Bet. 1994/95:AU11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1994/95:AU11

Arbetsmarknadspolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

AU11

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1994/95:100 bilaga 11

(Arbetsmarknadsdepartementet) såvitt gäller avsnitt A

Arbetsmarknad m.m., Inriktning av besparingar, anslagspunkterna A 1--A 5 och

Lönegarantifonden.

I anslutning till de olika anslagen tar utskottet upp ett 60-tal motioner

från allmänna motionstiden i år.

Avsnitt B. Arbetslivsfrågor m.m., avseende anslagspunkterna B 3--B 7 jämte

motioner, behandlas i betänkande 1994/95:AU12. Punkterna B 1, B 2, B 8 och

B 13 behandlas i betänkande 1994/95:AU9. Punkterna B 9--B 12,

Arbetsdomstolen m.m., behandlas i betänkande 1994/95:AU6. Avsnitt C Regional

utveckling behandlas i betänkande 1994/95:AU13.

Sammanfattning

Medelsanvisning

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag att 4 328 miljoner

kronor anvisas till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, att 33 957

miljoner kronor anvisas till arbetsmarknadpolitiska åtgärder samt att 59 765

miljoner kronor anvisas till det nya anslaget Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m., samtliga belopp gällande en 18-månadersperiod

mellan den 1 juli 1995 och utgången av år 1996.

Partiernas företrädare i utskottet har följt upp respektive motioner med

reservationer.

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

Utskottet framhåller att grunden för den svenska arbetsmarknadspolitiken är

en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetslinjen gäller alla grupper i

samhället. Arbetsmarknadspolitiken är i sig inte ett tillräckligt instrument

för att ge sysselsättning; alla politikområden måste samverka för att tillväxt

och sysselsättning skall kunna uppnås. Vidare konstateras att samhället och

näringslivet påverkas av övergången till ett kunskapssamhälle.

Sverige befinner sig i en konjunkturuppgång, och utskottet anser därför i

likhet med propositionen och flera motioner att det nu är dags att sätta in

åtgärder för att bryta den onda cirkeln i ekonomin och "ta till vara"

konjunkturuppgången för att stärka tillväxten. Utskottet betonar att målet om

tillväxt inte får uppfattas som synonymt med rovdrift eller missbruk av

resurser i form av människor, miljö osv.

Enligt utskottets mening innebär propositionens handlingsplan en balanserad

förskjutning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i takt med

konjunkturuppgången. Utskottet uttalar sig till förmån för en effektiv

arbetsmarknadspolitik och effektiva rutiner. Liksom flera motionärer anser

utskottet att Sverige även inom EU:s ram bör verka för en arbetsmarknadspolitik

av den svenska modellen. Utskottet tar vidare upp frågan om hur uppsägningar

inom kommuner och landsting kan undvikas, kvinnornas arbetsmarknad samt

problemen för de medelålders och de äldre på arbetsmarknaden.

I fråga om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning har

företrädare för samtliga partier reserverat sig till förmån för sina

partimotioner.

Beträffande regeringens förslag om inriktningen av besparingsåtgärder inom

området Arbetsmarknad m.m. för budgetåren 1997 och 1998 föreslår utskottet ett

riksdagens godkännande. Dock anser utskottet att regeringens information om

besparingarna bör förtydligas i kompletteringspropositionen.

Vänsterpartiet har reserverat sig mot utskottets förslag på denna punkt.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det s.k. fyratimmarsavdraget

tas bort för beredskapsarbeten fr.o.m. den 1 juli 1995, dvs. att den

bidragsgrundande arbetstiden i beredskapsarbete utökas från 36 till 40 timmar.

Företrädare för Moderaterna och Centern reserverar sig på denna punkt.

Det är enligt utskottets mening angeläget att en ökande del av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utnyttjas för flyktingar och invandrare.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om fortsatt försöksverksamhet

med invandrarpraktik. En rad motionsyrkanden om andra åtgärder för flyktingar

och invandrare avstyrks. Reservationer har avlämnats till förmån för olika

motionsförslag.

Vad gäller åtgärder för arbetslösa ungdomar tillstyrker utskottet regeringens

förslag om ett utvecklingsprogram för ungdomar samt förslagen om datortek och

Europapraktik. Ett antal motionsyrkanden om alternativa åtgärder mot

ungdomsarbetslösheten avstyrks. Reservationer har avlämnats från företrädare

för samtliga partier.

I fråga om starta-eget-bidraget avstyrker utskottet motionsförslag om lägre

ökning av volymen än regeringens beräkning resp. mer generösa regler.

Reservationer har avgetts av Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

Utskottet anser, med hänsyn till det statsfinansiella läget, det vara

nödvändigt med en rad besparingar på arbetsmarknadsutbildningens område.

Utskottet tillstyrker därför de av regeringen föreslagna besparingarna vad

gäller barnomsorg vid arbetsmarknadsutbildning, utbildningsbidrag under

sommaruppehåll, dagpenningens nivå, arbetsmarknadsutbildning utomlands, de

särskilda bidragen och företagsutbildning.

Vänsterpartiet reserverar sig för oförändrad nivå på dagpenningen och mot

borttagandet av arbetsmarknadsutbildning utomlands. Såväl Centern som

Vänsterpartiet invänder i reservation mot dels regeringens förslag att ta bort

de särskilda bidragen, dels den av regeringen planerade neddragningen av

företagsutbildningen.

Moderata samlingspartiet och Centerpartiet har reserverat sig vad gäller

utbildningsbidragets utformning. Moderaterna har vidare reserverat sig till

förmån för ett system med utbildningscheckar.

Utskottet avstyrker vidare motionsförslag från Centern, Miljöpartiet och

Kristdemokraterna angående slopande av starthjälpen, dvs. det nya

flyttningsbidrag som införts den 1 januari 1995. De nämnda partierna reserverar

sig mot utskottets beslut.

Utskottet anser i likhet med regeringen att konjunkturläget nu är sådant att

ALU-volymen successivt bör dras ner och avstyrker därmed motionsförslag från

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Reservation har avlämnats från

de borgerliga partierna.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om viss utvidgning av

utbildningsvikariat. Reservationer har avlämnats av Moderaterna och Centern.

Permitteringslöneersättning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att slopa statsbidraget till

permitteringslöneersättningen.

Enligt utskottet torde konsekvenserna av ett avskaffande av statsbidraget

inte bli särskilt omfattande. Utbetalningarna för innevarande kalenderår

beräknas exempelvis bli ca 30 miljoner kronor. Det kan dock inte uteslutas att

utbetalningarna under det kommande budgetåret kan komma att öka.

Mot beslutet reserverar sig Vänsterpartiet.

Åldersgräns för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

Utskottet anser att samhället i första hand bör erbjuda arbetslösa ungdomar

under 20 år utbildning, praktik eller liknande. Kontantstöd bör således inte

förekomma. Kommunerna har ett stort ansvar för den åldersgrupp det här är fråga

om.

Utskottet pekar på de uppoffringar som krävs för att ta Sverige ur den

ekonomiska krisen. Alla måste vara med och bära de bördor som krispolitiken

innebär.

Regeringen föreslår en viss begränsning i möjligheterna för ungdomar under 20

år att få arbetslöshetsersättning.

Förslaget tillbakavisas i ett antal motioner. Utskottet anser i likhet med

motionärerna att förslaget bör beredas ytterligare och hänvisar till den

utredning om arbetslöshetsförsäkringen som inom kort kommer att tillsättas. Av

detta följer att utskottet avstyrker regeringens förslag i denna del.

Den besparing som skulle ha blivit det faktiska resultatet av

regeringsförslaget kan enligt utskottets bedömning hämtas hem genom annan

ändring av regelsystemet.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 11 (Arbetsmarknadsdepartementet) föreslår

regeringen att riksdagen

dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området

Arbetsmarknad m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (s.

34),

dels under punkterna

A 1 (s. 34--39)

1. godkänner att högst 75 000 000 kr av medlen under anslaget får användas

inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,

2. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 4 328 452 000 kr.

A 2 (s. 39--75)

antar regeringens förslag till

1. lag (1995:000) om arbetslivsutveckling,

2. lag (1995:000) om invandrarpraktik,

3. lag (1995:000) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om

socialavgifter,

4. godkänner vad regeringen förordar om tillfällig personalförstärkning inom

arbetsförmedlingen (avsnitt 1),

5. godkänner vad regeringen förordar om den bidragsgrundande arbetstiden i

beredskapsarbete (avsnitt 2.1),

6. godkänner att högst 15 000 000 kr av medlen under anslaget får användas

för informationsinsatser (avsnitt 2.5),

7. godkänner vad regeringen förordar om arbetsmarknadsutbildning utomlands

(avsnitt 3.1.3),

8. godkänner vad regeringen förordar om nivåerna på dagpenningen vid

arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3),

9. godkänner vad regeringen förordar om rätten till utbildningsbidrag vid

arbetsmarknadsutbildning under sommaruppehåll (avsnitt 3.1.3),

10. godkänner vad regeringen förordar om barnomsorg vid

arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3),

11. godkänner vad regeringen förordar om de särskilda bidragen vid

arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3),

12. godkänner vad regeringen förordar om avveckling av bidraget till

utbildning i företag (avsnitt 3.2),

13. godkänner vad regeringen förordar om datortek (avsnitt 4.4),

14. godkänner vad regeringen förordar om stipendier vid Europapraktik

(avsnitt 4.7),

15. godkänner vad regeringen förordar om ett utvecklingsprogram för ungdomar

(avsnitt 4.5),

16. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 33 956 700 000 kr.

A 3 (s. 75--76)

till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.

A 4 (s. 76--77)

till Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

A 5 (s. 77--82)

1. antar regeringens förslag till

lag om upphävande av lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller

annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning,

lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

3. till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 59 765 000 000 kr.

A 5, Lönegarantifonden

medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 4 000

000 000 kr under budgetåret 1995/96 för utbetalningar av lönegaranti.

Propositionens lagförslag återfinns i betänkandets bilaga 1.

Motioner

1994/95:A201 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gröna arbeten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att överföra resurser från traditionella arbeten till gröna arbeten

inom energisektorn, vapenindustrin, det militära och trafiksektorn m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja nätverk som arbetar för socialt, etiskt och ekologiskt

ansvar.

1994/95:A203 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ändringsförslag till arbetstidslagen så

att normalarbetstiden sänks från 40 timmar i veckan till 35 timmar i veckan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att normalarbetstiden bör sänkas till 35 timmar i veckan den 1

oktober 1995,

3. att riksdagen som sin mening, under förutsättning att yrkande 2 ej

bifalls, ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

normalarbetstiden bör sänkas till 35 timmar i veckan den 1 januari 1996,

4. att riksdagen som sin mening, under förutsättning att yrkandena 2 eller 3

ej bifalls, ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

normalarbetstiden bör sänkas till 35 timmar i veckan den 1 juli 1996,

5. att riksdagen som sin mening, under förutsättning att yrkandena 2, 3 eller

4 ej bifalls, ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

normalarbetstiden bör sänkas till 35 timmar i veckan den 1 januari 1997,

7. att riksdagen, under förutsättning att yrkande 2 bifalls, under anslaget A

2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anslår 2 800 000 000 kr mindre än regeringen

har föreslagit eller således 31 156 700 000 kr,

8. att riksdagen, under förutsättning att yrkande 3 bifalls, under anslaget A

2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anslår 2 400 000 000 kr mindre än regeringen

har föreslagit eller således 31 556 700 000 kr.

1994/95:A206 av Tomas Eneroth (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredning av

totalförsvarspliktigas kvalifikationstid till kontant arbetsmarknadsstöd.

1994/95:A207 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklad

bidragsflora på arbetsmarknadsområdet.

1994/95:A208 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidta åtgärder

för att arbetsmarknadens parter skall bli representerade i samhällsorgan på

olika nivåer.

1994/95:A212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tjänstledighet

med reducerad a-kassa skall beviljas.

1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en strategi för fler arbeten,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av

arbetslöshetsförsäkringen och KAS i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för en åtskillnad

mellan åtgärder och studiesociala ersättningsregler i enlighet med vad som

anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar om ett ungdomsprogram i enlighet med vad som

anförts i motionen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler om tidsbegränsad

löneutfyllnad för annars arbetslösa i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen hos regeringen begär en analys av alternativa möjligheter

att öka effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1994/95:A218 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot tendenser till bortstötning från arbetslivet i

medelåldern,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser för att ta vara på äldres erfarenhet i arbetslivet.

1994/95:A221 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

arbetsmarknadsutbildning och bidrag till utbildning i företag utanför Sverige

och EU fr.o.m. den 1 juli 1995.

1994/95:A222 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade

regler för att möjliggöra stöd för kompetensutveckling av ensamföretagare.

1994/95:A223 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av

tillämpningsbestämmelserna för anställningsstöd och rekryteringsstöd.

1994/95:A226 av Elisebeht Markström och Anita Persson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

försök med friare arbetsformer i arbetslöshetsbekämpningen.

1994/95:A229 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel

arbetsmarknadspolitik med lokal/regional styrning och målinriktad

arbetsmarknadsutbildning.

1994/95:A232 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inför

kompletteringspropositionen utreda förutsättningarna för att genom

samhällsnyttiga projekt inom den offentliga sektorn minska den öppna

arbetslösheten.

1994/95:A233 av Carina Moberg och Lena Sandlin (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den nya ungdomsintroduktionen med fortsatt provanställning skall

vara en möjlighet för alla ungdomar,

2. att riksdagen för en kontinuerlig och öppen debatt med företrädare för

berörda grupper inför förändringar av ungdomsintroduktionen.

1994/95:A234 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors

arbetsmarknad.

1994/95:A235 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa förhållanden på

arbetsförmedlingens område.

1994/95:A242 av Hans Karlsson och Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns

i arbetslöshetsersättningen.

1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om allmän obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring, som ett steg mot införande av arbetslivsförsäkring i

enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om åldersgräns på 20 år för

tillträde till arbetslöshetsförsäkringen,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att inom arbetsmarknadspolitiken

avskaffa företagsutbildningen,

9. att riksdagen begär att regeringen utformar reglerna för ett personligt

rekryteringsstöd till långtidsarbetslösa,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta bort det s.k.

4-timmarsavdraget för beredskapsarbeten,

11. att riksdagen upphäver de regler om flyttbidrag som infördes den 1

januari 1995,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjda stödnivåer för

utbildningsvikariat,

13. att riksdagen beslutar att, inom en i förhållande till regeringens

förslag med 100 miljoner kronor sänkt ram, 400 miljoner kronor (18 mån.) får

disponeras som s.k. otraditionella medel,

14. att riksdagen beslutar att, inom en i förhållande till regeringens

förslag med 5 miljoner kronor sänkt ram, 10 miljoner kronor (18 mån.) får

disponeras som s.k. särskilda åtgärder,

15. att riksdagen beslutar att 600 miljoner kronor, 100 miljoner kronor lägre

än regeringens förslag, under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får

disponeras för tillfälliga personalförstärkningar i Arbetsmarknadsverket,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsinriktning av AMS hela verksamhet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om chefsutvecklings- och chefsrekryteringsprogram för kvinnor på

"mellannivå",

18. att riksdagen beslutar att ungdomspraktik bibehålls som åtgärd inom

arbetsmarknadspolitiken,

19. att riksdagen beslutar att, i avvaktan på slutförda förhandlingar med

Kommunförbundet, avslå regeringens förslag om ändringar i uppföljningsansvaret

för ungdomar,

20. att riksdagen beslutar att arbetsgivarnas avgift under första perioden av

ungdomspraktiken höjs med 1 000 kr till 2 000 kr,

21. att riksdagen beslutar att bibehålla reglerna för akademikerpraktik,

22. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att slopa

resekostnadsersättning m.m. inom arbetsmarknadsutbildningen,

23. att riksdagen beslutar återupprätta reglerna om utbildningsbidrag med

lånedel,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hävdande av svensk arbetsmarknadspolitik och arbetsrätt inom ramen

för EU:s sociala dimension,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återflödet från EU:s strukturfonder vad avser mål 3 och 4,

28. att riksdagen avslår regeringens förslag att föra in finansieringen av

arbetslöshetsförsäkringen i budgeten,

29. att riksdagen beslutar att, utöver regeringens förslag, ta i anspråk 2,6

miljarder kronor av AMS reservation,

30. att riksdagen beslutar att 800 miljoner kronor av anslaget för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder får disponeras för regionalpolitiska och

sysselsättningspolitiska småföretagsinsatser med särskild prioritet för

utveckling av ny miljöteknik,

34. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96 anvisar 31 536 700 000 kr.

1994/95:A248 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se

över nuvarande lagstiftning gällande efterlevandepension och utbildningsbidrag

med utgångspunkt från den enskildes och samhällets perspektiv.

1994/95:A249 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en

fortsatt flexibilitet och bredd i arbetsmarknadsutbildningen.

1994/95:A250 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att medverka till en

fortsatt försöksverksamhet i södra Skaraborg och en vidareutveckling av

samverkan inom tredje sektorn.

1994/95:A251 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att de fackliga organisationerna skall återfå ledamotskap och beslutanderätt i

de i motionen nämnda samhällsorganen.

1994/95:A252 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målgruppen för

ungdomsintroduktionen ändras så att funktionshindrade ungdomar som redan

omfattas av särskilda regler om förlängd ungdomsintroduktion också ges

möjlighet att få denna åtgärd redan från 17 års ålder.

1994/95:A257 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilläggsdirektiv till den arbetsmarknadspolitiska utredningen.

1994/95:A258 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målen för kvinnors lika rätt till arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målen för arbetsmarknadspolitiken avseende kvinnorna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att starta-eget-bidraget skall vara flexibelt avseende ett eget

företag på deltid eller mindre än deltid.

1994/95:A259 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

förhindra uppsägningar i kommuner och landsting.

1994/95:A260 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för

arbetslöshetsförsäkring.

1994/95:A263 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktiv

arbetsmarknadspolitik genom Östgötamodellen.

1994/95:A264 av Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att utvärdera

starta-eget-bidraget.

1994/95:A267 av Ola Ström (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att personkretsen med rätt att söka starta-eget-bidrag utökas till

att omfatta även dem med fast anställning.

1994/95:A268 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag åt

Arbetsmarknadsverket att inrätta en särskild delegation för att stärka

invandrares kompetens och arbetsmarknadssituation.

1994/95:A269 av Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogliga beredskapsarbeten.

1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen antar de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som anges i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla den tidigare ungdomspraktiken till ett system med

praktik- och lärlingsplatser i samarbete med gymnasieskolan,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ungdomsintroduktion,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att behålla akademikerpraktiken och utveckla denna i samarbete med

högskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall återkomma med en redovisning om ALU,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare insatser för att få in utomnordiska medborgare på

arbetsmarknaden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om omfattningen på starta-eget-bidrag, detta innebär en besparing på

500 000 000 kr,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta till vara folkhögskolors och bildningsförbunds kompetens i

datortek-verksamheten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall återkomma med en utvecklingsplan för

möjligheten till utbildning för personal som annars friställs i kommuner och

landsting,

16. att riksdagen avslår den nya formen av flyttbidrag, detta innebär en

besparing på 400 000 000 kr,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda projekt i samverkan mellan arbetsförmedling, kommun och

folkrörelser för att motverka den passivisering och modlöshet som lätt blir

följden vid framför allt långtidsarbetslöshet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring,

20. att riksdagen avslår regeringens förslag om åldersgräns för att erhålla

A-kasseersättning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges arbete inom EU vad gäller arbetsmarknadsfrågor.

1994/95:A273 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att ersättning från

arbetslöshetskassa inte skall utgå för ungdomar under 20 år.

1994/95:A274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av låg arbetslöshet och harmoni i samhället som förutsättning

för ett bra och medvetet miljöengagemang,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att normalarbetstiden den 1 oktober 1995 bör sänkas till 35 timmar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den danska modellen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppsägningsstopp i kommuner och landsting,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att prioritera arbetskraftsintensiva miljöinvesteringar.

1994/95:A275 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om flyttbidrag och därmed

minskar anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 450 000 000 kr för

budgetåret 1995/96,

5. att riksdagen under tionde huvudtiteln A 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder anslår 32 076 746 000 kr för budgetåret 1995/96,

7. att riksdagen under tionde huvudtiteln A 5. Bidrag till

arbetslöshetsersättning anslår 56 965 000 000 kr för budgetåret 1995/96,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta bort a-kasseersättning

för ungdom under 20 år,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om arbetstidsförkortning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att normalarbetstiden skall ändras till 37 timmar

per vecka från den 1 juli 1995.

1994/95:A276 av Juan Fonseca (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till åtgärdsprogram med

anledning av de problem med arbetslöshet som finns bland invandrare.

1994/95:A277 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om permitteringslön.

1994/95:A279 av Eva Persson Sellin och Anders Ygeman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utredning av olika alternativ inom arbetslöshetsförsäkringen.

1994/95:A280 av Sigge Godin och Lennart Fremling (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de äldre arbetslösas situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av speciella arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer

över 50 år.

1994/95:A281 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kontroll och uppföljning inom Arbetsmarknadsverket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsförmedlingens prioriteringar och rutiner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsinsatser av arbetsmarknadspolitiska skäl,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande

arbetsmarknadsåtgärden utbildningsvikariat i enlighet med vad i motionen

anförts,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse

från lagen om socialavgifter i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att återinföra utbildningsbidrag med lånedel med

verkan fr.o.m. den 1 juli 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ungdomsprogram i

enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslivsutveckling,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller den bidragsgrundande

arbetstiden i beredskapsarbete i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de otraditionella insatserna inom anslaget A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

12. att riksdagen beslutar att högst 10 000 000 kr av medlen under anslaget A

2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för informationsinsatser i

enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningscheckar och utbildningsinsatser via komvux,

14. att riksdagen beslutar att till A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 32 666 700 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslöshetsförsäkringen som en tidsbegränsad

omställningsförsäkring,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om allmän

arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen,

18. att riksdagen beslutar om sänkt ersättningsnivå i

arbetslöshetsförsäkringen till 75 % i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen fattar beslut om sänkt lägsta dagpenning i

arbetslöshetsförsäkringen till 210 kr/dag samt motsvarande sänkning i KAS i

enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om beräkning av

deltidsarbetslösas ersättningsnivåer och för uppfyllandet av arbetsvillkor i

arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att till bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.

för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 57 365 000 000 kr, i

enlighet med de besparingsförslag som anförts i motionen.

1994/95:A282 av Hanna Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen beslutar

godkänna vad i motionen anförts om en ny åtgärd för ungdomar kallad

u-landspraktik.

1994/95:A284 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om trossamfundens lokalbyggnation.

1994/95:A285 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett regeringsinitiativ till överläggningar med AMS om

omprioriteringar så att en väsentligt större andel av AMS åtgärder riktas mot

invandrare.

1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96

anvisar 200 000 000 kr, till insatser inom kulturmiljövården,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagstiftning om allmän

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagstiftning som begränsar

antalet möjliga ersättningsperioder i arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med

vad i motionen anförts,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller ändring i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att begränsa rekryteringsstödet

till de långtidsarbetslösa,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rekryteringsstöd,

10. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, rekryteringsstöd, anvisar 1 836 000 000 kr mer än regeringen

föreslagit eller således 6 228 000 000 kr,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Arbetsmarknadsverkets insatser för vägledning av arbetssökande,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Arbetsmarknadsverkets insatser vad gäller vägledning för

långtidsarbetslösa,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om längre praktikperioder för invandrare och funktionshindrade,

14. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, invandrarpraktik, anvisar 396 000 000 kr mer än vad regeringen

föreslagit eller således 1 058 000 000 kr,

16. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet, anvisar

230 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 2 527 000 000

kr,

17. att riksdagen beslutar att akademikerpraktiken skall bibehållas som

arbetsmarknadspolitisk åtgärd i enlighet med vad i motionen anförts,

18. att riksdagen beslutar att åldersbegränsning för akademikerpraktiken inte

skall omfatta invandrarakademiker i enlighet med vad i motionen anförts,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning i svenska för invandrare,

21. att riksdagen avslår regeringens förslag om ungdomsintroduktion i

enlighet med vad i motionen anförts,

22. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, ungdomspraktik/ungdomsåtgärder, anvisar 2 000 000 000 kr,

24. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, datortek, anvisar 120 000 000 kr,

25. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, Europapraktik, anvisar 110 000 000 kr,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslivsutveckling,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt och utvidgad arbetslivsutveckling,

29. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, kringkostnader för arbetslivsutveckling, anvisar 150 000 000 kr mer än

vad regeringen föreslagit eller således 300 000 000 kr,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt stöd för småföretags- och landsbygdsutveckling,

32. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96, stöd för småföretags- och landsbygdsutveckling, anvisar 400 000 000

kr,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kostnadsmedvetande vid upphandling av arbetsmarknadsutbildningar och

inrättande av beredskapsarbeten m.m.

1994/95:A287 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen på sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken,

2. att riksdagen beslutar avslå den inriktning till besparingsåtgärder inom

området Arbetsmarknad m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillfällig personalförstärkning inom arbetsförmedlingen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen om

användning av högst 450 miljoner kronor för särskilda insatser under titeln

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för

starta-eget-bidrag och utbildningsbidrag vid ALU-plats enligt vad i motionen

anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de särskilda utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning,

10. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder budgetåret 1995/96

anslår 900 miljoner kronor till företagsutbildning i enlighet med vad i

motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidraget till utbildning i företag,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högre starthjälp vid flyttning till regionalpolitiskt prioriterade

områden,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet mellan kvinnor och män,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatoriska praktikantplatser,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Europapraktik för arbetslös ungdom,

16. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts hos regeringen begär

förslag om inrättandet av u-landspraktik för arbetslös ungdom,

17. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96 anvisar 250 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit till de

otraditionella medlen att användas för miljöinriktade ungdomsprojekt i enlighet

med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen

om användning av högst 15 miljoner kronor för försöksverksamhet med

sysselsättningsskapande åtgärder,

19. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 4 550 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslår,

20. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

21. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa statsbidraget

till permitteringslöneersättningen,

22. att riksdagen till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. anslår 380

miljoner kronor budgetåret 1995/96 utöver vad regeringen föreslagit.

1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär ett förslag till samlad strategi för att

bekämpa ungdomsarbetslösheten i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad forskning och förbättrad lönestatistik när det

gäller lönebildningens samt lönenivåernas inverkan på arbetslösheten bland

ungdomar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett system med praktik- och lärlingsplatser,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningen av medel ur EU:s sociala fond.

1994/95:A405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att 800 miljoner kronor av AMS-medlen omdisponeras

för småföretags- och landsbygdsutveckling med särskilt beaktande av miljö- och

kretsloppsarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att ett särskilt rekryteringsstöd för naturvetare,

civilingenjörer och ekonomer tillskapas för stödområdets småföretag i enlighet

med det anförda.

1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i enlighet med Östgötamodellen upprätta en utvecklingsplan för

utbildningsinsatser.

1994/95:A448 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att slopa det s.k. flyttbidraget,

1994/95:A801 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ombyggnadsstöd till Landsarkivet i Göteborg.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att invandrarkvinnorna bör få del av alla de arbetsmarknadspolitiska

instrument som finns för att komma ut i arbetslivet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheterna att öka antalet utbildningsvikariat.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

28. att riksdagen beslutar sänka sjukförsäkringsavgiften med 2 procentenheter

och införa en motsvarande egenavgift till arbetslöshetsförsäkringen,

29. att riksdagen beslutar återinföra en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring enligt vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1994/95:100 om avskaffande av

Arbetsmarknadsfonden i enlighet med vad i motionen anförts,

13. att riksdagen med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande delar

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen

av uttaget av egenavgifter.

1994/95:Fi417 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknad.

1994/95:Sf608 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar av arbetsmarknadspolitiken.

1994/95:Sf621 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om intensifierad information om invandrarpraktiken,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mer forskning kring hur företagen rekryterar och vilka hinder

invandrare möter vid rekrytering.

1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om AMS prioritering av arbetslösa invandrare,

3. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för akademikerpraktik på 29 år

inte skall gälla utländska akademiker,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrarpraktikens omfattning.

1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet att sätta in kraftfulla åtgärder för att få in de

långtidsarbetslösa invandrarna på arbetsmarknaden.

1994/95:So433 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att resurser från a-kassan överförs till

landstingen, så att planerade uppsägningar kan undvikas.

1994/95:So485 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att resurser från a-kassan bör överföras till landstingen, så att

planerade uppsägningar kan undvikas.

1994/95:Kr2 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av konsekvenserna för ungdomsarbetslösheten genom

avskaffandet av ungdomspraktiken och införandet av ungdomsintroduktionen samt

av förändringarna i lagen om anställningsskydd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av konsekvenserna av en eventuellt höjd åldersgräns i

a-kassan,

1994/95:Kr4 av Inger Davidson och Fanny Rizell (kds) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottens utbildningscentrum Bosön.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om akademikerpraktik och utbildningsvikariat.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att arbetsmarknadspolitik och utbildning i högre grad bör uppmuntra

till eget företagande.

Allmän bakgrund

Den ökning av sysselsättningen som inleddes under förra året fortsätter

samtidigt som arbetslöshetssiffrorna visar en långsamt nedåtgående trend.

I januari 1995 uppgick den öppna arbetslösheten till 349 000 personer eller

8,2 % av arbetskraften jämfört med 371 000 eller 8,8 % i januari 1994 (7,5 % i

januari 1993) enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar

(AKU).

Arbetslösheten minskar mer bland män än bland kvinnor. I januari i år uppgick

arbetslösheten till 9,4 % för män och till 6,8 % för kvinnor, vilket innebär en

minskning med 1,1 procentenheter för män och 0,2 procentenheter för kvinnor

jämfört med januari 1994.

För ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick arbetslösheten i januari 1995 till

82 000 personer (17,9 %) vilket kan jämföras med 87 000 (19,4 %) i januari

förra året.

I åldersgruppen 55--64 år har dock arbetslösheten ökat från 5,7 % i januari

1994 till 7,5 % i januari 1995.

Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa över sex månader) har minskat från 144

000 personer i januari 1994 till 122 000 i januari i år vilket motsvarar 37 %

av samtliga arbetslösa.

AMS verksamhetsstatistik visar att antalet arbetslösa sökande vid

arbetsförmedlingen i slutet av februari 1995 uppgick till 333 000 personer, en

minskning med 17 000 jämfört med föregående år. Sammanlagt uppgick antalet

arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder till 571 000

personer eller 13,4 % av arbetskraften i slutet av februari 1995.

Antalet personer som varslats om uppsägning minskade kraftigt under 1994.

Totalt varslades under året 38 200 personer om uppsägning vilket kan jämföras

med 121 500 år 1993 och 185 200 året dessförinnan.

Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka. Antalet nyanmälda lediga

platser uppgick i januari 1995 till 29 000 jämfört med 20 400 i januari 1994

och 22 000 i december samma år.

Antalet sysselsatta enligt AKU uppgick i januari 1995 till 3 911 000

personer, vilket innebär en ökning med 91 000 personer jämfört med samma tid

förra året. För män ökade sysselsättningen med 54 000 personer och för kvinnor

med 36 000 personer. Mer än hälften av sysselsättningsökningen har skett inom

industrin.

Antalet sysselsatta inom industrin, vilka i januari 1994 uppgick till 728 800

personer, beräknas i januari 1995 till 776 800, dvs. en ökning med 48 000

personer.

Sysselsättningen inom byggnadsindustrin omfattade i januari i år 223 400

personer vilket innebär en oförändrad nivå jämfört med samma tid förra året.

Inom området privata tjänster (finansiell verksamhet, företagstjänster,

personliga och kulturella tjänster m.m.) uppgick antalet sysselsatta till 702

000 personer i januari 1995, en ökning med 36 000 personer jämfört med samma

tid förra året. Antalet sysselsatta inom offentliga tjänster (utbildning, FoU,

vård och omsorg, offentlig verksamhet m.m.) uppgick i januari i år till 1 323

000 personer -- oförändrat jämfört med januari 1994. (Fr.o.m. den 1 januari

1995 tillämpar SCB en ny standard vid redovisningen av näringsgrenar. Detta gör

att uppgifter i tidigare betänkanden från arbetsmarknadsutskottet vad avser

antalet sysselsatta inom områdena "privata tjänster" och "offentliga tjänster"

inte är jämförbara med uppgifterna som lämnats ovan.)

För helåret 1994 uppgick antalet deltidsarbetande till i genomsnitt 977 000

personer. Detta innebär en minskning med 10 000 personer jämfört med år 1993

och med 43 000 jämfört med år 1992.

I januari 1995 uppgick arbetskraften till 4 260 000 personer vilket motsvarar

77,2 % av befolkningen 16--64 år. Detta innebär en ökning med 69 000 personer

eller 0,6 procentenheter jämfört med januari 1994.

Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i januari månad 1988 samt

1992--1995

______________________________________________________________________________

Stödform 1988 1992 1993 1994 1995

jan. jan. jan. jan. jan.

______________________________________________________________________________

Arbetsmarknadsutbildning

(exkl. företagsutbildning) 48 800 86 800 76 600 61 800 63 800

Beredskapsarbete 17 300 14 200 16 300 14 300 14 200

Ungdomspraktik m.m.*** 18 300 22 100 85 500 80 300 58 200

Ungdomsintroduktion**** - - - - 900

Arbetslivsutveckling***** - - 1 100 50 700 42 900

Utbildningsvikariat - 9 400 8 700 13 100 13 500

Rekryteringsstöd 4 400 9 600 8 600 12 600 27 100*

Invandrarpraktik****** - - - - 2 700

Arbetsmarknadsinstitut******* 5 000 7 200 8 600 6 500 8 200

Utbildning i företag (heltid) 1 300 5 500 3 300 3 100 2 700**

Lönebidrag 42 800 43 300 43 000 44 400 47 200*

Samhall 28 300 29 400 28 500 27 900 29 000*

Offentligt skyddat arbete 5 900 5 500 5 900 5 500 5 500*

Totalt antal personer 172 100 233 000 286 100 320 200 315 900

_______________________________________________________________________________

* Avser dec. 1994

** Avser nov. 1994

*** Avser ungdomslag --juni 1989, inskolningsplatser samt ungdomspraktik.

**** Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1995

***** Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1993

****** Ny åtgärd fr.o.m. 1 juli 1994

******* Ny statistik fr.o.m. år 1990

Källa: AMS och SCB

Efter den svaga BNP-tillväxten 1991--1993 konstateras i finansplanen att

OECD-ländernas ekonomi nu utvecklas i en mycket mer gynnsam takt.

Återhämtningen som inleddes i USA har spridit sig till Europa och på senare tid

även till Japan. I OECD-området som helhet uppgick BNP-tillväxten till 2,8 % år

1994 och väntas fortsätta i samma takt under åren 1995 och 1996.

Konjunkturinstitutet konstaterar i sin decemberrapport att uppsvinget i

OECD-området framstår som ännu något starkare än bedömningen i höstrapporten.

BNP-tillväxten i Nordamerika förutses uppgå till nästan 4 % samtidigt som den

totala produktionen i Västeuropa tagit rejäl fart och väntas stiga med 2,5 %.

Enligt Konjunkturinstitutet verkar tillväxten bli särskilt stark i våra

nordiska grannländer.

Trots en förhållandevis hög tillväxt de närmaste åren kommer arbetslösheten i

Europa att ligga kvar på en hög nivå. I sin decemberrapport förutser OECD en

långsam minskning av arbetslösheten i Europa från nuvarande 22 miljoner

arbetslösa (11,6 %) till ca 21 miljoner år 1996 (10,9 %).

I följande sammanställning redovisas utvecklingen av arbetslösheten i ett

antal OECD-länder och inom Europeiska unionen (EU).

___________________________________________________________

Land 1990 1992 1993 1994 (nov)

___________________________________________________________

Sverige 1,7 5,3 8,2 7,2

Danmark 8,1 9,5 10,3 9,3*

Finland 3,4 13,0 17,7 19,2

Frankrike 8,9 10,0 10,8 11,5

Italien 10,3 10,3 11,1 12,0

Japan 2,1 2,2 2,5 2,9

Norge 5,2 5,9 6,0 4,4

Spanien 15,9 18,0 21,8 22,3

Storbritannien 6,8 10,0 10,4 8,6

Tyskland (väst) 4,8 4,6 5,6 6,0

USA 5,4 7,3 6,7 6,1**

EU 8,4 9,3 10,5 10,7

_______________________________________________________

* Avser okt. 1994

** OECD-prognos

Källor: OECD, Eurostat, Arbetsmarknadsdepartementet

Olika mätmetoder gör att uppgifterna inte är helt jämförbara.

Enligt finansplanen väntas den förstärkta internationella efterfrågan

möjliggöra en fortsatt stark exporttillväxt för den svenska ekonomin. En

tilltagande investeringsaktivitet förutses dock utgöra den starkaste

drivkraften för tillväxten under de närmaste åren, och medlemskapet i EU

förväntas ytterligare stärka investeringsuppgången. Totalt väntas

BNP-tillväxten uppgå till 2,6 % i år och till 2,9 % nästa år.

Återhämtningen inom ekonomin och regeringens handlingsprogram mot

arbetslöshet beräknas enligt finansplanen öka sysselsättningen med 100 000

personer under 1995. Effekterna på arbetslösheten begränsas dock av att utbudet

av arbetskraft ökar när situationen på arbetsmarknaden ljusnar. Arbetslösheten

förväntas minska från 7,9 % år 1994 till 6,1 % år 1996 enligt finansplanen.

Inom det arbetsmarknadspolitiska området pågår bl.a. följande utredningar.

Arbetsmarknadspolitiska kommittén (dir. 1993:132, 1994:71) som har till

uppgift att granska arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och

avgränsning.

Kommittén om effekter av olika arbetstidsförändringar m.m. (dir. 1995:6).

Regeringen avser dessutom tillkalla en arbetsrättskommission med deltagande

av arbetsmarknadens parter samt tillsätta en utredning om

arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetsmarknadsutskottet arrangerade den 26 januari 1995 en offentlig

utfrågning på temat Arbetsmarknaden i en föränderlig tid. Protokoll från

utfrågningen samt förteckning över inbjudna personer och deltagande

riksdagsledamöter redovisas i bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet

Utskottet

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

Propositionen

I propositionen slås fast att en bestående hög arbetslöshet är

en av grundorsakerna till en hotande ond cirkel i ekonomin, som

gör det mycket svårt att sanera statsfinanserna. I

arbetslöshetens spår följer också ökade risker för social

utslagning och främlingsfientlighet. Vid en permanent hög

arbetslöshet blir det allt svårare för många arbetslösa att

komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Sverige befinner sig i en konjunkturuppgång där exporten har

ökat kraftigt och lönsamheten i näringslivet förbättrats. Trots

detta beräknas för år 1995 den totala arbetslösheten (öppet

arbetslösa och i åtgärder) till 11,6 % och den öppna

arbetslösheten till 6,8 % (procent av arbetskraften). Under det

senaste året har en nedgång noterats.

Regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet tar sikte på att

förstärka tillväxten. Uppgiften kräver en övergripande strategi

där alla politikområden samverkar, dvs. den ekonomiska politiken

måste kompletteras med insatser inom närings-, arbetsmarknads-

och utbildningsområdena.

Med en årlig tillväxt på drygt 2,5 % (finansplanens

medelalternativ av tre tänkbara scenarier för den svenska

ekonomin fram till år 1998) beräknas den totala arbetslösheten

till 9,5 % och den öppna arbetslösheten till närmare 5,6 % i

slutet av mandatperioden. Regeringens ambition är att

ytterligare ta ner arbetslösheten. Det handlingsprogram som nu

presenteras bygger på gemensamma ansträngningar, där bl.a.

arbetsmarknadens parter, näringslivet, kommunerna och de

enskilda måste bidra.

Ett första steg mot en uthållig ekonomisk tillväxt och full

sysselsättning togs i november 1994 med propositionen om

ekonomisk-politiska åtgärder (prop. 1994/95:25, bet. FiU1, rskr.

145, 146). I denna budgetproposition följer ett andra steg, som

tar sikte på att förändra arbetsmarknadspolitiken till mer

aktivitet och flexibilitet samtidigt som utrymme ges för ökat

stöd till utsatta grupper.

Handlingsprogrammet består av insatser inom fem områden.

Aktivare näringspolitik för små och medelstora företag.

Åtgärder för att stimulera anställningar.

Åtgärder för att öka arbetskraftens kompetens.

Åtgärder för att mobilisera arbetslösa.

Åtgärder för att kraftigt minska arbetslösheten.

I inriktningen ligger att jämställdheten skall löpa som en röd

tråd genom handlingsprogrammets åtgärder. En stark offentlig

sektor har bidragit till att öka jämställdheten mellan kvinnor

och män, både genom att avlasta kvinnorna traditionella

uppgifter och genom att ge arbete åt många kvinnor. Regeringen

avser att värna sådana viktiga kommunala och landstingskommunala

verksamheter som vård, omsorg och skola. Men det är också

viktigt att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.

De konkreta åtgärder som berörs i detta sammanhang gäller --

förutom förändringar vad gäller de beräknade volymerna för olika

arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- vissa nya åtgärder samt

förändringar i regelverket. Bl.a. föreslås att

rekryteringsstödet inriktas mot de långtidsarbetslösa, att

förbättrade regler införs för utbildningsvikariaten samt att

datortek och en ny form av praktikplatser med Europastipendier

inrättas för arbetslös ungdom.

Uppföljningen av programmet är en betydelsefull del. Bl.a.

gäller det att omedelbart sätta in åtgärder för att förhindra

att inflationsdrivande flaskhalsar uppstår på arbetsmarknaden.

Regeringens förslag innebär att nästan 34 miljarder kronor

anvisas till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996. Totalt sett

skall ca 208 000 personer per månad kunna erbjudas en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom denna ram. 30 000 personer

ytterligare per månad beräknas befinna sig i

arbetslivsutveckling och utbildningsvikariat till en beräknad

kostnad av drygt 7 miljarder kronor. Utanför denna budgetram

redovisas ytterligare planerade åtgärder i handlingsplanen såsom

arbetsföretag, riktat anställningsstöd, åtgärder inom det

reguljära utbildningsväsendet, investeringar samt

ungdomsprogram. Med hänsyn tagen till dessa planerade satsningar

(som inte är föremål för ställningstagande i detta sammanhang)

beräknas ca 560 000 personer per månad befinna sig i åtgärder.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av

de besparingsåtgärder inom området Arbetsmarknad m.m. för

budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.

Motionerna

I det följande redovisas dels partiernas syn på inriktningen

av arbetsmarknadspolitiken, dels ett antal andra motioner med

förslag i speciella inriktningsfrågor samt vissa allmänt

övergripande frågor. Förslagen angående enskilda åtgärder tas

upp i samband med respektive åtgärd.

Moderaterna anför i motion A215 (yrk. 1, 14) att riktiga

jobb inte kan skapas med reparativa arbetsmarknadsåtgärder.

Sysselsättning enligt regeringen blir liktydigt med att inte

finnas med i statistiken över öppet arbetslösa.

Motionärerna redovisar stark tveksamhet beträffande effekterna

av regeringsförslagen, i första hand anställningsstödet och de

föreslagna utbildningsinsatserna. Inte ens de blygsamma resultat

i form av minskad arbetslöshet som regeringen själv förväntar

sig är sannolika enligt motionen. Resurserna kan utnyttjas

bättre, såväl för att stimulera företagens utveckling och

anställningsförmåga som för att främja en långsiktig

kompetensuppbyggnad.

Kunskapen, bl.a. IT (informationsteknologi), blir den enstaka

produktionsfaktor som får den största betydelsen för företags

och nationers framgång. För att skapa varaktiga arbetstillfällen

förorda motionärerna en strategi i sju punkter.

1. En politik för expansion av företag.

2. En skattepolitik för arbete.

3. En större lönespridning.

4. En avreglering av arbetsmarknaden.

5. Socialförsäkringar som stimulerar till arbete.

6. Ett utbildningssystem som utvecklar allas kompetens.

7. En arbetsmarknadspolitik som snabbt återför arbetslösa till

arbete.

Arbetsmarknadspolitiken skall vara utformad så att den

stimulerar till nödvändig rörlighet. Ungdomar och

långtidsarbetslösa behöver särskilt uppmärksammas. Motionärerna

föreslår ett ungdomsprogram som bör vara öppet för alla mellan

18 och 24 år och bestå av praktik i företag och IT-introduktion.

Utbildningscheckar bör komma till användning i

arbetsmarknadspolitiken. Möjligheter till viss tidsbegränsad

utfyllnad av lön bör övervägas för att stimulera arbetslösa att

acceptera arbeten med lägre ersättning. Detta skulle kunna vara

en åtgärd för att stödja långtidsarbetslösa. Riksdagen bör av

regeringen begära ett förslag med denna inriktning. En allmän

arbetslöshetsförsäkring föreslås återinföras. En ökad

effektivitet i arbetsmarknadsåtgärderna bör komma till stånd.

Centerpartiet anser i motion A244 (yrk. 1) att

regeringsförslaget innehåller åtgärder, vars effekter är oklara

eller överdrivna. Centerns bedömning är att regeringen

överskattar effekterna av sina förslag med ca 200 000 personer.

Centern slår vakt om arbetslinjen och den aktiva

arbetsmarknadspolitiken. Genom en effektiv och långsiktig

småföretagspolitik, offensiva satsningar på kretsloppssamhällets

arbetstillfällen, en ny energipolitik, en regional

utvecklingspolitik samt en arbetsrätt som främjar arbete

tillkommer minst 50 000 arbetstillfällen enligt motionen. Genom

Centerns strukturella förslag förstärks arbetskraftens

konkurrenssituation i förhållande till andra

produktionsfaktorer. Arbetsmarknaden måste präglas av mera

yrkesmässig rörlighet och kompetensutveckling för att bli

tillgänglig för fler. Centern vill behålla företagsutbildning,

en hög ALU-nivå och ungdomspraktiken samt se satsningar på

småföretagsutveckling och vägnätet. Betoningen ligger på "kända

arbetsmarknadspolitiska åtgärder", men förslag läggs också fram

om en ny utformning av rekryteringsstödet. Europastipendier i

samarbete med de svenska exportföretagen samt datortek bedöms i

motionen som intressanta åtgärder medan de löst skisserade

ungdomsprogrammen kan vara volym snarare än kvalitet.

En allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör införas som

ett steg mot införande av en arbetslivsförsäkring.

Folkpartiet liberalerna anför i motion A286 (yrk. 1) att

arbetslösheten går att bringa ned med hjälp av en klok och

samlad politik för tillväxt, kombinerad med en offensiv

arbetsmarknadspolitik. Den nuvarande regeringen försvårar

framväxten av nya jobb genom att återställa de förändringar i

arbetsrätten som den föregående regeringen införde.

Näringslivet kommer inte att kunna lösa

arbetslöshetsproblemen; nu krävs insikten att arbetsmarknaden

går mot ett kunskapssamhälle och åtgärder därefter. Tjänste- och

servicesektorn måste stå för ökningen av antalet jobb. Mycket

talar för att de fasta jobben i en framtid inte självklart

kommer att vara den normala anställningsformen och att det

kommer att bli vanligt att byta arbete flera gånger under

yrkeslivet. Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta för såväl

små som större och nya företag att snabbt rekrytera arbetskraft.

Den skall hjälpa arbetssökande till jobb eller utbildning samt

underlätta rörlighet på arbetsmarknaden. Utbildningsinsatser är

enligt motionärerna det lämpligaste instrumentet för att

underlätta yrkesmässig rörlighet. Även den geografiska

rörligheten behöver öka. Rekryteringsstödet bör tillämpas

flexibelt och inte begränsas till de långtidsarbetslösa. Ökad

vägledning är ett sätt att effektivisera arbetssökandet. En

allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör återinföras.

Vänsterpartiet delar i motion A287 (yrk. 1) regeringens

uppfattning att en av de viktigaste uppgifterna under de

närmaste åren är att minska arbetslösheten. Regeringens

tillväxtpolitik innehåller många goda element men måste, enligt

Vänsterpartiet, förstärkas och kompletteras för att målet om

sunda statsfinanser och arbete åt alla skall kunna nås. Det är

positivt att regeringen anvisar omfattande resurser till

arbetsmarknadspolitiken, men dessa är inte tillräckliga och

regeringens ambitionsnivå beträffande utnyttjande av dessa

resurser är otillfredsställande.

Målsättningen bör enligt Vänsterpartiet vara att den öppna

arbetslösheten är lägre än 5 % år 1998. Regeringens

ambitionsnivå är alltför låg på denna punkt. En politik för

näringslivsexpansion är riktig, men inriktningen måste ligga på

miljösanering och omvandling av näringslivet i kunskapsintensiv

riktning.

Vänsterpartiet föreslår bl.a. begränsningar och fördyringar av

övertidsuttag, vilket direkt kan omvandla övertid till nya

anställningar. Vidare föreslås väsentligt högre volymer av

aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inrättande av

obligatoriska praktikantplatser för ungdomar på företagen.

Företagsutbildningen bör öka, inte minst med tanke på de

ytterligare insatser som kan behövas för att förhindra

uppsägningar inom den offentliga sektorn.

Miljöpartiet de gröna framhåller i motion A274 (yrk. 1)

vikten av låg arbetslöshet som förutsättning för ett bra och

medvetet miljöengagemang. Detta beror på att hög arbetslöshet

och stora klyftor mellan människor medför att debatt och

politisk dagordning domineras av kortsiktiga ekonomiska och

sociala frågor medan utrymmet för frågor om miljö och global

solidaritet minskar.

Någon större arbetslöshet kan av naturliga skäl inte uppstå i

ett grönt samhälle, anförs det. Reparation, underhåll,

återvinning och skonsamhet med både fysiska och mänskliga

resurser innebär arbete som kräver tid. I ett grönt samhälle är

gränsen mellan arbete och fritid uppluckrad. Effektiviteten mäts

i ekologiska och sociala värden. Fler jobb kan inte kommenderas

fram om de samtidigt skall vara meningsfulla. Miljöpartiet säger

nej till flyttbidrag och anser att en arbetstidsförkortning

(tillsammans med skatteväxling) kommer att sänka arbetslösheten.

Kristdemokratiska samhällspartiet anser i motion A271

(yrk. 1, 17) att den ekonomiska politiken skall präglas av

förvaltarskapstanken. Arbetslöshet är ett allvarligt slöseri med

mänskliga resurser och förmågor, men samtidigt betonas att

människans unika värde inte är beroende av att man har ett

arbete eller ej. En långsiktig och stabil ekonomisk politik i

samspel med en aktiv arbetsmarknadspolitik är nödvändig, men den

socialdemokratiska regeringens återställarpolitik leder i rakt

motsatt riktning.

De grundläggande orsakerna till arbetslösheten måste lösas med

en generell ekonomisk politik. Arbetsmarknadspolitikens uppgift

är att fungera som ett försäkringssystem med såväl arbete som

ekonomiskt skydd samt att underlätta omställning från krympande

till växande sektorer. Beskattningen bör omfördelas från

arbetskraft till miljöbelastande utsläpp m.m. Därigenom kan

arbetstillfällen, kopplade till kretsloppssamhället, skapas

t.ex. i återvinningsindustri och småskalig energiproduktion. De

nya jobben måste skapas i den privata sektorn. En långsiktig och

ambitiös satsning på utbildning och kompetensutveckling är

nödvändig för att främja tillväxten av kvalificerad

tjänsteproduktion. Personliga utbildningskonton kan vara ett

sätt att höja kompetensen hos yrkesarbetande. U-skattesedel med

lägre arbetsgivaravgifter föreslås för ungdomar som startar egna

företag. Arbetsförmedling, kommun och folkrörelser bör starta

projekt för att motverka passivisering hos de

långtidsarbetslösa. En allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring bör återinföras.

I motion A201 (yrk. 1, 3 och 4) av Eva Goës m.fl. (mp) begärs

en miljöinriktad arbetsmarknadspolitik. En ekologisk satsning på

sjuka hus, reparation och nybyggande, utveckling av

avloppssystem m.m. ger nya meningsfulla arbeten liksom omsorg

och utbildning. Vidare bör resurser överföras från traditionella

arbeten till gröna arbeten inom energisektorn, vapenindustrin,

trafiksektorn och den militära sektorn. Nätverk för företagare

som vill ta ett socialt och etiskt ansvar för en uthållig

utveckling är en annan idé som bör stödjas och uppmuntras.

Effektivitetsfrågor i arbetsmarknadspolitiken tas upp i sex

motionsförslag.

Moderaterna anser i motion A215 (yrk. 15) att

arbetsmarknadspolitiken snabbt skall ge arbetslösa möjlighet

till en ny anställning. Den skall vara lättöverskådlig och

innehålla starka incitament till ett konstruktivt arbetssökande.

Inlåsning i arbetslöshet måste undvikas.

I Centerpartiets kommittémotion N299 (yrk. 3) framförs att

kompetensutvecklingsaspekten i arbetsmarknadspolitiken måste tas

till vara fullt ut; både akademikerpraktik och

utbildningsvikariat har haft stor betydelse.

Bengt Harding Olson (fp) begär i motion A207 att bidragsfloran

på arbetsmarknadsområdet förenklas. Det borde räcka med två

stödformer, en för arbetsgivare och en för arbetslösa.

Hans Stenberg m.fl. (s) anför i motion A223 att stöd inte bör

utbetalas till anställningar som skulle ha skett även utan stöd.

De fackliga organisationerna bör därför alltid beredas tillfälle

att yttra sig innan anställning med exempelvis rekryteringsstöd

görs.

Elisebeht Markström och Anita Persson (s) framhåller i motion

A226 att nya mer effektiva arbetsmetoder i

arbetslöshetsbekämpningen är nödvändiga. Samtliga tillgängliga

resurser på kommunal och statlig nivå bör sammanföras medan

kommunerna bör ha åtgärdsansvaret. Dessa friare arbetsformer

skulle sedan kunna utvärderas av länsarbetsnämnden m.fl.

I motion A250 för Eva Eriksson (fp) fram likartade tankar och

föreslår fortsatt försöksverksamhet i södra Skaraborg.

Resurserna för de långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna osv.

kan läggas samman och utgöra ett bidrag till de personer som

enligt reglerna inte får utföra arbete. Samhällsorganen kan

skapa uppgifter utifrån vars och ens behov.

Arbetsmarknadspolitiken och EU tas upp i fyra motionsyrkanden.

I Centerns partimotion A244 (yrk. 26, 27) anförs att det är

viktigt för de arbetslösa i Europa att den svenska modellen med

en aktiv arbetsmarknadspolitik framhålls. Vidare är det

väsentligt att det svenska/nordiska sättet att lösa

arbetsmarknadens regelverk -- med starka och representativa

parter -- kan fullföljas. Återflödet från EU:s strukturfonder är

mer regionalpolitiskt än arbetsmarknadspolitiskt motiverat.

Alf Svensson m.fl. (kds) framhåller i motion A271 (yrk. 22)

att just sysselsättningen är en av de viktigaste frågorna för

Sverige att engagera sig i inom EU. Sverige kan vara ett

föregångsland och hävda arbetslinjen. Förutom utbuds- och

efterfrågeåtgärder bör Sverige verka för en aktiv

arbetsmarknadspolitik med betoning på utbildning och

kompetenshöjning.

Dan Ericsson m.fl. (kds) anför i motion A288 (yrk. 9) att EU:s

sociala fond bl.a. satsar pengar på ungdomsprojekt som ligger i

gränslandet mellan utbildnings-, arbetsmarknads-, social- och

ungdomspolitik. Det finns ännu inte någon planering för hur

sociala fondens stödformer kan användas i Sverige. Fördelningen

bör inte enbart bli en fråga för arbetsmarknadsverket (AMV).

I nio motioner tas frågor upp om hur uppsägningar inom

kommuner och landsting skall kunna undvikas.

Miljöpartiet förordar i motionerna A274 (yrk. 11), So433 (yrk.

1) och So485 (yrk. 1) uppsägningsstopp inom kommuner och

landsting. I stället bör medel för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder och a-kassa föras över från statlig till kommunal nivå

för att täcka lönekostnader för vårdpersonal m.fl. Det är en

samhällsförlust att flytta motiverad vårdpersonal från viktigt

arbete till den offentliga sektorns improduktiva del,

arbetslöshetskön, anför motionärerna.

Kristdemokraterna anser i motion A271 (yrk. 13) att en

avveckling av modellen med utbildning för personal som annars

friställs i kommuner och landsting är en felaktig strategi.

Regeringen bör återkomma med en utvecklingsplan som tar upp

möjligheter till utbildning för att möta näringslivets behov för

uppsägningshotad personal inom den offentliga sektorn.

I motionerna A229 av Hans Karlsson m.fl. (s), A232 av Inger

Lundberg m.fl. (s), A259 av Lars Stjernkvist m.fl. (s), A263 av

Karl-Göran Biörsmark (fp) och A415 (yrk. 2) av Dan Ericsson

(kds) framhålls att det med de nuvarande finansiella

svårigheterna för kommunsektorn borde det finnas möjligheter att

inom arbetsmarknadspolitikens ram utföra angelägna

arbetsuppgifter inom vård- och omsorgssektorn. Den s.k.

Östgötamodellen tas upp som exempel på hur medel som används för

passiva ersättningar i stället kan användas för aktiva insatser.

I motion A415 begärs att regeringen upprättar en utvecklingsplan

för Östgötamodellen. Frågan ställs i motion A229 om staten är

den bäst lämpade huvudmannen för den lokala och regionala

arbetsmarknadspolitiken. Vidare föreslås lokal försöksverksamhet

med alternativa styrformer.

Kvinnornas arbetsmarknad berörs i fyra motioner.

Centerpartiet anser i motion A244 (yrk. 16, 17) att

jämställdhetsarbete måste prägla hela AMS verksamhet. Kvinnors

företagande och chefsutveckling för kvinnor har stor betydelse

på sikt. Enligt Centern bör anvisade medel för projektarbete på

AMS (45 miljoner kronor) med fördel kunna användas för sådana

projekt.

Vänsterpartiet anser i motion A287 (yrk. 13) att

jämställdheten i arbetslivet lämnar mycket i övrigt att önska. I

takt med att kommuner och landsting drar ner på personal hotas

allt fler kvinnors anställning. Arbetet med att bryta den

könsuppdelade arbetsmarknaden har inte varit särskilt

framgångsrikt. Mer handlingskraft krävs än 45 miljoner kronor

till projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade

arbetsmarknaden.

Ingegerd Sahlström m.fl. (s) framhåller i motion A258 (yrk. 1,

2) att kvinnorna har lika rätt till arbete som männen. Den lika

rätten förutsätter emellertid att könsuppdelningen av

arbetsmarknaden bryts. Hittillsvarande satsningar har varit

otillräckliga enligt motionärerna. Uppmärksamhet bör särskilt

riktas mot kvinnor över 45 år.

Lisbeth Staaf-Igelström (s) anser i motion A234 att kvinnornas

arbetsmarknad måste analyseras och en strategi utarbetas för att

motverka en försvagning av kvinnors ställning på

arbetsmarknaden.

I två motioner tas arbetsmarknaden för de medelålders och

äldre upp.

Sigge Godin och Lennart Fremling (fp) anför i motion A280

(yrk. 1, 2) att arbetslösa som fyllt 50 år möts av fördomar på

arbetsmarknaden. Det behövs därför konkreta åtgärder för att

arbetsgivarna i konjunkturuppgången skall ta till sig också

den äldre lediga arbetskraften. Särskilt viktigt är det att

uppmärksamma äldre arbetslösa specialister m.fl. så att deras

kompetens kan bibehållas.

Även Ulla-Britt Hagström (kds) tar i motion A218 (yrk. 2, 3)

upp de tendenser till bortstötning från arbetslivet som

medelålders kan drabbas av. Arbetslöshet vid 50-årsåldern är ett

stort slöseri med samhällets resurser. De äldres erfarenheter

bör tillvaratas, även i frivilligverksamhet.

Arbetsmarknadspolitikens inriktning i samband med

arbetstidsfrågorna tas upp i motionerna A203 (yrk. 1--5) av

Birger Schlaug m.fl. (mp), A274 (yrk. 8) av Birger Schlaug m.fl.

(mp) och A275 (yrk. 12, 13) av Marianne Samuelsson m.fl. (mp).

I de nämnda motionerna anförs att en arbetstidsförkortning är

nödvändig, inte bara för att få fram fler arbeten utan också av

sociala skäl. Arbetstidsförkortning minskar arbetsskador och

sjukskrivning. Samhällsekonomiskt och ur statsbudgetsynvinkel

innebär arbetstidsförkortning en vinst. I enlighet med

motionerna bör arbetstiden minskas till 37 timmar per vecka från

den 1 juli 1995, till 35 timmar per vecka från den 1 oktober

1995 eller -- om det senare förslaget inte vinner gehör -- till

35 timmar vid senare tidpunkt. Riksdagen bör hos regeringen

begära lagförslag för minskning av normalarbetstiden till 35

timmar per vecka. Om normalarbetstiden sänks från den 1 oktober

1995 eller den 1 januari 1996 bör anslaget till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas i motsvarande grad

(dessa motionsförslag tas upp senare i betänkandet).

Beträffande regeringens förslag om inriktning av

besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998

yrkar Vänsterpartiet avslag i motion A287 (yrk. 2). Regeringens

förslag till besparingar saknar en välgrundad analys, anförs

det. Ett bättre beslutsunderlag bör presenteras i

kompletteringspropositionen. Vänsterpartiet finner

medelsberäkning och beräknade volymer otillräckliga för att

pressa ned arbetslösheten.

Utskottets bedömning

Inledningsvis vill utskottet klargöra att grunderna för den

svenska arbetsmarknadspolitiken ligger fast sedan lång tid

tillbaka och är en gemensam bas att stå på. Den aktiva

arbetsmarknadspolitiken är en grundpelare. Arbetslinjen gäller

alla grupper i samhället, även invandrare och handikappade.

Internationaliseringen får effekter inom alla områden, även inom

arbetsmarknadspolitiken. Enligt utskottets uppfattning är det

viktigt att se både möjligheterna och farorna i denna

utveckling. Självklart bör Sverige även inom EU:s ram verka för

en arbetsmarknadspolitik av den svenska modellen.

Utskottet konstaterar i likhet med flera motioner att

samhället och näringslivet påverkas av övergången till ett

kunskapssamhälle; ett uttryck för detta är exempelvis den

föregående regeringens satsning på en kommission för att främja

informationstekniken (IT-kommissionen). Den 19 januari 1995 har

regeringsbeslut fattats om ett förnyat uppdrag (dir. 1995:1) för

att främja en bred användning av informationsteknik.

Kommissionen skall vara pådrivande och kunskapsspridande i fråga

om informationsteknikens möjligheter i samhällsutvecklingen.

Även regeringsförslagen angående Europastipendier och datortek

kan ses som förslag om nya åtgärder för en ny tid.

Samsyn råder också i frågan om att arbetsmarknadspolitiken i

sig inte är ett tillräckligt instrument för att ge

sysselsättning. Alla politikområden måste samverka för att

tillväxt och sysselsättning skall kunna uppnås. Den allmänna

ekonomiska politiken är av största betydelse i detta arbete.

Sverige befinner sig nu i en konjunkturuppgång. Antalet

arbetslösa och i åtgärder är i sjunkande. Enligt AMS

verksamhetsstatistik uppgick antalet öppet arbetslösa som är

registrerade vid landets arbetsförmedlingar till

333 000 personer i februari 1995, vilket är en minskning med 18

000 personer jämfört med januari. Utskottet anser därför i

likhet med propositionen och flera motioner att det nu är dags

att sätta in åtgärder för att bryta den onda cirkeln i ekonomin

och "ta till vara" konjunkturuppgången för att stärka

tillväxten. Den viktigaste uppgiften är att skapa

förutsättningar för näringslivet att expandera och därigenom

uppnå en uthållig tillväxt och full sysselsättning. Ett

glädjande tecken inom företagsamhetens utveckling är att de små

företagen med färre än 20 anställda går bättre enligt

Småföretagsbarometern från mitten av februari 1995. Företagen

har positiva förväntningar för år 1995. Förbättringar sker såväl

i de exportinriktade företagen som i industrianknutna

hemmamarknadsföretag.

Utskottet vill betona att målet om tillväxt inte får uppfattas

som synonymt med rovdrift eller missbruk av resurser i form av

människor, miljö osv. Tillväxt är grunden för en ekonomisk

utveckling som ger människor arbete och ökar välfärden. Det kan

i detta sammanhang erinras om att en kommitté tillsatts för att

utreda en ökad miljörelatering av skattesystemet (dir. 1994:11).

En av kommitténs uppgifter är att analysera förutsättningarna

för och effekterna av olika slag av skatteväxling, dvs. att

skatter på arbete sänks samtidigt som skatterna på energi och

utsläpp höjs. Målet om en uthållig ekonomisk tillväxt kan enligt

utskottets uppfattning även innefatta kretsloppstanken.

Utskottet noterar i detta sammanhang att Kretsloppsdelegationen

(M 1993:A) har fått direktiv för det fortsatta arbetet (dir.

1995:23). Kretsloppsanpassad produktion av bilar och

elektroniska produkter m.m. skall utredas härnäst.

Önskemål om en miljöinriktad arbetsmarknadspolitik med bl.a.

resursöverföring från traditionella arbeten till gröna arbeten

ligger i linje med den förda politiken vad gäller

miljöinvesteringar. 400 miljoner kronor utgår som bidrag för

fjärrvärmenät, upprustning av naturvårdsområden, åtgärder mot

buller m.m. (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 145, 146). Därutöver

föreslås i budgetpropositionen ett nytt investeringsbidrag på

100 miljoner kronor till näringsliv och kommuner för främjande

av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1994/95:100,

bil. 15, anslagspunkt A 8). Exempel på områden som kan bli

aktuella för bidrag är bl.a. kretsloppsanpassad eller alternativ

avloppshantering. De nämnda insatserna bör enligt utskottets

uppfattning ge regeringen underlag för en bedömning av nyttan av

dylika satsningar.

Regeringens medelalternativ innebär en öppen arbetslöshet på

5,6 % år 1998, men ambitionen är enligt propositionen att få ner

arbetslösheten ytterligare.

Långtidsutredningen (SOU 1995:4) gör för sin del bedömningen

att "det finns en påtaglig risk för att arbetslöshetens återgång

kommer att ta längre tid än en konjunkturcykel". Utredningen

visar ett basscenario för den svenska ekonomin fram till år

2010. Arbetslösheten uppgår vid periodens slut till 5 %, vartill

kommer 2,5 % i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna nedgång

av arbetslösheten till år 2010 förutsätter enligt utredningen

åtgärder för att få ekonomin -- och inte minst arbetsmarknaden

-- att fungera bättre.

Vid en offentlig utfrågning, som arbetsmarknadsutskottet

arrangerat under rubriken Arbetsmarknaden i en föränderlig tid,

framkom ytterligare synpunkter på arbetsmarknadspolitiken, bl.a.

i ett långsiktigt perspektiv. Utskottet hänvisar till

betänkandets bilaga 3 med referat från utfrågningen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning och anser i

likhet med regeringen och motionärerna att ambitionen måste vara

att få ner arbetslöshetstalen under medelalternativets nivå på

närmare 6 %. Långtidsarbetslösheten är ett av de allvarligaste

hoten mot tillväxt och välfärd; utslagning från arbetsmarknaden

ger bestående men inför framtiden. Utskottet vill tillägga att

det finns en fara i att "vänja" sig vid höga arbetslöshetstal.

Även om det finns en gemensam syn på arbetsmarknadspolitiken,

skiljer sig uppfattningarna om de olika åtgärderna och deras

effektivitet. Flera motionärer invänder att regeringens

bedömning av åtgärdernas resultat i form av

platser/sysselsättning är alltför optimistisk, särskilt i fråga

om det riktade anställningsstödet. Beträffande denna kritik vill

utskottet hänvisa till att beräkningen av antalet sysselsatta

har reviderats ned jämfört med uppgifterna i budgetpropositionen

(se prop. 1994/95:137, AU8, AU20, rskr. 180). Det är vidare

svårt för utskottet att ha någon uppfattning om de åtgärder som

redovisas i budgetpropositionen på områden där något konkret

propositionsunderlag inte föreligger.

Enligt utskottets mening innebär propositionens handlingsplan

-- i den mån utskottet har att bedöma förslagen -- en balanserad

förskjutning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i takt med

konjunkturuppgången. Såväl arbetsmarknadsutbildning som

utbildningsvikariat är ägnade att höja kompetensnivån och kan

därmed underlätta en övergång till sektorer med

arbetskraftsbrist. Ur arbetsmarknadssynpunkt och

välfärdssynpunkt är det viktigt att sådana områden kan dra till

sig tillräckligt med arbetskraft. Betoningen på

starta-eget-bidrag är också positiv med hänsyn till de goda

effekter som detta stöd uppvisar (se vidare avsnittet

Starta-eget-bidrag). Utskottet noterar vidare att det nu är läge

att avveckla/minska sådana sysselsättningssubventionerande

åtgärder som ungdomspraktik och arbetslivsutveckling. I stället

bör rörligheten öka, såväl mellan yrken och branscher som

geografiskt.

Utskottet har ingen annan syn än motionärerna när det gäller

att skapa en effektiv arbetsmarknadspolitik och effektiva

rutiner. Att politiken också skall vara lättöverskådlig, undvika

inlåsning i arbetslöshet eller se till

kompetensutvecklingsaspekten i åtgärderna har utskottet intet

att invända mot. Vidare har det varit och är alltjämt en strävan

i politiken att stöd inte bör utbetalas till anställningar som

skulle ha skett utan stöd. Beträffande motionsförslagen om en

friare medelsanvändning på lokal nivå anser utskottet att sådana

strukturförändringar måste ses i ett större sammanhang. Enligt

utskottets uppfattning bör de berörda motionerna inte leda till

några tillkännagivanden.

EU-frågorna berörs i tre motioner. Liksom motionärerna anser

utskottet att Sverige även inom EU:s ram bör verka för en

arbetsmarknadspolitik av den svenska modellen. Utskottet har

under hösten 1994 i sitt yttrande 1994/95:AU1y till

utrikesutskottet uttalat bl.a. följande.

Som medlem i EU bör Sverige verka för lika ambitiösa

gemensamma mål för sysselsättning, en aktiv

arbetsmarknadspolitik och social välfärd som de gemensamma målen

för det monetära samarbetet, såsom dessa uttryckts i de s.k.

konvergenskraven inom EMU:s tredje steg.

Utskottet anser inte att något särskilt tillkännagivande är

behövligt med anledning av motionsförslagen. Vad gäller

motionsönskemål angående planeringen av Europeiska socialfondens

stöd anser utskottet att det är till fyllest att regeringen

under våren återkommer med förslag till inriktning av

verksamheten.

Frågan om hur uppsägningar inom kommuner och landsting skall

kunna undvikas har behandlats av utskottet vid flera tillfällen,

senast i utskottets yttrande till finansutskottet i december

1994 (prop. 1994/95:25, AU3y, FiU1, rskr. 145, 146). Som

utskottet därvid redovisat har AMS och länsarbetsnämnderna

tillsammans med kommuner och landsting slutit avtal om att

personal ej skall sägas upp utan utbildas med hjälp av medel för

utbildning i företag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att den personal som fått utbildning under en

konjunkturnedgång nu är betydligt bättre rustad för de

arbetstillfällen som uppstår.

Som svar på en fråga i riksdagen den 7 februari 1995 uppgav

arbetsmarknadsministern att 2 miljarder kronor har avsatts för

detta ändamål från anslagsposten Utbildning i företag. Dessa

avtal har totalt sett inneburit att ca 40 000 människor beretts

möjlighet att utbilda sig och höja sin kompetens i stället för

att bli uppsagda. Flertalet av de avtal som slutits löper ut

någon gång under år 1995; ett fåtal omfattar första kvartalet

1996. Vidare anförde arbetsmarknadsministern att regeringen

under våren återkommer med förslag om förhållandet mellan

kommunerna och staten. I detta sammanhang tas också ställning

till resursbehovet för den kommunala sektorn.

Den uppfattning som utskottet framförde för ett år sedan i

sitt betänkande 1993/94:AU11 -- nämligen att de

arbetsmarknadspolitiska medlen inte bör användas för reguljär

kommunal verksamhet -- gäller fortfarande. Utskottet inser

självfallet värdet av de ovan redovisade åtgärderna. Behovet av

liknande åtgärder i framtiden får bedömas mot bakgrund av

arbetsmarknadssituationen vid varje särskilt tillfälle. Med

hänsyn härtill och med hänsyn till att regeringens aviserade

förslag på området inte bör föregripas, avvisar utskottet

berörda motionsyrkanden.

Med anledning av motioner om kvinnornas arbetsmarknad tar

utskottet i det följande upp denna fråga.

Utskottet har förståelse för de motioner som uttalar en oro

för att jämställdheten i arbetslivet inte har gått framåt så

snabbt som man skulle önska. Målen om jämställdhet är emellertid

klart uttalade såväl inom regeringskansliet som inom AMS.

Utskottet vill peka på att jämställdhetsministern avser att

bjuda in arbetsmarknadens parter till överläggningar för att

höra deras uppfattning om vad som kan göras för att komma till

rätta med löneskillnaderna. Som motionärerna redovisar

förefaller effekterna av arbetet inom AMS med att bryta den

könsuppdelade arbetsmarknaden blygsamma. Utskottet förutsätter

att AMS intensifierar ansträngningarna på detta område.

Upplysningsvis kan nämnas att utskottet har föreslagit

Riksdagens revisorer att jämställdheten på arbetsmarknaden kan

vara ett lämpligt ämne för förvaltningsrevision. Utskottet ser

positivt på att AMS bedriver jämställdhetsprojekt; sådana

projektansatser som föreslås av motionärerna ligger inom ramen

för AMS verksamhet på området. Motionskraven ligger i viss mån i

linje med pågående utveckling och kräver därför inte något

riksdagens uttalande.

Problemen för de medelålders och äldre på arbetsmarknaden bör

enligt utskottets mening ytterligare uppmärksammas. Utskottet

har erfarit att regeringen under våren 1995 kommer att ta upp de

äldres situation på arbetsmarknaden i proposition till

riksdagen. Utskottet anser att regeringens förslag inte bör

föregripas; yrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utan att gå in i detalj på samtliga de spörsmål som behandlas

i motionerna konstaterar utskottet att många krav ligger i linje

med en pågående utveckling.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom den inriktning

av arbetsmarknadspolitiken som förs fram i budgetpropositionen.

Utskottet följer utvecklingen med stor uppmärksamhet och kommer

vid senare tillfällen under våren 1995 att ta upp

arbetsmarknadspolitiska frågor i samband med aviserade

propositioner. I den mån det inte redan har framgått av den

föregående framställningen avstyrker utskottet de behandlade

förslagen i motionerna A201 (yrk. 1, 3, 4) (mp), A207 (fp), A215

(yrk. 1, 14, 15) (m), A218 (yrk. 2, 3) (kds), A223 (s), A226

(s), A229 (s), A232 (s), A234 (s), A244 (yrk. 1, 16, 17, 26, 27)

(c), A250 (fp), A258 (yrk. 1, 2) (s), A259 (s), A263 (fp), A271

(yrk. 1, 13, 17, 22) (kds), A274 (yrk. 1, 11) (mp), A280 (yrk.

1, 2) (fp), A286 (yrk. 1) (fp), A287 (yrk. 1, 13) (v), A288

(yrk. 9) (kds), A415 (yrk. 2) (kds), So433 (yrk. 1) (mp), So485

(yrk. 1) (mp) och N299 (yrk. 3) (c).

Som en särskild fråga skall utskottet ta upp Miljöpartiets

yrkanden om arbetsmarknadspolitiken i samband med

arbetstidsfrågorna, vilka redovisats i föregående avsnitt.

Eftersom Miljöpartiets krav om arbetstidsförkortning kopplas

ihop med ett minskat anslag till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder tar utskottet upp dessa arbetstidsyrkanden i detta

sammanhang. Frågor inom arbetstidsområdet, vilka återfinns i ett

stort antal andra motioner, kommer att behandlas senare under

mandatperioden.

Utskottet har tidigare pekat på att arbetstidsfrågan är en

viktig framtidsfråga. Enligt utskottets sätt att se är frågan

dock inte i första hand en konjunkturfråga. Mot denna bakgrund

står utskottet fast vid den uppfattning som utskottet uttalade

under hösten 1994, nämligen att det är värdefullt att få till

stånd ett samlat material som kan utgöra underlag för ett

ställningstagande på arbetstidsområdet. Utskottet ser därför

positivt på att den utredning som då aviserades nu har inlett

sitt arbete (dir. 1995:6). Det är utskottets bestämda

uppfattning att utredningsresultat och annat underlag bör

föreligga vid beslut om förändringar av den räckvidd som

arbetstidsreglerna har.

Utskottet avstyrker därför Miljöpartiets motioner A203 (yrk.

1--5), A274 (yrk. 8) och A275 (yrk. 12, 13).

Utskottet tar slutligen upp regeringens förslag att riksdagen

skall godkänna inriktningen av besparingsåtgärder inom området

Arbetsmarknad m.m. för budgetåren 1997 och 1998.

Som tidigare redovisats yrkar Vänsterpartiet i motion A287

avslag på den av regeringen föreslagna inriktningen.

Även utskottet anser att beslutsunderlaget i

budgetpropositionen är knapphändigt vad gäller de kalkylerade

besparingarna för budgetåren 1997 och 1998. Särskilt är

beräkningarna av möjliga besparingar under A 5. Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m. behäftade med stor osäkerhet.

Utskottet återkommer i den följande framställningen till vissa

beräkningsfrågor. Därutöver anser utskottet att informationen om

besparingarna bör förtydligas i kompletteringspropositionen. Med

det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och

avstyrker Vänsterpartiets motion A287 (yrk. 2).

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

1993/94 Utgift 2 650 727 000

1994/95 Anslag 2 876 516 000

1995/96 Prop. 4 328 452 000

varav 2 885 635 000 är beräknat för juli 1995--juni

1996

Under anslaget A 1 föreslår regeringen att riksdagen

1. godkänner att högst 75 000 000 kr av medlen under anslaget

får användas inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,

2. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 328 452 000 kr.

För en närmare beskrivning av anslaget Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader samt utvecklingen av antalet årsarbetare

och lönekostnader inom olika delar av organisationen hänvisas

till propositionen (s. 34 f).

I propositionen anförs att AMV:s viktigaste uppgift är att

tillsätta de lediga platserna så att flaskhalsar och därmed

inflationstendenser kan undvikas.

Möjligheten att disponera medel under anslaget A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfälliga

personalförstärkningar bör kvarstå och utvidgas under nästa år.

De tillfälliga medlen bör få omfatta högst 700 miljoner kronor

under 18-månadersperioden. Med hänsyn till den alarmerande

situationen för invandrare och flyktingar bör i likhet med

innevarande budgetår särskilda medel, 76,6 miljoner kronor,

beräknas för dessa grupper. Regeringens bedömning är nu liksom

tidigare att arbetsförmedlingens satsning på grupporienterat

arbetssätt skall fortsätta.

Besparingskravet på 11 % gäller även för AMV. Huvuddelen av

neddragningen på 307 miljoner kronor bör ske först under

budgetåret 1998. Besparingskravet budgetåret 1995/96 föreslås

uppgå till 55,5 miljoner kronor. Inriktningen skall vara att

besparingen inte läggs på arbetsförmedlingen. En översyn av

verksamheten inom AMV måste därför göras.

Vidare informeras i propositionen att viss överföring av

uppgifter till Statens institut för handikappfrågor i skolan

samt till Pliktverket medför omföring av motsvarande

anslagsbelopp till andra anslag.

Regeringen räknar med en oförändrad låneram för AMS

investeringar i anläggningstillgångar, dvs. 480 miljoner kronor

för budgetåret 1995/96. Beträffande AMS investeringsplan

återkommer regeringen i kompletteringspropositionen.

Motioner

Moderaterna anför i kommittémotion A281 (yrk. 2, 3) att

med den stora omfattningen av AMV:s verksamhet krävs goda

rutiner och kontroller. Enligt motionärerna bör

arbetsförmedlingens insatser främst riktas till de

långtidsarbetslösa och till ungdomar. Genom striktare rutiner

och ömsesidigt åtagande kan de arbetslösa stödjas bättre.

Internkontrollen inom AMV måste stärkas och organisationen ses

över.

Folkpartiet anser i kommittémotion A286 (yrk. 11, 12 och

35) att arbetsförmedlingens vägledningsarbete blir allt

viktigare när möjligheterna ökar för de arbetssökande att på

egen hand kontakta tilltänkta arbetsgivare. De

långtidsarbetslösa, invandrare och funktionshindrade är grupper

som kan ha särskilda behov av vägledning. Vidare bör AMV göra

mer för att pressa kostnaderna bl.a. genom effektivare

upphandling av arbetsmarknadsutbildning. Därigenom uppnås en

spareffekt på A 2-anslaget.

Vänsterpartiet framhåller i motion A287 (yrk. 3) att

arbetsbördan per platsförmedlare passerat gränsen för det

optimala. Studier visar att ökade personalresurser ger ett

tydligt resultat i form av åtgärds- och arbetsplaceringar.

I två motioner tas representationen av arbetsmarknadens

parter upp.

Per-Axel Sahlberg m.fl. (s) i motion A208 resp. Arne

Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) i motion A251 anser att

åtgärder bör vidtas för att arbetsmarknadens parter skall

representeras i samhällsorgan såsom t.ex. länsarbetsnämnderna,

Samhall och Yrkesinspektionen. Under den senaste

regeringsperioden har enligt motionärerna den tidigare

stabiliteten och samarbetsviljan förändrats. SAF har varit en

pådrivande kraft i denna utveckling.

Stig Bertilsson (m) tar i motion A235 upp synen på

konkurrens inom arbetsförmedlingsområdet.

Arbetsförmedlingarnas nya rutiner med begränsad publicering,

vilka kan vara motiverade ur arbetsgivarsynpunkt, riskerar att

gå stick i stäv med lagstiftningens intentioner.

Förmedlingsmarknaden bör vara öppen för så många som möjligt,

anförs det.

Utskottets bedömning

Beträffande Arbetsmarknadsverkets verksamhet, vilken

tagits upp av Moderaterna, Folkpartiet och Vänsterpartiet, vill

utskottet anföra följande.

Utskottet anser i likhet med Moderaterna i motion A281 att det

krävs goda rutiner och kontroller inom AMV. Utskottet har

noterat att Riksrevisionsverket (RRV) i årets granskning pekat

på flera svagheter i den interna kontrollen inom bidragsområdet

bl.a. avseende kontroll i samband med rekryteringsstöd och vad

gäller ansvars- och arbetsfördelning mellan länsarbetsnämnd och

arbetsförmedling. AMS har i huvudsak delat RRV:s bedömningar och

har vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med de

konstaterade svagheterna. Utskottet förutsätter att detta arbete

fortsätter.

Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att en

besparing på 307 miljoner kronor inom AMS och

länsarbetsnämnderna (ej arbetsförmedlingen) till år 1998 inte

kan klaras med enbart rationaliseringar; en översyn av

verksamhetens omfattning är också nödvändig. Utskottet

tillbakavisar därmed Vänsterpartiets uppfattning att en

effektivitetsökning främst skall komma till stånd med hjälp av

ökade personalresurser. Utskottet förutsätter att utformningen

av nerdragningen delges riksdagen i lämpligt sammanhang.

Utskottet har ingen annan uppfattning än Folkpartiet när det

gäller att AMS bör pressa kostnaderna bl.a. genom en effektivare

upphandling av arbetsmarknadsutbildning. Eftersom RRV har

uppmärksammat regeringen på att förhandlingskompetensen bör

förbättras (RRV:s årliga rapport 1994-12-01) utgår utskottet

från att åtgärder vidtas. Vägledning ingår som en viktig del av

AMV:s verksamhet; enligt utskottets mening torde något

riksdagens uttalande inte vara erforderligt.

Utskottet avstyrker därmed motionerna A281 (yrk. 2, 3) (m),

A286 (yrk. 11, 12 och 35) (fp) samt A287 (yrk. 3) (v).

Representationen av arbetsmarknadens parter i olika

styrelser tas upp i två motioner, som redovisats ovan.

Motionärerna beklagar att arbetsmarknadens parter inte längre

ingår i styrelserna för olika myndigheter m.fl. organ på

arbetsmarknadsområdet. Eftersom den tidigare ordningen inte

längre är möjlig på grund av att alla parter inte anser sig

kunna delta och eftersom arbetsmarknadsparternas synpunkter i

stället inhämtas på annat sätt bör något tillkännagivande med

anledning av de aktuella motionerna ej vara aktuellt. Motionerna

A208 (s) och A251 (s) avstyrks således.

Slutligen tar utskottet upp synen på konkurrens inom

arbetsförmedlingsområdet. Utskottet har ingen annan

uppfattning än motion A235, nämligen att det gäller att uppnå

balans mellan rationell hantering av många arbetssökande och

möjligheterna till öppenhet på arbetsmarknaden. Motion A235 (m)

påkallar inte något riksdagens uttalande och avstyrks därför.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

att högst 75 miljoner kronor av medlen under

förvaltningsanslaget får användas inom den yrkesinriktade

rehabiliteringen.

Utskottet tillstyrker att till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisas ett

ramanslag på 4 328 452 000 kr.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Inledning

Propositionen

A 2-anslaget

1993/94 Utgift 22 575 274 000 Reservation 6 609 068 000 *

1994/95 Anslag 28 787 686 000

1995/96 Prop. 33 956 700 000

varav 22 720 800 000 är beräknade för juli 1995--juni 1996

* Av reservationen har 3 610 584 000 kr förts bort från

anslaget som en besparing.

Från anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder finansieras

sysselsättningsskapande åtgärder som beredskapsarbete,

rekryteringsstöd och starta-eget-bidrag samt

rörlighetsstimulerande åtgärder som arbetsmarknadsutbildning,

jobbsökaraktiviteter och flyttningsbidrag. Vidare finns

ungdomsåtgärder i form av bl.a. ungdomsintroduktion. Åtgärderna

arbetslivsutveckling (ALU) och utbildningsvikariat finansieras

via anslaget A 5 Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.

Förändringar i anslagskonstruktionen kommer att tas upp senare i

betänkandet.

Nedan redovisas propositionens uppgifter om beräknad

omfattning för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inom A 2-

och A 5-anslagen samt vissa andra åtgärder enligt regeringens

handlingsplan.

________________________________________________________________________

Åtgärd Bå 95/96 Antal

18 mån personer

Kostnad per månad

mkr

________________________________________________________________________

ANSTÄLLNINGS- OCH SYSSELSÄTTNINGSSKAPANDE ÅTGÄRDER

Beredskapsarbete 1 908 8 000

Rekryteringsstöd 4 392 25 400

Arbetslivsutveckling,

kringkostnader 150

Invandrarpraktik 662 5 000

Starta-eget-bidrag 1 323 8 000

RÖRLIGHETSSTIMULERANDE ÅTGÄRDER

Särskilt anordnad arbetsmark-

nadsutbildning 8 113 47 100

Utbildningsbidrag vid särskilt

anordnad arbetsmarknads-

utbildning 7 070

Arbetsmarknadsutbildning i det

reguljära utbildningsväsendet 2 757 18 200

Vidgad arbetsprövning 287 2 200

Jobbsökaraktiviteter 542 5 000

Bidrag till utbildning i företag 1 292 9 000

Utredningskostnader 15

Flyttningsbidrag m.m. 450

UNGDOMSÅTGÄRDER 4 982

Ungdomsintroduktion 50 000

Datortek 30 000

Europapraktik 550

ÖVRIGT

Försöksverksamhet med syssel-

sättningsskapande åtgärder 15

TOTALT 33 957 208 450

Åtgärder som får finansieras

inom ramen för A 2-anslaget 1 965

________________________________________________________________________

ÖVRIGA ÅTGÄRDER SOM EJ FINANSIERAS ÖVER A 2-ANSLAGET

Arbetslivsutveckling 1 733 10 000

Utbildningsvikariat 5 554 20 000

SUMMA 7 287 30 000

TOTALT I ARBETSMARKNADS-

POLITISKA ÅTGÄRDER 41 244 238 450

________________________________________________________________________

VISSA ANDRA ÅTGÄRDER ENLIGT REGERINGENS HANDLINGSPLAN

Arbetsföretag 20 000

Anställningsstöd 110 000

Inom reguljära utbildn.väsendet 89 900

Investeringar 50 000

Ungdomsprogram 53 000

TOTALT I ÅTGÄRDER 560 450

________________________________________________________________________

Inom handlingsplanens ram ligger även åtgärder som ännu inte

är beslutade eller fullföljda, såsom arbetsföretag eller

ungdomsprogram. Dessa återfinns i tabellens nedre del utan

beloppsprecisering. Med dessa planerade åtgärder beräknas i

propositionen att ca 560 000 personer per månad kommer att vara

i åtgärder eller motsvarande. Investeringssatsningarna består

bl.a. av bygginvesteringar i bostäder, inom miljö-, kultur- och

kommunikationsområdena samt för offentliga lokaler (prop.

1994/95:25, FiU1, rskr. 145, 146).

Till denna åtgärdsarsenal skall läggas arbetsförmedlingen som

är det viktigaste instrumentet för att snabbt tillsätta lediga

platser. För att uppehålla god kvalitet i platsförmedlingen m.m.

föreslår regeringen att de tillfälliga personalförstärkningarna

utökas. För innevarande budgetår får AMV använda högst 395

miljoner kronor av A 2-anslaget för tillfälliga

personalförstärkningar. För budgetåret 1995/96

(18-månadersperioden) föreslås att beloppet höjs till 700

miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor bör avse perioden

juli 1995--juni 1996.

Av de totala medlen under A 2-anslaget bör regeringen få

disponera 450 miljoner kronor för särskilda insatser och 15

miljoner kronor för försöksverksamhet med

sysselsättningsskapande åtgärder. Försöksverksamheten omfattar

projekt av olika karaktär, t.ex. projekt rörande kooperativ

utbildning, miljöteknik och unga företagare.

I propositionen föreslås vidare att högst 15 miljoner kronor

av medlen under anslaget får användas för informationsinsatser.

Enligt regeringen är det av yttersta vikt att AMV genomför en

bred informationskampanj om de stöd som samhället ställer till

förfogande för att underlätta nyanställningar.

Motioner

Centerpartiet anser i motion A244 (yrk. 15 delvis) att någon

ytterligare personalförstärkning till AMV utöver vad som

tidigare belastat åtgärdsanslaget inte bör ske. Motiveringen är

bl.a. att Centerns förslag innebär att AMV arbetar med kända

åtgärder. 600 miljoner kronor under en 18-månadersperiod bör

räcka, anförs det.

Vänsterpartiet framhåller i motion A287 (yrk. 4 delvis) att

ytterligare medel för tillfällig personalförstärkning hos AMV (+

200 miljoner kronor) bör föras från A 2-anslaget jämfört med

regeringens förslag. Ökade personalresurser ger konkreta

resultat i form av arbetsplaceringar, anförs det. Regeringens

ord om "översyn av verksamheten inom AMV" är vaga, och

regeringen bör därför återkomma med bättre underlag i

kompletteringspropositionen.

I motion A287 (yrk. 5) anser Vänsterpartiet vidare att

riksdagen bör säga nej till ett bemyndigande till regeringen att

själv använda högst 450 miljoner kronor av A 2-anslaget för

särskilda insatser. Enligt motionärerna saknas motiv för att

inte AMV skulle disponera dessa medel i enlighet med normala

prioriteringar.

Såväl Centern som Vänsterpartiet har en annan uppfattning än

regeringen vad gäller försök med sysselsättningsskapande

åtgärder.

Enligt Centern i motion A244 (yrk. 14 delvis) har dessa medel

inte utnyttjats fullt ut tidigare. Centern anser därför att en

volym motsvarande 10 miljoner kronor är tillräcklig.

Vänsterpartiet är i motion A287 (yrk. 18) helt emot förslaget

och anser att motsvarande medel bör föras till posten

otraditionella medel som AMS disponerar.

Moderaterna anför i kommittémotion A281 (yrk. 12) att det i

dag finns en god kännedom om olika åtgärder och att resurserna

för tillfälliga informationsinsatser är tilltagna i

överkant. Motionärerna förordar att 10 miljoner kronor får

användas till informationsinsatser under kommande budgetår.

Utskottets bedömning

Med hänsyn till den arbetsbelastning som den nuvarande

arbetsmarknadssituationen innebär för AMV anser utskottet att

regeringens bedömning angående storleken på den tillfälliga

personalförstärkningen på arbetsförmedlingen under nästa

budgetår är väl avvägd och bör godkännas. Utskottet avstyrker

därmed Centerpartiets motion A244 (yrk. 15 delvis) och

Vänsterpartiets motion A287 (yrk. 4 delvis).

Utskottet har vidare en annan uppfattning än Vänsterpartiet

huruvida regeringen själv bör få disponera medel under A

2-anslaget för särskilda insatser eller om medlen skall

disponeras av AMS. I enlighet med propositionen bör regeringen

kunna disponera 450 miljoner kronor för sådana insatser. Motion

A287 (yrk. 5) avstyrks följaktligen.

Beträffande regeringens budgetpost på 15 miljoner kronor för

försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder har

som ovan redovisats såväl Centern som Vänsterpartiet

invändningar. Utskottet delar inte dessa invändningar och

avstyrker därför motionerna A244 (yrk. 14 delvis) och A287 (yrk.

18).

Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag om

informationsinsatser riktade mot arbetsgivarna välbetänkt.

Utskottet har noterat att regeringen strävar mot ett färre antal

bidragsformer i arbetsmarknadspolitiken (s. 19 i propositionen).

Med nuvarande mängd åtgärder är det rimligt att AMV genomför en

bred informationskampanj om de stödformer som finns för att

underlätta nyanställningar -- särskilt med inriktning mot de

mindre företagen. Även vid en neddragning av antalet

bidragsformer aktualiseras behovet av extra

informationsinsatser. Utskottet tillstyrker således

propositionen och avstyrker motion A281 (yrk. 12).

Beredskapsarbeten och rekryteringsstöd

Propositionen

Regeringen beräknade i 1993 års kompletteringsproposition att

AMV i genomsnitt skulle ha 41 900 personer per månad i

beredskapsarbete, med rekryteringsstöd och i avtalade

inskolningsplatser under budgetåret 1993/94. AMS redovisning för

denna period ger vid handen att i genomsnitt 29 100 personer per

månad fick del av dessa åtgärder, dvs. 70 % av den beräknade

omfattningen. Diskrepansen beror enligt AMV dels på den svåra

ekonomiska situationen för kommuner och näringsliv, dels på att

arbetslivsutveckling, ALU, ersatt en del beredskapsarbeten.

AMV har i stort nått den beräknade styckkostnaden för

åtgärderna.

Regeringen finner liksom tidigare att rekryteringsstödet bör

prioriteras framför beredskapsarbete för att utnyttja den ökande

efterfrågan på arbetskraft inom näringslivet. Inriktningen är

att hjälpa dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa.

Även fortsättningsvis bör bidragen fastställas i krontalsbelopp

redan vid beslutstillfället.

Regeringen föreslår att det s.k. fyratimmarsavdraget tas bort

för beredskapsarbeten fr.o.m. den 1 juli 1995, dvs. att den

bidragsgrundande arbetstiden i beredskapsarbete utökas från 36

till 40 timmar. Bidraget bör beräknas på normal veckoarbetstid

enligt propositionen.

Försöksverksamheten med rekryteringsstöd för högskoleutbildade

bör få fortsätta även under nästa budgetår.

Som framgår av den inledande tabellen räknar regeringen med

månadsgenomsnitt på 8 000 platser i beredskapsarbete och 25 400

i rekryteringsstöd under budgetåret 1995/96 till en sammanlagd

kostnad av 6 300 miljoner kronor.

Motioner

I två motioner yrkas avslag på regeringens förslag att ta bort

fyratimmarsavdraget.

Moderaterna i motion A281 (yrk. 10 delvis) liksom Centern i

motion A244 (yrk. 10 delvis) anser att regeringens förslag leder

fel. Fyratimmarsavdraget behövs för att de arbetssökande både

skall ha tid och incitament till ett aktivt arbetssökande.

Vidare begärs beredskapsmedel eller

sysselsättningsskapande åtgärder inom specificerade områden

i sex motioner. I det följande lämnas en sammanställning över

förslagen.

__________________________________________________________________________

MOTIONER ÄNDAMÅL MOTIVERING

__________________________________________________________________________

A269 av Sinikka Bohlin Skogliga beredskaps- Mer resurser i syfte att

(s) arbeten inte bara sysselsätta

utan också återanpassa

A274 av Birger Schlaug Arbetskraftsintensiva Allergisanering och

m.fl. (mp) yrk. 13 miljöinvesteringar gröna jobb ger många

arbetstillfällen

A284 av Berndt Ekholm Trossamfundens Ytterligare AMS-medel

(s) lokalbyggnation behövs för att inte

byggarbetstillfällen

skall förloras år 1996

A286 av Elver Jonsson Insatser för kultur- Småskaliga projekt kan

m.fl. (fp) yrk. 2 miljövården sättas i gång snabbt.

200 miljoner kronor

begärs vilket ger sys-

selsättning åt 1 400

personer

A801 av Erling Bager och Ombyggnadsstöd till Det bör utredas om lands-

Eva Flyborg (fp) Landsarkivet i arkivet kan prioriteras;

Göteborg byggsektorn i Göteborg

är hårt drabbad

Kr414 av Bo Lundgren och Utbildningscentrum Med tillfälliga AMS-åtgär-

Stig Bertilsson (m) Bosön der kan Bosön utvecklas

yrk. 7 till en komplett anläggning

Rekryteringsstödets användning tas upp av Centern och

Folkpartiet.

Centern föreslår i motion A244 (yrk. 9) att rekryteringsstödet

knyts direkt till individen för den som varit inskriven på

arbetsförmedlingen (af) i två år och är i en andra

a-kasseperiod. Stödet utgår utan af-beslut under sex månader så

snart personen erhållit anställning med avtalsenliga villkor.

Systemet kan ytterligare utvecklas för äldre arbetskraft och

innebär en effektivitetshöjning för af.

Vidare föreslår Centern i motion A405 (yrk. 11) att ett

särskilt rekryteringsstöd utformas för naturvetare,

civilingenjörer och ekonomer i småföretag inom det

regionalpolitiska stödområdet. Detta stöd bör administreras av

AMS, anpassas till företagens behov av högskoleutbildade och

finansieras inom ramen för nuvarande rekryteringsstöd.

Enligt Folkpartiets uppfattning i motion A286 (yrk. 8--10) bör

större resurser läggas på rekryteringsstödet, som är en selektiv

åtgärd och i huvudsak inriktad på den privata sektorn. Stödet

bör dock inriktas på samtliga arbetslösa och inte -- som

regeringen föreslår -- på de långtidsarbetslösa. För utsatta

grupper skulle det kunna utgå under en längre period, t.ex. tolv

månader. Tillämpningen bör vara flexibel i fråga om stödnivå

m.m. Folkpartiet föreslår en kraftig ökning av anslagsposten

till 6 228 miljoner kronor eller 1 836 miljoner kronor mer än

regeringen föreslagit.

Utskottets bedömning

Det nuvarande fyratimmarsavdraget i beredskapsarbete

innebär en administrativ nackdel och orsakar problem i sådana

verksamheter som är baserade på arbetslag. Utskottet föreslår

därför att riksdagen godkänner att fyratimmarsavdraget tas bort

fr.o.m. den 1 juli 1995, dvs. att statsbidragen vid

beredskapsarbete återställs till att avse 100 % av normal

veckoarbetstid. Moderaternas motion A281 (yrk. 10 delvis) och

Centerns motion A244 (yrk. 10 delvis) avstyrks sålunda.

Motionsförslag om beredskapsmedel eller

sysselsättningsskapande åtgärder inom specificerade områden

har utskottet behandlat vid ett flertal tillfällen. I dessa fall

liksom i ovanstående fall är det fråga om ett antal angelägna

projekt, som motionärerna för fram inom t.ex. miljövårds- eller

kultursektorn. De här behandlade motionsförslagen motiveras

därutöver av arbetslösheten; varje tillskapat arbetstillfälle är

av nytta.

Utskottet vill inte gå in på en bedömning av de olika behov

och förslag som förs fram i motionerna. Däremot vill utskottet

betona att beredskapsarbete är ett arbete som anordnas för

arbetslösa. Strävan är att få till stånd så mycket

sysselsättning som möjligt för de insatta resurserna. Liksom

tidigare vill utskottet understryka att utnyttjandet av

beredskapsmedel och av övriga arbetsmarknadspolitiska resurser

bör bedömas utifrån arbetsmarknadssynpunkter och inte i första

hand betraktas som en resurs för angelägna samhällsbehov.

Utskottet konstaterar att det ankommer på AMS att fördela

resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika

länen. I AMS uppgift ingår att ta hänsyn till den

arbetsmarknadspolitiska situationen i resp. län.

Beträffande kravet på allergisanering vill utskottet upplysa

om att detta område har tagits upp av utskottet helt nyligen i

betänkandena 1994/95:AU8 och 1994/95:AU20. I betänkandet AU20

utgår utskottet från att ett förslag om ett investeringsprogram

till förmån för bättre inomhusklimat och allergisanering av

skolor, daghem och andra offentliga lokaler samt bostäder bereds

vidare i regeringskansliet. Utskottet utgår vidare från att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag senast i

samband med kompletteringspropositionen.

Motioner om bidrag till Bosön har utskottet tidigare behandlat

i sitt betänkande 1992/93:AU11 och därvid avstyrkt bifall till

de då aktuella yrkandena. Oavsett angelägenhetsgraden i ett

sådant projekt har utskottet inte ändrat uppfattning i frågan om

beredskapsmedlens syfte sedan föregående mandatperiod.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de nu behandlade

motionerna A269 (s), A274 (yrk. 13) (mp), A284 (s), A286 (yrk.

2) (fp), A801 (fp) och Kr414 (yrk. 7) (m) inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därför.

Rekryteringsstödets användning har tagits upp av Centern

och Folkpartiet.

Vad beträffar Centerns förslag om ett individanknutet

rekryteringsstöd för de långtidsarbetslösa befarar utskottet att

en sådan åtgärd kan visa sig kostsam i förhållande till

befintliga regler. Systemet i dag innebär att arbetsförmedlingen

inte skall bevilja mer rekryteringsstöd än vad som krävs för att

anställningen skall komma till stånd. Förslaget om särskilda

regionala rekryteringsstöd för personer med viss utbildning som

får anställning i småföretag inom stödområdet förefaller ha

vissa likheter med nuvarande system med respenning till den som

har kvalificerad yrkesutbildning och får anställning vid

stödberättigat företag inom stödområdet enligt förordning

(1994:7) om respenning och medflyttandebidrag. Motionärernas

argumentation har inte övertygat utskottet om behovet av ett

nytt sådant stöd. Utskottet har alltså en annan uppfattning än

den som redovisas i motionerna A244 och A405 i motsvarande

delar.

Till skillnad från Folkpartiet i motion A286 anser utskottet

att rekryteringsstödets inriktning på de långtidsarbetslösa är

en ändamålsenlig prioritering i strävan att undvika en inlåsning

i passivitet och bidragsberoende. Som utskottet redovisar i det

följande sätts för ungdomarnas del ett helt batteri av nya

åtgärder i sjön under år 1995. Det finns därför inte skäl att

särskilt inrikta rekryteringsstödet mot ungdomar i enlighet med

Folkpartiets förslag. Utskottet vill vidare erinra om att vid

anställning av flykting/invandrare får rekryteringsstöd lämnas

om den anställde växlar mellan svenskundervisning och arbete.

Rekryteringsstöd får i sådana fall lämnas med högst 75 % av

lönekostnaden under högst tolv månader. Att generellt förlänga

rekryteringsstödet till tolv månader för hela grupper är däremot

inte rimligt enligt utskottets mening.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

motionerna A244 (yrk. 9) (c), A286 (yrk. 8--10) (fp) och A405

(yrk. 11) (c).

Insatser för flyktingar och invandrare

Den successiva minskning av arbetslösheten i stort som skett

under det senaste halvåret har inte någon motsvarighet bland

flyktingar och invandrare. Arbetslösheten bland utländska

medborgare uppgick till 21 % för helåret 1994 (medeltal, AKU)

och till 27,5 % för de utomnordiska medborgarna. Jämfört med

föregående år är läget oförändrat för denna grupp.

Samtidigt har andelen sysselsatta utländska medborgare minskat

från 48,8 % år 1993 till 45 % 1994. Bland de utomnordiska

medborgarna minskade sysselsättningen från 39,8 till 36,1 %

under samma tid. Som jämförelse kan nämnas att

sysselsättningsintensiteten för hela befolkningen uppgick till

72,6 % år 1993 och till 71,4 % förra året.

Propositionen

Regeringen anser att insatserna för invandrare är långt ifrån

tillräckliga. Ökade möjligheter för invandrarna att få arbete

måste skapas, en större del av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna måste utnyttjas för flyktingar och invandrare och

omedelbara åtgärder sättas in i invandrartäta områden.

I propositionen konstateras att AMS, för budgetåret 1993/94,

inte lyckades uppnå verksamhetsmålet att andelen utomnordiska

medborgare i åtgärder skulle vara betydligt större än deras

andel av de arbetssökande. Trots att de utomnordiska medborgarna

fick en ökad andel av varje enskild åtgärd, minskade deras andel

av de totala åtgärderna på grund av arbetsmarknadsutbildningens

minskade omfattning. Av de 150 miljoner kronor som anvisades för

budgetåret 1993/94 till särskilda insatser för flyktingar och

invandrare utnyttjades endast 14 % eller 21 miljoner kronor.

Regeringen föreslår, inom socialförsäkringsutskottets

beredningsområde, särskilda insatser i invandrartäta områden,

dels genom inrättande av ett nytt anslag för detta ändamål

(D 12), dels genom det program som tillställs EU-kommissionen

under våren för användning av medel från Europeiska

socialfonden. Vidare ser regeringen det som önskvärt att de

invandrartäta storstadskommunerna överväger möjligheten att

bygga upp ett mångkulturellt företagarutvecklingsinstitut för

att ge ökat stöd och handledning till invandrare som önskar

starta eget företag.

Regeringen ser positivt på invandrarpraktiken och föreslår att

försöksverksamheten med denna åtgärd förlängs t.o.m. december

1996. Speciellt bör AMS arbeta för att invandrarpraktiken

används vid mindre och medelstora företag. Medel bör beräknas

för i genomsnitt 5 000 personer per månad och kostnaden för

utbildningsbidrag till praktikanterna beräknas till 662 miljoner

kronor. Förslaget föranleder en lag om invandrarpraktik som bör

gälla under budgetåret 1995/96 (bilaga 1).

Regeringen föreslår vidare att samtliga särskilda medel till

flyktingar och invandrare enbart används till invandrarpraktiken

och att det förhöjda rekryteringsstödet i stället beräknas under

medlen för rekryteringsstöd. Andra åtgärder i form av projekt

för flyktingar och invandrare bör finansieras inom ramen för de

otraditionella medlen.

Motioner

Volymen av invandrarpraktiken behandlas i två motioner.

Folkpartiet liberalerna vill ha en kraftig ökning av

invandrarpraktiken och föreslår i motion A286 (yrk. 13, 14) att

396 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anvisas för

detta ändamål. Motionärerna vill utöka antalet praktikplatser

till 8 000 och skapa möjlighet till en förlängning av

praktiktiden till tolv månader. Även i Folkpartiets motion Sf635

(yrk. 4) föreslås en ökning av antalet praktikplatser i samma

storleksordning.

Centerpartiet pekar i motion Sf621 (yrk. 10) på de möjligheter

till arbetslivs- och yrkeserfarenhet som invandrarpraktiken ger

och föreslår att informationen om invandrarpraktiken

intensifieras.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om AMS prioritering av

invandrare.

Folkpartiet anser i motion Sf635 (yrk. 2) att det är mycket

beklagligt att AMS inte lyckats leva upp till målet att andelen

utomnordiska medborgare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall

vara betydligt större än deras andel av de arbetssökande.

Partiet förutsätter att regeringen understryker vikten av att

AMS sätter in särskilda resurser så att målet kan nås. Även

Vänsterpartiet beklagar att AMS ej nått detta mål och föreslår i

motion A285 (yrk. 5) att regeringen tar initiativ till

överläggningar med AMS om omprioriteringar så att en väsentligt

större andel av resurserna riktas till invandrare.

Ytterligare åtgärder för invandrare föreslås i tre

motioner.

Centerpartiet anser i motion Sf621 (yrk. 11) att det behövs

mer forskning om invandrarnas situation på arbetsmarknaden.

Faktorer som bör belysas är hur företagen rekryterar, vilka

brister invandrarna har och vilka hinder de möter i

rekryteringssituationen.

Goda kunskaper i svenska är av avgörande betydelse för att

komma in på arbetsmarknaden framhåller Folkpartiet i motion A286

(yrk. 19). Undervisningen måste dock anpassas efter invandrarnas

förutsättningar och yrkesambitioner, bl.a. genom olika

studietakt och yrkesinriktad språkträning.

I motion A271 (yrk. 9) anser Kristdemokratiska samhällspartiet

det nödvändigt med riktade åtgärder för att underlätta

utomnordiska medborgares inträde på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna vill inrätta en särskild kommission, med bl.a.

arbetsmarknadens parter, som bör få möjlighet att lägga fram nya

förslag i frågan.

Särskilda insatser i invandrartäta områden tas upp i tre

motioner.

Anneli Hulthén m.fl. (s) tecknar i motion A268 en mycket mörk

bild av arbetsmarknadsläget i invandrartäta områden i Göteborg

och menar att situationen är liknande i andra storstadsområden.

Motionärerna föreslår att Arbetsmarknadsverket får i uppdrag att

inrätta en särskild delegation för att stärka invandrarnas

kompetens och arbetsmarknadssituation.

I motion A276 av Juan Fonseca (s) föreslås ett åtgärdsprogram

mot arbetslösheten bland invandrare. Motionären vill bl.a. att

regeringen prövar en modell med regionalt stöd till

miljonprogramområdena, uppmuntrar tillkomsten av lokala

arbetsmarknadspolitiska program i invandrartäta områden samt på

prov bygger upp ett mångkulturellt företagarutvecklingsinstitut.

Invandrarna och arbetsmarknaden tas upp i ytterligare fyra

motionsyrkanden.

I motion Sf608 (yrk. 5) förespråkar Gullan Lindblad m.fl. (m)

förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Motionärerna menar att

arbetsmarknaden måste omregleras så att utbud och efterfrågan

närmar sig varandra. Höga minimilöner och stelbenta

arbetsrättsregler ses som de svåraste hindren för invandrarna.

Ingbritt Irhammar m.fl. (c) pekar i motion A807 (yrk. 18) på

att invandrarkvinnorna har en särskilt svår situation på

arbetsmarknaden. Det är, enligt motionärerna, angeläget att

invandrarkvinnorna får del av alla arbetsmarknadspolitiska

instrument för att komma ut i arbetslivet.

Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) anser i motion Sf636 (yrk. 4, 5) att

en långsiktig och hållbar minskning av arbetslösheten bara kan

åstadkommas genom skatteväxling och minskad arbetstid och att

kraftfulla åtgärder måste sättas in för att få in de

långtidsarbetslösa invandrarna på arbetsmarknaden.

Utskottets bedömning

Arbetslösheten bland de utländska medborgarna, och särskilt

bland de utomnordiska, ligger på en fortsatt mycket hög nivå och

någon förbättring kan ännu inte skönjas. 50 000 utomnordiska

medborgare, mer än var femte i åldern 16--64 år, var under år

1994 anmäld som arbetssökande utan arbete vid landets

arbetsförmedlingar. Dessutom var 20 000 sysselsatta i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet anser att situationen för dessa grupper är

utomordentligt allvarlig och menar att kraftfulla åtgärder måste

vidtas för att minska arbetslösheten och öka möjligheterna till

arbete. Enligt utskottets mening är det angeläget att en ökande

del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utnyttjas för

flyktingar och invandrare.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på regeringens

förslag om fortsatt försöksverksamhet med invandrarpraktik under

budgetåret 1995/96. Antalet personer i invandrarpraktik har

stadigt ökat under det senaste halvåret och uppgick i mitten av

februari 1995 till drygt 3 000 personer. Utskottet anser att

regeringens medelsberäkning samt beräkningen av antalet platser

till i genomsnitt 5 000 per månad förefaller rimlig i nuvarande

situation. Utskottet tillstyrker således förslaget till lag om

invandrarpraktik.

Förslagen i motionerna A286 (fp) och Sf635 (fp) om en ökning

av antalet invandrarpraktikplatser till 8 000, möjlighet till

förlängning av praktiktiden samt ytterligare medel till åtgärder

anser utskottet vara väl optimistiska. Hittillsvarande

svårigheter att uppnå beräknade volymer av

invandrarpraktiken samt det faktum att invandrarpraktiken

fortfarande är en försöksverksamhet gör att utskottet bedömer

regeringens förslag som mer välgrundat. Motionerna A286 (yrk.

13, 14) och Sf635 (yrk. 4) avstyrks således.

Med anledning av förslaget i motion Sf621 (c) om intensifierad

information om invandrarpraktiken förutsätter utskottet att

berörda myndigheter vidtar de informationsinsatser som anses

nödvändiga för att uppnå den omfattning som beräknas för

invandrarpraktiken. Motion Sf621 (yrk. 10) bör därmed inte

föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks härmed.

Beträffande AMS prioritering av invandrare anser

utskottet, i likhet med motionärerna i motion Sf635 (fp) och

motion A285 (v), att det är mycket beklagligt att

verksamhetsmålet för de utomnordiska medborgarnas andel av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inte uppnåtts. AMS

resultatredovisning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för

flyktingar och invandrare (februari 1995) visar att de

utomnordiska medborgarnas andel är störst inom

arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete och Samhall, dvs.

åtgärder där arbetsförmedlingen och offentliga arbetsgivare har

stort inflytande. Av åtgärder som är mer inriktade på och

beroende av den privata sektorn har denna grupp en betydligt

mindre andel. AMS har uppmärksammat problemen och har under

innevarande budgetår kraftigt höjt ambitionerna vad gäller dessa

frågor bl.a. genom handlingsprogrammet Invandrare till arbete.

I ovan nämnda motioner föreslås att regeringen tar initiativ för

att AMS skall uppfylla verksamhetsmålet och att en väsentligt

större andel av resurserna riktas till invandrare. I avvaktan på

resultatet av AMS ökade insatser anser utskottet att

motionsförslagen inte bör påkalla någon åtgärd från riksdagens

sida. Motionerna Sf635 (yrk. 2) och A285 (yrk. 5) avstyrks

således i nu berörda delar.

Vad gäller ytterligare åtgärder för invandrare vill

utskottet anföra följande.

Beträffande förslaget i Centerpartiets motion Sf621 om behovet

av mer forskning kring invandrarnas problem på arbetsmarknaden

konstaterar utskottet att forskning med den inriktning som

föreslås redan bedrivs, främst vid Centrum för

arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO) i Växjö. Enligt

uppgifter från CAFO pågår bl.a. ett projekt på uppdrag av den

arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01) om företags

rekryteringsbeteenden. Ett annat aktuellt projekt behandlar

flyktingar som kom till Sverige åren 1987--1991 och deras

infasning på arbetsmarknaden. CAFO har även tagit fram två

rapporter till kommittén för översyn av invandrarpolitiken

(Ku 1994:11) som berör dessa områden. Mot denna bakgrund anser

utskottet att resultaten av den forskning som pågår bör tas till

vara innan ytterligare forskning initieras.

Utskottet anser att förslaget i motion A286 (fp) om anpassning

av svenskundervisningen efter invandrarnas förutsättningar och

yrkesambitioner redan i dag tillgodoses genom bestämmelserna i

förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning. Enligt 5

och 6 §§ i denna förordning ges möjlighet till såväl

yrkesinriktad svenskundervisning som utbildning i fackspråk.

Angående förslagen om riktade åtgärder och en särskild

kommission som väcks i motion A271 (kds) anser utskottet att de

förslag som regeringen nu lagt fram om förlängning av

invandrarpraktiken, särskilda insatser i invandrartäta områden

och stöd till nyföretagande bland invandrare tills vidare är

tillräckliga. I avvaktan på resultat från de ovan nämnda

invandrarpolitiska och arbetsmarknadspolitiska kommittéerna är

utskottet inte berett att förorda någon ny kommission i frågan.

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

motionerna Sf621 (yrk. 11), A286 (yrk. 19) samt A271 (yrk. 9).

Utskottet anser att förslagen i motionerna A268 (s) och A276

(s) i huvudsak överensstämmer med de förslag till insatser i

invandrartäta områden som förs fram av regeringen. Ytterligare

insatser bör anstå till dess resultatet av nu planerade åtgärder

utvärderats. Vänsterpartiet ser i motion A287 positivt på

regeringens förslag om ett särskilt anslag för insatser i

invandrartäta områden. Enligt Vänsterpartiets förslag, vilket

kommer att behandlas av socialförsäkringsutskottet, borde medlen

dock fördubblas till 250 miljoner kronor med anledning av de

stora behoven på detta område.

I detta sammanhang kan nämnas att socialförsäkringsutskottet

tillsammans med arbetsmarknadsutskottet, socialutskottet,

utbildningsutskottet och bostadsutskottet anordnar en offentlig

utfrågning den 14 mars 1995 om åtgärder för invandrare i

invandrartäta kommuner.

Utskottet avstyrker därmed motionerna A268 och A276.

Beträffande övriga förslag angående invandrarna och

arbetsmarknaden vill utskottet anföra följande.

Med anledning av förslaget i motion Sf608 (m) om en

omreglering av arbetsmarknaden med hänvisning till bl.a.

stelbenta arbetsrättsregler vill utskottet informera om att

regeringen ämnar tillkalla en arbetsrättskommission, med

deltagande av bl.a. arbetsmarknadens parter, för att söka

lösningar på de problem som föreligger inom arbetsrättens

område. Utskottet anser därmed att yrkandet inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motion A807 (c) föreslås att invandrarkvinnorna bör få del

av alla arbetsmarknadspolitiska instrument. Utskottet kan för

sin del inte se att det finns några formella hinder för

invandrarkvinnornas deltagande i de arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som i dag står till buds. Däremot finns informella

hinder som skapas av kulturella, religiösa och sociala olikheter

vilka särskilt bör beaktas av berörda myndigheter.

Motionsförslaget bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet anser vidare att förslaget i motion Sf636 (mp) om

åtgärder för långtidsarbetslösa invandrare i huvudsak

tillgodoses genom regeringens åtgärdsprogram och genom AMS ökade

satsningar i samband med det tidigare nämnda handlingsprogrammet

Invandrare till arbete. Beträffande förslaget om minskad

arbetstid för att åstadkomma en långsiktig och hållbar minskning

av arbetslösheten vill utskottet hänvisa till den nyligen

tillsatta Kommittén (A 1995:02) om effekter av olika

arbetstidsförändringar m.m. I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att

analysera sysselsättningseffekter av alternativa

arbetstidsförkortningar. Motionsyrkandena bör mot denna bakgrund

inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

motionerna Sf608 (yrk. 5), A807 (yrk. 18) samt Sf636 (yrk. 4,

5).

Starta-eget-bidraget

Propositionen

Sedan den 1 juli 1993 är starta-eget-bidraget en prioriterad

åtgärd inom arbetsmarknadspolitiken. Omfattningen av

starta-eget-bidraget har under budgetåret 1993/94 fördubblats

gentemot föregående år. Det genomsnittliga antalet personer per

månad uppgick till ca 7 600. Totalt utbetalades 935 miljoner

kronor, dvs. mer än dubbelt så mycket medel som beräknats.

Under budgetåret 1993/94 infördes möjligheten att förbereda

nyföretagaren för företagsstarten genom arbetsmarknadsutbildning

och ALU. Dessa möjligheter bör kvarstå även under nästa

budgetår. En utvärdering från år 1993 visar att många av dem som

söker starta-eget-bidrag är mer beroende av stöd och utbildning

än av själva bidraget för att komma i gång med sin verksamhet.

Ungdomar, kvinnor och invandrare bör även fortsättningsvis

uppmuntras enligt propositionen.

Regeringen föreslår att medlen för starta-eget-bidraget under

budgetåret 1995/96 ökas till 1 323 miljoner kronor, vilket

räcker till 8 000 platser per månad. Effektivisering föreslås

genom att handlingsprogram för insatserna tas fram i resp. län.

Motioner

Alf Svensson m.fl. (kds) betonar i motion A271 (yrk. 10

delvis) att starta-eget-bidraget är viktigt. Eftersom man redan

i dag har problem med uppföljningen bör dock ökningen av

volymen vara försiktigare än regeringen föreslagit. Vid en

beräknad omfattning av 5 000 platser per månad uppnås en

besparing på 500 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag.

Alf Svensson m.fl. (kds) yrkar vidare i motion N301 (yrk. 7)

att arbetsmarknadspolitik och utbildning i ökad utsträckning bör

uppmuntra till eget företagande.

Vänsterpartiet ställer sig i motion A287 (yrk. 7) positivt

till starta-eget-bidraget men förordar vissa förändringar av

reglerna. Bidraget skall även kunna utgå till personer som är

tjänstlediga. Därmed bör regelverket för starta-eget-bidrag och

utbildningsbidrag vid ALU-plats förändras. Utformningen bör vara

sådan att stödet inte kan missbrukas.

I motion A258 (yrk. 7) begär Ingegerd Sahlström m.fl. (s) att

starta-eget-bidraget bör vara flexibelt så att företagandet

skall kunna bedrivas på deltid. Detta kan ses som ett led i en

satsning på kvinnliga företagare.

Ola Ström (fp) anser i motion A267 (yrk. 1) att personkretsen

som har rätt att utnyttja starta-eget-bidragen bör vidgas till

att även omfatta dem som har en fast anställning.

Hans Karlsson (s) framhåller i motion A264 behovet att

utvärdera starta-eget-bidraget. Statistiken visar på ett bra

utfall av denna åtgärd men inte vad som händer i övrigt på den

aktuella arbetsmarknaden. Det bör utvärderas hur många nya jobb

som skapats och hur många som trängts undan.

Utskottets bedömning

Kristdemokraterna anser i motion A271 (yrk. 10 delvis) att

volymen av starta-eget-bidrag inte bör öka lika mycket som

regeringen föreslår.

Mot bakgrund av de utvärderingar som tidigare har gjorts (se

bl.a. 1993/94:AU11) och den undersökning som AMS nyligen

publicerat med rubriken Starta-eget-bidrag -- En

totalundersökning över de personer som avslutade bidragsperioden

i oktober -93 finns det anledning att se positivt på

starta-eget-bidraget som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den

undersökning som nu publicerats innebär en uppföljning efter ett

år av alla de som avslutade sin bidragsperiod i oktober 1993,

sammanlagt 554 personer. Bland resultaten kan nämnas följande:

Bidraget har i tre fjärdedelar av fallen gått till män.

70 % av gruppen var hel- eller deltidsarbetslös före

bidragsperioden.

Närmare 75 % av de 554 personerna är verksamma i företaget ett

år senare.

14 % av alla de startade företagen har upphört på grund av

bristande lönsamhet (dvs. över hälften av dem som ej finns

kvar).

Efter ett år har andelen företag med anställd personal ökat

något, varför bidraget har resulterat i sysselsättningstillskott

som överstiger antalet beviljade starta-eget-bidrag.

Utskottet ser vidare positivt på att den tidigare svaga

punkten med bedömning av affärsidén för eventuella blivande

starta-eget-bidragsmottagare samt länsarbetsnämndernas olika

handläggningssätt av bidraget nu har fått en tillfredsställande

lösning med ett konkret utvecklingsprogram för nyföretagare.

Regionala avvikelser kommer att finnas enligt propositionen, men

miniminivån får inte underskridas. Programmet skall vara fullt

genomfört i hela landet under budgetåret 1994/95.

Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna i

motion N301 beträffande det positiva i ett ökat företagande och

att arbetsmarknadsmyndigheterna inom sin ramar ger en ökad

kunskap om företagandet, t.ex. i samband med handläggning av

starta-eget-bidraget.

Mot denna bakgrund har utskottet svårt att förstå

Kristdemokraternas tveksamma inställning till en planerad

utökning av volymen av starta-eget-bidraget.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A271 (yrk. 10

delvis) och N301 (yrk. 7).

Såväl Vänsterpartiet i motion A287 (yrk. 7) som Ingegerd

Sahlström m.fl. (s) i motion 258 (yrk. 7) och Ola Ström (fp) i

motion A267 (yrk. 1) begär att reglerna för

starta-eget-bidraget ändras så att användningsområdet vidgas.

Beträffande önskemålet att bidraget även skall kunna ges till

personer som har en fast anställning, eller är tjänstlediga från

en sådan, vill utskottet påpeka att detta är fallet redan i dag

vad gäller personer som är bosatta inom de regionalpolitiska

stödområdena och som är inskrivna vid arbetsförmedlingen.

Sedvanlig prövning av företagsidén skall dock alltid göras.

Utskottet vill för sin del inte förorda som generella regler för

hela landet att -- förutom de som är eller riskerar att bli

arbetslösa -- även de som har fast anställning skall kunna få

starta-eget-bidrag (eller utbildningsbidrag vid ALU-plats). Som

även Vänsterpartiet påpekar finns det risker för missbruk, och

utskottet anser att kraven på kontroll skulle innebära dryga

kostnader och administrativa problem.

Vidare är det redan i dag möjligt att erhålla

starta-eget-bidrag när ett företag skall bedrivas på deltid.

Sedvanlig prövning av affärsidén skall dock alltid göras.

Med hänvisning till vad som anförts finner utskottet att

aktuella motionsyrkanden inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Motionerna A258 (yrk. 7) (s), A267 (yrk. 1) (fp) och A287 (yrk.

7) (v) avstyrks därför.

Slutligen skall utskottet ta upp önskemålet i motion A264 om

utvärdering av starta-eget-bidraget, framför allt ur

konkurrenssnedvridningssynpunkt. Utskottet behandlade denna

fråga relativt utförligt i sitt betänkande 1993/94:AU11 för ett

år sedan och redovisade bland annat Öhrling Revekos utvärdering,

vilken visade att åtgärden i stort fungerade väl. Utskottet

hänvisar till denna redovisning. Det finns inte anledning att

göra någon annan bedömning i dag enligt utskottets uppfattning.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motion A264 (s).

Arbetsmarknadsutbildning

Omfattning m.m.

Propositionen

Antalet personer som under budgetåret 1993/94 deltog i

arbetsmarknadsutbildning var betydligt lägre än under föregående

budgetår. Dock var omfattningen fortfarande avsevärt större än

vid tiden före den stora ökning som inleddes under år 1990.

Under budgetåret 1995/96 beräknas varje månad 47 100 personer

delta i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning och 18 200

personer delta i arbetsmarknadsutbildning i det reguljära

utbildningsväsendet. Totalt beräknas alltså 65 300 delta i

arbetsmarknadsutbildning per månad. Denna siffra skall jämföras

med 55 000 deltagare per månad under budgetåret 1993/94.

Kostnaden för den särskilt anordnade

arbetsmarknadsutbildningen beräknas för budgetåret 1995/96 till

8 113 miljoner kronor. Härtill kommer kostnaden för

utbildningsbidrag, vilken beräknas till 7 070 miljoner kronor.

Kostnaden för arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära

utbildningsväsendet, som avser endast utbildningsbidrag,

beräknas till 2 757 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 en rad besparingar

i fråga om utbildningsbidragen att gälla fr.o.m. den 1 juli

1995.

Regeringen understryker i propositionen att den särskilt

anordnade utbildningen skall bygga på en välgrundad

marknadsbedömning samt att flexibiliteten i utbildningen måste

förbättras för att motsvara de nya kraven i arbetslivet.

Regeringen framhåller vidare att arbetsmarknadsutbildning även

det kommande budgetåret i första hand skall ha en klar

yrkesinriktning, och att allmänteoretisk utbildning skall ges

när den är en nödvändig förutsättning för eller en del av

yrkesutbildningen.

Motioner

I två motioner tar Moderaterna upp frågan om åtskillnad

mellan utbildningsinsatser av olika karaktär.

I partimotion A215 (yrk. 11) begär motionärerna förslag till

regler för en åtskillnad mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder

och studiesociala ersättningsregler.

I motionen föreslås att gränssnittet tydliggörs mellan å ena

sidan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och den ekonomiska

ersättning som dessa renderar och å andra sidan de studiesociala

ersättningsregler som finns för deltagande inom andra

utbildningsformer.

I kommittémotion A281 (yrk. 4 delvis) framhåller Moderaterna

att utbildningsinsatser kan öka förutsättningarna för arbetslösa

att återkomma på arbetsmarknaden. En uppdelning av

utbildningsinsatser och studiestöd, som föreslås i

partimotionen, gör det enligt motionärerna möjligt att särskilja

arbetsmarknadsmotiverade utbildningar från mer stadigvarande

utbildningsinsatser. Utbildningar som motiveras av

arbetsmarknadsskäl bör upphandlas av AMV. Det gäller t.ex.

platser inom komvux.

I kommittémotionen (yrk. 13) förordar Moderaterna vidare att

ett system med utbildningscheckar införs vilket skall

berättiga till viss specificerad utbildning som den enskilde

själv med checkens hjälp kan upphandla. Syftet är att främja en

ökad konkurrens mellan olika utbildningsanordnare, samtidigt som

den enskildes eget engagemang gentemot utbildningsinsatsen

förstärks. Motionärerna förordar att det föreslagna systemet

finansieras inom A 2-anslagets ram.

Folkpartiet liberalerna anser i motion A286 (yrk. 16) att

arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet

bör användas med urskillning så att den inte får inslag av

sysselsättningsuppehållande åtgärd. Volymen bör här enligt

Folkpartiet minskas med 230 miljoner kronor i förhållande till

regeringens bedömning.

I motion A249 framför Lars U Granberg m.fl. (s) sin oro över

vissa av de besparingar regeringen föreslagit på

arbetsmarknadsutbildningens område. Dessa besparingar gäller

borttagandet av de särskilda bidragen, försämrad dagpenning för

vissa redan utsatta grupper samt indragning av bidrag till

utbildning utomlands. Motionärerna betonar vikten av en fortsatt

flexibilitet och bredd i arbetsmarknadsutbildningen.

Birgitta Gidblom m.fl. (s) framhåller i motion A248 vikten av

att lagstiftning om efterlevandepension i samband med

utbildning ses över. Enligt nuvarande regler får en

efterlevande make/maka med efterlevandepension sämre ekonomiska

förutsättningar om han/hon påbörjar en utbildning som berättigar

till utbildningsbidrag än om han/hon skulle förvärvsarbeta eller

uppbära arbetslöshetsersättning.

Utskottets bedömning

Utskottet tar först upp frågan om åtskillnad mellan

utbildningsinsatser av olika karaktär.

Utskottet delar motionärernas uppfattning vad gäller vikten av

att kunna särskilja arbetsmarknadsmotiverade utbildningar från

övriga så att ansvarsfördelningen mellan gängse

utbildningsinsatser blir tydlig.

Den tillsatta Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01)

skall enligt direktiven (1993:132) analysera samspelet och

klarlägga ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsutbildning,

övrig vuxenutbildning och den reguljära skolan.

Vidare har tillsatts en kommitté (U 1994:13) som enligt

direktiven skall utreda förutsättningarna för ett mer

sammanhållet studiefinansieringssystem innefattande stödformer

inom både Utbildningsdepartementets och

Arbetsmarknadsdepartementets område. Kommittén skall i dessa

frågor samråda med den Arbetsmarknadspolitiska kommittén.

Med hänvisning till att motionskraven ligger i linje med de

uppdrag som lämnats till de angivna kommittérna avstyrker

utskottet motion A215 (m) i här berörd del och anser att motion

A281 (m), även den i här berörd del, inte bör föranleda något

riksdagens uttalande.

Som ovan redovisats i motion A281 (yrk. 13) föreslås att den

enskilde själv skall upphandla utbildning genom ett system med

utbildningscheckar.

Av AMS årsberättelse framgår att konkurrensen mellan olika

utbildningsanordnare under den senaste tiden har hårdnat och att

kurskostnaden sänkts genom att antalet anordnare ökat. AMS har

vidare genom utbildning, seminarier och konsultinsatser inför

länsgenomgångarna lagt ner betydande insatser på arbetet med att

förbättra kvaliteten i upphandlingen. Enligt regeringen

förväntas ytterligare effektiviseringar kunna uppnås under

kommande budgetår genom pågående arbete med framtagning av ett

nytt åtgärds- och uppföljningssystem, som bl.a. kommer att

förbättra beslutsunderlaget.

Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår för att

effektivisera upphandlingen av utbildningsplatser anser

utskottet att motion A281 (m) i denna del inte bör föranleda

något riksdagens uttalande. Motionen avstyrks således i

motsvarande del.

Utskottet som vill framhålla vikten av utbildning delar inte

Folkpartiets åsikt att volymen vid arbetsmarknadsutbildning i

det reguljära utbildningsväsendet bör minska. Med hänsyn

härtill avstyrks motion A286 i här berörd del.

I likhet med motionärerna i motion A249 vill utskottet

framhålla betydelsen av en fortsatt flexibilitet och bredd i

arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet anser dock att de

besparingar som föreslagits i propositionen är väl

motiverade och nödvändiga med hänsyn till det statsfinansiella

läget. Utskottet anser således att motion A249 (s) inte bör

föranleda något riksdagens uttalande. Motionen avstyrks av

utskottet.

Utskottet har föregående år behandlat motionsförslag

beträffande efterlevandepension i samband med

utbildningsbidrag (bet. 1993/94:AU11). Utskottet har därvid

redogjort för de regler som gäller och uttalat att regeringen,

om det visar sig att dessa regler i något avseende ger upphov

till väsentliga olägenheter, bör se över frågan. Enligt

utskottet är reglerna redan gynnsamma för dem som uppbär

efterlevandepension. Utskottet avstyrker därför motion A248 (s).

Utbildningsbidrag med lånedel

Propositionen

Riksdagen beslutade den 20 december 1994 att utbildningsbidrag

med lånedel skulle upphöra fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt

regeringen bör beslutet innebära att omfattningen av

utbildningen inom främst det reguljära utbildningsväsendet

kommer att öka samt att ungdomar under 25 år kommer att bli mer

motiverade att utbilda sig.

Motioner

I två motioner tas frågan om utbildningsbidrag med lånedel

upp.

I kommittémotionen A281 (yrk. 7 delvis) yrkar Moderaterna att

de regler som gällde före den 1 januari 1995 om

utbildningsbidrag med lånedel återinförs fr.o.m. den 1 juli

1996. Samma uppfattning redovisar Centerpartiet i partimotion

A244 (yrk. 23 delvis) dock med den skillnaden att reglerna bör

gälla från den 1 juli 1995. Centern framhåller vikten av att det

skapas mer enhetliga villkor i studiefinansieringen och anser

att Kommittén för översyn av studiestödssystemet (U 1994:13)

och Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01) bör samverka i

en analys beträffande dessa villkor.

Utskottets bedömning

Systemet med utbildningsbidrag med lånedel har visat sig

mindre lyckat; många arbetslösa avstod från studier, där

utbildningsbidraget innefattade en lånedel, och valde i stället

att behålla arbetslöshetsersättningen av ekonomiska skäl.

Kommittén för översyn av studiestödssystemet (U 1994:13) har

tillsatts för att utreda förutsättningarna för ett mer

sammanhållet studiefinansieringssystem som innefattar stödformer

inom både Utbildningsdepartementets och

Arbetsmarknadsdepartementets område. Kommittén skall i dessa

frågor samråda med Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A

1994:01).

Med hänsyn till det sålunda pågående utredningsarbetet

avstyrker utskottet motionerna A281 (m) och A244 (c) båda i

berörda delar.

Barnomsorg och utbildningsbidrag under sommaruppehåll

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att möjligheterna till

betald plats inom barnomsorgen för deltagare i

arbetsmarknadsutbildning och Ami slopas. Vidare föreslås att

möjligheten att få utbildningsbidrag under sommaruppehållet

begränsas till högst två veckor från nuvarande fyra veckor under

perioden juni--augusti.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på dessa punkter och

finner dem väl avvägda.

Dagpenningens nivå

Propositionen

Dagpenning lämnas i dag med högst 338 kr till kursdeltagare i

arbetsmarknadsutbildning som inte är medlem i arbetslöshetskassa

och som har fyllt 20 år samt till sådan kursdeltagare som är

medlem och har haft en dagsinkomst som understiger nämnda

belopp. Dagpenning med samma belopp lämnas dessutom till den som

är under 20 år och inte är berättigad till ersättning från en

arbetslöshetskassa men som har vårdnaden om eller fullgör

underhållsskyldighet mot eget barn. I andra fall lämnas

dagpenning med 245 kronor. Regeringen föreslår att

dagpenningnivån 338 kronor slopas. Därigenom kommer det i

princip bara att finnas två nivåer på dagpenningen i

utbildningsbidraget. Den som är berättigad till ersättning från

en arbetslöshetskassa får vid deltagande i

arbetsmarknadsutbildning m.m. en dagpenning som motsvarar

ersättning från kassan, dock lägst 245 kr. För den som inte är

medlem i en arbetslöshetskassa blir dagpenningen 245 kr.

Motioner

Vänsterpartiet förordar i motion A287 (yrk. 9), utan att något

konkret yrkande läggs, att förslaget om sänkt utbildningsbidrag

för vissa grupper från 338 kr till 245 kr, vilket innebär att

det endast blir två nivåer på dagpenningen, bör prövas till

sina effekter och ställas mot andra utgifter för att man skall

uppnå bästa totaleffekt för de arbetslösa.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag, som innebär att det bara kommer att

finnas två nivåer på dagpenningen i utbildningsbidraget,

leder till en förenklad hantering av utbildningsbidragen.

Utskottet har tidigare i detta betänkande framhållit vikten av

att det skapas en effektiv arbetsmarknadspolitik och effektiva

rutiner. Med hänsyn till detta effektivitetskrav och till vikten

av besparingar bör regeringens förslag godkännas. Utskottet

anser att motionen A287 (v) i denna del inte bör föranleda något

riksdagens uttalande. Motionen avstyrks således i motsvarande

del.

Arbetsmarknadsutbildning utomlands

Propositionen

För närvarande kan arbetsmarknadsutbildning beviljas i

utlandet om motsvarande utbildning inte finns inom landet och

det föreligger synnerliga skäl. Dessutom finns möjlighet att

förlägga del av utbildning utomlands. I dessa fall svarar AMV

för kostnaderna för resor och traktamente samt för

utbildningsbidragen. Regeringen föreslår att möjligheterna att

bevilja arbetsmarknadsutbildning utomlands skall upphöra den 1

juli 1995.

Motioner

I två motioner tas frågan om arbetsmarknadsutbildning

utomlands upp.

Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) invänder i

motion A257 mot regeringens förslag att arbetsmarknadsutbildning

utomlands skall upphöra och anser att frågan om behovet av sådan

utbildning kan övervägas genom att Arbetsmarknadspolitiska

kommittén (A 1994:01) får tilläggsdirektiv.

Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) framhåller i motion A221

att regeringen bör omprioritera inom utbildningsanslagen så att

arbetsmarknadsutbildning kan anordnas utomlands även efter den 1

juli 1995. Enligt motionärerna innebär utlandsförbudet en onödig

restriktion som hindrar utländska företag att etablera sig i

Sverige.

Utskottets bedömning

Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01) skall enligt

direktiven se över arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning,

inriktning och avgränsning. Utskottet räknar med att den i

motionerna aktualiserade frågan kommer att beaktas i detta

sammanhang.

Utskottet anser att nödvändigheten av besparingar vad gäller

arbetsmarknadsutbildning utomlands gör att regeringens

förslag härom bör bifallas. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motionerna A221 (c) i här behandlad del och A257 (s).

Särskilda bidrag

Propositionen

Deltagare i arbetsmarknadsutbildning och inskrivna vid Ami kan

under vissa förutsättningar få ersättning för dagliga resor,

traktamente, kost och logi. Dessutom kan de i vissa fall få

bidrag till merkostnader för läromedel och kursavgifter samt

till kostnader för tal- och punktskriftsböcker. Kostnaderna för

särskilda bidrag har uppgått till ca 340 miljoner kronor per

budgetår.

Regeringen föreslår i propositionen att de särskilda bidragen

skall slopas och anger två skäl härför. Dels är administrationen

av de särskilda bidragen resurskrävande och motverkar den

effektivisering av hanteringen av utbildningsbidragen som

regeringen eftersträvar, dels kräver det statsfinansiella läget

en omprövning av de statliga utgifterna. Regeringen betonar dock

att det bör vara möjligt för AMV att inom ramen för de

otraditionella medlen ersätta vissa absolut nödvändiga kostnader

för att den enskilde sökanden skall kunna genomgå en

arbetsmarknadsutbildning eller delta i rehabiliteringsverksamhet

vid Ami. Regeringen föreslår vidare att medel för särskilt

bidrag till vissa grupper av ungdomar i fortsättningen bör

beräknas under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepartementet).

Motioner

I två motioner tas frågan om de särskilda bidragen i samband

med arbetsmarknadsutbildning upp.

Centerpartiet yrkar i motion A244 (yrk. 22) avslag på

regeringens förslag att slopa resekostnadsersättning m.m. inom

arbetsmarknadsutbildningen. Centern framhåller att ersättningen

är en nödvändig förutsättning för utbildning och ger en ny

möjlighet på arbetsmarknaden för många människor i små kommuner.

I motion A287 (yrk. 8 delvis) motsätter sig Vänsterpartiet

regeringens förslag att slopa bidragen till resekostnader och

till visst traktamente vid utbildning och praktik utanför

hemorten. Motionärerna föreslår att ett belopp om 200 miljoner

kronor får disponeras för ändamålet nästa budgetår. Enligt

Vänsterpartiet bör AMS ges i uppdrag att närmare utforma regler

och bidragsnivåer som ryms inom denna ram. Motionärerna

framhåller att slopandet av bidraget enligt regeringens förslag

medför kraftigt negativa effekter i skogslän och glesbygder med

stora avstånd.

Utskottets bedömning

Administrationen av de särskilda bidragen i samband med

arbetsmarknadsutbildning är svårhanterlig och resurskrävande.

Med hänsyn härtill och till det statsfinansiella läget delar

utskottet regeringens förslag att ersättning bör utgå endast för

de absolut nödvändiga kostnaderna. Utskottet avstyrker därmed

motionerna A244 (c) och A287 (v), båda i aktuella delar.

Bidrag till utbildning i företag

Propositionen

Under budgetåret 1993/94 uppgick antalet personer som deltog i

företagsutbildning omräknat till heltid till i genomsnitt ca 2

900 per månad. Vid medelstilldelningen hade regeringen beräknat

att i genomsnitt ca 22 700 deltagare skulle beviljas bidrag för

utbildning i företag. Av beräknade medel, 2 150 miljoner kronor,

för företagsutbildning har endast 419 miljoner kronor utbetalats

under budgetåret. Det låga antalet deltagare förklaras enligt

AMS årsredovisning med att arbetsförmedlingen prioriterat andra

åtgärder, eftersom tillströmningen av arbetslösa var enormt stor

under det gångna budgetåret. Under samma budgetår har ca 40 000

personer i kommuner och landsting kommit i åtnjutande av

utbildning. För denna utbildning anslogs 2 miljarder kronor.

Utbildningsinsatserna har för dessa offentliganställda inneburit

att kompetensen har höjts, alternativt att möjligheterna till

utskolning till andra arbeten har underlättats.

Regeringen anser att det är oerhört viktigt att kontinuerligt

utveckla personalens kompetens så att företagen kan hävda sig i

en allt hårdare internationell konkurrens. Av denna anledning

måste enligt propositionen arbetsgivarna ägna större

uppmärksamhet åt kompetens- och utbildningsfrågor än vad som

varit fallet hittills. De av regeringen föreslagna

utbildningsinsatserna förväntas höja den allmänna utbildnings-

och kompetensnivån i arbetslivet. Regeringen anser därför att

det statliga stödet till utbildning i företag bör kunna

avvecklas successivt. Detta bör kunna ske stegvis för att de

redan gjorda statliga åtagandena skall kunna fullföljas. För

nästa budgetår bör enligt regeringen det totala bidraget

beräknas för i genomsnitt 9 000 personer per månad och minska

till 1 292 miljoner kronor. Bidraget bör upphöra helt vid

ingången av budgetåret 1998. Besparingen beräknas bli totalt 1,4

miljarder kronor.

Motioner

I tre motioner tas regeringens förslag om successiv

avveckling av företagsutbildning upp.

Centern yrkar i motion A244 (yrk. 8) avslag på regeringens

förslag att avveckla företagsutbildningen. Centern framhåller

att företagsutbildning alltjämt kan vara ett konstruktivt

instrument i arbetsmarknadspolitiken och anser att åtgärden bör

finnas kvar i nuvarande regelsystem. Det bör enligt motionärerna

ankomma på AMS att hantera de volymmässiga frågorna inom ramen

för sitt ansvar.

Samma uppfattning redovisar Agne Hansson och Sivert Carlsson

(c) i motion A221.

Vänsterpartiet motsätter sig i motion A287 (yrk. 10 delvis och

11) regeringens förslag att det statliga bidraget till

utbildning i företag successivt avvecklas fram till år 1998 och

anser att man bör avvakta till dess ett system för

kompetensutveckling finansierat av arbetsgivarna har tagits

fram. Vänsterpartiet menar att de fortsatta nedskärningar av

personal som förutsägs i finansplanen inom den offentliga

sektorn på ca 30 000 personer under åren 1995 och 1996 kräver

att ytterligare insatser görs för att förhindra påspädning av

den öppna arbetslösheten. Motionärerna föreslår att ytterligare

900 miljoner kronor tillförs företagsutbildning under nästa

budgetår.

Hans Stenberg m.fl. (s) framför i motion A222 att det finns

möjlighet för både anställda och arbetslösa att genomgå

utbildning, men att det inte finns någon sådan möjlighet för den

enskilde företagaren. Motionärerna framhåller därför behovet av

ändrade regler för att även möjliggöra kompetensutveckling för

ensamföretagare.

Utskottets bedömning

Utskottet vill i likhet med regeringen understryka att

ansvaret för att genomföra och finansiera utbildningsinsatser i

företag i första hand skall vila på arbetsgivarna. Dessa måste

således ägna större uppmärksamhet än tidigare åt dessa frågor.

Trots nedskärningar kommer, enligt vad utskottet inhämtat,

bidraget till företagsutbildning de närmaste åren att uppgå till

ca en miljard kronor per år.

Vidare har utskottet uppmärksammat att regeringen i sitt

budgetförslag under Näringsdepartementet föreslagit att 100

miljoner kronor avsätts för att stärka kunskapsförsörjningen

till små och medelstora företag.

Utskottet ställer sig därmed bakom vad regeringen förordat om

avveckling av bidraget till utbildning i företag. Motionerna

A221 (c) i här behandlad del, A244 (c) och A287 (v) avstyrks

följaktligen i här behandlade delar.

Som ovan anförts stöder utskottet regeringens förslag att

bidrag till utbildning i företag successivt skall avvecklas, för

att helt upphöra vid ingången av budgetåret 1998. I enlighet

härmed anser utskottet att förslaget i motion A222 (s), att

utvidga gruppen av mottagare av stödet, inte bör föranleda något

riksdagens uttalande. Motionen avstyrks således.

Utskottet kan i sammanhanget erinra om att motioner om den

s.k. Östgötamodellen behandlas ovan i avsnittet om

arbetsmarknadspolitikens inriktning.

Flyttningsbidragen

Propositionen

I det nu rådande arbetsmarknadsläget är det enligt regeringen

viktigt att inte bara den yrkesmässiga rörligheten stimuleras

utan också att den geografiska rörligheten underlättas. Ett

flyttningsbidrag i form av starthjälp har införts från den 1

januari 1995 (prop. 1994/95:25, bet. FiU1, rskr. 145, 146).

Starthjälpen uppgår till 15 000 kr. Under ett år beräknas 15 000

personer få detta bidrag.

För den nya starthjälpen tillsammans med de existerande

flyttningsbidragen som bohagstransport, medflyttandebidrag m.m.

beräknar regeringen 450 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Motioner

Centern tar i motion A244 (yrk. 11 delvis) avstånd från det

flyttningsbidrag som infördes år 1995, starthjälpen, och

anser att det bör upphävas. Koncentrationsorternas företag bör

själva stå för dylika kostnader enligt motionen. Därvid uppnås

en besparing på 400 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Miljöpartiet säger i motion A275 (yrk. 3 delvis) nej till

samtliga former av flyttningsbidrag och räknar med en besparing

på 450 miljoner kronor.

Även Kristdemokratiska samhällspartiet anför i motionerna A271

(yrk. 16 delvis) och A448 (yrk. 6) att man vill upphäva

starthjälpen. Besparingen beräknas till 400 miljoner kronor.

Vänsterpartiet noterar i motion A287 (yrk. 12) att

flyttningsbidragen kan vara nödvändiga på kort

sikt. Det bör dock övervägas om inte en högre

starthjälpsnivå kunde utgå vid flytt till regionalpolitiskt

prioriterade områden.

Utskottets bedömning

Som redovisas ovan har såväl Centern som Miljöpartiet och Kds

invändningar mot regeringens beräkning av starthjälpen, och

i Miljöpartiets fall även mot övriga flyttningsbidrag, under

nästa budgetår. I sammanhanget räknas med besparingar på mellan

400 och 450 miljoner kronor på A 2-anslaget.

Utskottet har så nyligen som i december 1994 tagit ställning

till regeringens förslag om starthjälp för en arbetslös person

som överväger att ta anställning på en ny ort. Utskottet har

därvid motiverat sitt ställningstagande med bl.a. att syftet är

att få till stånd en bättre matchning mellan utbud och

efterfrågan på arbete. Denna matchning kan föranleda flyttning

både till och från regionerna. Det har enligt utskottets mening

inte framkommit skäl till någon annan bedömning av starthjälpen

efter endast ett par månader. När viss tid har förflutit anser

utskottet att denna åtgärd -- i likhet med vad som skett med

andra åtgärder, som kommit till på senare år -- bör utvärderas.

Med hänvisning till vad som anförts bör flyttningsbidragen

inkl. starthjälpen ha den volym som regeringen beräknat.

Motionerna A244 (yrk. 11 delvis) (c), A271 (yrk. 16 delvis)

(kds), A275 (yrk. 3 delvis) (mp) och A448 (yrk. 6) (kds)

avstyrks därmed.

Vänsterpartiet tar upp flyttningsbidragen på sikt och

anser att starthjälpsnivåer m.m. bör övervägas. Eftersom

utskottet anser att starthjälpen i likhet med andra åtgärder bör

utvärderas efter någon tid är det i ett sådant sammanhang

eventuella överväganden aktualiseras. Motion A287 (yrk. 12) bör

således inte påkalla någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.

Ungdomsåtgärder

Arbetsmarknadsläget för ungdomar har gradvis förbättrats sedan

andra kvartalet 1994. Trots detta är arbetslösheten för gruppen

16--24 år fortfarande mer än dubbelt så hög som för hela den

arbetsföra befolkningen. Antalet arbetslösa ungdomar i åldern

16--24 år uppgick under år 1994 till i medeltal 83 000, eller

16,7 % av arbetskraften jämfört med 97 000 (18,4 %) året innan

och 69 000 (11,5 %) år 1992 enligt AKU. I januari 1995 uppgick

arbetslösheten för denna åldersgrupp till 82 000 personer eller

17,9 % av arbetskraften.

I följande sammanställning redovisas antalet ungdomar (18--24

år) i olika typer av åtgärder och stödformer åren 1993 och 1994

(årsgenomsnitt).

________________________________________________________________________

Åtgärd 1993 1994

antal % antal %

________________________________________________________________________

Utbildningsvikariat 3 304 4 4 193 5

Arbetslivsutveckling 4 750 5 5 497 6

Beredskapsarbete 238 0 480 1

Invandrarpraktik - - 41 0

Ungdomspraktik 58 045 67 55 575 65

Arbetsmarknadsutbildning 11 610 13 8 815 10

Ami 1 209 1 1 262 1

Rekryteringsstöd 4 368 5 8 537 10

Avtalade inskolningsplatser 678 1 - -

Lönebidrag 2 526 3 1 353 2

Off. skyddat arbete 192 0 84 0

Totalt 86 920 99 86 093 100

________________________________________________________________________

Källa: AMS

Som framgår av sammanställningen var ungdomspraktiken den

klart dominerande åtgärden samtidigt som antalet ungdomar med

rekryteringsstöd fördubblades från år 1993 till år 1994. Enligt

AMS redovisning i rapporten Arbetsmarknadspolitiska insatser för

ungdomar (februari 1995) gick 25,1 % av dem som lämnade

ungdomspraktiken under 1994 direkt till någon form av arbete

vilket är en ökning med 4,4 procentenheter jämfört med 1993. Av

dem som lämnade ungdomspraktiken i mars--maj 1994 var 44 % i

arbete i december samma år. Över 60 % av ungdomarna med

rekryteringsstöd kommer närmast från ungdomspraktik. I februari

1995 deltog 49 000 personer i ungdomspraktik.

I december 1994 beslutade riksdagen (prop. 1994/95:25, FiU1,

rskr. 145, 146) om en ny åtgärd för ungdomar --

ungdomsintroduktion -- som infördes den 1 januari 1995.

Ungdomsintroduktion ersätter ungdomspraktiken för åldersgruppen

20--24 år och är avsedd för ungdomar som inte lyckats få arbete

på den reguljära arbetsmarknaden. Åtgärden består av högst fyra

månaders praktik med utbildningsbidrag och sex månaders

anställning, företrädesvis provanställning, hos samme

arbetsgivare. Reglerna om provanställning eller anställning kan,

om det finns särskilda skäl, frångås när det gäller

arbetshandikappade och utomnordiska ungdomar. Arbetshandikappade

ungdomar kan även få möjlighet till längre praktiktid än fyra

månader. I februari 1995 uppgick antalet personer i

ungdomsintroduktion till 2 800.

För gruppen 18--19-åringar kvarstår ungdomspraktiken t.o.m.

den sista juni 1995.

Akademikerpraktiken upphör enligt nu gällande regler efter den

30 juni 1995. Åtgärden är avsedd för nyutexaminerade arbetslösa

högskolestuderande med minst 120 poäng och omfattar högst sex

månaders praktik. Under budgetåret 1993/94 deltog 600 personer i

genomsnitt per månad i denna åtgärd mot beräknade 3 000. I

december 1994 uppgick antalet personer i akademikerpraktik till

1 082. Av dem som lämnade akademikerpraktiken under perioden

juli--november 1994 gick 40,6 % till arbete.

Insatser för ungdomar

Propositionen

Regeringens mål är att alla ungdomar under 25 år skall vara i

arbete, utbildning eller aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd

inom 100 dagars arbetslöshet. Särskilt väsentligt är det, enligt

regeringen, att ungdomarnas andel av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna minst motsvarar deras andel av de arbetslösa.

Regeringen beräknar antalet ungdomsintroduktionsplatser till

24 000 i genomsnitt per månad för budgetåret 1995/96. Vad

gäller åtgärder för ungdomar under 20 år pågår för närvarande

förhandlingar med Kommunförbundet om ett kommunalt

ansvarstagande för denna grupp fr.o.m. den 1 juli i år.

Regeringen återkommer under våren med en redovisning av och

eventuella förslag till hur detta ansvar skall utformas. Antalet

ungdomar som kan omfattas av kommunalt ansvar beräknas till ca

26 000. Den totala kostnaden för denna åtgärd och för

ungdomsintroduktionen beräknas till 4 982 miljoner kronor.

För att ge arbetslösa ungdomar i åldern 20--24 år möjlighet

till kompletterande utbildning förordar regeringen att

arbetsförmedlingarna och kommunerna gemensamt kartlägger

ungdomarnas utbildningsbakgrund. Utbildningsinsatsen bör

kompletteras med t.ex. praktik på arbetsplatser med bibehållen

arbetslöshetsersättning.

Regeringen föreslår särskilda utvecklingsprogram för

arbetslösa ungdomar i åldern 20--24 år som inte fått arbete,

utbildning eller annan åtgärd inom 100 dagar. Ansvaret för

utvecklingsprogrammen skall vila på arbetsförmedlingen som bl.a.

bör erbjuda söka-jobb-grupper, kortare praktikperioder,

starta-eget-kurser m.m. Alla arbetsförmedlingar bör avdela

särskild personal för att arbeta med denna grupp. Regeringen

betonar att särskilda utvecklingsprogram skall ses som en

sistahandsåtgärd i ett skyddsnät där alla ungdomar skall ha

arbete eller utbildning. Åtgärden beräknas omfatta 53 000

personer i genomsnitt per månad.

I stället för akademikerpraktiken, som upphör vid

budgetårsskiftet, föreslår regeringen (inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde) att arbetslösa

akademiker fr.o.m. den 1 juli 1995 erbjuds ett särskilt

aspirantår. Åtgärden, som i första hand skall vända sig till

invandrarakademiker, innebär att studier vid högskola varvas med

praktik i näringslivet. Åtgärden skall berättiga till 40

akademiska poäng och beräknas omfatta 1 500 personer.

Motioner

Moderata samlingspartiet anser att regeringens insatser för

arbetslösa ungdomar är svåröverskådliga och riskerar att bli

ineffektiva. I partimotionen A215 (yrk. 12) och kommittémotionen

A281 (yrk. 8) föreslår Moderaterna ett ungdomsprogram som

skall ses som ett erbjudande till den som inte går vidare i

utbildning eller har arbete. Ungdomsprogrammet bör vara öppet

för alla mellan 18 och 24 år och bör bestå av två delar: praktik

i företag och informationsteknikintroduktion (IT). Praktiktiden

bör omfatta maximalt sex månader och inriktas på att ge praktisk

yrkeserfarenhet. Enligt motionärerna bör IT-introduktionen ingå

som en integrerad del av praktiken och ersätta delar av eller

hela praktiktiden. Företaget bör bidra ekonomiskt men med

reduktion för den tid som avsätts för IT-introduktionen. För

ungdomar över 20 år bör utbildningsbidrag utgå.

Centerpartiet anser att ungdomspraktiken räddat en hel

ungdomsgeneration från passivitet och bidragsanpassning och att

ingen annan åtgärd nått upp till sådan omfattning och kvalitet

som denna. I motion A244 föreslår Centerpartiet att

ungdomspraktiken bibehålls (yrk. 18) med vissa förändringar.

Arbetsmarknadsverket kan inom ramen för sina bemyndiganden

hantera ungdomsintroduktion och ungdomspraktik parallellt, anser

motionärerna. För att ytterligare tydliggöra att

ungdomspraktiken kan leda till arbete föreslår centerpartiet att

finansieringsavgiften höjs från nuvarande 1 000 kr per månad

till 2 000 kr (yrk. 20 delvis).

Även Folkpartiet ser positivt på ungdomspraktiken och menar

att denna åtgärd i stort sett fungerat väl. I motion A286

föreslår man att ungdomspraktiken behålls men minskas till i

genomsnitt 20 000 ungdomar per månad och att 2 000 miljoner

kronor anvisas för detta ändamål (yrk. 22).

Kristdemokratiska samhällspartiet föreslår i sin partimotion

A271 (yrk. 2) och i kommittémotionen A288 (yrk. 7) en utveckling

av ungdomspraktiken till ett system med praktik- och

lärlingsplatser för ungdomar under 25 år. Systemet bör ses som

en övergång mellan studier och arbetsliv och ske i samarbete med

gymnasieskolan. Praktik- och lärlingsplatssystemet innebär

utbildning och praktik vid ett företag i sex månader, med

möjlighet till förlängning till sammanlagt tolv månader.

Motionärerna anser vidare att individuella utvecklingsplaner bör

upprättas för deltagarna och att utbildningsbidrag bör utgå.

Inger Davidson och Fanny Rizell (kds) menar i motion Kr4 (yrk.

3) att ungdomspraktiken är inarbetad och fungerar väl och att

regeringen gör en stor chanstagning genom att ersätta denna med

ungdomsintroduktion. Motionärerna förordar en utveckling av

ungdomspraktiken mot en långsiktig lösning i form av praktik-

och lärlingsplatser.

Andra åtgärder mot ungdomsarbetslösheten föreslås i

motionerna A288 och Fi417.

I kommittémotion A288 anser Kristdemokraterna att regeringens

åtgärdsprogram är otillräckligt och saknar relevanta delar.

Motionärerna begär i stället ett förslag till en samlad strategi

för att bekämpa ungdomsarbetslösheten (yrk. 1) i enlighet med

vad som föreslås i motionen om bl.a. utbildningsåtgärder,

minskade skattekilar, förändringar i arbetsrätten och

ungdomslöner. Kristdemokraterna föreslår även ökad forskning och

förbättrad lönestatistik när det gäller lönebildningen och

lönenivåernas inverkan på arbetslösheten bland ungdomar (yrk.

3).

I motion Fi417 (yrk. 6) menar Yvonne Ruwaida (mp) att

arbetslösheten är förödande för människors hälsa och

självkänsla, speciellt för unga arbetslösa. För att få in

ungdomar på arbetsmarknaden föreslår motionären att

arbetsgivaravgiften slopas vid anställning av ungdomar under det

första anställningsåret.

Vänsterpartiet ser med tillfredsställelse att regeringen på

ett tydligare sätt vill angripa ungdomsarbetslösheten men är

kritiskt till oklarheter och vaghet i regeringsprogrammet, bl.a.

vad gäller det kommunala ansvarstagandet och möjligheten att nå

tillräckliga volymer i ungdomsintroduktionen. I motion A287

(yrk. 14) föreslår Vänsterpartiet obligatoriska

praktikplatser på medelstora och stora företag i näringslivet.

En praktikplats för var femtionde anställd skulle enligt

motionärerna ge 70 000 ungdomsplatser. Praktikantplatsen skall

ge både praktik och kompetenshöjning och praktikantlön skall

utgå. Enligt motionärerna innebär förslaget även att

produktionen får ett ekonomiskt och praktiskt ansvar för

ungdomars sysselsättning och framtida möjligheter.

Ola Ström m.fl. (fp) anser i motion Kr2 (yrk. 1) att det finns

en betydande risk för att antalet ungdomar som sysselsätts genom

ungdomsintroduktionen blir avsevärt lägre än genom

ungdomspraktiken. Motionärerna föreslår en utredning av

konsekvenserna för ungdomsarbetslösheten av avskaffandet av

ungdomspraktiken, införandet av ungdomsintroduktionen och

förändringarna i LAS (lagen om anställningsskydd).

I två motionsyrkanden avvisas ungdomsintroduktionen.

Folkpartiet anser i motion A286 (yrk. 21) att regeringens

förslag om ungdomsintroduktion bör avslås och menar att det

knappast är möjligt att sysselsätta så många som regeringen

räknar med i denna åtgärd. Omkring hälften hade varit en

rimligare siffra, enligt motionärerna.

Även Kristdemokraterna avvisar ungdomsintroduktionen i sin

partimotion A271 (yrk. 3). En bättre modell är, enligt

motionärerna, att utveckla ungdomspraktiken till ett system med

praktik- och lärlingsplatser.

Två motioner berör funktionshindrade ungdomar och

ungdomsintroduktion.

Carina Moberg och Lena Sandlin (s) är i motion A233 kritiska

till möjligheten att förlänga praktikperioden för

arbetshandikappade ungdomar i ungdomsintroduktionen.

Motionärerna menar att detta ger ungdomar med funktionshinder

sämre möjligheter att komma in i arbetslivet och att regeln

endast gagnar arbetsgivare som vill utnyttja ungdomar som gratis

arbetskraft. Ungdomsintroduktion med fortsatt provanställning

skall vara en möjlighet för alla ungdomar (yrk. 1), anser

motionärerna. Vidare föreslås att riksdagen för en kontinuerlig

och öppen debatt med berörda grupper inför förändringar av

ungdomsintroduktionen (yrk. 2).

Arne Kjörnsberg (s) föreslår i motion A252 att

funktionshindrade ungdomar får möjlighet att delta i

ungdomsintroduktion redan från 17 års ålder. Motionären menar

att Arbetsmarknadsverket, i samverkan med skola, kommun och

andra rehabiliteringsaktörer, bör få fortsätta med insatserna

för unga handikappade, eftersom verksamheten är väl organiserad,

ger goda resultat och förhindrar inträde i

socialförsäkringssystemet och ett liv med sjukbidrag.

Centerpartiet kritiserar ett utvidgat kommunalt

ansvarstagande och menar i motion A244 (yrk. 19) att

regeringens förslag om ändringar i uppföljningsansvaret för

ungdomar bör avslås i avvaktan på slutförda förhandlingar med

Kommunförbundet. Motionärerna anser att det kommunala

uppföljningsansvaret bör relateras till gymnasietiden.

Enligt nu gällande regler upphör akademikerpraktiken efter den

30 juni 1995. I tre motioner föreslås ett bibehållande av

akademikerpraktiken.

Centerpartiet menar i motion A244 (yrk. 21) att stora grupper

högskolestuderande fortfarande har svårt att få jobb och

föreslår att reglerna för akademikerpraktiken bibehålls.

Även Folkpartiet anser i motion A286 (yrk. 17) att

akademikerpraktiken bör finnas kvar. Åtgärden är, enligt

motionärerna, ett billigt men effektivt sätt att ge

nyexaminerade akademiker möjlighet att få in en fot på

arbetsmarknaden och pröva sin förmåga inom ett relevant

arbetsområde.

I motion A271 (yrk. 5) föreslår även Kristdemokraterna att

akademikerpraktiken behålls. Åtgärden bör dock utvecklas till

någon form av praktik- och lärlingssystem med individuella

utvecklingsplaner i samarbete med högskolan och inriktas mot

sektorer som bedöms ha de bästa framtidsutsikterna.

Folkpartiet föreslår i motionerna A286 (yrk. 18) och Sf635

(yrk. 3) förändring av akademikerpraktiken avseende

åldersgränsen för invandrarakademiker. Motionärerna anser att

många invandrarakademiker, oavsett ålder, kan jämställas med

nyexaminerade i så måtto att de saknar erfarenhet av arbete inom

sitt utbildningsfält och på sin nivå. Därmed föreslås att

akademikerpraktikens åldersgräns vid 29 år inte bör omfatta

invandrarakademiker.

Utskottets bedömning

I budgetpropositionen beräknar regeringen antalet platser i

ungdomsintroduktion till i genomsnitt 24 000 per månad. I

februari 1995 uppgick antalet ungdomar i ungdomsintroduktion

till 2 800. I sin framställning till regeringen den 24 februari

i år påpekar AMS svårigheter att nå upp till beräknad omfattning

för ungdomsintroduktionen och anger reglerna om obligatorisk

anställning som främsta orsak.

Redan i sitt yttrande (1994/95:AU3y) i december förra året

uttryckte utskottet en viss oro över möjligheterna att uppnå

planerade volymer i ungdomsintroduktionen. Utskottet vill i

detta sammanhang betona nödvändigheten av att arbetsgivarna

klart informeras om regelsystemet och de möjligheter detta ger.

Särskilt bör möjligheterna till provanställning och

visstidsanställning betonas. Utskottet förutsätter att

regeringen noggrant följer utvecklingen av ungdomsintroduktionen

och -- om så erfordras -- återkommer i ärendet.

I propositionen föreslår regeringen särskilda

utvecklingsprogram för ungdomar som en sistahandsåtgärd för

arbetslösa i 20--24-årsåldern.

Utskottet instämmer med regeringen om nödvändigheten av att

alla ungdomar har arbete eller utbildning. I detta perspektiv

bör utvecklingsprogrammen kunna spela en betydelsefull roll.

Utskottet vill dock särskilt betona att detta är en

sistahandsåtgärd och att faran för rundgång mellan olika

åtgärder bör uppmärksammas. Härmed anser utskottet att riksdagen

bör godkänna vad regeringen förordar om utvecklingsprogram för

ungdomar.

Moderaterna föreslår i motionerna A215 och A281 ett system med

ungdomsprogram. Utskottet anser att förslaget är defensivt och

inte tar till vara de möjligheter till anställning och riktiga

arbeten som den nuvarande konjunkturuppgången erbjuder.

Programförslaget är, enligt utskottet, behäftat med samma

svagheter som ungdomspraktiken, dvs. ett system med billig

arbetskraft till arbetsgivarna utan anställningsförhållande

vilket skapar undanträngningseffekter och minskar ungdomarnas

benägenhet att söka riktiga arbeten.

Beträffande förslagen i motionerna A244 (c) och A286 (fp) om

bibehållande och utveckling av ungdomspraktiken vill utskottet

erinra om att riksdagen i december förra året fattade beslut om

att avveckla ungdomspraktiken (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr.

145, 146). Utskottet kan inte finna att något nytt tillkommit

som skulle motivera en ändring av riksdagens beslut.

I motionerna A271, A288 och Kr4 föreslår Kristdemokraterna en

utveckling av ungdomspraktiken till ett system med praktik- och

lärlingsplatser. Enligt utskottets uppfattning skulle det

föreslagna systemet inte underlätta anställning av ungdomar

vilket i nuvarande konjunkturuppgång är särskilt angeläget.

Förslaget skulle snarare förlänga bidragsberoendet och

fastlåsningen i åtgärder.

I två motioner förespråkas ytterligare åtgärder avseende

ungdomsarbetslösheten.

Beträffande de redovisade förslagen i motion A288 (kds) delar

inte utskottet den uppfattning som motionärerna framför om

inriktningen av en samlad strategi mot ungdomsarbetslösheten.

Vad gäller motionens förslag om ökad forskning och förbättrad

lönestatistik avseende lönebildningen för ungdomar vill

utskottet framhålla följande. På senare år har en rad rapporter

och utredningar publicerats i ämnet. Långtidsutredningen (LU 94)

redovisar t.ex. i sin bilaga 8 en sammanfattning av

forskningsläget i fråga om relativlöner, minimilöner och

ungdomarnas arbetsmarknad. Utskottet är mot denna bakgrund inte

berett att förorda ytterligare initiativ i frågan.

Angående förslaget i motion Fi417 (mp) om slopad

arbetsgivaravgift vid anställning av ungdomar vill utskottet

anföra följande. Riksdagen beslutade den 8 mars i år om ett stöd

för nyanställningar (prop. 1994/95:137, AU20) som bl.a. innebär

avdrag motsvarande hela arbetsgivaravgiften, dock högst 6 000 kr

per månad och person. Anställningsstödet är avsett för

arbetslösa. Utskottet anser att åtgärden inte bör utvidgas till

att omfatta andra än arbetslösa.

Med anledning av vad utskottet nu anfört anser utskottet att

regeringens förslag om utvecklingsprogram för ungdomar bör

godkännas och de behandlade motionsförslagen -- A215 (yrk. 12),

A244 (yrk. 18, 20 delvis), A271 (yrk. 2), A281 (yrk. 8), A286

(yrk. 22), A288 (yrk. 1, 3, 7), Fi417 (yrk. 6), Kr4 (yrk. 3) --

bör avslås av riksdagen.

Utskottet anser att Vänsterpartiets förslag i motion A287 om

obligatoriska praktikplatser vid medelstora och stora

företag i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter.

Avtal om utbildning och praktik i företag har träffats mellan

parterna inom olika branscher. Hösten 1994 träffades en

överenskommelse mellan Allmänna arbetsgivarförbundet och

Industrifacket om en utbildningsinriktad ungdomsanställning som

bl.a. innebär visstidsanställning i maximalt 12 månader och

lokala förhandlingar om lön (med möjlighet till lägre lön än

avtalets minimilön). Överenskommelsen omfattar ca 900

industriföretag men har hittills inte nått någon större

omfattning. Enligt vad utskottet erfarit pågår även diskussioner

mellan Sveriges verkstadsindustrier (VI) och Svenska

metallindustriarbetareförbundet om en uppföljning av

kompetensutvecklingsavtalet för ungdomar från hösten 1993.

Utskottet anser det för tidigt att ha någon uppfattning om

resultatet av dessa avtal. Med hänvisning till vad som nu

anförts avstyrker utskottet motion A287 (yrk. 14).

I motion Kr2 (fp) föreslås tillkallandet av en

konsekvensutredning av avskaffandet av ungdomspraktiken,

införandet av ungdomsintroduktion och förändringarna i LAS.

Utskottet utgår ifrån att berörda myndigheter noggrant följer

upp avvecklingen av ungdomspraktiken samt resultaten av

ungdomsintroduktionen. Någon särskild utredning i frågan är inte

nödvändig enligt utskottets uppfattning. Beträffande

konsekvenser av förändringarna i LAS vill utskottet nämna att

regeringen avser tillkalla en arbetsrättskommission som

tillsammans med arbetsmarknadens parter skall se över problemen

inom detta rättsområde. Utskottet avstyrker således motion Kr2

(yrk. 1).

Beträffande förslagen i motionerna A286 (fp) och A271 (kds) om

ett avvisande av ungdomsintroduktion vill utskottet erinra

om att ungdomsintroduktionen infördes den 1 januari i år efter

riksdagens beslut (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 145, 146) i

december 1994. Utskottet anser att några nya omständigheter ej

har tillkommit som föranleder en ändring av det nyligen fattade

beslutet och avstyrker därmed motionerna A286 (yrk. 21) och A271

(yrk. 3).

När det gäller förslaget i motion A233 (s) om

funktionshindrade ungdomar och ungdomsintroduktion vidhåller

utskottet sin uppfattning (som redovisas i yttrande

1994/95:AU3y) om att kravet på provanställning efter

praktiktidens slut bör kunna frångås när det gäller

arbetshandikappade ungdomar. Utskottet har förståelse för de

synpunkter om lika behandling som framförs i motionen men anser

att den inriktning som utskottet förespråkar ger bättre

förutsättningar för riktiga anställningar för denna grupp i

nuvarande arbetsmarknadssituation. Beträffande motionens förslag

om en öppen debatt med berörda grupper angående

ungdomsintroduktionen har inte utskottet någon från motionärerna

skild uppfattning i frågan om att en öppen debatt är av godo.

Motionsyrkandena bör mot bakgrund av vad som nu anförts inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion A252 (s) föreslås att funktionshindrade ungdomar får

möjlighet att delta i ungdomsintroduktion redan vid 17 års

ålder. Utskottet delar i huvudsak den syn som motionären ger

uttryck för men är i avvaktan på regeringens förslag om åtgärder

för arbetslösa ungdomar under 20 år och det utvidgade kommunala

ansvarstagandet inte berett att ta något initiativ i frågan.

Utskottet avstyrker således motionerna A233 (yrk. 1, 2) och

A252.

Utskottet delar inte Centerns uppfattning i motion A244

beträffande det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar.

Enligt utskottets mening föreligger ännu inget utarbetat förslag

i denna fråga. Regeringen kommer, enligt vad som framgår av

propositionen, att efter slutförda förhandlingar med

Kommunförbundet förelägga riksdagen ett förslag senare denna

vår. I avvaktan på detta är utskottet inte berett att ta något

initiativ i frågan och avstyrker därmed motion A244 (yrk. 19).

I motionerna A244 (c), A286 (fp) och A271 (kds) föreslås att

akademikerpraktiken bibehålls som åtgärd även under nästa

budgetår.

Utskottet konstaterar att omfattningen av akademikerpraktiken

långt ifrån nått upp till beräknad volym trots en viss ökning

under senare tid. I slutet av februari 1995 deltog drygt 1 100

personer i akademikerpraktik. Av AMS resultatredovisning i

februari 1995 framgår att drygt 40 % av de som lämnade

akademikerpraktiken i juli--november 1994 gick direkt till

arbete. Som framgår av redovisningen ovan föreslår regeringen

(inom Utbildningsdepartementets område) ett särskilt aspirantår

för arbetslösa akademiker. Aspirantåret, som enligt förslaget

skall ersätta akademikerpraktiken fr.o.m. den 1 juli i år,

syftar till att underlätta för arbetslösa akademiker, särskilt

invandrarakademiker, att komma in på arbetsmarknaden. Förslaget

om ett aspirantår kommer att beredas av utbildningsutskottet.

Trots vissa positiva effekter anser utskottet att

akademikerpraktiken nu spelat ut sin roll. Den fara för

undanträngning av riktiga arbeten som är förknippad med praktik

av detta slag blir särskilt allvarlig i en konjunkturuppgång.

Unga utbildade akademiker torde dessutom vara en av de mest

eftertraktade grupperna när efterfrågan på arbetskraft nu

stadigt ökar, även om en viss eftersläpning kan förekomma inom

vissa yrkesgrupper.

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

motionerna A244 (yrk. 21), A286 (yrk. 17) och A271 (yrk. 5).

Med anledning av vad som ovan anförts är utskottet inte berett

att föreslå någon förändring av akademikerpraktiken.

Motionerna A286 (yrk. 18) och Sf635 (yrk. 3) avstyrks således.

Nya ungdomsåtgärder

Propositionen

Regeringen föreslår en ny åtgärd benämnd datortek som innebär

att arbetslösa ungdomar i åldern 20--24 år på halvtid under tre

månader får lära sig att arbeta med moderna program inom

ordbehandling, kalkylering, datahantering, CAD/CAM (datorstödd

konstruktion och tillverkning) m.m. Den andra halvtiden skall

användas till olika jobbsökaraktiviteter. Enligt förslaget bör

kommunerna vara huvudmän och svara för bl.a. lokalkostnader

medan staten svarar för investeringar i datorer och programvaror

m.m. Åtgärden beräknas omfatta 30 000 ungdomar i genomsnitt per

månad och investeringskostnaderna för staten beräknas till 120

miljoner kronor.

Regeringen föreslår vidare en ny form av praktikplatser, s.k.

Europapraktik för arbetslösa ungdomar. Åtgärden syftar till att

stimulera nya grupper av ungdomar till studier och praktik

utomlands och skall prövas i samarbete med svenska

exportföretag. Praktiken har formen av utlandsstipendier som

företrädesvis skall gå till ungdomar som har en yrkesutbildning.

Regeringen föreslår att 10 000 platser omfattande sex månader

inrättas till en kostnad av 110 miljoner kronor. Medlen för

datortek och Europapraktik har räknats in inom ramen för

ungdomsintroduktion.

Motioner

Två motioner berör datortek.

Folkpartiet accepterar i motion A286 (yrk. 24) förslaget om

datortek men anser att medlen inte bör ligga inom ramen för

ungdomsintroduktion. Motionärerna föreslår att beräknade 120

miljoner kronor anvisas till datortek under en separat

anslagspost.

Kristdemokraterna anser i motion A271 (yrk. 12) att förslaget

med datortek är värt att pröva och föreslår att folkhögskolornas

och bildningsförbundens resurser och kompetens på detta område

tillvaratas.

Europapraktiken behandlas i två motioner.

I motion A286 (yrk. 25) accepterar Folkpartiet förslaget om

Europapraktik men anser att medlen inte bör ligga inom ramen för

ungdomsintroduktion. Motionärerna föreslår att beräknade 110

miljoner kronor anvisas under en separat anslagspost.

Vänsterpartiet accepterar i motion A287 (yrk. 15)

Europapraktiken som en intressant möjlighet men anser att

näringslivet borde kunna ta på sig större delen av kostnaderna.

Regeringen bör, enligt motionärerna, återkomma med förslag till

en sådan konstruktion av åtgärden.

I två motioner föreslås en ny åtgärd benämnd

u-landspraktik.

I Vänsterpartiets motion A287 (yrk. 16) och i motion A282 av

Hanna Zetterberg (v) föreslås inrättande av u-landspraktik för

arbetslösa ungdomar under 25 år. Praktiken bör, enligt

förslagsställarna, genomföras i samarbete med ungdoms- och

biståndsorganisationer och omfatta 6--12 månaders praktik och

utbildning, t.ex. praktiskt deltagande i svenskt biståndsarbete

på basnivå och studier av u-ländernas utvecklingsarbete. Enligt

motionärerna bör åtgärden omfatta 200 praktikanter det första

året, och 20 miljoner kronor bör reserveras för ändamålet av

medlen till otraditionella insatser.

Utskottets bedömning

Utskottet ser positivt på regeringens förslag om datortek

och anser att denna nya åtgärd bör kunna få stor betydelse för

arbetslösa ungdomars kompetensutveckling och därmed ge ökade

möjligheter till arbete. Av propositionen framgår att 120

miljoner kronor beräknas för statens investeringskostnader i

samband med åtgärden. Enligt vad utskottet inhämtat återkommer

regeringen senare under våren, i den aviserade propositionen om

sysselsättningsfrågor, med förslag om ytterligare medel till

åtgärden.

I flera motioner uttrycks en positiv inställning till

datortek. I avvaktan på regeringens förslag om ytterligare medel

till denna åtgärd anser utskottet att Folkpartiets förslag i

motion A286 om en separat anslagspost för medlen till datortek

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad beträffar förslaget i motion A271 (kds) om att ta till

vara folkhögskolornas och bildningsförbundens resurser för

datortekverksamheten anser utskottet att ett sådant initiativ

bör ankomma på kommunerna som enligt förslaget skall fungera som

huvudmän för verksamheten. Enligt förslaget i propositionen

skall arbetslösa i beredskapsarbete eller personer som

finansieras genom de otraditionella medlen fungera som lärare.

Motionsyrkandet bör därmed inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att

riksdagen bör godkänna vad regeringen förordar om datortek samt

avslå motionerna A286 (yrk. 24) och A271 (yrk. 12).

Det svenska EU-medlemskapet och näringslivets ökade

internationalisering ställer nya och högre krav på arbetskraften

i form av goda språkkunskaper och internationella erfarenheter.

I detta perspektiv välkomnar utskottet regeringens förslag om

Europapraktik som bör kunna få en betydelsefull roll för att

stärka arbetslösa ungdomars ställning på arbetsmarknaden. I

propositionen föreslås ett system med stipendier beräknat för

10 000 platser i sex månader till en total kostnad om 110

miljoner kronor. Enligt uppgift till utskottet avser regeringen

att återkomma senare i vår med förslag till Europapraktikens

vidare finansiering.

Även förslaget om Europapraktik får ett positivt bemötande i

flera motioner. I avvaktan på regeringens förslag om

Europapraktikens vidare finansiering anser utskottet att

Folkpartiets förslag i motion A286 om en separat anslagspost för

medlen till Europapraktik samt Vänsterpartiets förslag i motion

A287 om att näringslivet bör ta en större del av kostnaderna för

denna åtgärd inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med beaktande av vad som nu anförts anser utskottet att

riksdagen bör godkänna regeringens förslag om Europapraktik samt

avslå motionerna A286 (yrk. 25) och A287 (yrk. 15).

I motionerna A287 och A282 föreslår Vänsterpartiet

u-landspraktik för arbetslösa ungdomar under 25 år.

Utskottet ser positivt på motionärernas intentioner med

förslaget men anser att frågan om u-landspraktik i första hand

är en fråga för den nya biståndsmyndigheten som enligt förslag i

budgetpropositionen (bil. 4) kommer att inleda sin verksamhet

den 1 juli i år. Motionerna A287 (yrk. 16) och A282 bör mot

denna bakgrund inte föranleda någon riksdagens åtgärd och

avstyrks därmed.

Otraditionella insatser

Propositionen

Budgetåret 1993/94 disponerade AMS 250 miljoner kronor för

otraditionella insatser. Huvuddelen av medlen har AMS lämnat

till länen för egna beslut. Enligt RRV finns en viss osäkerhet

hur medlen får användas.

Inom ramen för A 2-anslaget bör 500 miljoner kronor få

användas för otraditionella insatser under nästa budgetår.

Kvinnors och ungdomars behov skall särskilt uppmärksammas.

Redovisningen av medlens utnyttjande bör fördelas efter kön och

ålder.

Motioner

Mot bakgrund av kontroll- och uppföljningsproblemen anser

Moderaterna i kommittémotion A281 (yrk. 11) att volymen

otraditionella åtgärder bör vara mindre än regeringens

beräkning eller 300 miljoner kronor. Medlen bör inte få användas

till näringspolitik.

Inte heller Centern i motion A244 (yrk. 13 delvis) anser att

den av regeringen föreslagna fördubblingen är lämplig. Volymen

bör motsvara 400 miljoner kronor.

Vänsterpartiet i motion A287 (yrk. 17 delvis) anser däremot

att volymen bör vara större än beräkningen i propositionen.

Medlen bör kunna få en mer offensiv inriktning, bl.a. på

miljöinriktade ungdomsprojekt. Förutom invandrare, kvinnor och

ungdomar bör äldre arbetslösas situation uppmärksammas. 250

miljoner kronor utöver av regeringen beräknade 500 miljoner

kronor bör gå till otraditionella åtgärder och användas för

miljöinriktade ungdomsprojekt.

I detta sammanhang skall också tas upp några övriga

motionsförslag som rör användningen av A 2-anslaget.

Centern och Folkpartiet anser att medel till

småföretagsinsatser över hela landet bör ingå i A 2-anslaget

liksom under innevarande budgetår.

I motion A244 (yrk. 30) samt i motion A405 (yrk. 8) förordar

Centern att 800 miljoner kronor inom A 2-anslagets ram ställs

till förfogande för landsbygdsutveckling och

småföretagsutveckling med särskild betoning på miljö- och

kretsloppsinriktade projekt. Stödet har under innevarande år

givit goda resultat.

I motion A286 (yrk. 31, 32) framhåller Folkpartiet att stödet

väl uppfyllt förhoppningarna om både regionala och

sysselsättningsmässiga effekter. Med hänsyn till att bidraget

fungerat i ett år bör denna budgetpost kunna minskas utan att

kvaliteten riskeras. 400 miljoner kronor beräknas.

I detta sammanhang skall här även tas upp ett yrkande om

kringkostnader för arbetslivsutveckling. Kostnaderna för ALU

ligger utanför A 2-anslaget och behandlas senare i

betänkandet.

Här skall dock tas upp Folkpartiets motion A286 (yrk. 29), där

man begär 300 miljoner kronor för kringkostnaderna, dvs. 150

miljoner kronor mer än regeringens beräkning. Skälet är att

Folkpartiet räknar med en större volym ALU än regeringen.

Såväl Moderaterna som Centern och Folkpartiet räknar med en

större volym ALU än regeringen. Upplysningsvis innebär även

Centerpartiets anslagsberäkning en planerad budgetpost på 350

miljoner kronor totalt till kringkostnadsmedlen för ALU.

Anslagsberäkningen för A 2-anslaget tas upp i avsnittet

Medelsberäkning.

Utskottets bedömning

Beträffande volymen otraditionella åtgärder föreslås i

propositionen en ökning. I motionerna finns krav både om

ytterligare ökning resp. minskning i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottet anser för sin del att de otraditionella medlen kan

vara ändamålsenliga för projekt som inte faller inom ramen för

de sedvanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Med tanke på

den av RRV påpekade osäkerheten kring hur medlen får användas är

det enligt utskottets mening särskilt viktigt att uppföljning

sker, såväl vad gäller medlens fördelning på ålder och kön som

på sysselsättningseffekter och eventuella

undanträngningseffekter. Utskottet gör bedömningen att

regeringens beräkning av volymen otraditionella medel är väl

avvägd och avstyrker därmed motionerna A244 (yrk. 13 delvis)

(c), A281 (yrk. 11) (m) och A287 (yrk. 17 delvis) (v).

Medel till småföretagsinsatser begärs av Centern och

Folkpartiet. Till dess någon utvärdering har gjorts av denna

stödform har utskottet inte underlag för någon åsikt om stödets

effektivitet. Emellertid anser utskottet att A 2-anslaget inte

bör komma i fråga för att bekosta detta stöd eftersom det inte i

första hand är fråga om en arbetsmarknadspolitisk utan en

näringspolitisk åtgärd. Med hänvisning till vad som anförts

avstyrker utskottet motionerna A244 (yrk. 30) (c), A286 (yrk.

31, 32) (fp) och A405 (yrk. 8)(c).

Till kringkostnader för ALU har regeringen vid en volym på

10 000 ALU-platser beräknat 150 miljoner kronor. Moderaterna,

Centern och Folkpartiet räknar med en volym på 30 000--50 000

ALU-platser. Kringkostnaderna beräknas till 300--350 miljoner

kronor av Centern och Folkpartiet, medan Moderaterna godtar

regeringens beräkning på 150 miljoner kronor.

Utskottet vill som jämförelse redovisa beräkningen av

kringkostnaderna i AMS framställning till regeringen inför

kompletteringspropositionen våren 1995 (Dnr VL 95-002790-00).

Vid en beräknad omfattning av ALU på 20 000 personer under

nästa budgetår anser AMS att kringkostnadsmedlen bör beräknas

till 300 miljoner kronor.

Motionernas beräkningar av kringkostnaderna anser utskottet

vara bristfälligt motiverade.

Utskottet anser att regeringens ambitionsnivå vad gäller

kringkostnader är realistisk. Motion A286 (yrk. 29) (fp)

avstyrks.

Medelsanvisning

Propositionen

Som redovisats i det föregående föreslår regeringen att

33 956 700 000 kr anvisas till reservationsanslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96.

Av reservationen på anslaget, 6 609 068 000 kr, har

3 610 584 000 kr förts bort från anslaget som en besparing.

Motioner

Moderaterna yrkar i motion A281 (yrk. 4, 7 och 10, samtliga

delvis, samt yrk. 14) att reservationsanslaget till

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall uppgå till 32

666 700 000 kr.

Enligt Centerns motion A244 (yrk. 34) bör A 2-anslaget uppgå

till 31 536 700 000 kr. Kravet på medelsanvisning följer av

Centerns förslag beträffande de olika åtgärderna samt vad gäller

beloppen i motion A244 (yrk. 10, 11, 13, 14, 15, 20 och 23,

samtliga delvis).

Centern anser vidare i motion A244 (yrk. 29) att ytterligare

2,6 miljarder kronor av reservationen på A 2-anslaget kan

dras in till statskassan och utnyttjas för andra ändamål.

Folkpartiet liberalerna har i motion A286 (yrk. 2, 10, 14, 16,

21, 22, 24, 25, 29, 31 och 32) motiverat att A 2-anslaget bör

bestå av delvis andra åtgärder/volymer än de av regeringen

föreslagna. Dessa yrkanden -- som har behandlats i det

föregående -- motsvarar det anslagsbelopp som regeringen

föreslår. Något yrkande från Folkpartiet om medelsanvisning

föreligger därför ej.

Vänsterpartiet förordar i motion A287 (yrk. 4, 8, 10 och 17,

samtliga delvis, samt yrk. 19) att A 2-anslaget utökas med

4 550 000 000 kr jämfört med regeringens förslag. Den största

delen av anslagsökningen avser en utökning av volymen för

rekryteringsstöd, beredskapsarbete och särskilt anordnad

arbetsmarknadsutbildning.

Miljöpartiet villkorar i sin motion A203 (yrk. 7, 8)

A 2-anslagets storlek. Om normalarbetstiden sänks till 35

timmar i veckan den 1 oktober 1995 bör A 2-anslaget uppgå till

31 156 700 000 kr. Om normalarbetstiden däremot sänks till 35

timmar i veckan den 1 januari 1996 bör A 2-anslaget uppgå till

31 556 700 000 kr.

I motion A275 (yrk. 3 delvis, 5) av Marianne Samuelsson m.fl.

(mp) yrkas att 32 076 746 000 kr skall anvisas till

A 2-anslaget.

Kds-förslagen i motion A271 (yrk. 10 och 16, båda delvis)

leder till ett anslagsbehov som understiger regeringens med 900

miljoner kronor.

Utskottets bedömning

Vad gäller Centerns förslag angående reservationen på

A 2-anslaget, vill utskottet erinra om att drygt 3,6

miljarder kronor eller mer än hälften av reservationsmedlen

redan förts bort från anslaget som en besparing. Utskottet är

inte av samma uppfattning som Centerpartiet att ytterligare 2,6

miljarder kronor kan föras bort. Därmed avstyrks motion A244

(yrk. 29).

Som ovan redovisats föreslår regeringen för budgetåret 1995/96

(18 månader) ett reservationsanslag på 33 956 700 000 kr

till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Uppfattningar som

avviker från regeringens beloppsberäkning beroende på andra

förslag om volymer och åtgärder finns i motionerna A203 (mp),

A244 (c), A271 (kds), A275 (mp), A281 (m), A287 (v).

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens

förslag vad avser de olika åtgärdernas omfattning och

inriktning. Som en konsekvens av dessa ställningstaganden

tillstyrks den av regeringen begärda medelsanvisningen.

Utskottet avstyrker därmed motionerna A203 (yrk 7, 8), A244

(yrk. 10, 11, 13, 14, 15, 20, 23, samtliga delvis, samt 34),

A271 (yrk. 10 och 16, båda delvis), A275 (yrk. 3 delvis samt 5),

A281 (yrk. 4, 7, 10, samtliga delvis, samt 14) och A287 (yrk. 4,

8, 10, 17, samtliga delvis, samt 19).

Arbetslivsutveckling (ALU)

Propositionen

Regeringen förordar att ALU-verksamheten får fortsätta även

under nästa budgetår men i minskad omfattning. Verksamheten bör

främst inriktas mot kultur- och miljösektorerna.

ALU-verksamheten bör med fördel kunna användas för att främja

nyföretagande, för att aktivera arbetslösa i sökandet efter

arbete eller för att stärka individens ställning på

arbetsmarknaden.

Regeringen beräknar att ALU-verksamheten bör omfatta ca

10 000 personer i genomsnitt per månad vid slutet av nästa

budgetår, jämfört med 40 000 personer under första halvåret

1995. Kostnaden för utbildningsbidrag till deltagarna, som

belastar anslaget A 5, uppskattas till 1 733 miljoner kronor.

150 miljoner kronor bör anvisas som kringkostnadsmedel för

verksamheten och belasta A 2-anslaget. (Kringkostnadsmedlen har

behandlats tidigare i betänkandet.)

Förslaget att ALU-verksamheten bör få bedrivas även under

nästa budgetår föranleder en lag om arbetslivsutveckling. I

lagen klargörs att den som deltar i arbetslivsutveckling inte

skall anses som arbetstagare samt att arbetsmiljölagen i princip

skall vara tillämplig.

I propositionen föreslås att riksdagen antar regeringens

förslag till lag (1995:000) om arbetslivsutveckling (bilaga

1). Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och gälla

till utgången av december 1996.

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna anser i

motionerna A281 (yrk. 9), A286 (yrk. 28) respektive A271

(yrk. 8) den av regeringen förordade neddragningen av

ALU-volymen vara oklok. Enligt Moderaterna, vilka beräknar

40 000 platser i månaden, har ALU den fördelen att de

arbetslösas kontakt med arbetsmarknaden stimuleras samtidigt som

den arbetslöse omedelbart är tillgänglig för reguljärt arbete.

Folkpartiet föreslår 30 000 platser i månaden. När konjunkturen

förbättras är det riktigt att minska omfattningen.

Kristdemokraterna anför att risken för undanträngningseffekter

på den ordinarie arbetsmarknaden har minskat. De påstådda

svårigheterna att hitta lämpliga ALU-projekt bör redovisas av

regeringen anser kds. (Centerns budgetalternativ innebär 50 000

platser per månad; Vänsterpartiets budgetalternativ 20 000

platser per månad.)

I motion A286 (yrk. 27) framhåller Folkpartiet att det är

positivt att de arbetslösa själva kontaktar arbetsgivare.

Verksamhet där arbetslösa i grupper utforskar arbetsmarknaden

med inriktning på uppdragsjobb kan mycket väl göras inom ramen

för ALU.

Utskottets bedömning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag

till lag (1995:000) om arbetslivsutveckling (bilaga 1).

Utskottet anser i likhet med regeringen att konjunkturläget nu

är sådant att ALU-volymen successivt bör dras ner. Som

utskottet också anförde i sitt yttrande till finansutskottet i

december 1994 (prop. 1994/95:25, yttr. AU3y, bet. FiU1, rskr.

145, 146) är volymberäkningarna en inriktning och ett underlag

för kostnadsuppskattningar. Om arbetsmarknaden och

åtgärdsbehoven förändras har AMS möjligheter att göra vissa

omfördelningar för att på bästa sätt möta behoven. Utskottet

anser att målsättningen bör vara en smidig nedjustering av

ALU-volymen med sikte på 10 000 platser mot slutet av

18-månadersperioden.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

motionerna A271 (yrk. 8) (kds), A281 (yrk. 9) (m) och A286 (yrk.

28) (fp).

Beträffande frågan om arbetslösas egna kontakter med

arbetsgivare kan utskottet inte se några hinder för att

grupper av arbetslösa "utforskar arbetsmarknaden" under den

sedvanliga förutsättningen att det finns en juridisk person som

står som anordnare för ALU-arbetet. Som tidigare nämnts bör

verksamheten i första hand inriktas mot miljö- och

kultursektorn. ALU kan varken användas för att ersätta annan

arbetskraft eller till ordinarie arbetsuppgifter. Med det

anförda avstyrker utskottet motion A286 (yrk. 27) (fp).

Utbildningsvikariat

Propositionen

Under budgetåret 1993/94 deltog ca 11 600 personer per månad

i utbildningsvikariat. 73 % av de som påbörjade vikariat var

kvinnor.

För att öka stödets attraktivitet föreslår regeringen att

arbetsgivaren fr.o.m. den 1 juli 1995 får göra avdrag på

arbetsgivaravgiften med 500 kr per dag som en arbetslös anvisas

som vikarie av förmedlingen. Arbetsgivaren bör dessutom få göra

avdrag för utbildningskostnader med högst 40 000 kr per

anställd. Omfattningen beräknas till i genomsnitt ca 20 000

personer per månad och kostnaden till ca 5 554 miljoner kronor

i form av avdrag från arbetsgivaravgiften under kommande

budgetperiod.

Regeringens förslag föranleder en lag (1995:000) om tillfällig

avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter vilken

redovisas i bilaga 1. Lagen bör gälla under budgetåret

1995/96.

Motioner

I motion A281 (yrk. 6) motsätter sig Moderaterna regeringens

förslag till utvidgning av systemet med utbildningsvikariat och

yrkar avslag på lagförslaget. Företagen bör själva svara för

utbildningen av personal, anser Moderaterna.

I två motioner tas reglerna för avdragsbeloppen upp.

Enligt Moderaterna i motion A281 (yrk. 5) har åtgärden en

otymplig finansiering. Regeringen bör i

kompletteringspropositionen återkomma med förslag om avskaffande

av systemet eller begränsning av avdraget.

Centern anser i motion A244 (yrk. 12) att i nuvarande

konjunkturuppgång en ökning med 3 000--4 000 platser per månad

kan ske utan förändringar av regelsystemet. Centern yrkar därför

avslag på förslaget att avdraget skall få uppgå till 500 kr per

dag och utbildningskostnaden till högst 40 000 kr per anställd.

Ingbritt Irhammar m.fl. (c) förordar i motion A807 (yrk. 19)

en ytterligare volymökning med minst 3 000 platser i

utbildningsvikariat. Motiveringen är att det är en

värdefull åtgärd när de traditionella kvinnojobben försvinner.

Utskottets bedömning

Utbildningsvikariat innebär utbildning åt personer som

enligt arbetsgivaren behöver utbildning och arbete åt personer

som är arbetslösa. Tidigare har konstaterats (1994/95:AU3y) att

ungdomar och kvinnor i hög grad förekommer på

utbildningsvikariat. Med hänsyn till profilen av denna åtgärd

samt de påtalade utbildningsbehoven anser utskottet att åtgärden

är ändamålsenlig.

Därmed föreslår utskottet att regeringens förslag till lag

om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om

socialavgifter antas av riksdagen. Motion A281 (yrk. 6) (m)

avstyrks.

I samband med införande av denna lag bör även en följdändring

göras i 1 kap. 1 § tredje stycket lagen om socialavgifter så att

korrekt hänvisning till den nya lagen om tillfällig avvikelse

från lagen (1981:691) om socialavgifter görs. Detta tas upp

senare i betänkandet i samband med behandling av regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter.

Trots att utbildningsvikariaten bedöms som en ändamålsenlig

åtgärd har den inte expanderat i den takt som varit önskvärd. I

januari månad 1995 uppgick antalet platser till 13 500, dvs.

obetydligt fler än i januari 1994. Utskottet finner det därför

välbetänkt att öka stödets attraktivitet för arbetsgivarna genom

de föreslagna regeländringarna beträffande avdragsbeloppen.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

motionerna A244 (yrk. 12) (c) och A281 (yrk. 5) (m).

Den ytterligare volymökning av utbildningsvikariat som

förordas i motion A807 (yrk. 19) förefaller svår att uppnå,

också med en utökad avdragsrätt. Utskottet anser att siktet bör

vara inställt på den ambitionsnivå som regeringen föreslår med

20 000 platser genomsnittligt. Motion A807 (yrk. 19) avstyrks

därmed.

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

1993/94 Utgift 4 500 000

1994/95 Anvisat 4 000 000

1995/96 Prop. 6 000 000

varav 4 000 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996

Regeringen föreslår under punkt A 3 att riksdagen till Bidrag till

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 6 000 000 kr.

Utskottet har intet att erinra mot medelsberäkningen.

Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, m.m.

1993/94 Utgift 31 554 000

1994/95 Anvisat 1 000

1995/96 Prop. 1 000

Enligt propositionen har merparten av avvecklingskostnaderna vad avser

personal klarats av. Dock bör även för nästa budgetår finnas ett formellt

anslag för detta ändamål.

Utskottet har intet att invända mot regeringens förslag.

Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.

Inledning

Propositionen

Nytt anslag prop. 59 765 000 000

varav 39 935 000 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996

Från anslaget skall finansieras statsbidrag till

arbetslöshetsförsäkringen, det kontanta arbetsmarknadsstödet och

utbildningsbidrag till deltagare i arbetslivsutveckling. Vidare

skall från anslaget finansieras ränteutgifter som härrör från

den skuld som kvarstår från Arbetsmarknadsfonden.

Enligt propositionen (s. 77) måste det ges klara signaler om

att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Det

är därför av största vikt att tydliggöra vilka rättigheter och

skyldigheter den arbetslöse som erhåller ersättning har.

Den arbetslöse skall ta anvisat arbete, även om det innebär

viss lönesänkning, pendling eller byte av bostadsort. Vidare

skall anvisad utbildning eller rehabilitering antas av den

arbetslöse. Godtar den arbetssökande dessa villkor erhåller hon

eller han som mest 80 % av den inkomst som gällde före

arbetslösheten. Den som inte lever upp till dessa krav skall

stängas av från ersättning. Arbetslinjen måste upprätthållas.

När utbetalning av dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen sker

beviljas statsbidrag till hela det utbetalda beloppet.

Statsbidraget betalas i dag från den s.k. Arbetsmarknadsfonden.

Fonden är egentligen bara ett konto hos Riksgäldskontoret. Till

kontot har en kredit knutits om 100 miljarder kronor för

innevarande budgetår.

Förutom ersättning från arbetslöshetsförsäkringen betalas ur

fonden även kontant arbetsmarknadsstöd (KAS),

permitteringslöneersättning (PLE) och utbildningsbidrag till

deltagare i arbetslivsutveckling (ALU). Därtill kommer

utbildningsvikariat som finansieras via avdrag på

arbetsgivaravgiften och som därmed ger reducerade inkomster till

fonden.

För budgetåret 1994/95 beräknas utbetalningarna ur fonden

uppgå till ca 46 miljarder kronor samtidigt som intäkterna

beräknas bli drygt 22 miljarder kronor. Till detta kommer

ränteutgifter på över 5 miljarder kronor. Krediten hos

Riksgäldskontoret beräknas vid utgången av budgetåret 1994/95

vara utnyttjad med omkring 83 miljarder kronor.

Arbetsmarknadsfonden

Propositionen

I enlighet med principerna om en ökad bruttobudgetering bör

enligt regeringen den s.k. Arbetsmarknadsfonden avskaffas.

Arbetsmarknadsavgiften bör behållas på statsbudgeten under en

egen inkomsttitel. Enligt propositionen bör fr.o.m. nästa

budgetår ett anslag inrättas under tionde huvudtiteln varifrån

ifrågavarande kostnader skall betalas.

Räntorna på den skuld som kvarstår på kontot hos

Riksgäldskontoret den 30 juni 1995 bör belasta anslaget. Med

hänsyn till att formerna för hur den kvarstående skulden hos

Riksgäldskontoret skall hanteras och slutligt regleras inte är

tillräckligt utredda avser regeringen att senare återkomma i

denna fråga.

Motioner

Centerpartiet avvisar i motionerna A244 (yrk. 28) och Fi219

(yrk. 6) regeringens förslag att avskaffa

Arbetsmarknadsfonden och föra in finansieringen av

arbetslöshetsförsäkringen i budgeten. Motionärerna föreslår att

egenavgifter från de försäkrade, arbetsgivaravgifter samt staten

skall finansiera arbetslöshetsförsäkringen. Härmed följer att

det är mer logiskt att pengarna betalas till ett från budgeten

fristående konto hos Riksgäldskontoret.

Utskottets bedömning

Liksom regeringen anser utskottet att den s.k.

Arbetsmarknadsfonden bör avskaffas och att ett nytt anslag under

tionde huvudtiteln bör inrättas i statsbudgeten. En sådan åtgärd

ligger i linje med principerna om en ökad bruttobudgetering.

Ställningstagandet innebär att Centerpartiets motioner A244

(yrk. 28) och Fi219 (yrk. 6) avstyrks.

Egenavgifterna

Propositionen

Riksdagen har i anledning av proposition 1994/95:99

Förändringar i arbetslöshetsersättningen fattat beslut (bet.

1994/95:AU5, rskr. 124) om avskaffande av den allmänna avgiften

för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet fr.o.m. den

1 januari 1995. Samtidigt höjdes enligt förslaget i den

ekonomisk-politiska propositionen 1994/95:25 (bet. FiU1,

rskr. 145, 146) arbetsmarknadsavgiften till 4,32 %. Vidare

återinfördes i enlighet med proposition 1994/95:99 den

finansieringsavgift som arbetslöshetskassornas medlemmar

betalar.

Motioner

Tre motioner behandlar införandet av egenavgifter i

arbetslöshetsförsäkringen.

Moderaterna förordar i motion A281 (yrk. 17) att en egenavgift

på 2 procentenheter återinförs fr.o.m. den 1 januari 1996 enligt

det system som infördes under den borgerliga regeringen och som

gällde fram till årsskiftet 1994/95. Taket för uttag av

egenavgifter till arbetslöshetsförsäkringen bör enligt

motionärerna sänkas i förhållande till vad som nu gäller för

egenavgiften i sjukförsäkringen.

I motion Fi219 (yrk. 13) begär Centerpartiet ett

tillkännagivande om utformningen av uttaget av egenavgifter.

Motionärerna föreslår att avgiften till a-kassa tas ut på hela

lönesumman.

I motion Fi211 (yrk. 28) föreslår Folkpartiet en sänkning av

egenavgiften i sjukförsäkringen på 2 procentenheter och

att motsvarande egenavgift införs i en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring.

Utskottets bedömning

Riksdagen beslutade den 20 december 1994 att lagen (1993:1441)

om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid

arbetslöshet skulle upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari 1995

(prop. 1994/95:99, bet. AU5, rskr. 124). Den uppfattning

utskottet då gav uttryck för var att produktionen genom

arbetsgivaravgifter i allt väsentligt skulle bära kostnaden för

arbetslöshetsförsäkringen. Beslutet innebar vidare att

arbetslöshetskassornas finansieringsavgift återinfördes.

Utskottet anser att det inte tillkommit några omständigheter

som skulle föranleda en ändring av riksdagens beslut i december

1994. Därmed avstyrks följaktligen även motionerna A281 (yrk.

17) (m), Fi211 (yrk. 28) (fp) och Fi219 (yrk. 13) (c).

Permitteringslöneersättning

Propositionen

Utbetalningarna av statsbidrag till

permitteringslöneersättning har varierat under åren. Under

senare år har den beräknats till 200 miljoner kronor per år (s.

79).

Regeringen föreslår av besparingsskäl att statsbidraget till

permitteringslöneersättning slopas från den 1 juli 1995.

Besparingen blir ca 300 miljoner för budgetåret 1995/96.

I anledning härav har regeringen lämnat lagförslag jämte

följdändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter och i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Motioner

Vad gäller avskaffande av statsbidrag till

permitteringslöneersättning yrkar Vänsterpartiet

i motion A287 (yrk. 21) avslag på regeringens förslag eftersom

effekten av förslaget blir att företagen kommer att säga upp

personal i stället för att permittera vid övertalighet.

Regeringens underlag för förslaget är enligt motionärerna

bristfälligt och svarar inte mot verkligheten. Enligt

Vänsterpartiets beräkning är 30 miljoner kronor till

permitteringslöner ett väl tilltaget belopp för det kommande

budgetåret.

Liknande synpunkter framförs av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) i

motion A277. Enligt motionärerna torde besparingen för

budgetåret 1995/96 utgöra ca 30--40 miljoner kronor. Man

föreslår att staten för att undvika svängningar i

utbetalningarna av permitteringslöneersättning betalar en årlig

avgift till Institutet för utbetalning av partsavtalade

ersättningar. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Permitteringslöneinstitutet bygger på en

trepartsöverenskommelse mellan staten, LO och SAF. Enligt nu

gällande regler står staten genom statsbidrag för huvuddelen av

den permitteringslöneersättning som utbetalas.

I propositionen föreslås att statsbidrag till

permitteringslöneersättning av besparingsskäl slopas från den 1

juli 1995. Regeringsförslaget ligger således i linje med den

allmänna ambitionen att minska budgetunderskottet. Besparingen

skulle enligt regeringen för budgetåret 1995/96 (18 mån.) uppgå

till ca 300 miljoner kronor.

Utbetalningarna av statsbidrag till

permitteringslöneersättning har varierat kraftigt under åren.

Utskottet har genom Institutet för utbetalning av partsavtalade

ersättningar AB (IUP), informerat sig om utvecklingen av

utbetalningar av statsbidrag till permitteringslöneersättning.

Enligt IUP, som står för mer än 90 % av utbetalningarna, uppgick

dessa föregående kalenderår till 73 600 000 kr. Under år 1993

utbetalades 172 800 000 kr. Den totala utbetalningen av

statsbidrag till permitteringslöneersättning beräknar IUP under

kalenderåret 1995 till ca 30 miljoner kronor.

Även om utbetalningarna under år 1995 ser ut att bli

förhållandevis låga kan det enligt utskottets mening inte

uteslutas att det under budgetåret 1995/96 (18 mån.) kan

inträffa händelser som innebär att utbetalningarna ökar.

Små utbetalningar från systemet visar att behovet av sådan

ersättning i varje fall för närvarande är litet. Det innebär

också att konsekvenserna vid ett avskaffande av statsbidraget

inte blir särskilt omfattande.

Eftersom systemet bygger på en överenskommelse mellan parterna

på arbetsmarknaden anser utskottet att

permitteringslöneinstitutet lämpligen bör behandlas av den

Arbetsrättskommission som skall tillsättas och i vilken parterna

på arbetsmarknaden ingår.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag

att avskaffa statsbidraget till permitteringslöneersättning.

Utskottet tillstyrker även de lagförslag som blir följden av

att statsbidraget upphör. Motionerna A277 (s) och A287 (yrk.

21) (v) avstyrks följaktligen.

Om riksdagen antar det framlagda förslaget till lag om

tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter bör en ändring

av teknisk art göras i 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om

socialavgifter. Utskottet lägger i bilaga 2 fram ett sådant

lagförslag.

Åldersgränsen för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

Propositionen

I Sverige fanns det under andra kvartalet 1994 drygt 400 000

ungdomar i åldern 16--19 år. Av de 25 % som räknas till

arbetskraften var ca 17 000 arbetslösa (genomsnitt för

september--oktober 1994). Knappt 20 000 ungdomar under 20 år

befann sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och av de

ungdomarna fanns drygt 18 000 i ungdomspraktik.

Enligt regeringen bör samhället erbjuda arbetslösa ungdomar

under 20 år något annat än enbart ekonomisk ersättning. De kan

behöva ytterligare utbildning eller praktik i en eller annan

form. Genom att ge kommunerna ett ökat ansvarstagande för

ungdomarna minskar behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

för denna åldersgrupp.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att åldersgränsen för

ersättning från arbetslöshetskassa blir 20 år fr.o.m. den 1 juli

1995. Samma åldersgräns gäller för arbetsmarknadsutbildning. Det

förhållandet att den unge inte fyllt 20 år bör däremot inte

utgöra hinder för inträde i a-kassa. Förslaget föranleder en

ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

Rätten till arbetslivsutveckling (ALU) har byggt på att

personen är berättigad till arbetslöshetsersättning. Om rätten

till arbetslöshetsersättning upphör för den som är under 20 år

kan inte heller ALU beviljas för denna grupp.

Kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagarna i ALU

beräknas under budgetåret uppgå till 1,7 miljarder kronor.

För budgetåret 1995/96 innebär förslaget att införa en

åldersgräns på 20 år för arbetslöshetsersättning enligt

regeringen en besparing på 1 580 miljoner kronor (inkl. ALU).

Motioner

I ett flertal motioner yrkas avslag på regeringens förslag att

införa en åldersgräns för ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen.

Centerpartiet erinrar i motion A244 (yrk. 5) om att tämligen

få personer under 20 år med dagens utbildningskrav har sådan

kontakt med arbetsmarknaden att medlems-, avgifts- och

arbetsvillkoren uppfylls. Man bedömer kostnaderna vara högst 200

miljoner kronor inkl. kostnaderna för ALU under 18 månader.

Folkpartiet anser i motion A286 (yrk. 6) att den som uppfyller

arbetslöshetsförsäkringens regler skall ha rätt till ersättning

oavsett ålder.

I motionerna A273 (yrk. 2) och A287 (yrk. 20) menar

Vänsterpartiet att regeringens förslag om att utestänga

försäkrade under 20 år principiellt är förkastligt, sakligt

omotiverat och felaktigt beräknat. Det skulle, enligt

motionärerna, handla om en besparing på 250--300 miljoner

kronor. Med tillägg för eventuell ALU-ersättning skulle den

maximalt bli 350 miljoner kronor. Motionärerna understryker

behovet av utredning innan det företas någon regeländring.

Kristdemokraterna framhåller i motion A271 (yrk. 20) det

principiellt felaktiga i att en arbetstagare som kvalificerat

sig för a-kasseersättning skall nekas sådan på grund av sin

ålder. Man anser inte att regeringens förslag är tillräckligt

utrett. Motionärerna anför att det strider mot principen att

staten inte utan att anvisa medel härför lägger på kommunen nya

uppgifter.

Miljöpartiet gör i motion A275 (yrk. 11) bedömningen att

förslaget inte innebär en besparing eftersom samhället i stället

måste gå in med socialbidrag.

I två motioner, A242 av Hans Karlsson och Helena Frisk (s)

samt A279 av Eva Persson Sellin och Anders Ygeman (s), önskas

ett tillkännagivande om att det behövs ytterligare utredning

avseende införandet av en åldersgräns i

arbetslöshetsförsäkringen.

Håkan Juholt m.fl. (s) anser i motion A260 att reglerna i

arbetslöshetsförsäkringen bör utformas så att försäkringen

omfattar alla försäkringstagare. Motionären vill ha ett

tillkännagivande av detta.

Ola Ström m.fl. (fp) vill i motion Kr2 (yrk. 2) ha ett

tillkännagivande av konsekvenserna i socialbidragshänseende om

man inför en åldersgräns i arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottets bedömning

Utskottet är av den uppfattningen att samhället i första hand

bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20 år utbildning, praktik

och liknande. Det är viktigt att för de unga understryka

betydelsen av utbildning. I dagens komplicerade samhälle med

stora krav på utbildad arbetskraft gäller det att tidigt skaffa

sig baskunskaper inom ett så brett fält som möjligt. Som

utskottet framhåller på annat ställe i detta betänkande kommer

dagens och morgondagens arbetskraft att behöva återkommande

utbildning och kompetensutveckling under praktiskt taget hela

sitt yrkesverksamma liv.

Utbildning eller praktik bör enligt utskottet erbjudas dessa

ungdomar i stället för kontantstöd. Kommunernas ansvar för

ungdomsgruppen fråntar givetvis inte arbetsförmedlingarna

ansvaret för platsförmedling och andra erforderliga åtgärder för

ungdomarna.

I finansplanen pekar regeringen på den svåra uppgift som

ligger framför oss i ansträngningarna att ta Sverige ur den

ekonomiska krisen. Detta arbete kan inte klaras utan

uppoffringar. Alla måste vara med och bära de bördor som

krispolitiken innebär, heter det i finansplanen.

Regeringen föreslår en sparåtgärd som innebär en viss

begränsning i möjligheterna för unga att få

arbetslöshetsersättning.

Det är emellertid svårt att överblicka konsekvenserna av

regeringens förslag såväl för den enskilde som för samhället.

Enligt utskottets uppfattning bör frågan om en begränsning i

rätten att erhålla arbetslöshetsersättning bli föremål för

ytterligare överväganden. Det kan lämpligen ske i den utredning

om arbetslöshetsförsäkringen som inom kort kommer att

tillsättas.

Vad härefter angår den tänkta besparingen vill utskottet

framhålla följande.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande rör sig om ca

3 000 ungdomar i snitt per månad, som är berättigade till

a-kasseersättning. Det antalet innebär utbetalningar på omkring

250 miljoner kronor under 12 månader eller 375 miljoner kronor

under 18 månader. Utskottets uppfattning är att man kan spara

motsvarande summa genom annan regeländring än den regeringen har

föreslagit.

I förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring finns

föreskrifter om beräkning av ersättningen för den som är

arbetslös del av vecka (23 §). Beräkningen sker enligt en

särskild omräkningstabell som finns intagen som bilaga till

förordningen. För en medlem som är arbetslös del av vecka

beräknas dagpenningbelopp enligt omräkningstabellen med

utgångspunkt i normalarbetstiden, som minskas med s.k.

hindertid. Med sådan tid avses exempelvis arbetade timmar,

sjukdom och annat ersättningshinder.

Av omräkningstabellen framgår bl.a. att en försäkrad som

tidigare har arbetat heltid och som är arbetslös sju--åtta

timmar under veckan får ersättning en dag i beräkningsveckan.

Det kan enligt utskottets mening finnas skäl att ifrågasätta

rimligheten av en täckningsgrad som innebär en betydande

kompensation för den som arbetar fyra dagar i veckan och får

ersättning från försäkringen för ytterligare en dag.

Utskottet anser att regeringen bör se över förordningen i

denna del för att därigenom få fram en besparing som skulle

motsvara den som i realiteten skulle bli resultatet av

regeringens förslag. En sänkning av ersättningen från

försäkringen till en halv dag i dessa fall kan exempelvis

medföra en sådan besparing.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A242 (s),

A244 (yrk. 5) (c), A271 (yrk. 20) (kds), A273 (yrk. 2) (v), A275

(yrk. 11) (mp), A279 (s), A286 (yrk. 6) (fp), A287 (yrk. 20)

(v) och Kr2 (yrk. 2) (fp) om en åldersgräns för ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen och den därmed sammanhängande tänkta

besparingen bör ges regeringen till känna. Av detta följer att

regeringens förslag i denna del avstyrks.

Den fråga som berörs i motion A260 (s) torde komma att ligga

inom ramen för uppdraget till den tidigare nämnda utredningen om

arbetslöshetsförsäkringen. Motionen bör därför inte föranleda

någon åtgärd och avstyrks därmed.

Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m.

Propositionen

Riksdagen har nyligen fattat beslut (bet. 1994/95:AU5, rskr.

124) om regeländringar som minskar utgifterna för

arbetslöshetsförsäkringen. För budgetåret 1994/95 beräknas

utbetalningarna till arbetslöshetsförsäkringen uppgå till

omkring 34 miljarder kronor. Under budgetåret 1995/96 beräknas

utbetalningarna uppgå till omkring 45 miljarder kronor.

Motioner

I sex motioner framförs yrkanden om införande av en allmän

och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i enlighet med det

system som gällde före den 1 januari 1995.

I motionerna A215 (yrk. 6 delvis) och A281 (yrk. 16) anser

Moderaterna att det är principiellt felaktigt att knyta

försäkringen till medlemskap i enskilda organisationer.

Motionärerna förordar att en allmän försäkring bör träda i kraft

fr.o.m. den 1 januari 1997.

Centerpartiet framhåller i motion A244 (yrk. 4) att

möjligheten till evig rundgång mellan a-kassa och

arbetsmarknadsåtgärder inte finns i det av motionärerna

föreslagna systemet med dels ett generellt system, dels ett

system som utesluter evig rundgång inom arbetsmarknadspolitiken.

Folkpartiet begär i motion Fi211 (yrk. 29) att

arbetslöshetsförsäkringen åter görs mer heltäckande genom en

återgång till ett obligatoriskt system. Ett liknande yrkande

framförs i motion A286 (yrk. 4).

Kristdemokraterna menar i motion A271 (yrk. 19) att

kontantstöd skall utges genom en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna vill att det regelsystem

som utformades av fyrklöverregeringen åter bör gälla.

I följande fem motioner yrkas förändringar i

arbetslöshetsförsäkringen.

Moderaterna yrkar i motionerna A215 (yrk. 6 delvis) och A281

(yrk. 18) att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skall

sänkas till 75 %. De framhåller att för socialförsäkringarna bör

så långt som möjligt enhetliga ersättningsnivåer gälla.

Justeringen av ersättningsnivån medför enligt motionärerna en

besparing med 1,3 miljarder kronor.

I motionerna A215 (yrk. 6 delvis) och A281 (yrk. 19 delvis)

anser Moderaterna att den lägsta dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen skall vara 210 kr/dag.

Förändringen skulle innebära en besparing 1998 med 0,3 miljarder

kronor. Man anför även att beroendet av bidrag måste motverkas.

Moderaterna framför yrkanden om begränsning av

ersättningsperioden i arbetslöshetsförsäkringen. I motionerna

A215 (yrk. 6 delvis) och A281 (yrk. 15) vill motionärerna ha

ett tillkännagivande om arbetslöshetsförsäkringen som en

tidsbegränsad omställningsförsäkring. De anser att

ersättningsperioden bör vara maximalt 450 dagar. Det bedöms

innebära en avlastning avseende utbetalningarna från

arbetslöshetsförsäkringen med 2,6 miljarder kronor netto för

1998.

En liknande begäran framför Folkpartiet i motion A286 (yrk. 5)

som vill ha förslag om lagstiftning av det slag som den förra

regeringen införde. Man framhåller arbetslöshetsförsäkringens

karaktär av försäkring mot inkomstbortfall.

I motion A281 (yrk. 20) begär Moderaterna ett förslag till lag

om beräkning av deltidsarbetslösas ersättningsnivåer och

återkvalificeringsregler. Motionärerna anser att det

arbetsvillkor som gällde fr.o.m. den 1 juli 1994 bör ges den

utformning som föreslogs i proposition 1993/94:209.

Arbetslöshetsförsäkringens karaktär av arbetslöshetsskydd skall

behållas. Den ordning som föreslås av motionärerna innebär en

besparing på 1,6 miljarder kronor i förhållande till regeringens

förslag.

Miljöpartiet förordar i motionerna A274 (yrk. 10) och A212 att

den s.k. danska modellen införs. Modellen bygger på att den som

är tjänstledig under ett år får 80 % av a-kassan. Som

förutsättning skall enligt motionärerna någon arbetslös utföra

arbetet i stället. Man räknar med att ca 50 000 arbetslösa

erhåller arbete på detta sätt. Motionärerna framhåller att en

liknande modell med framgång prövats i Danmark.

Utskottets bedömning

Genom riksdagens beslut den 20 december 1994 (prop.

1994/95:99, bet. AU5, rskr. 124) återställdes med två undantag

bestämmelserna i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

(ALF) och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

(KAS) till vad som gällde före den 1 juli 1994. Ändringarna

trädde i kraft den 1 januari 1995. Med två undantag återställdes

således bestämmelserna i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring (ALF). Undantagen avsåg reglerna för

beräkning av normalarbetstid och möjligheten för

deltidsarbetande att uppbära s.k. fyllnadsersättning från

arbetslöshetsförsäkringen.

Av utskottets övervägande framgick att för förändring av ett

så inarbetat ersättningssystem som arbetslöshetsförsäkringen

krävdes analys, omsorg och stor noggrannhet.

Utskottets bedömning är nu liksom tidigare att det inte kan

ställa sig bakom några genomgripande förändringar av

arbetslöshetsförsäkringen utan ytterligare utredning. Därmed

avstyrks motionerna A215 (yrk. 6 delvis) (m), A244 (yrk. 4) (c),

A271 (yrk. 19) (kds), A281 (yrk. 16) (m), A286 (yrk. 4) (fp) och

Fi211 (yrk. 29) (fp), som innebär en återgång till allmän och

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Samma förhållande gäller större förändringar i gällande

regelsystem av de slag som motionärerna nu för fram. Med

anledning härav skall även motionerna A212 (mp), A215 (yrk. 6

delvis) (m), A274 (yrk. 10) (mp), A281 (yrk. 15, 18, 19 delvis,

20) (m) och A286 (yrk. 5) (fp) avstyrkas.

Kontant arbetsmarknadsstöd

Propositionen

Sedan januari 1994 har stödbeloppet i det kontanta

arbetsmarknadsstödet (KAS) varit 245 kr per dag.

Motioner

Moderaterna anser i motionerna A215 (yrk. 6 delvis) och A281

(yrk. 19 delvis) att ersättningsnivån i det kontanta

arbetsmarknadsstödet skall sänkas till 210 kr/dag.

Bidragsberoende måste enligt motionärerna motverkas vilket inte

är minst viktigt för unga människor. Den föreslagna förändringen

skulle tillsammans med den tidigare nämnda besparingen på

dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen innebära en

besparing 1998 på sammanlagt 0,3 miljarder kronor.

I motion A206 av Tomas Eneroth (s) önskas ett tillkännagivande

om behovet av en utredning avseende de totalförsvarsförpliktigas

kvalifikationstid till kontant arbetsmarknadsstöd. Utredningen

kan enligt motionären lämpligtvis göras i samband med den

planerade översynen av a-kassan.

Utskottets bedömning

Ersättningsbeloppet inom det kontanta arbetsmarknadsstödet

höjdes till nuvarande nivå den 1 januari 1994. Den lägsta

dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen höjdes vid samma

tidpunkt till motsvarande belopp (prop. 1993/94:80, bet.

1993/94:AU6, rskr. 101).

Utskottet bedömer att ersättningsnivån i KAS är väl avvägd.

Mot bakgrund härav är utskottet inte berett att förorda någon

sänkning av ersättningsnivån. Moderaternas motioner A215 (yrk. 6

delvis) och A281 (yrk. 19 delvis) avstyrks således.

Den i motion A206 (s) berörda frågan ligger enligt utskottets

mening inom ramen för uppdraget till den tidigare nämnda

utredningen om arbetslöshetsförsäkringen. Motionen bör därför

inte föranleda någon åtgärd och avstyrks därmed.

Medelsanvisning

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 59 765 000 000 kr.

Motioner

Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. behandlas i

följande motioner.

Moderaterna anser i motion A281 (yrk. 21) att ett

förslagsanslag på 57 365 000 000 kr för budgetåret 1995/96 skall

anvisas.

Vänsterpartiet yrkar i motion A287 (yrk. 22) på ytterligare

380 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Miljöpartiet begär i motion A275 (yrk. 7) 56 965 000 000 kr

till ifrågavarande anslag.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa anslag till Bidrag

till arbetslöshetsersättning m.m. med det belopp som regeringen

föreslagit. Motionerna A275 (yrk. 7) (mp), A281 (yrk. 21) (m)

och A287 (yrk. 22) (v) avstyrks följaktligen.

Lönegarantifonden

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen medger att en rörlig kredit

får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 4 000 miljoner

kronor under budgetåret 1995/96 för utbetalningar av

lönegaranti.

Under år 1993 skedde ett trendbrott och antalet

företagskonkurser minskade. Den rörliga krediten som för

närvarande uppgår till 5 miljarder kronor föreslås minskas till

4 miljarder kronor.

Regeringen anser att samtliga inkomster och utgifter som

påverkar statens lånebehov bör tas upp på statsbudgeten.

Regeringen avser därför att återkomma i frågan om avskaffande av

Lönegarantifonden och uppförande av ett nytt anslag för

lönegarantiutbetalningar.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets uppfattning är det positivt att samtliga

inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov klart

redovisas i statsbudgeten.

Utskottet föreslår att riksdagen medger att en rörlig kredit

om högst 4 000 000 000 kr får disponeras i Riksgäldskontoret

under budgetåret 1995/96 för utbetalningar av lönegaranti.

Hemställan

Utskottet hemställer

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A201 yrkandena 1, 3

och 4, 1994/95:A207, 1994/95:A215 yrkandena 1, 14 och 15,

1994/95:A218 yrkandena 2 och 3, 1994/95:A223, 1994/95:A226,

1994/95:A229, 1994/95:A232, 1994/95:A234, 1994/95:A244 yrkandena

1, 16, 17, 26 och 27, 1994/95:A250, 1994/95:A258 yrkandena 1

och 2, 1994/95:A259, 1994/95:A263, 1994/95:A271 yrkandena 1, 13,

17 och 22, 1994/95:A274 yrkandena 1 och 11, 1994/95:A280,

1994/95:A286 yrkande 1, 1994/95:A287 yrkandena 1 och 13,

1994/95:A288 yrkande 9, 1994/95:A415 yrkande 2,

1994/95:So433 yrkande 1, 1994/95:So485 yrkande 1 samt

1994/95:N299 yrkande 3,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (fp)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

res. 6 (kds)

2. beträffande arbetsmarknadspolitiken i samband med

arbetstidsfrågorna

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A203 yrkandena 1--5,

1994/95:A274 yrkande 8 samt 1994/95:A275 yrkandena 12 och 13,

res. 7 (mp)

3. beträffande inriktning av besparingsåtgärder inom området

Arbetsmarknad m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A287 yrkande 2 godkänner

inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Arbetsmarknad

m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar,

res. 8 (v)

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

4. beträffande Arbetsmarknadsverkets verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A281 yrkandena 2 och

3, 1994/95:A286 yrkandena 11, 12 och 35 samt 1994/95:A287

yrkande 3,

res. 9 (v)

5. beträffande representationen av arbetsmarknadens parter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A208 och 1994/95:A251,

6. beträffande synen på konkurrens inom

arbetsförmedlingsområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:A235,

7. beträffande den yrkesinriktade rehabiliteringen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

godkänner att högst 75 000 000 kr av medlen under anslaget får

användas inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,

8. beträffande anslag till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 4 328 452 000 kr,

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Inledning

9. beträffande personalförstärkning på arbetsförmedlingen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A244 yrkande 15 i

motsvarande del och 1994/95:A287 yrkande 4 i motsvarande del

godkänner vad regeringen förordar om tillfällig

personalförstärkning inom arbetsförmedlingen,

res. 10 (c)

res. 11 (v)

10. beträffande särskilda insatser

att riksdagen avslår motion 1994/95:A287 yrkande 5,

res. 12 (v)

11. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 14 i

motsvarande del och 1994/95:A287 yrkande 18,

res. 13 (c)

res. 14 (v)

12. beträffande informationsinsatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motion 1994/95:A281 yrkande 12 godkänner att

högst 15 000 000 kr av medlen under anslaget får användas för

informationsinsatser,

res. 15 (m)

Beredskapsarbete och rekryteringsstöd

13. beträffande fyratimmarsavdraget

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A244 yrkande 10 i

motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 10 i motsvarande del

godkänner vad regeringen förordar om den bidragsgrundande

arbetstiden i beredskapsarbete,

res. 16 (m, c)

14. beträffande beredskapsmedel inom specificerade områden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A269, 1994/95:A274

yrkande 13, 1994/95:A284, 1994/95:A286 yrkande 2, 1994/95:A801

och 1994/95:Kr414 yrkande 7,

15. beträffande rekryteringsstödets användning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 9,

1994/95:A286 yrkandena 8--10 samt 1994/95:A405 yrkande 11,

res. 17 (c)

res. 18 (fp)

Insatser för flyktingar och invandrare

16. beträffande lag om invandrarpraktik

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

antar det i propositionen framlagda förslaget till lag

(1995:000) om invandrarpraktik,

17. beträffande volymer av invandrarpraktiken

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A286 yrkandena 13 och

14 och 1994/95:Sf635 yrkande 4,

res. 19 (fp)

18. beträffande information om invandrarpraktiken

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf621 yrkande 10,

19. beträffande AMS prioritering av invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A285 yrkande 5 och

1994/95:Sf635 yrkande 2,

res. 20 (v)

20. beträffande åtgärder för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A271 yrkande 9,

1994/95:A286 yrkande 19, och 1994/95:Sf621 yrkande 11,

res. 21 (c, fp, kds)

21. beträffande insatser i invandrartäta områden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A268 och 1994/95:A276,

22. beträffande invandrarna och arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A807 yrkande 18,

1994/95:Sf608 yrkande 5 och 1994/95:Sf636 yrkandena 4 och 5,

res. 22 (mp)

Starta-eget-bidraget

23. beträffande volymen av starta-eget-bidraget

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A271 yrkande 10 i

motsvarande del och 1994/95:N301 yrkande 7,

res. 23 (kds)

24. beträffande reglerna för starta-eget-bidraget

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A258 yrkande 7,

1994/95:A267 yrkande 1 och 1994/95:A287 yrkande 7,

res. 24 (v)

25. beträffande utvärdering av starta-eget-bidraget

att riksdagen avslår motion 1994/95:A264,

Arbetsmarknadsutbildning

26. beträffande åtskillnad mellan utbildningsinsatser av

olika karaktär

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A215 yrkande 11 och

1994/95:A281 yrkande 4 i motsvarande del,

27. beträffande system med utbildningscheckar

att riksdagen avslår motion 1994/95:A281 yrkande 13,

res. 25 (m)

28. beträffande arbetsmarknadsutbildning i det reguljära

utbildningsväsendet

att riksdagen avslår motion 1994/95:A286 yrkande 16,

29. beträffande besparingar på arbetsmarknadsutbildningens

område

att riksdagen avslår motion 1994/95:A249,

30. beträffande efterlevandepension i samband med

utbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:A248,

31. beträffande utbildningsbidrag med lånedel

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 23 och

1994/95:A281 yrkande 7, båda i motsvarande delar,

res. 26 (m, c)

32. beträffande betald plats inom barnomsorgen

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordas om

barnomsorg vid arbetsmarknadsutbildning m.m.,

33. beträffande utbildningsbidrag under sommaruppehåll

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordas om rätten

till utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning under

sommaruppehåll,

34. beträffande två nivåer på dagpenningen i

utbildningsbidraget

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motion 1994/95:A287 yrkande 9 godkänner vad i

propositionen förordas om nivåerna på dagpenningen vid

arbetsmarknadsutbildning m.m.,

res. 27 (v)

35. beträffande arbetsmarknadsutbildning utomlands

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del samt med avslag på motionerna 1994/95:A221 i motsvarande del

och 1994/95:A257 yrkande 1 godkänner vad i propositionen

förordas om arbetsmarknadsutbildning utomlands,

res. 28 (v)

36. beträffande de särskilda bidragen i samband med

arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A244 yrkande 22 och

1994/95:A287 yrkande 8 i motsvarande del godkänner vad i

propositionen förordas om de särskilda bidragen vid

arbetsmarknadsutbildning m.m.,

res. 29 (c, v)

37. beträffande avveckling av företagsutbildning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A221 i motsvarande del,

1994/95:A222, 1994/95:A244 yrkande 8 och 1994/95:A287 yrkandena

10 i motsvarande del och 11 godkänner vad i propositionen

förordas om avveckling av bidraget till utbildning i företag,

res. 30 (c, v)

Flyttningsbidragen

38. beträffande starthjälpen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 11 i

motsvarande del, 1994/95:A271 yrkande 16 i motsvarande del,

1994/95:A275 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A448

yrkande 6,

res. 31 (c, mp, kds)

39. beträffande flyttningsbidragen på sikt

att riksdagen avslår motion 1994/95:A287 yrkande 12,

Ungdomsåtgärder

40. beträffande utvecklingsprogram för ungdomar m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A215 yrkande 12,

1994/95:A244 yrkandena 18 och 20 i motsvarande del, 1994/95:A271

yrkande 2, 1994/95:A281 yrkande 8, 1994/95:A286 yrkande 22,

1994/95:A288 yrkandena 1, 3, och 7, 1994/95:Fi417 yrkande 6 och

1994/95:Kr4 yrkande 3 godkänner vad som i propositionen förordas

om ett utvecklingsprogram för ungdomar,

res. 32 (m)

res. 33 (c, fp, kds)

res. 34 (mp)

41. beträffande obligatoriska praktikplatser

att riksdagen avslår motion 1994/95:A287 yrkande 14,

res. 35 (v)

42. beträffande konsekvensutredning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr2 yrkande 1,

43. beträffande avvisande av ungdomsintroduktion

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A271 yrkande 3 och

1994/95:A286 yrkande 21,

44. beträffande funktionshindrade ungdomar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A233 och 1994/95:A252,

45. beträffande kommunala uppföljningsansvaret

att riksdagen avslår motion 1994/95:A244 yrkande 19,

46. beträffande akademikerpraktiken

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 21,

1994/95:A271 yrkande 5 och 1994/95:A286 yrkande 17,

res. 36 (m, c, fp, kds)

47. beträffande förändring av akademikerpraktiken

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A286 yrkande 18 och

1994/95:Sf635 yrkande 3,

48. beträffande datortek

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A271 yrkande 12 och

1994/95:A286 yrkande 24 godkänner vad som i propositionen

förordas om datortek,

49. beträffande Europapraktik

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A286 yrkande 25 och

1994/95:A287 yrkande 15 godkänner vad som i propositionen

förordas om stipendier vid Europapraktik,

res. 37 (v)

50. beträffande u-landspraktik

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A282 och 1994/95:A287

yrkande 16,

res. 38 (v)

Otraditionella insatser

51. beträffande volymen otraditionella åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 13 i

motsvarande del, 1994/95:A281 yrkande 11 och 1994/95:A287

yrkande 17 i motsvarande del,

res. 39 (m, c)

res. 40 (v)

52. beträffande medel till småföretagsinsatser

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 30,

1994/95:A286 yrkandena 31 och 32 samt 1994/95:A405 yrkande 8,

res. 41 (c, fp)

53. beträffande kringkostnader för ALU

att riksdagen avslår motion 1994/95:A286 yrkande 29,

res. 42 (c, fp)

Medelsanvisning m.m.

54. beträffande reservationen på A 2-anslaget

att riksdagen avslår motion 1994/95:A244 yrkande 29,

55. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A203 yrkandena 7 och 8,

1994/95:A244 yrkandena 10, 11, 13, 14, 15, 20, 23, samtliga i

motsvarande del, samt 34, 1994/95:A271 yrkandena 10 och 16, båda

i motsvarande del, 1994/95:A275 yrkande 3 i motsvarande del samt

5, 1994/95:A281 yrkandena 4, 7, 10, samtliga i motsvarande del,

samt 14, 1994/95:A287 yrkandena 4, 8, 10, 17, samtliga i

motsvarande del, samt 19 till Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 33 956 700 000 kr,

res. 43 (m)

res. 44 (c)

res. 45 (v)

res. 46 (mp)

res. 47 (kds)

Övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder

56. beträffande lag om arbetslivsutveckling

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

antar det i propositionen framlagda förslaget till lag

(1995:000) om arbetslivsutveckling,

57. beträffande neddragning av ALU-volymen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A271 yrkande 8,

1994/95:A281 yrkande 9 och 1994/95:A286 yrkande 28,

res. 48 (m, c, fp, kds)

58. beträffande arbetslösas kontakter med arbetsgivare

att riksdagen avslår motion 1994/95:A286 yrkande 27,

59. beträffande utbildningsvikariat

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A281 yrkande 6 antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag (1995:000) om

tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter,

res. 49 (m)

60. beträffande regeländringar beträffande avdragsbelopp

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 12 och

1994/95:A281 yrkande 5,

res. 50 (m, c)

61. beträffande volymökning av utbildningsvikariat

att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 19,

62. beträffande medelsanvisning till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr,

63. beträffande avvecklingskostnader för AMU-gruppen

att riksdagen till Vissa kostnader för avveckling av

AMU-gruppen som myndighet, m.m. för budgetåret 1995/96 under

tionde huvudtideln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.

64. beträffande Arbetsmarknadsfonden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A244 yrkande 28 och

1994/95:Fi219 yrkande 6,

res. 51 (c)

65. beträffande egenavgifter till

arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A281 yrkande 17,

1994/95:Fi211 yrkande 28 och 1994/95:Fi219 yrkande 13,

res. 52 (m, c, fp)

66. beträffande avskaffande av statsbidrag till

permitteringslöneersättning m.m.

att riksdagen

dels med bifall till propositionen i motsvarande del och

med avslag på motionerna 1994/95:A277 och 1994/95:A287 yrkande

21 antar de i propositionen enligt bilaga 1 framlagda

förslagen till

lag om upphävande av lagen (1984:1009) om beslutanderätt för

bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna

permitteringslöneersättning

lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

dels beslutar att 1 kap. 1 § tredje stycket lagen

(1981:691) om socialavgifter skall erhålla ändrad lydelse i

enlighet med utskottets förslag i bilaga 2,

res. 53 (v)

67. beträffande åldersgränsen i arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A242,

1994/95:A244 yrkande 5, 1994/95:A271 yrkande 20, 1994/95:A273

yrkande 2, 1994/95:A275 yrkande 11, 1994/95:A279, 1994/95:A286

yrkande 6, 1994/95:A287 yrkande 20 och 1994/95:Kr2 yrkande 2

samt med avslag på det i propositionen enligt bilaga 1

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring och motion 1994/95:A260 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

68. beträffande återgång till en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A215 yrkande 6 i

motsvarande del, 1994/95:A244 yrkande 4, 1994/95:A271 yrkande

19, 1994/95:A281 yrkande 16, 1994/95:A286 yrkande 4 och

1994/95:Fi211 yrkande 29,

res. 54 (m)

res. 55 (c, fp, kds)

69. beträffande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A212, 1994/95:A215

yrkande 6 i motsvarande del, 1994/95:A274 yrkande 10,

1994/95:A281 yrkandena 15, 18, 19 i motsvarande del och 20 samt

1994/95:A286 yrkande 5,

res. 56 (m)

res. 57 (fp)

res. 58 (mp)

70. beträffande ersättningsnivån i det kontanta

arbetsmarknadsstödet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A206, 1994/95:A215

yrkande 6 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 19 i

motsvarande del,

res. 59 (m)

71. beträffande medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motionerna 1994/95:A275 yrkande 7,

1994/95:A281 yrkande 21 och 1994/95:A287 yrkande 22 till

Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

59 765 000 000 kr,

res. 60 (m)

res. 61 (v)

res. 62 (mp)

Lönegarantifonden

72. beträffande Lönegarantifonden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret

om högst 4 000 000 000 kr under budgetåret 1995/96 för

utbetalningar av lönegaranti.

Stockholm den 14 mars 1995

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver

Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Martin Nilsson (s), Per Erik

Granström (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik

Norinder (m), Hans Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel

Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds),

Kristina Zakrisson (s), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm (m)

och Annika Jonsell (m).

Reservationer

Reservationer

1. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

(mom. 1)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Inledningsvis vill utskottet" och slutar med "och

N299 (yrk. 3)(c)" bort ha följande lydelse:

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken är en grundpelare i en

framsynt politik. Arbetslinjen gäller alla grupper i samhället,

även invandrare och handikappade. Internationaliseringen får

effekter inom alla områden, även inom arbetsmarknadspolitiken.

Arbete kan emellertid inte skapas genom arbetsmarknadspolitik.

För flera arbeten krävs en ekonomisk politik, inriktad mot att

främja en stabil tillväxt i företagen. Utskottet återkommer i

det följande till riktlinjerna för en sådan politik.

Också själva arbetsmarknadspolitiken behöver emellertid

reformeras. I flera vetenskapliga studier, bl.a. en nyligen

utgiven SNS-rapport, har det visats hur den enskildes incitament

till nödvändig egen aktivitet är för svag. Också de

arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsinsatserna har

kritiserats för otillräcklig effektivitet.

Utskottet konstaterar i likhet med flera motioner att

samhället och näringslivet påverkas av övergången till ett

kunskapssamhälle; ett uttryck för detta är exempelvis den

föregående regeringens satsning på en kommission för att främja

informationstekniken (IT-kommissionen). Den 19 januari 1995 har

regeringsbeslut fattats om ett förnyat uppdrag (dir. 1995:1) för

kommissionen. I dessa direktiv saknas emellertid den viktiga

ambitionen från den tidigare IT-kommissionen att Sverige senast

år 2010 skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta

spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av

informationsteknologin. Utskottet beklagar att regeringen

därigenom sänkt de informationstekniska ambitionerna. En

fruktbar politik på detta område tar i stället sikte på att

säkerställa en internationell tätplats för Sverige på det

informationstekniska området samt på sådana rörlighetsfrämjande

och individualiserande insatser på arbetsmarknaden som den nya

tekniken nödvändiggör.

Alla områden måste samverka för att tillväxt och

sysselsättning skall kunna uppnås. Den allmänna ekonomiska

politiken är av största betydelse i detta arbete. Som utskottet

tidigare framhållit är det insatser utanför

arbetsmarknadspolitiken som kan skapa förutsättningar för

tillkomsten av nya arbeten. Arbetsmarknadspolitiken skall ses

som ett stöd för sådana mer generella strävanden.

Sverige befinner sig nu i en konjunkturuppgång. Antalet

arbetslösa är i sjunkande. Enligt AMS verksamhetsstatistik

uppgick arbetslösheten i februari 1995 till 333 000 personer,

vilket är 18 000 färre än i januari. Utskottet anser därför i

likhet med propositionen och flera motioner att det nu är dags

att sätta in åtgärder för att bryta den onda cirkeln i ekonomin

och "ta till vara" konjunkturuppgången för att stärka

tillväxten. Den viktigaste uppgiften är att skapa

förutsättningar för näringslivet att expandera och därigenom

uppnå en uthållig tillväxt och full sysselsättning. Ett

glädjande tecken inom företagsamhetens utveckling är att de små

företagen med färre än 20 anställda går bättre enligt

Småföretagarbarometern från mitten av februari 1995. Företagen

har positiva förväntningar för år 1995. Förbättringar sker i

såväl de exportinriktade företagen som i industrianknutna

hemmamarknadsföretag.

Trots detta är det illavarslande att regeringen själv liksom

också 1995 års långtidsutredning räknar med en mer bestående

total arbetslöshet också efter det att de föreslagna åtgärderna

satts in. De strukturella svagheter som ligger bakom den höga

arbetslösheten har regeringen enligt utskottets mening inte

redovisat några åtgärder mot. Utskottet beklagar att

arbetslösheten därigenom riskerar att i onödan permanentas på

en oacceptabelt hög nivå.

Utskottet vill betona att tillväxten naturligtvis inte får ske

genom missbruk av resurser i form av människor, miljö osv.

Tillväxt är grunden för en ekonomisk utveckling som ger

människor arbete och ökar välfärden. Det kan i detta sammanhang

erinras om att en kommitté tillsatts för att utreda en ökad

miljörelatering av skattesystemet (dir. 1994:11). En av

kommitténs uppgifter är att analysera förutsättningarna för och

effekterna av olika slag av skatteväxling, dvs. att skatter på

arbete sänks samtidigt som skatterna på energi och utsläpp höjs.

Målet om en uthållig ekonomisk tillväxt kan enligt utskottets

uppfattning även innefatta kretsloppstanken. Utskottet noterar i

detta sammanhang att Kretsloppsdelegationen (M 1993:A) har fått

direktiv för det fortsatta arbetet (dir. 1995:23).

Kretsloppsanpassad produktion av bilar och elektroniska

produkter m.m. skall utredas härnäst.

Önskemål om en miljöinriktad arbetsmarknadspolitik med bl.a.

resursöverföring från traditionella arbeten till gröna arbeten

ligger i linje med den förda politiken vad gäller

miljöinvesteringar. 400 miljoner kronor utgår som bidrag för

fjärrvärmenät, upprustning av naturvårdsområden, åtgärder mot

buller m.m. (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 145, 146). Därutöver

föreslås i budgetpropositionen ett nytt investeringsbidrag på

100 miljoner kronor till näringsliv och kommuner för främjande

av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1994/95:100,

bil. 15, anslagspunkt A 8). Exempel på områden som kan bli

aktuella för bidrag är bl.a. kretsloppsanpassad eller alternativ

avloppshantering. De sistnämnda insatserna bör enligt utskottets

uppfattning ge regeringen underlag för en bedömning av nyttan av

dylika satsningar.

Regeringens medelalternativ innebär en öppen arbetslöshet på

5,6 % år 1998, men ambitionen är enligt propositionen att få ner

arbetslösheten ytterligare.

Långtidsutredningen (SOU 1995:4) gör för sin del bedömningen

att "det finns en påtaglig risk för att arbetslöshetens återgång

kommer att ta längre tid än en konjunkturcykel". Utredningen

visar ett basscenario för den svenska ekonomin fram till år

2010. Arbetslösheten uppgår vid periodens slut till 5 %, vartill

kommer 2,5 % i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna nedgång

av arbetslösheten till år 2010 förutsätter enligt utredningen

åtgärder för att få ekonomin -- och inte minst arbetsmarknaden

-- att fungera bättre.

Vid en offentlig utfrågning, som arbetsmarknadsutskottet

arrangerat under rubriken Arbetsmarknaden i en föränderlig tid

framkom ytterligare synpunkter på arbetsmarknadspolitiken bl.a.

i ett långsiktigt perspektiv. Utskottet hänvisar till

betänkandets bilaga 3 med referat från utfrågningen.

Utskottet kan inte ställa sig bakom den politik mot

arbetslösheten som redovisas i budgetpropositionen. Den

redovisade politiken är enligt utskottets mening för svag och

uppmärksammar inte de grundläggande faktorer som skapar

förutsättningar för fler riktiga jobb. Som framhålls i motion

A215 (m) är det dessutom så att flera inslag i regeringens

politik direkt motverkar tillkomsten av fler arbeten. Hit hör

bl.a. beslutade skattehöjningar direkt riktade mot företagen.

Utskottet delar den analys som framförs i motion A215. Utskottet

tillstyrker det sjupunktsprogram för fler arbeten som framförs i

motionen. Programmet bör bilda ram för kommande års praktiska

insatser för att pressa ner arbetslösheten. Ambitionerna för

detta arbete bör sättas högre än de som regeringen i fråga om

den totala arbetslösheten anför i budgetpropositionen. Inte

minst gäller det att anpassa den svenska arbetsmarknaden till de

krav den frambrytande informationstekniken ställer, liksom att

finna konkreta former för det kontinuerliga lärandet, som det

kommer att ställas ökande krav på.

Såsom framhålls i motionerna A215 (m) och A281 (m) är flera av

regeringens konkreta arbetsmarknadspolitiska förslag

missriktade. Det gäller bl.a. det av riksdagen accepterade

förslaget om ett riktat anställningsstöd, insatserna för unga

liksom den kraftiga neddragningen av ALU. Regeringens

ungdomsintroduktion har hittills givit ett mycket blygsamt

resultat. Betoningen av starta-eget-bidrag är emellertid positiv

med hänsyn till de goda effekter som detta stöd uppvisar (se

vidare avsnittet Starta-eget-bidrag).

Utskottet har ingen annan syn än motionärerna när det gäller

att skapa en effektiv arbetsmarknadspolitik och effektiva

rutiner. Att politiken också skall vara lättöverskådlig, undvika

inlåsning i arbetslöshet eller se till

kompetensutvecklingsaspekten i åtgärderna har utskottet intet

att invända mot. Vidare har det varit och är alltjämt en strävan

i politiken att stöd inte bör utbetalas till anställningar som

skulle ha skett utan stöd. Beträffande motionsförslagen om en

friare medelsanvändning på lokal nivå anser utskottet att sådana

strukturförändringar måste ses i ett större sammanhang. Enligt

utskottets uppfattning bör de berörda motionerna inte leda till

några tillkännagivanden.

EU-frågorna berörs i tre motioner. Inom EU bör Sverige vara

pådrivande för en sådan allmän avreglering av arbetsmarknaden

som kan skapa förutsättningar för tillkomsten av fler riktiga

jobb. Utskottet har under hösten 1994 i sitt yttrande

1994/95:AU1y till utrikesutskottet uttalat bl.a. följande.

"Som medlem i EU bör Sverige verka för lika ambitiösa gemensamma

mål för sysselsättning, en aktiv arbetsmarknadspolitik och

social välfärd som de gemensamma målen för det monetära

samarbetet som dessa uttrycks i de s.k. konvergenskraven inom

EMU:s tredje steg."

Utskottet anser inte att något särskilt tillkännagivande är

behövligt med anledning av motionsförslagen. Vad gäller

motionsönskemål angående planeringen av Europeiska socialfondens

stöd anser utskottet att det är till fyllest att regeringen

under våren återkommer med förslag till inriktning av

verksamheten.

Problemen för de medelålders och äldre på arbetsmarknaden bör

enligt utskottets mening ytterligare uppmärksammas. Utskottet

har erfarit att regeringen under våren 1995 kommer att ta upp de

äldres situation på arbetsmarknaden i proposition till

riksdagen. Utskottet anser att regeringens förslag inte bör

föregripas, yrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Utan att gå in i detalj på samtliga spörsmål som

behandlas i motionerna konstaterar utskottet att många krav

ligger i linje med en pågående utveckling.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom den inriktning

av arbetsmarknadspolitiken som förs fram i motion A215 i berörda

delar. Utskottet följer utvecklingen med stor uppmärksamhet och

kommer vid senare tillfällen under våren 1995 att ta upp

arbetsmarknadspolitiska frågor i samband med aviserade

propositioner. I den mån det inte redan har framgått av den

föregående framställningen avstyrker utskottet de behandlade

förslagen i motionerna A201 (yrk. 1, 3, 4) (mp), A207 (fp), A218

(yrk. 2, 3) (kds), A223 (s), A226 (s), A229 (s), A232 (s), A234

(s), A244 (yrk. 1, 16, 17, 26, 27) (c), A250 (fp), A258. (yrk.

1, 2) (s), A259 (s), A263 (fp), A271 (yrk. 1, 13, 17, 22) (kds),

A274 (yrk. 1, 11) (mp), A280 (yrk. 1, 2) (fp), A286 (yrk. 1)

(fp), A287(yrk. 1, 13) (v), A288 (yrk. 9) (kds), A415 (yrk. 2)

(kds), So433 (yrk. 1) (mp), So485 (yrk. 1) (mp) och N299 (yrk.

3) (c).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning att riksdagen med anledning av motion

1994/95:A215 yrkandena 1, 14 och 15 samt med avslag på

motionerna 1994/95:A201 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A207,

1994/95:A218 yrkandena 2 och 3, 1994/95:A223, 1994/95:A226,

1994/95:A229, 1994/95:A232, 1994/95:A234, 1994/95:A244 yrkandena

1, 16, 17, 26 och 27, 1994/95:A250, 1994/95:A258 yrkandena 1 och

2, 1994/95:A259, 1994/95:A263, 1994/95:A271 yrkandena 1, 13, 17

och 22, 1994/95:A274 yrkandena 1 och 11,

1994/95:A280, 1994/95:A286 yrkande 1, 1994/95:A287 yrkandena 1

och 13, 1994/95:A288 yrkande 9, 1994/95:A415 yrkande 2,

1994/95:So433 yrkande 1, 1994/95:So485 yrkande 1 samt

1994/95:N299 yrkande 3, som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

(mom. 1)

Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "och N299

(yrk. 3)(c)" bort ha följande lydelse:

Arbetslinjen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken är

grunden för en framgångsrik politik. Som framhålls i motion A244

(c) tillkommer minst 50 000 jobb genom en effektiv och

långsiktig småföretagspolitik, offensiva satsningar på

kretsloppssamhällets arbetstillfällen, en ny energipolitik, en

regional utvecklingspolitik samt en arbetsrätt som främjar jobb.

Arbetsmarknadspolitikens uppgift inom ramen för den ekonomiska

politiken är att bidra till full sysselsättning och låg

inflation. Arbetsmarknaden måste mera präglas av yrkesmässig

rörlighet och kompetensutveckling för att bli tillgänglig för

fler. Särskild uppmärksamhet måste ägnas de långtidsarbetslösa.

Kompetensutvecklingsaspekten är av stor vikt för framtiden.

Statens uppgift är att skapa förutsättningar för att kunskaps-

och kompetenshöjande åtgärder blir tillgängliga för företagen.

Vidare är det nödvändigt att både akademikerpraktiken och

utbildningsvikariaten även fortsättningsvis utnyttjas till

fullo.

Ansträngningarna att bryta kvinnornas traditionellt begränsade

arbetsmarknad har hittills gett små resultat. Insatser för

kompetensutveckling och ny yrkesinriktning för kvinnorna är av

central betydelse. Jämställdhetsarbetet måste prägla hela AMV:s

verksamhet. Vidare skulle fler kvinnliga chefer, inte minst på

mellannivå, innebära att nya verksamhetsområden öppnades för

kvinnorna. Medlen för projektarbete inom AMV bör användas för

denna typ av projekt.

Den samsyn som finns i Sverige beträffande den aktiva

arbetsmarknadspolitiken bör vidare överföras till EU. Vidare är

det mycket viktigt att Sverige aktivt fullföljer linjen med

starka och representativa parter som genom avtal kan forma

reglerna på arbetsmarknaden. Återflödet från EU:s strukturfonder

anser utskottet vara mer regionalpolitiskt än

arbetsmarknadspolitiskt motiverat.

Med hänvisning till vad som anförts instämmer utskottet med

förslagen i motionerna A244 (c) och N299 (c) i fråga om

arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning. Övriga

motionsförslag avstyrks i den mån kraven inte tillgodoses genom

utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning att riksdagen med anledning av motionerna

1994/95:A244 yrkandena 1, 16, 17, 26 och 27 samt 1994/95:N299

yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1994/95:A201 yrkandena

1, 3 och 4, 1994/95:A207, 1994/95:A215 yrkandena 1, 14 och 15,

1994/95:A218 yrkandena 2 och 3, 1994/95:A223, 1994/95:A226,

1994/95:A229, 1994/95:A232, 1994/95:A234, 1994/95:A250,

1994/95:A258 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A259, 1994/95:A263,

1994/95:A271 yrkandena 1, 13, 17 och 22, 1994/95:A274 yrkandena

1 och 11, 1994/95:A280, 1994/95:A286 yrkande 1, 1994/95:A287

yrkandena 1 och 13, 1994/95:A288 yrkande 9, 1994/95:A415 yrkande

2, 1994/95:So433 yrkande 1 samt 1994/95:So485 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

(mom. 1)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "och N299

(yrk. 3)(c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A286 (fp) att

arbetslösheten går att bringa ned med en samlad politik för

tillväxt, kombinerad med en offensiv arbetsmarknadspolitik.

Hindren för företagande, särskilt för små och nya företag, måste

undanröjas. Arbetsrätten bör återgå till den ordning som rådde

under år 1994 i syfte att underlätta för just småföretagen.

Att öka rörligheten på arbetsmarknaden är och förblir

arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift. Utbildningsinsatser

är det lämpligaste instrumentet för att underlätta yrkesmässig

rörlighet. Även den geografiska rörligheten behöver öka.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av en effektiv

arbetsmarknadspolitik. Bland annat kan det vara lämpligt att se

över bidragsfloran. Vidare bör upphandling ske på ett mer

kostnadseffektivt sätt.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas de långtidsarbetslösa,

invandrare och funktionshindrade samt också de medelålders och

äldre på arbetsmarknaden. Arbetslinjen måste gälla också dessa

grupper.

Beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning instämmer utskottet med motion A286 (fp) i

motsvarande del samt i huvudsak med motionerna A207 (fp) samt

A280 (fp). Övriga motionsförslag avstyrks i den mån kraven inte

tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning att riksdagen med anledning av motionerna

1994/95:A207, 1994/95:A280 och 1994/95:A286 yrkande 1 samt med

avslag på motionerna 1994/95:A201 yrkandena 1, 3 och 4,

1994/95:A215 yrkandena 1, 14 och 15, 1994/95:A218 yrkandena 2

och 3, 1994/95:A223, 1994/95:A226, 1994/95:A229, 1994/95:A232,

1994/95:A234, 1994/95:A244 yrkandena 1, 16, 17, 26 och 27,

1994/95:A250, 1994/95:A258 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A259,

1994/95:A263, 1994/95:A271 yrkandena 1, 13, 17 och 22,

1994/95:A274 yrkandena 1 och 11, 1994/95:A287 yrkandena 1 och

13, 1994/95:A288 yrkande 9, 1994/95:A415 yrkande 2,

1994/95:So433 yrkande 1, 1994/95:So485 yrkande 1 samt

1994/95:N299 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

(mom. 1)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "och N299

(yrk. 3)(c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i

motion A287 (v), nämligen att målsättningen måste vara att den

öppna arbetslösheten tas ner ordentligt under 5 % till år 1998.

Att uppnå detta mål är nödvändigt om nästa konjunkturnedgång

skall kunna klaras utan permanent massarbetslöshet.

Enligt utskottets uppfattning går regeringens förslag åt rätt

håll men ambitionsnivån är alltför låg såväl vad gäller målen

som åtgärdsvolymerna. Förutsättningar måste skapas för att få

expansion i näringslivet. Det måste vidare framhållas att

strävan inte bara är tillväxt utan också rejäla

sysselsättningsökningar. Hela landet skall leva och inte bara de

tillväxtzoner i södra Sverige som kan få marknadens draghjälp

genom EU-integrationen. En miljömässigt hållbar utveckling

sätter bestämda gränser för vilket slag av tillväxt som kan

accepteras. Det får på inga villkor handla om att återgå till

energislöseri och väginvesteringar för massbilismen som

drivkrafter för tillväxten. Tvärtom skall miljösanering och

omvandling av näringslivet i kunskapsintensiv riktning vara

huvudinriktningen i strategin för tillväxt.

Utskottet är emot det nya anställningsstödet som enligt

utskottets uppfattning både är dyrt och ineffektivt. Det innebär

i huvudsak en jättesubvention till företag som går bra och ändå

är i gång med att anställa. Enligt utskottets uppfattning borde

i stället övertidsfrågorna lyftas fram och en begränsning av

övertiden åstadkommas. En sådan åtgärd är ägnad att stimulera

sysselsättningen.

Jämställdhet utgör en förutsättning för ett utvecklat

arbetsliv. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad i Sverige --

såväl horisontellt som vertikalt. Kvinnornas underordning gäller

på alla nivåer. Arbetet med att bryta den könsuppdelade

arbetsmarknaden har inte varit särskilt framgångsrikt. Utskottet

förutsätter att arbetet inom detta område -- liksom på

jämställdhetsområdet över huvud taget -- intensifieras och leder

till konkreta förslag.

Utskottet uttalar sig för större riktade insatser för utsatta

grupper på arbetsmarknaden, t.ex. arbetshandikappade och

utomnordiska invandrare.

Vidare bör kommunsektorn få ytterligare medel för att

förhindra påspädning av den öppna arbetslösheten i kommuner och

landsting. Bland annat av detta skäl krävs en större ram för den

arbetsmarknadspolitiska åtgärden företagsutbildning under nästa

år.

Utskottet ställer sig således bakom motion A287 (v) vad gäller

arbetsmarkandspolitikens förutsättningar och inriktning. I den

mån övriga behandlade yrkanden inte tillgodoses genom utskottets

ställningstagande avstyrker utskottet dessa.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning att riksdagen med anledning av motion

1994/95:A287 yrkandena 1 och 13 samt med avslag på motionerna

1994/95:A201 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A207, 1994/95:A215

yrkandena 1, 14 och 15, 1994/95:A218 yrkandena 2 och 3,

1994/95:A223, 1994/95:A226, 1994/95:A229, 1994/95:A232,

1994/95:A234, 1994/95:A244 yrkandena 1, 16, 17, 26 och 27,

1994/95:A250, 1994/95:A258 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A259,

1994/95:A263, 1994/95:A271 yrkandena 1, 13, 17 och 22,

1994/95:A274 yrkandena 1 och 11, 1994/95:A280, 1994/95:A286

yrkande 1, 1994/95:A288 yrkande 9, 1994/95:A415 yrkande 2,

1994/95:So433 yrkande 1, 1994/95:So485 yrkande 1 samt

1994/95:N299 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

(mom. 1)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "och N299 (yrk.

3) (c)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör arbetsmarknadsproblemen inte

ses ur ett snävt kamrersperspektiv. Utskottet instämmer med

motion A274 (mp) att arbetsmarknadspolitiken likaväl som andra

politikområden måste byggas upp från en vision om ett grönt

samhälle där människan ses som en del i ett större sammanhang.

Ett grönt samhälle innebär att reparationer, underhåll och

återvinning ger effektivitet som kan mätas i ekologiska och

sociala värden. Det finns en stor potential för nya gröna jobb,

såväl inom kretsloppssamhället som inom den mjuka sektorn med

omsorg och utbildning. Någon större arbetslöshet kan man inte

tala om i ett sådant samhälle.

Utskottet vill framhålla att meningsfulla jobb inte kan

kommenderas fram; det är inte heller något självändamål att

arbeta. Ett ekologiskt nytänkande innebär att jagkänslan kan

byggas på en stadigare grund än lönearbetet.

Hög arbetslöshet och stora klyftor medför emellertid att

kortsiktiga ekonomiska och sociala frågor dominerar politiken

medan miljöfrågor och internationell solidaritet inte ryms i

debatten. Rättvisa och harmoni i samhället är därför en av

grunderna för en bra miljöutveckling.

Vidare förordar utskottet ett mera långsiktigt tänkande vad

gäller offentliga sektorns medel. För att undvika ytterligare

problem inom bl.a. vårdsektorn bör uppsägningsstopp införas i

kommuner och landsting. Vårdpersonalen utför ett viktigt arbete.

För att bidra till täckning av personalens lönekostnader bör

medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och a-kassa föras

över från statlig till kommunal nivå.

Med hänvisning till vad som anförts instämmer utskottet med

motionerna A201 (mp), A274 (mp), So433 (mp) och So485 (mp) i

berörda delar. Övriga motionsförslag avstyrks i den mån kraven

inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning att riksdagen med anledning av motionerna

1994/95:A201 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A274 yrkandena 1 och

11, 1994/95:So433 yrkande 1 och 1994/95:So485 yrkande 1 samt med

avslag på motionerna 1994/95:A207, 1994/95:A215 yrkandena 1, 14

och 15, 1994/95:A218 yrkandena 2 och 3, 1994/95:A223,

1994/95:A226, 1994/95:A229, 1994/95:A232, 1994/95:A234,

1994/95:A244 yrkandena 1, 16, 17, 26 och 27, 1994/95:A250,

1994/95:A258 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A259, 1994/95:A263,

1994/95:A271 yrkandena 1, 13, 17 och 22, 1994/95:A280,

1994/95:A286 yrkande 1, 1994/95:A287 yrkandena 1 och 13,

1994/95:A288 yrkande 9, 1994/95:A415 yrkande 2 samt 1994/95:N299

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

(mom. 1)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "och N299

(yrk. 3) (c)" bort ha följande lydelse:

En generell ekonomisk politik måste ge förutsättningar för

tillväxt och fler jobb i näringslivet vid sidan om en aktiv och

väl fungerande arbetsmarknadspolitik.

Utskottet anser i likhet med motion A271 (kds) att

arbetsmarknadspolitiken bör fungera som ett försäkringssystem

med såväl meningsfull sysselsättning som ekonomiskt skydd vid

arbetslöshet. Vidare bör den underlätta en omställning från

krympande till växande sektorer. Att matcha arbetslösa mot

lediga jobb i nya branscher är ytterst väsentligt för att

motverka att flaskhalsar uppstår i olika delar av ekonomin.

Åtgärder mot långtidsarbetslöshet bör inriktas på

kompetenshöjning. Länsarbetsnämnderna bör stötta projekt som

syftar till att motverka passivisering och modlöshet hos

långtidsarbetslösa. Sådana projekt kan drivas av t.ex.

folkrörelser tillsammans med arbetsförmedlingar och kommunen.

På EU-nivån är gemensamma initiativ nödvändiga för att förhindra

den utslagning som den höga arbetslösheten innebär. Sverige bör

engagera sig i sysselsättningsfrågorna inom EU. Fördelningen av

den sociala fondens stöd bör omfatta ett vidare område än AMV;

t.ex. bör även kommunernas insatser komma i fråga.

Modellen med satsning på utbildning för att begränsa

uppsägningar inom den offentliga sektorn bör utvecklas. Fortsatt

effektivisering inom den kommunala sektorn kommer också

fortsättningsvis att innebära att personal kan friställas. I

detta läge bör det finnas möjlighet till utbildning av den

uppsägningshotade personalen för att möta näringslivets behov,

t.ex. liknande östgötamodellen. Regeringen bör därför återkomma

med en utvecklingsplan för denna utbildningsform.

Med hänvisning till vad som anförts instämmer utskottet med

motionerna A271 (kds), A288 (kds) och A415 (kds) i berörda

delar. Övriga motionsförslag avstyrks i den mån kraven inte

tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning att riksdagen med anledning av motionerna

1994/95:A271 yrkandena 1, 13, 17 och 22, 1994/95:A288 yrkande 9,

1994/95:A415 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1994/95:A201 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A207, 1994/95:A215

yrkandena 1, 14 och 15, 1994/95:A218 yrkandena 2 och 3,

1994/95:A223, 1994/95:A226, 1994/95:A229, 1994/95:A232,

1994/95:A234, 1994/95:A244 yrkandena 1, 16, 17, 26 och 27,

1994/95:A250, 1994/95:A258 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A259,

1994/95:A263, 1994/95:A274 yrkandena 1 och 11, 1994/95:A280,

1994/95:A286 yrkande 1, 1994/95:A287 yrkandena 1 och 13,

1994/95:So433 yrkande 1, 1994/95:So485 yrkande 1 samt

1994/95:N299 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Arbetsmarknadspolitiken i samband med arbetstidsfrågorna

(mom. 2)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Eftersom Miljöpartiets krav" och slutar med "A275

(yrk. 12, 13)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det överväldigande skäl

som talar för kortare arbetstid omgående. För det första skapas

det flera arbetstillfällen genom att flera delar på jobben.

EU-länderna ligger i denna fråga före Sverige. En sådan reform

innebär en anpassning till verkligheten. För det andra ökar

välfärden och jämställdheten när den normala arbetstiden sänks.

Kortare arbetsdag ger större möjlighet för föräldrar och barn

att umgås och för föräldrarna att klara av sin föräldraroll. Det

är vidare ett rättvisekrav att lagstifta om sänkt arbetstid i

stället för att vissa grupper skall förhandla sig till detta.

Genom en sänkt arbetstid kan också arbetsskador och

sjukskrivningar minskas inom tunga och stressande arbeten.

I likhet med Miljöpartiets motioner A203, A274 och A275 anser

utskottet att det redan under innevarande budgetår bör vara

möjligt att införa en sådan reform. Regeringen bör snarast

återkomma med förslag till lagstiftning och i enlighet med den

tidpunkt som planeras för ett ikraftträdande också redovisa de

budgetkonsekvenser som följer av reformen. Utskottet instämmer

med Miljöpartiet i att en arbetstidsreform, som medför att fler

personer kommer i arbete, kommer att innebära en lägre

belastning på anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A203, A274 och

A275 i aktuella delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande arbetsmarknadspolitiken i samband med

arbetstidsfrågorna att riksdagen med anledning av motionerna

1994/95:A203 yrkandena 1--5, 1994/95:A274 yrkande 8 samt

1994/95:A275 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

8. Inriktningen av besparingsåtgärder inom området

Arbetsmarknad m.m. (mom. 3)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

börjar med "Som tidigare redovisats" och slutar med "motion A287

(yrk. 2)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det oacceptabelt att godkänna

besparingar på arbetsmarknadsområdet, vilka är så knapphändigt

och bristfälligt redovisade som i budgetpropositionen. Förutom

felräkningar och inräknande av besparingar som ännu inte

beslutats av riksdagen anser utskottet att vissa av de

föreslagna besparingarna inte kan godkännas. Detta gäller

exempelvis besparingskraven på AMS. Vänsterpartiet förordar

högre volymer och lägre besparingskrav på flera av de olika

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Utskottet anser därför i likhet med motion A287 (v) i berörd

del att regeringens proposition bör avslås på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande inriktning av besparingsåtgärder inom området

Arbetsmarknad m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A287 yrkande 2

samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Arbetsmarknadsverkets verksamhet (mom. 4)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader börjar med

"Utskottet anser i" och slutar med "A287 (yrk. 3)(v)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A287 (v) att AMS framför

välgrundade argument för att personalförstärkningar i nuvarande

läge är nödvändiga för att uppnå hög effektivitet i arbetet. En

offensiv individuell platsförmedling med frekventa kontakter med

den sökande, särskilda insatser för utsatta grupper, nära

arbetsgivarkontakter, gedigen uppföljning och kontrollverksamhet

krävs av verket.

Med hänsyn till befintligt underlag, vilket visar att ökade

personalresurser till AMV ger ett tydligt resultat i form av

registrerade åtgärds- och arbetsplaceringar, ställer sig

utskottet bakom motion A287 i denna del. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande Arbetsmarknadsverkets verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A287 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1994/95:A281 yrkandena 2 och 3 och

1994/95:A286 yrkandena 11, 12 och 35 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Personalförstärkning på arbetsförmedlingen (mom. 9)

Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Inledning börjar med "Med hänsyn till" och slutar med

"(yrk. 4 delvis)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motion A244 (c) att om

arbetsförmedlingarna får arbeta med kända åtgärder minskar

behovet av ytterligare förstärkning av personalanslaget. Därmed

blir belastningen på åtgärdsanslaget densamma som tidigare, dvs.

600 miljoner kronor under en 18-månadersperiod. Med anledning av

propositionens förslag i denna del tillstyrks bifall till motion

A244 i aktuell del och avstyrks övrigt motionsyrkande.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande personalförstärkning på arbetsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A244 yrkande 15 i

motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande

del samt med avslag på motion 1994/95:A287 yrkande 4 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Personalförstärkning på arbetsförmedlingen (mom. 9)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Inledning börjar med "Med hänsyn till" och slutar med

"(yrk. 4 delvis)" bort ha följande lydelse:

Eftersom ökade personalresurser ger konkreta resultat i form

av flera arbetsplaceringar instämmer utskottet med motion A287

(v) att ytterligare 200 miljoner kronor utöver regeringens

förslag bör gå till personalförstärkning på

arbetsförmedlingarna.

Motion A287 (yrk. 4 delvis) tillstyrks således. Övrigt

motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande personalförstärkning på arbetsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A287 yrkande 4 i

motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande

del samt med avslag på motion 1994/95:A244 yrkande 15 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Särskilda insatser (mom. 10)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Inledning börjar med "Utskottet har vidare" och slutar

med "(yrk. 5) avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Regeringen bör inte få disponera 450 miljoner kronor för

särskilda insatser inom A 2-anslagets ram. Liksom riksdagens

revisorer och Vänsterpartiet i motion A287 anser utskottet att

det saknas motiv för att inte Arbetsmarknadsverket skulle

disponera dessa medel i enlighet med normala prioriteringar.

Motion A287 tillstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande särskilda insatser

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A287 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 11)

Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Inledning börjar med "Beträffande regeringens

budgetpost" och slutar med "A287 (yrk. 18)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer med motion A244 (c) att regeringens

uppräkning av denna post från 10 till 15 miljoner kronor är

obehövlig. Motion A244 (yrk. 14 delvis) tillstyrks av utskottet.

Övrigt motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A244 yrkande 14 i

motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A287 yrkande

18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 11)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Inledning börjar med "Beträffande regeringens

budgetpost" och slutar med "A287 (yrk. 18)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A287 (v) att det inte är

lämpligt att regeringen tilldelas 15 miljoner kronor för fri

försöksverksamhet med projektverksamhet. Medlen bör i stället

föras till posten Otraditionella åtgärder som AMS disponerar.

Motion A287 (yrk. 18) tillstyrks således. Övrigt

motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A287 yrkande 18

samt med avslag på motion 1994/95:A244 yrkande 14 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. Informationsinsatser (mom. 12)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Inledning börjar med "Enligt utskottets uppfattning"

och slutar med "A281 (yrk. 12)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A281 (m) att 10 miljoner

kronor av A 2-anslaget är tillräckligt för informationsinsatser.

De 15 miljoner kronor som regeringen föreslagit är ett för stort

belopp då god kännedom om åtgärderna redan finns.

Motion A281 (yrk. 12) tillstyrks därmed av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande informationsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A281 yrkande 12

samt med anledning av propositionen i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Fyratimmarsavdraget (mom. 13)

Elving Andersson (c), Patrik Norinder (m) Christel Anderberg

(m), Anna Åkerhielm (m) och Annika Jonsell (m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Beredskapsarbeten och rekryteringsstöd börjar med "Det

nuvarande fyratimmarsavdraget" och slutar med "delvis) avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionerna A281 (m) och A244 (c)

betona vikten av att arbetssökande i åtgärder har både

incitament och tidsmässiga möjligheter att söka arbete.

Statsbidrag bör därför utgå för en vecka som är fyra timmar

kortare än normalarbetstiden.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

propositionens förslag och tillstyrker motionerna A244

respektive A281 i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande fyratimmarsavdraget

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A244 yrkande

10 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 10 i motsvarande

del samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Användning av rekryteringsstödet (mom. 15)

Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Beredskapsarbeten och rekryteringsstöd börjar med "Vad

beträffar Centerns" och slutar med "A405 (yrk. 11)(c)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A244 (c) att det kan

finnas en växande grupp långtidsarbetslösa, som skulle ha

möjligheter att själva finna vägar till arbete. Att låta denna

grupp ensidigt vara beroende av arbetsförmedlingens resurser och

bedömningar innebär en effektivitetsförlust. Därför föreslås att

rekryteringsstödet knyts direkt till individen för den som varit

inskriven på arbetsförmedlingen i två år och är i en andra

a-kasseperiod. Stöd utgår automatiskt under sex månader så snart

personen i fråga erhållit anställning med avtalsenliga villkor.

Även i övrigt bör rekryteringsstödet riktas mot de

långtidsarbetslösa.

Vidare föreslår utskottet ett ny form av rekryteringsstöd för

civilingenjörer m.fl. som får anställning i småföretag inom det

regionalpolitiska stödområdet.

Med hänvisning till vad som anförts instämmer utskottet med

motionerna A244 (yrk. 9) och A405 (yrk. 11). Övriga yrkanden har

en annan inriktning och avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande rekryteringsstödets användning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

9 och 1994/95:A405 yrkande 11 samt med avslag på motion

1994/95:A286 yrkandena 8--10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

18. Användning av rekryteringsstödet (mom. 15)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Beredskapsarbeten och rekryteringsstöd börjar med "Vad

beträffar Centerns" och slutar med "A405 (yrk. 11)(c)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A286 (fp) att

rekryteringsstödet är en effektiv åtgärd med en inriktning på

den privata sektorn. Under år 1994 fick närmare 70 % av dem som

hade rekryteringsstöd fortsatt arbete. Åtgärden bör kunna

utnyttjas för samtliga arbetslösa men utgå under längre tid för

långtidsarbetslösa, invandrare och funktionshindrade. Mot denna

bakgrund bör större resurser läggas på denna åtgärd. Jämfört med

regeringens beräkningar anser utskottet att budgetposten bör

räknas upp med ytterligare 1 836 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker därmed motion A286 i aktuella delar.

Övriga motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande rekryteringsstödets användning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A286 yrkandena

8--10 samt med avslag på motionerna 1994/95:A244 yrkande 9 och

1994/95:A405 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

19. Volymer av invandrarpraktiken (mom. 17)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för flyktingar och invandrare börjar med "Mot

denna bakgrund" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på regeringens

förslag om fortsatt försöksverksamhet med invandrarpraktik under

budgetåret 1995/96. Utskottet tillstyrker således förslaget till

lag om invandrarpraktik.

Enligt utskottets mening är dock regeringens förslag om

invandrarpraktikens omfattning klart otillräckligt. I denna

fråga instämmer utskottet med förslagen i motionerna A286 (fp)

och Sf635 (fp) om en ökning av antalet platser i

invandrarpraktik till 8 000 per månad och möjlighet till

förlängning av praktiktiden till 12 månader. Förslagen innebär

att sammanlagt 1 058 miljoner kronor bör anvisas för

invandrarpraktik.

Utskottet tillstyrker således motionerna A286 (yrk. 13, 14)

och Sf635 (yrk. 4).

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande volymer av invandrarpraktiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A286

yrkandena 13 och 14 samt 1994/95:Sf635 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. AMS prioritering av invandrare (mom. 19)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för flyktingar och invandrare börjar med

"Beträffande AMS prioritering" och slutar med "nu berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Beträffande AMS prioritering av invandrare anser utskottet, i

likhet med motionärerna i motion A285 (v) och motion Sf635 (fp),

att det är mycket beklagligt att verksamhetsmålet för de

utomnordiska medborgarnas andel av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna inte uppnåtts. Utskottet instämmer med förslaget i

motion A285 om att regeringen bör ta initiativ till

överläggningar med AMS angående omprioriteringar av åtgärderna

så att en väsentligt större andel av dessa riktas till

invandrare.

Utskottet tillstyrker därmed motion A285 (yrk. 5). Motion

Sf635 (yrk. 2) får härmed anses i huvudsak tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande AMS prioritering av invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A285 yrkande 5

samt med anledning av motion 1994/95:Sf635 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Åtgärder för invandrare (mom. 20)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson

(kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för flyktingar och invandrare börjar med

"Beträffande förslaget i" och slutar med "samt A271 (yrk. 9)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med Centerns förslag i motion Sf621 om

behovet av mer forskning kring invandrarnas problem på

arbetsmarknaden, särskilt vad gäller företagens rekrytering och

de hinder invandrarna möter i rekryteringssituationen.

För att komma in på arbetsmarknaden är goda kunskaper i

svenska av avgörande betydelse. Utskottet anser, i likhet med

förslaget i motion A286 (fp), att undervisningen i svenska måste

anpassas till invandrarnas förutsättningar. Bl.a. bör olika

studietakt och yrkesinriktad språkträning kunna erbjudas.

Utskottet ställer sig även bakom Kristdemokraternas förslag i

motion A271 om behovet av riktade åtgärder till de utomnordiska

medborgarna samt om inrättandet av en särskild kommission, med

arbetsmarknadens parter, som bör få möjlighet att lägga nya

förslag till åtgärder för flyktingar och invandrare.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Sf621 (yrk.

11), A286 (yrk. 19) samt A271 (yrk. 9) bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande åtgärder för invandrare

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A271 yrkande

9, 1994/95:A286 yrkande 19 och 1994/95:Sf621 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Invandrarna och arbetsmarknaden (mom. 22)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för flyktingar och invandrare börjar med

"Utskottet anser vidare" och slutar med "samt Sf636 (yrk. 4, 5)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med förslagen i motion Sf636 (mp) om

behovet av kraftfulla åtgärder för de långtidsarbetslösa

invandrarna samt att en långsiktig och hållbar minskning av

arbetslösheten endast kan åstadkommas genom skatteväxling och

minskad arbetstid.

Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet

motion Sf636 (yrk. 4, 5). Motionerna Sf608 (yrk. 5) och A807

(yrk. 18) avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande invandrarna och arbetsmarknaden

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sf636 yrkandena

4 och 5 samt med avslag på motionerna 1994/95:A807 yrkande 18

och 1994/95:Sf608 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

23. Volymen av starta-eget-bidraget (mom. 23)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Starta-eget-bidraget börjar med "Kristdemokraterna

anser i" och slutar med "N301 (yrk. 7)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer med motion A271 (kds) och N301 (kds) att

arbetsmarknadspolitiken i ökad utsträckning bör uppmuntra till

eget företagande. Beträffande starta-eget-bidraget bör dock

ökningstakten vara försiktigare än regeringen räknat med.

Uppföljning och kontroll av åtgärden är viktig. Vid en volym på

5 000 platser per månad i stället för 8 000 enligt regeringens

förslag uppnås en besparing på 500 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker därför motionerna A271 och N301 i

aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande volymen av starta-eget-bidraget

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A271 yrkande

10 i motsvarande del och 1994/95:N301 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Reglerna för starta-eget-bidraget (mom. 24)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Starta-eget-bidraget börjar med "Beträffande önskemålet

att" och slutar med "(v) avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Utskottet ser i likhet med motion A287 (v) positivt på

starta-eget-bidraget som ett tillskott till en nyföretagares

försörjning under inledningsfasen. Behovet av kvalificerad

bedömning av affärsidén samt uppföljning bör dock framhållas.

För att utöka åtgärden anser utskottet att regeringen bör

återkomma med förslag till nya regler så att bidrag skall kunna

utgå även till tjänstlediga personer, som vill starta företag.

Även reglerna för utbildningsbidrag vid ALU-plats vid

förberedelse för eget företagande bör förändras.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A287 i aktuell

del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i

den mån de inte tillgodoses av utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande reglerna för starta-eget-bidraget

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A287 yrkande 7

samt med avslag på motionerna 1994/95:A258 yrkande 7 och

1994/95:A267 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

25. System med utbildningscheckar (mom. 27)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Omfattning m.m. börjar med "Som ovan redovisats" och

slutar med "i motsvarande del" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion A281 (m) anser utskottet

att ett system med utbildningscheckar, vilket berättigar den

enskilde själv att upphandla viss specificerad utbildning, bör

införas. Systemet skulle öka konkurrensen mellan olika

utbildningsanordnare och samtidigt förstärka den enskildes

engagemang inför kompetensutvecklingen.

För att ansvarslinjerna skall bli mer entydiga och för att

förutsättningarna skall förbättras att fullfölja de långsiktiga

utbildningsinvesteringar som Sverige måste satsa på, anser

utskottet att de utbildningar som motiveras av

arbetsmarknadsskäl bör upphandlas av AMV. Det gäller t.ex.

platser inom komvux.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion A281 i

berörd del bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande system med utbildningscheckar

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A281 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Utbildningsbidrag med lånedel (mom. 31)

Elving Andersson (c), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg

(m), Anna Åkerhielm (m) och Annika Jonsell (m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Utbildningsbidrag med lånedel börjar med "Systemet med

utbildningsbidrag" och slutar med "i berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motionerna A281

(m) och A244 (c) att det är olämpligt om studerande genom

tillfälligt, kortvarigt arbete kan få radikalt andra villkor för

studier än de ungdomar som finansierar sina studier med

lån/studiemedel.

Enligt utskottets mening är det rimligt dels att den enskilde

betalar en viss del av kostnaden för studier som leder till en

allmän kompetenshöjning, dels att de ungdomar under 25 år som

antagits till arbetsmarknadsutbildningens särskilt anordnade

kurser, dvs. till yrkesförberedande och yrkesinriktade kurser,

får betala en del av studiekostnaderna i likhet med de ungdomar

som väljer andra studieformer och studievägar. Det får ankomma

på regeringen att återkomma med förslag till lagtext.

Utskottet instämmer därför med motionerna A281 och A244, båda

i här berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande utbildningsbidrag med lånedel

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

23 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 7 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

27. Två nivåer på dagpenningen i utbildningsbidraget (mom. 34)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Dagpenningens nivå börjar med "Regeringens förslag" och

slutar med "i motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna i motion A287 (v) betona,

att regeringens förslag om sänkt utbildningsbidrag för vissa

grupper från 338 kr till 245 kr, vilket innebär att det endast

blir två nivåer på dagpenningen, bör prövas till sina effekter

och ställas mot andra utgifter för att bästa totaleffekt för de

arbetslösa skall uppnås. Enligt utskottet bör det ifrågasättas

om utbildningsbidrag för jobbsökaraktivitet bör prioriteras

framför ett bibehållande av utbildningsbidragets nivå vid

arbetsmarknadsutbildning. Vad utskottet anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande två nivåer på dagpenningen i

utbildningsbidraget

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A287 yrkande 9

och propositionen i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Arbetsmarknadsutbildning utomlands (mom. 35)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadsutbildning utomlands börjar med

"Utskottet anser att" och slutar med "och A257 (s)" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motionerna A221 (c) och A257 (s)

anser utskottet att möjligheten till arbetsmarknadsutbildning

utomlands bör finnas kvar. Så länge vissa utbildningar för

arbetslösa inte kan fullföljas utan komplettering av utbildning

utomlands kan utbildningsmöjligheten i utlandet inte dras in.

Det rör sig bl.a. om utbildningar inom vissa bristyrken där

samhället är i behov av kompetensen och där omfattningen av

utbildningen vidare är begränsad. Besparingseffekten är dessutom

obetydlig. Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande arbetsmarknadsutbildning utomlands

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A221 i

motsvarande del och 1994/95:A257 yrkande 1 samt med avslag på

propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

29. De särskilda bidragen i samband med

arbetsmarknadsutbildning (mom. 36)

Elving Andersson (c) och Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Särskilda bidrag börjar med "Administrationen av de"

och slutar med "i aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionerna A244

(c) och A287 (v) att de särskilda bidragen ej kan avvecklas på

det sätt som regeringen föreslår, även om viss besparing blir

följden i enlighet med AMS anslagsframställan. Ett totalt

borttagande av de särskilda bidragen vid utbildning och praktik

utanför hemorten är inte möjligt med hänsyn till de kraftigt

negativa effekter en sådan ändring för med sig i mindre

kommuner, skogslän och glesbygder. Utbildning är för den

enskilde av stort värde, och bostadsorten bör inte få begränsa

möjligheterna härtill.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet

motionerna A244 (yrk. 22) och A287 (yrk. 8) i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande

lydelse:

36. beträffande de särskilda bidragen i samband med

arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A244 yrkande

22 och 1994/95:A287 yrkande 8 i motsvarande del samt med avslag

på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

30. Avveckling av företagsutbildning (mom. 37)

Elving Andersson (c) och Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Bidrag till utbildning i företag börjar med "Utskottet

vill i" och slutar med "här behandlade delar" bort ha följande

lydelse:

I enlighet med önskemålen i motionerna A221 (c), A244 (c) och

A287 (v) anser utskottet att företagsutbildning bör finnas kvar

och att den planerade neddragningen av utbildningen bör utebli

för att en ökning av den öppna arbetslösheten skall förhindras.

De fortsatta neddragningarna av personal som förutsägs i

finansplanen inom den offentliga sektorn på 30 000 personer

under åren 1995 och 1996 kräver ytterligare insatser för att

förhindra påspädningen av den öppna arbetslösheten. Dessutom

upphör under det närmaste året de utbildningsavtal som träffats

mellan kommuner och landsting och länsarbetsnämnderna. Ett stort

antal personer kommer säkert inte att kunna erbjudas en ny

anställning. Bland annat av detta skäl krävs en större ram för

åtgärden nästa budgetår.

Trots mycket tal om kompetensutveckling och ett flertal gjorda

utredningar har mycket litet skett av politiska initiativ.

Eftersom Arbetslivsfonden avvecklas vid halvårsskiftet i år är

behovet av nya initiativ akut.

Utskottet är överens med regeringen om att ansvaret för att

genomföra och finansiera utbildningsinsatser skall åvila

arbetsgivaren. Den tänkta besparingen kan säkert åstadkommas

till 1998. Innan konkreta beslut fattats om ett system för

kompetensutveckling finansierat av arbetsgivarna är det däremot

för tidigt att avveckla bidragsformen.

Övrig motion, A222 (s), har en annan inriktning och avstyrks.

Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande avveckling av företagsutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A221 i

motsvarande del och 1994/95:A244 yrkande 8 samt 1994/95:A287

yrkande 10 i motsvarande del och yrkande 11 samt med avslag på

dels propositionen i motsvarande del, dels motion 1994/95:A222

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Starthjälpen m.m. (mom. 38)

Elving Andersson (c), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson

(kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Flyttningsbidragen börjar med "Som redovisas ovan" och

slutar med "(kds) avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är starthjälpen inte en åtgärd som

stöder regionerna. Kompetensen och jobben bör få möjligheter att

utvecklas på platsen i stället för att lockas bort. Den av

regeringen initierade flyttlasspolitiken kan nämligen väntas gå

i en riktning, nämligen från de regioner som behöver

utvecklingsstöd till storstadsområdena.

Sådana flyttningsbidrag som starthjälpen bör därför upphävas

av regeringen. Därvid uppnås en besparing på 400--450 miljoner

kronor under nästa budgetår.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A244 (c),

A271 (kds), A275 (mp) och A448 (kds) i berörda delar bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande starthjälpen m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

11 i motsvarande del, 1994/95:A271 yrkande 16 i motsvarande del,

1994/95:A275 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A448

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

32. Utvecklingsprogram för ungdomar m.m. (mom. 40)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för ungdomar börjar med "Redan i sitt" och

slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagens beslut hösten 1994 om att

ersätta ungdomspraktiken med ungdomsintroduktion var olyckligt.

De förslag till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten som

regeringen lägger fram i budgetpropositionen är ofullständiga

och har stora brister i såväl inriktning som omfattning. Det är

t.ex. inte troligt att de volymer regeringen beräknar för

ungdomsintroduktionen kommer att kunna uppnås.

Utskottet avvisar mot denna bakgrund regeringens förslag om

ett s.k. utvecklingsprogram för ungdomar och förordar i stället

det ungdomsprogram som föreslås i Moderaternas motioner A215 och

A281. Detta program erbjuder, till skillnad mot regeringens

förslag, ett åtgärdspaket som är väl anpassat till det nuvarande

ekonomiska läget, behovet av kompetenshöjning och möjligheterna

att ge ungdomar arbetslivserfarenhet.

Enligt utskottets mening skall ungdomsprogrammet riktas till

arbetslösa ungdomar och vara öppet för alla i åldern 18--24 år.

Programmet, som skall ses som ett erbjudande till den som inte

går vidare i utbildning eller har arbete, bör bestå av praktik i

företag och introduktion i informationsteknologi (IT). Praktiken

skall inriktas på praktisk yrkeserfarenhet och omfatta högst sex

månader. Företagen bör bidra ekonomiskt med 2 000 kr per månad.

Viss tid av praktiken, i undantagsfall hela praktiktiden, skall

kunna ersättas med en organiserad IT-introduktion. Företagens

ekonomiska bidrag bör reduceras i förhållande till

IT-introduktionens omfattning. För ungdomar över 20 år bör

utbildningsbidrag utgå. Utskottet anser att AMV bör få i uppdrag

att utforma de konkreta reglerna för ungdomsprogrammet och göra

en bedömning av åtgärdens omfattning.

Ungdomsprogrammet bygger vidare på de positiva erfarenheterna

av ungdomspraktiken. Genom konstruktionen med företagspraktik

och medfinansiering från företag bedömer utskottet att

väsentligt fler ungdomar, jämfört med regeringens förslag,

kommer att ges en meningsfull introduktion i arbetslivet.

Övriga motionsförslag inom detta område bör enligt utskottets

mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet

motionerna A215 (yrk. 12) och A281 (yrk. 8). Utskottet avstyrker

regeringens förslag om utvecklingsprogram för ungdomar samt

motionerna A244 (yrk. 18, 20 delvis), A271 (yrk. 2), A286 (yrk.

22), A288 (yrk. 1, 3, 7), Kr4 (yrk. 3) och Fi417 (yrk. 6).

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande utvecklingsprogram för ungdomar m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A215 yrkande

12 och 1994/95:A281 yrkande 8 samt med avslag på propositionen i

motsvarande del och motionerna 1994/95:A244 yrkandena 18 och 20

i motsvarande del, 1994/95:A271 yrkande 2, 1994/95:A286 yrkande

22, 1994/95:A288 yrkandena 1, 3 och 7, 1994/95:Fi417 yrkande 6

och 1994/95:Kr4 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

33. Utvecklingsprogram för ungdomar m.m. (mom. 40)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson

(kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för ungdomar börjar med "Redan i sitt" och

slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar regeringens förslag om särskilda

utvecklingsprogram för ungdomar. I stället vill utskottet

förorda de förslag som förs fram i motionerna A244 (c) och A286

(fp) om bibehållande och utveckling av ungdomspraktiken.

Utskottet anser att ungdomspraktiken fungerat väl och

utvecklats i rätt riktning. En allt större andel av de ungdomar

som lämnar ungdomspraktiken går direkt till arbete.

Enligt utskottets mening bör ungdomspraktiken behållas och

utvecklas i enlighet med de riktlinjer som föreslås i nämnda

motioner.

Utskottet ser även positivt på Kristdemokraternas förslag i

motionerna A271, A288 och Kr4 om att utveckla ungdomspraktiken

till ett system med praktik- och lärlingsplatser. Systemet bör

fungera som en övergång mellan studier och arbetsliv och skulle

innebära en mer långsiktig lösning på frågan om åtgärder för

arbetslösa ungdomar.

Utskottet instämmer även med förslagen om en samlad strategi

mot ungdomsarbetslösheten och behovet av mer forskning avseende

lönebildningen bland ungdomar som framförs i motionen A288

(kds).

Övriga motionsförslag inom detta område bör enligt utskottets

mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet

motionerna A244 (yrk. 18, 20 delvis), A271 (yrk. 2), A286 (yrk.

22), A288 (yrk. 1,3,7) och Kr4 (yrk. 3). Utskottet avstyrker

regeringens förslag om utvecklingsprogram för ungdomar samt

motionerna A215 (yrk. 12), A281 (yrk. 8) och Fi417 (yrk. 6)

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande utvecklingsprogram för ungdomar m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244

yrkandena 18 och 20 i motsvarande del, 1994/95:A271 yrkande 2,

1994/95:A286 yrkande 22, 1994/95:A288 yrkandena 1, 3 och 7 och

Kr4 yrkande 3 samt med avslag på propositionen i motsvarande del

och motionerna 1994/95:A215 yrkande 12, 1994/95:A281 yrkande 8

och 1994/95:Fi417 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

34. Utvecklingsprogram för ungdomar m.m. (mom. 40)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för ungdomar börjar med "Angående förslaget i

motion" och slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande

lydelse:

För att öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden instämmer

utskottet med förslaget i motion Fi417 (mp) om att

arbetsgivaravgiften bör slopas under det första året när det

gäller anställning av ungdomar.

Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet

regeringens förslag om utvecklingsprogram för ungdomar och

motion Fi417 (yrk. 6) samt avstyrker motionerna A215 (yrk. 12),

A244 (yrk. 18, 20 delvis), A271 (yrk. 2), A281 (yrk. 8), A286

(yrk. 22), A288 (yrk. 1, 3, 7) och Kr4 (yrk. 3).

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande utvecklingsprogram för ungdomar m.m.

att riksdagen med med anledning av motion 1994/95:Fi417

yrkande 6 och propositionen i motsvarande del samt med avslag på

motionerna 1994/95:A215 yrkande 12, 1994/95:A244 yrkandena 18

och 20 i motsvarande del, 1994/95:A271 yrkande 2, 1994/95:A281

yrkande 8, 1994/95:A286 yrkande 22, 1994/95:A288 yrkandena 1, 3

och 7 och Kr4 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

35. Obligatoriska praktikplatser (mom. 41)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för ungdomar börjar med "Utskottet anser att"

och slutar med "A287 (yrk. 14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på Vänsterpartiets förslag i motion

A287 om obligatoriska praktikplatser på medelstora och stora

företag. Sammanlagt kommer åtgärden att ge 70 000 ungdomsplatser

med såväl praktik som kompetenshöjning. Avtalad praktikantlön

bör utgå. Dessutom kommer produktionen att få ett ekonomiskt och

praktiskt ansvar för ungdomars sysselsättning och framtida

möjligheter.

Utskottet tillstyrker således motion A287 (yrk. 14).

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande obligatoriska praktikplatser

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A287 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Akademikerpraktiken (mom. 46)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m)

och Annika Jonsell (m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Insatser för ungdomar börjar med "I motionerna A244"

och slutar med "och A271 (yrk. 5)" bort ha följande lydelse:

Eftersom arbetslösheten bland akademiker fortfarande är

oroväckande hög anser utskottet, i likhet med förslagen i

motionerna A244 (c), A286 (fp) och A271 (kds), att

akademikerpraktiken bör bibehållas även under kommande budgetår.

Akademikerpraktiken har visat sig vara en synnerligen effektiv

åtgärd när det gäller att slussa in arbetslösa akademiker på

arbetsmarknaden. Enligt AMS redovisning gick mer än 40 % av de

som lämnade akademikerpraktiken i juli--november 1994 direkt

till arbete.

Med anledning av vad som nu anförts tillstyrker utskottet de

aktuella motionerna A244 (yrk. 21), A271 (yrk. 5) och A286 (yrk.

17).

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande akademikerpraktiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

21, 1994/95:A271 yrkande 5 samt 1994/95:A286 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Europapraktik (mom. 49)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Nya ungdomsåtgärder börjar med "Även förslaget om" och

slutar med "A287 (yrk. 15)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med Vänsterpartiets förslag i motion A287

om att näringslivet bör ta på sig en större del av kostnaderna

för finansieringen av Europapraktiken. Regeringen bör enligt

utskottets mening återkomma med förslag om detta. Beträffande

förslaget i motion A286 (fp) om en separat anslagspost för

medlen till Europapraktik bör detta inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker således motion A287 (yrk. 15) och

avstyrker motion A286 (yrk. 25). Enligt utskottets mening bör

riksdagen godkänna vad utskottet nu anfört beträffande

Europapraktik.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande

lydelse:

49. beträffande Europapraktik

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A287 yrkande 15

och propositionen i motsvarande del samt med avslag på motion

1994/95:A286 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

38. U-landspraktik (mom. 50)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Nya ungdomsåtgärder börjar med "I motionerna A287" och

slutar med "och avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på Vänsterpartiets förslag i motionerna

A282 och A287 om en ny åtgärd benämnd u-landspraktik. Åtgärden

som skall vända sig till arbetslösa ungdomar under 25 år bör

bestå av såväl praktik som utbildning, bl.a. praktiskt

deltagande i biståndsarbete på basnivå. Utskottet anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag utifrån

de riktlinjer som föreslås i nämnda motioner.

Utskottet tillstyrker således motionerna A287 (yrk. 16) och

A282.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande

lydelse:

50. beträffande u-landspraktik

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A282 och

1994/95:A287 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

39. Volymen otraditionella åtgärder (mom. 51)

Elving Andersson (c), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg

(m), Anna Åkerhielm (m) och Annika Jonsell (m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Otraditionella insatser börjar med "Utskottet anser

för" och slutar med "A287 (yrk. 17 delvis)(v)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionerna A281 (m) och A244 (c)

att volymen av otraditionella åtgärder bör minskas i förhållande

till regeringens bedömning. En volym motsvarande 300--400

miljoner kronor är fullt tillräcklig.

Motionsförslag om en större volym än den av regeringen

beräknade avstyrks av utskottet.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A244 och A281

i berörda delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande

lydelse:

51. beträffande volymen otraditionella åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

13 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 11 samt med avslag

på motion 1994/95:A287 yrkande 17 i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Volymen otraditionella åtgärder (mom. 51)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Otraditionella insatser börjar med "Utskottet anser

för" och slutar med "A287 (yrk. 17 delvis)(v)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer med uppfattningen i motion A287 (v) att de

otraditionella medlen bör kunna utnyttjas på ett mera offensivt

sätt. Invandrares, kvinnors och ungdomars behov bör särskilt

beaktas, liksom de äldre arbetslösas situation. 250 miljoner

kronor utöver av regeringen beräknade 500 miljoner bör gå till

Otraditionella åtgärder och användas för miljöinriktade

ungdomsprojekt.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet

motion A287 i aktuell del. Motionsförslag om en minskad volym av

de otraditionella åtgärderna avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande

lydelse:

51. beträffande volymen otraditionella åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A287 yrkande 17 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A244

yrkande 13 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Medel till småföretagsinsatser (mom. 52)

Elver Jonsson (fp) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Otraditionella insatser börjar med "Medel till

småföretagsinsatser" och slutar med "A405 (yrk. 8) (c)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionerna A244 (c) och A286 (fp) att

det stöd till småföretagande och landsbygdsutveckling som är i

kraft under innevarande budgetår väl har uppfyllt

förväntningarna om utveckling av det regionala näringslivet och

positiva sysselsättningseffekter. Stödformen bör därför finnas

kvar även nästa budgetår och särskilt inriktas på miljö- och

kretsloppsinriktade projekt. Volymen bör högst uppgå till den

volym som beräknats för innevarande budgetår. Regeringen bör

återkomma med förslag i kompletteringspropositionen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A244, A286

och A405 i aktuella delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande

lydelse:

52. beträffande medel till småföretagsinsatser att

riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande 30,

1994/95:A286 yrkandena 31 och 32 samt 1994/95:A405 yrkande 8 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Kringkostnader för ALU (mom. 53)

Elver Jonsson (fp) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Otraditionella insatser börjar med "Till kringkostnader

för" och slutar med "A286 (yrk. 29) (fp) avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer med motion A286 (fp) att -- när

ALU-volymen ökar -- även kringkostnaderna för ALU bör ökas.

Enligt utskottets uppfattning är förslaget om sammanlagt 300

miljoner kronor till kringkostnaderna i motion A286 väl avvägt.

Motion A286 (yrk. 29) tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande

lydelse:

53. beträffande kringkostnader för ALU

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A286 yrkande 29

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(mom. 55)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utrskottet har i" och

slutar med "delvis, samt 19)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör A 2-anslaget beräknas på ett

annat sätt än vad som görs i budgetpropositionen. Sammantaget

anser utskottet att anslaget bör uppgå till 32 666 700 000

kr och baseras på de förslag som framförs i motion A281 (m) i

motsvarande delar angående arbetsmarknadsutbildning,

utbildningsbidrag med lånedel samt bidragsgrundande arbetstid i

beredskapsarbete.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion A281 i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande

lydelse:

55. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A281

yrkandena 4, 7, 10, samtliga i motsvarande del, samt 14, samt

med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna

1994/95:A203 yrkandena 7 och 8, 1994/95:A244 yrkandena 10, 11,

13, 14, 15, 20, 23, samtliga i motsvarande del, samt 34,

1994/95:A271 yrkandena 10 och 16, båda i motsvarande del, och

1994/95:A275 yrkande 3 i motsvarande del samt 5 och med avslag

på motion 1994/95:A287 yrkandena 4, 8, 10, 17, samtliga i

motsvarande del, samt 19 till Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 32 666 700 000 kr,

44. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(mom. 55)

Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utskottet har i" och slutar

med "delvis, samt 19)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motion A244 (c) att A 2-anslaget bör

uppgå till 31 536 700 000 kr. Detta belopp baseras på de förslag

som framförs i motion A244 i motsvarande delar angående

utbildningsbidrag med lånedel, bidragsgrundande arbetstid i

beredskapsarbete, flyttningsbidrag, otraditionella åtgärder m.m.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion A244 i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande

lydelse:

55. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A244

yrkandena 10, 11, 13, 14, 15, 20, 23, samtliga i motsvarande

del, samt 34, samt med anledning av propositionen i motsvarande

del och motionerna 1994/95:A203 yrkandena 7 och 8, 1994/95:A271

yrkandena 10 och 16, båda i motsvarande del, 1994/95:A275

yrkande 3 i motsvarande del samt 5 och 1994/95:A281 yrkandena 4,

7, 10, samtliga i motsvarande del, samt 14 och med avslag på

motion 1994/95:A287 yrkandena 4, 8, 10, 17, samtliga i

motsvarande del, samt 19 till Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 31 536 700 000 kr,

45. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(mom. 55)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utskottet har i" och slutar

med "delvis, samt 19)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör A 2-anslaget baseras på högre

volymer än regeringen beräknat. Därmed kommer även

anslagsbehovet att ligga högre än regeringens förslag.

Sammantaget anser utskottet att anslaget bör uppgå till 4 550

000 000 kr utöver propositionens förslag och baseras på de

förslag som framförs i motion A287 (v) angående

rekryteringsstöd, beredskapsarbete, särskilt anordnad

arbetsmarknadsutbildning m.m.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion A287 i

berörda delar. Övriga motionsförslag om lägre anslagsbelopp

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande

lydelse:

55. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A287

yrkandena 4, 8, 10, 17, samtliga i motsvarande del, samt 19 samt

med anledning av propositionen i motsvarande del och med avslag

på motionerna 1994/95:A203 yrkandena 7 och 8, 1994/95:A244

yrkandena 10, 11, 13, 14, 15, 20, 23, samtliga i motsvarande

del, samt 34, 1994/95:A271 yrkandena 10 och 16, båda i

motsvarande del, 1994/95:A275 yrkande 3 i motsvarande del samt 5

och 1994/95:A281 yrkandena 4, 7, 10, samtliga i motsvarande del,

samt 14 till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 38 506 700 000 kr,

46. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(mom. 55)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utskottet har i" och slutar

med "delvis, samt 19)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motion A275 (mp) att anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör uppgå till 32 076 746 000

kr. Sammantaget innebär detta ett lägre belopp än regeringens

förslag beroende på att utskottet räknat bort budgetmedel för

flyttningsbidrag och för visst studiestöd. Utskottet tillstyrker

därmed bifall till motion A275 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande

lydelse:

55. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A275 yrkande 3 i

motsvarande del och 5 samt med anledning av propositionen i

motsvarande del och motionerna 1994/95:A203 yrkandena 7 och 8,

1994/95:A244 yrkandena 10, 11, 13, 14, 15, 20, 23, samtliga i

motsvarande del, samt 34, 1994/95:A271 yrkandena 10 och 16, båda

i motsvarande del, och 1994/95:A281 yrkandena 4, 7, 10, samtliga

i motsvarande del, samt 14, samt med avslag på motion

1994/95:A287 yrkandena 4, 8, 10, 17, samtliga i motsvarande del,

samt 19 till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 32 076 746 000 kr,

47. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(mom. 55)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utskottet har i" och slutar

med "delvis, samt 19)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör A 2-anslaget beräknas till ett

belopp som understiger regeringens beräkning med 900 miljoner

kronor. Som föreslås i motion A271 (kds) bör medlen för

starta-eget-bidraget och för flyttningsbidragen minska i

förhållande till propositionens förslag.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion A271 i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande

lydelse:

55. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A271

yrkandena 10 och 16, båda i motsvarande del, samt med anledning

av propositionen i motsvarande del och motionerna 1994/95:A203

yrkandena 7 och 8, 1994/95:A244 yrkandena 10, 11, 13, 14, 15,

20, 23, samtliga i motsvarande del, samt 34, 1994/95:A275

yrkande 3 i motsvarande del samt 5 och 1994/95:A281 yrkandena 4,

7, 10, samtliga i motsvarande del, samt 14, samt med avslag på

motion 1994/95:A287 yrkandena 4, 8, 10, 17, samtliga i

motsvarande del, samt 19 till Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 33 056 700 000 kr,

48. Neddragning av ALU-volymen (mom. 57)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m)

och Annika Jonsell (m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetslivsutveckling (ALU) börjar med "Utskottet anser

i" och slutar med "A286 (yrk. 28) (fp)" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är regeringens kraftiga neddragning

av antalet ALU-platser inte motiverad, särskilt med hänsyn till

att ALU är en kostnadseffektiv åtgärd. I takt med

konjunkturförbättringarna bör omfattningen av ALU-platser

minskas, men propositionens beräkning innebär en alltför osmidig

neddragning.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A271 (kds),

A281 (m) och A286 (fp) i aktuella delar bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande

lydelse:

57. beträffande neddragning av ALU-volymen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A271 yrkande

8, 1994/95:A281 yrkande 9 och 1994/95:A286 yrkande 28 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Utbildningsvikariat (mom. 59)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Utbildningsvikariat börjar med "Utbildningsvikariat

innebär utbildning" och slutar med "(yrk. 6) (m) avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A281 (m) att det

huvudsakliga ansvaret för fortbildning av personal måste bäras

av företagen. Det är viktigt för företagen att utbilda sin

personal och få en kompetenshöjning bland de anställda. Mot

denna bakgrund bör regeringens förslag till lag om tillfällig

avvikelse från lagen om socialavgifter inte antas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande

lydelse:

59. beträffande utbildningsvikariat

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A281 yrkande 6

samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

50. Regeländringar beträffande avdragsbelopp (mom. 60)

Elving Andersson (c), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg

(m), Anna Åkerhielm (m), Annika Jonsell (m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Utbildningsvikariat börjar med "Trots att

utbildningsvikariaten" och slutar med "A281 (yrk. 5) (m)" bort

ha följande lydelse:

I likhet med motionerna A281 (m) och A244 (c) motsätter sig

utskottet de föreslagna regeländringarna beträffande

utbildningsvikariat, vilka enligt utskottets mening är alltför

generösa. Regeringen bör återkomma i kompletteringspropositionen

med förslag till begränsning av arbetsgivarnas avdrag.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A244 och A281

i berörda delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande

lydelse:

60. beträffande regeländringar beträffande avdragsbelopp

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

12 och 1994/95:A281 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

51. Avskaffande av Arbetsmarknadsfonden (mom. 64)

Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Arbetsmarknadsfonden börjar med "Liksom regeringen" och

slutar med "Fi219 (yrk. 6) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet är av den uppfattningen att bl.a. egenavgifter från

de försäkrade och arbetsgivaren genom arbetsgivaravgiften samt

staten gemensamt skall finansiera arbetslöshetsförsäkringen. Med

hänsyn till de skilda finansieringskällorna är det, enligt

utskottets mening, logiskt att medlen inbetalas till ett från

budgeten fristående konto.

Utskottet delar således inte regeringens uppfattning att ett

nytt anslag, Bidrag till arbetslöshetsförsäkringen, inrättas i

statsbudgeten under tionde huvudtiteln för att bättre spegla

statens upplåningsbehov. Utskottet förordar att

Arbetsmarknadsfonden skall finnas kvar som ett konto i

Riksgäldskontoret. Vad utskottet anfört med anledning av

Centerpartiets motioner A244 och Fi219 i nu aktuella delar bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande

lydelse:

64. beträffande avskaffande av Arbetsmarknadsfonden

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

28 och 1994/95:Fi219 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

52. Egenavgifter till arbetslöshetsförsäkringen (mom. 65)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m), Anna Åkerhielm (m) och Annika Jonsell

(m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Egenavgifterna börjar med "Utskottet anser" och slutar

med "(yrk. 13) (c)" bort ha följande lydelse:

Arbetslöshetsförsäkringen uppvisar i dag ett stort underskott.

En möjlighet att delvis åtgärda detta är enligt utskottet att

återinföra det system med egenavgifter enligt avgiftslagen som

gällde fram till årsskiftet 1994/95. Det betyder att en

egenavgift på två procentenheter till arbetslöshetsförsäkringen

återinförs. Utskottet anser vidare att avgiftsunderlaget för

uttaget av egenavgifter bör förändras. Mot denna bakgrund

tillstyrker utskottet motionerna A281 (m), Fi219 (c) samt Fi211

(fp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande

lydelse:

65. beträffande egenavgifter till

arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A281 yrkande

17, 1994/95:Fi211 yrkande 28 och 1994/95:Fi219 yrkande 13 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. Avskaffande av statsbidrag till

permitteringslöneersättning m.m. (mom. 66)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Permitteringslöneersättning börjar med "Små

utbetalningar" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha

följande lydelse:

Regeringens förslag att avskaffa det statliga

permitteringslönestödet innebär enligt utskottets mening en

allvarlig trygghetsförsämring för många arbetare inom industrin

och byggnadssektorn. Effekten blir att företagen kommer att säga

upp personal i stället för att permittera vid övertalighet och

arbetsnedgång. En annan konsekvens blir säkert att

korttidsanställningar och inhyrningsverksamhet kommer att öka.

Det innebär också att regeringen ensidigt drar sig ur en

trepartsöverenskommelse med parterna på arbetsmarknaden.

Utskottet anser att regeringens förslag är illa genomtänkt och

att underlaget för det är bristfälligt.

Givetvis varierar kostnaden för statsbidraget till

permitteringslöneersättning starkt efter konjunkturen. Utskottet

beräknar dock att 45 miljoner kronor är väl tilltaget för

finansieringen av statsbidraget till permitteringslöneersättning

för kommande budgetår. Utskottet anser vidare att det bör

understrykas att en uppsägning i stället för en permittering

innebär en större belastning på Arbetsmarknadsfonden eftersom

ersättningen därifrån är större per dag än motsvarande

utbetalning från permitteringslöneinstitutet.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrks propositionen i

motsvarande del, och motion A287 (v) tillstyrks i berörd del.

Motion A277 (s) får anses tillgodosedd med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande

lydelse:

66. beträffande avskaffande av statsbidrag till

permitteringslöneersättning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A287 yrkande 21

och med anledning av motion 1994/95:A277 samt med avslag på

propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

54. Återgång till en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring (mom. 68)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. börjar

med "Av utskottets" och slutar med "obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att arbetslöshetsförsäkringen bör göras

allmän. Skälet härför är att det är orimligt att ett

försäkringsskydd, som till helt övervägande del finansieras via

skattemedel, inte är tillgängligt för alla på samma sätt som

övriga försäkringar.

Att knyta försäkringen till medlemskap i enskilda

organisationer med specifik branschanknytning är principiellt

felaktigt även om försäkringen står öppen för icke-medlemmar.

Organisationsanknytningen kan innebära risk såväl för

åsiktskontroll som för rätten att stå utanför en förening.

Utskottet förordar att det system som infördes under den förra

mandatperioden och som gällde fram till den 1 januari 1995

återinförs som ett första steg i avvaktan på en ytterligare

utveckling av detta förslag.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna A215

och A281 (m) i berörda delar. Motionerna A244 (c), A286 och

Fi211 (fp) samt A271 (kds) avstyrks i den mån de inte anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande

lydelse:

68. beträffande återgång till en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A215 yrkande

6 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 16 samt med avslag

på motionerna 1994/95:A244 yrkande 4, 1994/95:A271 yrkande 19,

1994/95:A286 yrkande 4 och 1994/95:Fi211 yrkande 29 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. Återgång till en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring (mom. 68)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson

(kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen börjar med "Av

utskottets" och slutar med "obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det system med en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring som gällde under andra halvåret 1994 bör

återinföras. Med en sådan ordning förhindras också en evig

rundgång mellan a-kassa och olika arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

Motionerna A244 (c), A286 och Fi211 (fp) samt A271 (kds)

tillstyrks därmed i aktuella delar.

Motionerna A215 och A281 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande

lydelse:

68. beträffande återgång till en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A244 yrkande

4, 1994/95:A271 yrkande 19, 1994/95:A286 yrkande 4 och

1994/95:Fi211 yrkande 29 samt med avslag på motionerna

1994/95:A215 yrkande 6 i motsvarande del och 1994/95:A281

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

56. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. (mom. 69)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. börjar

med "Samma förhållande" och slutar med "(fp) avstyrkas" bort ha

följande lydelse:

Även om utskottets utgångspunkt är införandet av en allmän

arbetslöshetsförsäkring anser utskottet att det redan nu bör

göras förändringar i ersättningsnivåer, dagpenningens storlek

och begränsning av ersättningsperioderna.

Enligt utskottets uppfattning bör det så långt det är möjligt

gälla enhetliga nivåer i socialförsäkringarna. Ersättningsnivån

i sjukförsäkringen föreslås bli sänkt till 75 %.

Arbetslöshetsersättningen bör anpassas härtill och även den

sättas till 75 %. En sådan åtgärd stärker drivkrafterna för

arbete. Samtidigt innebär den en besparing med drygt en miljard

kronor.

Även dagpenningnivåerna bör sänkas i enlighet med det

resonemang som nyss förts. En sänkning av dessa nivåer från 245

kr till 210 kr skulle sammanlagt leda till en besparing på 0,5

miljarder kronor.

Nivåer och ersättningsperioder måste nämligen bestämmas med

utgångspunkt i att försäkringens syfte bör vara att skydda mot

arbetslöshet som kan antas vara av rimlig längd.

Det är också viktigt att söka undvika rundgång mellan

ersättningsperioder och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Detta kan enligt utskottets mening ske genom en ny syn på

ersättningsperiodernas längd och varaktighet. Ersättning bör

således medges för högst 450 dagar med avbrott för åtgärder

efter förslagsvis halva perioden för att göra den arbetssökande

mer attraktiv på arbetsmarknaden. Utskottet gör bedömningen att

avlastningen på försäkringen härigenom skulle innebära ca 2,6

miljarder kronor.

Möjligheten att deltidsstämpla bör begränsas. Det

arbetsvillkor som gällde fr.o.m. den 1 juli 1994 men som nu

ändrats bör återställas i ett första steg och i princip ges den

utformning som den tidigare regeringen föreslog i proposition

1993/94:209 och som fick riksdagens godkännande.

Vad utskottet med tillstyrkan till motionerna A215 och A281

(m) i berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.

Motionerna A212 och A274 (mp), den senare i berörd del, och

A286 (fp) i berörd del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande

lydelse:

69. beträffande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A215 yrkande

6 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkandena 15, 18, 19 i

motsvarande del och 20 samt med avslag på motionerna

1994/95:A212, 1994/95:A274 yrkande 10 och 1994/95:A286 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

57. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. (mom. 69)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedöming som under

rubriken Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen börjar med

"Samma förhållande" och slutar med "(fp) avstyrkas" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett förslag som begränsar antalet möjliga

ersättningsperioder. En sådan begränsning infördes av den förra

regeringen men avskaffades av den nuvarande.

Begränsningen av antalet a-kasseperioder var ett rimligt sätt

att stimulera de långtidsarbetslösas egna initiativ att söka

arbete vid en tidpunkt då risken annars är stor att fastna i

passivitet.

Vad utskottet med tillstyrkan till motion A286 (fp) i berörd

del anfört bör ges regeringen till känna.

Motionerna A215 och A281 (m) i aktuella delar samt A212 och

A274 (mp), den senare i berörd del, avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande

lydelse:

69. beträffande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A286 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1994/95:A212, 1994/95:A215 yrkande

6 i motsvarande del, 1994/95:A274 yrkande 10 och 1994/95:A281

yrkandena 15, 18, 19 i motsvarande del och 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

58. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. (mom. 69)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som börjar med "Samma

förhållande" och slutar med "(fp) avstyrkas" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A212 och

A274 att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag

till en tvåårig försöksverksamhet som innebär att tjänstledighet

med reducerad a-kassa skall kunna beviljas. Den som tar

tjänstledighet under ett år och som på det sättet lämnar plats

för en arbetslös att få arbetet skall erbjudas 80 % av ordinarie

arbetslöshetsersättning.

Systemet har provats med framgång i Danmark. Det har inneburit

att 90 000 människor på detta sätt har fått jobb.

Vad utskottet med tillstyrkan till motionerna A212 och 274

(mp) den senare i berörd del anfört bör ges regeringen till

känna. Motionerna A215 och A281 (m) i berörda delar samt A286

(fp) i berörd del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande

lydelse:

69. beträffande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A212 och

1994/95:A274 yrkande 10 och med avslag på motionerna

1994/95:A215 yrkande 6 i motsvarande del, 1994/95:A281 yrkandena

15, 18, 19 i motsvarande del och 20 samt 1994/95:A286 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. Ersättningsnivån i det kontanta

arbetsmarknadsstödet (mom. 70)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Kontant arbetsmarknadsstöd börjar med "Utskottet

bedömer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

Beroende av bidrag måste motverkas. Det är inte minst viktigt

för unga människor. Den lägsta dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

bör mot denna bakgrund justeras. Utskottet anser att en sänkning

av dagens lägsta dagpenningnivå från 245 kr per dag till 210 kr

per dag skall genomföras. Motsvarande sänkning skall även göras

i det kontanta arbetsmarknadsstödet. Utskottet anser att

regeringen skyndsamt bör utreda frågan. Vad utskottet anfört med

anledning av Moderaternas motioner A215 och A281 i aktuella

delar bör ges regeringen till känna. Motion A206 (s) har en

annan inriktning och avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande

lydelse:

70. beträffande ersättningsnivån i det kontanta

arbetsmarknadsstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A215 yrkande

6 i motsvarande del och 1994/95:A281 yrkande 19 i motsvarande

del och med avslag på motion 1994/95:A206 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

60. Medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m. (mom. 71)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utskottet anser" och slutar

med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den tidigare framställningen ställt sig bakom

Moderata samlingspartiets förslag beträffande

arbetslöshetsförsäkringen. Av detta följer att riksdagen i

enlighet med motion A281 (m) i aktuell del bör anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag lägre anslag till Bidrag

till arbetslöshetsersättningen m.m. Härigenom uppnås en

betydande besparing utöver den som regeringen har föreslagit.

Motionerna A275 (mp) och A287 (v) avstyrks i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande

lydelse:

71. beträffande medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A281 yrkande 21

samt med anledning av propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1994/95:A275 yrkande 7 och 1994/95:A287

yrkande 22 till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 57 365 000 000 kr,

61. Medelsanvisning till Bidrag till arbetslöshetsersättning

m.m. (mom. 71)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utskottet anser" och slutar

med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det av regeringen föreslagna

anslaget otillräckligt med hänsyn till det behov som alltjämt

kommer att finnas mot bakgrund av den allvarliga

sysselsättningssituationen.

Utskottet har i den föregående framställningen ställt sig

bakom Vänsterpartiets motionsförslag beträffande

arbetslöshetsförsäkringen. När det gäller en alternativ

besparing till regeringens förslag om en åldersgräns i

arbetslöshetsförsäkringen har utskottet tidigare i betänkandet

pekat på att motsvarande besparing kan hämtas hem inom ramen för

försäkringen. Av detta följer att de ytterligare medel som bör

tillföras det aktuella anslaget stannar vid 45 miljoner kronor.

Den summan avser att täcka statsbidraget till

permitteringslöneersättningen. Det aktuella anslaget bör därför

tillföras denna summa utöver vad regeringen föreslagit.

Motionerna A275 (mp) och A281 (m) avstyrks i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande

lydelse:

71. beträffande medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A287 yrkande 22

och propositionen i motsvarande del samt med avslag på

motionerna 1994/95:A275 yrkande 7 och 1994/95:A281 yrkande 21

till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

59 810 000 000 kr,

62. Medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m. (mom. 71)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Medelsanvisning börjar med "Utskottet anser" och slutar

med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den föregående framställningen ställt sig

bakom förslagen i Miljöpartiet de grönas motionsyrkanden vad

gäller arbetslöshetsförsäkringen. Av detta följer att utskottet

i enlighet med motion A275 (mp) i berörd del föreslår att ett i

förhållande till regeringens förslag betydligt lägre anslag bör

anvisas på detta anslag.

Motionerna A281 (m) och A287 (v) avstyrks i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande

lydelse:

71. beträffande medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A275 yrkande 7

samt med anledning av propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1994/95:A281 yrkande 21 och 1994/95:A287

yrkande 22 till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 56 965 000 000 kr,

Särskilda yttranden

Särskilda yttr.

1. Arbetsmarknadspolitiken i samband med

arbetstidsfrågorna (mom. 2)

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet ser mycket positivt på den nyligen tillsatta

arbetstidsutredningen. Dock anser vi att utredningen inte får

innebära att pågående initiativ med kortare arbetstid avstannar.

Vänsterpartiet har i en särskild motion fört fram ett flertal

krav för att åstadkomma en förkortning av normalarbetstiden. Vi

understryker där vikten av en utvidgad försöksverksamhet inom

olika branscher och sektorer. Vi vill också framhålla att

arbetstidsförkortningen skall genomföras stegvis och så att

arbetsmarknadens parter ges möjlighet att i avtal anpassa

arbets- och lönevillkor till den nya normalarbetstiden.

2. AMS prioritering av invandrare (mom. 19)

Elver Jonsson (fp) anför:

Andelen utomnordiska medborgare i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder bör vara större än deras andel av de arbetssökande.

Hittills har AMS inte lyckats leva upp till denna målsättning

vilket är mycket beklagligt. Folkpartiet utgår ifrån att

regeringen med kraft understryker för AMS att särskilda resurser

sätts in så att detta mål kan uppnås.

3. Insatser i invandrartäta områden (mom. 21)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anför:

Regeringen föreslår, inom socialförsäkringsutskottets

beredningsområde, ett nytt anslag på 125 miljoner kronor för

särskilda insatser i invandrartäta områden (anslag D under

tionde huvudtiteln).

Mot bakgrund av det allvarliga statsfinansiella läget och den

ökning av statens kostnader som anslaget innebär avvisar

Moderata samlingspartiet förslaget (se motion 1994/95:Sf626).

Principiellt anser vi inte heller att ett engångsanslag som det

föreslagna löser de grundläggande problem som ofta återfinns i

miljonprogrammens bostadsområden.

4. Invandrarna och arbetsmarknaden (mom. 22)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet anser att invandrarnas tillträde till

den svenska arbetsmarknaden är av helt avgörande betydelse för

en framgångsrik integration i det svenska samhällslivet.

Minimilöner och de stelbenta arbetsrättsreglerna är hinder för

att fler arbetstillfällen tillskapas. Det är därför nödvändigt

att reformera arbetsrätten och ge arbetsgivare och arbetstagare

friare möjlighet att överenskomma om lönenivåer och

provanställningsperioder. Utbud och efterfrågan måste kunna få

mötas i friare former.

5. Reglerna för starta-eget-bidraget (mom. 24)

Elver Jonsson (fp) anför:

Vi är positiva till starta-eget-bidragets utvidgning under

senare år och anser det inte uteslutet att ytterligare

möjligheter till utvidgning kan aktualiseras.

I likhet med tidigare utgår utskottet från att kultursektorn

kommer i fråga för beredskapsåtgärder, något som också tas upp i

motion A286 (fp).

6. Besparingar på arbetsmarknadsutbildningens område (mom.

29)

Hans Andersson (v) anför:

De synpunkter som redovisas i motion A249 stämmer väl överens

med Vänsterpartiets krav och yrkanden inom området.

Vänsterpartiet anser att anslaget för budgetåret 1995/96

ligger för lågt. Vänsterpartiet har också anvisat ytterligare

medel till arbetsmarknadsutbildning. Denna utbildning är enligt

Vänsterpartiet den helt centrala åtgärden för att förbättra

individens möjligheter på den alltmer krävande arbetsmarknaden.

7. Två nivåer på dagpenningen i utbildningsbidraget (mom. 34)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anför:

I likhet med utskottet anser Moderaterna att det endast bör

finnas två nivåer på dagpenningen i utbildningsbidraget.

Moderaterna anser dock, till skillnad från utskottet, att en

dagpenning på 210 kr, i stället för 245 kr, bör utgå som lägsta

belopp för den som är berättigad till ersättning från en

arbetslöshetskassa. Samma dagpenning bör utgå till den som inte

är medlem i en arbetslöshetskassa.

Denna justering överensstämmer med Moderaternas förslag till

ändring vad gäller KAS och dagpenning vid

arbetslöshetsförsäkring.

8. Flyttningsbidragen på sikt (mom. 39)

Hans Andersson (v) anför:

Kortsiktigt kan en ökad rörlighet vara lösningen på problemet

med flaskhalsar i produktionen på grund av att det saknas

nyckelpersoner eller rätt utbildad arbetskraft. På lång sikt

anser Vänsterpartiet att det krävs en aktiv regionalpolitik med

bl.a. utbildningsinsatser på sådana orter där arbetskraften har

fel kompetens i förhållande till lediga jobb. 1960-talets

flyttvåg från glesbygd till storstäder måste undvikas.

Vi anser att det bör övervägas att en högre starthjälpsnivå

kunde utgå vid flyttning till regionalpolitiskt prioriterade

områden.

9. Konsekvensutredning och avvisande av

ungdomsintroduktion (mom. 42 och 43)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kds) anför:

Vi har tidigare framfört förslag om att ungdomspraktiken bör

vara kvar eftersom det är en åtgärd som visat sig vara effektiv

och leder till att ungdomar får kontakt med arbetsmarknaden.

Systemet med ungdomspraktikplatser hade kunnat utvecklas till

ett system med praktik- och lärlingsplatser för ungdomar under

25 år.

Det finns dessutom en avsevärd risk för att den nya

ungdomsåtgärden ungdomsindroduktion inte kommer upp till de

nivåer som man räknat med.

Enligt vår uppfattning skulle det vara värdefullt att utreda

hur avskaffandet av ungdomspraktiken och införandet av

ungdomspraktiken påverkat ungdomsarbetslösheten. Vi förutsätter

att detta sker i nu pågående och aviserade utredningar inom

arbetsmarknadspolitiken.

10. Avvisande av ungdomsintroduktion (mom. 43)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet avvisade redan hösten 1994

regeringens förslag om ungdomsintroduktion. De senaste

månadernas utveckling bekräftar att denna åtgärd inte kommer att

nå den omfattning som regeringen räknat med vilket vi också

påpekat vid ett flertal tillfällen. Med det ungdomsprogram vi

föreslagit skulle väsentligt fler ungdomar ges en meningsfull

introduktion till arbetslivet.

11. Kommunala uppföljningsansvaret (mom. 45)

Elving Andersson (c) anför:

Centerpartiet anser att regeringens förslag om ett utökat

kommunalt ansvarstagande för arbetslösa ungdomar under 20 år är

ett missgrepp och en återupprepning av de misslyckade

ungdomslagen från början av 1980-talet som ledde ungdomarna in i

kommunala tillfällighetsarbeten. Regeringens förslag till

åtgärder mot ungdomsarbetslösheten lutar sig i hög grad mot

kommunerna och detta i ett läge när alla är ense om att den

kommunala sektorn inte kan och får växa ytterligare. Ungdomarna

kommer i tiotusental att ledas in i en arbetsmarknadspolitisk

återvändsgränd. Centern anser att det kommunala

uppföljningsansvaret endast bör relateras till gymnasietiden.

12. Datortek (mom. 48)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet anser att regeringens förslag om

datortek kan integreras med det förslag till ungdomsprogram som

partiet lagt fram. Ungdomsprogrammet innebär praktik vid företag

och IT-introduktion. Stöd bör kunna utgå till

utbildningsanordnare, men också till företag om detta är mest

ändamålsenligt för att få tillgång till den kompetens och den

utrustning som IT-introduktionen kräver.

13. Datortek (mom. 48)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kds) anför:

Vi anser att de föreslagna medlen till datortek bör anvisas

under en särskild anslagspost. Vidare bör folkhögskolornas och

bildningsförbundens resurser och kompetens tas till vara i

datortekverksamheten.

14. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(mom. 55)

Elver Jonsson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motion A286 motiverat att A

2-anslaget delvis bör bestå av andra åtgärder/volymer än de av

regeringen föreslagna. Sammanlagt motsvarar dessa yrkanden det

anslagsbelopp som regeringen föreslår.

15. Neddragning av ALU-volymen (mom. 57)

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet delar utskottets uppfattning att ALU bör

trappas ner och att kultur- och miljösektorerna bör prioriteras.

Även i samband med starta-eget-verksamhet och fackligt

initierade projekt för att aktivera arbetslösa bör ALU kunna

utnyttjas. ALU får dock inte inkräkta på den ordinarie

arbetsmarknaden. Vidare bör man se till att åtgärden får en

kompetensutvecklande effekt.

Nedtrappningen av ALU-platser får inte ske för snabbt.

Volymberäkningen bör vara på 20 000 platser i genomsnitt under

budgetåret. I propositionen förefaller volymen ALU-platser ha

felberäknats.

16. Åldersgränsen i arbetslöshetsförsäkringen (mom. 67)

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet har av starka principiella skäl avvisat en

åldersgräns i a-kassan. En sådan åldersgräns innebär en ren

diskriminering utan kontakt med regelverket i övrigt. Det är

mycket tillfredsställande att utskottet avvisar regeringens

förslag och därmed tillgodoser Vänsterpartiets motion i frågan.

Vänsterpartiet har i sin motion anvisat en finansiering på en

realistisk nivå. Vi beklagar att utskottet ej valt

Vänsterpartiets finansieringsförslag utan finansierar detta med

inskränkningar i ersättningsnivån för deltidsanställda.

Deltidsarbetslösheten har ökat under senare år och är i dag

ett reellt hot mot kvinnors rätt och möjlighet att försörja sig

själva. Vi vill betona att problemet med deltidsarbetslöshet

inte löses genom begränsade ersättningar utan här krävs andra

åtgärder. Vi har i andra sammanhang motionerat om att

deltidsarbetslösa skall ges företräde till fler arbetstimmar när

sådana finns hos arbetsgivaren. Vi menar också att det krävs

aktivare åtgärder från arbetsförmedlingens sida när det gäller

deltidsarbetslösa. Vänsterpartiet har upprepade gånger framfört

åsikten att det är olyckligt att utan välanalyserat underlag

fatta beslut om regelförändringar som ger konsekvenser för många

människor som är beroende av försäkringen. Principen måste vara:

utred först, besluta sedan.

Vänsterpartiet kan dock till nöds acceptera utskottets förslag

till finansiering som en temporär åtgärd i avvaktan på att hela

försäkringen utreds.

17. Åldersgränsen i arbetslöshetsförsäkringen (mom. 67)

Barbro Johansson (mp) anför:

Miljöpartiet delar uppfattningen att man inte skall införa en

åldersgräns i arbetslöshetsförsäkringen. Men utskottets

alternativ till regeringens förslag är enligt min mening inte

tillräckligt analyserat t.ex. vad gäller konsekvenserna för

deltidsarbetslösa, till allra största delen kvinnor i branscher

som erbjuder få heltidstjänster.

I avvaktan på om den utredning om arbetslöshetsförsäkringen

som aviserats kommer att innehålla en konsekvensanalys avseende

detta, vill vi emellertid inte motsätta oss utskottets förslag.

18. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. (mom. 69)

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet vill understryka behovet av att den sedan

tidigare utlovade utredningen om arbetslöshetsförsäkringen

skyndsamt kommer till stånd. Vänsterpartiet konstaterar med

besvikelse att regeringen ännu inte justerat dagpenningbeloppen

och ersättningstaket i enlighet med tidigare praxis. Detta bör

regeringen omedelbart göra. Om inte en följsamhetsregel snarast

kan etableras sjunker ersättningsnivån successivt och tappar

alltmer anknytningen till den inkomstrelaterade nivån.

Vänsterpartiet har också länge krävt att ersättningsnivån i

försäkringen återställs till 90 %. Dessa frågor bör behandlas

med förtur.

19. Medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m. (mom. 71)

Patrik Norinder, Christel Anderberg, Anna Åkerhielm och Annika

Jonsell (alla m) anför:

Utskottet har förordat en annan lösning på den besparing som

regeringen har föreslagit beträffande arbetslöshetsersättningen.

Vi anser att såväl regeringens förslag som utskottets kommer att

innebära att det fattas drygt 1 miljard kronor som besparing i

statsbudgeten för det kommande budgetåret.

Det är enligt vår uppfattning synnerligen anmärkningsvärt att

riksdagen får så felaktiga uppgifter från regeringen att det

blir näst intill omöjligt att bedöma de besparingar som

regeringen föreslår.

Vi kan också notera att regeringen beräknat att ett slopande

av statsbidraget till permitteringslöneersättningen kan inbringa

en besparing på 300 miljoner kronor. De senaste årens utfall

visar att behovet av statsbidrag har minskat. För innevarande

kalenderår räknar man med en utbetalning på ca 30 miljoner

kronor. Det finns inte anledning att anta att utvecklingen

beträffande statsbidraget skulle utvecklas på ett sådant sätt

att 300 miljoner kronor skulle behöva användas för detta

ändamål. Den tänkta besparingen smälter med all sannolikhet ihop

till några tiotal miljoner kronor.

Även sistnämnda förfarande från regeringens sida är

anmärkningsvärt.

Vi utgår ifrån att regeringen kommer tillbaka i

kompletteringspropositionen och uppger hur och var de uteblivna

besparingarna skall tas hem.

20. Medelsanvisning till Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m. (mom. 71)

Dan Ericsson (kds) anför:

Jag har accepterat den alternativa besparingsmöjlighet som

utskottet pekat på när det gäller arbetslöshetsförsäkringen.

Detta trots att Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ

finansierat att en åldersgräns i a-kassan inte införs. Det

innebär att kds budgetalternativ förstärks.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Förslag till

Lag om arbetslivsutveckling

Förslag till

Lag om praktik för invandrare

Förslag till

Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1984:1009) om beslutanderätt för

bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna

permitteringslöneersättning

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Utskottets lagförslag

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om

socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets lydelse

1kap.

1§1

I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av

den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.

Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster framgår av lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift.

Om nedsättning av Om nedsättning av

socialavgifter som socialavgifter som

regionalpolitiskt stöd regionalpolitiskt stöd

finns särskilda finns särskilda

bestämmelser. bestämmelser.

Föreskrifter om avdrag vid Föreskrifter om avdrag vid

beräkning av beräkning av

arbetsgivaravgifter finns i arbetsgivaravgifter finns i

lagen (1995:000) om lagen (1995:000) om

anställningsstöd och i anställningsstöd och i

lagen (1994:196) om lagen (1995:000) om

tillfällig avvikelse tillfällig avvikelse

från lagen (1981:691) om från lagen (1981:691) om

socialavgifter. socialavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

1 Senaste lydelse 1995:000 enligt riksdagens beslut

(bet. 1994/95:AU20, rskr. 180) som träder i kraft den dag

regeringen bestämmer.

Denna ändring förutsätts träda i kraft före den nu föreslagna

ändringen.

Arbetsmarknadsutskottets utfrågning

den 26 januari 1995

om arbetsmarknaden i en föränderlig tid

Bilaga 3

Inbjudna (i den ordning de deltog)

Gunnar Wetterberg, direktör, Långtidsutredningen

Ulf Jakobsson, professor, Industriens Utredningsinstitut

Lars Hultkrantz, professor, Umeå universitet

Bertil Holmlund, professor, Uppsala universitet

Susanne Ackum Agell, Fil. dr, Uppsala universitet

Deltagande riksdagsledamöter:

Johnny Ahlqvist (s), ordf., Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent

Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila

Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans

Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m),

Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson

(s), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm (m), Georg Andersson (s),

Ingrid Burman (v), Agneta Ringman (s), Sonja Rembo (m), Lennart

Rohdin (fp), Ulla-Britt Hagström (kds) och Annika Jonsell (m).

Program

Arbetsmarknadsutskottets ordförande Johnny Ahlqvist hälsar

välkommen.

Arbetsmarknad och sysselsättning i ett långsiktigt

perspektiv

Inledare: Direktör Gunnar Wetterberg, Långtidsutredningen

Diskussion

Utsikterna för svensk ekonomi

Inledare: Professor Ulf Jakobsson, Industriens

Utredningsinstitut

Diskussion

Efterfrågan på enkla tjänster

Inledare: Professor Lars Hultkrantz, Umeå universitet

Diskussion

Vad vet vi om arbetslöshetsförsäkringens effekter?

Inledare: Professor Bertil Holmlund, Uppsala universitet

Sökaktiviteten hos de arbetslösa

Inledare: Fil. dr Susanne Ackum Agell, Uppsala universitet

Diskussion

Utfrågningen avslutas av ordförande Johnny Ahlqvist

I anslutning till diskussionerna: Frågor från utskottets

ledamöter. Inlägg från bl.a. AMS generaldirektör och

representanter för LO, TCO, SACO och SAF

Protokoll från arbetsmarknadsutskottets utfrågning den 26

januari 1995 om arbetsmarknaden i en föränderlig tid

I en underbilaga till detta protokoll samlas de bilder som

tillhör protokollet.

Johnny Ahlqvist: Jag vill på arbetsmarknadsutskottets

vägnar hälsa er välkomna till denna offentliga utfrågning om

arbetsmarknadspolitiken. Jag vill särskilt säga välkommen till

dem som skall inleda. Tyvärr saknas en av dem ännu. Det beror

kanske på att det är kaos i trafiken till följd av vad som hände

i natt med tunnelbanan.

Direktör Gunnar Wetterberg från Långtidsutredningen är här,

liksom professorerna Ulf Jakobsson och Lars Hultkrantz och

filosofie doktor Susanne Ackum Agell. De har kommit hit, och

därför kan vi börja. Vi får hoppas att Holmlund anländer under

tiden.

Vi har i utskottet diskuterat mycket om den

arbetsmarknadssituation vi har i dag. Vi kan konstatera att ett

antal hundratusen arbetstillfällen har försvunnit under den

senaste lågkonjunkturen. Vi kommer att ha många diskussioner

under våren om hur vi skall klara arbetsmarknadspolitiken i

framtiden. Temat för utfrågningen är därför hur det skall se ut

framöver. Vi hoppas naturligtvis på att våra föreläsare har nya

idéer och nya infallsvinklar på hur man skall klara

sysselsättningen.

Vi har visserligen en konjunkturuppgång nu, men vi vet inte

hur optimistiska vi kan vara. Det är viktigt att vi ser över hur

arbetsmarknadspolitiken skall bli i framtiden.

Det är med utgångspunkt från detta som vi i utskottet har känt

ett behov att få ämnet belyst utifrån -- kanske från nya

infallsvinklar.

Vi har före dagens diskussion skickat ut ett program som

upptar ett antal rubriker. Jag hoppas att alla har fått det

programmet. Av praktiska skäl är för långa frågor och

kommentarer en omöjlighet. Jag vill redan nu vädja till er att

fatta er kort. Det gäller särskilt de ämnen som kommer före

kaffepausen. Gunnar Wetterberg skall i väg direkt efter den

diskussion som följer på hans inlägg. Det blir mer tid över för

de två ämnen som vi tar upp efter kaffepausen.

Med detta vill jag än en gång hälsa er välkomna. Jag lämnar

över ordet till Gunnar Wetterberg.

Gunnar Wetterberg: Tack så mycket, och tack så mycket för

att jag fick komma hit till utskottet.

Långtidsutredningens syfte är ju att vara underlag för beslut

om den ekonomiska politiken. Därför uppskattar vi mycket detta

tillfälle att komma hit. Vi uppskattar det så mycket att jag kom

hit fastän jag egentligen inte borde vara här.

Långtidsutredningen 1995 publiceras den 8 februari, och det gör

att det är ett litet delikat uppdrag att komma och tala om

någonting som ännu inte är färdigt och ännu inte överlämnat till

uppdragsgivaren.

Jag kommer därför inte att redovisa de mer exakta bedömningar

och förslag som presenteras i LU 95, utan jag skall försöka

tala om dessa frågor ur Långtidsutredningens perspektiv, som jag

försökte formulera det när jag talade med utskottets kanslichef.

När vi gör Långtidsutredningen försöker vi dra nytta av den

större kompetens som finns utanför vårt eget kontor. Det betyder

att Bertil Holmlund och Per-Anders Edin har skrivit en utmärkt

bilaga till utredningen. Eftersom Bertil kommer att ha ordet

senare i dag skall jag försöka avhålla mig så mycket som möjligt

från det som han tar upp.

Det jag skulle vilja säga om arbetslösheten och

arbetsmarknadssituationen är att det är viktigt att alla gör

klart för sig att den arbetslöshet som vi skall hantera i dag

och de närmaste åren mycket väl kan visa sig vara någonting helt

annat än den arbetslöshet som vi hade att hantera på 60-,

70- och 80-talen, vilken de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

en gång kom till för. Detta är skillnaden mellan det som

ekonomerna kallar för konjunkturell och strukturell

arbetslöshet. Jag har sett på sistone att det brukar höra till

varje sådan här utfrågning att man tar in någon av professorerna

som förklarar skillnaden mellan konjunkturell och strukturell

arbetslöshet, och sedan struntar man i det i fortsättningen och

diskuterar arbetsmarknadspolitiska åtgärder på det sätt som vi

alltid har diskuterat arbetsmarknadspolitiska åtgärder i det här

landet.

Detta är mycket centralt. Vi har tidigare haft en arbetslöshet

som har kunnat uppgå till 6--7 % sammanlagt när man räknar ihop

öppen arbetslöshet och folk i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Den går sedan tillbaka mot ett mera, som vi tidigare har

uppfattat det, normalt läge efter 1 à 2 år. Vi har utformat en

arbetsmarknadspolitik som tar sikte på att hjälpa till att

påskynda dessa nedgångar, och sedan drar vi oss tillbaka från

arbetsmarknaden under de goda åren och kommer igen när

konjunkturen börjar försämras igen. Det är mönstret för hur vi

har velat använda arbetsmarknadspolitiken. De instrument vi har

valt har präglats av detta.

Det stora bekymret för oss är att vi inte vet om detta mönster

i arbetslöshetens utveckling kommer att stå sig framöver, när vi

har varit uppe på en nivå av 13 % sammanlagd arbetslöshet --

åtgärder och öppen arbetslöshet -- under ett par års tid. Att

säga att vi inte vet är den bästa beskrivning som vi har kunnat

finna av det nuvarande läget.

Det finns de som är optimister. Det finns de som säger att vi

har kvar samma mekanismer på den svenska arbetsmarknaden som vi

hade under 70- och 80-talen, och att vi har kvar samma

ambitiösa arbetsmarknadspolitik som då. Därför skulle vi kunna

hoppas på en snabb nedgång i arbetslösheten under de närmaste

åren. Det är möjligt att det förhåller sig på det viset. Men

risken att det är på ett annat sätt har i alla fall vi bedömt

vara mycket stor.

När man gör körningar, vilket Finansdepartementet har gjort i