Bet. 1993/94:UU24

Utrikesutskottets betänkande

1993/94:UU24

Lag om strategiska produkter m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

UU24

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens

(Utrikesdepartementets) förslag (prop. 1993/94:176) till

ändringar i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa

produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

(massförstörelselagen).

De föreslagna ändringarna rör dels ny lydelse av lagens

rubrik, Lag om strategiska produkter, dels utvidgning av

lagens tillämpningsområde.

Till betänkandet fogas en meningsyttring från Vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1993/94:176 föreslår regeringen att riksdagen

antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel

av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte,

m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

3. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av

vissa förvaltningsbeslut.

Motionen

1993/94:U8 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen hos regeringen

begär ett nytt lagförslag i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, avslår regeringens

förslag om undantag från kravet på utförseltillstånd,

3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, avslår regeringens

förslag om delegering av beslut.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens förslag innebär att massförstörelselagens

tillämpningsområde utvidgas till att avse också kontroll av dels

högteknologiprodukter som nu regleras i förordningen (1986:89)

om förbud mot viss utförsel, oavsett om dessa är av utländsk

eller inhemsk tillverkning, dels kärnämnen och sådan

utrustning som särskilt har ställts i ordning för bearbetning,

användning eller framställning av kärnämnen, som det nu finns

bestämmelser om i lagen (1983:3) om kärnteknisk verksamhet. I

lagförslaget återfinns också bestämmelser som gör det möjligt

för regeringen att delegera prövningen av tillståndsärenden till

den myndighet som regeringen bestämmer.

Ändringarna som föreslås i massförstörelselagen berör en rad

produkter av vilka de flesta har en företrädesvis civil och helt

legitim användning. Att ordet massförstörelse ingår i

benämningen kan därför leda till missuppfattningar, varför

regeringen föreslår att rubriken på massförstörelselagen ändras

till Lag om strategiska produkter.

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, fogas till

betänkandet, som bilaga.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

I propositionen anges att regeringen har för avsikt att

överföra ansvaret för handläggningen av alla

exportkontrollfrågor avseende produkter med både civil och

militär användning, s.k. dual use-produkter, till en enhet inom

Utrikesdepartementets handelsavdelning. Till denna skall

överföras samtliga de ärenden rörande dual use-produkter som i

dag handläggs av Krigsmaterielinspektionen (KMI) rörande

samarbetet inom MTCR, Australiengruppen och NSG, varom mera

nedan, liksom frågor med anknytning till de

högteknologiprodukter som föreslås bli reglerade i lagen om

strategiska produkter. Till denna enhet överförs också frågor om

utförsel av vissa kärnteknikprodukter. Härigenom kan inom

Utrikesdepartementets handelsavdelning alla frågor som rör den

strategiskt känsliga icke-militära exportkontrollen samlas på

ett ställe. Samråd med Utrikesdepartementets politiska avdelning

förutses ske också i framtiden i förekommande fall.

Sammanfattning av motionen

I Vänsterpartiets kommittémotion U8 poängteras vikten av att

hindra att produkter som kan användas i massförstörelsesyfte

sprids. I motionen nämns exporten till Irak som ett förödande

exempel på en bristande kontroll av export av

massförstörelseprodukter. Som ett led i nedrustningssträvandena

bör Sverige vara ytterst restriktivt när det gäller export av

ren krigsmateriel, kärnteknisk utrustning och högteknologiska

varor av dual use-karaktär. Regeringens lagändringsförslag är

enligt motionärerna alltför mycket anpassat till den politik

kärnvapenmakterna USA, Frankrike och Storbritannien vill föra på

detta område. Motionärerna avvisar regeringens förslag i sin

helhet och hemställer att regeringen utarbetar ett nytt förslag

till lagändringar (yrkande 1). Om detta yrkande avvisas

hemställer motionärerna dels om avslag på regeringens förslag

som rör undantag från kravet på utförseltillstånd till vissa

stater. Några sådana undantag bör inte finnas i lagstiftningen

(yrkande 2). Dels yrkas avslag på förslaget att bemyndiga

regeringen att delegera prövningen av beslut om utförsel enligt

massförstörelselagen (yrkande 3). Det bör ankomma på regeringen

att inhämta garantier om civil användning även i ärenden som rör

de stater som ingår i det samarbete som tagit vid efter COCOM:s

upplösning. Regeringen har enligt motionärerna inte tagit

tillräckligt stor hänsyn till att COCOM:s lista upprättats i ett

utpräglat politiskt syfte att förhindra Warszawapaktens länder

och Kina att komma över alla typer av västerländsk teknologi.

Sverige skall endast delta i handelsembargon som sanktioneras av

FN. När det gäller regeringens förslag att medge undantag från

kravet på utförseltillstånd anser motionärerna att det inte är

lämpligt att Sverige undantar kärnvapenmakterna USA, Frankrike

och Storbritannien från tillståndskravet. Motionärerna anser

vidare att den parlamentariska insynen i frågor rörande export

av strategiska produkter måste öka. Efter mönster från

handläggningen av krigsmaterielexportfrågor bör en rådgivande

nämnd inrättas i vilken alla principiellt viktiga ärenden

angående utförsel av strategiska produkter behandlas. I nämnden

bör ingå riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier.

Bakgrund

Sverige är bundet av fem internationella överenskommelser

avseende massförstörelsevapen: 1925 års Genèveprotokoll om

förbud mot användning av biologiska eller kemiska vapen, 1968

års icke-spridningsavtal (Non Proliferation Treaty, NPT), 1971

års fördrag om förbud mot placering av kärnvapen och andra

massförstörelsevapen på havsbotten, 1972 års konvention om

totalförbud mot biologiska vapen samt 1992 års konvention om

förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av

kemiska vapen samt om deras förstöring.

Vid sidan av existerande konventioner har en rad

samarbetsprojekt av mindre formaliserad karaktär inletts i syfte

att införa ytterligare begränsningar av spridningen av produkter

som kan användas i massförstörelsesyfte m.m. Bland dessa märks

främst Missile Technology Control Regime (MTCR), den s.k.

Australiengruppen samt Nuclear Suppliers Group (NSG).

Missile Technology Control Regime (MTCR), även kallad

sjustatsöverenskommelsen, går tillbaka till år 1983 då Canada,

Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien, Tyskland och USA

inledde överläggningar om kontroll över exporten av missiler och

missilteknologi. Bakgrunden till detta var att en ökad spridning

av vapenbärare, något som inte regleras i NPT, börjat uppfattas

som ett problem från nedrustningssynpunkt. Överläggningarna

ledde till att staterna år 1987 genom samtidiga nationella

uttalanden tillkännagav att man, var för sig, beslutat att anta

en ny politik för begränsning av spridningen av missiler och

missilteknologi.

MTCR är uppbyggt på så sätt att kontroll av

teknologiöverföring regleras i den omfattning den nationella

lagstiftningen i de olika deltagarstaterna medger det. Enligt

gemensamt utformade riktlinjer skall vissa principer iakttas,

exempelvis prövningen av om utförsel kan tillåtas. Resultaten av

samarbetet traktatsfästs däremot inte. Sverige deltog inte i

MTCR från begynnelsen. Sedan en kontroll av bl.a. exporten i

enlighet med MTCR:s riktlinjer införts genom

massförstörelselagen år 1991, deltar också Sverige i

MTCR-gruppens arbete. Detta samarbete omfattar för närvarande 25

stater, däribland de nordiska. Massförstörelselagen ändrades år

1993 (prop. 1992/93:154, bet. 1992/93:UU12, rskr. 1992/93:163,

SFS 1993:106) för att återspegla den skärpning av praxis som

etablerats inom MTCR. Från att tidigare endast ha omfattat

missiler och teknologi för sådana med kapacitet att transportera

kärnvapen, täcker nu reglerna alla missiler som kan transportera

alla former av massförstörelsevapen.

Australiengruppen, som består av samma stater som ingår i

MTCR, har sedan år 1985 verkat för att kontrollera och hindra

spridning av kemiska produkter. Gruppen har gjort upp en lista

som i dag omfattar 54 utgångsämnen (s.k. kemiska prekursorer),

biologiska agenser som kan användas som stridsmedel samt viss

kemisk och biologisk tillverkningsutrustning. Sverige anslöt sig

också till detta samarbete år 1991 när massförstörelselagen

trädde i kraft.

Även på kärnteknikområdet förekommer det internationella

ansträngningar att skapa kontrollregimer avseende utrustning och

viss teknologi som har en civil användning men som också kan

användas i massförstörelsesyfte. Den s.k. Nuclear Suppliers

Group (NSG), vilken för närvarande har 30 medlemmar, däribland

Sverige, arbetar sedan år 1974 för att förhindra att sådana

stater, som försöker bygga upp en kärnvapenarsenal, får tillgång

till kärnteknisk utrustning. Kärnteknikområdet är i Sverige

reglerat genom lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

(kärntekniklagen). Deltagarna i Nuclear Suppliers Group enades

år 1992 om riktlinjer också för exporten av kärnteknikrelaterade

dual use-produkter och upprättade en lista över dessa. Dessa

produkter kontrolleras i Sverige sedan 1 april 1993 enligt

massförstörelselagen.

Flertalet industriländer tillämpar en kontroll över utförseln

av strategiskt känsliga produkter. Kontrollen avser dels

krigsmateriel, dels sådana produkter som har en etablerad civil

användning men som också kan utnyttjas i massförstörelsesyfte.

Samarbetet mellan NATO-länderna på exportkontrollens område har

bedrivits inom ramen för ett särskilt organ, COCOM (Coordinating

Committee for Multilateral Export Controls), som bildades år

1949. Efter Warszawapaktens upplösning har en successiv

avveckling inletts av det öst-västliga teknologiembargot.

Ambitionerna inriktas nu på att bygga ut det internationella

samarbetet till att omfatta fler stater och avse fler produkter.

COCOM avvecklades per den 31 mars 1994. Ett nytt samarbete om

exportkontroll med en bredare deltagarkrets kommer att inrättas.

Detta samarbete skall inriktas på att förhindra export av

strategiskt känsliga produkter till destinationer där man kan

misstänka att de kan komma till användning för utveckling och

framställning av massförstörelsevapen.

Samarbetet på exportkontrollens område utvecklas nu också inom

Europeiska unionen, EU, både vad gäller principer och kriterier

för vapenexport och när det gäller kontrollen över export av

andra strategiska produkter. En harmonisering av

medlemsstaternas exportkontroll av strategiska varor gentemot

utomstående stater eftersträvas.

Den svenska kontrollen över utförseln av strategiskt känsliga

produkter, dvs. traditionell krigsmateriel och dual

use-produkter, baseras på ett antal lagar och förordningar.

Export m.m. av krigsmateriel kontrolleras i enlighet med lagen

(1992:1300) om krigsmateriel (krigsmateriellagen). Exporten av

kärnteknisk utrustning kontrolleras enligt lagen (1984:3) om

kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Produkter som kan

användas i syfte att åstadkomma massförstörelse kontrolleras

enligt lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa

produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

(massförstörelselagen). Export av vissa högteknologiska

produkter kontrolleras enligt förordningen (1986:89) om förbud

mot viss utförsel (högteknologiförordningen).

Flertalet ärenden enligt krigsmateriellagen,

massförstörelselagen och kärntekniklagen prövas av regeringen.

Flera departement och myndigheter handlägger ärendena.

Krigsmaterielinspektionen (KMI) bereder ärenden enligt

krigsmateriellagen och massförstörelselagen. Ärenden som faller

under kärntekniklagen bereds inom Miljö- och

naturresursdepartementet tillsammans med Utrikesdepartementets

politiska avdelning och efter yttrande från Statens

kärnkraftinspektion (SKI). SKI prövar vissa ärenden avseende

utförsel av små mängder kärnämne. Högteknologiexporten handläggs

av Utrikesdepartementets handelsavdelning. Medgivande till

utförsel av högteknologi i enskilda ärenden lämnas av

tullmyndigheterna.

Enligt propositionen är ett viktigt motiv till

lagändringsförslagen att den internationella utvecklingen på

exportkontrollens område efter det kalla krigets slut ändrat

inriktning. Behovet växer att kontrollera exporten till sådana

stater som misstänks sträva efter att förvärva eller vilja

tillverka olika former av massförstörelsevapen. Det faktum att

det nuvarande regelverket är svåröverskådligt för den enskilde

har också gjort det nödvändigt med förändringar i regelsystemet.

Ett tredje viktigt motiv till ändringsförslagen är att Sveriges

exportkontroll gentemot tredje stat håller EU:s standard. Risk

föreligger annars att exportkontrollen i varans ursprungsland

kan kringgås genom utförsel till tredje länder via Sverige.

Regeringens förslag till lagändringar bygger på betänkandet

Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor (SOU

1993:56), som återfinns i sammanfattning på s. 38 i

propositionen. Betänkandet har remissbehandlats.

Remissyttrandena är sammanfattade på s. 49 f. i propositionen.

Förslagen till ny reglering

Högteknologiprodukter med både civil och militär användning

(dual use)

Regeringen föreslår att massförstörelselagens

tillämpningsområde utvidgas så att den, i den utsträckning

regeringen föreskriver, även omfattar andra högteknologiska

produkter som direkt eller indirekt kan användas i

förstörelsebringande syfte (ny punkt 9 i 1 §). Lagens

bestämmelser om utförsel, tillverkningsrätt och

tillhandahållande åt någon i utlandet görs tillämpliga på sådana

högteknologiprodukter. Förslaget överensstämmer enligt

propositionen med utredningens förslag. Remissinstanserna

tillstyrker förslaget.

Förordningen (1986:89) om förbud mot viss utförsel reglerar

export av sådana utländska högteknologiprodukter som är

underkastade exportrestriktioner i tillverkningslandet. Dessa

produkter får enligt huvudregeln inte föras ut ur Sverige, om de

inte åtföljs av ett certifikat utfärdat i tillverkningslandet

eller annan handling som visar att de med hänsyn till

tillverkningslandets exportkontrollbestämmelser får

återexporteras till det land de avses bli utförda till.

För produkter som är tillverkade i Sverige och inte regleras av

massförstörelselagen finns inte någon sådan möjlighet att

kontrollera exporten.

För att åstadkomma den önskvärda heltäckande kontrollen

föreslår regeringen att regleringen av högteknologiprodukter

överförs till massförstörelselagen. På så sätt sammanförs till

en författning kontrollen av såväl högteknologiprodukter som

produkter som kan användas i massförstörelsesyfte.

Kärntekniska produkter och material

Regeringen föreslår att massförstörelselagens

tillämpningsområde utvidgas så att den, i den utsträckning

regeringen föreskriver, även omfattar kärnämnen, mineraler med

halt av kärnämne och varor där sådana ämnen ingår (ny punkt 6 i

1 §), utrustning eller material som har särskilt konstruerats

eller iordningställts för bearbetning, användning eller

framställning av kärnämnen (ny punkt 7 i 1 §). Lagens

bestämmelser om utförsel, upplåtelse eller överlåtelse av

tillverkningsrätt och tillhandahållande åt någon i utlandet görs

därvid tillämpliga på sådan utrustning och sådant material som

anges i den nya punkten 7 (ändringar i 5 §). Lagens bestämmelser

om utförsel och tillhandahållande görs tillämpliga på produkter

som avses i den nya punkten 6. Det nuvarande bemyndigandet för

regeringen att utfärda föreskrifter i fråga om kärntekniska

produkter av dual use-karaktär föreslås utvidgas från att avse

utrustning eller material som är av väsentlig betydelse för

framställning av kärnladdningar till att omfatta utrustning

eller material som kan användas för framställning av

kärnladdningar (punkten 8 motsvarande gamla punkten 6).

Förslaget överensstämmer enligt propositionen i huvudsak med

utredningens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget.

Undantag från kravet på utförseltillstånd

I propositionen anges det att regeringen i enlighet med den

nuvarande tillämpningen av massförstörelselagen i vissa fall kan

medge ett företag generellt tillstånd till utförsel eller annan

utlandssamverkan avseende vissa produkter till en viss angiven

stat. Sådana tillstånd ges för viss tid. Betydelsefullt för

prövningen av om ett sådant tillstånd kan ges är huruvida staten

i fråga deltar i relevant internationellt samarbete och själv

har tillfredsställande kontrollsystem. Denna ordning bör gälla

även i fortsättningen.

Enligt regeringens mening bör man när det gäller stater som

har kontrollbestämmelser som överensstämmer med de svenska i

vissa fall kunna gå ytterligare ett steg och föreskriva undantag

från kravet på tillstånd för utförsel. Regeringen föreslår

därför att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela

föreskrifter om undantag från tillståndskravet för utförsel till

vissa stater av vissa produkter (3 §). Enligt propositionen bör

ett sådant bemyndigande utformas på samma sätt som de generella

tillstånden utformats.

Generalklausul

Den tekniska utvecklingen på området för

massförstörelseprodukter är så snabb, att det i det närmaste är

omöjligt att förutse vilka produkter eller vilket material som

kan komma att användas för bl.a. massförstörelsevapen. Som

komplement till gällande bestämmelser och produktlistor anser

sig därför många stater behöva en generell möjlighet för sitt

lands regering att föreskriva t.ex. ett krav på exporttillstånd,

också för sådana produkter som inte är upptagna på listorna över

kontrollerade produkter. Flera stater har därför, enligt

propositionen, infört en generalklausul i sin nationella

lagstiftning. Frågan om en generalklausul har också diskuterats

inom Australiengruppen och MTCR. Mot denna bakgrund avser

regeringen snarast utreda tänkbara modeller för en skärpt

lagstiftning som bl.a. kan lösa problemet med vidareexport från

Sverige. Regeringen avser redovisa detta arbete inför riksdagen.

Rättsprövning

Regeringen föreslår att ändringar görs i punkterna 9 och 10 i

2 § i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut med anledning av ändringarna i

massförstörelselagen och kärntekniklagen.

Utskottet

Utskottets överväganden

Mot bakgrund av de brister som kunnat identifieras i det

svenska systemet för bl.a. exportkontroll och de krav som den

internationella utvecklingen ställer på området för strategiskt

känsliga produkter delar utskottet regeringens bedömning av

behov av ändringar i den svenska lagstiftningen. Utskottet

finner de lagändringar som föreslås i propositionen i huvudsak

väl avvägda och ställer sig bakom regeringens förslag.

Följaktligen avstyrker utskottet bifall till yrkande 1 i motion

U8 (v). Till några enskilda frågor i regeringens förslag

återkommer utskottet nedan.

Utskottet konstaterar att såväl Ryssland som Kina har

deklarerat att de avser att följa MTCR:s riktlinjer i sin export

till länder som står utanför detta samarbete. Sverige deltar

sedan år 1991 i MTCR-gruppens arbete.

Förhandlingarna om ett nytt internationellt samarbete rörande

högteknologiprodukter av dual use-karaktär med en bredare

deltagarkrets (OECD-stater och ett antal forna öststater), i

vilken Sverige ingår, pågår för närvarande. Det torde därför nu

vara svårt att bedöma vilken slutlig utformning och omfattning

det nya samarbetet kommer att få. Utskottet delar därför

regeringens bedömning att förslagen till lagändringar inte bör

träda i kraft förrän förhandlingarna om det nya internationella

samarbetet är avslutade.

Utskottet noterar i sammanhanget den lagändring som skall

genomföras i 6 a § i massförstörelselagen med anledning av

Sveriges tillträde till FN:s konvention om förbud mot kemiska

vapen (prop. 1993/94:120, bet. 1993/94:UU12, rskr. 1993/94:174).

Det kan, såsom regeringen anfört, förmodas att nu föreliggande

lagförslag kan komma att träda i kraft tidigare än förslaget i

enlighet med riksdagsskrivelse 1993/94:174. Om så skulle bli

fallet kan givetvis den nu föreslagna ändringen i 6 a § inte

träda i kraft förrän den dag de bestämmelser träder i kraft som

föranleds av anslutningen till konventionen.

Vad avser undantagsbestämmelserna konstaterar utskottet att

regeringen i enlighet med den nuvarande tillämpningen av

massförstörelselagen i vissa fall kan medge företag generellt

tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan avseende

vissa produkter till en viss angiven stat. Denna ordning bör

även gälla fortsättningsvis. När det gäller stater som har

kontrollbestämmelser som överensstämmer med de svenska bör

regeringen kunna föreskriva undantag från kravet på tillstånd

för utförsel. Bemyndigandet som utformas på samma sätt som de

generella tillstånden avser utförsel till vissa stater av

vissa produkter. Med det anförda ställer sig utskottet bakom

propositionens förslag och avstyrker bifall till motion U8 (v)

yrkande 2.

Propositionens förslag att regeringen skall kunna delegera

prövningen av beslut i ärenden enligt massförstörelselagen

överensstämmer med utredningens. De flesta remissinstanser

stöder också förslaget. Utskottet delar regeringens bedömning

att ärenden enligt lagen bör delegeras till myndighet i den

omfattning detta är möjligt eller lämpligt. En sådan delegering

bör vara möjlig och lämplig när det gäller ärenden som avser

t.ex. export till stater, som själva deltar i det relevanta

internationella samarbetet och som har en kontroll, som ligger i

linje med den svenska regleringen. Skulle fråga av principiell

vikt uppstå vid handläggningen av ett ärende eller myndigheten i

övrigt finna att omständigheterna i ett enskilt ärende är sådana

att det bör underkastas en politisk bedömning, bör myndigheten

hänskjuta ärendet till regeringen för prövning. Det förefaller

lämpligt att föreskrifter om detta ges i förordningsform.

När det gäller ärenden avseende utförsel av kärntekniska

produkter till stater med vilka Sverige inte har bilaterala

avtal måste garantier om civil användning inhämtas på

diplomatisk väg. Prövningen av sådana ärenden bör även

fortsättningsvis ankomma på regeringen.

Andra produkter som omfattas av lagen bör också hänskjutas

till regeringen, om ärendet är av principiell vikt eller

myndigheten i övrigt finner att omständigheterna i ett enskilt

ärende är sådana att det bör underkastas politisk bedömning.

Huruvida en delegering av sådana ärenden bör ske är enligt

utskottets förmenande avhängigt av de krav som den

internationella utvecklingen på området kommer att medföra.

Utskottet delar därför regeringens bedömning att beslut om att

delegera beslutsrätten till myndighet i dessa delar bör anstå

till dess att regeringen kunnat bilda sig en klar uppfattning om

de krav som med hänsyn härtill kommer att ställas på den

framtida organisationen. Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motion U8 (v) yrkande 3.

Med tanke på den snabba utvecklingen på området för

massförstörelseprodukter och att risk kan föreligga att Sverige

skulle kunna utnyttjas för att kringgå exportkontrollen i andra

stater, anser utskottet att det förefaller lämpligt att närmare

utreda frågan om att införa en generalklausul. Utskottet noterar

att regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen

härom.

Till skillnad från vad som gäller för kontrollen över export

av krigsmateriel bygger kontrollen över export av stategiskt

känsliga produkter inte på ett nationellt regelverk grundat på

Sveriges egna utrikes- och försvarspolitiska intressen. Den

bygger i allt väsentligt på regler som överenskommits

internationellt. Sverige deltar i det internationella samarbetet

på området vars syfte bl.a. är att åstadkomma en harmonisering

av regler och procedurer för denna kontroll. Mot bakgrund av

Sveriges internationella åtaganden förefaller det inte finnas

något större behov av den typ av konsultationer som äger rum i

den rådgivande Nämnden för krigsmaterielexportfrågor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1993/94:176

att riksdagen avslår motion 1993/94:U8 yrkande 1,

men. (v) - delvis

2. beträffande undantag från tillståndskrav

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U8 yrkande 2 dels

godkänner vad utskottet anfört, dels antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1991:341) om

förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i

massförstörelsesyfte, m.m. såvitt avser 3 §,

men. (v) - delvis

3. beträffande delegering

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U8 yrkande 3 dels

godkänner vad utskottet anfört, dels antar det i moment 2 nämnda

lagförslaget såvitt avser 1 a §,

men. (v) - delvis

4. beträffande massförstörelselagen i övrigt

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i den

mån det inte omfattas av utskottets hemställan ovan,

5. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

dels lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet,

dels lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av

vissa förvaltningsbeslut.

Stockholm den 5 maj 1994

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Inger Koch (m), Maj Britt Theorin (s), Nils T

Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola

Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson

(s), Peeter Luksep (m), Berndt Ekholm (s), Lena Boström (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund och Ingbritt Irhammar (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Jag vill framhålla att vikten av att hindra spridning av

produkter som kan användas i massförstörelsesyfte inte nog kan

betonas. Varje stat som på allvar strävar efter världsomfattande

nedrustning bör vara ytterst restriktiv när det gäller export av

ren krigsmateriel, kärntekniska produkter, kemiska produkter och

högteknologiska varor av dual use-karaktär.

Regeringens lagförslag innebär inte tillräcklig

restriktivitet. Bland annat saknas i propositionen en

självständig prövning och precisering av vilka

högteknologiprodukter av dual use-karaktär som skall omfattas av

exportkontroll. Det lagförslag som ligger innebär ett alltför

okritiskt övertagande av regler som är skapade i

stormaktspolitiskt syfte av de ledande kärnvapenmakterna inom

Nato. Utskottet borde därför ha avslagit propositionen och

föreslagit att riksdagen hos regeringen begär ett nytt

lagförslag i enlighet med vad som anförs i Vänsterpartiets

motion.

Vidare anser jag att inga generella undantag från

tillståndskravet för export till länder som deltar i vad som

benämns "det relevanta internationella samarbetet" bör ges. I

detta samarbete ingår kärnvapenmakter som redan tillverkar

massförstörelsevapen. Flera fall av tveksamma exportaffärer,

exempelvis affärer med Irak, visar också att deltagande i

samarbetet inte är någon garanti för att export till "orätta

händer" inte kommer att ske. Utskottet borde yrkat på avslag på

förslaget om undantag i händelse av avslag på Vänsterpartiets

första yrkande.

Utskottet borde också ha yrkat på avslag på förslaget om

delegering till myndighet i händelse av avslag på vårt första

yrkande. Då utförsel av strategiska produkter är av sådan

utomordentlig utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör varje

sådant ärende anses vara av principiell vikt och följaktligen

prövas av regeringen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 1, 2 och 3 borde ha hemställt:

1. beträffande avslag på proposition 1993/94:176

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U8 yrkande 1

avslår propositionen och hos regeringen begär ett nytt

lagförslag i enlighet med vad som ovan anförts,

2. beträffande undantag från tillståndskrav

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U8 yrkande 2

avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa

produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. såvitt

avser 3 §,

3. beträffande delegering

att riksdagen med bifall på motion 1993/94:U8 yrkande 3 avslår

det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 1 a §.

Propositionens lagförslag

Bilaga