Bet. 1994/95:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1994/95:AU13

Regionalpolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

AU13

Sammanfattning

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag

angående de grundläggande målen för regionalpolitiken, nämligen

målet om en uthållig tillväxt samt målen om rättvisa och

valfrihet innebär en vidareutveckling av den linje som utskottet

tidigare har stått för.

De motionssynpunkter som oppositionspartierna framfört rörande

mål och inriktning i regionalpolitiken kan delvis anses fylla ut

ramen i föreliggande proposition. Detta innebär att det

föreligger en betydande samsyn om de grundläggande målen i

regionalpolitiken.

I målet om en uthållig tillväxt innefattas även miljöaspekten.

Utskottet anser att de små och medelstora företagens

förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande

för både tillväxt och sysselsättning och därmed även för en

differentierad arbetsmarknad.

Utskottet instämmer i regeringens linje för arbetet framöver:

lokala genomarbetade utvecklingsplaner kan ligga till grund för

en förnyad samhällsplanering, där statens resurser integreras

flexibelt i enlighet med lokala och regionala önskemål.

De mål och åtgärder för landsbygdsutveckling, som formulerades

i samband med proposition 1993/94:140 kvarstår oförändrade.

Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet följer

upp sin kommittémotion med en reservation.

Regional utveckling och olika samhällssektorer

Utskottet instämmer i regeringens syn på olika sektorers

betydelse för en god regional utveckling.

Motioner på bl.a. utbildnings- och forskningsområdena,

trafikområdet och det näringspolitiska området avstyrks av

utskottet med hänvisning till bl.a. strukturfondsprogrammen samt

pågående utredningar och den aviserade översynen av de

regionalpolitiska företagsstöden. Företrädarna i utskottet för

Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

och Kristdemokraterna fullföljer sina yrkanden i sakfrågor med

ett antal reservationer.

Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt

Utskottet delar propositionens uppfattning att ett väl

förankrat strategiarbete i länen kan bidra till att bryta ner

sektorsgränserna och därmed öka effektiviteten i

utvecklingsarbetet.

Vidare avstyrker utskottet Riksdagens revisorers förslag

1994/95:RR2 beträffande regionala utvecklingsinsatser såvitt

avser beslutsunderlag, budgetfrågor, samfinansiering och

bidragsfloran, huvudmål för projektverksamheten samt regeringens

styrning gentemot länsstyrelserna.

Beträffande strukturfondsprogrammen avstyrker utskottet ett

antal motioner bl.a. med hänsyn till pågående programarbete.

Reservationer har avlämnats av Moderaterna och Vänsterpartiet.

Företagsinriktade åtgärder

Utskottet delar regeringens uppfattning att den verklighet där

de regionalpolitiska stöden skall fungera är under stark

förändring i ett antal avseenden. Mot denna bakgrund finner

utskottet det både naturligt och tillfredsställande att en

översyn av företagsstöden nu planeras inom regeringskansliet.

Enligt utskottet bör det inledningsvis nämnda målet för

regionalpolitiken vara vägledande också för den planerade

översynen. Företagsstöden måste vidare avvägas gentemot

satsningar på infrastruktur, kommunikationer, utbildning,

riskkapital etc. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning

att möjligheterna till bättre samverkan mellan

regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska

insatser bör belysas. Förenkling av regelverket liksom av de

olika områdesgränserna ingår naturligen i översynen. En

perspektivförskjutning mot ett underifrånperspektiv kommer att

krävas. Genom arbetet med strukturfondsprogram kommer nya

samverkansmetoder att utvecklas. Försöksverksamhet med ökad

samverkan mellan olika regionala organ skall bedrivas i några

län.

Översynen bör ha en bred ansats med öppenhet också för nya

frågor. Om det efterhand visar sig att utredningsfrågorna får en

allt större räckvidd anser utskottet att organisationen av

översynsarbetet bör vidgas.

Utskottet avstyrker ett antal motioner angående stöd och

stödområden med hänvisning till bl.a. den planerade översynen.

Beträffande lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,

sysselsättningsbidrag, nedsatta socialavgifter, transportstöd

och Norrlandsfonden tillstyrker utskottet propositionens förslag

samt avstyrker motsvarande motionsyrkanden.

Företrädare i utskottet för Moderaterna och Folkpartiet

liberalerna har reserverat sig till förmån för sina

kommittémotioner.

Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag. Det

innebär att utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning på

ca 4 243 miljoner kronor.

Reservation föreligger från Vänsterpartiet beträffande

anslagsmedlens disponering. Moderaterna reserverar sig till

förmån för sin kommittémotion vad gäller besparingsförslag

avseende selektiva företagsstöd.

Åtgärder i län och regioner

Avslutningsvis behandlar utskottet ett stort antal

motionsyrkanden om särskilda insatser i olika delar av landet.

Utskottet avstyrker de yrkanden som därvid framställs under

hänvisning till att motionernas förslag till insatser i första

hand bör prövas av de regionala organen.

Propositionerna

Budgetpropositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 11 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) under punkt C Regional utveckling,

i avvaktan på särskild proposition i ämnet, att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för

budgetåren 1997 och 1998 inom Regional utveckling som regeringen

förordar,

2. till Regional utveckling för budgetåret 1995/96 beräknar

ett anslag på 3 519 383 000 kr.

Proposition 1994/95:161

I propositionen föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

nedsättning av socialavgifter (1990:912),

2. godkänner det som regeringen förordar om målen för

regionalpolitiken (avsnitt 5),

3. godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd

(avsnitt 9.2.1),

4. godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag

(avsnitt 9.2.2),

5. godkänner det som regeringen förordar om

sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3),

6. godkänner det som regeringen förordar om nedsatta

socialavgifter (avsnitt 9.3.1),

7. godkänner det som regeringen förordar om transportstöd

(avsnitt 9.3.2),

8. godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfondens

finansiering m.m. (avsnitt 9.4),

9. till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 450 000 000 kr,

10. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 988 625

000 kr,

11. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på

landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i

sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående

garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst

290 000 000 kr,

12. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

till företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 1 000 kr,

13. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr,

14. till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 300 000 000 kr,

15. till Transportstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 430 000 000 kr,

16. till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 30 930 000 kr,

17. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling

(ERU) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 075 000

kr,

18. till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr,

19. till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till

betänkandet.

Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2

I Riksdagens revisorers förslag föreslås att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

anfört om beslutsunderlag,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

anfört om budgetfrågor,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

anfört om bidragsflora och samfinansiering,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

anfört om huvudmål för projektverksamheten,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

anfört om styrning.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:161

1994/95:A31 av Tom Heyman (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utvärdering av transportstödets

effekter för industrin inom stödområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den sjöfartspolitiska utredningen får

i uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet mellan

transportslagen kan uppnås.

1994/95:A32 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

översyn av de regionalpolitiska företagsstöden.

1994/95:A33 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att -- med anledning av de delvis nya regler som gäller efter

Sveriges EU-inträde -- göra en samlad bedömning av hur

statsbidraget skall fördelas till länsstyrelserna, så att hänsyn

tas dels till tillgängliga EU-bidrag, dels till ambitionen att

främja tillväxt och satsa på småföretag.

1994/95:A34 av Sigge Godin m.fl. (fp, m, mp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att Ångermanlandskusten inplaceras i

permanent stödområde 2.

1994/95:A35 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

regionalpolitiskt företagsstöd till pälsdjursuppfödning.

1994/95:A36 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om regionalpolitiskt företagsstöd till pälsdjursuppfödning.

1994/95:A37 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de norra delarna av Forshaga kommun

inplaceras i stödområde 2,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter inom

Nyskoga församling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionala utvecklingsmedel i

Värmlands län för de olika strukturfondsprogrammen och

gemenskapsinitiativen och för viktiga egna regionala

utvecklingsprojekt.

1994/95:A38 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

regionalpolitiska konsekvensbedömningar i enlighet med vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att mål och riktlinjer

kompletteras i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om EU-medlemskapets konsekvenser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förnyad inriktning av regionalpolitiken,

5. att riksdagen beslutar om finansiering av tillfälligt

småföretagarstöd i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om "frilän" i

enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om länsparlament

i enlighet med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återförande

av vattenkraftsvinster i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:A39 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Malmöområdet.

1994/95:A40 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inplacering av Ångermanlandskusten i

stödområde 2.

1994/95:A41 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det avgörande i att mobilisera lokala

resurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildningens betydelse för den regionala

utvecklingen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturella insatser på landsbygden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om småföretagens betydelse för landsbygdens

utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning i

syfte att se över hela regionalpolitiken.

1994/95:A42 av Erik Arthur Egervärn m.fl. (c, s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Jämtlands län bör utses till försökslän

avseende det regionalpolitiska utvecklingsarbetet.

1994/95:A43 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av förlängd stödområdestillhörighet åtminstone till

1997-06-30 för kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och

Västervik i Kalmar län.

1994/95:A44 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att

Höga kustens glesbygdsområde inplaceras i permanent stödområde

2.

1994/95:A45 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av förlängd stödområdestillhörighet

åtminstone till 1997-06-30 för kommunerna Högsby, Hultsfred,

Vimmerby och Västervik i Kalmar län.

1994/95:A46 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att Övre och Nedre Ulleruds församlingar i Forshaga

kommun införlivas i tillfälligt stödområde.

1994/95:A47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en avveckling av regionalpolitiskt

företagsstöd till pälsdjursuppfödning.

1994/95:A48 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anpassa de existerande

regionalpolitiska stödåtgärderna till kvinnligt företagande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sociala avgifter bör sänkas även inom

offentlig sektor i berörda kommuner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inrätta ett kommunalt

näringslivsbidrag,

4. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen

anslår 1 000 miljoner kronor för kommunalt näringslivsbidrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utveckla telenätet i glesbygden,

6. att riksdagen anslår 500 miljoner kronor för att utveckla

telenätet i glesbygden.

1994/95:A49 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mål för regionalpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödområden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkor för regional tillväxt och

utveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om selektiva företagsstöd,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på successiv

avveckling av de regionalpolitiska selektiva företagsstöden, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om

lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om transportstödet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunikationer,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkoren för en kunskapsinsats för

regional utveckling,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvinnors arbetsmarknad,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om landsbygdsutveckling,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av de projekt som

medfinansieras tillsammans med EU:s strukturfonder,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Norrlandsfonden,

15. att riksdagen godkänner inriktningen av de

besparingsförslag vad gäller selektiva företagsstöd i enlighet

med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att anvisa ett nytt anslag på 100

000 000 kr för utbildning i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:A228 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel till försöksverksamhet med kvinnliga

rådgivare.

1994/95:A246 av Monica Green och Birgitta Johansson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvinnors rätt till arbete och utveckling.

1994/95:A253 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att främja arbete och

utbildning för kvinnor i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser till regionala resurscentra i

Skåne.

1994/95:A258 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att länsstyrelsen bör ges huvudansvaret

för att regionala utvecklingscentrum kommer till stånd.

1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalt kommissionsarbete för att stärka

respektive regions egen utvecklingskraft.

1994/95:A281 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytterligare besparingsutrymme för

budgetåret 1995/96 inom litt. C Regional utveckling.

1994/95:A287 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regional utveckling.

1994/95:A401 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om geografisk avgränsning av EG:s 5b-målområden

för Bohuslän.

1994/95:A402 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förlängd

stödområdestillhörighet till minst den 30 juni 1997 för

kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik i Kalmar

län.

1994/95:A403 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fortsatt hög ambitionsnivå i den

inhemska traditionella regionalpolitiska stödgivningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett regionalt ansvar för administrationen

av det regionalpolitiska stödet via EU:s strukturfonder.

1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att begreppet skärgård ändras till

skärgårdskust omfattande öar såväl med som utan landförbindelse,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förutsättningar för en god

samhällsservice ges.

1994/95:A405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om de riktlinjer för

regionalpolitiken som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återföring av

vattenkraftsresurser till de regionalpolitiskt prioriterade

områdena,

3. att riksdagen till regionutveckling för budgetåret 1995/96

anslår 4 270 483 000 kr,

4. att riksdagen beslutar att omfördelning av uppkomna

reservationer på de regionalpolitiska anslagen endast får ske

efter riksdagens godkännande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kraftfull regionalpolitisk satsning på

informationsteknologin,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslutningsavgifter m.m. till

informationsteknologins s.k. motorvägar,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det inom

avreglerade områden blir möjligt att med avgiftssystem

säkerställa rimligt pris och service i alla delar av landet,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade

insatser för kvinnors företagande,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbetet med utländska

företagsetableringar i Sverige sker med regionalpolitiskt

beaktande,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av det regionalpolitiska

arbetet vad avser återflödet från EU:s strukturfonder,

13. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning och

förankring av de geografiska aspekterna på det regionalpolitiska

återflödet från EU:s strukturfonder.

1994/95:A406 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ön Hven utses till ett mål 5b-område.

1994/95:A407 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om landsbygdsturismens möjligheter som

försörjningskälla.

1994/95:A408 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska medel till kommunala

flygplatser i skogslänen.

1994/95:A409 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av prioriterade åtgärder för att

öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i Kalmar län.

1994/95:A410 av Birger Schlaug och Gudrun Lindvall (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slopandet av arbetsgivaravgifter för

åretruntföretag på Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvärdering.

1994/95:A411 av Inger Koch och Margareta E Nordenvall (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bättre villkor för småföretagandet i

Stockholmsområdet,

1994/95:A412 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för

Karlsborg.

1994/95:A413 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att genom omfördelning mellan länen

tillföra projektet Tillskottet i Östergötland medel för fortsatt

verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utse Östergötland som pilotregion för

arbetet med samordnade statliga stödinsatser för små företag.

1994/95:A414 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om hur staten genom

omlokaliseringar av egna verksamheter kan bidra till att minska

miljötrycket på storstäderna.

1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vid förslag om statliga nedskärningar

som särskilt drabbar vissa regioner inrätta särskilda regionala

kommittéer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av regional helhetssyn,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillsätta en särskild

utvecklingskommitté för Östergötland.

1994/95:A416 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet till

Kalmar län.

1994/95:A417 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbetsmarknaden i Södermanland.

1994/95:A418 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om projektverksamhet i utarbetande av EU:s

program inom målområdena 2, 3 och 4.

1994/95:A419 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

uppförande och finansiering av ett teknik- och företagarhus i

Östersund.

1994/95:A420 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om samarbete mellan Mälarregionen, sydvästra

Finland och Åland.

1994/95:A421 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att länsstyrelsens regelverk bör ändras så

att det ges möjlighet att stödja projekt längre än tre år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förändringen bör gälla projekt som

stöder kvinnlig företagsamhet, kooperativ företagsamhet och

produktutveckling hos småföretagare.

1994/95:A422 av Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att principen om partnerskapet vid

utnyttjande av EU:s strukturfonder även bör omfatta kooperation

och folkrörelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU:s strukturfonder bör användas för

utveckling av kooperation och social ekonomi.

1994/95:A423 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nyetablering, utlokalisering eller

avknoppning av statliga styrelser, myndigheter eller verk.

1994/95:A424 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västernorrlands läns utomordentligt svåra

läge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västernorrlands behov av insatser för ett

mer differentierat näringsliv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en Västernorrlandsdelegation bör

tillsättas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en omprövning av EU:s

stödområdesindelning utefter Norrlandskusten.

1994/95:A425 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av sysselsättning, projekt och

utvecklingsinsatser för Kalmar län.

1994/95:A426 av Christin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att verka för att Svalövs kommun utses till

ett mål 5b-område.

1994/95:A427 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder i Södermanland.

1994/95:A428 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sysselsättningsbefrämjande åtgärder i

Värmland.

1994/95:A429 av Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

statens särskilda ansvar för orter där försvarsindustrin är

dominerande.

1994/95:A430 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inplacering i stödområde 2 av Östersunds

och Krokoms kommuner avseende de församlingar som inte är

inplacerade i något stödområde.

1994/95:A431 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att inplacera Östersunds kommun och delar av

Krokoms kommun i stödområde 2.

1994/95:A432 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionala och

arbetsmarknadsmässiga satsningar i Blekinge län.

1994/95:A433 av Isa Halvarsson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en politik för bättre arbetsmarknad i

Värmland.

1994/95:A434 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de små företagens behov av och tillgång

till ny informationsteknik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förstärkning av närings- och

utbildningspolitiken i stödregionerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att investera i infrastruktur.

1994/95:A435 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om de vattenkraftsproducerande regionernas

behov av riskkapital.

1994/95:A436 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förbättra den bofasta

skärgårdsbefolkningens villkor,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öar utan

fast landförbindelse klassificeras som glesbygd med högsta

stödnivå.

1994/95:A437 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förlängning av den tillfälliga

stödområdestillhörigheten för Västerviks, Vimmerbys, Hultfreds

och Högsbys kommuner.

1994/95:A438 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för en levande skärgård.

1994/95:A439 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om återförande av vinstmedel från

vattenkraftsproduktionen till bygder och län där vattenkraften

produceras.

1994/95:A440 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbete inom kulturområdet och inom

arbetsmarknadspolitikens ram.

1994/95:A441 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om närings- och arbetsmarknadsutvecklingen i

Stockholmsregionen.

1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen i avvaktan på förslag avseende regional

utveckling i kompletteringspropositionen godkänner inriktningen

av de ökade satsningar som motionen förordar,

2. att riksdagen i avvaktan på förslag avseende regional

utveckling i kompletteringspropositionen till regional

utveckling för budgetåret 1995/96 beslutar om ett anslag på

3 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 6 519 383 000 kr.

1994/95:A443 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inplacera Karlsborgs kommun i

tillfälligt stödområde under ytterligare två år.

1994/95:A444 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västernorrlands läns utsatta läge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökade medel till länen för

regional utveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklingscheckar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att länsstyrelserna fritt skall disponera

medel till sysselsättningsskapande åtgärder.

1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att konsekvenserna

granskas i en särskild utredning av hur EU:s regionalpolitik,

bolagisering, avreglering och åtstramning av offentlig

verksamhet påverkar den regionala balansen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i

Norrbottens län där man särskilt beaktar kvinnors möjligheter

till utbildning, liv och arbete.

1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiska medel för kulturell

verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppbyggnad av kulturlivet i skogslänen och

andra eftersatta områden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om styrning av riskkapital till regioner med

speciella behov.

1994/95:A447 av Ulf Björklund och Inger Davidson (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett samlat nationellt program

för den svenska landsbygdens utveckling,

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att minska

anslaget till regionalpolitik med 751,1 miljoner kronor (18

mån.) och att därmed till regionutveckling för budgetåret

1995/96 beräkna ett anslag på 4 270 483 000 kr.

1994/95:A448 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för

regionalpolitiken som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i

EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad kommunal och regional självstyrelse

för ett ökat ansvar för den regionala utvecklingen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen på landsbygdsutvecklingen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en återbäring av skatten på elproduktion

till de vattenkraftsproducerande länen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade

insatser för kvinnors företagande,

9. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att

urholka regionalpolitiken med 751,1 miljoner kronor (18 mån.)

samt att till regionutveckling för budgetåret 1995/96 beräkna

ett anslag på 4 270 483 000 kr.

1994/95:A449 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitikens innehåll och utformning

för beaktande i samband med utarbetandet av förslaget till

framtida regionalpolitik.

1994/95:A450 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om större tilldelning av anslag för regionala

utvecklingsinsatser till Kristianstads län.

1994/95:A451 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av en regional fond för

Fyrstadsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond, bl.a.

genom de nationella medel som krävs för att möjliggöra

satsningar inom ramen för det föreslagna mål 2-stödet från EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond genom

disponering av medel från Trygghetsfonden.

1994/95:A452 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder i storstäderna.

1994/95:A453 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska

satsningar i Fyrstadsregionen.

1994/95:A454 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ön Ven i Landskrona kommun bör utses

vara mål 5b-område.

1994/95:A455 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Sörmlands behov av medel för tillväxtfrämjande åtgärder för

regional utveckling.

1994/95:A456 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om uppdrag till Glesbygdsverket.

1994/95:A457 av Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Gotlands särskilda

utvecklingsbetingelser fortlöpande måste beaktas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sysselsättnings- och utvecklingsfrämjande

åtgärder för Gotland.

1994/95:A458 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sysselsättningsförhållandena i Jönköpings

län.

1994/95:A459 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att föra del av Nybro kommun, Kalmar län,

till målområde 5b.

1994/95:A460 av Roland Larsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU:s regionala stöd bör utnyttjas

fullt ut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunernas medverkan och inflytande över

programarbete och projekt.

1994/95:A461 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av inomregionala insatser i Halland.

1994/95:A462 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att det sammanhängande skogsbygdsområdet mellan Östergötland,

Närke och Södermanland liksom det sydsvenska höglandet skulle

klassas som 5b-område.

1994/95:A463 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av interregionalt samarbete mellan

regioner och nödvändiga förändringar avseende gränser för

samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om delfinansiering av projekt inom ramen för

INTERREG 2,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sådan finansiering skall utgå inom

ramen för resp. sektorsslag.

1994/95:A464 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar om en medelstilldelning för regional utveckling i

Värmland som inte understiger innevarande års anslag.

1994/95:A465 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att Norrbotten ges erforderliga

förutsättningar för regional utveckling.

1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utnyttjande av EU:s stöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvensanalys för den regionala

fördelningen av olika stödformer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om valfrihet och konkurrensneutralitet,

4. att riksdagen beslutar att det som benämns stödområden

fortsättningsvis skall benämnas utvecklingsområden, i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att regionalpolitiska tillfälliga

stödområden inte skall omfatta kortare tid än tre år men

maximalt fem år i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödområdesindelning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om effektivare stöd- och lånesystem,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om snabbare utbetalning av

sysselsättningsbidrag,

9. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av

transportstödets utformning och zonindelning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om landsbygdsutveckling.

1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jämställande av Stockholms skärgård med

övrig glesbygd.

1994/95:A468 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inplacering av kommuner från Skaraborgs

län i målområdena 5b och 2.

1994/95:A469 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en strategi för landsbygdsutveckling som

ger likvärdiga förutsättningar i hela Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av en positiv utveckling av

landsbygden för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nerifrån och upp-perspektiv för att få

en bra lösning på vardagslivets infrastruktur,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av kommunala landsbygdsprogram för

att utveckla landsbygden.

1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utnyttjande av utbildningsinstitutionerna

och riktade utbildningsinsatser för kvinnor i Västernorrlands

län,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om transportstöd och stödområdesindelningen i

Västernorrlands län,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samhällets ansvar för utvecklingen av Ånge

kommun,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokaliseringen av utbildningen för den

civila biståndskåren.

1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skärgårdsområdena själva skall få

inflytande över hur stödmedel skall fördelas inom områdena.

1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av satsningar på modern

kommunikationsteknologi i skärgården,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det regionalpolitiska EU-stödet.

1994/95:A601 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att

ändra kriterierna för EU-programmet INTERREG II så att de

omfattar även gränsregionalt samarbete över vatten.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till regionala centrum och

sammankoppling med nationella och internationella

nätverkscentrum.

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att höja EU:s sociala ambitioner och

därmed skapa en djupare "social dimension",

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att familje- och medborgaraspekter får en

framträdande plats i EU.

1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att prioritera interregionalt samarbete i

Östersjöregionen.

1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

3 000 000 000 kr utöver vad som föreslås i propositionen

skall anslås till regionalpolitiska ändamål i

tilläggspropositionen våren 1995.

1994/95:Kr610 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Mitthögskolans nyckelposition avseende

EU-målområde 6.

1994/95:Jo241 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättvis fördelning av EU:s strukturfonder

till målområdena 2 och 5b,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättvis fördelning av EU:s strukturfonder

till målområdena 3 och 4,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättvis fördelning av det regionala

utvecklingsanslaget.

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150

1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en minskning av företagsstödet.

1994/95:Fi40 av Margit Gennser och Stig Rindborg (m) vari

yrkas

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare

medel för särskilda åtgärder för regional utveckling i enlighet

med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till företag inkl. vissa regionala

stöd fram till år 2002.

Utskottet

Utskottet

Den regionala utvecklingen

Propositionen (s. 10--12)

Det finns betydande regionala skillnader mellan olika delar av

landet.

Strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket har lett till

att norra Sverige under lång tid drabbats av utflyttning, vilket

lett till en ogynnsam åldersstruktur. Även Bergslagen har

drabbats av en betydande utflyttning till följd av

strukturomvandling inom gruv-, järn- och stålindustrin. I södra

Sverige är Blekinge ett län som under en längre period haft

särskilt stora sysselsättningsproblem och en mycket svag

befolkningsutveckling.

Förutom strukturomvandlingen finns även andra faktorer som

leder till regionala skillnader.

Den aktuella utvecklingen innebär att storstadsregionerna haft

årliga befolkningsökningar som är betydligt större än de små och

mellanstora regionerna. Utflyttningen är störst från de

regionalpolitiska stödområdena. I de yngre åldersgrupperna

gäller generellt att kvinnorna flyttar i större omfattning än

männen.

Lågkonjunkturen har slagit hårt i hela landet.

Länsarbetsnämndernas senaste prognoser visar en fortsatt ökning

av antalet sysselsatta samtidigt med en minskning av antalet

sysselsatta inom offentlig sektor. Regioner med en hög andel

sysselsatta inom offentlig sektor samt inom den del av

tjänstesektorn som främst är inriktad mot hushållen kan komma

att beröras mer negativt än andra regioner. En positiv

utveckling väntas för exportsektorn och underleverantörer till

denna. Hemmamarknadsindustrins utveckling är mera osäker.

Inte bara informationsteknik och strukturfondsarbetet inom EU

utan alla sektorer har regionala dimensioner.

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m.

Propositionen (s. 13--15)

De övergripande målen för regionalpolitiken skall vara

uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga

levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.

Regionalpolitiken bidrar till sammanhållning och till att alla

regioner som ingår i nationalstaten Sverige bär upp landets

utveckling. En uthållig tillväxt främjas av att man tar till

vara befintliga resurser och bygger vidare på de naturliga

förutsättningarna. Vidare innebär målen att människor i olika

delar av landet skall ha en likvärdig standard. Valfriheten

skall göra det möjligt att bo och arbeta i olika delar av

landet.

Enligt propositionen bör det ekonomiska tillväxtmålet särskilt

lyftas fram. Regional balans främjar samhällsekonomisk tillväxt.

Det är viktigt att alla regioner får en väl differentierad

arbetsmarknad.

Regeringen anser att det är av yttersta vikt att insatserna

inom olika sektorer utformas och samordnas på ett sådant sätt

att de möjliggör en positiv utveckling i hela Sverige. Stat,

kommun och landsting måste samverka för att på bästa sätt

tillvarata samhällets resurser.

Det lokala initiativet och engagemanget är grundläggande.

Detta måste uppmuntras och stödjas. Lokala genomarbetade

utvecklingsplaner får en allt större betydelse. Ökad

decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter ställer

större krav på samordning mellan de berörda aktörerna.

Kvinnokraften bör tas till vara bättre än i dag.

Resursknappheten innebär att resurserna måste koncentreras

till de mest utsatta regionerna. Den prioritering av målområden

som görs inom Europeiska unionen (EU), vilken kommer att tas upp

i det följande, kommer att genomsyra även den nationella

regionalpolitiken.

Enligt regeringen bör propositionen i denna del godkännas av

riksdagen.

Motioner

I kommittémotion A49 (yrk. 1, 12) instämmer Moderaterna i att

regionalpolitiken skall främja en uthållig ekonomisk tillväxt

genom att ta vara på befintliga resurser och bygga vidare på

naturliga förutsättningar för produktion. Varje region bör ha

möjlighet att utvecklas efter sina egna förhållanden och

möjligheter; regeringens mål om likvärdig standard i olika delar

av landet är inte realistiskt. För att underlätta regionernas

utveckling utifrån deras egna förutsättningar är

kunskapsaspekten viktigast. De statliga insatserna bör

koncentreras till de mest utsatta regionerna. Landsbygden är rik

på resurser som den själv måste ges möjligheter att utveckla.

Det är bl.a. angeläget att man underlättar boendet på landet.

Centern tar i motion A405 (yrk. 1) upp de nya hot och de nya

möjligheter som utvecklingen rymmer. Kommunikationer,

informationsteknik (IT), kvalificerad utbildning m.m. bidrar

till nya företagsidéer och hela landets välfärdsutveckling.

För att möjligheterna skall dominera måste det finnas ett

positivt samspel mellan lokal och central nivå.

Folkpartiet förordar i kommittémotion A41 (yrk. 1, 4) övergång

till en mobiliseringspolitik, där man satsar på den enskilda

människan och hennes förmåga till skapande. Tyngdpunkten ligger

i decentralisering, nyetableringar, småföretag och lokal

samverkan. Småföretagens betydelse för landsbygdens utveckling

betonas. För att möjliggöra sysselsättning och utkomst på

landsbygden är en differentierad arbetsmarknad nödvändig så att

båda makarna får arbete.

Vänsterpartiet anser i kommittémotion A38 (yrk. 1--2) att

regeringens formulering av målen i stort sett kan accepteras.

Dock bör miljöaspekten ges en tydligare markering under delmålet

"uthållig tillväxt". Vidare bör kvalitativa mål rörande

förstärkning av lokal och regional demokrati, regionernas

kulturella identitet m.m. tillföras. Regionerna bör göras mindre

sårbara. Motionärerna instämmer i att de regionalpolitiska

resurserna bör koncentreras till de mest utsatta regionerna. Vid

nedskärningar av socialförsäkringssystemet bör regionalpolitiska

konsekvensbedömningar göras. Sistnämnda synpunkt tas upp även i

partimotion A287 (yrk. 31).

Miljöpartiet förordar i motion A442 (yrk. 1) en inriktning mot

rättvisa och valfrihet. Oavsett ort skall det finnas samma

möjligheter att arbeta, utvecklas och få del av samhällets

resurser och service. Om en övergång till ett kretsloppssamhälle

skall vara möjlig behövs utveckling i stället för avveckling av

landsbygden. Såväl nedskärningarna som medlemskapet i EU

förstärker de regionala skillnaderna. Den svenska

regionalpolitiken måste därför förstärkas.

Kristdemokraterna anför i motion A448 (yrk. 1, 4) att ett

välfärdssamhälle kräver en samhällsekonomi i balans med

fungerande marknadsekonomi. Det goda samhället kräver också att

alla människor oavsett var de bor i landet har tillgång till

arbete, service och en god miljö. Arbetsmarknadspolitiken och

den ekonomiska politiken måste harmoniseras med

regionalpolitiken. En effektiv regionalpolitik kräver att

flaskhalsar motverkas i en konjunkturuppgång och minskar

sårbarheten i en nedgång. Landsbygdens resurser bör tillvaratas

och det ideella engagemanget stimuleras. Det är önskvärt att

kommunerna -- i samarbete med länsstyrelserna och

Glesbygdsmyndigheten -- får ett ökat ansvar och inflytande över

det regionalpolitiska stödet.

I motion A447 (yrk. 1) av Ulf Björklund och Inger Davidson

(kds) anförs att nya förutsättningar i form av byagrupper,

EU-anslutning och teknisk utveckling bör kunna utgöra bas för

ett samlat nationellt program för den svenska landsbygdens

utveckling.

Georg Andersson m.fl. (s) tar i motion A449 upp olika

förutsättningar för en framtida regionalpolitik. Tillväxt,

rättvisa och valfrihet är målen. Genom en bra utveckling i

landets alla regioner skapas också en god nationell tillväxt.

Regionala hänsyn måste byggas in i beslutsprocesserna inom de

olika samhällssektorerna, särskilt inom de sociala systemen. Det

regionalpolitiska stödet bör koncentreras till de områden som

har de största problemen.

Patrik Norinder (m) tar i motion A466 (yrk. 2, 3, 13) upp

olika inriktningsfrågor. Vid större förändringar i

transfereringssystemen bör konsekvenserna för den regionala

fördelningen redovisas. Bl.a. efterfrågas konsekvenserna för

regionerna av en framtida minskad sysselsättning i den

offentliga sektorn. Valfrihet -- bl.a. genom privata alternativ

vid sidan av de kommunala -- och konkurrensneutralitet

framhålls. Landsbygdens möjligheter måste tas till vara, bl.a.

genom de areella näringarna och turismen.

Lennart Brunander m.fl. (c) framhåller i motion A469 (yrk. 1,

2, 6) behovet av kommunala landsbygdsprogram med en strategi för

landsbygdsutveckling, som ger likvärdiga förutsättningar i hela

Sverige. En positiv utveckling av landsbygden -- bl.a. genom

annat boende och företagande än det som är kopplat till

lantbruket -- är viktig för Sveriges ekonomi.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag

angående de grundläggande målen för regionalpolitiken, nämligen

målet om en uthållig tillväxt samt målen om rättvisa och

valfrihet, innebär en vidareutveckling av den linje som

utskottet tidigare har stått för.

De motionssynpunkter som oppositionspartierna nu framför

rörande mål och inriktning i regionalpolitiken kan delvis anses

fylla ut ramen i den nu föreliggande propositionen. Detta

innebär att det föreligger en betydande samsyn om de

grundläggande målen i regionalpolitiken.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att målet om

en uthållig tillväxt betonas särskilt. I detta ligger att

växtkraften i hela landet skall tillvaratas. Utskottet delar

uppfattningen i propositionen att befintliga resurser och

naturliga förutsättningar skall utnyttjas. I målet om en

uthållig tillväxt innefattas även miljöaspekten. Utskottet står

fast vid den uppfattning som redovisades i betänkande

1994/95:AU11 från mars 1995. Utskottet uttalade där att "målet

om tillväxt inte får uppfattas som synonymt med rovdrift eller

missbruk av resurser i form av människor, miljö osv. Tillväxt är

grunden för en ekonomisk utveckling som ger människor arbete och

ökar välfärden. -- -- -- Målet om en uthållig ekonomisk tillväxt

kan enligt utskottets uppfattning även innefatta

kretsloppstanken." I denna fråga var utskottet enigt; även den

då avgivna reservationen från Moderaterna uttrycker denna

uppfattning.

Utskottet anser att de små och medelstora företagens

förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande

för både tillväxt och sysselsättning. Att småföretagen kan växa

sig starka ger också möjligheter till en mer differentierad

arbetsmarknad, vilket är viktigt för både kvinnor och män. På

småföretagsområdet har regeringen bl.a. utökat ramen för lån

till kvinnliga företagare samt inrättat ett nytt anslag för

tekniköverföring till små och medelstora företag. Frågan om

riskkapitalavdrag bereds, företagsbeskattningen ses över och

kvittningsrätten för nyföretagare planeras att återinföras.

Ytterligare insatser planeras för kompetensutvecklingen inom

småföretagen (prop. 1994/95:150, bilaga 12).

Propositionens tanke att alla regioner kan bidra till landets

utveckling och att regional balans främjar den

samhällsekonomiska tillväxten är betydelsefull. Å andra sidan är

det också viktigt att se hur olika statliga åtgärder, bl.a.

avregleringar och bolagisering på olika områden, påverkar

regionerna. I det följande kommer regeringens förslag angående

en kartläggning på detta område att redovisas. Ett annat led i

detta arbete är regeringens direktiv till samtliga kommittéer

och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska

konsekvenser av sina förslag (dir. 1992:50). Utskottet vill i

detta sammanhang hänvisa till sitt regionalpolitiska betänkande

föregående år, där NUTEK-rapporten (B 1994:3) "Statsbudgetens

regionala fördelning" utförligt redovisas. En av slutsatserna i

rapporten talar för att regionalpolitiken måste vidgas från att

handla om "den lilla regionalpolitiken", dvs. de

regionalpolitiska anslagen, till att omfatta "den stora

regionalpolitiken", dvs. beslut inom andra politikområden, vilka

har en regional dimension.

Propositionen förklarar målen om rättvisa och valfrihet bl.a.

så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela

riket. I de motioner där målen om rättvisa och valfrihet tagits

upp har några egentliga invändningar mot propositionen i denna

del inte framkommit. I ett par motioner redovisas synpunkten att

varje region är unik med sina för- och nackdelar och att det

därför är orealistiskt att tro att man kan åstadkomma likartade

förhållanden i alla regioner. Utskottet anser emellertid inte

att propositionen skall tolkas som att varje region skall ha

lika standard på alla områden. Enligt utskottets sätt att se är

innebörden i en "likvärdig standard" ett vidare begrepp som

också kan inrymma skillnader i olika avseenden. Utskottet har

ingen annan mening än motionärerna vad gäller uppfattningen att

varje region skall ha möjlighet att utvecklas efter sina egna

förhållanden och möjligheter. Vidare delar utskottet

uppfattningen i såväl propositionen som berörda motioner att de

regionalpolitiska resurserna bör koncentreras till de mest

utsatta regionerna.

Vidare har redovisats motionsönskemål på ett övergripande plan

om förstärkt regional och lokal demokrati, mobilisering av

lokala resurser samt ett ökat kommunalt ansvar för det

regionalpolitiska stödet. Motionerna, som ju delvis lades fram

under den allmänna motionstiden, får i viss mån svar genom den

inriktning som formuleras i propositionen. Bl.a. redovisas i

propositionen att det i dag finns många exempel på effektiv

nätsamverkan mellan lokal och regional nivå. (Frågor om regional

helhetssyn och regional demokrati m.m. kommer att tas upp i

avsnittet Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt.) Vidare

anser regeringen att den lokala mobiliseringen är nödvändig för

landsbygd och glesbygd. Därför är det angeläget att stödja denna

verksamhet.

Utskottet instämmer i regeringens linje för arbetet framöver:

lokala genomarbetade utvecklingsplaner kan ligga till grund för

en förnyad samhällsplanering, där statens resurser integreras

flexibelt i enlighet med lokala och regionala önskemål. Det är

fråga om ett verkligt underifrånperspektiv, som leder till ökad

decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter men som

också ställer krav på samordning, helhetssyn och samverkan

mellan de olika nivåerna och aktörerna. För att en sådan

utveckling skall få fastare konturer återstår dock ett stort

arbete. Som utskottet kommer att redovisa i det följande

aviserar regeringen en översyn av de regionalpolitiska

företagsstöden och i samband därmed försöksverksamhet med ökad

samverkan vid stödgivningen mellan olika regionala organ i några

län.

Vid sidan av den betydande samsyn om målen för

regionalpolitiken, som just redovisats, kan utskottet notera att

det föreligger en osäkerhet om vilka delar som bör ingå i en

effektiv regionalpolitik. Såväl i propositionen som i motionerna

berörs de olika förändringsfaktorer som påverkar

regionalpolitikens funktionssätt. Utskottet ser mot denna

bakgrund positivt på den aviserade översynen av företagsstöden,

vars uppdrag kommer att redovisas och diskuteras utförligt under

avsnittet Företagsinriktade åtgärder.

I den nu föreliggande propositionen föreslås inte några nya

mål eller åtgärder för landsbygdsutveckling. De åtgärder som

formulerades i samband med föregående års regionalpolitiska

proposition 1993/94:140 kvarstår därför. De av utskottet

diskuterade målen bör naturligtvis gälla även landsbygden. Att

landsbygdens resurser skall tas till vara förefaller utskottet

snarast vara en självklarhet. Utskottet utesluter emellertid

inte att såväl arbetet i samband med EU:s strukturfonder (i

första hand mål 5b) som den föreslagna översynen kan komma att

innebära förändringar i framtiden.

Kvinnornas roll i regionalpolitiken, vilken tas upp i

propositionens inriktningsavsnitt, kommer utskottet att behandla

i avsnittet Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m.

Beträffande den nuvarande medelsarsenalen och prioriteringarna

i regionalpolitiken skiljer sig uppfattningarna åt; detta kommer

att redovisas under de olika rubrikerna i det följande.

Utan att i detalj gå in på samtliga de spörsmål som tagits upp

i motionerna kan utskottet konstatera att det föreligger en

betydande samsyn om målen för regionalpolitiken. Aktuella

yrkanden i motionerna A38 (v), A41 (fp), A49 (m), A287 (v), A405

(c), A442 (mp), A447 (kds), A448 (kds), A449 (s), A466 (m) och

A469 (c) bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd. Därmed

föreslår utskottet att riksdagen godkänner propositionen i denna

del och avslår upptagna motionsyrkanden.

Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska unionen

Propositionen (s. 16)

Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen innebär att nya

samarbetsmönster kan byggas upp inom ramen för strukturfondernas

olika målområden. Traditionella läns- och kommungränser

överskrids och nya kontaktvägar utvecklas mellan regioner,

regering och EU-kommissionen. Vidare tillförs nya resurser;

drygt 1 miljard kronor kommer att gå till programmen för

målområdena 2, 5b och 6, dvs. de mest utsatta regionerna.

Målområdena 2 och 5b kommer också att beröras av

gemenskapsinitiativen samt verksamhet enligt målen 3, 4 och 5a.

Sammantaget innebär detta en kraftig förstärkning av

regionalpolitiken som mer än väl uppväger besparingen på 244

miljoner kronor per år i den nationella regionalpolitiken.

Enligt regeringen bör det regionala och lokala inflytandet

vara starkt vid fördelningen av medel från EU:s strukturfonder.

Motioner

Vänsterpartiet ifrågasätter i motion A38 (yrk. 3) den positiva

tolkning av de regionalpolitiska konsekvenserna som regeringen

framför. Oklarheter råder om strukturfondsprogrammens slutliga

utformning samt medfinansieringen.

Kristdemokraterna anför i motion A448 (yrk. 2) att Sverige bör

påverka utformningen av EU:s regionalpolitiska stöd så att dess

syfte inom EU-länderna blir att ge alla människor, oavsett var

de bor, tillgång till arbete, service och en god miljö.

Vidare framhåller Kristdemokraterna i motion K224 (yrk. 21,

22) att EU:s sociala ambitioner bör höjas samt att familje- och

medborgaraspekter får en framträdande plats i EU. Den sociala

dimensionen bör ge människan och familjen frihet att välja så

att socialt ansvar och personlig utveckling kan förenas.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets uppfattning är de oklarheter angående

strukturfondsprogrammen och medfinansieringen som påtalas i

motion A38 (yrk. 3) en realitet, som man får räkna med i ett

begynnelseskede. Vartefter strukturfondsprogrammen färdigställs

och frågorna om medfinansiering löses kommer nya erfarenheter

att vinnas, vilka kan tas till vara i det fortsatta arbetet.

Något tillkännagivande till regeringen om en alltför positiv

tolkning av de regionalpolitiska konsekvenserna av

EU-medlemskapet anser utskottet inte vara motiverat. Motion

A38 (v) avstyrks därmed i aktuell del.

Frågor hur Sverige skall påverka EU:s ambitioner och stöd

har tagits upp i Kristdemokraternas motioner A448 (yrk. 2) och

K224 (yrk. 21 och 22). Utskottet vill i detta sammanhang nämna

Ds-betänkandet Samsyn och alliansförmåga (Ds 1995:21) där

möjligheterna till påverkan av EU:s beslutsprocess analyseras.

När det gäller att påverka att en viss fråga tas upp till

behandling inom kommissionen ökar, enligt Ds-betänkandet,

möjligheterna till framgång om svenska företrädare för

myndigheter, näringsliv, organisationer etc. talar samstämmigt.

För att en svensk "samsynsprocess" skall kunna utvecklas

förordas i Ds-betänkandet att det inrättas ett forum i form av

ett EU-institut i Sverige, där företrädare för regeringen,

myndigheter, forskarvärlden, näringslivet, regionala

intressenter samt intresseorganisationer kan mötas och skapa ett

svenskt handlingsalternativ.

Utskottet konstaterar att frågan om de svenska möjligheterna

att påverka EU:s beslutsprocess i ett tidigt skede är

aktualiserad i regeringskansliet. Därmed avstyrker utskottet

motionerna A448 (kds) och K224 (kds) i aktuella delar.

Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m.

Propositionen (s. 26)

Utformningen och inriktningen av politiken inom en rad

samhällssektorer, den stora regionalpolitiken, har enligt

regeringens bedömning betydelse för utvecklingen i landets olika

delar.

Den statliga politiken inom flera sektorer har de senaste åren

genomgått stora förändringar i fråga om styrning, finansiering

m.m. Ett flertal bolagiseringar, privatiseringar och

avregleringar har genomförts.

Regeringen avser därför att kartlägga och analysera de

regionala konsekvenserna av de senaste årens förändringar i den

statliga sektorn. Kartläggningen skall bl.a. belysa hur

verksamheten, servicen och tillgängligheten påverkats inom några

sektorer som utsatts för stora förändringar. Arbetet skall ge

underlag för en bedömning av i vad mån förutsättningarna

förändrats för att nå de regionalpolitiska målen. Regionala

konsekvenser av bolagiseringar, privatiseringar och

avregleringar skall sammanställas och bedömas.

Allmänna utgångspunkter

Motioner

Centern vill i partimotion A405 (yrk. 7) att riksdagen hos

regeringen begär förslag om ett avgiftssystem inom det

avreglerade området som gör det möjligt att säkerställa en

rimlig prisnivå och service i alla delar av landet.

I motion A445 (yrk. 1) av Siv Holma (v) påpekas att det saknas

en djupare analys av hur EU:s regionalpolitik, avreglering av

verksamheter, bolagisering och privatisering av

samhällsfunktioner samt åtstramning av offentlig verksamhet

påverkar den regionala balansen. Motionären begär att

konsekvenserna av detta granskas i en särskild utredning.

Christer Skoog m.fl. (s) framför i motion A456 följande. Ombud

för Tipstjänst riskerar genom rationaliseringsförslag att

försvinna. Motionärerna vill med anledning härav att

Glesbygdsverket ges i uppdrag att göra en konsekvensanalys med

helhetsbedömning sett ur samhällets totala perspektiv och att

föreslå nödvändiga åtgärder i sammanhanget.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att kartlägga

och analysera de regionala konsekvenserna av de senaste årens

förändringar i den statliga sektorn. Arbetet skall utgöra

bedömningsunderlag av i vad mån förutsättningarna förändrats för

att nå de regionalpolitiska målen. Regionala konsekvenser av

bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar skall

sammanställas och bedömas. Med hänvisning till vad som anförts

avstyrker utskottet motionerna A405 (c) och A456 (s) i berörda

delar.

Det är enligt utskottets mening för tidigt att redan nu kunna

dra några slutsatser av hur regionalpolitiken kan komma att

påverkas av EU-medlemskapet. Med anledning av förslaget i motion

A445 konstaterar utskottet att regeringen har ansett det viktigt

att forskningsmässigt följa upp och analysera konsekvenserna

av EU-medlemskapet i ett regionalt/regionalpolitiskt

perspektiv. Syftet med förslaget i motion A445 (v) får med

anledning av detta anses tillgodosett, och motionen avstyrks i

berörd del.

Kvinnornas roll

Motioner

Centern framför i motion A405 (yrk. 9) att de särskilda

insatser som görs för kvinnor i det regionala utvecklingsarbetet

skall stimuleras genom speciellt avsatta resurser. Motionärerna

anser att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om

utökade insatser för kvinnors företagande.

Kristdemokraterna framför i partimotion A448 (yrk. 8) samma

yrkande.

Moderaterna understryker i kommittémotion A49 (yrk. 11) bl.a.

vikten av att kvinnors engagemang och kunskapsutveckling inom

turism och närliggande servicegrenar tas till vara. Man önskar

ett tillkännagivande om kvinnors arbetsmarknad.

Miljöpartiet förordar i kommittémotion A48 (yrk. 1) att ett

särskilt direktiv för regionalpolitiken bör utgå med kravet att

de regionalpolitiska åtgärderna riktas mot kvinnligt företagande

i stödområdet. Ett tillkännagivande om att de existerande

regionalpolitiska stödåtgärderna skall anpassas till kvinnligt

företagande önskas.

Ingbritt Irhammar m.fl. (c) anser i motion A807 (yrk. 7) att

regionala centra för utveckling av kvinnors affärskompetens

måste stödjas och kopplas samman med nationella och

internationella nätverkscentra.

Maud Björnemalm m.fl. (s) föreslår i motion A228 att medel

ställs till Länsstyrelsens i Örebro län förfogande för att

bedriva en treårig försöksverksamhet med kvinnliga lokala

rådgivare i samtliga tolv kommuner i länet. Man beräknar den

totala kostnaden härför till 18 miljoner kronor.

I motion A246 av Monica Green och Birgitta Johansson (s)

framhålls kvinnors lika rätt till bl.a. kompetensutveckling i

sitt yrke och lika rätt till det goda arbetet. Motionärerna

önskar ett tillkännagivande härom.

Ingegerd Sahlström m.fl. (s) anser i motion A258 (yrk. 6) att

det regionalt bör inrättas utvecklingscentrum där en av

uppgifterna är att stödja kvinnor som vill starta företag samt

att länsstyrelserna i varje län bör ges huvudansvaret för att

dessa kommer till stånd.

Utskottets bedömning

Regeringens uppfattning om det viktiga i att kvinnorna

uppmärksammas i regionalpolitiken delas av utskottet. I

motionerna A405 (yrk. 9) och A448 (yrk. 8) begärs förslag om

utökade insatser för kvinnor. Krav om att existerande

stödåtgärder skall riktas mot kvinnor framförs i motion A48

(yrk. 1), och i motion A49 (yrk. 11) understryks vikten av att

kvinnors engagemang och kunskapsutveckling inom näringslivet tas

till vara. Utskottet är av samma uppfattning som regeringen att

länsstyrelserna bör ha ett stort ansvar för att bl.a. kvinnor

skall kunna göra sig gällande i regionalpolitiken.

Länsstyrelserna har inom ramen för regional projektverksamhet

möjlighet att finansiera och stödja kvinnors företagande. NUTEK

skall bl.a. verka för att rådgivning lämnas av kommuner och

regionala utvecklingsfonder till kvinnor som vill starta eget

samt underlätta för kvinnors företagande genom

företagsutbildning m.m. I landets kommuner finns det i dag

totalt ca 50 rådgivare/projektledare. Genom EU:s strukturfonder

kommer regionalpolitiken att tillföras nya resurser. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att ett av målen inom

näringspolitiken bör vara att få fler kvinnliga företagare och

därmed bättre kunna utnyttja möjligheterna till utveckling och

tillväxt. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionerna A48

(mp), A49 (m), A405 (c) och A448 (kds) i här aktuella delar.

Motionerna A807 (yrk. 7) och A258 (yrk. 6) tar upp behovet av

regionala utvecklingscentra för kvinnor. I motion A228 föreslås

försöksverksamhet med kvinnliga rådgivare. Utskottet har

inhämtat att sedan september år 1994 bedrivs det verksamhet vid

ett Nationellt resurscentrum för kvinnor beläget i

Stockholm. I sex län har det inrättats regionala resurscentra

för kvinnor, och i elva län är sådana under planering. Utskottet

vill i detta sammanhang påpeka att länsstyrelserna skall avsätta

resurser för att medverka i att regionala resurscentra för

kvinnor bildas. Länsstyrelsen har även möjlighet att via

länsanslaget göra insatser för kvinnor. I den utvecklingsplan

för mål 6-området som utarbetats ingår som ett delprogram stöd

till kvinnliga kompetenscentra och nätverk. Motionerna A228

(s), A258 (s) och A807 (c) avstyrks i berörda delar.

I motion A246 framhålls kvinnors rätt till bl.a. arbete och

kompetensutveckling. Utskottet har i olika sammanhang (senast

i bet. 1994/95:AU15) under de senaste åren framhållit vikten

av att frågor om kvinnors arbetsmiljö och arbetsförhållanden

noga följs. Utskottet vill även peka på utvecklingsprogrammet

Alfa-Q i Arbetslivsfondens regi med inriktning på bl.a.

kvinnors arbetsmarknad. Dessutom pågår ett flertal utredningar

som i skilda delar arbetar med kvinnors arbetsmarknad, t.ex.

Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01). För att stödja

kvinnors utveckling vill utskottet erinra om att länsstyrelserna

har möjlighet att företa insatser inom ramen för länsanslaget.

Utskottet har i sitt betänkande 1994/95:AU15 föreslagit ett

tillkännagivande angående behovet av en kartläggning och analys

av kvinnors arbetsmarknad.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

A246 (s).

Utbildning och forskning

Motioner

Moderaterna anser i motion A49 (yrk. 10) att betydande delar

av dagens regionalpolitik bör ersättas med en målmedveten

satsning på kunskap. Den insats som motionärerna förordar bör

byggas upp från grundskolan till och med den högre utbildningen.

Inslag av vidareutbildning och kunskapsspridning inom

högteknologiska områden från universitet till företag skall

finnas.

I samma motion (yrk. 16) föreslår Moderaterna att ett nytt

anslag för utbildningssatsningar inrättas för budgetåret 1995/96

och begär att riksdagen anslår 100 000 000 kr till detta.

Folkpartiet understryker i kommittémotion A41 (yrk. 2)

utbildningens betydelse för den regionala utvecklingen.

Motionärerna framhåller distansutbildning som en metod som kan

ge fler människor tillgång till högre utbildning,

vidareutbildning och fortbildning.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att de senaste åren har kunskaps- och

kompetensutveckling utgjort ett allt viktigare inslag i

regionalpolitiken. Vidare utgör omfattande insatser för

utbildnings- och kompetenshöjning en viktig del i regeringens

handlingsprogram för tillväxt, sysselsättning och välfärd.

Sverige kommer mellan åren 1995 och 1999 att tillföras medel

från EU:s strukturfonder, varav en viss del inom

strukturfondsprogrammen kan användas till utbildning och

kompetensutveckling av t.ex. arbetskraft.

Utskottet vill även hänvisa till den av regeringen nyligen

tillsatta utredningen Distansmetoder inom utbildningen (dir.

1995:69), vars huvuduppgift är att föreslå en strategi som

långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter

till distansutbildning som den moderna informationstekniken

erbjuder.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det

för närvarande erfordras något uttalande av riksdagen med

anledning av här behandlade frågor. Ställningstagandet innebär

att utskottet inte heller kan ställa sig bakom kravet i

motion A49 om 100 000 000 kr till utbildningssatsningar.

Motionerna A41 (fp) och A49 (m) avstyrks sålunda i aktuella

delar.

Kommunikationer och transporter

Motioner

Moderaterna framhåller i motion A49 (yrk. 9) betydelsen av

kommunikationsmöjligheter som förutsättning för tillväxt och

regional utveckling i hela landet. Motionärerna framhåller bl.a.

vikten av förbättrad bärighet av vägar för att förbättra

näringslivets förutsättningar i de ytstora regionerna och

järnvägsnätets och snabbtågens betydelse för godstransporter och

sammanbindning av lokala marknader. En fortsatt liberal

trafikpolitik garanterar att kommunikationerna utvecklas och

förbättras samt ger ökad konkurrens enligt motionärerna.

I en fyrpartimotion A434 (yrk. 3) av Marianne Andersson m.fl.

(c, m, fp, kds) påpekas betydelsen av utbyggnaden av

infrastruktur, vilket även innebär utbyggnad av s.k.

elektroniska motorvägar. Det efterlyses ökade investeringar i

vägar, hamnar och flygplatser. Motionärerna önskar ett

tillkännagivande om investeringar i infrastruktur.

Tom Heyman (m) anser i motion A31 (yrk. 2) att den

sjöfartspolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv bör få i

uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet skapas mellan olika

transportslag.

Lennart Brunander m.fl. (c) introducerar i motion A469 (yrk.

5) begreppet "vardagslivets infrastruktur" som ett uttryck för

ett underifrånperspektiv på samhällsplanering och

samhällsfunktioner. Motionärerna anser det viktigt att ta till

vara människors vilja att medverka och påverka.

I motion A408 av Georg Andersson m.fl. (s) betonas den

regionalpolitiska betydelse som flyget har för skogslänens

utvecklingsmöjligheter. Motionärerna anser att regeringen bör

planera för ett tillskott om minst 15 miljoner kronor av

regionalpolitiska medel som kompensation för den i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bilaga 7) föreslagna

reduktionen av anslaget C 2.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en

fungerande infrastrukturs betydelse för regional tillväxt och

utveckling. Utskottet instämmer med propositionen att vid en

översyn av företagsstöden måste bl.a. beaktas tillgången till

och förbättringar av olika former av infrastrukturella

förutsättningar och kommunikationer av olika slag. Utskottet som

delar regeringens uppfattning om behovet av översyn avstyrker

motionerna A49 (m) och A434 (c, m, fp, kds) i berörda delar.

I avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. har

utskottet instämt med regeringen angående betydelsen av lokal

förankring och att samhällsmedborgarnas engagemang tas

till vara. Förslaget i motion A469 (c) får anses tillgodosett

och avstyrks i berörd del.

I sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:TU20, rskr.

318) anslöt sig trafikutskottet till regeringens bedömning vad

avser medelstilldelningen under anslaget C 2.

Arbetsmarknadsutskottet finner inte anledning med hänsyn till

det svåra statsfinansiella läget att tillstyrka

regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i

skogslänen som kompensation för den reduktion av anslaget som

genomförts. Följaktligen avstyrks motion A408 (s).

Regeringen beslutade i december 1994 att tillsätta en

parlamentarisk kommitté -- Kommunikationskommittén -- som enligt

sina direktiv (dir. 1994:140) bl.a. skall analysera vilka

åtgärder som krävs för att på ett bättre sätt än i dag

integrera sjöfart, luftfart och informationsteknik med

landtransportssystemet. Inom ramen för denna utredning bör

förslaget i motion A31 (m) kunna beaktas, och utskottet

avstyrker följaktligen motionen i denna del.

IT och nätverk

Motioner

Centern understryker i motion A405 (yrk. 5) det viktiga i

likvärdig och god tillgång till informationsteknikens

möjligheter för glesbygd och småföretag och vill ha ett

tillkännagivande om en kraftfull regionalpolitisk satsning på

informationsteknik.

I samma motion (yrk. 6) framhåller Centern att det gäller att

fortsätta med projekt med inriktning på ny och anpassad teknik

och att Telia i dessa avseenden, vad avser tillgänglighet,

anslutningskostnader och teknikutveckling, tar ett regionalt

ansvar. Motionärerna önskar ett tillkännagivande om

anslutningsavgifter m.m. till informationsteknikens s.k.

motorvägar.

Miljöpartiet vill i motion A48 (yrk. 5) satsa resurser för att

skynda på utvecklingen av telekommunikationer i stödområdet och

i glesbygden. Det är, enligt motionärerna, mycket viktiga

insatser för att glesbygden skall ha möjlighet att konkurrera på

lika villkor om de nya jobb som skapas i tjänstesektorn.

I samma motion (yrk. 6) begär Miljöpartiet att 500 miljoner

kronor anslås till utvecklingen av telenätet i glesbygden.

Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) betonar i motion A434

(yrk. 1) vikten av att de små företagens behov av och tillgång

till ny informationsteknik beaktas. För att säkra en sådan

utveckling bör enligt motionärerna utbildningsinsatser stödjas.

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen i motion A405 (yrk. 5) att

tillgång till informationsteknik och telekommunikationer är

av vikt för hela samhällets och de enskilda regionernas

utveckling. Regeringen fattade i januari 1995 beslut om förnyat

uppdrag (dir. 1995:1) åt den föreliggande IT-kommissionen (JU

1994:05). Kommissionen bör enligt sitt uppdrag följa

nätutbyggnaden och föreslå lämpliga åtgärder vad avser den

fysiska infrastrukturen. Genom de strukturfondsprogram som

håller på att utarbetas öppnas nya möjligheter -- inte minst

ekonomiska -- till förstärkning av bl.a. den teknologiska

infrastrukturen. Förslaget i motion A405 (c) avstyrks därmed av

utskottet såvitt avser tillkännagivande om en kraftfull

regionalpolitisk satsning på informationsteknik.

Motion A405 (yrk. 6) tar upp bl.a. Telias regionala ansvar och

anslutningsavgifter till informationsteknikens s.k. motorvägar.

500 miljoner kronor vill motionärerna i motion A48 (yrk. 5 och

6) anslå till utveckling av telekommunikationerna i

glesbygden. I den av regeringen aviserade översynen av de

regionalpolitiska företagsinriktade insatserna ingår även den

moderna informationsteknikens betydelse för regionalpolitiskt

prioriterade regioners utveckling. Ytterligare en aspekt som

framhålls i propositionen är vikten av att kostnaderna för olika

teletjänster kan utjämnas över landet. I detta sammanhang vill

utskottet också erinra om att det regionalpolitiska ansvaret

inom teleområdet är fastlagt genom Telelag (1993:597). Några

ytterligare medel till utveckling av telekommunikationer är

utskottet inte berett att föreslå. Enligt sina direktiv (dir.

1995:1) skall IT-kommissionen lämna förslag till åtgärder som

främjar användningen av informationsteknik med särskild

inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och

kompetensutveckling. Utskottet finner förslagen i motionerna A48

(mp) och A405 (c) i väsentlig del tillgodosedda. De avstyrks

följaktligen i berörda delar.

Utskottet anser att frågan om småföretagares behov av och

tillgång till ny informationsteknik är mycket viktig. Under

avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken har utskottet

berört de insatser som gjorts och planeras för bl.a.

kompetensutveckling inom småföretagen. Utskottet finner att

någon ytterligare åtgärd med anledning av motion A434 (c, m, fp,

kds) inte är erforderlig, och motionen avstyrks i aktuella

delar.

Näringslivsfrågor

Motioner

Centern yrkar i motion A405 (yrk. 10) att i arbetet med

utländska företagsetableringar i Sverige måste ingå att särskilt

beakta den regionala utvecklingen.

Miljöpartiet förespråkar i motion A48 (yrk. 3) att ett

kommunalt näringslivsbidrag inrättas. Bidraget skall utgå till

kommunerna inom de s.k. mål 2- och mål 6-områdena. Miljöpartiet

vill anslå 1 000 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 till

detta ändamål (yrk. 4).

I fyrpartimotion A434 (yrk. 2) av Marianne Andersson m.fl. (c,

m, fp, kds) vill motionärerna höja företagarkompetensen genom

förstärkning av närings- och utbildningspolitiken i

stödregionerna, vilket på sikt kan leda till en gynnsammare

utveckling.

Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) anser i motion A446

(yrk. 7) att det skall ske en styrning av riskkapital till

regioner med speciella problem som skogslänen.

Utskottets bedömning

Utskottet tar först upp motion A405 (yrk. 10) angående

beaktande av den regionala utvecklingen. Under avsnittet Mål

och riktlinjer för regionalpolitiken har utskottet understrukit

vikten av regional balans för att främja den samhällsekonomiska

tillväxten. Vidare vill utskottet erinra om de av regeringen

utfärdade direktiven (1992:50) till samtliga kommittéer och

utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av sina

förslag. Med det sagda avstyrker utskottet motion A405 (c) i här

berörd del.

Näringsutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande

(1994/95:NU18, rskr. 300, 301) behandlat ett likartat

motionsyrkande som det som förs fram i motion A48 (yrk. 3, 4) om

kommunalt näringslivsbidrag. Arbetsmarknadsutskottet delar

näringsutskottets bedömning att det inte föreligger skäl att vid

sidan av de nyligen startade regionala utvecklingsbolagen

inrätta ett kommunalt näringslivsbidrag. I konsekvens härmed

anser utskottet inte heller att medel bör utgå till detta

ändamål. Motion A48 (mp) avstyrks i berörda delar.

I motion A446 (yrk. 7) vill motionärerna styra riskkapital

till skogslänen. Utskottet delar regeringens uppfattning att

resurser skall koncentreras till de mest utsatta regionerna.

Vidare påminner utskottet om Norrlandsfondens syfte att

möjliggöra tillgång till riskkapital till företagare i hela

Norrland. I detta sammanhang vill utskottet åter understryka att

genom återflödet från EU:s strukturfonder förstärks

regionalpolitiken kraftigt. Förslaget i motion A446 (s) bör

därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks i

berörd del.

Insatser för att höja företagarkompetensen genom närings-

och utbildningspolitik behandlas i motion A434 (yrk. 2).

Utskottet har tidigare redogjort för de av regeringen planerade

insatserna för kompetensutveckling inom småföretagen. Motion

A434 (c, m, fp, kds) avstyrks därmed i här aktuell del.

Energifrågor

Motioner

Enligt Centerns motion A405 (yrk. 2) skall en viss del av

intäkterna av vattenkraften föras tillbaka till de producerande

regionerna. Detta skulle enligt motionärerna utgöra en rättvis

och långsiktigt hållbar grund för den regionala utvecklingen.

Kristdemokraterna påpekar i motion A448 (yrk. 7) att en

återbäring av skatten på elproduktion till de

vattenkraftsproducerande länen skulle ge resurser till

näringslivsinsatser, investeringar i alternativa inhemska

energikällor och utveckling av kommunikationer i dessa regioner.

Vänsterpartiet anser i kommittémotion A38 (yrk. 9) att

vattenkraftsvinsterna skall återföras till de producerande länen

där de kan användas till samhällsinvesteringar.

Erik Arthur Egervärn (c) önskar i motion A439 ett

tillkännagivande om återförande av vinstmedel från

vattenkraftsproduktionen till bygder och län där vattenkraften

produceras. Vinstmedlen skulle enligt motionären kunna användas

till investeringar i infrastruktur, näringsliv och

högskoleforskning.

I motion A435 av Sven Lundberg m.fl. (s) anses att inom ramen

för regionalpolitiken och med hänsyn till de resurser

vattenkraften skapar bör de vattenkraftsproducerande regionerna

ges en rimlig chans till egen utveckling genom tillgång till

riskkapital.

Utskottets bedömning

Med anledning av de nu aktuella motionerna om avgifter för

vattenkraftsproduktionen erinrar arbetsmarknadsutskottet om

att riksdagen under en lång följd av år har avslagit

motionsförslag av samma eller liknande innebörd.

Enligt utskottets mening är det med hjälp av bl.a.

regionalpolitiska insatser som skillnaden mellan de olika

delarna i landet skall utjämnas. Genom EU:s strukturfonder

möjliggörs ytterligare satsningar inom de olika målområdena.

Utskottet finner inte skäl att i nuläget frångå sitt tidigare

ställningstagande som senast kommit till uttryck i det av

riksdagen godkända betänkandet 1993/94:AU13 (rskr. 366).

Följaktligen avstyrker utskottet motionerna A38 (v), A405 (c),

A435 (s), A439 (c) och A448 (kds), i förekommande fall i berörda

delar.

Turism

Motioner

Berit Andnor m.fl. (s) framhåller i motion A407

landsbygdsturismens möjlighet som försörjningskälla. Motionären

anför vidare att det behövs en kostnadseffektiv och

ändamålsenlig informationsinsamling och informationsspridning på

nationell och internationell nivå om vad Sveriges landsbygd har

att erbjuda.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att turistnäringen i flera av de

regionalpolitiskt prioriterade regionerna är väsentlig för

utveckling och sysselsättning. Turistnäringen är en utpräglad

småföretagarbransch. Näringen är dessutom mycket

sysselsättningsintensiv. Regeringen har nyligen tillsatt en

utredning (N 1995:05) som enligt sina direktiv (dir. 1995:73)

bl.a. har i uppdrag att utreda organisationen av en särskild

myndighet. Myndigheten bör enligt direktiven verka för att

turistnäringens intressen blir beaktade i samhällsplaneringen.

Huvudsyftet skall vara att stärka näringens konkurrenskraft.

Särskild vikt bör läggas vid samordning av turist- och

miljöpolitiken och de åtgärder som staten vidtar inom ramen för

närings-, arbetsmarknads-, regional-, kultur-, utbildnings- och

forskningspolitiken. Mot bakgrund av vad sålunda anförts finner

utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida inte

kan anses vara påkallat och avstyrker motion A407 (s).

Kultur

Motioner

Folkpartiet understryker i motion A41 (yrk. 3) betydelsen av

kulturella insatser på landsbygden då tillgången till kultur

bl.a. är viktig för att skapa utvecklingskraft och en anda av

kreativitet. Tillgång till kultur är en viktig förutsättning för

att kunna attrahera och behålla landsbygdens innevånare.

I motion A446 (yrk. 3) av Eva Persson Sellin och Jörgen

Persson (s) vill motionärerna att regionalpolitiska medel skall

användas till kulturell verksamhet.

Samma motionärer framhåller i motion A446 (yrk. 4) att en

uppbyggnad av kulturlivet i skogslänen och andra eftersatta

områden bör ske.

Anders Nilsson m.fl. (s) framhåller i motion A440 att

kulturområdet skapar arbete. Motionärerna vill bl.a. att

filmproduktion lokaliseras till Västsverige.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning att insatser inom

kulturområdet är en betydelsefull del i det regionala

utvecklingsarbetet. I sitt av riksdagen godkända betänkande

(1993/94:AU13, rskr. 366) gav arbetsmarknadsutskottet uttryck

för uppfattningen om kulturens roll som lokaliseringsfaktor.

Utskottet är även medvetet om de möjligheter till

arbetstillfällen som kultursatsningar kan innebära.

Riksdagen beslutade år 1990 att ge länsstyrelserna möjlighet

att delta i finansiering av kultursatsningar med projektmedel ur

anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Det ankommer på

resp. länsstyrelse att själv besluta om utnyttjande av

länsanslaget för dylika ändamål. Genom de strukturfondsprogram

som utarbetas med anledning av EU:s strukturfonder möjliggörs

ytterligare stöd till förstärkning av bl.a. kultur. Något

initiativ av riksdagen är inte motiverat, och utskottet

avstyrker med det sagda motionerna A41 (fp), A440 (s) samt A446

(s) i förekommande fall i berörda delar.

Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt

Strategi, program och projektarbete

Propositionen (s. 27--28)

Regeringen gör bedömningen att det regionala

utvecklingsarbetet bör utgå från en långsiktig strategi. Denna

skall syfta till en långsiktig tillväxt inom ramen för en

hållbar utveckling. För detta krävs fler företag och fler

företagare. En produktiv miljö för näringslivsutveckling bör

skapas i hela landet genom de regionalpolitiska insatserna.

Frågor som rör samordning av regional utveckling och övrig

samhällsplanering bör ges ökad vikt. En god samverkan mellan

länsstyrelse, kommun och landsting samt andra berörda regionala

organ är nödvändig. Ett samordnat arbete blir än viktigare när

resurserna dras ner. Regeringen betonar behovet av en lokal

mobilisering för att frigöra så mycket utvecklingskraft som

möjligt.

Vid sidan av de krav som har samband med strategier för

strukturfondsprogram, vilka behandlas i följande avsnitt, bör

länsstrategierna innehålla tydliga prioriteringar för att främja

inomregional balans och sysselsättning. De krav som gäller för

strukturfondsprogram, t.ex. utvärdering, kommer att gälla även

de projektmedel som används som nationell medfinansiering. De

svenska medlen för projektverksamheten kommer i framtiden i stor

utsträckning att användas för sådan medfinansiering.

Motioner

Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 3) att goda

företagsvillkor skall säkerställas genom överskådligt regelverk,

lämplig beskattning, budgetsanering och arbetsrätt.

Bidragsberoende kan ej utgöra grund för livskraftigt

företagande; attityder, kultur och kunniga medarbetare har

däremot betydelse. Kunskapsaspekten spelar en avgörande roll.

I Vänsterpartiets kommittémotion A38 (yrk. 4, 7) förordas att

inriktningen vrids bort från passivt bidragstagande av driftstöd

till utvecklingsinriktade insatser som teknik- och

kunskapsutveckling. Vidare understryks vikten av demokratisk

förankring och en organisationsform byggd på länsparlament med

betydande resurser och ansvar.

Kristdemokraterna pekar i motion A271 (yrk. 18) på behovet av

regionala kommissioner för att stärka resp. regions egen

utvecklingskraft. Med länsarbetsnämnderna som naturlig

samordnare bör företrädare för såväl näringsliv som offentlig

sektor samt politiker ingå i de regionala kommissionerna.

Vidare begär kds i motion A448 (yrk. 3) en ökad kommunal och

regional självstyrelse genom direktvalda fullmäktige, vilket

skulle stärka kommunernas och regionernas möjligheter att ta

ansvar för sin utveckling.

Dan Ericsson (kds) framhåller i motion A415 (yrk. 3, 5) vikten

av en regional helhetssyn. Vid varje statligt beslut om

avveckling eller neddragning bör en särskild kommitté bestående

av länsstyrelsens och regionens politiska företrädare kunna

diskutera ny eller alternativ verksamhet.

I motion A404 (yrk. 3) av Rigmor Ahlstedt (c) krävs samarbete

mellan stat, län, kommuner och inte minst lokalbefolkningen för

att en god samhällsservice skall kunna ges.

Ulf Björklund (kds) framhåller i motion Kr610 (yrk. 2)

Mitthögskolans nyckelposition avseende EU:s målområde 6.

Östersund håller på att utvecklas till ett nationellt

kunskapscentrum för turism, och Mitthögskolan är den enda

högskolan som ligger inom målområde 6. Genom EU-bidragen skapas

nya förutsättningar för forskning och kompetensutveckling.

Utskottets bedömning

Utskottet tar först upp två motioner med yrkanden som rör

villkor för tillväxt, nämligen A49 (yrk. 3) av Moderaterna

och A38 (yrk. 4) av Vänsterpartiet.

Med tanke på att målet är en uthållig tillväxt instämmer

utskottet i att de regionalpolitiska insatserna bör ha en

utvecklingsinriktning. Som utskottet beskrivit i avsnittet om

regionalpolitikens mål och riktlinjer föreligger emellertid viss

osäkerhet om hur utvecklingsinriktningen bör konkretiseras i

framtiden. Bl.a. kunskapslyft och kompetensutveckling är viktiga

frågor som hör hemma i detta sammanhang. Utskottet ser därför

positivt på den översyn som aviserats och vars uppdrag kommer

att beröras under avsnittet Företagsinriktade åtgärder. Från

utskottets sida föreligger en öppenhet att vidga utredningen

utöver en genomlysning av de olika företagsstödformerna och en

förenkling av regelverket.

Övriga förslag angående skatter och arbetsrätt m.m. i motion

A49 har inte någon inriktning som utskottet kan ställa sig

bakom.

Därmed avstyrker utskottet motionerna A38 (v) och A49 (m) i

berörda delar.

Utskottet övergår därefter till att behandla olika frågor med

anknytning till sambandet mellan regional utveckling och övrig

samhällsplanering. Dessa frågor har tagits upp i motionerna

A38 (yrk. 7), A271 (yrk. 18), A404 (yrk. 3), A415 (yrk. 3, 5),

A448 (yrk. 3) samt Kr610 (yrk. 2).

Med anledning av yrkanden om regionala fullmäktige eller

länsparlament vill utskottet hänvisa till att Regionberedningen

nyligen avlämnat sitt slutbetänkande Regional framtid (SOU

1995:27). Bl.a. föreslås att det regionala utvecklingsansvaret

förs över från länsstyrelserna till landstingen. Som en första

etapp i regeringskansliets beredning av ärendet har betänkandet

sänts ut på remiss. Remisstiden går ut den 1 september 1995.

Enligt utskottets bedömning bör regeringens beredningsarbete

inte föregripas.

Beträffande de motionssynpunkter som framförs om en regional

helhetssyn respektive stärkande av regionens egen

utvecklingskraft och samarbete mellan de olika organisatoriska

nivåerna föreligger inga avgörande skillnader gentemot

propositionens bedömning eller utskottets uppfattning. Utskottet

instämmer med propositionen i att ett väl förankrat

strategiarbete i länen kan bidra till att bryta ned

sektorsgränserna och därmed öka effektiviteten i

utvecklingsarbetet. Länen har också en aktiv roll vad gäller

samspelet mellan den lilla och den stora regionalpolitiken. De

nya kraven på samarbete i samband med strukturfondsarbetet leder

sannolikt till förändringar i länens arbetssätt; inrättande av

samarbetsgrupper (kommissioner) anser emellertid utskottet vara

en fråga för länen själva.

I samband med förslaget i motion A415 vill utskottet informera

om att denna fråga tas upp i en ändring i förordningen

(1982:877) om regionalt utvecklingsarbete (1994:578, 11 §).

Enligt nuvarande regler gäller följande. När en myndighet

anmäler till länsstyrelsen att den avser att minska eller dra in

service i glesbygds- eller landsbygdsområden bör länsstyrelsen,

tillsammans med myndigheten, andra berörda myndigheter, kommuner

och privata intressenter, undersöka möjligheterna att, genom

samordning av olika verksamheter, upprätthålla service inom

området.

Yrkandet i motion Kr610 ger inte utskottet anledning till

något uttalande.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall

till motionerna A38 (v), A271 (kds), A404 (c), A415 (kds), A448

(kds) samt Kr610 (kds) i berörda delar.

Riksdagens revisorers förslag

Utskottet tar i detta avsnitt upp Riksdagens revisorers

förslag angående regionala utvecklingsinsatser, 1994/95:RR2.

Riksdagens revisorers beslut våren 1993 att granska anslaget

till länsstyrelsernas regionala utvecklingsinsatser, det s.k.

länsanslaget, har sitt ursprung i framställningar från

arbetsmarknadsutskottet. Tyngdpunkten i granskningen har legat

på länsstyrelsernas projektverksamhet som under senare år svarat

för ca 50 % av anslaget. Resultatet av granskningen har

redovisats i rapporten 1993/94:12 Regionala utvecklingsinsatser.

Förslaget

I förslaget tar revisorerna först upp frågan om riksdagens

beslutsunderlag. Det konstateras bl.a. att det är svårt att

få en klar bild över hur de medel riksdagen anvisar för

regionala åtgärder fördelas på olika regioner på grund av att

dessa medel utgår från ett flertal anslag. Regeringen bör enligt

revisorerna överväga att i lämplig form samlat redovisa

uppgifterna om stöd- och bidragsgivningen från länsanslaget.

Återrapporteringen till riksdagen om användningen av dessa medel

är knapphändig. Revisorerna önskar ett tillkännagivande härom.

Revisorerna tar härefter upp budgetfrågor. Enligt

rapporten har efterfrågan på lokaliserings- och

utvecklingsbidrag varit låg under det senaste budgetåret på

grund av den låga investeringsverksamheten, en omständighet som

förändrat fördelningen på anslagsändamål i stödlänen i riktning

mot avsevärt större utrymme för projektmedel. Detta avspeglas

inte i anslagsfördelningen.

Frågan om vilka principer som styr den länsvisa fördelningen

av medlen för regionala utvecklingsinsatser bör, enligt

revisorerna, penetreras närmare av regeringen. Detta bör

riksdagen ge regeringen till känna.

Revisorerna kommer sedan in på frågan om bidragsfloran och

samfinansiering. Enligt rapporten har det visat sig att

statliga och kommunala pengar i många fall kompletterar

länsstyrelsernas projektmedel. I vissa fall är det så att medel

för samma eller snarlika ändamål anvisas under olika anslag på

statsbudgeten.

Dylika överlappningar av anslagsändamål behöver enligt

revisorerna kartläggas. Revisorerna förutsätter att den

utredning som aviserades i den regionalpolitiska propositionen

1993/94:140 leder till snara och konkreta resultat och att

regeringen i lämpliga former till riksdagen redovisar sina

överväganden. Revisorerna önskar ett tillkännagivande härom.

Vad gäller huvudmål för projektverksamhet konstaterar

revisorerna att granskningsrapporten visar att regeringens

målformulering för projektverksamheten är alltför generell och

att det saknas ett tydligt och användbart huvudmål för

verksamheten.

Regeringen bör enligt revisorerna närmare analysera målet för

projektverksamheten i syfte att skapa en tydligare målbild för

verksamheten. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad

revisorerna anfört i denna del.

Revisorerna tar i detta sammanhang upp frågan om länsvisa

strategier och noterar att arbetet med att utveckla dessa,

vilket regeringen i den senaste regionalpolitiska propositionen

(1993/94:140) kraftigt betonade behovet av, kommit i gång i ett

antal län. Att regeringen följer upp detta arbete utgår

revisorerna från och lägger inte fram något yrkande i denna del.

Härefter tar revisorerna upp frågan om regeringens

styrning gentemot länsstyrelserna som sker genom de regler

som fastställts i förordningar och regleringsbrev, genom att vid

anslagets fördelning sätta ekonomiska ramar samt genom

policyuttalanden i propositioner. Trots vissa förtydliganden i

regleringsbrevet för 1994/95 anser revisorerna att en total

genomgång bör göras av de bestämmelser som gäller för

projektmedel.

NUTEK bör genom sina kontakter med länsstyrelserna och den

genomgång som för närvarande görs av verket ha goda

förutsättningar att delta i en sådan översyn. Revisorerna önskar

ett tillkännagivande härom.

Revisorerna tar slutligen upp frågan om uppföljning och

utvärdering och utgår från att riksdagen i lämpliga former får

information från regeringen om hur de brister som finns i

datasystemen vad avser uppföljning och utvärdering avhjälps.

Något yrkande läggs inte fram i denna del.

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer i Riksdagens revisorers förslag att väl

genomtänkta och fungerande system för rapportering, information

och uppföljning är en förutsättning för en rättvisande och

överskådlig bild av hur anslaget för regionala

utvecklingsinsatser används. I sitt yttrande till

konstitutionsutskottet (1993/94:AU1y) har utskottet uttalat att

"det råder enighet i utskottet om att beslutsunderlaget i

propositionerna måste vara så heltäckande och fullständigt att

resultatet av utskottsarbetet är otvetydigt". I detta sammanhang

vill utskottet erinra om utskottets möjlighet att inhämta

kompletterande information och upplysningar innan det avgör ett

ärende. Det är således det beredande utskottet som slutligt har

att ta ställning till om ett beslutsunderlag är tillräckligt

eller inte. Någon anledning till en riksdagens åtgärd i enlighet

med Riksdagens revisorers förslag i denna del anser utskottet

obehövligt.

Vad härefter angår budgetfrågorna har utskottet på annat

ställe i detta betänkande uttalat att en stor del av

projektverksamhetens medel kan användas till statlig

medfinansiering av strukturfondsprogrammen. Utskottet delar

regeringens bedömning att regional projektverksamhet framdeles

kommer att bedrivas i begränsad omfattning och då i första hand

i de län som i liten utsträckning berörs av strukturfonderna.

Vidare instämmer utskottet med propositionen som betonar vikten

av att den regionala projektverksamheten inriktas mot tillväxt

och inomregional balans och att den grundas på tydliga

prioriteringar. Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna

för medelstilldelningen till regional projektverksamhet kan

utskottet inte se något behov av ett särskilt tillkännagivande i

nu berörd del.

Utskottet konstaterar vad gäller bidragsfloran och

samfinansiering att regeringen har för avsikt att företa en

översyn av de regionalpolitiska företagsinriktade åtgärderna.

Översynen skall bl.a. innefatta avvägningar av fördelningen

mellan olika former av företagsstöd samt i vilka former dessa

åtgärder bör sättas in. Dessutom skall antalet inblandade

aktörer i hanteringen av de olika stödformerna ses över.

Regeringen ser en effektivisering, samordning och förenkling av

stödgivningen som angelägen. Enligt utskottets uppfattning finns

det inte skäl att föregripa resultatet av den aviserade

översynen. Med anledning av det anförda bör Riksdagens

revisorers förslag i denna del inte föranleda någon riksdagens

vidare åtgärd.

Slutligen tar utskottet upp frågan om huvudmål för

projektverksamhet och regeringens styrning gentemot

länsstyrelserna.

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen fr.o.m. den 1 januari

1995 innebär bl.a. att förutsättningarna liksom finansieringen

av det regionala utvecklingsarbetet förändrats.

Tillkomsten av EU:s strukturfonder kräver utarbetande av

programförslag, vilka skall beslutas av EG-kommissionen. I

dagsläget föreligger inget sådant beslut. Det ställs även krav

på nationell medfinansiering av strukturfondsprogrammen.

Härav följer att de krav på strategier, uppföljning,

utvärdering m.m. som gäller för strukturfondsprogrammen kommer

att gälla de projektmedel som används som nationell

medfinansiering. En omformulering och precisering av

riktlinjerna kan behövas för denna användning av projektmedel.

Utskottet delar regeringens uppfattning att kvarvarande

projektverksamhet bör bedrivas så att engagemang och kunskap tas

till vara, vilket leder till att en mångfald av verksamheter

skapas.

Enligt utskottets bedömning är det i nuvarande läge inte

erforderligt med någon närmare analys av målet för

projektverksamhet eller förtydligande av regeringens styrning

gentemot länsstyrelserna. Något uttalande i enlighet med

Riksdagens revisorers förslag angående regionala

utvecklingsinsatser i här aktuella delar bör mot denna

bakgrund inte göras av riksdagen.

Med hänvisning till vad som anförts bör Riksdagens revisorers

förslag avseende beslutsunderlag, budgetfrågor, bidragsfloran

och samfinansiering, huvudmål för projektverksamhet och styrning

inte föranleda någon riksdagens åtgärd enligt utskottets

uppfattning.

Strukturfondsprogram m.m.

Propositionen (s. 29--33)

Enligt regeringens bedömning kommer medlen från EG:s

strukturfonder att innebära en avsevärd förstärkning av

insatserna i regionalpolitiskt utsatta regioner. Programarbetet

kommer att innebära en breddning av det regionala

utvecklingsarbetet och en ökad lokal och regional förankring.

Sverige överlämnade i slutet av 1994 ett förslag till

EG-kommissionen om geografisk avgränsning av målen 2 och 5b

samt medlens fördelning. Enligt EG-kommissionens preliminära

beslut den 22 mars 1995 avgjordes den geografiska avgränsningen

av mål 2- och 5b-områdena samt den resursmässiga fördelningen

under perioden 1995--1999 på följande sätt.

_____________________________________________________

Mål EU-medel

(miljoner ecu)

_____________________________________________________

2 160

3--4 520

5a 208

5b 138

6 (inkl. initiativ m.m.) 280

Initiativ m.m. utanför

mål 6 114

Summa 1 420

_____________________________________________________

Beslutet om mål 5b-områden följde helt Sveriges förslag.

Beslutet om mål 2-området avvek från det svenska förslaget genom

att Karlskrona kommun inte godtogs medan Surahammars kommun

tillkom.

Programförslag för perioden 1995--1999 avseende målen 3, 4 och

6 överlämnas under våren till EG-kommissionen.

Vad gäller målen 2 och 5b -- vilka delats upp i vardera fem

regioner -- beslutade regeringen den 23 mars i år om riktlinjer

för programarbetet i de olika regionerna. Regeringens avsikt är

att överlämna programförslagen för de flesta av regionerna

omkring månadsskiftet maj/juni i år och -- sannolikt något

senare -- förslagen för gemenskapsinitiativen. Av den totala

strukturfondsramen på 2,5 miljarder kronor per år avsätts 9 %

till gemenskapsinitiativ. Den största delen, ca 40 %, kommer

att gälla INTERREG, som avser gränsregionalt samarbete.

Beträffande mål 6-området har en utredare överlämnat ett

förslag till utvecklingsplan till regeringen. Programarbetet har

enligt propositionen inneburit en vitalisering av samarbetet

över läns- och kommungränser och mellan företrädare för olika

samhällssektorer och andra intressen. Tyngdpunkten föreslås

ligga på området Utveckling av arbete och näringsliv. I

utredningen föreslås vidare en långtgående decentralisering med

en genomförandegrupp i vart och ett av de berörda länen.

Kommuner och landsting föreslås få en klar majoritet i dessa

grupper. Efter regeringens beredning överlämnas förslaget till

mål 6-program till EG-kommissionen för beslut.

Regeringen ser för närvarande inte något behov av att göra

några omfördelningar inom statsbudgeten med anledning av de

strukturfondsprogram för målen 2, 5b och 6 samt

gemenskapsinitiativen, som håller på att arbetas fram. En

självklar utgångspunkt enligt propositionen är att återflödet

från strukturfonderna skall kunna nyttiggöras fullt ut.

Motioner

Enligt Moderaternas uppfattning i kommittémotion A49 (yrk. 13)

bör de projekt som Sverige nu kommer att delfinansiera

tillsammans med EU ha den regionalpolitiska inriktning som man

föreslagit för Sverige, dvs. bort från stödfilosofin och i

riktning mot omstrukturering av branscher och regioner genom

bl.a. kunskapsutveckling.

Centern är i motion A405 (yrk. 12, 13) emot att de nationella

anslagen till regionalpolitiken sänks med hänvisning till

återflödet från strukturfonderna. Enligt Centern bör riksdagen

dels ge riktlinjebesked om hur Sverige bör prioritera EU-medlen

på olika målområden, dels stå bakom de geografiska bestämningar

som är knutna till målen 2, 5a och 5b. Beträffande målen 3 och 4

är det angeläget att initiera program som tar sikte på

svårigheterna för kvinnor, invandrare och ungdomar inom

stödområdet.

Även Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) begär i motion A403

(yrk. 1, 2) en fortsatt hög ambitionsnivå i den inhemska

traditionella stödgivningen. Ansvar och framtagning av program i

samband med strukturfondsmedel bör vara så lokala som möjligt.

Länsstyrelserna bör kunna samordna traditionella stöd och

EU-stöd.

Lisbeth Staaf-Igelström (s) anför i motion A418 att vissa av

delmålen inom EU:s målområden 2, 3 och 4 sammanfaller med de

delmål som Arbetslivsfonden har arbetat med. Särskilt avses

kunskapsöverföring, organisationsutveckling, helhetssyn m.m.

Denna erfarenhet och kunskap bör tas till vara vid utarbetande

av program för målen 2, 3 och 4.

Ann-Kristine Johansson (s) framhåller i motion A422 (yrk. 1,

2) att partnerskap vid utarbetande och utnyttjande av EU:s

strukturfonder inte bara bör inbegripa kommuner, landsting,

näringsliv och fackliga organisationer utan även kooperation och

föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Fondmedel bör

också användas för utveckling av kooperation och social ekonomi.

Roland Larsson (c) anför i motion A460 (yrk. 1, 2) att de

svenska kommunerna måste ges en viktig roll såväl vad gäller

programarbete som projekt samt att EU:s regionala stöd bör

utnyttjas fullt ut.

Patrik Norinder (m) anser i motion A466 (yrk. 1) att EU:s stöd

till mindre gynnade områden bör följa den borgerliga regeringens

EU-proposition.

Dan Ericsson (kds) anför i motion A471 (yrk. 2) att de områden

som är aktuella för EU-stöd, t.ex. skärgårdsområdena, själva bör

få större inflytande över stödens fördelning.

Bengt Harding Olson m.fl. (fp) begär i motion Jo241 (yrk. 5,

6) tillkännagivanden till regeringen om att Skåne diskrimineras

vad gäller medel från EU:s strukturfonder enligt målen 2 och 5b

samt att Skåne bör gynnas vid fördelningen enligt målen 3 och 4.

I flera motioner begärs justeringar av områdesavgränsningen

för i första hand målen 2 och 5b. I det följande redovisas en

sammanställning över yrkanden som innebär att olika områden bör

ingå i målområdena.

Sammanställning: Önskemål om omfattning av målområdena

______________________________________________________________________________

Motion Mål Område

______________________________________________________________________________

A401 5b Församlingar i Strömstads,

Stig Grauers m.fl. (m) Tanums samt Munkedals kommuner

A406 5b Ön Ven i Landskrona kommun

Bo Nilsson m.fl. (s)

A424 yrk. 4 EU:s Sundsvall/Timrå-regionen

Sigge Godin (fp) stöd-

omr.

A426 5b Svalövs kommun

Christin Nilsson m.fl. (s)

A454 5b Ön Ven i Landskrona kommun

Peter Weibull Bernström (m)

A459 5b Del av Nybro kommun

Sivert Carlsson och Agne

Hansson (c)

A462 5b Skogsbygdsområdet mellan Närke,

Roland Larsson (c) Östergötland och Södermanland

A468 yrk. 2 delvis 2 Skövde, Tidaholm, Falköping,

Birgitta Carlsson (c) Mullsjö, Skara, Götene,

Grästorp, Essunga och Tibro

A468 yrk. 2 delvis 5b Gullspång, Karlsborg, Tidaholm,

Birgitta Carlsson (c) Falköping samt delar av Töreboda

och Skara

A472 yrk. 9 högsta Skärgårdsområden utan land-

Karin Pilsäter och Conny er- förbindelse

Sandholm (fp) sättn.

_____________________________________________________________________________

Vidare tas gemenskapsinitiativen upp i fyra motioner.

Johnny Ahlqvist m.fl. (s) anser i motion K630 (yrk. 3) att ett

gränsregionalt samarbete mellan Sydsverige, Själland och

Nordtyskland borde kunna prioriteras inom ramen för INTERREG.

Även Kerstin Warnerbring m.fl. (c) pekar i motion A463 (yrk.

1--3) på vikten av interregionalt samarbete mellan regioner.

INTERREG bör kunna omfatta Sydsverige och Nordtyskland. För att

stimulera till ökat interregionalt samarbete bör regionerna

kunna få en statlig delfinansiering, t.ex. inom ramarna för

resp. sektorsanslag.

Barbro Andersson m.fl. (s) begär i motion A420 ett

tillkännagivande om att Mälarregionen och sydvästra Finland har

goda förutsättningar att genom ett utvecklat gränsregionalt

samarbete bidra med att påskynda den ekonomiska utvecklingen

också i Östeuropas Östersjöområde. Ett initiativ inom INTERREG

skulle vara av värde enligt motionärerna.

Enligt motion A601 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson

(m) bör reglerna för INTERREG ändras så att de även omfattar

gränsregionalt samarbete över vatten. Detta skulle möjliggöra

ett nytt samarbete inom Östersjöområdet.

Utskottets bedömning

Utskottet tar först upp tre motionsyrkanden som rör

inriktningen av strukturfondsprojekten, nämligen A49 (yrk.

13), A405 (yrk. 12) samt A466 (yrk. 1).

Arbetet med utvecklingsprogram för mål 2- och mål 5b-områdena

fortskrider enligt de riktlinjer som regeringen beslutat om den

23 mars 1995. Enligt direktiven skall programarbetet organiseras

med största möjliga demokratiska förankring och ske under en

bred medverkan och inflytande från samhällsmedborgarna och andra

intressenter i resp. region. Samtliga program skall överlämnas

till Arbetsmarknadsdepartementet under maj månad 1995. Därefter

färdigställer regeringen programmen och skall enligt planerna

lämna in de färdiga programmen till EU-kommissionen under juni.

Förhandlingarna med kommissionen kan slutföras under hösten

1995.

Den 28 april överlämnade regeringen förslagen till program för

målområdena 3, 4 och 6 till EU-kommissionen. En mycket stor del

av insatserna avses komma småföretagen till del, nämligen

huvuddelen av resurserna som avser mål 4 och 40 % av mål

6-medlen. Bland målgrupperna för målområdena 3 och 4 finns bl.a.

arbetshandikappade och invandrare.

Beträffande mål 6 avser regeringen att fördela medel till sju

länsvisa grupper som får besluta om de konkreta projekten. 9--12

ledamöter beräknas finnas i var och en av dessa

genomförandegrupper. I en sådan grupp skall det finnas

representanter från länsstyrelsen, länsarbetsnämnden,

landstinget och kommunerna. Landstinget och kommunerna har

majoriteten i grupperna.

Arbetet med strukturfondsprogram är således i full gång och

prioriteringen av EU-medlen kommer att följa

underifrånperspektivet i enlighet med den planerade

organisationen av arbetet. Motionsönskemålen tillgodoses i viss

utsträckning genom den inriktning som nu håller på att ta form.

Synpunkter på inriktningen av strukturfondsprogrammen bör dock

kanaliseras i enlighet med den planerade organisationen.

Utskottet avstyrker därmed motionerna A49 (m), A405 (c) och A466

(m) i aktuella delar.

I tre motioner berörs ambitionsnivån för de samlade

regionalpolitiska insatserna. Dessa motioner är A403, A405

(yrk. 13) samt Jo241 (yrk. 5, 6).

Utskottet anser att dessa motioner, vilka har lagts fram under

den allmänna motionstiden, i stort sett är tillgodosedda genom

att propositionen tydliggör att återflödet från strukturfonderna

skall kunna nyttiggöras fullt ut. Medelsfördelningen mellan

länen har berörts i en motion. Enligt regeringen är det AMS som

skall fördela medel avseende mål 3 över hela landet. Regioner

med sämre sysselsättningsstruktur skall härvid prioriteras. Med

hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de berörda

förslagen i motionerna A403 (c), A405 (c) samt Jo241 (fp).

Vidare föreligger fyra motioner som rör arbetet med

strukturfondsprojekten, nämligen A418, A422, A460 samt A471

(yrk. 2).

Utskottet har ovan beskrivit den avsedda demokratiska

förankringen i programarbetet. Enligt riktlinjerna för

strukturfondsprogrammens framtagande (målen 2 och 5b) skall

myndigheter, organisationer, kommuner, företag m.fl. involveras

i arbetet. Bl.a. skall det kooperativa rådet medverka med

kunskap inom det kooperativa området. Vidare nämns lokala

kooperativa resurscentra, kvinnliga resurscentra etc.

Riktlinjerna för strukturfondsprogrammet för mål 5b-regionen

skärgården tar särskilt upp att arbetet skall ske med medverkan

och inflytande från samhällsmedborgare och olika andra

intressenter i skärgården.

I arbetet med strukturfondsprogram bör självklart erfarenheter

och kunskaper tas till vara, även de erfarenheter och kunskaper

som har sitt ursprung i arbetslivsfonderna. Något

tillkännagivande härom anser inte utskottet vara behövligt.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motionerna A418 (s), A422 (s), A460 (c) samt A471 (kds) i

aktuell del.

Som utskottet redovisat ovan i en sammanställning under

rubriken Motioner finns en mängd önskemål om justeringar av

områdesavgränsningen för i första hand målen 2 och 5b. Dessa

motioner är A401, A406, A424 (yrk. 4), A426, A454, A459, A462,

A468 (yrk. 2) samt A472 (yrk. 9).

Utskottet har i det föregående redogjort för den information

som lämnats i propositionen avseende den geografiska

avgränsningen av mål 2- och 5b-områdena. Med hänsyn till att

EG-kommissionen i ett preliminärt beslut den 22 mars i år lagt

fast den geografiska avgränsningen, anser utskottet att

motionsönskemålen, vilka framlades vid den allmänna

motionstiden, nu är överspelade. Motionerna A401 (m), A406 (s),

A424 (fp), A426 (s), A454 (m), A459 (c), A462 (c), A468 (c) samt

A472 (fp), i förekommande fall i berörda delar, bör således inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tar slutligen upp berörda yrkanden i de fyra

motioner som behandlar gemenskapsinitiativen, nämligen A420,

A463, A601 samt K630 (yrk. 3).

EG-kommissionen har under våren beslutat om riktlinjer och

ekonomiska ramar för arbetet med gemenskapsinitiativen för de

tre nya medlemsländerna. För Sverige innebär det att ungefär 128

miljoner ecu (ca 1,2 miljarder svenska kronor) skall avsättas

till gemenskapsinitiativen under perioden 1995--1999. De i

första hand aktuella initiativen består av INTERREG

(gränsregionalt samarbete), LEADER (landsbygdsutveckling),

EMPLOYMENT (sysselsättning för kvinnor, ungdomar, handikappade

m.fl. grupper), ADAPT (omställning, utbildning) och SME (hävda

konkurrenskraften i små och mellanstora företag). Den största

delen av EU-stödet, ca 40 % eller ca 383 miljoner svenska

kronor, kommer att avse INTERREG.

Förutom landgränserna mot Norge och Finland som automatiskt

godkänns enligt EU:s regler har kommissionen under våren godkänt

Kvarken, skärgården mellan Sverige och Finland samt Öresund som

INTERREG-gränser. Norge kan inte få EU-stöd, men från svensk

sida har arbetsmarknadsministern till sin norske kollega

framfört en önskan att Norge från central nivå stöttar och

deltar i det gränsöverskridande arbete som kommer att ske inom

ramen för INTERREG-initiativet.

Beredningsarbetet avseende INTERREG innebär att

regeringskansliet den 8 maj 1995 har skickat ut en inbjudan till

befintliga gränsregionala samarbetsorgan samt till berörda

länsstyrelser att själva svara för eventuella ytterligare

avgränsningar av regionerna samt organisation av arbetet.

Programmen bör utarbetas av den organisation som formeras i

resp. gränsområde. För Sveriges del har NUTEK ett ansvar för

nödvändig samordning. Förslagen till INTERREG-program måste

föreligga hos Arbetsmarknadsdepartementet senast den 14 augusti

1995, varefter regeringskansliet behöver någon tid för

beredning. Formellt gäller att programmen skall vara inlämnade

till kommissionen i början av september. Beslut i kommissionen

beräknas komma i slutet av år 1995.

Utskottet konstaterar att huvudområdena för INTERREG är

fastlagda. Motionsönskemålen om nya gränsområden är därför

överspelade. Övriga synpunkter på INTERREG-verksamheten ingår i

viss mån bland de frågor som aktualiseras i regeringskansliets

beredning.

Med hänsyn till vad som anförts bör de redovisade önskemålen i

motionerna A420 (s), A463 (c), A601 (m) samt K630 (s) inte

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Aktuella yrkanden

avstyrks således.

Företagsinriktade åtgärder

Allmänt

Propositionen (s. 34--35, 38--40, 50--51)

Enligt regeringens bedömning bör de olika företagsstöden

främja den hållbara ekonomiska tillväxten i landet.

De tillväxtinriktade stöden består för närvarande av

lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån, utvecklingsbidrag,

landsbygdsstöd, lån till privata regionala investmentbolag samt

sysselsättningsbidrag. Driftstöd lämnas i form av nedsatta

socialavgifter och transportstöd. Andra företagsinriktade

åtgärder är Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet

och lokaliseringssamrådet med tjänsteföretag. De olika

åtgärderna kommer att redovisas något närmare i de följande

avsnitten.

Den 1 juli 1994 infördes ett landsbygdsstöd som bl.a. ersatte

det tidigare glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och

utvecklingsbidrag. Samtidigt inrättades landsbygdsområden vid

sidan av glesbygdsområdena. Beträffande landsbygdsstödet

föreslås inte några förändringar i propositionen.

Landsbygdsstödet finansieras av länsstyrelsernas medel för

regionala utvecklingsinsatser.

De svenska företagsstöden omfattas numera av

statsstödsreglerna inom EG. Vissa modifieringar kan bli

nödvändiga enligt regeringen men i huvudsak bör den nationella

regionalpolitiken kunna fortvara med nuvarande inriktning och

omfattning. De flesta företagsstöden är godkända av EFTA:s

övervakningsorgan, ESA. Övriga är överlämnade till

EG-kommissionen för godkännande. Sysselsättningsbidrag, nedsatta

socialavgifter samt Norrlandsfondens finansieringsverksamhet är

inte färdigbehandlade. Beträffande transportstödet står det

klart att detta i princip kan godkännas inom det s.k.

gleshetsområdet.

Det statsfinansiella läget nödvändiggör vissa besparingar även

på företagsstöden. Genom tillskotten från strukturfonderna kan

dessa besparingar göras utan att de sammanlagda

regionalpolitiska medlen riktade till näringslivet minskar.

Enligt regeringen finns det anledning att se över de

företagsinriktade åtgärderna. Skälen är bl.a. en delvis ändrad

målsättning med starkare betoning på tillväxtaspekter,

återflödet från strukturfonderna, viss osäkerhet om

företagsstödens överensstämmelse med EG:s regelverk samt behoven

av förenklingar i stödformerna. Anpassning måste också göras

till sådana förändringar som minskad sysselsättning inom

varuproduktionen och ökande sysselsättning inom tjänstesektorn

samt den tekniska utvecklingen.

Översynen bör innebära att man överväger de mest effektiva

sätten att åstadkomma ekonomisk tillväxt och regional balans.

Vidare bör fördelningen mellan olika stödformer tas upp. Ett led

i översynen bör vara en försöksverksamhet med samordning av den

statliga stödgivningen inom regional-, arbetsmarknads- och

näringslivspolitikens ram i några regioner.

Motioner

Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 4, 5) att det

nuvarande systemet för regionalpolitiska företagsstöd är

svåröverblickbart samtidigt som det tenderar att konservera

gamla strukturer. Möjligheterna till selektiva stöd har enligt

Moderaterna mindre betydelse för kommunernas näringslivsstruktur

jämfört med attityder, kultur och tillgång till kunskap.

Slutresultaten av stöden blir en omfördelning men endast en

mycket liten total ökning av företagsamheten. De selektiva

företagsstöden bör därför avvecklas och inriktningen vridas mot

lägre skatter på arbete och företag. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till successiv avveckling av de

selektiva företagsstöden. En minskning av företagsstödet till

förmån för vissa regionalpolitiskt motiverade

utbildningssatsningar förordas också i partimotionen Fi31 (yrk.

19). Även Margit Gennser och Stig Rindborg (m) i motion Fi40

(yrk. 6, 7) tar upp de negativa effekterna av stödsystemen.

Därför bör företagsstöd, bl.a. det särskilda småföretagsstödet,

och mycket av det regionalpolitiska stödet avvecklas fram till

år 2003.

Folkpartiet förordar i kommittémotion A41 (yrk. 5) en

parlamentarisk utredning, som skall se över hela

regionalpolitiken, bl.a. stödområdesindelningen. Bakgrunden är

att förutsättningarna drastiskt har ändrats i och med

EU-medlemskapet.

Vänsterpartiet efterlyser i kommittémotion A38 (yrk. 6) en

bättre samverkan mellan regional-, arbetsmarknads- och

näringspolitiken. Praktiska försök kan göras genom att skapa

"frilän".

Sten Svensson (m) anser i motion A32 att den aviserade

översynen av företagsstöden bör inriktas på IT och

kompetensutveckling samt en minskning av de nuvarande

stödformerna.

Owe Hellberg m.fl. (v) anser i motion A421 (yrk. 1, 2) att

samordningen hittills varit dålig mellan olika företagsinriktade

åtgärder. Länsstyrelsens regelverk bör vara mer flexibelt så att

stödtiden vid behov kan vara längre än tre år. Särskilt bör en

sådan förändring gälla projekt som stöder kvinnlig

företagsamhet, kooperativ företagsamhet och produktutveckling

hos småföretagare.

Görel Thurdin (c) föreslår i motion A444 (yrk. 4, 6) att den

regionalpolitiska medelsarsenalen förstärks med

"utvecklingscheckar" för förstudier etc. Företag och samhälle

bör dela på kostnaderna. Länsstyrelserna bör fritt få disponera

medel till sysselsättningsskapande åtgärder och utvärderingar

bör bli avgörande för hur man går vidare med företagsinriktade

medel.

Patrik Norinder (m) begär i motion A466 (yrk. 7) en översyn

för att effektivisera stöd- och lånesystemen samt rådgivningen

till företag. Företagen behöver stabilitet och långsiktighet i

regelsystemen.

I tre motioner tas regelverket med avseende på stödberättigade

verksamheter upp.

I motionerna A35 av Siw Persson (fp), A36 av Birgitta Gidblom

(s) och A47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs att

pälsdjursuppfödning inte skall tillhöra de verksamheter som kan

få regionalpolitiskt stöd. Bakgrunden är dels djurskyddsskäl,

dels ekonomiska skäl.

Utskottets bedömning

Mot den bakgrund som regeringen har redovisat med ändrad

målsättning för regionalpolitiken, ändrade förutsättningar

i och med EU-medlemskapet, behov av förenkling av företagsstöden

m.m. aviserar regeringen en översyn av de regionalpolitiska

företagsstöden.

Utskottet tar i detta sammanhang upp yrkanden dels i

motionerna A32, A38 (yrk. 6), A41 (yrk. 5), A49 (yrk. 4, 5),

A421, A444 (yrk. 4, 6), A466 (yrk. 7), dels två motioner, vilka

avlämnats i samband med kompletteringspropositionen, nämligen

Fi31 (yrk. 19) och Fi40 (yrk. 6, 7).

Utskottet instämmer med regeringen i att den verklighet där de

regionalpolitiska stöden skall fungera är under stark förändring

i ett antal avseenden. Den ekonomiska utvecklingen i landet,

strukturomvandlingen i näringslivet, den expanderande

informationstekniken, EU-medlemskapet och återflödet från

strukturfonderna tillhör några av de yttre dragen som utskottet

vill peka på. Därtill kommer "inre" faktorer som människornas

vilja till lokalt inflytande, samverkan, jämställdhet m.m.

Utskottet finner mot denna bakgrund det både naturligt och

tillfredsställande att en översyn nu planeras inom

regeringskansliet.

Enligt utskottets sätt att se bör det inledningsvis nämnda

målet för regionalpolitiken vara vägledande också för den

planerade översynen. Utskottet instämmer därför i regeringens

uppfattning att översynen bör omfatta frågan om de mest

effektiva formerna att åstadkomma ekonomisk tillväxt och

regional balans. Inledningsvis anser utskottet att utredningen

bör överväga relationen mellan den stora och den lilla

regionalpolitiken och huruvida det krävs förändringar i det

grundläggande synsättet. Denna fråga berörs också i

propositionen, enligt vilken företagsstöden måste avvägas

gentemot satsningar på infrastruktur, kommunikationer,

utbildning, riskkapital etc. Utskottet delar regeringens

uppfattning att möjligheterna till bättre samverkan mellan

regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska

insatser bör belysas.

Med hänsyn till att de nuvarande stöden är många och svåra att

överblicka bör översynen omfatta såväl antalet stöd som

fördelningen av stöd på olika stödformer och regelverket. En

förenkling av regelverket är värdefull både ur demokratisk

synpunkt och därför att handläggningen kan effektiviseras.

Vidare har incitamentsstrukturen stor vikt för det

regionalpolitiska systemets funktion.

Mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i den

nationella regionalpolitiken, transportstödzonerna, områdena för

nedsatta socialavgifter, gränserna för EU:s olika målområden,

EU:s "gleshetsområde", de av länsstyrelserna utpekade glesbygds-

och landsbygdsområdena samt andra indelningar inom bl.a.

jordbrukspolitiken anser utskottet utgöra ett nytt problem just

genom mångfalden och lappverkseffekten. Dessa frågor ingår

naturligen i översynen. Utskottet anser även att fenomenet med

tillfälliga stödområden som varit "tillfälliga" under en lång

rad år bör omfattas av översynen. Utskottet vill i detta

sammanhang erinra om vad som inledningsvis uttalats om en

koncentration till de mest utsatta regionerna.

Det är vidare uppenbart att en "ny" regionalpolitik kommer att

kräva ytterligare en perspektivförskjutning mot ett

underifrånperspektiv. Genom bl.a. arbetet med

strukturfondsprogram kommer samverkansmetoder att utvecklas

såväl vad gäller samverkan mellan lokal--regional--central nivå

som mellan olika sektorer. Dessa samverkansmetoder kanske kan

utvecklas i en process som omfattar hela regionalpolitiken. Det

kan erinras om att regeringen avser att inleda en

försöksverksamhet med ökad samverkan mellan olika regionala

organ vid stödgivningen. Försöksverksamheten skall bedrivas i

några län. Utskottet instämmer med regeringen angående vikten av

att få i gång en försöksverksamhet.

Systemet har nu blivit ett lappverk. Snarare än ett antal

utvärderingar på skilda punkter bör översynen ha en bred ansats,

där de ovan nämnda frågorna tas upp såsom delar i en större

helhet. En viss öppenhet måste också finnas för det fall att nya

frågeställningar visar sig vara väsentliga för att

regionalpolitiken skall kunna erbjuda effektiva medel för att nå

de mål som utskottet formulerat inledningsvis i betänkandet. Om

det efter hand visar sig att utredningsfrågorna får en allt

större räckvidd anser utskottet att organisationen av

översynsarbetet bör vidgas. I ett sådant skede kan även en

parlamentarisk utredning aktualiseras.

Utskottet anser -- mot bakgrunden av den ovan skisserade

översynen -- att de redovisade motionsförslagen angående olika

förändringar i stödsystemet m.m. inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker

utskottet motionerna A32 (m), A38 (v), A41 (fp), A49 (m), A421

(v), A444 (c), A466 (m), Fi31 (m) och Fi40 (m), i förekommande

fall i berörda delar.

Tre motioner innehåller krav på att pälsdjursuppfödning inte

längre bör utgöra stödberättigad verksamhet. Enligt

utskottets uppfattning kan det finnas skäl att även se över

området för stödberättigad verksamhet i samband med den

planerade översynen. Utskottet avstyrker därmed motionerna A35

(fp), A36 (s) samt A47 (mp).

Stödområden

Propositionen (s. 35--37)

För de regionalpolitiska företagsstöden, exkl.

transportstödet, finns för närvarande tre olika stödområden,

nämligen stödområde 1, stödområde 2 samt tillfälliga

stödområden. Landsbygdsstöd kan lämnas, förutom i de nämnda

stödområdena, även i glesbygds- och landsbygdsområden.

Regeringen beslutar om inplacering i tillfälligt stödområde.

För närvarande är 27 kommuner eller delar av kommuner

inplacerade i särskilt stödområde. I dessa kommuner bor 6,3 % av

Sveriges befolkning.

ESA godkände den 30 december 1994 de nuvarande stödområdenas

geografiska omfattning. Godkännandet omfattar beträffande

långsiktiga stödområden ett större område (motsvarande 14 % av

befolkningen) än nuvarande stödområde 1 och 2 (sammanlagt 7,3 %

av befolkningen). Det godkända området kännetecknas av en

befolkningstäthet på högst 12,5 invånare/km2 och kallas

"gleshetsområde". Inom gleshetsområdet ligger mål 6-området, som

ju avser strukturfondernas verksamhet. Högre bidragsandelar kan

användas inom mål 6-området.

Regeringen eller i vissa fall NUTEK kan -- om avsevärda

sysselsättningssvårigheter uppkommit till följd av

industrinedläggning eller motsvarande -- besluta att

företagsstöd får lämnas till företag utanför de ovan nämnda

områdena. Om orten ligger utanför det ovan nämnda

gleshetsområdet måste dock stödet numera godkännas av

EG-kommissionen.

Med hänsyn till att den regionala problembilden inte väntas

undergå några större förändringar under den närmaste framtiden

bör de nuvarande långsiktiga stödområdena 1 och 2 behållas i sin

nuvarande omfattning.

Motioner

I den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 2) uttalas att det

finns motiv för att ha stödområden. De statliga insatserna bör

därvid koncentreras till de mest utsatta regionerna. Det

långsiktiga perspektivet skall råda.

Patrik Norinder (m) föreslår i motion A466 (yrk. 4) att termen

stödområde ersätts med utvecklingsområde för att markera

möjligheterna till utveckling. Vidare föreslås (yrk. 5) att

beslut om tillfälliga stödområden bör avse minst tre och högst

fem år, i stället för nuvarande regler om högst tre år. Syftet

är att ge näringslivet möjlighet att planera på längre sikt

efter fasta förutsättningar. Enligt motionen (yrk. 6) bör en

samordning av de olika stödområdesindelningarna, inkl. EU:s,

skapas för att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av medel.

I fyra motioner tas skärgårdarna upp ur stödområdessynpunkt.

Såväl Dan Ericsson (kds) i motion A471 (yrk. 1) som Rigmor

Ahlstedt (c) i motion A404 (yrk. 1) anför att begreppet skärgård

ej enbart får avse öar utan fast landförbindelse. Begreppet

skärgårdskust, dvs. öar och kust som är beroende av varandra

ekonomiskt och socialt, är den bästa utgångspunkten vid en

avgränsning. Birgit Friggebo m.fl. (fp) anför i motion A467

(yrk. 8) att regeringen bör ändra bedömningsgrunderna för vad

som är skärgård så att Stockholms skärgård jämställs med övrig

glesbygd. Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) begär i

motion A436 (yrk. 2) att öar utan fast landförbindelse

klassificeras som glesbygd med högsta stödnivå.

Stödområdesindelningen tas upp i ett antal yrkanden om

ändringar i stödområdesinplacering av kommuner, kommundelar m.m.

I nedanstående sammanställning redovisas de olika förslagen

läns- och kommunvis.

__________________________________________________________________________

Kommuner Motioner Förslag

stödområde

__________________________________________________________________________

JÄMTLANDS LÄN

Östersund (hela) A430 2

Krokom (hela) Rune Berglund och

Jörgen Persson (s)

Samma krav återfinns i A431

Erik Arthur Egervärn (c)

VÄSTERNORRLANDS LÄN

Härnösand A470 yrk. 6 i motsv. del tf förlängt

Kramfors Sven Lundberg m.fl. (s) tf förlängt

Örnsköldsvik tf förlängt

Ånge 1

Sollefteå (hela) 1

Ångermanlandskusten A34 2

(Härnösand, Kramfors, Sigge Godin m.fl. (fp,

delar av Örnsköldsvik) m, mp)

Samma krav återfinns i A40

Agneta Lundberg m.fl. (s)

Höga kustens glesbygds- A44 2

område Görel Thurdin (c)

VÄRMLANDS LÄN

Forshaga (norra delar) A37 yrk. 1 2

Bo Finnkvist m.fl. (s)

Forshaga (norra delar) A46 tf

Kjell Ericsson (c)

KALMAR LÄN

Högsby A402 tf förlängt

Hultsfred Sivert Carlsson tf förlängt

Vimmerby och Agne Hansson (c) tf förlängt

Västervik tf förlängt

Samma krav återfinns i A437

Krister Örnfjäder m.fl. (s)

A43

Sivert Carlsson (c)

A45

Bengt Kronblad m.fl. (s)

SKARABORGS LÄN

Karlsborg A412 i motsv. del tf förlängt

Ulla-Britt Hagström (kds)

Samma krav återfinns i A443 yrk. 1

Birgitta Carlsson (c)

__________________________________________________________________________

Utskottets bedömning

Principer för stödområden tas upp i motionerna A49 (yrk.

2) och A466 (yrk. 4--6). Utskottet har ovan uttalat sig för en

inriktning mot att resurserna i regionalpolitiken koncentreras

till de mest utsatta områdena. Något tillkännagivande på denna

punkt med anledning av motion A49 i denna del anser inte

utskottet erforderligt.

Utskottet har såväl föregående år (bet. 1993/94:AU13, rskr.

366) som vid ett antal tillfällen tidigare avstyrkt yrkanden om

alternativ till beteckningen stödområde. Utskottet kan inte

heller nu finna tillräckliga skäl för att ändra denna

beteckning. Inte heller övriga önskemål bör -- mot bakgrund av

den ovan skisserade översynen -- föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Därmed avstyrker utskottet motionerna A49 (m) och A466 (m) i

aktuella delar.

Skärgårdarna ur stödområdessynpunkt tas upp i motionerna

A404 (yrk. 1), A436 (yrk. 2), A467 (yrk. 8) samt A471 (yrk. 1).

Utskottet konstaterar att enligt de regler som nu gäller

(prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366) omnämns skärgården som

en speciell typ av landsbygdsområden. Från stödsynpunkt är

enligt propositionen "det väsentliga att länsstyrelserna vid

avgränsningen av glesbygds- och landsbygdsområdena väger in de

specifika lokala förutsättningarna i varje skärgårdsområde. Vad

gäller övriga glesbygds- och landsbygdsutvecklande åtgärder bör

de i huvudsak vara tillämpliga även i skärgårdsområdena."

Av betänkandet Levande skärgårdar (SOU 1994:93) framgår att

vissa länsstyrelser preciserar begreppet glesbygd (ur

stödsynpunkt) som öar utan fast landförbindelse, medan andra

länsstyrelser har annan praxis.

För att främja en enhetlig praxis skall länsstyrelserna vid

bedömningen av vilka områden som skall utgöra glesbygd eller

landsbygd samråda med de angränsande länens länsstyrelser

(förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till

kommersiell service).

Vidare kan erinras om att vid utarbetande av

strukturfondsprogram för mål 5b räknas 300 öar utan fast

landförbindelse som regionen skärgården. Detta område har ca 30

000 invånare.

Utskottet anser för sin del att med nuvarande

regionalpolitiska stödsystem den länsvisa bedömningen och det

redovisade samrådsförfarandet är en rimlig handläggningsordning.

Med hänvisning till vad som anförts samt till den planerade

översynen avstyrker utskottet berörda yrkanden i motionerna A404

(c), A436 (m), A467 (fp) samt A471 (kds).

Förslag om ändringar i stödområdesinplaceringen har tagits

upp i motionerna A34, A37 (yrk. 1), A40, A43, A44, A45, A46,

A402, A412 i motsvarande del, A430, A431, A437, A443 (yrk. 1)

samt A470 (yrk. 6 i motsvarande del). En läns- och kommunvis

sammanställning över dessa förslag har redovisats i det

föregående.

Ett system med permanenta stödområden för områden med

geografiska lägesnackdelar eller andra långsiktiga problem bör

vara stabilt enligt utskottets mening. Utskottet har vidare

redovisat problemen med lappverket av olika områdesgränser i det

föregående. Med hänsyn till att vad som nu behövs är en

bedömning av helheten, bör justeringar i

stödområdesinplaceringen inte vara aktuella. Vid mer tillfälliga

strukturomvandlingsproblem är ordningen den att regeringen utser

tillfälliga stödområden. Föregående år uttalade utskottet i sitt

betänkande 1993/94:AU13 att utskottet helt instämde i den

dåvarande regeringens bedömning att varaktigheten av en

tillfällig inplacering som regel bör uppgå till högst tre år,

varefter problemens svårighetsgrad bör analyseras på nytt.

Utskottet gör ingen annan bedömning i detta sammanhang.

Med hänvisning till vad som anförts samt till den planerade

översynen av det regionalpolitiska företagsstödsystemet bör de

aktuella förslagen i motionerna A34 (fp, m, mp), A37 (s), A40

(s) A43 (c), A44 (c), A45 (s), A46 (c), A402 (c), A412 (kds),

A430 (s), A431 (c), A437 (s), A443 (c) samt A470 (s) avslås av

riksdagen.

Lokaliseringsstöd

Propositionen (s. 40--42)

Lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån)

kan för närvarande lämnas i samband med investeringar i

byggnader, maskiner m.m. efter en individuell prövning. För

närvarande uppgår ett lokaliseringsbidrag i normalfallet till

högst 35 % av investeringsutgifterna i stödområde 1 och högst 20

% i stödområde 2.

För att de små och medelstora företagen skall utvecklas

positivt och den svenska ekonomin växa föreslår regeringen att

den maximala andelen lokaliseringsbidrag i stödområde 1 höjs

till högst 40 % av investeringsutgifterna. Som definition på små

och medelstora företag -- med anslutning till EG-kommissionens

regler -- anges företag med högst 250 anställda och som antingen

har en årsomsättning på högst ca 180 miljoner kronor eller en

balansomslutning på högst ca 90 miljoner kronor. Företagen får

inte heller till mer än 25 % ägas av ett sådant företag.

Ytterligare ett förslag i propositionen gäller

lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag. Riksdagens beslut

föregående år (1993/94:AU13, rskr. 366) har inte trätt i kraft

på grund av vissa invändningar från ESA. För att stödformen

skall inrymmas inom EG:s statsstödsregler föreslås att

lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag m.fl. fortsättningsvis

skall kunna lämnas med samma maximala bidragsandelar som övriga

stödberättigade verksamheter. Det bör vara en uppgift för

regeringen att, inom ramen för EG-reglerna, närmare bestämma vad

som skall vara bidragsgrundande utgifter.

ESA har nyligen godkänt att lokaliseringslån i vissa fall

skall kunna lämnas till tjänsteföretags rörelsekapital. Avsikten

är att detta skall träda i kraft den 1 juli 1995.

Motion

Enligt den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 6 i motsvarande

del) bör stöd av lokaliseringsbidragets typ avvecklas.

Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av

det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några

andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är

aktuella.

Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat i propositionen om lokaliseringsstöd, dvs.

en höjning av den maximala andelen lokaliseringsbidrag till

högst 40 % i stödområde 1 för små och medelstora företag samt

tillämpande av samma system med maximala bidragsandelar till

tjänsteföretag. Motion A49 (m) avstyrks i aktuell del.

Utvecklingsbidrag

Propositionen (s. 42--43)

Utvecklingsbidrag kan för närvarande lämnas till mjuka

investeringar som produktutveckling, marknadsföring, utbildning

etc. och får högst uppgå till 50 % av de totala utgifterna för

investeringen. I normalfallet skall andelen direkt bidrag vara

högst 35 % i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2 enligt

riksdagens senaste beslut (1993/94:AU13, rskr. 366). Den andel

som inte lämnas som direkt bidrag kan lämnas i form av villkorat

lån eller bidrag, där staten förbehåller sig en del av framtida

avkastning.

Stödformen godkändes av ESA den 30 december 1994 och de nya

reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1995.

Med hänsyn till den allt viktigare roll som de immateriella

investeringarna spelar för näringslivets utveckling föreslår

regeringen att den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag för

små och medelstora företag i stödområde 1 höjs till i

normalfallet högst 40 % av en investering. Vad som är små och

medelstora företag har definierats ovan.

Motion

Enligt den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 6 i motsvarande

del) bör stöd av utvecklingsbidragets typ avvecklas.

Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av

det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några

andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är

aktuella.

Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat i propositionen om utvecklingsbidrag, dvs.

en höjning av den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag till

i normalfallet högst 40 % i stödområde 1 för små och medelstora

företag. Motion A49 (m) avstyrks i aktuell del.

Sysselsättningsbidrag

Propositionen (s. 43--44)

Regeringen föreslår att sysselsättningsbidrag, liksom för

närvarande, skall lämnas med 200 000 kr i stödområde 1 och med

120 000 kr i stödområde 2 beräknat per ny årsarbetskraft. Stödet

utbetalas successivt under en femårsperiod.

Sysselsättningsbidrag gäller all stödberättigad verksamhet med

undantag för lokaler för uthyrning och privata investmentbolag

men kan inte beviljas för den som omfattas av riktat

anställningsstöd (RAS).

Enligt riksdagens senaste beslut (bet. 1993/94:AU13, rskr.

366) skulle sysselsättningsbidraget höjas till 250 000 kr i

stödområde 1 och till 150 000 kr i stödområde 2. Med hänsyn

till att sysselsättningsbidraget ännu inte blivit godkänt av ESA

eller EG-kommissionen anser regeringen att den beslutade

höjningen inte bör genomföras.

Motion

Patrik Norinder (m) anför i motion A466 (yrk. 8) att

sysselsättningsbidraget gynnar expansiva näringar. Bidraget ges

dock med en alltför stor eftersläpning. För att skapa

välbehövlig likviditetsförstärkning under företagens första år

anser motionären att stödet bör betalas ut snabbare.

Moderaterna har i motion A49 yrkat att de selektiva

företagsstöden bör avvecklas. Detta yrkande har behandlats i det

föregående.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av

det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några

andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är

aktuella. Yrkandet angående snabbare utbetalning av

sysselsättningsbidraget i motion A466 (m) avstyrks sålunda.

Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat i propositionen om sysselsättningsbidrag,

dvs. att sysselsättningsbidraget skall lämnas med 200 000 kr i

stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 beräknat per ny

årsarbetskraft. Av detta följer att höjningen av

sysselsättningsbidraget uteblir.

Nedsatta socialavgifter

Propositionen (s. 44--47)

Nedsatta socialavgifter syftar till att kompensera företag i

Norrlands inland för bestående konkurrensnackdelar i form av

gleshet, kyla och långa avstånd. Systemet utökades både

branschmässigt och geografiskt år 1992 (prop. 1991/92:100, bet.

AU13, rskr. 175, 176).

I stödområde 1 och i större delen av stödområde 2 är

nedsättningen för närvarande 10 procentenheter t.o.m. år 2000

för vissa branscher. I propositionen räknas de stödberättigade

branscherna/verksamheterna upp för stödområde 1 resp. stödområde

2.

I Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner är nedsättningen

för närvarande 5 procentenheter t.o.m. år 1995.

I propositionen föreslås att nedsättningen i Edefors och

Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun, Älvsbyns kommun samt

f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun blir 10

procentenheter för sådana verksamheter som gäller i stödområde

2. Skälet är att dessa områden ingår i mål 6-området och bör ha

samma villkor som övriga nordligt belägna kommuner inom mål

6-området vad gäller nedsatta socialavgifter. Förändringen skall

gälla fr.o.m. den 1 januari 1996.

Vidare redovisas i propositionen de kommuner och delar av

kommuner i stödområde 2 som i fortsättningen omfattas av

systemet med nedsatta socialavgifter, dvs. de områden som

riksdagen lade fast våren 1994 (1993/94:AU13, rskr. 366) samt de

nu föreslagna områdena i Bodens, Älvsbyns och Piteå kommuner.

Regeringen föreslår att riksdagen antar motsvarande lagförslag,

dvs. förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter.

I övriga delar av Bodens och Piteå kommuner upphör

nedsättningen av socialavgifter fr.o.m. den 1 januari 1996.

Motioner

Moderaterna gör i kommittémotion A49 (yrk. 7) bedömningen att

systemet med nedsättning av sociala avgifter bör vara kvar

åtminstone t.o.m. år 2000. Efter en noggrann utvärdering av

stödets effekter finns det anledning att därefter pröva stödets

framtid. Andra regionalpolitiskt motiverade åtgärder kan visa

sig effektivare.

Birger Schlaug och Gudrun Lindvall (mp) begär i motion A410

(yrk. 1, 2) att arbetsgivaravgifterna slopas för åretruntföretag

på Gotland fr.o.m. den 1 januari 1996. Bakgrunden är de problem

som uppstår när fastlänningar enbart driver sommarverksamhet,

där lönsamheten kan vara stor. En utvärdering av reformen bör

genomföras år 1997 för att ge erfarenheter till andra kommuner

med likartade turistförhållanden.

Barbro Johansson m.fl. (mp) anser i motion A48 (yrk. 2) att

sänkta socialavgifter är ett bra led i arbetsmarknadsåtgärderna,

men att åtgärden också bör omfatta den kvinnliga arbetsmarknaden

i kommuner och landsting.

Bo Finnkvist m.fl. (s) begär i motion A37 (yrk. 2) att

nedsättning av sociala avgifter även skall tillämpas i Nyskoga

församling i Torsby kommun.

Utskottets bedömning

Nedsatta socialavgifter är en generell regionalpolitisk åtgärd

som syftar till att till viss del kompensera företagen för de

permanenta merkostnader som uppkommer på grund av det

geografiska läget. Utskottet instämmer med regeringen i att

vissa gränsjusteringar är nödvändiga av kongruensskäl med hänsyn

till bl.a. EU:s mål 6-område. Övriga i motionerna begärda

ändringar beträffande områdesgränser för nedsatta socialavgifter

avvisas av utskottet.

Beträffande kravet att de nedsatta socialavgifterna också

skulle tillämpas för anställda inom kommuner och landsting anser

utskottet att den nuvarande ordningen ligger i linje med

inriktningen mot en ökad tillväxt i näringslivet. Utskottet

förordar inte förändringar på denna punkt. Det berörda

motionsyrkandet avvisas således av utskottet liksom också det

krav på utredning som lagts fram i motion A49. Det senare

yrkandet kan i väsentlig del anses vara tillgodosett med hänsyn

till den planerade översynen av företagsstöden.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet anser att

riksdagen bör avslå behandlade yrkanden angående systemet med

nedsättning av sociala avgifter i motionerna A37 (s), A48

(mp), A49 (m) samt A410 (mp).

Vidare biträder utskottet regeringens förslag om

gränsjustering av området för sociala avgifter med hänsyn till

EG:s regler. Sålunda tillstyrker utskottet dels att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912)

om nedsättning av socialavgifter, dels att riksdagen godkänner

vad som förordats i propositionen om nedsatta socialavgifter.

Transportstöd

Propositionen (s. 47--48)

Transportstöd lämnas för godstransporter med tåg eller lastbil

till och från företag inom de fem transportstödzonerna.

Stödnivån varierar mellan 10 och 50 % av fraktkostnaden.

EG-kommissionen beslutade den 1 juni 1994 att transportstöd

kan lämnas inom ett område med en befolkningstäthet som

understiger 12,5 invånare per km2, det s.k. gleshetsområdet,

förutsatt att åtta specifika kriterier är uppfyllda. Det svenska

transportstödet kommer enligt beslutet att granskas av

EG-kommissionen före utgången av år 1996.

Mot bakgrund av att transportstödet är ett värdefullt

komplement till övriga åtgärder föreslås i propositionen endast

en geografisk anpassning till EG:s regler. De kommuner som

ligger utanför gleshetsområdet enligt EG:s definition men inom

transportstödzon 1 bör inte längre kunna få transportstöd enligt

regeringen. Företag i dessa kommuner mottog år 1993 ett

sammanlagt stödbelopp på drygt 10 miljoner kronor.

För att kunna anpassa stödet i takt med utvecklingen föreslås

att det i fortsättningen skall vara en uppgift för regeringen

att besluta om stödets omfattning vad beträffar vilka varuslag

och branscher som skall vara berättigade till transportstöd.

Motioner

I den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 8) framhålls att

transportstödet bör finnas kvar. Det bör dock övervägas huruvida

stödet bättre skulle kunna främja nya branscher. En utvärdering

bör därför komma till stånd. Regeringen bör inte ensam besluta i

frågor om omfattningen av transportstödet.

Patrik Norinder (m) i motion A466 (yrk. 9) anser att det kan

finnas skäl att se över transportstödets utformning och

zonindelning med hänsyn till att stödet bl.a. kritiserats för

att vara konkurrenssnedvridande och med alltför ojämn

fördelning.

Tom Heyman begär i motion A31 (yrk. 1) att transportstödet ses

över, särskilt ur synpunkten med konkurrensneutralitet. För

närvarande missgynnas sjöfartsnäringen.

Sven Lundberg m.fl. (s) begär i motion A470 (yrk. 6 i

motsvarande del) ett tillkännagivande att transportstödet bör

bibehållas och förbättras inom transportstödzon 2.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets uppfattning tyder samtliga yrkanden på

osäkerhet om effektiviteten i de nuvarande reglerna för

transportstödet. Transportstödet kommer att ingå i den

aviserade översynen av företagsstöden enligt vad utskottet

inhämtat. Inriktningen av transportstödet vad gäller varuslag

och branscher är delar som kan ingå i en sådan översyn.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

berörda förslag i motionerna A31 (m), A49 (m), A466 (m) och A470

(s).

Regeringens förslag till en mindre anpassning till EG:s

definition avvisas inte av motionärerna. Vad regeringen

förordat om transportstödet i motsvarande del bör godkännas av

riksdagen.

Moderaterna tillbakavisar i motion A49 den del av

regeringsförslaget som innebär att det bör vara en uppgift för

regeringen att besluta om transportstödets omfattning.

Utskottet avstyrker motion A49 (yrk. 8 i motsvarande del) och

tillstyrker vad regeringen förordat om transportstödet i

motsvarande del.

Norrlandsfonden

Propositionen (s. 48--49)

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:140, bet.

AU13, rskr. 366) har ett kapitaltillskott på 200 miljoner kronor

utbetalats till Norrlandsfonden. Stiftelsen Industricentra har

den 16 mars 1995 överfört sina tillgångar, sammanlagt 113

miljoner kronor, till Norrlandsfonden. Samtidigt uttalade

riksdagen att fondens verksamhetsområde i fortsättningen även

skall omfatta Gävleborgs län.

EG-kommissionen granskar för närvarande den regionalpolitiska

stödform som Norrlandsfonden utgör.

Enligt riksdagens beslut har regeringen tagit upp

överläggningar med Norrlandsfondens styrelse om att 200 miljoner

kronor av stiftelsens kapital skall betalas in till staten under

perioden 1993--1997 (prop. 1991/92:51, bet. NU14, rskr. 93).

Efter förslag i 1993 års budgetproposition beslutade riksdagen

att 80 miljoner kronor av beloppet inte behövde betalas in. Med

hänsyn till betydelsen av ökad tillgång på riskkapital för

Norrlandslänens utveckling föreslår regeringen att den

återbetalning av 40 miljoner kronor som avser år 1995 inte skall

behöva göras.

Motion

I Moderaternas kommittémotion A49 (yrk. 14) framhålls att

utbudet av riskkapital är mindre i norra Sverige än i resten av

landet. Norrlandsfonden fyller en viktig uppgift och regeringens

förslag tillstyrks. Kvinnoföretagande bör främjas. Moderaterna

begär ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

Norrlandsfonden.

Utskottets bedömning

Den uppfattning som redovisas i motion A49 är den inriktning

som i huvudsak gäller.

I sitt betänkande 1993/94:AU13 föregående år underströk

utskottet särskilt vikten av att Norrlandsfonden verkar för

insatser som innebär att kvinnors företagande ökar. Bl.a.

bör fonden ingå i det nätverk som NUTEK samverkar med och

samordnar inom ramen för uppdraget om särskilda insatser för att

främja kvinnors företagande i stödområdet. Av fondens årliga

redovisning bör det framgå om de företag som beviljas lån eller

annan finansiell hjälp drivs av kvinnor eller män.

Utskottet har inhämtat att Norrlandsfonden fr.o.m. innevarande

verksamhetsår registrerar om det är kvinnor eller män som driver

de företag vilka beviljas lån m.m. Från Norrlandsfondens sida

påpekas att majoriteten av de kvinnliga företagarna vänder sig

till ALMI, som företrädesvis svarar för de mindre lånen.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det här behandlade

motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande finansieringsfrågor för Norrlandsfonden

biträder utskottet propositionen, som tillstyrks i motsvarande

del.

Storstadsregioner och utlokalisering

Motioner

Roland Larsson (c) begär i motion A414 en utredning om hur

staten genom utlokaliseringar av egna verksamheter kan bidra

till att minska miljötrycket på storstäderna. Det behövs nya och

radikalare grepp i samhällsplaneringen där miljön inte får vara

en restpost utan ett mål.

Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) anser i motion A416 (yrk.

1) att Kalmar län bör prioriteras vid utlokalisering av statlig

verksamhet. Länet har drabbats hårt av nedläggningar både av

statlig och privat verksamhet under en mycket lång tid.

Eva Flyborg och Erling Bager (fp) anför i motion A423 att

kravet på utlokalisering kringgås genom att nya verksamheter

förläggs till kommuner i Stockholms omedelbara närhet. Vid

nyetablering, utlokalisering eller avknoppning av statlig

verksamhet bör en större spridning eftersträvas.

Enligt Birgit Friggebo m.fl. (fp) i motion A467 (yrk. 6)

bidrar statens mycket ensidiga lokalisering av arbetsplatser

till Stockholms innerstad m.m. till obalanserna i

Stockholmsregionen. Genom lokalisering av statliga

arbetsplatser, som ändå skall ligga kvar i Stockholmsområdet,

till Södertörn kan staten bidra till att häva obalanserna.

Sven Lundberg m.fl. (s) föreslår i motion A470 (yrk. 8) att en

civil biståndskår för nationella och internationella

miljöskyddsinsatser bör organiseras och utbildas i

Västernorrland. Detta innebär en effektiv resursanvändning av

Sandö U-centrum m.fl. organisationer.

Utskottets bedömning

I fråga om lokalisering och decentralisering av statlig

verksamhet har utskottet klargjort sin inställning i tidigare

års betänkanden, vilka godkänts av riksdagen. Utskottet har

därvid framhållit att beslut i dessa frågor alltid bör föregås

av noggranna överväganden i skilda avseenden och att de är

viktiga inslag i strävandena efter att åstadkomma en balanserad

regional utveckling. Detta gäller med avseende på förhållandena

såväl mellan som inom regionerna. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i dessa frågor.

I detta sammanhang kan erinras om att regeringskansliets

arbete med att påverka tjänsteföretag att lokalisera sig till

stödområden synes ha gett goda resultat för både företag och

regioner. Denna aktiva uppsökande verksamhet började år 1987.

Även NUTEK bör bedriva en uppsökande verksamhet gentemot

tjänsteföretag enligt regeringen. I likhet med uppfattningen i

propositionen anser utskottet att informationsteknikens

utveckling nu möjliggör lokalisering av verksamheter till de

regionalpolitiskt högst prioriterade delarna av landet på ett

sätt som tidigare föreföll otänkbart.

Enligt utskottets bedömning bör de aktuella förslagen i

motionerna A414 (c), A416 (c), A423 (fp), A467 (fp) och A470 (s)

inte föranleda några ytterligare uttalanden eller åtgärder från

riksdagens sida. De avstyrks följaktligen, i förekommande fall,

i aktuella delar.

Anslagsfrågor

Propositionen

Anslagen under tionde huvudtiteln till regional utveckling

redovisas på s. 51--63 i propositionen. Sammanlagt tas tio

anslagsrubriker upp. Regeringsförslaget innebär bl.a. att det

tidigare anslaget C 6 Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. utgår av statsfinansiella skäl. Ett

nytt anslag tillkommer med anledning av EU-medlemskapet,

nämligen C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Motioner

Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 15) att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en

successiv avveckling av anslagen C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.

och C 5 Sysselsättningsbidrag. Därutöver bör regeringens förslag

omfatta en besparing på 500 miljoner kronor på årsbasis senast

år 1998 på anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Redan

under budgetåret 1995/96 räknas med en samlad besparing på 350

miljoner kronor.

I den moderata kommittémotionen A281 (yrk. 23) från den

allmänna motionstiden 1995 förordas en ram för de

regionalpolitiska insatserna som är 500 miljoner kronor lägre än

regeringens förslag i budgetpropositionen.

Såväl Centern i motion A405 (yrk. 3) som Kristdemokraterna i

motion A448 (yrk. 9) avvisar regeringens förslag till besparing

på 751,1 miljoner kronor så som det redovisades i

budgetpropositionen och förordar ett totalt belopp för de

regionalpolitiska anslagen för budgetåret 1995/96 på 4 270 483

000 kr (18 månader). Samma krav återkommer i motion A447 (yrk.

3) av Ulf Björklund och Inger Davidson (kds).

Även Miljöpartiet utgår i sina motioner A442 (yrk. 2) och

Fi212 (yrk. 36) från budgetpropositionens beräkningspunkt för

samtliga regionalpolitiska anslagsposter och vill till detta

belopp lägga ytterligare 3 miljarder kronor, dvs. ett sammanlagt

belopp på 6 519 383 000 kr.

Centerpartiet yrkar i motion A405 (yrk. 4) att omfördelning av

uppkomna reservationer på de regionalpolitiska anslagen endast

får ske efter riksdagens godkännande.

Vänsterpartiet yrkar i motion A38 (yrk. 5) att det tillfälliga

småföretagsstödet på 400 miljoner kronor som föreslås i

regeringens proposition 1994/95:218 inte skall finansieras ur de

arbetsmarknadspolitiska medlen utan inom ramen för de

regionalpolitiska anslagen. Enligt Vänsterpartiet bör beloppet i

första hand tas från anslagen C 2 och C 4 med 200 miljoner

kronor var. Medlen bör riktas till småföretagsstöd i de

regionalpolitiskt prioriterade områdena.

Utskottets bedömning

Utskottet tar först upp den totala anslagsramen. De

motioner som bör behandlas i detta sammanhang är A49 (yrk. 15),

A281 (yrk. 23), A405 (yrk. 3), A442 (yrk. 2), A447 (yrk. 3),

A448 (yrk. 9) samt Fi212 (yrk. 36).

Utskottet konstaterar först att den föreliggande

propositionen, vad gäller den totala anslagsramen, skiljer sig

väsentligt från det i budgetpropositionen planerade

totalbeloppet. Genom att regeringen nu räknar med ett

totalbelopp på ca 4 243 miljoner kronor, i stället för

budgetpropositionens 3 519 miljoner kronor, har motsvarande

motionsyrkanden från Centern och Kristdemokraterna resp. från

Ulf Björklund och Inger Davidson (kds) blivit till stor del

tillgodosedda.

Miljöpartiets yrkanden avser en betydande anslagshöjning,

medan Moderaterna vill få till stånd en sammanlagd

nettobesparing på 350 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag om anslagssänkning på de berörda anslagen C 1, C 2 och C

5 har dock inte lagts fram i detta sammanhang; enligt

Moderaterna bör regeringen återkomma med förslag till successiv

avveckling av anslagen C 1 och C 5. Utskottet anser för sin del

att regeringens anslagsram är väl avvägd och avvisar därmed

behandlade yrkanden om höjning resp. sänkning.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de

aktuella förslagen i motionerna A49 (m), A281 (m), A405 (c),

A442 (mp), A447 (kds), A448 (kds) samt Fi212 (mp).

Utskottet tar därefter upp Vänsterpartiets krav i motion A38

(yrk. 5) att det särskilda småföretagsstödet bör finansieras

inom regionalpolitikens ram.

Utskottet vill först nämna att anslagsposten "särskilda

regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt"

inrättades fr.o.m. budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140, bet.

AU13, rskr. 366). Det är medel som får disponeras av

länsstyrelserna för temporära men långsiktigt verkande åtgärder.

De medel som föreslogs skulle enligt propositionen fördelas med

utgångspunkt i såväl arbetslöshetssituationen som den regionala

problembilden och finansiering ske inom anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det s.k. A 2-anslaget. 800

miljoner kronor är budgeterade för innevarande budgetår; 400

miljoner kronor har föreslagits för nästa budgetår.

Enligt utskottets uppfattning tyder Vänsterpartiets yrkande

just på det behov av samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska,

regionalpolitiska och näringspolitiska insatser som utskottet i

det föregående har pekat på. Det är naturligt att även det

särskilda småföretagsstödet och dess finansiering tas upp i den

aviserade översynen av företagsstöden. Vad gäller

anslagssituationen under nästa budgetår har utskottet i sitt

betänkande 1994/95:AU15 föreslagit en finansiering av det

särskilda småföretagsstödet under A 2-anslaget. Utskottet har

ingen annan uppfattning i detta sammanhang.

Med det anförda avstyrker utskottet motion A38 (v) i aktuell

del.

Slutligen tar utskottet upp Centerpartiets krav angående

hanteringen av anslagsreservationer i motion A405 (yrk. 4).

Utskottet har från regeringskansliet inhämtat att de

reservationsmedel som förelåg vid föregående budgetårsskifte nu

i stort sett ianspråktagits genom beslut om besparing

(indragning till statskassan) resp. beslut om lokaliserings- och

utvecklingsbidrag m.m.

Medel som riksdagen har anslagit till ett ändamål får användas

till sparande, däremot inte till annat ändamål. Någon riksdagens

åtgärd är således inte erforderlig med anledning av motion A405

(c) i denna del. Yrkandet avstyrks.

C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.

Propositionen (s. 52--54)

1993/94 Utgift -59 315 668 Reservation 1 710 136 094*

1994/95 Anslag 300 000 000

1995/96 Prop. 450 000 000

varav 300 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

*) De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna

genom beslut uppgick till 1 064 miljoner kronor.

Regeringen anser att medel även fortsättningsvis bör anvisas

till följande ändamål:

lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av NUTEK

eller regeringen,

lån till privata regionala investmentbolag samt

viss administration, uppföljning och utvärdering av

regionalpolitiskt företagsstöd m.m.

Med hänsyn till att 1 064 miljoner kronor av reservationen

inte var ianspråktagna vid budgetårsskiftet har regeringen

beslutat att som besparing föra bort 700 miljoner kronor från

anslaget. Efter utbetalning av 80 miljoner kronor till

Norrlandsfonden (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366)

återstår 284 miljoner kronor på C 1-anslaget som inte var

ianspråktagna vid budgetårets ingång.

De senaste årens lågkonjunktur har medfört att efterfrågan på

stöd i samband med investeringar minskat. Den nu ökade

investeringsaktiviteten hos näringslivet måste klaras genom hård

prioritering mellan olika projekt. Regeringen beräknar 450

miljoner kronor under anslaget för budgetåret 1995/96 (18

månader).

Utskottets bedömning

För nästa budgetår bör riksdagen till anslaget

Lokaliseringsbidrag m.m. anvisa det belopp som regeringen har

begärt, dvs. 450 miljoner kronor.

C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.

Propositionen (s. 54--55)

1993/94 Utgift 830 740 959 Reservation 1 511 355 491*

1994/95 Anslag 1 330 000 000

1995/96 Prop. 1 988 625 000

varav 1 325 750 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

*) De medel som vid det senaste budgetårsskiftet inte var

ianspråktagna genom beslut uppgick till ca 105 miljoner kronor,

att jämföras med ca 146 miljoner kronor ett år tidigare.

Detta anslag används av länsstyrelserna till lokaliserings-

och utvecklingsbidrag, till landsbygdsstöd och stöd till

kommersiell service, till regional projektverksamhet samt i

begränsad utsträckning till uppföljning och utvärdering.

Medlemskapet i EU skapar nya förutsättningar för den regionala

utvecklingen och regionalpolitiken. Regeringen anser att

huvuddelen av anslaget i fortsättningen bör användas till

företagsstöd samt till medfinansiering av strukturfondsprogram.

Därutöver bör anslaget i begränsad omfattning kunna användas

till regional projektverksamhet, särskilt i de län som i liten

omfattning berörs av strukturfonderna.

Det bör även i fortsättningen vara en uppgift för regeringen

att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter

som krävs. En mindre del av anslaget bör i fortsättningen

disponeras av regeringen och NUTEK för viss central

utvecklingsverksamhet.

Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 1 988 625 000

kr för nästa budgetår (18 månader).

Motioner

Görel Thurdin (c) pekar i motion A444 (yrk. 2) på att

länsstyrelsen varit tvungen att dra ner på bidragsandelen i

lokaliserings- och utvecklingsbidrag ända till 15 % i stödområde

2. Om inte ytterligare medel tillförs kommer de

regionalpolitiska medlen m.m. att förlora det mesta av sin

kraft. Därför föreligger enligt motionären behov av ökade medel

till länen för regional utveckling.

Carl-Johan Wilson (fp) anser i motion A33 att en samlad

bedömning bör göras avseende fördelningen av

länsstyrelseanslagen. Hänsyn skall tas till EU-bidragen samt

till målet att främja tillväxt och småföretagande.

Bengt Harding Olson m.fl. (fp) begär i motion Jo241 (yrk. 7)

en rättvis fördelning av det regionala utvecklingsanslaget, dvs.

en ökning av tilldelningen till Skåne inom anslagets ram.

Utskottets bedömning

Begäran i motion A444 (yrk. 2) om ökade medel till länen för

regional utveckling är enligt utskottets uppfattning alltför

opreciserad för att utgöra ett konkret alternativ till

regeringens budgetering av anslaget. Propositionen tillstyrks i

motsvarande del, och yrkandet om ökade medel till länen i motion

A444 (c) avstyrks.

Länsanslagets fördelning till länen har tagits upp i

motionerna A33 och Jo241 (yrk. 7).

Utskottet har tidigare uttalat (bl.a. i bet. 1992/93:AU13) att

riksdagen bör avstå från att meddela anvisningar om

medelstilldelningen till enskilda län. Denna uppfattning

vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills få ankomma på

regeringen att fördela anslaget med beaktande av de olika

förhållandena och de skilda problemen som finns i varje län. I

enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade yrkandena

i motionerna A33 (fp) och Jo241 (fp).

C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag på landsbygden m.m.

Propositionen (s. 56--57)

1993/94 Utgift 12 789 733

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Prop. 1 000

varav 1 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga

garantier för lån till företag som fått stöd enligt förordningen

(1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service.

För budgetåret 1994/95 är engagemangsramen fastställd till 290

miljoner kronor, vilket är den maximala nivå som beslutades år

1985. Ramen bör enligt regeringen under budgetåret 1995/96

upptas med oförändrat belopp, 290 miljoner kronor. Anslaget

föreslås under nästa budgetår utgå med oförändrat belopp, dvs.

1 000 kr.

Utskottets bedömning

I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt

C 3 bör riksdagen dels medge att statlig garanti för lån till

företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får

beviljas i en sådan omfattning att engagemangsramen högst uppgår

till 290 miljoner kronor, dels anvisa ett förslagsanslag på

1 000 kr.

C 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter

Propositionen (s. 57--58)

1993/94 Utgift 471 144 174

1994/95 Anslag 500 000 000

1995/96 Prop. 693 000 000

varav 462 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket, som beräknat

medelsbehovet till 635 miljoner kronor för nästa budgetår (18

månader). Från anslaget täcks bortfall av avgiftsinkomster till

följd av tillämpning av lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter. Med hänsyn till att systemet med nedsatta

sociala avgifter föreslås utgå i något utvidgat område genom

tidigare upptagna förslag beräknar regeringen medelsbehovet

under anslaget till 693 miljoner kronor för nästa budgetår (18

månader).

Utskottets bedömning

Utskottet har i det föregående i samband med motionskrav tagit

upp vissa frågor i anslutning till nedsättning av socialavgifter

i regionalpolitiskt syfte. Vad regeringen förordat om

omfattningen av nedsatta socialavgifter har biträtts av

utskottet. I konsekvens härmed biträds regeringens framställning

om medel av utskottet.

C 5 Sysselsättningsbidrag

Propositionen (s. 58)

1993/94 Utgift 173 066 468

1994/95 Anslag 250 000 000

1995/96 Prop. 300 000 000

varav 200 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för

sysselsättningsbidrag enligt förordningen (1990:642) om

regionalpolitiskt företagsstöd.

I enlighet med tidigare förslag om att den av riksdagen

beslutade höjningen av sysselsättningsbidraget ej skall

genomföras bör medelsbehovet enligt regeringen beräknas till 300

miljoner kronor för nästa budgetår (18 månader).

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare tagit ställning till

sysselsättningsbidragets storlek m.m. i enlighet med regeringens

förslag. Det anslag regeringen begärt bör följaktligen anvisas

av riksdagen.

C 6 Transportstöd

Propositionen (s. 59)

1993/94 Utgift 292 379 306

1994/95 Anslag 300 000 000

1995/96 Prop. 430 000 000

varav 286 667 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Med hänsyn till en begränsad geografisk anpassning till EG:s

villkor föreslår regeringen att anslaget beräknas till 430

miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader).

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden rörande

reglerna för transportstödet samt föreslagit ett godkännande av

vad regeringen förordat. I konsekvens därmed tillstyrker

utskottet regeringens förslag angående anslag under punkt C 6.

C 7 Glesbygdsverket

Propositionen (s. 59--60)

1993/94 Utgift 17 717 174 Reservation 4 883 615

1994/95 Anslag 20 000 000

1995/96 Prop. 30 930 000

varav 20 620 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Glesbygdsmyndigheten -- från den 1 juli 1995 Glesbygdsverket

enligt förordning 1995:357 -- har till uppgift att verka för

förbättring av glesbygds- och landsbygdsbefolkningens

levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkt i

skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.

Från anslaget betalas såväl förvaltnings- som

projektkostnader.

I sin förenklade anslagsframställan för budgetåret 1995/96 har

Glesbygdsmyndigheten begärt oförändrad anslagsvolym men med

pris- och löneuppräkning.

Genom EU:s strukturfondspolitik får Sverige del av bl.a. mål

5b-stöd, som innebär främjande av landsbygden. För närvarande

pågår programarbete i de fem svenska 5b-regionerna.

Glesbygdsmyndigheten har tilldelats sekretariatsfunktionen för

5b-regionen Skärgården samt vissa samordningsfunktioner för

övriga 5b-regioner. Regeringen beräknar vissa medel för detta

under anslaget.

Av anslaget avser 3 miljoner kronor myndighetens fortsatta

medverkan i ett utvecklingsarbete kring marknadsföringsfrågornas

betydelse för landsbygdsutvecklingen inom Arbetsgruppen lantbruk

och samhälle (ALA-gruppen) vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Utskottets bedömning

Vad som anförts och föreslagits i propositionen under denna

anslagspunkt lämnar utskottet utan erinran. Utskottet föreslår

att riksdagen till anslaget anvisar det belopp som regeringen

har begärt.

C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

Propositionen (s. 61)

1993/94 Utgift 5 586 140 Reservation 1 306 170

1994/95 Anslag 6 500 000

1995/96 Prop. 12 075 000

varav 8 050 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Från anslaget betalas utgifterna för den verksamhet som

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

bedriver.

ERU har till uppgift att initiera och samordna forskning på

regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten

blir kända och tillgängliga för olika intressenter.

Sveriges medlemskap i EU innebär en rad nya förutsättningar

för såväl den regionala utvecklingen i stort som för den

regionala politiken. Enligt regeringen är det en viktig uppgift

att forskningsmässigt följa upp och analysera konsekvenserna av

EU-medlemskapet i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv.

Regeringen anser mot denna bakgrund att ERU:s

forskningsprogram bör kompletteras med forskning om

konsekvenserna av ett EU-medlemskap i

regionalt/regionalpolitiskt perspektiv. Regeringen beräknar

vissa ytterligare medel för detta.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning vad avser

behovet av forskning om konsekvenserna av Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv.

Arbetsmarknadsutskottet godtar regeringens anslagsberäkning och

tillstyrker därmed förslaget om medelsanvisning till

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU).

C 9 Lokaliseringslån

Propositionen (s. 62--63)

1993/94 Utgift -67 965 050 Reservation 554 692 390*

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Prop. 1 000

varav 1 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

*De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna

genom beslut uppgick till 437 miljoner kronor.

Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som kan

beviljas av länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen.

Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen

återförs till anslaget.

Regeringen förväntar sig att en högre investeringsvilja i

näringslivet skall medföra ökad efterfrågan på lokaliseringslån

som kan vara ett alternativ till lokaliseringsbidrag, vilket

sammantaget kommer att innebära mindre utgifter för staten.

Några ytterligare medel behöver dock inte anvisas för nästa

budgetår, utan anslaget bör föras upp med endast ett

formellt belopp.

Till lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 (18 månader) bör

enligt regeringen anvisas ett formellt belopp på 1 000 kr.

Utskottets bedömning

I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt

C 9 bör riksdagen anvisa ett reservationsanslag med ett formellt

belopp på 1 000 kr.

C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden

Propositionen (s. 63)

Nytt anslag (prop.) 338 000 000

varav 225 333 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Över detta anslag kommer utbetalningar från EG:s regionalfond

att redovisas. Programperioden för strukturfonderna löper för

Sveriges del mellan åren 1995 och 1999. Utbetalningarna från

detta anslag kommer successivt att öka från år 1996 för att

trappas ned i slutet av perioden. De sista utbetalningarna för

programperioden beräknas ske under år 2001.

Regeringen kommer att överlämna förslag till program för de

olika målområdena till EG-kommissionen som väntas fatta beslut

om dessa under hösten. Innan kommissionen fattat sina beslut

råder osäkerhet om tiden för utbetalningarna.

Utskottets bedömning

Utbetalningarna från anslaget C 10 Europeiska regionala

utvecklingsfonden kommer att verkställas sedan de programförslag

regeringen överlämnat till EG-kommissionen godkänts.

Utbetalningarna från EG:s regionalfond till den svenska

statsbudgeten kommer att ske i delposter och till viss del i

förskott. När den första utbetalningen verkställs är ännu inte

fastlagt. Storleken på utbetalningarna är inte i dagsläget

fastställd. De utbetalade medlen förs i enlighet med principerna

om bruttobudgetering upp på intäktssidan i statsbudgeten. Då det

inte är fråga om en förstärkning av statsbudgeten har regeringen

på anslaget C 10 fört upp en beräknad utgiftspost.

Utskottet accepterar regeringens budgetavvägning i fråga om

medelstilldelningen till Europeiska regionala utvecklingsfonden.

I denna del föreslår utskottet att riksdagen anvisar det

anslagsbelopp som regeringen har föreslagit.

Åtgärder i län och regioner

Utskottet kommer i det följande att behandla de

motionsyrkanden som rör förslag till åtgärder i län och

regioner. Vissa av motionsyrkandena liknar dem som utskottet vid

tidigare tillfällen behandlat och som avslagits av riksdagen.

De yrkanden som motionärerna framställer handlar om att i

olika delar av landet bl.a. satsa på infrastruktur,

sysselsättningsbefrämjande åtgärder och utbildning. I ett

flertal av motionerna framställs yrkanden om behovet av

regionala utvecklingsmedel.

Den svåra arbetsmarknadssituationen i landet påtalas av

flertalet motionärer.

För överskådlighetens skull redovisas motionsyrkandena i form

av en sammanställning länsvis av de olika slags åtgärder som

föreslås. Sist i sammanställningen tas de motioner upp som rör

Stockholmsregionen, skärgårdsfrågor och storstäder.

_______________________________________________________________

Region/län Motion Åtgärder

_______________________________________________________________

Norrbottens län A445 av Siv Holma (v) Yrk. 2. Satsningar

på infrastruktur i

Norrbottens län där

man särskilt beaktar

kvinnors möjlighet

till utbildning,

liv och arbete

A465 av Monica Öhman Behovet av att Norr-

m.fl. (s) botten ges er-

forderliga förut-

sättningar för

regional utveck-

ling

Jämtlands län A42 av Erik Arthur Eger- Jämtlands län utses

värn m.fl. (c, s) till försökslän av-

seende regionalpoli-

tiskt utvecklingsar-

bete

A419 av Ola Sundell (m) Om uppförande och

finansiering av ett

teknik- och företa-

garhus i Östersund

Västernorrlands A424 av Sigge Godin (fp) Yrk. 1. Västernorr-

län lands utomordentligt

svåra läge

Yrk. 2. Behov av in-

satser för ett mer

differentierat nä-

ringsliv i Väster-

norrland

Yrk. 3. Tillsättande

av en Västernorr-

landsdelegation

A444 av andre vice talman Yrk. 1. Västernorr-

Görel Thurdin (c) lands läns utsatta

läge

A470 av Sven Lundberg Yrk. 2. Utnyttjande

m.fl. (s) av utbildningsin-

stitutionerna och

riktade utbildnings-

insatser för kvinnor

Yrk. 7. Samhällets

ansvar för utveck-

lingen av Ånge

kommun

Värmlands län A37 av Bo Finnkvist Yrk. 3. Behovet av

m.fl. (s) regionala utveck-

lingsmedel i Värm-

lands län

A428 av Lisbeth Staaf- Sysselsättnings-

Igelström m.fl. (s) befrämjande åtgärder

i Värmland

A429 av Helena Frisk (s) Statens särskilda

ansvar för orter

där försvarsindu-

strin är dominerande

(Karlskoga)

A433 av Isa Halvarsson Politik för en

m.fl. (fp, m, c) bättre arbetsmarknad

i Värmland

A464 av Kjell Ericsson Beslut om medels-

(c) tilldelning för re-

gional utveckling

som inte understiger

innevarande års an-

slag

Stockholms län A411 av Inger Koch och Yrk. 1. Bättre vill-

Margareta E Nordenvall kor för småföre-

(m) tagandet i

Stockholmsområdet

Södermanlands A417 av Anita Persson Arbetsmarknaden i

län m.fl. (s) Södermanland

A427 av Anita Persson Regionalpolitiska

m.fl. (s) åtgärder i Söder-

manland

A455 av Ingrid Skeppstedt Behovet av medel för

(c) tillväxtfrämjande

åtgärder för regio-

nal utveckling i

Sörmland

Östergötlands A413 av Dan Ericsson Yrk. 1. Genom omför-

län (kds) delning mellan länen

där projekt som

Tillskottet i Öster-

götland inte före-

kommer tillföra pro-

jektet medel för

fortsatt verksamhet

Yrk. 3. Utse

Östergötland

som pilotregion för

arbete med samord-

nade statliga stöd-

insatser för små

företag

A415 av Dan Ericsson Yrk. 6. Tillsätt en

(kds) särskild utveck-

lingskommitté för

Östergötland

Jönköpings län A458 av Åke Gustavsson Sysselsättningsför-

m.fl. (s) hållandena i Jön-

köpings län

Kalmar län A409 av Sivert Carlsson Behovet av priorite-

och Agne Hansson (c) rade åtgärder för

att öka sysselsätt-

ningen och minska

arbetslösheten i

Kalmar län

A425 av Bengt Kronblad Behovet av syssel-

m.fl. (s) sättning, projekt

och utvecklingsin-

satser för Kalmar

län (bl.a. genom in-

rättande av ett

industri- och ut-

vecklingscenter)

Gotlands län A457 av Agne Hansson (c) Yrk. 1. Gotlands

särskilda utveck-

lingsbetingelser

måste fortlöpande

beaktas

Yrk. 2. Sysselsätt-

nings- och utveck-

lingsfrämjande åt-

gärder för Gotland

Västsverige A451 av Lars Bäckström Yrk. 1. Inrättande

(v) av en regional fond

för Fyrstadsregionen

Yrk. 2. Finansiering

av en Fyrstadsfond

genom de nationella

medel som krävs för

att möjliggöra sats-

ningar inom ramen

för det föreslagna

mål 2-stödet från EU

Yrk. 3. Finansiering

av en Fyrstadsfond

genom disponering

av medel från Trygg-

hetsfonden

A453 av Nils-Erik Behovet av arbets-

Söderqvist m.fl. (s) marknadspolitiska

satsningar i Fyr-

stadsregionen

Skaraborgs län A412 i motsv. del Förslag till åt-

av Ulla-Britt gärder för Karlsborg

Hagström (kds)

Hallands län A461 av Rolf Kenneryd (c) Behovet av inom-

regionala insatser i

Halland

Blekinge län A432 av Sivert Carlsson Behovet av regiona-

och Agne Hansson (c) la och arbetsmark-

nadsmässiga sats-

ningar i Blekinge

län

Skånelänen A253 av Birthe Sörestedt Yrk. 1. Åtgärder

m.fl. (s) för att främja ar-

bete och utbild-

ning för kvinnor

i Skåne

Yrk. 2. Resurser

till regionala re-

surscentra i Skåne

Malmöhus län A39 av Lars-Erik Lövdén Regionalpolitiska

m.fl. (s) insatser i Malmö-

området

Kristianstads A450 av Bo Lundgren och Större tilldelning

län Wiggo Komstedt (m) av anslag för regio-

nala utvecklingsin-

satser till

Kristianstads län

Stockholms- A441 av Ingemar Josefsson Yrk. 1. Närings-

regionen m.fl. (s) och arbetsmarknads-

utveckling i Stock-

holmsregionen

Skärgårdsfrågor A436 av Margareta E Yrk. 1. Förbätt-

Nordenvall och Inger ringar av den bo-

Koch (m) fasta skärgårdsbe-

folkningens villkor

(t.ex. lokaliser-

ingsstöd för nyföre-

tagande, basservice

av post, tele och

kommunikationer)

A438 av Roland Larsson Åtgärder för en le-

m.fl. (c) vande skärgård

(t.ex.

transportstöd)

A472 av Karin Pilsäter Yrk. 2. Vikten av

och Conny Sandholm (fp) satsningar på modern

kommunikationstekno-

logi i skärgården

Storstäder A452 av Lars-Erik Lövdén Åtgärder i stor-

m.fl. (s) städerna

_______________________________________________________________

Utskottets bedömning

I sin tidigare framställning har utskottet konstaterat att de

grundläggande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt,

rättvisa och valfrihet. Utskottet har vidare anfört att till

grund för en förnyad samhällsplanering bör ligga lokala

genomarbetade utvecklingsplaner. I enlighet med lokala och

regionala önskemål kommer statens resurser att på ett flexibelt

sätt integreras. Utarbetandet av strukturfondsprogrammen bör ske

i bred medverkan och med inflytande från samhällsmedborgarna och

andra intressenter i resp. region.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande

1993/94:AU13 (rskr. 366) redovisat sin uppfattning att det i

första hand är de regionala instanserna som skall bedöma vilka

krav på insatser som man skall tillmötesgå. I samma betänkande

hänvisade utskottet till sin principiella uppfattning att det är

inom de möjligheter som anförtrotts de regionala organen samt i

förekommande fall NUTEK och Glesbygdsmyndigheten som man får

pröva de åtgärder och insatser som begärs för olika delar av

landet. Utskottet har i avsnittet Mål och riktlinjer för

regionalpolitiken anslutit sig till regeringens bedömning att

regionalpolitiska resurser bör koncentreras till de mest utsatta

regionerna. Vidare instämmer utskottet i det nödvändiga i en

översyn av de regionalpolitiska företagsstöden.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A37 (s), A39

(s), A42 (c, s), A253 (s), A409 (c), A411 (m), A412 (kds), A413

(kds), A415 (kds), A417 (s), A419 (m), A424 (fp), A425 (s), A427

(s), A428 (s), A429 (s), A432 (c), A433 (fp, m, c), A436 (m),

A438 (c), A441 (s), A444 (c), A445 (v), A450 (m), A451 (v), A452

(s), A453 (s), A455 (c), A457 (c), A458 (s), A461 (c), A464 (c),

A465 (s), A470 (s) och A472 (fp) i förekommande fall och i

berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del och med avslag på motionerna 1994/95:A38 yrkandena 1

och 2, 1994/95:A41 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A49 yrkandena

1 och 12, 1994/95:A287 yrkande 31, 1994/95:A405 yrkande 1,

1994/95:A442 yrkande 1, 1994/95:A447 yrkande 1,

1994/95:A448 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A449, 1994/95:A466

yrkandena 2, 3 och 13 samt 1994/95:A469 yrkandena 1, 2 och

6 godkänner vad som förordas i propositionen om målen för

regionalpolitiken (avsnitt 5),

res. 1 (m)

2. beträffande en alltför positiv tolkning av

EU-medlemskapet att riksdagen avslår motion 1994/95:A38

yrkande 3,

res. 2 (v)

3. beträffande påverkan av EU:s ambitioner och stöd

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:A448 yrkande 2 och 1994/95:K224 yrkandena 21 och

22,

res. 3 (kds)

Regional utveckling och samhällssektorer

4. beträffande regionala konsekvenser av bolagiseringar och

avregleringar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A405 yrkande 7

och 1994/95:A456,

5. beträffande konsekvenserna av EU-medlemskapet i ett

regionalt/regionalpolitiskt perspektiv

att riksdagen avslår motion 1994/95:A445 yrkande 1,

6. beträffande kvinnorna i regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A48 yrkande 1,

1994/95:A49 yrkande 11, 1994/95:A405 yrkande 9 och

1994/95:A448 yrkande 8,

res. 4 (m)

7. beträffande resurscentrum för kvinnor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A228,

1994/95:A258 yrkande 6 och 1994/95:A807 yrkande 7,

8. beträffande arbete och kompetensutveckling

att riksdagen avslår motion 1994/95:A246,

9. beträffande kunskaps- och kompetensutveckling

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A41 yrkande 2 och

1994/95:A49 yrkandena 10 och 16,

res. 5 (m)

10. beträffande infrastrukturens betydelse för regional

tillväxt och utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 9 och

1994/95:A434 yrkande 3,

res. 6 (m)

11. beträffande lokal förankring

att riksdagen avslår motion 1994/95:A469 yrkande 5,

12. beträffande regionalpolitiska medel till kommunala

flygplatser i skogslänen

att riksdagen avslår motion 1994/95:A408,

13. beträffande integrering av sjöfart, luftfart och

informationsteknik med landtransportsystemet

att riksdagen avslår motion 1994/95:A31 yrkande 2,

14. beträffande tillgång till informationsteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 5,

15. beträffande utveckling av telekommunikationer i

glesbygden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A48 yrkandena 5

och 6 samt 1994/95:A405 yrkande 6,

res. 7 (mp)

16. beträffande små företag och informationsteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:A434 yrkande 1,

17. beträffande beaktande av den regionala utvecklingen

att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 10,

18. beträffande kommunalt näringslivsbidrag

att riksdagen avslår motion 1994/95:A48 yrkandena 3 och

4,

res. 8 (mp)

19. beträffande riskkapital

att riksdagen avslår motion 1994/95:A446 yrkande 7,

20. beträffande närings- och utbildningspolitik

att riksdagen avslår motion 1994/95:A434 yrkande 2,

21. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktionen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 9,

1994/95:A405 yrkande 2, 1994/95:A435, 1994/95:A439 och

1994/95:A448 yrkande 7,

res. 9 (v, kds)

22. beträffande turistnäringen

att riksdagen avslår motion 1994/95:A407,

23. beträffande kulturområdet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A41 yrkande 3,

1994/95:A440 samt 1994/95:A446 yrkandena 3 och 4,

24. beträffande villkor för tillväxt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 4 och

1994/95:A49 yrkande 3,

res. 10 (m)

25. beträffande sambandet mellan regional utveckling och

övrig samhällsplanering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 7,

1994/95:A271 yrkande 18, 1994/95:A404 yrkande 3,

1994/95:A415 yrkandena 3 och 5, 1994/95:A448 yrkande 3

och 1994/95:Kr610 yrkande 2,

res. 11 (v)

26. beträffande Riksdagens revisorers förslag angående

regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

1994/95:RR2,

res. 12 (m)

27. beträffande inriktningen av strukturfondsprojekten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 13,

1994/95:A405 yrkande 12 och 1994/95:A466 yrkande 1,

res. 13 (m)

28. beträffande ambitionsnivån för de samlade

regionalpolitiska insatserna

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A403,

1994/95:A405 yrkande 13 och 1994/95:Jo241 yrkandena 5 och

6,

29. beträffande arbetet med strukturfondsprojekten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A418,

1994/95:A422, 1994/95:A460 och 1994/95:A471 yrkande 2,

30. beträffande justeringar av områdesavgränsningen för

målen 2 och 5b

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A401,

1994/95:A406, 1994/95:A424 yrkande 4, 1994/95:A426,

1994/95:A454, 1994/95:A459, 1994/95:A462, 1994/95:A468

yrkande 2 och 1994/95:A472 yrkande 9,

31. beträffande gemenskapsinitiativen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A420,

1994/95:A463, 1994/95:A601 och 1994/95:K630 yrkande 3,

Företagsinriktade åtgärder

32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38

yrkande 6, 1994/95:A41 yrkande 5, 1994/95:A49 yrkandena 4

och 5, 1994/95:A421, 1994/95:A444 yrkandena 4 och 6,

1994/95:A466 yrkande 7, 1994/95:Fi31 yrkande 19 och

1994/95:Fi40 yrkandena 6 och 7,

res. 14 (m)

res. 15 (fp)

33. beträffande stödberättigad verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A35, 1994/95:A36

och 1994/95:A47,

34. beträffande principer för stödområdena

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 2 och

1994/95:A466 yrkandena 4--6,

35. beträffande skärgårdarna från stödområdessynpunkt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A404 yrkande 1,

1994/95:A436 yrkande 2, 1994/95:A467 yrkande 8 och

1994/95:A471 yrkande 1,

36. beträffande ändringar i stödområdesinplaceringen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A34, 1994/95:A37

yrkande 1, 1994/95:A40, 1994/95:A43, 1994/95:A44,

1994/95:A45, 1994/95:A46, 1994/95:A402, 1994/95:A412 i

motsvarande del, 1994/95:A430, 1994/95:A431, 1994/95:A437,

1994/95:A443 yrkande 1 och 1994/95:A470 yrkande 6 i

motsvarande del,

37. beträffande lokaliseringsstöd

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 6 i

motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om

lokaliseringsstöd (avsnitt 9.2.1),

res. 16 (m)

38. beträffande utvecklingsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 6 i

motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om

utvecklingsbidrag (avsnitt 9.2.2),

res. 17 (m)

39. beträffande snabbare utbetalning av

sysselsättningsbidraget

att riksdagen avslår motion 1994/95:A466 yrkande 8,

40. beträffande utebliven höjning av

sysselsättningsbidraget

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del godkänner vad i propositionen förordas om

sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3),

41. beträffande systemet med nedsättning av socialavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A37 yrkande 2,

1994/95:A48 yrkande 2, 1994/95:A49 yrkande 7 och

1994/95:A410,

res. 18 (m)

42. beträffande gränsjustering av området för nedsatta

socialavgifter med hänsyn till EG

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del

dels antar det i propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter,

dels godkänner vad i propositionen förordas om

nedsatta socialavgifter (avsnitt 9.3.1),

43. beträffande reglerna för transportstöd

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A31 yrkande 1,

1994/95:A49 yrkande 8 i motsvarande del, 1994/95:A466

yrkande 9 och 1994/95:A470 yrkande 6 i motsvarande del,

res. 19 (m)

44. beträffande anpassning till EG:s definition

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del godkänner vad i propositionen förordas om

transportstöd i motsvarande del (avsnitt 9.3.2),

45. beträffande regeringens uppgift att besluta

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 8 i

motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om

transportstöd i motsvarande del (avsnitt 9.3.2),

res. 20 (m)

46. beträffande Norrlandsfonden och kvinnors företagande

att riksdagen avslår motion 1994/95:A49 yrkande 14,

47. beträffande Norrlandsfondens finansiering

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del godkänner vad i propositionen förordas om

Norrlandsfondens finansiering m.m. (avsnitt 9.4),

48. beträffande storstadsregioner och utlokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A414,

1994/95:A416 yrkande 1, 1994/95:A423, 1994/95:A467 yrkande

6 och 1994/95:A470 yrkande 8,

Anslagsfrågor

49. beträffande den totala anslagsramen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 15,

1994/95:A281 yrkande 23, 1994/95:A405 yrkande 3,

1994/95:A442 yrkande 2, 1994/95:A447 yrkande 3,

1994/95:A448 yrkande 9 och 1994/95:Fi212 yrkande 36,

res. 21 (m)

50. beträffande småföretagsstödets finansiering

att riksdagen avslår motion 1994/95:A38 yrkande 5,

res. 22 (v)

51. beträffande hanteringen av anslagsreservationer

att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 4,

52. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 450 000 000 kr,

53. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del och med avslag på motion 1994/95:A444 yrkande 2 till

Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 988 625 000 kr,

54. beträffande länsanslagets fördelning till länen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A33 och

1994/95:Jo241 yrkande 7,

55. beträffande kreditgarantier för företag på landsbygden

m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

delar

dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag

på landsbygden och för lån till kommersiell service får

beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet

för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli

1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,

dels till Täckande av förluster på grund av

kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

56. beträffande anslag till ersättning för nedsättning av

socialavgifter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter

för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 693 000 000 kr,

57. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96

under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 300

000 000 kr,

58. beträffande anslag till transportstöd

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del till Transportstöd för budgetåret 1995/96 under

tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 430 000

000 kr,

59. beträffande anslag till Glesbygdsverket

att riksdagen med bifall till propositionen i

motsvarande del till Glesbygdsverket för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

30 930 000 kr,

60. beträffande anslag till Expertgruppen för forskning om

regional utveckling (ERU)

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del till Expertgruppen för forskning om regional

utveckling (ERU) för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr,

61. beträffande anslag till lokaliseringslån

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 000

kr,

62. beträffande anslag till Europeiska regionala

utvecklingsfonden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

del till Europeiska regionala utvecklingsfonden för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 338 000 000 kr,

63. beträffande åtgärder i län och regioner

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A37 yrkande 3,

1994/95:A39, 1994/95:A42, 1994/95:A253,

1994/95:A409, 1994/95:A411 yrkande 1, 1994/95:A412 i

motsvarande del, 1994/95:A413 yrkandena 1 och 3,

1994/95:A415 yrkande 6, 1994/95:A417, 1994/95:A419,

1994/95:A424 yrkandena 1--3, 1994/95:A425,

1994/95:A427, 1994/95:A428, 1994/95:A429,

1994/95:A432, 1994/95:A433, 1994/95:A436 yrkande 1,

1994/95:A438, 1994/95:A441 yrkande 1, 1994/95:A444

yrkande 1, 1994/95:A445 yrkande 2, 1994/95:A450,

1994/95:A451, 1994/95:A452, 1994/95:A453,

1994/95:A455, 1994/95:A457, 1994/95:A458,

1994/95:A461, 1994/95:A464, 1994/95:A465,

1994/95:A470 yrkandena 2 och 7 samt 1994/95:A472

yrkande 2.

Stockholm den 30 maj 1995

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Sten Östlund

(s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m),

Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila

Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans

Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg

(m), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m), Lennart Rohdin

(fp) och Bertil Borglund (mp).

Reservationer

Reservationer

1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m.

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "upptagna

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Den hittills förda politiken är enligt utskottets mening inte

effektiv. Enligt utskottets bestämda mening bör mängden

selektiva statliga företagsstöd kraftigt begränsas. En

modern regionalpolitik bör utgå från att främja villkor som

gör att människor och företag av egen kraft och efter egen

bedömning kan utvecklas. Snarare än stödinsatser är det

andra faktorer, inte minst informationstekniken, som nu i

grunden förändrar villkoren för samhällsutvecklingen, även

i regionerna.

Utskottet vill i detta sammanhang uttala sin

tillfredsställelse över att målet om en uthållig tillväxt

betonas särskilt av regeringen. I detta ligger att

växtkraften i hela landet skall tillvaratas.

Detta innebär att en avveckling av de regionalpolitiska

selektiva företagsstöden nu bör inledas. Avvecklingen bör

ske på ett sätt som inte drastiskt ändrar spelreglerna för

företagen. I stället för selektiva företagsstöd bör en

kunskapssatsning, framför allt inriktad på norra Sveriges

inland, genomföras för att bl.a. främja

företagsetableringar.

Omvälvande förändringar som måste tas hänsyn till är bl.a.

företagens ökande rörlighet, vilken medför att företagen

söker sig dit kompetensen finns. En annan förändringsfaktor

som påverkar förutsättningarna för företagande i hela

landet är Sveriges medlemskap i EU.

Enligt utskottets uppfattning är en satsning på utbildning och

kompetensutveckling av avgörande betydelse för landets

framtid.

Det gamla industrisamhället övergår successivt i ett flexibelt,

mångsidigt och decentraliserat kunskapssamhälle. Den

tekniska utvecklingen medför att såväl studier som

kompetenshöjning kan ske på distans.

Enligt utskottet är propositionens uppfattning om rättvisa i

regionalpolitiken -- dvs. att människor i olika delar av

landet skall ha en likvärdig standard -- inte realistisk;

utskottet vill hävda att det är ofrånkomligt att olika

regioner med olika förutsättningar kommer att ha olikartade

förhållanden.

Målet för den regionala politiken bör därför vara att ge

förutsättningar för olika regioners och människors

möjlighet till utveckling och därigenom bidra till

nationell tillväxt. De statliga insatserna bör koncentreras

till de mest utsatta regionerna. Vidare vill utskottet i

likhet med motion A49 (m) uttala att landsbygden är rik på

resurser som den själv måste ges möjligheter att utveckla.

Utskottet ställer sig således bakom motion A49 (m) i aktuella

delar. I den mån övriga behandlade motionsyrkanden inte

tillgodoses genom utskottets ställningstagande avstyrker

utskottet dessa. Regeringens förslag i motsvarande del

avstyrks av utskottet. Utskottets ställningstagande bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkandena 1

och 12 samt med avslag på

dels propositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1994/95:A38 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A41

yrkandena 1 och 4, 1994/95:A287 yrkande 31, 1994/95:A405

yrkande 1, 1994/95:A442 yrkande 1, 1994/95:A447 yrkande 1,

1994/95:A448 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A449, 1994/95:A466

yrkandena 2, 3 och 13 samt 1994/95:A469 yrkandena 1, 2 och

6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. En alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet (mom. 2)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska

unionen börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motion A38 (v) att helt nya villkor

råder i och med EU-medlemskapet. Marknadskrafterna och EU:s

konvergensvillkor hotar en balanserad regional utveckling.

Medlemsavgiften utgör en stor belastning på statsbudgeten.

EU:s byråkrati sätter nya gränser. Utskottet ifrågasätter

den positiva tolkning av de regionalpolitiska

konsekvenserna som regeringen framför i propositionen. Även

om utskottet ser positivt på utnyttjandet av

strukturfondsmedlen är alltför mycket oklart angående

programmens utformning och den nationella

medfinansieringen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A38 (v) i denna

del bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande en alltför positiv tolkning av

EU-medlemskapet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A38 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Påverkan av EU:s ambitioner och stöd (mom. 3)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska

unionen börjar med "Frågor hur" och slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion A448

(kds) att en målsättning för Sverige såsom ett EU-land bör

vara att påverka utformningen av de regionalpolitiska

stöden så att de fyller samma funktion bland EU-länderna

som utskottet menar att stöden bör ha i Sverige, nämligen

att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till

arbete, service och god miljö.

Utskottet instämmer vidare med uppfattningen motion K224 (kds)

att den linje som bör drivas i EU är att medverka till att

skapa en sådan social dimension som ger människan och

familjen friheten att välja så att socialt ansvar och

personlig utveckling kan förenas. Det ekonomiska

framåtskridandet bör gå hand i hand med utvecklingen av en

mänsklig och social infrastruktur.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A448 och K224

i aktuella delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande påverkan av EU:s ambitioner och stöd

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A448 yrkande

2 och 1994/95:K224 yrkandena 21 och 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kvinnorna i regionalpolitiken (mom. 6)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Kvinnornas roll börjar med "Regeringens

uppfattning" och slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

Regeringen framhåller i propositionen vikten av att kvinnorna

uppmärksammas i regionalpolitiken. Trots denna insikt

saknar den regionalpolitiska propositionen, enligt

utskottets mening, alla ansatser till nytänkande.

Utskottet anser att de offentliga monopolen bör brytas upp så

att kvinnor i lika hög grad som män kan finna alternativa

arbetsgivare. För många kvinnor i glesbygden utgör turismen

och närliggande servicegrenar branscher med goda

möjligheter till tillväxt, sysselsättning och

småföretagsamhet. Att utveckla kvinnors kunskap och ta till

vara deras engagemang inom dessa sektorer anser utskottet

vara några av de åtgärder som krävs, bl.a. för att möta

neddragningen inom den offentliga sektorn.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A49 (m) i berörd

del bör ges regeringen till känna. Motionerna A405 (c) och

A448 (kds) får med det anförda anses till viss del

tillgodosedda i berörda delar. Motion A48 (mp) har annan

inriktning och avstyrks i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande kvinnorna i regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49 yrkande

11, 1994/95:A405 yrkande 9 och 1994/95:A448 yrkande 8 samt

med avslag på motion 1994/95:A48 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Kunskaps- och kompetensutveckling (mom. 9)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Utbildning och forskning börjar med "Utskottet

noterar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att det finns starka skäl för att ersätta

betydande delar av dagens regionalpolitik med en

målmedveten satsning på kunskap. I stället för selektiva

företagsstöd bör, enligt utskottets mening, en

kunskapssatsning genomföras. Framför allt bör denna vara

inriktad på norra Sveriges inland i syfte att höja dessa

områdens allmänna attraktionskraft för bl.a.

företagsetableringar.

Den insats för kunskap som utskottet förordar, bör byggas upp

från grundskolan till och med den högre utbildningen.

Inslag av vidareutbildning och kunskapsspridning inom

högteknologiska områden från universitet och högskolor till

företag bör finnas.

Syftet med den speciella kunskapsinsatsen bör enligt utskottet

vara att erbjuda fullgoda utbildningsmöjligheter också på

mindre orter. Insatsen skall vara långsiktig och bedrivas i

nära samverkan och med finansiellt engagemang av berörda

kommuner. Den skall byggas upp gradvis över en period av

tre till fem år. Speciellt bör företag verksamma inom det

område som kunskapsinsatsen avser engageras särskilt.

De statliga resurstillskotten skall ses som en stimulans till

flera att bidra. En samordning från EU:s strukturfonder bör

ske.

Utskottet föreslår att kunskapsinsatsen utformas på följande

sätt:

--Kunskapsinsatsen skall omfatta grundskolans högstadium,

gymnasiet, den högre utbildningen samt vidareutbildning av

vuxna inom teknik, naturvetenskap, språk och

företagsekonomi.

--Ansvaret för kunskapsinsatsen bör läggas på en organsiation

som har det fulla ansvaret för innehåll och kvalitet. I

första hand bör Umeå universitet, Högskolan i Luleå och

Mitthögskolan samverka. Den organisation som utskottet

förordar bör tilldelas 100 miljoner kronor för kommande

budgetår. Under de därefter följande budgetåren bör en

uppbyggnad ske till i första hand 300 miljoner kronor.

--Distansundervisning med utnyttjande av den modernaste

informationstekniken bör utgöra grunden för förmedlandet av

kunskapsinsatserna.

--En avstämning bör göras efter tre år av de möjligheter

kunskapsinsatsen öppnat.

Utskottet vill betona att informationsteknikens möjligheter är

en vital del av insatsen för att erbjuda kunskap som för

många tidigare varit svår eller omöjlig att nå.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A49 (m) i berörda

delar. Övrigt motionsyrkande avstyrks i den mån det inte

tillgodoses av utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande kunskaps- och kompetensutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkandena 10

och 16 samt med avslag på motion 1994/95:A41 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och

utveckling (mom. 10)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Kommunikationer och transporter börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna i motion A49

(m) att genom goda transport- och kommunikationsmöjligheter

ges förutsättningar för tillväxt och regional utveckling i

hela landet. Det är enligt utskottets mening viktigt att

insatser görs för att förbättra näringslivets

förutsättningar i de ytstora regionerna genom att bl.a. öka

bärigheten av vägarna.

Vidare påpekar utskottet att järnvägsnätet och den fortsatta

utbyggnaden av snabbtåg underlättar godstransporter och gör

det möjligt att binda samman lokala marknader, varvid två

viktiga komponenter för regional utveckling tillgodoses.

Utskottet förordar att konkurrens möjliggörs på

järnvägsnätet.

Vad utskottet med anledning av motion A49 (m) i här aktuell

del anfört bör ges regeringen till känna. Förslaget i

motion A434 (c, m, fp, kds) i berörd del får anses

tillgodosett med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande infrastrukturens betydelse för regional

tillväxt och utveckling

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49 yrkande

9 och 1994/95:A434 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

7. Utveckling av telekommunikationer i glesbygden (mom. 15)

Bertil Borglund (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken IT och nätverk börjar med "Motion A405 (yrk. 6)"

och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet vill i likhet med förslagen i motion

A48 (yrk. 5, 6) föreslå att resurser satsas för att skynda

på utvecklingen av bättre telekommunikationer i glesbygden

och stödområdet. Det är enligt utskottet mycket viktiga

insatser för att glesbygden skall ha möjlighet att

konkurrera på lika villkor om de nya arbeten som skapas

inom tjänstesektorn.

Det sagda innebär att utskottet vill anslå 500 miljoner kronor

för att i samarbete med teleföretagen kraftigt påskynda

utbyggnaden av ett modernt telenät i glesbygden.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion A48 (mp) i

motsvarande delar. Motion A405 (c) i berörd del får anses

tillgodosedd med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande utveckling av telekommunikationer i

glesbygden

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A48 yrkandena 5

och 6 samt med anledning av motion 1994/95:A405 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Kommunalt näringslivsbidrag (mom. 18)

Bertil Borglund (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Näringslivsfrågor börjar med "Näringsutskottet

har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att många kommuner inom stödområdet,

trots krympande budgetar, använder betydande resurser för

att underlätta nyföretagande och företagsetableringar. Det

är, som utskottet ser det, viktiga insatser som ofta är

nödvändiga komplement för att uppnå de regionalpolitiska

målen. Ofta måste dock kommunerna på grund av de

nedskärningar som skett inom den offentliga sektorn välja

mellan omsorg, skola och näringslivsinsatser. Enligt

utskottets mening bör därför ett särskilt bidrag till

kommuner inom stödområdet inrättas för att utveckla ett

långsiktigt och mer diversifierat näringsliv.

Bidraget för kommunala näringslivsinsatser bör enligt

utskottet kompletteras med en kommunal plan över hur man

vill utveckla ett långsiktigt uthålligt och mer

diversifierat näringsliv och vilka insatser som bedöms

nödvändiga för att uppnå detta mål.

Bidraget skall utgå till kommuner inom de s.k. mål 2- och mål

6-områdena. Utskottet vill avsätta 1 000 miljoner kronor

för kommunala näringslivsinsatser under budgetåret 1995/96.

Vad utskottet med bifall till motion 1994/95:A48 (mp) i

berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande kommunalt näringslivsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A48 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21)

Hans Andersson (v) och Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Energifrågor börjar med "Med anledning" och

slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det sedan

flera år framförda förslaget om återföring av resurser från

vattenkraftsproduktionen till de producerande länen nu

genomförs. De återförda medlen bör användas till bl.a.

samhällsinvesteringar. Utskottet föreslår att riksdagen

genom ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad

utskottet anfört. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna A38 (v), A405 (c), A435 (s), A439 (c) och A448

(kds) i förekommande fall i berörda delar bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktionen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A38 yrkande

9, 1994/95:A405 yrkande 2, 1994/95:A435, 1994/95:A439 och

1994/95:A448 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Villkor för tillväxt (mom. 24)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Strategi, program och projektarbete börjar med

"Med tanke" och slutar med "berörda delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A49 (m) att gynnsamma

villkor för att driva företag är av avgörande betydelse för

den ekonomiska utvecklingskraften i en nation eller i en

region. Regelverket skall vara överskådligt, skatterna får

inte vara snedvridande eller högre än i vår omvärld,

arbetsrätten måste utformas för framtidens behov.

Budgetsanering och trovärdig ekonomisk politik ger lägre

ränteläge och bättre förutsättningar för investeringar.

Detta ger framtidstro för svenskt näringsliv.

I stället för att främja sunda företagsbetingelser söker

regeringen inom regionalpolitiken att i någon mån

kompensera vad en felaktig skatte- och näringspolitik

orsakar. Stöden har ofta utformats så att de skall

underlätta och locka till etablering i orter och regioner

med svag utveckling av sysselsättningen. Utskottet

ifrågasätter denna filosofi. Sofistikerade stödsystem och

bidragsberoende kan aldrig utgöra grunden för livskraftigt

företagande eller regioners utveckling.

Med hänvisning till vad som anförts ställer sig utskottet

bakom motion A49 (m) i denna del. Motion A38 (v) avstyrks i

motsvarande del. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande villkor för tillväxt

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 3

samt med avslag på motion 1994/95:A38 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Sambandet mellan regional utveckling och övrig

samhällsplanering (mom. 25)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Strategi, program och projektarbete börjar med

"Med anledning" och slutar med "(kds) i berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet noterar att Regionberedningen lagt förslag om att

överföra det regionala utvecklingsansvaret till

landstingen. Utskottet vill i likhet med motion A38 (v)

framföra sin syn att den demokratiska förankringen är

avgörande för ett framgångsrikt regionalt

utvecklingsarbete. Utskottet förordar en organisationsform

byggd på länsparlament med betydande resurser och ansvar.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A38 (v) i denna

del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks

i den mån de inte tillgodoses genom utskottets

ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande sambandet mellan regional utveckling och

övrig samhällsplanering

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A38 yrkande 7

samt med avslag på motionerna 1994/95:A271 yrkande 18,

1994/95:A404 yrkande 3, 1994/95:A415 yrkandena 3 och 5,

1994/95:A448 yrkande 3 och 1994/95:Kr610 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Riksdagens revisorers förslag angående regionala

utvecklingsinsatser (mom. 26)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Riksdagens revisorers förslag börjar med

"Utskottet instämmer" och slutar med "utskottets

uppfattning" bort ha följande lydelse:

I Riksdagens revisorers rapport 1993/94:12 Regionala

utvecklingsinsatser görs många värdefulla iakttagelser.

Uppslag till förändringar hur den regionala

projektverksamheten skall fortgå och förbättras diskuteras

och analyseras.

Utskottet anser att den avgivna rapporten och Riksdagens

revisorers förslag kommer att utgöra ett värdefullt

underlag för den fortsatta verksamheten med regional

projektverksamhet.

Som utskottet inledningsvis har redovisat var det bl.a. på

arbetsmarknadsutskottets initiativ som Riksdagens revisorer

beslutade att granska det s.k. länsanslaget. Det måste

enligt utskottets mening av bl.a. principiella skäl anföras

mycket starka skäl mot kritik framförd av Riksdagens

revisorer om kritiken skall kunna avvisas. Några argument

av sådan styrka har utskottet inte kunnat finna. Utskottet

delar därför Riksdagens revisorers uppfattning att vad de

anfört om beslutsunderlag, budgetfrågor, bidragsflora och

samfinansiering, huvudmål för projektverksamheten och

styrning bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande Riksdagens revisorers förslag angående

regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1994/95:RR2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Inriktningen av strukturfondsprojekten (mom. 27)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Strukturfondsprogram m.m. börjar med "Arbetet med"

och slutar med "(m) i aktuella delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer med motion A49 (m) i att de projekt som

Sverige nu kommer att delfinansiera tillsammans med EU bör

ha den regionalpolitiska inriktning som utskottet i det

föregående förordat, dvs. bort från stödfilosofin och mot

utvecklingsinsatser för ökad kunskap och kompetens. Det är

angeläget att strukturfonderna inte bidrar till att

konservera en stödfilosofi i regional- och

sysselsättningspolitiken, utan att fonderna används för

omstrukturering av branscher och regioner med svag tillväxt

och för en förstärkning av de nationella

kunskapsinsatserna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A49 (m) i denna

del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks

i den mån de inte tillgodoses genom utskottets

ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande inriktningen av strukturfondsprojekten

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 13

samt med avslag på motionerna 1994/95:A405 yrkande 12 och

1994/95:A466 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

14. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Allmänt börjar med "Utskottet instämmer" och

slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Den utredning som utskottet förordar har knappast något att

göra med den översyn som regeringen aviserar.

Bakgrunden är följande. Resultat från olika utredningar, bl.a.

ESO 1995:14 Företagsstödet -- Vad kostar det egentligen?,

visar att effekterna av statligt företagsstöd är svaga och

att stöden riskerar att konservera näringsstrukturen. Även

småföretagens egen organisation förordar att företagsstöden

reduceras.

Den utredning som utskottet anser erforderlig bör därför utgå

från målet att de selektiva företagsstöden på någon sikt

bör avvecklas.

Med hänsyn till sambanden mellan olika typer av

regionalpolitiska och arbetmarknadspolitiska stöd m.m. kan

dock utredningen behöva gå utöver de selektiva

regionalpolitiska företagsstöden. Det finns således enligt

utskottets uppfattning ingenting som hindrar att även de

generella stöden ses över i den förordade utredningen. De

överväganden som bör göras beträffande samtliga kvarvarande

stöd rör bl.a. effektivitetsfrågorna. Hur skall stöden

utformas för att incitamentsstrukturen skall vara optimal?

Vad finns för alternativa åtgärder på arbetsmarknaden eller

på skatteområdet? Hur skall konkurrensneutraliteten kunna

garanteras? Hur kan ny teknik och nya branscher främjas?

Även stödens geografiska omfattning bör utredas i detta

sammanhang.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A49 (m) och

Fi31 (m) i aktuella delar bör ges regeringen till känna.

Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses

genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49

yrkandena 4 och 5 och 1994/95:Fi31 yrkande 19 samt med

avslag på motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38 yrkande 6,

1994/95:A41 yrkande 5, 1994/95:A421, 1994/95:A444 yrkandena

4 och 6, 1994/95:A466 yrkande 7 och 1994/95:Fi40 yrkandena

6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32)

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Allmänt börjar med "Med hänsyn" och slutar med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de inledningsvis berörda förändringarna i

samhället, kanske viktigast i detta sammanhang Sveriges

EU-medlemskap, är det riktigt att nu göra en bred översyn

av regionalpolitiken. Utskottet anser i likhet med motion

A41 (fp) att denna uppgift kräver en parlamentarisk

utredning. En grundfråga som måste ställas i samband med

EU-medlemskapet är hur en framtida fördelning av de samlade

resurserna (EU-resurserna och de nationella resurserna)

skall göras.

Utredningsuppdraget bör i första hand omfatta frågan hur

övergången till en mobiliseringspolitik kan åstadkommas.

"Hur kan den enskilda människans förmåga till skapande tas

till vara?" är en fråga som bör ställas. Utskottet

instämmer med motion A41 i att regionalpolitiken bör kunna

stödja och underlätta de lokala initiativen. Utgångspunkten

är en politik för mänsklig växt. Utredningen bör betona

förslag och åtgärder som förstärker tendenserna till

decentralisering, nyetableringar, småföretag och lokal

samverkan. Kommunikationer, utbildning, forskning och

kultur är centrala områden.

Mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i den

nationella regionalpolitiken, transportstödzonerna,

områdena för nedsatta socialavgifter, gränserna för EU:s

olika målområden, EU:s "gleshetsområde", de av

länsstyrelserna utpekade glesbygds- och landsbygdsområdena

samt andra indelningar inom bl.a. jordbrukspolitiken anser

utskottet utgöra ett nytt problem just genom mångfalden och

lappverkseffekten. Denna fråga ingår naturligen i den

förordade utredningen. Utskottet anser även att fenomenet

med tillfälliga stödområden som varit "tillfälliga" under

en lång rad år bör omfattas av utredningen.

Riksdagen bör således uppdra åt regeringen att tillsätta en

parlamentarisk utredning med uppgift att utreda hela

regionalpolitiken.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A41 i aktuell del

bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i

den mån de inte tillgodoses genom utskottets

ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A41 yrkande 5

samt med avslag på motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38

yrkande 6, 1994/95:A49 yrkandena 4 och 5, 1994/95:A421,

1994/95:A444 yrkandena 4 och 6, 1994/95:A466 yrkande 7,

1994/95:Fi31 yrkande 19 och 1994/95:Fi40 yrkandena 6 och 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Lokaliseringsstöd (mom. 37)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Lokaliseringsstöd börjar med "Med hänvisning" och

slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att lokaliseringsstödet bör avvecklas på lite

sikt finns det inte anledning att nu göra några

förändringar i stödets utformning. Utskottet instämmer

således i motion A49 (m) på denna punkt och avstyrker

motsvarande förslag i propositionen. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande lokaliseringsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 6 i

motsvarande del samt med avslag på propositionen i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

17. Utvecklingsbidrag (mom. 38)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Utvecklingsbidrag börjar med "Med hänvisning" och

slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att utvecklingsbidraget bör avvecklas på lite

sikt finns det inte anledning att nu göra några

förändringar i stödets utformning. Utskottet instämmer

således i motion A49 (m) på denna punkt och avstyrker

motsvarande förslag i propositionen. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande utvecklingsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 6 i

motsvarande del samt med avslag på propositionen i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

18. Systemet med nedsättning av socialavgifter (mom. 41)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Nedsatta socialavgifter börjar med "Nedsatta

socialavgifter" och slutar med "samt A410 (mp)" bort ha

följande lydelse:

Med hänsyn till att det finns utredningar som ifrågasätter

effektiviteten i stödformen nedsättning av sociala avgifter

anser utskottet i likhet med motion A49 (m) att den

tidigare förordade utredningen naturligen också tar upp

nedsatta socialavgifter. Nedsättning av de sociala

avgifterna bör vara kvar som stödform tills en noggrann

utvärdering har gjorts och effektiviteten prövats.

Utskottet instämmer således med kravet i motion A49 (m).

Övriga motionsyrkanden har en annan bakgrund och avisas av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande systemet med nedsättning av

socialavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 7

samt med avslag på motionerna 1994/95:A37 yrkande 2,

1994/95:A48 yrkande 2 och 1994/95:A410 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Reglerna för transportstöd (mom. 43)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Transportstöd börjar med "Enligt utskottets" och

slutar med "och A470 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att transportstödet som är ett generellt stöd

bör kunna finnas kvar för att kompensera de geografiska

avstånden. För små företag, framför allt i Norrbottens och

Västerbottens inland, fyller stödet en viktig funktion. I

den utredning som har diskuterats tidigare bör emellertid

även transportstödet ingå. Inom ramen för denna utredning

bör en noggrann utvärdering göras beträffande stödets

effektivitet. Vidare bör överväganden göras beträffande den

geografiska omfattningen, hur konkurrensneutraliteten skall

kunna garanteras samt om stödet på ett bättre sätt skulle

kunna främja ny verksamhet och nya branscher.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet

motion A49 (m) (yrk. 8 i motsvarande del). Övriga motioner

avstyrks i den mån de inte blir tillgodosedda av utskottets

ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande

lydelse:

43. beträffande reglerna för transportstöd

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 8 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A31

yrkande 1, 1994/95:A466 yrkande 9 och 1994/95:A470 yrkande

6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

20. Regeringens uppgift att besluta (mom. 45)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Transportstöd börjar med "Moderaterna

tillbakavisar" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motion A49 (m) understryka

betydelsen av att riksdagen får möjlighet att bedöma

omfattningen av transportstödet. Regeringen bör inte ensam

besluta i denna fråga.

Vad utskottet anfört med bifall till motion A49 (m) (yrk. 8 i

motsvarande del) och med avstyrkande av propositionen i

motsvarande del bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande

lydelse:

45. beträffande regeringens uppgift att besluta

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 8 i

motsvarande del samt med avslag på propositionen i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

21. Den totala anslagsramen (mom. 49)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Anslagsfrågor börjar med "Utskottet konstaterar"

och slutar med "samt Fi212 (mp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare konstaterat att de selektiva

företagsstöden successivt bör avvecklas. Detta leder till

att anslaget C 1 Lokaliseringsbidrag samt C 5

Sysselsättningsbidrag successivt kan minskas. Därutöver bör

regeringen återkomma till riksdagen med besparingsförslag

om 500 miljoner kronor (12 månader) avseende anslaget C 2

Regionala utvecklingsinsatser m.m. senast år 1998.

Utskottet räknar med att redan under budgetåret 1995/96 en

samlad besparing om 350 miljoner kronor kan uppnås.

Utskottet tillstyrker således motion A49 i denna del, vilket

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande

lydelse:

49. beträffande den totala anslagsramen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 15,

med anledning av motion 1994/95:A281 yrkande 23 samt med

avslag på motionerna 1994/95:A405 yrkande 3, 1994/95:A442

yrkande 2, 1994/95:A447 yrkande 3, 1994/95:A448 yrkande 9

och 1994/95:Fi212 yrkande 36 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

22. Småföretagsstödets finansiering (mom. 50)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning som under

rubriken Anslagsfrågor börjar med "Utskottet vill" och

slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A38 (v) att det

tillfälliga småföretagsstödet, vilket visat sig vara en

tillväxtbefrämjande åtgärd, bör finansieras från de

regionalpolitiska medlen och inte -- såsom föreslagits i

proposition 1994/95:218 -- från de arbetsmarknadspolitiska

medlen. I första hand bör man reducera C 2-anslaget

Regionala utvecklingsinsatser m.m. samt C 4-anslaget

Ersättning för nedsättning av socialavgifter med 200

miljoner kronor var. Det är viktigt att medlen riktas till

småföretagsutveckling i de regionalpolitiskt prioriterade

områdena.

Utskottet tillstyrker således motion A38 (v) i denna del,

vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande

lydelse:

50. beträffande småföretagsstödets finansiering

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A38 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

Särskilda yttr

1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet har ingen avgörande invändning mot regeringens

kortfattade formulering av mål och riktlinjer för

regionalpolitiken. Utskottets bedömning har delvis tagit

tillvara ett flertal motionssynpunkter och innebär ett

medvetande om att dagens förändringsprocess måste föranleda

betydande förändringar av nuvarande regionalpolitik. Detta

är bra och helt i enlighet med Vänsterpartiets motionskrav.

Behovet av en brett förankrad parlamentarisk utredning

borde dock ha understrukits.

Utskottet borde ännu starkare ha understrukit vikten av

regionalpolitiska värderingar av alla politiska insatser.

Vänsterpartiet har pekat på den negativa

befolkningsutvecklingen i regionalpolitiska stödområden.

Detta är en oacceptabel utveckling. Därför måste

nedskärningarna inom stat och kommunsektorn liksom inom

socialförsäkringssektorn ses i ett regionalpolitiskt

perspektiv. På samma sätt måste beslut inom statliga

myndigheter ta vederbörlig hänsyn till regional utveckling.

I dessa sammanhang sviks nu ofta de regionalpolitiska

målen.

Utskottet borde i likhet med Vänsterpartiets motion tydligare

ha markerat behovet av att göra regionerna mer oberoende

och mindre sårbara samt att förstärka den regionala

demokratin.

Det finns också skäl att ännu tydligare lyfta fram det

utvecklingsinriktade inslaget i politiken och medvetet ta

sig bort från det passiva bidragsberoendet i dagens

regionalpolitik som riskerar att konservera gamla

strukturer.

Vänsterpartiet har pläderat för regionala fonder som ger

finansiella resurser för det regionala näringslivets

utveckling och för att regioners naturresurser kan

nyttjas med bättre utbyte. På så sätt kan det demokratiska

underifrånperspektivet och den regionala självtilliten ges

ett materiellt innehåll. Vi har kvar denna inställning men

vill nu avvakta erfarenheterna av arbetet med

strukturfondsmedlen innan ytterligare konkreta förslag

läggs fram.

2. Arbete och kompetensutveckling (mom. 8)

Hans Andersson (v) anför:

Enligt Vänsterpartiet spelar den offentliga sektorn en helt

avgörande roll för möjlighet till jämlik utveckling mellan

landets regioner. Kvinnors förvärvsarbete bygger till stor

del på att den kommunala välfärdspolitiken upprätthålls.

Detta gäller i synnerhet för glesbygden och de

regionalpolitiskt prioriterade områdena. De besparingar och

nedskärningar som under de senaste åren pågått inom de

statliga företagen och den offentliga sektorn slår hårdast

mot sysselsättningen i glesbygden. Denna utveckling måste

hejdas. Förändringar inom den offentliga sektorns

utveckling leder till kraftigt försämrade villkor för

kvinnor i utsatta regioner. Vänsterpartiet anser att

kommunsektorn måste få del av den framtida tillväxten i

svensk ekonomi.

Enligt Vänsterpartiet saknar regeringens regionalpolitiska

proposition förslag om kompetensutveckling för kvinnor. För

att åtgärda problemet med en krympande arbetsmarknad inom

vård och omsorg eller bortrationaliserade yrken krävs en

bred och djup kompetenssatsning för dessa kvinnor. Dessa

grupper måste få vidareutbildning för att kunna hävda sig

på arbetsmarknaden. Inte minst i glesbygden är detta av ett

vitalt intresse.

Regeringen pekar själv på betydelsen av ett kvinnoperspektiv

för den regionala utvecklingen. Dessvärre visar

resultatuppföljningen att kvinnor långt ifrån får del av de

regionalpolitiska företagsstöden i enlighet med de uppsatta

målsättningarna. Vänsterpartiet anser att den av regeringen

aviserade översynen av de regionalpolitiska stöden bör

innefatta en omprioritering så att de företagsinriktade

bidragen i högre grad går till kvinnor.

3. Regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i

skogslänen (mom. 12)

Elving Andersson (c) anför:

Enligt Centern har flygtrafiken stor regionalpolitisk

betydelse. Neddragningen av medelstilldelningen drabbar

särskilt de mindre flygplatserna. Centern vill genom sin

politik skapa bättre förutsättningar för bl.a. skogslänens

utvecklingsmöjligheter. Detta framhölls i en reservation i

det av riksdagen godkända betänkandet (bet. 1994/95:TU20,

rskr. 318).

4. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21)

Elving Andersson (c) anför:

Centerpartiet delar regeringens bedömning om att resurserna

måste koncentreras till de mest utsatta regionerna. Frågan

om återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen

till de regioner där den produceras har diskuterats under

en lång följd av år. Regeringen har dock inte tagit upp

frågan till behandling i den regionalpolitiska

propositionen.

De stora intäkterna från vattenkraften visar att de regioner

där produktionsanläggningarna finns har värdefulla

tillgångar. Samtidigt föreligger ett stort behov av

insatser i dessa områden. Centerpartiet anser därför att

viss del av intäkterna bör återföras till de producerande

regionerna för att skapa en rättvis och långsiktigt hållbar

grund för den regionala utvecklingen i dessa regioner.

5. Villkor för tillväxt (mom. 24)

Hans Andersson (v) anför:

Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör det passiva

bidragstagandet ersättas av mera utvecklingsinriktade

insatser. Bl.a. måste större kraft läggas på

kunskapsutveckling och teknikförnyelse. Med hänsyn till den

översyn som har aviserats har jag likväl kunnat ansluta mig

till utskottets mening.

6. Den totala anslagsramen (mom. 49)

Dan Ericsson (kds) anför:

Kristdemokraterna konstaterar att den totala anslagsramen

enligt regeringens nuvarande förslag uppgår till praktiskt

taget samma nivå som kds förespråkade i samband med

budgetpropositionen. Det är en kraftig omläggning av

regionalpolitiken sedan januari 1995 och ett bra svar på

kristdemokratiska motionsförslag. Bättre sent än aldrig.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning

av socialavgifter

Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen

sammanställda av riksdagens utredningstjänst

Bilaga 2

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 3

Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2 4

Motioner 5

Utskottet 20

Den regionala utvecklingen 20

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. 20

Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska

unionen 25

Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m. 27

Allmänna utgångspunkter 27

Kvinnornas roll 28

Utbildning och forskning 30

Kommunikationer och transporter 31

IT och nätverk 32

Näringslivsfrågor 33

Energifrågor 34

Turism 35

Kultur 36

Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt 36

Strategi, program och projektarbete 36

Riksdagens revisorers förslag 39

Strukturfondsprogram m.m. 42

Företagsinriktade åtgärder 48

Allmänt 48

Stödområden 51

Lokaliseringsstöd 55

Utvecklingsbidrag 56

Sysselsättningsbidrag 57

Nedsatta socialavgifter 57

Transportstöd 59

Norrlandsfonden 60

Storstadsregioner och utlokalisering 61

Anslagsfrågor 63

C 1 Lokaliseringsbidrag m.m. 65

C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. 66

C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

till företag på landsbygden m.m. 67

C 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 67

C 5 Sysselsättningsbidrag 68

C 6 Transportstöd 68

C 7 Glesbygdsverket 69

C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling

(ERU) 69

C 9 Lokaliseringslån 70

C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden 71

Åtgärder i län och regioner 71

Hemställan 76

Reservationer

1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1),

(m) 83

2. En alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet (mom.

2), (v) 84

3. Påverkan av EU:s ambitioner och stöd (mom. 3),

(kds) 84

4. Kvinnorna i regionalpolitiken (mom. 6), (m) 85

5. Kunskaps- och kompetensutveckling (mom. 9), (m) 86

6. Infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och

utveckling (mom. 10), (m) 87

7. Utveckling av telekommunikationer i glesbygden (mom.

15), (mp) 87

8. Kommunalt näringslivsbidrag (mom. 18), (mp) 88

9. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21), (v,

kds) 88

10. Villkor för tillväxt (mom. 24), (m) 89

11. Sambandet mellan regional utveckling och övrig

samhällsplanering (mom. 25), (v) 90

12. Riksdagens revisorers förslag angående regionala

utvecklingsinsatser (mom. 26), (m) 90

13. Inriktningen av strukturfondsprojekten (mom. 27),

(m) 91

14. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32),

(m) 91

15. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32),

(fp) 92

16. Lokaliseringsstöd (mom. 37), (m) 93

17. Utvecklingsbidrag (mom. 38), (m) 94

18. Systemet med nedsättning av socialavgifter (mom. 41),

(m) 94

19. Reglerna för transportstöd (mom. 43), (m) 95

20. Regeringens uppgift att besluta (mom. 45), (m) 95

21. Den totala anslagsramen (mom. 49), (m) 96

22. Småföretagsstödets finansiering (mom. 50), (v) 96

Särskilda yttranden

1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1),

(v)97

2. Arbete och kompetensutveckling (mom. 8), (v) 97

3. Regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i

skogslänen (mom. 12), (c) 98

4. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21),

(c) 98

5. Villkor för tillväxt (mom. 24), (v) 99

6. Den totala anslagsramen (mom. 49), (kds) 99

Bilagor

Bilaga 1 Propositionens lagförslag 100

Bilaga 2 Statistiska uppgifter om den regionala

utvecklingen 104