Bet. 1994/95:BoU14

Bostadsutskottets betänkande

1994/95:BOU14

Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1994/95

BoU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag för budgetåret

1995/96.

Utskottet tillstyrker med två mindre kompletteringar också

regeringens förslag till ändringar i bostadsbidragslagen och i

lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Utskottet föreslår enhälligt riksdagen att göra två

tillkännagivanden till regeringen, det ena gäller folkbokföring

och bostadsbidrag det andra överväganden om möjlighet till

utbetalning av bidraget till hyresvärden.

Fyra reservationer har avgivits, en av företrädaren för

Vänsterpartiet om bostadsbidrag vid skilsmässa. De andra tre som

har avgivits av företrädare för Moderata samlingspartiet gäller

frågan om att avskaffa bostadsbidragen för "ungdomshushåll" utan

barn. Ett särskilt yttrande (v) har avgivits om bostadsbidrag

till hushåll utan barn då bidragstagaren är 29 år eller äldre.

FEMTE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 6

(Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. anta ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till

lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

2. anta ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till

lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag,

3. till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 12 230 000 000 kr,

4. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96

anvisa ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1995

väckta motionerna

1994/95:Bo207 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lennart Klockare

(s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att bostadsbidrag

endast om det finns särskilda skäl skall kunna utgå för en annan

bostad än den där sökanden är folkbokförd.

1994/95:Bo219 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbetalning av bostadsbidrag.

1994/95:Bo223 av Rose-Marie Frebran och Ulf Björklund (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändrade utbetalningsrutiner för

bostadsbidrag i enlighet med motionens intentioner.

1994/95:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 inom

Socialdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen

minskat anslag med 830 000 000 kr.

1994/95:Bo234 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att slopa bostadsbidraget för ungdomar.

1994/95:So618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna

för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda

föräldrarnas rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.

Skrivelser

Ensamståendes intresseorganisation och Sveriges Förenade

Studentkårer har i skilda skrivelser lämnat synpunkter i

ärendet. Socialsekreterare m.fl. i Jönköpings kommun har i ett

till utskottet ställt upprop tagit upp frågan om möjlighet till

utbetalning av bostadsbidrag till hyresvärden.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlas förslag i 1995 års budgetproposition

om anslag m.m. till bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag

jämte motioner.

År 1993 behandlade utskottet (bet. 1992/93:BoU21) ett

regeringsförslag om överföring av administrationen av

bostadsbidragen på lokal nivå från kommunerna till

försäkringskassan och på central nivå från Boverket till

Riksförsäkringsverket (RFV). I samband därmed togs upp frågan om

målsättningen med bostadsbidragen. Innan utskottet nedan

behandlar förslagen i budgetpropositionen och i motioner om

bostadsbidragen kan finnas anledning att något erinra om

utskottets syn på frågan sådan den redovisades i det ovannämnda

betänkandet.

I en motion (s), som behandlades i betänkandet, hävdades att

bostadsbidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att öka

ytterligare i framtiden inte minst i och med den utveckling från

generellt till selektivt bostadsstöd som accentuerades med

1991--1992 års skattereform. Med anledning av motionen erinrade

utskottet om att dåvarande socialministern i svar på frågor i

riksdagen 1991 och 1992 anfört att minskade generella

subventioner innebär att man tvingas kompensera hushåll med låga

inkomster genom ökade bostadsbidrag.

Utöver vad utskottet anförde 1993 kan erinras om att även den

nuvarande regeringen tillmäter bostadsbidragen en väsentlig roll

i det bostadspolitiska stödsystemet. Vad utskottet syftar på är

de direktiv som regeringen beslöt den 9 mars 1995 och som gäller

en översyn av bostadspolitiken. I direktiven anförs bl.a. att

det bör undersökas om större hushåll -- i princip hushåll med

barn -- för vissa tillkommande bostadsbehov bör erbjudas ett

kompletterande stöd, som är knutet till hushållen men som i

övrigt beräknas efter i huvudsak samma grunder som det generella

stödet.

Att bostadsbidragen, som Boverket visat, har stor

fördelningspolitisk precision och att effekterna av stödformen

enligt verket väl överensstämmer med de uttalade syftena med

stödet, understryker vad utskottet nu anfört. Den nu redovisade

uppfattningen om bostadsbidragen som en del av det

bostadspolitiska stödsystemet har således vunnit anslutning inte

bara i riksdagen utan också hos såväl den nuvarande som den

förra regeringen.

Förslag i budgetpropositionen och i motioner om ändrade

bostadsbidrag för år 1996

Utskottet har sig bekant att överläggningar om

familjepolitiken för närvarande äger rum mellan vissa av

riksdagens partier. I den mån dessa överläggningar eller

överväganden inom regeringen resulterar i förslag om ändrade

bostadsbidrag blir det anledning för utskottet och riksdagen att

senare under 1995 återkomma till frågan. Det har alltså inte nu

varit möjligt för utskottet att beakta de eventuella

förändringar av bostadsbidrag som kan bli följden av de pågående

övervägandena. I det följande behandlar utskottet därför

förslaget i budgetpropositionen och i motioner utan att nu fästa

avseende vid dessa överväganden.

Utskottet övergår nu till att behandla förslag i

budgetpropositionen och i motioner om bostadsbidragen för år

1996.

Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett särskilt

bidrag för hemmavarande barn, dels av ett belopp som beror på

bostadskostnadens storlek och antalet barn. Bostadsbidraget till

barnfamiljer är inkomstprövat och reduceras med 20 % av den del

av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger ett visst

belopp per år. Från och med år 1994 sker inkomstprövning av

bidragen mot en beräknad aktuell inkomst.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas dels till ungdomar

mellan 18 och 29 år, dels till andra hushåll utan barn. Bidraget

är beroende av bostadskostnadens storlek. Även dessa bidrag

inkomstprövas fr.o.m. bidragsåret 1994 mot en beräknad aktuell

inkomst.

Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att gränsen

för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med 100 kr till

2 000 kr per månad för barnfamiljer och till 1 800 kr per

månad för ungdomar mellan 18 och 29 år.

Den övre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas för

barnfamiljer med 100 kr per månad till

5 300 kr för familjer med ett barn,

5 900 kr för familjer med två barn, och

6 600 kr för familjer med tre eller flera barn.

Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag föreslås höjas för

barnfamiljer med 2 000 kr till 117 000 kr per år och för

ungdomar mellan 18 och 29 år med 1 000 kr till för ensamstående

41 000 kr per år och för makar/sammanboende till 58 000 kr per

år.

Bostadsbidrag till andra hushåll utan barn föreslås slopas.

Det bidragsbelopp per månad som saknar direkt anknytning till

bostadskostnaden, s.k. särskilt bidrag, föreslås vara oförändrat

600 kr för familjer med ett barn, 900 kr för familjer med två

barn samt 1 200 kr för familjer med tre eller flera barn. Även

de gränser över vilka bidrag lämnas med 50 % av bostadskostnaden

föreslås ligga på samma nivå som under bidragsåret 1995.

Tabellariskt presenteras regeringens förslag i

budgetpropositionen om bostadskostnadsgränser år 1996 och

ändring från år 1995 för hushåll med barn på följande sätt,

belopp kr/mån.

00>Hushåll med 23>Lägsta bidrags- 47>Bidrag med 75 %

75>Bidrag med 50 %

23>grundande bo- 47>upp till en bo-

75>upp till en bo-

23>stadskostnad 47>stadskostnad av

75>stadskostnad av

00>1 barn 23>2000 (+ 100) 47>3000 (oförändrat)

75>5300 (+ 100)

00>2 barn 23>2000 (+ 100) 47>3300 (oförändrat)

75>5900 (+ 100)

00>3 eller flera 23>2000 (+ 100) 47>3600 (oförändrat)

75>6600 (+ 100)

00>barn

Regeringens förslag avseende justering av

bostadskostnadsgränserna för ungdomar mellan 18 och 29 år

innebär i jämförelse med 1995 följande, belopp kr/mån.

00>Lägsta bidrags- 39>Bidrag med 75 % 75>Bidrag med

50 %

00>grundande bostads- 39>upp till en bo- 75>upp till en

bo-

00>kostnad 39>stadskostnad av

75>stadskostnad av

00>1800 (+ 100) 39>2600 (oförändrat) 75>3600

(oförändrat)

Såväl för barnfamiljer som för hushåll utan barn innebär ett

genomförande av regeringens förslag att de maximala

bostadsbidragen år 1996 begränsas något i förhållande till 1995.

Som framgått ovan föreslår regeringen att bostadsbidrag till

hushåll utan barn inte skall utgå om bidragstagaren eller dennes

make/sammanboende är 29 år eller äldre.

De nya reglerna föreslås gälla i fråga om bostadsbidrag som

lämnas fr.o.m. den 1 januari 1996.

Regeringens förslag, som inte har mött invändningar i

motioner, tillstyrks av utskottet.

I motionerna Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m), båda

motionerna i motsvarande del, föreslås att riksdagen beslutar

att slopa bostadsbidraget även för ungdomshushåll utan barn,

dvs. i de fall då bidragstagaren är mellan 18 och 29 år. I den

sistnämnda motionen hävdas att bidraget leder till att ungdomar

söker sig till större bostäder än vad som skulle varit fallet om

de mött den verkliga bostadskostnaden. Ett slopande av dessa

bidrag innebär en statsfinansiell besparing och förändrade

konsumtionsbeteenden.

Utskottet har tidigare behandlat m-motioner med liknande

förslag som de nu aktuella. Senast utskottet behandlade yrkande

med denna innebörd var år 1991 (bet. 1990/91:BoU16 s. 6--8).

Utskottet anförde då sammanfattningsvis att behovet av

bostadsbidrag bl.a. till den nu diskuterade gruppen snarast ökat

med anledning av de höjda boendekostnaderna. Även om

boendekostnadsutvecklingen därefter i vissa fall varit något

mindre besvärande för de boende kan utskottet inte dela

motionärens uppfattning att bostadsbidragen för denna grupp

skulle leda till en "överkonsumtion av bostäder". Trots ett

statsfinansiellt kärvt läge finner utskottet det inte rimligt

att nu helt slopa bostadsbidragen till ungdomar mellan 18 och

29 år. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo231

(m) yrkande 3 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande del.

I Vänsterpartiets partimotion So618 yrkande 7 tas upp frågan

om bostadsbidrag vid skilsmässa. Bostadsbidrag skall kunna utgå

till båda föräldrarna så att de har ekonomiska möjligheter att

efterfråga en bostad med utrymme för barn.

Enligt bostadsbidragslagen kan den bostadsanknutna delen av

bidraget utgå till båda föräldrarna om de inte bor tillsammans

men har gemensam vårdnad om barnet. Den icke bostadsanknutna

delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller endast den av

föräldrarna hos vilken barnet är folkbokfört.

Bostadsutskottet har hittills varje år under 1990-talet

behandlat motsvarande motionsyrkande. Vid den senaste

behandlingen (bet. 1993/94:BoU16 s. 4) anförde utskottet att

tillräckliga skäl saknades att föreslå en ändring i

bostadsbidragslagen av den innebörd motionärerna förordar.

Utskottet finner inte anledning ändra sitt ställningstagande.

Vänsterpartiets partimotion So618 yrkande 7 om bostadsbidrag

vid skilsmässa avstyrks med hänvisning till det anförda.

Övriga i motioner aktualiserade frågor om bostadsbidrag

I motion Bo207 (s) anförs att det i bostadsbidragslagen

föreskrivs att den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få

bostadsbidrag. Något krav på att den sökande skall vara

folkbokförd på den bostad han söker bidrag för finns inte.

Enligt motionärerna utgår försäkringskassan från att sökanden

normalt bor i den bostad där han är folkbokförd. Lagtexten bör

enligt motionen ge uttryck för denna uppfattning. Endast om

särskilda skäl föreligger skall bostadsbidraget kunna utgå för

annan bostad än den där sökanden är folkbokförd. Sådana

särskilda skäl kan vara att s.k. kvarskrivning på den gamla

folkbokföringsorten enligt folkbokföringslagen (16 §) kan

tillämpas om någon blivit utsatt för allvarlig eller upprepad

brottslighet. En lösning på den i motionen aktualiserade frågan

vore enligt motionärerna att i bostadsbidragslagen ta in regler

om folkbokföring m.m. motsvarande dem som finns i

familjebidragsförordningen (1991:1492). I förordningens 10 §

anges att bostadsbidrag enligt förordningen, endast om särskilda

skäl finns, får lämnas för annan bostad än den där

bidragstagaren är folkbokförd. Yrkandet i motionen går ut på att

riksdagen hos regeringen skall begära en ändring i

bostadsbidragslagen i enlighet med vad nu redovisats. Endast om

särskilda skäl finns skall alltså bostadsbidrag kunna utgå för

annan bostad än den där sökanden är folkbokförd.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen bör

anmodas att snarast och senast under våren 1996 förelägga

riksdagen ett förslag till ändring i bostadsbidragslagen så att

vad i motion Bo207 (s) förordats kommer att tillgodoses. Vad

utskottet nu med anledning av motionen anfört om folkbokföring

och bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

I motionerna Bo219 (s) och Bo223 (kds) tas upp frågan om

utbetalning av bostadsbidrag. Frågan har också tagits upp av

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, i brev till RFV.

I och med att administrationen av bostadsbidragen den 1

januari 1994 flyttades från kommunerna/Boverket till

försäkringskassan/RFV förändrades i viss mån de rutiner som

tillämpades för utbetalning av bostadsbidrag.

Det var tidigare möjligt att få bostadsbidraget utbetalt

direkt till hyresvärden/bostadsföretaget. När administrationen

överfördes till RFV ändrades dessa rutiner. Bara om det finns

särskilda skäl går det nu att få bostadsbidraget utbetalat till

annan än bidragstagaren. Sådana skäl är enligt RFV fysisk eller

psykisk sjukdom eller andra jämförliga tillstånd. Om synnerliga

skäl föreligger får försäkringskassan på framställning av

socialnämnd betala ut bidraget till lämplig person eller till

nämnden. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det är klarlagt att

bostadsbidraget används för att finansiera drogmissbruk,

spelmissbruk e. d.

I de båda motionerna föreslås ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen om att de nuvarande reglerna för utbetalning av

bostadsbidrag ändras så att försäkringskassorna ges möjlighet

att betala ut bostadsbidrag till hyresvärdarna, dvs. i princip

en återgång till de möjligheter som fanns när

Boverket/kommunerna administrerade bidragen.

Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra

följande. I den bostadsbidragslag som upphävdes vid utgången av

år 1993 [lagen (1988:786) om bostadsbidrag] fanns alltså en

möjlighet att få bidraget utbetalat till någon annan än den som

sökt bidraget. I denna angavs i 25 § att bostadsbidraget skall

betalas ut till den som har sökt bidraget om inte sökanden

begärt att det skall betalas ut till någon annan. Utskottet vill

fästa uppmärksamheten på att det fordrades ett medgivande från

bidragstagaren för att det skulle vara möjligt att få

bostadsbidraget utbetalat till någon annan än denne. Han måste

själv fatta beslut därom. Det är viktigt att ha denna

omständighet klar. Det var inte -- om inte särskilda eller

synnerliga skäl förelåg -- fråga om utbetalning till

hyresvärden/bostadsföretaget mot bidragstagarens vilja. Den

fråga som motionärerna tar upp är således en annan än den som

understundom aktualiserades i riksdagen bl.a. i början av

1970-talet och som gick ut på att bostadsbidraget i princip

skulle betalas till hyresvärden. Sådana propåer har alltid

avvisats av riksdagen bl.a. med hänvisning till det intrång i

den personliga integriteten som ett genomförande av dem skulle

innebära.

Vad frågan nu gäller är emellertid en återgång till en

tidigare -- och såvitt utskottet har sig bekant -- väl

fungerande och rationell ordning. Denna ordning innebär att den

enskilde bidragstagaren ges möjlighet att medge att

bostadsbidraget betalas ut till någon annan, vanligen

hyresvärden, utan att därför den personliga integriteten för den

skull träds för när. Att utskottet känner sympati för denna

möjlighet med utbetalning direkt till värden som fanns tidigare

är i och för sig inte förvånande mot bakgrund av vad utskottet

ovan och tidigare år anfört om att bostadsbidragen är en del av

det bostadspolitiska stödsystemet. Den tidigare ordningen med

möjlighet till utbetalning direkt till hyresvärden bör kunna

tillämpas även när administrationen av systemet anförtrotts en

ny huvudman.

Även om utskottet således anser att det av olika skäl finns

goda motiv för en återgång till den tidigare ordningen vill

utskottet likväl inte nu oreserverat föreslå en sådan. Utskottet

anser det emellertid välbetänkt att anmoda regeringen att ta

initiativ till en översyn i vilken bör belysas de olika aspekter

-- samhällsekonomiska, privatekonomiska, administrativa och

andra -- som kan finnas på frågan. Därefter bör regeringen i

förening med sin syn på frågan återkomma till riksdagen i

ärendet i sådan tid att den nya ordningen kan börja tillämpas

fr.o.m. bidragsåret 1996. Vad utskottet med anledning av

motionerna Bo219 (s) och Bo223 (kds) anfört om utbetalning av

bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Anslag m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 och föreslår att

riksdagen anvisar 12 230 miljoner kronor för ändamålet. Motion

Bo231 (m) yrkande 3 avstyrks i motsvarande del. I denna motion

föreslås riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag med 830 miljoner kronor minskat anslag. Motionärernas

förslag utgår från att bostadsbidrag till ungdomar utan barn

skall avskaffas. Utskottet har ovan avstyrkt detta förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att till anslag

till bostadsanpassningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisa 1

miljoner kronor.

Regeringens förslag till lag om ändring i

bostadsbidragslagen tillstyrks dock med en komplettering i 12

§ så att där klart framgår att bostadsbidrag inte kan utgå om

sökandens make eller sammanboende är äldre än 28 år. Motionerna

Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande

del avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande i

huvudfrågan, nämligen att bostadsbidrag till ungdomshushåll utan

barn bör utgå även efter utgången av år 1995.

Förslaget till ändring i lagen (1992:1574) om

bostadsanpassningsbidrag m.m. tillstyrks dock med det

tillägget att lagförslaget bör förses med en bestämmelse om

ikraftträdande. Utskottet föreslår att lagen träder i kraft den

1 juli 1995.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29

år

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 3 och

1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del,

res. 1 (m)

2. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen avslår motion 1994/95:So618 yrkande 7,

res. 2 (v)

3. beträffande folkbokföring och bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo207 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande utbetalning av bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo219 och

1994/95:Bo223 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. beträffande anslag till bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 6

och med avslag på motion 1994/95:Bo231 yrkande 3 i motsvarande

del till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 12 230 000 000 kr, res. 3 (m) --

villk. res. 1

6. beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 6

till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr,

7. beträffande ändring i lagen om bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

proposition 1994/95:100 bilaga 6 och med avslag på motionerna

1994/95:Bo231 yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i

motsvarande del antar

a. regeringens i propositionen intagna och som bilaga 1 till

detta betänkande fogade förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag utom i vad avser 12 §,

b. utskottets som bilaga 2 till detta betänkande fogade

förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

res. 4 (m) -- villk. res. 1

8. beträffande lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

proposition 1994/95:100 bilaga 6 antar regeringens i

propositionen intagna och som bilaga 3 till detta betänkande

fogade förslag lag om ändring i lagen (1992:1574) om

bostadsanpassningsbidrag m.m. med tillägget att förslaget förses

med följande bestämmelse om ikraftträdande:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

Stockholm den 6 april 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson

(s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström

(s), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson

(s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe

Hellberg (v), Carina Moberg (s), Inga Berggren (m), Per Lager

(mp), Ulf Björklund (kds) och Peter Weibull Bernström (m).

Reservationer

1. Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år (mom. 1)

Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull

Bernström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Bo234 (m) är det ur statsfinansiell

synpunkt inte tillräckligt att slopa bostadsbidrag till hushåll

utan barn i det fall bidragstagaren är äldre än 29 år. Även

bostadsbidragen för ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn bör

slopas. Alla möjligheter måste tas till vara att sanera

samhällsekonomin. I budgetpropositionen (bil. 6 s. 35) lämnas

den upplysningen att kostnaderna för bostadsbidragen för

innevarande budgetår blir högre än det anslagsbehov som

beräknats. Det är mycket osäkert om kostnaderna för bidragen för

nästa budgetår kan hållas tillbaka med de relativt måttliga

besparingar som regeringen föreslår i årets budgetproposition.

Även om det kan finnas motiv för att behålla de bostadsbidrag

som nu diskuteras måste -- i en statsfinansiell minst sagt

brydsam situation -- olika möjligheter till besparingar prövas.

Vid de avvägningar som gjorts med anledning av motionerna har

utskottet kommit till uppfattningen att besparingskravet väger

tyngst. I motion Bo231 (m) har besparingen för nästa budgetår

beräknats till 830 miljoner kronor.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av de båda

motionerna i motsvarande del som sin mening ger regeringen till

känna att den senare under år 1995 bör återkomma till riksdagen

med förslag i ärendet så att det kan tillämpas fr.o.m.

bidragsåret 1996. Anslagsfrågan och frågan om ändring i

bostadsbidragslagen behandlar utskottet nedan.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29

år

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo231

yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 2)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Bostadsutskottet har" och slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Förslaget i Vänsterpartiets partimotion So618 om bättre

möjligheter till bostadsbidrag för båda föräldrarna vid

skilsmässa är ett bland flera som förs fram som en del av en

sammanhållen familjepolitik som i riksdagen behandlas av flera

utskott.

Vad gäller bättre bostadsbidrag vid separation föräldrar

emellan vill utskottet nu liksom tidigare instämma med vad

företrädare för Vänsterpartiet många gånger fört fram om att det

är självklart att samhället på olika sätt bör stödja människor i

en krissituation. Detta kan ofta vara fallet i samband med

skilsmässa. Det är dessutom både nödvändigt och i hög grad

önskvärt att barnen efter en separation kan upprätthålla en

naturlig kontakt med båda föräldrarna. För att detta skall vara

möjligt måste föräldrarna ha råd med en tillräckligt stor

bostad.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet

yrkande 7 i Vänsterpartiets partimotion So618 om bostadsbidrag

vid skilsmässa. Regeringen bör senare under år 1995 återkomma

med förslag till ändringar i bostadsbidragslagen och med den

anslagsberäkning som kan bli följden av ett genomförande av

motionsförslaget. Den nu förordade förändringen bör gälla

fr.o.m. år 1996.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet nu anfört.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So618 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Anslag till bostadsbidrag (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull

Bernström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "detta förslag" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motionerna Bo231 (m)

yrkande 7 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande del om att

bostadsbidrag fr.o.m. år 1996 skall slopas helt även vad gäller

ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Detta förslag beräknas

innebära en besparing om 830 miljoner i jämförelse med

regeringens förslag. Anslag till bostadsbidrag bör därför

anvisas med 11 400 miljoner kronor för nästa budgetår.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande anslag till bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

proposition 1994/95:100 bilaga 6 och motion 1994/95:Bo231

yrkande 3 i motsvarande del till Bostadsbidrag för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

11 400 000 000 kr,

4. Ändring i lagen om bostadsbidrag (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull

Bernström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Regeringens förslag" och slutar med "år 1995" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionerna Bo231 (m)

yrkande 3 och Bo234 (m) om att fr.o.m. år 1996 slopa

bostadsbidragen för "ungdomshushåll" utan barn, dvs. för hushåll

i åldern 18 till 29 år.

Regeringen bör med hänvisning till detta beslut anmodas

återkomma till riksdagen senare i år med sådana kompletteringar

i bostadsbidragslagen som beslutet förutsätter.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande ändring i lagen om bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo231

yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del

samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1994/95:100

bilaga 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilt yttrande

Bostadsbidrag till hushåll utan barn om bidragstagaren är 29

år eller äldre

Owe Hellberg (v) anför:

Som kompensation för effekterna av skattereformen infördes år

1991 bostadsbidrag för hushåll utan barn om bidragstagaren är 29

år eller äldre. Dessa bidrag föreslås nu i budgetpropositionen

slopas. Några andra motiv för beslutet än allmänna

besparingsskäl anges inte.

Utskottets underlag för beslut har varit knapphändigt.

Besparingen på bostadsbidragen redovisas i klump, utan

särredovisning av de olika delarna. Regeringens beräkningar är

inte tydligare än så.

Bostadsbidraget för dem över 29 år utgår till både studerande

och icke studerande, den senare gruppen i klar majoritet. Någon

beskrivning av gruppen icke studerande finns inte. Inte heller

verkar gruppen vara bekant för regeringen. Effekterna av det

slopade bidraget kan inte anses utredda.

Regeringen har inte heller avvaktat Boverkets analys av hur

bostadsbidragen verkat under 1994 och till nu 1995, utan gjort

egna bedömningar av hur de skall förändras.

Bostadsbidraget är knutet till boendet, vilket utskottet

understryker i betänkandet (s. 2--3) Då är det märkligt att

åldersfaktorn skall vara avgörande för om man skall kunna få

bostadsbidrag eller ej. Dessutom vill samhället uppmuntra

människor att utbilda sig, inte minst om man i vuxen ålder

skulle råka bli arbetslös. Skall det då spela någon roll om

vederbörande är 28 år eller 30 för att kunna få bostadsbidrag?

Det låter både inkonsekvent och ologiskt. Den besparing som ett

genomförande av regeringens förslag innebär är ytterligare en

börda på dem som har det sämst i vårt samhälle. Dessutom är den

en diskriminering på grund av ålder, som är osund och verkar

segregerande. Jag förutsätter att regeringen med det snaraste

utvärderar konsekvenserna av slopandet av bostadsbidragen för

dem som är över 29 år och återkommer till riksdagen i ärendet.

Detta antagande har varit utgångspunkten för mitt

ställningstagande.

Av regeringen framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Bilaga 1

Utskottets

Förslag till ändring i regeringens förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

12 §1

Rätt till bostadsbidrag har den som

1. har fyllt 18 men inte 29 år och

2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med

hyres- eller bostadsrätt.

Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden

eller dennes make

1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till

barnfamiljer eller

2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer eller på grund av

bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg.

Har sökandens make fyllt 29

år lämnas inte

bostadsbidrag enligt första

stycket.

1 Senaste lydelse 1994:313.

Av regeringen framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

m.m.

Bilaga 3