Bet. 1994/95:AU15

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1994/95:AU15

En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1994/95

AU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet

regeringens förslag i proposition 1994/95:218 om en effektivare

arbetsmarknadspolitik m.m. (i fortsättningen kallad

propositionen) och ett antal motioner väckta dels i samband med

propositionen, dels i anslutning till budget- och

kompletteringspropositionerna.

Förslagen i propositionen får ses som en uppföljning och

vidareutveckling av de förslag som riksdagen behandlade i mars i

år (prop. 1994/95:100, bil 11, bet. AU11 och AU12, rskr. 233 och

227). I vissa fall föreslås ändringar i förhållande till

riksdagens tidigare beslut.

Inriktningen m.m.

För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på

arbetsmarknaden föreslås effektiviseringar av

arbetsmarknadspolitiken på flera områden.

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag.

Det gäller möjligheterna till effektivare platsförmedling, ökade

möjligheter för AMV att använda åtgärdsmedlen mer flexibelt,

ökad samverkan mellan kommunerna och staten, särskilt när det

gäller ungdomar. Ökad rörlighet stimuleras. Sammanlagt bedöms ca

240 000 personer i genomsnitt per månad kunna omfattas av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder under det kommande budgetåret.

Kvinnors arbetsmarknad uppmärksammas särskilt av utskottet.

Utskottet konstaterar att deltidsarbetslösheten ökar och att 77

% av de deltidsarbetslösa är kvinnor. Det innebär att många

kvinnor inte kan försörja sig på eget arbete. Här anser

utskottet att riksdagen bör be ge regeringen till känna att en

särskild utredning bör ges i uppdrag att göra en kartläggning

och en analys av kvinnors arbetsmarknad. Denna kartläggning bör

därefter följas av förslag till åtgärder för att bryta den

könsuppdelade arbetsmarknaden.

Utskottet har när det gäller regeringens förslag beträffande

ungdomar under 20 år kompletterat regeringens förslag. Sålunda

anser utskottet att delar av den arbetsmarknadspolitiska

åtgärdsarsenalen skall kunna stå till förfogande för ungdomar

som har genomgått treårig gymnasieutbildning. Det gäller t.ex.

rekryteringsstöd, flyttnings- och pendlingsbidrag. Vidare anser

utskottet att man på lokal nivå skall söka lösningar på frågan

om fullföljande av de avtal som har träffats inom vissa

branscher för elever på yrkestekniska linjer. Vad utskottet

anfört om åtgärder för ungdomar under 20 år bör ges regeringen

till känna.

När det gäller regeringsförslaget om användningen av medel

under anslaget till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

regional utveckling och tillväxt anser utskottet att riksdagen

bör godkänna att 400 miljoner kronor får användas för ändamålet.

Utskottet anser dock att medel bör användas på samma sätt som

det för innevarande budgetår gällande tillfälliga

småföretagsstödet. Detta bör ges regeringen till känna.

Företrädare i utskottet för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokratiska

samhällspartiet följer upp sina motioner i reservationer.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att medlen för

de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få disponeras med

stor flexibilitet.

I fråga om tillfällig personalförstärkning föreslår utskottet

att riksdagen godkänner att ytterligare 200 miljoner kronor får

användas för detta ändamål. Utskottet delar regeringens

bedömning att en stor andel av de tillfälliga

personalförstärkningarna bör användas för personal i

invandrartäta områden. Vad gäller informationsinsatser för

invandrare samt åtgärder vid utförsäkring tillstyrker utskottet

regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag i fråga om

arbetsplatsintroduktion och starthjälpen.

Ett nytt pendlingsstöd som föreslås av regeringen är enligt

utskottets mening en viktig åtgärd för att underlätta dels en

geografisk rörlighet, dels för arbetsförmedlingen att ställa

krav på de arbetslösa att ta lediga arbeten. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om

bemyndigande att besluta om utbildningsvikariat för

småföretagare och delar regeringens bedömning att en satsning på

datortek för ungdomar i åldern 20--24 år är en lämplig åtgärd.

Partiernas företrädare i utskottet följer upp sina motioner i

reservationer.

I besparingssyfte tillstyrker utskottet en begränsning av

statsbidraget för rekryteringsstöd och beredskapsarbete av

tjänstekaraktär. Av samma skäl och för att effektivisera

arbetsmarknadspolitiken föreslås slopande av ett antal

stödformer och bidrag av marginell betydelse. Åtgärden berör

möjligheterna att få rekryteringsstöd, att kombinera

beredskapsarbete och utbildning samt att få utbildningsbidrag i

vissa fall bl.a. i samband med s.k. jobbsökaraktiviteter.

Utskottet tillstyrker att 34 352 miljoner kronor anvisas till

anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nästa

budgetår. Det är en ökning med 395 miljoner kronor i förhållande

till riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen.

Bakom denna mindre ökning ligger såväl besparingar som ökade

satsningar. För medlen under anslaget skall 170 000 personer i

genomsnitt per månad kunna ges lämplig sysselsättning eller

utbildning. Härutöver tillkommer 70 000 personer som skall

sysselsättas i åtgärder som huvudsakligen finansieras över ett

annat anslag.

Utskottet ställer sig bakom besparingsförslag som minskar

medelsbehovet med drygt 4 000 miljoner kronor under A

2-anslaget.

Medelsanvisningen under anslaget innehåller även satsningar

som ökar medelsbehovet. Det är särskilda åtgärder för regional

utveckling och tillväxt om 400 miljoner kronor. Utskottet

tillstyrker också att anslaget belastas med satsningar i form av

ett allergisaneringsprogram och bostadsinvesteringsprogram på

vardera 2 000 miljoner kronor. De senare programmen har i sak

behandlats av bostadsutskottet.

Utskottet tillstyrker ett nytt anslag, A 7 Europeiska

socialfonden, varunder utbetalningarna från socialfonden

avseende målen 3 och 4 kommer att redovisas.

När det gäller anslaget under littera B Arbetslivsfrågor

ställer sig utskottet bakom en utvidgning av målgruppen för

lönebidrag som innebär att även vissa icke

arbetshandikappade temporärt skall kunna få lönebidrag. Det

gäller långtidsarbetslösa personer som fyllt 60 år och som

uppbär ersättning från arbetslöshetskassa. Bidrag skall kunna

lämnas upp till halva lönekostnaden.

Samtidigt sker en sänkning av den högsta bidragsnivån till 80

% för arbetshandikappade som anställs med lönebidrag fr.o.m.

nästa budgetår. Undantag görs för vissa prioriterade grupper.

Utskottet godtar vidare en engångsvis besparing på Samhall

AB som minskar anslaget med 300 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker slutligen att de medel som återstår i

Arbetslivsfonden sedan fonden upphört med sin verksamhet, ca

600 miljoner kronor, förs över till statsbudgetens inkomsttitel

som finansiering av sysselsättningsskapande åtgärder.

Motioner har avgivits främst vad gäller frågor som berör

anslagen under littera A och B. Partiernas företrädare i

utskottet har följt upp sina respektive motioner med

reservationer.

Propositionerna

Proposition 1994/95:218

I proposition 1994/95:218 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

1. lag om arbetsplatsintroduktion,

2. lag om kommuners ansvar för ungdomar,

3. lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om

ungdomspraktikanter,

4. lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd,

6. lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,

dels att riksdagen

7. upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.

1994/95:227) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag

till yrkesinriktad rehabilitering,

8. godkänner vad som anförts om anslagssparande resp.

anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad rehabilitering,

9. upphäver sina beslut (bet. 1994/95:AU11 och 12, rskr.

1994/95:233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet mellan

anslagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och

Yrkesinriktad rehabilitering,

10. godkänner vad regeringen har anfört om besparingskraven

för att begränsa den statliga konsumtionen under anslaget

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

11. godkänner vad regeringen förordar om ett flexibelt

resursutnyttjande inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder,

12. bemyndigar regeringen att disponera ytterligare medel

under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig

personalförstärkning av arbetsförmedlingen,

13. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder vid

utförsäkring,

14. godkänner vad regeringen förordar om

arbetsplatsintroduktion,

15. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,

16. godkänner vad regeringen förordar om pendlingsstöd,

17. bemyndigar regeringen att besluta om vad som förordas om

utbildningsvikariat för småföretag,

18. godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen under anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för

informationsinsatser för invandrare,

19. godkänner vad regeringen förordar om Datortek,

20. godkänner att högst 400 000 000 kr av medlen under

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för

särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under

budgetåret 1995/96,

23. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag till

rekryteringsstöd och beredskapsarbete,

24. godkänner vad regeringen förordar om slopade bidrag m.m.,

25. godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för

arbetslösa, som fyllt 60 år,

26. godkänner vad regeringen förordar om en högsta bidragsnivå

på 80 % av lönekostnaden för dem som börjar en anställning med

lönebidrag efter den 30 juni 1995,

27. godkänner vad regeringen förordar om en engångsvis

besparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,

28. bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från

Arbetslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel,

29. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr.

1994/95:233) till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 498 111 000

kr,

30. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr.

1994/95:233) till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 34 352 016

000 kr,

31. till Europeiska socialfonden för budgetåret 1995/96 under

tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 593 000 000 kr,

32. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.

1994/95:227) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081

000 kr,

33. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.

1994/95:227) till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr.

Proposition 1994/95:6 Totalförsvarsplikt

I proposition 1994/95:6 föreslår regeringen

(Försvarsdepartementet) att riksdagen antar i propositionen

framlagt förslag till

21. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,

23. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga till

betänkandet.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:218

1994/95:A51 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en framtids- och åtgärdsinriktad

kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad på kort och

lång sikt.

1994/95:A52 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilt

småföretagarstöd i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fler arbetsförmedlare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av långtidsarbetslösa,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett nytt system

för lönebidrag för äldre i enlighet med vad som anförs i

motionen,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om kommunernas

ansvar för arbetslösa under 20 år i enlighet med vad som anförs

i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om

arbetsmarknadsinsatser för ungdomar under 20 år i enlighet med

vad som anförs i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av ALU,

10. att riksdagen beslutar om ett ungdomsprogram i enlighet

med vad som anförs i motionen,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om

pendlingsbidrag i enlighet med vad som anförs i motionen,

12. att riksdagen beslutar avskaffa systemet med

utbildningsvikariat i företag i enlighet med vad som anförs i

motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avbrott i studier,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slopande av den allmänna löneavgiften,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en höjning av egenavgiften i

sjukförsäkringen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändringar i inkomstbeskattningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett regeringsinitiativ om ändrade

EU-regler för mervärdesskatt,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om företagandets villkor,

21. att riksdagen beslutar om en förändring av arbetsrätten i

enlighet med vad som anförs i motionen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning om en lagstiftning om

arbetsvillkor,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om individuella

anställningsavtal i enlighet med vad som anförs i motionen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppsägningstider,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning av arbetsmarknadsutbildningen,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om personliga

utbildningskonton i enlighet med vad som anförs i motionen,

28. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

yrkesteknisk utbildning i enlighet med vad som anförs i

motionen,

29. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av

villkoren för den mest avancerade kunskapsuppbyggnaden i

enlighet med vad som anförs i motionen,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en effektivisering av

arbetsmarknadspolitiken.

1994/95:A53 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på

starthjälpen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om personalutnyttjande inom

Arbetsmarknadsverket (AMV),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en mera preciserad redovisning av de

arbetsmarknadspolitiska anslagens användning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbetsplatsintroduktionens tyngdpunkt

riktas mot enskild sektor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lönebidrag för äldre arbetslösa,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om högsta

bidragsnivå på lönebidrag om 80 % av lönekostnaden och i stället

fortsättningsvis bibehåller en högsta nivå om 90 %,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om indragningar av

reservationen på Samhall AB,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Samhall ges i uppdrag att bereda

ytterligare 3 000 arbetshandikappade anställning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av stöd till kvinnligt företagande

och andra former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

kvinnor,

15. att riksdagen beslutar att återinföra den

arbetsrättslagstiftning som gällde under 1994 vad gäller LAS och

MBL,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en allmän obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring kopplad till en växling av egenavgifter

mellan arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring,

17. att riksdagen upphäver beslutet om riktat

arbetsmarknadsstöd (RAS),

18. att riksdagen till anslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder (A 2) för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 000 kr,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen skall redovisa inriktningen

av arbetsmarknadspolitiken inför riksdagen under hösten 1995,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en särproposition i februari

1996.

1994/95:A54 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen antar de riktlinjer för

arbetsmarknadspolitiken som anges i motionen avseende i första

hand sänkta skattekilar i privat tjänstesektor samt moderniserad

arbetsrätt för småföretagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsarbetsnämndernas möjligheter att sluta

avtal med kommuner och landsting om utbildning och

kompetenshöjning för personal som annars friställs,

3. att riksdagen avslår förslagen om starthjälp och

pendlingsbidrag,

5. att riksdagen avslår förslaget om besparingar under

anslaget B 6 Bidrag till Samhall,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild kommission för ytterligare

insatser för att få in invandrare och flyktingar på ordinarie

arbetsmarknad.

1994/95:A55 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sysselsättningspolitikens inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående

anslagssparande resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad

rehabilitering,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag angående

besparingskraven under anslaget Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader,

5. att riksdagen anslår 125 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslår till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformningen av ALU,

7. att riksdagen beslutar att AMS får disponera 200 000 000 kr

till särskilt utbildningsbidrag,

8. att riksdagen beslutar att AMS får disponera 250 000 000 kr

till ungdomsarbete med Agenda 21,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande om

att regeringen skall få disponera ytterligare medel under

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig

personalförstärkning av arbetsförmedlingen,

10. att riksdagen beslutar att AMS får disponera sammanlagt

1 000 000 000 kr för tillfällig personalförstärkning av

arbetsförmedlingen,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om att anslå 400

000 000 kr under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under

budgetåret 1995/96,

12. att riksdagen anslår 4 950 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslår till anslag A 2,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om obligatoriska praktikplatser,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

kommuners ansvar för ungdomar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetslösa ungdomar under 20 år,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åldersgräns till Datortek,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av ett särskilt

kompetensutvecklingsprogram,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande

av ett system med framtidsfonder i enlighet med vad i motionen

anförts,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av framtidsfonder,

27. att riksdagen beslutar om 90 % lönebidrag till ideella

organisationer i enlighet med vad i motionen anförts,

28. att riksdagen anslår 400 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslår till anslag B 5. Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade,

29. att riksdagen anslår 400 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslår till anslag B 6. Bidrag till Samhall Aktiebolag,

30. att riksdagen avslår regeringens förslag om en

engångsbesparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,

31. att riksdagen anslår ytterligare 125 000 000 kr till

anslag D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden i

enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteväxling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av

arbetsgivaravgifter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att motverka den rådande

könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt

arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i

motionen,

14. att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och

flyttningsbidrag,

15. att riksdagen avslår förslaget till Datortek,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om informationsteknologins tillgänglighet för

allmänheten,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för

invandrare som vill starta egna företag,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för

att de lättare skall etablera sig på arbetsmarknaden,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning

av invandrare,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att flytta statusfyllda och

internationella verksamheter till invandrartäta områden,

21. att riksdagen som mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.

1994/95:A57 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att "kvinnolånemodellen" även skall kunna tillämpas för

invandrares företagande.

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150

1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar att arbetsgivarens

finansieringsavgift i arbetsplatsintroduktionen skall vara 2 000

kr per månad i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi32 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar om sådan växling från

sjukförsäkringsavgift till arbetslöshetsförsäkringsavgift som

förordats i motionen,

25. att riksdagen beslutar om lånedel i utbildningsbidragen

enligt vad som förordats i motionen.

1994/95:Fi35 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

arbetsrättslagstiftningen i enlighet med motionens förslag,

17. att riksdagen till Samhall anvisar 300 000 000 kr utöver

regeringens förslag,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om utbildningsbidrag med lånedel i

reguljärt utbildningsväsende m.m.

1994/95:Fi40 av Margit Gennser och Stig Rindborg (m) vari

yrkas

18. att riksdagen avslår regeringens förslag att ålägga

kommunerna ett arbetsmarknadsansvar för ungdomar i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1994/95:N19 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvinnors arbetsmarknad.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

2. att riksdagen avslår förslaget om ett särskilt

utbildningsarvode till arbetslösa.

1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av

arbetsföretag.

1994/95:A413 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett kontinuerligt stöd för

utveckling av småföretagande i enlighet med den utformning som

det tillfälliga småföretagarstödet har.

1994/95:A444 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att utvärdera och följa upp

SRÅ-medlen.

Utskottet

Inledning

Arbetsmarknadsutskottet behandlade i mars 1995 i betänkandena

AU11 och AU12 regeringens förslag i budgetpropositionen

1994/95:100 bilaga 11 om arbetsmarknadspolitiken resp.

arbetslivspolitiken.

De förslag som nu läggs fram innebär att regeringen dels

fullföljer och på vissa punkter utvecklar sin syn på de åtgärder

som aviserades i budgetpropositionen, dels i andra avseenden

föreslår vissa ändringar i förhållande till riksdagens tidigare

beslut.

Utskottet har överlämnat förslagen under hemställanpunkterna

21 och 22 i propositionen rörande miljöinvesteringar och ett

tillfälligt investeringsbidrag samt i anslutning därtill väckta

motionsyrkanden till bostadsutskottet för beredning.

Bostadsutskottet redovisar sina ställningstaganden i betänkande

1994/95:BoU21.

Utskottet vill också informera om att det inom utskottet pågår

en beredning av proposition 1994/95:161 om regionalpolitiken. De

förslag som där behandlas påverkar i flera avseenden

arbetsmarknadssituationen i skilda delar av landet.

Allmän bakgrund

Arbetsmarknadsläget

Trots en fortsatt stark industrikonjunktur har läget på

arbetsmarknaden, avseende såväl arbetskraften, sysselsättningen

som arbetslösheten, varit i stort sett oförändrat sedan hösten

1994. Den något mer positiva utvecklingen under januari och

februari i år bromsades upp i mars.

Den öppna arbetslösheten uppgick i mars 1995 till 318 000

personer eller 7,6 % av arbetskraften jämfört med 327 000 eller

7,8 % i mars 1994 enligt Statistiska centralbyråns

arbetskraftsundersökningar (AKU).

Den marginella minskningen av arbetslösheten är lika för män

och kvinnor. I mars uppgick arbetslösheten till 9,0 % för män

och till 6,0 % för kvinnor vilket innebär en minskning med 0,2

procentenheter för båda könen jämfört med mars 1994. I följande

sammanställning redovisas utvecklingen av de relativa

arbetslöshetstalen för kvinnor resp. män mars 1991--mars 1995.

Andel arbetslösa (%) av arbetskraften

__________________________________________

Mars månad

1991 1992 1993 1994 1995

__________________________________________

Kvinnor 2,3 3,7 5,5 6,2 6,0

Män 2,6 5,4 8,5 9,2 9,0

__________________________________________

Källa: AKU.

Ungdomsarbetslösheten minskar i snabbare takt. För ungdomar

mellan 16 och 24 år uppgick arbetslösheten i mars 1995 till 65

000 personer (14,9 %) vilket kan jämföras med 81 000 (17,9 %) i

mars förra året.

I åldersgruppen 55--64 år har dock arbetslösheten ökat från

6,2 % i mars 1994 till 7,6 % i mars 1995.

Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa över sex månader) har

sedan september 1994 legat under föregående års nivå. I mars

uppgick antalet långtidsarbetslösa till 115 000 personer eller

36 % av samtliga arbetslösa jämfört med 131 000 eller 40 % i

mars 1994.

Deltidsarbetslösheten fortsätter att öka. Jämfört med april

1994 ökade antalet deltidsarbetslösa med 19 000 personer till

150 400 i april 1995 varav 115 600 eller 77 % är kvinnor, enligt

AMS månadsstatistik. I följande sammanställning redovisas

utvecklingen av deltidsarbetslösheten i april åren 1992--1995.

_______________________________________________________

Deltidsarbetslösa 1992 1993 1994 1995

_______________________________________________________

Antal personer 74 485 100 026 131 366 150 373

därav kvinnor 56 635 75 839 99 707 115 590

_______________________________________________________

Källa: AMS.

Enligt AKU uppgick antalet anställda som av arbetsmarknadsskäl

arbetar mindre än de skulle vilja göra till 341 000 personer i

mars 1995 varav 242 300 eller 71 % är kvinnor. Motsvarande

uppgifter för helåret 1990 var 181 900 personer totalt varav 125

400 (69 %) kvinnor.

Det totala antalet utförda arbetstimmar per vecka uppgick till

132,9 miljoner i mars 1995 -- en ökning med 5,8 % jämfört med

föregående år (vilket främst tillskrivs påskhelgens

förläggning). I mars månad 1991 och 1993 uppgick motsvarande

antal timmar till 145,1 resp. 130,6 miljoner.

Övertidsuttaget ökar men når inte upp till 1991 års nivå. I

mars 1995 arbetade 403 000 personer eller 11,7 % av samtliga

anställda 3,02 miljoner timmar övertid eller mertid. Motsvarande

uppgifter för mars 1993 och mars 1994 var 9,0 resp. 10,0 % och

2,50 resp. 2,78 miljoner timmar. I mars 1991 arbetade 475 000

personer, 11,7 % av samtliga anställda, 3,84 miljoner timmar

övertid/mertid.

Enligt AMS statistik var antalet arbetslösa sökande vid

arbetsförmedlingen 317 000 personer i slutet av april 1995 -- en

minskning med 7 000 jämfört med samma månad föregående år.

Efterfrågan på arbetskraft har bromsats upp något under de

senaste månaderna. Antalet nyanmälda lediga platser uppgick i

april 1995 till 31 000 jämfört med 32 000 i april 1994 och 38

000 i februari i år.

Sysselsättningen har i stort sett varit oförändrad sedan

hösten 1994. Jämfört med januari och februari i år försvagades

sysselsättningsutvecklingen under mars månad. Antalet

sysselsatta enligt AKU uppgick i mars till 3 897 000 personer

vilket är en ökning med endast 18 000 jämfört med samma tid

förra året.

Antalet visstidsanställda fortsätter att öka samtidigt som

antalet fast anställda minskar. Jämfört med mars 1994 ökade

antalet tidsbegränsat anställda med 59 000 personer till 458 000

i mars i år samtidigt som antalet fast anställda minskade med 47

000 personer till sammanlagt 2 995 000.

Från mars 1994 till mars 1995 minskade antalet anställda i

offentlig tjänst med 35 000 till 1 370 000 personer samtidigt

som antalet anställda i enskild tjänst ökade med 47 000 till 2

082 000 personer.

Antalet sysselsatta inom byggnadsindustrin uppgick i mars till

212 000 personer vilket är i stort sett oförändrat jämfört med

mars 1994.

Antalet personer som varslats om uppsägning fortsätter att

minska och uppgår för närvarande till omkring 3 000 personer per

månad vilket motsvarar nivån före konjunkturnedgången år 1991.

Arbetskraftsdeltagandet har sedan hösten 1994 varit i stort

sett oförändrat. Arbetskraften uppgick i mars 1995 till 4 215

000 personer vilket motsvarar 76,4 % av befolkningen i åldrarna

16--64 år.

Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i januari

månad 1988, 1992, 1994--1995 samt i mars 1995

______________________________________________________________________________

Stödform 1988 1992 1994 1995 1995

jan. jan. jan. jan. mars

______________________________________________________________________________

Arbetsmarknadsutbildning

(exkl. företagsutbildning) 48 800 86 800 61 800 63 800 71 600

Beredskapsarbete 17 300 14 200 14 300 14 200 13 900

Ungdomspraktik m.m.** 18 300 22 100 80 300 58 200 36 100

Ungdomsintroduktion*** - - - 900 5 200

Arbetslivsutveckling**** - - 50 700 42 900 43 800

Utbildningsvikariat - 9 400 13 100 13 500 15 000

Rekryteringsstöd 4 400 9 600 12 600 25 700 25 400*

Invandrarpraktik***** - - - 2 700 3 900

______________________________________________

Konjunkturberoende åtgärder

totalt 88 800 142 100 232 800 221 900 214 900

Arbetsmarknadsinstitut****** 5 000 7 200 6 500 8 200 9 500

Utbildning i företag (heltid) 1 300 5 500 3 100 2 500 2 700*

Lönebidrag 42 800 43 300 44 400 45 800 47 500*

Samhall 28 300 29 400 27 900 29 000 29 200*

Offentligt skyddat arbete 5 900 5 500 5 500 5 100 5 300*

Samtliga åtgärder

totalt 172 100 233 000 320 200 312 600 309 100

______________________________________________________________________________

_

*) Avser feb. 1995.

**) Avser ungdomslag --juni 1989, inskolningsplatser samt ungdomspraktik.

***) Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1995.

****) Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1993.

*****) Ny åtgärd fr.o.m. 1 juli 1994.

******) Ny statistik fr.o.m. år 1990.

Källa: AMS och SCB.

I mars 1995 uppgick således den totala arbetslösheten -- öppet

arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgärder -- till

533 000 personer eller 12,8 % av arbetskraften vilket innebär en

minskning med 43 000 personer eller 1,1 procentenheter jämfört

med mars 1994.

Arbetsmarknadspolitikens inriktning

Propositionen

I propositionen framhålls vikten av att skapa förutsättningar

för näringslivets expansion. Den är en förutsättning för att

sysselsättningen kan öka och att arbetslösheten kan pressas ned.

För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på

arbetsmarknaden föreslås effektiviseringar av

arbetsmarknadspolitiken på flera olika områden. Sålunda läggs

bl.a. följande förslag fram: ett effektivare utnyttjande av

Arbetsmarknadsverkets (AMV) förvaltningsmedel, en ökad samverkan

med kommunerna framför allt när det gäller ungdomar under 20

år, insatser till förmån för långtidsarbetslösa och andra

utsatta grupper, färre regler och mindre detaljstyrning. Medel

som ställs till AMS förfogande skall disponeras för att

sysselsätta i genomsnitt minst 240 000 personer per månad i

konjunkturberoende åtgärder.

Konjunkturuppgången som inleddes år 1994 förstärktes i slutet

av året och har börjat få effekt på sysselsättningen. Ökningen

av sysselsättningen under årets två första månader är 83 000

personer jämfört med samma period förra året. Sysselsättningen

har emellertid av skilda skäl inte ökat lika kraftigt som

produktionen. Trots sysselsättningsökningen är det således

fortfarande 526 000 personer färre sysselsatta nu jämfört med år

1990.

Arbetslösheten har minskat något men är fortfarande mycket

hög. I februari 1995 var motsvarande 13 % av arbetskraften öppet

arbetslös eller i någon konjunkturberoende åtgärd.

Det allvarligaste problemet är den höga

långtidsarbetslösheten. Mer än var tredje öppet arbetslös har

varit arbetslös mer än sex månader. Bland de arbetslösa över 55

år är mer än varannan långtidsarbetslös.

Det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet,

kortvariga anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska

åtgärder, heter det i propositionen. Enligt arbetsförmedlingens

statistik fanns det i slutet av mars i år 200 000 personer som

var inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen som arbetssökande

eller i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som hade varit

oavbrutet inskrivna i mer än två år.

Arbetsmarknadspolitiken har en central roll för att skapa en

flexibel arbetsmarknad och därigenom främja en hållbar ekonomisk

tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Det är

nödvändigt att förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden för

att vi skall klara våra långsiktiga ekonomiska mål, framhålls

det i propositionen. Tillåts långtidsarbetslösheten att växa och

permanentas minskar dramatiskt arbetsmarknadspolitikens

möjlighet att tillgodose arbetsgivarnas arbetskraftsbehov och

upprätthålla ett så starkt utbudstryck att löneökningarna kan

begränsas till den nivå som råder i våra viktigaste

konkurrentländer. Det långsiktiga målet är full sysselsättning i

hela landet, med bibehållen prisstabilitet.

Ett särskilt investeringsprogram för att bl.a. motverka

arbetslösheten inom byggbranschen föreslås.

Vidare framlägger regeringen ett förslag om ett tidsbegränsat

investeringsprogram för att öka nyproduktion av

permanentbostäder. Genomförandet av ett sådant förslag bidrar

till en väl fungerande bostadsmarknad, som i sin tur är en

förutsättning för att upprätthålla rörligheten på

arbetsmarknaden, framhåller regeringen.

Förslagen inom byggsektorn bereds av bostadsutskottet.

De små och medelstora företagen har en central roll för att få

till stånd en utveckling med hög, stabil och hållbar tillväxt

samt ökad sysselsättning, understryker regeringen och framlägger

ett förslag om särskilda åtgärder för regional utveckling och

tillväxt. De tillväxtfrämjande åtgärder som åsyftas är bl.a. ett

tillfälligt småföretagsstöd.

Motioner

I det följande redovisas partiernas (m, fp, v, mp och kds) syn

på inriktningen av arbetsmarknadspolitiken. Den inriktning

som resp. parti nu redovisar sammanfaller i huvudsak med

partiernas uppfattning i motioner avlämnade i samband med

budgetpropositionen. Utskottet behandlade i mitten av mars dessa

motioner i sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU11

(s. 24--35).

Förslagen angående enskilda åtgärder tas upp i samband med

resp. åtgärd.

Moderaterna anser i partimotion A52 (yrk. 16--20, 22--24,

30) det uppenbart att regeringens förslag inte skapar några

riktiga arbeten och återkommer sålunda till sitt tidigare i vår

redovisade sjupunktsprogram för en politik för riktiga jobb.

Sammanfattningsvis innebär detta följande.

1. En politik för expansion av företag

Nya riktiga arbeten kan bara skapas av privata företag,

framhåller motionärerna. Det är dessas tillväxtmöjligheter som

är avgörande för möjligheterna att kunna erbjuda riktiga

arbeten. Det är viktigt inte minst för kvinnorna som finns på en

krympande offentlig sektor. Företagen har i dag otillräckliga

möjligheter att expandera och för få nya företag etableras.

2. En skattepolitik för arbete

Skattesystemet måste ge goda förutsättningar för arbete och

företagande. Den stora skattekilen på arbete innebär särskilt

stora problem för den privata tjänstesektorn. Egenavgifter till

sjukförsäkringen avvisas. Den tidigare regeringens initiativ att

via ändrade EU-regler möjliggöra sänkt och slopad tjänstemoms

fullföljs.

3. En större lönespridning

Lönebildningen måste främja rekrytering av ny arbetskraft.

4. En avreglering av arbetsmarknaden

Arbetmarknadslagstiftningen måste reformeras. Riksdagen bör

vidare hos regeringen begära förslag om individuella

anställningsavtal. En arbetssökande skall ha möjlighet att

träffa uppgörelse om uppsägningstid.

5. Socialförsäkringar som stimulerar till arbete

Arbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän och ändras så att

den befrämjar arbete.

6. Ett utbildningssystem som utvecklar allas kompetens

Utbildningen måste fortgå under hela yrkeslivet.

7. En arbetsmarknadspolitik som snabbt återför arbetslösa till

arbete

Arbetsmarknadspolitikens effektivitet måste höjas.

Folkpartiet liberalerna anser i sin kommittémotion A53

(yrk. 1, 3--4) liksom tidigare att arbetslösheten går att

nedbringa med hjälp av en klok och samlad politik för tillväxt,

kombinerad med en offensiv arbetsmarknadspolitik. Den

grundläggande tanken är enligt motionärerna att arbetslöshet

aldrig får vara ett medel i den ekonomiska politiken.

Arbetsmarknadspolitiken är ett nödvändigt komplement till den

ekonomiska politiken.

Den industrisektor som länge varit ryggraden i svenskt

näringsliv kommer inte att kunna lösa arbetslöshetsproblemet. Om

arbetslösheten skall kunna sjunka behöver sysselsättningen öka

markant inom andra sektorer. Framför allt är det tjänste- och

servicesektorn som måste stå för ökningen av antalet jobb,

understryker motionärerna.

Arbetsmarknadspolitiken som tidigare varit inriktad på att

förse de stora industrierna med arbetskraft måste läggas om och

inriktas på den arbetsmarknad vi ser framför oss. Ett

framväxande kunskapssamhälle innebär att kraven på kunskaper och

personliga färdigheter i dag ställs högre.

Att öka rörligheten på arbetsmarknaden är och förblir

arbetsmarknadspolitikens långsiktigt viktigaste uppgift, anser

motionärerna. Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta för såväl

små som stora företag att snabbt rekrytera arbetskraft. Den

skall hjälpa arbetssökande till jobb eller utbildning. Ökad

vägledning är ett sätt att effektivisera arbetssökandet.

Eftersom Folkpartiet är berett att acceptera regeringens

förslag om en större frihet för AMV att använda åtgärdsmedel

till tillfälliga personalförstärkningar understryker partiet att

den ökade friheten bör hanteras varsamt. Förstärkningarna bör

riktas mot de grupper av arbetslösa som har det svårast på

arbetsmarknaden. Man vill ha ett tillkännagivande härom.

Folkpartiet är också positivt till att åtgärdsmedlen får

användas så fritt som möjligt men anser att en viss precisering

är nödvändig. Ett tillkännagivande yrkas härom.

Vänsterpartiet har delat regeringens allmänna mål inom

arbetsmarknadspolitiken, framhålls i partimotionen A55 (yrk.

1--2), som är starkt kritisk till regeringens nu framlagda

förslag. Regeringens handlingsprogram för arbete och tillväxt

räcker inte, anser motionärerna. Det krävs en rad

framtidsinriktade strukturella reformer vid sidan av en aktiv

politik på kort sikt.

Det saknas förslag och initiativ på flera områden, bl.a.

förslag om hur den offentliga sektorns personal skall behandlas

vid den nedskärningsprocess som regeringens politik innebär. En

skatteväxling måste till så att miljöbelastande verksamheter

beskattas hårdare medan arbetskraftskostnaderna minskar.

Tjänstesektorn behöver stimuleras.

Målsättningen bör vara att den öppna arbetslösheten är lägre

än 5 % år 1998. Då krävs enligt motionärerna att

sysselsättningsmålet görs till det övergripande målet för den

ekonomiska politiken. Regeringens ambitionsnivå är alldeles för

låg på denna punkt.

Vänsterpartiet föreslår bl.a. begränsningar och fördyringar av

övertidsuttag, vilket direkt kan omvandla övertid till nya

anställningar. Vidare föreslås väsentligt högre volymer av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inrättande av

obligatoriska praktikantplatser för ungdomar på företagen.

Miljöpartiet de gröna anser i motion A56 (yrk. 1--2) att

det krävs tre grundläggande åtgärder för att lösa

arbetsmarknadsproblemen:

sänkt arbetstid

skatteväxling

miljöinvesteringar

Det är en felsyn att, som regeringen gör, hävda att tillväxt i

sig leder till sysselsättning och att näringslivet måste

expandera. Tillväxtkurvor och kurvor över sysselsättning hänger

inte ihop på samma sätt som tidigare. När samhället nått en

materiellt mogen nivå, som det svenska, gäller det att hitta

andra lösningar på arbetslöshetsproblemen. Den viktigaste

åtgärden är att, med hjälp av ekonomiska styrmedel, se till att

det blir räntabelt för näringslivet att investera på ett sätt

som gynnar både miljö och sysselsättning. Detta kan ske genom

skatteväxling, dvs. sänkta arbetsgivaravgifter i kombination med

höjda miljörelaterade skatter.

Miljöpartiet kräver vidare att regeringen återkommer till

riksdagen med en 10-årsplan som bygger på att

arbetsgivaravgifterna halveras under denna tid. Detta utgör en

del av en kraftfull arbetsmarknadspolitik liksom en begränsning

av övertidsuttaget.

Kristdemokratiska samhällspartiet anser i motion A54 (yrk.

1, delvis) att de nya jobben måste skapas i den privata sektorn.

Motionärerna efterlyser regeringsförslag som leder till tillväxt

och nya jobb. Eftersom regeringen misslyckats med att skapa

förutsättningar för att få fram flera jobb i näringslivet

tvingas den till ytterligare satsningar på

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

En långsiktig och ambitiös satsning på utbildning,

kompetensutveckling och forskning är nödvändig för att främja

tillväxten av kvalificerad tjänsteproduktion.

De mycket höga skattekilarna på arbete (drygt 60 %) främjar

inte tillkomsten av nya jobb. Hushållssektorn utgör en del av

den privata tjänstesektorn. I dag är marknaden för den typ av

tjänster som går att utföra i egen-regi i stort sett utplånad,

beroende till största delen på de höga skattekilarna.

En framgångsrik ekonomisk politik för nya jobb måste även

innefatta en sund näringspolitik.

En skatteväxling till förmån för miljön och jobben bör ske.

I motion A271 (yrk. 6) från den allmänna motionstiden 1995

avstyrks inrättande av arbetsföretag.

Utskottets bedömning

Utskottet behandlade som framgått ovan i mitten av mars

regeringens förslag i budgetpropositionen om

arbetsmarknadspolitiken och arbetslivspolitiken samt i

anslutning därtill väckta motioner (bet. AU11 och AU12).

Riksdagen fattade beslut i dessa ärenden den 30 resp. 22 mars

1995 (rskr. 233 och 227). De förslag som nu läggs fram innebär i

vissa fall ett fullföljande av åtgärder som aviserades i

budgetpropositionen; i andra fall innebär förslagen

komplettering och ändring av tidigare beslutade åtgärder.

I betänkandet AU11 slår utskottet fast vissa grundläggande

förutsättningar för att tillväxt och sysselsättning skall kunna

uppnås och därmed bidra till att pressa tillbaka arbetslösheten.

Den allmänna ekonomiska politiken är av största betydelse för

bekämpningen av arbetslösheten. Alla politikområden måste dock

samverka för att uppnå tillväxt och sysselsättning. Det gäller

ekonomisk politik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik,

bostadspolitik, näringspolitik, regionalpolitik m.m. Den

viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för

näringslivet att expandera. De mindre företagen spelar en viktig

roll för dynamiken i näringslivet. De små och medelstora

företagens förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara

avgörande för både ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning.

Omkring dessa grundläggande förutsättningar finns det enligt

utskottets mening en betydande samsyn. Däremot finns det som

framgått av motionsredovisningarna olika uppfattningar om den

närmare utformningen av politiken på skilda områden för att nå

dessa mål.

Arbetsmarknadspolitiken har traditionellt haft en central roll

i den ekonomiska politiken. En bestående hög arbetslöshet är en

av grundorsakerna till en hotande ond cirkel i ekonomin, som

gör det svårt att sanera statsfinanserna. Samhällets resurser

låses fast i insatser för de arbetslösa, samtidigt som de

offentliga inkomsterna blir otillräckliga.

Det är viktigt att understryka att arbetslinjen skall gälla.

Den innebär att politiken inriktas på att återföra de arbetslösa

till reguljära jobb. Arbetslöshet är en misshushållning med

landets viktigaste resurs: människors kompetens och vilja till

utveckling och arbete. Den är emellertid i första hand en

påfrestning för de människor som drabbas.

Arbetsmarknadspolitiken i sig skapar inga arbeten. Men den har

tillsammans med utbildningspolitiken en utomordentligt viktig

roll när det gäller förutsättningarna för näringslivet. Det

skulle vara mycket olyckligt om vi fick en situation där det

samtidigt med massarbetslöshet uppstår brist på kompetent

arbetskraft. Det är därför nödvändigt att den

arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen har sådana ingredienser

att den kan medverka till att den arbetskraft som efterfrågas

kommer att ha erforderlig kompetens och kunskap.

Sverige håller på att hämta sig från de senaste årens

ekonomiska kris. Det svenska näringslivets internationella

konkurrensförmåga är mycket god, vilket innebär en mycket

gynnsam utveckling av den svenska exporten. Även om produktionen

i exportsektorn nu ökar starkt har detta ännu inte fört med sig

någon påtaglig förbättring av det bekymmersamma läget för

hemmamarknadsindustrin. Ett avgörande villkor för att den nu

påbörjade goda utvecklingen av den svenska ekonomin inte avbryts

är att det internationella konjunkturläget inte försämras. Det

finns i dagsläget ingen anledning att hävda att så skulle vara

fallet. Under denna förutsättning och med ett fullföljande av

den nu förda politiken bör ekonomin även fortsättningsvis

utvecklas gynnsamt. Tillväxten i den totala produktionen bör

nästa år kunna uppgå till 2.5--3 %. Det bör även nämnas att

EU-medlemskapet skapar nya betingelser för ekonomisk utveckling

och konkurrensförmåga.

Mot denna bakgrund finner utskottet det alarmerande att

sysselsättningen inte ökar mer än marginellt och att

arbetslösheten inte heller minskar mer än marginellt. Det finns

flera skäl till att det förhåller sig så. En viss fördröjning

brukar förekomma innan en konjunkturuppgång får genomslag på

arbetsmarknaden. Det är också viktigt att komma ihåg att

sysselsättningsminskningen mellan åren 1990 och 1994 innebar att

hundratusentals människor lämnade arbetskraften. Under samma tid

kom ett stort antal ungdomar aldrig in på arbetsmarknaden

därför att det saknades arbetstillfällen. Det är således inte

bara registrerat arbetslösa som nu skall ha arbete. Även de som

under denna tid varit utanför arbetskraften söker sig nu in på

arbetsmarknaden. Ett annat inslag i bilden är det stora

övertidsuttag som förekommer, framför allt inom industrin.

Även om det som framgått finns flera förklaringar till den

tröghet vi nu ser när det gäller sysselsättningsökningen och

minskningen av arbetslösheten måste läget på arbetsmarknaden

betraktas som oroväckande. En bred samling mot arbetslösheten

krävs. Läget är särskilt allvarligt för lågutbildade kvinnor,

ungdomar, utomnordiska invandrare och arbetshandikappade.

Det är därför nödvändigt med ytterligare insatser för att

kraftigt pressa ner arbetslösheten. De förslag som läggs fram i

propositionen syftar härtill tillsammans med förslag inom andra

politikområden.

För att skapa ytterligare sysselsättning inom byggsektorn

föreslås ett investeringsprogram för miljö- och

bostadsinvesteringar. För att öka nyproduktionen av

permanentbostäder lämnas ett tidsbegränsat investeringsbidrag.

Utskottet kommer i den följande framställningen att ta upp

frågan om finansieringen av dessa åtgärder. Under förutsättning

att riksdagen efter bostadsutskottets beredning beslutar att

godkänna åtgärderna lämnar arbetsmarknadsutskottet förslag om

finansiering av dessa.

I propositionen föreslås vidare en rad åtgärder för att

effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen skall

stärkas och flexibiliteten ökas.

AMV får större frihet att använda tilldelade resurser,

platsförmedlingen skall bli effektivare genom att en större

del av åtgärdsmedlen får användas för tillfälliga

personalförstärkningar,

långtidsarbetslösheten skall motverkas genom att vissa av

åtgärderna tydligare skall riktas mot denna grupp,

de äldres situation uppmärksammas ytterligare,

rörligheten skall öka genom att ett pendlingsstöd införs och

att starthjälpen byggs ut,

arbetslinjen skall stärkas bl.a. genom att en ny åtgärd,

arbetsplatsintroduktion, införs,

en ökad samverkan med kommunerna förespråkas; särskilt skall

denna samverkan utvecklas ytterligare när det gäller åtgärder

för att lösa ungdomsarbetslösheten.

Med de tidigare beslutade åtgärderna och de nu föreliggande

förslagen räknar regeringen med att ca 240 000 personer i snitt

per månad kommer att befinna sig i olika arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

Som redovisas i betänkandet AU11 (s. 23) beräknas -- med en

årlig tillväxt på drygt 2,5 % -- den totala arbetslösheten till

9,5 % och den öppna arbetslösheten till närmare 5,6 % i slutet

av mandatperioden. (En årlig tillväxt på drygt 2,5 % är

finansplanens medelalternativ av tre tänkbara scenarier för den

svenska ekonomin fram till år 1998.) Ambitionen är att få ner

den öppna arbetslösheten under medelalternativets nivå som är

närmare 6 % år 1998. Den öppna arbetslösheten är i april i år

7,2 %. Bland ungdomarna är den 14,6 % och bland de äldre, 55--64

år, är den 7 %. Utomnordiska invandrare har en öppen

arbetslöshet på 27,5 % (1994 års siffror).

Utskottet delar regeringens bedömning om behovet av

ytterligare insatser för att komma till rätta med

arbetslösheten, och då särskilt långtidsarbetslösheten. Mer än

var tredje arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader.

Bland de arbetslösa över 55 år är mer än varannan

långtidsarbetslös, dvs. har varit arbetslös i mer än sex

månader.

Även inriktningen på de åtgärder som nu föreslås ställer sig

utskottet bakom. Utskottet vill starkt understryka vikten av god

kvalitet på de åtgärder som sätts in. De enskilda förslagen

kommer att behandlas i den kommande framställningen. Utskottet

kommer därvid att på vissa punkter föreslå tillägg eller

ändringar i de föreslagna åtgärderna.

Utskottet vill emellertid i likhet med flera motionärer starkt

framhålla vikten av fortsatta insatser inom andra politikområden

för att få en rejäl uppgång i sysselsättningen och en kraftig

nedpressning av arbetslösheten. Sådana insatser innebär också

att det kommer att krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta

de nya krav som ställs på arbetskraften i form av utbildning och

åtgärder för kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet

och flexibilitet betonas av motionärerna, en uppfattning som

delas av utskottet.

Det finns som utskottet ser det över huvud taget en betydande

samsyn på arbetsmarknadspolitiken och dess roll för

samhällsekonomin. Däremot går uppfattningarna i viss mån isär

när det gäller de olika åtgärderna och deras effektivitet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att inriktningen på de

föreliggande förslagen och -- i förekommande fall -- riksdagens

tidigare i år beslutade åtgärder tillsammans med åtgärder som

vidtagits och vidtas inom andra politikområden bör leda till att

sysselsättningen ökar och arbetslösheten pressas tillbaka. Med

detta ställningstagande avstyrker utskottet föreliggande

motionsyrkanden i den mån de inte sammanfaller med utskottets

ovan redovisade uppfattning. Avstyrkandet gäller motionerna A52

(m), A53 (fp), A54 (kds), A55 (v) och A56 (mp), alla i berörda

delar.

Det aviserade förslaget i budgetpropositionen om att inrätta

arbetsföretag har inte fullföljts i den nu föreliggande

propositionen. Yrkandet i motion A271 (kds) bör därför i denna

del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Kvinnors arbetsmarknad

I flera motioner tas kvinnors arbetsmarknad upp särskilt.

I Folkpartiets motion A53 (yrk. 11) framhåller motionärerna

att dagens arbetsmarknadspolitik i stort är inriktad på mäns

arbetsmarknad. Den uppgång i konjunkturen som skett under det

senaste året har nästan uteslutande medfört att mäns

arbetslöshet har sjunkit, medan kvinnoarbetslösheten legat

stilla på exakt samma nivå. Ett betydande stöd till kvinnligt

företagande bör utgå. Även andra arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som riktas till kvinnor bör inrättas.

Miljöpartiet kritiserar i motion A56 (yrk. 9) propositionen

som enligt motionärernas uppfattning ger kvinnors sysselsättning

för litet utrymme. De vill ha ett tillkännagivande om åtgärder

för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Ingegerd Sahlström m.fl. (s) framhåller i motion A51 att det

behövs en omfattande utredning för att kartlägga och analysera

strukturella förändringar av arbetsmarknaden och de konsekvenser

på kort och lång sikt som dessa kan innebära för kvinnors

arbetsmarknad. Utredningen bör också omfatta kvinnors

företagande, utbildning, kompetensutveckling och arbetsmiljö. En

sådan kartläggning och analys bör följas av förslag på

åtgärder/insatser för att bryta den könsuppdelade

arbetsmarknaden.

Ingbritt Irhammar m.fl. (c) konstaterar i motion N19 (yrk. 2)

att könsuppdelningen på arbetsmarknaden är mycket stor. Kvinnor

är i stor utsträckning beroende av offentlig sektor för sin

försörjning. Kvinnor i medelåldern med svag utbildning, bosatta

i glesbygd och med anställning inom offentlig sektor kan få det

särskilt besvärligt på grund av avsaknad av alternativa

arbetsmarknader. En annan grupp som särskilt bör uppmärksammas

är invandrarkvinnor. En parlamentarisk utredning bör tillsättas

för en framtids- och åtgärdsinriktad analys av kvinnors

arbetsmarknad.

Moderaterna framhåller i sitt sjupunktsprogram, Riktlinjerna

för en politik för riktiga jobb, hur viktigt det är för

kvinnorna att privat tjänsteföretagande får möjlighet att

utvecklas. Moderaterna anser att regeringens politik stänger den

kvinnodominerade arbetsmarknaden utan att öppna nya

arbetsmarknader i stället. Det är nämligen mot kvinnorna den

nödvändiga kommunala återhållsamheten slår allra hårdast.

Vänsterpartiet föreslår som framgår av den följande

framställningen ett omfattande kompetensutvecklingsprogram som

riktar sig i första hand till kvinnor inom den offentliga

sektorn.

Utskottets bedömning

De i inledningen till detta betänkande redovisade siffrorna

rörande kvinnors resp. mäns arbetslöshet visar en betydligt

lägre arbetslöshet bland kvinnor än bland män. Skillnaden till

kvinnors fördel har under en följd av mätningar visat på samma

situation.

Siffrorna är emellertid i viss mån missvisande. I de

AKU-mätningar som görs tar man inte hänsyn till huruvida en

person är heltids- eller deltidsarbetande. I samma avsnitt i

inledningen visar AMS siffror att deltidsarbetslösheten under

perioden april 1992--april 1995 har ökat till det dubbla och nu

är uppe i 150 373 personer. 77 % av alla deltidsarbetslösa är

kvinnor. AKU:s siffror visar att 71 % av antalet anställda som

på grund av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de önskar är

kvinnor.

Den offentliga sektorn har haft stor betydelse för kvinnors

möjlighet att förvärvsarbeta. Omstruktureringar och

neddragningar till följd av bl.a. besparingskrav har gjort att

arbetstillfällena under senare år har minskat. Vid flera

tillfällen har utskottet varnat för denna utveckling och

framhållit vikten av att bryta den könsuppdelade

arbetsmarknaden.

Förutom inom den offentliga sektorn förekommer ett utbrett

system med deltidsarbete inom kontor, handel och turism.

Enligt den senaste Folkhälsorapporten arbetar en stor grupp

kvinnor många gånger med fysiskt och psykiskt tunga

arbetsuppgifter.

Utvecklingen på arbetsmarknaden dels till följd av

neddragningar inom områden där kvinnor arbetar, dels

utvecklingen när det gäller deltidsarbetet innebär, som

utskottet ser det, att många kvinnor inte kan försörja sig på

eget arbete. Till detta kommer att kvinnors arbetsmiljö många

gånger är dålig. Bristande kunskap och utbildning, särskilt hos

de äldre kvinnorna, utgör hinder för en större rörlighet för

kvinnor på arbetsmarknaden.

Utskottet konstaterar att flera utredningar just nu arbetar

med skilda delar av de problem som utskottet pekat på.

Arbetsrättskommissionen (A 1995:04) som nyligen tillkallats har

i uppdrag att rikta särskild uppmärksamhet mot företeelser och

strukturer inom arbetslivet som upprätthåller eller förstärker

den ojämna maktfördelningen och segregationen mellan könen.

Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01) har ett uppdrag

att se över hur man bättre kan motverka könssegregering på

arbetsmarknaden. Enligt de tilläggsdirektiv (dir. 1995:33) till

kommittén som regeringen beslutade om i mars i år skall

kommittén lägga fram förslag till åtgärder som bidrar till att

minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

Arbetstidskommittén (A 1995:02) har ett uppdrag att belysa vilka

krav olika former av arbetstidsförkortningar ställer på

arbetsmarknadens sätt att fungera och hur dessa

arbetstidsförkortningar generellt kan komma att påverka kvinnor

resp. män. Slutligen vill utskottet erinra om direktiven (dir.

1994:124) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att

redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser av framlagda

förslag.

Utskottet vill även peka på utvecklingsprogrammet Alfa-Q i

Arbetslivsfondens regi med inriktning bl.a. på kvinnors

arbetsmarknad. Dessutom har utskottet lyft fram jämställdheten

på arbetsmarknaden som ett lämpligt ämne för en

förvaltningsrevision av Riksdagens revisorer. AMS har ett

uppdrag att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, ett uppdrag

vars resultat hittills varit blygsamt.

Av den redogörelse som lämnats framgår att det på olika håll

pågår arbete med att utreda och föreslå åtgärder för att

förbättra kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.

Vad som hittills saknats är en brett upplagd kartläggning och

analys av de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden och

effekterna härav för kvinnors arbetsmarknad. Det bör särskilt

uppmärksammas att den sysselsättningsökning som skett under det

senaste året nästan uteslutande skett på den mansdominerade

arbetsmarknaden. Besparingar och rationaliseringar inom den

offentliga sektorn, där oftast kvinnor arbetar, har gjort att

åtskilliga tusentals arbetstillfällen där har försvunnit.

Kvinnors oro för sina arbeten måste därför tas på största

allvar.

Utskottet finner det vara angeläget att en sådan utredning

kommer till stånd på sätt som föreslås i motion A51 (s).

Liknande tankar förs fram i motion N19 (c). Utskottet är dock

inte berett att ta ställning till formerna för en sådan

utredning. Det får ankomma på regeringen att närmare ta

ställning till denna fråga.

Några ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder för kvinnor

som föreslås i motion A53 (fp) bör i avsaknad på närmare

utredning om hur dessa skall vara utformade inte inrättas nu. Av

samma skäl anser utskottet att ytterligare åtgärder för att

främja kvinnors företagande inte bör företas nu. Dessutom vill

utskottet erinra om pågående NUTEK-projekt för främjande av

kvinnors företagande i de regionalpolitiska stödområdena. Detta

projekt löper fram t.o.m. budgetåret 1995/96. Erfarenheter från

detta projekt bör tas till vara för kvinnligt företagande i hela

landet.

Vad utskottet med anledning av motionerna A51 (s) och N19 (c)

i berörd del har anfört om behovet av en kartläggning och

analys av kvinnors arbetsmarknad bör ges regeringen tillkänna.

Motionerna A53 (fp) och A56 (mp) kan i viss mån och i aktuella

delar anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Uppföljning

Motion

Folkpartiet framhåller i sin kommittémotion A53 (yrk. 19--20)

att det är viktigt att riksdagen kan kontrollera hur medlen till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder används. Regeringen bör därför

under hösten återkomma till riksdagen med en sådan redovisning.

I februari nästa år bör en "kontrollstation" i form av en

särproposition föreläggas riksdagen. På så sätt blir det lättare

att överblicka medelsanvändningen under det kommande långa

budgetåret, anser motionärerna.

Utskottets bedömning

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det

gäller vikten av att följa upp användningen av medlen till de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Med jämna mellanrum tar utskottet självt initiativ till att

begära information från bl.a. den verkställande myndigheten,

AMS, om läget på arbetsmarknaden och användningen av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet ser det som

närmast självklart att en sådan avstämning bör ske under

senhösten. I förekommande fall kan därefter utskottet självt ta

erforderliga initiativ. Något särskilt tillkännagivande härom är

därför inte behövligt.

Vad härefter angår frågan om en vårproposition år 1996

diskuteras för närvarande frågan om lämplig tidpunkt för

avlämnande av en sådan proposition till riksdagen. Inte heller i

detta avseende krävs därför något särskilt tillkännagivande.

Motionen avslås därmed i berörda delar.

Arbetsrätten

Motioner

I tre motioner, A52 (yrk. 21) (m), A53 (yrk. 15) (fp), A54

(yrk. 1 delvis) (kds) och Fi35 (yrk. 16) (kds), yrkas en

återgång till den arbetsrättslagstiftning som gällde under år

1994. Moderaterna framhåller dock att en sådan återgång får

betraktas som ett första steg mot en fortsatt reformering av

arbetsrätten.

Utskottets bedömning

Genom riksdagens beslut i december 1994 (prop. 1994/95:76,

bet. AU4, rskr. 123) upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995

större delen av de förändringar i lagen om anställningsskydd

(LAS) och medbestämmandelagen (MBL) som gällde under år 1994.

Samtidigt aviserades att en utredning skulle tillsättas vars

uppgift skulle vara att pröva hur avtalslösningar på bästa sätt

kan underlättas.

Som tidigare nämnts har Arbetsrättskommissionen tillkallats

för att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter

anser finns på arbetsrättens område. Enligt direktiven (dir.

1995:30) skall en uppgift för kommissionens arbete vara att

åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt som

främjar flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen

och i den offentliga sektorn,

tillgodoser de anställdas behov av utveckling, inflytande,

frihet och trygghet,

främjar jämställdhet mellan könen, och

främjar invandrarnas villkor på arbetsmarknaden.

Kommissionen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars

1996.

Utskottet anser att resultatet av kommissionens arbete bör

avvaktas. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna A52 (m), A53

(fp), A54 (kds) och Fi35 (kds) i nu berörda delar.

I detta sammanhang tar utskottet upp två bordlagda yrkanden

från utskottets sammanträde den 6 december 1994. Det gäller två

lagförslag som lades fram i proposition 1994/95:6 om

totalförsvarsplikt och som överlämnades för beredning från

försvarsutskottet. Förslagen är av formell natur och innebär

ändringar i LAS och den arbetsrättsliga beredskapslagen på så

sätt att begreppet värnpliktstjänstgöring eller annan därmed

jämförlig tjänstgöring i båda lagarna byts ut mot begreppet

tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt.

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

I två motioner från Folkpartiet, A53 (yrk. 16) och Fi32 (yrk.

7), framförs yrkanden om tillkännagivande beträffande behovet av

en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kopplad till

en växling av avgifter mellan arbetslöshetsförsäkring och

sjukförsäkring.

Utskottets bedömning

Genom riksdagens beslut (prop. 1994/95:99, bet. AU5, rskr.

124) återställdes fr.o.m. den 1 januari 1995

arbetslöshetsersättningen i huvudsak till vad som gällde före

den 1 juli 1994. Samtidigt aviserade regeringen sin avsikt att

tillsätta en utredning för översyn av arbetslöshetsförsäkringen

och det kontanta arbetsmarknadsstödet med inriktningen att skapa

en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring.

Utskottet konstaterar att det gått mindre än fem månader sedan

riksdagen fattade ovannämnda beslut. Redan av den anledningen

finns det knappast skäl att ändra det beslutet. Till detta

kommer att regeringen senast i kompletteringspropositionen

uttalat att den inom kort avser att tillsätta denna utredning.

Arbetet med att utforma direktiv till utredningen pågår inom

Arbetsmarknadsdepartementet.

Mot denna bakgrund avstyrks motionerna A53 och Fi32 (fp) i

aktuella delar.

A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

I propositionen konstateras att riksdagen nyligen beslutat att

anvisa 4 328 452 000 kr under anslaget till

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Regeringen föreslår

nu vissa ändringar av organisatorisk natur som påverkar

medelsbehovet under anslaget.

Ett sammanhållet förvaltningsanslag

Propositionen

Regeringen föreslår att samtliga medel för

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, dvs. för AMS, LAN,

AF och AMI, anvisas under ett anslag, Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Regeringens förslag om ett sammanhållet förvaltningsanslag

innebär att de av riksdagen (prop. 1994/95:100, bet. AU12, rskr.

227) anvisade medlen för den yrkesinriktade rehabiliteringen för

budgetåret 1995/96, dvs. 1 159 484 000 kr, i stället bör anvisas

under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Eventuellt anslagssparande eller anslagskredit vid innevarande

budgetårs utgång bör enligt regeringen få avse verksamhet under

anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Regeringen

anser dock att minst 1 044 000 000 kr skall användas för

verksamheten vid AMI samt metodutveckling, forskning och

personalutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Regeringen föreslår även att riksdagen upphäver sina beslut

(prop. 1994/95:100, bet. AU11 och AU12, rskr. 233 resp. 227) om

möjligheterna att utnyttja medel mellan de ifrågavarande

anslagen.

Slutligen föreslås att redan beslutade besparingskrav kvarstår

oförändrade.

Anslaget till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör

således öka med det belopp som har beräknats för den

yrkesinriktade rehabiliteringen samt justeras med hänsyn till

vissa förslag som kommer att redovisas i det följande.

Motion

Vänsterpartiet anser i motion A55 (yrk. 3--4) att

regeringens förslag om dels anslagssparande resp. anslagskredit

beträffande anslaget Yrkesinriktad rehabilitering, dels

besparingskravet under anslaget Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader skall avslås. Det föreliggande undermåliga

underlaget kan inte ligga till grund för ett sådant beslut.

Utskottets bedömning

Genom ett regeringsbeslut den 4 maj 1995 har regeringen gett

AMS i uppdrag att utreda hur AMV:s organisation skall ändras för

att de besparingar som nämnts skall klaras. Slutrapport skall

lämnas den 1 februari 1996. Innan dess skall senast den 1

november 1995 en delrapport lämnas till

Arbetsmarknadsdepartementet.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett

sammanhållet förvaltningsanslag och tillstyrker förslagen som de

redovisats ovan. Detta ställningstagande innebär följaktligen

att motion A55 (v) avstyrks i aktuell del.

AMS tillsynsverksamhet m.m.

Propositionen

AMS är tillsynsmyndighet över arbetslöshetskassorna.

Regeringen föreslår att tillsynen byggs ut. Förslaget går ut på

att tillsynen helt finansieras genom att motsvarande 1 % av vad

arbetslöshetskassorna erlägger i finansieringsavgift går till

tillsynen av kassorna fr.o.m. den 1 juli 1995. Det innebär en

ändring av 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

Den totala finansieringsavgiften uppgår för närvarande till ca

1,2 miljarder kronor per år. En procent därav, 12 miljoner

kronor bör gå till AMS tillsyn av arbetslöshetskassorna.

Kostnaderna för AMS tillsynsverksamhet är för närvarande 2,3

miljoner kronor. Den praktiska innebörden av förslaget innebär

att anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

tillförs mellanskillnaden mellan 2,3 och 12 miljoner kronor,

dvs. 9,7 miljoner kronor eller 14,5 miljoner kronor under

artonmånadersperioden.

Regeringen aviserar ytterligare åtgärder för att effektivisera

tillsynen.

Som ett led i tillsynsverksamheten får AMS rätt att överklaga

arbetslöshetskassas, länsarbetsnämnds och allmän

förvaltningsdomstols beslut om arbetslöshetsersättning och rätt

till medlemskap i arbetslöshetskassa. Förslaget bör gälla

fr.o.m. den 1 oktober 1995.

Möjligheten att få fram vägledande domar är en förutsättning

för AMS föreskrifts- och tillsynsarbete, framhåller regeringen.

Vidare föreslår regeringen att AMS roll som instans för

överklagande av beslut om arbetslöshetsersättning och rätt till

medlemskap i arbetslöshetskassa upphör.

Regeringen anser att det är mindre lämpligt att AMS i egenskap

av tillsynsmyndighet på samma gång skall fungera som en

överklagningsinstans för enskilda. Genom den föreslagna

förändringen tar det dessutom kortare tid för den enskilde att

få besked i sitt ärende.

Den föreslagna ändringen innebär en viss ökad arbetsbelastning

på länsrätterna genom att överklagandena går direkt dit från

arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd. Regeringen föreslår

därför i kompletteringspropositionen under

Justitiedepartementets huvudtitel ett medelstillskott under

anslaget Domstolarna m.m. på 5,9 miljoner kronor. För att klara

avvecklingskostnaderna hos AMS föreslås att AMV:s

förvaltningsanslag tillförs en engångsanvisning på 1,5 miljoner

kronor under budgetåret 1995/96.

Vad ovan föreslagits rörande AMS rätt att få överklaga beslut

och om instansordningen innebär ändringar i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

oktober 1995.

Utskottets bedömning

AMS tillsynsverksamhet regleras i 93--96 §§ lagen (1973:370)

om arbetslöshetsförsäkring. Enligt 95 § kan AMS meddela de

erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som

styrelsen finner påkallade. AMS skall förelägga en kassa att

inom viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse om

anmärkning i något hänseende enligt sistnämnda bestämmelse kan

riktas mot kassans verksamhet. Enligt 96 § kan -- om rättelse

inte vidtas -- AMS förklara kassan för viss tid förlustig rätten

till statsbidrag helt eller delvis.

Utskottet anser det viktigt att verka för en likformig och

rättvis tillämpning av bestämmelserna hos kassorna.

Fortfarande kvarstår dock vissa oklarheter om AMS befogenheter

som tillsynsmyndighet. Av bestämmelserna i 93--96 §§ framgår

inte annat än att AMS kan göra erinringar mot en kassas

verksamhet och -- om rättelse inte vidtas -- förklara kassan

förlustig rätten till statsbidrag helt eller delvis.

Situationen är som utskottet ser den oreglerad såvitt avser

möjligheten för tillsynsmyndigheten att fatta beslut om återkrav

av felaktigt utbetalade statsbidrag.

Denna fråga bör därför bli föremål för ytterligare

överväganden. Detta kan lämpligen ske i samband med arbetet i

den aviserade utredningen om arbetslöshetsförsäkringen.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

I detta sammanhang kan nämnas att kassan enligt 39 § skall

betala tillbaka bidraget om den har fått statsbidrag utan att

vara berättigad till det eller har fått för stort bidrag.

Kassorna vidtar inte sällan rättelser av felaktigt utbetalade

statsbidrag och gör återbetalningar till staten. Enligt uppgift

under hand från AMS är det ganska betydande belopp som sålunda

återbetalas genom kassornas egna åtgärder.

Utskottet anser det tillfredsställande att AMS dubbla roll som

överklagandeinstans och tillsynsmyndighet upplöses. Härigenom

klargörs att det är arbetslöshetskassornas beslut om en medlems

rätt till ersättning eller medlemskap som får överklagas av den

enskilde medlemmen eller av AMS och att besvärsinstans är

förvaltningsdomstol.

Med det anförda tillstyrker utskottet de framlagda förslagen

om ändringar i lagen (1993:370) om arbetslöshetsförsäkring och

lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser

kassornas finansieringsavgift samt instansordningen.

Medelsberäkning

Propositionen

Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 är enligt propositionen

5 498 111 000 kr.

AMS har för sina investeringar de närmaste åren behov av lån i

Riksgäldskontoret. För nästa budgetår bedöms behovet vara 480

miljoner kronor.

Motion

Vänsterpartiet yrkar i motion A55 (yrk. 5) att anslaget

tillförs ytterligare 125 miljoner kronor.

Utskottets bedömning

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av

medelsbehovet och tillstyrker därmed att till

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret

1995/96 anvisas ett ramanslag på 5 498 111 000 kr. Av detta

följer att motion A55 i nu berörd del avstyrks.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Ett flexibelt resursutnyttjande

Propositionen

Regeringen föreslår att medlen för de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna skall få disponeras med stor flexibilitet.

Den övergripande inriktningen då det gäller vilka grupper som

skall prioriteras och vilken typ av åtgärder,

sysselsättningsskapande, kompetensutvecklande eller

rörlighetsfrämjande som främst skall användas m.m., skall anges

av riksdag och regering. Regeringen skall klart ange vilka

resultat man förväntar sig av de insatta medlen.

Innan andra åtgärder vidtas skall AMV till fullo utnyttja den

reguljära arbetsmarknadens och platsförmedlingens möjligheter.

När det gäller åtgärderna skall främst långtidsarbetslösa och

andra utsatta grupper på arbetsmarknaden komma i fråga. I

regleringsbrevet till AMV kommer ett antal konkreta

verksamhetsmål att anges och angivandet av uppföljningsbara

kvantifierade krav skall öka.

Det ankommer på AMS att genom riktlinjer till de regionala och

lokala arbetsmarknadsmyndigheterna se till att åtgärderna får

den inriktning och den omfattning som statsmakterna angivit. På

den lokala nivån innebär detta att varje arbetsförmedling eller

arbetsmarknadsinstitut inom ramen för tilldelade medel får

avgöra vilken åtgärd som är bäst för den enskilde

arbetssökanden. Mot bakgrund av ovanstående avser regeringen att

uppdra åt AMS, som ansvarig myndighet, att se till att

fördelningen på lokal nivå sker på ett så effektivt sätt som

möjligt så att de av statsmakterna uppställda målen och

resultaten uppnås.

Denna ordning ger myndigheterna en betydande frihet men för

också med sig ett förstärkt krav på återrapportering och

uppföljning av i vilken mån de uppställda målen har uppnåtts.

Ett väsentligt inslag i denna utveckling av

målstyrningsprocessen för AMV är också en förenkling av

regelverket och slopandet av marginella åtgärder.

Motioner

Moderaterna välkomnar i motion A52 (yrk. 5) i och för sig en

prioritering av de långtidsarbetslösa men anser att

prioriteringen kan få besvärande effekter genom avsaknaden av

dels konstruktiva förslag för att stimulera till fler riktiga

arbeten, dels tillräckliga incitament för andra arbetssökande än

långtidsarbetslösa att återinträda på arbetsmarknaden.

I motion A54 (yrk. 2) framhåller Kristdemokraterna att en ökad

flexibilitet är bra men att den inte får innebära att

prioriteringar inte görs. Motionärerna anser att möjligheten för

länsarbetsnämnderna att sluta avtal med kommuner och landsting

om utbildning och kompetenshöjning måste kvarstå samt att det är

väsentligt att tydliga signaler om detta ges till ansvariga

myndigheter.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att medlen för

de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få disponeras med

stor flexibilitet.

Utskottet delar inte Moderaternas oro i motion A52 över de

besvärande effekter som kan bli följden av en prioritering av

långtidsarbetslösa. Utskottet anser att en sådan prioritering är

nödvändig för att få ut så många som möjligt av denna målgrupp

på arbetsmarknaden.

Vad angår Kristdemokraternas förslag i motion A54 har

utskottet tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande

utbildning och kompetenshöjning i landsting och kommuner (bet.

1994/95:AU11). Utskottet uttalade då att de

arbetsmarknadspolitiska medlen inte bör användas för reguljär

kommunal verksamhet. Dessutom framhöll utskottet att behovet av

åtgärder sådana Kristdemokraterna nu förordar i framtiden får

bedömas mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen vid varje

särskilt tillfälle. Utskottet uttalade vidare att regeringen

under våren skulle återkomma med förslag om förhållandet mellan

kommunerna och staten, vilka förslag utskottet då inte ville

föregripa. I den nuvarande propositionen anges att de kommuner

som kommit längst i arbetet med att utveckla ett aktivt

engagemang i den lokala arbetsmarknadens utveckling bör i dessa

avseenden ges särskilda möjligheter för att kunna visa vägen för

en fortsatt utveckling. Några pilotprojekt bör kunna starta

omedelbart. Hur pilotprojekten skall se ut eller utformas är

inte klart utan bereds fortfarande av regeringen.

Utskottet finner nu inte skäl till något annat

ställningstagande än det som redovisades i nyssnämnda

betänkande.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts avstyrks motionerna A52

(m) och A54 (kds) båda i här berörda delar.

Omfattningen budgetåret 1995/96

Propositionen

I 1995 års budgetproposition föreslogs att anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle omfatta i genomsnitt 178

450 personer i åtgärder per månad, exklusive personer i

datortekverksamhet, till en kostnad av 34,0 miljarder kronor.

Regeringen beräknar nu behovet av antalet sysselsatta i

åtgärder under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till

170 000 personer i genomsnitt per månad till en kostnad av 34,4

miljarder kronor.

Alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder bekostas inte över

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslivsutveckling

(ALU) finansieras över anslaget för bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m.

I 1995 års budgetproposition föreslogs att antalet personer i

ALU skulle uppgå till 10 000 vid utgången av budgetåret 1995/96.

I det nuvarande läget på arbetsmarknaden är ALU en verkningsfull

åtgärd som skapar sysselsättning. Även under nästa budgetår bör

därför ALU-verksamheten hållas på en relativt hög nivå.

ALU-verksamheten bör därtill få en allmän inriktning, så att den

kan användas inom alla sektorer. Det är dock viktigt att

åtgärden inte skapar undanträngningseffekter mot ordinarie

arbetsmarknad eller snedvrider konkurrensen. Projekten bör inte

heller utformas så att de skapar inlåsningseffekter. Åtgärden

skall inriktas mot de grupper som riskerar att slås ut från

arbetsmarknaden. Regeringens förslag är att antalet ALU-platser

skall uppgå till 30 000 i genomsnitt per månad under nästa

budgetår. Beroende på situationen på arbetsmarknaden och för de

äldre arbetslösa skall emellertid AMS ha möjlighet att utöka

volymen på ALU om läget så kräver.

Två andra åtgärder som inte huvudsakligen finansieras över

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är datortek och

utbildningsvikariat.

Deltagare i datortek föreslås få en ersättning som lämnas

enligt samma principer som i stort gäller för deltagare i ALU.

Vid utbildningsvikariat får arbetsgivaren göra avdrag från

arbetsgivaravgifterna, vilket i praktiken innebär att många

småföretag inte kan komma i åtnjutande av avdrag. Omfattningen

på datortek och utbildningsvikariat bör vara i genomsnitt 20 000

personer per månad på vardera åtgärd.

Sammanfattningsvis skall i genomsnitt 240 000 personer per

månad få sysselsättning genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder

under nästa budgetår.

Motioner

I tre motioner tas frågan om inriktningen av ALU upp.

Moderaterna ställer sig i motion A52 (yrk. 9) bakom

regeringens förslag att öka antalet ALU-platser men kan inte

acceptera den av regeringen föreslagna begränsningen av ALU till

företrädesvis långtidsarbetslösa och invandrare. Det bör enligt

motionärerna ankomma på AMV att göra sådana mer detaljerade

bedömningar.

Vänsterpartiet anser i motion A55 (yrk. 6) att ALU även i

fortsättningen bör koncentreras mot miljö- och kultursektorerna.

Motionärerna framför vidare att de anser att inrättande av ALU

skall godkännas av parterna i respektive bransch för att

förhindra undanträngningseffekter.

Även Miljöpartiet de gröna framhåller i motion A56 (yrk. 8)

att miljöinriktningen även i fortsättningen skall prioriteras

vid ALU.

Utskottets bedömning

Utskottet delar Moderaternas allmänna inställning att det bör

ankomma på AMV att göra de mer detaljerade bedömningarna av hur

ALU-platserna skall fördelas. Enligt utskottet är det emellertid

regeringen och riksdagen som skall ange den övergripande

inriktningen om vilka grupper, i detta fall de

långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, som skall

prioriteras. En sådan prioritering inom denna åtgärd ligger helt

i linje med inriktningen av övriga arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

I det nuvarande läget på arbetsmarknaden är ALU enligt

utskottet en verkningsfull åtgärd som motverkar passivitet. I

likhet med Vänsterpartiet anser utskottet dock att det är

viktigt att ALU-verksamheten inte skapar undanträngningseffekter

mot den ordinarie arbetsmarknaden. Med hänsyn till de positiva

effekterna av åtgärden stöder utskottet regeringens förslag att

utvidga tillämpningsområdet för ALU så att åtgärden kan användas

inom alla sektorer. Utskottet anser inte att ett godkännande

behövs av respektive bransch för inrättande av ALU.

Mot bakgrund härav avstyrks i aktuella delar motionerna A52

(m), A55 (v) och A56 (mp) angående inriktningen av ALU.

Tillfällig personalförstärkning

Propositionen

Sedan ett antal år har AMV haft möjlighet att använda en viss

del av åtgärdsmedlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för tillfälliga personalförstärkningar.

I och med att krav ställts på en förbättrad matchning och

rörlighet på arbetsmarknaden har möjligheten att använda medel

för tillfälliga personalförstärkningar successivt utökats.

Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition, och

riksdagen beslutade, att högst 700 miljoner kronor av anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle få användas för

tillfälliga personalförstärkningar.

Regeringen gör bedömningen att platsförmedlingsverksamheten

måste hållas på en fortsatt hög nivå så att lediga platser

snabbt kan tillsättas.

Regeringen bör därför bemyndigas att kunna utöka AMV:s

möjlighet att använda medel för tillfällig personalförstärkning

utöver vad riksdagen har beslutat.

Motioner

I två motioner tas frågan om tillfällig

personalförstärkning upp.

Moderaterna motsätter sig inte i sin motion A52 (yrk. 4) att

regeringen får rätt att omfördela anslag till förmån för fler

arbetsförmedlare. Motionärerna understryker dock att de är

tveksamma till om en sådan omfördelning faktiskt höjer

effektiviteten. Viktigare är, enligt Moderaterna, att förstärka

den enskildes incitament för ett aktivt och konstruktivt

arbetssökande.

Vänsterpartiet yrkar i motion A55 dels avslag på regeringens

förslag (yrk. 9) om ett bemyndigande för regeringen att

ytterligare åtgärdsmedel får användas för tillfällig

personalförstärkning, dels att riksdagen skall besluta att AMS

får disponera 1 000 miljoner kronor av anslaget till detta

ändamål (yrk. 10).

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare i detta betänkande framhållit att det

krävs en betydande rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden

för att undvika att det uppstår flaskhalsar som bromsar

tillväxten. Utskottet delar regeringens bedömning att behovet av

en effektiv platsförmedling härigenom ökar. Riksdagen har som

framgår ovan tidigare godkänt att 700 miljoner kronor av A

2-anslaget får användas för tillfällig personalförstärkning.

Utskottet föreslår nu att riksdagen med anledning av

propositionen i motsvarande del och motion A55 (yrk. 9)

godkänner att ytterligare högst 200 miljoner kronor får användas

för tillfällig personalförstärkning.

Med vad sålunda anförts avstyrks motionerna A52 yrkande 4 (m)

i här berörd del och A55 yrkande 10 (v).

Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta

områden

Propositionen

I storstadsområdena bor drygt hälften av alla utomnordiska

medborgare i Sverige. En allt starkare koncentration till vissa

stadsdelar och förortsområden har skett successivt under de

senaste decennierna.

År 1994 var antalet anmälda arbetssökande bland utomnordiska

medborgare störst hittills. Den kraftiga ökningen av

utomnordiska arbetssökande leder till en ökning av personer som

är aktuella för vägledning, platsförmedling och olika

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Mot bakgrund av detta bör enligt regeringen en förstärkning

ske av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden. Av de medel

som tidigare föreslagits för tillfällig personalförstärkning vid

arbetsförmedlingen för budgetåret 1995/96 bör AMS i sin

fördelning till länen avsätta en större andel än hittills för

personalinsatser i dessa områden. I första hand bör

förstärkningar ske i de invandrartäta storstadsområdena.

Motioner

Vänsterpartiet yrkar i motion A55 (yrk. 31) att riksdagen

skall anslå ytterligare 125 miljoner kronor, utöver de 125

miljoner kronor som redan anslagits, till projekt i

storstädernas invandrartäta områden under anslaget D 12.

Miljöpartiet de gröna anser i motion A56 (yrk. 17) att som ett

medel för att få invandrare i arbete, socialbidrag skall

kunna omvandlas till lån för dem som vill starta egna

företag som bedöms som realistiska. Eventuellt kan enligt

motionärerna de s.k. kvinnolånen vara förebild för lånen.

Samma uppfattning redovisar Marianne Andersson (c) i motion

A57.

Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna tar i det följande

upp motioner som rör övriga åtgärder till förmån för

invandrare.

Miljöpartiet framhåller i motion A56 (yrk. 18) att flyktingar

i ett tidigt skede skall få möjligheter till individuell

utbildning i språk eller andra färdigheter så att de lättare kan

ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

I samma motion (yrk. 19) föreslår Miljöpartiet att

arbetsgivare som nyanställer en invandrare skall få sänkt

arbetsgivaravgift det första halvåret.

Miljöpartiet framhåller vidare (yrk. 20) att statusfyllda och

internationella verksamheter med fördel kan flytta ut till

invandrartäta områden. Dessutom bör regeringen enligt

motionärerna uppmuntra tillkomsten av lokala

arbetsmarknadspolitiska handlingsprogram på kommunal nivå i

dessa områden.

Dessutom framför Miljöpartiet (yrk. 21) att UHÄ och AMS bör, i

syfte att tillvarata utländska utbildningar, prioritera en

vidareutveckling av de instrument som finns för att jämföra

utländska utbildningar av yrken motsvarande svenska. Regeringen

bör också enligt motionärerna arbeta med att underlätta

högutbildades möjlighet till sysselsättning som motsvarar deras

utbildning och kompetens.

Kristdemokraterna ställer sig i motion A54 (yrk. 6) bakom

regeringens förslag om åtgärder för att underlätta utomnordiska

medborgares inträde på arbetsmarknaden. Motionärerna föreslår

dessutom att en särskild, snabbarbetande kommission med

deltagare av arbetsmarknadens parter tillsätts. Kommissionen

skall komma fram med ytterligare förslag på området.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att en stor

andel av de tillfälliga personalförstärkningarna vid

arbetsförmedlingen bör användas för personal i invandrartäta

områden.

Vad angår Vänsterpartiets förslag noterar utskottet att

socialförsäkringsutskottet tidigare i år har behandlat

motionsförslag beträffande ytterligare medel till projekt i

storstädernas invandrartäta områden (bet. 1994/95:SfU13, rskr.

309, 310). Socialförsäkringsutskottet uttalade då i sitt av

riksdagen godkända betänkande att det inte fanns möjlighet att

anvisa ytterligare medel. Arbetsmarknadsutskottet finner inte

skäl till något annat ställningstagande. Utskottet avstyrker

därför motion A55 (v) i här aktuell del.

När det gäller Miljöpartiet de grönas och Centerpartiets

förslag om lån till invandrare som vill starta egna företag

liknande de s.k. kvinnolånen vill utskottet framhålla att AMS

under det senaste året bedrivit utvecklingsarbete vad gäller

förbättrat stöd och rådgivning till invandrarföretagare. Ett

särskilt informationsmaterial om invandrarföretagande har

producerats av NUTEK, AMS och Statens invandrarverk (SIV).

Målgruppen är Af och Nyföretagarcentrum etc. Tyngdpunkten i

AMV:s kommande verksamhet kommer bl.a. att ligga på

invandrarföretagare -- att stimulera och ge stöd till invandrare

genom rådgivning och starta-eget-bidrag. Enligt vad utskottet

inhämtat kommer den invandrarpolitiska kommittén (Ku 1994:11)

att presentera ett delbetänkande till sommaren där man bl.a.

kommer att föreslå åtgärder för invandrares företagande. Med

hänsyn till att motionskraven ligger i linje med

utredningsarbetet avstyrks motionerna A56 (mp) i här berörd del

och A57 (c).

Enligt vad utskottet inhämtat kommer Invandrarpolitiska

kommittén (Ku 1994:11) dessutom i sitt utredningsarbete att ta

upp de frågor som berörs i Miljöpartiet de grönas yrkanden

18--21 i motion A56 samt Kristdemokraternas yrkande 6 i motion

A54 angående övriga åtgärder till förmån för invandrare.

Med hänsyn till det sålunda pågående utredningsarbetet

avstyrker utskottet motionerna A54 (kds) och A56 (mp) båda i här

berörda delar.

Informationsinsatser för invandrare

Propositionen

För att bryta motståndet hos arbetsgivare mot att anställa

utomnordiska invandrare och flyktingar och därigenom underlätta

dessas inträde på den svenska arbetsmarknaden bör

arbetsförmedlingen aktivt sprida information. Framför allt

behöver små- och medelstora företag få del av

informationsinsatserna eftersom det är där många

arbetstillfällen förväntas kunna uppstå. Mot denna bakgrund

föreslår regeringen att högst fem miljoner kronor av medlen

under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret

1995/96 får användas för informationsinsatser för

invandrare.

Utskottets bedömning

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och

tillstyrker därför detsamma.

Åtgärder vid utförsäkring

Propositionen

Enligt gällande regler har den arbetslöse rätt att själv

bestämma att han eller hon skall komma i åtnjutande av en s.k.

utförsäkringsåtgärd, så länge arbetsförmedlingen har medel

för åtgärden och en tillgänglig åtgärdsplats.

Regeringen anser att denna rätt begränsar arbetsförmedlingens

frihet att sätta in den åtgärd som förmedlaren anser är mest

lämplig för personen och föreslår att en utförsäkringshotad inte

själv skall kunna välja vilken åtgärd han eller hon skall

omfattas av för att återkvalificera sig till ersättning.

Arbetsförmedlingen skall i stället bevilja den åtgärd som

förmedlaren finner mest lämplig i varje enskilt fall. Förslaget

innebär ett förtydligande av kontraktet mellan den arbetslöse

och samhället.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion

Propositionen

För närvarande finns flera olika arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som innefattar arbetsplatsförlagd praktik nämligen

invandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning,

arbetsprövning inom Ami och praktikdelen inom

ungdomsintroduktionen. Gemensamt för dessa åtgärder är att

arbetslösa får möjlighet att för en period praktisera på en

arbetsplats och att de får utbildningsbidrag under tiden.

Regeringen föreslår att det skall införas en ny åtgärd --

arbetsplatsintroduktion -- som skall ersätta dessa. Denna

praktikåtgärd skall i princip kunna användas för alla som är

anmälda som arbetslösa sökande hos arbetsförmedlingen och som

förmedlingen bedömer vara i behov av praktik. För ungdomar i

åldrarna 20--24 skall åtgärden få beviljas endast om den följs

av en anställning som varar minst sex månader. Undantag härifrån

föreslås gälla för praktik hos kommuner och ideella

organisationer. Praktikperioden bör enligt förslaget kunna vara

upp till sex månader. För unga handikappade bör en längre tid

kunna medges. Arbetsgivare som ordnar arbetsplatsintroduktion

skall betala ett finansieringsbidrag på 1 000 kr i månaden för

varje deltagare. Sådan avgift skall dock inte utgå för bl.a.

äldre, invandrare och arbetshandikappade. Vid deltagande i

arbetsplatsintroduktion bör deltagarna få utbildningsbidrag

enligt de bestämmelser som gäller för dessa. Samma

försäkringsvillkor bör gälla som för övriga som får

utbildningsbidrag. Det bör enligt förslaget ankomma på

regeringen att besluta om den närmare utformningen av

arbetsplatsintroduktionen.

Arbetsplatsintroduktion bör också vara ett instrument för

arbetsförmedlingen att följa upp huruvida den arbetslöse är

beredd och kan ta arbete.

Regeringen föreslår att den som avvisar ett erbjudande om en

lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som berättigar till

utbildningsbidrag, däribland arbetsplatsintroduktion, skall

kunna avstängas från rätt till ersättning och detta utan en

skälighetsprövning. Förslaget föranleder ändringar i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd.

Personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion skall inte

anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom såvitt

gäller arbetsmiljölagen. I klargörande syfte bör detta fastslås

i en särskild lag om arbetsplatsintroduktion. Lagen bör gälla

under budgetåret 1995/96.

Förslaget om arbetsplatsintroduktion innebär enligt regeringen

att riksdagen bör upphäva lagen (1994:1835) om praktik för

ungdomar i ungdomsintroduktion samt sitt nyligen fattade beslut

om en lag om invandrarpraktik.

Motioner

I tre motioner berörs arbetsplatsintroduktionen.

Folkpartiet välkomnar i motion A53 (yrk. 5) regeringens

förslag om arbetsplatsintroduktion. Motionärerna anser dock att

åtgärdens tyngdpunkt skall riktas mot den enskilda sektorn

eftersom det är där de nya jobben måste komma.

I motion A56 (yrk. 11) framhåller Miljöpartiet de gröna att en

ren praktiktjänstgöring, liksom skolutbildning, inte bör kosta

anordnaren, dvs. arbetsgivaren, något. Dessutom motsätter sig

motionärerna att finansieringsbidraget inte skall gälla

invandrare. De anser dock att flyktingar skall vara undantagna

bidraget.

Miljöpartiet motsätter sig i motion A56 (yrk. 12) förslaget om

ändrade regler för arbetsplatsintroduktion vad gäller ungdomar

mellan 20 och 24 år. Även ungdomar i denna åldersgrupp skall

enligt motionärerna kunna få arbetsplatsintroduktion utan krav

på efterföljande tillsvidareanställning.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion A52 (yrk. 10) ett

ungdomsprogram som skall ses som ett erbjudande till den som

inte går vidare i utbildning eller har arbete. Ungdomsprogrammet

bör vara öppet för alla mellan 18 och 24 år och bör bestå av två

delar: praktik i företag och ett utnyttjande av de kommunala

datorteken. Praktiktiden bör omfatta maximalt sex månader och

inriktas på att ge praktisk yrkeserfarenhet. Enligt motionärerna

bör datortekdelen kunna ingå som en integrerad del av praktiken

och då ersätta delar av eller hela praktiktiden. Företagen bör

bidra ekonomiskt men med reduktion för den tid som avsätts för

datortek. För ungdomar över 20 år bör utbildningsbidrag utgå.

Moderaterna föreslår i motion Fi31 (yrk. 16) att

finansieringsbidraget skall vara 2 000 kr per månad, vilket

minskar statens utgifter med ytterligare 240 miljoner kronor.

Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 13) obligatoriska

praktikplatser på medelstora och stora företag.

Miljöpartiet anser i motion A56 (yrk. 13) att

arbetsgivaravgiften skall sänkas vid nyanställning av ungdomar

mellan 18 och 24 år.

Utskottets bedömning

Utskottet vill först påpeka att utskottet i betänkandet

1994/95:AU11 beträffande funktionshindrade ungdomar och

ungdomsintroduktion föreslog att kravet på provanställning efter

praktikdelens slut borde kunna frångås när det gäller

arbetshandikappade ungdomar. Utskottet vidhåller denna

ståndpunkt vad gäller funktionshindrade ungdomar i åldern 20--24

år som deltar i arbetsplatsintroduktion.

Utskottet anser vidare att alla invandrare, och inte bara

utomnordiska invandrare, bör få kombinera

arbetsplatsintroduktionens praktik med annan svenskundervisning

än svenska för invandrare (sfi) med bibehållet utbildningsbidrag

om utbildningen är av av avgörande betydelse för att de skall få

ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Enligt utskottets uppfattning, i motsats till Folkpartiets, är

det viktigt att praktikplatserna kan fördelas både inom den

offentliga och den privata sektorn vilket ökar möjligheterna för

de arbetslösa att få arbetslivserfarenhet.

Beträffande Miljöpartiet de grönas yrkande om

finansieringsbidrag anser utskottet det rimligt att anordnaren

får bidra med en delfinansiering av verksamheten. Bidraget kan

tydliggöra för anordnaren att syftet är att praktikplatsen skall

leda till en reguljär anställning. Därmed minskas

undanträngningseffekten mot den ordinarie arbetsmarknaden.

Utskottet anser att bidragets storlek på 1 000 kr är väl avvägt.

Utskottet anser slutligen att det inte föreligger skäl att ha

olika regler för invandrare och flyktingar när det gäller

undantag från finansieringsbidrag.

När det gäller krav på efterföljande anställning vid

arbetsplatsintroduktion för ungdomar i åldern 20--24 år, med

undantag för praktik hos kommuner och ideella organisationer,

vill utskottet särskilt betona möjligheterna till

provanställning och visstidsanställning. Utskottet vill vidare

framhålla att 20--24-åringarna är en attraktiv grupp på

arbetsmarknaden och att förslaget beträffande dessa ställer

större krav på arbetsgivarna. En påtaglig fördel med förslaget

är att det ökar ungdomarnas chans att prova på riktiga arbeten.

Anställningen bör också stärka ungdomarnas möjlighet att efter

arbetsplatsintroduktionen få riktiga arbeten.

Med hänsyn till att kommunerna får ett stort ansvar för

ungdomar upp till 20 år och att ungdomar i åldern 20--24 år både

kan delta i datortek och i arbetsplatsintroduktion ställer sig

utskottet inte bakom Moderaternas förslag om ungdomsprogram.

Därmed avstyrks även Moderaternas yrkande om finansieringsbidrag

på 2 000 kr.

Vad gäller Vänsterpartiets förslag kan noteras att utskottet

tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande obligatoriska

praktikplatser (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade då bl.a.

att avtal om utbildning och praktik i företag har träffats

mellan parterna inom olika branscher samt att det enligt

utskottets mening i första hand är en fråga för arbetsmarknadens

parter. Utskottet finner inte nu skäl till något annat

ställningstagande.

Riksdagen beslutade den 8 mars i år om ett stöd för

nyanställningar (prop. 1994/95:137, bet. AU20, rskr. 180) som

bl.a. innebär avdrag motsvarande hela arbetsgivaravgiften, dock

högst 6 000 kr per månad och person. Detta anställningsstöd är

avsett för arbetslösa. Stödet skall senast sökas den 31 maj

1995. Miljöpartiet föreslår en sänkning av arbetsgivaravgiften

vid nyanställning av ungdomar mellan 18 och 24 år. Utskottet har

tidigare i år behandlat ett liknande motionsyrkande. Det gällde

slopande av arbetsgivaravgift vid anställning av ungdomar (bet.

1994/95:AU11). Utskottet uttalade då att det ovan nämnda

anställningsstödet inte borde utvidgas till att omfatta andra än

arbetslösa. I linje härmed anser utskottet att det inte finns

skäl till något stöd vid nyanställningar riktade mot ungdomar

mellan 18 och 24 år.

Utskottet delar regeringens bedömning att den som avvisar ett

erbjudande om en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som

berättigar till utbildningsbidrag skall kunna avstängas från

rätt till ersättning i enlighet med vad som anges i

propositionen. Förslaget föranleder ändringar i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring samt lagen (1973:371)

om kontant arbetsmarknadsstöd, vilka således tillstyrks.

I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild

lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det

framgår att personer som anvisats till

arbetsplatsintroduktion inte skall anses som arbetstagare

när de deltar i verksamheter utom såvitt gäller

arbetsmiljölagen.

Med hänsyn till det anförda avstyrks motionerna A52 (m), A53

(fp), A55 (v), A56 (mp) och Fi31 (m) samtliga i här berörda

delar beträffande arbetsplatsintroduktion m.m. Propositionen bör

godkännas i motsvarande del.

Ändrade regler för starthjälp

Propositionen

Den 1 januari 1995 infördes en starthjälp på 15 000 kr till

arbetslösa som flyttar till annan ort för att ta ett arbete. Ett

villkor för att få starthjälpen är att den anställning som

tillträds inte får beräknas vara kortare än tolv månader. Många

anställningar inleds nu med en provanställning på sex månader.

Personer som tar dessa anställningar kan inte få starthjälp,

trots att dessa anställningar många gånger är just de fasta

anställningar som bör gynnas. Villkoren för att kunna få

starthjälp bör därför enligt regeringen ändras till att avse

anställningar som beräknas vara minst sex månader. Starthjälp

bör bara få lämnas en gång per person under en tvåårsperiod.

Nivån på starhjälpen bör sänkas till 10 000 kr.

Motioner

I tre motioner berörs starthjälpen.

Folkpartiet är i motion A53 (yrk. 2) positiv till regeringens

förslag att lätta på villkoren för att få starthjälp men yrkar

däremot avslag på regeringens förslag att begränsa nivån på

starthjälpen till 10 000 kr.

I två motioner yrkas att starthjälpen skall upphävas, dels i

Miljöpartiet de grönas motion A56 (yrk. 14 delvis), dels i

Kristdemokraternas motion A54 (yrk. 3 delvis). Kristdemokraterna

anser att starthjälpen bidrar till en utarmning av landsbygden.

Utskottets bedömning

Vad gäller nivån på starthjälpen delar utskottet regeringens

bedömning att bidraget bör sänkas till 10 000 kr.

Utskottet har tidigare i år behandlat motionsförslag

beträffande ett upphävande av starthjälpen (bet. 1994/95:AU11).

Utskottet uttalade då bl.a. att utskottet så nyligen som i

december 1994 tagit ställning till regeringens förslag om

starthjälp och att åtgärden bör utvärderas när en viss tid gått.

Utskottet har fortfarande denna uppfattning. Ännu har inte så

lång tid förflutit att det vore meningsfullt med en utvärdering.

Med hänsyn härtill ställer sig utskottet bakom vad regeringen

förordat beträffande starthjälpen och avstyrker motionerna

A53 (fp), A54 (kds) och A56 (mp) i motsvarande delar.

Ett nytt pendlingsstöd

Propositionen

Ett ekonomiskt stöd kan underlätta en geografisk rörlighet och

även underlätta för arbetsförmedlingen att ställa krav på de

arbetslösa att ta de lediga arbeten som erbjuds.

Regeringen föreslår därför att ett stöd för dag- och

veckopendling införs. Pendlingsstödet lämnas till en arbetslös

som tar en anställning på en ort dit restiden överstiger 1,5

timme enkel resväg. Stödet bör schabloniseras för att inte bli

administrativt betungande och lämnas i längst sex månader med 1

200 kr i månaden. Om avståndet mellan hemorten och

anställningsorten är för lång för dagpendling bör stödet enligt

förslaget kunna lämnas i form av fria hemresor två gånger i

månaden. Pendlingsstödet bör för varje beviljad få lämnas för

högst en sexmånadersperiod under två år. Villkoren för att få

pendlingsstödet bör enligt regeringen vara desamma som för

starthjälpen.

Motioner

Moderata samlingspartiet yrkar i motion A52 (yrk. 11) avslag

på regeringens förslag om pendlingsstöd och anser att

incitamenten till ett aktivt arbetssökande också utanför den

egna hemorten blir starka nog med de övriga förslag Moderaterna

framför.

Även Miljöpartiet de gröna yrkar i motion A56 (yrk. 14 delvis)

avslag på regeringens förslag till pendlingsstöd.

Motionärerna saknar en diskussion om de negativa bieffekter som

en påtvingad rörlighet för med sig, bl.a. vad gäller extremt

långa arbetsdagar, frånvaro från barn och ökande transportbehov

med ökande utsläpp av t.ex. koldioxid som följd.

Även Kristdemokraterna yrkar i motion A54 (yrk. 3 delvis)

avslag på regeringens förslag om pendlingsstöd.

Utskottets bedömning

I tre motioner yrkas avslag på regeringens förslag om

pendlingsstöd. Pendlingsstöd skall enligt regeringens

förslag införas som ett ekonomiskt stöd för att underlätta en

geografisk rörlighet och även underlätta för arbetsförmedlingen

att ställa krav på de arbetslösa att ta lediga arbeten. Enligt

utskottets mening är regeringens förslag i dagsläget en viktig

åtgärd. Utskottet tillstyrker därför förslaget, medan motionerna

A52 (m), A54 (kds) och A56 (mp), samtliga i här berörda delar,

avstyrks.

Utbildningsvikariat för småföretag

Propositionen

I 1995 års budgetproposition har regeringen föreslagit att

arbetsgivaren får göra ett avdrag på arbetsgivaravgiften med 500

kr per heldag för vikarie som anvisas från arbetsförmedlingen.

Riksdagen har godkänt förslaget. Utbildningsvikariaten har

dessvärre inte kunnat användas av småföretag, eftersom dessa

ofta har alltför låga arbetsgivaravgifter för att kunna utnyttja

avdragsmöjligheten fullt ut. Då det enligt regeringen inom

småföretagen bör finnas en stor utvecklingspotential som kan

generera fler anställningstillfällen i framtiden bör ett nytt

utbildningsvikariat för småföretag införas. Det nya

utbildningsvikariatet innebär att arbetsgivare beviljas ett

bidrag om 500 kr per dag som en arbetslös anvisas från

arbetsförmedlingen samt högst 75 kr per timme för

utbildningskostnader, dock högst 40 000 kr per person.

Den föreslagna bidragsformen är avhängig EG-kommissionens

behandling av en svensk ansökan om medel för åtgärder inom

Europeiska socialfondens målområde 4. Bidraget bör enligt

regeringen inte införas förrän EU-kommissionen har fattat sitt

beslut med anledning av Sveriges ansökan. Regeringen anser dock

att man redan nu bör inhämta riksdagens bemyndigande att införa

det nu ifrågavarande bidraget.

Motioner

Moderata samlingspartiet framhåller i motion A52 (yrk. 12) att

hela systemet med utbildningsvikariat bör avskaffas.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare i år behandlat ett motionsyrkande från

Moderaterna med yrkande om avslag på lagförslaget om

utbildningsvikariat (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade

då att åtgärden innebär utbildning åt personer som enligt

arbetsgivaren behöver utbildning och arbete åt personer som är

arbetslösa samt att ungdomar och kvinnor i hög grad förekommer

på utbildningsvikariat. Utskottet ansåg med hänsyn till profilen

på åtgärden och till de påtalade utbildningsbehoven att åtgärden

var ändamålsenlig. Utskottet som fortfarande vill värna om

utbildning finner nu inte skäl till någon annan bedömning såvitt

gäller utvidgningen till att kunna användas av småföretagen.

Utskottet avstyrker därför motion A52 (m) i här aktuell del.

Enligt utskottets mening bör regeringen ges det begärda

bemyndigandet att besluta om utbildningsvikariat för småföretag

i enlighet med vad som anges i propositionen.

Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år

Propositionen

Regeringen föreslår att kommunerna i lag ges möjlighet att

genom överenskommelser med staten ta ett samlat ansvar för

arbetslösa ungdomar fram till den 30 juni det år de fyller 20

år. Lagen bör träda i kraft den 1 oktober 1995. Lagen om

ungdomspraktikanter förlängs till detta datum.

Syftet med den föreslagna verksamheten är att förbereda

ungdomarna för inträde på den reguljära arbetsmarknaden eller

till plats i reguljär utbildning. Kommunerna bör kunna anpassa

verksamheten till lokala förhållanden och samarbeta med det

lokala näringslivet.

Länsarbetsnämnden skall ta initiativ till överläggningar med

kommunerna i länet för att få till stånd avtal om kommunernas

ansvar för ungdomar i resp. kommun. Det bör ankomma på AMS att

utarbeta riktlinjer för hur en sådan överenskommelse skall se

ut.

Kommunerna har rätt till ersättning från staten för verksamhet

med de ungdomar som trots att de varit arbetssökande saknar

arbete. Denna ersättning skall även omfatta ersättningen till

ungdomarna. Kommunerna skall ha stor frihet när de utformar

verksamheten. Om kommunerna vill använda sig av

arbetsförmedlingens tjänster kan hänsyn tas till detta i

överenskommelsen, heter det i propositionen. Storleken på

ersättningen till ungdomarna avgörs av kommunen.

Vissa undantag från den nu föreslagna ordningen för ungdomar

upp till 20 år bör dock göras. Det gäller gruppen unga

handikappade som undantas från kravet att ha fyllt 20 år för att

få delta i arbetsplatsintroduktion och kunna beviljas

utbildningsbidrag.

Den tid den unge deltar i den nu föreslagna verksamheten skall

inte kvalificera för arbetslöshetsersättning.

Det åligger AMS att löpande rapportera och följa upp de mål

och resultatkrav som ställs upp för verksamheten, heter det i

propositionen.

Skälen till regeringens förslag anges i propositionen vara

bl.a. följande.

För närvarande har varje kommun ansvar för att erbjuda alla

ungdomar bosatta i kommunen en treårig gymnasieutbildning som

skall påbörjas senast det första kalenderhalvåret det år de

fyller 20 år. Ungdomarna har dock rätt att vända sig till

arbetsmarknadsmyndigheterna. De som deltagit i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder har varit ekonomiskt gynnade i

förhållande till dem som i stället valt utbildning. Stat och

kommun har på så sätt gett motsatta signaler till ungdomarna,

heter det i propositionen.

En utgångspunkt för att föra över ansvaret för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder från staten till kommunen är

det tydliga ansvar som kommunerna har för att ge de ungdomar som

saknar en treårig gymnasieutbildning en sådan utbildning. Med

nuvarande ordning att man kan vända sig till

arbetsmarknadsmyndigheterna och få del av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder före fyllda 20 år stimuleras

ungdomarna inte till de studier som på sikt ger dem bättre

möjligheter på arbetsmarknaden.

Motioner

Moderaterna är i motion A52 (yrk. 7--8) i princip positiva

till att regeringen vill samarbeta med kommunerna men menar att

det är svårt att avgöra förslagets verkliga innebörd efter den

beskrivning som lämnas i propositionen. De föreslår därför att

regeringens förslag avvisas och att regeringen får i uppdrag att

återkomma med ett nytt förslag om arbetsmarknadsinsatser för

ungdomar under 20 år.

Även Margit Gennser och Stig Rindborg (m) yrkar i motion Fi40

(yrk. 18) avslag på förslaget.

Vänsterpartiet är enligt motion A55 (yrk. 15--16) positivt

inställt till ett utökat kommunalt engagemang när det gäller

ungdomars sysselsättning och möjlighet att komma in på

arbetsmarknaden och understryker behovet av ett utökat samarbete

mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv. Detta samarbete

måste ske utifrån lokala förutsättningar.

Förslaget anses emellertid otydligt. Dessutom anser

motionärerna att det är svårt att förstå varför 18--19-åringar

som ofta har en yrkesutbildning skall undantas från möjligheten

att få tillgång till AMS tjänster om så behövs.

Därmed yrkar Vänsterpartiet avslag på förslaget.

Utskottets bedömning

I likhet med motionärerna i motionerna A52 (m) och A55 (v)

delar utskottet regeringens uppfattning att det är bra med ett

nära och utvidgat samarbete mellan kommunerna och staten.

Redan i dag pågår ett omfattande samarbete i olika kommuner

mellan kommunen och AMV. Flera av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna är i dag beroende av kommunernas insatser. Särskilt

påtaglig är kommunernas andel i beredskapsarbete,

utbildningsvikariat, OSA och ALU. Enligt uppgift från

Kommunförbundet finns i dag ca 3 000 personer som arbetar med

sådana åtgärdsprogram och som är finansierade av kommunerna.

I sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:AU11, rskr.

233) uttalade utskottet sin uppfattning att samhället i första

hand bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20 år utbildning,

praktik och liknande. Det är viktigt att för de unga understryka

betydelsen av utbildning. I dagens komplicerade samhälle med

stora krav på utbildad arbetskraft gäller det att tidigt skaffa

sig baskunskaper inom ett så brett fält som möjligt. Dagens och

morgondagens arbetskraft kommer att behöva återkommande

utbildning och kompetensutveckling under praktiskt taget hela

sitt yrkesverksamma liv.

Kommunerna har ett ansvar för att erbjuda alla ungdomar

bosatta i kommunen en treårig gymnasieutbildning som påbörjas

senast det första kalenderhalvåret de fyller 20 år.

De förslag som läggs fram i propositionen innebär som framgått

av redovisningen ovan att kommunerna får ett utvidgat ansvar

när det gäller ungdomar. Den nu föreliggande propositionen

ligger sålunda i linje med vad utskottet helt nyligen har

uttalat. Utskottet vill därmed uttrycka sin tillfredsställelse

med propositionens huvudsakliga inriktning.

Kommunerna har som nyss sagts ett ansvar för att erbjuda

ungdomar i kommunen ett tredje gymnasieår. Redan denna vår

slutför ca 4 000 ungdomar tvåårig gymnasieskola. Samtliga dessa

kan erbjudas ett tredje gymnasieår. Våren 1996 har gruppen

minskat till 275, och våren 1997 kommer samtliga elever som går

ut gymnasieskolan att ha genomgått treårig utbildning och därmed

normalt ha uppnått 19 års ålder. (Dessa uppgifter har hämtats ur

Arbetsmarknadsdepartementets promemoria Kommunernas ansvar för

ungdomar under 20 år, Ds 1995:12).

Under år 1994 utgjorde 18--19-åringarna och hälften av

20-åringarna enligt AKU ca 273 000 personer varav 40,9 % eller

ca 111 600 tillhörde arbetskraften, 8,4 % eller 22 850 var

arbetslösa. Närmare 46 % var studerande och tillhörde inte

arbetskraften; 3,7 % var värnpliktiga.

Det föreslagna sammanhållna ansvaret för kommunerna skulle med

andra ord röra ca 23 000 personer.

Utgångspunkten skall enligt propositionen vara att en

arbetslös ungdom som varit aktivt arbetssökande skall erbjudas

en åtgärd inom den kommunala verksamheten senast inom 100 dagar.

Den unge skall inte omfattas av de statliga

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Däremot skall

platsförmedlingen stå till buds för den unge.

Enligt utskottets uppfattning finns det skäl som talar för att

de ungdomar som har gått ut treårig gymnasieskola, i praktiken

18--19-åringar, och som i princip är redo att gå ut på

arbetsmarknaden skall kunna omfattas av vissa

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Dessa ungdomar bör således omfattas av vägledningsverksamheten

samt ha möjlighet att få rekryteringsstöd, flyttnings- och

pendlingsbidrag.

Utskottet anser det dessutom viktigt att man i samband med

överläggningarna på lokal nivå söker finna lösningar på

fullföljande av de avtal som träffats inom vissa branscher för

elever på yrkestekniska linjer.

Vad utskottet anfört om vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder

för ungdomar under 20 år bör ges regeringen till känna.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de framlagda

lagförslagen om kommunernas ansvar för ungdomar och om fortsatt

giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter.

Motionerna A52, A55 och Fi40 avstyrks därmed i berörda delar.

Datortek

Propositionen

I dagens samhälle berörs de flesta områden av

informationsteknik. Utbildning i data som omfattar moderna

program inom ordbehandling, kalkylering, datahantering m.m. bör

enligt regeringen kunna ge arbetslösa ungdomar en bra grund

inför inträdet på arbetsmarknaden. I propositionen föreslås att

en sådan utbildning skall ges på s.k. datortek där arbetslösa

ungdomar i åldern 20--24 år under tre månader, på halvtid, får

lära sig att arbeta med datorer. På övrig tid skall ungdomarna

delta i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter.

Kommunerna skall stå som huvudmän för datorteken och svara för

drift och lokalkostnader. Staten skall bidra med 120 miljoner

kronor för verksamheten.

De ungdomar som har rätt till arbetslöshetsersättning skall få

utbildningsbidrag motsvarande KAS eller ersättning från

arbetslöshetskassa. Kostnaderna för utbildningsbidragen skall

belasta anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.

Deltagare bör få utbildningsbidrag på heltid under

tremånadersperioden. De deltagare som inte har rätt till

arbetslöshetsersättning bör få bidrag motsvarande studiebidrag,

dvs. 640 kr per månad.

Förslaget angående datortek tillhör de av AMS redovisade

projektförslagen till Europeiska socialfondens mål 3-område

beträffande vilka fonden kan bidra till finansieringen.

Motioner

I två motioner behandlas datortek.

Vänsterpartiet framhåller i motion A55 (yrk. 17) att förslaget

om datortek även är en mycket lämplig åtgärd för ungdomar under

20 år och att verksamheten därför bör utvidgas till att omfatta

även ungdomar i åldern 18--20 år.

I motion A56 yrkar Miljöpartiet de gröna avslag (yrk. 15) på

regeringens förslag om datortek. I stället bör enligt

motionärerna (yrk. 16) kommunerna satsa på att ha modern

informationsteknologi tillgänglig för allmänheten.

Utskottets bedömning

Som framhållits i propositionen är ungdomarna en grupp som

behöver omfattas av fler åtgärder och insatser på det

arbetsmarknadspolitiska området. Datorer är i dag ett nödvändigt

hjälpmedel inom många olika yrken och verksamheter, och

utskottet delar regeringens bedömning att en satsning på

datortek för ungdomar i åldern 20--24 år är en lämplig åtgärd.

Det får ankomma på kommunerna att bedöma i vad mån ungdomar

under 20 år skall delta i denna verksamhet. Som framgått

tidigare i betänkandet är det kommunerna som i princip har

ansvaret för ungdomar upp till 20 år. Utskottet kan inte ansluta

sig till förslaget i Miljöpartiets motion A56 om en modern

informationsteknik tillgänglig för allmänheten.

Utskottet avstyrker således motionerna A55 (v) och A56 (mp)

rörande datortek.

Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt

Propositionen

Regeringen föreslår att 400 miljoner kronor under anslaget

arbetsmarknadspolitiska medel får användas för särskilda

tillväxtfrämjande åtgärder i form av exempelvis tillfälligt

småföretagsstöd.

Riksdagen beslutade i juni 1994 (prop. 1993/94:140, bet. AU13,

rskr. 366) att som en temporär åtgärd under budgetåret 1994/95

överföra 800 miljoner kronor från detta anslag till

länsstyrelserna för extraordinära tillväxtfrämjande insatser för

bl.a. näringslivsutveckling och småföretagsförnyelse.

Ett tillfälligt investeringsstöd för småföretag med högst 50

anställda inrättades med en maximal bidragsnivå på 15 %. Vidare

beslöts att s.k. konsultcheckar fick beviljas med högst 100 000

kr per check. Därutöver stod det länsstyrelserna fritt att

utforma åtgärder som kunde ge stimulans till näringslivet. Det

utarbetade programmet skulle dock godkännas av regeringen innan

arbetet fick sättas i gång. Varje nytt arbetstillfälle fick

subventioneras med högst 194 000 kr. NUTEK har i uppdrag att

följa upp och utvärdera åtgärderna.

Resultaten hittills tyder på att den statliga kostnaden för

ett nyskapat arbetstillfälle har varit låg i förhållande till

traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. NUTEK beräknar

den genomsnittliga kostnaden för ett nytt arbetstillfälle till

ca 77 000 kr.

Efterfrågan på den nya stödformen har varit stor. Bedömningen

är att det föreligger ett fortsatt behov av stimulansåtgärder

för de minsta företagen. Stödet föreslås därför fortsätta att

utgå i viss omfattning även under det kommande budgetåret. De

föreslagna medlen bör i första hand riktas till

småföretagsutveckling i landsbygds- och glesbygdsområden med låg

sysselsättningsgrad.

Motioner

Moderaterna anser i motion A52 (yrk. 3) att riksdagen bör

avvisa förslaget. De anser att selektiva statliga företagsstöd

är utomordentligt tveksamma. I stället bör skatten på

företagande sänkas.

Även Vänsterpartiet menar i motion A55 (yrk. 11) att

förslaget bör avvisas. De anser att medlen mer än väl behövs

inom arbetsmarknadspolitiken och att en finansiering av denna

näringspolitiska åtgärd bör ske genom omdisponeringar i

regionalpolitiken.

I två motioner från den allmänna motionstiden 1995 tas frågan

om ett småföretagsstöd upp. Det gäller A413 (yrk. 2) av Dan

Ericsson (kds) och A444 (yrk. 3) av Görel Thurdin (c). I

förstnämnda motion vill motionären ha ett fortsatt stöd till

småföretag i enlighet med den utformning som det nu gällande

småföretagsstödet har. I motion A444 vill motionären ha ett

tillkännagivande om vikten av att utvärdera och följa upp

användningen av de anslagna medlen. Resultatet av stödet är så

tillfredsställande att det enligt motionären bör göras något mer

varaktigt av detta.

Utskottets bedömning

Utskottet har under avsnittet om inriktningen av

arbetsmarknadspolitiken pekat på de mindre företagens roll för

dynamiken i näringslivet. De små och medelstora företagens

förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande

för både ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning.

Det är därför som utskottet ser det följdriktigt att göra

ytterligare insatser för småföretagen. Utskottet ser sålunda

positivt på det föreslagna stödet men anser att insatserna bör

ges en fortsättning enligt nuvarande former. Detta bör ges

regeringen till känna.

Även om stödet har inslag av en närings- och regionalpolitisk

satsning kommer det i hög grad att ha betydelse ur

sysselsättningssynpunkt. Utskottet ställer sig därför bakom

förslaget att 400 miljoner kronor skall anvisas över A

2-anslaget för budgetåret 1995/96.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på de förslag som läggs

fram i betänkandet AU13 med anledning av proposition

1994/95:161. I det sammanhanget föreslås satsningar på olika

regionalpolitiska stödformer för att underlätta för företag i

framför allt stödområdena. Dessa stödåtgärder är i första hand

avsedda att få betydelse för sysselsättningen i de

regionalpolitiskt prioriterade områdena.

Motionerna A413 (kds) och A444 (c) får anses tillgodosedda med

vad utskottet anfört. Motionerna A52 och A55 avstyrks däremot i

berörda delar.

Förslag rörande rekryteringsstöd, beredskapsarbete och

utbildningsbidrag

Till platser med rekryteringsstöd och beredskapsarbete av

tjänstekaraktär kan statsbidrag för närvarande lämnas med högst

65 % av lönekostnaden under högst sex månader. Bidraget lämnas

med högst 14 300 kr per månad.

För att begränsa den genomsnittliga kostnaden för

rekryteringsstöd och beredskapsarbete föreslås i propositionen

att ersättning i fortsättningen skall lämnas med högst 50 % av

lönekostnaden och att taket skall sänkas till 7 000 kr per

månad.

För att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och för att

minska utgifterna föreslås vidare i propositionen bl.a. att ett

antal stödformer och bidrag av marginell betydelse slopas.

Förslaget berör möjligheterna att få rekryteringsstöd, att

kombinera beredskapsarbete och utbildning samt att få

utbildningsbidrag i vissa fall, bl.a. i samband med s.k.

jobbsökaraktiviteter.

Utskottet anser att riksdagen skall godkänna vad som

föreslås i propositionen om statsbidrag till rekryteringsstöd

och beredskapsarbete samt vad som sägs om slopade bidrag.

Arbetsmarknadsutbildning m.m.

Moderaterna kritiserar i motion A52 (yrk. 13)

propositionens ståndpunkt att utbildningsinsatser skall kunna

avbrytas till förmån för erbjudet arbete. Kompetenshöjning,

sägs i motionen, får aldrig bli en aktivitet i allmänhet utan

skall vara välplanerad och målinriktad.

Moderaterna anser vidare att arbetsmarknadsutbildningens

effektivitet och ändamålsenlighet bör bli föremål för

utredning (yrk. 26). Frågan om en integration av åtminstone

delar av arbetsmarknadsutbildningen i det övriga

utbildningsväsendet bör därvid prövas.

Med hänsyn till att arbetstagarnas kompetensutveckling behöver

drivas kontinuerligt föreslås en modell med personliga

utbildningskonton (yrk. 27).

När det gäller yrkesteknisk utbildning i samarbete med

företag anser partiet att riksdagen bör begära förslag av

regeringen med utgångspunkt i förslaget i betänkande (SOU

1995:38) Yrkeshögskolan -- kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning (yrk. 28).

Moderaterna föreslår slutligen när det gäller den mest

kvalificerade kunskapsuppbyggnaden att riksdagen bör begära en

redovisning av hur högre utbildning och forskning skall kunna

stärkas för att tillgodose långsiktiga krav (yrk. 29).

Utskottets uppfattning när det gäller frågan om att

utbildningsinsatser inom arbetsmarknadsutbildningen skall

kunna avbrytas är självfallet att arbetsmarknadsutbildning

skall vara välplanerad och bedrivas målinriktat och aldrig får

bli ett sätt att fördriva tiden. En påbörjad utbildning bör i

princip alltid fullföljas. Avbrutna utbildningar utgör i

praktiken enligt vad utskottet erfarit inget större problem. Det

kan som utskottet ser det finnas situationer då det är

försvarligt att avbryta utbildningen till förmån för ett

arbetserbjudande. De arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas

yttersta syfte är trots allt att få den arbetslöse i arbete. I

likhet med vad som sägs i propositionen bör en arbetslös således

"i vissa fall" kunna lämna en utbildning för ett arbete. Det är

angeläget att studier som avbryts på detta sätt skall kunna

återupptas efter avslutat arbete eller på annat sätt kunna

kombineras med ett arbete. Utskottet välkomnar därför att

regeringen avser att tillkalla en särskild utredare som skall se

över frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion A52 i

här berörd del.

När det gäller kravet på utredning vill utskottet erinra

om att bl.a. frågor rörande arbetsmarknadsutbildning för

närvarande är föremål för översyn av den parlamentariska

kommittén för utredning om arbetsmarknadspolitikens roll,

omfattning, inriktning och avgränsning (A 1994:01). Kommittén

skall enligt sina direktiv (dir. 1993:132, 1994:71) bl.a.

studera de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas effektivitet och

hur åtgärderna bör se ut i framtiden. Kommitténs arbete bör inte

föregripas, och utskottet avstyrker därför den Moderata motionen

även i den här delen.

Utredningsbetänkandet SOU 1995:38 med förslag om

yrkesteknisk utbildning har nyligen avlämnats och bereds

inom regeringskansliet. Det är nu aktuellt med en remissomgång.

Utskottet anser att ett uttalande från riksdagens sida i frågan

inte förefaller påkallat. Motion A52 avstyrks därmed i denna

del.

Utskottet tar här upp yrkandet om den mest kvalificerade

kunskapsuppbyggnaden. Utskottet anser att frågeställningen om

hur högre utbildning och forskning skall kunna förstärkas för

att möta de långsiktiga krav samhället och företagen kommer att

möta hör hemma i ett större forskningspolitiskt sammanhang.

Riksdagen bör inte nu begära en sådan redovisning som

motionärerna begär utan avvakta den kommande forskningspolitiska

propositionen som enligt vad utskottet erfarit kommer hösten

1996. Med detta avstyrker utskottet motion A52 även i den nu

berörda delen.

Utskottet vill slutligen, beträffande förslaget om

utbildningskonton, erinra om att riksdagen under

1993/94 års riksmöte gav regeringen till känna att en översyn av

vuxenutbildningsområdet var befogad (bet. 1993/94:UbU12, rskr.

399). I årets budgetproposition underströk regeringen behovet av

vuxenutbildning både ur arbetsmarknadssynpunkt och ur den

enskildes synpunkt samt att behovet av livslångt lärande och

förändringarna i samhället motiverade en översyn av området.

Regeringen avsåg att under 1995 fastställa direktiv för en

utredning på området.

Utskottet utgår från att finansieringsfrågor kommer att ingå i

den översyn av vuxenutbildningen som regeringen aviserat. Med

detta avstyrks motion A52 i denna del.

Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 7) att AMS

skall få disponera 200 miljoner kronor som särskilt

utbildningsbidrag för att möjliggöra arbetsmarknadsutbildning

även i glesbygd.

Vänsterpartiet föreslår vidare ett brett upplagt

kompetensutvecklingsprogram till en kostnad på 2

miljarder kronor (yrk. 18). Programmet skall inriktas mot

kvinnor som särskilt drabbas av neddragningen inom den

offentliga sektorn.

För att löntagarna skall tillförsäkras bl.a. vidareutbildning

föreslås i motionen ett framtidsfondssystem (yrk. 19) som skall

satsa på kompetensutveckling och bättre arbetsorganisation.

Fonderna skall på sikt finansieras genom vinstavsättningar från

företagen (yrk. 20), men tills vidare föreslås en höjning av

bolagsskatten med 2 %.

Utskottet anser att det primärt är en fråga för AMS och

inte för riksdagen att bedöma huruvida man inom ramen för

beviljade medel bör prioritera arbetsmarknadsutbildning med en

sådan geografisk inriktning som motionärerna förespråkar. Av den

anledningen är det enligt utskottets mening inte motiverat med

ett uttalande från riksdagen i frågan. För det fall

motionärernas begäran innebär krav på ytterligare anslag bör

enligt utskottets mening motionen A55 i aktuell del avstyrkas

även av statsfinansiella skäl.

Utskottet har nyligen behandlat motsvarande yrkanden om ett

fondsystem från Vänsterpartiet i sitt av riksdagen godkända

betänkande 1994/95:AU9 Ny myndighetsorganisation inom

arbetslivsområdet m.m. Utskottet ansåg vid det tillfället att

riksdagen inte borde binda sig för den framtida inriktningen när

det gällde kunskapsbildning och kompetensfrågor i arbetslivet.

Utskottet erinrade om det pågående utvärderingsarbetet av

Arbetslivsfondens verksamhet och den inom regeringskansliet

pågående beredningen av de förslag som lagts av utredningen om

kunskapsbildning i arbetslivet. Utskottet påtalade också att

regeringen uttalat sin avsikt att till riksdagen komma med

förslag om hur kompetensfrågorna i arbetslivet skall lösas.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker bifall

till motion A55 i berörda delar, även vad avser det föreslagna

kompetensutvecklingsprogrammet m.m.

I två motioner som väckts med anledning av

kompletteringspropositionen föreslås att utbildningsbidrag med

lånedel skall återinföras. Det är dels Folkpartiet i

motion Fi32 (yrk. 25), dels Kristdemokraterna i motion Fi35

(yrk. 37).

Utskottet avstyrkte motsvarande yrkande i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU11 med hänvisning till

det översynsarbete som för närvarande görs av kommittén för

översyn av studiestödssystemet (U 1994:13). Kommittén skall

utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet

studiefinansieringssystem som innefattar stödformer inom både

Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdepartementets

område. Utskottet anser alltjämt att översynsarbetet inte bör

föregripas och avstyrker bifall till såväl Fi32 som Fi35 i

berörda delar.

Utskottet tar här även upp en motion från den allmänna

motionstiden i år som gäller förslaget i budgetpropositionen om

ett särskilt utbildningsarvode för teknisk eller

naturvetenskaplig utbildning vid högskolan (N/T-arvode).

Gullan Lindblad och Göthe Knutson i motion A270 (yrk. 2)

avvisar förslaget bl.a. med hänvisning till att det innebär en

snedvridning av studiefinansieringsvillkoren.

Utskottet erinrar om att den närmare utformningen av

regeringens förslag i budgetpropositionen om medel till ett

särskilt N/T-arvode för studerande vid teknisk och

naturvetenskaplig utbildning vid universitet och högskolor

skulle utformas i en särskild proposition. I proposition

1994/95:139 bedömde regeringen att lösningen med ett arvode hade

vissa tekniska och administrativa brister och att man därför

stannat för att inte föreslå riksdagen att införa ett särskilt

arvode vid teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Enligt

propositionen skulle i stället ett särskilt vuxenstudiestöd

erbjudas.

Vid socialförsäkringsutskottets behandling av proposition

1994/95:139 (bet. 1994/95:SfU15, rskr. 279) fann utskottet bl.a.

att de motioner med yrkande om avslag på N/T-arvodet som väckts

under den allmänna motionstiden fick anses förfallna och därför

borde avstyrkas. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet anser, mot ovan redovisade bakgrund, att frågan om

att införa ett särskilt N/T-arvode inte längre har någon

aktualitet och att motion A270 i berörd del därför bör

avstyrkas.

Otraditionella medel

Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 8) att de s.k.

otraditionella medel som AMS disponerar skall förstärkas med 250

miljoner kronor i projektmedel som får användas till ungdomars

arbete i kommunerna med Agenda 21. Det skapar, framhålls i

motionen, meningsfull verksamhet och låter sig väl kombineras

med andra åtgärder och kommunal medfinansiering.

Utskottet anser givetvis att verksamheten med Agenda 21 är

betydelsefull. Det är emellertid i det rådande statsfinansiella

läget enligt utskottets mening inte försvarbart att föreslå

riksdagen åtgärder som medför behov av höjda anslag. Om

verksamheten kan bedrivas inom ramen för anslaget har utskottet

inga invändningar mot det. Motion A55 i aktuell del avstyrks

därför.

Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

Regeringen föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare

beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 233) för budgetåret 1995/96

skall anvisa 34 352 016 000 kr till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Förslaget innebär att medelstilldelningen ökas med

drygt 395 miljoner kronor. Bakom denna mindre ökning ligger

såväl besparingar som ökade satsningar.

Utskottet har i det föregående redovisat besparingsförslag som

enligt propositionen minskar medelsbehovet med 2 519 miljoner

kronor. Av detta belopp hänför sig 188 miljoner kronor till

ändrade regler för starthjälp, 542 miljoner kronor till

ersättningen vid deltagande i jobbsökaraktiviteter och 1 789

miljoner kronor till ändrade villkor för rekryteringsstöd och

beredskapsarbete av tjänstekaraktär.

Härutöver föreslår regeringen i besparingssyfte att anslaget

dras ned med ytterligare 1 486 miljoner kronor. Neddragningen

innefattar även en besparing på utbildningsbidrag som blir

följden av förslaget i kompletteringspropositionen om att sänka

nivån i arbetslöshetsersättningen.

Totalt innebär förslagen enligt propositionen alltså

besparingar på 4 005 miljoner kronor.

Utskottet har i det föregående redovisat och ställt sig bakom

ett förslag om insatser under nästa budgetår som främst skall

användas för småföretagsutveckling. Förslaget innebär ett

anslagsbehov med 400 miljoner kronor.

Härutöver innebär förslagen om investeringsprogram för

miljö- och bostadsinvesteringar som har beretts av

bostadsutskottet enligt propositionen ett ökat medelsbehov med 4

000 miljoner kronor. Bostadsutskottet har i betänkande

1994/95:BoU21 tillstyrkt de aktuella investeringsprogrammen.

Totalt innebär propositionen således tillkommande utgifter på

4 400 miljoner kronor.

Folkpartiet anser i motion A53 (yrk. 18) att det finns

skäl till en mer omfattande omfördelning av medel under

A 2-anslaget än regeringen föreslagit. Arbetslösheten kan

bekämpas med en samlad politik för tillväxt och en offensiv

arbetsmarknadspolitik. I motionen hänvisas till förslag om en

mer aktiv näringspolitik som partiet lägger med anledning av

kompletteringspropositionen och som innebär att skatterna för

företagande sänks kraftigt i syfte att få en företagsutveckling

som leder till fler företag och därmed ett stort antal nya jobb.

Folkpartiet välkomnar småföretagarstödet och

allergisaneringsprogrammet, fast i det senare fallet med en

permanent inriktning. Förslaget om nyproduktionsstöd till

bostäder avvisas. Partiet vill vidare spara pengar genom

avveckling av det riktade anställningsstödet (RAS) (yrk. 17).

Folkpartiet vill sammantaget minska A 2-anslaget med drygt 4

miljarder kronor jämfört med regeringens förslag och för nästa

budgetår anvisa 30 miljarder kronor till

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vänsterpartiet vill enligt motion A55 (yrk. 12) satsa

ytterligare drygt 4 950 miljoner kronor på anslaget utöver vad

regeringen föreslagit. Vänsterpartiet vill behålla

utbildningsbidraget på en oförändrad nivå och satsa på högre

åtgärdsvolymer och ett kompetensutvecklingsprogram med särskild

inriktning mot långtidsarbetslösa kvinnor. Vänstern avvisar att

anslaget används för småföretagarstöd men föreslår att åtgärden

finansieras genom omdisponeringar inom regionalpolitiken.

Partiet stöder allergisaneringsprogrammet men vill i stället för

nyproduktionsstöd av bostäder satsa på det befintliga

bostadsbeståndet. Satsningen innefattar ytterligare 500 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit till

investeringsprogrammen.

Utskottet har i det föregående anslutit sig till

regeringens förslag vad avser de arbetsmarknadspolitiska

åtgärdernas omfattning och inriktning samt de förslag till

förändringar av åtgärderna som regeringen förespråkat.

Bostadsutskottet har i betänkande 1994/95:BoU21 för sin del

tillstyrkt allergisanerings- och bostadsinvesteringsprogrammen.

Arbetsmarknadsutskottet anser att riksdagen bör anvisa medel

till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med det belopp

regeringen föreslagit. Därmed avstyrks motionerna A53 och A55 i

berörda delar.

A 7 Europeiska socialfonden

Nytt anslag prop. 593 000 000

varav 395 000 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996

Under anslaget kommer utbetalningarna från Europeiska

socialfonden målen 3 och 4 att redovisas.

Socialfondens medel skall enligt propositionen bidra till

utvecklingen av mänskliga resurser och kompetens i vid mening

samt till förbättringar i arbetsmarknadens sätt att fungera.

Medlen kommer enligt propositionen att innebära en förnyelse

och utveckling av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och

förstärka de insatser som görs i de regionalpolitiskt utsatta

regionerna.

Socialfondens medel skall enligt propositionen kompletteras

med svensk medfinansiering till 50--75 % och får inte ersätta en

minskning av offentliga svenska utgifter på området. Den

statliga medfinansieringen kommer huvudsakligen att ske inom

ramen för anslag som disponeras av AMS.

I propositionen sägs vidare att regeringen har för avsikt att

under våren 1995 till EG-kommissionen överlämna ett

programdokument innehållande programförslag för socialfondens

mål 3 och 4. Kommissionens beslut i frågan förväntas under

sommaren 1995. EG-kommissionen har i mars i år fattat

preliminärt beslut om att totalt 520 miljoner ecu skall användas

för insatser inom målen 3 och 4 under programperioden

1995--1999. Det motsvarar i genomsnitt 970 miljoner kronor per

år. Regeringen kommer att föreslå kommissionen att i genomsnitt

330 miljoner kronor per år skall användas för mål 4 och 640

miljoner kronor per år för mål 3.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa anslag till

Europeiska socialfonden med det belopp regeringen föreslagit.

B Arbetslivsfrågor

B 3 Yrkesinriktad rehabilitering

Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om

att de medel som anvisas till Yrkesinriktad rehabilitering och

som finansierar främst arbetsmarknadsinstitutens verksamhet

skall föras samman med övriga förvaltningskostnader för AMV.

Utskottet har därvid även ställt sig bakom bedömningen att minst

1 044 miljoner kronor skall användas för verksamheten vid Ami

samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den

yrkesinriktade rehabiliteringen. Anslaget Yrkesinriktad

rehabilitering upphör härigenom.

B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Lönebidrag

I propositionen föreslås att målgruppen för lönebidrag

tillfälligt vidgas till att även omfatta långtidsarbetslösa som

fyllt 60 år och som uppbär ersättning från arbetslöshetskassa.

Bidrag skall i första hand lämnas till lokalt bundna sökande med

kortare utbildning med upp till 50 % av lönekostnaden.

Utvidgningen av målgruppen skall avse budgetåren 1995/96--1997.

I propositionen har inte beräknats ytterligare medel till

lönebidrag med anledning av förslaget.

Som skäl för förslaget pekar regeringen bl.a. på att

arbetslösa äldre personer med relativt kort tid kvar till

ålderspensioneringen har svårt att få nytt arbete. För många är

alternativet en rundgång mellan arbetsmarknadsåtgärder och

ersättning från a-kassa -- ofta med hög kassaersättning. Om

denna grupp kan placeras i arbete med hjälp av en lönesubvention

motsvarande halva lönekostnaden, skulle kostnaden för

subventionen bli lägre än vad som annars skulle utgått i

arbetslöshetsersättning.

I propositionen föreslås även att lönebidrag för

arbetshandikappade, utom för vissa prioriterade grupper, får

lämnas med högst 80 % av lönekostnaden för den som anställs med

sådant bidrag fr.o.m. den 1 juli 1995. Regeringen bedömer att

förslaget under budgetåret innebär en besparing på 232 miljoner

kronor.

När det gäller utvidgningen av målgruppen för lönebidrag

motsätter sig Moderaterna i motion A52 (yrk. 6) åtgärden med

hänvisning bl.a. till att förslaget inte innebär en långsiktig

lösning på de äldre arbetslösas problem och kortsiktigt även kan

få fler negativa än positiva effekter.

Folkpartiet å andra sidan anser i motion A53 (yrk. 6) att

förslaget är bra men bör utvidgas och att även de äldre som

riskerar att förlora arbetet kan få någon form av stöd så att

arbetslöshet kan förhindras.

Miljöpartiet ställer sig i motion A56 (yrk. 10) tveksamt

till att prioritera gruppen över 60 år. I motionen begärs ett

tillkännagivande om att den föreslagna prioriteringen kan gå ut

över grupper som kan ha större behov av fortsatt kontakt med

arbetsmarknaden.

Utskottet anser att lönebidrag i princip endast bör

tillkomma gruppen arbetshandikappade. Arbetslöshetssituationen

är generellt bekymmersam, men gruppen äldre arbetslösa tillhör

en av de allra värst drabbade. Som en tillfällig åtgärd

budgetåren 1995/96--1997 kan utskottet acceptera att

målgruppen utvidgas till att omfatta den nu föreslagna

kategorin av icke handikappade personer. Utskottet anser

emellertid att de traditionella åtgärderna bör prövas i första

hand. Först därefter bör lönebidrag komma i fråga. Utskottet

anser i likhet med vad som sägs i propositionen att personer

över 60 år skall prioriteras vid beviljandet av åtgärder som

arbetsplatsintroduktion och ALU. Med detta tillstyrks

propositionen och avstyrks motionerna A52, A53 och A56 i

aktuella delar.

En sänkning av den högsta ersättningsnivån till 80 % av

lönekostnaden avvisas av Folkpartiet i motion A53 (yrk. 7).

I motionen sägs att arbetslinjen skall gälla även gruppen

arbetshandikappade och att förtidspensionering måste undvikas i

största möjliga utsträckning. Både lönebidrag och

Samhallanställning har visat sig vara värdefulla lösningar för

handikappade.

Utskottet delar Folkpartiets uppfattning om lönebidragets

betydelse för att hävda arbetslinjen för de arbetshandikappde

och vikten av att man i största möjliga utsträckning undviker

förtidspensioneringar. Utskottet erinrar om att de prioriterade

grupperna är undantagna från den föreslagna nivåsänkningen.

Utskottet erinrar vidare om att riksdagen redan godtagit en

generell sänkning av den högsta lönebidragsnivån till 80 %

från den 1 januari 1997. Vad som nu föreslås är en

tidigareläggning av en besparing som riksdagen således redan

tillstyrkt. Utskottet anser att riksdagen av statsfinansiella

skäl bör godkänna åtgärden. Motion A53 i aktuell del avstyrks

därför.

Vänsterpartiet i motion A55 (yrk. 27) värnar om de

ideella organisationerna och föreslår att ett tak på 90

% av lönekostnaden bör behållas för den kategorin arbetsgivare.

Utskottet har under en följd av år avvisat förslag om

särlösningar för handikapporganisationernas del för att möta de

genomsnittligt lägre bidragsnivåer som blir konsekvensen av

införandet av flexibla lönebidrag. Enligt utskottets uppfattning

kan inte heller Vänsterns förslag om att undanta alla ideella

organisationer från den nu aktuella nivåsänkningen godtas.

Utskottet vill emellertid framhålla att det föreliggande

förslaget riktar sig mot den som anställs med lönebidrag under

nästa budgetår. Som framgår av propositionen bör, såvida de

planerade utgiftsminskningarna uppnås, den generella sänkningen

av lönebidraget till 80 % av lönekostnaden fr.o.m. år 1997 inte

behöva tillämpas på alla som redan anvisats högt subventionerade

platser före den 1 juli 1995. Det minskar risken för

uppsägningar av anställda med lönebidrag hos arbetsgivare med

svag ekonomi. Med det anförda avstyrker utskottet motion A55 i

berörd del.

Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade

Som följd av de ovan redovisade förslagen rörande lönebidrag

och den sänkning av utbildningsbidragen för inskrivna vid Ami

som blir följden av den i kompletteringspropositionen aviserade

sänkningen av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen

fr.o.m. den 1 januari 1996, beräknas enligt propositionen

belastningen på anslaget att minska med 277 miljoner kronor i

förhållande till vad riksdagen tidigare beslutat om.

Härutöver föreslås i propositionen att anslaget av

besparingsskäl engångsvis för nästa budgetår dras ned med

ytterligare 165 miljoner kronor. Regeringen föreslås få fördela

sistnämnda belopp på anslagsposterna lönebidrag alternativt

utbildningsbidrag.

Riksdagen föreslås att med ändring av tidigare beslut

(bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) till Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 anvisa ett

reservationsanslag på 10 366 081 000 kr.

Vänsterpartiet i motion A55 (yrk. 28) vill för att

finansiera sitt förslag när det gäller lönebidragsanställda i

ideella organisationer och för att öka volymen anställda med

sådana bidrag anslå ytterligare 400 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om

en tillfällig utvidgning av målgruppen för lönebidrag och om

sänkning av den högsta bidragsnivån. Utskottet anser vidare att

riksdagen av besparingsskäl bör godta den föreslagna engångsvisa

neddragningen av anslaget. När neddragningen fördelas på

anslagsposter bör regeringen beakta den utvidgning som föreslås

i fråga om lönebidrag till personer som fyllt 60 år. Utskottet

anser, med avstyrkan av motion A55 i berörd del, att riksdagen

bör anvisa anslag till Särskilda åtgärder för handikappade med

det belopp regeringen föreslagit.

B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag

Enligt propositionen har Samhall AB redovisat ett resultat

efter finansnetto på 230 miljoner kronor för verksamhetsåret

1994. För år 1993 uppgick resultatet till 228 miljoner kronor.

Regeringen bedömer att bolagets ekonomiska ställning medger att

merkostnadsersättningen av besparingsskäl engångsvis minskas med

300 miljoner kronor för nästa budgetår.

I propositionen föreslås att riksdagen med ändring av tidigare

beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) till Bidrag till Samhall

Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 6 774 628 000 kr.

Folkpartiet avvisar i motion A53 (yrk. 8) den föreslagna

besparingen på Samhall. För dessa medel bör Samhall enligt

motionen ges i uppdrag att bereda ytterligare 3 000

arbetshandikappade anställning (yrk. 9).

Även Kristdemokraterna i motionerna A54 (yrk. 5) och Fi35

(yrk. 17) vill att riksdagen skall avslå besparingen på Samhall.

Vänsterpartiet å sin sida motsätter sig i motion A55 (yrk.

30) besparingsförslaget och vill i stället öka volymen anställda

vid Samhall. Partiet vill satsa 400 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit (yrk. 29).

Utskottet bedömer att det med hänsyn till de ekonomiska

resultat Samhall redovisat är rimligt att av besparingsskäl

merkostnadsersättningen nästa budgetår engångsvis minskas med

300 miljoner kronor. Riksdagen bör därför med ändring av

tidigare beslut till Bidrag till Samhall Aktiebolag för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 6 774 628

000 kr. Motionerna A53, A54, A55 och Fi35, alla i berörda delar,

avstyrks således.

Arbetslivsfonden

I propositionen föreslås att lagen (1989:484) om

arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år

1995. De medel som finns i Arbetslivsfonden, ca 600 miljoner

kronor, bör sedan fonden upphört med sin verksamhet den 1 juli

1995, enligt propositionen föras över till statsbudgeten som

finansiering av vissa sysselsättningsskapande åtgärder.

Riksdagen (bet. 1994/95:AU9 rskr. 336) har nyligen med

anledning av förslag i proposition 1994/95:158 Ny

myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m. beslutat att

600 miljoner kronor ur Arbetslivsfonden skall föras till

statsbudgeten som delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska

satsningar som genomfördes under hösten 1994.

Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens förslag

till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift

och bemyndiga regeringen att föra över återstående medel från

fonden till statsbudgetens inkomsttitel.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkandena

16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4,

1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del, 1994/95:A55

yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

res. 5 (kds)

2. beträffande arbetsföretag

att riksdagen avslår motion 1994/95:A271 yrkande 6,

3. beträffande kartläggning och analys av kvinnors

arbetsmarknad

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A51,

1994/95:A53 yrkande 11, 1994/95:A56 yrkande 9 och

1994/95:N19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. beträffande uppföljning

att riksdagen avslår motion 1994/95:A53 yrkandena

19 och 20,

5. beträffande arbetsrätten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande 21,

1994/95:A53 yrkande 15, 1994/95:A54 yrkande 1 i

motsvarande del och 1994/95:Fi35 yrkande 16,

res. 6 (m)

res. 7 (v) - motiv.

6. beträffande totalförsvarsplikt

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:6 i

motsvarande delar antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1982:80) om

anställningsskydd, med den ändringen att 5 § p. 3 skall ha

lydelse enligt SFS 1994:1685,

dels lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag

(1987:1262), med den ändringen att 5 § p. 3 i punkt 3 i

bilagan skall ha lydelse enligt SFS 1994:1691,

7. beträffande en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A53 yrkande 16

och 1994/95:Fi32 yrkande 7,

res. 8 (m, fp)

8. beträffande ett sammanhållet förvaltningsanslag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar samt med avslag på motion 1994/95:A55

yrkandena 3 och 4

dels upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12,

rskr. 227) att för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtiteln anvisa ett ramanslag till yrkesinriktad

rehabilitering,

dels godkänner vad som anförts om anslagssparande

resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad

rehabilitering,

dels upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11

och AU12, rskr. 233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet

mellan anslagen Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader och Yrkesinriktad rehabilitering

samt

dels godkänner vad regeringen anfört om

besparingskraven för att begränsa den statliga

konsumtionen under anslaget Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader,

res. 9 (v)

9. beträffande AMS tillsynsverksamhet m.m.

att riksdagen

dels antar de genom proposition 1994/95:218

framlagda förslagen till

lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring -- utom såvitt avser 31 § samt med

den ändringen att första dels-satsen i ingressen skall ha

följande lydelse:

"dels att 31, 57, 96 b, 97 och 98 §§ skall ha följande

lydelse",

lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd -- utom såvitt avser 28 § samt med den

ändringen att första dels-satsen i ingressen skall ha

följande lydelse:

"dels att 4, 28, 30 b, 31 och 32 §§ skall ha följande

lydelse"

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. beträffande anslag till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A55

yrkande 5 -- med ändring av vad riksdagen tidigare

beslutat (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader under

tionde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar ett med

1 169 659 000 kr uppräknat ramanslag på 5 498 111 000

kr,

res.10 (v)

11. beträffande stor flexibilitet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52

yrkande 5 och 1994/95:A54 yrkande 2 godkänner vad i

propositionen förordas om ett flexibelt resursutnyttjande

inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

res. 11 (m)

res. 12 (kds)

12. beträffande inriktningen av ALU

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande 9,

1994/95:A55 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 8,

res. 13 (m)

res. 14 (v)

13. beträffande tillfällig personalförstärkning

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och motion 1994/95:A55 yrkande 9 samt med

avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 4 och 1994/95:A55

yrkande 10 godkänner att ytterligare 200 000 000 kr under

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för

tillfällig personalförstärkning vid arbetsförmedlingen,

res. 15 (m)

res. 16 (v)

14. beträffande projekt i storstädernas invandrartäta

områden

att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 31,

res. 17 (v)

15. beträffande lån till invandrare som vill starta egna

företag

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A56 yrkande 17

och 1994/95:A57,

res. 18 (mp)

16. beträffande övriga åtgärder till förmån för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A54 yrkande 6

och 1994/95:A56 yrkandena 18--21,

res. 19 (mp)

17. beträffande informationsinsatser för invandrare

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen

under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får

användas för informationsinsatser för invandrare,

18. beträffande utförsäkringsåtgärd

att riksdagen godkänner vad i proposition 1994/95:218 i

motsvarande del förordas om åtgärder vid utförsäkring,

19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar samt med avslag på motionerna

1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A53 yrkande 5, 1994/95:A55

yrkande 13, 1994/95:A56 yrkandena 11--13 samt 1994/95:Fi31

yrkande 16

dels antar de genom propositionen framlagda

förslagen till

lag om arbetsplatsintroduktion,

lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring -- såvitt avser 31 §,

lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,

dels godkänner vad i propositionen förordas om

arbetsplatsintroduktion,

res. 20 (m)

res. 21 (fp)

res. 22 (v)

20. beträffande starthjälpen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A53

yrkande 2, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och

1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del godkänner vad i

propositionen förordas om starthjälp,

res. 23 (fp)

res. 24 (mp, kds)

21. beträffande pendlingsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52

yrkande 11, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och

1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del godkänner vad i

propositionen förordas om pendlingsstöd,

res. 25 (m, mp, kds)

22. beträffande utbildningsvikariat

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A52

yrkande 12 bemyndigar regeringen att besluta om vad i

propositionen förordas om utbildningsvikariat för

småföretag,

res. 26 (m)

23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar samt med avslag på motionerna

1994/95:A52 yrkandena 7 och 8, 1994/95:A55 yrkandena 15

och 16 samt 1994/95:Fi40 yrkande 18

dels antar de genom propositionen framlagda

förslagen till

lag om kommuners ansvar för ungdomar,

lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om

ungdomspraktikanter,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 27 (m)

res. 28 (v)

24. beträffande datortek

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A55

yrkande 17 och 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 godkänner

vad i propositionen förordas om datortek,

res. 29 (m)

res. 30 (v)

25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling

och tillväxt

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och motionerna 1994/95:A413 yrkande 2 och

1994/95:A444 yrkande 3 samt med avslag på motionerna

1994/95:A52 yrkande 3 och 1994/95:A55 yrkande 11

dels godkänner att högst 400 000 000 kr under

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för

särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt

under budgetåret 1995/96,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 31 (m)

res. 32 (v)

26. beträffande statsbidrag till rekryteringsstöd och

beredskapsarbete samt slopade bidrag m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar godkänner vad regeringen förordar om

statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete

samt om slopade bidrag m.m.,

27. beträffande arbetsmarknadsutbildning m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:A52 yrkandena 13,

26, 28 och 29,

res. 33 (m)

28. beträffande personliga utbildningskonton

att riksdagen avslår motion 1994/95:A52 yrkande 27,

res. 34 (m, fp, kds)

29. beträffande kompetensutvecklingsprogram m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkandena 7 och

18--20,

res. 35 (v)

30. beträffande utbildningsbidrag med lånedel

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi32 yrkande 25

och 1994/95:Fi35 yrkande 37,

31. beträffande särskilt N/T-arvode

att riksdagen avslår motion 1994/95:A270 yrkande 2,

32. beträffande otraditionella medel till verksamheten med

Agenda 21

att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 8,

res. 36 (v)

33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A53

yrkandena 17 och 18 och 1994/95:A55 yrkande 12 -- med

ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) --

till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 34 352 016 000 kr,

res. 37 (fp)

res. 38 (v)

34. beträffande anslag till Europeiska socialfonden

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del till Europeiska socialfonden för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 593 000 000 kr,

35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A52

yrkande 6, 1994/95:A53 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande

10 godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för

arbetslösa som fyllt 60 år,

res. 39 (m)

res. 40 (mp)

36. beträffande sänkning av den högsta ersättningsnivån för

lönebidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A53

yrkande 7 godkänner vad regeringen förordar om en högsta

bidragsnivå på 80 % av lönekostnaden för dem som börjar

en anställning med lönebidrag efter den 30 juni 1995,

res. 41 (fp)

37. beträffande den högsta ersättningsnivån för lönebidrag

hos ideella organisationer

att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 27,

res. 42 (v)

38. beträffande anslag till särskilda åtgärder för

arbetshandikappade

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A55

yrkande 28 -- med ändring av riksdagens beslut

(1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081

000 kr,

res. 43 (v)

39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag

till koncernen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:A53

yrkandena 8 och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:A55

yrkandena 29 och 30 och 1994/95:Fi35 yrkande 17,

dels godkänner vad regeringen förordar om en

engångsvis besparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret

1995/96,

dels -- med ändring av riksdagens beslut

(1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Bidrag till Samhall

Aktiebolag för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

6 774 628 000 kr,

res. 44 (fp, kds)

res. 45 (v)

40. beträffande Arbetslivsfonden

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar

dels bemyndigar regeringen att föra över återstående

medel från Arbetslivsfonden till statsbudgetens

inkomsttitel,

dels antar regeringens förslag till lag om

upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.

Stockholm den 19 maj 1995

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver

Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Kent Olsson

(m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila

Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans

Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Dan

Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Anna Åkerhielm (m) och

Bertil Borglund (mp).

Reservationer

1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med

"Arbetsmarknadspolitiken i" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ser med utomordentligt stort allvar på

sysselsättningsutvecklingen. Enligt regeringens egna bedömningar

kommer arbetslösheten vid sekelskiftet att ligga kring 10 %.

Det kräver emellertid såväl att regeringens åtgärder får maximal

effekt som att konjunkturutvecklingen förblir gynnsam. Båda

dessa antaganden kan med fog ifrågasättas.

Enligt utskottets mening är en arbetslöshet på den nivå som

regeringen nu accepterar orimlig, mänskligt likaväl som

ekonomiskt. Utskottet finner det också anmärkningsvärt att

regeringen i sin så kallade sysselsättningsproposition inte

lämnar några förslag som är ägnade att främja tillkomsten av

riktiga arbeten i företagen. Det finns en uppenbar motsättning

mellan det regeringen säger sig vilja åstadkomma framför allt

när det gäller tillväxt i företagen och de konkreta åtgärder man

föreslår. Den politik som regeringen företräder är i praktiken

en kapitulation inför arbetslöshetsproblemen.

Enligt utskottets mening kommer inte arbetslösheten att kunna

pressas ner till acceptabla nivåer med mindre än att en rad

förändringar utanför arbetsmarknadspolitiken genomförs.

Framför allt gäller detta företagens skattebelastning och

arbetsmarknadslagstiftningen i bred bemärkelse. Vikten av att

sådana insatser görs utan dröjsmål understryks av det faktum att

tecken i dag tyder på att konjunkturutvecklingen blir mindre

gynnsam än vad regeringen utgår från.

I motion A52 av Carl Bildt m.fl. (m) redovisas ett

sjupunktsprogram för att förbättra förutsättningarna för flera

riktiga jobb. Tyngdpunkten ligger på en betydande sänkning av

skatten på arbete -- inte minst inom tjänstesektorn -- samt på

en reformering av arbetsmarknadslagstiftningen i tre steg. Redan

från den 1 juli 1995 bör enligt motionen en betydande

liberalisering av arbetsrätten ske.

Utskottet delar de bedömningar som kommer till uttryck i

motionen. Det behövs enligt utskottets mening en fokusering på

villkoren för företagandet, på möjligheterna till expansion och

till nyetablering. Det sjupunktsprogram som redovisas finner

utskottet väl ägnat att skapa förutsättningar för den tillväxt

som krävs för att pressa tillbaka arbetslösheten.

EU-medlemskapet skapar härutöver nya betingelser för ekonomisk

utveckling och konkurrensförmåga.

Regeringens föreställning om arbetsmarknadsinsatserna som

avgörande för arbetslöshetsbekämpningen finner utskottet

orealistisk. Det innebär inte att arbetsmarknadspolitiken är

oviktig, men väl att den måste underordnas de tillväxtfrämjande

åtgärder som förespråkas i motionen. I detta sammanhang vill

utskottet, utöver vad som tidigare framhållits, understryka

betydelsen av en långsiktig kompetensuppbyggnad för att stärka

arbetskraftens och Sveriges konkurrenskraft.

I propositionen föreslår regeringen vissa förändringar av

arbetsmarknadspolitiken. Utskottet instämmer i den bedömning av

dessa förändringar som görs i motion A52. I vissa fall innebär

förslagen ett senkommet -- men välkommet -- accepterande av

insatser som riksdagen under innevarande riksmöte avvisat. Som

utskottet senare återkommer till har emellertid regeringens

förslag om ett kommunalt ansvar för arbetslösa knappast beretts

på ett sådant sätt att de fulla konsekvenserna av förslaget kan

överblickas. Den brist på analys som också tidigare präglat

väsentliga delar av regeringens arbetsmarknadspolitik fullföljs

därmed dessvärre. Effekterna av regeringens förslag till

byggsubventioner är överoptimistiskt bedömda. Förslaget -- som

inte är ägnat att bidra till långsiktigt stabila

arbetstillfällen -- bör avvisas. Som framhålls i motion A52 är

det väsentligt att arbetsmarknadsutbildningens effektivitet

analyseras. Det är av betydelse dels därför att väl avvägda

utbildningsinsatser är väsentliga, dels därför att dagens

arbetsmarknadsutbildning drar betydande kostnader.

Utskottet vill sammanfattningsvis, och i likhet med flera

motioner, starkt framhålla vikten av insatser inom andra områden

för att få en rejäl uppgång i sysselsättningen och en kraftig

nedpressning av arbetslösheten. Sådana insatser innebär också

att det kommer att krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta

de nya krav som ställs på arbetskraften i form av utbildning och

åtgärder för kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet

och flexibilitet betonas av motionärerna, en uppfattning som

delas av utskottet som också starkt vill understryka vikten av

god kvalitet på de åtgärder som sätts in.

Utskottet tillstyrker motion A52 (m) i berörda delar.

Motionerna A53 (fp), A54 (kds), A55 (v) och A56 (mp) avstyrks i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkandena

16--20, 22--24 och 30 samt med avslag på motionerna 1994/95:A53

yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del,

1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige

håller" och som slutar med "i berörda delar" bort ha följande

lydelse:

En grundläggande tanke för utskottet är att arbetslöshet

aldrig får vara ett medel i den ekonomiska politiken.

Arbetslöshet är ett slöseri med resurser, mänskliga såväl som

ekonomiska. Däremot är arbetsmarknadspolitiken ett nödvändigt

komplement till den ekonomiska politiken.

Som framhålls i motion A53 (fp) går arbetslösheten att

nedbringa med en samlad politik för tillväxt, kombinerad med en

offensiv arbetsmarknadspolitik. Om arbetslösheten skall kunna

minska behöver sysselsättningen öka i andra sektorer än inom den

traditionella industrisektorn. Sysselsättningen inom den sektorn

kommer aldrig att kunna återställas till nivåer som vi är vana

vid. Det beror i sin tur på flera orsaker. Bl.a.

effektiviseringar och rationaliseringar har medfört att det inte

längre behövs så många människor inom den sektorn.

Det som behövs framöver handlar om framväxt av nya företag

samt expansion av de små och medelstora företagen. Framför allt

är det tjänste- och servicesektorn som måste stå för ökningen av

antalet jobb. En framsynt näringspolitik är således av stor

vikt för att åstadkomma den sysselsättning som vi alla strävar

efter.

En annan viktig faktor i sammanhanget är enligt utskottets

uppfattning utbildning och kompetensutveckling.

Strukturomvandlingen i näringslivet ställer långtgående krav på

arbetskraftens kompetens. Det handlar om breda såväl som

specialiserade kunskaper och färdigheter, men framför allt om

att kunna inhämta nya kunskaper när villkoren ändras och

tekniken utvecklas. Arbetsmarknadspolitiken måste läggas om och

inriktas på den arbetsmarknad vi ser växa fram.

Särkild uppmärksamhet måste ägnas de långtidsarbetslösa,

invandrare och funktionshindrade samt också de medelålders och

äldre på arbetsmarknaden. Arbetslinjen måste gälla även dessa

grupper.

Utskottet är berett att acceptera förslaget om tillfällig

personalförstärkning. Den ökade friheten bör dock hanteras

varsamt. Förstärkningarna skall riktas mot de grupper som har

det svårast på arbetsmarknaden. Utskottet är vidare positivt

till att åtgärdsmedlen används på ett så fritt sätt som möjligt.

Samtidigt är det viktigt att medlen används bra och effektivt.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i nuläget är

den viktigaste uppgiften att skapa förutsättningar för

näringslivet att expandera. Dessvärre har regeringen inte

inriktat sin politik på att främja tillväxt och fler jobb i

näringslivet. Hinder för företagande, särskilt för de små och

medelstora företagen måste undanröjas. Det är som nyss sagts i

dessa företag som sysselsättningsökningen måste komma. Först då

kan arbetslösheten med framgång pressas tillbaka.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A53 i berörd del

bör ges regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks i

den mån de inte blivit tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A53 yrkandena 1,

3 och 4 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena

16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del,

1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Under denna

förutsättning" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande

lydelse:

Trots den exportledda konjunkturuppgången är

sysselsättningssituationen mycket svår. Sysselsättningen har

ökat men endast mycket litet. Den öppna arbetslösheten har

minskat något men på grund av att antalet personer i

arbetskraften ökar när arbetskraftsefterfrågan tilltar begränsas

minskningen av arbetslösheten. Antalet långtidsarbetslösa har

minskat något men de sammanlagda inskrivningstiderna vid

arbetsförmedlingarna (arbetslös, i åtgärder eller i tillfälligt

jobb) ökar. Mer än 200 000 personer har i dag varit inskrivna

mer än två år och befinner sig i ett slags rundgång med allt

svagare förankring på arbetsmarknaden.

Generellt sett är situationen svår för personer med låg

utbildningsnivå. Den ökade efterfrågan på arbetskraft berör i

första hand välutbildade och yrkeserfarna. Utvecklingen inom

kommunsektorn kommer på sikt och om ingenting görs att

dramatiskt försämra kvinnors arbetsmarknad.

Läget är komplicerat med en tudelad ekonomi och ett mycket

ojämnt efterfrågeläge på arbetskraft.

Nuvarande utveckling med stark exporttillväxt, svag

efterfrågan på hemmamarknaden och nedskuren offentlig sektor

kommer inte att kunna ta ner arbetslösheten ordentligt.

Sysselsättningsprognoserna till sekelskiftet innebär att

massarbetslösheten permanentas.

I detta läge räcker inte regeringens handlingsprogram för

Arbete och tillväxt. Det krävs som framhålls i motion A55 (v) en

rad framtidsinriktade strukturella reformer vid sidan om en

aktiv politik på kort sikt. Arbetsmarknadspolitiken kan inte

ensam bära ansvaret för att upprätthålla sysselsättningen.

Utskottet delar målsättningen att den öppna arbetslösheten

snabbt måste tas ner till under 5 %. Då krävs att

sysselsättningsmålet görs till det övergripande målet för den

ekonomiska politiken. Huvudinriktningen för att minska

arbetslösheten nu är att få ner ränteläget, öka investeringarna

och stoppa uppsägningarna i kommuner och landsting.

En rad åtgärder på olika samhällsområden behövs.

Förutsättningar måste skapas för att få expansion i

näringslivet. Tjänstesektorn behöver stimuleras. En

skatteväxling måste till. Miljöbelastande verksamheter skall

beskattas hårdare och arbetskraftskostnaderna minska i

motsvarande mån. Fler behöver kompetensutveckling.

Arbetsgivarnas sociala ansvar behöver stärkas. En fattig

offentlig sektor kan inte bära ett rikt näringslivs alla krav på

en frisk och färdigutbildad arbetskraft.

Övertidsfrågorna måste lyftas fram och en begränsning av

övertidsuttaget åstadkommas. En sådan åtgärd främjar snabbt

sysselsättningen. En arbetstidsförkortning måste inledas.

Det är viktigt att staten behåller sitt totalansvar för

arbetslöshetsbekämpningen. Det delade ansvar med kommunerna som

nu förespråkas är otydligt och kan medföra att unga personer

riskerar att hamna mellan olika stolar.

Utskottet ställer sig bakom den inriktning av sysselsättnings-

och arbetsmarknadspolitiken som förespråkas i motion A55 i

aktuell del. Beträffande de mer detaljerade förslagen i

regeringens proposition återkommer utskottet i den följande

framställningen. Övriga motionsförslag såvitt avser inriktningen

av politiken avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda

med vad utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena

1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena

16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4,

1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del och 1994/95:A56

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)

Bertil Borglund (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige

håller" och slutar med "och arbetshandikappade" bort ha följande

lydelse:

Den kraftiga uppgång som varit inom den exportinriktade

industrin visar, att gamla "sanningar" inte längre gäller. Vi

kan inte längre räkna med att konjunkturuppgång medför många nya

jobb. Strukturomvandlingar och produktivitetsökningar har

medfört att industrin även i högkonjunktur klarar sig med

betydligt färre anställda än under föregående högkonjunkturer.

Läget på arbetsmarknaden är alltså ytterst oroväckande. En

bred samling mot arbetslösheten krävs.

dels den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med

"Sammanfattningsvis anser" och slutar med "i berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Vad utskottet anfört med anledning av motion A56 i berörda

delar bör ges regeringen till känna.

Övriga motionsförslag avstyrks i den mån de icke anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkandena

1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena

16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4,

1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del samt 1994/95:A55

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige

håller" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att de förslag som regeringen nu tvingas

lägga fram inom arbetsmarknadspolitikens område är en

bekräftelse på att regeringen inte lyckats skapa förutsättningar

för att få fram fler arbetstillfällen i näringslivet.

Även om det finns flera förklaringar till den tröghet vi nu

ser när det gäller sysselsättningsökningen och minskningen av

arbetslösheten måste läget på arbetsmarknaden betraktas som

oroväckande. En bred samling mot arbetslösheten krävs. Läget är

särskilt allvarligt för lågutbildade kvinnor, ungdomar,

utomnordiska invandrare och arbetshandikappade.

I likhet med motionärerna i motion A54 (kds) anser utskottet

att det fortfarande saknas tydliga regeringsförslag som syftar

till att öka tillväxten och skapa nya jobb. Det görs enligt

utskottets mening alldeles för litet för att förbättra

möjligheterna till nya jobb i de små och medelstora företagen.

Hur många arbetsmarknadspolitiska åtgärder som än sätts in kan

dessa aldrig ersätta de arbetstillfällen som med riktiga

förutsättningar kan och måste skapas framför allt i den privata

tjänstesektorn.

De grundläggande orsakerna till arbetslösheten måste lösas med

en generell ekonomisk politik för tillväxt och fler jobb.

En långsiktig och ambitiös satsning på utbildning,

kompetensutveckling och forskning är nödvändig för att främja

tillväxten av kvalificerad tjänsteproduktion. De nuvarande

mycket höga skattekilarna på arbete främjar inte tillkomsten av

nya jobb.

Hushållssektorn utgör en del av den privata tjänstesektorn. I

dag är marknaden för den typ av tjänster som går att utföra i

egenregi i stort sett utplånad. Det beror självfallet på de höga

skattekilarna.

Beskattningen bör omfördelas inom ramen för nuvarande

skattetryck. En skattereform som sänker skatten på arbete och

höjer den på t.ex. miljöbelastande utsläpp skulle förutom att

skapa incitament för en miljövänligare produktion främja

framväxten av nya arbetstillfällen.

En framgångsrik politik för nya jobb måste enligt utskottets

uppfattning också inbegripa en sund näringspolitik. Över huvud

taget vill utskottet i likhet med flera motionärer framhålla

vikten av åtgärder inom andra politikområden för att få en rejäl

uppgång i sysselsättningen och en kraftig nedpressning av

arbetslösheten. Sådana insatser innebär också att det kommer att

krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta de nya krav som

ställs på arbetskraften i form av utbildning och åtgärder för

kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet och

flexibilitet betonas av flera motionärer, en uppfattning som

delas av utskottet.

Det finns som utskottet ser det en betydande samsyn på

arbetsmarknadspolitiken och dess roll för samhällsekonomin.

Däremot går uppfattningarna i viss mån i sär när det gäller de

olika åtgärderna och deras effektivitet.

Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A54 i berörd

del bör ges regeringen till känna. Övriga motionsförslag

avstyrks i den mån de inte tillgodoses med utskottets

ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse.

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning

att riksdagen

med anledning av motion 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena 16--20,

22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A55

yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Arbetsrätten (mom. 5)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning rubriken

Arbetsrätten som börjar med "Genom riksdagens" och slutar med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Arbetsrätten och den övriga arbetslagstiftningen har en

omvittnat stor betydelse för företagens möjligheter till smidig

anpassning till nya krav. Denna betydelse kommer att förstärkas

i takt med att omvandlingshastigheten på arbetsmarknaden ökar.

Inte minst informationstekniken kommer i grunden att förändra

villkoren på arbetsmarknaden. Individuella och föränderliga

arbetsmarknadsrelationer blir allt viktigare.

Den lagstiftning som i dag reglerar villkoren på

arbetsmarknaden är i stora delar skapad för förhållanden som

inte längre är för handen. En syn på lagarnas roll och

utformning liksom på hur avtal mellan arbetstagare och

arbetsgivare skall vara utformade blir en allt viktigare

förutsättning för en angelägen tillväxt av företagsamheten.

Utskottet anser att regeringens rigiditet märks särskilt

tydligt på arbetsrättens område. Det är nödvändigt att inse

betydelsen av en snabb och resolut liberalisering på detta

område.

Efter höstens allvarliga återställare har regeringen nyligen

tillsatt en Arbetsrättskommission som skall utreda problemen

inom arbetsrätten. Problemet med Arbetsrättskommissionen är att

den uttryckligen skall söka kollektivavtalslösningar inom

arbetsrätten. Det innebär att en stor grupp av framför allt

mindre företag ställs utanför den nödvändiga förnyelsen. Just

dessa företag är dessutom de som allra mest skulle behöva en

reviderad arbetsrätt för att kunna satsa på nya arbeten.

Det är anmärkningsvärt att den föreliggande propositionen inte

ens diskuterar arbetsrättens betydelse för expansion av företag

för nya jobb.

Enligt utskottets uppfattning bör följande åtgärder vidtas:

För det första bör beslut nu fattas om att återställa

arbetsrätten till vad som gällde före den 1 januari 1995.

Dessutom bör beslut redan nu fattas om liberalisering av

reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist utöver de

tidigare reglerna om rätt att undanta två medarbetare. Vidare

bör reglerna vid övergång av verksamhet anpassas till EU-rätten.

För det andra bör en ny utredning om arbetslagstiftningen i

vidaste mening tillsättas.

För det tredje bör villkor för individuella arbetsavtal

utvecklas i särskild ordning.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion A52 (m) bör

ges regeringen till känna. Motion A53 avstyrks i den mån den

inte anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande arbetsrätten

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 21

och med avslag på motionerna 1994/95:A53 yrkande 15, 1994/95:A54

yrkande 1 i motsvarande del och 1994/95:Fi35 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Arbetsrätten (mom. 5, motiveringen)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsrätten som börjar med "Genom riksdagens" och slutar med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Genom riksdagens beslut i december 1994 (prop. 1994/95:76,

bet. AU4, rskr. 123) återställdes större delen av de

förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) och

medbestämmandelagen (MBL) som gjordes hösten 1993 av den

dåvarande fyrpartiregeringen.

Det finns inte anledning att efter bara några månader återigen

gå tillbaka till de försämringar i arbetsrätten som gjordes av

den regeringen.

8. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7)

Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m) och Anna Åkerhielm (m) anser

dels att utskottets bedömning under rubriken En allmän och

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A53 (fp)

att en skärpning av kravet på den som skall få

arbetslöshetsersättning måste kompletteras med att en allmän och

obligatorisk arbetslöshetsersättning återinförs. Den skall vara

så utformad att den inte möjliggör en evig rundgång mellan

kontantstöd och åtgärder. Detta är viktigt för att understryka

försäkringens karaktär av omställningsförsäkring och för att

motverka den explosionsartade ökningen av antalet s.k.

långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna.

Den ordning som infördes under den förra mandatperioden visade

sig vara ett värdefullt komplement till de enskilda

arbetslöshetskassorna. Utskottet beklagar att denna fina reform

så snabbt stoppades.

Egenavgifter bör införas för att finansiera

arbetslöshetsförsäkringen mot att sjukförsäkringsavgifterna

sänks i motsvarande mån.

Vad utskottet med anledning av motionerna A53 och Fi32 i

berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A53 yrkande

16 och 1994/95:Fi32 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Ett sammanhållet förvaltningsanslag (mom. 8)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets bedömning under rubriken Ett

sammanhållet förvaltningsanslag bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A55 (v) att regeringens

förslag om dels anslagssparande resp. anslagskredit beträffande

anslaget Yrkesinriktad rehabilitering, dels besparingskravet

under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader skall

avslås. Det föreliggande undermåliga underlaget kan inte ligga

till grund för något riksdagens beslut.

Utskottet tillstyrker därmed motion A55 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande ett sammanhållet förvaltningsanslag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena

3 och 4 avslår proposition 1994/95:218 i motsvarande delar,

10. Anslag till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader (mom. 10)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets bedömning under rubriken

Medelsberäkning bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A55 att anslaget till

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör tillföras

ytterligare 125 miljoner kronor.

Motion A55 tillstyrks därför i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande anslag till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 5 och

med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del --

med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat (1994/95:AU11,

rskr. 233) -- till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader under tionde huvudtiteln för budgetåret

1995/96 anvisar ett med 1 294 659 000 kr uppräknat ramanslag

på 5 623 111 000 kr,

11. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Ett flexibelt resursutnyttjande som börjar med "Utskottet delar"

och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion A52 (m) anser utskottet det

viktigt att ägna den största omsorgen åt de långvarigt

arbetslösa. Till dessa bör också rekryteringsstöd koncentreras.

För att den angivna prioriteringen skall kunna fungera också i

praktiken krävs emellertid enligt utskottet att politiken i

stort utformas så att inte andra, ofta onödigtvis, behöver komma

i åtnjutande av arbetsmarknadspolitikens stöd. En i och för sig

välkommen prioritering av de långtidsarbetslösa kan, genom

avsaknaden av konstruktiva förslag för att stimulera till fler

riktiga arbeten och tillräckliga incitament för andra

arbetssökande än långtidsarbetslösa att återinträda på

arbetsmarknaden, få besvärande effekter. Vad utskottet anfört

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande stor flexibilitet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 5

och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på

motion 1994/95:A54 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

12. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Ett flexibelt resursutnyttjande som börjar med "Vad angår" och

slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning, men den politik som

nu förs på andra områden kan enligt utskottet innebära att ca

100 000 personer anställda i kommuner och landsting kommer att

friställas under de kommande fem åren. Detta ställer stora krav

på arbetsmarknadspolitiken. Utskottet anser i likhet med

motionärerna i motion A54 (kds) att den möjlighet som tidigare

gavs till länsarbetsnämnderna att sluta avtal med kommuner och

landsting om utbildning och kompetenshöjning i stället för öppen

arbetslöshet måste kvarstå. Det är enligt utskottet väsentligt

att tydliga signaler om detta ges till ansvariga myndigheter.

Utskottet tillstyrker motion A54 (kds) i aktuell del. Motion

A52 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande stor flexibilitet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A54 yrkande 2

och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på

motion 1994/95:A52 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

13. Inriktningen av ALU (mom. 12)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Omfattningen budgetåret 1995/96 som börjar med "Utskottet delar"

och slutar med "av ALU" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A52 (m) att

det inte kan accepteras att ALU begränsas till företrädesvis

långtidsarbetslösa och invandrare. Utskottets ställningstagande

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande inriktningen av ALU

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 9

samt med avslag på motionerna 1994/95:A55 yrkande 6 och

1994/95:A56 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

14. Inriktningen av ALU (mom. 12)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Omfattningen budgetåret 1995/96 som börjar med "Utskottet delar"

och slutar med "av ALU" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna i motion A55 (v) framhålla

att ALU även i fortsättningen i huvudsak bör koncentreras mot

miljö- och kultursektorerna. Utskottet anser vidare att

inrättande av ALU skall godkännas av parterna i respektive

bransch för att hindra undanträngningseffekter mot ordinarie

arbetsmarknad. Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker

utskottet motion A55 (v) i här berörd del. Motion A56 (mp) får

med utskottets ställningstagande anses tillgodosedd i berörda

delar. Motion A52 (m) i aktuell del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande inriktningen av ALU

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A55 yrkande

6 och 1994/95:A56 yrkande 8 samt med avslag på motion

1994/95:A52 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

15. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Tillfällig personalförstärkning som börjar med "Utskottet har"

och slutar med "10 (v)" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna i motion A52 (m) inte

motsätta sig att regeringen får rätt att omfördela anslag till

förmån för fler arbetsförmedlare. Utskottet vill dock

understryka att utskottet är tveksamt till om en sådan

omfördelning faktiskt höjer effektiviteten. Även mycket

betydande ökningar av antalet arbetsförmedlare leder enligt

utskottet trots allt inte till mer än en marginell ökning av den

tid som kan avsättas för varje arbetssökande. Viktigare är

enligt utskottet, och som motionärerna understryker, att

förstärka den enskildes incitament för ett aktivt och

konstruktivt arbetssökande. Vad utskottet anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande tillfällig personalförstärkning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 4

och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på

motion 1994/95:A55 yrkandena 9 och 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Tillfällig personalförstärkning som börjar med "Utskottet har"

och slutar med "10 (v)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att behovet av resurser för tillfällig

personalförstärkning är stort och att det är viktigt att

rekryteringar till lediga arbeten kan göras snabbt. Utskottet

instämmer med Vänsterpartiets förslag att 1 000 000 000 kr av

anslaget bör användas till detta ändamål.

Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion

A55 (v) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande tillfällig personalförstärkning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena 9

och 10 samt med anledning av proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A52 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Projekt i storstädernas invandrartäta områden (mom. 14)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta

områden som börjar med "Vad angår" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

Behovet av särskilda insatser i invandrartäta områden är

stort, och utskottet anser därför att ytterligare 125 miljoner

kronor bör anslås i enlighet med vad som föreslås i motion A55

(v).

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande projekt i storstädernas invandrartäta

områden

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 31

till anslaget Särskilda insatser i invandrartäta områden för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln -- utöver vad

riksdagen tidigare beslutat (1994/95:SfU13, rskr. 309, 310) --

anvisar 125 000 000 kr,

18. Lån till invandrare som vill starta egna företag (mom. 15)

Bertil Borglund (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta

områden som börjar med "När det" och slutar med "A57 (c)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att ytterligare åtgärder behövs för att stärka

invandrarnas sysselsättning genom små- och nyföretagande och

därigenom få dem bort från beroendet av socialbidrag. En åtgärd

bör enligt utskottet vara att ge lån för finansieringsändamål i

företagsverksamheten, liknande de s.k. kvinnolånen. Utskottet

tillstyrker därmed motion A56 (mp) i här aktuell del. Motion A57

får härmed anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande lån till invandrare som vill starta egna

företag

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A56 yrkande

17 och 1994/95:A57 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Övriga åtgärder till förmån för invandrare (mom. 16)

Bertil Borglund (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta

områden som börjar med "Enligt vad" och slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiet de grönas förslag i motion A56

(yrk. 19) att arbetsgivare som nyanställer invandrare skall få

sänkt arbetsgivaravgift för dessa det första halvåret.

I likhet med Miljöpartiet (yrk. 20) anser utskottet vidare att

statusfyllda och internationella verksamheter med fördel kan

flytta ut till invandrartäta områden. Kultur, forskning och

språkkunskaper kan här knytas samman och utgöra ett

internationellt centrum.

För att tillvarata utländska utbildningar bör UHÄ och AMS

enligt utskottet prioritera en vidareutveckling av de

instrument som finns för att jämföra utländska utbildningar av

yrken motsvarande svenska. Regeringen bör också enligt utskottet

arbeta med att underlätta högutbildades möjlighet till

sysselsättning som motsvarar deras utbildning och kompetens.

Utskottet tillstyrker således motion A56 yrkande 21 (mp). Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A56 yrkandena

18--21 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande övriga åtgärder till förmån för invandrare

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkandena

18--21 samt med avslag på motion 1994/95:A54 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En

praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna i motion A52 (m) ha ett

samlat system, benämnt Ungdomsprogrammet, för ungdomar mellan

18 och 24 år. Ungdomsprogrammet skall bestå av två delar, en

praktikdel i företag samt ett utnyttjande av de kommunala

datorteken. Programmet skall vara tillgängligt för alla som inte

går vidare i utbildning eller arbete och omfatta maximalt sex

månader. Företagen skall betala ett finansieringsbidrag på 2 000

kr i månaden för varje deltagare med reduktion för den tid som

avsätts för datortek. För ungdomar över 20 år skall

utbildningsbidrag utgå. Utskottets ställningstagande bör ges

regeringen till känna.

Med hänsyn till vad som ovan sagts bör enligt motionärerna det

av regeringen framlagda förslaget till lag om

arbetsplatsintroduktion inte antas.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande

10 och 1994/95:Fi31 yrkande 16 samt med avslag på proposition

1994/95:218 i motsvarande delar och motionerna 1994/95:A53

yrkande 5, 1994/95:A55 yrkande 13 och 1994/95:A56 yrkandena

11--13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

21. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En

praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet välkomnar, i likhet med motionärerna i motion A53

(fp), regeringens förslag om en ny åtgärd kallad

arbetplatsintroduktion. Utskottet anser dock att

arbetsplatsintroduktionens tyngdpunkt skall riktas mot den

enskilda sektorn eftersom det är där de nya jobben måste komma.

Det förhållandet att praktik i den enskilda sektorn kopplas till

anställningsåtagande kommer enligt utskottet att starkt bromsa

en positiv utveckling. Utskottets ställningstagande bör ges

regeringen till känna.

I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild

lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det

framgår att personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion

inte skall anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter

utom såvitt gäller arbetsmiljölagen.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar och motion 1994/95:A53 yrkande 5 samt med

avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A55 yrkande

13, 1994/95:A56 yrkandena 11--13 och 1994/95:Fi31 yrkande 16

dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till

lag om arbetsplatsintroduktion,

lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

-- såvitt avser 31 §,

lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

22. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En

praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet ser positivt på Vänsterpartiets förslag i motion A55

om obligatoriska praktikantplatser på medelstora och stora

företag i näringslivet. Om en praktikant fick plats för var

femtionde anställd skulle teoretiskt mer än 50 000

praktikantplatser kunna tillskapas för ungdomar. En

praktikantplats skall ge både praktik och kompetenshöjning.

Dessutom skall avtalad praktiklön utgå. Systemet med

praktikantplatser innebär att produktionen får ett ekonomiskt

och praktiskt ansvar för ungdomars sysselsättning och framtida

möjligheter. Utskottet tillstyrker således motion A55 yrkande 13

(v).

I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild

lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det framgår

att personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion inte

skall anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom

såvitt gäller arbetsmiljölagen.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 13

och proposition 1994/95:218 i motsvarande delar samt med avslag

på motionerna 1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A53 yrkande 5,

1994/95:A56 yrkandena 11--13 och 1994/95:Fi31 yrkande 16

dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till

lag om arbetsplatsintroduktion,

lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

-- såvitt avser 31 §,

lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

23. Starthjälpen (mom. 20)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Ändrade regler för starthjälp som börjar med "Vad gäller" och

slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig positivt till regeringens förslag att

utöka möjligheterna för arbetslösa att få starthjälp. Utskottet

anser dock inte att nivån på starthjälpen i nuvarande läge bör

sänkas från 15 000 kr till 10 000 kr. Vad utskottet anfört med

anledning av motion A53 (fp) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande starthjälpen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkande 2

samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och

motionerna 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och

1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Starthjälpen (mom. 20)

Dan Ericsson (kds) och Bertil Borglund (mp) anser

dels att del av utskottets bedömning under rubriken

Ändrade regler för starthjälp som börjar med "Vad gäller" och

slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är starthjälp inte en åtgärd som

stöder regionerna. Kompetensen och jobben bör få möjligheter att

utvecklas på platsen i stället för att lockas bort. Den av

regeringen initierade flyttlasspolitiken kan nämligen väntas gå

i en riktning, nämligen från de regioner som behöver

utvecklingsstöd till storstadsområdena.

Sådana flyttbidrag som starthjälpen bör därför upphävas av

regeringen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A54 (kds) och

A56 (mp) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande starthjälpen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A54 yrkande 3

i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del

samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och

motion 1994/95:A53 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

25. Pendlingsstöd (mom. 21)

Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m),

Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m) och Bertil Borglund (mp)

anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Ett nytt pendlingsstöd som börjar med "I tre" och slutar med

"delar avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens bedömning att pendlingsstöd

skall införas. De negativa effekterna är alltför stora.

I likhet med motionärerna i motion A52 (m), A54 (kds) och A56

(mp) anser utskottet att regeringens förslag om pendlingsstöd

bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande pendlingsstöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande

11, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A56

yrkande 14 i motsvarande del samt med avslag på proposition

1994/95:218 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

26. Utbildningsvikariat (mom. 22)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Utbildningsvikariat för småföretag som börjar med "Utskottet

har" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A52 (m) att det

huvudsakliga ansvaret för fortbildning av personal måste bäras

av företagen. Det är viktigt för företagen att utbilda sin

personal och få en kompetenshöjning bland de anställda. Mot

denna bakgrund bör regeringens förslag om utbildningsvikariat

för småföretag avslås.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande utbildningsvikariat

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A52 yrkande 12

samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att utskottets bedömning under rubriken Kommunernas

ansvar för ungdomar upp till 20 år bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar den ökade samverkan med kommunerna som

förespråkas i propositionen. Det mest betydelsefulla utfallet av

en sådan samverkan är förslaget att kommunerna skall ha

huvudansvaret för ungdomar under 20 år. Kommunerna i sin tur

skall får ersättning från staten för sina insatser.

Som framhålls i motion A52 (m) är det svårt att på den

beskrivning som lämnas i propositionen få klarhet i förslagets

verkliga innebörd. Förslaget bör därför avslås nu och regeringen

ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett mer

preciserat förslag. Inte minst bör de ekonomiska konsekvenserna

av förslaget såväl för staten som för kommunerna redovisas.

Vad utskottet med anledning av motion A52 i behandlad del

anfört bör ges regeringen till känna. Motion Fi40 (m) i aktuell

del (m) är med det anförda tillgodosedd. Motion A 55 (v) i

berörd del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A52

yrkandena 7 och 8 och 1994/95:Fi40 yrkande 18 samt med avslag på

proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motion 1994/95:A55

yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

28. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år som börjar med

"Kommunernas ansvar" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det framlagda förslaget om

kommunernas ansvar för ungdomar otydligt. Dessutom finns det

inga skäl som talar för att ungdomar i 18--19-årsåldern som har

avslutat en treårig gymnasieutbildning skall undantas från den

arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen.

Utskottet delar därmed den uppfattning som kommer till uttryck

i motion A55 (v) i berörd del. De framlagda lagförslagen bör

inte antas. Vad utskottet i övrigt anfört bör ges regeringen

till känna. Motionerna A52 (m) och Fi40 (m) avstyrks, båda i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena

15 och 16 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i

motsvarande delar och motionerna 1994/95:A52 yrkandena 7 och 8

och 1994/95:Fi40 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

29. Datortek (mom. 24)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Datortek som börjar med "Som framhållits" och slutar med

"rörande datortek" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att utskottet i likhet med motionärerna i

motion A52 yrkande 10 (m) anser att datortek skall ingå som en

del i Ungdomsprogrammet, tidigare upptaget under avsnittet

En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion, avstyrker utskottet

regeringens förslag om datortek. Vad utskottet anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande datortek

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i

motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A55 yrkande

17 och 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Datortek (mom. 24)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Datortek som börjar med "Som framhållits" och slutar med

"rörande datortek" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet

av utbildning på s.k. datortek. Stora ungdomsgrupper lämnar

gymnasieskolan vid 18--19 års ålder utan att ha fått nödvändiga

kunskaper i informationsteknik. I de fall dessa ungdomar går

rakt ut i en öppen arbetslöshet torde det enligt utskottet vara

en mycket lämplig åtgärd att delta i datortekens verksamhet.

Utskottet anser därför att verksamheten i datortek skall omfatta

ungdomar i åldern 18--24 år. Utskottet tillstyrker därmed bifall

till motion A55 (v) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande datortek

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 17

och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på

motion 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt

(mom. 25)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att utskottets bedömning under rubriken Särskilda

åtgärder för regional utveckling och tillväxt bort ha följande

lydelse:

Regeringens förslag om ett opreciserat stöd med

regionalpolitisk inriktning till småföretag är anmärkningsvärt.

Som framhålls i motion A52 (m) sker detta efter det att

regeringen drastiskt höjt skatten på företagande.

Utskottet delar uppfattningen i motionen att selektiva

statliga företagsstöd är utomordentligt tveksamma. Samma

slutsats finns också i rapporten Företagsstödet -- vad kostar

det egentligen? (Ds 1995:14). Rapporten har utarbetats inom

ramen för ESO-gruppen i Finansdepartementet.

Riksdagen bör avvisa förslaget. I stället bör skatten på

företagande sänkas. Denna uppfattning har utskottet redovisat

utförligare i samband med förslag i den föregående

framställningen under avsnittet om Arbetsmarknadspolitikens

inriktning.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A52 i behandlad

del bör ges regeringen till känna. Motionerna A55 (v), A213 (c)

och A444 (c) alla i aktuella delar avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling

och tillväxt

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 3

samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och

motionerna 1994/95:A55 yrkande 11, 1994/95:A413 yrkande 2 och

1994/95:A444 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

32. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt

(mom. 25)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets bedömning under rubriken Särskilda

åtgärder för regional utveckling och tillväxt bort ha följande

lydelse:

I likhet med motion A55 (v) anser utskottet att de medel från

det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsanslaget som regeringen

föreslår skall användas för särskilda tillväxtfrämjande åtgärder

i form av ett tillfälligt småföretagsstöd mer än väl behövs för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslaget bör därför avvisas.

Denna näringspolitiska åtgärd kan ske genom omdisponeringar inom

regionalpolitiken. Utskottet vill peka på att ett sådant förslag

har lämnats av Vänsterpartiet i samband med behandlingen av den

regionalpolitiska propositionen (prop. 1994/95:161, bet. AU13).

Vad utskottet med tillstyrkan till motion A55 i berörd del har

anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A52 (m), A413

(kds) och A444 (c) avstyrks, samtliga i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling

och tillväxt

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 11

samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och

motionerna 1994/95:A52 yrkande 3, 1994/95:A413 yrkande 2 och

1994/95:A444 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

33. Arbetsmarknadsutbildning m.m. (mom. 27)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottets

uppfattning" och slutar med "nu berörda delen" bort ha följande

lydelse:

Utskottet finner i likhet med vad som sägs i Moderata

samlingspartiets motion A52 att den kritik som under senare tid

riktats mot arbetsmarknadsutbildningen är värd att analyseras.

Missriktad utbildning är inte bara kostsam utan leder till

missräkning för den enskilde när resultatet inte blir det

förväntade. Förutsättningarna för att utbildningsinsatser skall

lyckas ökar om det finns ett personligt engagemang och den

enskilde är delaktig i åtgärdsbeslutet. Så är det inte alltid

i dag. Ett ökat engagemang kan uppnås genom olika former av

vouchersystem där den arbetssökande själv väljer

utbildningsanordnare.

Regeringens förslag att utbildningsinsatser skall kunna

avbrytas blottlägger enligt utskottets mening en syn på

utbildning som är oacceptabel. Kompetenshöjning får aldrig bli

en åtgärd för att skapa aktivitet i största allmänhet.

Utbildning måste vara välplanerad och målinriktad och utgå från

den arbetslöses långsiktiga intressen.

Starka skäl talar enligt utskottet för att

arbetsmarknadsutbildningens effektivitet och ändamålsenlighet

bör bli föremål för en särskild utredning. Härvid bör prövas

om det inte vore en fördel med en integration av åtminstone

delar av arbetsmarknadsutbildningen i det övriga

utbildningsväsendet. I det sammanhanget finns det också skäl att

analysera hur utbildning och kompetensutveckling kan främjas

genom hela det yrkesverksamma livet.

Utskottet föreslår att det införs en ny yrkesteknisk

utbildning, delvis som ersättning för arbetsmarknadspolitiska

motiverade utbildningar. Regeringen bör utan dröjsmål bereda

utredningsförslaget SOU 1995:38 Yrkeshögskolan -- kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning och återkomma med förslag till

riksdagen.

Utskottet vill slutligen understryka betydelsen av att den

mest kvalificerade kunskapsuppbyggnaden ges prioritet också i

ekonomiskt svåra tider. Riksdagen bör begära en redovisning av

hur högre utbildning och forskning skall kunna förstärkas så att

den tillgodoser samhällets och företagens långsiktiga krav.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A52 i aktuella delar

anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande arbetsmarknadsutbildning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkandena

13, 26, 28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

34. Personliga utbildningskonton (mom. 28)

Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds) och Anna Åkerhielm

(m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottet vill"

och slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är arbetsmarknaden komplicerad och

förändringarna sker i en allt snabbare takt. Framtidens

arbetsmarknad kommer att ställa allt större krav på en

kontinuerlig kompetensutveckling hos arbetstagarna. Utbildning

kommer att bli en nödvändig del av arbetstagarnas vardag. Det

finns enligt utskottet skäl att närmare analysera ett system med

personliga utbildningskonton för utbildning och

kompetensutveckling genom hela det yrkesverksamma livet.

Vad utskottet anfört bör med anledning av motion A52 i berörd

del ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande personliga utbildningskonton

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 27

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Kompetensutvecklingsprogram m.m. (mom. 29)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottet anser"

och slutar med "föreslagna kompetensutvecklingsprogrammet m.m."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet i motion A55 att

det behövs sättas in insatser riktade mot det stora antalet

kvinnor som är långtidsarbetslösa. 80 000 kvinnor har lämnat

kontorsadministrativa yrken sedan år 1990. De har följande

gemensamt: De har relativt hög ålder, de har en utbildning som

i dag är föråldrad och deras yrke är i stort sett

bortrationaliserat. De senaste åren har över 100 000 lämnat den

offentliga sektorn, de flesta kvinnor. Siffran riskerar att

fördubblas när kommuner och landsting får minskade resurser och

när utbildningsavtalen mellan LAN och kommunerna löper ut.

Utskottet menar att regeringen saknar förslag om

kompetensutveckling för de stora grupper av inte minst kvinnor

från kontorsadministration och vård och omsorg som måste få

vidareutbildning för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden.

Utskottet ställer sig därför bakom Vänsterpartiets förslag att

2 miljarder kronor tillförs A 2-anslaget att användas för ett

brett kompetensutvecklingsprogram som i första hand skall

riktas till långtidsarbetslösa kvinnor. Även långtidsarbetslösa

män bör kunna omfattas av programmet. Utskottet delar också

Vänsterpartiets krav i motion A55 att AMS bör få disponera 200

miljoner kronor som särskilt utbildningsbidrag i första hand för

att täcka resekostnader vid arbetsmarknadsutbildning även i

glesbygd.

Rätten till kompetensutveckling är enligt utskottets mening en

av dagens största fördelningspolitiska frågor. För att minska

utslagningen ur arbetslivet krävs en regelbunden och ständigt

återkommande kompetensutveckling som når alla. Det är

arbetsgivarens ansvar att så sker. Det finns vidare ett positivt

samband mellan förbättrad kompetensutveckling och

arbetsorganisation å den ena sidan och bättre

produktivitetsutveckling å den andra sidan. Utskottet ställer

sig bakom Vänsterpartiets modell med ett Framtidsfondssystem

för att tillförsäkra alla löntagare kompetensutveckling. Fonden

skall satsa på kompetensutveckling och utvecklande av

arbetsorganisation på ett integrerat sätt för att förbättra

arbetsmiljöer och produktivitet. Finansieringen bör ske genom

årliga vinstavsättningar. Utskottet ansluter sig till förslaget

om en finansiering genom en höjning av bolagsskatten med 2 %

i avvaktan på att ett vinstdelningsprogram tagits fram. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande kompetensutvecklingsprogram m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena 7

och 18--20 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

36. Otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21 (mom.

32)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Otraditionella medel som börjar med "Utskottet anser" och slutar

med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom förslaget i Vänsterpartiets motion

A55 om att projektmedel om 250 miljoner kronor bör tillföras de

otraditionella medlen under A 2-anslaget och användas till

ungdomars arbete med Agenda 21-verksamheten ute i kommunerna.

Det skapar enligt utskottets mening meningsfull verksamhet och

kan väl kombineras med andra åtgärder och kommunal

medfinansiering.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande otraditionella medel till verksamheten med

Agenda 21

att riksdagen med anledning av motion A55 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i Folkpartiets motion A53 bör medel från

A 2-anslaget omfördelas till andra åtgärder i högre grad än

regeringen föreslår. Utskottet anser att arbetslösheten kan

klaras genom en mer aktiv näringspolitik och en offensiv

arbetsmarknadspolitik.

Enligt utskottet bör skatterna på företagande sänkas vilket

leder till att fler företag bildas och därmed ett stort antal

nya jobb skapas.

Utskottet har ovan redovisat sin syn på de förslag regeringen

lämnat i propositionen och som berör anslaget. Sammantaget anser

utskottet att A 2-anslaget bör minskas med drygt 4 miljarder

kronor jämfört med regeringens förslag. Riksdagen bör därför

till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nästa

budgetår anvisa 30 000 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande

lydelse:

33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkandena 17

och 18 och med anledning av proposition 1994/95:218 i

motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A55 yrkande 12

-- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) --

till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96

under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

30 000 000 000 kr,

38. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som sägs i Vänsterpartiets

motion A55 att ytterligare 4 950 miljoner kronor bör tillföras

A 2-anslaget. Medlen skall användas till att åstadkomma högre

åtgärdsvolymer, oförändrad nivå på utbildningsbidraget och ett

rejält kompetensutvecklingsprogram om 2 000 miljoner kronor med

särskild inriktning mot långtidsarbetslösa kvinnor. Utskottet

ställer sig bakom det föreslagna allergisaneringsprogrammet men

anser att istället för ett nyproduktionsstöd bör insatserna

riktas mot det befintliga bostadsbeståndet. Satsningen bör

enligt utskottets mening tillföras ytterligare 500 miljoner

kronor. Det s.k. småföretagarstödet om 400 miljoner kronor bör

inte belasta A 2-anslaget utan får finansieras genom

omdisponeringar inom regionalpolitiken.

Utskottets ställningstagande innebär att totalt 39 302 016 000

kr bör anvisas till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande

lydelse:

33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 12

och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del

samt med avslag på motion 1994/95:A53 yrkandena 17 och 18 -- med

ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96

under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

39 302 016 000 kr,

39. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Lönebidrag som börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i den Moderata motionen A52 att

lönebidrag bör tillkomma arbetshandikappade och att

rekryteringsstöd skall utnyttjas för att främja äldres

deltagande i arbetslivet. Förslaget att utvidga målgruppen för

lönebidrag till att omfatta äldre arbetslösa skall enligt

utskottets mening avvisas. Förslaget utgör ingen långsiktig

lösning på arbetslöshetsproblemen för gruppen. Det kan dessutom

leda till fler negativa än positiva effekter.

För att komma till rätta med arbetslösheten bland äldre måste

man enligt utskottets mening överge föreställningar som hör

hemma i det gamla arbetslivet och i stället utgå från det

moderna arbetslivets villkor.

Det är under inga omständigheter någon lösning att vidga

möjligheterna till förtidspensionering.

Vad utskottet med bifall till motion A52 i berörd del och med

avslag på motionerna A53 och A56 i här aktuella delar anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 6

samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och

motionerna 1994/95:A53 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 10 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35)

Bertil Borglund (mp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Lönebidrag som börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"aktuella delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med Miljöpartiet i motion A56 är utskottet tveksamt

till den prioritering regeringen gör när det gäller arbetslösa

som är över 60 år. En sådan prioritering går ut över andra

åldersgrupper som av en rad olika orsaker kan ha större behov av

fortsatt kontakt med arbetsmarknaden inte minst de med reella

arbetshandikapp. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkande 10

och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på

motionerna 1994/95:A52 yrkande 6 och 1994/95:A53 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag

(mom. 36)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Lönebidrag som börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Oavsett konjunkturläge har de handikappade alltid en svår

situation på arbetsmarknaden. Insatser för arbetshandikappade är

enligt utskottets mening oerhört viktiga och bör alltid vara

prioriterade. Utskottet uppfattning är att arbetslinjen måste

gälla även denna grupp och förtidspensioneringar skall undvikas

i största möjliga utsträckning. Både lönebidrag och

anställningar hos Samhallkoncernen har visat sig vara värdefulla

lösningar för arbetshandikappade. Utskottet delar Folkpartiets

uppfattning i motion A53 att regeringens förslag att sänka

ersättningsnivån för nya beslut om lönebidrag bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande

lydelse:

36. beträffande sänkning av den högsta ersättningsnivån för

lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkande 7 och

med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella

organisationer (mom. 37)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Lönebidrag som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med stor oro på förslagen rörande lönebidrag som

regeringen lägger fram. Som Vänsterpartiet framhåller i sin

motion A55 är lönebidrag ofta den enda möjligheten för

arbetshandikappade att få arbete. Redan riksdagens tidigare

beslut att sänka taket för lönebidrag från 90 % till 80 % av

lönekostnaden har enligt utskottet inneburit att det på sikt

blir allt svårare för arbetshandikappade att få arbete. En

mycket stor andel av lönebidragsanställningarna finns hos

ideella organisationer. Dessa organisationer har inget

ekonomiskt utrymme för att ta ett större löneansvar än man redan

gör. Resultatet blir färre lönebidragsanställningar och ökad

arbetslöshet bland de arbetshandikappade.

Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att de ytterligare

besparingar som föreslås inom B 5-anslaget och den utvidgning

av målgruppen som föreslås inte kan godtas. För att ideella

organisationer även i framtiden skall kunna vara en del av de

arbetshandikappades arbetsmarknad bör enligt utskottets mening

riksdagen undanta ideella organisationer från sänkningen av

taket för lönebidrag till 80 % av lönekostnaden.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande den högsta ersättningsnivån för lönebidrag

hos ideella organisationer

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 27

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Anslag till särskilda åtgärder för

arbetshandikappade (mom. 38)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade som börjar med "Utskottet har" och slutar med

"regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:

Som följd av utskottets ståndpunkt att volymen

lönebidragsanställda bör ökas och att ideella organisationer

skall undantas från nivåsänkningen anser utskottet att anslaget

bör tillföras ytterligare 400 miljoner kronor. Till anslaget

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade bör således med bifall

till Vänsterpartiets motion A55 i berörd del anvisas

10 766 081 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande anslag till särskilda åtgärder för

arbetshandikappade

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 28

och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del

-- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12, rskr. 227) --

till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 10 766 081 000 kr,

44. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen

(mom. 39)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken B

6 Bidrag till Samhall Aktiebolag som börjar med "Utskottet

bedömer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som Folkpartiet i motion A53

och som Kristdemokratiska samhällspartiet i motionerna A54 och

Fi35 att den neddragning av anslaget till Samhall på 300

miljoner kronor som regeringen föreslår bör avslås. Samhall bör

i stället använda dessa pengar till att skapa anställning åt

ytterligare 3 000 arbetshandikappade.

Den besparing på Samhall som riksdagen redan beslutat om vid

budgetbehandlingen är tillräckligt betungande för koncernen. En

ytterligare neddragning skulle lägga en orimlig stor börda på de

arbetshandikappade.

Utskottet vill också påtala de samhällsekonomiskt gynnsamma

effekterna av Samhallanställningar jämfört med de alternativ som

står till buds.

Som följd av utskottets ställningstagande när det gäller den

föreslagna besparingen på Samhall bör det anslag som riksdagen

redan anvisat (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) stå fast.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag

till koncernen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A53 yrkandena

8 och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:Fi35 yrkande 17 samt med

avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande delar och motion

1994/95:A55 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

45. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen

(mom. 39)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets bedömning under rubriken

B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag som börjar med "Utskottet

bedömer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det skall vara

en högt prioriterad uppgift att skapa fler arbetstillfällen för

arbetshandikappade. Mot bakgrund av att 70 000 anmälda

arbetshandikappade i dag står utanför arbetsmarknaden måste

enligt utskottets mening regeringens sparförslag under

B 6-anslaget avvisas. Utskottet vill dessutom anvisa

ytterligare 100 miljoner kronor för att Samhall skall kunna

skapa fler jobb för arbetshandikappade. Sammantaget bör alltså 7

174 628 000 kr anvisas på anslaget B 6 Bidrag till Samhall

Aktiebolag för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag

till koncernen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena 29

och 30 och med anledning av motionerna 1994/95:A53 yrkandena 8

och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:Fi35 yrkande 17 samt med

avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om en engångsvis besparing på Samhall,

dels -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12,

rskr. 227) -- till Bidrag till Samhall Aktiebolag för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 7 174 628 000 kr,

Särskilda yttranden

Särskilda yttr

1. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anför

Moderata samlingspartiet har ett särskilt sjupunktsprogram med

riktlinjer för en politik för riktiga jobb såsom det presenteras

i motion A52.

Som framgår av motionen anser Moderaterna att det är viktigt

för kvinnorna att ett privat tjänsteföretagande får möjlighet

att utvecklas. Regeringens politik däremot stänger den

kvinnodominerade arbetsmarknaden utan att öppna nya

arbetsmarknader i stället. Det är nämligen mot kvinnorna den

nödvändiga kommunala återhållsamheten slår allra hårdast.

Vi vill likväl inte motsätta oss den föreslagna kartläggningen

och analysen av kvinnors arbetsmarknad.

2. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3)

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet har i olika sammanhang, senast i partimotionen

A55 påtalat den mycket bekymmersamma situationen för kvinnor

till följd av dels neddragningar i den offentliga sektorn dels

att många arbeten har rationaliserats bort inom bl.a.

kontorsadministrativt arbete. Det krävs omfattande åtgärder,

inte minst utbildningsinsatser för att möta de problem som har

uppstått.

Vänsterpartiet har i och för sig inte något emot den nu

föreslagna kartläggningen och analysen men anser att läget är så

bekymmersamt att man inte bör vänta med varje åtgärd enbart av

den anledningen att det tillsätts en utredning med det nyss

angivna uppdraget.

3. Arbetsrätten (mom. 5)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson

(kds) anför:

Enligt vår uppfattning bör en reformering av arbetsrätten

komma till stånd. Den arbetsrättslagstiftning som gällde under

1994 borde ha fått vara kvar som ett första steg i riktning mot

en sådan reformering. Det hade varit en fördel om den hade fått

verka ytterligare en tid så att en rejäl utvärdering av den

lagstiftning som infördes hade kunnat ske.

Eftersom regeringen har tillsatt en särskild kommission med

uppdrag att se över och komma med förslag till lösningar på de

problem som finns på arbetsrättens område har vi avstått från

att nu lägga något yrkande. Vi utgår från att

arbetsrättskommissionen kommer att ta ett brett och samlat grepp

på problemen och att den arbetar med största skyndsamhet samt

att särskilt småföretagens situation uppmärksammas i

sammanhanget.

4. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7)

Elving Andersson (c) och Dan Ericsson (kds) anför:

Enligt vår uppfattning borde den arbetslöshetsförsäkring som

infördes under den förra mandatperioden ha fått vara kvar.

Fördelen med den var att den var allmän och omfattade alla med

stark anknytning till arbetsmarknaden och gav inkomstrelaterade

förmåner upp till en viss nivå.

Eftersom regeringen har aviserat sin avsikt att tillsätta en

utredning som skall se över arbetslöshetsersättningen avstår vi

från att nu lägga något yrkande.

5. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiet anser att det saknas förslag om system för

kompetensutveckling i arbetslivet och då särskilt vad gäller

kvinnor. Vänsterpartiet föreslår därför en rad olika metoder för

att komma åt denna nyckelfaktor på den framtida flexibla

arbetsmarknaden. Några av Vänsterpartiets förslag är

framtidsfonder, ett särskilt kompetensutvecklingsprogram -- i

första hand riktat till kvinnor, en bättre studiefinansiering

och en större satsning på arbetsmarknadsutbildning.

6. Utförsäkringsåtgärd (mom. 18)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet anser att man skall maximera den

period under vilken ersättning från a-kassa kan utgå till 450

dagar. Under ersättningstiden bör någon form av åtgärd

regelmässigt sättas in. Dagens i praktiken eviga ersättningsrätt

gör arbetslösheten onödigt hög. De mellanliggande

åtgärdsperioderna får dessutom för många karaktären av åtgärder

blott och bart för att förtjäna en ny ersättningsperiod. Det

sänker effektiviteten i bl.a. arbetsmarknadsutbildningen.

7. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anför

Moderata samlingspartiet anser det inte meningsfullt att ha

ett yrkande om alternativ medelsanvisning till anslaget A2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vår politik skiljer sig på ett

avgörande sätt från de förslag regeringens här presenterar.

Vi anser att en långsiktig arbetslöshet på nästan 10 % som

regeringen räknar med är från både mänsklig och ekonomisk

utgångspunkt oacceptabelt.

De förslag som regeringen presenterar i

sysseselsättningsproposition 218 skapar inga nya riktiga

arbeten. De företagsstimulerande förslagen i

kompletteringspropositionen 150 är också helt otillräckliga. Vi

har i särskilda reservationer ovan om inriktningen av

arbetsmarknadspolitiken och om förslag rörande åtgärder

redovisat vår ståndpunkt till de arbetsmarknadspoltiska

åtgärderna som finansieras under A 2-anslaget.

Till skillnad från regeringen menar vi Moderater att

arbetslösheten i första hand skall klaras genom att det skapas

riktiga jobb. Riktiga arbeten tillkommer bara genom att företag

bildas och växer. För detta krävs en företagsstimulerande

politik.

I vår partimotion A52 redovisar vi i ett sjupunktsprogram

riktlinjerna för en politik för riktiga jobb. Programmet berör

företagen, skattesystemet, lönebildningen, arbetsmarknaden,

socialförsäkringarna, utbildningen och arbetsmarknadspolitiken.

8. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)

Dan Ericsson (kds) anför

Kristdemokraterna har inte lagt något yrkande om alternativ

medelsanvisning till anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder och vill därför anföra följande.

Vår grundinställning är att arbetslösheten måste lösas med en

generell ekonomisk politik för tillväxt och fler jobb. En sådan

politik inbegriper en sund näringspolitik. Härutöver krävs som

komplement en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik.

Meningsfull sysselsättning och utbildning skall erbjudas framför

passivt kontantstöd vid arbetslöshet.

Det är bra med en ökad flexibilitet för användningen av de

arbetsmarknadspolitiska medlen. Det får dock inte innebära att

prioriteringar underlåts.

Förslaget om ett fortsatt småföretagarstöd ser vi som en

positiv tillväxtfrämjande åtgärd.

Vi konstaterar att regeringen slagit till reträtt när det

gäller exempelvis praktikplatser och förordar en återgång till

ungdomspraktik och akademikerpraktik under en ny benämning,

arbetsplatsintroduktion. Vi accepterar åtgärden. Reträtten

gäller också ALU där regeringen inte fullföljer tidigare

beslutade neddragningar. Vi tycker också detta är bra.

Vi avvisar ett flyttbidrag liksom förslaget om pendlingsstöd.

Vi avvisar också nyproduktionsstödet för bostäder eftersom

byggsektorn måste stabiliseras på en nivå i balans med

efterfrågan. Dessutom innebär satsningen på ett

allergisaneringsprogram en stimulans till ökad sysselsättning

inom byggsektorn.

Sammantaget innebär den Kristdemokratiska politiken, med sin

betoning av tillväxtskapande åtgärder, att behovet av medel till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att minska.

Propositionens lagförslag

Bilaga

Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion

Förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar

Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322)

om ungdomspraktikanter

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd

Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om

arbetsmiljöavgift

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 4

Motioner 5

Utskottet 11

Inledning 11

Allmän bakgrund 11

Arbetsmarknadsläget 11

Arbetsmarknadspolitikens inriktning 14

Kvinnors arbetsmarknad 22

Uppföljning 24

Arbetsrätten 25

En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring 26

A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 26

Ett sammanhållet förvaltningsanslag 27

AMS tillsynsverksamhet m.m. 28

Medelsberäkning 29

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 30

Ett flexibelt resursutnyttjande 30

Omfattningen budgetåret 1995/96 31

Tillfällig personalförstärkning 33

Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i

invandrartäta områden 34

Informationsinsatser för invandrare 36

Åtgärder vid utförsäkring 36

En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion 37

Ändrade regler för starthjälp 40

Ett nytt pendlingsstöd 41

Utbildningsvikariat för småföretag 42

Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år 43

Datortek 46

Särskilda åtgärder för regional utveckling och

tillväxt 47

Förslag rörande rekryteringsstöd, beredskapsarbete och

utbildningsbidrag 48

Arbetsmarknadsutbildning m.m. 49

Otraditionella medel 52

Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder 52

A 7 Europeiska socialfonden 53

B Arbetslivsfrågor 54

B 3 Yrkesinriktad rehabilitering 54

B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 55

Lönebidrag 55

Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder

för arbetshandikappade 56

B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag 57

Arbetslivsfonden 57

Hemställan58

Reservationer

1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (m) 65

2. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (fp) 66

3. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (v) 68

4. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (mp) 69

5. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1),

(kds) 70

6. Arbetsrätten (mom. 5), (m) 71

7. Arbetsrätten (mom. 5, motiveringen), (v) 72

8. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

(mom. 7), (m, fp) 73

9. Ett sammanhållet förvaltningsanslag (mom 8) (v) 73

10. Anslag till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader (mom. 10), (v) 74

11. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11) (m) 74

12. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11), (kds) 75

13. Inriktningen av ALU (mom. 12), (m) 75

14. Inriktningen av ALU (mom. 12), (v) 76

15. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13), (m) 76

16. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13), (v) 77

17. Projekt i storstädernas invandrartäta områden (mom.

14), (v) 77

18. Lån till invandrare som vill starta egna företag (mom.

15), (mp) 77

19. Övriga åtgärder till förmån för invandrare (mom. 16),

mp) 78

20. Arbetsplatsintroduktion m.m (mom. 19), (m) 79

21. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19), (fp) 79

22. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19), (v) 80

23. Starthjälpen (mom. 20), (fp) 81

24. Starthjälpen (mom. 20), (mp, kds) 81

25. Pendlingsstöd (mom. 21), (m. mp, kds) 82

26. Utbildningsvikariat (mom. 22), (m) 82

27. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23), (m) 83

28. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23), (v) 83

29. Datortek (mom. 24), (m) 84

30. Datortek (mom. 24), (v) 84

31. Särskilda åtgärder för regional utveckling och

tillväxt (mom. 25), (m) 85

32. Särskilda åtgärder för regional utveckling och

tillväxt (mom. 25), (v) 85

33. Arbetsmarknadsutbildning m.m. (mom. 27), (m) 86

34. Personliga utbildningskonton (mom. 28), (m, fp,

kds) 87

35. Kompetensutvecklingsprogram m.m. (mom. 29), (v) 87

36. Otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21

(mom. 32), (v) 88

37. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom.

33), (fp) 89

38. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom.

33), (v) 90

39. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35),

(m) 90

40. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35),

(mp) 91

41. Sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag

(mom. 36), (fp) 91

42. Den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella

organisationer (mom. 37), (v) 92

43. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade

(mom. 38), (v) 93

44. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till

koncernen (mom. 39), (fp, kds) 93

45. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till

koncernen (mom. 39), (v) 94

Särskilda yttranden

1. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom.

3), (m) 95

2. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom.

3), (v) 95

3. Arbetsrätten (mom. 5), (c, fp, kds) 95

4. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

(mom. 7), (c, kds) 96

5. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11), (v) 96

6. Utförsäkringsåtgärd (mom. 18), (m) 96

7. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33),

(m) 97

8. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33),

(kds)97

Bilaga: Propositionens lagförslag99