Bet. 1994/95:AU1

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1994/95:AU01

Riksdagens revisorers förslag till följd av statens stöd till

Saab-Scanias bilfabrik i Malmö

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

AU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet Rikdagens revisorers förslag

till riksdagen med anledning av genomförd granskning av statens

stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö.

Revisorernas förslag går ut på tillkännagivanden till

regeringen om konsekvensanalyser, hantering av

lokaliseringsbidrag, avskrivnings- och återbetalningsregler samt

tillfälliga krispaket.

Beträffande konsekvensanalyser menar revisorerna att

sådana analyser regelmässigt bör ingå i alla regeringsförslag av

en viss storleksordning till riksdagen. I samband med beslut

om lokaliseringsbidrag bör regeringen och NUTEK redovisa om

det funnits särskilda skäl att frångå vedertagen praxis eller en

"normalprincip". Avskrivnings- och återbetalningsreglerna är

oklara och bör ses över. Slutligen anser revisorerna att staten

bör iaktta restriktivitet vid beslut om tillfälliga

krispaket.

Utskottet konstaterar att frågan om konsekvensanalyser

utförligt har behandlats av riksdagen, senast i våras i samband

med konstitutionsutskottets granskningsbetänkande

(1993/94:KU30). Revisorernas förslag bör i den delen inte

påkalla någon riksdagens åtgärd.

Vad gäller hantering av lokaliseringsbidrag konstaterar

utskottet till att börja med att regeringens handläggning av

stödet till Saab-Scania närmast faller inom området för KU:s

granskning. Däremot menar utskottet att det på ett mer

principiellt plan kan finnas anledning för regeringen att se

över bestämmelserna om lokaliseringsstöd. Regeringen eller i

förekommande fall NUTEK bör i allmänhet kunna ange de skäl som

ligger bakom avsteg från gällande bestämmelser. En regel härom

bör övervägas i samband med utfärdande av en ny regionalpolitisk

förordning om företagsstöd. Detta bör ges regeringen till känna.

Bestämmelserna om återbetalning bör ges en utformning som bättre

tillgodoser behovet av tydliga regler utan att för den skull

möjligheten till skönsmässig bedömning går förlorad. Detta bör

ges regeringen till känna.

Vad slutligen angår frågan om "tillfälliga krispaket" menar

utskottet att den under senare år förda politiken visar att det

redan förekommer restriktivitet i detta hänseende. Revisorernas

förslag bör därför i denna del inte påkalla någon riksdagens

åtgärd.

Till betänkandet har fogats en reservation från Moderata

samlingspartiets representanter i utskottet.

Förslaget

I förslag 1992/93:RR7 hemställer Riksdagens revisorer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

revisorerna anfört med anledning av den genomförda granskningen

av statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö angående

1. konsekvensanalyser,

2. hantering av lokaliseringsbidrag,

3. avskrivnings- och återbetalningsregler och

4. tillfälliga krispaket.

Motioner

1993/94:A1 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas

1. att riksdagen bifaller Riksdagens revisorers hemställan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användning av återbetalda medel.

1993/94:A2 av Ingela Thalén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

avslår revisorernas förslag.

1993/94:A3 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att staten bör ta initiativ till att uppta

förhandlingar med Saab-Scania i syfte att Malmö stad får

tillgång till det gamla varvsområdet Malmö.

1993/94:A4 av Robert Jousma och Arne Jansson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvensanalyser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokaliseringsbidrag och regler om

återbetalning,

3. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens revisorer till

känna vad i motionen anförts om fortsatt granskning av regionala

åtgärdspaket.

1993/94:A5 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår revisorernas förslag.

1992/93:N286 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statliga kontrollorgans möjlighet att hos

enskilda få tillgång till handlingar rörande statligt stöd.

Utskottet

Bakgrund

För att mildra effekterna för sysselsättningen av Svenska

Varvs nedläggning i december 1985 av produktionen av

handelsfartyg vid Kockums AB i Malmö ansåg regeringen att det

behövdes särskilda insatser i regionen. Nedläggningen beräknades

beröra mer än 2 000 personer i regionen som redan tidigare var

hårt drabbad av arbetslöshet på grund av strukturkriser. Ett

paket av åtgärder presenterades av regeringen i februari 1986. I

detta ingick en principöverenskommelse med Saab-Scania AB om att

bolaget skulle etablera en ny bilfabrik i Malmöområdet.

Saab-Scania fick löfte dels om lokaliseringsbidrag på 200 000 kr

för varje ny sysselsatt i Malmöregionen, dels om

investeringsfondsfrisläpp på 12,5 miljarder kronor för

investeringar i Malmö eller i övriga delar av landet.

I två propositioner, 1985/86:120 om vissa varvsfrågor m.m. och

1985/86:125 om sysselsättningsåtgärder i Malmöregionen,

informerades riksdagen om situationen. I den förstnämnda

propositionen lämnades en redovisning av de åtgärder som

regeringen ämnade vidta. I proposition 1985/86:125 återkom

regeringen med förslag om arbetsmarknads- och regionalpolitiska

insatser.

Förslagen innebar att ett reservationsanslag på 414 miljoner

kronor skulle anvisas på tilläggsbudget till lokaliseringsbidrag

till Saab-Scania AB. Regeringen beräknade stödet till högst

200 000 kr per nytt arbetstillfälle hos bolaget i regionen.

För att inte minska möjligheterna att lämna

lokaliseringsbidrag inom främst det regionalpolitiska

stödområdet föreslogs att medlen anvisades över ett särskilt

anslag. "I övrigt bör samma regler gälla som för

lokaliseringsbidrag enligt förordningen (1982:677) om

regionalpolitiskt stöd (ändrad senast 1985:648)", framhölls det

i propositionen.

Ärendet om lokaliseringsbidrag bereddes av

arbetsmarknadsutskottet (AU 1985/86:18). Med bred politisk

majoritet tillstyrktes regeringens förslag. Utskottet anmärkte i

betänkandet att den planerade utbyggnaden av Saab-Scania i

regionen enligt utskottets bedömning var ett mycket väsentligt

inslag i det åtgärdspaket som regeringen föreslagit för att lösa

de sysselsättningsproblem som kunde förutses. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1985/86:316).

I principöverenskommelsen ingick vidare att Saab-Scania AB

fick förköpsrätt till tomtmarken på Kockums AB. Villkor och pris

skulle göras upp mellan Svenska Varv och Saab-Scania.

Köpevillkoren har inte offentliggjorts.

Fabriken skulle byggas i etapper. Saab-Scania AB ansökte om

och beviljades i juni 1987 lokaliseringsbidrag för bilfabriken

med 154 miljoner kronor för den första etappen under

förutsättning att 770 nya och varaktiga arbetstillfällen

skapades. Endast den första etappen kom till stånd innan bolaget

beslöt att lägga ned verksamheten. Monteringsdelen av fabriken

togs visserligen i bruk under våren 1990. Men nedläggningen av

fabriken i Malmö aviserades i februari 1991 och var ett faktum i

juni samma år. Villkoret om 770 nya och varaktiga

arbetstillfällen uppfylldes inte.

Revisorernas granskning av det statliga stödet till

Saab-Scanias bilfabrik har initierats av näringsutskottet.

Revisorernas förslag

Revisorerna gör i förslaget gällande att Saab-Scania AB fått

ovanligt stora finansiella förmåner för investeringen i

bilfabriken. Revisorerna anser att propositionerna bl.a. saknar

beräkningar av de totala kostnaderna för statens stöd till

Saab-Scania. Under åberopande av vad riksdagen uttalat om

konsekvensanalyser framhåller revisorerna vikten av att sådana

analyser regelmässigt görs i alla regeringsförslag till

riksdagen av en viss storleksordning. Revisorerna vill ha ett

tillkännagivande härom.

Vidare menar revisorerna att Saab-Scania AB fått en mer

gynnsam behandling än andra företag bl.a. i fråga om vad som är

stödberättigad verksamhet, när stödet skall utbetalas och

beträffande krävda säkerheter. Revisorerna hävdar att de i

sammanhanget gjorda tidigareläggningarna av utbetalningar till

Saab-Scania inneburit att avskrivningen av bidraget påskyndats.

Några särskilda skäl att göra tidiga utbetalningar har inte

funnits. Revisorerna anser därför att regeringen och NUTEK

fortsättningsvis regelmässigt bör redovisa om det finns

särskilda skäl att frångå praxis eller "normalprincipen" i

beslut om lokaliseringsbidrag. De vill ha ett tillkännagivande

härom.

Bestämmelserna om återbetalning av lokaliseringsbidrag finns i

förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd.

Revisorerna anser att det finns en oklarhet i reglerna och att

regeringen bör se över bestämmelserna.

Slutligen tar revisorerna upp den principiella frågan om s.k.

krispaket. Enligt revisorerna finns risk för att den

regionalpolitiska åtgärdsarsenalens möjligheter att påverka

landets regionala struktur urvattnas om en rad krispaket av

tillfällig natur delas ut, t.ex. i storstadsregionerna. Även om

det i vissa situationer kan finnas skäl för tillfälliga

krispaket understryker revisorerna vikten av att iaktta

restriktivitet vid sådana beslut. De vill ha ett

tillkännagivande härom.

Motioner

I två likartade motioner, 1993/94:A2 av Ingela Thalén m.fl.

(s) och 1993/94:A5 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s), yrkas avslag

på revisorernas förslag. I huvudsak anförs följande. Det var

riksdagen själv som med stor majoritet beslutade om insatserna i

Malmöregionen. Det var den mycket svåra

arbetsmarknadssituationen som var orsaken till att regeringen

föreslog riksdagen att insatserna borde göras. Statens insatser

för fortsatt handelsfartygsproduktion vid varvet skulle ha

blivit mycket stora.

Vad härefter gäller frågan om konsekvensanalyser i regeringens

förslag till riksdagen anser motionärerna att detta i det

enskilda fallet är en fråga för resp. utskott, i detta fall

arbetsmarknadsutskottet. Arbetsmarknadsutskottet godkände för

sin del beslutsunderlaget. Allmänt sett faller frågan om

konsekvensanalyser inom konstitutionsutskottets

beredningsområde. Konstitutionsutskottet har nyligen uttalat sig

i ämnet och kommer att följa frågan i det fortsatta

granskningsarbetet. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida är därför inte erforderlig enligt motionärerna.

Frågan om bestämmelserna i den aktuella förordningen har

följts eller inte eller närmast om regeringen skulle ha frångått

gällande praxis på området saknas det i rapporten underlag för

att bedöma. Enligt motionärerna kan nämligen regeringen utan

särskild föreskrift i den egna författningen dispensera från

sina egna föreskrifter så länge dispensbeslutet inte kommer i

konflikt med lag eller riksdagens utgiftsanslag. Revisorerna

redovisar inte vad som är gällande praxis och vari avsteg från

denna skulle ha bestått. NUTEK har för sin del ansett att de

ifrågasatta avstegen från praxis bör bedömas som marginella.

Revisorernas yrkande bör därför avslås, anser motionärerna.

Beträffande den påstådda oklarheten i reglerna i förordningen

om regionalpolitiskt företagsstöd anser motionärerna att

förordningen innehåller omfattande och detaljerade bestämmelser

i vilka fall återbetalning av lokaliseringsbidrag kan krävas.

Revisorerna har inte angett i vilket avseende bestämmelserna är

oklara. Revisorernas yrkande bör därför enligt motionärerna

avslås.

Vad slutligen gäller frågan om tillfälliga krispaket är

motionärernas uppfattning den att riksdagen knappast kan göra

något uttalande mot bakgrund av granskningen i denna del.

Därtill är begreppet tillfälliga krispaket för bristfälligt

definierat. Dessutom anser motionärerna att en regering som vill

bekämpa avindustrialisering och arbetslöshet måste kunna sätta

in regionala utvecklingsprogram. Till detta kommer enligt

motionärerna att medel för den aktuella satsningen anvisades

över ett särskilt anslag, varför möjligheterna att lämna

lokaliseringsbidrag inom stödområdet inte påverkades.

Revisorernas yrkande bör enligt motionärerna avslås.

Rolf L Nilson (v) hemställer i motion 1993/94:A1 att riksdagen

bifaller revisorernas förslag. Motionären anser vidare att de 77

miljoner kronor som enligt gällande regler skall betalas

tillbaka till staten bör användas i Malmö för att skaffa fram

nya arbetstillfällen. Han vill ha ett tillkännagivande härom.

I motion 1993/94:A3 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)

föreslås att Malmö stad får tillgång till det gamla varvsområdet

i Malmö. Saab-Scania har totalt svikit sina löften till såväl

staten som Malmö stad. Det finns sålunda förutsättningar att

utverka bra villkor. Staten borde därför ta initiativ till

trepartsförhandlingar mellan Malmö stad, Saab-Scania och staten,

med det uttalade målet att till ett rimligt pris låta Malmö stad

erhålla Saab-Scania-området. Motionärerna begär ett

tillkännagivande härom.

I motion 1993/94:A4 av Robert Jousma och Arne Jansson (nyd)

anser motionärerna att -- utöver konsekvensanalyser -- objektiv,

gärna internationell expertis alltid skall kopplas in vid större

regionala satsningar av det slag det här är fråga om.

Förordningen om regionalpolitiskt företagsstöd bör ses över för

att det skall bli möjligt att på ett mer seriöst sätt handskas

med de stora belopp som det ofta är fråga om i regionalpolitiska

sammanhang. Motionärerna vill slutligen ha fortsatt granskning

av regionala åtgärdspaket.

I detta sammanhang tar utskottet även upp den från

näringsutskottet överlämnade motionen 1992/93:N286 av Bertil

Fiskesjö (c). Motionen handlar om möjligheterna att i efterhand

granska på vilka grunder företagsstöd beviljats. För närvarande

är denna möjlighet begränsad eftersom företagen kan vägra lämna

ut uppgifter som har betydelse för granskningen.

Regeringen bör därför i samband med att stöd beviljas se till

att de statliga kontrollorganen hos enskilda kan få tillgång

till bokföring och andra handlingar av betydelse i sammanhanget.

Motionären vill ha ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

För egen del får utskottet anföra följande.

Riksdagens revisorer har granskat om regeringen och

myndigheterna följt bestämmelserna om lokaliseringsstöd, vilken

information riksdagen har fått, om Saab-Scania i olika

sammanhang i detta ärende har behandlats gynnsammare än andra

företag och om reglerna för återbetalning av lokaliseringsstöd

är alltför oklara. Revisorernas ärende till riksdagen utmynnar i

förslag om tillkännagivanden angående

1. konsekvensanalyser

2. hantering av lokaliseringsbidrag

3. avskrivnings- och återbetalningsregler

4. tillfälliga krispaket.

Vad först angår frågan om konsekvensanalyser gör utskottet

följande bedömning.

Revisorerna anser, som ovan sagts, att det beslutsunderlag som

presenterades för riksdagen inför det aktuella beslutet våren

1986 var bristfälligt. Mot denna bakgrund understryker de

behovet av konsekvensanalyser. Sådana analyser bör regelmässigt

ingå i alla regeringsförslag av viss storleksordning. Däri bör

också ingå en grundlig undersökning vad gäller olika antaganden

som väntade resultat och kostnader är beroende av.

Det är riktigt som sägs i de socialdemokratiska motionerna att

det är det beredande utskottets sak att i varje enskilt ärende

ta ställning till om beslutsunderlaget är tillräckligt. På ett

mer principiellt plan är det, som också framhålls i motionerna,

konstitutionsutskottet (KU) som har att behandla frågan om

konsekvensanalyser i regeringens förslag. Så har också skett i

granskningsärenden, påpekar motionärerna.

Frågan om vikten och betydelsen av att regeringsförslagen

innehåller genomarbetade konsekvensanalyser har vid ett flertal

tillfällen behandlats av riksdagen. Senast i våras gjordes i

samband med behandlingen av betänkandet 1993/94:KU30, det s.k.

granskningsbetänkandet, tydliga markeringar i detta hänseende.

Inför sitt granskningsärende hade KU i denna del berett

samtliga utskott tillfälle att yttra sig över förekomsten och

utformningen av konsekvensanalyser i propositioner avlämnade

under 1993.

För egen del hade AU i sitt yttrande (1993/94:AU1y) anledning

till kritiska anmärkningar mot beslutsunderlaget i flera

propositioner. Utskottet anförde bl.a. följande.

Det råder enighet i utskottet om att beslutsunderlaget i

propositionerna måste vara så heltäckande och fullständigt att

resultatet av utskottsarbetet är otvetydigt. Vikten av

konsekvensanalyser har påtalats av riksdagen flera gånger

tidigare (1988/89:KU7, rskr. 14, 1990/91:KU7, rskr. 23), men

utvecklingen har enligt utskottets uppfattning inte gått åt rätt

håll.

-- -- --

Arbetsmarknadsutskottet ser det som särskilt viktigt att

förslagens effekter för sysselsättningen och för belastningen på

berörda anslag klart och tydligt redovisas. Lika väsentligt är

det att lagförslagen är väl analyserade till sina administrativa

och ekonomiska konsekvenser.

KU anförde för sin del följande.

Sammantaget har utskotten framhållit många aspekter på frågan

om vilka krav som bör ställas på innehållet i en

konsekvensanalys. Utskotten har inte begränsat perspektivet till

enbart de statsfinansiella konsekvenserna, utan de områden där

effekterna enligt utskotten bör belysas, sträcker sig betydligt

längre. Utskotten pekar på att man bör visa på konsekvenserna

för samhällsekonomin, för kommunerna, för näringsliv och för

enskilda, såväl i grupp som för individen. Vidare bör de

ekonomiska och administrativa konsekvenserna inom såväl den

offentliga som den privata sektorn påvisas.

Den bild som utskottsyttrandena ger visar enligt

konstitutionsutskottets mening att arbetet med

konsekvensanalyser måste fortsätta och att en utveckling måste

ske. Riktlinjer och metoder för analysernas utformning måste

utvecklas. Härvid bör hänsyn tas bl.a. till att

konsekvensanalyserna kan underlätta såväl riksdagens som

regeringens efterföljande utvärderings- och uppföljningsarbete.

-- -- --

Av inhämtade uppgifter från Finansdepartementet framgår att

regeringen för närvarande överväger och planerar ett antal

åtgärder som skall resultera i både fler och bättre

konsekvensanalyser. Utskottet utgår från att regeringen vid sina

överväganden kommer att uppmärksamma det behov av förbättringar

som påvisats genom utskottets granskning. Enligt utskottets

mening bör regeringens överväganden även omfatta frågan om ett

sådant utvecklingsarbete beträffande riktlinjer och metoder för

analysernas utformning som utskottet enligt ovan ansett

behövligt. Utskottet utgår från att regeringen i detta arbete

beaktar de synpunkter som framförts i utskottsyttrandena.

Mot bakgrund av det anförda avser utskottet att återkomma till

frågan om konsekvensanalyser i propositioner i kommande

granskningsarbete.

Som framgått av den lämnade redovisningen av riksdagens

behandling av frågan om konsekvensanalyser råder enighet om

behovet av sådana analyser.

Det bör noteras att riksdagens senaste behandling av frågan om

konsekvensanalyser i tiden ligger efter det nu aktuella ärendet

från Riksdagens revisorer. Riksdagen har som framgått ovan

utgått från att regeringen i sina överväganden kommer att

uppmärksamma behovet av förbättringar. Därmed har riksdagen

redan tagit ställning i frågan om behovet av konsekvensanalyser

och även gett tydliga signaler härom till regeringen genom de

nyss citerade uttalandena. Frågan kommer dessutom att följas i

kommande granskningsarbete. Revisorernas förslag i denna del

ligger således i linje med den av riksdagen redan förordade

politiken. Yrkandet får därmed anses tillgodosett, och någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida är enligt utskottets

uppfattning inte erforderlig.

Av det anförda följer att även motionerna 1993/94:A1 (v),

1993/94:A2 (s), 1993/94:A4 (nyd) och 1993/94:A5 (s) i berörda

delar inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad härefter angår frågan om hantering av

lokaliseringsbidrag och de slutsatser Riksdagens revisorer

drar mot bakgrund av det granskade ärendet vill utskottet

framhålla följande.

Bestämmelserna om lokaliseringsbidrag återfinns i förordningen

(1990:642) om regionalpolitiskt stöd, 20--47 §§. Motsvarande

bestämmelser fanns i den tidigare förordningen (1982:677) om

regionalpolitiskt stöd, 18--48 §§.

Som framhålls av revisorerna ger bestämmelserna om

regionalpolitiskt företagsstöd utrymme för regering och

myndigheter att anpassa villkoren för stödet efter den aktuella

situationen i varje enskilt fall. Revisorerna framhåller dock

att det efter hand har utbildats en viss praxis vid hanteringen

av stödvillkoren m.m.

Det finns två alternativ för utbetalning av lokaliseringsstöd:

i takt med att nya investeringar genomförs

(investeringsmodellen) eller i takt med att nya personer

anställs (sysselsättningsmodellen). I det aktuella fallet valdes

sysselsättningsmodellen, som revisorerna bedömer blev ett dyrt

alternativ för staten. I beslutsunderlaget fick nämligen

inräknas även personer som anställts mer än ett år tidigare.

Saab-Scania kom härigenom att få tillgång till

lokaliseringsbidraget ganska omgående efter det att regeringen

fattat sitt beslut i juni 1987. Regeringen godtog vidare, enligt

revisorerna, lägre säkerhet än vad som är normalt enligt praxis

samt utbetalade stödet innan säkerheten till fullo hade ställts.

De av revisorerna gjorda anmärkningarna mot regeringens

handläggning av lokaliseringsstödet till Saab-Scania AB och i

synnerhet frågan huruvida handläggningen ryms inom ramen för de

riktlinjer som riksdagen kan ha beslutat för det statliga

regionalpolitiska stödet faller enligt utskottets uppfattning

närmast inom området för KU:s granskning.

Utskottet noterar att KU den 24 maj 1994 beslutat att bl.a.

granska vilka kontakter nuvarande och tidigare regeringar har

haft med bilindustrin. Vidare har KU den 27 oktober 1994

preciserat frågan om regeringens kontakter med bilindustrin i

stort sedan år 1985 till att i varje fall inledningsvis avse

bl.a. etableringen av Saab-Scania i Malmö 1986.

AU anser det mot en sådan bakgrund inte lämpligt att uttala

sig om vad som förevarit vid hanteringen av lokaliseringsstödet

i detta enskilda ärende.

Däremot kan det finnas skäl att på ett mera principiellt plan

överväga behandlingen av ärenden om lokaliseringsstöd.

Utskottet behandlade i våras regeringens regionalpolitiska

proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling

(1993/94:AU13). Då gjordes vissa ändringar i de

regionalpolitiska stödformerna. Lokaliseringsstödet blev dock

i sina huvuddrag oförändrat. Såväl den dåvarande regeringen som

den socialdemokratiska oppositionen var i huvudsak överens om

att den övervägande delen av besluten om företagsstöd skulle

komma att fattas av länsstyrelserna. Vid stora investeringar

kommer däremot besluten att fattas av NUTEK och i sista hand av

regeringen. NUTEK skall svara för uppföljningen av

företagsstöden.

I regeringskansliet pågår arbetet med att utfärda en ny

förordning mot bakgrund av riksdagens beslut (rskr.

1993/94:366).

Anledningen till att arbetet ännu inte har resulterat i någon ny

förordning som skall ersätta 1990 års stödförordning beror på

att man inom regeringskansliet väntar på besked om de

regionalpolitiska stödformerna stämmer överens med EES-avtalets

grundprinciper. EFTA:s övervakningsorgan ESA väntas besvara den

svenska förfrågan härom under hösten, enligt vad som framgår av

proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i den Europeiska

unionen. Det kan för övrigt enligt propositionen bli nödvändigt

med vissa modifieringar i stödformerna.

I flera fall ger de nuvarande bestämmelserna om

lokaliseringsstöd utrymme för att frångå huvudregeln i

bestämmelserna när det föreligger "synnerliga skäl" eller

"särskilda skäl".

Det finns anledning anta att sådana möjligheter även skall

finnas i en kommande förordning om regionalpolitiskt stöd.

Enligt utskottets mening bör regeringen eller NUTEK i de fall

"synnerliga skäl" eller "särskilda skäl" bedöms föreligga i

allmänhet kunna redovisa de omständigheter som föranleder avsteg

från huvudregeln. En bestämmelse med denna innebörd bör därför

övervägas i samband med det pågående arbetet med den nya

förordningen.

Vad utskottet anfört med anledning av revisorernas förslag i

aktuell del samt motionerna 1993/94:A1 och 1993/94:A4, likaledes

i aktuella delar, bör ges regeringen till känna. Av detta

ställningstagande följer att motionerna 1993/94:A2 och

1993/94:A5 avstyrks i motsvarande delar.

Utskottet övergår nu till frågan om avskrivnings- och

återbetalningsregler.

Utskottet finner till att börja med inte anledning att göra

något uttalande om det av regeringen avgjorda

återbetalningsärendet, som innebar att Saab-Scania AB skall

betala tillbaka 77 miljoner kronor utgörande återkrävbar del av

lokaliseringsbidraget.

Däremot kan det finnas skäl att uppehålla sig vid den av

revisorerna påtalade oklarheten i bestämmelserna om

återbetalning.

Förordningen om regionalpolitiskt stöd innehåller -- något som

också påpekas av de socialdemokratiska motionärerna --

omfattande och detaljerade bestämmelser om i vilka fall

lokaliseringsbidrag kan krävas tillbaka. I 25 § regleras

återbetalningsskyldigheten när bidragstagaren fått bidraget

genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller när bidraget

använts för annat än avsett ändamål. I 26 § regleras övriga fall

när återbetalning kan ske. Motsvarande bestämmelser fanns i 22

och 23 §§ i den tidigare förordningen.

Enligt 26 § nämnda förordning kan ett lokaliseringsbidrag

eller del av detta av uppföljningsmyndigheten krävas åter

under en tid av fem år (tidigare sju år) från den dag bidragets

storlek slutligen har bestämts, om

1. syftet med bidraget, särskilt såvitt avser

sysselsättningsutvecklingen, inte uppnås; detta gäller dock inte

om bidragsmottagaren har gjort vad som skäligen kan begäras för

att syftet skall uppnås,

2. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon

väsentlig ändring direkt eller indirekt sker i äganderätten

eller förfoganderätten till rörelsen eller däri ingående

tillgångar av betydelse för verksamheten,

3. bidragsmottagaren i annat fall bryter mot villkor eller

föreskrift som gäller för bidraget,

4. ställd säkerhet väsentligt försämras eller

5. annat förhållande inträffar som föranleder att

bidragsmottagaren med hänsyn till syftet med bidraget

uppenbarligen inte längre bör få behålla detta.

Möjligheterna till återkrav minskar enligt 27 § successivt

under femårsperioden. Uppföljningsmyndigheten kan dock i vissa

fall innehålla minskningen av återkrävbara medel tills klarhet

nåtts om avskrivning skall ske eller inte.

I fallet med återbetalningskravet på Saab-Scania AB var

huvudskälet att verksamheten lagts ned.

Andra skäl som kan åberopas för krav på återbetalning är

exempelvis att sysselsättningsutvecklingen inte varit

tillfredsställande. Detta regleras i punkt 1 i den aktuella

bestämmelsen.

Bakgrunden till riktlinjerna för och reglerna om avskrivnings-

och återbetalningsskyldighet finns i proposition 1978/79:112 om

regionalpolitik. Propositionen bygger bl.a. på förslag av

sysselsättningsutredningen. Utredningen hade bl.a. lagt fram

förslag till avskrivningsregler som innebar att avskrivning

borde kunna ske även om planerade sysselsättningsmål inte har

uppfyllts, t.ex. av orsaker som ligger utanför företagets

kontroll. För egen del ansåg föredragande statsrådet att

utredningens förslag tillgodosåg kraven på ökade möjligheter

till kontroll av hur syftet med stödet uppfyllts, samtidigt som

hänsyn kan tas till omständigheterna i det enskilda fallet, och

anslöt sig därmed till utredningens förslag.

Revisorerna har inte närmare angett vari den påtalade

oklarheten i bestämmelsen består. Utskottet har emellertid under

hand inhämtat följande.

I sitt yttrande över revisorernas rapport påpekar NUTEK att

återkravsreglerna inte är helt klara. Verket ser därför

positivt på revisorernas förslag att reglerna bör göras

tydligare.

Utskottet har från revisorerna och NUTEK inhämtat att det i

första hand är punkt 1 i den nyss citerade bestämmelsen som

avses i NUTEK:s yttrande. Innebörden av riktlinjerna och

bestämmelsen ger enligt NUTEK upphov till besvärliga avvägningar

mellan statens och det enskilda företagets intressen.

Den citerade bestämmelsen, 26 § 1 p., lämnar utrymme för att

ta hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Enligt

utskottets mening bör man behålla denna möjlighet. Samtidigt är

det viktigt att uppföljningsmyndigheten gör en noggrann prövning

av sådana återbetalningsärenden. Det är därvid angeläget att

bestämmelsen är utformad på ett sådant sätt att den underlättar

bedömningen av frågan om återbetalning.

Som framgått av den tidigare redogörelsen prövas frågan om de

regionalpolitiska företagsstöden för närvarande av EFTA:s

övervakningsorgan ESA.

Utskottet har erfarit att NUTEK i kommande överläggningar med

regeringen om de regionalpolitiska stöden i samband med det

väntade ESA-beslutet avser att ta upp bl.a. den här diskuterade

bestämmelsen.

I det sammanhanget kan det vara lämpligt att ge bestämmelsen

en utformning som bättre tillgodoser behovet av tydliga regler

utan att för den skull möjligheten till skönsmässig bedömning

går förlorad.

Vad utskottet anfört med anledning av revisorernas förslag i

aktuell del samt motionerna 1993/94:A1 och 1993/94:A4 i aktuella

delar bör ges regeringen till känna. Motionerna 1993/94:A2 och

1993/94:A5 avstyrks i motsvarande delar.

Vad slutligen angår frågan om tillfälliga krispaket gör

utskottet följande bedömning.

Det var främst i början och mitten av 1980-talet som särskilda

åtgärder eller "paket" med koncentrerade insatser sattes in i

regioner med svåra akuta strukturproblem till följd av

neddragningar eller nedläggningar av viktiga industrier och

därav följande sysselsättningsproblem. Inom loppet av några år

gjordes sådana koncentrerade satsningar i Norrbotten, i

Bergslagen, i Uddevalla och i Malmöregionen.

Under senare tid har sådana lösningar av olika skäl inte

valts, trots den mycket allvarliga sysselsättningssituationen i

landet. Utvecklingen har med andra ord inneburit att det som

revisorerna efterlyser, nämligen restriktivitet i detta

avseende, redan har blivit ett inslag i den förda politiken.

Revisorerna synes inte heller mena att statsmakterna skall

helt avstå från sådana lösningar när starka skäl talar härför.

I de socialdemokratiska motionerna understryks att en regering

som vill bekämpa avindustrialisering och arbetslöshet måste

kunna sätta in regionala utvecklingsprogram.

För egen del vill utskottet -- liksom vid flera tillfällen

tidigare -- uttala att det kan finnas situationer som är så

allvarliga och akuta att extraordinära åtgärder måste vidtas.

Statsmakterna måste därför i sådana lägen kunna göra en samlad

och bred insats med inslag av flera olika åtgärder vid sidan av

den ordinarie arbetsmarknads- och regionalpolitiska

åtgärdsarsenalen.

Det är enligt utskottets mening viktigt att det i sådana lägen

presenteras ett så fullödigt underlag som möjligt. Utskottet har

i den föregående framställningen om konsekvensanalyser pekat på

hur angelägen riksdagen anser att denna fråga är.

Mot bakgrund av en redan tilltagande restriktiv politik i

detta avseende kan utskottet inte se något behov av ett särskilt

tillkännagivande om tillfälliga krispaket.

Det sagda innebär att revisorernas förslag i denna del liksom

förslagen i motionerna 1993/94:A1, 1993/94:A2 och 1993/94:A5 i

berörda delar inte bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Förslaget i motion 1993/94:A4 (nyd) angående ett

tillkännagivande om att revisorerna bör fortsätta granskningen

av regionala åtgärdspaket bör avslås. Förslag om granskning

framförs normalt i annan ordning.

Övriga frågor

Rolf L Nilson föreslår i motion 1993/94:A1 som nämnts att de

återbetalda medlen skall användas i Malmö för sitt

ursprungliga syfte, nämligen att skapa arbetstillfällen i

Malmöregionen. Motionären pekar särskilt på satsningar i små-

och medelstora företag.

Utskottet erinrar om att riksdagen i våras anslog 800 miljoner

kronor för särskilda regionala åtgärder för regional utveckling

och tillväxt under budgetåret 1994/95 i syfte att skapa

arbetstillfällen på den ordinarie arbetsmarknaden. Länsstyrelsen

i Malmöhus län har inom ramen för detta anslag av regeringen

tilldelats 42 miljoner kronor. Medlen får användas till bl.a.

småföretagsstöd och andra företagsinriktade åtgärder. Syftet med

motionen får därmed i viss utsträckning anses tillgodosett. Den

avstyrks därmed i aktuell del.

I motion 1993/94:A3 anser Olle Schmidt och Margitta Edgren

(fp) att staten bör ta initiativ till att uppta

förhandlingar med Saab-Scania AB i syfte att Malmö stad får

tillgång till det gamla varvsområdet.

Det torde närmast vara en fråga för Malmö kommun att -- om så

bedöms lämpligt -- ta upp sådana förhandlingar med de nuvarande

ägarna till området, nämligen Saab Automobile AB och General

Motors. Motionen avstyrks därmed.

Utskottet tar slutligen upp den från näringsutskottet

överlämnade motionen 1992/93:N286 av Bertil Fiskesjö (c) om de

statliga kontrollorganens möjligheter att få tillgång till

handlingar om statligt stöd.

Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse frågan om

statligt stöd enligt förordningen (1990:642) om

regionalpolitiskt företagsstöd. Denna stödform tillhör

utskottets beredningsområde.

I den nyssnämnda förordningen finns bestämmelser (32 §) om

informationsskyldighet för den som beviljats

lokaliseringsbidrag. Så länge stödet kan återkrävas, helt eller

till någon del, skall den som erhållit bidraget för varje

stipulerad redovisningsperiod till vederbörande länsstyrelse

lämna skriftlig redovisning för verksamheten. Även i andra

frågor av betydelse för verksamheten skall länsstyrelsen

skriftligen underrättas. NUTEK, länsstyrelsen eller annan som

utses av någon av dessa skall beredas tillfälle att granska

verksamheten och därvid lämna de uppgifter som begärs. Slutligen

heter det: "I beslut om lokaliseringsbidrag skall upplysning

lämnas om bestämmelserna i denna paragraf."

Enligt 33 § samma förordning skall redovisningen enligt 32 §

innehålla uppgifter som visar företagets utveckling och att

villkoren för lokaliseringsbidraget har uppfyllts. Uppgifterna

skall granskas och bestyrkas av företagets revisor. Av

redovisningen skall vidare framgå att de fackliga

organisationerna vid företaget har beretts tillfälle att yttra

sig.

Slutligen föreligger enligt 34 § en informationsskyldighet för

länsstyrelsen om den inte är uppföljningsmyndighet att genast

underrätta NUTEK om den får kännedom om något förhållande som

medför att krav på återbetalningsskyldighet kommer att

framställas.

Under hand har inhämtats uppgifter från regeringskansliet och

NUTEK om utformningen av avtalen i samband med regionalpolitiskt

stöd. Av de sålunda inhämtade uppgifterna framgår att avtalen

regelmässigt innehåller uppgifter av det slag som nyss nämnts.

Det torde därför -- i varje fall så länge någon del av stödet

kan återkrävas -- inte vara några problem för

uppföljningsmyndigheterna att ta del av material som har

beröring med det lämnade bidraget.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om lagen (1974:585)

om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens revisorer vissa

handlingar. Förutom statlig myndighet och kommun skall även

annan, som tagit emot statsmedel som bistånd till viss

verksamhet, på begäran tillhandahålla handlingar, uppgifter och

yttranden som behövs för granskning av verksamheten. I det

senare fallet kan revisorerna vid vite förelägga den som har

tagit emot medlen att fullgöra sin skyldighet.

Enligt utskottets uppfattning finns sålunda redan ett

regelverk som gör det möjligt för uppföljningsmyndigheterna att

få insyn i stödärendet hos vederbörande företag.

Med anledning av det anförda bör motionen inte föranleda någon

riksdagens vidare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande konsekvensanalyser

att riksdagen lämnar Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR7

yrkande 1 samt motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i motsvarande

del, 1993/94:A2 i motsvarande del, 1993/94:A4 yrkande 1 och

1993/94:A5 i motsvarande del, utan vidare åtgärd,

res. (m) - delvis

2. beträffande hantering av lokaliseringsbidrag

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1992/93:RR7 yrkande 2 och motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i

motsvarande del och 1993/94:A4 yrkande 2 i motsvarande del samt

med avslag på motionerna 1993/94:A2 och 1993/94:A5, båda i

motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. (m) - delvis - motiv.

3. beträffande avskrivnings- och återbetalningsregler

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1992/93:RR7 yrkande 3 och motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i

motsvarande del och 1993/94:A4 yrkande 2 i motsvarande del samt

med avslag på motionerna 1993/94:A2 och 1993/94:A5, båda i

motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. (m) - delvis - motiv.

4. beträffande tillfälliga krispaket

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A4 yrkande 3 lämnar

Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR7 yrkande 4 samt

motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i motsvarande del, 1993/94:A2

och 1993/94:A5, båda i motsvarande delar, utan vidare åtgärd,

res. (m) - delvis

5. beträffande användning av återbetalda medel

att riksdagen avslår motion 1993/94:A1 yrkande 2,

6. beträffande tillgång till det gamla varvsområdet i

Malmö

att riksdagen avslår motion 1993/94:A3,

7. beträffande statliga kontrollorgans möjlighet att få

tillgång till handlingar

att riksdagen lämnar motion 1992/93:N286 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 24 november 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver

Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson

(s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson

(c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson

(s), Hans Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel

Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds) och

Anna Åkerhielm (m).

Reservation

Konsekvensanalyser m.m. (mom. 1 och 4, mom. 2 och 3, de senare

såvitt avser motiveringarna)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Det bör" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill först framhålla att det av principiella skäl

måste kunna anföras mycket starka argument mot kritik framförd

av Riksdagens revisorer om kritiken skall kunna avvisas. Några

argument av en sådan styrka har inte utskottet kunnat finna.

Även om riksdagen tidigare har uppmärksammat regeringen på

behovet av förbättringar i fråga om konsekvensanalyser anser

utskottet att frågan har sådan vikt att riksdagen också med

anledning av det nu aktuella ärendet bör understryka

angelägenheten i att regeringens förslag till riksdagen

innehåller sådana analyser. Utskottet delar därför revisorernas

uppfattning att detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande konsekvensanalyser

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1992/93:RR7 yrkande 1 och motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i

motsvarande del och 1993/94:A4 yrkande 1 i motsvarande del samt

med avslag på motionerna 1993/94:A2 och 1993/94:A5, båda i

motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Det finns" och slutar med "nya förordningen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar revisorernas uppfattning att regeringen och

NUTEK regelmässigt bör redovisa om särskilda skäl finns att

frångå praxis eller "normalprincipen" i beslut om

lokaliseringsbidrag. Då "synnerliga skäl" eller "särskilda skäl"

skulle kunna föranleda avsteg från vad som normalt gäller skall

dessa skäl redovisas. Utskottet anser att en bestämmelse med

denna innebörd skall tas in i den nya förordningen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "I det sammanhanget" och slutar med "går förlorad"

bort ha följande lydelse:

I likhet med revisorerna anser utskottet att det är viktigt

att det finns tydliga regler för avskrivning och återbetalning

av lokaliseringsstöd. Enligt utskottets mening skall

bestämmelserna ges en utformning som tillgodoser detta behov.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet utesluter inte att det i mycket speciella

situationer kan finnas skäl för tillfälliga krispaket.

Erfarenheterna hittills av sådana krispaket visar emellertid att

analyserna ofta är bristfälliga, och att de tillfälliga

insatserna förrycker de normala incitamenten för tillväxt och

investeringar som en framgångsrik näringsutveckling måste bygga

på. Liksom revisorerna anser utskottet därför att det är viktigt

att iaktta restriktivitet med krispaket. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande tillfälliga krispaket

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1992/93:RR7 yrkande 4 och motion 1993/94:A1 yrkande 1 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1993/94:A2 i

motsvarande del, 1993/94:A4 yrkande 3 och 1993/94:A5 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,