Bet. 1994/95:AU16

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1994/95:AU16

Ny föräldraledighetslag m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1994/95

AU16

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet

regeringens förslag i proposition 1994/95:207 om en ny

föräldraledighetslag m.m.

Lagen innebär dels en språklig och lagteknisk bearbetning av

den nuvarande föräldraledighetslagen, dels en anpassning till

EG:s direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för

att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för

arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.

Dessutom föreslås några andra sakliga ändringar.

De ändringar i sak som föreslås är följande.

Den ovillkorliga rätten till ledighet för kvinnliga

arbetstagare i samband med graviditet och efter förlossning

föreslås utökad i tiden från nuvarande sex veckor före den

beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter

förlossningen till sju veckor före resp. efter förlossningen.

Reglerna om rätt till omplacering och ledighet i vissa fall

för gravida kvinnor föreslås avse även kvinnor som nyligen fött

barn eller som ammar.

Om det uppkommer möjlighet till omplacering som bedöms kunna

avse minst en månad, skall arbetsgivaren enligt nuvarande regler

erbjuda kvinnan arbetet. Dessutom skall arbetsgivaren

fortlöpande pröva möjligheten till omplacering. Dessa

skyldigheter för arbetsgivaren föreslås bli utvidgade till att

avse även omplaceringsfall med anledning av fysiskt påfrestande

arbetsuppgifter.

I de fall där rätt till omplacering föreligger men där sådan

inte är möjlig, skall arbetstagaren enligt förslaget ha rätt

till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och

säkerhet.

Arbetstagaren skall enligt förslaget samråda med arbetsgivaren

om ledighetens förläggning och om andra frågor som berör

ledigheten. Om det inte medför olägenhet för arbetstagaren,

skall denna lägga hel ledighet så att verksamheten hos

arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Genom kollektivavtal får enligt nuvarande regler avvikelse

från eller komplettering till föräldraledighetslagen göras i

fråga om bl.a. anmälan om föräldraledighet. Denna rätt föreslås

bli utvidgad till att gälla även ledighet med tillfällig

föräldrapenning.

Dessutom föreslås vissa förändringar i semesterlagens regler

om semesterlönegrundande frånvaro.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Dessutom föreslår

utskottet att riksdagen ger regeringen till känna utskottets syn

på frågan om förläggningen av föräldraledigheten när

arbetstagaren vill minska sin dagliga arbetstid.

Reservationer har avlämnats av Moderata samlingspartiet,

Vänsterpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet.

Propositionen

I proposition 1994/95:207 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen antar regeringens

förslag till

1. föräldraledighetslag,

2. lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i

semesterlagen (1977:480),

3. lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till detta

betänkande.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

1994/95:A29 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till

föräldraledighetslag att gravida arbetstagare får rätt till

ledighet för hälsoundersökning enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till

föräldraledighetslag att det tydligt framgår att begreppet

kvinnors hälsa även omfattar fostret,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till

föräldraledighetslag att arbetsgivaren inte får försvåra för

föräldrarna att organisera ledigheten,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i 17 § mom. 7 semesterlagen.

1994/95:A30 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

föräldraledighetslagen i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som säkerställer

enskildas rätt att sluta individuella avtal vid sidan av

kollektivavtal i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att kvalifikationstiden i

föräldraledighetslagen skall vara ett år i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om föräldraledighetens förläggning i tiden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återgång i arbete,

6. att riksdagen beslutar upphäva 17 § semesterlagen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147

1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om ändring i

lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i

enlighet med motionens bilaga 2.

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

36. att riksdagen beslutar anta motionens förslag till lag om

ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av

barn m.m. i enlighet med motionens bilaga 2.

1993/94:A814 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen antar motionens förslag till lag om ändring i

lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i

enlighet med motionens bilaga 1.

Utskottet

Propositionen

En ny föräldraledighetslag

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

(föräldraledighetslagen) trädde i kraft den 1 januari 1979. Den

har under åren ändrats ett flertal gånger och framstår nu som --

åtminstone i vissa delar -- oöverblickbar och svårtillgänglig.

Lagen berör många arbetstagare, och det är viktigt att lagens

utformning är sådan att den enskilde arbetstagaren lätt kan

tillägna sig innehållet. Regeringen anser därför att det är

angeläget att lagen nu moderniseras. Dessutom är det viktigt att

reglerna anpassas till EG:s direktiv på området.

Den föreslagna föräldraledighetslagen innebär förutom sakliga

ändringar en lagteknisk och språklig bearbetning av den

nuvarande föräldraledighetslagen. De sakliga ändringarna innebär

framför allt en anpassning till rådets direktiv 92/85/EEG om

åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen

för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller

ammar. Man har också beaktat den europeiska sociala stadgan som

Sverige ratificerade huvuddelen av år 1962.

I det följande sammanfattas de sakliga ändringarna under

särskilda rubriker.

Barnledighet i samband med förlossning

Enligt nuvarande regler i föräldraledighetslagen, 4 § andra

stycket, har en kvinnlig arbetstagare rätt till hel ledighet i

samband med barns födelse under minst sex veckor före den

beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter

förlossningen.

Enligt EG:s direktiv artikel 8 skall medlemsstaterna se till

att gravida arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och

arbetstagare som ammar har rätt till en sammanhängande

barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter

förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av den

angivna ledigheten måste enligt direktivet arbetstagaren ta ut

minst två veckors obligatorisk ledighet under tiden före eller

efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller

praxis.

Enligt den europeiska sociala stadgan föreligger en skyldighet

att se till att kvinnliga arbetstagare kan få ledigt med

ekonomisk kompensation sammanlagt tolv veckor i samband med

barns födelse. Detta stadgande har av Europarådet tolkats så att

sex veckors ledighet efter förlossningen skall vara

obligatorisk.

För att uppfylla direktivets krav på sammanhängande

barnledighet under minst 14 veckor under tiden före den

beräknade tidpunkten för förlossningen eller efter förlossningen

föreslår regeringen att den enligt nuvarande 4 § andra stycket

första meningen föräldraledighetslagen föreskrivna rätten till

ledighet utökas i tiden till sju veckor före den beräknade

tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.

När det gäller kravet i direktivet om två veckors obligatorisk

ledighet under tiden före eller efter förlossningen, anser

regeringen mot bakgrund bl.a. av att det inte finns något som

tyder på att problem att få ledighet skulle föreligga för

gravida arbetstagare eller arbetstagare som nyligen fött barn

eller ammar, att det framstår som främmande och omotiverat för

svenska förhållanden med en regel om obligatorisk ledighet.

Regeringen anser också att det finns en svensk praxis som

innebär att kvinnliga arbetstagare som nyligen fött barn i

praktiken utnyttjar den rätt till ledighet som lagstiftningen

tillerkänner dem och att den svenska nationella lagstiftningen i

förening med denna praxis redan nu uppfyller EG-direktivets krav

i denna del. Detsamma gäller motsvarande krav enligt den

europeiska sociala stadgan. Någon obligatorisk regel om ledighet

behöver därför inte införas enligt regeringen.

Omplacering vid riskfyllda arbetsförhållanden

Enligt 12 § första stycket nuvarande föräldraledighetslag

gäller att om en kvinnlig arbetstagare inte får sysselsättas i

sitt arbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under

havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 §

arbetsmiljölagen (AML), har hon rätt att bli omplacerad till ett

annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.

I 12 a § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag anges

att det för det fall omplacering inte kunnat ske av en havande

kvinna som på grund av föreskrift i AML inte kan arbeta, skall

arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Uppkommer därvid möjlighet till en omplacering som bedöms kunna

avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

Av direktivets fjärde artikel framgår att om en arbetsgivare

kommer fram till att det finns en risk för säkerhet och hälsa

eller inverkan på graviditet eller amning för dem som är

gravida, som nyligen fött barn eller som ammar, skall

arbetsgivaren enligt artikel 5 vidta nödvändiga åtgärder för att

säkerställa att denna risk undanröjs genom en tillfällig ändring

av arbetsförhållandena eller arbetstiden för arbetstagaren i

fråga. Om detta av vissa närmare angivna skäl inte är möjligt

eller rimligen kan begäras, skall arbetsgivaren enligt

direktivet vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till

ett annat arbete.

För att uppfylla direktivets krav föreslås i propositionen att

bestämmelsen i 12 § första stycket nuvarande

föräldraledighetslag om omplacering av arbetstagare, som

förbjudits fortsätta sitt arbete enligt föreskrift som meddelats

med stöd av AML, överförs till den nya föräldraledighetslagen

och utvidgas till att avse även grupperna arbetstagare som ammar

och som nyligen fött barn.

En motsvarande regel till den i 12 a § andra stycket nuvarande

föräldraledighetslag bör enligt regeringen införas i den nya

föräldraledighetslagen. Tillämpningsområdet föreslås dock bli

utvidgat till att avse även omplaceringsfall med anledning av

fysiskt påfrestande arbetsuppgifter.

För att uppfylla EG-direktivets krav vad gäller omplacering --

då arbetsuppgifterna innebär risk för säkerhet och hälsa för dem

som är gravida, nyligen fött barn eller ammar -- har

Arbetarskyddsstyrelsen med stöd av 4 kap. 6 § AML i sina

föreskrifter meddelat ett mer generellt förbud än tidigare för

berörda arbetstagare att sysselsättas i riskfyllda arbeten. Med

hänsyn till Arbetarskyddsstyrelsens förbud har regeringen inte

ansett det nödvändigt med ändringar i föräldraledighetslagen.

Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden

För det fall omplacering av tekniska eller andra objektiva

skäl inte är möjlig eller om omplacering av klart redovisade

skäl inte rimligen kan krävas skall gravida arbetstagare,

arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar

enligt artikel 5 i direktivet ha rätt till tjänstledighet så

länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet.

För att uppfylla direktivets krav i denna del föreslår

regeringen en lagändring av innebörd att en kvinnlig

arbetstagare som nyss sagts och som har rätt till omplacering,

men där omplacering inte är möjlig, skall ha rätt till ledighet

så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet.

Ledigheten skall enligt förslaget inte vara förenad med

anställningsförmåner.

Samråds- och anmälningsskyldighet m.m.

Enligt 8 § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag skall

arbetsgivaren samråda med arbetstagaren beträffande

föräldraledighetens förläggning under dagen och andra med

ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med

arbetstagarens organisation ej har ägt rum.

Regeringen föreslår en ny regel för samrådsskyldighet där

samrådsinitiativet läggs hos arbetstagaren och där samrådet

skall avse även förläggningen av hel ledighet. I begreppet

samråd ligger enligt regeringen att det är en dialog som skall

föras mellan parterna och att såväl arbetsgivarens som

arbetstagarens intressen skall beaktas. Med arbetstagarens

intresse innefattas enligt regeringen också barnets intresse av

att ledigheten blir förlagd på ett sätt som gagnar barnet bäst.

Regeringen föreslår vidare en regel som innebär att om det kan

ske utan olägenhet för arbetstagaren, skall denna lägga hel

ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan

påtaglig störning.

Regeringen framhåller här att det är naturligt att en

arbetstagares ledighet i många fall kan innebära störningar i

verksamheten, men att inte varje sådan störning skall kunna

hindra arbetstagaren från att få den begärda ledigheten. Endast

i sådana fall där störningen är påtaglig och endast om det kan

ske utan olägenhet för arbetstagaren kan det krävas att

denne försöker lägga ledigheten på annat sätt.

Avvikelser genom kollektivavtal

Den i 2 § nuvarande föräldraledighetslag föreskrivna

möjligheten att sluta kollektivavtal som avviker från lagen

föreslås bli överförd till den nya lagen. Av förenklingsskäl

föreslår regeringen att avvikelse från lagen får träffas även

beträffande anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning.

Semesterlönegrundande frånvaro

I semesterlagen föreslås ändringar enligt vad som framgår av

texten under följande två rubriker.

90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen

Rätten till semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom

är begränsad till högst 180 dagar under intjänandeåret i de fall

sjukdomen inte beror på arbetsskada. Vid tillämpning av denna

bestämmelse skall enligt den s.k. 90-dagarsregeln frånvaro under

de första 90 dagarna av frånvaroperioden inte i något fall anses

bero på arbetsskada.

Sistnämnda regel föreslås avskaffad. Som skäl anför regeringen

att bestämmelsen inte längre fyller sin avsedda funktion

eftersom dels samordningstid enligt lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring inte längre finns, dels den tid varunder

frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrundande har

utsträckts från 90 dagar till 180 dagar.

Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen

I nuvarande 17 § andra stycket semesterlagen finns en regel,

den s.k. tvåårsregeln, som föreskriver att om en arbetstagare på

grund av sjukdom eller arbetsskada varit oavbrutet frånvarande

från arbetet under två hela intjänandeår grundar därefter

infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.

Regeringen föreslår att en gräns införs för att en ny

tvåårsperiod skall löpa för rätt till semesterlön vid

sjukfrånvaro. Förslaget innebär att en arbetstagare skall ha

återgått i arbete i mer än 14 dagar för att en ny

semesterlönegrundande period vid sjukdom skall börja löpa.

Motioner

Den översyn av föräldraledighetslagen som Moderata

samlingspartiet anser nödvändig i kommittémotionen 1994/95:A30

(yrk. 1) bör enligt motionärerna göras av den nyligen tillsatta

Arbetstidskommittén och bör syfta till att göra en rimlig

avvägning mellan familje-, närings- och arbetsmarknadspolitiska

intressen. Samtliga regler för arbetstid, semester och annan

ledighet bör omfattas av översynen.

Till stöd för yrkandet om individuella avtal anför

Moderaterna (yrk. 2) att arbetsmarknaden bara kan bli en marknad

om enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan ingå för båda

parter givande avtal.

Den korta kvalifikationstid som regeringen föreslår har

enligt Moderaterna (yrk. 3) i den praktiska tillämpningen visat

sig vara oförsvarligt kort.

Moderaterna har också (yrk. 4) invändningar mot regeringens

förslag att ledigheten får delas upp i tre perioder för varje

kalenderår. Denna reglering är enligt motionärerna mindre väl

avvägd med hänsyn till att den ofta medför avsevärda olägenheter

för arbetsgivarens verksamhet. Motionärerna anser att

huvudregeln i stället skall vara att hela ledigheten tas ut

i ett sammanhang med möjlighet för arbetsgivarna och

arbetstagarna att avtala om annan förläggning.

Motionärerna vill vidare (yrk. 5) i motsats till regeringen ha

en ordning som innebär att arbetsgivaren har möjlighet att

skjuta på återgången i arbetet i två månader. En månad är

enligt motionärerna en alltför kort tid för att varsel skall

kunna utfärdas och en vikarie sägas upp på ett godtagbart sätt.

Moderaterna anför slutligen, till stöd för yrkandet att 17 §

semesterlagen skall upphävas, (yrk. 6) att typerna av

semesterlönegrundande frånvaro har byggts ut i en sådan

omfattning att förmånerna allvarligt skadar Sveriges ekonomi och

medför betydande kostnader speciellt kännbara för småföretagare.

När det gäller frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada

anser Moderaterna att den anställde blir överkompenserad vid

sådan frånvaro med hänsyn till att sjukpenningen är beräknad på

lön inkl. semesterlön. Motionärerna anser vidare att frånvaro

från arbetet för att ta hand om sina barn inte bör vara

semesterlönegrundande samt att kostnads- och förenklingsskäl

talar för att rätten till semesterlön vid frånvaro från arbetet

för studier bör avskaffas.

Vänsterpartiet framhåller i motion 1994/95:A29 beträffande

rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (yrk. 1) att

medlemsländerna enligt EG:s direktiv på området (artikel 9)

skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att gravida

arbetstagare skall ha rätt till ledighet utan löneavdrag för

undersökningar under graviditeten om sådana undersökningar måste

ske på arbetstid. Vänsterpartiet anser att regeringens lösning,

att i stället för att lagstifta hänvisa till att frågan är

avtalsreglerad inom det statliga området och att frågan bör

avtalsregleras inom övriga områden, innebär att Sverige inte

kommer att uppfylla direktivets krav.

Vänsterpartiet anför vidare (yrk. 2) att det är nödvändigt att

vidga föräldraledighetslagens text så att det tydligt framgår

att begreppet kvinnors hälsa omfattar även fostrets hälsa.

Vänsterpartiet anser också att propositionen är oklar i vad

där föreslås att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren

om ledighetens förläggning samt att arbetstagaren, om det

kan ske utan olägenhet, skall förlägga hel föräldraledighet

så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig

störning. Vänsterpartiet menar (yrk. 3) att förslaget kan tolkas

så att föräldraledigheten i första hand skall anpassas till

arbetsgivarens behov och inte till barnets. Förslaget försvagar

härigenom arbetstagarens och därmed barnets rätt i förhållande

till arbetsgivaren. Vidare kan oklarheten enligt motionärerna

leda till att männen i stor utsträckning drar sig för en

diskussion med en motvillig arbetsgivare och i stället avstår

från att utnyttja föräldraledigheten.

Vänsterpartiet anser slutligen (yrk. 4) att regeringens

förslag om ändringar i 17 § semesterlagen bör behandlas i

samband med sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete på en ny

ordning och att det vore att föregripa beredningens förslag att

nu behandla dessa frågor.

I detta sammanhang tar utskottet upp tre motioner (s) som

väckts dels under den allmänna motionstiden 1994, dels med

anledning av proposition 1993/94:147.

Socialdemokraterna framhåller i partimotionerna

1993/94:A40 (yrk. 6) och 1993/94:A254 (yrk. 36) samt i motion

1993/94:A814 (yrk. 3) att ett problem som ofta drabbar kvinnor

är förläggningen av föräldraledighet när man vill minska sin

dagliga arbetstid. Som regleringen nu är bestämmer arbetsgivaren

ensidigt när under dagen som ledigheten skall tas ut.

Socialdemokraterna anser att föräldraledighetslagen bör ändras

så att föräldern själv får bestämma när under dagen ledigheten

skall tas ut. Undantag bör dock gälla om ledigheten skulle

medföra allvarliga men för produktionen.

Utskottets överväganden

Utskottet anser i likhet med regeringen att den nuvarande

lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. i

vissa delar är oöverblickbar och svårtillgänglig och att lagen

därför behöver bearbetas både språkligt och lagtekniskt.

Reglerna skall vara lätta att tillämpa och förstå för den

enskilde. Förutom de redaktionella ändringarna behövs vissa

ändringar i sak för att reglerna skall anpassas till EG:s

direktiv på området. Utskottet kommenterar i det följande endast

vissa regler som tagits upp i motionerna eller annars tilldragit

sig utskottets intresse.

Utskottet noterar att ändringen i 20 § tredje stycket innebär

inte endast, som anges i specialmotiveringen, en språklig

bearbetning utan också en saklig ändring. Denna innebär att

arbetsgivarens skyldighet att erbjuda en kvinnlig arbetstagare

som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar arbete om det

uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse

minst en månad, har utvidgats till att omfatta även de fall som

avses i 19 § i förslaget. Utskottet har ingen erinran mot denna

ändring.

Moderata samlingspartiet begär som framgått av den

tidigare framställningen i motion A30 (yrk. 1) en total

översyn av föräldraledighetslagen. Enligt

motionärerna bör översynen göras av den nyligen tillsatta

Arbetstidskommittén (A 1995:02).

Utskottet anser att Arbetstidskommittén, med hänsyn till den

korta tid den har att komma med förslag, inte skall belastas med

ytterligare frågor. Dessutom delar inte utskottet motionärernas

uppfattning om att föräldraledighetslagen behöver en översyn

utöver vad som nu gjorts. Mot denna bakgrund avstyrks

Moderaternas motion i här berörd del.

I samma motion (yrk. 2) begär Moderaterna förslag som

säkerställer enskildas rätt att sluta individuella avtal vid

sidan av kollektivavtal.

Utskottet har inte funnit skäl som talar för en ändring av den

ordning som gäller i dag. Enligt utskottets uppfattning bör

därför avvikelse från föräldraledighetslagen kunna ske endast

genom kollektivavtal. Avvikelser från lagen bör därför inte

tillåtas på annat sätt. Utskottet tillstyrker därmed regeringens

förslag. Moderaternas motion i aktuell del avstyrks

följaktligen.

Regeringens förslag att kvalifikationstiden skall vara sex

månader är enligt utskottet väl avvägt och bör bifallas. Det

utgör inte heller någon ändring av den ordning som gäller i dag.

Yrkandet i Moderaternas motion (yrk. 3) om en längre

kvalifikationstid avstyrks därför.

Moderaterna anser vidare (yrk. 4) att föräldraledigheten inte

skall få delas upp och att huvudregeln skall vara att hela

ledigheten skall tas ut i ett sammanhang med möjlighet för

arbetsgivarna och arbetstagarna att avtala om annan uppläggning.

Redan i dag gäller att arbetstagarna och arbetsgivarna skall

samråda om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör

ledigheten. En begränsning av antalet ledighetsperioder i

enlighet med vad Moderaterna förordar kan, om arbetsgivaren

motsätter sig det, enligt utskottet skapa svårigheter för en

förälder som vill ta ut olika former av ledighet. Mot bakgrund

härav anser utskottet att ledighetens förläggning skall

regleras på det sätt som regeringen föreslår. Förslaget

tillstyrks således. Motionen i här berörd del avstyrks

följaktligen.

Längden av den tid varunder arbetsgivaren kan skjuta på en

återgång i arbetet efter en föräldraledighet tas också upp i

Moderaternas motion (yrk. 5). Motionärerna anser att den i

propositionen föreslagna tiden en månad skall förlängas till två

månader. Utskottet anser för sin del att tiden bör bestämmas

efter en avvägning mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas

intressen. Dessutom finns det möjlighet att genom kollektivavtal

avtala om en förlängning av tiden att skjuta på en återgång i

arbetet. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt

och bör bifallas. Motionen i denna del avstyrks.

I motion A29 (yrk. 1) föreslår Vänsterpartiet att

föräldraledighetslagen skall kompletteras med regler om rätt

till ledighet utan löneavdrag vid mödravårdsundersökning.

Utan en sådan komplettering uppfyller Sverige enligt

motionärerna inte EG-direktivets krav i här berörd del.

Svensk lagstiftning, 4 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381)

om allmän försäkring, innehåller i denna del en bestämmelse om

att föräldrapenning kan utgå även i samband med

föräldrautbildning och då även före barnets födelse. Utskottet

delar regeringens uppfattning att parterna så långt möjligt

själva skall lösa denna typ av frågor avtalsvägen. Några krav på

reglering av frågan har inte heller framställts vid

Ledighetsutredningens (A 1993:01) kontakter med organisationer

på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill och då enligt utskottets

mening svensk praxis inte strider mot EG-direktivet i denna del

avstyrks motionen i här behandlad del.

Vänsterpartiet föreslår vidare i samma motion (yrk. 2) att

föräldraledighetslagen skall ändras så att det tydligt framgår

att begreppet kvinnors hälsa även omfattar fostrets hälsa.

EG-direktivet innehåller ingen bestämmelse som gör det

nödvändigt med en sådan ändring som Vänsterpartiet förordar.

Utskottet delar regeringens bedömning att det räcker med att det

framgår i förarbetena till föräldraledighetslagen att

EG-direktivet bör tolkas så att den gravida kvinnan och fostret

skall ses som en enhet från risksynpunkt. Härtill kommer att det

med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160) kan meddelas

föreskrifter som tar hänsyn även till riskerna för fostret.

Regeringsförslaget tillstyrks medan motionen i här aktuell del

avstyrks.

När det gäller frågan om förläggningen av hel

föräldraledighet framhåller Vänsterpartiet (yrk. 3) att

förslaget är oklart och till nackdel för föräldrarna och barnen.

Utskottet delar inte Vänsterpartiets bedömning att reglerna är

oklara och till nackdel för föräldrarna. Arbetstagarens

beslutanderätt, vad gäller ledighetens förläggning, är inskränkt

endast i de fall då arbetsgivarens verksamhet utsätts för stora

påfrestningar och endast då förläggningen av ledigheten till

annan tidpunkt inte medför olägenhet för arbetstagaren.

Härigenom skapas enligt utskottets bedömning tillräckliga

garantier för föräldrarnas önskemål om ledighetens förläggning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed

bifall till motionen i här behandlad del.

Övriga regeringens förslag beträffande föräldraledighetslagen

som i den föregående framställningen inte närmare har

kommenterats tillstyrks.

När det gäller föräldraledighetens förläggning under dagen

föreslår som framgått ovan Socialdemokraterna i motionerna

1993/94:A40 (yrk. 6), 1993/94:A254 (yrk. 36) och 1993/94:A814

(yrk. 3) en ändring som innebär att föräldern själv skall få

bestämma när under dagen en ledighet skall tas ut.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att, för det fall en

överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid

förkortad arbetstid, arbetstagaren själv bör få bestämma i fråga

om ledighetens närmare förläggning och därmed sammanhängande

frågor. Ett särskilt skäl för denna ståndpunkt är att det kan

bli fråga om två olika arbetsgivare med olika intressen och

därmed risk för samordningsproblem. Förutsättningen måste dock

vara att ledigheten inte får förläggas så att det skulle skapa

allvarliga men för produktionens behöriga gång.

Utskottet anser att regeringen närmare bör överväga en sådan

ordning som motionärerna förordar och vid lämpligt tillfälle

återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan bestämmelse

skall utformas. Vad utskottet med anledning av motionerna

1993/94:A40, 1993/94:A254 och 1993/94:A814 i här berörda delar

anfört bör ges regeringen till känna.

I sin motion (yrk. 6) yrkar Moderaterna att bestämmelsen i

17 § semesterlagen om semesterlönegrundande frånvaro skall

upphävas.

Vänsterpartiet däremot yrkar å sin sida avslag på regeringens

förslag om ändring i semesterlagen och anser att de föreslagna

ändringarna i semesterlagen bör behandlas av Sjuk- och

arbetsskadeberedningen (S 1993:07). Enligt motionärerna vore det

att föregripa beredningens förslag att behandla dessa frågor i

detta sammanhang.

Vad först angår Moderaternas förslag har utskottet tidigare i

år behandlat motionsförslag beträffande semesterlönegrundande

frånvaro (bet. 1994/95:AU2). Utskottet uttalade då att

regeringskansliet förfogade över betydande underlagsmaterial i

fråga om reglerna för semesterlönegrundande frånvaro samt att

utskottet avvaktade regeringens beredning av frågan och utgick

från att regeringen skulle återkomma till riksdagen i ärendet.

Utskottet finner inte nu skäl till något annat

ställningstagande.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer Sjuk- och

arbetsskadeberedningen inte att komma in på de konkreta frågor i

semesterlagen som behandlas i propositionen. Ändringarna innebär

således inte ett föregripande av utredningens arbete. De

föreslagna ändringarna bör därför genomföras nu.

Regeringens förslag tillstyrks således medan motionerna A29

(v) och A30 (m) avstyrks i här berörda delar.

Övriga lagförslag tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av föräldraledighetslagen

att riksdagen avslår motion 1994/95:A30 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande individuella avtal

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 2 antar 2 § i det

genom propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag,

res. 2 (m)

3. beträffande kvalifikationstid

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 3 antar 9 § första

stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag,

res. 3 (m)

4. beträffande ledighetens förläggning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 4 antar 10 § första

stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag,

res. 4 (m)

5. beträffande återgång i arbete

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 5 antar 15 § tredje

stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag,

res. 5 (m)

6. beträffande rätten till ledighet vid

mödravårdsundersökning

att riksdagen avslår motion 1994/95:A29 yrkande 1,

res. 6 (v, kds)

7. beträffande begreppet kvinnors hälsa

att riksdagen avslår motion 1994/95:A29 yrkande 2,

res. 7 (v)

res. 8 (kds)

8. beträffande förläggningen av hel föräldraledighet

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A29 yrkande 3 antar 14 § första

stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag,

res. 9 (v)

9. beträffande föräldraledighetslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

antar det genom propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under 1--9 ovan,

10. beträffande förläggning av föräldraledighet under

dagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A40 yrkande

6, 1993/94:A254 yrkande 36 och 1993/94:A814 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 10 (m)

11. beträffande 17 § semesterlagen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motionerna 1994/95:A29 yrkande 4 och

1994/95:A30 yrkande 6 antar 17 § i det genom propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2079) om

ändring i semesterlagen (1977:480),

res. 11 (m)

res. 12 (v)

12. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

antar de genom propositionen framlagda förslagen till

lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Stockholm den 4 maj 1995

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Berit

Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m), Per Erik

Granström (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik

Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Christel

Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Anna

Åkerhielm (m), Ingrid Burman (v) och Lennart Rohdin (fp).

Reservationer

Reservationer

1. Översyn av föräldraledighetslagen (mom. 1)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Moderata samlingspartiet begär" och slutar med "berörd

del" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion A30 (m) anser utskottet det

nödvändigt att se över och i grunden reformera samtliga regler

för arbetstid, semester och annan ledighet. En samlad översyn av

hela ledighetslagstiftningen är nödvändig för att det skall bli

möjligt att göra erforderliga prioriteringar mellan olika

sociala och andra hänsynstaganden. Strävan i en sådan översyn

skall vara att finna sådana regler som främjar flexibiliteten

och personliga variationer. Den nyligen tillsatta

Arbetstidskommittén (A 1995:2) bör enligt utskottet få i uppdrag

att se över föräldraledighetslagen.

Utskottet tillstyrker motion A30 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande översyn av föräldraledighetslagen

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Individuella avtal (mom. 2)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "I samma motion" och på s. 10 slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A30 (m) att

det parallellt med en successiv förnyelse i

arbetsmarknadslagstiftningen bör öppnas generella möjligheter

att, inom ramen för allmänna rättsregler, genom individuella

avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare avtala om vissa

avvikelser från föräldraledighetslagen. De ytterligare

överväganden som krävs härför bör göras av regeringskansliet,

och det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag till

lagtext.

Utskottet tillstyrker därför motion A30 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande individuella avtal

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 2 och

med anledning av det i propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag såvitt avser 2 § som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kvalifikationstid (mom. 3)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A30 (m) att

en kvalifikationstid på sex månader är oförsvarligt kort. I

stället bör kvalifikationstiden såsom motionärerna förordar vara

ett år. Det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag

till lagtext.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet

motion A30 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande kvalifikationstid

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 3

samt med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag såvitt avser 9 § första stycket som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ledighetens förläggning (mom. 4)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Moderaterna anser vidare" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

En uppdelning av ledigheten medför ofta avsevärda olägenheter

för arbetsgivaren. I likhet med önskemålet i motion A30 (m)

anser utskottet därför att huvudregeln skall vara att hela

ledigheten skall tas ut i ett sammanhang med möjlighet för

arbetsgivaren och arbetstagaren att avtala om en annan

uppläggning. Det får ankomma på regeringen att återkomma med

förslag till lagtext.

Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande ledighetens förläggning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 4

samt med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag såvitt avser 10 § första stycket som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Återgång i arbete (mom. 5)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Längden av" och slutar med "del avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna i motion A30 (m) att den

tid som en arbetsgivare får skjuta på en återgång i arbetet bör

utsträckas till två månader. Som motionärerna framhåller blir en

månad en alltför kort tid för att varsel skall kunna utfärdas

och en vikarie sägas upp på ett godtagbart sätt.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande återgång i arbete

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 5 och

med anledning av propositionen i motsvarande del antar 15 § i

det genom propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag med den ändringen att sista stycket skall

ha följande lydelse:

I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller

mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst två månader

efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen,

6. Rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (mom. 6)

Dan Ericsson (kds) och Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "I motion A29" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att Sverige måste lagstifta för att uppfylla

direktivets krav vad gäller rätten till ledighet utan löneavdrag

vid mödravårdsundersökning. Att hänvisa frågan till en

avtalslösning innebär enligt utskottet dels att införlivandet av

EG:s direktiv skjuts till en obestämd framtid, dels att

direktivet ej kommer att täcka hela arbetsmarknaden. De

ytterligare överväganden som krävs bör göras av

regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att

återkomma med förslag till lagtext.

Utskottet tillstyrker därför motion A29 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande rätten till ledighet vid

mödravårdsundersökning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Vänsterpartiet föreslår vidare" och på s. 11 slutar

med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att man bör eftersträva

att få reglerna i föräldraledighetslagen så enkla och tydliga

som möjligt. Det skall inte vara någon tvekan om att begreppet

gravid kvinna även innefattar fostret. Detta bör framgå redan av

lagtexten. I dag får man gå ända till förarbetena till

föräldraledighetslagen för att hitta denna definition. De

ytterligare överväganden som krävs bör göras av

regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att

återkomma med lagtext.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet

motion A29 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande begreppet kvinnors hälsa

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A29 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Vänsterpartiet föreslår vidare" och slutar med

"del avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att man bör eftersträva

att få reglerna i föräldraledighetslagen så enkla och tydliga

som möjligt. Det skall inte vara någon tvekan om vilka

rättigheter som den gravida kvinnan och fostret har.

Det är också enligt utskottets mening viktigt att även

hänsynen till fostrets hälsa och säkerhet regleras i lagtext. De

ytterligare överväganden som krävs bör göras av

regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att

återkomma med förslag till lagtext.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet

motion A29 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande begreppet kvinnors hälsa

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A29 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förläggningen av hel föräldraledighet (mom. 8)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "När det gäller" och slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den föreslagna

lydelsen i 14 § första stycket innebär en klar försämring för

arbetstagaren och barnet i förhållande till arbetsgivaren.

Bestämmelsen kan tolkas på så sätt att föräldraledigheten i

första hand skall anpassas till arbetsgivarens behov och inte

till barnets. Med hänsyn till att lagstiftningen är till för

barnet är lagtexten onödig. Dessutom är den oklar. Den

föreslagna 14 § första stycket bör därför utgå ur lagen.

Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion

A29 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande förläggningen av hel föräldraledighet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 3

avslår det i propositionen framlagda förslaget till

föräldraledighetslag såvitt avser 14 § första stycket,

10. Förläggning av föräldraledigheten under dagen (mom. 10)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "När det gäller" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Redan i dag gäller att arbetstagarna och arbetsgivarna skall

samråda om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör

ledigheten. Om parterna inte kan komma överens är arbetsgivarens

bestämmanderätt begränsad på det sättet att arbetsgivaren inte

utan arbetstagarens samtycke kan förlägga ledigheten till annan

tid än arbetsdagens början eller slut. Med hänsyn till att

arbetsgivarens beslutanderätt redan med gällande ordning är så

begränsad finns det enligt utskottets mening inte skäl att göra

ytterligare inskränkningar i denna beslutanderätt.

Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 1993/94:A40, 1993/94:A254

och 1993/94:A814, samtliga i här berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande förläggning av föräldraledigheten under

dagen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 6,

1993/94:A254 yrkande 36 och 1993/94:A814 yrkande 3,

11. 17 § semesterlagen (mom. 11)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna

Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "I sin" och på s. 12 slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion A30 (m) anser utskottet att

de olika typerna av semesterlönegrundande frånvaro har byggts ut

i en sådan omfattning att finansieringen medför alltför

betungande kostnader som framför allt drabbar småföretagare och

ytterst allvarligt skadar Sveriges ekonomi. Huvudprincipen

måste, enligt utskottet, i alla sammanhang vara att det skall

löna sig bättre att arbeta än att inte arbeta. Endast arbetad

tid skall därför grunda rätt till semesterlön.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion A30 i

behandlad del och avstyrker motion A29 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande 17 § semesterlagen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 6

samt med avslag på motion 1994/95:A29 yrkande 4 upphäver 17 §

semesterlagen (1977:480),

12. 17 § semesterlagen (mom. 11)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "I sin" och på s. 12 slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att de frågor som tas upp i propositionen om

semesterlönegrundande frånvaro inte bör behandlas i detta

sammanhang. Anledningen härtill är att Sjuk- och

arbetsskadeberedningen (S 1993:07) fortfarande arbetar och det

vore att föregripa deras förslag.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion A29 i

behandlad del och avstyrker motion A30 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande 17 § semesterlagen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 4

avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen

(1977:480) såvitt avser 17 § samt motion 1994/95:A30 yrkande 6,

Propositionens lagförslag

Bilaga

Förslag till föräldraledighetslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i

semesterlagen (1977:480)

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring

Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag

(1987:1262)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Utskottet 3

Propositionen 3

En ny föräldraledighetslag 3

Barnledighet i samband med förlossning 4

Omplacering vid riskfyllda

arbetsförhållanden 5

Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden 6

Samråds- och anmälningsskyldighet m.m. 6

Avvikelser genom kollektivavtal 6

Semesterlönegrundande frånvaro 6

90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen 7

Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen 7

Motioner 7

Utskottets överväganden 9

Hemställan 12

Reservationer 15

1. Översyn av föräldraledighetslagen (mom. 1) (m) 15

2. Individuella avtal (mom. 2) (m) 15

3. Kvalifikationstid (mom. 3) (m) 16

4. Ledighetens förläggning (mom. 4) (m) 16

5. Återgång i arbete (mom. 5) (m) 16

6. Rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (mom.

6) (v, kds) 17

7. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7) (v) 17

8. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7) (kds) 18

9. Förläggningen av hel föräldraledighet (mom. 8) (v) 18

10. Förläggning av föräldraledigheten under dagen (mom.

10) (m) 19

11. 17 § semesterlagen (mom. 11) (m) 19

12. 17 § semesterlagen (mom. 11) (v) 20

Bilaga: Propositionens lagförslag 21