Bet. 1993/94:UU14

Utrikesutskottets betänkande

1993/94:UU14

Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop.

1993/94:100 bil. 4)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

UU14

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

framställning i proposition 1993/94:100 bilaga 4 avseende

anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesförvaltningen m.m.),

anslagen B 1--B 5 och B 8--B 10 under littera B (Bidrag till

vissa internationella organisationer), anslagen D 1 (SI) och D 2

under littera D (Information om Sverige i utlandet m.m.),

anslagen E 4--E 6 (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt

littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.)

jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av

propositionen.

Regeringen föreslår att totalt 3 247 995 000 kr anvisas till

ovan nämnda anslag budgetåret 1994/95.

I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till

medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet

godkänner vidare de riktlinjer som regeringen föreslår för

användningen av anslagen samt tar ställning till olika

motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer gällande

medelsanvändningen.

Till betänkandet har fogats 4 reservationer.

Socialdemokraterna har avgett två reservationer, om bidrag

till vissa internationella organisationer samt beträffande

anslaget för information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling. Ny demokrati har avgett två

reservationer om bl.a. utrikesförvaltningen. Vänsterpartiet har

avgett meningsyttring.

TREDJE HUVUDTITELN

Regeringen framlägger i proposition 1993/94:100 bilaga 4

(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A (1--7),

B (1--5 och 8--10), D (1 (SI)--2), E (4--6) och F (1--6):

1993/94:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas att riksdagen till

Utrikesförvaltningen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 1 564 784 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till

Kursdifferenser för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till

Honorärkonsuler för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 15 500 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 666 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 10 211 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till

Officiella besök m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 9 680 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta

nationerna för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

199 206 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till

Nordiska ministerrådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 250 000 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till

Europarådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

30 222 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 22 573 000

kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 113 850 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga

internationella organisationer m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 2 964 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 9 vari yrkas att riksdagen till

Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 836 294 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 32 894 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 D 1 (SI) vari yrkas att riksdagen till

Svenska institutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 60 264 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas att riksdagen till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 13 754 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till

Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 5 084 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till Bidrag

till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1994/95

anvisar ett anslag på 2 500 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Medel

för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 11 500 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 511

000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 10 000 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till Bidrag

till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 21

850 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till

Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet

för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 12 259 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till

Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

anslag på 10 340 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 3 588 000 kr.

Motionerna

1993/94:U301 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både

lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens

verksamhetsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett närmare lokal- och personalmässigt

samarbete i det internationella arbetet inom

Utrikesdepartementets verksamhetsområde.

1993/94:U302 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anslagen till FN.

1993/94:U303 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget F 2. Information och studier

om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling anvisar 7 000

000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 17 000 000

kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kravet på egenfinansiering för att erhålla

bidrag från F 2-anslaget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den geografiska begränsningen av bidragen

till internationella kontakter från F 2-anslaget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den planerade överflyttningen av F

2-anslaget till Civildepartementet.

1993/94:U304 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen beslutar anta ett program för

gemensam säkerhet,

2. att riksdagen beslutar överföra anslaget B 9.

Fredsbevarande verksamhet från Utrikesdepartementets huvudtitel

till Försvarsdepartementets,

4. att riksdagen beslutar inrätta ett anslag B 9.

Säkerhetsskapande insatser under Utrikesdepartementets

huvudtitel samt att till detta anslag föra anslaget för

deltagande i ESK,

5. att riksdagen beslutar att till anslaget för

säkerhetsskapande insatser anslå dels 32 894 000 kr för ESK,

dels 117 000 000 kr från anslaget G 2, reserverade medel från

det anslag för valutastöd till Baltikum 1992/93 som ej

utnyttjats,

6. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i övrigt anförts i motionen om syfte och hantering.

1993/94:U305 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för

Europainformation får fortsätta sin verksamhet under budgetåret

1994/95,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för

Europainformation placeras i riksdagen.

1993/94:U306 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den enligt proposition 1993/94:100 bilaga 4 föreslagna

minskningen av anslag F 2 Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling inte skall

påverka organisationsstödet till Liv och Fred-Institutet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödet

till fredsorganisationer.

1993/94:U307 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om handelskontor och generalkonsulat i Murmansk.

1993/94:U308 av Birgitta Hambraeus och Ingela Mårtensson (c,

fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av enskilda organisationer i

fredsarbetet,

2. att riksdagen beslutar att anslaget Information och

studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (F 2)

kvarstår på nuvarande nivå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beredningsgruppen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om öronmärkta pengar för fredsrörelsens

representation vid viktiga konferenser för fred och nedrustning.

1993/94:U309 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ekonomiska resurser till

frivilligorganisationerna för icke-militära fredsinsatser i

enlighet med FN:s generalsekreterares rapport Handlingsprogram

för fred,

2. att riksdagen till icke-militära fredsinsatser för

budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 20 000 000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige tar initiativ till en särskild

fond inom ESK med syftet att främja frivilligorganisationers

fredsinsatser.

1993/94:U310 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild anslagspost för FN-information

i Utrikesdepartementets budget.

1993/94:U311 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatt statsbidrag till Stiftelsen Dag

Hammarskjöldbiblioteket.

1993/94:U312 av Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att en snabbutredning tillsätts för att kartlägga hur

samtliga utlandsrelaterade ämbetsverk, organisationer och

statliga bolag, som i Sverige och på utlandsmarknaderna arbetar

med att sälja Sverigerelaterade tjänster, kan sammanföras i en

svensk paraplyorganisation under Sveriges exportråd.

1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret

1994/95 minskar anslaget med 76 000 000 kr och anvisar 1 488 784

000 kr (A-anslaget),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda det framtida nordiska

samarbetet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenska parlamentarikers deltagande i

FN-arbetet i New York,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att alla FN-anslag skall samlas under

Utrikesdepartementet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett Sweden Center, en svensk

paraplyorganisation under Sveriges exportråd, i vilken

utlandsrelaterade myndigheter, organisationer och företag som

arbetar med Sverigerelaterade tjänster -- såväl i Sverige som i

utlandet -- sammanförs,

15. att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 anvisar

oförändrat 2 511 000 kr (F-anslaget),

16. att riksdagen till Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret

1994/95 anvisar 5 000 000 kr (F-anslaget),

17. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1994/95 anvisar

17 500 000 kr (F-anslaget),

18. att riksdagen till Forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1994/95

anvisar 7 000 000 kr (F-anslaget),

19. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för

budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr (F-anslaget),

20. att riksdagen inte anvisar några medel till

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse för budgetåret 1994/95 (F-anslaget).

1993/94:U403 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om F 2-anslagets inriktning, mottagare,

utformning och nivå,

4. att riksdagen beslutar att anslaget F 2, Information och

studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, ökas

med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag, således 20

miljoner kronor, samt att anslaget A 1, Utrikesförvaltningen,

reduceras med motsvarande belopp.

1993/94:U607 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar upp frågan om

att tillräckliga medel skall finnas i FN:s ordinarie budget för

arbete med Standard Rules för handikappade och för att stödja

nya handikapprogram,

2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till vissa

organisationer för budgetåret 1994/95 anslå 1 miljon kronor för

FN:s arbete med att föra ut FN:s Standard Rules m.m. enligt vad

i motionen anförts om det angelägna i att fullfölja Sveriges

åtaganden inom FN.

1993/94:U618 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslaget F 2.

1993/94:U644 av Leif Bergdahl och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

ett informationskontor för Tibet bör inrättas i Stockholm och

bekostas med anslag från Svenska institutet.

1993/94:U706 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett svenskt konsulat i Murmansk.

1993/94:K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att informationsinsatserna inför

folkomröstningen fördelas lika mellan ja- och nej-sidan samt att

de av staten anslagna medlen med dagens penningvärde mätt inte

understiger de totala anslag som utbetalades inför

folkomröstningen om kärnkraft.

1993/94:So260 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, fp, c, kds,

nyd, -) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utbildningen för utlandstjänstgöring

inom UD och SIDA bör bli föremål för granskning.

1993/94:Kr518 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av SWEDEN-INFO.

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

Utskottet har genom särskild föredragning av expeditionschefen

i Utrikesdepartementet erhållit kompletterande upplysningar

bl.a. avseende utrikesförvaltningens ekonomiska och personella

resurser. Vidare har utskottet uppvaktats av företrädare för

Utrikesdepartementets fackliga organisationer TCO och UPF

angående löneläget för departementets personal samt

representanter för departementets kvinnliga tjänstemän,

Nätverket, angående befordringskarriären för kvinnor.

A. Utrikesförvaltningen m.m.

Propositionen (s. 27--28, 31--37)

De åtgärder som krävdes för att uppnå sparbetinget budgetåret

1993/94 har genomförts. Detta har lett till att tio

utlandsmyndigheter har avvecklats: ambassaderna i Abu Dhabi och

Montevideo, generalkonsulaten i Barcelona, Chicago, Frankfurt,

Malaga, Montreal, München och Toronto samt konsultatet i

Szczecin. Samtliga myndigheter, med undantag för Abu Dhabi,

ersätts med honorära konsulat. Förutom de tjänsteindragningar

som nedläggningarna medfört har ytterligare ett tjugotal

tjänster dragits in vid andra utlandsmyndigheter. Departementets

organisation i Stockholm har förändrats och minskats. Dessa

åtgärder har inneburit att drygt 40 lokalanställda samt 70

tjänstemän, huvudsakligen assistenter, stationerade i

departementet och utlandet, sagts upp.

De två delegationerna i Genève har slagits samman till en

myndighet. Legationen i Pretoria omvandlades till ambassad i

slutet av år 1993.

Integrationen av ambassader och biståndskontor inleddes i

slutet av år 1993 i Colombo, Gaborone och Windhoek. I

propositionen aviseras att integrationen vid

biståndsambassaderna i Dhaka, Lusaka och Managua kommer att

fortsätta under första halvåret 1994. Integrationen som innebär

att ett antal tjänster vid utlandsmyndigheterna kan dras in

kommer enligt propositionen att vara genomförd senast den 1

januari 1995.

Budgetåret 1994/95 står Utrikesförvaltningen inför fortsatta

besparingar. Ett effektivt sätt att öka kostnadsmedvetandet är

delegeringen av budgetansvar som i allt större omfattning skett

både till utlandsmyndigheterna och avdelningarna i

departementet. En successiv övergång till moderniserad teknik

för ADB och kommunikation inom utrikesförvaltningen är under

förberedande och förväntas leda till långsiktiga kostnads- och

effektivitetsvinster. Utveckling pågår av nya ADB-system för

främst informations- och ärendehantering, ekonomiadministration

och viseringshantering.

Stora ansträngningar görs fortlöpande för att hålla ned och

minska kostnaderna för utrikesförvaltningens kanslier, chefs-

och personalbostäder. Sedan budgetåret 1992/93 ligger

ansvaret för utrikesförvaltningens lokalförsörjning på

Utrikesdepartementet. Fr.o.m. innevarande budgetår har

Utrikesdepartementet också det fulla ansvaret för samtliga

anslag för utrikesförvaltningens lokaler och bostäder utomlands.

Avtal har träffats mellan Utrikesdepartementet och Statens

fastighetsverk (SFV) om upplåtelser av och samarbete beträffande

det statsägda fastighetsbeståndet utomlands.

I Tallinn, Riga och Vilnius har fastigheter förvärvats för

ambassadkanslier, chefsbostäder och vissa personalbostäder.

Nyanskaffning av kanslilokaler och chefsbostad har genomförts i

Zagreb. Förhandlingar förs om förvärv eller långtidsförhyrning

av fastigheter avsedda för kanslier och chefsbostäder i Kiev och

Prag. I Genève har nya kanslilokaler tagits i bruk. I Washington

kommer inflyttning i nya förhyrda lokaler att äga rum under

innevarande budgetår. Alternativa lösningar avseende

kanslilokaler för ambassaden i Haag är under beredning.

Beredning av ett projekt för uppförande av en ambassadfastighet

i Berlin pågår. För att bättre utnyttja personalbostäderna i den

statsägda fastigheten vid Park Avenue i New York kommer en

ombyggnad att genomföras under sommaren 1994.

Sammanfattning av motionerna

I motion U301 (c) yrkandena 1 och 2 anförs att

utrikesförvaltningens kostnader ökar trots fortlöpande

besparingsansträngningar. Kostnaderna ökar bl.a. med anledning

av behovet av svensk representation i många nya länder. För att

dämpa kostnaderna anser motionärerna att en systematisk

genomgång görs tillsammans med övriga nordiska länder med sikte

på såväl lokalgemenskap som gemensam personal med undantag för

personal på högre tjänster.

I motion U313 (nyd) yrkande 9 föreslås att regeringen snarast

utreder förutsättningarna för att skapa en ny allomfattande

utlandsorganisation, benämnd Sweden Center, i vilken

utrikesförvaltningen, EKN, Sveriges exportråd och

biståndsorganisationer som SIDA, BITS, SwedeCorp och Swedfund

skulle ingå. Sweden Center föreslås organisatoriskt föras till

Sveriges exportråd och skulle representera Sverige såväl på det

industriella området som på biståndsområdet. Ett Sweden Center

skulle enligt motionärerna bli mer kostnadseffektivt. I motion

U312 (nyd) föreslås, utöver vad som anges i motion U313 (nyd),

att även turistinriktade organisationer som Styrelsen för

Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska institutet m.fl. skulle

ingå i ett Sweden Center.

I motion So260 (v, s, m, fp, c, kds, nyd, -) anförs att olika

yrkeskategorier som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med

barn bör få en ingående utbildning i barnkunskap. Motionärerna

föreslår att en översyn av grundutbildningen med tonvikt på

barnkunskap för bl.a. poliser, jurister och värnpliktiga också

skulle omfatta utbildningen för utlandstjänstgöring inom

Utrikesdepartementet och SIDA (yrkande 2).

I motion U313 (nyd) yrkande 2 föreslås att anslagsposten A 1.

Utrikesförvaltningen minskas med 76 000 000 kr till 1 488 784

kr. Kostnaderna för utrikesförvaltningens lokaler och bostäder

utomlands bör ses över. Kostnaderna för resor bör skäras ned. I

yrkande 6 föreslås en ny modell för parlamentarikernas

deltagande i FN:s generalförsamlingsmöte varje höst. Endast två

grupper med tio riksdagsledamöter från alla partierna i varje

grupp skulle enligt förslaget delta i mötet under två veckor i

stället för som nu fyra veckor. Fördelning skulle ske efter

mandatfördelningen, förslagsvis en delegat per 35:e mandat.

Representanter från fackförbund och näringsliv skulle få delta i

mån av mottagningskapacitet och på egen bekostnad.

I motion U307 (m) föreslås att ett handelskontor och ett

generalkonsulat upprättas i Murmansk. Motionären pekar på att

Sverige via Norrbotten kan spela en viktig roll i

Barentssamarbetet vad gäller forskning och uppbyggnad av

infrastruktur och övrigt samhällsbygge. Samarbetet är

säkerhetspolitiskt betydelsefullt. Motionären anser också att

Sverige med tanke på de svenska högteknologiska

industriföretagen bör tillvarata utvecklingsmöjligheterna i

Barentsregionen. Norge och Finland har öppnat handelskontor och

konsulat i Murmansk.

Även i motion U706 (v) yrkande 4 föreslås svensk

representation i Murmansk. Särskilt framhålls vikten av

ömsesidighet i handelsutbytet mellan regionens nordiska och

ryska del och risken för att den senares naturtillgångar

kortsiktigt exploateras. Vidare framhålls vikten av att de stora

miljöproblemen i regionen får en lösning och att infrastrukturen

byggs ut. I längden är överenskommelsen med Norges konsultat för

att bl.a. omhänderta utfärdandet av svenska viseringar inte

tillräcklig, anser motionärerna. Sverige bör upprätta ett

konsulat som också bör besitta kompetens på miljöområdet.

Utskottet

Utskottet konstaterar att den utrikespolitiska utvecklingen

under senare år inneburit nya och ökande krav på

utrikesförvaltningens alla verksamhetsområden. Detta gäller

bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde,

deltagandet i det europeiska säkerhetspolitiska samarbetet och

FN:s fredsbevarande arbete samt svenskt medlemskap i EU/EG.

Sveriges medverkan i det internationella miljövårdsarbetet

liksom frågor som rör migrations- och flyktingströmmar är

ytterligare några exempel på områden som ställer höga krav på

kompetens och effektivitet i utrikesförvaltningen. Samtidigt har

det statsfinansiella läget fått till följd att

Utrikesdepartementets förvaltningsanslag kraftigt minskats.

Sparbetinget om 58 miljoner kronor under innevarande budgetår

har resulterat i tio nedlagda myndigheter och drygt 100 uppsagda

tjänstemän såväl i departementet som på utlandsmyndigheterna.

Sparbetinget för budgetåret 1994/95 om 21,5 miljoner kronor

innebär att ytterligare nedskärningar måste göras. Regeringen

har därför för avsikt att minska utgifterna för

ambassadkanslier, personalbostäder och lokalanställda.

Statsmakternas utrikespolitiska strävanden kräver kompetent

och professionell personal i utrikesförvaltningen. De ekonomiska

besparingarna i kombination med bibehållen hög ambitionsnivå

ställer växande krav på förvaltningen. Detta innebär att

prioriteringar i verksamheten måste göras. Vid sådana

avvägningar måste emellertid hänsyn tas till de påfrestningar

som utrikesförvaltningens personal och deras familjer utsätts

för. Utskottet delar den oro som både expeditionschefen och

företrädarna för personalorganisationerna gett uttryck för

härvidlag.

I samband med uppvaktningen av Utrikesdepartementets kvinnliga

tjänstemän framkom att andelen kvinnor på chefsposter i

utrikesförvaltningen ökat från 10 % år 1992 till 11 % år 1993.

Denna marginella ökning var emellertid endast ett resultat av

att ett antal chefsposter dragits in. Vidare framhöll de

kvinnliga tjänstemännen att minst 16 nya kvinnor måste utnämnas

år 1995 för att målet i regeringskansliets handlingsprogram för

jämställdhet om minst 20 % kvinnor på chefslöneplanet skall vara

tillgodosett.

Utskottet underströk bl.a. i sitt betänkande 1992/93:UU14

vikten av att Utrikesdepartementets ledning i samarbete med

övriga parter fortsätter ansträngningarna att utjämna de

karriär- och löneskillnader som framkom i regeringskansliets

jämställdhetsstudie år 1992. Eftersom Utrikesdepartementet inte

nått de uppställda jämställdhetsmålen underströk utskottet också

i sitt betänkande 1993/94:UU3 att takten i jämställdhetsarbetet

i departementet måste öka bl.a. mot bakgrund av att Sverige

mycket hårt driver frågan om kvinnors representation, särskilt

på högre poster, i FN-sekretariaten. Utskottet vidhåller denna

uppfattning. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla den

stora vikt utskottet fäster vid att rekryteringen till bl.a.

EG:s och EU:s olika organ genomsyras av en jämn könsfördelning.

Utskottet bedömer att nedskärningar i den storleksordning som

föreslås i motion U313 (nyd) yrkande 2 skulle medföra att

ytterligare utlandsmyndigheter läggs ner och personal sägs upp,

åtgärder som i grunden skulle förändra förutsättningarna för

utrikespolitikens bedrivande. Utskottet kan följaktligen inte

tillstyrka förslaget.

Vad gäller förslagen i motionerna U312 (nyd) och U313 (nyd)

yrkande 9 angående en snabbutredning om en paraplyorganisation,

Sweden Center, för samtliga utlandsrelaterade ämbetsverk,

organisationer och statliga bolag konstaterar utskottet att

samtliga har olika syften och tillvaratar olika intressen. Deras

verksamhet är också reglerad av olika inom- och mellanstatliga

avtal som i vissa avseenden förutsätter olikartad

representation. De bör enligt utskottets uppfattning verka i den

egenskapen. Ett utökat samarbete i frågor av gemensamt intresse

anser dock utskottet angeläget från såväl effektivitets- som

rationaliseringssynpunkt. Utskottet konstaterade i sitt

betänkande 1992/93:UU14 att ett sådant samarbete finns och vill

understryka vikten av att olika former för ökat samarbete prövas

och vidareutvecklas.

Utskottet avstyrker därmed motionerna U312 (nyd) och U313

(nyd) yrkandena 2 och 9.

Nordisk samordning av utrikesrepresentationen som föreslås i

motion U301 (c) har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet

ansåg bl.a. i betänkandet 1992/93:UU26 att effektivitetsvinster

borde kunna göras genom en integrerad fältadministration vad

avser ambassader och biståndskontor. Utskottet anförde också i

detta betänkande att möjligheterna till nordisk samordning i

några länder borde beaktas. Utskottet framhöll även i

betänkandet 1992/93:UU14 att samordning beträffande olika

stödfunktioner, lokalförsörjning och i vissa fall service på det

konsulära området kunde utgöra en potential för samarbete som

kan ge besparingsvinster. Det finns redan i dag ett sådant

samarbete inom utrikesrepresentationen. Enligt vad utskottet

inhämtat förekommer, utöver det nordiska samarbetet i Rio de

Janeiro och Islamabad, även sådant samarbete i Tenerife,

Marseille och Abu Dhabi. När nybyggnader av ambassadkanslier

aktualiseras prövas också, enligt vad utskottet erfarit,

regelmässigt frågan om möjligheterna till nordisk samordning.

Utskottet anser liksom motionärerna i U307 (m) och U706 (v)

yrkande 4 att samarbetet i den euroarktiska Barentsregionen är

betydelsefullt. Med tanke på det sparbeting som åligger

Utrikesdepartementet är utskottet tveksamt till förslaget att

inrätta en lönad myndighet i Murmansk. Utskottet konstaterade i

sitt betänkande 1992/93:UU14 att möjligheterna till nordisk

konsulär samverkan i Murmansk förelåg i och med att Norge

upprättat ett lönat generalkonsulat där. Enligt vad utskottet

inhämtat bedömer regeringen att arrangemanget med Norges

generalkonsul som svensk honorärkonsul kommer att fungera bra.

Huruvida samarbetet kan utvidgas ytterligare är alltjämt föremål

för regeringens överväganden. Enligt vad utskottet erfarit är

handelsverksamheten i regionen ännu inte tillräckligt omfattande

för att motivera att ett handelskontor inrättas i Murmansk.

Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U301 (c)

yrkandena 1 och 2, U307 (m) och U706 (v) yrkande 4 är besvarade.

I besparingssyfte föreslås i motion U313 (nyd) yrkande 6 att

parlamentarikernas deltagande varje höst i FN:s

generalförsamlingsmöte borde minskas från nuvarande tre perioder

om fyra veckor till två perioder om två veckor. Utskottet är

positivt inställt till att parlamentarikerna deltar i

generalförsamlingsarbetet. Utskottet uttalade bl.a. i

betänkandet 1991/92:UU14 att det ligger ett stort värde i en

bred politisk förankring av FN-arbetet och en spridning av

kunskaperna om hur organisationen arbetar. Det är mot denna

bakgrund inte motiverat att minska den parlamentariska

representationen i FN. Formerna för deltagandet bör emellertid

kunna förändras efter överläggning mellan partierna. Utskottet

konstaterar att representanterna från näringslivet och

fackförbunden sedan hösten 1992 deltar med två representanter,

varav en representant från näringslivet resp. fackförbunden på

egen bekostnad från tidigare två representanter på

departementets bekostnad. Denna ordning ligger i linje med vad

utskottet gav uttryck för i betänkandet 1991/92:UU14.

Utskottet avstyrker därmed motion U313 (nyd) yrkande 6.

Motion So260 (v, s, m, fp, c, kds, nyd, -) föreslår en

översyn av olika yrkesutbildningar med avseende på barnkunskap

däri inbegripet personal på Utrikesdepartementet och SIDA.

Utskottet noterar att nyanställda förflyttningspliktiga

handläggare i Utrikesdepartementet under sina första

tjänstgöringsår genomgår en teoretisk utbildning under ca 2

månader. De nyanställda förmedlas grundläggande insikter inom

UD:s alla verksamhetsområden. Det innebär att utrymmet för varje

enskilt ämnesområde är begränsat. Icke desto mindre ingår,

enligt vad utskottet inhämtat, frågor som rör barnets

rättigheter och situationen för kvinnor och barn under väpnade

konflikter i handläggarutbildningens teoriavsnitt. Utskottet

vill understryka vikten av att sådan undervisning ges till

personal i Utrikesdepartementet och SIDA. Utskottet noterar

också att utlandsmyndigheterna årligen har att inberätta om

barnets rättigheter i resp. anställningsländer. Enligt vad

utskottet erfarit utbildas även personalen på SIDA inför

tjänstgöring utomlands om barnets och kvinnans rättigheter. Mot

denna bakgrund ser utskottet inte skäl att förorda en översyn av

dessa utbildningar.

Motion So260 yrkande 2 anses med det ovan anförda besvarad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp

under littera A.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen (s. 38--50)

FN:s generalsekreterare har för kalenderåren 1994 och 1995

föreslagit en budget för den reguljära verksamheten på 2 749,1

miljoner dollar. Sveriges bidragsandel för den reguljära

budgeten är för närvarande 1,11 %. För budgetåret 1994/95

(kalenderåret 1995) beräknas det svenska bidraget uppgå till

74,5 miljoner kronor. FN:s fredsbevarande verksamhet har de

senaste åren ökat kraftigt. För kalenderåret 1993 beräknas

budgeten överstiga 3,0 miljarder dollar. Sveriges bidragsandel

är även för de fredsbevarande operationerna 1,11 %. För

budgetåret 1994/95 (kalenderåret 1995) föreslår regeringen att

117 194 000 kr avsätts för att betala Sveriges andel av FN:s

fredsbevarande verksamhet.

Sveriges bidragsandel för FN:s organisation för industriell

utveckling (UNIDO) är för närvarande 1,10 % och beräknas för

kalenderåren 1994 och 1995 uppgå till 1,17 %. För budgetåret

1994/95 (kalenderåret 1995) beräknar regeringen att det svenska

obligatoriska bidraget uppgår till 6 912 000 kr.

FN:s konvention mot kemiska vapen har hittills undertecknats

av ca 150 länder. Avtalet beräknas träda i kraft under 1995. I

samband med ikraftträdandet kommer en internationell

kontrollorganisation att inrättas i Haag. En förberedande

kommission har fått i uppdrag att förbereda verksamheten.

Kommissionens arbete kommer att finansieras genom att en fond om

1 miljon holländska gulden inrättas. Den svenska andelen av

fonden blir 1,112 %, eller ca 52 000 kr för budgetåret 1993/94.

Vid årsskiftet 1993/94 förväntas den förberedande kommissionen

ge riktlinjer beträffande budgetberäkningarna för år 1995.

Bidragsskalan är avhängig antalet länder som undertecknar och

ratificerar konventionen. I avvaktan på att konventionen träder

i kraft föreslår regeringen att 600 000 kr avsätts för att täcka

kostnaden för den svenska andelen av organisationens budget för

kalenderåret 1995.

För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås oförändrat

250 miljoner kronor. Den svenska bidragsdelen beräknas till 38,5

% enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.

Budgetåret 1994/95 täcker andra hälften av EFTAS:s budgetår

1994 och första hälften av dess budgetår 1995. Det negativa

utfallet av den schweiziska folkomröstningen i december 1992 om

EES-avtalet ledde till att Sveriges andel av budgeten för

EES-organen ökade och nu uppgår till 35,83 %. Sveriges andel av

EFTA-sekretariatets budget uppgår i dag till 28,42 %. Ett

svenskt medlemskap i EU innebär att det svenska bidraget till

EFTA och EES-organen på sikt upphör. Anslaget B 5 har beräknats

till 113 850 000 kr för budgetåret 1994/95.

Anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet används för att

bekosta svenskt deltagande i FN:s och i viss mån ESK:s

fredsbevarande och fredsfrämjande verksamhet utomlands. Under

riksmötet 1992/93 behandlades anslaget av försvarsutskottet.

Regeringen föreslår i propositionen ett sammanlagt belopp om 836

294 000 kr för budgetåret 1994/95. I Sverige består kostnaderna

av rekrytering, organisation, utbildning och rotation av

personal till försvarsmaktens utlandsstyrka. I utlandet består

kostnaderna av löner, traktamenten, utrustning och underhåll för

den svenska personalen i pågående FN-operationer.

FN:s och i viss mån ESK:s alltmer omfattande fredsbevarande

och fredsfrämjande verksamhet ökar starkt anspråken på Sverige

att förbättra beredskapen att delta i framtida fredsbevarande

operationer. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 66 787

000 kr anslås som finansiell beredskap för att kunna möta

kostnader som uppkommer under budgetåret om Sverige beslutar att

delta i mer begränsad omfattning i nya eller redan pågående

fredsbevarande operationer i vilka Sverige inte tidigare

deltagit. Medlen skall också kunna användas för utökade bidrag

till insatser vi redan deltar i.

Regeringen föreslår att ett sammanlagt belopp om 32 894 000 kr

avsätts under anslagsposten B 10. Konferensen om säkerhet och

samarbete i Europa (ESK).

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för

Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt ett

anslag Övriga internationella organisationer (B 8). Anslagen B 6

och B 7 behandlas av näringsutskottet.

Sammanfattning av motionerna

I motion U313 (nyd) anförs att riksdagen inte har några

möjligheter att påverka anslaget B 2. Nordiska ministerrådet

eftersom de nordiska länderna redan överenskommit om budget

resp. bidrag. Motionärerna anser att kostnaderna för

verksamheten är orimligt höga. Nordiska rådets arbetsformer är

förlegade och ineffektiva. I yrkande 3 föreslås därför att det

nordiska samarbetet närmare bör utredas.

I motion U302 (m) anför motionären att anslagen till olika

FN-organ bör samordnas och hänföras till Utrikesdepartementet.

Anslag till olika FN-organ handläggs på flera departement,

vilket försvårar handläggningen såväl från policy- som

prioriteringssynpunkt.

Även i motion U313 (nyd) yrkande 7 föreslås att FN-anslagen

samlas i ett enda departement, Utrikesdepartementet.

Motion U607 (v) behandlar FN:s program för handikappade. På

svenskt initiativ antog FN:s generalförsamling hösten 1993 ett

förslag till standardregler rörande handikappades rättigheter.

Enligt motionen har endast 30 000 dollar (240 000 kr) avsatts i

FN:s budget för arbetet med övervakningen av hur

standardreglerna efterlevs i medlemsstaterna. Motionärerna

föreslår därför i yrkande 1 att regeringen i FN diskuterar

finansieringen av övervakningsarbetet. I yrkande 2 föreslås att

1 miljon kronor anslås under anslaget B 1. Bidrag till vissa

internationella organisationer budgetåret 1994/95 att avse FN:s

arbete med handikappfrågor.

I motion U304 (s) föreslås att riksdagen antar ett program för

gemensam säkerhet. Motionärerna vill verka för en ny europeisk

fredsordning och se ett förstärkt alleuropeiskt samarbete. ESK

och Partnerskap för fred omnämns som lämpliga fora i vilka

Sverige måste vara berett att medverka. Även på det globala

området kommer nya krav att ställas på Sverige. Detta kräver ett

samlat engagemang som berör såväl försvarets som

Utrikesdepartementets kompetensområden, vilket också bör

avspeglas i budgeten (yrkandena 1 och 6). Motionärerna anser att

försvaret på ett nytt och mer aktivt sätt skall engageras i det

säkerhetsskapande internationella samarbetet. För att möjliggöra

detta vill motionärerna avsätta 1 000 miljoner kronor inom ett

nytt anslag (836 miljoner kronor som anvisats B 9 Fredsbevarande

verksamhet i Utrikesdepartementets huvudtitel plus 164 miljoner

kronor från försvarsanslaget) benämnt Säkerhetsskapande åtgärder

på Försvarsdepartementets huvudtitel (yrkande 2). Anslaget B 9

föreslås benämnas Säkerhetsskapande insatser (yrkande 4). Till

detta nya anslag bör dels de medel som anvisats under anslaget

B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),

32 894 000 kr, dels 117 000 000 kr från anslaget G 2 som

inte utnyttjats för budgetåret 1992/93 föras (yrkande 5).

Utskottet

Utskottet har i ett flertal betänkanden (1991/92:UU14,

1992/93:UU9 och 1993/94:UU6) avvisat den negativa syn på

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet som kommer till

uttryck i motion U313 (nyd). Utskottet får med anledning av

motionen anföra att anslaget till Nordiska ministerrådet

behandlas på motsvarande sätt som anslag till andra

internationella organisationer och på motsvarande sätt som det

behandlas i övriga nordiska länder. Enligt en överenskommelse de

nordiska länderna emellan skall anslaget till Nordiska

ministerrådets budget vara realt oförändrat. Det framtida

nordiska samarbetet har nyligen grundligt utretts under de

nordiska statsministrarnas ledning. Avsikten har varit att

anpassa samarbetet till nya krav såväl till innehåll som

arbetsformer.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U313 (nyd) yrkande

3.

I två motioner, U302 (m) och U313 (nyd) yrkande 7, föreslås

att samtliga anslag till Förenta nationerna bör överföras till

Utrikesdepartementets huvudtitel. Utskottet konstaterar med

anledning av förslaget att de svenska bidragen till FN:s

reguljära budget, FN:s tortyrkommitté och

rasdiskrimineringskommitté, till FN:s konvention mot kemiska

vapen samt direkta kostnader för svenska insatser i FN:s

fredsbevarande operationer hanteras av Utrikesdepartementet.

Frivilliga bidrag till FN-systemet för olika slag av

biståndsverksamhet belastar biståndsramen och budgeteras under

littera C. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 överfördes från

Industridepartementet anslaget för Sveriges bidrag till FN:s

organisation för industriell utveckling (UNIDO). I övrigt

ansvarar resp. fackdepartement för FN-anslag inom sitt

verksamhets- och ansvarsområde. Utskottet anser i dessa fall att

det förefaller lämpligt att budgetansvaret följer

handläggningsansvaret. Utskottet utgår från att det inom

regeringskansliet finns en god överblick över de olika bidragen

till FN-systemet. Utskottet anser emellertid att det vore

värdefullt med en samlad, årlig redovisning över det totala

svenska FN-engagemanget, vilken lämpligen skulle kunna

presenteras i budgetpropositionen. Utskottet ser inte skäl att

föreslå närmare ändringar i den rådande arbetsfördelningen

mellan de olika departementen i regeringskansliet. Det

förefaller emellertid lämpligt att ett samordningsansvar för det

svenska FN-engagemanget läggs på Utrikesdepartementet.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U302 (m)

och U313 (nyd) yrkande 7 besvarade.

Utskottet konstaterar med anledning av motion U607 (v) att

Sverige under en lång rad år varit pådrivande i arbetet med att

ta fram s.k. standardregler för handikappade inom ramen för FN:s

program för handikappade. Sverige har också under flera år varit

en av de få frivilliga bidragsgivarna till FN:s arbete med

handikappfrågor. Totalt har Sverige frivilligt bidragit med ca

14 miljoner kronor till aktiviteter som initierats under FN:s

handikappdekad 1982--1992. Huvuddelen av beloppet, ca 9 miljoner

kronor, har enligt vad utskottet inhämtat lämnats för arbetet

med de s.k. standardreglerna. Bidraget har utnyttjats för att

finansiera två tjänster vid handikappenheten vid det sociala

centret vid FN-sekretariatet i Wien. I likhet med regeringen

anser utskottet att beslut om olika verksamheter i FN bör följas

av beslut om deras finansiering inom FN:s reguljära budget.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att driva denna

princip i FN.

Mot denna bakgrund anser utskottet motion U607 yrkande 1

besvarat. Några ytterligare medel anser utskottet inte skall

anvisas varför utskottet avslår yrkande 2.

Budgetåret 1993/94 överfördes anslagen för svenskt

deltagande i fredsbevarande verksamhet från

Försvarsdepartementets till Utrikesdepartementets huvudtitel.

Ett beställar/leverantörsförhållande inrättades mellan de båda

departementen. Utskottet anser att de fredsbevarande insatserna,

som under de senaste åren ändrat karaktär, inbegriper ett stort

inslag av civila åtgärder, varav en del finansieras över

biståndsanslaget. Detta talar för ett samlat ansvar i

Utrikesdepartementet. Utskottet avstyrker därför förslaget i

motion U304 (s) yrkandena 2, 4 och 5 som innebär att de militära

fredsbevarande insatserna särskiljs från de civila insatserna

genom att B 9-anslaget skulle föras till Försvarsdepartementets

huvudtitel. Motionärernas syn på behov av ett integrerat

arbetssätt vad gäller olika typer av insatser för fred och

säkerhet anser utskottet ligger väl i linje med regeringens

strävanden att främja europeisk och global säkerhet i vid

mening. Samordningen av svenska insatser vad gäller t.ex.

medling, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och

valövervakning liksom frågor på de mänskliga rättigheternas

område prioriteras högt av regeringen. Utskottet anser därmed

att yrkandena 1 (delvis) och 6 (delvis) i motion U304 är

besvarade.

Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen B 1--B 5 och

B 8--B 10 tillstyrker utskottet propositionens förslag.

D. Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 28, 204--209)

Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta

till att utomlands sprida kännedom om det svenska samhället och

väcka intresse och förståelse för den svenska synen på olika

samhällsfrågor. Det är ett utrikespolitiskt intresse att svenska

synpunkter blir kända och får gehör i utlandet. Informationen om

Sverige i utlandet kan därutöver ha betydelse för våra

ekonomiska förbindelser och främja såväl export som turism.

Den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar ofta

endast enstaka händelser och utvecklingsdrag i Sverige.

Informationsinsatserna bör därför söka komplettera Sverigebilden

genom att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av det

svenska samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan --

högteknologisk industri, forskning och utveckling,

miljösatsningar, det mångfasetterade kulturlivet m.m.

Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad

stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället

genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier,

personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i

svenska vid utländska läroanstalter m.m. Institutet svarar för

verksamheten vid det svenska kulturhuset i Paris, Centre

Culturel Suédois (CCS).

Den snabba omvandlingen av Europa i kombination med reducerade

resurser gör det enligt propositionen angeläget att för

närvarande prioritera detta område framför insatser i övriga

delar av världen. En översyn av Sverigeinformationen genomfördes

under 1993 (Ds 1993:72). I propositionen anges att en

särproposition i detta avseende skall lämnas under våren 1994.

Sedan propositionen skrevs har regeringen, enligt vad utskottet

erfarit, beslutat att återkomma till riksdagen i form av en

skrivelse. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till

60 264 000 kr.

Radioprogramverksamhet för utlandet som tidigare redovisats

under anslaget D 2 behandlas av kulturutskottet.

För anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet

föreslås 13 754 000 kr för budgetåret 1994/95. Det avser sådant

informations- och erfarenhetsutbyte som samordnas av

Utrikesdepartementets press- och informationsenhet och bidrag

till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Sammanfattning av motionerna

I motion U644 (nyd) yrkande 1 föreslås att ett

informationskontor för Tibet bör inrättas i Stockholm. Enligt

förslaget skulle kontoret bekostas med anslag från Svenska

institutet.

Motion Kr518 (nyd) behandlar frågan om samordning av

Sverigeinformationen utomlands och hänvisar bl.a. till

utredningen Svenska bilder (Ds 1993:72). I motionen poängteras

behovet av samordning, styrning och resursfördelning av

statsbudgeterade medel för Sverigeinformationen, och

motionärerna ansluter sig till förslaget om en institution för

samordning av den fortlöpande Sverigeinformationen utomlands. I

yrkande 1 föreslås att ett "Sweden-Info" skapas dit samtliga

informationsanslag som disponeras av bl.a. Svenska institutet,

Exportrådet, Styrelsen för Sverigebilden och eventuellt andra

myndigheter skulle överföras.

Utskottet

Utskottet konstaterar med anledning av motion U644 (nyd)

yrkande 1 att det står enskilda organisationer fritt att öppna

ett informationskontor i Sverige om Tibet och att ansöka om

medel för detta ändamål hos Svenska institutet.

Motion U644 (nyd), yrkande 1, betraktar utskottet härmed

besvarad.

Enligt vad utskottet erfarit har i stort sett samtliga

institutioner och organisationer som yttrat sig över utredningen

Svenska Bilder efterlyst en ökad samordning av

Sverigeinformationen, ökad effektivitet, sammanhållen policy och

större långsiktighet, bl.a. i ljuset av krympande resurser. Det

finns också bland remissinstanserna stor enighet om att en ny

myndighet inte behöver inrättas. Förslag på hur samrådsformerna

skall kunna förbättras har regeringen för avsikt, enligt vad

utskottet inhämtat, att återkomma till riksdagen om. Utskottet

anser därför att riksdagen bör avvakta med ett ställningstagande

till dess att information föreligger.

Utskottet betraktar därmed motion Kr518 (nyd), yrkande 1,

besvarad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp

under littera D 1 (Svenska institutet) och D 2.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Propositionen (s. 9--10, 22--25, 221--224)

Anslagen E 1, E 2, E 3 och E 7--9 behandlas av

näringsutskottet.

Under anslaget E 4 finansieras bl.a. kostnaderna för de

nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI).

Regeringen föreslår att ramanslaget för budgetåret 1994/95

anvisas 5 084 000 kr inkl. 510 000 kr för anskaffning av

ADB-utrustning som KMI avser anskaffa under innevarande

budgetår.

Under anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska

Institutet föreslår regeringen att ett anslag på 2 500 000 kr

anvisas. För de därefter följande fyra budgetåren bör enligt

propositionen samma belopp anslås som bör räknas upp med hänsyn

till pris- och löneutvecklingen.

Under anslaget E 6. Medel för översättning av EG:s regelverk

har ett belopp om 11 500 000 kr reserverats för budgetåret

1994/95. Arbetet innebär att översätta EG:s regelverk, utöver

det regelverk som omfattades av EES-avtalet. Översättningarna

måste vara klara till oktober/november 1994 för att kunna

underkastas slutligt formellt godkännande i Bryssel före den 1

januari 1995. I regeringens förslag till tilläggsbudget för

gällande budgetår (prop. 1993/94:105) har ytterligare 20

miljoner kronor avsatts till detta arbete.

Beträffande Europainformation och medel för ja- och

nej-kampanjer i folkomröstningen om EU-medlemskap anförs i

propositionen på s. 9 att riksdagen hittills anslagit 100

miljoner kronor för informationsverksamheten. Hälften av medlen

har använts för organisationslivets informationsprojekt.

Sekretariatets verksamhet inriktas på att föra ner information

till lokal nivå genom att knyta samman bl.a. länsstyrelser och

bibliotek i ett informationsnätverk. Kampanjorganisationerna bör

erhålla vissa medel för sina kampanjer inför folkomröstningen.

Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration

bör därför fördela dessa bidrag innan den avslutar sin

verksamhet. Något anslag presenteras inte i propositionen.

Sammanfattning av motionerna

Motionärerna anser i motion U305 (s) att det finns ett stort

behov bland medborgarna att få allsidig och korrekt information

om den europeiska integrationen. Detta behov är inte enbart

knutet till frågan om när folkomröstningen om EU hålls. Om

folkomröstningen hålls under nästa budgetår behövs information

fram till dess att folkomröstningen hållits. Sekretariatet för

Europainformation bör således få fortsätta sin verksamhet under

budgetåret 1994/95 (yrkande 1). Sekretariatet för

Europainformation är i dag placerat i regeringskansliet. Med

tanke på att riksdagen har ett brett kontaktfält och att

Riksdagens EU-delegation har en särskild uppgift som

informations- och samlingspunkt i EU-frågor anser motionärerna

att sekretariatet bör knytas till Riksdagens EU-delegation

(yrkande 2).

Motion K206 (v) behandlar också informationsbehovet inför

folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen. I

yrkande 3 föreslås att riksdagen skall besluta att

informationsinsatserna inför folkomröstningen fördelas lika

mellan ja- och nej-sidan. Motionärerna anser att resurserna med

dagens penningvärde inte bör understiga de totala anslag som

fördelades inför folkomröstningen om kärnkraft.

Utskottet

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för Sekretariatets

för Europainformation verksamhet har varit att det skall verka

fram till folkomröstningen. Eftersom tidpunkt för folkomröstning

ännu inte fastställts förefaller det enligt utskottets

uppfattning lämpligt att frågan om eventuell tilldelning av

medel till Sekretariatets verksamhet för budgetåret 1994/95

anstår till dess att datum för folkomröstning har beslutats. När

detta avgörs utgår utskottet från att en proposition läggs fram

om de närmare arrangemangen kring folkomröstningen. Det torde då

också bli aktuellt att ta ställning till om sekretariatet skall

sortera under regeringskansliet eller riksdagen. Utskottet anser

att resurser till informationsinsatserna inför folkomröstningen

skall fördelas rättvist mellan ja- och nej-sidan.

Därmed anser utskottet motionerna U305 (s) yrkandena 1 och 2

och K206 (v) yrkande 3 besvarade.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp

under anslagen E 4--E 6.

F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Propositionen (s. 228--237)

Under anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området föreslås ett reservationsanslag på 2

511 000 kr. Från anslaget lämnas bidrag för studier,

konferenser, publikationer m.m. av utrikespolitisk betydelse

samt för finansiering av en säkerhetspolitisk rådgivare på

Utrikesdepartementet.

Under anslaget F 2. Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling föreslår

regeringen en sänkning från 20 miljoner kronor budgetåret

1993/94 till 10 miljoner budgetåret 1994/95. I propositionen

anförs att drygt 3 miljoner kronor finns tillgängliga bland

Penninglotteriets medel för den verksamhet som detta anslag

avser. Dessa medel hänförs till s.k. fredslotterier

åren 1984--1986 vilka utgjort en reserv för motsvarande statliga

anslag. Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget föreslår

regeringen att dessa medel tas i anspråk under budgetåret

1994/95. Totalt föreslås F 2-anslaget uppgå till 13 miljoner

kronor.

Från anslaget beviljas bidrag för freds- och

nedrustningssträvanden i form av organisations- och

projektbidrag till enskilda organisationer och stiftelser som

bedriver informationsverksamhet och opinionsbildning om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.

Regeringen tillsatte i september 1993 en beredningsgrupp med

sju ledamöter, representerande såväl föreningsliv som massmedia

och sakkunskap på det säkerhetspolitiska området. Gruppen har

till uppgift att inför regeringens beslut avge rekommendationer

om såväl organisations- som projektbidrag som beviljas över

anslaget.

I propositionen sägs att regeringen har för avsikt att fr.o.m.

budgetåret 1995/96 överföra anslaget till Civildepartementet

som har ett övergripande ansvar för folkrörelsefrågor i

regeringskansliet.

Anslagen F 3--F 6 berör forsknings- och utvecklingsarbete.

Anslagen behandlades riksmötet 1992/93 i proposition 1992/93:170

Forskning och forskarutbildning, (bet. 1992/93:UU31).

I propositionen föreslås anslaget F 3. Bidrag till Stockholms

internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) öka med 250 000

kr utöver pris- och löneomräkning. Efter avdrag för 249 000 kr

som utgör del av Utrikesdepartementets sparbeting, samt med

hänsyn tagen till vissa tekniska justeringar, har regeringen

beräknat anslaget till 21 850 000 kr.

Anslaget F 4. Forskning till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet (tidigare redovisat under anslaget F 4.

Forskningsverksamhet för nedrustningsbegränsning och

nedrustning) bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets

forskningsanstalt (FOA), som syftar till att stödja

Utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar som

bl.a. rör kärnvapen, biologiska och kemiska vapen samt andra

avancerade vapensystem. FOA har hösten 1993 presenterat en

samlad anslagsframställan, inriktad på såväl

Utrikesdepartementets som Försvarsdepartementets behov. I sin

anslagsframställning för budgetåret 1994/95 pekar FOA på att

försvarsmakten mer än tidigare kommit att medverka i

internationella fredsbevarande operationer. FOA begär ett belopp

om 13,5 miljoner kronor för den verksamhet som finansieras av

Utrikesdepartementet.

FOA ansöker om medel för verksamhetsgrenarna:

övergripande analyser, som avses omfatta i huvudsak "Europeisk

säkerhet" (2,5 miljoner),

vapen, skydd och räddningsstjänst, som omfattar behovet att

utveckla effektiva instrument för minröjning (0,5 miljoner),

informationsförsörjning, som omfattar bl.a. seismisk

provstoppsövervakning (4,1 miljoner),

ABC-stridsmedel, som omfattar studier och forskning om hot

från kärnvapen (6,4 miljoner).

I anslagsframställningen ingår vidare en förstärkt insats för

verksamhet som rör ett internationellt avtal om provstopp. FOA

har ingått samarbetsavtal med en norsk seismisk station som

påtar sig kostnader för underhåll av stationen i Hagfors.

Regeringen delar FOA:s bedömning att det internationella

säkerhetspolitiska läget efter det kalla krigets slut innebär

ökade och nya krav på FOA. Regeringen tillstyrker FOA:s

framställning men med något lägre belopp än vad FOA begärt. I

propositionen föreslås att anslaget anvisas 12 259 000 kr.

Målet med anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet (UI) är

att främja intresset för internationella frågor samt att vidga

kunskaperna och att stödja forskningen om sådana frågor.

Regeringen föreslår ett anslag på 10 340 000 kr till UI:s

verksamhet.

Under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes-

och säkerhetspolitisk betydelse föreslås det i propositionen att

ett reservationsanslag på 3 588 000 kr anvisas. Av anslaget

beräknar regeringen att högst 2 562 000 kr används för

forskargruppen som bildades år 1993 vid Utrikespolitiska

institutet. Återstående medel (1 026 000 kr) utnyttjas för

forskning av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

Sammanfattning av motionerna

I motion U403 (s) poängteras vikten av ett folkligt förankrat

engagemang för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter. Det

stöd som under 1980-talet byggts upp i anslaget "Information,

studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m."

för folkrörelser och andra ideella organisationer hade till

syfte att ge dessa strävanden en bred förankring. I motionen

anförs att Sverige gått i bräschen för att stärka

folkrörelsernas medverkan i FN-arbetet. I ESK:s Parisstadga från

1990 och i slutdokumentet från ESK:s allmänna uppföljningsmöte i

Helsingfors 1992 nämns medverkan från frivilligorganisationer

som ett nytt inslag i ESK:s arbete. Motionärerna betonar att det

i rådande internationella läge är synnerligen viktigt att det

folkligt baserade fredsarbetet ges tillräckliga resurser.

Fredsrörelsen i vidare mening har förskjutit sitt intresse till

frågor om fred, mänskliga rätttigheter och säkerhetspolitik

kopplade till sönderfallet i Östeuropa och integrationen i

Västeuropa. Den internationella diplomatin, EG:s och FN:s

insatser räcker inte till för att skapa förutsättningar för

försoning och fred. Regeringarna behöver hjälp från oberoende

nätverk av mänskliga rättighets- och fredsorganisationer.

Regeringens förslag att F 2-anslaget skall överföras till

Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96 delas inte av

motionärerna. Motionärerna anser (yrkande 3) att riksdagen skall

ge regeringen till känna att F 2-anslagets inriktning,

mottagare, utformning och nivå inte skall förändras. I yrkande 4

föreslås att anslaget höjs med 10 miljoner kronor genom att

motsvarande belopp under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen

minskas.

I motion U618 (s) som behandlar kriget och konflikten i f.d.

Jugoslavien avvisas också regeringens förslag till halvering av

F 2-anslaget (yrkande 9).

Även i motion U303 (v) (yrkande 4) avvisas regeringens planer

på att budgetåret 1995/96 överföra F 2-anslaget till

Civildepartementet. Motionärerna anser att anslagsnivån för

innevarande budgetår, 20 miljoner kronor, bör behållas. Eftersom

3 miljoner kan tas ur medel från fredslotterier innebär det

enligt yrkande 1 att anslaget bör ligga på 17 miljoner kronor.

På sikt bör dock anslaget höjas så att det uppnår den av

riksdagen rekommenderade nivån motsvarande 1 promille av

försvarsanslaget. Ett kriterium för att få projektbidrag från F

2-anslaget är att en tredjedel av projektet är egenfinansierat.

Motionärerna anser att detta kriterium gynnar de kapitalstarka

organisationerna. Det missgynnar de rörelser som växer fram ur

akuta konfliktsituationer, exempelvis i form av aktionsgrupper.

Därför anser motionärerna att kravet på egenfinansiering skall

slopas (yrkande 2). Den geografiska begränsningen av bidragen

bör avskaffas (yrkande 3).

I motion U306 (kds) uttrycks farhågan att regeringens förslag

till halvering av F 2-anslaget riskerar att också halvera

bidraget till Liv och Fred-Institutets viktiga arbete. Stödet

till institutet bör ligga kvar på minst samma nivå som för

innevarande budgetår, dvs. 1,35 miljoner kronor (yrkande 1). I

yrkande 2 anförs behov av en översyn av till vilka

fredsorganisationer statligt stöd skall ges.

I motion U308 (c, fp) anförs att en majoritet i riksdagen

under en lång följd av år varit överens om att F 2-anslaget på

sikt skall uppgå till 1 promille av försvarsanslaget.

Försvarsanslaget uppgår i budgeten till 45 miljarder kronor. På

grund av att anslaget fördelas på olika departementet har det

visat sig att 3,8 miljarder redovisats för mycket. Den korrekta

summan i budgeten skall enligt motionärerna vara 41,2 miljarder.

Det är mot den bakgrunden som den av regeringen föreslagna

halveringen på F 2-anslaget skall ses. Motionärerna anser att

anslaget som under innevarande budgetår löper på 20 miljoner

kronor skall ligga kvar på samma nivå budgetåret 1994/95

(yrkande 2). I motionen poängteras frivilligorganisationernas

betydelsefulla och nödvändiga insatser i dagens konflikter

världen över (yrkande 1). Motionärerna anser vidare (yrkande 3)

att det är viktigt att personer med god erfarenhet av

folkrörelsen är i majoritet i den beredningsgrupp som har till

uppgift att inför regeringens beslut avge rekommendationer om

såväl projekt- som organisationsbidrag som beviljas över

anslaget. Det är också angeläget med ett anslag som tryggar

fredsrörelsens möjligheter att delta i de svenska delegationerna

vid internationella möten och konferenser om mänskliga

rättigheter, fred och nedrustning (yrkande 4).

I flerpartimotionen U309 (s, fp, v) begärs i yrkande 1 att

regering och riksdag anslår medel som gör det möjligt för

frivilligorganisationer att delta i fredsinsatser som

rekommenderats av såväl ESK som av FN:s generalsekreterare i

rapporten En dagordning för fred. I det andra yrkandet hemställs

att ett anslag på 20 000 000 kr anvisas till icke-militära

fredsinsatser. Motionärerna föreslår vidare att Sverige tar

initiativ till en särskild fond inom ESK i syfte att främja

frivilligorganisationernas fredsinsatser (yrkande 3).

I flerpartimotionen U311 (s, fp, v) föreslås att Stiftelsen

Dag Hammarskjöldbiblioteket bör få fortsatt statsbidrag från F 2

eller annat lämpligt anslag. Bakgrunden till yrkandet är att det

i propositionen inte framgår hur regeringen avser ställa sig

till frågan. För att säkerställa statsbidrag till bibliotekets

verksamhet kan möjligheten övervägas att inkludera Dag

Hammarskjöldbiblioteket i grundanslaget till Svenska

FN-förbundet.

I flerpartimotionen U310 (s, fp, v) yrkar motionärerna på en

särskild anslagspost i Utrikesdepartementets budget avseende

information om Förenta nationerna. I motionen poängteras att

medlemsstaternas regeringar har åtagit sig ansvaret att

informera om FN:s mål och verksamhet. Det svenska FN-förbundet

har genom statsmakternas försorg tillförts resurser som gör det

möjligt för förbundet att fungera som det centrala organet för

information i Sverige om FN. Sammanfattningsvis begär

motionärerna att bidrag till förbundets verksamhet bör samlas

under en separat anslagspost i Utrikesdepartementets huvudtitel,

såsom är fallet med bidraget till Utrikespolitiska institutet.

I motion U313 (nyd) framhålls att alla F-anslagen utom F 1.

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området

(yrkande 15) måste begränsas. Till F 6-anslaget bör inga medel

avsättas eftersom erforderlig fredsforskning bör samordnas inom

SIPRI (yrkande 20). Motionärerna anser att budgetunderskottet

motiverar ytterligare nedskärningar. Dessa föreslås i motionen

fördelas enligt följande uppställning (yrkandena 16--19).

Regeringens förslag återges inom parentes:

F 2. Information och studier

om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling: 5 000 000 (10 000 000)

F 3. Bidrag till Stockholms

internationella fredsforsk-

ningsinstitut (SIPRI): 17 500 000 (21 850 000)

F 4. Forskning till stöd för

nedrustning och internationell

säkerhet: 7 000 000 (12 259 000)

F 5. Utrikespolitiska

institutet: 8 000 000 (10 340 000)

Utskottet

Sverige spelar en allt aktivare roll i internationellt

nedrustnings- och säkerhetspolitiskt arbete i vid mening. De

genomgripande säkerhetspolitiska förändringarna som ägt rum

under senare år talar för ett behov av att i ökad utsträckning

finansiera analyser på vetenskaplig nivå av bredare

säkerhetspolitiska begrepp, nya hotbilder vad avser etniska

spänningar, migration, miljö m.m. Det finns också behov av

operativa nedrustningsinsatser som t.ex. minröjning i

krigshärjade områden, destruktion av kemiska vapen m.m.

Ett aktivt engagemang från folkrörelser, enskilda

organisationer, stiftelser och institutioner som bl.a. FOA,

SIPRI, Utrikespolitiska institutet m.fl. främjar möjligheterna

att föra en aktiv och väl förankrad utrikespolitik men också att

tillmötesgå ökande krav på svenska insatser, såväl regionalt som

globalt. Frivilligorganisationerna har en mycket betydelsefull

roll att spela när det gäller att skapa kontakter över

gränserna, att överbrygga olika slags konflikter och att konkret

lindra nöd i krigs- och katastrofsituationer. Denna värdefulla

verksamhet är ett nödvändigt bidrag till att främja fred,

respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratiutveckling och

konfliktlösning. Utskottet beklagar därför att det sparbeting

som ålagts utrikesförvaltningen i det rådande statsfinansiella

läget för närvarande inte tillåter uppräkningar på F-anslagen. I

några motioner hänvisas det till att riksdagen uttalat att F

2-anslaget genom en gradvis uppräkning bör öka till en nivå

motsvarande 1 promille av försvarskostnaderna. Utskottet

uttalade i sitt betänkande 1992/93:UU14 en förhoppning om att

det statsfinansiella läget på sikt skall tillåta en successiv

ökning av anslaget. Utskottet nödgas emellertid återigen

konstatera att det nu inte är meningsfullt att slå fast detta

mål.

En översyn av F 2-anslaget (dåvarande F 3-anslaget)

genomfördes under år 1992. Översynen medförde att en ny

förordning (1993:983) om statligt stöd för information och

studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling

utfärdades. Den trädde i kraft den 1 september 1993. I samband

därmed tillsatte regeringen en särskild beredningsgrupp

bestående av folkrörelserepresentanter med bred erfarenhet av

denna typ av verksamhet samt experter inom säkerhetspolitik,

biståndsverksamhet och massmedia. Förordningen innebär bl.a. att

beviljade projektbidrag skall vara hjälp till självhjälp, dvs.

minst 20 % av projektkostnaderna skall bäras av organisationen

eller stiftelsen själv och skärpta krav för redovisning av

erhållna bidrag. Det står organisationerna fritt att avsätta

tilldelat organisationsstöd för deltagande i större konferenser.

Enligt vad utskottet inhämtat har antalet projektansökningar

under F 2-anslaget minskat de senaste åren från ca 600 till

drygt 350. På motsvarande sätt har totalsumman av ansökta belopp

minskat. Utskottet har också erfarit att betydande belopp av

utbetalda projektbidrag är ofullständigt redovisade.

Många projekt som finansierats över anslaget har haft god

spridningseffekt och främjat intresset och aktiviteter rörande

utrikespolitiska frågor. Utskottet utgår från att såväl

projektstöd som organisationsstöd bör kunna lämnas på samma sätt

som för närvarande.

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att bidrag till

enskilda organisationer lämnas över flera huvudtitlar i

budgeten. Enligt utredningen Organisationers bidrag (SOU

1993:71) fanns under budgetåret 1992/93 2,7 miljarder kronor

fördelade på tio olika departement. Utskottet bedömer att det

kan vara lämpligt att överföra F 2-anslaget till ett

departement, Civildepartementet, som har ett övergripande ansvar

för folkrörelsefrågor i regeringskansliet.

Motionerna U303 (v) yrkande 4 och U403 (s) yrkande 3 berörd

del avstyrks. Utskottet betraktar motionerna U306 (kds)

yrkandena 1 och 2, U303 (v) yrkandena 2 och 3 och U308 (c, fp)

yrkandena 1, 3 och 4 besvarade.

Utskottet noterar att det bl.a. under biståndsanslaget (C 2)

finns möjlighet för enskilda organisationer att ansöka om bidrag

från SIDA för den typ av verksamhet som motionärerna nämner i

motion U309 (s, fp, v). Bidrag kan lämnas dels från det s.k.

demokratianslaget, dels från anslagsposten bistånd genom

folkrörelser och andra enskilda organisationer. Det sammanlagda

stödet till internationella och svenska organisationer under

demokratianslaget beräknas, enligt vad utskottet inhämtat, till

ca 85 miljoner kronor budgetåret 1994/95.

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om ett generellt

finansiellt stöd till frivilligorganisationer inom ramen för

ESK, vilket motionärerna i motion U309 (s, fp, v) särskilt

omnämner, diskuterats utan att det varit möjligt att komma fram

till en gemensam ståndpunkt. Det ankommer sålunda på varje stat

som deltar i ESK-processen att ta ställning till ett eventuellt

bidrag för konkreta aktiviteter av frivilligorganisationerna.

Utskottet anser att frivilligorganisationer som verkar i

krigshärjade områden eller som på annat sätt riktar sin

verksamhet till utlandet bör kunna få ekonomiskt stöd i ökad

utsträckning, exempelvis över katastrofanslaget eller från andra

anslag.

Utskottet betraktar därmed motion U309 (s, fp, v) yrkandena 1

och 3 besvarad. Yrkande 2 avstyrks.

Vad gäller förslaget i motion U311 (s, fp, v) att

statsbidraget till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbibliotektet skall

fortsätta konstaterar utskottet att biblioteket sedan det

ombildades till stiftelse har möjlighet att ansöka om bidrag hos

regeringen. Utskottet noterar att regeringen enligt den ovan

nämnda förordningen (SFS 1993:983) kan pröva ansökningar om

organisationsstöd från bl.a. stiftelser. Utskottet bedömer

bibliotektets insatser som värdefulla och anser det angeläget

att lämplig finansiering tryggas.

Utskottet anser därmed att motion U311 (s, fp, v) är besvarad.

Utskottet instämmer i motionärernas (motion U310, s, fp, v)

uppfattning att det är viktigt att informationen om FN förs ut

till en bred allmänhet. Svenska FN-förbundet och

Utrikesdepartementet fyller en viktig funktion i detta avseende.

Svenska FN-förbundet har resurser som gör det möjligt för

förbundet att fungera som central organisation för information

om FN i Sverige. Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen

beslutat att tillkalla en särskild utredare för att analysera

behovet av förstärkta informationsinsatser, speciellt på det

multilaterala området. Utskottet utgår från att frågan huruvida

de statliga bidragen till Svenska FN-förbundet skall samlas

under en separat anslagspost eller inte kommer att belysas i

denna utredning.

Utskottet anser därmed motion U310 (s, fp, v) besvarad.

Vad beträffar beloppet under anslaget F 2 tillstyrker

utskottet propositionens förslag och avstyrker därmed motionerna

U403 (s) yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del, U618 (s)

yrkande 9, U303 (v) yrkande 1, U308 (c, fp) yrkande 2 och U313

(nyd) yrkande 16.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag avseende

anslagen F 1 och F 3--F 6. Därmed avstyrks motion U313 (nyd)

yrkandena 17--20. Yrkande 15 i motion U313 (nyd) överensstämmer

med regeringens förslag under anslaget F 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

till littera B. Bidrag till vissa internationella

organisationer

1. beträffande samordning av anslagen till Förenta

nationerna

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U302 och

1993/94:U313 yrkande 7 besvarade med vad utskottet anfört,

2. beträffande Förenta nationernas arbete med

handikappfrågor

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U607 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

3. beträffande Förenta nationerna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:U607 yrkande 2 till Förenta

nationerna för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 199 206 000 kr,

4. beträffande Nordiska ministerrådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 3 till Nordiska

ministerrådet för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr,

5. beträffande Europarådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europarådet för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 30 222 000 kr,

6. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 22 573 000 kr,

7. beträffande Europeiska

frihandelssammanslutningen (EFTA)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

113 850 000 kr,

8. beträffande övriga internationella organisationer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret

1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2

964 000 kr,

9. beträffande fredsbevarande verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår

motion 1993/94:U304 yrkandena 2, 4 och 5, samtliga i berörd del,

samt förklarar motion 1993/94:U304 yrkandena 1 (delvis) och 6

(delvis) besvarade med vad utskottet anfört till

Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 836 294 000

kr,

res. 1 (s) - delvis

10. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa (ESK)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:U304 yrkandena 2, 4 och 5, samtliga i

berörd del, till Konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa (ESK) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 32 894 000 kr,

res. 1 (s) - delvis

till littera D. Information om Sverige i utlandet

11. beträffande inrättande av ett informationskontor för

Tibet

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U644 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

12. beträffande samordning av Sverigeinformationen

utomlands

att riksdagen förklarar motion 1993/94:Kr518 yrkande 1

besvarad med vad utskottet anfört,

13. beträffande Svenska institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Svenska institutet för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 264 000 kr,

14. beträffande övrig information om Sverige i utlandet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 13 754

000 kr,

till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande

15. beträffande Sekretariatet för Europainformation

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U305 yrkandena 1

och 2 samt 1993/94:K206 yrkande 3 besvarade med vad utskottet

anfört,

men. (v) - delvis

16. beträffande Krigsmaterielinspektionen m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5 084 000 kr,

17. beträffande bidrag till Stiftelsen Östekonomiska

Institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för

budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag

på 2 500 000 kr,

18. beträffande medel för översättning av EG:s regelverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel

för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1994/95

under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 11

500 000 kr,

till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

m.m.

19. beträffande utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motion

1993/94:U313 yrkande 15 till Utredningar och andra insatser på

det utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000

kr,

20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U403 yrkande 3

berörd del förklarar motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2 och 3,

1993/94:U306 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:U308 yrkande 3,

besvarade med vad utskottet anfört,

res. 2 (s) - delvis

men. (v) - delvis

21. beträffande bidrag till Stiftelsen Dag

Hammarskjöldbiblioteket

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U311 besvarad med vad

utskottet anfört,

22. beträffande frivilligorganisationers deltagande i

fredsinsatser och konferenser

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U308 yrkandena 1

och 4 samt 1993/94:U309 yrkandena 1 och 3 besvarade med vad

utskottet anfört,

23. beträffande anslag till icke-militära fredsinsatser

att riksdagen avslår motion 1993/94:U309 yrkande 2,

24. beträffande information om Förenta nationerna

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U310 besvarad med vad

utskottet anfört,

25. beträffande överföring av F 2-anslaget till

Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96

att riksdagen avslår motion 1993/94:U303 yrkande 4,

res. 2 (s) - delvis

men. (v) - delvis

26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:U303 yrkande 1, 1993/94:U308

yrkande 2, 1993/94:U313 yrkande 16, 1993/94:U403 yrkandena 3

berörd del och 4 berörd del och 1993/94:U618 yrkande 9 till

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr,

res. 2 (s) - delvis

res. 3 (nyd) - delvis

men. (v) - delvis

27. beträffande bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 17 till Bidrag till

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 21 850 000 kr,

res. 3 (nyd) - delvis

28. beträffande forskning till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 18 till Forskning till

stöd för nedrustning och internationell säkerhet för

budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag

på 12 259 000 kr,

res. 3 (nyd) - delvis

29. beträffande Utrikespolitiska Institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 19 till Utrikespolitiska

institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett anslag på 10 340 000 kr,

res. 3 (nyd) - delvis

30. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes-

och säkerhetspolitisk betydelse

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 20 till

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 588 000

kr.

res. 3 (nyd) - delvis

till littera A. Utrikesförvaltningen m.m.

31. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:U313 yrkande 2 och 1993/94:U403

yrkande 4 berörd del till Utrikesförvaltningen för

budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 1 564 784 000 kr,

res. 2 (s) - delvis

res. 4 (nyd) - delvis

32. beträffande nordisk samordning av

utlandsrepresentationen

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U301 yrkandena 1 och 2

besvarade med vad utskottet anfört,

33. beträffande utredning om Sveriges representation

utomlands

att riksdagen avslår motion 1993/94:U312,

34. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt

att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 9,

res. 4 (nyd) - delvis

35. beträffande besparingar i fråga om den svenska

delegationen till FN:s generalförsamling

att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 6,

res. 4 (nyd) - delvis

36. beträffande översyn av barnkunskap i

utrikesförvaltningen

att riksdagen förklarar motion 1993/94:So260 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

37. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i

Murmansk

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U307 och

1993/94:U706 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,

38. beträffande kursdifferenser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kursdifferenser för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

39. beträffande honorärkonsuler

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Honorärkonsuler för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000 kr,

40. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 666 000 kr,

41. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utredningar m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 211 000 kr,

42. beträffande officiella besök m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Officiella besök m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9 680 000 kr,

43. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i

utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.

för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 4 500 000 kr.

Stockholm den 17 mars 1994

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Pär

Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s),

Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran

Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Bertil

Persson (m), Lena Boström (s) och Richard Ulfvengren (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Fredsbevarande verksamhet m.m. (mom. 9 och 10)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 16 med "Budgetåret 1993/94 överfördes" och som slutar på

s. 17 med "utskottet propositionens förslag." bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer i det förslag till Ett program för

gemensam säkerhet som återfinns i den socialdemokratiska

partimotionen U304. Det är utskottets uppfattning att ett sådant

program behövs för att stärka Sveriges säkerhet och klara

Sveriges bidrag till det nya säkerhetspolitiska samarbete och de

säkerhetsskapande insatser som krävs i vår del av världen, dvs.

norra Europa, särskilt Östersjöområdet och Barentsregionen, samt

på andra håll i Europa och världen, i synnerhet för operationer

under FN:s och ESK:s mandat.

Utskottet anser att Sverige skall verka för en ny europeisk

fredsordning. Konflikten i det tidigare Jugoslavien och

spänningar på olika håll i det postkommunistiska Europa kräver

samordnade internationella insatser där Sverige kan spela en

viktig roll. Samtidigt söker flera av de nya demokratierna på

olika sätt att stärka sitt oberoende och sin samhällsomvandling

inom ramen för ett nytt säkerhetspolitiskt samarbete. Sverige

har en särskild önskan att se Estland, Lettland, Litauen och

Ryssland utvecklas stabilt som en del av en gemenskap i norra

Europa.

Ett förstärkt samarbete bör äga rum på alleuropeisk grund. ESK

är ett sådant forum. Det s.k. Partnerskapet för fred kan bli ett

nytt. Sverige måste då ha en beredskap att kunna göra insatser.

Också i ett globalt perspektiv kommer nya krav att ställas på

svenskt engagemang i ett sammanhållet säkerhetsarbete, t.ex. på

det sätt som FN:s generalsekreterare föreslagit i En dagordning

för fred. Att aktivare agera samfällt för fred och människors

säkerhet genom de globala organisationerna är en grundtanke i

den internationella kommissionen för globalt samarbete (The

Commission on Global Governance).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tidigare

ordningar måste omprövas och att det är dags att introducera ett

samlat program för gemensam säkerhet. Inför de nya

säkerhetsstrukturerna bör regeringen effektivisera budgeten

genom att samordna försvarets och Utrikesdepartementets

kompetens och resurser. Totalt bör 1 300 miljoner kronor för

programmet anvisas.

Försvaret bör på ett nytt och mer aktivt sätt engagera sig i

det säkerhetsskapande internationella samarbetet. För att

möjliggöra detta bör 1 000 miljoner kronor avsättas inom ett

nytt anslag, Säkerhetsskapande åtgärder, under

Försvarsdepartementets huvudtitel. 836 miljoner kronor bör

överföras från anslaget Fredsbevarande verksamhet under

Utrikesdepartementets huvudtitel till det nya anslaget. Övriga

medel, 164 miljoner kronor, omdisponeras för detta ändamål på

förslag av ÖB inom Försvarsdepartementets anslag.

Anslaget B 9 under Utrikesdepartementets huvudtitel skall

benämnas Säkerhetsskapande insatser och anvisas dels de medel

som i propositionen anvisats under anslaget B 10. Konferensen om

säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 32 894 000 kronor, dels

117 miljoner kronor från medel som avsatts men inte utnyttjats

för östsamarbetet. Härutöver bör 150 miljoner kronor inom

nuvarande biståndsanslag avsättas för multilaterala insatser för

fred, säkerhet och återuppbyggnad.

Försvarsanslaget skall användas för fredsbevarande styrkor,

utbildning i fredsbevarande tjänst av utländsk personal samt för

en rad andra militära säkerhetsstärkande insatser, i synnerhet

under FN:s och ESK:s mandat. Sverige besitter en av världens

bästa utbildningsplatser för utbildning i fredsbevarande tjänst.

Det kan bli ett betydelsefullt svenskt bidrag vid ett deltagande

i Partnerskap för fred. Därutöver anser utskottet att en

särskild FN-brigad inom försvaret skall inrättas.

Utrikesdepartementets anslag skall avse deltagande i ESK:s

olika missioner och utgöra bidrag till civila insatser för att

förebygga konflikter i syfte att stärka en fred som uppnåtts och

att delta i ett försonings- och återuppbyggnadsskede. Det

suveränitetsstöd som tidigare lämnats som en del av

östsamarbetet bör bli en del av detta program.

Programmet för gemensam säkerhet bör koordineras inom

regeringen i ett nära samarbete mellan Utrikes- och

Försvarsdepartementen. En särskild samordnare under

utrikesministern, möjligen på statssekreterarnivå, bör utses.

Utskottet ser detta program som ett första steg att hitta nya

former för att stärka Sveriges säkerhet och att arbeta för såväl

en europeisk som global freds- och samarbetsordning.

Därmed tillstyrker utskottet motion U304 (s) yrkandena 1 och 2

och 4--6 och avslår regeringens förslag till belopp under

anslagen B 9 och B 10. Utskottet tillstyrker propositionens

belopp under anslagen B 1--B 5 samt B 8.

dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande fredsbevarande verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U304 yrkandena 1

och 2 och 4--6 och med avslag på regeringens förslag om medel

till anslaget fredsbevarande verksamhet till ett nytt

reservationsanslag benämnt Säkerhetsskapande insatser för

budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar 149 894 000

kr,

10. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa (ESK)

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U304 yrkandena 1

och 2 och 4--6 avslår regeringens förslag om medel till anslaget

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),

2. Föreskrifter för F 2-anslaget m.m. (mom. 20, 25, 26 och 31)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Sverige spelar en" och på s. 25 slutar med

"yrkandena 1, 3 och 4 besvarade."

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Vad beträffar beloppet" och slutar med "(nyd)

yrkande 16." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att erfarenheterna av de senaste årens

utveckling understrukit betydelsen av ett folkligt förankrat

engagemang för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter. Den

organiserade folkliga opinionens roll för dessa frågor kan

knappast överskattas. Bakom folkrörelsernas allt mer

mångfasetterade arbete ligger växande insikter om komplexiteten

i nationella och internationella realtioner såväl i ett

nord/syd- som i ett öst/väst-perspektiv.

Det stöd som under 1980-talet byggts upp i F 2-anslaget för

folkrörelser och andra ideella organisationer har till syfte att

ge dessa strävanden en bred förankring. Sverige går i bräschen

för att stärka folkrörelsernas medverkan i Förenta nationernas

arbete. I ESK:s Parisstadga från år 1990 och i slutdokumentet

från ESK:s regeringschefsmöte i Helsingfors år 1992 nämns

frivilligorganisationernas medverkan som ett nytt inslag i ESK:s

arbete.

Ökade internationella kontakter har blivit både möjliga och

nödvändiga. De resurser som ställs till folkrörelsernas

förfogande för detta arbete bidrar på ett avgörande sätt till

att både bredda och fördjupa engagemanget. Utskottet fäster stor

vikt vid att det folkligt baserade fredsarbetet ges tillräckliga

resurser. De förändringar som ägt rum i omvärlden gör det inte

mindre viktigt att anslagets fokus även fortsättningsvis är

freds- och nedrustningssträvanden. Utskottet anser det viktigt

att stödja verksamheter som syftar till att finna fredliga

lösningar på konflikter.

Mot denna bakgrund anser utskottet att 20 miljoner kronor

skall anvisas anslaget F 2. Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling genom att minska

anslaget A 1 Utrikesförvaltningen med 10 miljoner kronor.

Utskottet delar inte regeringens uppfattning att F 2-anslaget

fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall överföras till

Civildepartementet.

Utskottet tillstyrker därmed motionerna U403 (s) yrkandena 3

och 4, U618 (s) yrkande 9, U303 (v) yrkande 4 och U308 (c, fp)

yrkande 2. Motionerna U303 (v) yrkande 1, U306 (kds) yrkandena 1

och 2 och U313 (nyd) yrkande 16 avstyrks. Motionerna U303 (v)

yrkandena 2 och 3 samt U308 (c, fp) yrkandena 1, 3 och 4 är

besvarade med vad utskottet anfört.

dels att momenten 20, 25, 26 och 31 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U306 yrkandena 1

och 2 bifaller motion 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del och

förklarar motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2 och 3, samt

1993/94:U308 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

25. beträffande överföring av F 2-anslaget till

Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96

att riksdagen bifaller motion 1993/94:U303 yrkande 4,

26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och på

motionerna 1993/94:U303 yrkande 1 och 1993/94:U313 yrkande 16

bifaller motionerna 1993/94:U403 yrkandena 3 berörd del och 4

berörd del, 1993/94:U308 yrkande 2 och 1993/94:U618 yrkande 9,

31. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U403 yrkande 4

berörd del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motion 1993/94:U313 yrkande 2 till Utrikesförvaltningen

för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 1 554 784 000 kr,

3. Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling m.m. (mom. 26--30)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Vad beträffar beloppet" och slutar med "under

anslaget F 1" bort ha följande lydelse:

Vad beträffar föreslaget belopp under anslaget F 2 tillstyrker

således utskottet yrkande 16 i motion U313 (nyd) om en halvering

av anslaget till 5 000 000 kr och avstyrker regeringens förslag

samt motionerna U403 (s) yrkandena 3 berörd del och 4, U 618 (s)

yrkande 9, U303 (v) yrkande 1 och U308 yrkande 2.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende anslaget

F 1, vilket överenstämmer med yrkande 15 i motion U313 (nyd).

Anslagen F 3--F 5 bör bl.a. mot bakgrund av det ansträngda

budgetläget bantas i enlighet med förslagen i motion U313 (nyd)

yrkandena 17--19. Utskottet anser att F 6-anslaget i enlighet

med motion U313 (nyd) yrkande 20 bör samordnas med F 3-anslaget

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

Inga medel bör därför anvisas under detta anslag.

dels att momenten 26--30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 16

och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna

1993/94:U303 yrkande 1, 1993/94:U308 yrkande 2 och 1993/94:U403

yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del samt 1993/94:U618

yrkande 9 till Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr,

27. beträffande bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall

till motion 1993/94:U313 yrkande 17 till Bidrag till

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för

budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 17 500 000 kr,

28. beträffande forskning till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall

till motion 1993/94:U313 yrkande 18 till Forskning till stöd

för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret

1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 7 000 000

kr,

29. beträffande Utrikespolitiska Institutet

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall

till motion 1993/94:U313 yrkande 19 till Utrikespolitiska

Institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett anslag på 8 000 000 kr,

30. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes-

och säkerhetspolitisk betydelse

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 20

avslår regeringens förslag beträffande anslag till

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse samt som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 31, 34 och 35)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet bedömer att" och slutar med "yrkandena 2

och 9." bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att regeringen trots ett sparbeting på 21

500 000 kr under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen yrkar en

höjning av anslaget med 39 551 000 kr. Ytterligare besparingar

måste emellertid åläggas förvaltningen. Utskottet anser att

utrikesförvaltningen skall åläggas ett sparbeting på 5 % och

att anslaget bör sänkas med 76 000 000 kr och anvisas 1 488 784

000 kr. I jakten på kostnader bör regeringen främst se över

kostnaderna för lokaler och bostäder utomlands. Kostnaderna för

resor bör också skäras ned. I stället för fysiska resor kan

modern telekommunikation utnyttjas i väsentligt större

utsträckning. En delegering av kostnadsansvaret till

utlandsmyndigheterna skulle också komma att medföra lägre

kostnader såvida en restriktiv medelstilldelning tillämpas.

Utskottet anser att förutsättningarna bör utredas för att

skapa en ny organisation för utlandsrelaterade verksamheter. En

ny organisatorisk enhet -- Sweden Center -- bildas och

underställs Sveriges exportråd. Verksamheter som skall ingå i

ett Sweden Center är ambassader och konsulat, EKN, Sveriges

exportråd samt biståndsorganisationer som SIDA, BITS, SwedeCorp

och Swedfund International. Dess uppgift bör vara att, med

Exportrådet som bas, ansvara för Sveriges ansikte utåt. Vilken

mängd aktiviteter som skall ingå i ett visst utomlands beläget

Sweden Center beror på det individuella landets status som

industri- eller biståndsmottagarland.

Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 2 och 9 i motion U313

(nyd).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Det är mot" och slutar med "U313 (nyd) yrkande 6."

bort ha följande lydelse:

Icke desto mindre anser utskottet att kostnaderna för den

parlamentariska representationen i FN bör minska och att Sverige

i framtiden bör följa den modell som anges i motionen och som

innebär att endast två grupper med tio riksdagsledamöter per

grupp för en tid av två veckor deltar i FN-arbetet.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 6 i motion U313 (nyd).

dels att momenten 31, 34 och 35 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

31. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 2

och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:U403

yrkande 4 berörd del till Utrikesförvaltningen för

budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 1 488 784 000 kr,

34. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. beträffande besparingar i fråga om den svenska

delegationen till FN:s generalförsamling

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Utrikeshandel och exportfrämjande

I kampanjen inför folkomröstningen om EU-medlemskap kommer

fördelningen av resurser mellan ja- och nej-sidan aldrig att bli

likvärdiga. Ja-sidan som stöds av ett tämligen samlat

ekonomisk-politiskt etablissemang kommer att ha betydligt mer

resurser till sitt förfogande än vad nej-sidan kan åstadkomma.

För att nej-sidan inte skall missgynnas är det därför av största

vikt att de statliga bidragen till kampanjen ligger på en hög

nivå. Låga anslag skulle gynna ja-sidan på ett otillbörligt

sätt. Av den anledningen bör bidragen till informationsinsatser

inför folkomröstningen med dagens penningvärde mätt inte

understiga de totala anslag som fördelades inför

folkomröstningen om kärnkraft.

Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer som arbetar med

och forskar kring fred, säkerhet, demokrati och mänskliga

rättigheter är väsentligt av många olika anledningar. Precis som

utskottet anför främjar ett aktivt engagemang från dessa

rörelser möjligheterna för Sverige att föra en aktiv och väl

förankrad utrikespolitik.

Frivilligorganisationerna spelar också en mycket betydelsefull

roll i konkret internationellt fredsarbete. Genom historien har

de kommit till undsättning och stöd i kris- och

krigssituationer. De har deltagit i minröjning, organisering och

övervakning av val, repatriering av flyktingar, skydd av dem som

hotas av tortyr och mord, utbildning för att främja politisk

delaktighet etc. Ett bra exempel är samarbetsprojektet

Fredsövervakning i Sydafrika i vilket deltar sexton svenska

folkrörelser, organisationer, kyrkor och samfund. Grunden för

denna ovärderliga verksamhet är grundläggande kunskap som

erhålls via intensiva studier av, och omfattande information om,

freds-, säkerhets- och demokratifrågor.

Vikten av frivilligorganisationernas engagemang och deltagande

i fredsarbete framhävs av FN och numera också ESK. ESK önskar

t.ex. involvera frivilligorganisationerna mera direkt i försöken

att finna och hantera orsaker till konflikter.

Mot bakgrund av detta bör anslagsnivån för F 2-anslaget

behållas på samma nivå som budgetåret 1993/94, dvs. 20 miljoner

kronor. Då 3 miljoner kronor kan tas ur medel från

fredslotterier innebär det att anslaget för 1994/95 bör uppgå

till 17 miljoner kronor.

För många av de organisationer som får bidrag över

F 2-anslaget är det frivilliga och obetalda arbetet deras enda

kapital. Kravet på 20 procents egenfinansiering av projekt är

därför ett alltför hårt krav som missgynnar framför allt de

minst kapitalstarka organisationerna. Kravet på egenfinansiering

bör därför slopas.

Bidrag över F 2-anslaget till internationell

kontaktverksamhet är begränsat till organisationer som knyter

kontakter med de baltiska staterna, Ryssland och Polen. Det är

en helt onödig begränsning som hindrar svenska organisationer

att erhålla medel för kontakter och byggande av nätverk med

t.ex. MR-organisationer i f.d. Jugoslavien, Afrikas Horn och

Centralamerika -- områden från vilka en stor del av flyktingarna

i Sverige kommer.

Regeringens förslag att fr.o.m. budgetåret 1995/96 överföra

F 2-anslaget till Civildepartementet är ett obefogat förslag.

Att frånta Utrikesdepartementet det avgörande inflytandet för

medelstilldelningen för folkrörelsebaserade studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande verksamhet rimmar illa med

regeringens uttalade vilja att via denna verksamhet bättre

förankra den svenska utrikespolitiken.

Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under

momenten 15, 20, 25 och 26 borde ha hemställt:

15. beträffande Sekretariatet för Europainformation

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K206 yrkande

3 och 1993/94:305 yrkandena 1 och 2 beslutar att de av staten

anslagna medlen för informationsinsatser inför folkomröstningen

om medlemskap i EU med dagens penningvärde mätt inte understiger

de totala anslag som utbetalades inför folkomröstningen om

kärnkraft.

20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U306 yrkandena 1

och 2 och med bifall till motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2

och 3, 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del och 1993/94:U308

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

25. beträffande överföring av F 2-anslaget till

Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U303 yrkande 4

som sin mening ger regeringen tillkänna vad ovan anförts,

26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U303 yrkande

1, 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del, 1993/94:U308 yrkande 2 och

1993/94:U618 yrkande 9 och med avslag på regeringens förslag och

motionerna 1993/94:U403 yrkande 4 berörd del och 1993/94:U313

yrkande 16 till Information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar 7

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således

17 miljoner kronor.