning samt forskning bör enligt motion 1993/94:Ub725 (s,

fp, c, kds, v) inrättas i nordöstra Stockholms län och

förläggas till Norrtälje. Utbildningen bör anordnas som en

treårig försöksverksamhet med staten, landstinget och kommunen

som huvudmän och starta budgetåret 1995/96. Lärare och elever

rekryteras i första hand från Östersjöländerna.

Undervisningstiden bör vara två år och indelas i tre terminer

per läsår. När det gäller forskningsdelen kan denna knytas till

Uppsala universitet. I Norrtälje skulle man kunna skapa en

miljö som bidrar till att integrera musiklivet i Sverige,

Finland, S:t Petersburgsområdet, Baltikum, Polen och

Nordtyskland, anför motionärerna.

Utskottet ser det som positivt att samarbete på kultur- och

utbildningsområdet etableras med länderna kring Östersjön.

Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen i proposition

1993/94:177 Utbildning och forskning framhåller att den

fortsatta expansionen av högre utbildning i Stockholmsområdet

bör få en inriktning som särskilt främjar en förstärkning av de

kulturella och ekonomiska banden mellan Sverige och

Östersjöregionen i övrigt. Som utskottet nyss anfört beslutar

universitet och högskolor numera själva om både utformningen av

sitt utbildningsutbud och vart detta skall lokaliseras.

Universitetet i Uppsala eller Musikhögskolan i Stockholm har

möjlighet att överväga en lokalisering i Norrtälje av viss del

av sin utbildning och forskning. Beträffande enskild

utbildningsanordnares rätt att utfärda examen erinrar utskottet

om möjligheten att hos regeringen ansöka om sådan. Utskottet

anser med hänvisning till det anförda att motion 1993/94:Ub725

inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

5.36 Europeisk utbildningssamverkan

Under anslaget beräknas alla kostnader för Sveriges

deltagande i EG:s utbildningsprogram Comett, Erasmus och

Tempus. Programmen administreras av Verket för högskoleservice.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr, vilket

utskottet tillstyrker.

Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 22 bör regeringen

arbeta för en sådan vidgning av programmet Tempus att detta

på sikt även inkluderar studentutbyte.

Utskottet har inhämtat att Tempus, EG:s särskilda program för

utbildningssamarbete med Östeuropa, är ett biståndsprogram och

skiljer sig från andra utbildningsprogram inom EG i det att

tyngdpunkten ligger på effekter i mottagarländerna i Öst.

Tempusprogrammets inriktning bestäms av EG och

mottagarländerna. S.k. nätverksprojekt prioriteras. Med det

anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

5.37 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m.

Anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. avser enligt propositionen verksamhet inom

högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till

förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till

Stiftelsen Svenska institutet och Svenska studenthemmet i

Paris.

Regeringen begär ett reservationsanslag på 468 572 000 kr

att fördelas mellan anslagsposterna Stiftelsen Svenska

institutet (4 346 000 kr), Svenska studenthemmet i Paris

(766 000 kr), Distansutbildning (64 433 000 kr), Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål (176 550 000 kr)

samt Till regeringens disposition (222 477 000 kr). Under

anslagsposten Till regeringens disposition har engångsvis

beräknats 10 miljoner kronor till inredning och utrustning för

Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Svenska studenthemmet i Paris behöver rustas upp och

byggas ut, hävdas det i motion 1993/94:Ub708 (m), för att kunna

ta emot fler svenska studenter som vill studera fransk kultur

och det franska språket.

Enligt vad utskottet inhämtat anvisade regeringen i juni 1992

från förevarande anslag, anslagsposten Till regeringens

disposition, och från anslaget I 2. Inredning och utrustning

sammanlagt 2 345 000 kr för upprustning av studenthemmet.

Styrelsen har nu begärt ytterligare 1,4 miljoner kronor. Denna

fråga bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Något initiativ från riksdagens sida i ärendet är således inte

påkallat. Utskottet avstyrker därmed motion 1993/94:Ub708.

I motion 1993/94:A40 (s) yrkande 24 begärs att riksdagen

beslutar att för nästa budgetår anvisa 3 miljoner kronor till

fora för kvinnliga forskare utöver vad som tidigare

beslutats. Motionärerna anför att kvinnoforskningen främjas

genom en dubbel strategi, dels genom integrering av

kvinnoforskning i de olika disciplinerna, dels genom att

utveckla den självständiga tvär- och mångvetenskapliga kunskap

som dessa fora bidrar med.

Utskottet vill erinra om att vid behandlingen av

forskningspropositionen våren 1993 (bet. 1992/93:UbU15 s. 58

och 105 f.) framhöll utskottet att de olika former av

utåtriktad verksamhet och det nätverksarbete som de särskilda

fora/centra för kvinnliga forskare m.m. vid universitet och

högskolor bedriver är av stor betydelse. Enligt regleringsbrev

anvisas för innevarande budgetår 6 280 000 kr till fora för

kvinnliga forskare. För de två återstående åren av perioden

1993/94--1995/96 godkände riksdagen regeringens förslag om

oförändrad planeringsram. Medlen föreslås nu bli anvisade under

förevarande anslag, anslagsposten Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål. Utskottet anser att det är angeläget att

verksamheten vid fora för kvinnliga forskare utvecklas. Förslag

om ytterligare medel till denna verksamhet bör dock bedömas i

samband med behandlingen av nästa forskningsproposition.

Riksdagen bör således avslå motion 1993/94:A40 yrkande 24 i

denna del.

Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör enligt motion

1993/94:Ub715 (s) yrkande 22 inte tillföras 10 miljoner kronor

för inredning och utrustning som regeringen föreslagit. Det

är enligt motionärerna inte klargjort varför dessa extra medel

behövs.

Beträffande tilldelningen av medel till Stiftelsen Högskolan

i Jönköping har utskottet i det föregående under anslaget

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

(avsnitt 5.35) hänvisat till det bemyndigande som riksdagen

lämnat. Detta innefattade uppbyggnad av en

forskningsorganisation vid stiftelsehögskolan. De medel till

inredning och utrustning som nu föreslås bli anvisade

engångsvis skall enligt vad utskottet erfarit användas för

införskaffande av lös egendom till forskningsorganisationen.

Därutöver kommer lokala intressen att bidra med betydande

summor för att Stiftelsen Högskolan i Jönköping även skall få

tillgång till ändamålsenliga lokaler. Motion 1993/94:Ub715

yrkande 22 i denna del avstyrks med det anförda.

I parti- och kommittémotioner från Socialdemokraterna

föreslås under detta anslag ökade medel till regeringens

disposition för nästa budgetår för fler högskoleplatser.

Sålunda hemställs i motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17

i denna del och 19 i denna del samt 1993/94:Ub715 yrkandena

5, 7 i denna del och 9 i denna del att riksdagen beslutar

anvisa dels 15 miljoner kronor för 500 platser till det

naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som regeringen

aviserat för budgetåret 1994/95, dels 125 miljoner kronor

för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500 platser

inom YTH, dels 18 miljoner kronor utöver regeringens

förslag till stöd för ökad distansutbildning inom högskolan.

Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 2)

avstyrkt motionsyrkanden om ett ökat antal utbildningsplatser i

högskolan bl.a. med hänvisning till att regeringens aviserade

förslag i kompletteringspropositionen bör avvaktas.

Följaktligen bör också ställningstaganden beträffande

medelstillskott anstå i avvaktan på regeringsförslagen.

Utskottet har också i det föregående avstyrkt motionsyrkanden

om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping inte skall tilldelas

ett visst belopp engångsvis resp. att fora för kvinnliga

forskare skall få ytterligare medel under innevarande

treårsperiod.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22

i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19

i denna del samt 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del till Vissa

särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

468 572 000 kr.

I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 24 framförs kritik mot

bristande beslutsunderlag i regeringens förslag och

politiserad beredning av högskolefrågorna. Motionärerna

anmärker på att regeringen föreslår stora belopp till

regeringens disposition, t.ex. 222 miljoner kronor under

förevarande anslag (C 45), utan att redogöra för hur dessa

medel skall användas. De hävdar att frågor som till sin

karaktär borde beredas i ämbetsverk med verkens krav på insyn,

öppenhet och opartiskhet nu hanteras inom ett allt starkare

politiserat regeringskansli. Ett exempel på bristande

beslutsunderlag och insyn utgör regeringens beräkning av

lokalkostnader inom högskolans resurstilldelningssystem. Den

anförda kritiken bör enligt motionärerna ges regeringen till

känna.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är

viktigt att riksdagen som underlag för sina beslut presenteras

ett allsidigt berett förslag.

När det gäller lokalkostnader har utskottet förståelse för

att det ändrade systemet med en hyrespeng inkluderad i

grundutbildningsanslagen till universitet och högskolor i ett

övergångsskede kan medföra svårigheter i fråga om beräkningar.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 1) redovisat vilka

problem som kan uppstå och hur regeringen avser att komma till

rätta med dessa.

Utskottet konstaterar att medlen till regeringens disposition

under förevarande anslag upptas till ett i huvudsak

ospecificerat belopp på 222 477 000 kr. Enligt vad utskottet

senare fått sig redovisat skall av dessa medel betalas för

behörighetsgivande förutbildning (57 439 000 kr), pedagogisk

utveckling av lärare vid universitet och högskolor

(51 285 000 kr), kostnader för Campus för konstnärliga

högskolor (40 504 000 kr), kostnader för kopieringsersättning

vid universitet och högskolor (12 257 000 kr) samt vissa

lokalkostnader för Karolinska institutet (3 211 000 kr).

Återstående belopp, 57 781 000 kr, är ointecknat. Från

Utbildningsdepartementet har anförts att regeringen inom ramen

för ointecknade medel måste kunna lösa akuta problem som

uppstår inom en myndighet, inom ramen för internationellt

samarbete m.m. Det har också påpekats att statens egendom inte

är försäkrad och att vissa medel måste finnas tillgängliga för

att täcka åtminstone delar av kostnader för skador.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl

för någon riksdagens åtgärd med anledning av motion

1993/94:Ub715 yrkande 24.

5.38 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och

högskolor

Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt

utvecklingsarbete vid Stockholms universitet (GI/IHR),

Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl.

Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm,

Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm.

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig

motsvarighet till forskningen vid fakulteterna. I propositionen

anges att de riktlinjer för verksamheten och resurserna som

riksdagen beslöt om med anledning av forskningspropositionen

våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under

anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå

universitet samt Högskolan i Luleå.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens

beräkning av anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen till

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och

högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 13 344 000 kr.

5.39 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor

För Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor (C 47) föreslås i propositionen ett

reservationsanslag på 151 538 000 kr för budgetåret 1994/95.

I anslagsbeloppet ingår en anslagspost på 86 439 000 kr till

regeringens disposition; i övrigt är anslaget fördelat till 15

mindre och medelstora högskolor.

Enligt riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993

(prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) har 40 miljoner

kronor avsatts till stöd för nätverk för forskning mellan

mindre och medelstora högskolor samt universiteten och

högskolor med fasta forskningsresurser. Merparten av dessa

medel har beräknats under anslagsposten till regeringens

disposition. I propositionen anges att regeringen avser att

besluta om fördelning till detta ändamål för perioden

1993/94--1995/96 senast i början av 1994.

Vidare har av medlen till regeringens disposition avsatts 40

miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1994/95 som regeringen vill

använda för långsiktig forskningssamverkan mellan å ena sidan

högskolor med profiler riktade mot privata sektorn och

näringslivet och å andra sidan företag och organisationer med

kvalificerad vetenskaplig verksamhet i enlighet med riksdagens

beslut våren 1993 (prop.1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388).

Fördelningen av medlen skall enligt regeringen baseras på

verksamhetens kvalitet och angelägenhet ur forskningssynpunkt,

näringslivets relativa finansieringsbidrag samt vissa regionala

hänsyn.

För forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan

i Jönköping, slutligen, har beräknats 10 miljoner kronor under

anslagsposten till regeringens disposition.

Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör enligt motion

1993/94:Ub681 (s) yrkande 2 inte särbehandlas under förevarande

anslag. Beloppet, 10 miljoner kronor, som reserverats för

stiftelsehögskolan bör fördelas till samtliga under anslaget

upptagna högskolor med en andel också för stiftelsehögskolan.

-- I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 11 avvisas regeringens

förslag om 10 miljoner kronor för forskning och

forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om resurser till

Stiftelsen Högskolan i Jönköping under anslagen Enskilda och

kommunala högskoleutbildningar m.m. (avsnitt 5.35) och Vissa

särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

(avsnitt 5.37). Denna stiftelsehögskola kommer att bildas i

enlighet med riksdagens bemyndigande till regeringen våren 1993

(prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405). Bemyndigandet

innefattar att en forskningsorganisation skall byggas upp i

Jönköping. Från de förutvarande löntagarfonderna skall

regeringen fördela 1,7 miljarder kronor mellan Chalmers

tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping som

stiftelsekapital. Det har förutsatts att de resurser som

avkastningen på stiftelsekapitalet genererar skall användas för

uppbyggnaden. Enligt vad utskottet inhämtat från

Utbildningsdepartementet kommer emellertid avkastningen på den

del av löntagarfondsmedlen (Fond 92--94) som vid fördelningen

tillfaller Stiftelsen Högskolan i Jönköping att vara för liten

för att stiftelsehögskolan skall kunna bygga upp en

forskningsorganisation i den omfattningen att man kan få

examensrätt för doktorsexamen. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det därför är nödvändigt att stiftelsehögskolan

tilldelas föreslaget belopp på 10 miljoner kronor för forskning

och forskarutbildning. Utskottet anser med det anförda att

riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 2 och

1993/94:Ub714 yrkande 11.

Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 24 bör 20 miljoner

kronor av de medel som avsatts för långsiktigt

forskningssamarbete med näringslivet kunna riktas till

offentliga institutioner, t.ex. kommuner och landsting. En

betydande forskningspotential finns enligt motionärerna i ett

ökat samarbete med den offentliga sektorn.

Utskottet anser att inriktningen mot ett ökat

forskningssamarbete mellan universitet och högskolor samt

näringslivet som riksdagen beslutade om med anledning av

forskningspropositionen våren 1993 bör ligga fast för

treårsperioden 1993/94--1995/96. Motionsyrkandet avstyrks

därmed.

Högskolan i Luleå bör också få medel för

forskningsstödjande åtgärder, anförs det i flera motioner.

Enligt motionerna 1993/94:Ub681 (s) yrkande 3 och 1993/94:N283

(s) yrkande 7 bör riksdagen besluta att för budgetåret 1994/95

anvisa högskolan 14 miljoner kronor. Det kan enligt

motionärerna inte vara rimligt att Högskolan i Luleå skall

använda det tekniska fakultetsanslaget för forskningsanknytning

av lärare i statskunskap, pedagogik, språk m.m. Liknande

synpunkter framförs i motion 1993/94:Ub678 (v), där motionären

yrkar att Högskolan i Luleå skall få ett forskningsstöd på 4

miljoner kronor per år för icke-teknisk forskning. I motion

1993/94:Ub907 (s) yrkande 5 begärs att riksdagen uttalar sig i

fråga om forskningsresurser i skogslänen, nämligen att

ytterligare medel behövs för forskningsstödjande åtgärder vid

de mindre och medelstora högskolorna samt Högskolan i Luleå.

Utskottet konstaterar att Högskolan i Luleå som har en

teknisk fakultet inte räknas till de mindre och medelstora

högskolorna. Högskolan skall mot denna bakgrund inte tillföras

medel för forskningsstödjande åtgärder. Utskottet avstyrker

därmed motionerna 1993/94:Ub678, 1993/94:Ub681 yrkande 3,

1993/94:Ub907 yrkande 5 och 1993/94:N283 yrkande 7, samtliga i

denna del.

Ett utökat anslagsbelopp till forskningsstödjande åtgärder

vid mindre och medelstora högskolor begärs i två motioner.

Enligt motion 1993/94:Ub681 (s) yrkande 1 bör anslaget

tillföras 33 240 000 kr, vilket motsvarar de besparingar som

motionärerna vill göra genom att avvisa regeringens förslag

(under anslagen C 43 och C 45) om 13 240 000 kr till

Stiftelsen Högskolan i Jönköping och genom att minska bidraget

till Handelshögskolan i Stockholm med 20 000 000 kr (under

anslaget C 43). -- I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 27

föreslås att riksdagen under anslaget anvisar 70 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit.

I flera motioner pläderas för en ökad tilldelning av medel

till viss högskola för forskningsstödjande åtgärder. Sålunda

anförs i motion 1993/94:Ub729 (s) att Gävle--Dala-fakulteten

vid en preliminär fördelning av nätverksmedlen fått 6 miljoner

kronor, vilket är otillräckligt. Också i motionerna

1993/94:A458 (fp) yrkande 1 och 1993/94:Ub688 (c) yrkande 4

framhålls angelägenheten av att nätverksmedlen för

forskarutbildning vid Gävle--Dala-fakulteten utökas.

Anslagsposten om 2 miljoner kronor till Högskolan i

Karlskrona/Ronneby bör enligt motion 1993/94:Ub673 (s) yrkande

2 ökas med 5 miljoner kronor. Ökade resurser för nätverk

föreslås i motion 1993/94:A466 (v) yrkande 5 till högskolorna i

Karlskrona/Ronneby, Kalmar och Växjö.

Mitthögskolan bör enligt motion 1993/94:Ub687 (c) yrkande 1

prioriteras vad gäller medel för forskningsstödjande åtgärder

och vid fördelningen av resurser för forskningssamverkan mellan

högskola och näringsliv. Som skäl för prioritering åberopar

motionärerna bl.a. att Mitthögskolan har störst avstånd till

universitet eller högskola med fasta forskningsresurser.

Behovet av en ökning av resurserna för forskningsstödjande

åtgärder vid Högskolan i Skövde påtalas i motion 1993/94:Ub710

(s) yrkande 2. Ytterligare forskningsresurser behövs enligt

motion 1993/94:Ub665 (v) yrkande 2 till Högskolan i Örebro.

Statens andel av forskningsmedlen till de nya högskolorna bör

ökas och utgöra cirka hälften av vad som satsas på forskning

vid högskolan, anförs det i motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 2.

Utskottet har tidigare i detta betänkande avstyrkt

motionsyrkanden om neddragning av bidragen till Stiftelsen

Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm. I

konsekvens härmed bör motsvarande medel, som motionärerna

föreslår, inte tillföras detta anslag.

Utskottet är inte berett att tillstyrka föreslagna

anslagsökningar. Utskottet hänvisar till att regeringen nyligen

i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning tagit upp

frågan om förstärkning av forskningen vid mindre och medelstora

högskolor samt forskningssamarbetet med näringslivet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub673 yrkande

2, 1993/94:Ub678 i denna del, 1993/94:Ub681 yrkandena 1 och 3

i denna del, 1993/94:Ub687 yrkande 1, 1993/94:Ub688 yrkande 4,

1993/94:Ub699 yrkande 2, 1993/94:Ub710 yrkande 2, 1993/94:Ub714

yrkande 27, 1993/94:Ub729, 1993/94:Ub907 yrkande 5 i denna del,

1993/94:N283 yrkande 7 i denna del, 1993/94:A458 yrkande 1 och

1993/94:A466 yrkande 5 för forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor anvisar ett reservationsanslag

på 151 538 000 kr för nästa budgetår.

Kritik riktas i motion 1993/94:Ub681 (s) yrkande 4 mot att en

stor del av anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor återfinns ofördelat under

anslagsposten Till regeringens disposition. Utgångspunkten

måste enligt motionärerna vara att så mycket som möjligt av

anslaget skall fördelas på högskolorna, dvs. att denna

anslagspost minskas eller i varje fall redovisas inför

riksdagen före regeringsbeslut.

Utskottet noterar att i propositionen anges att under

anslagsposten Till regeringens disposition på 86 439 000 kr

har beräknats följande medel, dels 40 miljoner kronor för

forskning i nätverk med universitet och högskolor med fasta

forskningsresurser, dels 40 miljoner kronor för

forskningssamverkan med näringslivet, dels 10 miljoner för

forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i

Jönköping. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är

önskvärt med en mer detaljerad redovisning till riksdagen över

dessa medels fördelning, särskilt som medlen i förhållande till

de redovisade anslagsposterna för forskningsstöd i övrigt utgör

huvudparten av anslaget. Regeringen har nyligen -- den 30 mars

-- beslutat om fördelning av 33 786 000 kr till nätverk för

forskning och forskarutbildning mellan universitet och

högskolor för budgetåret 1993/94. Enligt beslutet avser

regeringen att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 pröva frågan

om fortsatta anslag av väsentligen samma storleksordning, mot

bakgrund av de redovisningar som högskolorna skall lämna över

nätverkssamarbetet. Fördelningen av medlen för

forskningssamverkan med näringslivet bereds för närvarande inom

departementet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör

göra något uttalande i frågan. Motion 1993/94:Ub681 yrkande 4

bör således avslås.

Lokalkostnader för forskning vid mindre och medelstora

högskolor tas upp i motion 1993/94:Ub694 (s). Enligt denna

bör högskolor utan fakultetsanslag ges ett lokalstöd för

forskning som motsvarar 50 % av vad de faktiskt drar in i

ersättning för lokalkostnader från externa finansiärer.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i sådant syfte.

Utskottet hänvisar till vad som anförs inledningsvis (avsnitt

1) i detta betänkande om beräkningen av medel för

lokalkostnader under anslagen till grundutbildning fr.o m.

budgetåret 1994/95. När det gäller forskning och

forskarutbildning skall forskningsråden fortsättningsvis svara

för de lokalkostnader som är hänförliga till den verksamhet som

råden finansierar. I vad avser externa uppdrag skall högskolan

enligt avgiftsförordningen (1992:191, ändr. 1993:431) ta ut

ersättning av uppdragsgivaren med tillämpning av principen om

full kostnadstäckning. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1993/94:Ub694.

5.40 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner

enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.

samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen

till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

1 487 495 000 kr.

5.41 Kanslersämbetet

Kanslersämbetet har till uppgift att på nationell nivå

granska kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor

samt främja utvecklingen av kvalitet och kvalitetssystem i

högskoleverksamheten. Kanslersämbetets arbetsuppgifter och

organisation framgår av förordningen (1993:886) med instruktion

för Kanslersämbetet.

I sin förenklade anslagsframställning har Kanslersämbetet

redovisat förslag till verksamhetsmål för vart och ett av

följande fyra program, nämligen strategiska projekt, nationella

utvärderingar, kvalitetsutveckling och uppföljning samt

examensrätt. Regeringen anser att dessa mål, vilka refereras i

propositionen, är väl avvägda och bör ligga fast under

tvåårsperioden 1994/95--1995/96.

Regeringen föreslår att riksdagen till Kanslersämbetet

anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr för nästa

budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 17 begärs en utredning

om möjligheterna att inrätta ett gemensamt studentverk.

Motionärerna vill att Kanslersämbetet och Verket för

högskoleservice skall slås samman. Detta skulle leda till en

tydligare ansvarsfördelning och större demokratisk insyn samt

bättre information till studenterna.

Utskottet vill framhålla att Verket för högskoleservice (VHS)

och Kanslersämbetet är två myndigheter med helt olika

inriktning. Huvuddelen av VHS uppgifter består i att ge service

åt universitet och högskolor. Utskottet redogör närmare för

detta i det följande. Kanslersämbetets huvuduppgift är att

främja kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor.

Det åligger ämbetet enligt instruktionen att sammanfatta och

publicera resultaten av utförda utvärderingar. Riksdagen

beslutade våren 1992 om den centrala myndighetsorganisationen

för högskolan (prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr. 195).

Utskottet kan inte finna att det därefter har kommit fram några

skäl till att riksdagen skall ändra beslutet i fråga, varför

motion 1993/94:Ub714 yrkande 17 avstyrks.

5.42 Verket för högskoleservice

Arbetsuppgifter och organisation för Verket för

högskoleservice (VHS) framgår av förordningen (1992:397) med

instruktion för verket.

De övergripande målen för VHS är att i enlighet med de

uppdrag som lämnas av regeringen samt av universitet och

högskolor inom Utbildningsdepartementets och

Jordbruksdepartementets områden dels utföra uppgifter, som

med fördel kan göras samordnat för universitet och högskolor,

dels biträda universitet och högskolor med

specialistkunskap, dels följa upp verksamheten vid

universitet och högskolor i samarbete med dessa och i

anslutning till detta ha beställarkompetens för statistik.

Verket skall främja internationalisering av den högre

utbildningen, bedriva ekonomiskt gynnsam upphandling samt

informera i samhället om verksamheten vid universitet och

högskolor.

VHS är en serviceorganisation inom högskolesystemet.

Verksamheten skall huvudsakligen finansieras genom uppdrag från

universitet och högskolor. I takt med att den

uppdragsfinansierade verksamheten byggs ut skall stödet via

anslagsfinansiering successivt minska. Enligt den budgetering

som verket redovisat i den fördjupade anslagsframställningen

kommer verksamheten den 1 juli 1994 att vara avgiftsfinansierad

till ca 60 %, vilket med god marginal överstiger de krav som

regeringen ställt.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för verksamheten inom VHS

ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen

förordat i avsnittet Slutsatser. Där anges att de övergripande

målen för VHS verksamhet bör ligga fast. VHS förefaller enligt

regeringen att för nästa budgetår kunna uppfylla de krav på

avgiftsfinansiering som regeringen ställt i de

myndighetsspecifika direktiven. För budgetåret 1994/95 föreslår

regeringen att kostnaderna för antagningen av studenter

motsvarande 29 miljoner kronor skall föras bort från VHS

ramanslag. Motsvarande belopp beräknas under universitetens och

högskolornas grundutbildningsanslag.

Utskottet anser att riksdagen bör lämna begärt godkännande.

I övrigt beräknas under anslaget 8 399 000 kr till följd av

att VHS får beställaransvaret för högskolestatistik (prop.

1992/93:101, bet. FiU7, rskr. 122). Vidare har beslutats (prop.

1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) att VHS skall vara

ansvarigt administrativt organ för SUNET. VHS bör därför

tilldelas ett driftsanslag för SUNET motsvarande 18 928 000

kr. Beloppet motsvarar användaravgiften för berörda universitet

och högskolor och har förts bort från resp.

grundutbildningsanslag och fakultetsanslag.

Sammantaget föreslår regeringen ett anslagsbelopp till

VHS på 70 480 000 kr för nästa budgetår.

Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens

medelsberäkning, tillstyrker att riksdagen anvisar ett

ramanslag på det begärda beloppet.

I motion 1993/94:Ub602 (m) betonas att det är viktigt att en

enda instans förmedlar information rörande svenskens

möjligheter att studera utomlands och möjligheterna för

studerande från andra länder att studera i Sverige. Den som

söker information måste kunna vända sig till ett ställe med

sina frågor och sedan eventuellt bli hänvisad vidare.

Utskottet erinrar om att i ett utredningsbetänkande som lades

fram i oktober 1993, (Ds 1993:76) Utlandsstudier och

internationella utbildningskontakter, föreslås Verket för

högskoleservice, Centrala studiestödsnämnden, Svenska

institutet och Skolverket få ansvar för olika inriktningar av

information till studerande både i Sverige och utomlands.

Enligt vad utskottet inhämtat bereds frågan för närvarande i

Utbildningsdepartementet. Utskottet, som har förståelse för

motionärens synpunkter, anser att regeringens ställningstagande

i ärendet bör inväntas. Motionen bör därför avslås av

riksdagen.

Ett fristående institut för värdering av svenska och

utländska utbildningar föreslås i motion 1993/94:Ub613

(c). Institutet måste ha resurser för att snabbt kunna värdera

utbildningar. Motionären pekar på att långa väntetider i detta

avseende skapar problem för nyanlända invandrare när det gäller

att söka arbete eller vidareutbildning. Huvudmän för ett sådant

institut kan vara, utöver staten, arbetsmarknadens parter.

Verksamheten bör till stor del avgiftsfinansieras.

Utskottet hänvisar till att VHS enligt sin instruktion skall

svara för bedömningen av utbildningar vid utländska universitet

och högskolor, den s.k. ekvivaleringsverksamheten. Bl.a.

värderas den utbildning som invandrare och flyktingar har i

syfte att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. VHS

anger i anslagsframställningen att den genomsnittliga

handläggningstiden för ekvivaleringsärenden skall minska till 4

månader under nästa budgetår, vilket överensstämmer med EG:s

rekommendation. Enligt vad utskottet erfarit avser VHS att

bredda bedömningsverksamheten till utländska motsvarigheter

till såväl gymnasiala utbildningar som universitets- och

högskoleutbildningar. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1993/94:Ub613.

5.43 Överklagandenämnden för högskolan

Överklagandenämnden för högskolan inrättades den 1 juli 1992

med uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom

universitetens och högskolornas område enligt närmare

föreskrifter av regeringen. Sedan den 1 juli 1993 har nämnden i

uppdrag att också fullgöra kanslifunktioner åt Högskolans

avskiljandenämnd.

Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen begärt,

till Överklagandenämnden för högskolan anvisar ett ramanslag på

3 233 000 kr för nästa budgetår.

5.44 Rådet för grundläggande högskoleutbildning

Rådet för grundläggande högskoleutbildning inrättades som en

självständig myndighet den 1 juli 1992. Enligt förordningen

(1992:817) med instruktion för rådet har detta till uppgift att

främja och stödja insatser för att utveckla den grundläggande

högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse.

För verksamhetsområdena har följande mål lagts fast. Rådet

skall främja utvecklingen av den grundläggande

högskoleutbildningen genom att fördela anslag till

experimentbetonade utvecklingsprojekt, som ligger utom ramen

för vad som normalt kan och bör bekostas lokalt. Rådet skall

vidare fortsätta att inhämta och sprida kännedom om avslutade,

pågående och planerade utvecklingsinsatser av principiell och

nydanande karaktär i Sverige och utomlands. Härutöver bör

särskilda insatser göras på följande fyra områden, nämligen

datorstöd i grundläggande högskoleutbildning, miljöutbildning,

jämställdhetsfrågor samt ökad internationalisering av

utbildningen.

Regeringen beräknar under anslaget till Rådet för

grundläggande högskoleutbildning ett sammanlagt medelsbehov för

budgetåret 1994/95 på 41 871 000 kr.

Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 19 bör riksdagen till

rådet anslå 10 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit. Medelstillskottet bör användas till

jämställdhetsinsatser i kvinnodominerade utbildningar som leder

till arbeten inom vård och omsorg. Motionärerna vill att rådet

får i uppdrag att se över dessa utbildningar och genomföra en

omprioritering av utvecklingsarbetet så att lika stor energi

läggs på en förbättring av könsfördelningen i kvinnodominerade

som i mansdominerade utbildningar.

Utskottet vill påminna om att rådet genom riksdagens beslut

våren 1993 anvisas 5 miljoner kronor årligen under

treårsperioden 1993/94--1995/96 för insatser i syfte att främja

jämställdheten (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363).

Eventuella behov av ytterligare medel får övervägas inför nästa

treårsperiod. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på

motionsyrkandet till Rådet för grundläggande högskoleutbildning

anvisar ett reservationsanslag för nästa budgetår i enlighet

med regeringens förslag.

5.45 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation

Med anledning av beslutet om att Chalmers tekniska högskola

(CTH) skall övergå i stiftelseform fr.o.m. den 1 juli 1994 (jfr

prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405) kommer enligt

regeringen vissa avvecklingskostnader att uppstå under

budgetåret 1994/95, främst förvaltningskostnader men även

kostnader för viss personal. Till kostnader för Chalmers

tekniska högskolas avvecklingsorganisation föreslås i

propositionen ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Enligt en till utskottet den 21 februari 1994 inkommen

skrivelse från Utbildningsdepartementet bör en mening i

propositionstexten (s. 231) som lyder "CTH kvarstår som

avvecklingsmyndighet till dess CTH kan helt avvecklas" ersättas

med meningen "En avvecklingsmyndighet tillskapas".

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

förslagsanslaget.

5.46 Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation

Med anledning av beslutet om att Högskolan i Jönköping skall

övergå i stiftelseform fr.o.m. den 1 juli 1994 (jfr prop.

1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405) kommer enligt regeringen

vissa avvecklingskostnader att uppstå under budgetåret 1994/95,

främst förvaltningskostnader men även kostnader för viss

personal. Regeringen föreslår därför att det för redovisningen

förs upp ett särskilt anslag, ett förslagsanslag på 1 000 kr.

En motsvarande ändring som under föregående anslag görs

enligt den där nämnda skrivelsen från Utbildningsdepartementet

också under detta anslag. Den rättade meningen (prop. s. 232)

skall således ha följande lydelse: "En avvecklingsmyndighet

tillskapas".

Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit,

till kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation bör anvisa ett förslagsanslag för nästa

budgetår på 1 000 kr.

6. Nationella och internationella forskningsresurser

6.1 Vissa allmänna frågor

I ett inledande avsnitt till littera D. Nationella och

internationella forskningsresurser anför regeringen att en

strategisk resurs för svensk forskning och svenskt näringsliv

är tillgången på beräkningsresurser för extremt krävande

beräkningsproblem, dvs. högpresterande datorsystem (HPD).

Uppbyggnaden av sådana system bör ske kontinuerligt och i

enlighet med långsiktiga planer. Regeringen avser att skapa en

självständig organisation med uppgift att främja samverkan

mellan producenter, finansiärer och användare av högpresterande

datorsystem. Organisationen, benämnd HPD-rådet, bör få ett

övergripande ansvar för fördelning av tillgängliga medel för

högpresterande datorsystem. I ett inledningsskede bör rådet

knytas till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR).

Enligt regeringen kommer HPD-rådet att behöva disponera medel

för sin verksamhet endast i begränsad omfattning under

budgetåret 1994/95. Medel tas då från anslaget Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål (D 19). HPD-rådet avses få i

uppdrag att utarbeta ett förslag till finansieringssystem.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

förordat beträffande svensk forsknings försörjning med

högpresterande beräkningsresurser.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar begärt

godkännande.

I motion 1993/94:Ub615 (s) efterfrågas en ordning som innebär

forskning på lika villkor inom högskolan och vid fristående

bolag. Motionärerna påtalar att Studsvik Material AB, liksom

andra fristående forskningsbolag, är uteslutna från stöd, då de

ses som industriföretag och inte som tänkbara

forskningspartner. Det finns enligt motionärerna risk för att

nyetablerad forskning inom högskolan får till följd att

forskningen vid bolag som Studsvik Material AB slås ut. I

stället borde samarbetet mellan högskolan och fristående

forskningsbolag utvecklas.

Utskottet vill framhålla att genom 1993 års

forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170, bet. UbU15,

rskr. 388) skapades nya förutsättningar för att underlätta

kunskapsöverföringen mellan universitet och högskolor å ena

sidan och näringslivet å den andra, bl.a. har särskilda s.k.

teknikbrostiftelser inrättats. Dessutom anvisades resurser för

att förstärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medelstora

högskolorna. Medel kommer att fördelas fr.o.m. budgetåret

1994/95 för långsiktigt forskningssamarbete mellan mindre och

medelstora högskolor samt näringslivet, t.ex. en grupp företag

eller annan organisation med egen vetenskaplig kompetens.

Utskottet anser att motionen med det anförda i huvudsak får

anses vara tillgodosedd och därför bör avslås.

Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 26

under ett nytt anslag på riksstaten för budgetåret 1994/95

anvisa 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på

tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig förvaltning.

Motionärerna framhåller att det är inom detta kompetensområde

som nya arbetstillfällen och framtida exportmöjligheter finns.

I dag ses forskarkontakter med det privata näringslivet som

produktiva, medan svagt intresse visas offentligt producerade

tjänster.

Utskottet hänvisar till vad utskottet nyss anfört om

inriktningen av riksdagens forskningspolitiska beslut våren

1993 mot bl.a. ökat forskningssamarbete mellan universitet och

högskolor samt näringslivet. Utskottet erinrar också om att

riksdagen våren 1993 på utskottets förslag gjorde ett

tillkännagivande om forskning inom tjänstesektorn. Därvid

anfördes (bet. 1992/93:UbU15 s. 75) att det är angeläget att

forskning kommer till stånd om hur lagtillämpande och

myndighetsutövande verksamhet kan effektiviseras sett ur ett

medborgarperspektiv. Förslag om ytterligare medel för sådan

forskning får bedömas i samband med nästa

forskningsproposition. Riksdagen bör med hänvisning till det

anförda avslå motionsyrkandet.

6.2 Forskningsrådsnämnden

Regeringen anför under anslaget till Forskningsrådsnämnden:

Forskning och forskningsinformation att de riktlinjer för

verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om vid

föregående riksmöte för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör

ligga fast.

För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att riksdagen till

kostnader för den verksamhet som Forskningsrådsnämnden (FRN)

finansierar anvisar ett reservationsanslag på 88 003 000 kr.

Av anslaget skall enligt förslaget minst 4 763 000 kr

användas för lokalkostnader för av nämnden finansierade

forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Vidare har

3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar

vetenskaplig utrustning.

Enligt motion 1993/94:A815 (c) yrkande 30 måste FRN:s stöd

till kvinno- och jämställdhetsforskning ökas väsentligt

antingen genom omfördelning eller genom att medel anslås från

vad som återstår av löntagarfonderna.

Utskottet vill peka på att betydande satsningar gjorts på

kvinno- och jämställdhetsforskning till följd av riksdagens

beslut med anledning av forskningspropositionen våren 1993.

FRN:s projektmedel för dessa forskningsområden fördubblas under

innevarande treårsperiod genom omprioriteringar inom FRN:s

anslag. Utskottet anser att behovet av ytterligare insatser får

övervägas i samband med behandlingen av nästa

forskningsproposition för kommande treårsperiod.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Forskningsrådsnämnden bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v)

yrkande 21 i denna del få det nationella ansvaret för tre

naturvetenskapliga laboratorier, nämligen laboratoriet för

keramisk forskning och laboratoriet för vedanatomi och

dendrokronologi, båda i Lund, samt miljöarkeologiska

laboratoriet i Umeå. Till nämndens verksamhet bör därför för

nästa budgetår anvisas 861 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 5.1) behandlat frågan

om ansvaret för de aktuella nationella forskningsresurserna och

ansett att de skall finansieras nationellt. Utskottet har också

erfarit att så kommer att ske och därmed avstyrkt

motionsyrkanden om att detta ansvar nu skall föras bort från

universiteten i Lund och Umeå. Riksdagen bör därför med bifall

till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub714

yrkande 21 i denna del till Forskningsrådsnämnnden: Forskning

och forskningsinformation anvisa ett reservationsanslag på

88 003 000 kr för nästa budgetår.

Till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning föreslås i

propositionen ett ramanslag för budgetåret 1994/95 på

9 135 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på

nämnda belopp.

6.3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

De riktlinjer för Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådets (HSFR) verksamhet och resurser som riksdagen

beslöt om med anledning av forskningspropositionen våren 1993

bör enligt regeringens överväganden ligga fast.

I enlighet med nämnda beslut överförs 16 tjänster som

professor och medel för dessa från HSFR till vissa bestämda

universitet och en högskola fr.o.m. budgetåret 1994/95 och

finansieras fortsättningsvis från dessa lärosätens anslag till

forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag minskas med

motsvarande belopp eller 11,2 miljoner kronor.

När det gäller medelsberäkningen i övrigt redovisas i

propositionen att 1,5 miljoner kronor tillförs rådet för stöd

till kriminalvetenskaplig forskning och 4 miljoner kronor till

särskilda medel för byggforskning. Av anslaget skall enligt

regeringen minst 11 029 000 kr användas för lokalkostnader

för av HSFR finansierade forskningsprojekt vid universitet och

högskolor. För finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning

har beräknats 6 154 000 kr.

Sammantaget begär regeringen ett reservationsanslag på

212 816 000 kr till HSFR:s stöd till forskning nästa

budgetår.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna

anslagsbeloppet.

HSFR bör få i uppgift att utarbeta ett program för den

psykologiska forskningen, anförs det i motion 1993/94:Ub621

(v). Motionärerna åsyftar det psykologiska metodområdet och

hävdar att forskningsråden inte avsätter medel för utveckling

och utprövning av psykologiska metoder och tekniker. Detta är

av central vikt för praktisk psykologisk verksamhet.

Möjligheterna till anslag bör snarast utredas så att förslag

kan föreläggas riksdagen senast i nästkommande

forskningsproposition.

Enligt vad utskottet erfarit har HSFR:s beredningsgrupp i

psykologi i sin forskningsöversikt från april 1992 pekat på

utvecklingsbehoven inom klinisk psykologi. Det ankommer på HSFR

att överväga stöd till forskning på detta område. Utskottet

avstyrker därmed motion 1993/94:Ub621.

Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen begärt,

till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning anvisar ett ramanslag för budgetåret 1994/95

på 7 283 000 kr.

6.4 Medicinska forskningsrådet

Regeringen beräknar under anslaget Medicinska

forskningsrådet: Forskning ett anslagsbelopp för

budgetåret 1994/95 på 378 691 000 kr. Hänsyn har vid

beräkningen tagits till att sex rådsprofessurer och medel för

dessa överförs till vissa bestämda universitet och en högskola,

vilket medför att förevarande anslag minskas med 7,2 miljoner

kronor. Till lokalkostnader för av Medicinska forskningsrådet

(MFR) finansierade forskningsprojekt vid universitet och

högskolor skall användas minst 27 554 000 kr. För

finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning beräknas

18 463 000 kr.

Utskottet, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen för nästa budgetår

anvisar ett reservationsanslag på begärt belopp.

När det gäller medel för MFR:s förvaltning tillstyrker

utskottet regeringens förslag om ett ramanslag på

12 770 000 kr för budgetåret 1994/95.

6.5 Naturvetenskapliga forskningsrådet

Regeringen föreslår att Naturvetenskapliga forskningsrådet

(NFR) fr.o.m. budgetåret 1994/95 övertar ansvaret för

finansiering av tre nationella forskningsanläggningar, nämligen

MAX-laboratoriet, The Svedberg-laboratoriet och Onsala

rymdobservatorium från Lunds universitet, Uppsala universitet

resp. Chalmers tekniska högskola. En överföring av medel

föreslås därför från resp. universitets och högskolas anslag

för forskning och forskarutbildning till förevarande anslag.

Enligt en till utbildningsutskottet den 17 februari 1994

inkommen skrivelse från Utbildningsdepartementet bör det

föreslagna beloppet under anslaget minskas med 1 100 000 kr.

Anslaget C 2. Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning skall ökas med motsvarande belopp. Beloppet

avser tandemacceleratorn vid The Svedberg-laboratoriet som även

fortsättningsvis skall tillhöra Uppsala universitet, vilket

förbisågs vid beräkningen av de båda anslagen.

Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning bör

således enligt regeringen anvisas ett reservationsanslag för

nästa budgetår på 583 069 000 (= 584 169 000 --

1 100 000) kr.

Vid medelsberäkningen har anslaget minskats med 13,9 miljoner

kronor med anledning av att 12 rådsprofessurer och medel för

dessa överförs till fyra universitet och en högskola. För de

nationella forskningsanläggningarna förs till NFR:s anslag

8 016 000 kr från anslaget till Lunds universitet,

18 720 000 kr från anslaget till Uppsala universitet samt

10 686 000 kr från anslaget till Chalmers tekniska högskola.

Av NFR:s anslag skall minst 37 784 000 kr användas för

lokalkostnader för av NFR finansierade forskningsprojekt. För

finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning beräknas

47 182 000 kr.

I två motioner, nämligen motionerna 1993/94:Ub674 (s) och

1993/94:Ub718 (fp), begärs att riksdagens beslut våren 1993

angående Manne Siegbahn-laboratoriet

(acceleratoranläggningen CRYRING) vid Stockholms universitet

skall fullföljas. I den förstnämnda motionen yrkas att NFR:s

anslag ökas med ytterligare 1,5 miljoner kronor för att

laboratoriet skall kunna överföras till organisationen för

nationella anläggningar.

Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1993 godkände vad

som anförts i forskningspropositionen (prop. 1992/93:170, bet.

UbU15, rskr. 388) om att CRYRING-laboratoriet från den 1 juli

1994 ges status av nationell forskningsanläggning med NFR som

ansvarigt forskningsråd. Regeringen anför nu (prop. s. 244) att

formerna för finansiering av Manne Siegbahn-laboratoriet

(CRYRING) bör avgöras i samband med fortsatta överväganden om

resurser för fysik i Stockholm. Det ankommer på Stockholms

universitet att svara för att laboratoriet ges tillräckliga

resurser. Utskottet utgår från att riksdagens beslut fullföljs

och att regeringen snart återkommer till riksdagen med förslag

om sådana anslagstekniska förändringar som ett fullföljande av

riksdagens beslut erfordrar. Något särskilt uttalande av

riksdagen i frågan finner utskottet inte påkallat, varför

motionerna 1993/94:Ub674 och 1993/94:Ub718 avstyrks.

Enligt motion 1993/94:Ub716 (nyd) i denna del bör riksdagen

till NFR: Forskning anvisa 1,5 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit. Anslagsökningen -- som avser ett

överförande av ansvaret för miljöarkeologiska laboratoriet i

Umeå samt laboratorierna för keramisk forskning resp. för

vedanatomi och dendrokronologi i Lund till NFR -- bör

finansieras genom motsvarande anslagsminskning till resp.

värduniversitet.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 5.1) avstyrkt

motionsyrkanden om att ansvaret för de tre nämnda

laboratorierna nu skall föras över till NFR från universiteten

i Lund och Umeå. I konsekvens härmed bör riksdagen med

anledning av regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:Ub716 i denna del till NFR: Forskning anvisa ett

reservationsanslag på 583 069 000 kr för budgetåret

1994/95.

Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

föreslås i propositionen ett ramanslag på 17 341 000 kr

för nästa budgetår.

Från Utbildningsdepartementet har i den tidigare i detta

avsnitt nämnda skrivelsen meddelats att anslagsbeloppet

rätteligen skall ökas med 768 750 kr utöver vad som anges i

propositionen. Medel härför bör tas från anslaget Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål, anslagsposten Till

regeringens disposition. Beloppet avser administrationskostnad

för viss energiforskning (jfr bet. 1992/93:UbU15 s. 90).

Utskottet föreslår att riksdagen till NFR:s förvaltning

anvisar ett ramanslag på (17 341 000 + 768 750 =)

18 109 750 kr för budgetåret 1994/95.

6.6 Teknikvetenskapliga forskningsrådet

I propositionen bedömer regeringen att de riktlinjer för

Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) verksamhet som

riksdagen beslutade om med anledning av forskningspropositionen

våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.

Genom EES-avtalet och genom deltagande i EG:s fjärde ramprogram

från 1995 ökar den andel av svensk forskning, i första hand

teknisk, som sker i samverkan med EG. Regeringen föreslår

därför en förstärkning av TFR:s resurser. Regeringen framhåller

att TFR i sitt fortsatta arbete bör tillse att den framtida

förmågan att satsa på nya projekt inte äventyras.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning på

267 936 000 kr för budgetåret 1994/95. Under anslaget har

34 874 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar

vetenskaplig utrustning.

Utskottet anser att riksdagen bör bevilja ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

Till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

föreslås i propositionen ett ramanslag på 7 303 000 kr

för budgetåret 1994/95, vilket utskottet tillstyrker.

6.7 Rymdforskning

Från anslaget betalas kostnader för forskning inom

Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Enligt regeringens

överväganden bör de riktlinjer för verksamheten och resurserna

som riksdagen beslutat om (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr.

388) för treårsperioden 1993/94--1995/96 ligga fast.

Regeringen föreslår att till Rymdforskning för nästa budgetår

anvisas ett reservationsanslag på 42 815 000 kr. Därav har

3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar

vetenskaplig utrustning.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen.

Riksdagen bör anvisa begärda medel.

6.8 Rådet för forskning om universitet och högskolor

Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och

utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor. Med

utgångspunkt i de riktlinjer för verksamheten och resurserna

som lades fast i riksdagens forskningspolitiska beslut våren

1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 föreslås ett

anslagsbelopp till rådet på 7 846 000 kr för nästa budgetår.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det angivna beloppet.

6.9 Kungl. biblioteket

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och

skall som sådant bl.a. samla, förvara och tillhandahålla

svenska böcker och annat tryck enligt lagen (1993:1392) om

pliktexemplar av dokument. KB skall även upprätthålla en

kvalitativt högtstående samling utländsk vetenskaplig

litteratur.

Regeringen anför i propositionen att det är angeläget att KB

tar ett ökat nationellt ansvar för såväl litteraturförsörjning

som utveckling av samverkan mellan forskningsbiblioteken, bl.a.

i vad avser fortsatt utnyttjande och utveckling av

informationsteknologi. Anslaget till KB bör därför förstärkas

med 4,6 miljoner kronor. Vidare har vid medelsberäkningen

hänsyn tagits till att stora delar av bibliotekets verksamhet

på grund av om- och tillbyggnad tillfälligt måste bedrivas inom

andra lokaler. Ett anslagsbelopp på 147 132 000 kr bör

enligt regeringens förslag anvisas till KB för budgetåret

1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag i

enlighet med regeringens förslag.

I motion 1993/94:Ub717 (c) behandlas utbyggnaden av KB

och särskilt frågan om inredning av ett andra bergrum för

arkivändamål.

Utskottet har inhämtat att regeringen den 3 mars 1994 --

genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 1993/94 avseende

Arbetsmarknadsverket och anslag under tionde huvudtiteln

littera B. Arbetsmarknad m.m. -- föreskrivit att högst 55

miljoner kronor av medel för ROT-insatser skall användas för

Bergrum 2 i Kungl. biblioteket. Syftet med motionen är alltså

nu tillgodosett, varför den avstyrks.

6.10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

Med utgångspunkt i beslutade riktlinjer för verksamheten och

resurserna under pågående treårsperiod föreslår regeringen att

till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek anvisas ett

ramanslag på 7 598 000 kr för budgetåret 1994/95. Vid

beräkningen av anslaget har beaktats fördyringar vid inköp av

utländsk vetenskaplig litteratur.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med

regeringens förslag.

6.11 Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver och främjar forskning

och mätning inom området rymdfysik. I propositionen föreslås,

med utgångspunkt i riksdagens forskningspolitiska beslut våren

1993 om riktlinjer för institutets verksamhet och resurser för

treårsperioden 1993/94--1995/96, ett ramanslag på 38 405 000

kr för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker att riksdagen till IRF anvisar det

begärda ramanslaget.

6.12 Polarforskningssekretariatet

Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande

och främjande av svensk polarforskning i Arktis och Antarktis.

Det anmärks i propositionen att kostnader för

Antarktisexpeditionen och den arktiska tundraexpeditionen

1993/94 och 1994/95 kommer att ta i anspråk huvudparten av

resurserna under treårsperioden.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 21,1 miljoner kronor. Regeringen begär samtidigt

riksdagens bemyndigande att genom tillfälliga omdispositioner

av nationella och internationella forskningsresurser täcka de

eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1994/95

och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret

1995/96.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslagna medel och

lämna begärt bemyndigande.

6.13 Europeisk forskningssamverkan

Från anslaget bestrids huvudsakligen kostnader för dels

Sveriges deltagande i och Sveriges bidrag till en rad

europeiska forskningsorganisationer, dels Sveriges

FoU-samarbete med EG.

Enligt propositionen påverkas medelsbehovet för det svenska

EG-samarbetet av osäkerheten när det gäller omfattningen och

innehållet i EG:s fjärde ramprogram för forskning och

utveckling, vilket avses träda i kraft i början av 1995.

Regeringen har vid medelsberäkningen förutsatt att

EES-avtalet träder i kraft i början av 1994 samt att EG:s

fjärde ramprogram utformas i enlighet med av kommissionen

utarbetade planer. Det fjärde ramprogrammet kommer enligt

regeringen att vara mer omfattande än det nu löpande

ramprogrammet. Med hänsyn till nämnda osäkerhet har medel för

programavgifter som enligt EES-avtalet skall betalas under

budgetåret 1994/95 beräknats under anslagsposten Till

regeringens disposition. Detta innebär att ansvariga

myndigheter tillförs ytterligare medel under budgetåret när

programavgifterna kan fastställas.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att förevarande anslag

ökas med 20 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom

omfördelning från berörda forskningsråd och fakulteter.

Verksamheter inom dessa områden kommer enligt regeringens

bedömning att framdeles ha möjligheter till finansiering ur

EG:s budget.

Sammantaget föreslås för svenskt deltagande i europeiskt

forskningssamarbete att riksdagen anvisar ett ramanslag för

budgetåret 1994/95 på 477 355 000 kr.

I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 23 begärs att riksdagen

beslutar reservera 30 miljoner kronor av anslaget för nästa

budgetår för forskningssamverkan med länder utanför EU.

Utskottet konstaterar att Sverige har små möjligheter att

påverka de avgifter som skall betalas för medverkan i EG:s

forskningsprogram eller för annan europeisk

forskningssamverkan. En sådan omfördelning av medel som

motionärerna begär är således inte möjlig. Utskottet har inte

något att invända mot medelsberäkningen under anslaget.

Riksdagen bör därför med bifall till regeringens förslag och

med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 23 anvisa det

begärda anslagsbeloppet.

6.14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Under förevarande anslag beräknas numera -- sedan en stor del

av anslaget förts till anslagspost under anslaget C 45. Vissa

särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. -- medel

för forskarutbyte med utlandet och till bilateralt

forskningssamarbete med främst länderna i Central- och

Östeuropa. Från en anslagspost Till regeringens disposition

betalas bl.a. vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder,

såsom för HPD-rådet, samt lokalkostnader för Nordiska

institutet för samhällsplanering.

I propositionen föreslås att riksdagen till Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 110 517 000 kr.

Detta anslag bör minskas med ett belopp på 768 750 kr som

förts över till anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning enligt vad som anges i det föregående (avsnitt

6.5). Utskottet föreslår sålunda att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag för nästa budgetår på (110 517 000 -

768 750 =) 109 748 250 kr.

6.15 Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Under förevarande reservationsanslag upptas specificerat för

nästa budgetår bidragen till Vetenskapsakademien, Svenska

institutet i Rom, Svenska institutet i Athen, Svenska

forskningsinstitutet i Istanbul samt Nämnden för

svensk-amerikanskt forskarutbyte till ett sammanlagt

anslagsbelopp på 36 595 000 kr.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa ett

reservationsanslag på det angivna beloppet.

6.16 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

Medlen under detta anslag disponeras och fördelas av

Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning

framför allt i anslutning till projekt finansierade av

forskningsråd.

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av

forskningspropositionen våren 1993 ändrades systemet för

finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning den 1 juli 1993.

Systemförändringen innebar att det tidigare samlade ansvar för

dyrbar vetenskaplig utrustning som åvilade FRN numera delas av

FRN, forskningsråden under Utbildningsdepartementet och

Rymdstyrelsen. Vidare avskaffades de tidigare kostnadsramarna

och ersattes med årliga utrustningsanslag till FRN och till

råden.

Regeringen anmärker i propositionen att FRN redovisat problem

med att täcka kostnader för utrustning som beslutats före den 1

juli 1993 men ännu ej betalats. I syfte att upprätthålla en god

försörjning av forskningsutrustning avser regeringen att i

annat sammanhang som ett engångsanslag anvisa ytterligare medel

för dyrbar vetenskaplig utrustning innevarande budgetår.

Förslaget i övrigt innebär ingen förändring i

medelstilldelningen eller anslagsnivån för den vetenskapliga

utrustningen.

Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens

förslag, till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

112 827 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Resurstilldelningssystemet

1. beträffande belopp för studentpeng och ersättning för

helårsprestationer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner

de belopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer

för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1994/95 som

utskottet förordat,

2. beträffande kapitalförsörjning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag lämnar

regeringen bemyndigande att göra de tekniska justeringar av

anslagen och av beloppen för studentpeng och ersättning för

helårsprestationer som följer av att de i propositionen angivna

principerna för lånefinansiering tillämpas,

3. beträffande åliggande att avsätta medel för studenter

med funktionshandikapp

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 14,

res. 1 (s)

4. beträffande medel för decentraliserad utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub657, 1993/94:Ub713

och 1993/94:Ub733,

5. beträffande översyn av tilldelningen av lokalanslag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub699 yrkande 3,

6. beträffande utbyggnader för universitet och högskolor i

Göteborg

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub668,

2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m.

7. beträffande utökning av den grundläggande

högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad

regeringen aviserat

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2,

1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del,

1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2,

1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1,

1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna

del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena

15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4,

1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del,

1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna

del,

res. 2 (s)

8. beträffande utredning om en ny teknisk högskola

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub714 yrkande 15,

1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14 och

1993/94:N305 yrkande 11,

res. 3 (s)

9. beträffande civilingenjörsutbildning vid vissa

högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub628, 1993/94:Ub675

yrkande 2, 1993/94:Ub685, 1993/94:Ub738 yrkande 1,

1993/94:A413 yrkande 7 och 1993/94:T215 yrkande 5,

10. beträffande en samlad strategi för att stimulera

naturvetenskapliga/tekniska studier

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 10,

res. 4 (s)

11. beträffande planering för utökning av yrkesteknisk

högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 3,

res. 5 (s)

12. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid

Mälardalens högskola

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub738 yrkande 2,

res. 6 (s)

13. beträffande examensrätt för grundskollärarlinjens

inriktning mot årskurserna 7--9

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub606, 1993/94:Ub646,

1993/94:Ub649, 1993/94:Ub664, 1993/94:Ub677 yrkande 2,

1993/94:Ub688 yrkande 1 och 1993/94:T215 yrkande 9,

14. beträffande examensrätt för specialpedagogexamen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub677 yrkande 4,

15. beträffande högre konstnärlig utbildning i Skåne

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub609, 1993/94:Ub660

och 1993/94:Ub706 yrkande 1,

16. beträffande fasta forskningsresurser vid ytterligare

högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 1,

1993/94:Ub640, 1993/94:Ub675 yrkande 1, 1993/94:Ub691,

1993/94:Ub703, 1993/94:Ub722 yrkande 1, 1993/94:Ub736

yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:T215 yrkande 4,

3. Fristående högskolors villkor

17. beträffande högskoleförfattningarnas tillämpning på

fristående högskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkandena 12, 13

och 14,

4. Övriga utbildningsfrågor

18. beträffande högskoleutbildningar anpassade till

invandrares särskilda förutsättningar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkande 20,

19. beträffande yrkesexamen för laboratorieassistenter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub634,

20. beträffande forskarutbildning i arbetsterapi

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub630,

21. beträffande vidareutveckling av den yrkestekniska

högskoleutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och

1993/94:Ub715 yrkande 2,

res. 7 (s)

22. beträffande översyn av den s.k. basårsutbildningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 6,

res. 8 (s)

5. Anslag till universitet och högskolor m.m.

Övergripande

23. beträffande avgifter för forskningsetisk prövning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar

regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för

forskningsetisk prövning vid statliga universitet och

högskolor,

24. beträffande formerna för finansiering av vissa s.k.

nationella forskningsresurser

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub701, 1993/94:Ub706

yrkande 2, 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del och

1993/94:Ub716 i denna del,

25. beträffande medel för forskarutbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 25,

Universitet och högskolor med fakultetsorganisation

(C 1--C 18)

26. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 705 191 000 kr,

27. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

869 252 000 kr,

28. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 1 165 472 000 kr,

29. beträffande samverkan mellan vissa statliga

läroanstalter i Skåne

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub706 yrkande 3,

30. beträffande vissa centrum vid Lunds universitet

att riksdagen avslår motion 1993/94:A469 yrkandena 1 och 10,

31. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1994/94 anvisar ett reservationsanslag på

895 383 000 kr.

32. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs

universitet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 864 062 000 kr,

33. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkandena 3 och 4,

34. beträffande institut för vätskekristallforskning vid

Göteborgs universitet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub669,

35. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

671 353 000 kr,

36. beträffande samgående mellan Stockholms universitet och

Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations-

och reklamutbildning

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

37. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms

universitet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 582 914 000 kr,

38. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

692 595 000 kr,

39. beträffande logopedutbildning i Umeå

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub730,

40. beträffande resurser för livsmedelsteknisk utbildning

och forskning i Norrland

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub659,

41. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Umeå

universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 594 723 000 kr,

42. beträffande Demografiska databasen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub732,

43. beträffande resurser för juridisk forskning vid Umeå

universitet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub704 och

1993/94:Ub731,

44. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Umeå

universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 484 066 000 kr,

45. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings

universitet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 511 845 000 kr,

46. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till

Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

277 734 000 kr,

47. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska

institutet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 324 374 000 kr,

48. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska

institutet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

466 321 000 kr,

49. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska

högskolan: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 552 840 000 kr,

50. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska

högskolan: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

465 045 000 kr,

51. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 283 136 000 kr,

52. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

159 279 000 kr,

Övriga högskolor (C 19--C 42)

53. beträffande anslagsbeloppet under Danshögskolan:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000 kr,

54. beträffande anslagsbeloppet under Dramatiska

institutet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 832 000 kr,

55. beträffande finansieringen av textil

formgivarutbildning vid Högskolan i Borås

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub689 och

1993/94:Ub697,

56. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub639 yrkandena 1 och 2 till

Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 97 472 000 kr,

57. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Falun/Borlänge: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub695 yrkande 1 till Högskolan i

Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 130 529 000 kr,

58. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Gävle/Sandviken: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 1, 1993/94:Ub677

yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub688 yrkande 2 till

Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 123 318 000 kr,

59. beträffande planeringsram för Högskolan i

Gävle/Sandviken för budgetåret 1995/96

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 2 och

1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del,

60. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 68 306 000 kr,

61. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 134 962 000 kr,

62. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del och

1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del till Högskolan i

Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 56 157 000 kr,

63. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 235 000 kr,

64. beträffande utvecklingen av grundutbildningen vid

Högskolan i Karlstad

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub736 yrkande 1,

65. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Kristianstad: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub735 till Högskolan i Kristianstad:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 87 976 000 kr,

66. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 64 784 000 kr,

67. beträffande utvecklingen av grundutbildningen vid

Högskolan i Skövde

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub625,

68. beträffande längre övergångstid för integrering av

lokalkostnader i grundutbildningsanslaget

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub710 yrkande 3,

69. beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 2,

1993/94:Ub690 yrkande 2 och 1993/94:Ub702,

70. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub644 och 1993/94:Ub728 till

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

50 942 000 kr,

71. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 149 020 000 kr,

72. beträffande teckenspråkscentrum i Örebro

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub692,

73. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 189 055 000 kr,

74. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på

Gotland: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

15 007 000 kr,

75. beträffande anslagsbeloppet under Idrottshögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

31 847 000 kr,

76. beträffande anslagsbeloppet under Konstfack:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 69 169 000 kr,

77. beträffande anslagsbeloppet under Kungl.

Konsthögskolan: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 34 267 000 kr,

78. beträffande anslagsbeloppet under Lärarhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 278 576 000 kr,

79. beträffande takbelopp för Mitthögskolan utan uppdelning

mellan utbildningsområden

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub658 yrkande 1,

80. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub637, 1993/94:Ub638 och

1993/94:Ub658 yrkande 2 till Mitthögskolan:

Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 237 919 000 kr,

81. beträffande utredning rörande Mitthögskolan

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub654,

82. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan

i Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

61 751 000 kr,

83. beträffande Centrum för välfärdsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub636, 1993/94:Ub684

och 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del,

84. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens högskola:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 145 417 000 kr,

85. beträffande utvecklingen av högre utbildning och

forskning i Västra Mälardalen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub650,

86. beträffande anslagsbeloppet under Operahögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 133 000 kr,

87. beträffande anslagsbeloppet under Teaterhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 377 000 kr,

Övriga anslag under litt. C (C 43--C 54)

88. beträffande bidrag till Handelshögskolan i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 20,

res. 9 (s)

89. beträffande bidrag till Stiftelsen Högskolan i

Jönköping

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 21,

res. 10 (s)

90. beträffande omvandling av Chalmers tekniska högskola

och Högskolan i Jönköping till stiftelsehögskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkandena 9 och 10,

91. beträffande bidrag till teologiska fristående

högskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub719,

92. beträffande bidrag till Ingesunds Musikhögskola

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,

93. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och

kommunala högskoleutbildningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 som bidrag till

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

1 240 936 000 kr,

res. 11 (s) - villk. 9 och 10

94. beträffande högskoleutbildning på hemslöjds- och

hantverksområdet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub612, 1993/94:Ub616

i denna del och 1993/94:Ub643,

95. beträffande "Musikens Östersjöakademi"

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub725,

96. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk

utbildningssamverkan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr,

97. beträffande vidgning av programmet Tempus

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 22,

98. beträffande Svenska studenthemmet i Paris

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub708,

99. beträffande fora för kvinnliga forskare

att riksdagen avslår motion 1993/94:A40 yrkande 24 i denna

del,

res. 12 (s)

100. beträffande inrednings- och utrustningsbidrag till

Stiftelsen Högskolan i Jönköping

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 22 i denna

del,

res. 13 (s)

101. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del,

9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16,

17 i denna del och 19 i denna del samt 1993/94:A40 yrkande 24 i

denna del till Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 468 572 000 kr,

res. 14 (s) - villk. 2, 12 och 13

102. beträffande bristande beslutsunderlag och politiserad

beredning av högskolefrågorna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 24,

res. 15 (s)

103. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och

högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 13 344 000 kr,

104. beträffande medel till Stiftelsen Högskolan i

Jönköping för forskning och forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 2 och

1993/94:Ub714 yrkande 11,

res. 16 (s)

105. beträffande forskningssamarbete med offentliga

institutioner

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 24,

106. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder vid

Högskolan i Luleå

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub678, 1993/94:Ub681

yrkande 3, 1993/94:Ub907 yrkande 5 och 1993/94:N283 yrkande 7,

samtliga i denna del,

res. 17 (s)

107. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub673

yrkande 2, 1993/94:Ub678 i denna del, 1993/94:Ub681 yrkandena

1 och 3 i denna del, 1993/94:Ub687 yrkande 1, 1993/94:Ub688

yrkande 4, 1993/94:Ub699 yrkande 2, 1993/94:Ub710 yrkande 2,

1993/94:Ub714 yrkande 27, 1993/94:Ub729, 1993/94:Ub907 yrkande

5 i denna del, 1993/94:N283 yrkande 7 i denna del, 1993/94:A458

yrkande 1 och 1993/94:A466 yrkande 5 till Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 151 538 000 kr,

res. 18 (s) - villk. 11, 13 och 17

108. beträffande ofördelade medel till forskningsstödjande

åtgärder

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub681 yrkande 4,

109. beträffande lokalkostnader för forskning vid mindre

och medelstora högskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub694,

110. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar

för klinisk utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 487 495 000

kr,

111. beträffande anslagsbeloppet under Kanslersämbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kanslersämbetet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 25 861 000 kr,

112. beträffande utredning om ett gemensamt studentverk

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 17,

113. beträffande den övergripande målsättningen för

verksamheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

114. beträffande anslagsbeloppet under Verket för

högskoleservice

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Verket för högskoleservice för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 70 480 000 kr,

115. beträffande information om studiemöjligheter utomlands

och i Sverige

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub602,

116. beträffande fristående institut för värdering av

svenska och utländska utbildningar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub613,

117. beträffande anslagsbeloppet under Överklagandenämnden

för högskolan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr,

118. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för

grundläggande högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 19 till Rådet för

grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 41 871 000 kr,

119. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för

Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

120. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för

Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

6. Nationella och internationella forskningsresurser

121. beträffande svensk forsknings försörjning med

högpresterande beräkningsresurser

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

122. beträffande forskning på lika villkor inom högskolan

och vid fristående bolag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub615,

123. beträffande ett särskilt anslag till forskning med

inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig

förvaltning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 26,

124. beträffande FRN:s stöd till kvinno- och

jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motion 1993/94:A815 yrkande 30,

125. beträffande anslagsbeloppet under

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del till

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

88 003 000 kr,

126. beträffande anslagsbeloppet under

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr,

127. beträffande anslagsbeloppet under

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 212 816 000 kr,

128. beträffande ett program för den psykologiska

forskningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub621,

129. beträffande anslagsbeloppet under

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

7 283 000 kr,

130. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 378 691 000 kr,

131. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 12 770 000 kr,

132. beträffande Manne Siegbahn-laboratoriet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub674 och

1993/94:Ub718,

133. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub716 i denna del till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

583 069 000 kr,

134. beträffande anslagsbelopppet under Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 110 000 kr,

135. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

267 936 000 kr,

136. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 303 000 kr,

137. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Rymdforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 42 815 000 kr,

138. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning

om universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Rådet för forskning om universitet och högskolor för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

7 846 000 kr,

139. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kungl. biblioteket för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 147 132 000 kr,

140. beträffande utbyggnaden av Kungl. biblioteket

att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub717,

141. beträffande anslagsbeloppet under Statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 598 000 kr,

142. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för

rymdfysik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Institutet för rymdfysik för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 38 405 000 kr,

143. beträffande anslagsbeloppet under

Polarforskningssekretariatet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 21 100 000 kr,

144. beträffande bemyndigande i fråga om polarforskning

att riksdagen bemyndigar regeringen att genom tillfälliga

omdispositioner av nationella och internationella

forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som

uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av

minskade kostnader under budgetåret 1995/96,

145. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk

forskningssamverkan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 23 till Europeisk

forskningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 477 355 000 kr,

146. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

109 748 000 kr,

147. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till

forskningsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 595 000 kr,

148. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 112 827 000 kr.

Stockholm den 14 april 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:

Hans Nyhage (m),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Krister Örnfjäder (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Jan Björkman (s),

Inger Lundberg (s),

Chris Heister (m),

Kristina Persson (s),

Tuve Skånberg (kds) och

Claus Zaar (nyd).

Reservationer

1. Åliggande att avsätta medel för studenter med

funktionshandikapp (mom. 3)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "yrkande

14" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt

att studenter med funktionshinder kan komma in på och genomföra

högskolestudier på samma villkor som andra studenter. För

handikappgrupper som döva och synskadade krävs ofta stora

insatser som lektörs- och tolkhjälp för att kompensera

studentens handikapp. Det system med obligatorisk avsättning

vid varje läroanstalt och omfördelning av icke förbrukade

medel, som förekom tidigare då Universitets- och

högskoleämbetet (UHÄ) hade bemyndigande att göra omfördelning,

bidrog enligt utskottets bedömning till att kostnaden inte blev

en broms på högskolornas intresse för att anpassa sin

verksamhet för studenter med funktionshinder. Utskottet anser

att universitet och högskolor solidariskt måste bära ansvaret

för att studenter med funktionshandikapp skall ges likvärdiga

möjligheter att bedriva högre studier. Det bör därför

föreskrivas att varje universitet eller högskola skall avsätta

0,2 % av grundutbildningsanslaget (bortsett från medel för

lokalkostnader) för studenter med funktionshinder. Medlen bör

omfördelas mellan läroanstalterna, om de inte förbrukas vid

resp. universitet eller högskola, och därvid komplettera de

medel för fördelning till läroanstalterna som anvisats under

anslaget Stockholms universitet: Grundutbildning. Riksdagen bör

enligt utskottets uppfattning bemyndiga regeringen att vid

behov göra sådan omfördelning. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 14 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande åliggande att avsätta medel för studenter

med funktionshandikapp

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 14

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört, dels bemyndigar regeringen att omfördela anslagsmedel

mellan universitet och högskolor när det är befogat med hänsyn

till behovet av medel för studenter med funktionshandikapp,

2. Utökning av den grundläggande högskoleutbildningens

omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat

(mom. 7)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Universiteten och" och på s. 33 slutar med "denna

del" bort ha följande lydelse:

Universiteten och högskolorna arbetar nu med ett

utbildningsuppdrag som avser en treårsperiod. Den föreliggande

budgetpropositionen avser ett mellanår i budgetcykeln och skall

rimligen därför inte innehålla förslag om några större

förändringar vare sig i högskolornas verksamhet eller

beträffande deras planeringsramar. Emellertid står det klart

såväl för regeringen som för utskottet att insatser utöver vad

som beslutades förra året, då de treåriga utbildningsuppdragen

fastställdes, är både möjliga och nödvändiga för budgetåret

1994/95. De förenklade anslagsframställningarna från framför

allt de mindre och medelstora högskolorna visar att dessa har

kapacitet att ta emot fler studenter än de nu har

utbildningsuppdrag och anslag för. Behovet är uppenbart både

med hänsyn till det svåra läget på arbetsmarknaden, till de

utbildningssökandes efterfrågan och till det stora behovet av

kompetenshöjning i samhället. Regeringen aviserar förslag i den

kommande kompletteringspropositionen om vissa ökningar av

distansutbildning och behörighetsgivande förutbildning, s.k.

basår. Det är enligt utskottets mening nonchalant både mot

universiteten och högskolorna och mot studenterna att planera

för att fatta beslut om detta så sent som vid riksmötets slut.

Kompletteringspropositionen bör därför inte avvaktas.

Utskottet förordar att dimensioneringen fr.o.m. budgetåret

1994/95 ökas med 3 000 helårsplatser inom utbildning av i

genomsnitt tre års längd. Underlaget i budgetpropositionen

räcker inte för att med exakthet fördela medel per högskola

motsvarande detta antal helårsstudenter. Fördelningen bör

därför göras av regeringen, varvid dock dessa utökade

utbildningsuppdrag och ökade resurser i första hand skall gå

till de mindre och medelstora högskolorna som anser sig kunna

erbjuda fler utbildningsplatser. Därutöver bör medel avsättas

för en ökning av YTH, distansutbildning och basår med 500

platser vardera under budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen

aviserat. Medel för utökningarna bör under 1994/95 anvisas

under anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m., till vilket utskottet återkommer i det följande

(avsnitt 5). För att motsvara den sammanlagda utökningen av

verksamheten bör anslaget ökas med 158 miljoner kronor utöver

de utökningar som regeringen har förutskickat kommer att

föreslås i kompletteringspropositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna

1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673

yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695

yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710

yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4,

7 i denna del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906

yrkandena 15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907

yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i

denna del, 1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10

i denna del godkänner vad utskottet anfört om utökning av den

grundläggande högskoleutbildningens omfattning budgetåret

1994/95 utöver vad regeringen aviserat.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande utökning av den grundläggande

högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad

regeringen aviserat

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub623

yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i

denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2,

1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1,

1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna

del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena

15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4,

1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del,

1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

3. Utredning om en ny teknisk högskola (mom. 8)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 11" bort

ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att de utbildningsuppdrag som givits

efter riksdagens beslut under föregående riksmöte (prop.

1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) innebär att en påtaglig

ökning av examinationen av civilingenjörer kan beräknas ske

under de närmaste åren. På kort sikt är det riktigt att bygga

på de läroanstalter som i dag ger civilingenjörsutbildning. En

ny teknisk högskola skulle emellertid stärka såväl den tekniska

högre utbildningen som forskningen inom detta område. Utskottet

anser därför att en utredning omedelbart bör inledas för att

undersöka förutsättningarna för att etablera en sådan. Därvid

bör naturligtvis frågan om rekryteringsunderlaget beaktas. En

nysatsning som skulle leda till allvarliga svårigheter att

rekrytera till redan etablerade utbildningar skulle ingen tjäna

på. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11,

1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande utredning om en ny teknisk högskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub714

yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14

och 1993/94:N305 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. En samlad strategi för att stimulera

naturvetenskapliga/tekniska studier (mom. 10)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "bör avslås" bort ha

följande lydelse:

Det bristande rekryteringsunderlaget till

ingenjörsutbildningar och andra utbildningar i högskolan som

kräver kompetens från gymnasieskolans

naturvetenskapliga/tekniska program är ett utomordentligt

allvarligt problem. Det som regeringen anfört i

utvecklingsplanen för skolväsendet är inte till fyllest.

Utskottet anser därför liksom motionärerna att regeringen för

riksdagen bör redovisa en samlad strategi för ökad stimulans av

naturvetenskapliga/tekniska studier. Vad utskottet här anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 10

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande en samlad strategi för att stimulera

naturvetenskapliga/tekniska studier

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Planering för utökning av yrkesteknisk högskoleutbildning

(mom. 11)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Utskottet delar" och på s. 36 slutar med "yrkande

3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller

vikten av kompetenshöjning bland de yrkesverksamma. Såväl

industrianställda som anställda inom olika servicenäringar

måste få möjlighet att utveckla sitt kunnande. YTH har

tillkommit just för att bidra till kompetenshöjning bland dem

som har yrkeserfarenhet och dessutom genomgått en grundläggande

gymnasieutbildning. Utskottet anser att antalet platser i YTH

på sikt bör utökas från dagens ca 1 000 till omkring 2 500.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub715 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande planering för utökning av yrkesteknisk

högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens

högskola (mom. 12)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill påpeka att studenter i barn- och

ungdomspedagogisk utbildning sedan länge till allra största

delen rekryteras i resp. högskolas närområde och stannar där

efter examen. Utskottet delar motionärernas övertygelse att en

förbättrad arbetsmarknad kommer att öka efterfrågan på

barnomsorg. En minskad indragning av medel från kommunerna

kommer också att leda till ökad efterfrågan på personal inom

barnomsorgsområdet. I ett sådant läge är det viktigt att

förutsättningar finns för att snabbt kunna starta

grundutbildning av sådan personal igen. Mälardalens högskola

bör därför enligt utskottets mening ges möjlighet att på nytt

ge barn- och ungdomspedagogisk utbildning. Dess

utbildningsuppdrag bör därför justeras så att högskolan kan få

ersättning för helårsprestationer inom de utbildningsområden

som kurserna för barn- och ungdomspedagogisk examen tillhör.

Vidare bör frågan om examensrätt prövas. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub738

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid

Mälardalens högskola

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub738 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Vidareutveckling av den yrkestekniska högskoleutbildningen

(mom. 21)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "När det" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att YTH är en

utbildningsform som är viktig för kompetensutvecklingen i

samhället. Eftersom YTH behövs inte bara på det tekniska

området, är det enligt utskottets mening lämpligt att

benämningen ändras till yrkeshögskola. En gemensam

benämning behövs bl.a. för att avgränsa denna utbildning från

andra i studiestödshänseende. Utskottet har med oro noterat att

regeringen i budgetpropositionen (bil. 9 s. 245) föreslagit

att rätten för deltagare i YTH att få särskilt vuxenstudiestöd

skall tas bort. Denna fråga bereds av

socialförsäkringsutskottet. Nya inriktningar inom

yrkeshögskolan bör utvecklas och nya former sökas bl.a. för

samverkan med de mindre företagen. Regeringen bör enligt

utskottets mening ta initiativ till en utveckling av

yrkeshögskolan inom det decentraliserade högskoleväsendet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande vidareutveckling av den yrkestekniska

högskoleutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub614

yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Översyn av den s.k. basårsutbildningen (mom. 22)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avslå

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utvärdering

av basåret är befogad och föreslår att riksdagen med bifall

till motion 1993/94:Ub715 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen detta till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande översyn av den s.k. basårsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm (mom. 88)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70

börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "yrkande 20"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av

regeringen föreslagna uppräkningen av bidraget till

Handelshögskolan i Stockholm är alltför stor. Högskolan som i

hög grad bygger sin verksamhet på externa finansiärer bör, som

det anförs i motionen, också rikta anspråk på ökade resurser

till dessa. Statens bidrag bör begränsas. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 20

till Handelshögskolan anvisar 31 841 000 kr, dvs. 20 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

88. beträffande bidrag till Handelshögskolan i Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 20

och med anledning av regeringens förslag till Handelshögskolan

i Stockholm för budgetåret 1994/95 anvisar 31 841 000 kr

under anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar

m.m.,

10. Bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping (mom. 89)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70

börjar med "Utskottet erinrar om" och slutar med "yrkande 21"

bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte finna skäl för att Stiftelsen Högskolan i

Jönköping skall särbehandlas i förhållande till andra mindre

och medelstora högskolor. Liksom dessa högskolor bör

stiftelsehögskolan få del av medlen för forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor och inte tilldelas

3,2 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning under

förevarande anslag. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 21 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

89. beträffande bidrag till Stiftelsen Högskolan i

Jönköping

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 21

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. (mom. 93)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 10

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72

börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med

"1 240 936 000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om

minskning av anslagsposter. Utskottet föreslår

sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av regeringens

förslag och motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 för nästa budgetår

anvisar ett anslagsbelopp på 1 217 696 000 kr.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

93. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och

kommunala högskoleutbildningar m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Ub715 yrkande 23 som bidrag till Enskilda och

kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 1 217 696 000 kr,

12. Fora för kvinnliga forskare (mom. 99)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Utskottet vill erinra" och på s. 75 slutar med "i

denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna att det är angeläget att

verksamheten vid fora för kvinnliga forskare utvecklas. Därför

bör redan under innevarande treårsperiod ytterligare medel

tillföras dessa fora. Utskottet föreslår således att riksdagen

med bifall till motion 1993/94:A40 yrkande 24 anvisar 3

miljoner kronor utöver vad som tidigare beslutats med anledning

av forskningspropositionen våren 1993.

dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

99. beträffande fora för kvinnliga forskare

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A40 yrkande 24 i

denna del under anslaget Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. till fora för kvinnliga forskare

för budgetåret 1994/95 anvisar 3 000 000 kr utöver vad som

tidigare beslutats,

13. Inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen

Högskolan i Jönköping (mom. 100)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75

börjar med "Beträffande tilldelningen" och slutar med "det

anförda" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag om att

Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall få 10 miljoner kronor

för inredning och utrustning. Som anförts i motion

1993/94:Ub715 yrkande 22 har regeringen inte närmare motiverat

varför dessa extra medel behövs. Utskottet vill erinra om att

högskolan kommer att tilldelas löntagarfondsmedel.

dels att moment 100 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

100. beträffande inrednings- och utrustningsbidrag till

Stiftelsen Högskolan i Jönköping

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 22

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. (mom. 101)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 12 och

13

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75

börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med

"468 572 000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 2)

tillstyrkt motionsyrkanden om ett ökat antal utbildningsplatser

i högskolan, för vilka platser medel bör utgå under förevarande

anslag. Utskottet har också tillstyrkt motionsyrkanden om att

Stiftelsen Högskolan i Jönköping inte bör tilldelas medel för

inredning och utrustning resp. att fora för kvinnliga forskare

bör få ytterligare resurser under innevarande treårsperiod.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna

del, 9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena

16, 17 i denna del och 19 i denna del och 1993/94:A40 yrkande

24 i denna del samt med anledning av regeringens förslag

anvisar ett anslagsbelopp på 619 572 000 kr för budgetåret

1994/95.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

101. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub715

yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22 i denna del,

1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19 i denna del

och 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del samt med anledning av

regeringens förslag till Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 619 572 000 kr,

15. Bristande beslutsunderlag och politiserad beredning av

högskolefrågorna (mom. 102)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 24"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen, för att riksdagen skall kunna

bedöma frågor om anslagstilldelning, klarare bör redovisa hur

beräkningarna skett. Det är vidare enligt utskottets mening

anmärkningsvärt att stora belopp föreslagits stå till

regeringens disposition utan att det närmare specificeras vad

medlen skall användas till. Utskottet har efter hand fått ta

del av sådana specificeringar. Regeringen bör fortsättningsvis

lämna utförligare underlag redan i förslagen till riksdagen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion

1993/94:Ub715 yrkande 24 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

102. beträffande bristande beslutsunderlag och politiserad

beredning av högskolefrågorna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 24

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning

och forskarutbildning (mom. 104)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet har tidigare " och på s. 78 slutar med

"yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte finna skäl för att Stiftelsen Högskolan i

Jönköping skall särbehandlas på det sätt som regeringen gjort

genom att föreslå ett belopp på 10 miljoner kronor till

högskolan för forskning och forskarutbildning. Utskottet

tillstyrker förslaget i motion 1993/94:Ub681 yrkande 2 att

beloppet i stället bör fördelas mellan samtliga under anslaget

upptagna mindre och medelstora högskolor inkl.

stiftelsehögskolan. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad

utskottet här anfört.

dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

104. beträffande medel till Stiftelsen Högskolan i

Jönköping för forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub681 yrkande 2

och med anledning av motion 1993/94:Ub714 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i

Luleå (mom. 106)

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 79 slutar med "i

denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan

vara rimligt att Högskolan i Luleå skall använda det tekniska

fakultetsanslaget för forskningsanknytning av lärare i

statskunskap, pedagogik, språk m.m. De icke-tekniska

utbildningarna vid högskolan har samma behov av

forskningsstödjande åtgärder som motsvarande utbildningar vid

de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet föreslår med

bifall till motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 3 och 1993/94:N283

yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub678 och

1993/94:Ub907 yrkande 5, samtliga i denna del, att riksdagen

anvisar 14 miljoner kronor till Högskolan i Luleå under

anslaget till forskningsstödjande åtgärder nästa budgetår.

dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

106. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder vid

Högskolan i Luleå

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub681

yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 7 samt med anledning av

motionerna 1993/94:Ub678 och 1993/94:Ub907 yrkande 5, samtliga

i denna del, för budgetåret 1994/95 anvisar 14 000 000 kr

till Högskolan i Luleå under anslaget Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor,

18. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor (mom. 107)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 11, 13 och

17

Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79

börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 80 slutar med

"nästa budgetår" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om

minskade bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping och

Handelshögskolan i Stockholm. Motsvarande medel bör, som

motionärerna föreslår, tillföras detta anslag och fördelas till

mindre och medelstora högskolor. Anslaget bör därutöver räknas

upp med hänsyn till att utskottet tillstyrkt motionsyrkanden om

forskningsstöd till Högskolan i Luleå.

dels att moment 107 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

107. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub681

yrkandena 1 och 3 i denna del och 1993/94:N283 yrkande 7 i

denna del, med anledning av regeringens förslag och motionerna

1993/94:Ub673 yrkande 2, 1993/94:Ub678 i denna del,

1993/94:Ub710 yrkande 2, 1993/94:Ub729 och 1993/94:Ub907

yrkande 5 i denna del samt med avslag på motionerna

1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub687 yrkande

1, 1993/94:Ub688 yrkande 4, 1993/94:Ub699 yrkande 2,

1993/94:Ub714 yrkande 27, 1993/94:A458 yrkande 1 och

1993/94:A466 yrkande 5 till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 198 778 000 kr,

Översikt över utskottets behandling av motionerna

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 9

Utskottet 22

Inledning 22

1. Resurstilldelningssystemet 24

2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m. 30

3. Fristående högskolors villkor 41

4. Övriga utbildningsfrågor 42

5. Anslag till universitet och högskolor m.m. 45

5.1 Vissa övergripande frågor 45

5.2 Uppsala universitet 48

5.3 Lunds universitet 49

5.4 Göteborgs universitet 50

5.5 Stockholms universitet 51

5.6 Umeå universitet 52

5.7 Linköpings universitet 54

5.8 Karolinska institutet 55

5.9 Kungl. Tekniska högskolan 55

5.10 Högskolan i Luleå 55

5.11 Danshögskolan 56

5.12 Dramatiska institutet 56

5.13 Högskolan i Borås 56

5.14 Högskolan i Falun/Borlänge 58

5.15 Högskolan i Gävle/Sandviken 58

5.16 Högskolan i Halmstad 59

5.17 Högskolan i Kalmar 60

5.18 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 60

5.19 Högskolan i Karlstad 60

5.20 Högskolan i Kristianstad 61

5.21 Högskolan i Skövde 62

5.22 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 63

5.23 Högskolan i Växjö 64

5.24 Högskolan i Örebro 64

5.25 Högskoleutbildning på Gotland 65

5.26 Idrottshögskolan i Stockholm 65

5.27 Konstfack 65

5.28 Kungl. Konsthögskolan 66

5.29 Lärarhögskolan i Stockholm 66

5.30 Mitthögskolan 66

5.31 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 68

5.32 Mälardalens högskola 68

5.33 Operahögskolan i Stockholm 69

5.34 Teaterhögskolan i Stockholm 69

5.35 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar

m.m. 69

5.36 Europeisk utbildningssamverkan 73

5.37 Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. 74

5.38 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

universitet och högskolor 76

5.39 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och

medelstora högskolor 77

5.40 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och

forskning 81

5.41 Kanslersämbetet 81

5.42 Verket för högskoleservice 82

5.43 Överklagandenämnden för högskolan 83

5.44 Rådet för grundläggande högskoleutbildning 83

5.45 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation 84

5.46 Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation 85

6. Nationella och internationella forskningsresurser 85

6.1 Vissa allmänna frågor 85

6.2 Forskningsrådsnämnden 86

6.3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet 87

6.4 Medicinska forskningsrådet 88

6.5 Naturvetenskapliga forskningsrådet 88

6.6 Teknikvetenskapliga forskningsrådet 90

6.7 Rymdforskning 90

6.8 Rådet för forskning om universitet och

högskolor 91

6.9 Kungl. biblioteket 91

6.10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 92

6.11 Institutet för rymdfysik 92

6.12 Polarforskningssekretariatet 92

6.13 Europeisk forskningssamverkan 92

6.14 Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål 93

6.15 Vissa bidrag till forskningsverksamhet 93

6.16 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 94

Hemställan 94

Reservationer 108

1. Åliggande att avsätta medel för studenter med

funktionshandikapp (s) 109

2. Utökning av den grundläggande högskoleutbildningens

omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat

(s) 109

3. Utredning om en ny teknisk högskola (s) 111

4. En samlad strategi för att stimulera

naturvetenskapliga/tekniska studier (s) 112

5. Planering för utökning av yrkesteknisk

högskoleutbildning (s) 112

6. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens

högskola (s) 113

7. Vidareutveckling av den yrkestekniska

högskoleutbildningen (s) 113

8. Översyn av den s.k. basårsutbildningen (s) 114

9. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm (s) 114

10. Bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping

(s) 115

11. Anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. (s) 115

12. Fora för kvinnliga forskare (s) 116

13. Inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen

Högskolan i Jönköping (s) 116

14. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. (s) 117

15. Bristande beslutsunderlag och politiserad beredning

av högskolefrågorna (s) 117

16. Medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för

forskning och forskarutbildning (s) 118

17. Medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan

i Luleå (s) 118

18. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder

vid mindre och medelstora högskolor (s) 119

Bilaga

120

Översikt över utskottets behandling av motionerna 120