Bet. 1994/95:FöU3

Försvarsutskottets betänkande

1994/95:FÖU03

Strålskydd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

FöU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vad regeringen i 1995 års

budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15) har föreslagit beträffande

strålskyddets utveckling t.o.m. år 1998 samt anslag till Statens

strålskyddsinstitut för det till 18 månader förlängda budgetåret 1995/96.

Utskottet tar också upp till behandling 6 motioner med sammanlagt 21 yrkanden

som avgivits under den allmänna motionstiden 1995. Huvuddelen av yrkandena

rör förslag med utgångspunkt i riskerna med s.k. lågdosstrålning.

Utskottet föreslår att riksdagen, med bifall till propositionen, godkänner

en besparingsinriktning med innebörd att anslagsnivån till år 1998 har

reducerats med 11 %. Utskottet föreslår vidare att riksdagen i enlighet med

regeringsförslaget godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten

inom Statens strålskyddsinstitut samt för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 116 379 000 kr.

De i ärendet avgivna motionerna bör enligt utskottets mening inte bifallas

av riksdagen. Till betänkandet har fogats en reservation (mp) och ett

särskilt yttrande (m).

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) har i 1995 års budgetproposition (prop.

1994/95:100 bil. 15) föreslagit att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området

kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar,

2. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens

strålskyddsinstitut,

3. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 116 379 000 kr.

Motionerna

1994/95:Fö801 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om intensifierad forskning på ämnet radikalbiologi och joniserande

strålning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning.

1994/95:Fö802 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med lagförslag om

att gränsvärdet för yrkesverksamma inom kärnteknisk verksamhet skall sänkas

en tiopotens,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med översyn av

effekterna vid normaldrift och förslag till skärpt gränsvärde i enlighet med

vad i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med skärpt

lagförslag om gränsvärde för allmänheten, däribland gravida och barn, i

enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nya vetenskapliga rön angående riskerna med lågdosstrålning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ständiga utsläpp och s.k. normalutsläpp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationella gränsvärden för gravida,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strålskyddsåtgärd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om optimering vid kärnkraftsolyckor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hälsa och ekonomiska intressen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återflyttning vid en kärnkraftsolycka och ekonomiskt stöd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barns känslighet för joniserande lågdosstrålning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om offentliggörande av eventuella mätningar av strontium, plutonium

samt hot spots och medel till sådana mätningar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatta helkroppsmätningar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om epidemiologiska undersökningar,

1994/95:Fö803 av Arne Andersson (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att anslaget B 1. Statens strålskyddsinstitut om 116 379 000 kr minskas

med 4 890 000 kr.

1994/95:Fö804 av Lennart Daléus (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en ändring av utsläppsföreskrifterna för kärnkraftverk.

1994/95:N452 av Eva Goës (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt strålskyddsvärde,

1994/95:Bo245 av Barbro Johansson och Per Lager (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en text bör finnas på s.k. ficktelefoner, som varnar för

alltför flitigt användande och med rekommendation om gränsvärden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt

på mindre än 7 W slopas,

Utskottet

Bakgrund

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet med

uppgift att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220)

uppfylls. Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö

mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning.

SSI skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor, utöva tillsyn över

verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskaperna

inom området genom att bedriva och finansiera forskning samt i övrigt verka

för säker användning av strålning.

SSI skall ha beredskap att vid olyckor, särskilt i kärnteknisk verksamhet,

ge information i strålskydds- och saneringsfrågor till berörda myndigheter.

SSI skall uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora

samhälleliga värden.

SSI övervakar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna och

kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom

fastställda gränser.

Inför budgetåret 1995/96 har SSI till regeringen inlämnat en s.k. fördjupad

anslagsframställning.

Budgetförslaget

Inom ramen för regeringens åtgärder för att minska budgetunderskottet har

en besparing på ca 5 % ålagts myndigheterna inom Miljödepartementets

ansvarsområde.

Den beräknade utgiftsutvecklingen för området kärnsäkerhet och strålskydd

t.o.m. år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års

budgetproposition anger regeringen till:

Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad

1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing

juli 95 1997 1998

-juni 96

________________________________________________________________

211,7 225,3 324,1 221,9 - 9 - 12

varav strålskydd:

69,9 80,0 116,4 78,5 - 6 - 3

År 1998 beräknas anslagsnivån härigenom ha sänkts med ca 11 %.

Regeringen preciserar inte var besparingarna skall tas ut utan överlåter åt

resp. myndighet att bestämma detta.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de förordade

besparingsåtgärderna inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren

1997 och 1998.

SSI har till regeringen i sin fördjupade anslagsframställning och i sin

årsredovisning redovisat verksamheten uppdelad på verksamhetsgrenarna allmän

tillsyn, strålskydd för kärnenergi vid normaldrift, strålskydd för kärnenergi

vid beredskap, strålskyddsforskning samt strålskydd öst. För vardera av dessa

fem verksamhetsgrenar har institutet angett övergripande mål.

Regeringen konstaterar att SSI för verksamhetsåret 1993/94 i allt

väsentligt har nått uppställda mål. Regeringen konstaterar vidare att

Riksrevisionsverket i sin revisionsberättelse inte riktat några anmärkningar

mot SSI.

Med stöd av den utförda fördjupade prövningen drar regeringen slutsatsen

att gällande övergripande mål bör ligga fast. För den kommande treåriga

planeringsperioden bör sålunda målet för SSI:s verksamhet vara att

kunskaperna om strålningens förekomst, egenskaper och användning blir så

utbredda att frågor om strålning kan avgöras på grundval av en kvalificerad

avvägning mellan risk och nytta. Vidare bör målet vara att upprätthålla

respekt, men inte obefogad oro, för strålningens risker samt att i möjlig mån

se till att onödiga stålningsrisker inte uppkommer. SSI bör därför fortsätta

att verka för att:

halterna av radongas i bostäder minskar,

med information bryta den ökande trenden för exponering för solstrålning,

riskerna med elektriska och magnetiska fält klarläggs,

stråldosen till röntgenundersökta patienter fortsätter att minska,

individdoser och kollektivdoser ligger under de av SSI fastställda

dosgränserna,

det radioaktiva avfallet tas om hand på ett sätt som är godtagbart med

hänsyn till strålskyddet,

beredskapen mot kärnenergiolyckor vidmakthålls,

SSI:s forskning hävdar sig väl internationellt och nationellt,

strålskyddet i berörda länder i Central- och Östeuropa förbättras.

Regeringen föreslår, i huvudsak i enlighet med vad SSI anfört, att SSI:s

ramanslag tillförs 4 600 000 kr (4 890 000 kr för 18 månader) som ett

engångsbelopp för utbyte av jodtabletter samt 580 000 kr årligen för

tablettersättning i ett rullande system. Åtgärden är ett led i beredskapen

mot kärnenergiolyckor.

Regeringen har vidare i huvudsak tillgodosett vad SSI har anfört om behov

av medel för att slutföra en fyraårig satsning på forskarutbildning i syfte

att höja kompetensen inom området. För åtgärden har 2 400 000 kr

(3 600 000 kr för 18 månader) beräknats.

När det gäller inriktningen av strålskyddsforskningen säger sig regeringen

ha för avsikt att återkomma i den forskningspolitiska propositionen.

Den av institutet önskade ambitionshöjningen av omgivningskontrollen kring

de kärntekniska anläggningarna samt avskrivningskostnader m.m. för

mätutrustning inom beredskapen anser däremot regeringen kunna ske genom

omprioriteringar inom myndigheten.

Regeringen anser att SSI:s rationaliseringsarbete varit framgångsrikt och

att det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas

på ett sådant sätt att strålskyddet är fortsatt gott med de resurser som

beräknats för budgetåret 1995/96.

Regeringen tillstyrker att SSI:s låneram ökas från 12 060 000 kr till

12 650 000 kr samt föreslår att riksdagen till Statens

strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

116 379 000 kr.

Motionerna

I partimotion Fö802 (mp) anges ett flertal skäl för de senaste årens debatt

om den joniserande strålningen. Den totala strålningen sägs öka hela tiden,

bl.a. från s.k. normaldrift av kärnkraften. Hälsoriskerna smyger sig långsamt

på.

Motionärerna anför skäl för att riskerna med lågdosstrålning är större

än vad tidigare bedömningar angett, med åtföljande ökade hälsorisker. De

förordar som följd härav sänkta gränsvärden för stråldoser gällande för olika

kategorier människor. Vidare diskuterar motionärerna strålskyddsåtgärder vid

kärnenergiolyckor och principerna för hur sådana åtgärder optimeras. De

betonar att allmänhetens säkerhet måste sättas i första rummet och de

ekonomiska hänsynen komma i andra hand. De föreslår härutöver flera åtgärder

för att minska riskerna för radioaktivitet i livsmedel.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer motionärerna

dels att riksdagen hos regeringen begär

att den återkommer med lagförslag om att gränsvärdet för yrkesverksamma

inom kärnteknisk verksamhet skall sänkas en tiopotens (yrkande 1),

att den återkommer med översyn av effekterna vid normaldrift och förslag

till skärpt gränsvärde i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 2),

att den återkommer med skärpt lagförslag om gränsvärde för allmänheten,

däribland gravida och barn, i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande

3),

dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om

nya vetenskapliga rön angående riskerna med lågdosstrålning (yrkande 4),

ständiga utsläpp och s.k. normalutsläpp (yrkande 5),

om internationella gränsvärden för gravida (yrkande 6),

strålskyddsåtgärd (yrkande 7),

optimering vid kärnkraftsolyckor (yrkande 8),

hälsa och ekonomiska intressen (yrkande 9),

återflyttning vid en kärnkraftsolycka och ekonomiskt stöd (yrkande 10),

barns känslighet för joniserande lågdosstrålning (yrkande 11),

offentliggörande av eventuella mätningar av strontium, plutonium samt hot

spots och medel till sådana mätningar (yrkande 13),

fortsatta helkroppsmätningar (yrkande 14),

epidemiologiska undersökningar (yrkande 15).

Också motion N452 (mp) förordar ett sänkt strålskyddsvärde (yrkande 4).

Motionären anser att strålskyddet och rutinerna vid reparation av

kärnkraftverk radikalt skall skärpas. Tillåten stråldos för en arbetare på

kärnkraftverk bör därför sänkas tio gånger.

Med utgångspunkt i den förändrade bedömningen av den joniserande

strålningens farlighet anser motionären i motion Fö804 (c) att regeringen bör

ta initiativ till en ändring av föreskrifterna för utsläpp.

De nya rönen om riskerna med lågdosstrålning behandlas även i motion Fö801

(mp). Motionärerna hänvisar till att det är genom s.k. fria radikaler som den

joniserande strålningen orsakar cellskador. Indicier sägs peka på att det

finns ett samband mellan fria radikaler och ett flertal oftast kroniska

sjukdomar. Enligt motionärerna behövs det därför en intensifierad

forskning om joniserande strålning och radikalbiologi i Sverige (yrkande

1). De förordar också ett åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av

lågdosstrålning (yrkande 2).

Motion Fö803 (m) tar upp frågan om ersättningen av de beredskapslagrade

jodtabletterna. Dessa har för hög jodhalt. Motionären anser att det under

övergångstiden, innan den rullande tablettomsättningen är helt genomförd,

borde vara möjligt att utan negativa hälsoeffekter begränsa intaget -- om ett

sådant skulle bli aktuellt som följd av ett radioaktivt utsläpp -- till en

halv tablett av det äldre slaget. Härigenom skulle på anslaget kunna sparas

4,6 miljoner kronor (4,890 miljoner kronor för 18 månader) för budgetåret

1995/96.

I motion Bo245 (mp) hävdas, med referens till forskning, att man inte kan

bortse från att radiofrekventa fält har skadlig inverkan på människokroppen.

Med hänsyn till det snabbt ökande antalet s.k. ficktelefoner anser

motionärerna att det på dessa telefoner bör införas en text som varnar för

alltför flitigt användande (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att

nuvarande undantagsklausul för att från strålskyddssynpunkt behöva prova

apparater som strålar med lägre effekt än 7 W bör slopas (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Enligt Miljöpartiets partimotion Fö802 är hälsoriskerna till följd av

joniserande lågdosstrålning underskattade. En rad förslag avges i syfte att

minska dessa risker.

Utskottet delar självfallet motionärernas grundläggande värdering att ingen

onödigtvis skall utsättas för hälsofarlig strålning. Strålningens natur, med

sin långsiktiga och oftast för människan inte förnimbara effekt, gör att det

är en speciell och särskilt grannlaga uppgift att bedöma risker och informera

om dessa, liksom att utfärda bestämmelser för verksamhet i strålningsmiljöer

och för skyddet mot strålning.

Enligt strålskyddslagen (1988:220), som är en ramlag, ankommer det på

regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela de

föreskrifter som krävs till skydd mot strålning

samt för att utöva tillsyn och kontroll över den verksamhet som lagen

reglerar. Häri ingår bedömningar utifrån vetenskapliga rön. Utskottet utgår

från att regeringen och berörda myndigheter, främst SSI, successivt värderar

den vetenskapliga informationen om lågdosstrålningens risker och tar

erforderliga initiativ. Något uttalande i enlighet med motionens yrkande 4

synes därmed inte nödvändigt. Yrkandet bör således inte bifallas.

Flera yrkanden i samma motion avser ändring av gränsvärden för utsläpp

vid normal verksamhet och för mottagen dos hos olika kategorier människor.

Även detta är frågor som riksdagen i strålskyddslagen har delegerat. I likhet

med vad som nyss anförts förutsätter utskottet att regeringen och

myndigheterna tar erforderliga initiativ i dessa delar, om det finns grundad

anledning till detta. Enligt vad utskottet erfarit synes sålunda en skärpning

av dosgränsen förberedas för gravida som arbetar i strålningsmiljö, vilket

skulle tillgodose motionens yrkande 6. Något beslut från riksdagens sida är

därför inte nödvändigt i dessa frågor. Motionens yrkanden 1--3, 5, 6 och 11

bör således inte bifallas.

Två yrkanden i nämnda motion -- yrkandena 7 och 8 -- berör avvägning av

strålskyddsåtgärder i en olyckssituation. Utskottet anser för sin del att

åtgärdsnivåer för att begränsa stråldosen efter olyckor inte kan jämföras med

dosgränser för planerad verksamhet utan måste avvägas så att åtgärden inte i

sig medför större skada än den stråldos som eventuellt undviks. Gränsvärden

för en olyckssituation bör därför inte fastställas i förväg. Det ankommer på

regeringen och strålskyddsmyndigheterna att göra sådana avvägningar. Motion

Fö802 (mp) yrkandena 7 och 8 bör därför inte bifallas av riksdagen.

Samma motion framhåller att strålskyddsmyndigheternas åtgärdsnivåer

måste sätta allmänhetens hälsa i första rummet och de ekonomiska hänsynen i

andra hand. Utskottet utgår från att en sådan prioritering normalt gäller

samt att inte

strålskyddsåtgärder inkräktar på annat hälsoskydd vid en given risknivå. Det

torde dock inte vara meningsfullt att i förväg lägga fast avvägningen mellan

olika slags åtgärder i en eventuell framtida kärnkraftsolycka. Av den

anledningen bör riksdagen inte bifalla motion Fö802 (mp) yrkandena 9 och 10.

Motion Fö802 (mp) kräver offentliggörande av eventuella mätningar efter

Tjernobyl av radioaktiva ämnen som t.ex. strontium i mjölk och växter.

Utskottet har inhämtat att SSI efter Tjernobyl gjort sådana mätningar och

redovisat resultaten i bl.a. rapporter. Motionens yrkande 13 är därmed

tillgodosett och yrkandet bör därför avslås.

Samma motion förordar vidare fortsatta s.k. helkroppsmätningar (yrkande

14) samt epidemiologiska undersökningar (yrkande 15). Enligt vad

utskottet erfarit anser SSI att fortsatta helkroppsmätningar är befogade.

Sådana kommer därför att utföras. Utskottet har vidare erfarit att det i

Europa pågår en epidemiologisk studie av en eventuell ökning av cancer till

följd av Tjernobyl. Studien leds av ett FN-finansierat organ. SSI gör

bedömningen att någon ytterligare epidemiologisk studie för närvarande inte

bör initieras. Utskottet anser inte något riksdagens beslut vara nödvändigt i

dessa frågor. Motion Fö802 (mp) yrkandena 14 och 15 bör således inte

bifallas.

Motion Fö801 (mp) anser det befogat med ökad forskning om

radikalbiologi och joniserande strålning (yrkande 1) samt att det behövs ett

åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning (yrkande

2). Utskottet har även i dessa frågor inhämtat synpunkter från SSI som anför

att forskning om fria radikaler beaktas i EU:s program för

strålskyddsforskning. Sverige deltar i detta och driver viss egen sådan

forskning. SSI bedömer att en ytterligare satsning på radikalforskning inte

har särskilt hög prioritet. SSI anser vidare att något ytterligare

åtgärdsprogram för lågdosstrålning inte behövs. Cancerrisken från låga

stråldoser sägs ha följts upp på ett rimligt sätt och

stråldosen till särskilt utsatta grupper från Tjernobylolyckan kommer att

följas upp. Utskottet gör ingen annan bedömning och riksdagen bör därför inte

bifalla motion Fö801 (mp).

I motion N452 (mp) förordas (yrkande 4) sänkt strålskyddsvärde i samband

med arbete i kärnkraftverk. Enligt uppgifter som utskottet har tagit del av

från SSI har bestämmelserna för sådant arbete skärpts under senare år. De

dosgränser som föreskrivs av SSI grundar sig på den internationella

strålskyddskommissionens (ICRP:s) rekommendationer vilka tar hänsyn till

senare års forskningsrön om strålrisker. Utskottet anser därmed att

motionsyrkandet är tillgodosett varför det inte bör bifallas.

Motion Fö804 (c) anser det påkallat att ändra utsläppsföreskrifterna för

kärnkraftverk. Enligt utskottets uppfattning hör frågan till dem som i

strålskyddslagen (1988:220) har delegerats till regeringen och myndigheterna.

Utskottet har ändå underrättat sig i ärendet och därvid erfarit att högsta

tillåtna utsläpp ger stråldoser som är långt mindre än variationen i naturlig

bakgrundsstrålning mellan olika svenska orter samt att de faktiska utsläppen

ligger långt under högsta tillåtna utsläpp. Motionen bör därför inte

bifallas.

Frågan om behovet av varningstext på s.k. ficktelefoner och gräns för

kontroll av sådana apparater behandlas i motion Bo245 (mp). I likhet med vad

som anförts om flera av yrkandena i det föregående ankommer det på regeringen

och myndigheterna att vid behov vidta åtgärder. Utskottet utgår från att

ansvariga gör erforderliga riskbedömningar och agerar, om det finns grundad

anledning till detta. Utskottet föreslår mot den bakgrunden avslag på motion

Bo245 (mp) yrkandena 1 och 2.

Motion Fö803 (m) föreslår en besparing på knappt 4,9 miljoner kronor genom

att inte som en engångsåtgärd byta beredskapslagrade jodtabletter. Enligt

vad utskottet inhämtat grundas motionärens besparingsförslag på ett av de

mindre vägande skälen för ett tablettbyte. Det har sålunda för

utskottet uppgivits att skälet för ett byte inte som redovisas i

propositionen i första hand är biverkningsrisken utan att tabletterna blivit

för gamla och att det finns risk att de därmed inte ger avsedd effekt. Byts

inte tabletterna kan inte de beredskapsmål inför kärnkraftsolyckor som

innefattas i statsmakternas beslut om riktlinjer för energipolitiken (prop.

1980/81:90, NU60, rskr. 381) uppfyllas. Utskottet anser således att

tablettbyte bör ske i enlighet med propositionens förslag. Utskottet har i

övrigt inget att erinra mot vad regeringen föreslår. Härav följer att

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion Fö803

(m) till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 bör anvisa

ett ramanslag på 116 379 000 kr.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen dels godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder som regeringen förordar för strålskydd för budgetåren

1997 och 1998, dels godkänner den övergripande målsättningen för

verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riskerna från lågdosstrålning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö801, 1994/95:Fö802 yrkandena

1--11 och 13--15, samt 1994/95:N452 yrkande 4,

res. (mp)

2. beträffande utsläppsföreskrifter för kärnkraftverk

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö804,

3. beträffande varningstext på ficktelefoner m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo245 yrkandena 1 och 2,

4. beträffande besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet och

strålskydd för budgetåren 1997 och 1998

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i den del

som avser strålskydd godkänner inriktningen av förordade besparingsåtgärder,

5. beträffande övergripande mål för verksamheten inom Statens

strålskyddsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner de övergripande

målen för verksamheten vid Staten strålskyddsinstitut,

6. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö803 till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96

under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 116 379 000 kr.

Stockholm den 9 mars 1995

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Iréne

Vestlund (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Anders Svärd (c), Ola

Rask (s), My Persson (m), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan

Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kds),

Jörgen Persson (s), Rolf Gunnarsson (m) och Eva Flyborg (fp).

Reservation

Riskerna från lågdosstrålning (mom. 1)

Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 7 börjar med "Enligt

strålskyddslagen" och slutar med "inte bör bifallas" på s. 8 bort ha följande

lydelse:

De senaste åren har den joniserande strålningen kommit att debatteras.

Skälet till detta är bl.a. olyckan i Tjernobyl,

uppgifter om sjunkna rostande atomubåtar, explosioner i

upparbetningsanläggningar, alarmerande höga doser från svenska kärnkraftverk

vid ombyggnader. Den totala strålningen ökar hela tiden genom utsläpp från

s.k. normaldrift av kärnkraften. Hälsoriskerna kan bara anas. De smyger sig

på.

Nya forskningsrön har visat att riskerna från lågdosstrålningen är större

än vad man trott. Efter Tjernobyl fick också myndigheter och allmänhet upp

ögonen för strålningens farlighet men insikten föll snart i glömska. Detta är

enligt utskottets mening allvarligt. Effekterna av Tjernobyl, markstrålning

och upptag av radioaktivitet genom inandning, intag av mat och direkt

strålning mot kroppen, ackumulerar radioaktiviteten. Till detta kommer de

dagliga utsläppen från de tolv svenska reaktorerna.

Utskottet anser det uppenbart att all denna lågdosstrålning ökar den

kemiska belastningen på människa, natur och djur. Den som dessutom bor i ett

radonhus och är renskötare utsätter sig för ytterligare exponering och därmed

ökade hälsorisker. Till detta kommer synergieffekter. Det betyder att

hälsorisken ökar mycket mer än om man adderar riskerna. T.ex. ökar risken för

cancer dramatiskt genom kombinationseffekterna från radon och rökning.

Utskottet förordar därför att riksdagen uttalar sig om lågdosstrålningens

risker i enlighet med vad som anförs i partimotionen Fö802 (mp). Riksdagen

bör också hos regeringen begära ändring av gränsvärden i enlighet med

motionens förslag.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts i motionen om avvägning av strålskyddsåtgärder i en

olyckssituation och om strålskyddsmyndigheternas åtgärdsnivåer.

Enligt utskottet bör även riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

vad som i motion Fö802 (mp) anförs om offentliggörande av eventuella

mätningar efter Tjernobyl, fortsatta s.k. helkroppsmätningar samt

epidemiologiska undersökningar.

I motionerna Fö801 (mp) och N452 (mp) framförs även yrkanden -- yrkandena 1

och 2 resp. yrkande 4 -- som avser åtgärder för att minska riskerna från

lågdosstrålning. Utskottet anser, med nyss redovisade motiv, att riksdagen

bör bifalla även dessa yrkanden.

Vad som utskottet här har anfört innebär bifall till partimotion Fö802 (mp)

yrkandena 1--11 och 13--15 samt till motionerna Fö801 (mp) och N452 (mp)

yrkande 4.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riskerna från lågdosstrålning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö801 och 1994/95:Fö802

yrkandena 1--11 och 13--15 samt 1994/95:N452 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Anslag till Statens strålskyddsinstitut (mom. 6)

Arne Andersson (m) anför:

Propositionen (prop. 1994/95:100 bil. 15) anger som motiv för inköp av nya

jodtabletter att de skall "ersätta gamla med för hög jodhalt" (s. 34). Denna

formulering kan inte tolkas på annat sätt än att det är den höga jodhalten

som är problemet. Om bara jodhalten skulle kunna reduceras till acceptabel

nivå, t.ex. genom att tabletterna delades i samband med intag, borde

omsättningen av tablettlagret kunna ske successivt och därmed den stora

engångskostnaden undvikas. Detta var grundtanken bakom motion Fö803 (m).

Under beredningen av regeringens budgetförslag har för utskottet förklarats

att det inte alls är den höga jodhalten som är huvudmotivet till bytet utan

att den avsedda effekten riskerar att utebli till följd av tabletternas

ålder. Jag konstaterar, och kan inte underlåta att påpeka, att

anslagsframställningen liksom propositionens motivtext för åtgärden att byta

tabletter är klart missvisande. Mot denna bakgrund har jag ingen anledning

att motsätta mig bifall till regeringsförslaget om anslag till Statens

strålskyddsinstitut.