Bet. 1994/95:BoU17

Bostadsutskottets betänkande

1994/95:BOU17

Finansiering av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

1994/95

BoU17

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition

1994/95:166 om principerna för finansieringen av lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten samt om bolagisering av den

fastighetsekonomiska verksamheten. Förslaget tillstyrks även vad

avser anslag till verksamheten. Motstående motionsyrkanden

avstyrks.

Under allmänna motionstiden väckta motionsförslag avseende

samordningen av geografiska data m.m. avstyrks av utskottet.

Förslaget i budgetpropositionen om anslag till Statens

va-nämnd tillstyrks.

FJORTONDE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 15

(Miljödepartementet)

dels föreslagit att riksdagen i avvaktan på en särskild

proposition i ämnet

1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för

fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på

138 698 000 kr,

2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för

fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på

1 000 kr,

3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett

anslag på 1 000 kr,

4. till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret

1995/96 beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kr,

5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96

beräknar ett förslagsanslag på 10 350 000 kr,

dels föreslagit att riksdagen

till Statens va-nämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 7 651 000 kr.

Regeringen har därefter i proposition 1994/95:166 föreslagit

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av

lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till

aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att

sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3),

2. godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 7),

3. till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kr,

4. till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 10 350 000 kr,

6. bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en

anslagskredit på 10 % av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader

för Lantmäteriverket m.m.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas

dels de med anledning av proposition 1994/95:166 väckta

motionerna

1994/95:Bo8 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om principerna för finansiering av lantmäteri-

och fastighetsdataverksamheten.

1994/95:Bo9 av Carl-Johan Wilson och Ulf Melin (fp, m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Centralnämnden för fastighetsdata även

i fortsättningen skall vara en självständig organisation,

fristående från det statliga lantmäteriet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tidpunkt för bolagisering av

lantmäteriets förlagsverksamhet och kartografiska

uppdragsverksamhet bör fastställas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att all verksamhet med fastighetsbildning

och registrering i såväl statlig som kommunal regi skall

finansieras med avgifter.

dels de under allmänna motionstiden 1995 väckta motionerna

1994/95:Bo238 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en samordningsmyndighet för geografisk

data,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

befintliga lagar och förordningar angående prissättning av

geografisk data,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppbyggnad av databaser för jord, berg och

grundvatten.

1994/95:Bo540 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att initiativ för att förbättra

kunskapsunderlaget i samhällsplaneringen även fortsättningsvis

följs upp.

Inför utskottet har företrädare för Svenska Kommunförbundet

lämnat synpunkter i frågan.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska Bankföreningen

och Svenska Kommunförbundet.

Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten

Den nuvarande organisationen

Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en

överlantmätarmyndighet i varje län, de statliga

fastighetsbildningsmyndigheterna och en statlig

fastighetsregistermyndighet i varje län.

Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för

frågor om fastighetsbildning, fastighetsbestämning,

fastighetsvärdering, fastighetssamverkan,

fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän

kartläggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande

uppgifter beträffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och

inom totalförsvaret.

Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda

den verksamhet som skall skötas av de statliga

fastighetsbildningsmyndigheterna, utöva tillsyn över

mätningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande

mätning och kartläggning. Överlantmätarmyndigheten

tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för

fastighetsbildningsförrättningar m.m. Lantmäteridistriktet är

fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde. Landet är

indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda

fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 12 statliga

fastighetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka

arbetar främst med frågor med anknytning till jord- och

skogsbruk och infrastruktur.

Fastighetsregistermyndigheten registrerar förändringar i

fastighetsförhållandena. Det finns en statlig

fastighetsregistermyndighet i varje län.

Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen,

men underordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala

fastighetsbildningsmyndigheter och 29 kommunala

fastighetsregistermyndigheter.

Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt

ADB-baserat fastighetsdatasystem för handläggning av

fastighetsregistrering och inskrivning. Centralnämnden för

fastighetsdata har huvudansvaret för genomförandet av

fastighetsdatareformen. Reformarbetet bedrivs på central nivå i

samverkan med främst Domstolsverket och Statens lantmäteriverk.

På regional nivå sker samverkan med inskrivningsmyndigheter och

fastighetsregistermyndigheter. Därutöver medverkar bl.a. ett

antal kommuner med registrering av adresser och planbeslut.

Centralnämnden för fastighetsdata skall, förutom att genomföra

reformen, också svara för driften av fastighetsdatasystemet.

Under innevarande år kommer fastighetsdatasystemet att

kompletteras med identiteter som är unika för alla byggnader i

landet av betydelse och en koordinatbestämning av dessa.

Systemet får därmed successivt också karaktären av ett

basregister över byggnader där kommunerna medverkar i

uppbyggnaden och àjourhållningen. Sedan den 1 juli 1994 för

Centralnämnden för fastighetsdata ett pantbrevsregister enligt

lagen (1994:448) om pantbrevsregister.

Riksdagens beslut våren 1994 om omorganisation m.m.

På förslag av regeringen (prop. 1993/94:214) fattade riksdagen

våren 1994 beslut om en ny organisation för lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten m.m. (bet. 1993/94:BoU19). Beslutet

innebär i korthet följande.

En ny central myndighet -- Lantmäteriverket -- bildas av

Centralnämnden för fastighetsdata och delar av nuvarande Statens

lantmäteriverk. På lokal nivå förs dagens överlantmätar-,

statliga fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheter

samman till en lantmäterimyndighet i varje län. Handläggningen

av bl.a. fastighetsbildning och fastighetsregistrering inom det

statliga lantmäteriet kommer därmed att samordnas inom den nya

myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser och andra

förhållanden i fastighetsregistret skall i princip registreras

av den beslutande myndigheten.

Den nya myndigheten kommer att bedriva både myndighets- och

uppdragsverksamhet. Dessa olika uppgifter skall dock hållas väl

isär. Uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen

eller som av andra skäl bör bolagiseras skiljs från det statliga

lantmäteriet. Det gäller den fastighetsekonomiska

uppdragsverksamheten, den kartografiska uppdragsverksamheten

samt den fristående förlagsverksamheten.

Omorganisationen var ursprungligen tänkt att genomföras

fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna tidpunkt har dock flyttats fram

till den 1 januari 1996.

För att förbereda genomförandet av den nya organisationen

tillkallade regeringen i september 1994 en särskild utredare.

Utredningen har lämnat förslag i de delar som avser anslag,

vissa övriga ekonomiska frågor som kräver riksdagens beslut m.m.

samt bolagsbildning. I övriga delar skall förslag lämnas senast

den 1 maj 1995.

I januari 1995 tillkallade regeringen dessutom en särskild

utredare för att bereda frågan om huvudmannaskapet för

fastighetsbildningen. Även detta uppdrag skall redovisas senast

den 1 maj 1995.

Utskottet

Organisationsfrågor

Den centrala myndighetsorganisationen

Som framgår av framställningen ovan innebär riksdagens beslut

våren 1994 att Centralnämnden för fastighetsdata tillsammans med

merparten av Statens lantmäteriverk skall bilda ett nytt verk --

Lantmäteriverket.

I motion Bo9 (m, fp) riktas invändningar mot den beslutade

sammanslagningen av de båda verken. Enligt motionens yrkande 1

bör Centralnämnden för fastighetsdata även i fortsättningen vara

en självständig organisation, fristående från det statliga

lantmäteriet. Sammanslagningen ifrågasätts bl.a. mot bakgrund av

att verksamheten vid Centralnämnden för fastighetsdata inte

analyserats på ett tillfredsställande sätt. I motionen hänvisas

också till att flera stora användare av fastighetsdatasystemet

motsätter sig en sammanslagning.

Utskottet har på grundval av vad som i motion Bo9 (m, fp)

anförts inte funnit anledning ändra sitt tidigare

ställningstagande att bilda det nya Lantmäteriverket.

Sammanslagningen bör sålunda genomföras i enlighet med de

riktlinjer som bostadsutskottet och riksdagen ställt sig bakom.

Motionens yrkande 1 avstyrks.

Bolagisering av delar av verksamheten

En utgångspunkt för riksdagens beslut om en ny organisation

för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten var att uppdrag

som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen skulle

skiljas från det statliga lantmäteriet. Det gäller den

fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten, den kartografiska

uppdragsverksamheten samt den fristående förlagsverksamheten.

Dessa verksamhetsgrenar skall enligt riksdagsbeslutet därför

bolagiseras.

Regeringens förslag i proposition 166 innebär att riksdagens

beslut om en bolagisering av den fastighetsekonomiska

uppdragsverksamheten nu skall fullföljas. Huvudskälen för en

bolagisering anges vara att nuvarande förhållanden kan vara

förtroendeskadliga för myndighetsverksamheten och att

verksamheten har en sådan karaktär att den är lämpad för

utveckling i bolagsform.

Enligt förslaget bör regeringen bemyndigas att genomföra en

bolagisering av den fastighetsekonomiska verksamheten samt att

överföra delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med

tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Bemyndigandet

föreslås dessutom omfatta en rätt för staten att i en nära

framtid sälja aktier i det nya bolaget. En förutsättning anges

dock vara att försäljningen kommer att ske under förutsättningar

som är fördelaktiga för staten. Enligt förslaget gynnas den

affärsmässiga utvecklingen om verksamheten kan inledas redan den

1 juli 1995.

Förslaget om en bolagisering av den fastighetsekonomiska

verksamheten, som inte har mött invändningar i motioner,

tillstyrks.

När det gäller de övriga delar av verksamheten som enligt

riksdagens beslut skall bolagiseras -- den kartografiska

uppdragsverksamheten och den fristående förlagsverksamheten --

föreläggs inte riksdagen något förslag genom den nu aktuella

propositionen. Däremot anförs att någon bolagisering inte nu bör

ske. Frågan om en bolagisering av dessa verksamheter bör enligt

propositionen anstå till dess att den nya sammanslagna

myndigheten stabiliserat sina verksamhetsformer och övergången

till digitala databaser kommit längre.

Ett ställningstagande som innebär att bolagiseringen av

förlagsverksamheten och den kartografiska verksamheten skjuts

upp på obestämd tid kan enligt motion Bo9 (m, fp) starkt

ifrågasättas -- detta mot bakgrund av gällande

konkurrenslagstiftning. Med hänvisning härtill föreslås i

motionens yrkande 2 att en tidpunkt skall fastställas för

bolagiseringen av dessa verksamhetsgrenar.

När det gäller tidpunkten för den fortsatta bolagiseringen

vill utskottet anföra följande.

Utskottet vill framhålla att beslutet om att bolagisera

förlagsverksamheten och den kartografiska verksamheten ligger

fast. Riksdagen har inte heller förelagts något förslag om att

detta beslut skall ändras. Det frågan gäller är när denna

bolagisering lämpligen bör ske. Utskottet har för sin del inte

grund för annan bedömning än att den bör kunna anstå till dess

att den nya sammanslagna myndigheten stabiliserat sina

verksamhetsformer och övergången till digitala databaser kommit

längre. Det kan naturligtvis vara vanskligt att nu bedöma när

dessa förhållanden är för handen. Även motionärerna i motion Bo9

(m, fp) synes dela denna bedömning. Motionen innefattar sålunda

inte något förslag om en exakt tidpunkt för den fortsatta

bolagiseringen, utan bara förslag om att en tidpunkt skall

fastställas.

Utskottet är inte berett ställa sig bakom förslaget i motion

Bo9 (m, fp) yrkande 2 om fastställande av en tidpunkt för den

fortsatta bolagiseringen. Motionsyrkandet avstyrks.

Principerna för finansieringen av fastighets- och

landskapsinformation

De myndighetsuppgifter som förs samman i den nya

lantmäteriorganisationen är i dag i huvudsak

anslagsfinansierade. Fastighetsbildningen finansieras dock med

avgifter enligt en särskild taxa -- lantmäteritaxan. Dessutom

förekommer vissa intäkter från försäljning m.m. inom

myndighetsverksamheten. Den renodlade uppdragsverksamheten

finansieras däremot helt med uppdragsintäkter.

När det gäller den statliga verksamheten på fastighetsområdet

har riksdagen fattat beslut om att statens kostnader skall

täckas av de expeditionsavgifter som tas ut vid

inskrivningsmyndigheterna. De kostnader som avgiften är avsedd

att täcka är anslagen till Centralnämnden för fastighetsdata,

fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna

samt vissa kostnader hos Statens lantmäteriverk och

Domstolsverket. Expeditionsavgifterna har dock inte som avsetts

täckt statens kostnader. Regeringen aviserar därför sin avsikt

att senare i vår återkomma med förslag till hur statens

kostnader skall kunna finansieras fullt ut. I avvaktan härpå

föreslås riksdagen godkänna de av regeringen redovisade

principerna för finansieringen av lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten.

Utgångspunkten för finansieringen av de statliga

myndigheternas verksamhet inom fastighetsområdet bör enligt

förslaget i proposition 166 fortfarande vara att kostnaderna

skall betalas av dem som drar nytta av verksamheten. Det anges

innebära att finansieringen i ökad utsträckning bör ske genom

att användarna betalar direkt till myndigheten för utförda

produkter och tjänster.

Inom de tre verksamhetsområdena fastighetsbildning,

fastighetsinformation och landskapsinformation innebär förslaget

i korthet följande.

Fastighetsbildning: Kostnaderna skall liksom hittills betalas

av berörda sakägare. Vidare skall den nya lantmäteritaxan

baseras på tidsersättning med möjlighet att begära fast avgift i

det enskilda ärendet.

Fastighetsinformation: Användarna av fastighetsdatasystemet

skall fortsättningsvis bidra till finansieringen av systemets

drift och utveckling.

Landskapsinformation: Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad

information sänks för att främja en ökad användning. Däremot

höjs avgifterna för de tryckta kartorna.

I motion Bo8 (s) anförs att den i propositionen förordade

finansieringsprincipen som sådan är riktig. Enligt motionen

beaktas dock inte att kommunerna till stor del svarar för

kostnaderna m.m. för uppbyggnaden av ADB-baserade system för

landskapsinformation inom kommunernas tätortsområden.

Motionärerna anser det vidare vara otillfredsställande att inte

alla kostnader för fastighetsbildningen ingår i underlaget för

lantmäteritaxan. Som exempel härpå anges kommunernas kostnader

för stomnät och kartläggning samt för fastighetsregistrering.

Vad i motionen i denna del anförts föreslås riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Enligt motion Bo9 (m, fp) är regeringens förslag avseende

finansieringen av verksamheten ofullständigt. Ett skäl härför

anges vara att kommunerna även fortsättningsvis förutsätts

finansiera den kommunala fastighetsregistreringen med

skattemedel. Med hänvisning härtill förordas att all verksamhet

med fastighetsbildning och fastighetsregistrering, såväl statlig

som kommunal, skall finansieras med avgifter -- yrkande 3.

Som en del i en strävan att få till stånd en ökad samordning

på området föreslås i motion Bo238 (s) yrkande 2 att principerna

för prissättningen av geografiska data skall ses över. Enligt

motionen skall priset alltid sättas så att det blir

fördelaktigare att använda redan befintliga data än att samla in

uppgifterna på nytt. Vidare anges att avgifterna skall vara så

låga att alla som har behov av geografiska data också skall ha

möjlighet att använda dem.

När det gäller principerna för finansieringen av fastighets-

och landskapsinformation vill utskottet anföra följande.

Redan i dag är principen att statens kostnader för

verksamheten på fastighetsområdet skall täckas av de avgifter

som tas ut av användarna. Något förslag till ändring i detta

avseende läggs inte heller fram i proposition 166. Enligt

förslaget bör utgångspunkten fortfarande vara att kostnaderna

skall betalas av dem som har nytta av verksamheten. Inte heller

i de nu aktuella motionerna reses några invändningar mot denna

princip. Däremot förs i motionerna fram förslag om vilka

kostnader m.m. som skall grunda det framtida avgiftsuttaget.

Till grund för regeringens ställningstagande i fråga om vilka

kostnader m.m. som skall grunda avgiftsuttaget ligger

uppfattningen att avgifterna inte får sättas så högt att de

leder till minskad användning av tjänsterna eller informationen.

Utskottet har för sin del inte underlag för annan bedömning än

att de av regeringen förordade principerna bör vara vägledande

för det framtida avgiftsuttaget inom lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten. Utskottet är sålunda inte berett

förorda att avgiftsunderlaget breddas på det sätt som föreslås i

motionerna Bo8 (s) och Bo9 (m, fp).

När det gäller vad som i motion Bo238 (s) förordats om

prissättningen av geografiska data vill utskottet erinra om att

regeringens förslag innebär att avgifterna för digitalt lagrad

information kommer att sänkas. Det betyder att vad i motionen

förordats i väsentliga delar torde komma att övervägas vid ett

genomförande av förslaget i propositionen. Ett tillkännagivande

i enlighet med motion Bo238 (s) kan därmed inte anses fylla

något reellt syfte.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda

regeringens förslag om principerna för finansieringen av

fastighets- och landskapsinformation. Motionerna Bo8 (s), Bo9

(m, fp) yrkande 3 samt Bo238 (s) yrkande 2 avstyrks.

Samordning av geografiska data m.m.

I två under allmänna motionstiden 1995 väckta motioner

behandlas frågor om samordningen av arbetet med geografiska data

m.m.

Tiden är enligt motion Bo238 (s) nu mogen för att ta ett

nationellt grepp för att åstadkomma en samordning av data om

våra naturtillgångar. Inte minst viktigt anges detta vara med

avseende på utvecklingen inom informationstekniken (IT). De

geografiska databaser som nu byggs upp bl.a. vid Statens

lantmäteriverk, Sveriges geologiska undersökningar och

Sjöfartsverket bör enligt motionen därför samordnas -- yrkande

3. För att ge förutsättningar för en samordning med avseende på

standard, teknik, prissättning m.m. föreslås dessutom att en

särskild samordningsmyndighet för geografiska data skall

inrättas -- yrkande 1.

Enligt motion Bo540 (c) är ett samlat grepp nödvändigt när det

gäller landskapsinformation, samordning av databaser och

utveckling av geografiska informationssystem. Med hänvisning

härtill föreslås att de uppdrag som aviserades i 1994 års

budgetproposition avseende samordning m.m. av geografiska

informationssystem (GIS) för att förbättra kunskapsunderlaget i

samhällsplaneringen skall fullföljas -- yrkande 4. De aktuella

uppdragen avser bl.a. LMV:s roll som samordnare mellan olika

myndigheter som samlar in och använder geografiska data.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten och värdet

av att en samordning av geografiska data m.m. kommer till

stånd. Som anförs i proposition 166 kommer det nya

Lantmäteriverket också att ha centrala samordningsuppgifter i

fråga om fastighets- och landskapsinformation -- dock utan att

tilldelas funktioner som är överordnade andra myndigheter. Med

avseende på den vikt frågorna har aviserar regeringen dessutom

sin avsikt att under de närmaste åren ägna särskild

uppmärksamhet åt de övergripande samordningsfrågorna. Häri ingår

också att ta de initiativ som erfordras för att få en samordning

till stånd.

Som framgår av den kortfattade redovisningen ovan har frågor

om samordning m.m. av geografiska data redan uppmärksammats av

regeringen. Det får enligt utskottets mening mot bakgrund härav

förutsättas att vad som i motionerna Bo238 (s) yrkandena 1 och 3

samt Bo540 (c) yrkande 4 förordats kommer att tillgodoses utan

någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks.

Anslag

Anslag till Lantmäteriverket

I budgetpropositionen har regeringen förelagt riksdagen

preliminära anslagsförslag avseende verksamheten vid Statens

lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata. Dessa

förslag har sedermera ersatts av anslagsförslagen i proposition

166 om finansiering m.m. av lantmäteri- och

fastighetsdataverksamhet. Förslagen i budgetpropositionen i nu

aktuell del behandlas därför inte vidare i detta betänkande.

Regeringen har i proposition 166 föreslagit att riksdagen för

budgetåret 1995/96 till det nya lantmäteriverkets

förvaltningskostnader skall anvisa ett ramanslag på 732 356 000

kr. Enligt regeringsförslaget utgår anslagsberäkningen från ett

allmänt besparingskrav på det statliga området som motiverar en

nedräkning med ca 45 miljoner kronor för 18 månader. Dessutom

har beaktats de samordningsvinster m.m. som omorganisationen

beräknas innebära samt de ökade avgiftsintäkter som de förordade

finansieringsprinciperna skall kunna medföra.

Till verkets uppdragsverksamhet, som är avgiftsfinansierad,

föreslås att ett formellt belopp om 1 000 kr förs upp. Över

anslaget redovisas de in- och utbetalningar som avser den

avgiftsfinansierade delen av verksamheten.

För vissa lantmäteriförrättningar kan avgiften sättas ned

enligt särskilda bestämmelser i lantmäteritaxan. Till denna

verksamhet föreslås att ett förslagsanslag på 10 350 000 kr

skall anvisas.

Vad i proposition 166 föreslagits beträffande anslag till

lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten tillstyrks av

utskottet.

I proposition 166 begär regeringen dessutom riksdagens

bemyndigande att medge Lantmäteriverket en anslagskredit

motsvarande 10 % av verkets ramanslag under åren 1996 och 1997.

Krediten är enligt förslaget avsedd att göra det möjligt att

genomföra den beslutade omorganisationen av lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten och samtidigt bibehålla en nödvändig

investeringsnivå.

Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser det begärda

bemyndigandet om en anslagskredit.

Anslag till Statens va-nämnd

Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag

till Statens va-nämnd tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det nya Lantmäteriverket

att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo9 yrkande 1,

2. beträffande en bolagisering av den fastighetsekonomiska

verksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166

bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av

lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till

aktiebolag enligt de riktlinjer som i propositionen förordats

och att sälja aktier i det nya bolaget,

3. beträffande tidpunkten för den fortsatta

bolagiseringen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo9 yrkande 2,

4. beträffande principerna för finansieringen av

fastighets- och landskapsinformation

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 och med

avslag på motionerna 1994/95:Bo8, 1994/95:Bo9 yrkande 3 samt

1994/95:Bo238 yrkande 2 godkänner de finansieringsprinciper för

lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som i propositionen

förordats,

5. beträffande samordning av geografiska data m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo238 yrkandena 1 och

3 samt 1994/95:Bo540 yrkande 4,

6. beträffande anslag till lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 för

budgetåret 1995/96 anvisar

a) till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. ett

ramanslag på 732 356 000 kr,

b) till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. ett

anslag på 1 000 kr,

c) till Bidrag enligt lantmäteritaxan ett förslagsanslag på

10 350 000 kr,

7. beträffande anslagskredit

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166

bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en

anslagskredit på 10 % av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader

för Lantmäteriverket m.m.,

8. beträffande anslag till Statens va-nämnd

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

15 för budgetåret 1995/96 till Statens va-nämnd anvisar ett

ramanslag på 7 651 000 kr.

Stockholm den 20 april 1995

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune

Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten

Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c),

Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Lilian Virgin (s), Owe

Hellberg (v), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund

(kds), Juan Fonseca (s), Peter Weibull Bergström (m) samt Siw

Persson (fp).