Bet. 1993/94:UU22

Utrikesutskottets betänkande

1993/94:UU22

Internationella miljöfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

UU22

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner från

den allmänna motionstiden som tar upp olika aspekter på det

internationella miljösamarbetet. De frågor som berörs gäller

åtgärder för att värna om världens vattenresurser,

förstärkningar till den s.k. globala miljöfaciliteten (GEF) inom

ramen för FN:s miljöarbete, miljö och internationell handel,

regionalt samarbete samt miljöfarligt avfall.

Samtliga motioner poängterar vikten av att Sverige aktivt

deltar i det internationella miljösamarbetet i syfte att skydda

den regionala och globala miljön.

Sverige har under en lång tid varit mycket aktivt

internationellt för att motverka de miljöhot och miljöproblem

som blir alltmer överhängande. Sverige verkar pådrivande i

det internationella samarbetet som pågår inom de områden som

aktualiseras i motionerna.

Utskottet besvarar 8 yrkanden och avstyrker 1 yrkande.

Motionerna

1993/94:U206 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, c, fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att Sverige i FN verkar för

inrättandet av en global vattenkonvention,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av att Sverige i lämpliga forum

bör stödja en sådan inriktning att projekt som syftar till

hållbart nyttjande av sötvattentillgångar i u-länder

prioriteras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att Sverige verkar för att

FN-systemet tar initiativ till en utredning om hur

resursförstärkningar till GEF kan komma till stånd.

1993/94:U813 av Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att stats- och

miljöministrarna från länderna i Östersjöregionen sammankallas

för att följa upp räddningsplanen för Östersjön.

1993/94:U902 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förbud mot export av miljöfarligt avfall från OECD-länder till

icke OECD-länder.

1993/94:U903 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett utvidgat vänortssamarbete för Östersjöns ekologiska

rehabilitering.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöarbete inom ramen för GATT-avtalet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en nordeuropeisk miljökonferens.

1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för

etableringar av FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i

Stockholm.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen Jo694 pekar

motionärerna på att frihandeln rymmer en rad miljöproblem. Trots

detta finns inga direkta bestämmelser om miljön i GATT-avtalet.

Det är viktigt att inom GATT-avtalets ram arbeta för ett

genomslag för försiktighetsprincipen, principen om förorenarens

betalningsansvar samt substitutionsprincipen. Motionärerna ser

avtalet som ett av medlen för att uppnå en hållbar utveckling i

världen. Sverige måste därför vara pådrivande för att det

miljöprogram GATT nyligen beslutat om utformas på ett sådant

sätt att det förpliktigar till effektiva miljöåtgärder. Det är

också angeläget att göra en översyn hur miljökrav på

produktionsprocesserna påverkar konkurrensen mellan länderna som

omfattas av frihandelsavtalet. Även risken för ökade

miljöutsläpp till följd av ökade transporter bör beaktas. En

långsiktig strategi för hur GATT skall miljöanpassas fullt ut

bör arbetas fram (yrkande 9). För att nå målet ett rent Europa

krävs genomgripande förändringar i samhället. Motionärerna anser

att Sverige (yrkande 10) bör ta initiativ till en miljökonferens

för hela Nordeuropa, där en vision för ett framtida hållbart

Europa tas fram. En nordeuropeisk konferens skall ses som en

fortsättning på Nordsjökonferensen och arbetet i

Helsingforskommissionen (HELCOM).

Flerpartimotionen U206 (kds, m, c, fp) behandlar

vattentillgången i världen och anför att bristen på tillgång

till vatten kan bidra till framtida konflikter. Motionärerna

pekar på att frågan om en internationell vattenkonvention

aktualiserades vid FN:s konferens om miljö och utveckling år

1992. En FN-rapport, i vilken den svenska professorn Malin

Falkenmark medverkat, betonar behovet av en global

vattenkonvention. Särskilt angeläget är det att frågor som rör

bl.a. vattenområden som delas av stater, nyttjandet av ändliga

grundvattentillgångar och sötvattentillgångar, vatten i

atmosfären m.m. regleras i ett internationellt avtal. Enligt

yrkande 1 bör Sverige därför i FN och andra lämpliga fora driva

frågan om att arbeta fram en internationell vattenkonvention.

Vidare framhåller motionärerna i yrkande 2 vikten av att Sverige

i lämpliga fora stöder projekt i u-länder som syftar till

hållbart nyttjande av sötvattentillgångar. I yrkande 3 föreslås

att Sverige verkar för att FN-systemet tar initiativ till en

utredning om resursförstärkningar till den globala

miljöfaciliteten (GEF).

I motion A456 (s) framhävs betydelsen av Stockholmsregionens

roll som norra Europas centrum för högteknologi, utbildning och

forskning. Stockholm har genom Sveriges insatser i det globala

miljövårdsarbetet skaffat sig internationell respekt, och

Stockholm Environment Institute kan ge inspiration till ett

FN-engagemang. I yrkande 11 hemställs att riksdagen hos

regeringen begär initiativ för etablering av FN-organ för

vatten- och luftvårdsfrågor i Stockholm.

I motion U813 (fp) framhålls behovet av att öka stödet till

utbyggnad av avloppssystem i länderna kring Östersjön. Östersjön

är hårt belastad av föroreningar och utsläpp. Nära en tredjedel

av avloppsvattnet från städerna längs Östersjökusten pumpas rakt

ut i havet utan rening. Motionärerna refererar till den i

september år 1990 antagna räddningsplanen för Östersjön med

målsättningen att återställa den ekologiska balansen under en

tjugoårsperiod. Trots att åtgärderna skulle finansieras genom

bl.a. Världsbanken och Nordiska investeringsbanken har mycket

litet hänt, anser motionärerna. Sverige fick vid det senaste

uppföljningsmötet i mars 1993 ett samordningsansvar för

utbyggnaden av avloppsreningsanläggningar. Därför bör Sverige

omedelbart under våren 1994 sammankalla stats- och

miljöministrarna i Östersjöregionen i syfte att följa upp

räddningsplanen för Östersjön (yrkande 2).

Även motion U903 (c) tar upp frågan om de omfattande

miljöproblemen i Östersjön. Motionären anser att ett utvidgat

samarbete och erfarenhetsutbyte mellan länderna i

Östersjöregionen skulle överbrygga skillnaderna som råder i

ekonomisk och ekologisk utveckling. På lokal svensk nivå finns

omfattande erfarenheter och kunnande vad avser bl.a.

miljörelaterade områden. Genom ett utbyggt vänortssamarbete för

Östersjöns ekonomiska rehabilitering kan svenska kommuner

överföra detta kunnande till sina vänorter. En del av det

ekonomiska biståndet till Östeuropa bör kanaliseras via

vänortssamarbetet.

I motion U902 (c) föreslås att regler som förbjuder export av

miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder

införs. Motionären åberopar den rekommendation som Nordiska

rådet antog i november 1992 i vilken de nordiska ländernas

regeringar uppmanades att omedelbart förbjuda export av

miljöfarligt avfall, oavsett syfte, innefattande även

återanvändning, till icke OECD-länder. Regeringarna

rekommenderades också att arbeta för ett juridiskt bindande

förbud inom Baselkonventionens ram mot export av miljöfarligt

avfall från OECD-länderna till länder som inte är medlemmar i

OECD.

Utskottet

Miljöhoten måste mötas gemensamt av det internationella

samfundet. Det är därför angeläget att internationella avtal

följs och att samarbetet såväl regionalt som globalt fortlöpande

utvecklas. Utskottet har tidigare framhållit den vikt utskottet

fäster vid ett resultatinriktat svenskt engagemang för att

motverka miljöförstörelsen. Under flera riksmöten, senast

1993/94 i betänkandet 1993/94:UU4 och yttrandet 1993/94:UU5y,

har utskottet poängterat vikten av att besluten från FN:s

konferens om miljö och utveckling följs upp både nationellt och

internationellt.

De flesta frågeställningarna som tas upp i motionerna är

föremål för svenskt engagemang. Frågan om en global

vattenkonvention, som förs fram i motion U206 (kds, m, c, fp)

yrkande 1 behandlades i utrikesutskottets yttrande 1993/94:UU5y.

Utskottet konstaterade i yttrandet att vattenfrågorna kommer att

behandlas vid årets möte (i maj 1994) med FN:s kommission för

hållbar utveckling och utgick från att regeringen då avser inta

en aktiv hållning eftersom vattnet är en avgörande

livsförutsättning. Utskottet får återigen understryka det

angelägna i att regeringen arbetar fram underlag för att i den

internationella förhandlingsprocessen initiera mer precisa

överläggningar om en vattenkonvention. Utskottet vidhåller sin

uppfattning, som bl.a. uttrycktes i yttrande 1993/94:UU5y, att

Sverige i olika internationella fora bör poängtera vikten av att

projekt kring ett hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i

u-länder prioriteras.

Utskottet anser därmed att yrkandena 1 och 2 är besvarade i

motion U206 (kds, m, c, fp).

Beträffande yrkande 3 i motion U206 om resursförstärkning till

GEF konstaterar utskottet att Sverige aktivt medverkar i de

mellanstatliga förhandlingarna som syftar till att göra GEF så

effektivt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra

utvecklingsländerna att aktivt medverka i GEF. Utskottet, som

senast i betänkandet 1993/94:UU4 behandlade frågan,

förutsätter att regeringen fortsätter sina ansträngningar i

detta avseende. Ansvaret för GEF delas av Världsbanken, UNDP och

UNEP. Påfyllnaden av GEF sker genom mellanstatliga förhandlingar

och inte genom uttaxerade bidrag i FN-systemet. Utskottet

bedömer därför att en utredning i FN rörande GEF inte är den

rätta formen för att stärka och omstrukturera GEF.

Utskottet anser med det ovan anförda att motion U206 (kds, m,

c, fp) yrkande 3 är besvarad.

Det regionala samarbetet på miljöområdet, bl.a. inom ramen för

Helsingforskonventionen och Helsingforskommissionen om

Östersjöns miljö, har utskottet bl.a. behandlat i betänkandet

1993/94:UU16 om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa.

Utskottet anförde då bl.a. att en av målsättningarna för det

svenska östsamarbetet är att stödja åtgärder för att förbättra

miljön, särskilt i Östersjön. Utskottet konstaterade också att

Sverige deltar i åtgärdsprogrammet för att återställa Östersjöns

ekologiska balans. Svenska miljöinsatser inom ramen för

Östersjöprogrammet har en tydlig inriktning på

avloppsreningsanläggningar.

Utskottet konstaterade vidare i betänkandet 1993/94:UU16 att

folkrörelser och andra enskilda organisationer, liksom landsting

och kommuner, redan idag spelar en viktig roll i

kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med Central- och

Östeuropa. För s.k. fördjupat vänortssamarbete mellan svenska

kommuner och kommuner i de baltiska staterna, Polen och

nordvästra Ryssland har BITS nyligen beviljat ytterligare 18

miljoner kronor, utöver de 14 miljoner kronor som tidigare

avsatts för detta ändamål. Medlen förvaltas av Kommunförbundet.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna det utbildningsprojekt

som sedan år 1991 genomförs inom ramen för "Baltic Sea

University" vid Uppsala universitet. I detta projekt deltar

studenter från mer än 100 universitet i 14 länder i

Östersjöregionen. Projektet omfattar således inte bara

Östersjöns kuststater utan också de stater som genom

flodsystemen står i kontakt med Östersjön. Utbildningen sker

via satellit och innefattar kurser i bl.a. Östersjöns ekologi,

miljörätt, historia och kultur. I utbildningen ingår också

kurser om demokratiutveckling och minoriteters rättigheter.

Utskottet anser därmed att motionerna U903 (c) och U813 (fp)

yrkande 2, delvis, är besvarade.

Med anledning av motion U902 (c) som behandlar förbudsregler

om miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder

konstaterar utskottet följande. Parterna i Baselkonventionen

beslöt vid sitt första möte i slutet av år 1992 att

industriländerna skulle förbjuda all gränsöverskridande

transport av miljöfarligt avfall och annat avfall för deponering

till utvecklingsländerna. I detta beslut åberopades

konventionens artikel 15 p. 7 enligt vilken en utvärdering av

konventionens verkan skall göras tre år efter konventionens

ikraftträdande, dvs. tidigast i maj 1995. Konventionsstaterna

skall därefter överväga om ett totalt eller partiellt

exportförbud är nödvändigt för att konventionens syfte skall

anses vara uppfyllt. Enligt vad utskottet inhämtat var Sverige i

samband med att detta beslut antogs berett att aktivt verka för

ett bindande konventionsåtagande med innebörd att förbjuda

export av miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke

OECD-länder oavsett om avfallet avsågs deponeras eller

återvinnas. I samband med det Nordiska ministerrådets möte

förklarade de nordiska miljöministrarna den 8 mars 1994 att de

nordiska länderna gemensamt inom ramen för Baselkonventionen

aktivt skall verka för ett förbud mot export av farligt avfall

från OECD-länder till icke OECD-länder. Denna gemensamma

nordiska ståndpunkt lades också fram under det andra mötet som

ägde rum 21--25 mars 1994.

Det är därför glädjande att staterna i detta möte lyckades

enas om ett totalförbud mot export av giftigt avfall från

industriländerna till utvecklingsländerna och länderna i

Östeuropa. Det nya förslaget innebär totalstopp för både slutlig

dumpning och återvinning från och med år 1998.

Avfallsexportörerna får tiden fram till och med år 1997 på sig

att avveckla exporten för återvinning. Därefter råder totalt

exportförbud. Frågan om den formella ändringen i själva

Baselkonventionen kommer konventionsstaterna att diskutera på

det tredje konventionsstatsmötet, vilket kommer att äga rum år

1995.

Med det anförda anser utskottet motion U902 (c) besvarad.

Utskottet noterar med anledning av motion Jo694 yrkande 10 att

Sverige aktivt medverkat till en rad konferenser på

miljöområdet, varav flera på ministernivå, avseende Nordeuropas

miljö. Ett miljöministermöte inom Helsingforskommissionen ägde

rum i Helsingfors den 8--11 mars 1994. Ministrarna antog bl.a.

en rekommendation beträffande skyddet av Östersjöns

kuststräckor. Ett första miljöministermöte inom ramen för

Barentsrådet är planerat att äga rum den 15 juni 1994 i Bodö.

Vidare har utskottet erfarit att en miljökonferens i Apatity på

Kolahalvön kommer att äga rum den 7--8 juni 1994. Frågor som

står på dagordningen är radioaktivitet och försurning. Inom

ramen för Östersjövisionen ("Visions and Strategies around the

Baltic Sea 2010") kommer på svenskt initiativ ett möte i Tallinn

att äga rum på ministernivå hösten 1994. Ett miljöministermöte

med titeln "Environment for Europe" kommer, enligt vad utskottet

erfarit, att äga rum i Sofia år 1995. Nästa Nordsjökonferens på

ministernivå kommer att äga rum år 1995. Utskottet bedömer att

den rad möten på hög nivå som äger rum den närmsta tiden täcker

behovet för att fortlöpande diskutera nödvändiga åtgärder för

att förbättra miljön i Nordeuropa, inklusive Östersjön.

Utskottet anser därmed att motionerna Jo694 (s) yrkande 10 och

U813 (fp) yrkande 2, delvis, är besvarade.

Inom regeringskansliet har, enligt vad utskottet inhämtat, en

gemensam plattform för ett samlat svenskt miljöagerande såväl i

GATT och OECD som i UNCTAD arbetats fram mellan utrikes- samt

miljö- och naturresursdepartementen. Sverige har intagit en hög

profil i dessa organisationer.

I likhet med motionärerna i motion Jo694 anser utskottet att

konflikter mellan internationella miljökonventioner och GATT

måste undanröjas. Sverige har i detta syfte drivit frågan om

handel och miljö inom ramen för den tekniska arbetsgrupp som

funnits i GATT. När Uruguayrundan avslutades i december 1993 var

det inte möjligt att få gehör för beslut om att inrätta en

miljökommitté i GATT. Sverige har emellertid i den efterföljande

konsultationsprocessen tillsammans med de övriga nordiska

länderna verkat pådrivande för att nå enhällighet kring ett

arbetsprogram om handel och miljö. Ett sådant beslut kommer nu

bl.a. att antas vid ministerkonferensen i Marrakesh den 12--14

april 1994.

Enligt vad utskottet erfarit är frågan om miljökrav på

produktionsprocesserna för närvarande föremål för analys i OECD.

Sverige verkar här för en fokusering på produktionsmetoder som

har gränsöverskridande effekter och som påverkar den globala

miljön. Avsikten är att OECD-arbetet skall utgöra grund för

kommande förhandlingar i GATT. Även i UNCTAD verkar Sverige

tillsammans med övriga nordiska länder pådrivande för att en

speciell arbetsgrupp om handel och miljö inrättas.

Utskottet förutsätter att regeringen på ändamålsenligt sätt

fortsätter att aktivt driva dessa frågor i GATT, men också i

OECD och UNCTAD.

Utskottet anser att yrkande 9 i motion Jo694 (s) därmed är

besvarat.

Vad beträffar förslaget i motion A456 (s) yrkande 11 om att i

Stockholm inrätta ett FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor

behandlade utskottet en likalydande motion i betänkandet

1993/94:UU4. Därvid konstaterade utskottet bl.a. att Sverige

spelar en framträdande roll i syfte att effektivisera olika

verksamheter i FN och dess olika program, något som är angeläget

mot bakgrund av världsorganisationens växande arbetsuppgifter

och de ökande kostnader som följer därav. Riktmärket för Sverige

är ett aktivt deltagande i de organisationer vi är medlemmar i

och i de program som vi ekonomiskt och på annat sätt stöder.

Stockholm Environment Institute är ett institut som på ett

förtjänstfullt och kompetent sätt medverkat i UNCED-processen

och som kommer att fortsätta att delta i uppföljningen av UNCED.

Mot denna bakgrund ansåg sig utskottet inte kunna biträda

förslaget om att inrätta ett FN-organ för vatten- och

luftvårdsfrågor i Stockholm.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker

följaktligen förslaget i motion A456 (s) yrkande 11.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en global vattenkonvention

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

2. beträffande hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i

u-länder

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 2 besvarad

med vad utskottet anfört,

3. beträffande den globala miljöfaciliteten (GEF)

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 3 besvarad

med vad utskottet anfört,

4. beträffande vänortssamarbete för Östersjöns miljö

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkande 2,

berörd del, och 1993/94:U903 besvarade med vad utskottet anfört,

5. beträffande miljöfarligt avfall från OECD-länder

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U902 besvarad med vad

utskottet anfört,

6. beträffande nordeuropeisk miljökonferens

att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkande 2,

berörd del, och 1993/94:Jo694 yrkande 10 besvarade med vad

utskottet anfört.

res. (s)

7. beträffande miljöarbete i GATT

att riksdagen förklarar motion 1993/94:Jo694 yrkande 9

besvarat med vad utskottet anfört,

8. beträffande FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i

Stockholm

att riksdagen avslår motion 1993/94:A456 yrkande 11.

Stockholm den 14 april 1994

På utrikesutskottets vägnar

Alf Wennerfors

I beslutet har deltagit: Alf Wennerfors (m), Inger Koch

(m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Göran

Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds),

Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Birgitta Hambraeus

(c), Lena Boström (s) och Sonia Karlsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Nordeuropeisk miljökonferens (mom. 6)

Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola

Furubjelke, Berndt Ekholm, Lena Boström och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet noterar" och slutar med "delvis, är besvarade"

bort ha följande lydelse:

Europa skall bli föregångare vad gäller omställning av

konsumtion, produktion och energiförsörjning i mer miljövänlig

riktning. En europeisk marknad skapar i sig miljöproblem framför

allt genom ökade transporter. Därför måste Sverige aktivt driva

en gemensam miljöpolitik. För att nå målet ett rent Europa krävs

genomgripande förändringar i samhället. Utskottet anser därför

att regeringen bör ta initiativ till en miljökonferens för hela

Nordeuropa, där en vision för ett framtida hållbart Europa tas

fram. En sådan konferens skall ses som en fortsättning på

Nordsjökonferensen och arbetet i HELCOM.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 10 i motion

Jo694 (s). Motion U813 (fp) yrkande 2 anses därmed besvarad.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande nordeuropeisk miljökonferens

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

och förklarar motion 1993/94:U813 yrkande 2 besvarad med vad

utskottet anfört.