Bet. 1993/94:UU16

Utrikesutskottets betänkande

1993/94:UU16

Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

UU16

Sammanfattning av betänkandet

I detta betänkande behandlas den del av regeringens

budgetproposition som avser samarbete med Central- och Östeuropa

(prop. 1993/94:100, bilaga 4, littera G) samt de motioner som

väckts med anledning därav.

Regeringen föreslår att 996 500 000 kr anslås till insatser

inom ramen för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa.

I enlighet med beslut som riksdagen tidigare fattat koncentreras

de bilaterala satsningarna till länderna i Sveriges närområde,

främst Baltikum, medan samarbetet med övriga länder framför allt

löper via multilaterala kanaler. Samarbetet syftar till att

främja ifrågavarande länders demokratiska utveckling,

marknadsekonomiska system och till att förbättra miljön.

Huvuddelen av de anvisade medlen går till olika typer av stöd

och projekt som administreras av Beredningen för internationellt

tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), SwedeCorp, SIDA och

Svenska institutet. Medel finns också avsatta för bl.a.

multilaterala insater, s.k. suveränitetsstöd, insatser på

kärnsäkerhetsområdet och inom ramen för det s.k. baltiska

investeringsprogrammet.

Utskottet godkänner enligt betänkandet regeringens förslag

till medelsramar, såväl för anslagen G 1--G 3 som för de olika

anslagsposterna. Utskottet godkänner de riktlinjer som

regeringen föreslår för användningen av anslagen samt tar

ställning till de olika motionsyrkandena avseende principer och

riktlinjer beträffande samarbetet med Central- och Östeuropa.

Till betänkandet har fogats 6 reservationer av

socialdemokraterna om bl.a. en ny strategi för samarbetet med

Central- och Östeuropa, BITS roll i östsamarbetet och

omallokering av valutastödet, 5 reservationer av Ny demokrati om

bl.a. östsamarbetets övergripande mål och inriktning och om en

utökad exportkreditgarantiram, samt meningsyttring från

Vänsterpartiets suppleant.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

1993/94:100 bilaga 4 G 1 vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för ett

fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra

utfästelser under budgetåret 1994/95 intill ett belopp om högst

1 000 000 000 kr avseende budgetåret 1995/96,

2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag

på 756 499 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 G 2 vari yrkas att riksdagen till

Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga

garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

1993/94:100 bilaga 4 G 3 vari yrkas

1. att riksdagen medger att staten under budgetåret 1994/95

ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för

finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett

belopp om högst 650 000 000 kr,

2. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 240 000 000

kr.

Motionerna

1993/94:U216 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mål och inriktning för biståndspolitiken

såväl i u-länder som i central- och östeuropeiska

samarbetsländer (delvis),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av investeringar i

reningsanläggningar -- särskilt i orter vid floden Wisla -- och

att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C

5-anslaget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av investeringar i vägprojekt i

Polen och att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget

och/eller C 5-anslaget,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bundet bistånd i form av trähusproduktion

för Baltikum och att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget

och/eller C 5-anslaget,

34. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1994/95 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 000 000

000 kr dvs. en höjning med 1 000 000 000 kr avseende budgetåret

1994/95 (tredje huvudtiteln G 1),

35. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1994/95 anvisar 553 500 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 1 309 999 000 kr (tredje

huvudtiteln G 1),

36. att riksdagen medger att staten ikläder sig

betalningsansvar i form av statsgarantier för

exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa

till ett belopp om högst 4 000 000 000 kr (tredje huvudtiteln G

2),

37. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för

budgetåret 1994/95 anvisar 450 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 690 000 000 kr (tredje huvudtiteln G

3).

1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att u-krediter skall få utnyttjas i

samarbetet med samtliga OSS-stater, Polen och de baltiska

staterna (E-anslaget),

1993/94:U706 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljösamarbetet i Barentsregionen,

1993/94:U801 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

medel ur anslaget G bilaga 4, Samarbete med länderna i Central-

och Östeuropa, skall kunna tas i anspråk för pilotbyggprojektet

i Cheboksary.

1993/94:U802 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett internationellt utbildningscentrum i

Gävleborgs län.

1993/94:U803 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt stöd för etablerandet av ett

FN-institut för miljöutbildning i Malmö.

1993/94:U804 av Thage G Peterson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett särskilt anslag på 50 miljoner

kronor bör utgå ur anslaget för samarbete med Central- och

Östeuropa för den kommande treårsperioden till riksdagens

förfogande för stöd till parlamenten i Öst- och Centraleuropa

och i Baltikum,

2. att riksdagen beslutar tillsätta en särskild delegation för

att utveckla samarbetet med de nationella parlamenten.

1993/94:U805 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktade biståndsinsatser för en

fortsättning av biståndsleveranser av svenska småhus till

Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en vidgning av biståndsmål och regler för

exportkreditgivning så att en ökad marknad skapas för svenska

insatser för att tillgodose behovet av kunskaper och maskiner i

jordbruket.

1993/94:U806 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ökning av Östeuropabiståndet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tagande av miljöhänsyn vid alla

samarbetsinsatser i Östeuropa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordning, samlad redovisning och

utvärdering av samarbetsinsatserna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om suveränitetsstöd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om energibesparande åtgärder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenskt initiativ i internationella forum

för att förmå våra grannländer att stänga kärnkraftverk,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkbildningsinsatser.

1993/94:U807 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om grundandet av stiftelsen Baltic Business and

Education Centre i Kristianstad.

1993/94:U808 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär noggrann redovisning av

de biståndsmedel som avsatts för samarbete med Central- och

Östeuropa,

2. att riksdagen av regeringen begär att en ny politik för

östsamarbete formuleras, som kan läggas fast i bred

samstämmighet i riksdagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stärka den gemensamma säkerheten, om

att stärka demokratins kultur samt om att stödja en

samhällsomvandling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt

hållbar,

4. att riksdagen begär av regeringen att en strategi utformas

för ett pånyttfött Norra Europa som dynamisk region i ett

alleuropeiskt samarbete,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av ett samarbete med Polen och

med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och

Nordkalotten/Barentsregionen, vid sidan av den prioritering som

bör göras av de baltiska länderna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att BITS bör vara den centrala myndigheten

i hanteringen av östsamarbetet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en samordning av de särskilda miljö- och

energiprogrammen med östsamarbetet, och en överföring av

anslaget A 8 från Miljödepartementets huvudtitel och anslaget E

9 från Näringsdepartementets huvudtitel till

Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget G 1,

9. att riksdagen beslutar omallokera de outnyttjade medel,

300 000 000 kr, som budgetåret 1991/92 avsattes för valutastöd

till de baltiska länderna,

10. att riksdagen beslutar att till suveränitetsstöd anslå

117 000 000 kr som läggs under det av Socialdemokraterna

föreslagna nya anslaget B 9, Säkerhetsskapande åtgärder,

11. att riksdagen beslutar att till extra miljöstöd anslå

13 000 000 kr,

12. att riksdagen beslutar att till ett demokratiprogram anslå

70 000 000 kr, samt att av regeringen begära en närmare

beredning av ett sådant program i enlighet med vad som framförts

i motionen,

13. att riksdagen beslutar att till stöd för de ekonomiska

reformprogrammen anslå 100 000 000 kr, samt att av regeringen

begära en närmare beredning av ett sådant stöd i enlighet med

vad som framförts i motionen,

14. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar en ram om

323 000 000 kr till BITS för främst kunskapsutvecklande

insatser, samt att BITS får rätt att utfästa tre gånger detta

belopp över en treårsperiod,

15. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar en ram om

77 000 000 kr till SIDA för insatser genom folkrörelser och

enskilda organisationer,

16. att riksdagen ur ramen för budgetåret 1994/95 anvisar

60 000 000 kr till Svenska institutet för stipendier,

kulturutbyte m.m.,

17. att riksdagen ej anvisar särskilda medel till en

handelshögskola i Riga,

18. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar sammanlagt

200 000 000 kr för förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier.

1993/94:U809 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till forskningsinstitut i f.d.

Sovjetunionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av stöd till demokratins och

rättsstatens institutioner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till vissa typer av folkrörelser

och fackföreningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevarande av värdefulla naturområden i

öst,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att medel som regeringen har till

förfogande under G 1-anslaget används för stöd till

administrationen av naturreservat och nationalparker i länder i

det forna Sovjetunionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till

Central- och Östeuropa i EBRD.

1993/94:U810 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättandet av en organisation för samordning av östsamarbetet.

1993/94:U811 av Kjell Eldensjö m.fl. (kds,s,c,v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökat stöd till folkrörelser och det

inomparlamentariska arbetet i de baltiska och östeuropeiska

parlamenten.

1993/94:U812 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till internationella kooperativa

nätverk för utveckling i Öst- och Centraleuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att genom Europarådet

stödja utvecklingen av den sociala ekonomin i Öst- och

Centraleuropa.

1993/94:U813 av Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av miljöbistånd till Öst- och

Centraleuropa samt f.d. Sovjetunionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att se över möjligheterna att efterskänka

10 % av Polens utlandsskuld till Sverige i utbyte mot

miljöåtgärder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till alternativ energiproduktion i

öst,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringsmöligheter för

miljöinsatserna i öst.

1993/94:U814 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillgång till riskkapital vid affärer i

Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av biståndsmedel.

1993/94:K612 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, c, kds, nyd)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avsätta biståndsmedel för att stödja

utbytesverksamhet mellan Sverige och Baltikum.

1993/94:Fö334 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige, som en del i en aktiv

säkerhetspolitik för 2000-talet bör utöka det ekonomiska

biståndet till länderna inom OSS och till baltstaterna,

6. att riksdagen bör verka för ett ökat stöd, såväl ekonomiskt

som politiskt, till OSS-länderna i internationella fora.

1993/94:Fö335 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att möjligheter skapas för de baltiska

länderna att om de vill ta emot sådan utrustning som det svenska

försvaret av olika anledningar gör sig av med.

1993/94:So246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen till Samarbetet med Central- och Östeuropa

för budgetåret 1994/95 anslår 10 000 000 kr utöver vad

regeringen har föreslagit enligt vad i motionen anförts om

möjligheterna till ett ökat engagemang för handikapprörelsen i

dessa områden.

1993/94:N304 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att exportkreditgarantierna till Baltikum

och Ryssland höjs till 4 miljarder och att även garantier till

Polen skall kunna inräknas i detta belopp.

Utskottet

1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för

länderfördelning

Propositionen (s. 14--18, 238--253)

Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa bedrivs i

enlighet med det program för budgetåren 1992/93--1994/95 som

regeringen lade fram år 1991 och som riksdagen antog på våren

1992. Det förutsatte insatser om en miljard kronor under vart

och ett av de tre åren. Budgetåret 1994/95 utgör det sista året

i treårsprogrammet. Tillsammans med de medel som dessförinnan

ställts till förfogande innebär det att 3,6 miljarder kronor

avsatts för ändamålet under en femårsperiod.

Regeringen anför att erfarenheterna tyder på att en

treårsperiod är en rimlig planeringstid. Den ger de

verkställande organen möjlighet att arbeta kontinuerligt med

vissa projekt som förutsätter utfästelser för mer än ett år i

taget. Samtidigt innebär en treårsperiod att riksdag och

regering inte binds upp vid alltför långsiktiga åtaganden.

Samhällsomvandlingen i de central- och östeuropeiska länderna

är långtifrån avslutad och de har alltjämt behov av stöd

utifrån. Regeringen anser att de svenska insatserna inte bör

upphöra, sedan det pågående samarbetsprogrammet avslutats. I

propositionen hänvisas till att utrikesutskottet i sitt

betänkande i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen

för innevarande år (bet. 1992/93:UU16) konstaterade, att en

fortsättning av samarbetet med Central- och Östeuropa ter sig

"både nödvändig och önskvärd".

Ett nytt treårsprogram bör enligt regeringen därför inledas

fr.o.m. budgetåret 1995/96. Utformningen av och innehållet i ett

sådant program skall bli föremål för vidare överväganden.

Regeringen har i sitt förslag till medelsdisposition för

budgetåret 1994/95 utgått ifrån ett fortsatt samarbete även

efter den 30 juni 1995. Vad avser det budgetår som omfattas av

propositionen, dvs. 1994/95, är såväl totalbeloppet, 1 miljard

kronor, som huvuddragen av verksamheten förutsedda i det redan

beslutade treårsprogrammet. Vissa initiativ har aktualiserats av

utvecklingen i de berörda länderna.

Målsättningarna för det svenska östsamarbetet uttrycks i fyra

punkter:

att stödja återupprättandet och stärkandet av demokratins och

rättsstatens institutioner,

att stödja återinförandet av en fungerande marknadsekonomi,

att stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i

Östersjön, och

att bistå de baltiska staterna att befästa sin nationella

suveränitet.

De båda förstnämnda målsättningarna grundas på ESK:s, den

europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, Paris-stadga.

Huvuddelen av det bilaterala samarbetet utgörs av

kunskapsöverföring på de områden där samarbetsländerna uttryckt

önskemål om stöd och där svenska erfarenheter bedömts vara av

intresse. Utbildning, rådgivning och expertutbyte är de

instrument som -- med de stora behov som finns och de begränsade

medel som stått till förfogande -- förutsetts få den största

effekten.

Insatserna genomförs via BITS (tekniskt bistånd), SIDA (bidrag

till enskilda organisationer), SwedeCorp (näringslivssamarbete),

det statligt helägda bolaget Swedfund International AB (stöd

till samriskföretag) och Svenska institutet (utbildnings- och

kultursamarbete, expertutbyte). För att motverka splittring på

alltför många mottagare och för att ta till vara det mervärde

som ligger i samverkan med länderna i vår egen region, har det

bilaterala samarbetet inriktats på Sveriges geografiska

närområde, dvs. de baltiska staterna, Polen och nordvästra

Ryssland.

Till övriga länder i Central- och Östeuropa kanaliseras

svenska insatser liksom tidigare främst genom multilaterala

organ eller samarbetsmekanismer som t.ex. den s.k. G 24-gruppen.

I propositionen framhålls att betydelsefulla initiativ också har

tagits i nordisk samverkan. Bland dessa kan nämnas det baltiska

investeringsprogrammet (BIP) och det nordiska

miljöfinansieringsbolaget (NEFCO).

Regeringen erinrar i propositionen om det breda engagemang som

folkrörelser och andra enskilda organisationer, kommuner,

företag och enskilda medborgare gett prov på då det gäller stöd

till utvecklingen i de central- och östeuropeiska staterna. En

stark folkopinion står bakom Sveriges östsamarbete och deltar

aktivt i dess förverkligande.

Utöver de medel till miljö- och miljörelaterade insatser som

utgår under tredje huvudtiteln har hittills ca 450 miljoner

kronor anvisats för stöd till miljöinsatser till de baltiska

länderna, Polen och Ryssland från Miljö- och

naturresursdepartementets samt Näringsdepartementets

anslagsmedel. I årets proposition föreslår regeringen att

ytterligare sammanlagt 279 miljoner kronor anslås under Miljö-

och naturresursdepartmentets respektive Näringsdepartementets

huvudtitlar för miljöinsatser i Östersjöregionen och åtgärder

för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa.

I propositionen hänvisas till att utrikesutskottet i sitt

betänkande 1992/93:UU16 framhållit, att en mera grundläggande

översyn av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa vore

påkallad. Under innevarande budgetår har ett analysarbete

bedrivits inom Utrikesdepartementet rörande östsamarbetets

innehåll och utformning. En utvärdering har genomförts av SIDA:s

bidrag till enskilda organisationers samarbete med Central- och

Östeuropa. En utredning har gjorts rörande inriktningen och

samordningen av samarbetet. Förslag om östsamarbetets framtida

organisationer har avgetts (Ds 1993:79). Vidare har flera

svenska samarbetsorgan utfört egna utvärderingar inom sina

respektive verksamhetsområden. Regeringen avser vid ett senare

tillfälle återkomma till riksdagen med en redovisning av de

åtgärder som kommer att vidtas i syfte att uppnå en bättre

samordning av det svenska östsamarbetet.

I anslutning till avslutandet av det nu löpande

treårsprogrammet och inför regeringens förslag om ett fortsatt

program för samarbete med Central- och Östeuropa finns behov av

en analys av det hittillsvarande samarbetets resultat och

effekter. I propositionen anförs att den utvärderingsprocess som

skall ligga till grund för denna analys redan har inletts.

Då en del av insatserna som finansieras under anslaget är av

flerårig karaktär föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar

regeringen att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för

Central- och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret

1994/95 om högst 1 miljard kronor avseende budgetåret 1995/96.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen (U808) hävdas att

regeringens östpolitik saknar strategi och hanteringsordning.

Enligt motionärerna har regeringen ställt "chockterapins"

ideologi i centrum för hela östpolitiken. Utvecklingen i

Ryssland och östra Europa visar i stället, menar motionärerna,

på behovet av att ställa demokratins kultur och en social

marknadsekonomi i centrum.

I motionen kritiseras regeringen för att inte samlat redovisa

hur medlen för samarbetet med Central- och Östeuropa hittills

har använts. I motionen begärs därför att regeringen noggrant

skall redovisa användningen av det bistånd som hittills avsatts

för detta samarbete (yrkande 1). Motionärerna kräver vidare att

en ny politik för östsamarbetet utarbetas, som kan läggas fast i

bred samstämmighet i riksdagen (yrkande 2). En sådan skulle ge

förutsättningar för ett samarbete syftande till att stärka den

gemensamma säkerheten, demokratins kultur och stödja en

ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Motionärerna föreslår att riksdagen av regeringen skall begära

att en strategi utformas för ett pånyttfött Norra Europa; en

dynamisk region i ett alleuropeiskt samarbete (yrkandena 3--4).

Vad beträffar länderfördelningen anser Socialdemokraterna att

samarbetet med Estland, Lettland och Litauen bör ges högsta

prioritet. Vidare betonas i motionen betydelsen av ett samarbete

med Polen och med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och

Nordkalotten/Barentsregionen (yrkande 5).

Enligt den socialdemokratiska partimotionen karaktäriseras

samarbetet av oordning. Beredningen på flera departement och

avdelningar samt ett stort antal myndigheter sägs försvåra

samarbetet med Sveriges samarbetsländer och organisationer som

Världsbanken. Motionärerna vill också ändra på regeringens

anslagsprioriteringar, bl.a. genom att öka

suveränitetsbiståndet, miljöbiståndet, biståndet via BITS och

SIDA samt inrätta ett särskilt demokratiprogram. I motionens

yrkande 8 föreslås en samordning av de särskilda miljö- och

energiprogrammen med östsamarbetet, dvs. en överföring av

anslaget A 8 från Miljödepartementets huvudtitel och anslaget E

9 från Näringsdepartementets huvudtitel till

Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget G 1.

De resurser som finns inom ramen för östbiståndet, t.ex. i

form av beslutat valutastöd, har inte utnyttjats till fullo,

hävdas det i motionen. I yrkande 9 föreslås att riksdagen

beslutar omallokera de outnyttjade medel, 300 miljoner kronor,

som budgetåret 1991/92 avsattes för valutastöd till de baltiska

länderna. I motionen betonas den betydelse suveränitetsstödet

har för de baltiska staterna och därmed för östsamarbetet som

helhet. Denna stödform föreslås därför utvidgas. I yrkande 10

begärs att 117 miljoner kronor anslås till suveränitetsstöd ur

det outnyttjade valutastödet. Dessa medel föreslås överföras

till ett av Socialdemokraterna i annan motion (1993/94:U304)

föreslaget nytt anslag, B 9 under Utrikesdepartementets

huvudtitel. Därmed skulle 60 miljoner kronor inom den

ursprungliga anslagsposten avseende suveränitetsstöd kunna

frigöras, anförs det i motionen.

Av resterande outnyttjade medel för valutastöd som regeringen

avsatte för budgetåret 1991/92 föreslår Socialdemokraterna att

13 miljoner kronor anslås i extra miljöstöd (yrkande 11), att 70

miljoner kronor anslås till ett demokratiprogram (yrkande 12)

samt att 100 miljoner anslås till stöd för de ekonomiska

reformprogrammen i de baltiska staterna (yrkande 13). Vad avser

de två sistnämnda yrkandena begärs att huvudansvaret för

beredning och handläggning av dessa stödformer bör bäras av

BITS.

Hur motionärerna vill att medlen för östbiståndet skall

fördelas på olika poster framgår av tablå senare i betänkandet.

I Ny demokratis motion, U216, hänvisas till partiets program.

I detta anförs att biståndsbehoven är enorma, även i länder i

Sveriges omedelbara närhet. Partiet vill fördela Sveriges totala

bistånd så att en tredjedel ges i multilateralt stöd, en

tredjedel till katastrofinsatser och folkrörelsebistånd samt en

tredjedel till våra grannländer på andra sidan Östersjön. Alla

biståndsanslag borde enligt motionärerna samlas under en enda

anslagstitel.

I motionen anförs att kunskapsöverföring och

kompetensutveckling i biståndet borde prioriteras mer än vad som

sker i dag. U-krediter föreslås kunna utnyttjas för projekt

också i de baltiska staterna. Detta skulle få positiva effekter

för svenskt näringsliv, anser Ny demokrati. Partiet vill också

att biståndet i ökad utsträckning skall bindas till upphandling

av varor och tjänster i Sverige. I motionen föreslås vidare att

bistånd via folkrörelser och enskilda organisationer bör spela

en utökad roll. I yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och

inriktning för biståndspolitiken såväl i u-länder som i central-

och östeuropeiska samarbetsländer. Yrkandet behandlas i berörd

del i detta betänkande. Samma yrkande behandlas i berörd del

även i betänkandet om internationellt utvecklingssamarbete,

1993/94:UU15.

I Ny demokratis motion U216 föreslås ett par

infrastrukturprojekt som är av den karaktären och omfattningen

att dessa, om de skulle genomföras, skulle förändra hela

östsamarbetets nuvarande karaktär och utformning. Utskottet

finner därför anledning att diskutera dessa förslag nedan, medan

ett senare avsnitt (5. Enskilda sektorer) ägnas ett antal andra

motionsförslag av mindre genomgripande karaktär.

I Ny demokratis motion U216 betonas vikten av att man i

samarbetet med de baltiska staterna utnyttjar svenskt

småföretagarkunnande och svensk kompetens. Ett område där

Sverige har betydande kunskaper och stor erfarenhet är vatten-

och avloppsrening, anförs det i motionen. Samtidigt är det

viktigt att Östersjöstaterna samverkar och samordnar sina

resurser för att rädda Östersjön. I motionen beskrivs närmare

ett möjligt reningsanläggningsprojekt vid floden Wisla i Polen.

BITS föreslås ansvara för beredning och handläggning av ett

dylikt projekt. I motionens yrkande 3 begärs att riksdagen som

sin mening skall ge regeringen detta till känna samt att medel

skall få tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget.

I motion U216 (nyd) anförs vidare att Sverige skulle ha stor

nytta av förbättrade godstransporter till bl.a. Baltikum.

Motionärerna beskriver relativt utförligt vägprojekten TEM

Scandinavia och Via Baltica samt de internationella

samarbetsmekanismer som redan i dag finns för projektens

genomförande. Framför allt Polen är i behov av svenskt stöd för

vägbyggnad, sägs det i motion U216 (nyd). I yrkande 4 begärs att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna

samt att medel skall få tas i anspråk från G 1-anslaget

och/eller C 5-anslaget.

I yrkande 34 i motion U216 (nyd) föreslås att regeringen

bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få göra utfästelser

intill ett belopp om högst 2 miljarder kronor avseende

budgetåret 1994/95. Här bör dock noteras att motionärerna -- i

konsekvens med regeringens hemställan -- torde avse att

utfästelser får göras under budgetåret 1994/95 upp till 2

miljarder kronor avseende budgetåret 1995/96, dvs. 1 miljard

mer än vad regeringen föreslår. I motionens yrkande 35 föreslås

att anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa anvisas 553 500 000 kr mer än vad regeringen

föreslår, eller således 1 309 999 000 kr.

I motion Fö334 (s) hävdas att det är en allvarlig

felprioritering av resurser att, som motionären ser det, satsa

40 miljarder kronor per år på ett militärt försvar av det

svenska territoriet mot ryskt angrepp, men endast 1 miljard

kronor på ekonomiskt stöd till hela östra Europa. En svensk

politik som skulle gynna fred och stabilitet måste enligt

motionären innebära en omprioritering från militärutgifter till

en offensiv och modern säkerhetspolitik. I motionen föreslås

därför att större resurser satsas på att stödja uppbyggandet av

en fungerande demokrati och ekonomi i länderna inom Oberoende

staters samvälde, OSS, och de baltiska staterna. Även

internationellt föreslås Sverige verka för en omprioritering

från militärt försvar till ökat ekonomiskt och politiskt stöd

till östländerna (yrkandena 5--6).

I motion U806 (c) välkomnas de insatser som regeringen nu

genomför i länderna i Central- och Östeuropa. Det är avgörande

för en fortsatt positiv utveckling i dessa länder, anser

motionärerna, att den demokratiska och ekonomiska utvecklingen

sker parallellt. Östeuropabiståndet bör dock på sikt öka

ytterligare, anförs det i motionen (yrkande 1). 0,2 % av BNI bör

vara ett etappmål. På sikt bör 0,5 % av BNI vara ett riktmärke

för bistånd till länderna i Östeuropa. Motionärerna anser att

Östeuropabiståndet även fortsättningsvis bör vara skilt från och

ej inkräkta på biståndet till länder i tredje världen.

I motion U806 (c) framhålls vidare behovet av att miljöhänsyn

tas vid alla insatser i Östeuropa, även de som primärt inte är

av direkt miljöförbättrande karaktär (yrkande 2). De svenska

insatserna får inte leda till att vi medverkar till att bygga

fast de östeuropeiska länderna i lösningar som inte är

miljöanpassade. Miljökonsekvensbeskrivningar bör göras i samband

med alla större samarbetsprojekt, anser motionärerna.

I motionen U806 (c) kritiseras det sätt på vilket

östsamarbetet för närvarande är organiserat. Samordningen bör

förbättras, även i ljuset av behovet att beakta insatsernas

miljöaspekter. En förbättrad samordning är även av betydelse för

att tydliggöra regeringens mål för östsamarbetet liksom för att

bättre vägleda de svenska institutionernas agerande när dessa

skall ta ställning till olika projektansökningar.

Östeuropabiståndets särskilda karaktär -- den geografiska

närheten, de säkerhetspolitiska aspekterna och den kulturella

gemenskapen -- är enligt motionärerna viktig att beakta vid en

omorganisation av samarbetsformerna. Vidare efterlyser motion

U806 (c) en samlad redovisning och utvärdering av erfarenheterna

av östsamarbetet. Dessa synpunkter bör enligt motionen riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 3).

I motion U810 (kds) föreslås inrättandet av en organisation

för samordning av östsamarbetet. Motionären framhåller att en

sådan organisation bör ha goda resurser, inte minst beträffande

möjligheterna att sprida information om verksamheten.

I motion U805 (c) förordas en ökad bindning av biståndet via

bl.a. export av svenska prefabricerade trähus och komponenter

till jordbruksmaskiner. Motionärerna anser att de mål som satts

upp för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa tolkas

för snävt. Det finns enligt motionen flera projekt på bl.a.

jordbruksområdet som skulle kunna innehålla element av

kunskapsöverföring för mottagarlandet samtidigt som de skulle

bidra till att minska den svenska arbetslösheten. Dessa

synpunkter föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna (yrkande 2 (berörd del)). Motionärernas begäran i samma

yrkande att reglerna för exportkreditgarantigivning mot denna

bakgrund skall vidgas behandlas senare i detta betänkande

(avsnitt 4. Finansiellt stöd).

Utskottets överväganden

Utskottet har i tidigare betänkanden (1991/92:UU16,

1992/93:UU16) välkomnat regeringens förslag att för samarbete

med Central- och Östeuropa anvisa medel över verksamhetsområdet

littera G, som är skilt från anslaget för u-landsbistånd.

Samarbetet syftar till att på olika sätt söka bistå länderna i

Central- och Östeuropa i den pågående samhällsomvandlingen. Som

även påpekas i föreliggande budgetproposition ligger det i

Sveriges intresse att utvecklingen i dessa länder leder till

stabila demokratiska förhållanden, ekonomiska framsteg och en

ökad öppenhet mot omvärlden. Utskottet vidhåller den

grunduppfattning, som också kommer till uttryck i flera

motioner, att samarbetet med Central- och Östeuropa inte bör

jämföras med eller utgöra en del av utvecklingsbiståndet i

tredje världen.

Utskottet konstaterar att samarbetet med länderna i Central-

och Östeuropa skiljer sig väsentligt från biståndet till

utvecklingsländerna i tredje världen. I flertalet central- och

östeuropeiska länder beror problemen inte på att de saknar

ekonomisk potential utan på brister hos de förutvarande

politiska och ekonomiska strukturerna. Insatserna i dessa länder

får därför också en speciell karaktär. Demokratiska och

ekonomiska reformer både förutsätter och skapar behov av

rådgivning, utbildning och expertutbyte. Insatser inriktade på

kunskapsöverföring har mot denna bakgrund och i ljuset av de

resurser som står till förfogande bedömts ge den största

effekten.

Utskottet noterar att Sverige, enligt statistik från OECD, var

det tredje största givarlandet 1992, efter Österrike och

Tyskland och beräknat i förhållande till BNP, av officiellt

bistånd till länderna i Central- och Östeuropa, inklusive

OSS-staterna.

Samarbetet med Central- och Östeuropa intar enligt utskottets

uppfattning en central plats i den svenska utrikespolitiken. Det

är ett mångfasetterat och ofta komplicerat arbetsfält. När

Sveriges relationer med länderna i dessa områden av Europa nu

utvecklas enligt nya förutsättningar sker det på många olika

plan och i beaktande av ett stort antal aspekter:

säkerhetspolitiska och ekonomiska, sociala och kulturella,

miljömässiga etc. Utvecklingen i de berörda länderna är långt

ifrån enhetlig. Takten i de politiska och ekonomiska

förändringar som inleddes för fyra år sedan varierar från land

till land och över tiden. Samtidigt måste reformarbetet ses i

ett längre perspektiv. Utvecklingen i Central- och Östeuropa har

varit och förblir svårförutsebar. Utskottet har tidigare

framhållit att det är angeläget att östsamarbetet därför

kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och

behov. Östsamarbetet måste präglas av såväl kontinuitet som

flexibilitet. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Det svenska östsamarbetets kontinuitet återspeglas i

huvudmålsättningarna -- att stödja och befästa demokratins och

rättsstatens institutioner, stödja införandet av en fungerande

marknadsekonomi, stödja åtgärder för att förbättra miljön,

särskilt i Östersjön. samt bistå de baltiska staterna att

befästa sin nationella suveränitet. Till skillnad från vad som

hävdas i motion U808 (s) har dessa målsättningar för samarbetet

vid flera tillfällen diskuterats och bekräftats av riksdagen.

Utskottet finner det naturligt att målformuleringarna

systematiseras och preciseras allteftersom östsamarbetet vidgas,

särskilt genom inrättandet 1992 av ett förstärkt treårsprogram

för samarbetet under budgetåren 1992/93--1994/95. I

propositionen talas även om "systemskiftesmålet". Enligt

utskottets uppfattning är detta ingen specifik målsättning av

den karaktär som hävdas i motion U808 (s), utan sammanfattar

önskan att stödja de politiska och ekonomiska reformer som pågår

i de tidigare kommunistiska länderna.

Den betydande samstämmighet som enligt utskottets uppfattning

också i övrigt råder om östsamarbetets utformning och inriktning

återspeglas i många av de förslag till geografiska

prioriteringar som framläggs i motionerna. De länder och

regioner som nämns i bl.a. motion U808 (s) -- Estland, Lettland,

Litauen, Polen, och Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet,

och Nordkalotten/Barentsregionen -- bildar tillsammans det

geografiska närområde som också prioriteras i det nuvarande

östsamarbetet. Som också framhålls i budgetpropositionen har

Sverige alla skäl att "bidra till stabilitet och gott grannskap

i Östersjöområdet".

Ekonomisk utveckling spelar en utomordentligt väsentlig roll

för ett samhälles stabilitet. Det är med hjälp av stabila

valutor, inflationsbekämpning och kontroll över prisutvecklingen

som basen skapas för ekonomisk tillväxt. Det ekonomiska

reformarbetet gör det också möjligt att utvidga det kommersiella

utbytet. En friare handel är ett av de viktigaste instrumenten i

strävan att knyta Central- och Östeuropas ekonomier närmare

Västeuropa.

Den kraftfulla satsningen på de baltiska länderna illustreras

av att de samlade insatserna i Estland, Lettland och Litauen nu

uppgår till över 1 miljard kronor, lån och garantier oräknade,

dvs. mer än 60 % av de bilaterala samarbetsmedel för vilka

utfallet per land kan identifieras. Den analys av

samhällsomvandlingen i de baltiska länderna som efterlyses i

motion U808 (s) görs kontinuerligt. Detta sker i den takt som

fordras i det praktiska samarbetet och på grundval av en

fortlöpande informationsinsamling samt i dialog med

samarbetsländerna. Enligt vad utskottet erfarit spelar särskilt

BITS, liksom självfallet de svenska utlandsmyndigheterna och de

internationella finansinstitutionerna, en betydelsefull roll i

detta analysarbete.

Polen intar, i enlighet med vad som sägs i

budgetpropositionen, samma ställning i östsamarbetet som övriga

stater i närområdet. I propositionen redovisas kortfattat

resultatet av de gemensamma konsultationer som under 1993 hölls

med Polen om det framtida samarbetet. Dessa bekräftade att

inriktningen på det dittillsvarande samarbetet i stort varit

riktig. Riktlinjer för hur det framtida samarbetet skall

utformas avseende sektorer och organisation har gemensamt

utarbetats av Sverige och Polen. Ett nytt samrådsforum har

inrättats i syfte att med jämna mellanrum stämma av insatsernas

effekt och fördelning.

Kunskapsöverföring är enligt vad utskottet erfarit alltjämt av

stor betydelse i det svensk-polska samarbetet. Liksom tidigare

skall det således fokuseras på miljöinsatser, genom BITS och de

myndigheter som erhållit medel anvisade i de s. k.

klimatpropositionerna (prop. 1992/93:99 om vissa åtgärder inom

klimatområdet och i Östersjöregionen samt prop. 1992/93:179 om

åtgärder mot klimatpåverkan m.m.). Andra prioriterade områden är

offentlig förvaltning, företagande och företagsledning,

bankadministration samt stöd till enskilda organisationer.

Polen utgör, enligt utskottets uppfattning, även ett gott

exempel på hur samarbetets innehåll anpassas till ändrade

förutsättningar. Då Sverige inledde sitt östsamarbete var Polen

det land som hunnit längst i fråga om ekonomiska och politiska

reformer. Den gynnsamma utvecklingen har fortsatt, och landet

kan nu i allt fler sammanhang inlemmas i ett normalt

internationellt samarbete.

Vad beträffar Ryssland pågår enligt vad utskottet erfarit en

aktiv och bred kartläggning av samarbetsmöjligheterna i det

ryska närområdet. Som en följd härav har volymen av insatser som

beslutats av biståndsmyndigheterna ökat, i vissa fall markant,

under 1993. Av naturliga skäl har S:t Petersburg stått i centrum

för uppmärksamheten. Det gäller demokratiinsatser, projekt inom

näringslivsområdet, forskning och omskolning. Som framhållits i

tidigare betänkande (1992/93:UU14) ser utskottet även positivt

på förslaget om ett Sverigehus i S:t Petersburg. Samarbetet med

den euroarktiska Barentsregionen har fördjupats och en rad

intressanta initiativ kan förväntas bli aktuella inom den

närmaste framtiden, inte minst från Barentsrådet. För närvarande

bereds biståndsinsatser även i andra delar av det ryska

närområdet, t.ex. Novgorod, Kaliningrad och Pskov.

I motion U808 (s) hävdas att Sverige gör för litet i de

central- och östeuropeiska länder som ligger utanför det

geografiska närområdet. Som också framgått av utskottets

tidigare betänkanden i ämnet kanaliseras stödet till dessa

länder i huvudsak via multilaterala institutioner. Sverige har

inom ramen för den s.k. G 24-gruppen lämnat betalningsbalansstöd

till flertalet länder i Central- och Östeuropa. Sverige har

också, enligt vad utskottet inhämtat, förklarat sig berett att

inom ramen för ett internationellt samarbete lämna extra

finansiellt stöd till genomförande av de ekonomiska

reformprogrammen i bl.a. Vitryssland och Kazachstan. De svenska

konsultfonderna vid de internationella finansieringsinstituten

är öppna för användning inom hela det central- och östeuropeiska

området. Bilaterala insatser i länderna utanför närområdet är

ingalunda uteslutna och förekommer redan. Utskottet får bl.a.

erinra om Svenska institutets insatser på utbildnings- och

kulturområdena. Även folkrörelser och enskilda organisationer

har samarbetsprojekt i många av de aktuella länderna.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U808 (s)

yrkande 5 samt motion Fö334 (s) yrkandena 5 och 6 som besvarade.

I en motion, U805 (c), föreslås en ökad bindning av biståndet,

t.ex. via projekt som tillvaratar svenskt kunnande eller

industriell överkapacitet i Sverige. Även andra motioner, som

behandlas senare i betänkandet, är inne på samma tankegång.

Utskottet får därvid anföra följande:

Riksdag och regering har gemensamt fastslagit att

kunskapsöverföring skall prioriteras som biståndsform i det

bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa. De

huvudsakliga kanalerna härför är BITS, SwedeCorp, Svenska

institutet och SIDA. Dessa myndigheter utnyttjar den svenska

kunskapsbasen och samarbetar även med arbetsmarknadens parter

och myndigheter. I så måtto är de medel som ställs till

förfogande för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa

redan bundna. Även en stor del av det multilaterala biståndet

som ej är rent betalningsbalansstöd eller valutastöd eller

liknande, är bundet till upphandling i Sverige. Detta gäller

t.ex. konsultfonderna vid Världsbanken och den europeiska

utvecklingsbanken, EBRD.

Utskottet anser det positivt om svenska biståndsinsatser kan

bidra till att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är dock

inte biståndets syfte. Olika arbetsmarknadspolitiska insatser

kan emellertid enligt utskottets uppfattning ofta med fördel

komplettera biståndssamarbetet. Försöksverksamhet i denna

riktning har inletts och SwedeCorp har nyligen fattat beslut om

ett omfattande samarbetsprojekt med vissa länsarbetsnämnder.

Utskottet vill framhålla som angeläget att östsamarbetets

utformning kontinuerligt kan anpassas till ändrade

förutsättningar och behov. De typer av insatser och initiativ

som nämnts ovan illustrerar detta.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 2

(i berörd del).

Det budgetförslag som förordas i den socialdemokratiska

partimotionen (U808) bygger på förutsättningen att de 300

miljoner kronor som avsatts för valutastöd till de baltiska

länderna kan disponeras för andra ändamål. Utskottet finner

därför anledning att något närmare kommentera bakgrunden till

beslutet om valutastödet och till det förhållande att det ännu

inte har utbetalats.

Då förslaget till valutastöd till Estland, Lettland och

Litauen framlades år 1991 saknades möjlighet att göra en bestämd

bedömning av när dessa länder skulle införa egna valutor.

Utskottet får erinra om att initiativet återspeglade en ambition

om att Sverige skulle kunna spela en aktiv roll och ha god

beredskap att delta i eventuella internationella stödaktioner

för de baltiska valutorna under det kommande budgetåret. En

sådan gemensam insats hade tidigare gjorts för Polen i form av

en valutastabiliseringsfond.

När väl valutareformerna genomfördes i Baltikum 1992--1993 kom

de inte att föregås av ordnade internationella överläggningar om

specifika stödinsatser. De baltiska staterna hanterade också

reformarbetet på olika sätt. Internationella valutafonden och G

24-gruppen beviljade ett generellt betalningsbalansstöd.

Intresset för speciellt stöd till de nya valutorna kom

emellertid att minska, delvis på grund av att särskilt Estlands

och Lettlands reformer visade sig relativt framgånsrika även

utan sådana insatser. Sverige fortsatte dock att sondera

möjligheterna till en internationell insatsberedskap, eftersom

de inledande framstegen mycket väl kunde följas av bakslag vid

en förtroendekris för någon av valutorna. Att Sverige ensamt

skulle betala ut de för ändamålet avsatta medlen var inte ett

realistiskt alternativ, då en valutastödsinsats, för att bli

effektiv, förutsätter att relativt stora belopp kan ställas till

förfogande.

Som framgår av budgetpropositionen undersöker regeringen nu

möjligheterna att omvandla det tänkta valutastödet till ett stöd

för den finansiella sektorn i Baltikum. Sådant stöd har tidigare

getts till Polen i samband med att det ursprungliga valutastödet

avvecklades. Aktiva överläggningar pågår, enligt vad utskottet

inhämtat, mellan Sverige och Världsbanken om en gemensam insats,

som skulle kunna få formen av lån, rekapitaliseringsstöd och

tekniskt bistånd till de baltiska finansinstitutionernas

omstrukturering. Ett projektförslag väntas kunna presenteras

under våren 1994. Ett initiativ av detta slag torde, enligt

utskottets bedömning, kunna innebära att Sverige, helt i

enlighet med de ursprungliga planerna, gör en viktig insats för

att underlätta finansiell och valutamässig stabilitet i de

baltiska länderna.

Om de avsatta medlen för valutastödet kan utnyttjas för sitt

ursprungliga syfte, blir de möjliga skillnaderna mellan

regeringens förslag till östsamarbetsbudget och det av

Socialdemokraterna i motion U808 presenterade förslaget, som kan

inrymmas inom en oförändrad totalram, marginella. Överföringarna

av suveränitetsstödet från anslaget G 1. till B 9., liksom

integreringen av de s.k. klimatpropositionsmedlen i

östsamarbetsbudgeten, är enligt utskottets uppfattning främst

att beteckna som varande av teknisk natur. Utskottet finner dock

anledning att göra följande kommentarer i anledning av dessa

förslag:

Suveränitetsstödet till Baltikum utgör enligt utskottets

uppfattning en viktig beståndsdel i det totala samarbetet med

länderna i Central- och Östeuropa. Stödets närmare utformning

diskuteras även senare i betänkandet (avsnitt 2. Samarbetsformer

och samarbetskanaler). Utskottet anser att stödet, inte minst

effektivitetsmässigt, sannolikt skulle förlora på att brytas ut

ur G-anslaget. Stödformen är dessutom till sin karaktär av

övergående natur. De baltiska staterna är suveräna. Stödet

syftar till att stärka och befästa denna suveränitet genom att

bidra till effektivare kontroll av de egna gränserna och

territoriet. Avvecklingen, på sikt, av denna stödform kommer

därför också att fungera som en viktig svensk säkerhetspolitisk

markering.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion U808 (s)

yrkandena 9--13.

Vad gäller de s.k. klimatpropositionsmedlen, som återfinns

under tolfte och fjortonde huvudtitlarna, delar utskottet

regeringens uppfattning att de alltjämt bör hållas åtskilda från

det övriga östsamarbetet. Detta miljöbistånd bör inte konkurrera

med annat bistånd till länderna i Central- och Östeuropa. Trots

den ökande medvetenheten i dessa länder om miljöfrågornas stora

betydelse, visar erfarenheten att många av de instanser, med

vilka dialogen om samarbetsinsatsernas prioritering förs, inte

alltid ger miljöprojekt den uppmärksamhet som vore önskvärd ur

svensk synvinkel. Med tanke på den särskilda vikt Sverige fäster

vid förbättringar av miljön i närområdet, är det enligt

utskottets uppfattning angeläget att det finns anslag vars

användning i högre grad kan styras av detta svenska intresse.

Utskottet utgår från att samordning sker med de insatser på

miljöområdet som äger rum inom det ordinarie östsamarbetets ram.

Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 8.

En tanke som genomsyrar det svenska östsamarbetet är att

insatserna skall kunna bidra till den långsiktiga utvecklingen i

de central- och östeuropeiska länderna. Utskottet har mot denna

bakgrund tidigare (bet. 1992/93:UU16), som också påpekas i

propositionen, framhållit att en fortsättning av samarbetet ter

sig både nödvändig och önskvärd. Utskottet välkomnar därför

regeringens avsikt att inför budgetåret 1995/96 återkomma till

riksdagen med förslag om ett nytt program för fortsatt samarbete

med länderna i Central- och Östeuropa.

Underlaget för ett beslut om fortsatt samarbete med Central-

och Östeuropa bör enligt utskottets uppfattning inkludera en

kartläggning av det hittillsvarande samarbetet. I flera

motioner, bl.a. U808 (s), U806 (c) och U810 (kds), framhålls

betydelsen av samordning och utvärdering av östsamarbetet för

att biståndet skall bli överblickbart och effektivt. Utskottet

noterar att Kommittén för utvärdering och analys inom

biståndsområdet (UD 1992:06) i slutet av januari i år fått

tilläggsdirektiv för ett uppdrag innefattande en utvärdering av

hela det bilaterala östsamarbetet. I uppdraget ingår en

kartläggning av de insatser som gjorts, samt en utvärdering av

deras ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Omfattningen av

upphandling i Sverige och andra former av återflöde kommer också

att belysas. Arbetet kommer att redovisas i form av delrapporter

samt en slutrapport som skall avlämnas senast den 1 december

1994. Även de förslag som den av regeringen tillsatta

Biståndsförvaltningsutredningen (UD 1993:04) kommer att

framlägga, kan få betydelse för det förslag till fortsatt

samarbete med Central- och Östeuropa som avses framläggas våren

1995. Det är utskottets uppfattning att eventuella större

förändringar i östsamarbetets organisation lämpligen torde

aktualiseras i anslutning till att beslut fattas om en

fortsättning av det pågående samarbetet.

Vad gäller budgetredovisningen i övrigt -- en fråga som

särskilt tas upp i motionerna U806 (c) och U808 (s) -- får

utskottet erinra om att huvuddelen av östsamarbetsanslaget

kanaliseras till de myndigheter som handhar de verkställande

uppgifterna. Dessa initierar själva eller insamlar

projektförslag och bedömer dessa i enlighet med sina allmänna

instruktioner och regleringsbrevets anvisningar.

Medelsanvändningen redovisas, enligt vad utskottet inhämtat,

kvartalsvis till Utrikesdepartementet som gör sammanställningar

av utfallet såväl myndighetsvis som avseende det totala

anslaget. Även om särskilda land- eller sektorsramar saknas för

östsamarbetet, görs regelbundna redovisningar av den faktiska

fördelningen per samarbetsland och för vissa nyckelsektorer.

Uppgifterna vidarebefordras bl.a. till OECD och G 24:s

databaser, vilka i sin tur sammanställer material från alla

givarländer.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U806 (c)

yrkande 3, U808 (s) yrkande 1 samt U810 (kds) som besvarade.

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att

östsamarbetet utformas på ett sådant sätt att det motsvarar

mottagarländernas behov och egna prioriteringar. Det hindrar

inte att det också kan behövas insatser som är av intresse för

såväl mottagarländerna som Sverige. Utskottet vidhåller denna

syn. De prioriteringar som förordas i flertalet motioner avviker

enligt utskottets uppfattning inte i något väsentligt avseende

från de grundläggande målsättningarna för den svenska

östsamarbetspolitiken. Detta gäller även de särskilda

insatsområden som tas upp i flera motioner.

I motion U808 (s) nämns bl.a. kärnsäkerhet, energiförsörjning

och småföretagsamhet. Insatser på dessa områden ingår bl.a. i de

program som Statens kärnkraftinspektion (SKI), Statens

strålskyddsinstitut (SSI), NUTEK och SwedeCorp erhållit medel

för. Vad gäller den sociala dimensionen av utvecklingen i

Central- och Östeuropa -- en fråga som också tas upp i motion

U808 (s) -- framhålls bl.a. i propositionen att "det är ett

svenskt intresse att lindra negativa effekter av

strukturanpassningen och därigenom undvika att utvecklingen i

vårt närområde leder till bestående social oro". Inom ramen för

de begränsade resurser som står till förfogande sker

kunskapsöverföringen, när det gäller den sociala sektorn, i

väsentlig utsträckning genom enskilda organisationers

verksamhet. De insatser som görs av Hälso- och sjukvårdens

Östeuropakommitté, ÖEK, kan särskilt nämnas i sammanhanget.

I motion U806 (c) framhålls bl.a. betydelsen av att

miljöhänsyn skall tas vid alla samarbetsinsatser. I denna fråga

sägs i budgetpropositionen avseende innevarande budgetår (prop.

1992/93:100) att "ett ansvar för bevarande och förbättring av

miljön skall -- -- -- genomsyra hela det svenska

samarbetsprogrammet." Utskottet vill framhålla att detta

uttalande alljämt bör äga giltighet.

Därmed anser utskottet att motionerna U806 (c) yrkande 2 och

U808 (s) yrkande 3 besvarats.

Utskottet delar det engagemang om ett kraftfullt ekonomiskt

stöd till länderna i Central- och Östeuropa som kommer till

uttryck i flertalet motioner. I några motioner -- U216 (nyd),

U806 (c) och Fö334 (s) -- förordas därtill en ökning, antingen

omedelbart eller på sikt, av Östeuropastödet. Denna fråga, dvs.

östsamarbetets budgetmässiga omfattning, bör enligt utskottets

mening diskuteras i nära anslutning till frågan om samarbetets

framtida utformning och organisation. G-anslagets storlek beror

inte endast på våra egna ekonomiska förutsättningar utan också

på utvecklingen i Central- och Östeuropa. Det yttersta målet för

vårt samarbete är att bidra till att inlemma de tidigare

kommunistiska staterna i det normala internationella samarbetet.

Biståndsinsatserna bör anpassas till varje lands behov vid

varje tidpunkt. Samtidigt bör de vara tillräckligt långsiktiga

för att effekterna skall kunna avläsas. Hänsyn måste också tas

till mottagarländernas kapacitet att tillgodogöra sig

insatserna. Denna avhänger i sin tur av hur reformarbetet i

varje enskilt land fortskrider och vilka resultat det ger.

I motion U216 (nyd) föreslås ett antal mycket omfattande

projekt av bl.a. infrastrukturell karaktär (vägar, reningsverk).

Utskottets uppfattning är att motionärerna torde ha underskattat

kostnaderna för denna typ av insatser. Enligt vad utskottet

erfarit skulle inte ens en fördubbling av den totala nuvarande

östsamarbetsbudgeten förslå långt i satsningar av den föreslagna

typen. För huvuddelen av sådana projekt gäller att de endast kan

finansieras i internationell samverkan. Detta är ett av skälen

till att ett aktivt svenskt deltagande i det multilaterala

samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa är väsentligt.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det bilaterala

samarbetet, liksom hittills, i huvudsak bör vara inriktat på

kunskapsöverföring. Med de begränsade resurser som står till

förfogande är det sådana insatser som bedöms ge den största

effekten.

Den mycket långsiktiga planering av det slag som

Socialdemokraterna förefaller önska (motion U808) fordrar att

den fortsatta utvecklingen i Central- och Östeuropa kan

förutses. Som redan nämnts präglas den snarast av stora

variationer, som kräver fortlöpande anpassningar av insatserna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att treårsperspektivet

hittills i rimlig grad tillgodosett kraven på kontinuitet och

flexibilitet i östsamarbetet.

Utskottet tillstyrker därmed den i propositionen föreslagna

allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån.

Utskottet tillstyrker också förslaget att regeringen inom ramen

för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa

bemyndigas få göra utfästelser under budgetåret 1994/95 intill

ett belopp om högst 1 miljard kronor avseende budgetåret

1995/96.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U806 (c)

yrkande 1, U808 (s) yrkandena 2 och 4 samt U216 (nyd) yrkandena

1 (i berörd del), 3, 4, 34 och 35. Motion U216 (nyd) yrkande 1

behandlas i berörd del även i betänkandet om internationellt

utvecklingssamarbete, 1993/94:UU15.

2. Samarbetsformer och samarbetskanaler.

Stöd via BITS, SIDA, SwedeCorp, SI och BIP

Propositionen (s.16--17, 242--253)

Under anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa finns medel anvisade för stöd till Central- och

Östeuropa genom BITS, SwedeCorp, Swedfund International AB, SIDA

och Svenska institutet. Vidare finns medel avsatta för det

baltiska investeringsprogrammet, multilateralt stöd,

suveränitetsstöd, handelshögskolan i Riga samt, under

anslagsposten Kärnsäkerhet m.m., samarbetet på kärnsäkerhets-

och strålskyddsområdet.

Kunskapsförmedling och kompetensutveckling inom vitala

samhällssektorer i syfte att stärka och befästa systemskiftet i

länderna i Central- och Östeuropa utgör huvudsyftet med stödet

genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt

samarbete, BITS. Genom många av de insatser som genomförts

hittills har grunden lagts för ett stabilare och mer omfattande

samarbete i framtiden. Samtidigt kan man enligt regeringen

skönja behovet av en viss förändring av inriktningen av

samarbetet. Samarbetsländerna har numera själva bättre

möjligheter att samordna och prioritera sina behov. I stället

för korta enstaka konsultinsatser bör därför företräde ges för

mer långsiktiga projekt. Strävan att underlätta ett systemskifte

bör enligt propositionen ha en framträdande plats i samarbetet.

Styrelsen för internationell utveckling, SIDA, har till

uppgift att ge stöd till länderna i Central- och Östeuropa genom

svenska folkrörelser och enskilda organisationer. Huvuddelen av

bidragen har gått till organisationsuppbyggnad och utbildning.

Under 1992/93 inkom 175 ansökningar till ett belopp av närmare

123 miljoner kronor. 89 ansökningar beviljades till ett belopp

av 45 miljoner kronor.

I enlighet med vad som angavs i proposition 1992/93:100 har

regeringen låtit företa en utvärdering av SIDA:s bidrag till

enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa. I

propositionen redovisas utredarens slutsatser och förslag

närmare.

Svenskt näringsliv har värdefulla erfarenheter att bidra med i

den pågående strukturomvandlingen i Central- och Östeuropa.

Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd, SwedeCorp,

har till uppgift att främja och direkt medverka till

utvecklingen av näringslivet i denna region. SwedeCorp skall i

samverkan med Swedfund International AB särskilt bidra till

utvecklingen av bärkraftiga företag i mottagarländerna genom

riskkapitalsatsningar och, främst i samarbete med svenskt

näringsliv, bidra till att gynnsamma förutsättningar skapas för

investeringar och företagande i mottagarländerna. Genom

kunskapsöverföring till näringsliv och näringslivsorganisationer

skall SwedeCorp även främja mottagarländernas handel samt svara

för information och rådgivning om avsättningsmöjligheter på den

svenska marknaden.

I den pågående politiska och ekonomiska reformprocessen

behöver länderna i Central- och Östeuropa fortsatt stöd bl.a.

genom olika former av kunskapsöverföring. Svenska

institutets, SI, samarbetsprogram på den högre utbildningens

och forskningens område, i form av kurser, konferenser och

personutbyte, är viktiga bidrag till kunskapsuppbyggnaden inom

de prioriterade områdena demokratisering, marknadsekonomi och

miljö. Av de 45 miljoner kronor som SI disponerar under

innevarande budgetår har 10 miljoner kronor avsatts för stöd

till upprättande av en handelshögskola i Riga.

Behoven av samarbete på kulturområdet är stora efter alla år

av isolering, och SI:s stöd till bevarandet av kultur och

kulturinstitutioner i Östersjöregionen, bl.a. genom det

kulturella Östersjöprojektet Ars Baltica, är angeläget. Vidare

bör SI, enligt regeringens förslag, fortsätta satsningen på

svenskundervisning i de baltiska länderna. I propositionen

anförs att SI även beräknas få utökade uppgifter i samband med

en särskild satsning på språkundervisning till de baltiska

ländernas rysktalande befolkning. Även den ryska kulturen i

dessa länder bör stödjas.

Under innevarande budgetår har regeringen inom ramen för

östsamarbetsprogrammet anvisat 25 miljoner kronor för insatser

på strålskyddets och kärnsäkerhetens område genom Statens

strålskyddsinstitut (SSI) och Statens kärnkraftinspektion (SKI).

Härutöver har åtaganden gjorts om ett extraordinärt bidrag om 5

miljoner kronor till SKI för att stödja uppbyggnad av

kontrollsystem av kärnämne (höganrikat uran och plutonium) i

Oberoende staters samvälde, OSS, och de baltiska länderna.

Framväxten av livskraftiga små och medelstora företag är en

grundläggande förutsättning för att övergången till

marknadsekonomi i de baltiska länderna skall lyckas. Vid

Nordiska ministerrådets möte i mars 1992 togs beslut om

inrättande av ett baltiskt investeringsprogram om ca 100

miljoner ecu (motsvarande ca 800 miljoner kronor) över tre år

för tekniskt och finansiellt stöd till små och medelstora

företag. Programmet genomförs av Nordiska investeringsbanken,

Nordiska projektfonden och Europeiska utvecklingsbanken.

Utvecklingen i Central- och Östeuropa är svårförutsebar, och

man har att räkna med att reformerna liksom hittills kommer att

genomföras i olika takt i olika länder. Samtidigt som samarbetet

med de central- och östeuropeiska länderna bör präglas av

kontinuitet i syfte att underlätta en långsiktig

samhällsomvandling, måste det vara flexibelt och kunna anpassas

till förändrade behov. Erfarenheten har visat att det ofta är

nödvändigt att snabbt genomföra nya insatser. Regeringen

föreslås därför i propositionen förfoga över disponibla

medel för att tillmötesgå dessa behov. Regeringen bedömer det

angeläget att också i fortsättningen disponera medel för att

finansiera insatser som i dagsläget ännu inte kan identifieras

som konkreta projekt.

Suveränitetsstödet har enligt propositionen en central

roll att spela inom östsamarbetet. Särskilda stödinsatser för

att bidra till befästandet av Estlands, Lettlands och Litauens

suveränitet har successivt utvecklats sedan hösten 1991. Under

innevarande år har regeringen avsatt 50 miljoner kronor för

detta ändamål. Insatserna omfattar bl.a. stöd till polis- och

tullväsende, gräns- och kustbevakning, säkerhetspolitisk

kompetensuppbyggnad, räddningstjänst och civilt samt militärt

försvar. Suveränitetsstödsinsatserna har sin tyngdpunkt i

kunskapsöverföring, men kan även omfatta materielstöd.

Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 7,

bet. 1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410) att bidra med 45 miljoner

kronor till upprättande av en handelshögskola i Riga för

budgetåren 1993/94--1995/96. Projektet utgör Sveriges bidrag

till Östersjörådets utbildningsinitiativ Euro-Faculty. För

innevarande budget har 10 miljoner kronor avsatts för detta

ändamål. Regeringen avser budgetåret 1994/95 avsätta 35 miljoner

kronor för perioden 1994/95--1995/96.

Sammantaget fördelar sig programmet för Central- och Östeuropa

på följande poster:

Anslaget G 1 Beräknat 1994/95

Beredningen för internationellt

tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) 233 000 000

Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA) 47 000 000

Styrelsen för internationellt näringslivs-

bistånd (SwedeCorp) 50 000 000

Swedfund International AB 25 000 000

Svenska institutet (SI) 45 000 000

Kärnsäkerhet m.m. 30 000 000

Baltiska investeringsprogrammet (BIP) 50 000 000

Övrigt multilateralt stöd 105 000 000

Till regeringens disposition 76 499 000

Suveränitetsstöd 60 000 000

Handelshögskolan i Riga 35 000 000

-----------------------------------------------------------

Summa 756 499 000

Anslaget G 2 1 000

Anslaget G 3 240 000 000

Summa kronor 996 500 000

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen (U808) framhålls vikten

av en tydlig beredningsgång, med ett klart myndighetsansvar för

bedömning av olika förslag om insatser, kostnadseffektivitet,

uppföljning, etc. Det förslag om en beredning för östsamarbete

(BÖS) som framlagts i en utredning om inriktning och samordning

av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (Ds 1993:79)

avvisas av Socialdemokraterna. I stället bör BITS enligt

motionens yrkande 7 vara den centrala myndigheten i hanteringen

av östsamarbetet (jfr yrkandena 12 och 13). I yrkande 14 begärs

att BITS för budgetåret 1994/95 skall anvisas en ram om 323

miljoner kronor för främst kunskapsutvecklande insatser samt att

BITS får rätt att utfästa tre gånger detta belopp över en

treårsperiod.

Det bistånd som via SIDA förmedlas av folkrörelser och

enskilda organisationer till länder i Central- och Östeuropa har

visat sig vara värdefullt, anser Socialdemokraterna. I yrkande

15 föreslås att SIDA skall anvisas 77 miljoner kronor för sådana

insatser. Även Svenska institutet har ett synnerligen värdefullt

program som bör utökas till 60 miljoner kronor, anser

motionärerna (yrkande 16). I enlighet med vad som anförts

tidigare (motion 1992/93:U25, bet. 1992/93:UU33) yrkar

motionärerna att riksdagen ej skall anvisa särskilda medel till

en handelshögskola i Riga (yrkande 17).

Tillsammans med de yrkanden som behandlas i andra avsnitt av

detta betänkande fördelar sig förslagen enligt motion U808 (s)

på följande sätt:

Anslaget G 1 milj. kr.

BITS 323

SIDA 77

SwedeCorp 50

Swedfund 25

Svenska institutet 60

Kärnsäkerhet 85,5

Baltiska invest.programmet 50

Övr. multilateralt stöd 105

Till regeringens disp. 76,5

Suveränitetsstöd (117) till nytt anslag (B 9)

Handelshögskolan i Riga -

Anslaget G 3 200

Föreslagen omfördelning av

valutastödet till Baltikum:

- suveränitetsstöd 117 till nytt anslag (B 9)

- miljöstöd 13

- demokratistöd 70

- ekonomisk omvandling 100

I motion U806 (c) anförs att det svenska suveränitetsstödet

har en avgörande roll inom Östeuropasamarbetet. Särskilt

betydelsefullt anser motionärerna att stödet är för de baltiska

staternas säkerhet och stabiliteten i Östeuropa. I yrkande 4

föreslås att denna stödform utvecklas ytterligare. Motionärerna

anser det också angeläget att stödja de baltiska ländernas

möjligheter att bekämpa den organiserade brottsligheten.

I motion Fö335 (nyd) yrkande 5 föreslås att möjligheter skapas

för att de baltiska staterna, om de så önskar, skall kunna ta

emot utrangerad materiel från det svenska försvaret. I motionen

ges flera exempel på dylik materiel som enligt motionärerna

borde kunna exporteras till Baltikum.

I motion U809 (v) anförs att det är ett starkt svenskt

säkerhetsintresse att ytterligare utveckla såväl det bilaterala

som det multilaterala samarbetet med Östeuropa. Hoten i Nordens

närområde har inte längre i första hand militär karaktär, anser

motionärerna. I stället är det politisk instabilitet och etniska

och religiösa konflikter som nu skapar grunden för hotbilden.

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa bör mot denna

bakgrund ske på ett sådant sätt att allvarliga konflikter i

närområdet kan förebyggas och genom etablerandet av mekanismer

för fredlig lösning av konflikter. Motionärerna menar att det

nuvarande svenska samarbetet visar upp många positiva sidor.

Stödformer som t.ex. syftar till förbättrad kärnsäkerhet,

vänortsutbyte eller jordbruksutveckling bör enligt motionen ges

fortsatt prioritet.

Ett av många problem i länderna i det forna Sovjetunionen,

framhålls det i motion U809 (v), är att fungerande

marknadsekonomi ännu inte utvecklats. Eftersom

samhällsinstitutioner inte utvecklats, relevant lagstiftning

inte finns eller följs har många av de nya länderna hamnat i ett

slags rövarkapitalism, med bl.a. ökad kriminalitet som följd. I

motionen framhålls vidare att det i det f.d. Sovjetunionen finns

många tekniskt mycket välutbildade människor. För att ta till

vara och utveckla denna befintliga kompetens bör Sverige studera

möjligheten att föra över medel direkt till viktiga

forskningsinstitut. Det är även angeläget att länderna får stöd

för att ställa om rustningsindustrin till civil produktion

(yrkande 1). Motionärerna menar att det mot denna bakgrund också

är angeläget att kraftfullt stödja demokratins och rättsstatens

institutioner (yrkande 2). Folkligt deltagande i det politiska

beslutsfattandet är av grundläggande betydelse för demokratins

framväxt. Därför bör Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa även inbegripa stöd till demokratiskt sinnade

folkrörelser inom miljö och facklig verksamhet, anförs det i

motion U809 (v) yrkande 3.

I motion U804 (s) framhålls att en demokratisk

samhällsutveckling är ett av huvudmålen för den svenska

biståndspolitiken. Motionären anser att riksdagen och

riksdagspartierna har speciell kompetens och goda möjligheter

att göra direkta och konkreta insatser för att utveckla de

demokratiska institutionerna i Central- och Östeuropa. I

motionens yrkande 1 föreslås därför att ett särskilt anslag ur

biståndsbudgeten inrättas på 50 miljoner kronor för den kommande

treårsperioden. Medlen föreslås ställas till riksdagens

förfogande för stöd till parlamenten i Central- och Östeuropa,

inkl. Baltikum. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen bör

tillsätta en särskild delegation för att analysera behoven av

stöd och i samarbete med resp. parlament initiera projekt samt

förmedla medel ur det föreslagna anslaget.

I motion U811 (kds, s, c, v) föreslås att riksdagen aktivt

skall stödja folkrörelser med engagemang i Baltikum samt även

idka ett aktivt "parlamentariskt vänutbyte".

I motion U806 (c) anförs att folkbildningsinstitut,

studieförbund och enskilda organisationer kan lämna

betydelsefulla bidrag till stöd för uppbyggnaden av länderna i

Östeuropa. Motionärerna menar att de enskilda organisationernas

arbete härvidlag försvåras på grund av att nuvarande

bestämmelser för SIDA:s bidragsgivning till organisationerna

utesluter delfinansiering av projekt med medel från det land där

projektet genomförs. En ändring av denna bestämmelse vore därför

motiverad. I yrkande 7 föreslås att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen detta till känna.

Motion K612 (fp, s, c, kds, nyd) berör möjligheten för

befattningshavare från Baltikum att inom ramen för

demokratiserings- och utvecklingssträvandena kunna studera hur

t.ex. motsvarande institutioner fungerar i Sverige. Motionärerna

föreslår -- bl.a. med hänvisning till de inblandade beloppens

ringa storlek -- att länsstyrelse eller annat regionalt organ

skall tilltros uppgiften att fördela biståndsmedel för sådana

insatser. I motionen föreslås att BITS anslag bör belastas för

ändamålet (yrkande 2).

I motion U812 (s) hävdas att kooperationen i än högre grad än

tidigare utgör ett alternativ i den privatiseringsprocess som

pågår i Central- och Östeuropa. Enligt motionären bör svenska

biståndsorgan finansiellt stödja det nätverk av kooperativa

företag som genom kunskapsöverföring söker bidra till kooperativ

utveckling i Östeuropa. Nätverket finansierar sina projekt genom

egeninsatser och bidrag från olika internationella och

europeiska organ, bl.a. Världsbanken och EG:s Phareprogram.

Enligt motionären bör Sverige även redan nu kunna delta i

samfinansiering av t.ex. den typen av EG-bistånd som stöder

andra internationella kooperativa nätverk, i vilka bl.a. svenska

icke-offentliga aktörer kan delta (yrkande 1). I motionen begärs

vidare att regeringen noggrant skall följa utarbetandet, i

Europarådets parlamentariska församling, av ett handlingsprogram

för den s.k. sociala ekonomin. Med detta begrepp förstås enligt

motionären den medborgarstyrda ekonomi som också omfattar

kooperationen. Programmet syftar till att stödja en utveckling

av den sociala ekonomin i Central- och Östeuropa. Efter att

handlingsprogrammet antagits bör regeringen verka för att det

genomförs (yrkande 2).

Motion U706 (v) framhåller behovet av miljösamarbete i

Barentsregionen/Storkalotten. Enligt motionärerna måste

kraftfulla insatser för reduktion av utsläpp komma till stånd

med hjälp av ekonomiskt stöd från många olika länder och

internationella organ. Svenskt miljökunnande inom skogsindustrin

föreslås kunna föras över till Ryssland genom bl.a. byggandet av

moderna pilotanläggningar för rening av avloppsvatten. I yrkande

2 begärs att en del av de medel, dvs. 76,5 miljoner kronor, som

reserverats till regeringens disposition på anslaget G 1.

Samarbete med Central- och Östeuropa tillförs miljösamarbetet i

Barentsregionen. Flera andra förslag avseende olika typer av

miljöinsatser behandlas i senare avsnitt i detta betänkande

(avsnitt 5.2. Miljövård och energifrågor).

Utskottets överväganden

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

bl.a. motion U809 (v), nämligen att utvecklingen i Central- och

Östeuropa, trots kriser och problem, uppvisar många positiva

drag. Det förblir en angelägen uppgift att ta fasta på dessa

positiva tendenser och försöka stärka dem med hjälp av olika

slag av samarbetsinsatser. Flera av de förslag som läggs fram i

motion U809 (v) ingår som element i det pågående samarbetet.

Som redan anförts i detta betänkande har stödet till de

demokratiska reformerna i Central- och Östeuropa en central

plats i det svenska östsamarbetet. Insatser görs inom skilda

områden och på många olika nivåer i samhället. Inom det

bilaterala samarbetets ram ges förvaltningsstöd genom statliga

myndigheter, stöd till folkrörelser och enskilda organisationer

via SIDA och som bidrag till regionalt och lokalt förankrat

samarbete via länsstyrelser och kommuner. Internationellt deltar

Sverige aktivt i en rad insatser, främst inom Europarådets ram.

Utskottet noterar exempelvis detta organs särskilda program för

lokal demokrati (LODE) och utbildning för tjänstemän avseende

frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens

grundvalar (THEMIS). Vidare kan noteras att de överläggningar

som äger rum inom Östersjörådets demokratigrupp är av vikt för

den fortlöpande dialogen i dessa frågor.

Utskottet delar vidare den oro som uttrycks i motion U809 (v)

beträffande de eventuella följderna av att forskare i f.d.

Sovjetunionen inte längre ges möjlighet att arbeta på acceptabla

ekonomiska villkor. Detta problem har uppmärksammats

internationellt och Sverige deltar aktivt, enligt vad utskottet

erfarit, i arbetet på att finna lösningar. Ett av de större

initiativen gäller upprättandet av internationella

kärnforskningscentra i Moskva och Kiev, där f.d. sovjetiska

forskares kompetens och kunskaper skall komma till användning

för civila ändamål. De överenskommelser som har träffats härom

förväntas träda i kraft under första hälften av 1994.

Utskottet får i sammanhanget även erinra om det samarbete

mellan svenska och ryska universitet som bedrivs med bidrag ur

Svenska institutets anslag. Ca 7 miljoner kronor har utfästs för

särskilda forskningsprojekt. Stockholms och Uppsala universitet,

liksom Högskolan i Sundsvall/Härnösand är, enligt vad utskottet

inhämtat, för närvarande engagerade i samarbetet. Bland de

sektorer man arbetar inom kan nämnas offentlig förvaltning,

strålningsvetenskap och ekonomi. Även över

Utbildningsdepartementets budget har sedan 1991 avsatts 10

miljoner kronor per år för forskningssamarbete mellan svenska

institutioner och deras motsvarigheter i Ryssland och i de

länder som nu ingår i OSS, Oberoende staters samvälde. Dessa

medel administreras av Kungliga Vetenskapsakademien. Enligt vad

utskottet inhämtat har ca 80 % av medlen allokerats för

Ryssland.

Den fråga som aktualiseras i motion U809 (v) -- konvertering

av militär industri till civil produktion -- innebär givetvis en

mycket stor strukturomvandling som i varje berört land

förutsätter betydande politisk enighet och övergripande samsyn

om färdriktningen. Därtill torde krävas att potentiella

investerare inom näringslivet i Västeuropa aktivt intresserar

sig för uppgiften att restrukturera militärindustrierna i öst.

Utskottet konstaterar att de internationella

finansieringsinstitutionerna och flera västländer har sökt

främja de första faserna i denna omställning. Sådana strategiska

insatser, som också syftar till att vinna ytterligare

erfarenheter, har fått bidrag även från Sverige i samarbete med

EBRD, den europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken.

Bilateralt har SwedeCorp engagerat sig i konverteringsfrågorna

genom att bidra till en kartläggning av svenska små och

medelstora företags möjligheter till samverkan med ryska företag

inom det militärindustriella komplexet.

Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att aktivt

uppmärksamma utvecklingen på detta område.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U809 (v)

yrkandena 1 och 2 som besvarade.

Med anledning av den socialdemokratiska partimotionens

(U808) förslag, som refererats ovan, att BITS bör vara den

centrala myndigheten i hanteringen av östsamarbetet, får

utskottet anföra följande:

Inledningsvis kan konstateras att drygt hälften av det

bilaterala samarbete som kanaliseras via de svenska

myndigheterna går via BITS. Samtidigt har det också bedömts

önskvärt att utnyttja den sakkunskap som finns inom andra

myndigheter, då det gäller specifika sektorer av samarbetet.

Detta markeras genom inrättandet av särskilda anslagsposter inom

verksamhetsområdet littera G. BITS svarar för det tekniska

samarbetet. SwedeCorp och Swedfund handhar olika delar av

näringslivsbiståndet. Samarbetet inom utbildnings-, forsknings-

och kulturområdena administreras av Svenska institutet. SIDA

fördelar bidragen till folkrörelser och enskilda organisationer.

Utskottet anser att denna pluralistiska struktur har ett

egenvärde när det gäller östsamarbetet. Den tid är förbi, då

allt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa måste

kanaliseras via deras ministerier och tunga centralorgan.

Direkta kontakter mellan de institutioner som besitter kompetens

på resp. områden bör uppmuntras.

Det anförda innebär inte, enligt utskottets uppfattning, att

den nuvarande arbetsfördelningen nödvändigtvis är den bästa

möjliga. Utskottet har i tidigare betänkanden (senast i bet.

1992/93:UU16) framhållit att ytterligare erfarenheter av

samarbetet kommer att ge möjlighet att utveckla formerna för den

administrativa styrningen och beredningen. De utredningar som

redan nämnts, om det hittillsvarande östsamarbetet och dess

kommande inriktning och organisation, liksom den s.k.

Biståndsförvaltningsutredningen (UD 1993:04), kan läggas till

grund för en bedömning av behovet av organisationsförändringar.

Av största betydelse är likaså kartläggningen av vad ett svenskt

inträde i Europeiska unionen med dess omfattande östsamarbete

skulle innebära. Som även framhållits av utskottet tidigare i

detta betänkande, finner utskottet det lämpligt att eventuella

större förändringar i organisationen av samarbetet med Central-

och Östeuropa genomförs i anslutning till ett beslut om

östsamarbetets fortsättning efter budgetåret 1994/95.

Med det anförda anser utskottet att motion U808 (s) yrkande 7

besvarats.

Den övergripande samstämmighet beträffande östsamarbetet som

utskottet noterat tidigare i detta betänkande kan även sägas

gälla suveränitetsstödet, en fråga som tas upp i bl.a. motion

U806 (c). Utskottet noterar med tillfredsställelse regeringens

avsikt att fortsätta att utveckla suveränitetsstödet till

Baltikum. De i motion U806 (c) angivna huvudområdena för stödet

sammanfaller, såvitt utskottet bedömer det, med stödets

nuvarande inriktning. Enligt vad utskottet inhämtat kommer

stödet i betydande utsträckning att i framtiden även omfatta nya

satsningar för att hjälpa de baltiska staterna att bekämpa

organiserad brottslighet. Dit hör insatser på tullens och

polisens områden, men också på det rättsliga området. Utskottet

noterar att regeringen även tagit initiativ till en regional

konferens rörande organiserad brottslighet, vilken hölls den 7

december 1993 i Borgholm. Som en uppföljning av konferensen

arbetar för närvarande två arbetsgrupper med att dels finna

konkreta förslag till samarbetsformer, dels närmare kartlägga

den internationella organiserade brottsligheten i

Östersjöregionen. Konkreta förslag till samarbete och

stödinsatser kan enligt vad utskottet inhämtat med stor

sannolikhet resultera i ytterligare projekt inom ramen för

suveränitetsstödet till de baltiska länderna.

Därmed betraktar utskottet motion U806 (c) yrkande 4 som

besvarat.

I anledning av yrkande 5 i motion Fö335 (nyd), angående

möjligheten för de baltiska länderna att ta emot utrustning från

det svenska försvaret, får utskottet inledningsvis konstatera

att den svenska lagstiftning som reglerar exporten av

krigsmateriel är mycket restriktiv. Särskild restriktivitet

gäller bl.a. beträffande länder som Sverige tidigare inte har

exporterat krigsmateriel till. Ett nära samråd i dessa frågor

sker med övriga nordiska länder. Enligt vad utskottet inhämtat

gör regeringen bedömningen att det i dagsläget inte är aktuellt

att tillåta utförsel av vapen/krigsmateriel för strid till de

baltiska länderna.

Som framgått ovan gör dock Sverige, inom ramen för

suveränitetsstödet, en rad andra insatser till stöd för

Estlands, Lettlands och Litauens försvar och säkerhet. En hel

del materiel från det svenska försvaret har skänkts, exempelvis

uniformer, cyklar, fordon, tross- och sjukvårdsutrustning m.m.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer ytterligare utrustning att

skänkas i samband med insatser till stöd för de baltiska

staternas uppbyggnad av effektivare övervakningssystem för sina

land- och havsgränser samt luftrum.

Övervakningen av gränserna jämte stöd till bl.a. polis och

tull är områden som prioriterats av mottagarländerna och där

behoven bedömts vara mest akuta. Utskottet noterar att ett

ytterligare element i suveränitetsstödet till Baltikum kan bli

att tillsammans med andra länder bistå vid upprättandet av en

gemensam baltisk fredsbevarande bataljon med utbildning för

fredsbevarande uppdrag samt eventuell utrustning. De nordiska

utrikesministrarna beslutade vid sitt möte i Stockholm den

25--26 januari 1994 att på nordisk basis koordinera stödet till

upprättandet av en sådan fredsbevarande styrka.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att fortlöpande

pröva frågan om hur Sverige bäst kan bidra till att stärka de

baltiska ländernas suveränitet.

Därmed får motion Fö335 (nyd) yrkande 5 anses besvarat.

I motion U808 (s) yrkande 17 begärs att riksdagen ej skall

anvisa medel till en handelshögskola i Riga. Utskottet får

därvid erinra om följande:

Sveriges bidrag till upprättandet av en handelshögskola i Riga

ingår i Östersjörådets utbildningsinitiativ Eurofaculty.

Riksdagen har redan bemyndigat regeringen att bidra till

upprättandet av en sådan handelshögskola i enlighet med vad som

angavs i proposition 1992/93:150 (bet. 1992/93:UU33, rskr.

1992/93:410). I denna proposition beräknas kostnaderna för en

första planerings- och utbildningsperiod motsvarande budgetåren

1993/94--1995/96 uppgå till sammanlagt högst 45 miljoner kronor.

I samband med regeringskansliets budgetarbete hösten 1995 är

avsikten att en analys skall göras som kan ligga till grund för

beslut om eventuella förändringar i verksamheten under den

återstående perioden för projektet, dvs. 1996/97--2002/03.

Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 17.

I några motioner -- U809 (v), U811 (kds, s, c, v) och K612

(fp, s, c, kds, nyd) -- hemställs om stöd till olika former av

utbytesverksamhet och till det samarbete som bedrivs via bl.a.

folkrörelser.

Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda

organisationer liksom landsting och kommuner redan i dag spelar

en viktig roll i kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med

Central- och Östeuropa. Nedan ges några exempel:

Via Svenska institutet erbjuds resebidrag för korta

studiebesök i båda riktningarna samt för östeuropeiska experters

deltagande i kurser och konferenser i Sverige. Målgrupp är högre

befattningshavare, experter och andra personer av betydelse för

kunskapsuppbyggnaden inom samhällsliv, utbildning och forskning

i främst Estland, Lettland, Litauen, Polen och nordvästra

Ryssland. Ansökan kan göras av svenska institutioner såsom

myndigheter, universitet, organisationer, folkrörelser och

föreningar.

6 miljoner kronor har avsatts för att stödja en

försöksverksamhet avseende regionalt samarbete genom

länsstyrelserna med regionala organ i Estland, Lettland och

Barentsregionens ryska del. Av detta belopp belastar 4,5

miljoner kronor Utrikesdepartementets anslag för samarbete med

Central- och Östeuropa och 1,5 miljoner kronor

Civildepartementets anslag för länsstyrelserna m.m. Samarbetet

syftar till att genom kunskapsöverföring om regional förvaltning

och regional utveckling nyttiggöra länsstyrelsernas kompetens

för reformarbetet i Central- och Östeuropa. Medlen förvaltas av

BITS. Enligt vad utskottet erfarit förväntas länsstyrelserna

inkomma med en slutrapport under våren 1994. För s.k. fördjupat

vänortssamarbete mellan svenska kommuner och kommuner i de

baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland har BITS

nyligen beviljat ytterligare 18 miljoner kronor, utöver de 14

miljoner kronor som tidigare avsatts för detta ändamål. Medlen

förvaltas av Kommunförbundet.

Folkrörelser kan, liksom andra enskilda organisationer, få

bidrag från SIDA för samarbete med sina motsvarigheter i

Central- och Östeuropa. SIDA har i ökad omfattning beviljat

medel till sådana projekt. En utvärdering av SIDA:s bidrag till

enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa,

som regeringen låtit företa, har funnit att verksamheten

fungerar tillfredsställande. Dock föreslås ett antal åtgärder i

syfte att ytterligare effektivisera och förbättra biståndet

genom enskilda organisationer. Ett av förslagen gäller nya

riktlinjer i fråga om fördelningen av de ekonomiska insatserna

mellan bidragsgivare och bidragsmottagare. Enligt vad utskottet

inhämtat är utredningens förslag och de remissvar som inkommit

för närvarande föremål för vidare överväganden i

regeringskansliet.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U806 (c)

yrkande 7, U809 (v) yrkande 3, U811 (kds, s, c, v) samt K612

(fp, s, c, kds, nyd) yrkande 2 som besvarade.

I motion U804 (s) föreslås att ett särskilt anslag på 50

miljoner kronor skall utgå ur biståndsbudgeten för den kommande

treårsperioden och ställas till riksdagens förfogande för stöd

till parlamenten i Central- och Östeuropa (yrkande 1). I yrkande

2 begärs att riksdagen skall tillsätta en särskild delegation

för att med de anvisade medlen utveckla samarbetet med de

nationella parlamenten.

Som påpekas i motion U804 (s) har riksdagen under några år

haft intensiva kontakter med både politiker och tjänstemän i de

nya staterna i Central- och Östeuropa. Ett enligt utskottets

uppfattning värdefullt samarbete, omfattande såväl

delegationsutbyte och studiebesök som visst stöd i form av

utbildning och utrustning, har utvecklats mellan Sveriges

riksdag och de nationella parlamenten, särskilt i Baltikum.

Utskottet noterar att det pågående treårsprogrammet för

östsamarbetet ger hög prioritet åt att även på andra sätt stärka

demokratiseringsprocessen i Central- och Östeuropa. Insatser har

genomförts avseende bl.a. kommunal demokrati och vad gäller

beslutsfattande på såväl lokal som regional nivå. Vidare lämnas

stöd på lagstiftnings- och rättsområdet genom bl.a.

Justitiedepartementet och Domstolsverket. Utbildning i

pressfrihetsfrågor har genomförts för journalister från länderna

i Central- och Östeuropa. Inom Östersjörådets ram finns en

arbetsgrupp för demokratifrågor. Denna har tillsatts med syftet

att i olika former söka påverka utvecklingen av demokratifrågor

i Östersjöländerna.

Vidare har Svenska institutet fått disponera särskilda medel

för insatser för att främja utvecklingen avseende de mänskliga

rättigheterna i Östeuropa. Hittillsvarande insatser har ägnats

bl.a. barnens situation i Baltikum och Ryssland. Kvarvarande

medel beräknas användas under våren 1994. Utskottet noterar att

institutets anslag innevarande budgetår ökats med 5 miljoner

kronor, vilket medfört att insatserna på demokratiområdet har

kunnat utvecklas och fördjupas. En särskild satsning på

språkundervisning till de baltiska ländernas rysktalande

befolkning har inletts. Utskottet välkomnar denna satsning och

ser den som ett viktigt bidrag till ländernas fortsatta

demokratisering.

Utskottet utgår från att dessa olika samarbetsformer kommer

att fortsätta att utvecklas. I sammanhanget noterar utskottet

att regeringen beslutat att utse en utredare, riksdagsledamoten

Hadar Cars, med uppgift att överväga förutsättningarna för

demokratibistånd via politiska partier. Utredningens tillkomst

kan bl.a. ses i ljuset av att demokratibistånd, som syftar till

att vinna gehör för demokratiska principer och främja

tillkomsten av demokratiska institutioner, i flera länder --

bl.a. Tyskland och USA -- kanaliseras genom politiska organ.

Flera svenska partier har också organ som, med stöd av bidrag

från SIDA, medverkar till att bygga upp och stärka demokratin i

olika delar av världen. Omfattningen av denna verksamhet är dock

relativt begränsad. Utredaren förväntas presentera sina

slutsatser och förslag den 30 april 1994.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det för närvarande inte

finns anledning att omdisponera budgetmedel för att tillgodose

motionärens önskemål.

Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U804 (s). Som en konsekvens

av detta ställningstagande anser utskottet att yrkande 2 i

motion U804 (s) besvarats.

Utskottet konstaterar, med anledning av förslagen i motion

U812 (s), att BITS och SIDA hittills har beviljat stöd till ett

antal projekt i syfte att främja utvecklingen av kooperativa

företag och organisationer i Central- och Östeuropa. BITS har

genomfört utbildning i kooperativ företagsledning i Tjeckien och

Slovakien. Enligt vad utskottet inhämtat finansieras för

närvarande ett kooperativt utbildningsprogram i Ungern. I bägge

fallen är den svenska parten KF Project Center. I det av SIDA

slutna ramavtalet med Olof Palmes Internationella Centrum ingår

fr.o.m. innevarande budgetår KF:s projektverksamhet i Östeuropa.

Sverige lämnar även omfattande stöd till Central- och

Östeuropa genom multilaterala institutioner. Utskottet

konstaterar att inga hinder föreligger från svensk sida vad

avser eventuell samfinansiering med exempelvis EG:s

Phareprogram. Detta förutsätter givetvis att länderna i Central-

och Östeuropa själva prioriterar sådant stöd till den

kooperativa utvecklingen. En fortlöpande samordning med bl.a.

EG:s Phareprogram sker inom ramen för G 24. Även andra delar av

det stöd som Sverige lämnar inom ramen för det multilaterala

biståndet till Central- och Östeuropa kan, om mottagarna så

önskar, utformas som ett stöd till den kooperativa rörelsen i

dessa länder.

Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen hösten

1993 tillsatt den s.k. Beredningen för främjande av den ideella

sektorns utveckling. Beredningen, som skall arbeta under tre år

och har civilminister Davidson som ordförande, förväntas lämna

en första rapport under våren 1994. Enligt vad utskottet erfarit

är det beredningens avsikt att bl.a. på olika sätt belysa de

områden på vilka den ideella sektorn -- folkrörelser,

föreningar, kooperativ och enskilda -- kan komplettera statens

och kommunernas arbete. Utskottet utgår från att beredningens

slutsatser kommer att ha relevans även för de

folkrörelseanknutna frågor som berörts i detta betänkande.

Enligt vad utskottet erfarit befinner sig arbetet inom

Europarådet med ett handlingsprogram för den sociala ekonomin i

ett förberedande stadium (motion U812, s, yrkande 2). Frågan

skall ännu inte ha diskuterats i den rådgivande parlamentariska

församlingen i plenum varför det ännu är osäkert om programmet

kommer att antas. Datum för en debatt om handlingsprogrammet

har, enligt uppgift, ännu inte fastställts. Enligt utskottets

uppfattning bör inget ställningstagande göras i frågan förrän

ett färdigt förslag föreligger.

Därmed får yrkandena 1--2 i motion U812 (s) anses besvarade.

Som påpekas i motion U706 (v) inleddes samarbetet i den

euroarktiska Barentsregionen formellt genom den deklaration som

antogs av utrikesministermötet i Kirkenes den 11 januari 1993.

Undertecknare var de fem nordiska länderna och Ryssland samt

EG-kommissionen, vilka därmed konstituerade sig som det

euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt och på samma plats

konstituerade sig huvudmännen för regionens län såsom regionråd.

I regionrådet ingår även företrädare för regionens

urbefolkningar.

Barentssamarbetet har tillkommit i förväntan om att det skall

bidra till stabilitet och framåtskridande, både inom regionen

och i Europa som helhet, och knyta det nordliga Europa närmare

samman med den övriga kontinenten. Samarbetet bör enligt

utskottet även uppfattas som ett stöd för reformprocessen i

Ryssland. Strävan är att genom en utveckling av de olika

samarbetsområdena främja demokratisering, marknadsreformer och

framväxt av lokala institutioner i regionens ryska del. Sverige

bidrog under 1993 med 3 miljoner kronor till detta samarbete.

Kirkenesdeklarationen understryker nödvändigheten av att

skydda regionens känsliga miljö, och allt samarbete bedrivs

under hänsynstagande till en sund miljö och en hållbar

utveckling. Att lösa regionens miljöproblem är en central

uppgift i samarbetet, särskilt eftersom kostnaderna härför torde

kräva en bredare internationell medverkan. Sverige medverkar

även aktivt i de arktiska staternas strategi för skydd av den

arktiska miljön, den s.k. Rovaniemiprocessen. Enligt vad

utskottet erfarit utesluter inte regeringen att medel som

reserveras till regeringens disposition kan komma att användas

för insatser inom ramen för miljösamarbetet i Barentsregionen.

Därmed får motion U706 (v) yrkande 2 anses besvarat.

Utskottet tillstyrker den fördelning av anslaget G 1 på

olika poster för olika ändamål och samarbetsformer som i övrigt

föreslås i propositionen.

Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkandena 14--16.

3. Övrigt multilateralt stöd

Propositionen (s. 16--17, 250--251)

Till länderna utanför närområdet kanaliseras svenska insatser

huvudsakligen genom multilaterala organ (främst Internationella

valutafonden, Världsbanken, Europeiska återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken, OECD, Europarådet och den s.k. G 24-gruppen).

Det är också främst genom dessa organ som Sverige bidrar till

det makroekonomiska stöd och de infrastrukturella investeringar

som måste ges för att säkra den mera långsiktiga

samhällsuppbyggnaden i de central- och östeuropeiska staterna.

De finansiella flöden genom de internationella

finansieringsinstituten som också kommer flertalet av våra

grannländer till godo, är av avgörande betydelse för Central-

och Östeuropas reformarbete. En viktig uppgift för Sveriges

bilaterala samarbete är att komplettera det finansiella stödet

genom att medverka till att detta utnyttjas effektivt.

Regeringen anser att en accelererande reformprocess kommer att

ställa krav på ökade multilaterala insatser.

Sammanfattning av motionen

I motion U809 (v) hävdas att det stöd regeringarna i väst

utlovat i krediter till Central- och Östeuropa inte utnyttjas

fullt ut därför att bara en bråkdel av stödet i praktiken varit

tillgänglig. Orsaken skulle vara att krav ofta ställs på att

krediterna skall ges på kommersiella grunder. Motionärerna

hänvisar också till det förhållandet att högst 40 % av EBRD:s

(Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och investeringar enligt

stadgarna får gå till den statliga sektorn. I motionens yrkande

8 begärs att Sverige skall verka för en förändring av EBRD:s

kreditvillkor.

Utskottets överväganden

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att EBRD:s

40-procentsregel potentiellt skulle kunna hämma bankens

verksamhet i vissa låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat

har detta dock inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på

att begreppet privat sektor har getts en förhållandevis vid

tolkning i EBRD. Projekt i företag som formellt är statsägda men

där det finns en konkret plan för privatisering och där den

dagliga verksamheten är frikopplad från den statliga ägaren

klassificeras i kategorin privat sektor. Utskottet noterar att

Sverige i banken aktivt stött denna flexibla tolkning av

begreppet.

Enligt stadgan har EBRD att tillämpa sunda bankmässiga

principer i hela sin verksamhet. Subventionerad långivning, som

förordas i motion U809 (v), är inte förenligt med detta. En

sådan skulle dessutom kräva omfattande tillskott av gåvomedel

från ägarländerna. Utskottet noterar att EBRD:s insatser, när

det är lämpligt, kan kompletteras med t.ex. bilateral

finansiering på gåvovillkor.

Därmed betraktar utskottet yrkande 8 i motion U809 (v) som

besvarat.

4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar för

förlustrisker (anslagen G 2 och G 3)

Propositionen (s. 253--256)

Länderna i Central- och Östeuropa har behov av finansiellt

stöd för att påskynda reformprocessen. Detta kan bl.a. avse

betalningsbalansstöd eller ett mer strukturellt inriktat stöd

kopplat till utlåning från internationella organisationer. Efter

särskilt regeringsbeslut kan finansiellt stöd lämnas i form av

statliga garantier för krediter till länderna i Central- och

Östeuropa.

Riksdagen beslutade i juni 1991 medge att staten ikläder sig

betalningsansvar för kreditgivning till länder i Central- och

Östeuropa till ett belopp av högst 800 miljoner kronor. Av

beloppet intecknades ca 750 miljoner kronor för finansiellt stöd

till Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien samt

garantiutfästelse för Europarådets fond för bosättning och

regional utveckling. För budgetåret 1992/93 beslutade riksdagen

om en ram om högst 800 miljoner kronor. Av beloppet togs ca 550

miljoner kronor i anspråk för finansiellt stöd till Estland,

Lettland, Litauen och Rumänien samt Nordiska investeringsbanken

(det baltiska investeringsprogrammet). Även för budgetåret

1993/94 har riksdagen beslutat om en ram om 800 miljoner kronor.

Av denna har regeringen hittills utfäst finansiellt stöd till

Albanien och Kazachstan.

Det kommer enligt regeringen även under budgetåret 1994/95

inom ramen för bl.a. G 24-samarbetet att finnas ett fortsatt

behov av kompletterande betalningsbalansstöd till länder i

Central- och Östeuropa. Det kan framöver också bli aktuellt att

lämna kompletterande betalningsbalansstöd till de OSS-stater som

genomför ett av Internationella valutafonden stött

strukturanpassningsprogram. Inom ramen för det statliga

garantiåtagandet bör det enligt propositionen även finnas

utrymme för ett mera strukturellt inriktat stöd kopplat till

utlåning från multilaterala organ. För budgetåret 1994/95

föreslår regeringen att ramen för de statliga garantiåtagandena

uppgår till 650 miljoner kronor.

För att täcka eventuella förluster som kan uppstå med

anledning av statliga garantier för finansiellt stöd måste

riskavsättningar göras. För budgetåret 1994/95 anser regeringen

att 90 miljoner kronor bör avsättas för statsgarantier för

finansiellt stöd. Hittills har inga förluster uppkommit avseende

garantiutfästelser för sådant stöd.

Utvidgad handel med länderna i Central- och Östeuropa är

viktig för att underlätta omställningen av ekonomin och skapa

underlag för tillväxt. Investeringsbehoven i de aktuella

länderna är mycket omfattande. Statliga exportkreditgarantier är

i många fall en förutsättning för att företag skall våga ta på

sig de risker som kreditaffärer med dessa länder är förenade

med.

På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 (prop.

1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU16, rskr. 1992/93:263) att

inrätta en särskild exportkreditgarantiram om 1 miljard kronor

för de baltiska länderna och Ryssland. Regeringen uppdrog

därefter åt Exportkreditnämnden (EKN) att administrera

verksamheten i enlighet med riktlinjer grundade på

riksdagsbeslutet.

EKN har meddelat regeringen att nämnden t.o.m. november 1993

gjort 13 utfästelser till ett belopp om drygt 300 miljoner

kronor. Fram till den 30 september hade EKN mottagit preliminära

och fullständiga ansökningar för garantier under ramen till ett

sammanlagt belopp om knappt 1 300 miljoner kronor. EKN har mot

denna bakgrund gjort bedömningen att det ännu är för tidigt att

dra några slutsatser i fråga om tillämpningen av de riktlinjer

statsmakterna har fastställt för verksamheten.

I propositionen anges att EKN:s riktlinjer kan komma att

justeras om det skulle visa sig nödvändigt. En förutsättning

härför är dock att förlusterna inte bedöms bli större än de

sammantagna avsättningar för förluster som har gjorts under

detta anslag. Skulle det visa sig att ramen är otillräcklig för

att nämnden skall kunna utfärda garantier för affärer som

överensstämmer med de nu gällande riktlinjerna anser regeringen

att det kan finnas skäl att återkomma till riksdagen med begäran

om en utökad ram. En utökad ram skulle i sin tur kräva att

ytterligare avsättningar gjordes.

Vad beträffar garantigivning för Ryssland har regeringen i

sina riktlinjer till EKN konstaterat att nämnden borde kunna

utfärda garantier under förutsättning att landet träffade en

överenskommelse om stöd från Internationella valutafonden (IMF)

under den nya faciliteten för länder i omvandling från

planekonomi. Ryssland ingick ett sådant avtal med IMF den 30

juni 1993 och EKN öppnade för garantigivning dagen därpå. IMF

har senare tillfälligt avbrutit utbetalningar under faciliteten

på grund av att Ryssland inte uppfyllt de uppställda kraven. EKN

är dock fortsatt öppet för garantigivning, under iakttagande av

viss försiktighet, i syfte att undvika förluster.

Riskavsättningar måste göras även för att täcka eventuella

förluster som kan uppstå med anledning av

exportkreditgarantiramen. Då förlustrisken bedöms vara större

för exportkreditgarantier än för finansiellt stöd föreslår

regeringen att ytterligare 150 miljoner kronor avsätts för detta

ändamål. Behovet av medel under detta anslag -- förlustrisker

avseende garantier för finansiellt stöd samt

exportkreditgarantier -- beräknas därför till sammanlagt 240

miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Om kostnaden för förluster överstiger det belopp som finns

fonderat under anslaget bör överskjutande belopp belasta

anslaget G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av

statliga garantier i Central- och Östeuropa.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen (U808) görs bedömningen

att alltför stora belopp avsätts -- i förhållande till vad som

utnyttjas -- för förlustrisker avseende garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier. I yrkande 18 begärs

därför att 200 miljoner kronor skall avsättas; en minskning med

40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

I motion U216 (nyd), yrkande 36, samt i motion N304 (nyd),

yrkande 6, föreslås att exportkreditgarantiramen utökas från

tidigare beslutade (bet. 1992/93:UU16, rskr. 263) 1 miljard

kronor till 4 miljarder kronor. Garantier till Polen föreslås

också kunna utfärdas inom ramen. Ny demokratis förslag om utökad

exportkreditgarantiram föreslås av motionärerna få som

konsekvens att även ett större belopp avsätts för förlustrisker

avseende garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier (anslaget G 3). För detta ändamål föreslås

därför att 450 miljoner anvisas utöver vad regeringen föreslår,

dvs. 690 miljoner kronor (motion U216, yrkande 37).

I motion U814 (s) föreslås att svenska företag skall få

tillgång till någon form av riskkapital/mjuka lån för att

använda under ett inlednings- och utredningsskede av en

affärskontakt med Östeuropa (yrkande 1). Enligt motionären bör

lånen kunna förmedlas av länsstyrelserna (yrkande 2).

I motion U313 (nyd), yrkande 13, begärs att s.k. u-krediter,

dvs. lån på förmånliga villkor i syfte att finansiera export av

varor och tjänster till vissa kreditvärdiga u-länder, skall

göras tillgängliga för affärer med Polen, de baltiska staterna

och länderna i Oberoende staters samvälde (OSS).

I motion U805 (c), yrkande 2 (berörd del), föreslås att

gällande regler för exportkreditgivning vidgas till att också

möjliggöra kreditgivning för export av komponenter till

jordbruksmaskiner inom ramen för den typ av samarbetsprojekt som

beskrivs i motionen.

Utskottets överväganden

Utskottet välkomnade i sitt betänkande 1992/93:UU16

regeringens förslag inför innevarande budgetår att inrätta en

särskild exportkreditgarantiram på 1 miljard kronor för

exportaffärer med Baltikum och Ryssland. Utskottet gjorde

bedömningen att den nya exportkreditgarantiramen skulle bidra

till att väsentligt förbättra förutsättningarna för en ökad

export till en tidigare i huvudsak stängd marknad.

I motionerna U216 (nyd) och N304 (nyd) förordas en

förstärkning av exportkreditgarantiramen för de central- och

östeuropeiska länder som inte kan beviljas garantier inom EKN:s

reguljära verksamhet.

Utskottet konstaterar att den år 1993 inrättade särskilda

exportkreditgarantiramen för de baltiska staterna och Ryssland

har varit operativ under ett drygt halvår. De första

erfarenheterna bekräftar att ramen fyller ett stort behov. Som

framgår av budgetpropositionen är regeringen beredd att till

riksdagen inkomma med en begäran om en utökad ram, om den

fortsatta verksamheten ger vid handen att medlen är

otillräckliga för att EKN skall kunna utfärda garantier för

affärer som överensstämmer med de nu gällande riktlinjerna.

I motion N304 (nyd) yrkas även på att Polen skall omfattas av

exportkreditgarantiramen. Utskottet får därför konstatera att

Polen, till skillnad från de baltiska länderna och Ryssland, är

ett kreditvärdigt land. EKN kan således utfärda garantier för

Polen inom sin ordinarie verksamhet. I motionen hävdas att

endast "hårdvalutarelaterade projekt" kan komma i fråga. Denna

projekttyp prioriteras, men även valutainbesparande och

samfinansierade projekt kan, enligt vad utskottet inhämtat,

komma i fråga för garantier inom ramen. Dessa behöver inte vara

"hårdvalutaintjänande".

Därmed avstyrker utskottet motionerna U216 (nyd) yrkandena 36

och 37 samt N304 (nyd) yrkande 6.

I anledning av förslagen i motion U805 (c) om vidgade

biståndsmål och regler för exportkreditgivning konstaterar

utskottet att flera projekt avseende småföretagsutveckling

bedrivs i SwedeCorps regi. Genom avskrivningslån och villkorslån

till svenska företag skall programmet söka underlätta

företagsetableringar i Baltikum och nordvästra Ryssland. Även

den verksamhet som bedrivs av Swedfund syftar till att stimulera

samverkan med företag i Central- och Östeuropa. Om en aktuell

affärsidé bedöms lönsam på sikt, kan Swedfund bidra med

riskkapital eller lån under en övergångsperiod.

Motion U805 (c) framhäver bl.a. behovet av kunskaper och

maskiner i jordbruket i de baltiska staterna. Enligt vad

utskottet inhämtat behöver jordbrukarna i Baltikum, i

omställningen från kollektivjordbruk till privat jordbruk,

framför allt lära sig hur man effektivt brukar små och

medelstora familjejordbruk. Flera svenska myndigheter och

organisationer i olika delar av Sverige är engagerade i

utbildning, expertinsatser och studiebesök. Lantbrukarnas

stiftelse för internationellt bistånd är en av de

huvudorganisationer som har ramavtal med SIDA och som bedriver

långsiktig verksamhet i de baltiska länderna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 2

(i berörd del).

I motion U808 (s) framförs synpunkter på storleken av

avsättningarna under anslagsposten G 3. Dessa kunde, enligt

motionärerna, vara mindre än vad regeringen förordar.

För att täcka eventuella förluster som kan uppstå med

anledning av statliga garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier måste, som också framgår av propositionen,

riskavsättningar göras. Ett riktmärke för hur stora de totala

riskavsättningarna avseende statsgarantier för finansiellt stöd

bör vara är de 10 % av totala utestående krediter som EG/EU

tillämpar. Detta innebär, enligt propositionen, att tidigare

gjorda riskavsättningar kan komma att justeras i efterhand. För

budgetåret 1994/95 föreslås att 90 miljoner kronor avsätts för

statsgarantier för finansiellt stöd. Detta betyder att årets

avsättning är högre än 10 % om hela ramen för 1994/95 intecknas.

Tidigare har emellertid för låga belopp avsatts.

En översyn av statens totala betalningsansvar för

kreditgivningen till länderna i Central- och Östeuropa sker en

gång per år. Framkommer det vid nästa översyn att ramen för de

statliga garantiåtagandena inte har utnyttjats som avsett

kommer, enligt vad utskottet inhämtat, mindre avsättningar att

göras kommande år.

Vad gäller exportkreditgarantiramen om 1 miljard kronor har,

på grund av förlustrisken, en avsättning på 300 miljoner bedömts

nödvändig. Som framgick av proposition 1992/93:100 finansieras

denna avsättning under två år, dvs. med 150 miljoner kronor

under vardera budgetåren 1993/94 och 1994/95. Utskottet utgår

från att regeringen fortlöpande analyserar förändringar i

förlustrisken i syfte att avgöra om en utvidgning av ramen

skulle kunna vara möjlig utan ytterligare avsättningar för

förluster.

Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 18.

Beträffande förslagen i motion U313 (nyd) (yrkande 13) och i

motion U814 (s) att göra u-krediter tillgängliga för affärer med

de baltiska länderna och andra länder i Central- och Östeuropa

får utskottet konstatera att detta för närvarande inte är

möjligt på grund av överenskommelser som träffats inom OECD. Som

även påpekats tidigare i betänkandet rymmer dock det svenska

östsamarbetsprogrammet åtskilliga andra incitament för svenska

företagare som önskar göra affärer med Central- och Östeuropa.

Genom sitt engagemang i joint ventures mellan svenska och

utländska företag, bidrar Swedfund International AB aktivt till

en industriell och ekonomisk utveckling baserad på

marknadsekonomiska principer i mottagarländerna. För att

särskilt stimulera till ett brett nätverk av företagskontakter

har SwedeCorp inrättat ett småföretagarstöd, som lämnas i form

av villkorslån och avskrivningslån. Även det baltiska

investeringsprogrammet, som inrättats inom ramen för det

nordiska samarbetet, syftar till att främja små och medelstora

företags verksamhet i de baltiska staterna. Dessa satsningar,

jämte den befintliga exportkreditgarantiramen, har enligt

utskottets bedömning förutsättningar att också positivt påverka

sysselsättningsläget i Sverige.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U313 (nyd) yrkande 13

samt U814 (s) yrkandena 1 och 2.

5. Enskilda sektorer

5.1. Stöd till utbildning och forskning

Sammanfattning av motionerna

I motion U802 (s) föreslås uppbyggnaden av ett

utbildningscentrum i Gävleborgs län i syfte att bistå bl.a. de

baltiska staterna med utbildning inom i första hand vård och

omsorg, men också inom andra områden såsom utbildning av

tullpersonal. Därmed skulle fler arbetstillfällen skapas i

Gävleborg, hävdar motionärerna.

Motion U807 (fp) pläderar för inrättandet av ett baltiskt

handels- och utbildningscentrum (i motionen kallat "Baltic

Business and Education Center", BBEC). Projektet föreslås

finansieras inom ramen för bl.a. biståndssamarbetet med Central-

och Östeuropa. I motionen argumenteras utförligt för placeringen

av ett dylikt centrum i Kristianstad. Nordöstra Skåne anses av

motionären ha särskilt goda förutsättningar för att i framtiden

bli en region med stor betydelse för ett ekonomiskt utbyte med

de baltiska staterna, i första hand Litauen.

I motion U803 (fp) hänvisas till att det i Malmö/Lund-regionen

finns betydande kunskap och kompetens vad gäller forskning,

utbildning och utveckling på miljöområdet. I Malmö finns också

redan ett FN-organ, World Maritime University. I ett projekt med

bl.a. Malmö stad, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Lunds

universitet, skilda företag samt tre FN-organ (Unesco, Unido och

UNEP) som huvudintressenter formuleras för närvarande planer på

en internationell miljöutbildning. Det planerade FN-institutets

utbildningsinsatser skall koncentreras på vattenresursfrågor, ny

teknologi för vattenrening, sophantering, energi och

förnyelsebara energikällor. Samhällsplanerare, industriledare

och forskare i de baltiska länderna och andra delar av Östeuropa

skall enligt motionärerna utgöra institutets primära målgrupp,

men även u-länder skall på sikt ges möjlighet att delta. I

motionen förslås statligt stöd för etablerandet av ett

FN-institut för miljöutbildning i Malmö.

Utskottets överväganden

De samarbetsinsatser som förordas i motion U802 (s) är, som

också framgått tidigare i detta betänkande, redan föremål för

stort svenskt engagemang. Flera departement, myndigheter och

organisationer deltar i samarbetet.

Utbildningsstöd till den sociala sektorn ges främst via SIDA

och den av SIDA finansierade Hälso- och sjukvårdens

Östeuropakommitté (ÖEK). De av ÖEK stödda projekten avser bl.a.

baltiska läkares, tandläkares och sjuksköterskors auskultation i

Sverige, utbildningsinsatser i de baltiska länderna, Polen, S:t

Petersburg, samt etableringen av s.k. modellinstitutioner i

dessa länder. Till de prioriterade områdena hör mödra- och

barnhälsovård, inkl. familjeplanering, psykiatri, handikappvård

och förstärkning av infrastrukturen.

Genom särskilt regeringsbeslut våren 1993 har SIDA tilldelats

16 miljoner kronor från anslaget för utvecklingsbistånd för

bl.a. insatser syftande till varaktiga förbättringar inom den

sociala sektorn i de central- och östeuropeiska länderna. BITS

projekt inom hälsovården har bl.a. gällt utbildning för

socialvårdare resp. sjuksköterskor och administratörer i

Estland.

Även inom tullområdet genomförs, som även nämnts tidigare, en

rad utbildningsinsatser. Bland dessa kan nämnas

managementutbildning, kurser för utbildningsadministratörer samt

av kontrollchefer. Baltiska tulltjänstemän har möjlighet att

auskultera vid tullkriminalavdelningar i Sverige.

Därmed avstyrks motion U802 (s).

Vad gäller förslaget i motion U803 (fp) om inrättande av ett

FN-institut i form av ett miljöuniversitet i Malmö, konstaterar

utskottet att kvalificerad utbildning inom de aktuella områdena

redan bedrivs vid flera av landets universitet, bl.a. tekniska

högskolan i Lund och Lunds universitet. Möjlighet att delta i

denna utbildning för de aktuella grupperna finns redan, inkl.

möjligheten att utforma särskilda utbildningsprogram för

speciella målgrupper.

Utskottet avstyrker därmed motion U803 (fp).

Förslaget, i motion U807 (fp), att inrätta ett baltiskt

handels- och utbildningscentrum i Kristianstad, syftar till att

långsiktigt bygga upp förutsättningarna för ett ökat ekonomiskt

utbyte mellan Baltikum och södra Sverige.

Utskottet får därvid konstatera att åtgärder för att skapa

förutsättningar för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan de

baltiska länderna och Sverige redan prioriteras i östsamarbetet.

Många av de insatser som beskrivits utförligare på annan plats i

detta betänkande och vilka förmedlas av bl.a. Svenska

institutet, SwedeCorp samt Swedfund kan sägas ingå i denna

målsättning. Därtill kan nämnas den inrättade

exportkreditgarantiramen med syftet att underlätta export till

och investeringar i Baltikum och Ryssland. Handelsutbytet

främjas vidare av de frihandelsavtal som Sverige ingått med de

baltiska länderna. Sveriges bidrag till upprättande av en

handelshögskola i Riga är ytterligare ett led i denna strävan.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U807 (fp).

5.2. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet

Sammanfattning av motionerna

I motion U813 (fp) anförs att det ligger i vårt gemensamma

intresse att de forna kommunistländerna i Central- och Östeuropa

ges ett ökat stöd för att rädda miljön. Denna karaktäriseras av

motionärerna som framtidens stora investeringsprojekt. Behovet

av bistånd på miljöområdet är således stort, framhålls det i

motionen (yrkande 1). I yrkande 3 föreslås att 10 % av Polens

utlandsskuld till Sverige efterskänks i utbyte mot olika typer

av miljöåtgärder.

I motion U806 (c), yrkande 5, begärs att svenska biståndsmedel

skall användas för att effektivisera energihanteringen och

förbättra värmeförsörjningen i bl.a. de baltiska staterna.

Svenska insatser bör främja planeringen och utformningen av

framtida energisystem baserade på förnybar och miljövänlig

energi. Samtidigt framhålls i motionen att biståndet inte skall

användas för att förlänga användningen av kärnkraft, utan endast

för att minimera riskerna i befintliga anläggningar.

I samma motion (U806 (c)) välkomnas de insatser som Sverige

gör för att förbättra säkerheten framför allt i kärnkraftverket

i Ignalina. Det är viktigt, sägs det i motionen, att vi

fortsätter att stödja länder i Östeuropa med kunnande och

kompetens för att minska riskerna för kärnkraftsolyckor. I

yrkande 6 föreslås att Sverige skall ta initiativ i

internationella fora för att förmå våra grannländer att stänga

kärnkraftverk, t.ex. kärnkraftverket i Sosnovy Bor. Vad gäller

Ignalinaverket föreslår motionärerna att regeringen i samråd med

svenskt näringsliv och internationella organisationer skulle

kunna erbjuda Litauen en "paketlösning" i vilken en stängning av

Ignalina skulle kombineras med erbjudanden om hjälp med

finansiering av ett modernt och effektivt energisystem. Även i

motion U813 (fp), yrkande 4, föreslås att Sverige, i samverkan

med andra länder, bör diskutera möjligheterna att stödja projekt

som syftar till att stänga de farligaste

kärnkraftsanläggningarna och ersätta dem med andra former av

energiproduktion. Motionärerna föreslår i yrkande 6 att resurser

för att förbättra miljön i Östeuropa bl.a. borde kunna frigöras

från planerade investeringar i svensk infrastruktur och, på

längre sikt, från försvarets resurser.

I motion U809 (v) anförs att det i våra östra grannregioner

finns en biologisk mångfald som försvann från Västeuropa för

femtio år sedan. Avsaknaden av moderna skogs- och

jordbruksmetoder har bidragit till att bevara arter, biotoper

samt natur- och kulturlandskap som inte längre existerar i väst.

Motionärerna föreslår att Sverige anslår resurser för att

inventera och bevara dessa områden (yrkande 6). Ett problem i

sammanhanget är vidare, sägs det i motion U809 (v), att den

lokala administrationen för naturreservat och nationalparker

håller på att bryta samman av brist på pengar. I yrkande 7

föreslås att medel under G-anslaget används för att stödja dessa

lokala myndigheter i det forna Sovjetunionen.

Utskottets överväganden

En av målsättningarna för det svenska östsamarbetet är att

stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön.

Speciellt BITS men också SIDA ger betydande stöd till

miljöinriktade insatser och projekt i Baltikum och Östeuropa.

Under de första åren av BITS verksamhet i Central- och Östeuropa

hade närmare hälften av alla projekt anknytning till miljön.

Multilateralt deltar Sverige i åtgärdsprogrammet för att

återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige är delägare i

det Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) som främjar

investeringar av nordiskt miljöintresse i Central- och Östeuropa

genom att finansiera företag i dessa länder. Utöver detta har

hittills drygt 450 miljoner kronor från Miljö- och

naturresursdepartementets och Näringsdepartementets anslagsmedel

anvisats för stöd till miljöinsatser i de baltiska länderna,

Polen och Ryssland. I årets budgetproposition föreslås

ytterligare drygt 192 miljoner kronor för denna verksamhet.

Avsikten är att genom insatser i Östersjöns östra strandstater

bidra till bättre miljöförhållanden även i Sverige. Svenska

miljöinsatser inom ramen för Östersjöprogrammet har en tydlig

inriktning på avloppsreningsanläggningar. Inom ramen för projekt

som bl.a. NUTEK är engagerat i görs också värdefulla insatser

för att minska utsläppen av svavel- och koldioxid i luften,

exempelvis genom konvertering av fossilbränsleeldade

anläggningar i Estland, Lettland och Litauen.

Utskottet konstaterar att även insatser på

kärnsäkerhetsområdet ges hög prioritet. Hittills har drygt 200

miljoner kronor avsatts för insatser på detta område samt för

vidgat strålskyddssamarbete med länderna i Central- och

Östeuropa. Särskilt kan också nämnas det bidrag om 30 miljoner

kronor per år som Sverige lämnar till EBRD:s multilaterala

kärnsäkerhetsfond.

De svenska kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till

kärnkraftverket i Ignalina i Litauen. Norge och Finland har

inriktat huvuddelen av sitt stöd till anläggningarna på

Kolahalvön och i S:t Petersburgsområdet. Arbetet samordnas med

andra länders och internationella organisationers

Östeuropaprogram, dels genom en särskild arbetsgrupp för

kärnsäkerhet inom ramen för G24-samarbetet, dels inom EBRD:s

ovan nämnda kärnsäkerhetsfond.

Enligt vad utskottet inhämtat, bl.a. i samtal i Vilnius med

ledningen för Litauens kärnkraftsinspektion, måste en realistisk

utgångspunkt för de internationella insatserna i Litauen vara,

att Ignalinareaktorerna för närvarande spelar en betydande roll

i elförsörjningen och att de därför kan behöva drivas under

flera år framöver. Det står samtidigt klart att varken de

svenska eller de internationella satsningarna som görs i de

östeuropeiska kärnkraftverken avser att förlänga deras tekniska

livstid. Syftet är enbart att åstadkomma en så säker

driftssituation som möjligt under den överblickbara tid som

dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda

länder. Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverken är

det mot denna bakgrund -- som också framhålls i flera motioner

-- angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa att

planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad

energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare

och resurssnålare energianvändning. Utskottet noterar att den

kartläggning av energisituationen i Östeuropa som gjorts på

uppdrag av Världsbanken, EBRD och International Energy Agency

(IEA) i Paris torde vara värdefull i detta sammanhang.

Även med Estland håller ett kärnsäkerhets- och

strålskyddssamarbete på att utvecklas. I diskussionerna om

samarbetsinsatser har Sverige och Estland enats om att dels

prioritera avfallshanteringen vid den på estniskt territorium

belägna ryska basen Paldiski, dels upprensningen av avfallssjön

i Sillamäe. Den radioaktiva sjön, som för övrigt besågs av

utskottet i samband med besök i Estland i september 1993, ligger

alldeles intill Finska viken och utgör en potentiellt betydande

fara för såväl Finska viken och Östersjön som grundvattnet i

regionen.

Utskottet noterar vidare att NUTEK har tilldelats medel ur

Miljö- och naturresursdepartementets anslag för projekt syftande

till uppbyggnaden av miljöanpassade energisystem i Estland,

Lettland och Litauen. Innevarande budgetår har ett stödprogram

inletts som avser både insatser för energieffektivisering och

introduktion av förnybara energislag i Central- och Östeuropa.

Det faktum att medel för miljöändamål också finns anvisade på

andra anslag än östbiståndet är enligt utskottets uppfattning

ett uttryck för att miljösatsningar i Östeuropa även kan

betraktas som investeringar i miljöförbättringar i Sverige.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U813 (fp)

yrkandena 1, 4 och 6 samt U806 (c) yrkandena 5 och 6 som

besvarade.

Vad gäller förslaget i motion U813 (fp), yrkande 3, angående

ytterligare avskrivning av Sveriges fordran på Polen får

utskottet konstatera att Polens utlandsskuld till de offentliga

kreditorerna redan skrivits av till hälften inom ramen för den

s.k. Parisklubben. Ytterligare nedskrivning kan enligt vad

utskottet erfarit inte motiveras ur skuldsynpunkt eftersom den

återstående skulden efter avskrivningen är värderad till fullt

värde. En avskrivning skulle således kräva kompensation för hela

det belopp som skulle gå till den s.k. "ekofond" som

motionärerna hänvisar till. Ett bidrag till ekofonden, via

skuldavskrivning, bör därför vägas mot andra alternativa

användningar av östsamarbetsmedel. Enligt vad utskottet erfarit

anser regeringen att det hittills inte funnits tillräckligt

starka argument för en omprioritering till förmån för en sådan

användning. Utskottet finner ingen anledning att ifrågasätta

denna bedömning.

Därmed avstyrker utskottet motion U813 (fp) yrkande 3.

Utskottet konstaterar att svenskt stöd redan utgår till

naturvårdsprojekt som ligger i linje med de önskemål som

framförs i motion U809 (v). I Lettland bistår Naturvårdsverket

de lettiska myndigheterna i upprättandet av en naturvårdsplan. I

Estland är verket engagerat i ett naturvårdsprojekt i

Matsaluområdet. Insatser i Ryssland är också under övervägande.

Enligt vad utskottet erfarit arbetar även Internationella

naturvårdsunionen med ett Östeuropaprojekt.

Därmed får motion U809 (v) yrkandena 6 och 7 anses besvarade.

5.3. Byggsektorn

Sammanfattning av motionerna

Motion U801 (s) refererar till den ideella organisationen

Erikshjälpens projekt i flera länder i Östeuropa. Ett planerat

projekt syftar till att i samarbete med Vetlanda kommun och

lokala byggföretag överföra kunskap och kompetens i fråga om

projektering av småhusbyggen till staden Cheboksary i Ryssland.

Motionärerna föreslår att medel ur anslaget för Samarbete med

Central- och Östeuropa tas i anspråk för projektet.

I motion U216 (nyd) föreslås att bistånd till de baltiska

staterna bör ges i form av export av svenskbyggda trähus. Som

skäl anförs bostadsbristen i Baltikum, behovet av

arbetstillfällen i svensk trähusindustri samt möjligheten till

kunskapsöverföring på området. Enligt yrkande 5 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen detta till känna samt att medel

skall få tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget.

I motion U805 (c) anges att regeringen skall ha utfäst om

bistånd till Ryssland i form av svenska prefabricerade trähus. I

yrkande 1 begärs att särskilda medel för nästa budgetår avsätts

för ändamålet.

Utskottets överväganden

Som konstaterats tidigare i detta betänkande är det svenska

biståndet till Central- och Östeuropa i stor utsträckning ett

bundet bistånd i betydelsen att kunskapsöverföringen, som är den

prioriterade biståndsformen, utnyttjar den kompetens som finns

tillgänglig hos svenska myndigheter, organisationer och företag

med flera. Även en stor del av det multilaterala biståndet, som

inte är rent betalningsbalansstöd, valutastöd och liknande, är

bundet till upphandling i Sverige.

Inget hindrar, enligt vad utskottet inhämtat, att svenska

biståndsmedel kan användas för kunskapsöverföring även inom

byggsektorn. Omfattningen av sådana insatser får bestämmas av

mottagarländernas behov och önskemål.

Som tidigare noterats i betänkandet visar de erfarenheter som

hittills gjorts på detta område att konkreta byggnadsinsatser

ofta måste föregås av fastighetsplanering och registrering av

fastigheter för att bl.a. fastställa äganderätt till mark och

byggnader. Flera sådana insatser genomförs för närvarande i

Baltikum med medel från BITS.

Den prioriterade biståndsformen, kunskapsöverföring, ger inte

myndigheterna mandat att leverera färdiga produkter,

prefabricerade hus, komponenter, etc. Leverans av vissa

nödvändiga insatsvaror eller utrustning kan dock förekomma inom

ramen för en insats av kunskapsöverförande karaktär.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den roll Swedfund

International AB kan spela genom sitt engagemang i joint

ventures mellan svenska och utländska företag. Det är utskottets

förhoppning att även SwedeCorp aktivt kan medverka till att

upprätthålla svensk sysselsättning och till att skapa

förutsättningar för svenska företags expansion utomlands.

Utskottet vidhåller dock sin bedömning att biståndets syfte ej

skall vara att öka sysselsättningen i Sverige.

Därmed avstyrker utskottet motion U216 (nyd) yrkande 5.

Vad gäller uppgifterna i motion U805 (c) och motionärernas

förslag om stöd till svensk trähusexport i syfte att underlätta

hemtagningen av ryska soldater från Baltikum får utskottet

anföra följande:

Ryssland har förklarat att man med Estland och Lettland skulle

sluta avtal om en tidtabell för truppernas bortdragande samt om

åtgärder för att ordna för trupperna vid återkomsten till

Ryssland. Från rysk sida har därefter vid flera tillfällen

framförts önskemål om stöd för att underlätta hemtagningen av

trupper.

Utvecklingen i Baltikum har, som tidigare konstaterats, en

stor betydelse för stabiliteten i Nordeuropa och i Europa som

helhet. Mot denna bakgrund har Sverige förklarat sig villigt att

i samråd med andra länder söka bidra till att en överenskommelse

nås om tillbakadragande av trupperna från Estland och Lettland.

Det är i detta sammanhang som frågan om bostäder för de

tillbakadragna enheterna kommit att aktualiseras.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att en stor del av de

ryska trupperna i Estland och Lettland redan har tagits hem. Ett

avtal om ryskt trupptillbakadragande slöts mellan Lettland och

Ryssland den 15 mars 1994. Samtidigt gick Estland med på att

inleda en ny förhandlingsrunda med Ryssland i samma ärende.

Ryssland har förklarat att det skulle vara praktiskt möjligt att

avsluta trupptillbakadragandet senast den 31 augusti 1994.

Utskottet vill framhålla vikten av att så sker och att Ryssland

därmed uppfyller sina folkrättsliga åtaganden enligt ESK:s, den

europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens,

Helsingforsdeklaration.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att uppmärksamt

följa förhandlingarna om och genomförandet av det ryska

trupptillbakadragandet från Estland och Lettland. Därmed

förutsätter utskottet att regeringen också har beredskap för att

bedöma behovet och omfattningen av en eventuell svensk

biståndsinsats som kan komma att aktualiseras inom ramen för

förhandlingsöverenskommelser om ryskt tillbakadragande från

Estland respektive Lettland.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 1.

Enligt riktlinjerna för Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa skall -- som även konstaterats tidigare i detta

betänkande -- de bilaterala insatserna framför allt koncentreras

till vårt närområde, dvs. de baltiska republikerna, Polen och

nordvästra Ryssland. Biståndsmyndigheterna har att självständigt

pröva och besluta i ärenden utifrån de av regering och riksdag

fastställda riktlinjerna.

Den insats som föreslås i motion U801 (s) avser ett

pilotbyggprojekt i Cheboksary som ligger ca 600 km öster om

Moskva. Mot bakgrund av prioriteringarna i det svenska

östsamarbetet ser utskottet inget skäl till initiativ i denna

fråga.

Därmed anses motion U801 (s) besvarad.

5.4. Handikappfrågor

Sammanfattning av motionen

I Vänsterpartiets motion So246 om politiken inom

handikappområdet föreslås att särskilda medel ställs till

förfogande inom ramen för G-anslaget, Samarbete med Central- och

Östeuropa, för de svenska handikapporganisationernas

samarbetsprojekt med organisationer i Östeuropa. Beloppet

föreslås uppgå till 10 miljoner kronor (yrkande 7).

Utskottets överväganden

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av stöd till de

central- och östeuropeiska ländernas ansträngningar att bygga

upp en god handikappvård, inte minst vad gäller handikappade

barns speciella behov. Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA

beviljat medel till ett antal projektförslag som avser enskilda

organisationers verksamhet på detta område.

Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess

prioritering i första hand av kunskapsöverföring till stöd för

en fortsatt och fördjupad demokratisering, marknadsekonomiska

reformer och en förbättring av den hårt belastade miljön --

innebär ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden

blir begränsat. Med hänsyn till att behoven och även

föreliggande förslag till insatser vida överskrider tillgängliga

medel över G-anslagen nödgas utskottet, liksom tidigare år, dra

slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är nödvändig.

Vid sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill

utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och

sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom

frivilliga organisationer. Utskottet anser alla insatser som på

detta sätt kan komma till stånd är värdefulla.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 7 i motion So246

(v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande principer för länderfördelning

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U808 yrkande 5 och

1993/94:Fö334 yrkandena 5 och 6 besvarade med vad utskottet

anfört,

res. 1 (s)

2. beträffande bundet bistånd

att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 2 i berörd

del,

3. beträffande omallokering av valutastöd

att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 9--13,

res. 2 (s)

4. beträffande integrering av anslag för miljösamarbete

att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkande 8,

res. 3 (s)

5. beträffande organisation och redovisning av

östsamarbetet

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U806 yrkande 3,

1993/94:U808 yrkande 1 samt 1993/94:U810 besvarade med vad

utskottet anfört,

res. 4 (s) - delvis

6. beträffande miljöhänsyn och prioriteringar i

östsamarbetet

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U806 yrkande 2 och

1993/94:U808 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 4 (s) - delvis

7. beträffande östbiståndets framtida storlek

att riksdagen avslår motion 1993/94:U806 yrkande 1,

8. beträffande ny politik för östsamarbete

att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 2 och 4,

res. 4 (s) - delvis

9. beträffande samarbetets mål och inriktning i övrigt

att riksdagen avslår motion 1993/94:U216 yrkandena 1 i berörd

del, 3 och 4,

res. 5 (nyd) - delvis

10. beträffande stöd till forskningsinstitut m. m.

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkandena 1 och 2

besvarade med vad utskottet anfört,

11. beträffande BITS roll i östsamarbetet

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U808 yrkande 7 besvarat

med vad utskottet anfört,

res. 6 (s) - delvis

12. beträffande suveränitetsstöd

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U806 yrkande 4 besvarat

med vad utskottet anfört,

13. beträffande krigsmateriel

att riksdagen förklarar motion 1993/94:Fö335 yrkande 5

besvarat med vad utskottet anfört,

14. beträffande handelshögskola i Riga

att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkande 17,

res. 6 (s) - delvis

15. beträffande medel till enskilda organisationer

att riksdagen förklarar motionerna 1993/92:U806 yrkande 7,

1993/94:U809 yrkande 3, 1993/94:U811 samt 1993/94:K612 yrkande 2

besvarade med vad utskottet anfört,

16. beträffande parlamentariskt samarbete

att riksdagen avslår motion 1993/94:U804 yrkande 1 samt

förklarar motion 1993/94:U804 yrkande 2 besvarat med vad

utskottet anfört,

17. beträffande kooperativt stöd

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U812 yrkandena 1 och 2

besvarade med vad utskottet anfört,

18. beträffande samarbete i Barentsregionen

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U706 yrkande 2 besvarat

med vad utskottet anfört,

19. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i

övrigt

att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 14--16,

res. 6 (s) - delvis

20. beträffande EBRD:s utlåning

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkande 8 besvarat

med vad utskottet anfört,

21. beträffande utökad exportkreditgarantiram

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U216 yrkande 36 samt

1993/94:N304 yrkande 6,

res. 7 (nyd)

22. beträffande utökade möjligheter till export i övrigt

att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 2 i berörd

del,

23. beträffande u-krediter

att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 13,

res. 8 (nyd)

24. beträffande riskkapital i övrigt

att riksdagen avslår motion 1993/94:U814 yrkandena 1 och 2,

25. beträffande utbildningsstöd

att riksdagen avslår motion 1993/94:U802,

26. beträffande miljöuniversitet i Malmö

att riksdagen avslår motion 1993/94:U803,

27. beträffande utbildningscentrum i Kristianstad

att riksdagen avslår motion 1993/94:U807,

28. beträffande miljö- och energibistånd

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkandena 1, 4

och 6 samt 1993/94:U806 yrkandena 5 och 6 besvarade med vad

utskottet anfört,

29. beträffande avskrivning av Polens skuld

att riksdagen avslår motion 1993/94:U813 yrkande 3,

30. beträffande naturvårdsprojekt

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkandena 6 och 7

besvarade med vad utskottet anfört,

31. beträffande bistånd till bostadsbyggande

att riksdagen avslår motion 1993/94:U216 yrkande 5,

res. 9 (nyd)

32. beträffande bistånd för att underlätta ryskt

trupptillbakadragande

att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 1,

33. beträffande byggprojekt i Cheboksary

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U801 besvarad med vad

utskottet anfört,

34. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med

avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 34 bemyndigar regeringen

att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central-

och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret 1994/95

intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kr avseende budgetåret

1995/96,

35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med

avslag på motionerna 1993/94:U216 yrkande 35 och 1993/94:So246

yrkande 7 till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 756 499 000 kr,

res. 5 (nyd) - delvis

men. (v)

36. beträffande G 2 Täckande av eventuella förluster i

anledning av statliga garantier till länder i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till

Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga

garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret

1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr,

37. beträffande G 3 statsgaranti för finansiellt stöd

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner

att regeringen under budgetåret 1994/95 ikläder sig

betalningsansvar i form av statsgaranti för finansiellt stöd

till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst

650 000 000 kr,

38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med

avslag på motionerna 1993/94:U216 yrkande 37 samt 1993/94:U808

yrkande 18 till Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för

budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 240 000 000 kr.

res. 10 (s)

res. 11 (nyd) - villk. 7

Stockholm den 17 mars 1994

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Pär

Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s),

Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran

Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Bertil

Persson (m), Lena Boström (s) och Richard Ulfvengren (nyd)

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Principer för länderfördelning (mom. 1)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Den betydande samstämmighet" och på s. 16 slutar med

"yrkandena 5 och 6 som besvarade" bort ha följande lydelse:

Vad gäller landprioriteringar anser utskottet att samarbetet

med Estland, Lettland och Litauen bör ges högsta prioritet.

Utvecklingen i dessa länder har gått mycket snabbt. Regeringen

har emellertid inte redovisat en samlad analys med slutsatser

för framtida prioriteringar. Utskottet anser att regeringen bör

presentera en sådan.

Samtidigt med inriktingen på Baltikum är det enligt utskottets

mening av största vikt att ett ordentligt samarbete också äger

rum med Ryssland och med Polen, särskilt S:t Petersburgsområdet

och Nordkalotten/Barentsregionen.

I likhet med den socialdemokratiska partimotionen beklagar

utskottet att samarbetet med S:t Petersburg inte prioriterats

högre. Ännu har t.ex. inget beslut fattats om det Sverigehus som

bereddes redan under förra regeringen. Förutsättningarna för ett

närmare samarbete med nordvästra Ryssland bör utredas.

Utskottet anser också att det är otillfredsställande att så

litet görs i dag, om ens något, i de näraliggande länderna

Ukraina och Vitryssland, i det dynamiska Centraleuropa och i

andra områden där svenska insatser kan ha betydelse. Det gäller

Sydösteuropa, Kaukasus och Centralasien.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s)

yrkanden 5 samt motion Fö334 (s) yrkandena 5 och 6.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande principer för länderfördelning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U808 yrkande

5 och 1993/94:Fö334 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Omallokering av valutastöd (mom. 3)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Det budgetförslag" och på s. 18 slutar med

"yrkandena 9--13" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den socialdemokratiska partimotionens

kritik av regeringens hantering av demokratistödet och instämmer

således i motionens förslag att öka insatserna för att stödja

den demokratiska samhällsutvecklingen. Ett särskilt program om

70 miljoner kronor bör inrättas.

Vidare instämmer utskottet i behovet av ökade insatser för

säkerhetsskapande samarbete. Suveränitetsstödet är av stor vikt

för Estland, Lettland och Litauen. Det är ett väsentligt bidrag

till den gemensamma säkerheten i Norra Europa. Denna stödform

till regionen bör utvidgas. Utskottet anser att 117 miljoner

kronor bör avsättas och ingå som en del i det av

Socialdemokraterna föreslagna Programmet för gemensam säkerhet.

I enlighet därmed bör det vidgade suveränitetsstödet överföras

till ett nytt anslag, B 9, under Utrikesdepartementets

huvudtitel. Därmed frigörs 60 miljoner kronor inom det ordinarie

programmet.

Dessa nya insatser för demokrati och säkerhetsskapande

insatser bör finansieras ur det outnyttjade utrymme som finns

som en följd av att 300 miljoner kronor som var avsedda för stöd

till de nya baltiska valutorna inte har utnyttjats. Valutastödet

förbereddes hösten 1991 men har inte kunnat användas. Den

stödformen är nu överspelad. Utskottet föreslår att medlen

används enligt följande:

Särskilt demokratiprogram 70 mkr

Säkerhetsskapande insatser 117 mkr

Ekonomiska reformer 100 mkr

Extra miljöbistånd 13 mkr

Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s), yrkandena 9--13.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande omallokering av valutastöd

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkandena

9--13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Integrering av anslag för miljösamarbete (mom. 4)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Vad gäller de" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

De särskilda miljö- och energiprojekt som regeringen förlagt

till Miljö- och naturresursdepartementet (A 8) och

Näringsdepartementet (E 9) ger ett betydelsefullt tillskott

till östsamarbetet. Det är viktigt att Naturvårdsverket, NUTEK

och annan miljö- och energikompetens engageras fullt ut. I ett

övergripande perspektiv anser utskottet, i likhet med den

socialdemokratiska partimotionen, emellertid att detta program

bör ingå i östsamarbetet som en helhet. Detta skulle underlätta

för en samordnad prioritering och en effektiv genomföring. Både

departement och myndigheter skulle fortsätta att ha samma

centrala roll, men frågor som programförhandling,

samfinansiering med de internationella finansiella instituten

och annat skulle underlättas. I enlighet därmed bör dessa båda

anslag föras över till Utrikesdepartementets anslag G 1.

Därmed förstärks möjligheterna för regeringen att driva en

stark och kreativ miljöpolitik i framför allt Östersjöområdet.

Det är av stor betydelse för Sveriges miljö att programmet för

att säkerställa Östersjöns ekologiska balans --

Östersjöprogrammet -- och de program som Statens

kärnkraftinspektion (SKI) och Strålskyddsinstitutet (SSI)

genomförs. Det förutsätter i sin tur samfinansiering och

samarbete med de internationella finansiella institutionerna.

Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 8.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande integrering av anslag för miljösamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Organisation och redovisning av östsamarbetet, m.m.

(mom. 5, 6 och 8)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 13 med "Utskottet har i tidigare" och på s. 14 slutar med

"kommunistiska länderna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samarbetet med Baltikum, Ryssland,

Central- och Östeuropa bör ges en väsentligt annorlunda

inriktning än den som föreslås i regeringens proposition.

I likhet med vad som anförs i motion U808 (s) är det enligt

utskottet angeläget att en ny strategi för samarbetet med

Central- och Östeuropa utformas. Ett sådant program bör ha

följande målsättningar:

att stärka den gemensamma säkerheten,

att stärka demokratins kultur,

att stödja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar

samhällsomvandling.

Utskottet beklagar att regeringen inte sökt en diskussion om

målen för östpolitiken. En gemensam målbeskrivning är omistlig

för ett starkt samarbetsprogram. De mål som regeringen utan

diskussion i riksdagen nu presenterar är ofullständigt utformade

och utgör ej en helhet. I stället framgår det av regeringens

utrikespolitiska uttalanden att man alltför mycket influerats av

chockterapins ideologi.

Regeringen har haft tre budgetpropositioner på sig att komma

fram till en sådan strategi och få brett stöd i riksdagen. Man

har haft alla möjligheter att lösa hanteringsfrågorna och söka

samförstånd i riksdagen. I stället råder oordning.

Man har inte ens kunnat samla regeringen till ett förslag. En

utredning har genomförts på Statsrådsberedningens uppdrag utan

att regeringen har varit beredd att föreslå en lösning.

Regeringen säger sig ha för avsikt att genomföra förändringar,

men utan att höra riksdagen. Utskottet anser att frågorna är av

sådan vikt att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag.

Utskottet efterlyser en översyn av grunderna för Sveriges

östsamarbete, mål, övergripande prioriteringar och

hanteringsordning. Regeringen bör företa en sådan översyn i

brett samråd med riksdagen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "En tanke som genomsyrar" och på s. 19 slutar med

"som besvarade" bort ha följande lydelse:

Regeringen har inte åstadkommit en samlad redovisning vad

gäller sakinnehållet i programmet. Efter två år har

Utrikesdepartementet gett ut en broschyr med övergripande

information, men riksdagen har inte under denna tid tagit del av

dokument som visar vad som faktiskt görs. Utskottet begär att en

sådan redovisning skyndsamt kommer till stånd.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande

1. Motionerna U806 (c) yrkande 3 samt U810 (kds) betraktas som

besvarade.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "De prioriteringar" och slutar med "i sammanhanget"

bort ha följande lydelse:

Som framgått tidigare i betänkandet delar utskottet de

prioriteringar som görs i motion U808 (s).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Därmed anser" och slutar med "yrkande 3 besvarats"

bort ha följande lydelse:

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande

3. Därmed torde även motion U806 (c) yrkande 2 få anses

tillgodosett.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Den mycket långsiktiga" och på s. 21 slutar med "4,

34 och 35" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker därmed den i propositionen föreslagna

utformningen av samarbetet.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion U808 (s)

yrkandena 2 och 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.

dels att momenten 5, 6 och 8 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

5. beträffande organisation och redovisning av

östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 1

samt med besvarande av motionerna 1993/94:U806 yrkande 3 och

1993/94:U810 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. beträffande miljöhänsyn och prioriteringar i

östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:806 yrkande 2

och 1993/94:U808 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

8. beträffande ny politik för östsamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U808 yrkandena 2

och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

5. Samarbetets mål och inriktning i övrigt, m.m. (mom. 9, 35)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottets uppfattning är" och slutar med "den

största effekten" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en omorientering av biståndet måste göras

från Afrika, Asien och Latinamerika till Baltikum, Central- och

Östeuropa. En tredjedel av Sveriges totala biståndsinsatser bör

enligt utskottets uppfattning gå till länderna i Central- och

Östeuropa. Av dessa medel bör merparten utnyttjas för insatser i

Polen och i de baltiska staterna.

I samarbetet med de baltiska staterna bör svenskt

småföretagarkunnande och svensk kompetens utnyttjas i högre grad

än vad som sker i dag. Ett område där Sverige har betydande

kunskaper och stor erfarenhet är vatten- och avloppsrening. I

Östersjön släpps det i dag ut ofantliga mängder miljöavfall utan

någon som helst rening. Genom svenska biståndspengar, öronmärkta

för reningsanläggningar, skulle svenska konsulter och tekniker

kunna fortsätta med det angelägna arbetet att få rent i vårt

närområde. Utskottet vill framhålla vikten av att

Östersjöstaterna samverkar och samordnar sina resurser för att

rädda Östersjön. Mot denna bakgrund vill utskottet ta fasta på

det förslag om ett reningsanläggningsprojekt vid floden Wisla i

Polen som framläggs i motion U216 (nyd). Regeringen bör ge

berörda svenska biståndsmyndigheter, i första hand BITS, i

uppdrag att initiera kontakter med svenska och polska

myndigheter och företag för igångsättande av nämnda projekt.

Ett annat angeläget område är utbyggnaden av det planerade

motorvägssystemet i Central- och Östeuropa inom ramen för de

s.k. TEM Scandinavia och Via Baltica-projekten. Dessa finns

utförligare beskrivna i motion U216 (nyd). Utskottet noterar att

SweRoad har gjort en omfattande studie av vägnätet Via Baltica

och påpekat vikten av att bistå Polen med arbetet med att

färdigställa vägavsnittet Kaliningrad--Elblag. Utskottet gör

bedömningen att såväl TEM Scandinavia som Via Baltica är

angelägna projekt som genom förbättrade godstransporter på ett

väsentligt sätt skulle stärka de svenska företagens

konkurrenskraft på den östeuropeiska marknaden.

Utskottets uppfattning är att svenskt stöd till ovan

föreslagna insatser bör utgå från de svenska biståndsanslagen.

Härigenom skulle även andelen bundet bistånd komma att öka,

vilket utskottet finner önskvärt, inte minst av

arbetsmarknadspolitiska skäl.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion U216 (nyd)

yrkandena 3, 4 och 35 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Därmed torde även motion U806 (c) yrkande 1 få anses

tillgodosett.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet tillstyrker därmed" och på s. 21 slutar

med "3, 4, 34 och 35" bort ha följande lydelse:

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U216 (nyd)

yrkandena 1, 3--4, 34--35 samt motion U806 (c). Motion U808 (s)

yrkandena 2 och 4 avstyrks.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande samarbetets mål och inriktning i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkandena 1

i berörd del, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 35

samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion

1993/94:So246 yrkande 7 till Samarbete med länderna i Central-

och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 1 309 999 000 kr,

6. BITS roll i östsamarbetet m.m. (mom. 11, 14 och 19)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Med anledning av" och slutar med "yrkande 7

besvarats" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den hårda kritik av regeringens bristande

hanteringsordning som framförs i den socialdemokratiska

partimotionen. Trots utredningar och olika uttalade ambitioner

har regeringen inte kunnat samla sig till ett förslag.

Enligt utskottets mening är det avgörande att få till stånd en

klar arbetsrelation mellan myndigheter och regeringen. I några

fall kan specialuppdrag direkt från regeringen vara motiverade.

För de många olika långsiktiga insatserna är det dock nödvändigt

att ha en tydlig beredningsgång, att ha tydligt myndighetsansvar

för bedömning av olika förslag om insatser,

kostnadseffektivitet, uppföljning etc. Det gäller hela den

professionalism som krävs för att organisera ett samarbete

mellan alla olika typer av svenska parter och ett mottagarland i

utveckling.

Den myndighet som har denna roll är BITS. BITS har under mer

än fyra år arbetat med att hantera den centrala delen av

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. BITS roll erkänns

implicit i regeringens proposition -- det BITS-förmedlade

biståndet är störst och växer med varje proposition -- men det

explicita, långsiktiga uppdraget vill inte regeringen uttala. I

stället talar man fortfarande om bildandet av en ny myndighet.

Regeringens avoga attityd till BITS tillhör det mest märkliga i

regeringens politik.

Statsrådsberedningens översyn av östsamarbetet har som

huvudförslag att bilda en ny beredning för östsamarbete, BÖS.

Mycket riktigt råder det "delade meningar" om detta. I likhet

med vad som anförs i Socialdemokraternas motion vänder sig

utskottet bestämt emot en sådan ordning. Förslaget är i

praktiken en statssekreterargrupp med beredningsansvar, på tvärs

mot svensk förvaltningstradition. Utskottet befarar att det

ofelbart skulle leda till större oklarheter.

I stället bör regeringen, enligt utskottets mening, göra klart

att BITS är den centrala myndigheten. Därutöver har en rad andra

myndigheter ansvar i enlighet med vad som framgår nedan. Men

BITS bör tillerkännas det mandat som den i dag i praktiken

försöker arbeta efter.

Givetvis måste programmet hållas samman inom

regeringskansliet. Detta kan lösas på olika sätt, men det är

uppenbart att en integrering av östsamarbetet med UD:s avdelning

för internationellt utvecklingssamarbete, där samma typ av

uppdrag till BITS, SwedeCorp, SIDA, Svenska institutet (SI) och

Swedfund redan hanteras, vore mest rationell. Utskottet förordar

en sådan ordning. Samtidigt måste den kompetens som varje del

av regeringskansliet besitter utnyttjas, i olika former för

ansvarsfördelning och samråd.

När det gäller de enskilda anslagsposterna inom östsamarbetet

föreslår utskottet den fördelning som framgår nedan. I likhet

med den socialdemokratiska motionen anser utskottet att

anslagsfördelningen är mer än ett "beräkningsunderlag", som

regeringen uttrycker det i budgetpropositionen. Detta handlar om

viktiga politiska prioriteringar. Regeringen har rätt att

besluta om omfördelning mellan anslagsposter, men den

redovisning som regeringen lämnar till riksdagen måste vara den

som regeringen avser skall gälla. För större förändringar bör

regeringen återkomma till riksdagen.

Kunskapsutvecklande bistånd m.m. genom BITS: Utskottet

förordar en höjning med 90 miljoner kronor till BITS, totalt

323 miljoner kronor, och rätt att utfästa tre gånger detta

belopp över en treårsperiod. BITS har begärt 300 miljoner

kronor. Regeringen har föreslagit 233 miljoner kronor, men har

därvid inkluderat insatser som tidigare finansierats på andra

anslag.

Folkrörelser och enskilda organisationer genom SIDA:

Utskottet förordar en höjning med 30 miljoner kronor till 77

miljoner kronor, i stället för den höjning med 2 miljoner kronor

som regeringen vill göra. Utskottet välkomnar den utredning som

gjorts som visar att detta bistånd är värdefullt. Utskottet

instämmer i utredningens rekommendation att mer långsiktiga

projekt bör prioriteras. Stöd bör också i högre grad utgå till

projekt som stärker demokratin och det civila samhällets förmåga

att delta i och styra samhällsomvandlingen.

Svenska institutet har ett synnerligen värdefullt program.

Detta bör ökas med 15 miljoner kronor till 60 miljoner kronor.

Utöver Svenska institutets ordinarie verksamhet bör inom denna

ram eller på annat håll en språksatsning göras på de baltiska

ländernas rysktalande befolkning i syfte att öka deras kunskap i

respektive estniska och lettiska.

Regeringen har över anslaget till SI tidigare finansierat en

insats rörande etablerandet av en handelshögskola i Riga. I en

särskild motion har Socialdemokraterna tidigare sagt att det

inte är riksdagens uppgift att ta ställning till denna typ av

projekt, samt uttryckt oro över projektets utformning och begärt

att regeringen på nytt tar upp frågan till beredning tillsammans

med BITS och/eller SI. Det är utskottets uppfattning att

riksdagen inte bör anslå särskilda medel. Den insats som blir av

får rymmas under de betydande ökningar som görs av BITS

och/eller SI:s anslag.

Näringslivs- och investeringsstöd: Utskottet förordar att 50

miljoner kronor anslås till SwedeCorp och 25 miljoner kronor som

tillskott till Swedfunds kapital. Swedfund har 90 miljoner

kronor i outnyttjat kapital och beräknas ha ett behov av

75--130 miljoner kronor.

Kärnsäkerhet: Detta är ett högt prioriterat program.

Utskottet föreslår att anslaget slås samman med anslaget till

samma ändamål under Miljödepartementets huvudtitel, totalt

85,5 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 7.

Den samlade bilden av utskottets förslag till östsamarbete

framgår av tabellen nedan:

Anslaget G 1 soc.dem. skillnad

94/95 s/reg.

(mkr)

BITS 323 + 90

SIDA 77 + 30

SwedeCorp 50

Swedfund 25

Svenska institutet 60 + 15

Kärnsäkerhet 85,5 55,5

fr M-dep

Baltiska invest.programmet 50

Övr. multilateralt stöd 105

Till regeringens disp. 76,5

Suveränitetsstöd (117) till (B 9)/-60

Handelshögskolan i Riga 0 -35

Anslaget G 3 200 -40

Miljö 136,3 +13

(totalt ca 150)

Omfördelning av

valutastödet till Baltikum:

- suveränitetsstöd 117 till (B 9)

- miljöstöd 13

- demokratistöd 70

- ekonomisk omvandling 100

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

inleds med "I motion U808 (s)" och slutar med "U808 (s) yrkande

17" borde ha utgått.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

inleds med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkandena

14--16" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker därmed det förslag till fördelning av

anslaget G 1 på olika poster och för olika ändamål och

samarbetsformer som föreslås i den socialdemokratiska

partimotionen U808 yrkandena 14--17. Propositionens förslag i

berörd del avslås.

dels att momenten 11, 14 och 19 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

11. beträffande BITS roll i östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande handelshögskola i Riga

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i

övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkandena

14--16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

7. Utökad exportkreditgarantiram (mom. 21)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Som framgår av" och slutar med "nu gällande

riktlinjerna" bort ha följande lydelse:

Samtidigt visar de att den nuvarande exportkreditgarantiramen

är otillräcklig. Svenska företag står i kö för att investera i

Baltikum och Ryssland. Utskottet anser därför att ramen bör

höjas från 1 till 4 miljarder. En höjning till 4 miljarder är

enligt utskottets uppfattning ett första realistiskt steg för

att möta behoven från svensk industri.

Detta bör riksdagen med anledning av motion U216 (nyd) yrkande

36 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Därmed avstyrker utskottet" och slutar med "yrkande

6" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker därmed motionerna U216 (nyd) yrkandena

36 och 37 samt N304 (nyd) yrkande 6.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande utökad exportkreditgarantiram

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U216 yrkande

36 samt 1993/94:N304 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

8. U-krediter (mom. 23)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Beträffande förslagen i motion" och på s. 40 slutar

med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

bl.a. motion U313 (nyd), att även OSS-staterna, Polen och de

baltiska länderna borde få komma i åtnjutande av u-krediter,

trots att dessa länder inte rubriceras som u-länder. Vad

utskottet här anfört med anledning av de aktuella motionerna bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Därmed tillstyrker utskottet motion U313 (nyd) yrkande 13.

Även motion U814 (s) yrkandena 1 och 2 torde därmed få anses

tillgodosedda.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande u-krediter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Bistånd till bostadsbyggande (mom. 31)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Som konstaterats tidigare" och på s. 46 slutar med

"(nyd) yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar, som tidigare i betänkandet, att behovet

av bistånd är stort inom flertalet sektorer i Baltikum. Det

kalla klimatet och energibristen gör behovet av bostäder stort.

I utvecklingen mot en hållbar demokrati får primära behov som

tillgång till mat, kläder och bostäder anses vara av största

vikt.

I Sverige finns ledig industrikapacitet som, enligt utskottets

uppfattning och i likhet med det förslag som framförs i motion

U216 (nyd), borde utnyttjas till att producera hus i de baltiska

staterna. I den svenska krisen vore en satsning på dylikt bundet

bistånd till Baltikum synnerligen angelägen. En annan fördel är

att balterna genom projektet skulle få inblick i svensk

produktionsteknik. Därmed skulle två viktiga element i det

svenska östsamarbetet, kunskapsöverföring och

kompetensutveckling, också ges prioritet.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U216 (nyd)

yrkande 5.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande bistånd till bostadsbyggande

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier (mom. 38)

Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T

Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "I motion U808 (s)" och slutar med "yrkande 18" bort

ha följande lydelse:

Med kommande budgetårs anslag skulle totalt cirka en halv

miljard kronor ha anslagits för avsättning av förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier.

Av de medel som avsatts har under 1992/93 550 miljoner kronor av

en ram om 800 miljoner kronor för finansiellt stöd utnyttjats.

Hittills under 1993/94 har 34 av 800 miljoner kronor utfästs. Av

exportkreditgarantiramen om en miljard har 300 miljoner kronor

utfästs. Utskottets bedömning är att alltför stora belopp

avsätts till detta ändamål i förhållande till vad som utnyttjas.

Utskottet förordar därför att för 1994/95 200 miljoner kronor

avsätts, 40 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 18.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 18

samt med avslag på budgetpropositionens förslag och motion

1993/94:U216 yrkande 37 till Avsättning för förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 200 000 000 kr.

11. G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier (mom. 38)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Richard Ulfvengren (nyd) anser

att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 37

samt med avslag på budgetpropositionens förslag och motion

1993/94:U808 yrkande 18 till Avsättning för förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 690 000 000 kronor.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa

(mom. 35)

Bertil Måbrink (v) anför:

Flera svenska handikapporganisationer är djupt engagerade i

att stödja uppbyggandet av en handikapprörelse i Östeuropa.

Arbetet pågår på olika nivåer -- på nationell, regional och

lokal nivå. Omvittnat från de svenska organisationer som är

engagerade är att det är ett mycket stimulerande arbete men

också resurskrävande. Med få undantag är handikappfrågorna lågt

prioriterade i de aktuella länderna samtidigt som behoven är

oerhört stora såväl i organisationernas arbete som för de

enskilda med funktionshinder. Dessutom uppstår behoven ofta

snabbt och måste också lösas snabbt.

De svenska handikapporganisationernas resurser är begränsade

och därmed också de insatser de kan göra i Östeuropa. Till dessa

organisationer bör därför 10 miljoner kronor ställas till

förfogande för insatser till stöd för uppbyggandet av

östeuropeiska handikapprörelser.

Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottets

hemställan under moment 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So246 yrkande 7

samt med anledning av budgetpropositionen och motion

1993/94:U216 yrkande 35 till Samarbete med länderna i Central-

och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 766 499 000 kr,

Innehållsförteckning

Sammanfattning av betänkandet1

Propositionen2

Motionerna2

Utskottet7

1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för

länderfördelning

Propositionen7

Sammanfattning av motionerna9

Utskottets överväganden13

2. Samarbetsformer och samarbetskanaler. Stöd via BITS, SIDA,

SwedeCorp, SI, BIP

Propositionen21

Sammanfattning av motionerna23

Utskottets överväganden26

3. Övrigt multilateralt stöd

Propositionen34

Sammanfattning av motionen34

Utskottets överväganden34

4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar

för förlustrisker (anslagen G 2 och G 3)

Propositionen35

Sammanfattning av motionerna37

Utskottets överväganden38

5. Enskilda sektorer

5.1. Stöd till utbildning och forskning

Sammanfattning av motionerna40

Utskottets överväganden41

5.2. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet

Sammanfattning av motionerna42

Utskottets överväganden43

5.3. Byggsektorn

Sammanfattning av motionerna45

Utskottets överväganden45

5.4. Handikappfrågor

Sammanfattning av motionen47

Utskottets överväganden47

Hemställan48

Reservationer51

Meningsyttring av suppleant62