Bet. 1994/95:BoU21

Bostadsutskottets betänkande

1994/95:BOU21

Investeringsbidrag för bostäder samt ett program för

miljöinvesteringar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

BoU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 218 om ett

program för miljöinvesteringar. Dessutom tillstyrks förslaget i

kompletteringspropositionen om att samordna det nyligen

beslutade bidraget till förbättring av inomhusklimatet med

investeringsbidraget för miljöinvesteringar. Motstående

motionsyrkanden avstyrks.

Även förslaget i proposition 218 om att införa ett tillfälligt

investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder tillstyrks. För

att förenkla bidragshanteringen förordar dock utskottet att

bidraget skall utgå med 10 % av bidragsunderlaget för det

reguljära nybyggnadsstödet. Enligt utskottets mening bör

dessutom stödet sättas ned för sådana projekt som inte i sin

helhet utförs under bidragsperioden. Samtliga motionsyrkanden

avstyrks.

Till betänkandet har fogats sex reservationer.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1994/95:150 bilaga 12 föreslagit

att riksdagen upphäver sitt beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr.

1994/95:234) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett

reservationsanslag till Bidrag till förbättring av

inomhusklimatet.

Regeringen har i proposition 1994/95:218 föreslagit

att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om 21.

miljöinvesteringar,

22. tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av

bostäder.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av proposition

1994/95:218 väckta motionerna

1994/95:A50 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att reglerna för investeringsbidraget för

nyproduktion av permanentbostäder bör utformas så att även det

arbete som utförs i den byggmaterialindustri som tillverkar

fönster, dörrar och trappor ingår i bidragsunderlaget.

1994/95:A52 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till särskilda

investeringsbidrag till bostadsbyggande i enlighet med vad som

anförs i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till stöd till

allergisanering m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen.

1994/95:A53 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 10. att

riksdagen avslår regeringens förslag om tillfälligt

investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett

tillfälligt investeringsprogram för att förbättra inomhusmiljön

i bostäder och offentliga lokaler,

13. att riksdagen beslutar att införa ett varaktigt

allergisaneringsprogram enligt vad i motionen anförts,

14. att riksdagen till ett allergisaneringsprogram i enlighet

med i motionen förordad modell anslår 400 000 000 kr.

1994/95:A54 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

4. att riksdagen avslår förslaget om investeringsbidrag till

nyproduktion av permanentbostäder.

1994/95:A55 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av

investeringsprogrammet.

1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett

tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av

permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen.

Skrivelser

Skrivelser med anknytning till de frågor som behandlas i detta

betänkande har inkommit från Götenehus, Sveriges Trähusfabrikers

Riksförbund, Industrins Byggmaterialgrupp, Arkitekt- och

Ingenjörsföretagen samt Urban Persson, Storfors.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlade tidigare i vår i sitt betänkande

1994/95:BoU18 förslag i budgetpropositionen samt från allmänna

motionstiden 1995 som i vid mening avser byggnaders inomhusmiljö

samt miljö- och hälsoaspekter på byggande och boende. Riksdagen

fattade beslut i detta ärende den 30 mars.

Bostadsutskottets överväganden i de frågor som behandlas i

betänkandet gjordes delvis mot bakgrund av den överenskommelse

som träffades mellan regeringen och Miljöpartiet i början av

februari i år i vissa arbetsmarknadspolitiska frågor. I denna

överenskommelse ingår även att 2 miljarder kronor av

sysselsättningsskäl skall avdelas till ett investeringsprogram

för att minska arbetslösheten och förbättra inomhusmiljön i

bostäder och offentliga lokaler. I proposition 1994/95:218 s.

52--55 lämnas nu förslag om utformningen av ett program för

miljöinvesteringar. Vad gäller frågor som faller inom

bostadsutskottets beredningsområde lämnas i propositionen även

förslag om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka

nyproduktionen av permanentbostäder.

Proposition 1994/95:218 innehåller ett antal förslag som

syftar till en effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.

Propositionen har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet som den

27 april beslutade att till bostadsutskottet överlämna de delar

av propositionen samt motionsförslag som avser miljö- och

bostadsinvesteringar. Förslag med denna inriktning finns i sex

motioner väckta med anledning av propositionen.

I bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU18 tillstyrktes de

behandlade regeringsförslagen från budgetpropositionen med ett

undantag. I fråga om stödet till radonsanering -- för vilket

vissa regeländringar föreslagits av regeringen -- uttalade ett

enigt utskott att eventuella beslut om förändringar av villkoren

för radonbidrag borde kunna anstå till behandlingen av det

aviserade programmet för miljöinvesteringar. I betänkandet

föreslog bostadsutskottet vidare riksdagen att göra

tillkännagivanden till regeringen avseende:

ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende,

återanvändning och återvinning i byggandet,

elöverkänslighet, samt om

utformningen av de ytterligare satsningarna på förbättrad

inomhusmiljö.

Det sistnämnda tillkännagivandet avsåg vissa frågor som

utskottet ansåg borde beaktas vid utformningen av ett program

för miljöinvesteringar. Utskottet framhöll bl.a. att ett nytt

program borde samordnas såväl administrativt som i övrigt med

redan existerande eller beslutade stödformer.

Ett program för miljöinvesteringar

Regeringens förslag i proposition 218 om ett program för

miljöinvesteringar omfattar insatser på flera områden. Ett

investeringsbidrag föreslås införas till bostäder i hyres- och

bostadsrättshus och vissa lokaler för att avhjälpa brister till

följd av fukt eller dålig ventilation. Stöd till egnahem från

Fonden för fukt- och mögelskador föreslås utgå enligt delvis

ändrade regler. Vidare föreslås bidrag till vissa andra åtgärder

som främjar sysselsättning och miljö.

För investeringsbidraget för miljöinvesteringar föreslås i

huvudsak följande gälla:

Bidraget skall kunna utgå för bidragsberättigade åtgärder för

vilka bindande avtal träffats efter den 1 maj 1995 och före den

1 mars 1996. Slutbesiktning skall ske före den 1 februari 1997.

Om starka sysselsättningskäl talar för det, förutsätts avsteg i

enskilda fall kunna medges från dessa tidsgränser.

Bidrag utgår för åtgärder i bostäder i hyres- och

bostadsrättshus samt för lokaler som används för offentlig eller

offentligt stödd verksamhet som riktar sig i första hand till

barn och ungdomar, exempelvis daghem, fritidshem och skolor.

Bidrag utgår för åtgärder för att avhjälpa skador och brister

till följd av fukt eller dålig luftkvalitet. Bidrag lämnas för

kostnaderna för åtgärder som kan anses nödvändiga men också

tillräckliga för att byggnaden skall fungera tillfredsställande

för sitt ändamål. Dessa krav bör normalt anses vara uppfyllda om

de projekterade åtgärderna avser mätbara skador eller brister,

grundas på etablerad sund teknik och tar sikte på miljön som

helhet inom den berörda delen av byggnaden. Arbetena skall vara

upphandlade i konkurrens.

Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaden enligt det lägsta av

de anbud som svarar mot upphandlingsunderlaget, med tillägg för

nödvändiga utgifter för kontroll och besiktning m.m. Bidrag

utgår endast om anbudssumman överstiger 50 000 kronor.

Samordningen med andra stödformer sker genom att det inte blir

möjligt att samtidigt erhålla investeringsbidraget och annat

statligt stöd för projektet, vare sig i form av

investeringsbidrag eller räntebidrag. Det av riksdagen hösten

1994 beslutade bidraget till förbättring av inomhusklimatet i

bostäder (SFS 1994:2030) föreslås vad gäller ansökningar som

kommer in efter den 1 maj 1995 avgränsas till att gälla enbart

egnahem och sådana projekt i hyres- och bostadsrättshus som inte

når upp till den ovan nämnda värdegränsen på 50 000 kronor.

Vidare föreslås att det av riksdagen i mars 1995 beslutade

bidraget till förbättringar av inomhusklimatet i bl.a. skolor

och daghem samordnas helt inom ramen för det nu aktuella

investeringsbidraget. Denna fråga tas även upp i

kompletteringspropositionen där det föreslås att riksdagens

beslut att anvisa ett reservationsanslag för detta ändamål

upphävs.

Investeringsbidraget föreslås kunna utgå inom en total ram om

1,8 miljarder kronor. Inom denna ram föreslås ca 1,2 miljarder

kronor beräknas till bidrag för lokaler och ca 600 miljoner

kronor för bostäder i hyres- och bostadsrättshus.

Regeringen avser att uppdra åt AMS och Boverket att samråda om

hur medelsramarna skall fördelas mellan länen och hur de

arbetsmarknadspolitiska aspekterna bäst skall tillgodoses.

Därefter skall Boverket och länsstyrelserna svara för den

löpande hanteringen av bidragsansökningarna.

Det befintliga stödet genom Fonden för fukt- och mögelskador

för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem (se SFS

1993:712) föreslås kunna utgå enligt delvis förändrade regler

under samma tid som föreslagits för det ovan redovisade

investeringsbidraget. Upp till 40 miljoner kronor -- inom samma

medelsram som för investeringsbidraget -- föreslås tillföras

fonden för att tillfälligt höja bidragsnivån för egnahem med hög

ålderssjälvrisk. Regeringsförslaget innebär att bidragsnivån för

egnahem med hög ålderssjälvrisk höjs med 20 % av

åtgärdskostnaden, dock högst till 50 % av denna kostnad. Till de

bidragsberättigade åtgärderna föreslås därvid även andra

åtgärder mot allergier m.m. än vad som föranleds av fukt och

mögel få medräknas i samma omfattning som för andra hus.

I proposition 218 föreslås utöver vad som ovan redovisats

bidrag till vissa andra åtgärder som främjar sysselsättning och

miljö. Inom ramen för investeringsprogrammet föreslås sammanlagt

200 miljoner kronor avsättas för följande insatser.

För bidrag om 25 % till solvärmeanläggningar i bostäder

avdelas 56 miljoner kronor.

För bidrag om 30 % för installation av ackumulatortankar för

vedeldning i enfamiljshus avdelas högst 60 miljoner kronor.

För insatser inom kulturmiljövården anvisas 30 miljoner

kronor. Medlen skall användas för projekt med inriktning på

bl.a. traditionella byggnadsmaterial och tekniker,

kretsloppsanpassning och återanvändning av material.

För bidrag om 30 % för investeringar i

ventilationsanläggningar i allmänna samlingslokaler lämnas stöd

till ett sammanlagt belopp av 20 miljoner kronor.

För stöd till vissa demonstrations- och utvecklingsprojekt

anvisas 34 miljoner kronor. Regeringen föreslås fördela medlen

bl.a. till projekt som stöder en miljöriktig och

kretsloppsanpassad utveckling av byggandet. Projekten bör även

omfatta en utvärdering av programmets samlade effekter.

Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna för

miljöinvesteringar utgifter om 2 miljarder kronor. Dessa medel

föreslås anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Anslagsfrågan behandlas av arbetsmarknadsutskottet i

betänkandet 1994/95:AU15. Bostadsutskottets fortsatta beredning

av regeringens förslag om miljöinvesteringar sker under

förutsättning att riksdagen anvisar medel för verksamheten

enligt förslaget i proposition 1994/95:218.

Som ovan nämnts lämnas i kompletteringspropositionen (prop.

1994/95:150 bil. 12 s. 18) förslag om det nyligen beslutade

bidraget till förbättring av inomhusklimatet i vissa byggnader.

Riksdagen beslutade i mars 1995 att godkänna regeringens förslag

i budgetpropositionen om ett sådant bidrag. Samtidigt anvisade

riksdagen ett reservationsanslag på 125 miljoner kronor till

bidragsverksamheten (prop. 1994/95:100 bil. 13, BoU18, rskr.

234). I proposition 1994/95:218 föreslår regeringen att den i

mars beslutade bidragsformen helt skall samordnas med det

föreslagna investeringsbidraget för miljöinvesteringar. För

detta investeringsbidrag och visst övrigt stöd för

miljöinvesteringar föreslås som framgått ovan 2 miljarder kronor

anvisas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med

hänvisning till denna medelsanvisning föreslår regeringen att

riksdagen upphäver sitt tidigare beslut att för budgetåret

1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till

förbättring av inomhusklimatet.

Tre motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i

proposition 218 om miljöinvesteringar.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion

1994/95:A52 yrkande 2 att riksdagen avslår förslaget om ett

program för miljöinvesteringar. Motionärerna framhåller bl.a.

att regeringen överskattat sysselsättningseffekten av detta

förslag och förslaget om bostadsinvesteringar. Även i motion

1994/95:A53 (fp) yrkande 12 föreslås att regeringsförslaget

avslås. Motionärerna anser dock att ett allergisaneringsprogram

med en annan inriktning bör införas. Man vänder sig mot att det

av regeringen föreslagna programmet är alltför begränsat i tiden

och att bidragsandelen är för låg. Förslag läggs därför fram om

ett permanent allergisaneringsprogram med bidragsnivån 50 % --

yrkande 13 -- för vilket 400 miljoner anslås per budgetår --

yrkande 14.

I partimotionen 1994/95:A55 (v) stöds regeringens program för

miljöinvesteringar. Motionärerna förslår dock i motionens

yrkande 14, såvitt nu är i fråga, en utvidgning av programmet.

Fler åtgärder, t.ex. inriktade på barnens utemiljö, elsanering

och förbättring av städmöjligheterna, föreslås kunna få stöd.

Därutöver föreslås sammanlagt 1 miljard kronor anvisas från

anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder fördelat enligt

följande:

100 miljoner kronor för utveckling av ekologiskt byggande med

inriktning mot bl.a. energiminimering och slutna system för

avfall,

150 miljoner kronor för investeringsbidrag för bl.a.

miljövänlig isolering och isolerfönster i bostäder och lokaler,

70 miljoner kronor för gång- och cykelbanor,

40 miljoner kronor för renovering av gamla va-system m.m.,

100 miljoner kronor för att skydda kultur- och naturmiljön

kring det enskilda vägnätet,

170 miljoner kronor för bullerskydd,

50 miljoner kronor i utökat anslag för sanering av förorenad

industrimark,

150 miljoner kronor i utökat anslag för icke-statliga

kulturlokaler,

70 miljoner kronor i utökat anslag för kulturmiljövård,

100 miljoner kronor i utökat anslag för kulturstödet vid

ombyggnad.

Utskottet inleder sina överväganden om förslagen i

propositionerna och motionerna om

miljöinvesteringsprogrammet med att anknyta till vad som

tidigare i vår anfördes i betänkandet 1994/95:BoU18. I detta

betänkande behandlades bl.a. ett antal motioner med förslag om

olika former av åtgärder för att förbättra inomhusmiljön samt

för att uppnå ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende.

Utskottet konstaterade att det program med åtgärder för bl.a.

allergisanering som regeringen i februari i år hade aviserat låg

väl i linje med vad utskottet anfört med anledning av dessa

motionsförslag samt med vad i flera motioner föreslagits. I

betänkandet föreslogs också, som beskrivits inledningsvis, att

riksdagen skulle ge regeringen till känna vad utskottet uttalat

i vissa frågor. Utskottet kan nu konstatera att

tillkännagivandena till stor del har beaktats i de

regeringsförslag som nu är aktuella. Från att riksdagen

beslutade om betänkandet BoU18 fram till att regeringen

avlämnade proposition 218 har dock mindre än en månad förflutit.

I de delar som regeringen ännu inte hunnit ta ställning får det

förutsättas att redogörelse och eventuella förslag lämnas i

lämpligt sammanhang under det kommande riksdagsåret.

Vad gäller utskottets överväganden och förslag i betänkandet

BoU18 om "ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende" samt

om "återanvändning och återvinning i byggandet" kan det

konstateras att de delvis torde kunna bli tillgodosedda genom de

medel som regeringen föreslagit för demonstrations- och

utvecklingsprojekt. Inom ramen för de anslagna medlen borde det

vara möjligt att ge ett relativt omfattande stöd för bl.a.

informations- och referensprojekt med den inriktning som

utskottet efterlyst. Regeringsförslaget innebär även att de

medel som avsätts för insatser inom kulturmiljövården skall

kunna användas för projekt inriktade på kretsloppsanpassning och

återanvändning av material.

Vad gäller bidraget till åtgärder mot radon i bostäder

föreslog regeringen i budgetpropositionen vissa regeländringar.

Bostadsutskottet föreslog emellertid riksdagen i betänkandet

BoU18 att inte godkänna de föreslagna förändringarna utan

förordade i stället att en analys genomförs av hur bidraget

hittills använts och de utförda saneringsåtgärdernas

effektivitet. Riksdagen följde utskottet.

I kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 12 s.

17) anförs att regeringen mot bakgrund bl.a. av vad

bostadsutskottet uttalat avser att låta utvärdera statens och

kommunernas olika insatser inom området och effektiviteten hos

de åtgärder mot radon i byggnader för vilka stöd nu lämnas.

Regeringen anser att stödvillkoren för radonbidrag tills vidare

bör hållas oförändrade i avvaktan på resultatet av denna

utvärdering.

Mot bakgrund av den osäkerhet som funnits om radonbidragets

effektivitet anser utskottet det vara lämpligt att som

regeringen föreslår avvakta med vidare överväganden om stödet

för radonsanering tills ett bättre beslutsunderlag föreligger.

Utskottet förutsätter att riksdagen i lämpligt sammanhang delges

slutsatserna av utvärderingen samt de förslag som den kan komma

att föranleda.

I ett av tillkännagivandena i betänkandet BoU18 togs frågor om

elöverkänslighet upp. Utskottet förordade att vissa åtgärder

skulle vidtas för att bedöma omfattningen av problemen och ge

underlag för vidare insatser på området. Utskottet efterlyste

bl.a. en kartläggning av i vilken utsträckning kommunalt stöd

utgår till elsanering och vilken effekt dessa åtgärder har haft.

Frågor om elöverkänslighet har inte tagits upp i de nu aktuella

propositionerna men utskottet har erfarit att regeringen i

dagarna har fattat beslut om att låta genomföra bl.a. en

kartläggning av kunskapsläget och av vidtagna åtgärder med den

inriktning som utskottet förordat.

Utskottet föreslog slutligen i betänkandet BoU18 ett

tillkännagivande om inriktningen av satsningarna på förbättrad

inomhusmiljö som mer direkt syftade på det då aviserade

programmet för allergisanering m.m. Utskottet kan konstatera att

de önskemål som framfördes i betänkandet i denna del till stor

del måste anses ha blivit beaktade genom utformningen av

programmet för miljöinvesteringar. I betänkandet framhölls bl.a.

att insatserna inom ramen för det aviserade programmet borde

samordnas såväl administrativt som i övrigt med redan

existerande stödformer. Som ovan redovisats har också en sådan

samordning skett. Även övriga av utskottet framförda synpunkter

på inriktningen av insatserna tycks till stor del ha beaktats

vid utformningen av programmet för miljöinvesteringar.

Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att

regeringens förslag om ett program för miljöinvesteringar måste

anses ligga väl i linje med vad utskottet tidigare i vår

förordat i angränsande frågor i betänkandet BoU18. Utskottet ser

mycket positivt på att arbetet med att åtgärda osunda miljöer i

byggnader nu kan påskyndas. Det är synnerligen angeläget att

berörda fastighetsägare tar tillfället i akt att avhjälpa de

skador och brister som sannolikt ligger bakom många

allergiproblem och andra symtom på ohälsa. Prioriteringen av

lokaler där barn och ungdomar vistas ter sig också självklar,

inte minst mot bakgrund av återkommande rapporter om dåliga

miljöer i bl.a. många skolbyggnader.

Det föreslagna stödet för miljöinvesteringar kommer att

finansieras från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

En av utgångspunkterna för stödet är således att uppnå en så

stor sysselsättningseffekt som möjligt. En självklar

förutsättning måste också vara att det statliga stödet

förbehålls projekt som genomförs utan anlitande av s.k. svart

arbetskraft. Utskottet förutsätter därför att villkoren för

stödet utformas så att denna målsättning förverkligas.

Utskottet tillstyrker med det anförda att riksdagen godkänner

vad regeringen i proposition 218 förordat om miljöinvesteringar.

Som framgått ovan innefattar detta förslag en samordning med det

av riksdagen tidigare beslutade bidraget till inomhusklimatet i

vissa lokaler. Riksdagen bör därför, som föreslagits i

kompletteringspropositionen, upphäva sitt tidigare beslut att

för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag

till förbättring av inomhusklimatet. Utskottet förutsätter

därvid att riksdagen på förslag av arbetsmarknadsutskottet

kommer att bifalla den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen till miljöinvesteringsprogrammet från anslaget

för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottets ställningstagande till regeringsförslaget om ett

miljöinvesteringsprogram innebär samtidigt att motstående

motionsförslag i Moderata samlingspartiets partimotion A52

yrkande 2 och motion A53 (fp) yrkande 12 om avslag på

regeringens förslag avstyrks. Även förslagen i motion A53 (fp)

yrkandena 13 och 14 om ett varaktigt allergisaneringsprogram

avstyrks. Det bör i sammanhanget upplysas om att

motionsförslagen om ett årligt anslag på 400 miljoner kronor och

en bidragsnivå på 50 % tillsammans innebär att det skulle ta

över sju år att uppnå samma nivå på investeringar i

saneringsåtgärder som regeringsförslaget kan ge under drygt ett

år. Det i motionen framförda förslaget kan därför knappast ses

som ett alternativ till regeringsförslaget.

I partimotion A55 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga föreslås

som beskrivits ovan en utvidgning av

miljöinvesteringsprogrammet till att även omfatta bl.a.

åtgärder i barnens utemiljö samt satsningar om sammanlagt 1

miljard kronor på olika miljöförbättringsåtgärder m.m. Utskottet

kan i och för sig instämma i att de föreslagna satsningarna

avser angelägna områden. Det kan dock inte anses vara lämpligt

att på detta sätt utvidga ramen för vilka åtgärder som kan få

del av de medel som i detta sammanhang bedömts kunna anvisas för

miljöinvesteringar. Detta skulle begränsa möjligheterna att

anslå medel till de åtgärder som på kort sikt trots allt måste

anses vara mest angelägna, dvs. åtgärder som riktas mot

inomhusmiljöer som är konstaterat ohälsosamma. Vad gäller de

områden som i motionen föreslås få ett ytterligare stöd om

sammanlagt 1 miljard kronor kan konstateras att de i flera fall

redan omfattas av ett utvidgat statligt stöd inom ramen för de

investeringssatsningar och ROT-åtgärder som riksdagen beslutade

om i december 1994 (prop. 1994/95:25, BoU1y, FiU1, rskr. 145,

146).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

Vänsterpartiets partimotion A55 yrkande 14 såvitt nu är i fråga.

Ett program för bostadsinvesteringar

Det låga igångsättandet av nya bostäder under de senaste åren

innebär att mycket få bostäder kommer att färdigställas under år

1996. Samtidigt förväntas enligt regeringen det förbättrade

arbetsmarknadsläget leda till en ökad bostadsefterfrågan.

Därigenom kommer antalet lediga lägenheter att minska.

Sammantaget anges detta kunna leda till en regional överhettning

med brist på bostäder på vissa håll.

Det föreligger enligt proposition 218 således ett stort behov

av åtgärder för att med det snaraste få i gång bostadsbyggandet

och därmed förhindra ytterligare negativa effekter både på

bostadsmarknaden och inom byggsektorn. Regeringen förordar

därför att det för ändamålet tillfälligt införs ett

investeringsbidrag för att under en kortare tid stimulera

nyproduktion av bostäder. En utgångspunkt anges vara att

bidragsgivningen skall ges en inriktning så att den främjar en

tidigareläggning av projekt och sänker kostnaden för

byggarbetskraften i områden där problemen kan väntas bli

särskilt framträdande. Samtidigt bör enligt förslaget

bidragsgivningen utformas så att införandet inte stör den redan

pågående verksamheten. Mot denna bakgrund förordas att bidraget

skall ges följande utformning.

Bidrag lämnas för fakturerade arbetskostnader avseende arbeten

som utförs under tiden den 20 april 1995--den 31 december 1996.

Projektet i sin helhet skall dock vara avslutat senast vid

utgången av juni 1997. Endast arbeten som utförs av personer

eller företag med F-skattebevis berättigar till bidrag. I de

fall prefabricerade byggelement används bör även arbetskostnaden

för tillverkningen av dessa få medräknas. En förutsättning är

dock att byggelementen levereras till byggplatsen under den

angivna bidragstiden. Bidrag lämnas med 25 % av arbetskostnaden.

Bidraget är dock maximerat till 10 % av det schablonberäknade

bidragsunderlaget enligt det reguljära statliga nybyggnadsstöd

som gäller sedan år 1993 (det s.k. Danellsystemet). Bidraget

föreslås dessutom samordnat med det statliga nybyggnadsstödet

genom att underlaget för beräkningen av det reguljära stödet

minskas med bidragsbeloppet.

Som en ytterligare förutsättning för stöd gäller att statligt

nybyggnadsstöd utgår enligt 1993 års regler. Det innebär att

projekt som beviljats räntesubventioner enligt äldre regler inte

kommer att omfattas av bidragsgivningen. Enligt förslaget bör

dock för dessa fall öppnas en möjlighet att byta till det nya

Danellsystemet. Begäran om byte måste göras av byggherren senast

den 1 oktober 1995.

Stödet skall enligt förslaget handläggas av Boverket och

länsstyrelserna.

Bidragsgivningen föreslås begränsad av en ram på 2 miljarder

kronor. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer att fördela ramen. För att få underlag för

denna fördelning förordas att den senaste dagen för ansökan om

bidrag skall sättas till den 1 oktober 1995. Medel för

verksamheten föreslås anvisas under anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Förslaget om att införa ett tillfälligt investeringsbidrag för

nyproduktion av bostäder avvisas i fem med anledning av

propositionen väckta motionsyrkanden.

Även om stödet hade givit de av regeringen förutspådda

effekterna på bl.a. sysselsättningen är det enligt Moderata

samlingspartiets partimotion A52 oklokt. Det finns enligt

motionen i dag inte någon brist på bostäder i stort och allra

minst i de områden där arbetslösheten är som mest besvärande.

Bidraget riskerar därmed att motverka en nödvändig

omstrukturering av byggbranschen. Förslaget bör enligt motionens

yrkande 1 därför avvisas.

Att införa nya subventioner till bostadsbyggandet är enligt

motion A53 (fp) yrkande 10 felaktigt. Vad som erfordras är i

stället en politik som sanerar statsfinanserna och därmed sänker

räntan. Enligt motionen är förslaget om ett investeringsbidrag

dessutom ojämlikt då det i huvudsak riktas mot en mansdominerad

sektor.

I motion A54 (kds) yrkande 4 avvisas förslaget med hänvisning

till att byggsektorn måste stabiliseras på en nivå där en

naturlig efterfrågan är styrande i stället för politiska beslut

om bidrag och subventioner.

Satsning på nyproduktion av bostäder ger enligt

Vänsterpartiets partimotion A55 inte den sysselsättningseffekt

som regeringen väntar sig. Dessutom anges stödet komma att

begränsas till nyproduktion av bostadsrätter i attraktiva lägen

i storstadsregionerna. Förslaget bör därför avvisas enligt

motionens yrkande 14 såvitt nu är i fråga. I stället föreslås

att en satsning görs i de delar av miljonprogrammets områden som

är mest segregerade och där boendemiljön är undermålig. Enligt

motionen bör ett investeringsstöd införas för att bl.a. upprusta

lägenheter och utemiljöer, skapa gemensamhetsutrymmen samt

miljöanpassa boendemiljöerna i dessa områden. Stödet skall

enligt förslaget utformas som ett 30-procentigt bidrag inom en

total ram på 1,5 miljarder kronor.

I Miljöpartiets partimotion A56 yrkande 5 avvisas

regeringsförslaget med hänvisning till de i Sverige stora

bostadsytorna och till att det inte finns anledning att

stimulera byggande för byggandets egen skull. Enligt motionen

finns det också en stor risk för att det framför allt blir

storstäderna som får del av bidraget. I motionen riktas dessutom

invändningar mot att förslaget i första hand innebär en satsning

på manliga jobb inom byggbranschen samtidigt som främst kvinnor

kommer att avskedas till följd av besparingar inom kommuner och

landsting.

Förslaget till investerings- och byggstimulanser välkomnas i

motion A50 (s). Däremot riktas i motionen invändningar mot att

investeringsbidraget kommer att allokeras till orter med en

existerande eller förväntad bostadsbrist. Enligt motionen är det

angeläget att reglerna för bidraget utformas så att

sysselsättningseffekterna även kommer små orter i mindre

tättbefolkade områden till del. Även det arbete som utförs i den

byggmaterialindustri som tillverkar fönster, dörrar och trappor

föreslås därför ingå i bidragsunderlaget.

Med anledning av vad som i proposition och motioner

föreslagits om ett investeringsbidrag för nyproduktion av

bostäder vill utskottet anföra följande.

Utgångspunkten för förslaget i propositionen är dels de

svårigheter som kan förutses på bostadsmarknaden vid en fortsatt

låg bostadsproduktion och en ökande efterfrågan på bostäder,

dels den vikande byggsysselsättningen. Enligt regeringens

uppfattning talar både bostadspolitiska och

sysselsättningspolitiska skäl för att åtgärder måste vidtas.

Utskottet delar denna uppfattning. I enlighet med förslaget i

propositionen bör därför ett tillfälligt investeringsbidrag för

att stimulera nyproduktionen av permanentbostäder införas.

För att det nu förordade stödet skall ge den eftersträvade

effekten bör det begränsas i tiden i enlighet med vad regeringen

föreslagit. Det innebär att bidrag bör lämnas för projekt som

utförs under tiden den 20 april 1995--den 31 december 1996.

Dessutom bör gälla att projektet skall vara avslutat senast vid

utgången av juni 1997. För byggprojekt som inte i sin helhet

utförs under den angivna bidragstiden bör stödet sättas ned.

Endast projekt som både påbörjas och avslutas under bidragstiden

bör sålunda komma i fråga för maximalt bidrag. Det bör ankomma

på regeringen att närmare utforma de regler m.m. som erfordras

för att åstadkomma den nu förordade jämkningen av stödet.

Den av regeringen föreslagna konstruktionen av

investeringsbidraget innebär att bidraget skall baseras på de

arbetskostnader som avser arbeten under bidragstiden. Det

innebär bl.a. att bidraget ges en mera direkt koppling till den

sysselsättning som det genererar. Stödets

sysselsättningspolitiska profil framstår därmed mycket tydligt.

Samtidigt bör det framhållas att bidraget också syftar till att

förbättra tillgången på bostäder i orter med bostadsbrist eller

där en sådan brist hotar. Det kan enligt utskottets mening bl.a.

mot bakgrund härav finnas anledning att närmare överväga

bidragets utformning. En strävan i detta sammanhang bör vara att

utforma stödet så att det blir lätt för den enskilde att beräkna

och administrativt enkelt att hantera. Enligt utskottets mening

bör mot bakgrund härav en något annorlunda bidragskonstruktion

än den av regeringen förordade väljas.

En förutsättning för bidrag är att statligt nybyggnadsstöd

enligt 1993 års regler utgår. Det innebär bl.a. att ett

bidragsunderlag kommer att beräknas för de projekt som blir

aktuella för investeringsstöd. Detta bidragsunderlag ligger

sedan till grund för det reguljära statliga nybyggnadsstödet.

Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som

lämpligt att också basera det tillfälliga investeringsbidraget

på detta bidragsunderlag. Investeringsbidraget bör sålunda utgå

som en andel av bidragsunderlaget för nybyggnadsstödet. En

förutsättning för stöd bör dock vara att stödet förbehålls

projekt som genomförs utan att s.k. svart arbetskraft anlitas.

Utskottet förutsätter därför att villkoren för stödet utformas

så att denna målsättning förverkligas.

I regeringsförslaget har investeringsstödet maximerats till 10

% av det schablonberäknade bidragsunderlaget enligt det

reguljära statliga nybyggnadsstödet. För att den nu förordade

bidragskonstruktionen inte i något fall skall ge ett sämre

utfall bör enligt utskottets mening bidragsnivån generellt

bestämmas till 10 % av bidragsunderlaget. I likhet med vad

regeringen föreslagit bör dessutom underlaget för

nybyggnadsstödet reduceras med bidragsbeloppet.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande sista

tidpunkt för ansökan samt rambegränsning av bidragsgivningen

m.m. tillstyrks av utskottet.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet

ställer sig bakom förslaget om att införa ett tillfälligt

investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder. För att

förenkla bidragshanteringen m.m. förordar dock utskottet att

bidraget skall utgå med 10 % av bidragsunderlaget för det

reguljära nybyggnadsstödet. Enligt utskottets mening bör

dessutom stödet sättas ned för sådana projekt som inte i sin

helhet utförs under bidragsperioden.

Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag anfört

om ett investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande i denna del innebär att partimotionerna A52

(m) yrkande 1, A55 (v) yrkande 14, såvitt nu är i fråga, och

A56 (mp) yrkande 5 samt motionerna A50 (s), A53 (fp) yrkande 10

och A54 (kds) yrkande 4 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet

att riksdagen

a) godkänner vad regeringen i proposition 1994/95:218 förordat

om miljöinvesteringar och avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande

2 samt 1994/95:A53 yrkandena 12, 13 och 14,

b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver

riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag

till förbättring av inomhusklimatet,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

2. beträffande en utvidgning av

miljöinvesteringsprogrammet

att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 14 i

motsvarande del,

res. 3 (m) - motiv.

res. 4 (v)

3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion av

bostäder

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 och med

avslag på motionerna 1994/95:A50, 1994/95:A52 yrkande 1,

1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4, 1994/95:A55

yrkande 14, detta yrkande i motsvarande del, samt 1994/95:A56

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

res. 5 (m, fp, mp, kds)

res. 6 (v)

Stockholm den 18 maj 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson

(s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström

(s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt

(c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp),

Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders

Ygeman (s), Ulla-Britt Hagström (kds) och Bodil Francke Ohlsson

(mp).

Reservationer

1. Miljöinvesteringsprogrammet (mom. 1)

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet inleder" och på s. 9 slutar med "till

regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Det råder ingen tvekan om att det ökande antalet allergier och

andra effekter av osunda miljöer utgör ett stort

samhällsproblem. Åtgärder bör vidtas på flera områden för att

minska riskerna för ohälsa till följd av skador och brister i

den byggda miljön. Det lappverk av nya bidragsformer som

föreslås i proposition 218 utgör dock knappast en lösning på

problemen. Ansvaret för att en bostad eller en lokal inte är

hälsovådlig vilar självklart i första hand på fastighetsägaren.

Det finns redan i dag lagar och bestämmelser som klart slår fast

detta ansvar. Det finns också statligt stöd till vissa typer av

åtgärder som bedömts som särskilt angelägna. En utvidgning av

stödfloran riskerar snarast att leda till att vissa

fastighetsägare undandrar sig sitt ansvar och i stället avvaktar

nya stöd i stället för att omgående åtgärda bristerna. Det bör

exempelvis inte accepteras att många kommuner ger sig själva

dispens från de krav som finns i bestämmelserna om den

obligatoriska ventilationskontrollen.

Utskottet förordar således att gällande lagar och förordningar

på området tillämpas i stället för att samhället inför nya

tillfälliga subventioner. Att dessa sedan införs i ett

samhällsekonomiskt allvarligt läge gör inte saken bättre.

Det är självklart även angeläget att fastighetsägarna ges

rimliga förutsättningar för att ta ett långsiktigt ansvar för

den egna fastigheten. Det finns således anledning för riksdagen

att i andra sammanhang återkomma till förslag om förändrade

villkor i detta avseende. När frågor om allergier och ohälsa

övervägs måste också de enskilda individernas ansvar beaktas.

Olika rapporter tyder på att faktorer som har samband med

hushållens levnadsmönster är starkt bidragande till det ökande

antalet allergier.

Utskottet ställer sig sammanfattningsvis avvisande till att

införa ett nytt program för miljöinvesteringar och tillstyrker

således avslagsförslaget i Moderata samlingspartiets partimotion

A52 yrkande 2. Det bör i sammanhanget också framhållas att den

av regeringen angivna sysselsättningseffekten av programmet

sannolikt är starkt överdriven. I Moderata samlingspartiets

partimotion redovisas en rimligare bedömning av effekten av

denna typ av åtgärder.

Vad utskottet nu förordat innebär att även förslagen i motion

A53 (fp) om ett alternativt allergisaneringsprogram avstyrks.

Utskottet tillstyrker däremot regeringens förslag i

kompletteringspropositionen om att riksdagen bör upphäva sitt

tidigare beslut om att anslå medel till ett nytt bidrag till

förbättring av inomhusmiljön i vissa lokaler. Förslag om att

införa ett sådant bidrag avvisades i en reservation från

Moderata samlingspartiet redan i betänkandet BoU18 tidigare i

vår.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet

att riksdagen

a) med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 2 avslår vad

regeringen i proposition 1994/95:218 förordat om

miljöinvesteringar samt motion 1994/95:A53 yrkandena 12--14,

b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver

riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag

till förbättring av inomhusklimatet,

2. Miljöinvesteringsprogrammet (mom. 1)

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet inleder" och på s. 9 slutar med "till

regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Under lång tid har det växande problemen med allergier,

speciellt bland barn och ungdomar, diskuterats utan att man från

samhällets sida vidtagit tillräckliga åtgärder. Allergier har

utvecklats till något av en folksjukdom som uppemot tre miljoner

svenskar lider av i dag. Två av fem barn är drabbade av någon

form av symtom. Utskottet är därför positivt inställt till

regeringens förslag om ett program för miljöinvesteringar och

allergisanering så till vida att förslaget visar att det numera

finns en bred insikt i allergiproblemens omfattning och allvar.

Utskottet instämmer dock i den kritik som framförs i motion

A53 (fp) mot den av regeringen valda inriktningen och

utformningen av programmet för miljöinvesteringar. Det

föreslagna programmet har påtagliga brister speciellt vad

gäller varaktigheten av stödet och stödnivån.

Programmet är alltför begränsat i tiden för att kunna ge de

varaktiga resultat som är nödvändiga på detta område. Orsakerna

till en stor del av dagens problem med fukt och mögel i bostäder

och olika lokaler står att finna i ett alltför tidspressat och

forcerat byggande. Det föreligger därför en påtaglig risk att

det genomförs bristfälliga reparationsåtgärder och byggs in nya

fel om tidsramen för stödet sätts så snäv som regeringen

föreslår. Kommuner och andra fastighetsägare måste ges den tid

det behövs för att projektera och genomföra långsiktigt hållbara

åtgärder.

Den stödnivå på högst 30 % som föreslås av regeringen kan leda

till att vissa fastighetsägare avstår från att genomföra en

sanering. Genomförandet av allergisanering i bl.a. skolor och

daghem får självklart inte bli beroende av den ekonomiska

situationen i olika kommuner. Stödnivån bör därför höjas och

bestämmas till 50 % av kostnaden.

Vad utskottet ovan anfört innebär att riksdagen bör avslå

regeringens förslag om miljöinvesteringar samt motion A52 (m)

yrkande 2 där tanken på ett statligt stöd helt avvisas.

Utskottet anser att riksdagen i stället bör ställa sig bakom ett

allergisaneringsprogram med den omfattning som föreslagits i

motion A53 (fp) yrkandena 12--14. Ett permanent program för

allergisanering bör således inrättas och 400 miljoner kronor

anslås för detta ändamål under budgetåret 1995/96. Det bör

ankomma på regeringen att utforma de närmare villkoren för ett

program i enlighet med vad utskottet nu förordat. Förslaget i

kompletteringspropositionen om att samordna ett

allergisaneringsprogram med det tidigare beslutade bidraget till

förbättring av inomhusmiljön i vissa lokaler bör bifallas.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet

att riksdagen

a) med anledning av motion 1994/95:A53 yrkandena 12--14,

avslår vad regeringen i proposition 1994/95:218 förordat om

miljöinvesteringar samt motion 1994/95:A52 yrkande 2 och till

Allergisaneringsprogrammet för budgetåret 1995/96 anslår ett

förslagsanslag på 400 000 000 kr,

b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver

riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag

till förbättring av inomhusklimatet,

3. En utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet (mom. 2,

motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "I partimotion" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om ett program

för miljöinvesteringar. I partimotion A55 (v) yrkande 14 såvitt

nu är i fråga föreslås att det utöver regeringsförslaget

inrättas ytterligare ett antal stödformer till en kostnad av 1

miljard kronor. Motionen avstyrks.

4. En utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet (mom. 2)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "I partimotion" och slutar med "i fråga" bort ha följande

lydelse:

Det är synnerligen angeläget att de av regeringen föreslagna

och av utskottet ovan tillstyrkta satsningarna på

miljöinvesteringar verkligen kommer till stånd i den omfattning

som förutsatts. För att säkerställa att kommunerna fullt ut kan

använda stödet bör vissa kompletteringar göras vad avser vilka

åtgärder som skall vara stödberättigade, enligt vad som föreslås

i Vänsterpartiets partimotion A55. Även förslaget i denna motion

om ytterligare satsningar på olika miljöinvesteringar om

sammanlagt 1 miljard kronor under nästa budgetår bör vinna

riksdagens bifall. I det rådande arbetsmarknadspolitiska läget

ger satsningar på detta område såväl samhällsekonomisk som

miljömässig utdelning både på kort och lång sikt.

Utskottet förordar således att även åtgärder bl.a. för

förbättring av barns utemiljö, elsanering, förbättring av

städmöjligheter och utbildningsfrågor omfattas av

investeringsbidraget.

För att utveckla ett ekologiskt byggande med energiminimering,

slutna system för avfall, förnyelsebara energisystem m.m. bör

100 miljoner kronor anslås. Energibehovet i bostäder och

servicelokaler bör minskas genom miljövänlig isolering, moderna

isolerfönster, energieffektivare belysning, värmepannor med hög

verkningsgrad, energisnål apparatur m.m. För ett

investeringsbidrag till denna typ av åtgärder bör 150 miljoner

kronor anslås. Energieffektivisering inom kommunikationssektorn

kan uppnås genom bättre planering av gång- och cykelbanor. För

detta ändamål bör 70 miljoner kronor anslås.

Renoveringen av gamla va-system bör påskyndas, liksom

investeringar i mer kretsloppsbaserade anläggningar och

anläggningar i våtmarker. Stödet till denna typ av åtgärder bör

ökas med 40 miljoner kronor. För att skydda och utveckla kultur-

och naturmiljön kring det enskilda vägnätet bör 100 miljoner

kronor anslås. Bullerskyddet kring vägar och järnvägar behöver

förbättras. Ett anslag om 170 miljoner kronor bör bestämmas för

ändamålet. Möjligheten att ge stöd för sanering av förorenad

industrimark bör förbättras genom att ytterligare 50 miljoner

kronor anslås.

Flera former av statligt stöd inom kulturområdet behöver

förstärkas. Anslagen bör höjas med 150 miljoner kronor för

icke-statliga kulturlokaler, med 70 miljoner kronor för

kulturmiljövård och med 100 miljoner kronor för kulturstödet vid

ombyggnad.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av partimotionen A55

(v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga, bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande en utvidgning av

miljöinvesteringsprogrammet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 14 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder (mom. 3)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling

Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kds) och

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utgångspunkten för" och på s. 12 slutar med "4

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I genomsnitt disponerar i dag varje svensk en bostadsyta som

torde vara bland de största internationellt sett. Samtidigt står

omkring 50 000 lägenheter tomma därför att de saknar boende.

Det är enligt utskottets mening mot denna bakgrund som förslaget

att stimulera nyproduktionen av bostäder bör ses. I sammanhanget

måste även det statsfinansiella läget vägas in. Sammantaget

leder detta utskottet till slutsatsen att de av regeringen

förordade stimulanserna av nyproduktionen av bostäder varken är

nödvändiga eller lämpliga. I enlighet med förslagen i

partimotionerna A52 (m) yrkande 1 och A56 (mp) yrkande 5 samt

motionerna A53 (fp) yrkande 10 och A54 (kds) yrkande 4 bör

förslaget därför avvisas. Utskottets ställningstagande i denna

del innebär att motion A50 (s) samt partimotionen A55 (v)

yrkande 14, såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion

av bostäder

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande

1, 1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4 och

1994/95:A56 yrkande 5 samt med avslag på motionerna

1994/95:A50 och 1994/95:A55 yrkande 14, detta yrkande i

motsvarande del, avslår proposition 1994/95:218.

6. Investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder (mom. 3)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utgångspunkten för" och på s. 12 slutar med "4

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det kan, som framhålls i Vänsterpartiets partimotion A55,

starkt ifrågasättas om den av regeringen förordade satsningen på

nyproduktion av bostäder ger den förutsedda effekten på

byggsysselsättningen. Nybyggnadsprojekt fordrar lång

förberedelsetid. De är dessutom mindre sysselsättningsintensiva

än t.ex. ROT-projekt. I en situation med stor byggarbetslöshet

och därmed ett stort behov av sysselsättningsskapande åtgärder

talar sålunda övervägande skäl för att erforderliga satsningar

bör avse andra åtgärder än nyproduktion av bostäder. Redan av

detta skäl bör förslaget enligt utskottets mening avvisas. Med

den utformning stödet föreslagits få är risken dessutom uppenbar

att det kommer att begränsas till nyproduktion av bostadsrätter

i attraktiva lägen i storstadsregionerna. Stödet kommer därmed

inte att ge någon eller endast liten stimulans i de delar av

landet där byggarbetslösheten är som störst.

I stället för det av regeringen förordade stödet till

nyproduktion av bostäder bör enligt utskottets mening åtgärder

vidtas som riktar sig mot det befintliga bostadsbeståndet.

Förutom att åtgärder med denna inriktning är mer

sysselsättningsintensiva medverkar de till att bevara och

utveckla dagens bostadsområden. Inte minst viktigt är detta med

avseende på problem som i dag finns i många av de s.k.

miljonprogramsområdena. I enlighet med förslaget i

Vänsterpartiets partimotion A55 bör därför en satsning göras på

de delar av miljonprogrammets områden som är mest segregerade

och där boendemiljön är undermålig. Även enligt utskottets

mening bör sålunda ett investeringsstöd införas för att bl.a.

upprusta lägenheter och utemiljöer, skapa gemensamhetsutrymmen

samt miljöanpassa boendemiljöerna i dessa områden. Stödet bör

utformas som ett 30-procentigt bidrag inom en total ram på 1,5

miljarder kronor.

Vad utskottet nu med bifall till Vänsterpartiets partimotion

A55 yrkande 14, såvitt nu är i fråga, anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag

samt motionerna A50 (s), A52 (m) yrkande 1, A53 (fp) yrkande 10,

A54 (kds) yrkande 4 och A56 (mp) yrkande 5 avstyrks.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse

3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion av

bostäder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 14,

detta yrkande i motsvarande del, och med avslag på proposition

1994/95:218 samt motionerna 1994/95:A50, 1994/95:A52 yrkande 1,

1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4 och 1994/95:A56

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.