Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner

1993-11-11 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:UU9, Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets betänkande

1993/94:UU09

Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa

internationella sanktioner

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1993/94

UU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1993/94:34

rörande regeringens förordnande om tillämpning av 3--5 §§, 7 a §

och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i

fråga om Haiti. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner

regeringens förordnande om tillämpning av nämnda lag.

I samband med propositionen behandlar utskottet en med

anledning av propositionen väckt motion. Ett av motionens

yrkanden besvaras; beträffande det andra yrkandet avstyrker

utskottet bifall. Till betänkandet är fogad en meningsyttring

(v).

Propositionen

Regeringen (Utrikesdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:34

att riksdagen godkänner regeringens förordnande om

tillämpning av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa

internationella sanktioner i fråga om Haiti.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 16 juni 1993 en

resolution om vissa ekonomiska sanktioner mot Haiti. Med

anledning av resolutionen förordnade regeringen den 24 juni 1993

att 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa

internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Haiti.

Samtidigt meddelade regeringen också närmare föreskrifter om

tillämpningen av sanktionerna.

Enligt lagen om vissa internationella sanktioner skall

regeringens förordnande att tillämpa lagen underställas

riksdagen för godkännande. I propositionen begärs ett sådant

godkännande.

Motionen

1993/94:U2 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för internationella

sanktioner, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om villkor för upphävande av

sanktioner mot Haiti.

Utskottet

Bakgrund

FN-sanktioner för internationell fred och säkerhet

Enligt stadgan för Förenta nationerna kan FN:s säkerhetsråd

under vissa förhållanden anta resolutioner om sanktioner av

icke-militär art för upprätthållande av internationell fred och

säkerhet. Sådana resolutioner kan ges i form av bindande beslut

eller rekommendationer.

För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i

den mån sådana krävs med anledning av ett beslut eller en

rekommendation som har meddelats av FN:s säkerhetsråd antogs år

1971 lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner.

Regeringen skall föreskriva att lagen skall tillämpas. Har lagen

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

satts i tillämpning ger den regeringen bemyndigande att införa

olika sanktioner, t.ex. förbud mot export till eller import från

en blockerad stat.

Regeringen har hittills förordnat om lagens tillämpning mot

åtta länder, nämligen Rhodesia, Sydafrika och Namibia, Irak och

Kuwait, Libyen, "Förbundsrepubliken Jugoslavien"

(Serbien--Montenegro) och Angola.

Utvecklingen i Haiti och säkerhetsrådets beslut om sanktioner

Haitis demokratiskt tillsatte president Jean-Bertrand Aristide

störtades den 30 september 1991 genom en militärkupp och

tvingades i landsflykt. FN:s generalförsamling fördömde i en

resolution, med bl.a. Sverige som medförslagsställare, den

illegala regimen och krävde att president Aristide återinsattes.

Generalförsamlingen uppdrog åt generalsekreteraren att i

samarbete med Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) vidta

nödvändiga åtgärder för att lösa krisen i Haiti.

Generalförsamlingens vädjan till medlemsstaterna om stöd för

åtgärder att på olika sätt isolera den illegala regimen i Haiti

medförde bl.a. att EG, Frankrike och USA omedelbart hävde

pågående ekonomiska biståndsprogram med Haiti.

Ett handelsembargo, initierat av OAS, infördes mot Haiti, och

förhandlingar kunde inledas mellan militärregimen i Haiti och en

OAS-mission. Syftet var att nå en överenskommelse om Aristides

återinträde som president. De uppställda villkoren nåddes

emellertid inte, och den 16 juni 1993 antog FN en resolution om

sanktioner mot Haiti. Resolutionen gäller, trots ett tillfälligt

uppehåll i tillämpningen, fortfarande.

I resolutionen (nr 841, 1993) beklagar FN:s säkerhetsråd att

den legale presidenten inte har återinsatts och uttrycker sin

oro över att situationens fortbestånd bidrar till ett klimat av

fruktan för förföljelse och ekonomisk oreda, vilket kan öka

antalet haitier som söker skydd i angränsande medlemsstater.

Rådet konstaterar därvid att situationen i Haiti, om den består,

hotar internationell fred och säkerhet i regionen.

De av säkerhetsrådet, med stöd av kapitel VII i FN:s stadga,

införda, tvingande sanktionerna innebär i huvudsak förbud mot

försäljning av petroleum, petroleumprodukter och krigsmateriel

till Haiti; förbud mot trafik av de förbjudna varorna till Haiti

samt frysning av tillgångar som tillhör Haitis regering och

myndigheter.

Med anledning av resolutionen förordnade regeringen den 24

juni 1993 att 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa

internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Haiti.

Samtidigt meddelade regeringen också närmare föreskrifter om

tillämpningen av sanktionerna.

Säkerhetsrådet beslöt (resolution nr 861, den 27 augusti 1993)

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

tills vidare inställa sanktionerna mot Haiti. Bakgrunden till

detta är en överenskommelse (Agreement of Governors Island) om

att inställa huvuddelen av sanktionerna omedelbart efter det att

en premiärminister godkänts och tillträtt i Haiti. Detta skedde

den 26 augusti. Ett fullständigt upphävande av sanktionerna

förutsätter dock att den laglige presidenten återinsätts. Detta

villkor är ännu inte uppfyllt.

Den 23 september 1993 inrättades genom ett enhälligt beslut av

Säkerhetsrådet (resolution nr 867, 1993) en ny FN-mission --

United Nations Mission in Haiti (UNMIH) -- för en period av sex

månader. UNMIH består av 567 polismonitorer och en militär

byggnadsenhet på 700 man. Vidare upprättades en s.k. trustfond

för finansiering av kostnader för byggnadsmateriel och annat som

vanligen inte brukar täckas av uttaxerade bidrag.

När den första större UNMIH-kontingenten den 11 oktober skulle

landstiga hindrades den på grund av oroligheter i hamnen i

Port-au-Prince. I generalsekreterarens rapport om denna och

andra, tidigare incidenter läggs skulden för det inträffade helt

på den haitiska militären och polisen, som inte underordnat sig

den civila regeringens kontroll. Generalsekreteraren

rekommenderade att sanktionerna återinfördes, vilket, efter

ett enhälligt beslut av Säkerhetsrådet (resolution 873, 1993),

också skedde med verkan från den 18 oktober. I ett senare

uttalande har Säkerhetsrådet varnat för att ytterligare skärpta

åtgärder kan komma att övervägas om den ovan nämnda

överenskommelsen ej följs.

Sammanfattning av motionen

I en kommittémotion (v), 1993/94:U2, anförs att sanktioner av

icke-militär art, kombinerade med intensivt förhandlingsarbete,

är det bästa medlet mot en stat som hotar internationell fred

och säkerhet. För att sanktionspolitiken skall uppnå sitt syfte

krävs dock att strikta villkor uppställs för sanktionernas

upphävande. Motionärerna menar, att dessa villkor varit för

milda i fallet Haiti. I detta fall har tolkningen av stadgan

också, utan tvekan, varit vid.

Motionärerna framhåller vidare, att fallet Haiti uppenbarligen

utgör ett steg i riktning mot en ny princip inom FN, nämligen

att brott mot grundläggande mänskliga rättigheter inte skall

kunna skyddas bakom principen om icke-inblandning i en stats

interna angelägenheter. Motionärerna understryker, att

sanktionsmedlet används alltför godtyckligt av FN:s säkerhetsråd

(yrkande 1).

Motionärerna menar att de fortsatta sanktionerna under inga

omständigheter bör inställas förrän president Aristide har

återinsatts som Haitis president. Det bör vara Sveriges sak

att inom FN arbeta för att ett sådant villkor fastställs

(yrkande 2).

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens i proposition

1993/94:34 framförda förslag och tillstyrker därför att

riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning av

3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella

sanktioner i fråga om Haiti.

I anledning av motion 1993/94:U2 (v) konstaterar utskottet

inledningsvis att Sverige som medlem av FN har att följa

säkerhetsrådets beslut. Utskottet konstaterar vidare att den

svenska regeringen har vidtagit de åtgärder som säkerhetsrådet

kräver.

I likhet med motionärerna är utskottet av uppfattningen att

FN:s säkerhetsråd under de senaste åren gjort en jämförelsevis

vid tolkning av FN-stadgans kapitel VII, vilket berör hot mot

freden, brytande av freden och akter av aggression. I viss mån

synes detta avspegla en vidgning av begreppet "säkerhet".

Utskottet konstaterar emellertid att det, enligt FN-stadgans

artikel 39, uteslutande är en fråga för FN:s säkerhetsråd att i

varje uppkommande fall tolka stadgan på denna punkt.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 1 i motion

1993/94:U2 (v) som besvarat.

I yrkande 2 i motion 1993/94:U2 (v) krävs att Sverige inom FN

arbetar för att sanktionerna under inga omständigheter bör

inställas förrän president Aristide har återinsatts som

Haitis president.

Utskottet konstaterar, att Governors Island-överenskommelsen

inte fullföljts från den haitiska militärens sida och att

FN-sanktionerna återupptagits. Syftet är att säkerställa

återinsättandet av den folkvalde presidenten. Att, som

motionären föreslår, nu slå fast att sanktionerna under inga

omständigheter bör inställas förrän president Aristide

återinsatts som Haitis president vore dock en olycklig lösning.

Med hänvisning till de allvarliga humanitära biverkningarna av

sanktionerna bör dessa inställas så fort en lösning på

konflikten nåtts.

Därmed avstyrks yrkande 2 i motion 1993/94:U2 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens proposition 1993/94:34

att riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning

av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa

internationella sanktioner i fråga om Haiti,

2. beträffande användande av sanktioner

att riksdagen förklarar motion 1993/94:U2 yrkande 1 besvarat

med vad utskottet anfört,

men. (v) - delvis

3. beträffande upphävande av sanktioner mot Haiti

att riksdagen avslår motion 1993/94:U2 yrkande 2.

men. (v) - delvis

Stockholm den 11 november 1993

På utrikesutskottets vägnar

Pierre Schori

I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Alf Wennerfors

(m), Inger Koch (m), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s),

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Lars Moquist (nyd),

Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina

Svensson (s), Lena Boström (s) och Lars-Olof Karlsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Enligt min mening är det viktigt att framhålla att

sanktionsmedlet används alltför godtyckligt av FN:s

säkerhetsråd. Det finns stater som i dag tydligare och

allvarligare än i fallet Haiti hotar just det som FN-stadgan

avser, nämligen internationell fred och säkerhet och därmed

borde vara utsatta för FN-sanktioner. De två tydligaste fallen

är Indonesien och Marocko som båda militärt ockuperar och för

krig på främmande territorium -- i det förra fallet i Östtimor

och i det senare fallet Västsahara.

Det är viktigt att den svenska regeringen aktivt arbetar inom

FN för sanktioner mot även dessa stater.

När det gäller säkerhetsrådets resolution 873 om återinförande

av sanktioner skärps tyvärr inte villkoren för ett nytt

upphävande. Återigen krävs endast parternas förverkligande av

den avtalade övergångsprocessen, inte att Aristide skall sitta

på plats i Port-au-Prince.

Enligt min mening är det viktigt att de fortsatta sanktionerna

under inga omständigheter bör inställas förrän Aristide har

tillträtt som Haitis president.

Det bör vara Sveriges sak att inom FN arbeta för att ett

sådant villkor fastställs.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. beträffande användande av sanktioner

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U2 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. beträffande upphävande av sanktioner mot Haiti

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U2 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Motionen 2

Utskottet 2

Bakgrund 2

FN-sanktioner för internationell fred och säkerhet 2

Utvecklingen i Haiti och säkerhetsrådets beslut om

sanktioner 2

Sammanfattning av motionen 4

Utskottets överväganden 4

Hemställan 5

Meningsyttring av suppleant 5