Bet. 1994/95:AU9

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1994/95:AU09

Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

AU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i

proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom

arbetslivsområdet m.m. jämte motioner som väckts med anledning

av förslaget.

Härutöver behandlar utskottet, som aviserats i utskottets

betänkande om arbetslivspolitik 1994/95:AU12, anslagspunkterna

B 1, B 2, B 8 och B 13 i proposition 1994/95:100 bilaga 11,

dvs. anslagen till Arbetarskyddsverket, Arbetsmiljöinstitutet,

Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden.

Utskottet godkänner att de verksamhetsutförande delarna av

Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och

Arbetsmiljöfonden fr.o.m. den 1 juli 1995 samorganiseras i en ny

FoU-myndighet. Utskottet godkänner också att Arbetsmiljöfondens

medelsbeviljande funktion övergår i ett fristående forsknings-

och utvecklingsråd.

Motioner om avslag på proposition 158 från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokratiska

samhällspartiet avstyrks.

Institutet för FoU skall ha till uppgift att bl.a. bedriva

forskning, utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling inom

arbetslivsområdet.

Rådet för FoU skall bevilja medel till forskning och

utveckling på arbetslivsområdet.

De nya myndigheterna finansieras helt via statsbudgeten. Detta

medför en ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter som

innebär att arbetarskyddsavgiften i sin helhet förs till staten.

Den medelsfond om ca 780 miljoner kronor som finns knuten till

Arbetsmiljöfonden avvecklas.

Utskottet förordar att frågan om vilken ledningsform som bör

väljas för det nya institutet för FoU tills vidare bör anstå.

Frågan tas upp av utskottet i samband med riksdagsbehandlingen

av förslagen i kompletteringspropositionen rörande

förvaltningsmyndigheternas ledning.

Samorganisationen av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för

arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden medför att de

ursprungligen fyra anslagen reduceras till två, nämligen

anslaget B 1 Arbetarskyddsverket samt B 2 som är ett nytt

anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet.

Utskottet förordar att för budgetåret 1995/96 till

Arbetarskyddsverket anvisas ett anslag på drygt 558 miljoner

kronor och att till de nya myndigheterna anvisas ett anslag på

drygt 1 200 miljoner kronor.

Utskottet godkänner vidare inriktningen av besparingsåtgärder

avseende Arbetarskyddsverket och de båda nya myndigheterna för

budgetåren 1997 och 1998.

Utskottet tillstyrker slutligen att 600 miljoner kronor från

Arbetslivsfonden förs över till statsbudgetens inkomsttitel som

delfinansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska satsningar.

Överföringen möjliggörs genom en lag om tillfällig avvikelse

från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.

I det sammanhanget avstyrker utskottet ett tjugotal motioner

om kompetensfrågor och kunskapsspridning i arbetslivet som

väckts i tidigare sammanhang. Det är dels motioner från de

allmänna motionstiderna 1994 och 1995, dels motioner som väckts

med anledning av proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken:

Delad makt -- delat ansvar, proposition 1993/94:140 Bygder och

regioner i utveckling och proposition 1993/94:150 Förslag till

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.

(kompletteringsproposition).

Företrädare för Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet

följer upp sina motioner A27 resp. A26 i reservationer.

Propositionerna

Proposition 1994/95:158

I proposition 1994/95:158 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet)

dels att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

(avsnitt 2.1),

2. lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om

arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2),

dels att riksdagen

3. godkänner vad regeringen i övrigt anför om Arbetslivsfonden

(avsnitt 6),

4. godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av två nya

myndigheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 8),

5. godkänner vad regeringen anför om fördelning av medel som

löper över en längre period (avsnitt 10),

6. godkänner vad regeringen föreslår om att

Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och

Arbetsmiljöfonden skall läggas ned (avsnitt 11),

7. godkänner vad regeringen föreslår om finansiering av de två

nya myndigheterna (avsnitt 12),

8. godkänner vad regeringen anför om överföringen av medel

från fonden för arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),

9. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser

Arbetarskyddsverket för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar (avsnitt 13),

10. till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under

tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr

(avsnitt 13),

11. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser

de båda nya myndigheterna för budgetåren 1997 och 1998 som

regeringen förordar (avsnitt 13),

12. till Myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på

1 214 483 000 kr (avsnitt 13),

13. godkänner var regeringen anför om att anslagssparande

eller anslagskredit budgetåret 1994/95 från ramanslagen

Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning

överförs till anslaget Myndigheter inom Arbetslivsområdet

(avsnitt 13).

Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 i detta

betänkande.

Budgetpropositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 11 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen, i avvaktan på en

särskild proposition i ämnet, under punkterna

B 1

till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 beräknar ett

ramanslag på 567 739 000 kr,

B 2

till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1995/96 beräknar ett

ramanslag på 251 759 000 kr,

B 8

till Institutet för arbetslivsforskning för budgetåret 1995/96

beräknar ett ramanslag på 51 760 000 kr,

B 13

till Arbetsmiljöfonden för budgetåret 1995/96 beräknar ett

ramanslag på 791 145 000 kr.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:158

1994/95:A24 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 vad avser

anslaget B 2. Myndigheter inom arbetslivsområdet och i stället

anvisar särskilda medel till Arbetsmiljöinstitutet och

Institutet för arbetslivsforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ny utredning om arbetslivsforskningen,

dess organisation och finansiering,

3. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 vad avser

förändringen av Arbetsmiljöfonden, vilken bör kvarstå oförändrad

i avvaktan på nytt utredningsförslag.

1994/95:A25 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återkomma med rationaliseringsförslag

på arbetslivsområdet,

2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 Ny

myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet.

1994/95:A26 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner inriktningen för FoU inom

arbetslivets område enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om

finansieringen av arbetslivsforskning,

4. att riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförts om att

ytterligare överskott från Arbetslivsfonden överförs till ett

system av framtidsfonder.

1994/95:A27 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av

två nya myndigheter inom arbetslivsområdet i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om en ny forskningsstruktur inom

arbetslivsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift

i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av arbetsmarknadspolitiska

insatser,

5. att riksdagen beslutar att till Arbetarskyddsverket för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag

på 543 096 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen godkänner omfattningen av de

besparingsåtgärder som avser Arbetarskyddsverket för budgetåren

1997 och 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att i stället för att anslå medel

till Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett nytt ramanslag på

575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr skall avsättas till

Institutet för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr skall

avsättas till Rådet för arbetslivsforskning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

8. att riksdagen godkänner omfattningen av de

besparingsåtgärder som avser Nya myndigheter inom

arbetslivsområdet för budgetåren 1997 och 1998, i enlighet med

vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en genomgång av den verksamhet som i dag

sker inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för

arbetslivsforskning samt av de närliggande uppgifter som

Arbetarskyddsverket har,

10. att riksdagen beslutar om sänkning av

arbetarskyddsavgiften och motsvarande ökning av

arbetsmarknadsavgiften i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:A28 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om hur kvarstående medel

i Arbetslivsfonden efter fondens upphörande den 1 juli 1995 bäst

kan säkerställas för insatser inom arbetslivsområdet.

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:A210 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Arbetslivsfonden ges ytterligare ett

år att fullfölja sitt uppdrag med den inriktning som fastställts

för den kvarvarande verksamheten.

1993/94:A211 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att fem sjättedelar av de medel som fanns i den

centrala och de regionala arbetslivsfonderna den 1 januari 1994

skall återföras till staten.

1993/94:A212 av Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppföljning av Arbetslivsfondens

verksamhet.

1993/94:A213 av Magnus Persson (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i frågan om den

fortsatta regionala organisationen av kunskapsspridning m.m.

inom arbetslivet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att i samband därmed

övervägs bl.a. uppbyggnad och inrättande av lokala/regionala

kunskapscentra i hela landet,

3. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till

finansiering för en framtida lokal/regional organisation

framläggs.

1993/94:A232 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av insatser på

arbetslivsområdet.

1993/94:A250 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om framtidsfond för förnyelse och

kompetensutveckling.

1993/94:A253 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbetslivsfonderna som resurscenter för god

arbetsmiljö, bra arbetsorganisation och aktiv rehabilitering.

1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionala kunskapscentra.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillvaratagandet av Arbetslivsfondens

kunskaper och erfarenheter.

1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande

av en "arbetslivsavgift" enligt vad i motionen anförts under

avsnitt 4.1.

1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fortsättning på arbetslivs- och

arbetsmiljöfondernas verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning av ytterligare resurser till

Swedish Institute for Quality.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:140

1993/94:A50 av Sten Svensson (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ta till vara Arbetslivsfondens

erfarenheter på småföretagarområdet.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147

1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionala kunskapscentra.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:150

1993/94:Fi32 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompetensutveckling,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Framtidsfonden.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:A217 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om information om arbetsmiljön lagrad i en

kunskapsbank och i företagens redovisning enligt vad i motionen

anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om att

ge Arbetarskyddsstyrelsen ett övergripande ansvar för

arbetsmiljöverksamheten.

1994/95:A240 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till system av

Framtidsfonder enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Framtidsfondens finansiering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att överföra medel från Arbetslivsfondens

överskott till Framtidsfonden.

1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användande av eventuellt ytterligare

resterande medel vid Arbetslivsfondens upphörande.

1994/95:A281 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytterligare besparingsutrymme budgetåret

1995/96 för littera B Arbetslivsfrågor.

1994/95:A283 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att finansiera Arbetsmiljöfonden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att slå samman Arbetsmiljöfonden med

Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för Arbetslivsforskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Arbetslivsfondens resterande medel.

1994/95:A287 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Arbetsmiljöfonden.

1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av kompetenshöjande åtgärder och

fortsatt arbetslivsutveckling.

Uppvaktningar

Inför ärendets behandling har utskottet inhämtat

kompletterande information genom uppvaktningar av representanter

för Arbetsmiljöfonden, Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV)

och Arbetarnas bildningsförbund (ABF).

Inkomna skrivelser

Under ärendets beredning har utskottet tagit del av inkomna

skrivelser med synpunkter på regeringens förslag.

Utskottet

Inledning

Arbetslivsforskningen som är inriktad bl.a. på forskning kring

fysisk arbetsmiljö, ergonomi, arbetsorganisation, arbetstider

och medbestämmande i arbetslivet har successivt vuxit fram sedan

1940-talet då de första instituten med forsknings- och

utvecklingsarbete på arbetslivets område började sin verksamhet.

En kraftig utbyggnad av arbetslivsforskningen skedde under

1960- och 1970-talen.

År 1966 inrättades Arbetsmedicinska institutet som sedermera

år 1972 fördes till en forskningsavdelning vid

Arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetsmiljöinstitutet inrättades som ett självständigt

forskningsorgan genom att den nämnda forskningsavdelningen bröts

ut ur Arbetarskyddsstyrelsen år 1987.

Institutet har till uppgift att bedriva och främja forskning,

utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att

förbättra arbetsmiljön.

År 1972 tillkom Arbetarskyddsfonden -- år 1986 ombildad till

Arbetsmiljöfonden -- med uppgift att stödja forskning inom hela

arbetslivsområdet samt frågor om medbestämmande och

jämställdhet.

Arbetslivscentrum -- sedermera Institutet för

arbetslivsforskning -- inrättades år 1976 i samband med

genomförande av vissa arbetsättsliga reformer för att bedriva

och främja forskning kring medbestämmande- och inflytandefrågor

samt med dessa sammanhängande frågor om arbetsorganisation.

Arbetslivsforskningens nuvarande organisation lades fast genom

riksdagens beslut i mars 1991 (1990/91:AU16, rskr. 166) med

anledning av regeringens proposition 1990/91:69 om

arbetslivsforskningens organisation m.m. Beslutet innebar i

korthet bl.a. att Arbetsmiljöfonden fick ett ansvar för att

följa svensk arbetslivsforskning och tillfördes ett

vetenskapligt råd. Arbetslivscentrum omorganiserades till ett

renodlat forskningsinstitut.

Riksdagen behandlade i juni 1993 ett förslag om ändrad

organisation av den arbetsmarknadspolitiska forskningen som

framfördes i propositionen 1992/93:170 om forskning för kunskap

och framsteg. Förslaget innebar att Expertgruppen för

arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA), som stöder

och finansierar forskning inom arbetsmarknadsområdet, skulle

ersättas med ett vetenskapligt råd knutet till

Arbetsmarknadsdepartementet. Riksdagen (1992/93:AU14, rskr. 400)

ifrågasatte om den föreslagna lösningen var den bästa och

ansåg att organisationsfrågan borde övervägas ytterligare.

Den verksamhet som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och

Institutet för arbetslivsforskning finansieras över

statsbudgeten genom den arbetarskyddsavgift som enligt lagen

(1981:691) om socialavgifter till 53,5 % förs till staten.

Återstoden av avgiften förs till Arbetsmiljöfonden. Fonden är

den största finansiären av arbetslivsforskning men även andra

organ finansierar sådan forskning.

Arbetsvetenskaplig forskning bedrivs slutligen också vid

universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker m.fl. organ.

Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen bemyndigade i oktober 1994 en särskild utredare att

göra en översyn av struktur och resurser inom arbetslivsområdet,

(dir. 1994:116). Utredarens förslag som lämnades i december 1994

innebar att de verksamhetsutförande delarna av

Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och

Arbetsmiljöfonden borde sammanföras i en myndighet. Utredaren

föreslog vidare att Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande

uppgifter skulle överföras till ett forsknings- och

utvecklingsråd inom den nya myndigheten.

En arbetsgrupp med uppgift att närmare analysera utredarens

förslag har därefter på regeringens uppdrag studerat hur en

konsoliderad myndighet på arbetslivsområdet skulle kunna skapas.

Arbetsgruppens i februari 1995 redovisade förslag innebär att

FoU-myndigheterna inom arbetslivsområdet delas upp i två: en som

är verksamhetsutförande och en som är medelsbeviljande. Enligt

arbetsgruppen skapar förslaget bättre förutsättningar för en

effektiv och tydlig organisationsstruktur.

Regeringen föreslår i enlighet med arbetsgruppens förslag att

det fr.o.m. den 1 juli 1995 inrättas två nya myndigheter.

Myndigheterna skall ersätta de nuvarande myndigheterna

Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och

Arbetsmiljöfonden som läggs ned.

De verksamhetsutförande delarna i de tre berörda myndigheterna

samorganiseras enligt förslaget i en ny FoU-myndighet,

Institutet för FoU. Institutet för FoU skall ha till uppgift att

bl.a. bedriva forskning, utbildning, kompetens- och

arbetslivsutveckling inom arbetslivsområdet. Institutet bör

enligt propositionen organiseras som ett enrådighetsverk med en

av regeringen utsedd generaldirektör som chef.

Ett särskilt av regeringen utsett råd föreslås vidare inrättas

vid institutet. Rådet skall bestå av representanter för bl.a.

arbetsmarknadens parter och ha som uppgift att säkerställa en

fortlöpande insyn i verksamheten.

Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion föreslås bli ett

fristående forsknings- och utvecklingsråd, Rådet för FoU. Rådet

för FoU skall ha till uppgift att bevilja medel till forskning

och utveckling på arbetslivsområdet. Rådet bör enligt

propositionen ha en styrelse som utses av regeringen och bestå

av representanter för arbetsmarknadens parter och

forskarsamhället. Under styrelsen bör rådet ledas av en chef som

utses av regeringen.

Rådet skall enligt propositionen återkommande låta expertis

och oberoende bedömare följa upp och utvärdera den forskning och

utveckling som finansieras.

Rådet föreslås få möjlighet att besluta om fördelning av medel

för projekt som löper över en längre period. Regeringen anser

att det bör vara möjligt för rådet att fatta sådana beslut för

en sexårsperiod. Det bör enligt förslaget ankomma på regeringen

att närmare precisera en högsta ram för sådana åtaganden.

De nya myndigheterna föreslås enligt propositionen bli

finansierade via statsbudgeten. Förslaget medför en ändring i

lagen (1981:691) om socialavgifter. Ändringen innebär att

arbetarskyddsavgiften i sin helhet förs till staten och att de

båda nya myndigheterna samt Arbetarskyddsverket erhåller medel

för sin verksamhet över statsbudgeten.

I propositionen föreslås att den medelsfond som finns knuten

till Arbetsmiljöfonden om ca 780 miljoner kronor avvecklas.

Härigenom kan den samlade medelstilldelningen för de nya

myndigheterna disponeras under ett ramanslag.

Regeringen har i sin medelsberäkning för de nya myndigheterna

tagit hänsyn till de långsiktiga avtal som Arbetsmiljöfonden

beslutat om. Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen

att besluta hur medelsfonden skall avvecklas under budgetåret

1995/96.

I propositionen framhålls bl.a. följande skäl för den

föreslagna omorganisationen:

Arbetslöshetens många negativa effekter ställer såväl

arbetsmarknads- som arbetslivspolitiken inför nya utmaningar och

problem. Dessutom utvecklas arbetslivet och arbetsmarknadens

förhållanden i en allt snabbare takt: ny teknik och flexibla

produktionssystem skapar nya hälsoproblem och nya krav på

kompetensutveckling. Löne- och anställningsvillkoren har

förändrats för många yrkesgrupper, arbetsmarknadens och

arbetslivets institutionella förhållanden och samarbetsformerna

mellan parterna har förändrats. Till den snabba

utvecklingstakten kommer också att förändringsmönstret är

komplext och svårtolkat. Olika delområden såsom arbetsmarknads-

och sysselsättningsförhållanden påverkar och påverkas av

arbetslivspolitikens utformning inom områdena arbetsmiljö,

arbetsrätt och arbetsorganisation.

Med utvecklingen följer att den arbetslivsforskning som utförs

inom området, måste organiseras och bedrivas på ett sådant sätt

att den kan bidra till kunskapsutveckling kring komplexa och

sammansatta utvecklingsmönster. Detta förutsätter inte bara

bättre överblick, nya prioriteringsmöjligheter inom

forskningsfältet som helhet och bättre integration, utan också

att den forskning som bedrivs formas och utvecklas i takt och

samklang med de utvecklingsmönster och problem som präglar

arbetsliv och arbetsmarknad.

I propositionen sägs vidare bl.a. följande.

I och med att arbetslivet har blivit alltmer sammansatt

ställer detta stora krav på arbetslivsforskningens långsiktiga

förmåga att utveckla problemorienterade och mångvetenskapliga

angreppssätt.

Den föreslagna samorganiseringen av den forskning och

utbildning, som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet

för arbetslivsforskning, sammantaget med fortsatta och förnyade

insatser rörande lokal och regional arbetslivsutveckling främjar

inte bara långsiktiga förutsättningar för en mångvetenskaplig

forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, arbetsmiljö och

arbetsrätt. Den ger också de organisatoriska förutsättningarna

för att långsiktigt stödja en praktiknära och relevansorienterad

utveckling av arbetslivsforskningen.

Med samorganiseringen motverkas rådande barriärer mellan

forskning och teori å ena sidan och arbetslivets utveckling å

den andra. Med en gemensam FoU-myndighet för forskning,

utbildning, insatser för arbetslivets utveckling och

kompetensförnyelse stärks möjligheterna till nära kontakt,

samverkan och ömsesidig påverkan mellan forskningen och

arbetslivets utveckling.

Den föreslagna förändringen i myndighetsstrukturen är enligt

propositionen att betrakta som en omorganisation av en etablerad

verksamhet. Den nuvarande lokaliseringen av verksamheten skall

således behållas. Huvuddelen av verksamheten skall således vara

i Solna och Stockholm. Forskningsverksamhet skall även bedrivas

i Umeå.

Enligt propositionen skall en organisationskommitté tillkallas

med uppdrag att förbereda och genomföra den nya

myndighetsorganisationen.

Regeringen har i februari 1995, under förutsättning av

riksdagens beslut med anledning av proposition 158, tillkallat

en särskild utredare med uppgift att förbereda och lämna förslag

till bildande av de föreslagna myndigheterna (dir. 1995:26).

Fråga om avslag på proposition 158 m.m.

Motioner

Moderaterna anser i kommittémotionen A27 (yrk. 1) av Per

Unckel m.fl. att förslaget om att inrätta två nya myndigheter

inom arbetslivsområdet skall avslås.

Moderaterna kritiserar propositionen bl.a. med utgångspunkt

från att förslaget till myndighetsstruktur avviker från

principer bl.a. inom forskningspolitiken som riksdagen lagt fast

så sent som för två år sedan. Den föreslagna strukturen

riskerar, framhålls i motionen, att isolera arbetslivsfrågorna

från övrig forskning och utveckling. Dessutom innehåller den

föreslagna strukturen inte de nödvändiga incitamenten för att

säkra forskningens kvalitet.

Margitta Edgren (fp) anser i motion A24 (yrk. 1) att

propositionen skall avslås såvitt avser medelstilldelningen

under anslaget B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet och att

medel i stället anslås till Arbetsmiljöinstitutet och Institutet

för Arbetslivsforskning. Motionären kritiserar propositionen

bl.a. med utgångspunkt från att förslaget inte beaktar de

forskningspolitiska beslut som riksdagen antagit.

Propositionen bör enligt motionären också avslås såvitt gäller

förändringen rörande Arbetsmiljöfonden (yrk. 3). Fonden bör

kvarstå oförändrad i avvaktan på nytt utredningsförslag.

I motionen begärs slutligen (yrk. 2) ett tillkännagivande om

behovet av en ny utredning innan riksdagen fattar beslut.

Utredningsförslaget föreslås kunna tas upp i 1996 års

forskningspolitiska proposition.

I motionen sägs att om en statligt samordnad forskningspolitik

skall vara meningsfull fordras att de principer som riksdagen

antagit tillämpas och att eventuella avvikelser motiveras.

Rose-Marie Frebran (kds) i motion A25 (yrk. 2) anser att

propositionen skall avslås. I motionen sägs bl.a. att förslaget

är tunt och saknar analys av hur forskning och utveckling på

arbetslivsområdet bör bedrivas för framtiden. Det saknas vidare

bärande motiv för den föreslagna organisationsformen.

Regeringen bör, sägs i motionen (yrk. 1), tillsätta en

särskild beredningsgrupp med uppgift att utarbeta en tydlig

framtidsstrategi på området och först därefter återkomma med

rationaliseringsförslag.

Utskottet

Utskottet anser att de invändningar som framförs i de

aktuella delarna av motionerna A24, A25 och A27 mot den

föreslagna omorganisationen inte är bärande. Utskottet kan inte

dela uppfattningen att förslaget strider mot antagna

forskningspolitiska intentioner. De riktlinjer för forskningen

på arbetsmarknadsområdet som riksdagen godkänt (1992/93:AU14

rskr. 400) och som kom till uttryck i den forskningspolitiska

propositionen 1992/93:170 avsnitt 10 innebar ett godkännande av

inriktningen av verksamheten vid Arbetsmiljöinstitutet och

dåvarande Arbetslivscentrum.

Enligt utskottets uppfattning hindrar detta ställningstagande

inte att riksdagen nu beslutar om en organisatorisk förändring

som rör myndigheterna.

Utskottet delar heller inte uppfattningen i motion A27 att

förslaget riskerar att isolera arbetslivsfrågorna från övrig

forskning och att den valda organisationsformen inte kan säkra

forskningens kvalitet. Utskottets grundläggande uppfattning är

att den sektorsbedrivna arbetslivsforskningen inte kan undvaras.

När det gäller de frågor motionärerna tar upp anser utskottet

att det ligger i sakens natur att sektorsforskningen har en

självständig prägel. Det är därför väsentligt, inte minst för

forskningens kvalitativa utveckling, att det skapas goda

samverkansformer mellan sektorsorgan och universitet/högskola.

Det har gällt för den gamla strukturen och det gäller för de

föreslagna nya myndigheterna. Förutsättningarna för att

åstadkomma sådan samverkan med forskning på annat håll bedömer

utskottet som goda.

Det bör också framhållas att en uppgift för det föreslagna

Rådet för FoU, som övertar Arbetsmiljöfondens roll, enligt

propositionen blir att finansiera forsknings- och

avhandlingsprojekt även på annat håll bl.a. vid universitet och

högskolor.

Bl.a. Moderaterna i sin motion framhåller att förslaget

strider mot principen att huvuddelen av den i offentlig regi

bedrivna forskningen skall bedrivas vid universitet och

högskolor.

Utskottet ser ingen motsättning mellan propositionen och den

principen. Den verksamhet som bedrivs av arbetslivsforskningens

sektorsorgan har utgjort och kommer även framdeles att utgöra

ett komplement till den forskning som bedrivs inom universitets-

och högskoleväsendet. Förslaget att koncentrera de

forskningsutförande delarna hos de tre nuvarande

sektorsmyndigheterna till en ny myndighet innebär ingen ändrad

inriktning i det avseendet.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de slutsatser som

framfördes av den år 1990 tillkallade särskilda utredaren med

uppgift att se över arbetslivsforskningens inriktning,

organisation och finansiering.

I betänkandet SOU 1990:54 Arbetslivsforskning -- Inriktning,

Organisation, Finansiering, som låg till grund för det i

inledningsavsnittet ovan redovisade riksdagsbeslutet i mars 1991

om arbetslivsforskningens nuvarande organisation, sägs

sammanfattningsvis bl.a. följande.

Utredningen konstaterar inledningsvis att arbetslivet är ett

svagt tema i den basfinasierade universitets- och

högskoleforskningen. Det bedöms som en avgörande fråga för

arbetslivsforskningens kvalitativa och kvantitativa utveckling

att ett väl fungerande samspel kan komma till stånd mellan

arbetslivsforskningens sektorsorgan samt universiteten och

högskolorna. Den långsiktiga strategin bör vara att

arbetslivsforskningen utvecklas i harmoni med de omfattande

resurser som finns vid högskolorna. Denna ökade samverkan är av

vitalt intresse såväl för att åstadkomma en kvalitetsutveckling

av arbetslivsforskningen, som för att dess resultat skall kunna

spridas effektivare och få en mera omfattande tillämpning.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det för ett fortsatt

framgångsrikt förändringsarbete på arbetsmiljöområdet och för

näringslivet i stort är av fundamental betydelse att en

internationellt sett högkvalitativ arbetslivsforskning kan

upprätthållas i landet.

I det rådande statsfinansiella läget och för att möta de krav

som ställs på forskningen är det nödvändigt att resurserna

koncentreras till ett forskningsutförande sektorsorgan.

Utskottet bedömer att det finns betydande samordningsvinster

att göra genom att de verksamhetsutförande delarna av de tre

berörda myndigheterna samorganiseras i en ny FoU-myndighet.

Utskottet tillstyrker således förslaget och godkänner att de

nuvarande myndigheterna Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för

arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden läggs ned.

Utskottet vill understryka betydelsen av att de verksamheter

som skall ingå i den nya myndigheten organiseras och bedrivs på

sådant sätt att de bidrar dels till att upprätthålla och stärka

forskningens kvalitet och relevans, dels till att föra ut och

tillämpa forskningens resultat.

Utskottet delar också uppfattningen att forskningsutförande

verksamhet och medelstilldelning till forskning bör hållas isär.

Utskottet ställer sig följaktligen bakom förslaget att

Arbetsmiljöfondens nuvarande medelsbeviljande funktion förs över

till ett fristående Råd för forskning och utveckling. Rådet

skall bevilja medel till forskare i konkurrens.

Utskottet bedömer att det är nödvändigt att Rådet för FoU kan

besluta om fördelning av medel för projekt som löper över en

längre period. Regeringen bör kunna precisera ramen för sådana

åtaganden. Utskottet biträder således propositionen även i den

delen.

Med det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandena i

motionerna A24, A25, och A27 i berörda delar.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär också att

förslagen i motion A24 om en ny utredning innan riksdagen fattar

beslut och i motion A25 om en särskild beredningsgrupp avstyrks.

Arbetslivsforskningens organisation m.m.

Motioner

Moderaterna skisserar i kommittémotion A27 (yrk. 2) hur en

ny myndighets- och forskningsstruktur inom arbetslivsområdet

bör se ut.

Arbetarskyddsverket skall enligt motionen vara den

centrala förvaltningsmyndigheten för arbetsmiljö- och

arbetstidsfrågor samt chefsmyndighet för Yrkesinspektionen.

Ett institut, Institutet för arbetslivsutveckling, bör

bildas med uppgifter inom både forskning och utbildning.

Institutet bör, framhålls i motionen, integreras i universitets-

och högskoleväsendet. Förslaget säkerställer forskningens

kvalitet och är i linje med fastlagda forskningspolitiska

riktlinjer.

Den forskning institutet skall bedriva skall utföras i

konkurrens med likartad forskning på annat håll. Resurser bör

därför bara i begränsad utsträckning tilldelas direkt till

institutet.

Huvuddelen av resurserna bör, framhåller motionärerna, i

stället för att föras till en ny myndighetsstruktur, som

föreslås i propositionen, samlas i ett forskningsråd, Rådet

för arbetslivsforskning. Rådet fördelar forskningsanslag i

konkurrens till olika forskare och institutioner som avser att

bedriva forskning på arbetslivsområdet.

Rådet skall ledas av en styrelse med kompetens från både

vetenskapen och arbetslivet.

Motionärerna föreslår slutligen (yrk. 9) ett tillkännagivande

om att den organisationskommitté som förutskickas i

propositionen skall få i uppdrag att göra en grundlig genomgång

av den nuvarande verksamheten inom bl.a. Arbetsmiljöinstitutet

och Institutet för arbetslivsforskning.

Björn Ericson m.fl. (s) i motion A283 anser att det inte är

någon bra lösning att slå sammman Arbetsmiljöfonden med

Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning. De

administrativa besparingar som kan göras är inte tillräckliga

för att motivera en sammanslagning (yrk. 2). Motionärerna vill

ha ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Utskottet

Utskottet har som framgått ställt sig bakom propositionens

förslag om samorganisering av de verksamhetsutförande delarna av

Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och

Arbetsmiljöfonden i en ny FoU-myndighet samt att

Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion överförs till ett

Råd för forskning och utveckling. Utskottet har förordat att

arbetslivsforskning också framdeles bör bedrivas av ett

fristående sektorsorgan. Förslaget i motion A27 om att en ny

forskningsmyndighet bör integreras i universitet och

högskoleväsendet avvisas därför.

Det föreligger inga delade meningar om att en ny

forskningsmyndighet skall utföra forskning i konkurrens med

liknande forskning på annat håll.

När det gäller fördelningen av anslaget mellan den

forskningsutförande respektive den medelsbeviljande nya

myndigheten anser utskottet att den av regeringen tillsatta

särskilda utredarens (dir. 1995:26) arbete inte bör föregripas.

Utskottet ser slutligen inga skäl till att utvidga den

särskilda utredarens uppdrag i enlighet med vad som sägs i

motion A27.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A27 och A283 i

aktuella delar.

Inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya institutet m.m.

Motion

Vänsterpartiet i kommittémotion A26 (yrk. 1) av Ingrid

Burman och Hans Andersson kritiserar bl.a. att inriktningen för

den nya FoU-myndigheten är oklar. I motionen begärs att

riksdagen godkänner den inriktning för FoU inom

arbetslivsområdet som föreslås i motionen.

Motionärerna framhåller arbetslivets ständiga omvandling och

man betonar vikten av att det nya institutet uppmärksammar detta

förhållande. Forskning skall utgå från arbetslivets praktik och

löntagarnas perspektiv.

I motionen redovisas två viktiga områden som fått för liten

uppmärksamhet i propositionen. Det är dels de arbetsmiljöproblem

som hänger samman med den nya utvecklingen av

anställningsförhållanden, dels kvinnoforskningen.

I motionen kritiseras vidare propositionens otydlighet när det

gäller den nya myndighetens mål och uppgifter för utbildning och

kunskapsspridning samt när det gäller utbildningen av regionala

skyddsombud.

Utskottet

Utskottet anser att det är angeläget att det inom

arbetslivsforskningen finns en sammanhållen, långsiktig

forskningspolitik och att övergripande prioriteringar görs inom

hela området.

Detta är nödvändigt för att forskningen skall få önskad

genomslagskraft i samhällslivet och medföra ett så effektivt och

ändamålsenligt utnyttjande av forskningsmedlen som möjligt.

Utskottet bedömer att det inte finns några egentliga

skillnader i synsätt mellan propositionen och motionen när det

gäller inriktningen av verksamheten för den nya FoU-myndigheten.

Inom forskning finns det behov av både grundforskning och

tillämpad forskning. Tonvikten inom sektorsforskningen är lagd

på den tillämpade forskningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nya

myndigheterna liksom hittills bör prioritera forskning som utgår

från förhållandena i arbetslivet och som är viktig för

arbetstagarna. De arbetsmiljöproblem som motionärerna berör är

därvid av stort intresse.

Utskottet vill särskilt understryka vikten av att båda de nya

myndigheterna medverkar till att forskningsresultaten sprids

till dem som är verksamma i arbetslivet och beaktas i den

dagliga verksamheten.

Enligt utskottets förmenande sker förmedling av

forskningsresultat bäst genom utbildningsinsatser av olika slag.

Myndigheterna bör därför medverka i och stödja

kunskapsförmedling som kanaliseras via universitet och högskolor

och andra externa utbildnings- och kursanordnare.

Stor vikt bör enligt utskottets uppfattning läggas vid att

stödja utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet ute

på arbetsplatserna. Verksamheten med regionala skyddsombud bör

stödjas.

Utskottet hänvisar i övrigt till vad som sägs i propositionen

om den nya forskningsmyndighetens ansvar för

utbildningsverksamhet och kunskapsspridning.

Utskottet bedömer att något tillkännagivande till regeringen i

frågan knappast är påkallat och avstyrker därmed bifall till

motion A26 i berörd del.

De nya myndigheternas ledning

Utskottet

Frågan om förvaltningsmyndigheternas ledning behandlades av

riksdagen under våren 1994 med anledning av förslag från den

dåvarande regeringen i proposition 1993/94:185.

Riksdagen (1993/94:KU42 rskr. 381) godkände därvid riktlinjer

som främst innebar att centrala förvaltningsmyndigheter skall

styras som s.k. enrådighetsverk, om det inte finns vägande skäl

som motiverar annan ledningsform. Det är då främst fråga om

styrelseledning.

Propositionen innehöll en översiktlig redogörelse för vilka

typer av myndigheter som borde ledas av en styrelse. För

forskningsmyndigheterna gällde enligt propositionen att

statsmakterna beslutade om anslag och allmän inriktning av

forskningen. Det ankom sedan på myndigheten att fritt pröva

vilka olika forskningsprojekt som den skall bedriva eller

stödja.

Det låg enligt propositionen nära till hands att myndigheten

leddes av en professionell styrelse med en sådan sammansättning

att verksamheten fick god förankring i forskarsamhället.

Mot konstitutionsutskottets beslut att ställa sig bakom de

nämnda riktlinjerna reserverade sig de Socialdemokratiska

ledamöterna och förordade för sin del ett tillkännagivande till

regeringen om följande ordning:

Den tidigare huvudregeln att statliga myndigheter jämte

verkschefen leds av valda lekmannastyrelser, som garanterade

både den samhälleliga insynen och det medborgerliga inflytandet

bör gälla även i framtiden.

Ett absolut krav på lekmannastyrelse bör gälla inom

forskningsområdet. Eftersom statsmakterna medvetet valt att ge

dessa verksamheter stor frihet är det av stort värde med

styrelser inom detta område.

Smärre myndigheter som sysslade med rutinärenden kunde däremot

enligt reservanterna inrättas som enrådighetsverk under

förutsättning av att någon typ av insynsorgan fanns.

Arbetsmarknadsutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets

yttrande över proposition 158 jämte motioner såvitt avser

ledningsfunktionen av den nya myndighetsorganisationen.

Konstitutionsutskottet har avgivit ett yttrande 1994/95:KU5y

som fogats som bilaga 2 till betänkandet. I yttrandet gör

utskottet följande bedömning:

Riksdagens beslut om förvaltningsmyndigheternas ledning

innebär att ledningsformen enrådighetsmyndighet bör komma i

fråga i första hand. När det gäller t.ex. forskningsmyndigheter

bör dock enligt riksdagsbeslutet en styrelseledning övervägas.

Beslutet ger således utrymme för båda ledningsformerna. Från

dessa utgångspunkter kan det finnas skäl att överväga en

styrelseledning för Institutet för FoU i stället för den

enrådighetsledning som föreslås i propositionen.

Arbetsmarknadsutskottet har beträffande Rådet för FoU

inget att erinra mot den ledningsform som föreslås i

propositionen.

När det gäller frågan om ledningsform för det nya Institutet

för FoU anser utskottet att ett ställningstagande bör anstå i

avvaktan på beredningen av förslag från regeringen i

kompletteringspropositionen om ändringar i

förvaltningsmyndigheternas ledningsform och om omprövning av de

riktlinjer riksdagen antagit.

Utskottet avser att i det sammanhanget behandla frågan jämte

den av Vänsterpartiet väckta motionen A26 (yrk. 2).

Finansieringen av de nya myndigheterna

Motioner

Moderaterna föreslår i kommittémotion A27 (yrk. 10), med

hänvisning till de besparingsförslag man lägger fram inom

arbetslivspolitiken och förslag om ett ökat direkt

arbetsgivaransvar, en sänkning av arbetarskyddsavgiften.

Avgiften föreslås fr.o.m. den 1 juli 1995 sänkas från 0,17 %

till 0,12 % och för 1998 till 0,10 %.

Motsvarande höjning föreslås för arbetsmarknadsavgiften.

I Vänsterpartiets kommittémotion A26 (yrk. 3) erinras om

att Arbetsmiljöfonden tillkommit genom en överenskommelse mellan

arbetsmarknadens parter och att det därför är olyckligt med en

avveckling av nuvarande finansiering utan förankring bland

parterna.

I motionen begärs ett tillkännagivande om att Rådet för FoU

bör överta Arbetsmiljöfondens medelsreserv och direkt få

tidigare andel av arbetarskyddsavgiften. Avgiften bör, enligt

motionen, finansiera forskningen medan de nya myndigheternas

övriga verksamhet skall finansieras över statsbudgeten.

Vänsterpartiet begär i den under allmänna motionstiden

1995 väckta motion A287 (yrk. 25) ett tillkännagivande om att

Arbetsmiljöfonden inte kan betraktas som någon "vanlig

myndighet". Fondens finansiering och fristående ställning kan,

framhålls i motionen, inte ändras utan en överenskommelse med

parterna på arbetsmarknaden.

Björn Ericson m.fl. (s) förordar i motion A283 (yrk. 1) att

Arbetsmiljöfonden även i fortsättningen skall finansieras genom

arbetarskyddsavgifter. I motionen begärs vidare ett

tillkännagivande om principen att den förebyggande

arbetsmiljöverksamheten skall finansieras av produktionen. Det

innebär att parterna i hög grad bör ha inflytande över hur

avgiften och fondens medel utnyttjas.

En anslagsfinansiering menar motionärerna innebär att vissa av

fondens verksamheter, t.ex. stödet till regionala skyddsombud,

riskerar att prioriteras bort av annan verksamhet.

Utskottet

Riksdagen har i tidigare sammanhang uttalat sig för principen

om en ökad bruttobudgetering av statlig verksamhet. Utskottet

tillstyrker därför förslaget om att båda de nya myndigheterna

skall finansieras helt över statsbudgeten och att

Arbetsmiljöfonden avvecklas. Riksdagen bör också anta

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter.

Det sagda innebär att motionerna A26, A283 och A287 avstyrks i

berörda delar.

Utskottet kan inte godta de besparingsförslag på

arbetslivsområdet som förs fram i Moderaternas motion A27. Den

föreslagna sänkningen av arbetarskyddsavgiften avvisas därför.

Motionen avstyrks i här aktuell del.

Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen

med överväganden om hur en långsiktig forskning skall tryggas.

Utskottet noterar i det sammanhanget att regeringen i mars

1995 tillsatt en särskild utredare (dir. 1995:41) med uppdrag

att se över strukturen för forskningsfinansiering.

Arbetslivsfonden

Överföring av medel till statsbudgeten

Propositionen

Genom riksdagens beslut (1992/93:100 bil. 11, AU12, rskr. 203)

skall arbetslivsfondens verksamhet upphöra den 1 juli 1995.

I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att föra över 600 miljoner kronor från

Arbetslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel (2811) Övriga

inkomster av statens verksamhet. Medlen skall utgöra

delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsningar som

gjorts genom höstens ekonomisk-politiska beslut (prop.

1994/95:25, FiU1, rskr. 145, 146).

Regeringen föreslår att riksdagen antar en särskilt

tidsbegränsad lag om avvikelse från 2 § lagen (1989:484) om

arbetsmiljöavgift. Lagen föreslås gälla under tiden den 1 juli

1995--den 31 december 1996.

Regeringen har i den nyligen avlämnade

sysselsättningspropositionen 1994/95:218 föreslagit att lagen om

arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år

1995. De medel som då finns i Arbetslivsfonden, ca 600 miljoner

kronor, föreslås att regeringen skall få disponera för

sysselsättningsskapande åtgärder.

Motioner

Moderaterna i kommittémotion A27 (yrk. 3) hemställer att

riksdagen avslår propositionens förslag till lag om tillfällig

avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.

Motionärerna motsätter sig också avsättningar av resterande

fondmedel till arbetsmarknadspolitiska insatser. Fondmedlen

föreslås i stället användas för att minska statsskulden. Enligt

motionen bör regeringen återkomma i kompletteringspropositionen

med förslag till annan finansiering av de nämnda

arbetsmarknadspolitiska insatserna (yrk. 4).

Björn Ericson m.fl. (s) i motion A283 (yrk. 3) anser att

arbetslivsfondens resterande medel på 600 miljoner kronor skall

användas för kunskapsspridning regionalt och för

kompetensutveckling av personal i samband med

arbetsorganisatoriska förändringar.

Motionären föreslår att Sveriges medfinansiering av de projekt

som aviserats med stöd av Europeiska Socialfonden sker med hjälp

av dessa medel.

Carl Fredrik Graf (m) föreslår i motion 1993/94:A211 med

hänvisning till det statsfinansiella läget att 5/6 av resterande

medel i den centrala och de regionala arbetslivsfonderna skall

föras till staten. Återstående medel föreslås användas för att

avveckla fonderna.

Utskottet

Riksdagen antog genom höstens ekonomisk-politiska proposition

1994/95:25 en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i riktning

mot åtgärder som stimulerar rörlighet och underlättar för

utsatta grupper att komma in på arbetsmarknaden. Propositionen

innebar också att riksdagen, som komplement till de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, ställde sig bakom kraftfulla

investeringsåtgärder inom en rad olika områden samt ett utökat

antal högskoleplatser.

Sammantaget beslutade riksdagen att på tilläggsbudget för

1994/95 anvisa ytterligare 3 071 miljoner kronor under anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för insatser under resterande

del av budgetåret.

Utskottet anser att det är rimligt att delar av de

arbetsmarknadspolitiska satsningar som riksdagen beslutat om

finansieras genom att 600 miljoner kronor från arbetslivsfonden

förs över till statsbudgeten. Regeringens förslag tillstyrks

därmed. Riksdagen bör följaktligen anta förslaget till lag om

tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1993/94:A211

(m), A27 (m) och A283 (s) i förekommande fall i berörda delar.

Övriga förslag rörande Arbetslivsfonden

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i övrigt

anförs i propositionen om Arbetslivsfonden.

Regeringen aviserar sin avsikt att återkomma till riksdagen

med en närmare redovisning av de resultat och effekter som den

centrala och de regionala arbetslivsfondernas insatser givit

upphov till. Detta kommer att ske när fonden inkommit med

slutredovisning och olika utvärderingar slutförts.

Regeringen avser att ge Kammarkollegiet i uppdrag att efter

samråd med det nya FoU-institutet på arbetslivsområdet ansvara

för den ekonomiska redovisning som kvarstår efter den 30 juni

1995.

Motioner om användningen av ytterligare återstående medel i

Arbetslivsfonden

Centerpartiet i kommittémotion A28 av Elving Andersson

m.fl. anser att ytterligare betydande belopp, utöver 600

miljoner kronor, kan finnas i fonden efter dess upphörande den 1

juli 1995. Enligt motionen bör dessa pengar användas för att

säkerställa och föra vidare de erfarenheter som hittills vunnits

i verksamheten. Ett sådant uppdrag, framhåller motionärerna, kan

med fördel ges till det nu föreslagna Institutet för FoU.

I motionen hemställs att riksdagen skall uppdra åt regeringen

att redovisa och lämna förslag om hur återstående medel i

Arbetslivsfonden bäst kan användas för insatser inom

arbetslivsområdet.

Även i centermotionen A244 (yrk. 33) framhålls att det utöver

aviserade 600 miljoner kronor kan komma att kvartstå betydande

belopp i Arbetslivsfonden vid halvårsskiftet 1995. Enligt

motionen är det en angelägen uppgift att kvarstående medel

används för att säkerställa och föra vidare vunna

erfarenheter. Satsningarna bör därvid riktas mot småföretag.

Vänsterpartiet bedömer enligt motion A26 (yrk. 4)

likaledes att Arbetslivsfondens överskott kan bli större än 600

miljoner kronor. Detta ytterligare överskott föreslås utgöra

startkapital i det system av Framtidsfonder som partiet fört

fram i motioner i andra sammanhang. Fonderna skall arbeta med

att utveckla arbetsorganisation och kompetensutveckling.

Motioner med förslag om hur förändringsarbetet i arbetslivet

skall bedrivas när Arbetslivsfonden avvecklats

Socialdemokraterna anför i motion 1993/94:A254 (yrk. 28)

att arbetslivsfondernas verksamhet genererat betydande kunskaper

regionalt om hur arbetsorganisation och arbetsinnehåll kan

utvecklas, hur rehabilitering kan bedrivas effektivare och hur

produktiviteten kan öka. Denna kunskap, menar man, bör tas till

vara i någon form av regionala kunskapscentra till gott stöd

åt främst mindre företag. Regeringen föreslås snarast återkomma

till riksdagen med ett förslag i frågan.

Socialdemokraterna för också i motion 1993/94:A40 (yrk. 14)

fram förslag om att den kunskap som genererats i

Arbetslivsfonden skall tas till vara i någon form av regionala

kunskapscentra.

Vänsterpartiet skisserar i motion A240 (yrk. 1--3) ett

system av Framtidsfonder med löntagarinflytande. Systemet

bygger på årliga vinstavsättningar i företagen för

omvandling av dåliga arbetsmiljöer, kompetensutveckling hos

löntagarna och för att utveckla näringslivet. Merparten av

avsatta medel föreslås tillfalla en regional fond, medan en

mindre del skall gå till en nationell fond. I avvaktan på att

ett vinstdelningssytem tagits fram föreslås en höjning av

bolagsskatten från 28 till 30 %. Slutligen föreslås att de medel

som återstår i Arbetslivsfonden den 1 juli 1995 skall användas

för att Framtidsfonden skall komma i gång.

Tankar om en Framtidsfond för förnyelse av och

kompetenshöjning i arbetslivet förs fram av Vänsterpartiet även

i motion 1993/94:A250 (yrk. 29) och i motion 1993/94:Fi32 (yrk.

15, 38). Fonden föreslås finansieras med en begränsad

arbetslivsavgift på 0,55 % och framöver med en

vinstdelningsskatt.

I motion 1993/94:Sk352 (yrk. 25) föreslår Vänsterpartiet att

arbetslivsavgiften skall tas ut med 0,6 %.

Johnny Ahlqvist m.fl. (s) i motion K630 (yrk. 4) understryker

vikten av att den form av utvecklingsarbete som bedrivits inom

ramen för arbetslivsfonderna kan fortsätta om än i nya former.

Motionärerna anser att resurser behöver avsättas för

kompetenshöjning och arbetslivsutveckling med sikte på att

utveckla det goda arbetet.

Resurserna bör handhas regionalt och i former som anpassas

till regionernas speciella förutsättningar.

Med anledning av avvecklingen av Arbetslivsfonden efterlyser

Magnus Persson (s) i motion 1993/94:A213 (yrk. 1) förslag från

regeringen om den fortsatta regionala organisationen av

kunskapsspridning m.m. i arbetslivet och hur finansieringen

skall ske (yrk. 3). Därvid bör enligt motionären inrättandet av

lokala eller regionala kunskapscentra övervägas (yrk. 2).

Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s) föreslår i motion

1993/94:A232 att det efter Arbetslivsfondens avveckling skall

prövas olika modeller för kunskapsspridning med beaktande av

lokala eller regionala skillnader i förutsättningar.

Motionärerna nämner som exempel regionala arbetslivsinstitut

eventuellt med förebild från de danska teknologiska instituten.

Björn Kaaling m.fl (s) föreslår i motion 1993/94:A253 att

arbetslivsfonderna omvandlas till permanenta kunskaps- och

utbildningscentra i länen.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) i motion 1993/94:A450 (yrk. 22)

efterlyser förslag från regeringen om hur arbetslivsfondens

kompetens skall tas till vara.

I motion 1993/94:N307 (yrk. 1 delvis) av Jan Fransson m.fl.

(s) om Näringslivsutveckling i Västsverige m.m. anförs att det

krävs fortsatta insatser för att utveckla arbetslivet till det

goda arbetslivet.

Motionärerna begär förslag från regeringen om hur

Arbetslivsfondens kompetens skall tas till vara (yrk. 1 delvis).

Fondens erfarenheter bör, sägs i motionen, i lämplig form även

fortsättningsvis understödja olika verksamheters

utvecklingsprogram för att förbättra anställdas kunskaper och

kompetens, arbetsorganisation och miljö.

Som en annan viktig institution i sammanhanget framhålls i

motionen det s.k. Swedish Institute for Quality, med säte i

Göteborg (yrk.2).

Sten Svensson (m) föreslår i motion 1993/94:A50 (yrk. 3) att

den erfarenhet som Arbetslivsfonden fått när det gäller att

stödja småföretagens arbetslivs- och arbetsmiljöutveckling skall

kanaliseras inom ramen för den verksamhet som Företagarnas

riksorganisation bedriver.

Motioner om att Arbetslivsfondens verksamhet skall fortsätta

ännu en tid m.m.

Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) anser i motion

1993/94:A210 att det återstår så kort tid av Arbetslivsfondens

verksamhet att det finns en risk att den kompetens, erfarenhet

och de unika arbetsformer som byggts upp inte fullt ut hinner

utnyttjas. Motionärerna föreslår att Arbetslivsfonden skall få

ytterligare ett år att fullfölja sitt uppdrag.

Samma farhågor har Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist

(s) som i motion 1993/94:A212 föreslår en regional

kunskapsbank eventuellt i utvecklingsfondernas regi.

Utskottet

Arbetslivsfonden tillkom i syfte att verka konjunkturpolitiskt

stabiliserande. Genom lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift

ålades arbetsgivare att betala en arbetsmiljöavgift på 1,5 % för

ersättningar som betalades ut under perioden september

1989--december 1990.

På detta sätt tillfördes fonden ca 11,4 miljarder kronor. Till

detta kom avkastning på kapitalet.

Riksdagen (1989/90:FiU30, rskr. 327) fastställde riktlinjer

för användningen av fondens medel och för en organisation för

bidragsprövning samt för förvaltning av fondmedlen.

Arbetslivsfondens uppgift är att lämna bidrag till

arbetsgivare för åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö,

förändrad arbetsorganisation samt tidig och aktiv

rehabilitering. Fondens bidragsgivning sköts av Centrala

arbetslivsfonden och 24 regionala fonder.

Av Centrala arbetslivsfondens verksamhetsberättelse för

budgetåret 1993/94 framgick att fonderna t.o.m. november 1994

beviljat ca 10,9 miljarder kronor till drygt 24 500

arbetsplatsprogram som berörde 3,2 miljoner anställda.

Den privata sektorn hade fått ca 71 % av beviljade bidrag

varav de små företagen (högst 50 anställda) erhållit 17 % av

bidragen. Återstoden, ca 29 %, hade gått till den offentliga

sektorn.

Åtgärder rörande arbetsorganisation hade enligt

verksamhetsberättelsen fått 51 % av de beviljade bidragen,

fysisk arbetsmiljö 23 % och rehabilitering 17 %.

Riksdagen (1991/92:FiU30, rskr. 350 resp. 1992/93:FiU1, rskr.

134) beslutade under våren resp. hösten 1992 att vid sidan av

fondens egentliga användningsområde ta i anspråk sammanlagt 5

miljarder kronor för sysselsättningsfrämjande åtgärder och som

förstärkning av statsbudgeten.

Fonden bedömdes därefter ha ca 4 miljarder kronor till sitt

förfogande för nya bidragsbeslut.

Regeringen uppdrog härefter åt Arbetslivsfonden att den

fortsatta verksamheten skulle inriktas dels på att insatser som

leder till ökad produktivitet kommer till stånd i ökad

utsträckning, dels på att särskilt stödja småföretag, dels på

arbetsplatser där de mest utsatta arbetena finns.

Därvid skulle arbetsplatser med en stor andel kvinnor

uppmärksammas.

Riksdagen (1992/93:AU12, rskr. 203) beslutade i början av år

1993 att Arbetslivsfonden successivt skulle avvecklas fram till

den 1 juli 1995.

Enligt riksdagens beslut förutsattes att efter den 1 april

1994 verksamheten vid fonden i huvudsak skulle vara inriktad på

uppföljning av arbetsplatsprogram, utvärdering och

kunskapsspridning.

Riksrevisionsverket (RRV) genomförde 1992 en

förvaltningsrevision av arbetslivsfondsmyndigheterna. Resultatet

av granskningen redovisades i rapporten (F 1992:28). RRV bedömde

bl.a. att den kompetens som byggts upp genom fondens verksamhet

kunde ha strategisk betydelse för förnyelsen i företag och

förvaltningar både på kort och lång sikt och borde tas till

vara. Verket betonade därvid att en väl fungerande

utvärderingsprocess var avgörande för att erfarenheter av

fondens verksamhet skulle kunna spridas och leda till bestående

resultat och en fortsatt utvecklingsinriktad process även efter

det att fonden upphört.

Institutet för arbetslivsforskning har huvudansvaret för

utvärdering av Arbetslivsfondens verksamhet och de effekter som

uppkommit.

År 1991 ingicks ett avtal mellan Arbetslivsfonden,

Arbetsmiljöfonden och Arbetslivscentrum om en utvärdering av

Arbetslivsfonden. En delrapport har publicerats i oktober 1994 i

skriften Utvecklingslinjer i arbetslivet och Arbetslivsfondens

roll. En samlad rapport över utvärderingen beräknas enligt vad

utskottet erfarit vara klar inom kort.

Vid sidan av nu nämnda utvärdering görs ett stort antal

utvärderingar vid olika forskningsinstitutioner.

Vid Institutet för arbetslivsforskning och i samarbete mellan

företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och

Institutionen för arbetsvetenskap vid Kungliga Tekniska

högskolan pågår forskning om effekterna av Arbetslivsfondens

verksamhet.

Den dåvarande regeringen uppdrog i september 1991 åt

Arbetslivsfonden att utreda förutsättningarna att inrätta

lokala/regionala kunskapscentra.

Fonden redovisade i en delrapport i juni 1992 intentionerna

att stödja och följa ett antal försök med kunskapscentra i

samarbete med Arbetsmiljöfonden. Verksamheten antogs kunna ge ny

kunskap om betingelserna för kunskapsinsamling och

kunskapsspridning lokalt/regionalt.

I en slutrapport i juni 1993 -- Information, kunskap och

efterfrågan -- redovisade Arbetslivsfonden erfarenheterna från

försöksverksamheten och förutsättningarna för

kunskapsförmedling. Regeringen överlämnade rapporten till

Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet, den s.k.

KSA-utredningen.

KSA-utredningen avlämnade i mars 1994 ett betänkande, SOU

1994:48 Kunskap för utveckling. I betänkandet lämnas förslag

till hur ett system för kunskapsspridning inom arbetslivsområdet

skall organiseras och finansieras. Förslaget bereds för

närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet anser att riksdagens beslut om avveckling av

Arbetslivsfonden skall ligga fast. De farhågor som förs fram

motionsledes att den kompetens och erfarenhet som byggts upp i

fonden inte skall hinna utnyttjas förefaller utskottet vara

obefogade. Motionerna 1993/94:A210 (s) och 1993/94:A212 (s)

avstyrks därför.

Regeringen har aviserat sin avsikt att återkomma till

riksdagen med förslag om hur framför allt kompetensfrågorna i

arbetslivet skall lösas i samverkan med flera politikområden.

Det pågår vidare ett omfattande utvärderingsarbete av

Arbetslivsfondens verksamhet, och inom regeringskansliet bereds

de förslag som utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet

presenterat i betänkandet SOU 1994:48 Kunskap för utveckling.

Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att riksdagen

för närvarande inte bör binda sig för den framtida inriktningen

när det gäller kunskapsbildning och kompetensfrågor i

arbetslivet. Det pågående beredningsarbetet bör avvaktas. Även

frågor rörande de ytterligare medel som kan finnas i

Arbetslivsfonden bör tills vidare anstå. Utskottet återkommer i

den frågan i samband med behandlingen av förslagen i den till

riksdagen nyligen avlämnade sysselsättningspropositionen

1994/95:218. Enligt utskottets mening bör riksdagen godkänna vad

som anförts om Arbetslivsfonden i proposition 158. Därmed

avstyrks bifall till motionerna 1993/94:A40 (s), 1993/94:A50

(m), 1993/94:A213 (s), 1993/94:A232 (s), 1993/94:A250 (v),

1993/94:A253 (s), 1993/94:A254 (s), 1993/94:A450 (s),

1993/94:Fi32 (v), 1993/94:N307 (s), 1993/94:Sk352 (v),

1994/95:A26 (v), 1994/95:A28 (c), 1994/95:A240 (v), 1994/95:A244

(c) och 1994/95:K630 (s) i förekommande fall i berörda delar.

Anslagsfrågor

Anslagen under tionde huvudtiteln rörande arbetslivsfrågor

redovisas på s. 22--29 i propositionen. Det är fråga om B 1

Arbetarskyddsverket och det nya anslaget B 2 Myndigheter inom

arbetslivsområdet.

B 1 Arbetarskyddsverket

Propositionen

1993/94 Utgift 362 415 000

1994/95 Anslag 385 710 000

1995/96 Prop. 558 096 000

varav 372 064 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Regeringen föreslår under punkt B 1 (s. 22--26) att riksdagen

skall anvisa ett ramanslag på 558 096 000 kr för nästa budgetår.

Enligt propositionen bör de övergripande mål och

verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93--1994/95 ligga

fast och omfatta även budgetåret 1995/96.

Vid beräkning av anslaget för Arbetarskyddsverket (AV) har

hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.

AV omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för

statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned

med 28 929 000 kr (18 mån.). Vid årets utgång motsvarar

besparingen en nivåsänkning med 5 %. År 1998 beräknas

anslagsnivån ha sänkts med 42 428 000 kr (12 mån.) vilket

motsvarar 11 %.

Enligt propositionen innebär besparingskraven på AV krav på

omfattande förändringsarbete. Enligt propositionen har AV inlett

ett sådant arbete i form av bl.a. en översyn av organisationen

och dess struktur.

Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) fick under budgetåret 1991/92

medel från Fonden för arbetsmiljöförbättringar till

särskilda arbetsmiljöinsatser för Östeuropa.

I propositionen föreslås att ASS tillförs vissa ytterligare

medel för fortsatta speciella arbetsmiljöinsatser för de

Baltiska staterna. Medelstilldelningen föreslås ske genom

överföring av återstående medel från fonden, ca 3 miljoner

kronor, direkt till ASS. Fonden för arbetsmiljöförbättringar

kommer därefter att vara helt avvecklad.

Medelsanvisningen

Motion

Moderaterna vill enligt kommittémotion A27 (yrk. 5) till

Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag

på 543 096 000 kr.

Utskottet

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa anslag till

Arbetarskyddsverket med det belopp som regeringen föreslagit.

Motion A27 i berörd del avstyrks därmed.

Utskottet tillstyrker vad regeringen anfört om överföring till

Arbetarskyddsstyrelsen av återstående medel från Fonden för

arbetsmiljöförbättringar för fortsatta speciella

arbetsmiljöinsatser för de baltiska staterna.

Inriktningen av besparingsåtgärder avseende

Arbetarskyddsverket 1997 och 1998

Motion

Moderaterna framhåller i motion A27 (yrk. 6) att även

Arbetarskyddsverket måste bidra till de offentliga

besparingarna.

I motionen föreslås för budgetåret 1995/96 ett anslag till

verket som är 15 miljoner kronor lägre än vad regeringen

föreslagit. Till år 1998 bör, sägs i motionen, besparingen uppgå

till 50 miljoner kronor, utöver det generella statliga

sparbetinget.

Utskottet

Utskottet ställer sig, med avstyrkan till motion A27 i aktuell

del, bakom regeringens förslag till inriktning av

basparingsåtgärder avseende Arbetarskyddsverket för budgetåren

1997 och 1998.

Övrigt

Motion

I motion A217 (yrk. 4) av Hans Andersson m.fl. (v) om

företagshälsovården m.m. föreslår motionärerna en lagändring för

att ge Arbetarskyddsstyrelsen ett övergripande ansvar för

tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten och därmed

företagshälsovården.

I motionen (yrk. 3) betonas också vikten av att löntagare och

samhälle får bättre information om för- och nackdelar med olika

arbetsplatser och arbetsuppgifter. Det behövs, menar

motionärerna, en kunskapsbank med information om

arbetsskador, sjukfrånvaro, personalomsättning etc. på de olika

arbetsplatserna. Syftet skall vara att göra marknaden

effektivare och ge drivkrafter till omvandling av produktionen.

Informationen skall enligt motionen vidare tas in i

företagens redovisning.

Utskottet

Förslagen i motion A217 berör bl.a. frågor om inriktningen av

företagshälsovården.

I årets budgetproposition 1994/95:100 bilaga 11 (s. 88)

redovisar regeringen att det inom regeringskansliet för

närvarande pågår ett beredningsarbete beträffande vilka åtgärder

som behöver vidtas för att bygga vidare på och upprätthålla en

bra företagshälsovård.

Utskottet har nyligen i sitt av riksdagen godkända betänkande

1994/95:AU12 Arbetslivspolitik, bl.a. med anledning av

motionsförslag från Vänsterpartiet om utformningen av

företagshälsovården, förklarat sig vilja avvakta det pågående

beredningsarbetet.

Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker

därmed motion A217 i aktuella delar.

B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet

Propositionen

Nytt anslag (prop.) 1 214 483 000

varav 809 655 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996

Från anslaget finansieras verksamhet vid det nya institutet

och det nya rådet för FoU-utveckling inom arbetslivsområdet.

Den ovan nämnda organisationskommittén har fått i uppdrag att

lämna förslag till budget för var och en av de nya myndigheterna

inför regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret

1995/96. Kommittén har också till uppgift att föreslå en

fördelning av anslaget för myndigheterna i fyra anslagsposter

för förvaltningskostnader och en för verksamheten för vardera

myndigheterna.

Enligt regeringens bedömning medger den föreslagna

förändringen av myndighetsstrukturen rationaliseringar av

verksamheten och samordningsmöjligheter när det gäller lokaler

och administration.

De nya myndigheterna omfattas av ett sparkrav. För

budgetåret 1995/96 har anslaget minskats med 12,8 miljoner

kronor (12 mån.) för statlig konsumtion och 30 miljoner kronor

(12 mån.) för verksamheten i övrigt. För år 1998 gäller ett

besparingskrav om 28,6 miljoner kronor för statlig konsumtion

vilket motsvarar 11 % och för verksamheten i övrigt en besparing

på 130 miljoner kronor.

I propositionen föreslås slutligen att de nya myndigheterna

skall få tillgodogöra sig de nuvarande myndigheternas

anslagssparande eller anslagskredit.

Medelsanvisningen

Motion

I kommittémotion A27 (yrk. 7) anser Moderaterna att

riksdagen i stället för att anslå medel till Nya myndigheter

inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 skall anvisa ett

nytt ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr till

Institutet för arbetslivsutveckling och 350 000 000 kr till

Rådet för arbetslivsforskning.

Utskottet

Utskottet anser, med avstyrkan till motion A27 i aktuell del,

att riksdagen bör anvisa anslag till Myndigheter inom

arbetslivsområdet med det belopp regeringen föreslagit.

Utskottet tillstyrker att de nya myndigheterna skall få

tillgodogöra sig de nuvarande myndigheternas anslagssparande

eller anslagskredit.

Inriktningen av besparingsåtgärder som avser de nya

myndigheterna för 1997 och 1998

Motion

Moderaterna framhåller i motion A27 (yrk. 8) att man redan

i sin kommittémotion i samband med budgetpropositionen förordat

en större besparing på arbetslivsområdet än vad regeringen

föreslagit. Besparingen bör år 1998 uppgå till 500 miljoner

kronor.

I samband med den omstrukturering och omorganisation som

föreslagits förordas i motionen en mer långtgående omprövning av

befintlig verksamhet än vad regeringen lägger fram med sitt

besparingsförslag på 130 miljoner kronor.

Gemensamma resurser måste, anser motionärerna, koncentreras på

det som är statens ansvar, och arbetsgivarna tillsammans med

arbetstagarna och deras representanter måste ta ett ökat ansvar

för det som är frågor för företagen och organisationerna.

I den under allmänna motionstiden 1995 väckta moderata

kommittémotionen A281 (yrk. 22) noteras den i

budgetpropositionen redovisade översynen av myndighetsstrukturen

på arbetslivsområdet samt den aviserade besparingen på 100

miljoner kronor för 1998.

I motionen förordas en sammanlagd besparing på 600 miljoner

kronor år 1998.

Motionärerna framhåller därvid betydelsen av att slå vakt om

den miljörelaterade toxikologiska forskningen vid

Arbetsmiljöinstitutet.

Utskottet

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

besparingsåtgärder rörande de båda nya myndigheterna för

budgetåren 1997 och 1998. Motionerna A27 och A281 i berörda

delar avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 158 m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A24, 1994/95:A25 och

1994/95:A27 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande ny myndighetsorganisation på

arbetslivsområdet

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

godkänner

dels vad regeringen föreslår om inrättande av två nya

myndigheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 8),

dels vad regeringen föreslår om att Arbetsmiljöinstitutet,

Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden skall

läggas ned (avsnitt 11),

dels vad regeringen anfört om fördelning av medel som

löper över en längre period (avsnitt 10),

3. beträffande arbetslivsforskningens organisation m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A27 yrkandena 2 och 9,

och 1994/95:A283 yrkande 2,

res. 2 (m)

4. beträffande inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya

institutet m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:A26 yrkande 1,

5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motionerna 1994/95:A26 yrkande 3, 1994/95:A27

yrkande 10, 1994/95:A283 yrkande 1 och 1994/95:A287 yrkande 25

dels godkänner vad regeringen föreslår om finansieringen

av de två nya myndigheterna (avsnitt 12),

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.1),

res. 3 (m)

res. 4 (v)

6. beträffande överföring av medel från Arbetslivsfonden

till statsbudgeten

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A211,

1994/95:A27 yrkandena 3 och 4 samt 1994/95:A283 yrkande 3 antar

regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen

(1989:484) om arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2),

res. 5 (m)

7. beträffande regeringens övriga förslag rörande

Arbetslivsfonden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

godkänner vad regeringen i övrigt anfört om Arbetslivsfonden

(avsnitt 6),

8. beträffande motionsförslag med anknytning till

Arbetslivsfonden

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 14,

1993/94:A50 yrkande 3, 1993/94:A210, 1993/94:A212,

1993/94:A213, 1993/94:A232, 1993/94:A250 yrkande 29,

1993/94:A253, 1993/94:A254 yrkande 28, 1993/94:A450 yrkande 22,

1993/94:Fi32 yrkandena 15 och 38, 1993/94:N307 yrkandena 1 och

2, 1993/94:Sk352 yrkande 25, 1994/95:A26 yrkande 4, 1994/95:A28,

1994/95:A240, 1994/95:A244 yrkande 33 och 1994/95:K630 yrkande

4,

res. 6 (v)

9. beträffande anslag till Arbetarskyddsverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 5 till

Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr (avsnitt

13),

res. 7 (m) - delvis

10. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande

Arbetarskyddsverket

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 6 godkänner vad

regeringen anfört om inriktningen av besparingsåtgärder avseende

Arbetarskyddsverket budgetåren 1997 och 1998 (avsnitt 13),

res. 7 (m) - delvis

11. beträffande fonden för arbetsmiljöförbättringar

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

godkänner vad regeringen anfört om överföringen av medel från

fonden för arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),

12. beträffande övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket

för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:A217 yrkandena 3 och 4,

res. 8 (v)

13. beträffande anslag till Myndigheter inom

arbetslivsområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 7 till Myndigheter inom

arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 1 214 483 000 kr

(avsnitt 13),

res. 9 (m) - delvis

14. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande

de nya myndigheterna

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motionerna 1994/95:A27 yrkande 8 och

1994/95:A281 yrkande 22 godkänner vad regeringen anfört om

inriktningen av besparingsåtgärder avseende de båda nya

myndigheterna budgetåren 1997 och 1998 (avsnitt 13),

res. 9 (m) - delvis

15. beträffande anslagssparande eller anslagskredit

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

godkänner vad regeringen anfört om att anslagssparande eller

anslagskredit budgetåret 1994/95 från ramanslagen

Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning

överförs till anslaget Myndigheter inom arbetslivsområdet

(avsnitt 13).

Stockholm den 27 april 1995

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver

Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Martin Nilsson

(s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Laila Bjurling

(s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell

(s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson

(kds), Kristina Zakrisson (s), Börje Hörnlund (c) och Ingrid

Burman (v).

Reservationer

1. Avslag på proposition 158 m.m. (mom. 1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel

Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet är starkt kritiskt till det sätt på vilket ärendet

har beretts i regeringskansliet. Underlaget för propositionen är

ytterst bristfälligt. Förslaget bygger på riktlinjer för en ny

myndighetsorganisation som en arbetsgrupp utarbetat i all hast.

Någon remissbehandling av arbetsgruppens förslag har inte

förekommit.

Genom den ofullständiga beredningen fråntas i realiteten

riksdagen möjligheten att avgöra hur väsentliga delar av

arbetslivsutvecklingen skall stödjas.

Utskottet anser i likhet med vad som sägs i Moderata

samlingspartiets motion A27 att förslaget att inrätta de två nya

myndigheterna på arbetslivsområdet med den föreslagna

utformningen bör avslås. Förändringens huvudriktning får anses

vara riktig men borde ha drivits längre.

Väsentliga delar av den nu föreslagna myndighetsstrukturen

strider enligt utskottets mening mot viktiga principer, bl.a.

inom forskningspolitiken.

Förslaget riskerar att i onödan isolera arbetslivsfrågorna

från övrig forskning och utveckling och saknar också nödvändiga

incitament för att säkra forskningens kvalitet.

Enligt utskottets uppfattning bör nya organ på området knytas

till den etablerade forskningsstrukturen vid universiteten och

högskolorna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 158 m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 1 och

med anledning av motionerna 1994/95:A24 och 1994/95:A25 avslår

proposition 1994/95:158,

2. Arbetslivsforskningens organisation m.m. (mom. 3)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel

Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet har" och på s. 15 slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör myndighets- och

forskningsstrukturen inom arbetslivsområdet byggas upp enligt de

principer som anges i den moderata motionen A27.

Det innebär att ett institut, Institutet för

arbetslivsutveckling, bör bildas med uppgifter inom såväl

forskning som utbildning. Institutet bör integreras i

universitets- och högskoleväsendet. Genom en sådan organisation

säkerställs kvaliteten samtidigt som fastlagda

forskningspolitiska riktlinjer appliceras också på

arbetslivsområdet. Merparten av den forskning som kan komma att

bedrivas av institutet bör ske i konkurrens med likartad

forskning utförd på annat håll. Det innebär att

forskningsresurser bara i begränsad utsträckning bör tilldelas

institutet direkt. Huvuddelen av resurserna bör i stället samlas

i ett forskningsråd. Ledningen för det föreslagna institutet bör

utses genom den högskola som institutet knyts till. Ledningen

skall tillföras kompetens med rik erfarenhet av olika aspekter

av arbetslivsområdet.

Utskottet anser att den arbetslivsforskning som skall bedrivas

måste hålla en hög internationell klass och vara relevant för

svensk arbetsmarknad och förhållandena på arbetsplatserna. För

att säkerställa detta och för att åstadkomma den mångfald och

det urval av forskningsprojekt som är önskvärt är det väsentligt

att merparten av de medel som regeringen föreslår överförda i en

ny myndighetsstruktur i stället förs till ett forskningsråd.

Rådet för arbetslivsforskning för den tillämpade forskningen

på arbetslivsområdet bör därför inrättas. Rådet skall efter

ansökan och i öppen konkurrens fördela forskningsanslag till

forskare och forskningsinstitutioner, t.ex. det föreslagna

forskningsinstitutet, för att bedriva forskning på området.

Rådet skall ledas av en styrelse med kompetens både från

vetenskapen och från olika delar av arbetslivet. Styrelsen bör

till sitt förfogande ha en prioriterings- och

utvärderingsorganisation där forskare skall vara i klar

majoritet.

Rådet skall fungera i nära samverkan med övriga

forskningsfinansierade myndigheter, t.ex. forskningsråd och

sektorsorgan.

Utskottet förordar att det i samband med den aktuella

omorganisationen görs en omprövning av befintlig verksamhet som

är mera långtgående än vad regeringen föreslagit. Den

organisationskommitté som regeringen förutskickat bör få i

uppdrag att göra en grundlig genomgång av den verksamhet som

i dag bedrivs bl.a. inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet

för arbetslivsforskning.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande arbetslivsforskningens organisation m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkandena 2

och 9 och med avslag på motion 1994/95:A283 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel

Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "för

forskningsfinansiering" bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar i likhet med förslaget i Moderata

samlingspartiets motion A27 att det inom

Arbetsmarknadsdepartementets budget, Litt. B, görs en besparing

som med full effekt år 1998 är 500 miljoner kronor större än vad

regeringen föreslagit.

Utskottet anser att resurserna måste koncentreras på det som

är statens ansvar och att arbetsgivare och arbetstagare jämte

deras representanter måste ta ett ökat direkt ansvar för det som

är renodlade frågor för verksamheten i företaget och

organisationen.

Arbetarskyddsavgiften kan för den kommande 12-månadersperioden

beräknas inbringa ca 1,1 miljard kronor. Med hänsyn till de

besparingar och det ökade direkta arbetsgivaransvar på

arbetslivsområdet som utskottet förordat bör

arbetarskyddsavgiften sänkas från 0,17 % av avgiftsunderlaget

till 0,12 % och år 1998 till 0,10 %. Arbetsmarknadsavgiften bör

höjas i motsvarande omfattning.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A27 yrkande 10

samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del och

motionerna 1994/95:A26 yrkande 3, 1994/95:A283 yrkande 1 och

1994/95:A287 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om finansieringen av de nya myndigheterna,

4. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "för

forskningsfinansiering" bort ha följande lydelse:

Utskottet är starkt kritiskt till att regeringen lägger fram

förslag om genomgripande förändringar av

arbetslivsforskningens organisation och finansiering utan att

frågan är ordentligt beredd. Avsaknaden av samråd med parterna

på arbetsmarknaden och sedvanlig remissbehandling gör att

riksdagens beslutsunderlag måste betraktas som undermåligt.

Flera viktiga frågor är dåligt belysta i propositionen, bl.a.

frågor om utbildning, kunskapsspridning och verksamhet ute på

arbetsplatserna samt frågor om forskningens långsiktiga

finansiering.

Utskottet anser att den nu föreslagna omorganisationen inte

får äventyra det stöd som för närvarande kanaliseras till

utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet på

arbetsplatserna. En väsentlig del av dessa insatser utgörs av

arbetsmiljöutbildning som drivs t.ex. i studieförbundens regi.

Utskottet förutsätter att de föreslagna nya myndigheterna kommer

att upprätthålla en sådan bred samverkan.

Utskottet delar den syn på hur finansieringen av

arbetslivsforskningen skall ske som framförs i Vänsterpartiets

motioner A26 och A287.

Regeringen redovisar i propositionen endast summariskt hur en

långsiktig forskning skall tryggas. Denna fråga är helt

avgörande för att den nya myndigheten skall få trovärdighet

bland samarbetspartners i forskningsvärlden och bland

arbetsmarknadens parter. Innan regeringen presenterat ett

genomarbetat förslag om hur arbetslivsforskningen skall tryggas

långsiktigt och hur rådet skall få integritet och trovärdighet

kan utskottet inte ställa sig bakom förslaget i den här delen.

Arbetsmiljöfonden har tillkommit efter en överenskommelse

mellan arbetsmarknadens parter. Enligt utskottets mening vore

det olyckligt om riksdagen beslutar avveckla fonden utan att

förändringen är bättre förankrad bland parterna.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna

A26 och A287 i berörda delar och med avslag på motionerna A27

och A283 i aktuella delar godkänner att Rådet för FoU övertar

Arbetsmiljöfondens medelsreserv och tillförs tidigare andel av

arbetarskyddsavgiften. Avgiften bör därvid betala forskningen,

medan övrig verksamhet skall betalas över statsbudgeten.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A26 yrkande

3 och 1994/95:A287 yrkande 25 samt med avslag på proposition

1994/95:158 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A27 yrkande

10 och 1994/95:A283 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om

finansieringen av de nya myndigheterna,

5. Överföring av medel från Arbetslivsfonden till

statsbudgeten (mom. 6)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel

Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Riksdagen antog" och på s. 20 slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet motsätter sig i likhet med vad som sägs i Moderata

samlingspartiets motion A27 att 600 miljoner kronor ur

Arbetslivsfonden överförs till statsbudgeten för att finansiera

arbetsmarknadspolitiska insatser. Fondmedlen bör i stället

användas för att minska statsskulden.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur de

arbetsmarknadspolitiska insatserna skall finansieras.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag

till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om

arbetsmiljöavgift bör avslås. Det sagda torde tillgodose

intentionerna bakom motion A211.

Vad utskottet anför bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande överföring av medel från Arbetslivsfonden

till statsbudgeten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkandena 3

och 4 och med anledning av motion 1993/94:A211 samt med avslag

på proposition 1994/95:158 i motsvarande del och motion

1994/95:A283 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om överföring av medel från

Arbetslivsfonden,

6. Motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden

(mom. 8)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som

börjar med "Utskottet anser" och på s. 25 slutar med "i berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet bedömer att överskottet från Arbetslivsfonden är

större än de 600 miljoner kronor som regeringen nu tar i anspråk

för sysselsättningsskapande åtgärder.

Arbetslivsfonden har tillskapats för att utveckla och

förbättra arbetslivet. De ytterligare medel, dvs. medel utöver

600 miljoner kronor, som kan finnas i fonden bör därför

reserveras just för sådana ändamål.

I dagens snabbt föränderliga arbetsliv är rätten och

möjligheten till kompetensutveckling en grundläggande

förutsättning för att människor skall kunna stanna kvar i

arbetslivet och ej sorteras bort på grund av bristande

kompetens.

För att säkerställa rätten till kompetensutveckling anser

utskottet att ett system av framtidsfonder enligt den modell som

skisserats i Vänsterpartiets motioner A250, Fi32, Sk352, A26 och

A240 bör inrättas. Fonderna skall verka för att utveckla

arbetsorganisation och arbetstagarnas kompetens och bör som

startkapital få Arbetslivsfondens ytterligare överskott.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande motionsförslag med anknytning till

Arbetslivsfonden

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A250 yrkande

29, 1993/94:Fi32 yrkandena 15 och 38, 1993/94:Sk352 yrkande 25,

1994/95:A26 yrkande 4 och 1994/95:A240 samt med avslag på

motionerna 1993/94:A40 yrkande 14, 1993/94:A50 yrkande 3,

1993/94:A210, 1993/94:A212, 1993/94:A213, 1993/94:A232,

1993/94:A253, 1993/94:A254 yrkande 28, 1993/94:A450

yrkande 22, 1993/94:N307 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A28,

1994/95:A244 yrkande 33 och 1994/95:K630 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Anslag till Arbetarskyddsverket och inriktningen av

besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket (mom. 9 och 10)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel

Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därmed"

och som börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "och 1998"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att även Arbetarskyddsverket måste bidra till

de offentliga besparingarna. Verket bör därför för 1995/96

anvisas ett anslag som är 15 miljoner kronor lägre än vad

regeringen föreslagit, dvs. 543 096 000 kr. Till år 1998 bör

besparingen uppgå till totalt 50 miljoner kronor utöver det

generella sparbetinget.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande anslag till Arbetarskyddsverket

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 5 och

med anledning av proposition 1994/95:158 i motsvarande del till

Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 543 096 000 kr,

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande

Arbetarskyddsverket

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 6

samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del

godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av

besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket budgetåren

1997 och 1998,

8. Övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn och

utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. (mom. 12)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Förslagen i" och slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att löntagare och samhälle

får bättre information om för- och nackdelar med olika

arbetsplatser och arbetsuppgifter. En kunskapsbank med

information om arbetsskador, sjukfrånvaro, personalomsättning

etc. på olika arbetsplatser skulle bidra till att göra

arbetsmarknaden effektivare och ge drivkraft till omvandlingen

av produktionen.

För att skapa underlag för kunskapsbanken bör enligt

utskottets mening information om arbetsmiljön och dess

personaleffekter införas i företagens redovisning. Denna

information skall sedan användas för att klassificera

arbetsplatsen i förhållande till branschen och yrket.

När kunskapsbanken används i arbetsförmedlingsverksamheten kan

informationen påverka de arbetssökandes val och framtvinga

arbetsmiljöförbättringar på arbetsplatserna.

Utskottet vill vidare se en utveckling som innebär att

Arbetarskyddsstyrelsen får ett övergripande ansvar för tillsynen

och utvecklingen av arbetsmiljöverksamheten och därmed

företagshälsovården. Ansvaret skall omfatta alla arbetsplatser

och inte bara de sämsta.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till

lagstiftning i enlighet med vad utskottet nu anfört. Detta bör

riksdagen med anledning av motion A217 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket

för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A217 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet och

inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna

(mom. 13 och 14)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel

Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "regeringen

föreslagit" och som börjar med "Utskottet ställer" och slutar

med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan ställt sig bakom den myndighetsorganisation

på arbetslivsområdet som Moderata samlingspartiet föreslagit

samt uppfattningen att man på arbetslivsområdet skall göra en

besparing som år 1998 är 500 miljoner kronor större än vad

regeringen föreslagit.

Utskottet förordar därför i enlighet med förslaget i motion

A27 i aktuell del att riksdagen i stället för att anslå medel

till Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på

575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr skall avse Institutet

för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr skall avse Rådet

för arbetslivsforskning.

Förslaget tillgodoser vad som anförts i motion A281 i aktuell

del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande anslag till Myndigheter inom

arbetslivsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 7 och

med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del till ett

nytt anslag Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för

budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr till

Institutet för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr till Rådet

för arbetslivsforskning,

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande

de nya myndigheterna

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A27 yrkande 8

och 1994/95:A281 yrkande 22 samt med avslag på proposition

1994/95:158 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört om

inriktningen av besparingsåtgärder budgetåren 1997 och 1998

rörande de nya myndigheterna,

Särskilt yttrande

Regeringens beredning av förslaget om en ny

myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet

Elver Jonsson (fp), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds)

och Börje Hörnlund (c) anför:

Vi är starkt kritiska till att regeringen lägger fram förslag

om genomgripande förändringar av arbetslivsforskningens

organisation utan att frågan är ordentligt beredd. Avsaknaden av

sedvanlig remissbehandling gör att riksdagens beslutsunderlag

måste betraktas som undermåligt.

Användningen av de relativt stora medel som

arbetslivsforskningen disponerar förtjänar en mer ingående

analys än den som presteras i propositionen. Bl.a. saknas helt

överväganden om arbetslivsforskningens roll inom ramen för en

samordnad forskningspolitik.

Genom att propositionen uppenbarligen tagits fram i stor hast

har synpunkter från forskare eller avnämare inom eller utanför

berörda myndigheter inte beaktats.

Flera viktiga frågor är dåligt belysta i propositionen, bl.a.

frågor om utbildning, kunskapsspridning och verksamhet ute på

arbetsplatserna samt frågor om forskningens långsiktiga

finansiering.

Vi anser att den nu föreslagna omorganisationen inte får

äventyra det stöd som för närvarande kanaliseras till

utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet på

arbetsplatserna. En väsentlig del av dessa insatser utgörs av

arbetsmiljöutbildning som drivs t.ex. i studieförbundens regi.

Vi förutsätter att de föreslagna nya myndigheterna kommer att

upprätthålla en sådan bred samverkan.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter

Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen

(1989:484) om arbetsmiljöavgift

Konstitutionsutskottets yttrande

1994/95:KU5y

Bilaga 2

Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 28 mars 1995 beslutat inhämta

yttrande från konstitutionsutskottet över proposition

1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet

m.m, såvitt avser ledningsfunktionen av den nya

myndighetsorganisationen. Ledningsfunktionen tas upp i motion

1994/95:A26 (v), yrkande 2, vari hemställts att myndigheten för

FoU skall ledas av en styrelse.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny organisation för forskning och

utveckling inom arbetslivsområdet. Syftet är att uppnå en bättre

samordning och en klar uppdelning mellan utförande verksamhet

och medelsbevillning. Regeringen föreslår således att det inom

arbetslivsområdet bildas dels en FoU-myndighet, dels ett

medelsbeviljande råd för forskning och utveckling.

Den förstnämnda myndigheten skall bedriva forskning,

utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling. Detta institut

bör enligt propositionen inrättas som ett enrådighetsverk med en

generaldirektör som chef. Regeringen anser vidare att det bör

inrättas ett särskilt råd vid institutet med representanter för

bl.a. arbetsmarknadens parter och med uppgift att säkerställa en

fortlöpande insyn i verksamheten.

Den andra myndigheten -- ett råd med uppgift att bevilja medel

till forskning och utveckling -- skall enligt propositionen

ledas av en styrelse som utses av regeringen.

Motionen

I motion 1994/95:A26 framhålls att arbetslivsforskningens

perspektiv kan smalna in och bli mer likriktat när

arbetslivsforskningen samlas i ett institut. Det är därför av

största vikt att institutet leds av en stark styrelse som är

brett förankrad bland arbetslivets aktörer och i forskarvärlden.

Konstitutionsutskottets bedömning

Våren 1994 godkände riksdagen vissa riktlinjer beträffande de

centrala förvaltningsmyndigheternas ledning, vilka föreslagits

av regeringen i proposition 1993/94:185

Förvaltningsmyndigheternas ledning.

Konstitutionsutskottet framhöll vid behandlingen av

propositionen att ledningsformen enrådighetsverk -- som

regeringen föreslagit -- borde väljas i första hand. Endast om

vägande skäl motiverade det, borde en myndighet ledas på annat

sätt, och då närmast av en styrelse (1993/94:KU42).

Propositionens riktlinjer innehöll en översiktlig redogörelse

för vilka typer av myndigheter som borde ledas av en styrelse.

Dit hörde i huvudsak myndigheter som arbetar under

affärsliknande förhållanden eller som har en verksamhet som

innebär ett stort finansiellt ansvar samt chefsmyndigheter för

regionala organisationer. En del myndigheter vars verksamhet i

hög grad berör enskilda personers integritet kunde också

motivera att de leddes av en styrelse. Även i en del andra fall

borde styrelseformen övervägas. Dit hörde främst forsknings- och

kulturmyndigheter. För forskningsmyndigheterna gällde att

riksdagen och regeringen beslutar om anslag och allmän

inriktning av forskningen. Det ankom sedan enligt propositionen

på myndigheten att fritt pröva vilka olika forskningsprojekt som

den skall bedriva eller stödja och vilka krav som skall ställas

utifrån speciella forskningsaspekter. Här låg det enligt

regeringens mening nära till hands att myndigheten leddes av en

professionell styrelse med en sådan sammansättning att

verksamheten fick god förankring i forskarsamhället.

Mot konstitutionsutskottets beslut att ställa sig bakom dessa

riktlinjer reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna,

som förordade ett tillkännagivande till regeringen med följande

innebörd: Den dåvarande huvudregeln att statliga myndigheter

jämte verkschefen leddes av valda lekmannastyrelser, som

garanterade både den samhälleliga insynen och det medborgerliga

inflytandet, borde gälla även i framtiden. Ett absolut krav på

lekmannastyrelser borde ställas inom forskningsområdet. Eftersom

statsmakterna medvetet valt att ge dessa verksamheter stor

frihet är det av stort värde med styrelser inom detta område.

Smärre myndigheter som sysslade med rutinärenden kunde däremot

enligt reservanterna inrättas som enrådighetsverk under

förutsättning av att någon typ av insynsorgan fanns.

Från Vänsterpartiets sida framhölls att det inte fanns någon

anledning att ändra den dåvarande ordningen. En övergång till

enrådighetsverk skulle försvaga den demokratiska strukturen inom

myndigheterna.

I den nu aktuella propositionen Ny myndighetsorganisation inom

arbetslivsområdet m.m. beskrivs den nya FoU-myndigheten bl.a. på

följande sätt.

De verksamhetsutförande delarna i Arbetsmiljöinstitutet,

Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden

samorganiseras i den nya FoU-myndigheten. Regeringen anser att

det är principiellt viktigt att de nya huvudverksamheter som

skall ingå i den nya myndigheten organiseras och bedrivs på ett

sådant sätt att de bidrar till att upprätthålla och stärka

forskningens kvalitet och relevans, å ena sidan, och till att i

en vid betydelse föra ut och tillämpa forskningens resultat å

andra sidan. Utbildningsinsatser, forskarstödda

utvecklingsprojekt och informationsverksamheter är exempel på

sådana verksamhetsåtaganden. Den nya myndighetens huvudsakliga

verksamhet avses bestå i att bedriva forskning och utveckling.

Konstitutionsutskottet gör följande bedömning.

Riksdagens beslut om förvaltningsmyndigheternas ledning

innebär att ledningsformen enrådighetsmyndighet bör komma i

fråga i första hand. När det gäller t.ex. forskningsmyndigheter

bör dock enligt riksdagsbeslutet en styrelseledning övervägas.

Beslutet ger således utrymme för båda ledningsformerna. Från

dessa utgångspunkter kan det finnas skäl att överväga en

styrelseledning för Institutet för FoU i stället för den

enrådighetsledning som föreslås i propositionen.

Stockholm den 18 april 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone

Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),

Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist

(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp)

och Håkan Holmberg (fp).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Motioner 3

Uppvaktningar 7

Inkomna skrivelser 7

Utskottet 8

Inledning 8

Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet 9

Propositionens huvudsakliga innehåll 9

Fråga om avslag på proposition 158 m.m. 11

Arbetslivsforskningens organisation m.m. 14

Inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya institutet

m.m. 15

De nya myndigheternas ledning 16

Finansieringen av de nya myndigheterna 17

Arbetslivsfonden 18

Överföring av medel till statsbudgeten 18

Övriga förslag rörande Arbetslivsfonden 20

Motioner om användningen av ytterligare återstående

medel i Arbetslivsfonden 20

Motioner med förslag om hur förändringsarbetet i

arbetslivet skall bedrivas när Arbetslivsfonden avvecklats 21

Motioner om att Arbetslivsfondens verksamhet skall

fortsätta ännu en tid m.m. 22

Anslagsfrågor 25

B 1 Arbetarskyddsverket 25

Medelsanvisningen 26

Inriktningen av besparingsåtgärder avseende

Arbetarskyddsverket 1997 och 1998 26

Övrigt 26

B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet 27

Medelsanvisningen 28

Inriktningen av besparingsåtgärder som avser de nya

myndigheterna för 1997 och 1998 28

Hemställan 29

Reservationer 32

1. Avslag på proposition 158 m.m. (mom. 1), (m) 32

2. Arbetslivsforskningens organisation m.m. (mom. 3),

(m) 32

3. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5),

(m) 34

4. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5),

(v) 34

5. Överföring av medel från Arbetslivsfonden till

statsbudgeten (mom. 6), (m) 35

6. Motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden

(mom. 8), (v) 36

7. Anslag till Arbetarskyddsverket och Inriktningen av

besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket (mom. 9 och 10),

(m) 37

8. Övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn

och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. (mom. 12),

(v) 37

9. Anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet och

inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna

(mom. 13 och 14), (m) 38

Särskilt yttrande

Regeringens beredning av förslaget om en ny

myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet, (fp, mp, kds, c)

39

Bilaga 1: Propositionens lagförslag 40

Bilaga 2: Konstitutionsutskottets yttrande 42