Bet. 1994/95:BoU10

Bostadsutskottets betänkande

1994/95:BOU10

Kulturstöd vid ombyggnad m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

BoU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om anslag m.m.

till kulturstöd vid ombyggnad, bidrag för konstnärlig

utsmyckning i bostadsområden och om stöd till vissa

icke-statliga kulturlokaler. I betänkandet behandlas också helt

eller delvis sju under allmänna motionstiden 1995 väckta

motioner.

Beträffande handläggningsansvaret för bidrag för konstnärlig

utsmyckning i bostadsområden föreslår utskottet med anledning av

en motion riksdagen att göra ett tillkännagivande till

regeringen av innebörd att Statens konstråd bör befrias från sin

roll vid beslut om sådana bidrag. Vidare föreslår utskottet,

likaledes med anledning av en motion, riksdagen att göra ett

tillkännagivande till regeringen om att Boverkets

samlingslokaldelegation även i fortsättningen bör ha

beslutsansvaret för ärenden om stöd till vissa icke-statliga

kulturlokaler.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen och avstyrker däremot ställda motioner.

Reservation (m) har avgivits om att stödformen bidrag för

konstnärlig utsmyckning i bostadsområden avskaffas och från (fp)

om att beslutsramen för stöd till vissa icke-statliga

kulturlokaler för nästa år vidgas utöver regeringens förslag.

Ett särskilt yttrande (fp) har avgivits om Ostindiska huset i

Göteborg.

ELFTE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om stöd till vissa icke-statliga

kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av

37 500 000 kr under budgetåret 1995/96,

2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret

1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,

3. godkänna att kulturhistoriska anpassningskostnader inte

skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad,

4. medge att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad av

kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får meddelas

intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under budgetåret

1995/96,

5. till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1995/96

anvisa ett förslagsanslag på 255 000 000 kr,

6. medge att beslut om konstnärlig utsmyckning i

bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av

22 500 000 kr under budgetåret 1995/96,

7. till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på

22 500 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1995

väckta motionerna

1994/95:Bo204 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ansvaret för handläggningen av stödet till

icke-statliga kulturlokaler.

1994/95:Bo209 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ytterligare statliga investeringsinsatser

avseende Ostindiska huset i Göteborg.

1994/95:Bo221 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om handläggningen av bidrag till konstnärlig

utsmyckning i bostadsområden.

1994/95:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att anslaget C 26 inom

Kulturdepartementet utgår ur budgeten,

1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av medel för investeringar

inom byggsektorn.

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen till Stöd till icke-statliga kulturlokaler

för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 80 000 000 kr.

1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen till anslaget C26. Bidrag till konstnärlig

utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag

med 7,5 miljoner kronor minskat anslag eller således 15 miljoner

kronor.

Utskottet

Kulturstöd vid ombyggnad

Riksdagen godkände år 1993 (bet. 1992/93:BoU16) ett

regeringsförslag om grunderna för statsbidrag för kulturstöd vid

ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Bidrag lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till

kulturmiljövård. Den nya ordningen som tillämpas fr.o.m.

halvårsskiftet 1993 innebär sammanfattningsvis följande. I mån

av tillgång på medel lämnas bidrag under vissa förutsättningar

bl.a. till ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse, till grundförstärkning av sådan bebyggelse

och till arkeologiska undersökningar vid bostadsbyggande.

Sålunda lämnas vid ombyggnad, renovering och underhåll av

bostadsbebyggelse bidrag till kulturhistoriskt motiverade

överkostnader, såsom merkostnader för kulturhistoriskt

motiverade byggnadsarbeten och kostnader för medverkan av

särskilda sakkunniga vid utredning, projektering och utförande

av arbetena. Bidrag får också lämnas till förstärkning av

grunden till kulturhistoriskt värdefulla bostadshus. Bidrag får

lämnas bara om det kan antas att bebyggelsen kommer att bevaras

i framtiden. Till vården av byggnadsminnen och annan värdefull

bebyggelse inom område som är av kulturhistoriskt riksintresse

lämnas bidrag i princip med högst 90 % av överkostnaderna. För

övrig bebyggelse av större kulturhistoriskt värde får bidrag

lämnas med högst 50 % av överkostnaderna.

Bidrag lämnas till arkeologisk undersökning och övriga

åtgärder enligt vissa föreskrifter i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m., om fornlämningen finns i ett område med

samlad äldre bostadsbebyggelse och berörs av kompletterings-

eller förtätningsbebyggelse, eller om den finns i ett område där

tillgången på lämpligt lokaliserad och byggbar mark är begränsad

och behovet av bostäder stort.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har ett sammanhållande ansvar för

bidragsgivningen. Beslut om stöd fattas av länsstyrelserna.

Vid omläggningen till den nuvarande formen för stöd avsattes

vissa medel, enligt budgetpropositionen 10 miljoner kronor

årligen, för att genom en höjning av bidragsunderlaget göra det

möjligt att finansiera kulturhistoriskt motiverade

anpassningskostnader. Denna möjlighet har enligt en undersökning

som gjorts av Boverket utnyttjats endast i begränsad

utsträckning. Regeringen anser att stödformen inte varit

ändamålsenlig och föreslår att den upphör. I stället föreslås en

ökning av beslutsramen med 10 miljoner kronor.

Riksdagen föreslås godkänna att kulturhistoriska

anpassningskostnader inte skall påverka

bidragsunderlaget vid ombyggnad. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner denna förändring, som i korthet redovisats i

det föregående.

Bidragsgivningens omfattning styrs av en s.k. beslutsram. För

innevarande budgetår har ramen fastställts till 160 miljoner

kronor varav högst 10 miljoner kronor får disponeras för bidrag

till arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande.

Regeringen föreslår en beslutsram till kulturstöd vid ombyggnad

m.m. för budgetåret 1995/96 om 255 miljoner kronor varav 170

miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996. Högst 15

miljoner kronor resp. 10 miljoner kronor föreslås få disponeras

för bidrag till arkeologiska undersökningskostnader i samband

med bostadsbyggande. Anslaget föreslås utgå med samma belopp som

beslutsramen.

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med

förslaget i budgetpropositionen i vad avser beslutsram och

anslag till kulturstöd vid ombyggnad.

Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

Under perioden halvårsskiftet 1987--halvårsskiftet 1992

utgick, i mån av tillgång på medel, bidrag till kostnader för

konstnärlig utsmyckning eller gestaltning vid nybyggnad,

ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus.

Stödet avvecklades per den 1 juli 1992 men återinfördes ett år

senare som ett led i ROT-programmet för bostäder. Den s.k.

bidragsramen är 15 miljoner kronor för innevarande budgetår. I

budgetpropositionen (bil. 12 s. 110) föreslås att ramen för

budgetåret 1995/96 fastställs till 22,5 miljoner kronor och att

anslag anvisas med lika stort belopp varav 15 miljoner kronor

för perioden juli 1995--juni 1996.

Bidrag lämnas med 40 % av skälig kostnad upp till en viss

högsta kostnad. Länsstyrelsen beslutar om bidrag och om

utbetalning. Boverket sköter utbetalningarna. Innan

bidragsfrågan prövas skall länsstyrelsen inhämta yttrande från

Statens konstråd.

I motion Bo231 (m) yrkande 6 och Kr285 (m) yrkande 6 tas upp

frågan om ram och anslag för ändamålet. I den förstnämnda

föreslås att bidragsformen upphör. Anslag för verksamheten

behövs då enligt motionärerna inte efter utgången av innevarande

budgetår. De anför att det ligger i fastighetsägarens intresse

att utforma en för de boende så attraktiv närmiljö som möjligt

och att ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning i

bostadsområden inte kan anses motiverat.

En minskning av anslaget med 7,5 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag föreslås i motion Kr285 (m). Förslaget

som är ett bland flera avseende kultursektorn förs fram med

motivet att det i rådande ekonomiska läge är viktigt att alla

sektorer bidrar till saneringen av statsfinanserna.

Utskottet finner det, liksom motionärerna i motion Bo231 (m),

viktigt att närmiljön i våra bostadsområden är attraktiv.

Utskottet kan i och för sig instämma med vad i motionen anförs

om att det bör ligga i fastighetsägarens intresse att sådana

miljöer skapas. Utskottet anser emellertid att ett stöd till

konstnärlig utsmyckning är betydelsefullt och att det bidrar

till möjligheterna att skapa goda och spännande miljöer i

bostadens grannskap samt förnya och förbättra miljön i

befintliga bostadsområden t.ex. i samband med s.k.

gårdssaneringar. Utskottet har vid studiebesök kunnat studera

stödets effekter och vilka möjligheter det finns att skapa goda

och berikande utemiljöer. I detta sammanhang har otvivelaktigt

olika former av konstnärlig utsmyckning en stor betydelse.

Regeringens förslag om ram och anslag för nästa budgetår ger--

med tanke på att det omfattar 18 månader--möjlighet till ett

lika stort stöd som det som årligen gällt under den tid

stödformen funnits.

Med hänvisning till vad nu anförts tillstyrker utskottet

regeringens förslag om beslutsram och anslag till bidrag till

konstnärlig utsmyckning. Denna uppfattning är inte förenlig

med förslagen i motionerna Bo231 (m) yrkande 6 och Kr285 (m)

yrkande 6 varför dessa avstyrks.

I motion Bo221 (s) tas upp frågan om handläggning av stödet.

Som framgår av motionen och av redovisningen ovan gällde före

den 1 juli 1993 att länsbostadsnämnden (numera länsstyrelsen)

beslutade om bidrag och om utbetalning av dem medan Boverket

skötte utbetalningarna. Denna ordning gäller fortfarande, dock

med det tillägget att länsstyrelsen, innan frågor om bidrag

prövas, skall inhämta yttrande från Statens konstråd.

I motionen och i Boverkets anslagsframställning föreslås en

återgång till den tidigare beslutsordningen. Verket anför bl.a.

att kostnaden för Konstrådets medverkan budgetåret 1993/94

uppgått till 750 000 kr för granskning av projekt om drygt 5

miljoner kronor. Boverket, som finner denna

administrationskostnad orimligt hög, anser att det torde vara

möjligt att uppnå en högre kvalitet i projekten till en lägre

kostnad än den Konstrådets medverkan innebär.

Utskottet delar motionärernas och Boverkets uppfattning. Det

kan erinras om att i en s-reservation med anledning av en motion

i frågan våren 1994 (bet. 1993/94:BoU8) reservanterna, med

instämmande av v-ledamoten, anförde att konstrådet borde befrias

från sin uppgift i sammanhanget.

Riksdagen bör med anledning av motion Bo221 (s) som sin mening

ge regeringen till känna att administrationen av

bidragsgivningen till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

fr.o.m. budgetåret 1995/96 bör ske genom granskning av projekten

hos länsstyrelsen, dvs. i princip enligt den tidigare gällande

ordningen.

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Från anslaget betalas bidrag för ny- eller ombyggnad av

musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än

staten. Bidrag lämnas med högst 30 % vid nybyggnad och med högst

50 % vid ombyggnad. Frågor om stöd prövas av Boverkets

samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bilaga 12 s.

43--44) att riksdagen medger att beslutsramen för stöd till

vissa icke-statliga kulturlokaler fastställs till 37,5 miljoner

kronor för budgetåret 1995/96 och att ett anslag om 50 miljoner

kronor anvisas, varav 25 miljoner kronor beräknas för perioden

juli 1995--juni 1996. För innevarande budgetår är beslutsramen

25 miljoner kronor. Dessutom har riksdagen hösten 1994 för

innevarande budgetår anvisat 50 miljoner kronor till

verksamheten på det under Arbetsmarknadsdepartementets

huvudtitel uppförda anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Som framgått ovan och av de tidigare avsnitten i detta

betänkande underställs riksdagen regeringens förslag om att dels

medge att beslut beträffande resp. stöd skall få beviljas inom

en viss s.k. bidrags- eller beslutsram, dels att för resp.

ändamål anvisa ett visst anslag. Med anledning av vissa

motioner, som utskottet kommer att behandla i det följande och i

betänkandet 1994/95:BoU11, kan finnas anledning att något

redogöra för innebörden av den tillämpade ordningen.

Omfattningen av en viss verksamhet för vilken sådana ramar

medges av riksdagen styrs just av storleken på dessa ramar.

Beslut om bidrag fattas i princip innan aktuella byggnadsarbeten

påbörjas. Bidragen betalas ut när arbetena är avslutade. Tiden

mellan beslut och utbetalning kan variera, ibland flera år,

något som innebär att anslaget ett visst budgetår praktiskt

taget helt och hållet beror på tidigare års medgivna

beslutsramar. Detta i sin tur innebär att anslaget ett visst

budgetår inte sällan uppgår till ett annat belopp än den av

regeringen förordade ramen. Så är fallet med den stödverksamhet

som nu behandlas. Som framgått ovan föreslås i

budgetpropositionen att riksdagen skall medge en beslutsram för

nästa budgetår om 37,5 miljoner kronor och bevilja ett anslag om

50 miljoner kronor. Sammanfattningsvis kan den tillämpade

ordningen beskrivas så att ramen är uttryck för en viss

ambitionsnivå, medan anslaget i praktiken beräknas utifrån de

utbetalningar som väntas bli aktuella under det budgetår för

vilket de anvisas. Anslagets storlek beror av de ramar som

tidigare ställts till verksamhetens förfogande. Det kan därför

hävdas att anslagsanvisningar inte har någon "självständig"

betydelse utan är att se som ett infriande av genom beslutsramar

gjorda åtaganden.

Utskottet övergår nu till att behandla de motioner som väckts

om stöd m.m. till icke-statliga kulturlokaler.

Anslaget till icke-statliga kulturlokaler föreslås i motion

Kr240 (fp) yrkande 16 anvisas med 30 miljoner kronor utöver

regeringens förslag "för fortsatta angelägna insatser". Mot

bakgrund av motivet för yrkandet och efter underhandskontakt med

företrädare för motionärerna har utskottet förstått

motionsförslaget så att det är en ökning av beslutsramen och

inte av anslaget som motionärerna åsyftar.

I motion A286 (fp) föreslås att på anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisas medel till

icke--statliga kulturlokaler. Detta förslag behandlas av

arbetsmarknadsutskottet. Till bostadsutskottet har remitterats

yrkande 26 i motionen. I detta föreslås ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

inriktningen av medel för investeringar inom byggsektorn.

I budgetpropositionen anförs att stödet till icke-statliga

kulturlokaler bidrar till kulturell utveckling genom att skapa

möjligheter för bl.a. musei-, teater- och konsertverksamhet och

att stödet medfört att flera angelägna projekt kunnat komma till

stånd.

Utskottet delar regeringens och motionärernas mening om att

stödet fyller en angelägen funktion. Utskottet anser det

emellertid inte nu möjligt att öka beslutsramen för nästa

budgetår utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet noterar att

regeringens förslag--med hänsyn till att budgetåret 1995/96

omfattar 18 månader--innebär oförändrad ram jämfört med

innevarande budgetår och att förslaget ligger väl i linje med

det som Boverket i augusti 1994 förde fram i sin

anslagsframställning. Om regeringen vid fortsatta överväganden

finner att ytterligare medel bör ställas till verksamhetens

förfogande utgår utskottet från att regeringen senare under

våren förelägger riksdagen förslag i ärendet. I detta sammanhang

kan finnas anledning att överväga även förslaget i motion A286

(fp) yrkande 26 om inriktningen av vissa bygginvesteringar på

sätt som bl.a. skett hösten 1994. Med det nu anförda avstyrker

utskottet detta yrkande samt även motion Kr240 (fp) yrkande 16

och tillstyrker regeringens förslag om beslutsram för

icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för

icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96.

I motion Bo209 (fp) föreslås ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen om ytterligare statliga investeringsinsatser

avseende Ostindiska huset i Göteborg. Motionärerna erinrar om

att Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd uttalat sitt

stöd för de strävanden som pågår att bl.a. bygga till och bygga

om huset. I motionen erinras också om att stöd till projektet --

18 miljoner kronor -- hittills beviljats från det nu behandlade

anslaget.

Utskottet vill tillägga att medel sökts hos Boverkets

samlingslokaldelegation om stöd också för finansiering av det

fortsatta arbetet med att restaurera byggnaden. Denna fråga

kommer att behandlas vid delegationens sammanträde den 23

februari 1995.

Utskottet har tidigare (se bet. 1992/93:BoU16) behandlat en

motion (fp) om stöd till Ostindiska huset och därvid anfört

att ärendet får bedömas i den ordning som gäller för stöd till

icke-statliga kulturlokaler. Utskottets inställning står fast.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Bo209

(fp).

En motion återstår att behandla i detta betänkande, nämligen

motion Bo204 (s). Motionärerna föreslår ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler.

Som framgått ovan prövas frågor om stöd av Boverkets

samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd.

Motionärerna erinrar om regeringens uppfattning i

budgetpropositionen (bil 12 s. 44) att handläggningen skötts

effektivt och givit ett gott resultat men att regeringen ändå

har för avsikt att i kompletteringspropositionen 1995 återkomma

till frågan om handläggaransvaret för icke-statliga

kulturlokaler.

Den i propositionen och motionen aktualiserade frågan har

utskottet behandlat tidigare. Vad utskottet åsyftar är sitt

betänkande 1992/93:BoU20 (s. 9--10) som behandlades av riksdagen

våren 1993. I den proposition (prop. 1992/93:172) som delvis låg

till grund för utskottets betänkande föreslog regeringen bl.a.

att Kulturrådet den 1 juli 1993 skulle ta över handläggningen av

statens stöd till icke-statliga kulturlokaler. Efter att ha

redovisat regeringens förslag, förslag i motioner och vissa

pågående överväganden anförde ett enigt bostadsutskott följande.

Utskottet, som i och för sig har förståelse för uppfattningen

i propositionen om att en överflyttning kan ge ökade möjligheter

att kombinera det nu diskuterade bidraget med andra bidrag som

fördelas av Kulturrådet, vill emellertid liksom motionärerna

hävda att även andra faktorer måste tillmätas stor vikt när det

gäller att bedöma handläggningen av stödet. Det måste sålunda

anses viktigt att bedöma inte bara det samlade behovet och

tillgången på "kulturlokaler". En bedömning bör också göras av

det totala behovet av samlingslokaler m.m., dvs. av de

lokalformer som handläggs av Boverkets samlingslokaldelegation.

Dessutom fäster utskottet stor vikt vid vad i motionerna anförts

om att inom Boverkets samlingslokaldelegation finns god

kompetens både vad gäller de byggtekniska frågorna och

finansieringsfrågorna. Genom att samlingslokaldelegationen--

innan frågan om bidrag prövas--skall inhämta yttrande från

Kulturrådet blir det möjligt att bedöma dessa frågor i

kombination med de kulturpolitiska frågorna. Slutligen finner

utskottet det viktigt att avvakta resultatet av de båda

ovannämnda utredningarna och den kommande beredningen av dem.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Boverkets

samlingslokaldelegation bör alltjämt ha huvudansvaret när det

gäller handläggningen av stödet till icke-statliga

kulturlokaler. Vid en sådan inställning kan utskottet för sin

del inte finna det meningsfullt för regeringen att i

kompletteringspropositionen aktualisera frågan.

Finner regeringen det emellertid erforderligt att för

riksdagen föreslå vissa andra förändringar i sammanhanget bör

dessa utgå från att Boverkets samlingslokaldelegation liksom

hittills bör ha huvudansvaret för handläggningen. Vad utskottet

nu anfört om handläggningsansvaret för stöd till icke-statliga

kulturlokaler bör riksdagen med anledning av motion Bo204 (s)

som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutsram och anslag till kulturstöd vid

ombyggnad

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

12

a) godkänner att kulturhistoriska anpassningskostnader inte

skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad,

b) medger att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad

av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får

meddelas intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under

budgetåret 1995/96,

c) till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 255 000 000 kr,

2. beträffande beslutsram och anslag till bidrag till

konstnärlig utsmyckning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

12 och med avslag på motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 6 och

1994/95:Kr285 yrkande 6

a) medger att beslut om konstnärlig utsmyckning i

bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av

22 500 000 kr under budgetåret 1995/96,

b) till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i

bostadsområden för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 22 500 000 kr,

res. 1 (m)

3. beträffande administrationen av bidragsgivningen till

konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo221 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 2 (m)- villk. res. 1

4. beträffande beslutsram för icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

12 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr240 yrkande 16 och

1994/95:A286 yrkande 26 medger att beslut om stöd till vissa

icke-statliga kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt

belopp av 37 500 000 kr under budgetåret 1995/96,

res. 3 (fp)

5. beträffande anslag till icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

12 till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,

6. beträffande Ostindiska huset

att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo209,

7. beträffande handläggaransvaret för stöd till

icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo204 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 23 februari 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson

(s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström

(s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt

(c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp),

Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Carina Moberg (s), Inga

Berggren (m), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kds).

Reservationer

1. Beslutsram och anslag till bidrag till konstnärlig

utsmyckning (mom. 2)

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet finner" och på s. 5 slutar med "dessa avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som anförts i motion Bo231 (m) kan det inte anses motiverat

med ett bidrag till stöd för konstnärlig utsmyckning. Det måste

anses ligga i varje ansvarsfull fastighetsägares intresse att

utforma en så attraktiv närmiljö som möjligt. Utskottet kan inte

finna att staten skall behöva ta på sig ett finansiellt ansvar i

sammanhanget. Dessutom vill utskottet instämma i vad som anförs

i motion Kr285 (m) om att också kultursektorn måste bidra till

saneringen av statsfinanserna. Detta är både sakligt motiverat

och psykologiskt betydelsefullt.

Med hänvisning till vad nu anförts tillstyrker utskottet

motionerna och avstyrker regeringens förslag till beslutsram och

anslag till konstnärlig utsmyckning för budgetåret 1995/96.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande beslutsram och anslag till bidrag till

konstnärlig utsmyckning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Bo231 yrkande 6,

med anledning av motion 1994/95:Kr285 yrkande 6 avslår

proposition 1994/95:100 bilaga 12 och inte medger någon ram för

beslut om konstnärlig utsmyckning samt inte anvisar medel till

Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för

budgetåret 1995/96,

2. Administrationen av bidragsgivningen till konstnärlig

utsmyckning i bostadsområden (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "gällande ordningen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt m-motioner om att

bidragsgivningen avseende konstnärlig utsmyckning i

bostadsområden bör avskaffas. Skäl saknas därför att i sak

behandla förslaget i motion Bo221 (s) om administrationen av

bidragsgivningen.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande administrationen av bidragsgivningen till

konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo221,

3. Beslutsram för icke-statliga kulturlokaler (mom. 4)

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort

ha följande lydelse:

I Folkpartiets partimotion Kr240 ges goda motiv för det

viktiga i att satsa på kulturområdet även i tider då det

statsfinansiella läget är ansträngt. Som motionärerna betonar är

det av stor betydelse att de kulturpolitiska satsningarna görs

med målsättningen att ge så många människor som möjligt

tillfälle att delta i kulturverksamhet av olika slag. Utskottet

skall i detta sammanhang inte utveckla de idéer motionärerna för

fram för att vidmakthålla vårt kulturella arv eller för att

forma en kulturpolitik byggd på mångfald och förnyelse.

Utskottet vill i detta betänkande emellertid betona vikten av

och instämma med budgetpropositionen om det väsentliga i att bra

lokaler finns för att utveckla livaktiga regionala

kulturinstitutioner. Det måste anses i hög grad angeläget och

försvarligt att öka beslutsramen för stöd till icke-statliga

kulturlokaler utöver vad regeringen föreslagit. Härigenom kan

många angelägna projekt tidigareläggas, något som är viktigt

inte bara ur ett kulturellt perspektiv utan även ur ett

sysselsättningspolitiskt. Som utskottet tidigare erinrat om är

investeringar i icke-statliga kulturlokaler ofta

sysselsättningsintensiva.

Utskottet föreslår att ramen för beslut om stöd ökas med 30

miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. till 67,5

miljoner kronor. Detta innebär i praktiken en tillstyrkan av

motion Kr240 (fp) yrkande 16. Ett genomförande av detta förslag

innebär också att vad i motion A286 (fp) yrkande 26 föreslagits

om inriktning av vissa bygginvesteringar i inte ringa grad

kommer att tillgodoses.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande beslutsram för icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen med anledning proposition 1994/95:100 bilaga 12

och motionerna 1994/95:Kr240 yrkande 16 samt 1994/95:A286

yrkande 26 medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga

kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av

67 500 000 kr under budgetåret 1995/96,

Särskilt yttrande

Ostindiska huset

Erling Bager (fp) anför:

I betänkandet behandlas motion Bo209 (fp) om ytterligare

statliga investeringssatsningar avseende Ostindiska huset i

Göteborg. En del av projektet avser ombyggnad av f.d. Ostindiska

kompaniets hus för att göra det möjligt att där inrymma ett

stadsmuseum.

Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd har på ett

uppskattande sätt uppmuntrat och uttalat sitt stöd för

projektet. Kulturrådet betonar att projektet är av stort

kulturpolitiskt värde för Göteborgsregionen och att ytterligare

samhälleligt stöd krävs för förverkligandet av projektet.

Projektet är indelat i fem olika etapper, varav etapperna 1--3

är igångsatta. Totalt uppgår kostnader för dessa etapper till 68

miljoner kronor. Statens stöd har hittills uppgått till 18

miljoner kronor som erhållits via Boverket.

Den kommunala finansieringen av återstoden av de igångsatta

etapperna uppgår till 39 miljoner kronor.

Arbetet för att klara finansieringen av etapperna 4 och 5

pågår för närvarande. För att kunna genomföra projektet i en

besvärlig arbetsmarknadssituation är ett statligt stöd mycket

angeläget.

Ur arbetsmarknadssynpunkt utgör detta projekt ett mycket

värdefullt tillskott till behovet av sysselsättningsprojekt för

den hårt drabbade byggnadssektorn i Västsverige.

Regeringen och riksdagen har hittills gjort stora satsningar

på infrastruktur i landet i form av vägar, broar och järnvägar,

vilket är värdefullt. Det är dock viktigt att även prioritera

rena byggnadssatsningar, eftersom dessa på ett effektivt sätt

skapar sysselsättning åt bredare grupper inom

byggnadsarbetarkåren.

Ombyggnaden av Ostindiska huset kommer, till skillnad från ett

brobygge, att sysselsätta även finsnickare, målare,

plattsättare, elektriker och plåtslagare. Projektet ligger väl i

linje med det stöd som numera kan utgå för underhåll och

reparation av vissa kommunala byggnader.

Som framgår av betänkandet avser Boverkets

samlingslokaldelegation pröva frågan om beslut om stöd för den

aktuella delen av projektet vid sitt sammanträde den 23 februari

1995.

Jag utgår från att utfallet av denna prövning kommer att bli

positivt.