Bet. 1994/95:FöU4

Försvarsutskottets betänkande

1994/95:FÖU04

Försvarspolitiken 1995/96

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

FöU4

I betänkandet behandlas förslag som regeringen efter föredragning av

statsrådet Peterson förelagt riksdagen i proposition 1994/95:100 bilaga 5.

I betänkandet behandlas dessutom 187 motionsyrkanden från 82 motioner. I

bilaga 1 ges en översikt över motionernas behandling i betänkandet.

Under arbetet med betänkandet har utskottet inhämtat upplysningar av bl.a.

företrädare för Försvarsdepartementet samt av personer i ledande ställning i

myndigheter inom totalförsvaret. Utskottet har genomfört studiebesök vid

myndigheter, företag och militära förband. Utskottet har även mottagit

uppvaktningar och skrivelser.

Sammanfattning

Betänkandet behandlar främst totalförsvarets verksamhet och anslag för

budgetåret 1995/96.

Ett nytt långsiktigt försvarsbeslut avses att fattas år 1996.

Förberedelserna

för detta pågår. Mot den bakgrunden anser utskottet att många av de förslag

som

förs fram i olika motioner kan anstå till den tidpunkten, för att på det viset

få en mer samlad och övergripande beredning.

I avsnittet om säkerhets- och försvarspolitiken konstaterar utskottet

att

regeringens bedömning om det säkerhetspolitiska läget ligger väl i linje med

vad utskottet redan uttalat under innevarande riksmöte. Utskottet delar den

bedömning som förs fram i flera motioner om de betydande svårigheter som för

närvarande råder beträffande

säkerhetspolitiska framtidsbedömningar. Det är emellertid inte aktuellt att nu

göra försvarspolitiska vägval för framtiden, som medför långsiktiga

konsekvenser för totalförsvaret.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de mål och uppgifter som

fastställdes i 1992 års försvarsbeslut bör ligga fast, men den

säkerhetspolitiska utvecklingen gör det emellertid möjligt att göra smärre

avsteg från nu gällande krav på vår förmåga att lösa krigsuppgifterna och på

insatsberedskapen.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna samt Miljöpartiet de gröna

reserverar sig var för sig mot vissa delar av utskottsmajoritetens

uppfattning.

Moderata samlingspartiet anser att det finns brister i regeringens bedömning

av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. De förhoppningar som

fanns om en snabb demokratisering och stabilisering i Ryssland har inte

infriats utan snarare grusats. Läget för vårt land i detta avseende är sämre.

Folkpartiet liberalerna framhåller i sin reservation att den

säkerhetspolitiska arkitekturen i Europa är under fortsatt utveckling. Det är

viktigt att Sverige i det läget tillförsäkrar sig stor handlingsfrihet i sin

framtida försvars- och säkerhetspolitik.

Miljöpartiet de gröna anser för sin del att det svenska totalförsvaret måste

anpassas till andra hot än militära och i stället göras mindre sårbart genom

ett ekologiskt samhällsbyggande.

I avsnittet Försvarsutskottets uppföljning konstaterar utskottet att

budgetåret 1995/96 är det andra året som de nya styrformerna kommer att

tillämpas på Försvarsmakten. Utskottet anser att målbeskrivningarna för de

skilda programmen inom Försvarsmaktens verksamhet måste utvecklas ytterligare,

så att ökade möjligheter ges för riksdagen att följa upp och utvärdera

verksamheten och härigenom kunna ta ställning till omprioriteringar.

Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att besluta om den

slutliga

medelstilldelningen för de skilda programmen inom ramanslaget till

Försvarsmakten. Sådana beslut bör inte delegeras till Försvarsmakten.

Utskottet

föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet har anfört i

denna fråga.

Utskottet anser vidare att regeringen framgent årligen bör inhämta

riksdagens

godkännande beträffande inriktningen av verksamheten inom de olika programmen.

Genom en sådan ordning kommer riksdagen formellt sett för varje budgetår att

ta

ställning till vilka ändamål som medlen under ramanslaget till Försvarsmakten

skall användas. Detta bör enligt utskottet riksdagen ge regeringen till känna.

Under rubriken Försvarsmakten m.m. behandlar utskottet främst

verksamhetsmål och resursfördelning för Försvarsmaktens olika program för

budgetåret 1995/96. En viktig del häri utgörs av ställningstaganden som rör

besparingar och därmed sammanhängande verksamhetsinskränkningar.

Utskottet konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 lett till

resultat som för huvuddelen av de prioriterade krigsförbanden ligger i linje

med utsatta mål.

Riksdagens beslut under hösten 1994 med anledning av den ekonomisk-politiska

propositionen innebar ett besparingskrav under budgetåret 1995/96 på ca 1,8

miljarder kronor för Försvarsmakten. Det har visat sig att det inte råder

balans mellan verksamhet och resurser i Försvarsmaktens planering. En

expertgrupp har på regeringens uppdrag granskat denna fråga och konstaterat

att Försvarsmakten upprättat verksamhetsplaner vilka förutsätter att ca 4

miljarder kronor tillförs för budgetåret 1995/96. Det beror främst på kronans

depreciering hösten 1992.

I rådande statsfinansiella läge anser utskottet att det inte är möjligt att

anslå mer medel till Försvarsmakten än vad regeringen har föreslagit.

Utskottet föreslår därför att riksdagen till Försvarsmakten för det till 18

månader förlängda budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

59 260 534 000

kr. Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna

föreslår

i reservationer andra anslagsbelopp i linje med sina resp. motioner.

Folkpartiet liberalerna anför i en motivreservation andra skäl än

utskottsmajoriteten för det föreslagna ramanslaget.

Riksdagen föreslås godkänna de av regeringen begärda bemyndigandena att få

lägga ut beställningar på försvarsmateriel m.m. för 55,8 miljarder kronor för

tiden efter 1996.

Enligt utskottet bör riksdagen också godkänna av regeringen föreslagna

förändringar av s.k. försvarsprisindex och av sättet att räkna om

planeringsramen för JAS 39-projektet.

Regeringen anser att det efter den 1 november 1997 inte längre föreligger

behov av att grundutbilda värnpliktiga vid Norrlandskustens marinkommando.

Utskottsmajoriteten delar regeringens bedömning. Den framtida användningen av

förbandets utbildningsresurser förutsätts övervägas i det kommande

försvarsbeslutet. I en reservation (m, fp, kds och Sven Lundberg, s) förordas

i

stället att frågans avgörande skjuts till det förestående försvarsbeslutet.

Regeringen har i propositionen föreslagit att ett gemensamt brigadcentrum

inrättas för infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna. Utskottet förordar

att riksdagen godkänner förslaget.

I flera motioner framförs krav på åtgärder för att förhindra vapenstölder.

Utskottet, som anser det oacceptabelt att militära skjutvapen kommer i orätta

händer, noterar att både regeringen och Försvarsmakten har initierat

ytterligare åtgärder för att komma till rätta med det betydande

samhällsproblem

som följer av att militära vapen stjäls eller på annat sätt förkommer.

Motionerna bör därför inte bifallas.

Fem motioner föreslår ett ensidigt svenskt förbud mot s.k. antipersonella

minor. Utskottet anser att ett internationellt förbud mot antipersonella minor

utgör den enda varaktiga lösningen på de problem som de ger upphov till. Ett

ensidigt nationellt förbud skulle -- såvitt utskottet kan bedöma -- innebära

en

nedgång i svensk försvarsförmåga. Utskottet anser att ett slutligt

ställningstagande till ett ensidigt beslut måste baseras på en heltäckande

konsekvensanalys. Utskottet anser att underlag för närvarande saknas för ett

sådant beslut. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa

konsekvenserna av en sådan åtgärd. I en reservation (c, v och mp) förordas att

Sverige inför förbud mot användning och övningar med antipersonella minor samt

att lagren av sådana minor förstörs.

Enligt utskottet är det angeläget att frågan om civilt bruk av

Försvarsmaktens resurser -- och då särskilt sjuktransporter med helikoptrar --

nu får en lösning. Utskottet är för sin del inte främmande för att regeringen

författningsreglerar en skyldighet för Försvarsmakten att upprätthålla en

helikopterberedskap så att ansvariga räddningsledare kan disponera helikoptrar

i nödfall. Vad utskottet anfört om Försvarsmaktens helikoptrar bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Under rubriken Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter föreslår

utskottet att riksdagen anvisar medel till berörda myndigheter i enlighet med

regeringens förslag.

Utskottet behandlar i ett särskilt avsnitt frågor som rör försvarsindustri

och försvarsforskning. Utskottet förordar bifall till regeringens förslag

att

avveckla anslaget för strategisk försvarsforskning. Bifall föreslås också till

de av regeringen förordade anslagen till Försvarets forskningsanstalt och till

Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel.

I avsnittet Det civila försvaret ställer sig utskottet bakom regeringens

förslag om principerna för styrning av det civila försvaret. Principerna

innnebär bl.a. att en precisering görs av det s.k. funktionsbegreppet på så

sätt att en funktion definitionsmässigt normalt bör beröra flera myndigheter

och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra verksamheter.

Utskottet konstaterar att det civila försvaret föreslås få bära

proportionellt sett mindre del av besparingarna inom totalförsvaret än det

militära försvaret. Utskottet anser att besparingsprofilen för det civila

försvaret är väl avvägd och föreslår att den ekonomiska ramen för det civila

försvaret för budgetåret 1995/96 i enlighet med regeringens förslag fastställs

till 3 283 214 000 kr.

Utskottet anser att regeringens förslag till beställningsbemyndiganden om

516

miljoner kronor för 1995/96 för nyproduktion av skyddsrum och ledningsplatser

bör bifallas av riksdagen. För att undvika ekonomiska bindningar för framtiden

och därmed öka statsmakternas handlingsfrihet inför ett nytt försvarsbeslut,

anser utskottet att regeringen dock bör överväga att begränsa tilldelningen av

beställningsbemyndiganden för skyddsrumsproduktion. Utskottet räknar med att

riksdagen kommer att behandla frågan om principerna för det långsiktiga

skyddsrumsbyggandet under nästa riksmöte.

I en gemensam reservation (m, fp och kds) anförs att regeringens

bemyndigande för budgetåret 1995/96 bör begränsas till 250 miljoner kronor.

I avsnittet Anställda och totalförsvarspliktiga framhåller bl.a.

utskottet att starka skäl talar för en mer samlad och uttalad hållning i

frågorna som rör reservofficerarnas utbildning, anställning och utnyttjande i

framtiden än vad regeringens redovisning antyder. Utskottet förutsätter att

frågan om befälsordningen -- för såväl reserv- som yrkesofficerare -- bereds

på ett sådant sätt att den resulterar i en sammanhållen syn inför

försvarsbeslutet 1996.

I flera motioner förs fram förslag som aktualiserar en ändring av lagen om

totalförsvarsplikt som riksdagen beslutade så sent som i december 1994.

Utskottet anser för sin del, att om det finns skäl för en ändring av

principerna för totalförsvarets personalförsörjning -- och därmed i den

nyligen beslutade lagen om totalförsvarsplikt -- bör detta prövas samlat och

tidigast i samband med nästa försvarsbeslut.

Propositionen

Regeringen har i propositionen, bilaga 5

i avsnitt 1 föreslagit

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands (avsnitt 1.2).

i avsnitt 2 föreslagit

1. att riksdagen godkänner principerna för statsmakternas styrning av det

civila försvaret (avsnitt 2.2),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om strategisk

försvarsforskning (avsnitt 2.7).

i avsnitt 3 föreslagit

1. att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 59 260 534 000 kr,

2. att riksdagen godkänner regeringens förslag till nya delindex ingående i

försvarsprisindex (avsnitt 3. III och IV),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera anslaget A 1.

Försvarsmakten och bemyndiganderamarna enligt försvarsprisindex med hänsyn

till

den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 31

december 1994,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel

m.m.

och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 55 800

000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställningar av

investeringar i anslagsfinansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en

kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,

6. att riksdagen godkänner att Försvarsmakten genom beslut om merutgift på

anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel

som använts i FN-tjänst (avsnitt 3. II),

7. att riksdagen godkänner regeringens förslag till omräkning av

planeringsramen för Gripen-projektet (avsnitt IV. 1),

8. att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett nytt system för

beställningsbemyndigande för materiel och anslagsfinansierade anläggningar

(avsnitt V. 5),

9. att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om inrättande av ett

brigadcentrum (avsnitt IV. 10),

10. att riksdagen till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr.

i avsnitt 4 föreslagit

1. att riksdagen till Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 anvisar

ett

anslag på 1 000 kr,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 låta

Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark,

vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000

kr,

3. att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1995/96 anvisar

ett anslag på 1 000 kr,

4. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 12 857 000 kr,

5. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 604 889 000 kr.

i avsnitt 5 föreslagit

1. att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonmiska

ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000

kr,

2. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och

samordning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr,

3. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i

ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

107 710 000 kr,

4. att riksdagen till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 53 940 000 kr,

5. att riksdagen till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,

6. att riksdagen till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000 kr,

7. att riksdagen till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 984 795 000 kr,

8. att riksdagen till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 681 509 000 kr,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att

ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på

516 000 000 kr,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum

m.m. för budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av

anslaget för budgetåret 1994/95,

11. att riksdagen till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr,

12. att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

13. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr,

14. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med

industrivaror för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 027 000

kr,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av

75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar

under senare budgetår,

16. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella

åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000

kr,

17. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,

18. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av

förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

i avsnitt 6 föreslagit

1. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr,

2. att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 512 707 000 kr,

3. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1995/96

anvisar ett anslag på 1 000 kr,

4. att riksdagen till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och

C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 166 175

000

kr,

5. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 13 396 000 kr,

6. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr,

7. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad

verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

8. att riksdagen till Totalförsvarets pliktverk för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr,

9. att riksdagen till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom

totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

10. att riksdagen till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 743 000 kr,

11. att riksdagen till Överklagandenämnden för totalförsvaret för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr,

12. att riksdagen till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr,

13. att riksdagen till Delegationen för planläggning av

efterforskningsbyråns

verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,

14. att riksdagen till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret

1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr,

15. att riksdagen till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,

16. att riksdagen till Utbildning av civilpliktiga för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.

Motionerna

Motioner avlämnade under allmänna motionstiden 1995

1994/95:Fö201 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flexibilitet gentemot en vidgad hotbild,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Försvarsmakten skall underställas alla miljölagar, utan

undantag

eller befrielse från miljöavgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att två regementen skall vara omställda till miljövärnsregementen

senast år 1998,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att delserie tre av JAS-projektet inte skall medfinansieras av

staten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot export av JAS 39 Gripen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om

vapenfri tjänst och värnpliktslagen att totalvägrare inte döms till

fängelsestraff,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en försöksverksamhet med

civilmotståndsutbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kraftfulla åtgärder mot problemet med militära vapen som kommer i

orätta händer,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljökonsekvensanalyser skall genomföras vid alla

materielinköp,

ersättning av materiel och strategiska beslut inom Försvarsmakten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkomröstning efter regeringskonferensen 1996,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall göras mindre sårbart genom ett ekologiskt

samhällsbyggande,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samutnyttjande av militärens materiel i det civila samhället.

1994/95:Fö202 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den internationella säkerhetspolitiska instabiliteten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en struktur för svensk fredsbevarande verksamhet som inte urholkar

totalförsvarets ekonomiska ram,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återtagningsbegreppet för totalförsvaret bör ges ett brett och

detaljerat innehåll,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beredskapskraven för det civila och det militära försvaret bör

samordnas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att besparingarna inom Försvarsmakten inte får påverka vår

incidentberedskap,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer skall vara

ett komplement till det militära försvaret,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten att hålla fast vid den modernisering som pågår inom

Försvarsmakten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att former bör skapas som ökar det lokala deltagandet i

utredningsarbetet inför grundorganisationsförändringar inom Försvarsmakten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det civila försvarets stöd till Försvarsmakten bör preciseras

och konkretiseras,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att totalförsvarets uppgifter och den säkerhetspolitiska analysen

bör hållas samman i förberedelserna inför nästa försvarsbeslut.

1994/95:Fö203 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om osäkerheten i den säkerhetspolitiska utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försvarsindustriella frågor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strategisk försvarsforskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värnpliktssystemets tillämpning i framtiden,

5. att riksdagen till A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 60 924 034 000 kr,

6. att riksdagen till D 1. Befolkningsskydd och Räddningstjänst för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 947 295 000 kr,

7. att riksdagen till D 2. Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 456 509 000 kr,

8. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt anslag, G 17. Strategisk

försvarsforskning, och till detta för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på

45 000 000 kr.

1994/95:Fö204 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om säkerhetspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om snabba och konkreta beslut,

3. att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96

anvisar 4 350 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 54

910 534 000 kr,

4. att riksdagen till anslaget C 3. Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96

anvisar 6 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 47 940

000 kr,

5. att riksdagen till anslaget D 2. Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar 250 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 431

509 000 kr,

6. att riksdagen till anslaget G 15. Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom totalförsvaret m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar

20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således

128 157 000

kr.

1994/95:Fö205 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar

7 000 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således

52 260 534 000 kr,

2. att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar

35 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 547 707 000

kr,

3. att riksdagen till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och

C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr mindre än

vad

regeringen föreslagit eller således 160 175 000 kr,

4. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96

anvisar 2 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 28 244

000 kr,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen på verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till fredsorganisationer m.m. under anslaget Stöd till

frivilliga försvarsorganisationer,

7. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret

1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 26

814 000 kr,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de icke-militära frågorna i Styrelsen för psykologiskt försvar,

9. att riksdagen till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar 4 200 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 41 700 000 kr,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förebyggande åtgärder även skall innefatta åtgärder mot

miljökatastrofer,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av civilt medbestämmande i Överklagandenämnden för

totalförsvaret,

12. att riksdagen till ÖCB: Civil ledning och samordning för budgetåret

1995/96 anvisar 6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

126

000 000 kr,

13. att riksdagen till ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar 2 290 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 110 000 000 kr,

14. att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska

ramen för det civila försvaret under Försvarsdepartementets verksamhetsområde

för budgetåret 1995/96 till 13 330 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 2 336 255 000 kr.

1994/95:Fö206 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett förbud av krigsverksamheter i Sverige och därmed avskaffar det

militära försvaret och krigsmaterielindustrin/forskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade anslag till kommunikationsvetenskaplig forskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges medverkan för att få till stånd ett internationellt förbud

mot krig.

1994/95:Fö207 av Lennart Rohdin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett könsneutralt

uttagningssystem i fråga om samtliga utbildningar inom ramen för den nya

totalförsvarsplikten,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förenklat

mönstringsförfarande i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Fö301 av Anders Svärd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppdra åt Försvarsmakten att upphöra med övningar med

truppminor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avveckling och förstöring av lager av truppminor inom det svenska

försvaret.

1994/95:Fö302 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka

säkerheten vid förvaring och hantering av militära vapen och därmed minska

risken för stöld.

1994/95:Fö303 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att arméns brigadcentrum med sin huvuddel

lokaliseras till Skövde,

2. att riksdagen beslutar om en etablering av ett för Försvarsmakten

gemensamt försörjningscentrum i Skövde,

3. att riksdagen beslutar att Skövde garnison även i fortsättningen får

utvecklas inom funktionerna infanteri/pansar samt trängtrupper alternativt

inom

funktionen förnödenhetsförsörjning inom Försvarsmakten.

1994/95:Fö304 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stulna/förkomna militära vapen redovisas utan avdrag för dem

som

kommit till rätta,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att militära vapen nästan uteslutande skall förvaras i centrala,

bevakade förråd och att detta arbete bör påskyndas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att militära vapen endast i undantagsfall bör förvaras i bostäder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den polis som ansvarar för ett visst område skall få

information

om militärförrådens placering, bevakning och innehåll,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett större personligt ansvar bör läggas på den som kvitterat ut

militära vapen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att personkontrollen bör förbättras redan i samband med

mönstringen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett sista datum bör fastställas för de officerare och

reservofficerare som ännu ej lämnat ifrån sig sina tjänstevapen (pistol M40).

1994/95:Fö305 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att regeringen skall ta initiativ till ett

svenskt förbud mot export, lagring och användning av antipersonella minor.

1994/95:Fö306 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyttning av

militära vapenförråd till mera lättbevakade områden.

1994/95:Fö307 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygräddningsberedskap i

norra Sverige.

1994/95:Fö308 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

särskild strategi för att utveckla reservofficersinstitutionen.

1994/95:Fö309 av Bengt Silfverstrand och Ingegerd Wärnersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid

Trafikflygarhögskolan (TFHS),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inordnande av denna utbildning under Lunds universitet.

1994/95:Fö310 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot antipersonella

minor.

1994/95:Fö311 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av systemet med en utbildningsreserv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda möjligheterna att införa plikttjänstgöring för alla

män,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rekrytera värnpliktiga från utbildningsreserven till Hemvärnet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av de värnpliktigas situation.

1994/95:Fö312 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att polisen tilldelas en tvåmotorig helikopter för stationering på

Göteborg-Säve,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dygnet-runt-beredskap med helikoptrar.

1994/95:Fö313 av Tomas Eneroth och Martin Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att närmare utreda i vilken utsträckning plikttjänstgöring inom

totalförsvaret leder till krigsplacering.

1994/95:Fö314 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Skåne bidra

till Sveriges försvar.

1994/95:Fö315 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett

utredningsuppdrag till den sittande Försvarsberedningen, om det framtida

vidmakthållandet av försvarets materielsystem.

1994/95:Fö317 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avbryta statens

finansiering av utvecklingen av ubåt 2000.

1994/95:Fö318 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om militär

ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete.

1994/95:Fö319 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beställning av YS 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den av marinen bedrivna varvsverksamheten på Muskö bör upphöra.

1994/95:Fö320 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

möjligheterna att bättre utnyttja arméns moderna räddningshelikoptrar vid

civila räddningsinsatser.

1994/95:Fö321 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen avvisar förslaget om att värnpliktsutbildning vid KA 5

skall upphöra,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av ett fast marint försvar längs Norrlands kustområde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om KA 5 och korttidsutbildning.

1994/95:Fö322 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 20-årsgräns vid

FN-tjänst i utlandet.

1994/95:Fö323 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den framtida taktiska ledningen av Sydkustens marinkommando, MKS,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den framtida taktiska ledningen av F 17,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av resurser för utveckling av Marinens officershögskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en ny taxibana vi F 17:s flygplats i Kallinge.

1994/95:Fö324 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att besparingar eller en

eventuell avveckling av värnpliktsutbildningen vid KA 5 eller annat regemente

skall beslutas i samband med den totala bedömning som sker inför

nästa försvarsbeslut.

1994/95:Fö325 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den maritima

utredningen prövar tillkomsten av ett Maritimt centrum för Bottenhavet och

Bottenviken i Härnösand.

1994/95:Fö326 av Lena Klevenås och Mariann Ytterberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon ytterligare

beställning av JAS-plan, utöver kontrakterade två delserier, inte bör komma i

fråga.

1994/95:Fö327 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samtidig

bedömning av KA 5, hela marinen och det framtida försvaret.

1994/95:Fö328 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en snabb

förbättring av räddningsberedskapen med helikopter i norra Sverige.

1994/95:Fö329 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors roll i försvaret.

1994/95:Fö330 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beslut om grundutbildning vid KA 5 i Härnösand fattas först vid

nästa totalförsvarsbeslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den marina utbildningsverksamheten bör spridas med minst en

enhet i varje hav,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljökonsekvensbeskrivningar skall vägas in vid kommande

totalförsvarsbeslut,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att grundutbildningen skall förläggas till de utbildningsenheter

som

är utbildningsmässigt och ekonomiskt mest effektiva,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samordning av grundutbildningen vid de olika försvarsgrenarna

skall prövas.

1994/95:Fö331 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att

minska spridningen av vapenförvaringen hos militära och civila myndigheter.

1994/95:Fö332 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en vidgad hotbildsanalys,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppgifter för miljövärnsregementen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av ett miljövärnsregemente i Eksjö,

4. att riksdagen för inrättande av ett miljövärnsregemente i Eksjö anvisar

medel ur nuvarande anslag A 1. Försvarsmakten.

1994/95:Fö333 av Eva Goës (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett miljövärnsregemente förlagt till Härnösand,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en frivillig värntjänst som är öppen för kvinnor och män,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det skall vara meriterande att ha genomfört den frivilliga

värntjänsten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktning och innehåll av den frivilliga värntjänsten.

1994/95:Fö334 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skånes försvar.

1994/95:Fö335 av Göran R Hedberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beslut om den framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör

fattas

först i samband med nästa försvarsbeslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beslut om den framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör

beredas med den systematiska metod som beskrivs i proposition 1994/95:100 bil.

5 s. 86 f.

1994/95:Fö336 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon

ytterligare beställning av JAS-plan, utöver kontrakterade två delserier, inte

bör komma i fråga.

1994/95:Fö337 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de säkerhetspolitiska utvecklingstendenserna i Europa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning och säkerställande av riksdagens inflytande över

försvarsplaneringen,

3. att riksdagen beslutar att grundutbildningen av värnpliktiga reduceras

med

3 000 under kalenderåret 1996 i enlighet med de tankegångar som förs fram i

motionen och att de därmed frigjorda medlen går till repetitionsutbildning och

materielanskaffning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten Bill,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anskaffning av ytstridsfartyget YS 2000,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beslutsunderlag vid förändringar i grundorganisationen,

8. att riksdagen, i avvaktan på ett fullständigt beslutsunderlag i samband

med försvarsbeslutet 1996, avslår regeringens föreliggande förslag om

indragning av grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om önskvärdheten av att vid behov kunna återuppta

trafikflygarutbildning,

10. att riksdagen beslutar att reducera de av regeringen föreslagna

bemyndigandena 1995/96 för skyddsrum och ledningscentraler från 516 000 000 kr

till 250 000 000 kr,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inför nästa försvarsbeslut kartlägga Försvarsmaktens

uppväxlingsmöjligheter bl.a. genom en föryngrad officerskår,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inför nästa försvarsbeslut belysa leveranstakt och framtida

modifieringsbehov för JAS 39 Gripen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inför nästa försvarsbeslut få underlag kring

spaning--ledning--samband och annan elektronik inom Försvarsmakten,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om frågor inom det civila försvaret som bör belysas inför nästa

försvarsbeslut.

1994/95:Fö338 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokaliseringar

till Bodens garnison.

1994/95:Fö339 av Ingvar Eriksson och Ingbritt Irhammar (m, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

försvaret av södra Sverige.

1994/95:Fö340 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som

sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen vid

TFHS.

1994/95:Fö341 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om militära

skyddsområden i Blekinge skärgård.

1994/95:Fö342 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de möjligheter till utveckling som finns inom försvaret i Blekinge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att snarast möjligt avkräva besked från marinen och från

försvarsindustrin om deras vilja till rationaliseringar.

1994/95:Fö343 av Elisa Abascal Reyes och Annika Nordgren (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättandet av ett frivilligt integrationsprogram för hemkomna

FN-soldater i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upprätta ett samarbetsprogram mellan civila fredsorganisationer

och de f.d. FN-soldaterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta efteruppdragsplatser till de f.d. FN-soldaterna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att använda de f.d. FN-soldaternas erfarenheter på ett konstruktivt

sätt mot våld i samhället.

1994/95:Fö344 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skrinlägga planerna på

inköp av mark i Hässleholmsområdet för militärt bruk.

1994/95:Fö401 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om omstruktureringen av de militära förbanden i Sollefteå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en lokalisering av värntjänstutbildning till Nipanområdet i

Sollefteå,

3. att riksdagen hos regeringen begär vidareutredning om etableringen av en

miljöbiståndskår med placering i Sollefteå.

1994/95:Fö402 av Lena Klevenås och Inger Lundberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principiell möjlighet för civilpliktiga att få tillgodoräkna sig

tjänstgöring utomlands i biståndsverksamhet etc.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en försöksverksamhet inom civilpliktens ram med

utbildning för icke-militärt motstånd.

1994/95:Fö403 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att

ompröva räddningstjänstens finansiering så att orättvisorna mellan kommunerna

minskar och så att olyckor förebyggs på ett effektivt sätt.

1994/95:Fö501 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättande av en nationell riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska

högskola/Lunds universitet.

1994/95:Fö502 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen får

en öppen redovisning om Sveriges engagemang i europeiskt vapensamarbete samt

en

ekonomisk redovisning för kostnader för dessa engagemang.

1994/95:Fö503 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten inte

bör

acceptera samarbetsavtal (joint venture-avtal) mellan svensk försvarsindustri

och utländska vapenindustrier,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en

krisplaneringsgrupp med parlamentarisk insyn för vapenindustrin bör

tillsättas.

1994/95:Fö601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kustbevakningen.

1994/95:Fö602 av Thomas Julin och Annika Nordgren (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att det även fortsättningsvis skall finnas två kvalificerade miljöskyddsfartyg

stationerade norr om Ålands hav.

1994/95:Fö603 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att låta utreda

förutsättningarna för en multinationell övervakningscentral placerad på

Gotland.

1994/95:Fö604 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvudansvaret

för alla räddningsinsatser i Sverige överförs till Statens räddningsverk.

1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en fast marin miljöstation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lokalisera en fast marin miljöstation till

Uddevalla-Lysekil-regionen.

1994/95:Fö701 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

snabba åtgärder för att förbättra larmsituationen i närområdet kring Ringhals

kärnkraftverk.

1994/95:Fö702 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsplanering.

1994/95:Fö703 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av

förbättrad forskning och utbildning inom riskområdet.

1994/95:Fö704 av Göthe Knutson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behoven av förbättrad och ökad forskning och utbildning på olika

riskområden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av Riskcentrums forsknings- och doktorandprogram.

1994/95:Fö705 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en riskforskningsorganisation vid Lunds universitet.

1994/95:Fö706 av Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att tillsynen över järnvägsvagnar för farligt

gods skärps och omfattas av samma hårda regler för alla vagnar.

1994/95:Fö901 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en frivillig värntjänst som är öppen för kvinnor och män,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det skall vara meriterande att ha genomfört den frivilliga

värntjänsten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktning och innehåll av den frivilliga värntjänsten.

1994/95:Fö902 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

försvarstekniskt

museum i Karlsborg.

1994/95:Fö903 av Birgitta Hambraeus och Roland Larsson (c) vari yrkas att

riksdagen antar förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga

anläggningar m.m.

1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildnings- och forskningsresurser i Skåne.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparing inom försvaret.

1994/95:Ju629 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att Försvarsmakten får i uppdrag att

snarast redovisa de åtgärder som vidtagits för att höja säkerheten vid förvar

av vapen.

1994/95:Ju807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen

att

tjänstevapen ej får förvaras i hemmet och att det görs en översyn av

bestämmelserna för de militära vapenförråden.

1994/95:U401 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges försvar.

1994/95:U404 av Eva Zetterberg m.fl. (v, mp, kds) vari yrkas 1. att

riksdagen hos regeringen begär förslag om lag om svenskt förbud mot

användning,

lagring, produktion och export av truppminor.

1994/95:U409 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen inför ett unilateralt totalförbud mot

tillverkning, export, lagring och användning av antipersonella minor.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottsplutonerna.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att JAS skall brukas så att bullerstörningarna inte ökar.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om räddningskår vid miljökatastrofer.

1994/95:A443 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten bör överlämna de tomma lokaler som friställs på F 6:s

flottiljområde till Karlsborgs kommun utan ekonomiskt anspråk.

1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad säkerhet vid sjötransporter av farligt gods.

Utskottet

Säkerhets- och försvarspolitiken m.m.

Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i

propositionen (s. 3--7) om Det säkerhetspolitiska läget samt om Organisationen

för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Utskottet behandlar också

motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkandena 1, 13 och 14, Fö202 (kds

kommittémotion) yrkandena 4--6 och 14, Fö203 (m kommittémotion) yrkande 1,

Fö204 (v) yrkande 1, Fö206 (mp), Fö332 (mp) yrkande 1, Fö337 (fp) yrkande 1,

Fö343 (mp) samt U401 (c partimotion) yrkande 3.

Regeringen

Regeringen framhåller att den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i

Sveriges närområde från svenska utgångspunkter har stabiliserats ytterligare

jämfört med vad som gällde när det nu gällande försvarsbeslutet fattades år

1992. De ryska trupperna i de baltiska staterna har under hösten 1994 slutligt

återvänt till Ryssland. Sverige och Finland har från den 1 januari 1995

inträtt

som medlemmar i Europeiska unionen och deltar i EU:s gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiska samarbete. Regeringen anser att medlemskapet i EU innebär

en

nettofördel, ett säkerhetspolitiskt plus.

Regeringen framhåller att de västliga samarbetsorganisationernas arbete

vidareutvecklas genom successiva beslut och anpassas till nya ramar och

uppgifter. Den europeiska unionen (EU) får enligt regeringen en utvidgad

säkerhetspolitisk betydelse som ett centralt instrument för att utsträcka det

västeuropeiska samarbetet österut. NATO har utgjort och utgör alltjämt ett

viktigt bidrag till stabiliteten i Europa och en manifestation av den

transatlantiska länk som är ett viktigt inslag i den europeiska säkerheten.

NATO har -- enligt regeringen -- vidgat sin politiska roll, vilket illustreras

av NACC och PFP-initiativet. Dessa utgör tydliga tecken på NATO:s strävan att

aktivt bidra till att skapa gynsamma förutsättningar för framtida alleuropeisk

säkerhet.

Relationen mellan USA och de europeiska NATO-staterna förefaller enligt

regeringens mening utvecklas mot ett mer jämbördigt partnerskap. USA ser i dag

positivt på att de europeiska NATO-medlemmarna inom Västeuropeiska unionen

(VEU) påtar sig en större roll inom alliansen. VEU:s potentiella betydelse som

brygga mellan EU och NATO samt som bärare av en eventuell framtida gemensam

försvarspolitik inom EU blir enligt regeringens mening tydligare.

Konferensen om säkerhet och samarbete (ESK) inledde sitt arbete i

Helsingfors år 1975. Den omfattar alla stater i Europa och det tidigare

Sovjetunionen samt USA och Kanada. Till ämnen som behandlas av organisationen

hör säkerhetsfrågor av militär och politisk art. Regeringen anmäler att

konferensen har ändrat namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa (OSSE). Som en följd av namnändringen bör 1 § lagen (1992:1153) om

väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ändras.

Regeringen anser att OSSE som ett regionalt säkerhetsorgan utgör ett

huvudelement i formandet av en ny europeisk säkerhetsarkitektur. Det breda

deltagandet erbjuder enligt regeringens mening unika kontaktmöjligheter mellan

alla stater i vår del av världen men gör samtidigt beslutsfattandet tungrott.

OSSE:s säkerhetspolitiska betydelse har främst legat på det allmänpolitiska,

förtroendeskapande och konfliktförebyggande planet.

De nordiska ländernas säkerhetspolitik präglas av både kontinuitet och

förnyelse. Regeringen redovisar att Norge och Finland betonar den bestående

karaktären av de ryska strategiska intressena i norra Europa och vidmakthåller

bl.a. därför en i huvudsak oförändrad satsning på försvaret. Finland har på

några år genomfört en omläggning av sin säkerhetspolitik. Norges

säkerhetspolitik baseras liksom tidigare på den transatlantiska länken till

USA

inom NATO. Samtidigt finns en norsk ambition att utveckla de direkta

säkerhetspolitiska banden med övriga Europa.

I en situation där tidigare militära hot helt försvunnit har den danska

säkerhetspolitiken i ökande grad inriktats mot att fortsatt föra in Danmark i

ett multinationellt säkerhetspolitiskt samarbete. Regeringen noterar en

uttalad

dansk satsning på förmåga att delta i internationella operationer.

Det f.d. Sovjetunionen har sönderfallit i ett stort antal stater med

varierande inre säkerhet. Huvudarvtagaren Ryssland har förblivit en

kärnvapensupermakt men kommer i övrigt endast att spela en regional

stormaktsroll. Regeringen konstaterar att utvecklingen i det tidigare

Sovjetunionen, och inte minst i Ryssland, alltjämt präglas av betydande

politisk instabilitet och stora ekonomiska problem. Den ekonomiska

utvecklingen

tyngs även av miljöförstöring, försämrad folkhälsa, betydande kriminalitet och

politisk osäkerhet.

Regeringen redovisar att en ny rysk militärdoktrin har formulerats i

övergripande termer. De långsiktiga målen för krigsmaktens utveckling pekar

mot

en framtida militär styrkestruktur omfattande en och en halv miljon man.

Kärnan

avses -- enligt regeringens bedömning -- utgöras av strategiskt rörliga

styrkor

med hög kvalitet. Målet synes vara att den nya strukturen skall vara införd

vid

sekelskiftet.

Inom större delen av Oberoende staters samvälde finns i dag en tendens

till närmare samarbete. Regeringen bedömer dock att drivkrafterna främst är

ekonomiska. Intressemotsättningarna mellan medlemsstaterna gör dock den

fortsatta utvecklingen mycket svårbedömbar.

Regeringen framhåller att de baltiska staternas självständighet

successivt har konsoliderats. Regeringen anser att samhörigheten med

Västeuropa

har mycket stor säkerhetspolitisk betydelse för dessa stater. En förstärkning

av förmågan att hävda den territoriella kontrollen och integriteten i fred är

enligt regeringens uppfattning central.

Östersjöområdet torde i det nya läget i Europa vara av militärstrategisk

betydelse för Ryssland. Området representerar nu Rysslands gränszon mot

EU-staterna i väst. Finska viken och S:t Petersburgsområdet har fått ökad

betydelse inte minst som enda utskeppningsväg till Östersjön från själva

Ryssland.

Kärnvapenfrågorna har, enligt regeringen, under de senaste åren haft en

undanskymd roll. Kärnvapendimensionen kvarstår dock som ett fundamentalt

element i den säkerhetspolitiska miljön. Inom de erkända kärnvapenmakterna --

och då i synnerhet USA och Ryssland -- sker omfattande kvantitativa

reduktioner

och kvalitativa förbättringar av kärnvapenarsenalerna. Regeringen bedömer att

det inte finns något som pekar på att någon av de båda staterna under

överskådlig tid är beredd att helt avstå från kärnvapen.

Regeringen framhåller att den ryska kärnvapenstrategiska utvecklingen

befäster bedömningen att Kolahalvön med angränsande havs- och landområden,

från

rysk horisont, relativt sett kommer att öka i strategisk betydelse.

Kolaområdet

blir därför enligt regeringens mening ett dominerande inslag i det nordiska

områdets säkerhetspolitiska situation.

Regeringen anser att det tidigare dominerande hotperspektivet som grundades

på storkrigsscenarier saknar aktualitet i dagens Europa. I stället riktar

regeringen uppmärksamheten mer mot de risker som sammanhänger med uppdämda

historiska, etniska och religiösa spänningar främst inom Central- och

Östeuropa.

I långt större utsträckning än tidigare kretsar därmed de säkerhetspolitiska

ansträngningarna i Europa kring konfliktförebyggande samarbete inom hela det

politiska, ekonomiska och militära fältet. Regeringen anser att multinationell

krishantering och fredsbefrämjande insatser får en allt viktigare roll inom

det

militära området.

Sammanfattningsvis befästs, enligt regeringens bedömning, de i 1992 års

totalförsvarsbeslut redovisade gynnsamma förutsättningarna i vårt närområde

under återstoden av försvarsbeslutsperioden. Regeringen anser därför att de

säkerhetspolitiska mål och uppgifter som fastställdes i 1992 års

totalförsvarsbeslut bör ligga fast. Den säkerhetspolitiska utvecklingen

innebär

emellertid enligt regeringen att det är möjligt att göra vissa avsteg från nu

gällande operativa krav på förmåga och insatsberedskap.

Förutom förslaget till Lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka

för tjänstgöring utomlands, lämnar regeringen inga förslag till riksdagen.

Regeringen avser att återkomma med en mer utförlig och långsiktig bedömning

av säkerhets- och försvarspolitiken i samband med nästa totalförsvarsbeslut.

Motionerna

I sin partimotion Fö201 framhåller Miljöpartiet de gröna att

säkerhetspolitik

inte enbart gäller militära frågor. Orsakerna till krig och konflikter är ofta

av ekonomisk, ekologisk, religiös och kulturell natur. Andra hot än militära

är även reella i den meningen att de skadar och dödar människor. I dag finns

inga militära hot mot Sverige. Ryssland som -- enligt Miljöpartiet --

traditionellt betraktats som fiende av den svenska militären saknar såväl

vilja

som förmåga att genomföra en invasion av Sverige. Miljöpartiet föreslår därför

flexibilitet gentemot en vidgad hotbild (yrkande 1).

Miljöpartiet säger nej till observatörskap eller medlemskap i VEU. Efter

regeringskonferensen 1996 vet vi mer om hur den framtida försvarspolitiken

inom EU kommer att se ut. Miljöpartiet kräver en folkomröstning om det visar

sig att Sverige får nya åtaganden eller skyldigheter inom det

försvarspolitiska

området efter regeringskonferensen. Motionärerna kräver öppenhet från

regeringens sida, när det gäller agerandet i EU på det försvarspolitiska

området. I yrkande 13 hemställs att det genomförs en folkomröstning efter

regeringskonferensen 1996.

Dagens samhälle är utomordentligt sårbart. Ett ekologiskt väl anpassat

samhällsbygge blir långt mera robust och fordrar mindre av speciella

försvarsåtgärder. Sårbarhet och ensidiga beroendeförhållanden kan leda till

konflikter. Det handlar enligt motionärerna framför allt om energi- och

livsmedelsförsörjningen men också om den ekonomiska internationaliseringen som

medför beroende av starka maktcentra utan demokratisk förankring. Motionärerna

anser att det civila försvaret skall stärkas och att man bör prioritera andra

hotbilder än de militära, t.ex. kriser på grund av miljökatastrofer, men också

spela en aktiv roll när det gäller att få till stånd ett ekologiskt och

småskaligt samhällsbyggande. Sverige bör sålunda göras mindre sårbart genom

ett

ekologiskt samhällsbyggande (yrkande 14).

I kommittémotion Fö202 (kds) (yrkande 4) framhåller motionärerna den

internationella säkerhetspolitiska instabiliteten. Motionärerna anser att det

kalla krigets exceptionella rationalitet övergått till en era med instabilitet

och ovisshet. Sålunda förekommer regional instabilitet i många delar av

världen. Ryssland förblir en stark militär makt, samtidigt som Förenta

staterna

för lång tid framöver kommer att vara den viktigaste stabiliserande faktorn

för

internationell säkerhet. I Europa fortsätter det fredliga integrationsarbetet

i

de västliga delarna. I Öst- och Centraleuropa finns både positiva tecken på

återhämtning och vilja till samarbete men också oroväckande företeelser som

olösta konflikter och upplösning. Motionärerna anser att den främsta

säkerhetsrisken betår av regionala konflikter som via en eskalering kan

äventyra regional och internationell stabilitet.

Andra risker är att massförstörelsevapen sprids till mindre nogräknade

länder, samt allvarliga icke-militära hot som terrorism och organiserad

kriminalitet.

Totalförsvaret måste enligt motionärerna göras mer flexibelt för att i ökad

utsträckning kunna medverka i humanitära och fredsbevarande operationer. Den

svenska säkerhetspolitiken får i långt större utsträckning än tidigare en

europeisk dimension vad gäller fredsskapande verksamhet i Europa. Det är

därför

nödvändigt att det skapas en struktur för svensk fredsbevarande verksamhet.

Resurserna för denna får dock enligt motionärerna inte urholka totalförsvarets

ekonomiska ramar. Totalförsvarets grundläggande uppgift är att ansvara för

försvaret av Sverige. I yrkande 5 hemställer motionärerna att riksdagen ger

regeringen till känna vad som anförts om att en struktur för svensk

fredsbevarande verksamhet inte skall urholka totalförsvarets ekonomi.

Motionärerna anser vidare att återtagningsbegreppet för totalförsvaret

bör ges ett brett och detaljerat innehåll (yrkande 6). För att ett återtagande

av totalförsvarets förmåga skall bli verkningsfullt måste en plan för detta

finnas framtagen och ständigt uppdaterad.

I motionen anförs vidare att totalförsvarets uppgifter och den

säkerhetspolitiska analysen bör hållas samman i förberedelserna inför nästa

försvarsbeslut. Regeringen aviserar att försvarsbeslutet skall beredas och

fattas i två etapper. Den första skall omfatta säkerhetspolitiken,

totalförsvarets mål samt ekonomin. Den andra etappen skall omfatta

inriktningen

m.m. av den militära krigsorganisationen samt det civila försvaret i fred och

krig. För att det skall råda balans mellan uppgifter och resurser när

försvarsbeslutet fattas måste det, enligt motionärerna, upprätthållas en tät

kontakt mellan de två etapperna (yrkande 14).

I kommittémotion Fö203 (m) ifrågasätter motionärerna den förenklade

beskrivning av det säkerhetspolitiska läget som regeringen gör i propositionen

(yrkande 1). De allmänna förhoppningar om en relativt snabb demokratisering

och

stabilisering i Ryssland som fanns 1992 har inte infriats. Osäkerheten har

snarare institutionaliserats. Den politiska osäkerheten och de många

frågetecknen kring Rysslands väg är ännu tydligare i dag än 1992. Dessa utgör

en viktig del av beslutsunderlaget av såväl regeringens nu aktuella förslag

som

inför nästa försvarsbeslut. Den europeiska säkerhetsarkitekturen är enligt

motionärernas mening långtifrån färdig.

I Vänsterpartiets partimotion Fö204 behandlas säkerhetspolitiken.

Vänsterpartiet menar att de gynnsamma förändringarna i vårt närområde, trots

instabiliteten i stora delar av östra Europa, är tillräckligt långsiktigt

hållbara och av sådan karaktär att de motiverar ytterligare minskningar inom

försvarets område. Politiska och materiella förutsättningar för ett militärt

angrepp mot Sverige finns inte. Detta föreslås riksdagen ge regeringen till

känna (yrkande 1).

I motion Fö206 (mp) anser motionären att det tycks råda något slags

internationell samstämmighet om att krig, dvs. att man på ett organiserat

initiativ dödar varandra, är en oundviklig del av somligas vardag. Vårt eget

land lägger varje år stora belopp på att underhålla en krigsorganisation i

händelse av att vi skulle misslyckas i försöken med att reda ut eventuella

problem på ett vettigare sätt. Motionären anser att resurser i stället borde

satsas på helt andra saker, t.ex. ökade anslag till forskning om

kommunikationsvetenskap (yrkande 2). Motionären förordar vidare att det

militära försvaret avskaffas (yrkande 1) och att Sverige medverkar till att få

ett internationellt förbud mot krig (yrkande 3).

I motion Fö332 (mp) redovisar motionären att vårt förhållandevis välmående

land är värt att försvara. Trots demokratisering och nedrustning i många

länder

är världsläget mycket allvarligt med tanke på miljöförstöring, fattigdom och

olika typer av krigföring. Motionären ser hellre en vidgad hotbildsanalys och

en samling kring behovet av en grön omrustning (yrkande 1).

I Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 redovisar partiet sin syn på de

säkerhetspolitiska utvecklingstendenserna i Europa. Motionärerna framhåller

att

det var små möjligheter att vid förra försvarsbeslutet göra några som helst

säkerhetspolitiska långsiktsbedömningar. Beslutet var således inte någon

anpassning till ett nytt säkerhetspolitiskt läge utan en fortsatt

strukturomvandling av svenskt försvar. Förhoppningarna om fred, frihet,

demokrati och samarbete i Europa var vida mer optimistiska än i dag.

Förhoppningarna är om inte pessimistiska så ändå vida mer realistiska än de

var

våren 1992. Folkpartiet anser att Sverige befinner sig i en övergångsperiod

från efterkrigstidens blockuppdelning och kalla krig till något som ännu är

svårt att bedöma. Den direkta hotbilden för svensk del har kraftigt försvagats

och kommer att bestå under överskådlig tid, men osäkerheten om den långsiktiga

utvecklingen är stor. I motionen framhålls att det ligger i Sveriges intresse

att Europas framtida säkerhetsordning blir så stark som möjlig.

De olika europeiska säkerhetsstrukturernas utveckling mot en gemensam

europeisk säkerhet måste beaktas vid långsiktiga bedömningar om svensk

säkerhetspolitik. Vad som sålunda anförs om den säkerhetspolitiska

utvecklingen

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1).

Situationen för de hemvändande FN-soldaterna behandlas i motion Fö343 (mp).

Att ta emot hemvändande soldater världen över på ett bra sätt är ett problem.

Motionären föreslår ett frivilligt samarbetsprogram med befintliga

fredsorganisationer i Sverige samt att det inrättas speciella

"efteruppdragsplatser" där soldaterna kan få ta del av andras villkor och få

ansvarsfulla uppgifter och möjlighet att integrera sig med övriga samhället.

Soldaterna bör vidare uppmanas att delta i ett fortsatt civilt fredsarbete på

hemmaplan.

I partimotion U401 (c) behandlar Centerpartiet sin syn på vissa förändringar

i försvaret. I motionen anförs att det kalla krigets slut innebär att den

säkerhetspolitiska situationen förändrats. Osäkerhetsfaktorerna har en annan

karaktär än tidigare. Sverige måste även fortsättningsvis ha ett starkt

försvar. Avspänningen mellan staterna gör det dock möjligt att -- liksom i

andra länder -- minska försvarsutgifterna. Försvarets struktur måste

emellertid

anpassas för att möta de nya hotbilderna. Förmågan och beredskapen att möta

nya

hot, t.ex. flyktingströmmar eller en katastrof i vårt närområde, måste

ständigt

utvecklas. Förmågan att värja oss mot kuppartade anfall får ökande betydelse.

Samtidigt måste vi behålla handlingsfriheten att bygga upp ett starkare

invasionsförsvar. Den allmänna värnplikten skall enligt motionärerna behållas,

och försvaret skall ha en decentraliserad struktur. De nya hotbilderna

motiverar att det civila försvaret upprätthålls minst i nuvarande omfattning.

Vad som sålunda anförts om Sveriges försvar föreslås riksdagen ge regeringen

till känna (yrkande 3).

Utskottet

Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förslag till Lag om ändring

i

lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. I lagen

medges

att regeringen får ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande

verksamhet utomlands, utan att höra riksdagen, efter begäran av bl.a.

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Organisationen har den 1

januari 1995 bytt namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE). Som en följd av namnändringen behöver 1 § i lagen ändras. Utskottet

föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.

Flera motioner tar upp frågor som rör Sveriges säkerhetspolitiska miljö

och

dess konsekvenser för försvaret.

Flera motioner pekar på den osäkerhet som för närvarande råder beträffande

möjligheterna att nu göra säkerhetspolitiska bedömningar om framtiden och på

grundval av sådana göra säkerhets- och försvarspolitiska vägval. Detta tas upp

i kommittémotion Fö203 (m), partimotion Fö337 (fp) samt i kommittémotion Fö202

(kds).

I kommittémotion Fö203 (m) ifrågasätter motionärerna den förenklade

säkerhetspolitiska beskrivning som regeringen gör. Den politiska osäkerheten

och de många frågetecknen kring Rysslands väg är ännu tydligare i dag än 1992,

vilket utgör en viktig del av beslutsunderlaget.

Vid förra försvarsbeslutet var det enligt partimotion Fö337 (fp) små

möjligheter att göra säkerhetspolitiska långsiktsbedömningar. Den direkta

hotbilden mot Sverige har kraftigt försvagats. Europas framtida

säkerhetsordning måste bli så stark som möjligt, och samtidigt måste

säkerhetsstrukturernas utveckling i Europa beaktas vid långsiktiga bedömningar

av svensk säkerhetspolitik.

Centerpartiet anser i sin partimotion U401 (c) att osäkerhetsfaktorerna har

en annan karaktär än tidigare. Sverige måste även fortsättningsvis ha ett

starkt försvar. Försvarsutgifterna kan minska. Försvaret måste dock anpassas

till att möta nya hotbilder som t.ex. flyktingströmmar och katastrofer. Den

allmänna värnplikten skall enligt Centerpartiet behållas, och försvaret skall

ha en decentraliserad struktur.

I partimotion Fö204 (v) framhålls att de gynnsamma förändringarna i vårt

närområde är tillräckligt långsiktigt hållbara och av sådan karaktär att de

motiverar ytterligare minskningar inom försvarets område. I motion Fö206 (mp)

förordas bl.a. att det militära försvaret avskaffas och att Sverige medverkar

till ett internationellt förbud mot krig.

I kommittémotion Fö202 (kds) pekar motionärerna på den internationella

säkerhetspolitiska instabiliteten och att regionala konflikter kan äventyra

stabiliteten. Totalförsvaret måste göras mera flexibelt för att kunna medverka

i humanitära och fredsbevarande operationer. Det får dock inte urholka

totalförsvarets ekonomi. Återtagningsbegreppet för totalförsvaret bör ges ett

detaljerat innehåll. Civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer skall

utvecklas. Överväganden om totalförsvarets uppgifter och den

säkerhetspolitiska

analysen bör hållas samman inför nästa försvarsbeslut.

Utskottet erinrar inledningsvis om sina tidigare uttalanden om säkerhets-

och

försvarspolitiken under innevarande riksmöte. Utskottet har sålunda nyligen

till utrikesutskottet yttrat (1994/95:FöU1y) sig över proposition 1994/95:19

om

Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen och därvid redovisat sina

bedömningar om de säkerhetspolitiska nettofördelar som medlemskapet innebär

för

Sverige. I sitt yttrande (1994/95:FöU2y) till finansutskottet över proposition

1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. framhåller utskottet att

den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i Sveriges närområde, från

svenska utgångspunkter, har stabiliserats ytterligare jämfört med då 1992 års

försvarsbeslut fattades. Återdragandet av de ryska trupperna ifrån de baltiska

staterna har slutförts, och de har 1994 återvänt till Ryssland. Såväl Finland

som Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlemmar i Europeiska unionen.

I budgetpropositionen (bilaga 5, s. 3--7) redovisar regeringen vissa

utgångspunkter rörande den internationella säkerhetspolitiska utvecklingen,

med

bäring på totalförsvaret de närmaste åren. Regeringen anser att de mål och

uppgifter som fastställdes i 1992 års försvarsbeslut bör ligga fast, men den

säkerhetspolitiska utvecklingen gör det emellertid möjligt att göra smärre

avsteg från nu gällande krav på förmåga och insatsberedskap.

Utskottet -- som med uppmärksamhet följer den militärpolitiska utvecklingen

i Sveriges närområde -- delar den bedömning som flera motionärer gör

beträffande de betydande svårigheter som för närvarande råder beträffande

säkerhetspolitiska framtidsbedömningar. Det är emellertid inte aktuellt att nu

göra försvarspolitiska vägval för framtiden, som medför långsiktiga

konsekvenser för totalförsvaret. Propositionen tar primärt fasta på att

besluta

om försvarspolitiken och totalförsvaret det kommande budgetåret. Förberedelser

för beslut om försvarspolitiken för tiden efter nästa budgetår pågår. Alla

riksdagspartier medverkar i detta.

Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse konstatera

att regeringens bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges

närområde,

och dess inverkan på försvarspolitiken och totalförsvaret under budgetåret

1995/96, ligger väl i linje med vad utskottet redan uttalat under innevarande

riksmöte. Utskottet har sålunda inget att invända mot vad regeringen anför.

Utskottet utgår från att frågor om totalförsvarets framtida utformning

kommer

att behandlas ingående i samband med förberedelserna för nästa försvarsbeslut.

Regeringen har organiserat förberedelsearbetet i flera etapper. Regeringen har

aviserat att den till nästa riksmöte kommer att föreslå riksdagen inriktning

av

säkerhets- och försvarspolitiken, mål för totalförsvaret samt principiella

frågor om totalförsvarets utformning. Förslag om den närmare inriktningen av

det militära och civila försvarets organisation och verksamhet i fred och krig

avses härefter föreläggas riksdagen i en andra etapp hösten 1996.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder om den säkerhetspolitiska

utvecklingen, avser regeringen härutöver att lägga in säkerhetspolitiska

kontrollstationer, såväl före som efter det planerade försvarsbeslutet.

Riksdagen ges därmed, enligt utskottets mening, flera tillfällen att

successivt

göra säkerhets- och försvarspolitiska ställningstaganden och att efter hand

anpassa totalförsvarets mål och inriktning med hänsyn till dessa

kontrollstationer. Utskottet anser därmed att önskemålet i Fö202 (kds) yrkande

14 om att hålla samman överväganden om totalförsvarets uppgifter och den

säkerhetspolitiska analysen tillgodoses.

Riksdagen kommer sålunda att relativt snart behandla säkerhets- och

försvarspolitikens inriktning och dess konsekvenser för totalförsvarets mål,

verksamhet och finansiering, men i ett mer långsiktigt perspektiv än vad som

nu

är fallet.

Det är enligt kommittémotion Fö202 (kds) yrkande 5 nödvändigt att det inom

Försvarsmakten skapas en struktur för att medverka i internationella

fredsbevarande verksamheter. Resurserna för denna får dock inte enligt

motionärernas mening urholka totalförsvarets ekonomi. Utskottet har för sin

del

ingen annan mening än motionärerna i detta avseende. Försvarsmakten bör även

framgent organiseras för att ha en god förmåga att ställa väpnade styrkor till

FN:s och OSSE:s förfogande. Att medverka i sådana insatser får enligt

utskottets mening även positiv inverkan i olika avseenden på Försvarsmaktens

utveckling. Någon förändring av det sätt på vilket de fredsbevarande

insatserna

finansieras är inte påkallad. Därför behöver inte riksdagen nu ta ställning

till frågan.

I motion Fö206 (mp) förordas bl.a. att det militära försvaret avskaffas

och

att Sverige verkar för ett internationellt förbud mot krig. Utskottet vill

inledningsvis understryka att ett starkt stöd till Förenta nationerna och ett

konsekvent hävdande av folkrätten är grundläggande drag i den svenska utrikes-

och säkerhetspolitiken. Sverige verkar i alla internationella sammanhang för

att mellanstatliga konflikter skall lösas med icke-militära medel. Utskottet

erinrar om att alla FN:s medlemsstater har -- genom FN-stadgan -- förpliktat

sig att lösa internationella tvister med fredliga medel. Vidare skall

medlemsstaterna avhålla sig från hot om eller bruk av våld som riktar sig mot

en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Utskottet

konstaterar sålunda att det redan finns ett internationellt förbud mot

angreppskrig eller hot om sådant. Enligt FN-stadgan finns emellertid en

uttrycklig rätt för en stat till militärt självförsvar i händelse av att den

utsätts för ett väpnat angrepp. Det finns således ett stöd i stadgan till

militärt självförsvar och därmed till att upprätthålla en försvarsmakt.

Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör inte motionerna Fö202 (kds)

yrkandena 4--6 och 14, Fö203 (m) yrkande 1, Fö204 (v) yrkande 1, Fö206 (mp),

Fö337 (fp) yrkande 1 och U401 (c) yrkande 3 bifallas av riksdagen.

I motion Fö201 (mp partimotion) och Fö332 (mp) framhålls behovet av att

Sverige anpassas mot andra hot än rent militära och görs mindre sårbart genom

ett ekologiskt samhällsbyggande.

Utskottet anser att motionärerna för fram förslag till anpassning av

totalförsvaret för att möta hot mot Sverige, som inte primärt är av

mellanstatlig eller mellanfolklig natur. Sveriges förmåga att möta

påfrestningar av den art som motionärerna aktualiserar är ytterst ett resultat

av den förda politiken inom en mängd olika områden. Delar av totalförsvarets

resurser och det civila samhällets beredskapsförberedelser i fred kan

tillgodogöras t.ex. vid katastrofer och flyktingströmmar. Överväganden om på

vilket sätt totalförsvaret skall utformas även för dessa typer av hot ingår

enligt utskottets mening i förberedelserna för nästa försvarsbeslut.

Motionerna

Fö201 (mp) yrkandena 1 och 14 och Fö332 (mp) yrkande 1 bör därför inte

bifallas

av riksdagen.

Miljöpartiet säger i motion Fö201 (mp) yrkande 13 nej till observatörskap

eller medlemskap i VEU och kräver öppenhet från regeringens sida när det

gäller

agerandet i EU på det försvarspolitiska området. Därför bör det genomföras en

folkomröstning efter regeringskonferensen 1996.

Utskottet delar motionärernas krav på öppenhet från regeringens sida när det

gäller Sveriges medverkan i unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

(GUSP). Genom den utvidgning av VEU-kretsen som ägt rum har dess betydelse som

forum för europeiska säkerhetspolitiska diskussioner ökat. Utskottet har

tidigare (1994/95:FöU1y) pekat på de fördelar som observatörskapet kan ha. Ett

aktivt svenskt observatörskap i VEU ger insyn i, information om och tillgång

till de europeiska säkerhetspolitiska diskussioner som pågår i den utvidgade

VEU-kretsen. Observatörskapet ger således underlag inför den kommande

översynskonferensen då även VEU:s roll inför EU kommer att beröras, utan att

trovärdigheten för den militära alliansfriheten rubbas.

Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att informera berörda utskott

kontinuerligt -- utöver den information som kommer att lämnas till riksdagens

EU-nämnd -- och därmed ge utskotten goda tillfällen att samråda med regeringen

om Sveriges agerande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Därmed

ges riksdagen även insyn i hur observatörskapet i VEU utnyttjas för svenskt

vidkommande, och vilka erfarenheter som dras av detta inför

översynskonferensen.

Enligt utskottets mening är det därför inte nödvändigt att nu ta ställning

till behovet av en folkomröstning. Ett ställningstagande till en sådan bör

sålunda anstå. Därför bör motion Fö201 (mp) yrkande 13 inte bifallas.

I motion Fö343 (mp) föreslås en rad olika insatser för att hantera de

problem

som, enligt motionärens mening, är förenade med att ta om hand hemvändande

FN-soldater.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen framhåller att

multinationell krishantering och internationella fredsbefrämjande samt

humanitära insatser får en allt viktigare roll. Förmågan att medverka vid

sådan

insatser är därför viktig. Utskottet har erfarit att regeringen därför utreder

hur Sveriges militära och civila insatsstyrkor bör utformas och organiseras

framgent. Problem av den art som aktualiseras i motionen bör ingå i

utredningsarbetet. Utskottet har vidare erfarit att Försvarsmakten numera på

olika sätt redan gör betydande insatser för hemvändande FN-soldater, för att

förebygga de problem som berörs i motionen. Det bör emellertid närmast ankomma

på regeringen och Försvarsmakten att överväga frågor av den art som motionären

för fram. Något beslut av riksdagen är inte påkallat. Motion Fö343 (mp) bör

sålunda avslås.

Försvarsutskottets uppföljning

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om

revision (s. 15--16), redovisning av genomförda strukturförändringar (s.

17--18) samt planerings- och budgetsystemet (s. 37). Härvid redovisar

utskottet

sina tidigare ställningstaganden med anledning av vad utskottet anfört om

uppföljning. I anslutning härtill behandlar utskottet också motionerna Fö337

(fp) yrkande 2 och Fö202 (kds) yrkande 7.

Uppföljningsarbetet

I enlighet med vad som uttalats i förarbetena till författningsreformen

(prop. 1973:90, KU 26) bedriver utskottet ett kontinuerligt uppföljningsarbete

inom sitt beredningsområde.

Utskottet fäster stor vikt vid sin uppföljning och utvärdering av

regeringens

och myndigheternas verksamhet. Utskottet erinrar om vad riksdagen uttalat om

sin roll beträffande styrning av statlig verksamhet. Det är viktigt (bet.

1993/94:FiU10) att markera att mål- och resultatstyrningen fungerar i hela

styrkedjan. Riksdagen skall härvidlag ange den övergripande inriktningen av

verksamheten, formulera de resultat som förväntas samt bevilja erforderliga

medel.

För att få en överblick över det aktuella läget inom såväl den militära som

den civila delen av totalförsvaret har utskottet inför behandlingen av

regeringens budgetförslag besökt myndigheter, förband och försvarsindustrier.

Vidare har representanter från Försvarsdepartementet och olika

totalförsvarsmyndigheter inför utskottet föredragit och kommenterat resultatet

av den verksamhet som genomförts budgetåret 1993/94.

Genom kontakter och diskussion med Riksdagens revisorer initieras olika

utvärderingsprojekt. Under våren avser revisorerna att redovisa resultatet

från

en granskning av administrationen av skyddsrumsbyggandet.

Utskottet har tidigare låtit kartlägga hur stölderna av militära skjutvapen

och ammunition har utvecklats och vilka åtgärder, bl.a. i fråga om förvaring,

som vidtagits med anledning härav (1993/94:URD1). Denna studie har har följts

upp av utskottet.

Regeringens behandling (skr. 1994/95:15) av riksdagens skrivelser har följts

upp. Härvid har det inte framkommit att något riksdagsärende, som enligt

utskottets mening borde vara slutbehandlat, kvarstår oavgjort. Uppföljningen

redovisas i bilaga 3 till detta betänkande.

Genomförandet av 1992 års försvarsbeslut

Regeringen redogör för vilka strukturförändringar som genomförts i

Försvarsmaktens grundorganisation och bland myndigheter utanför Försvarsmakten

i anledning av 1992 års försvarsbeslut. Av redogörelsen framgår att flertalet

förändringar som planerats att verkställas den 1 juli 1994 har fullföljts.

Förändringarna inom det civila försvaret skall dock ha genomförts först den 1

juli 1995.

I likhet med föregående år fäster utskottet stor vikt vid regeringens

redovisning av hur 1992 års försvarsbeslut kan fullföljas. Av regeringens

redogörelse framgår bl.a. att

myndigheten Försvarsmakten har bildats; samtidigt har myndigheterna inom

dåvarande huvudprogrammen 1--4 (Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband

och

Operativ ledning m.m.) lagts ned,

Försvarsmaktens regionala organisation numera omfattar tre militärområden,

fyra marinkommandon, tre flygkommandon samt försvarsområden som i huvudsak

motsvarar länen,

tre civilområden har inrättats motsvarande samma geografiska områden som

militärområdena,

Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets civilförvaltning har lagts ned;

Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har privatiserats,

Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt numera styrs genom

uppdrag och är till största delarna avgiftsfinansierade, från främst

Försvarsmakten.

Regeringen redovisar vidare att utvecklingen av huvudprogrammet

Arméförband mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt

intentionerna i 1992 års försvarsbeslut. Med undantag för vissa förband, som

endast genomfört begränsad repetitionsutbildning, har de krigsorganisatoriska

målen i allt väsentligt uppnåtts.

Inom huvudprogrammet Marinförband redovisas brister i förbandens förmåga

jämfört med vad som lades fast i 1992 års försvarsbeslut. Regeringen bedömer

dock att det bör vara möjligt att i huvudsak åtgärda de brister som anmälts.

För huvudprogrammet Flygvapenförband redovisar regeringen att

verksamheten i allt väsentligt har genomförts i enlighet med givna uppdrag.

Förbanden har en god förmåga att lösa sin uppgifter.

Regeringens sammanfattande bedömning är att utvecklingen mot de mål avseende

förbandens krigsduglighet m.m. som riksdagen beslutade om i 1992 års

försvarsbeslut har varit tillfredsställande.

Utskottet

Utskottet konstaterar att budgetåret 1995/96 är det andra året som de nya

styrformerna kommer att tillämpas på Försvarsmakten. En grundläggande princip

för statsmakternas förändrade styrning är härvidlag att myndigheten ges

tydliga

och uppföljningsbara mål så att verksamheten kan följas upp och utvärderas av

regeringen och riksdagen. Samtidigt bör av bl.a. effektivitetsskäl ett

betydande mått av handlingsfrihet bibehållas såväl i fråga om verksamhetens

genomförande som vid valet av resurser.

Den förändrade anslagsstrukturen innebär att Försvarsmakten numera anvisas

medel över endast ett ramanslag. Utskottet erinrar om att det i sitt

betänkande 1992/93:FöU9, vid beslutet om den förändrade styrningen av

Försvarsmakten, förutsatte att riksdagen även fortsättningsvis skulle ges goda

förutsättningar till insyn, styrning och uppföljning av dess verksamhet.

Utskottet anser att målbeskrivningarna för programmen måste utvecklas

ytterligare, så att ökade möjligheter ges för riksdagen att följa upp och

utvärdera verksamheten och härigenom kunna ta ställning till behovet av

omprioriteringar. Detta är nödvändigt för att mål- och resultatstyrningen

skall

kunna förverkligas inom försvarets områden. Ett tydligt förslag från

regeringens sida beträffande målen inom de olika programmen inom

Försvarsmakten

behövs för att riksdagen skall kunna följa upp verksamheten. Utskottet anser

att detta gäller särskilt programmen 13 För krigsorganisationen gemensamma

resurser och 14 För grundorganisationen gemensamma resurser där målen --

enligt

utskottets mening -- fortfarande är vagt formulerade.

Uppföljning av Försvarsmaktens verksamhet m.m.

Riksrevisionsverket har i en rapport (1994-12-01) till regeringen redovisat

sina iakttagelser av den årliga revisionen. Riksrevisionsverkets revision av

verksamheten för budgetåret 1993/94 inom Försvarsdepartementets område visar

att nio myndigheter fått s.k. oren revision. Vissa av invändningarna är

hänförliga till sådana frågor som har med avveckling av myndighet och

verksamhet att göra. De föranleder därför ingen åtgärd från regeringens sida

utöver de som myndigheten själv vidtar. Riksrevisionsverket framhåller även

att

den ekonomiadministrativa kompetensen brister hos flera myndigheter.

Resultatredovisningen för Försvarsmakten har enligt Riksrevisionsverkets

mening utvecklats svagt sedan föregående budgetår. Försvarsbeslutets mål kan

enligt RRV inte följas upp i krigsförbandstermer. Enligt RRV:s uppfattning

krävs åtgärder för att förbättra det ekonomiska beslutsunderlaget inför beslut

om nya omstruktureringar. Vidare bör ökade resurser avsättas inom

Försvarsmakten för att styra, samordna och följa upp arbetet på central nivå.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen genomfört en konferens

med ekonomiansvarig personal vid Försvarsdepartementets myndigheter där bl.a.

hithörande frågor behandlats.

Med anledning av ett förslag (förs. 1993/94:RR3) från Riksdagens revisorer

behandlade utskottet i betänkande 1993/94:FöU9 riksdagens behov av att få en

mer samlad och systematisk återföring av erfarenheterna från förändringar i

Försvarsmaktens grundorganisation. Utskottet har noterat att regeringen

utarbetat en kalkylmetod för att bättre kunna värdera och bedöma de förväntade

ekonomiska konsekvenserna av en grundorganisationsförändring. Förutom att

kunna

göra sådana bedömningar är det enligt utskottet också angeläget att gjorda

besparingskalkyler följs upp mot de faktiska kostnaderna. För att riksdagen

skall ges möjlighet att göra en samlad uppföljning och utvärdering av de

förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation som riksdagen tidigare

beslutat om, förutsätter utskottet att regeringen återkommer även med en

redogörelse för det ekonomiska resultatet av ändringarna.

Bildandet av den nya myndigheten Försvarsmakten har inneburit att

statsmakterna numera anvisar medel för det militära försvaret till endast

en myndighet och över ett anslag. Riksdagen beslutar om ramanslaget

Försvarsmakten. Inom ramanslagets totalbelopp budgeteras anslagsmedlen på 15

olika program. Utskottet anser att det bör finnas en viss flexibilitet att

omfördela medel mellan de olika programmen om detta bedöms leda till en bättre

total måluppfyllelse för den samlade verksamheten. Riksdagen bör därför inte

formellt sett besluta om den slutliga medelsberäkningen på de olika

programmen.

Detta bör i stället vara regeringens ansvar. Det bör vidare ankomma på

regeringen att besluta om en annan medelsberäkning på programmen än den som

angivits i regleringsbrevet, under förutsättning att den ligger i linje med

vad

riksdagen har beslutat om verksamhetens inriktning för de olika programmen.

Sådana beslut bör enligt utskottets mening inte delegeras till Försvarsmakten.

Vad utskottet anfört om regeringens medverkan vid ändrad medelsberäkning

inom

ramanslaget till Försvarsmakten bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Riksdagen anvisar numera medel över anslaget A 1. Försvarsmakten för att den

skall kunna ge uppdrag till bl.a. Fortifikationsverket, Försvarets

materielverk, Totalförsvarets pliktverk och Militärhögskolan. Gemensamt för

myndigheterna är att de i stor utsträckning ger stöd till Försvarsmakten.

Tidigare anvisade riksdagen medel till dessa myndigheter och deras

verksamhet. Det är således numera uppdrag från Försvarsmakten som i allt

väsentligt finansierar dessa myndigheter och därmed påverkar deras inriktning

och omfattning. Besluten om inriktningen och omfattningen av dessa

myndigheters

verksamhet har således flyttats från riksdagen till Försvarsmakten.

Den finansiella styrningen och härtill kopplade nya regelsystem har

inneburit

att myndigheterna getts ökad ekonomisk frihet och större ansvar att disponera

anvisade medel. Samtidigt ställs större krav på att myndigheterna har en god

och ändamålsenlig redovisning. Med hänsyn till dels de betydande kostnaderna

inom verksamheten, dels att flera myndigheter berörs, anser utskottet att det

finns skäl att noga följa upp och utvärdera formerna för styrningen av

verksamhet och resurser för Försvarsmakten och övriga myndigheter som ger stöd

till denna. Utskottet noterar härvidlag att chefen för Försvarsdepartementet

har tillkallat en särskild utredare med uppgift att följa upp och utvärdera

genomförda strukturförändringar inom verksamhetsområdet.

Utskottet konstaterar att möjligheten till insyn i verksamheten vid

myndigheter, som finansieras och får sina uppdrag av huvudsakligen

Försvarsmakten, i betydande grad har minskat jämfört med tidigare ordning.

Utskottet anser för sin del att redovisningen av verksamheten och den totala

finansieringen vid de intäktsfinansierade myndigheterna behöver förbättras.

Det

är utskottets mening att regeringen fortsättningsvis i sitt budgetförslag bör

ge en bättre överblick över respektive myndighets totala verksamhet, resurser

och finansiering.

En utgångspunkt för regeringens styrning av Försvarsmaktens verksamhet är de

långsiktiga försvarsbesluten, som bestäms av riksdagen vart femte år. I

samband

härmed läggs också verksamhetsinriktningen för de olika programmen fast. Om

inte någon förändring föreslås av versamhetsinriktningen under

försvarsbeslutsperioden begär regeringen inte något särskilt godkännande av

riksdagen, utan den inriktning som lagts fast i samband med försvarsbeslutet

förutsätts gälla också för nästkommande budgetår.

Enligt 9 kap. 2 § regeringsformen får inte statens medel användas på annat

sätt än riksdagen har bestämt. Utskottet anser att regeringen framgent bör

inhämta riksdagens godkännande beträffande inriktningen av verksamheten inom

de

olika programmen. Genom en sådan ordning kommer riksdagen formellt sett att

för varje budgetår ta ställning till för vilka ändamål som medlen under

ramanslaget till Försvarsmakten skall användas. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Planerings- och budgeteringssystem

Regeringen

Det är regeringens ansvar att tillse att det statliga budgetsystemet och

Försvarsmaktens planeringssystem kan samverka på ett fungerande sätt samtidigt

som utvecklingen av planeringssystemet är Försvarsmaktens ansvar. Regeringen

anmäler att den uppdragit åt en oberoende expertgrupp att granska ekonomiska

osäkerheter i Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen. I uppdraget

ingår

enligt direktiven (dir. 1994:147) även att föreslå förändringar av

Försvarsmaktens planeringssystem för att uppnå en harmonisering till det

statliga budgetsystemet.

Motionen

Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion Fö337 att det är av stor

vikt

att uppföljningen i hela kedjan riksdag--regering--myndigheter ges en ökad

roll. Former för fortsatt uppföljning bör utgöra ett centralt inslag i nästa

fleråriga försvarsbeslut. Det är enligt motionärerna tveksamt om regeringens

beskrivning av ansvaret för budgetsystemet stämmer med vad riksdagen vid olika

tillfällen beslutat rörande försvarets planerings- och ekonomisystem.

Statsmakternas styrning gäller också övergripande mål, och det är tveksamt om

allt detta kan sägas ingå i budgetsystemet.

Motionärerna anser vidare att Försvarsmaktens planeringssystem och

kopplingen

till det statliga budgetsystemet bör ses ur ett bredare perspektiv. Det är

angeläget att inte förändringar i planeringssystemet görs, utan att riksdagens

roll noga beaktas. Eventuella förändringar i systemet bör enligt motionärerna

endast genomföras om de säkerställer ett starkt parlamentariskt inflytande.

Vad

som sålunda anförts om uppföljning och säkerställande av riksdagens inflytande

över försvarsplaneringen föreslås riksdagen ge regeringen till känna (yrkande

2).

Utskottet

Den av regeringen tillsatta expertgruppen med uppgift att bl.a. se över och

lämna förslag till hur Försvarsmaktens planeringssystem bör förändras för att

uppnå en harmonisering till det statliga budgetsystemet har i februari 1995

lämnat sitt betänkande (SOU:1995:13) till regeringen. Frågan om

parlamentariskt

inflytande i försvarsplaneringen behandlas dock inte av gruppen.

Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i den fortsatta beredningen

av expertgruppens förslag beaktar och säkerställer riksdagens inflytande i

försvarsplaneringen.

I det nu aktuella förberedelsearbetet inför ett nytt långsiktigt

försvarsbeslut

anser utskottet att det parlamentariska inflytandet tillgodoses genom den

tillsatta Försvarsberedningen. Utskottet anser därför att det parlamentariska

inflytandet som motionärerna efterlyser i motion Fö337 (fp) yrkande 2 ligger i

linje med vad regeringen beslutat om. Mot bakgrund härav behöver

motionsyrkandet inte bifallas av riksdagen.

Vissa planeringsförutsättningar

Motionen

För att kunna upprätthålla ett effektivt totalförsvar framhålls i motion

Fö202 (kds) yrkande 7 att totalförsvarets två pelare, det militära försvaret

och det civila försvaret, måste ha gemensamma planeringsförutsättningar.

Förberedelserna på civil sida är lika viktiga som på militär sida.

Beredskapskraven för totalförsvarets två pelare måste därför samordnas.

Utskottet

Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1993/94:FöU9 uttalat sig om de

skillnader i planeringsförutsättningarna mellan det militära och civila

försvaret som tas upp i motionen och därvid utgått från att regeringen i de

fortsatta förberedelserna inför nästa fleråriga försvarsbeslut samordnar

beredskapskraven. I beslut den 22 december 1993 har regeringen meddelat

riktlinjer till myndigheterna inför de fortsatta förberedelserna av nästa

försvarsbeslut. Regeringen har i beslutet bl.a. preciserat och klargjort

begreppet återtagning så att för totalförsvaret gemensamma förutsättningar

föreligger. Utskottet kan således konstatera att motionärernas synpunkterna

har

tillgodosetts, varför motion Fö202 (kds) yrkande 7 bör kunna avslås.

Försvarsmakten m.m.

Försvarsmakten -- övergripande mål

Regeringen anmäler att myndigheten Försvarsmakten, som inrättades den 1 juli

1994, omfattar den verksamhet som tidigare bedrivits inom de myndigheter som

tillhörde de s.k. huvudprogrammen 1--4, dvs. Arméförband, Marinförband,

Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. samt vissa verksamheter vid

myndigheter inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter.

Regeringen anför att det övergripande målet för Försvarsmakten är att

försvara landet mot väpnade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan beredskap

att den verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred

hävda

Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda

förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna

sätta upp förband för internationella insatser och delta med militära resurser

i internationella åtaganden.

Regeringens resultatredovisning

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

45--48) har anfört om resultatbedömning av verksamheten under budgetåret

1993/94.

Regeringen

Som en inledning till sin resultatredovisning återger regeringen de mål som

lades fast i 1992 års försvarsbeslut för huvudprogrammen Arméförband,

Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. För innehåll och

innebörd i dessa delar hänvisas till propositionen (s. 43--45).

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse riktat vissa

gemensamma anmärkningar mot årsredovisningarna inom det militära försvaret.

Anmärkningarna avser bl.a. bokföring av upplupna semester- och löneskulder,

kostnadsföring av investeringar i förvaltningslokaler samt redovisning av

intäkter av avgifter och ersättningar. Regeringen anser att dessa generella

brister främst beror på aktuella förändringar av regelverk och organisation i

samband med bildandet av myndigheten Försvarsmakten. Regeringen utgår från att

invändningarna är av engångskaraktär och att nödvändiga åtgärder vidtas under

innevarande budgetår.

Regeringen delar Riksrevisionsverkets uppfattning att Försvarsmakten bör

fortsätta att utveckla resultatredovisningen. Härvid är det betydelsefullt att

kunna mäta bl.a. prestationer och relatera dessa till kostnader. Det

viktigaste

i fråga om redovisning är dock, enligt regeringen, att uppskatta effekten av

prestationerna, dvs. inverkan på krigsorganisationens förmåga, beredskap och

uthållighet.

Regeringen anmäler att de krigsorganisatoriska målen för huvudprogrammet

Arméförband under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har uppnåtts. Vissa

förband, som endast genomfört begränsad repetitionsutbildning, utgör undantag.

Krigsduglighetens utveckling tyder på att det finns förband som inte kommer

att

nå upp till de mål som satts för försvarsbeslutsperioden. Regeringen avser att

noga följa denna utveckling.

Utvecklingen mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt

intentionerna i 1992 års försvarsbeslut. Vidare sägs att de omfattande

förändringarna i arméns grundorganisation i huvudsak kunnat genomföras enligt

försvarsbeslutet.

Regeringen konstaterar vissa revisionsanmärkningar och anför att felaktiga

metoder för att redovisa finansiella intäkter och kostnader måste rättas till.

För huvudprogrammet Marinförband har brister i krigsförbandens förmåga

anmälts i årsredovisningen för 1993/94. Regeringen anför att dessa till del är

en följd av de särskilda åtgärder som framtvingades av marinens ekonomiska

problem, vilka anmäldes i föregående års budgetproposition. I syfte att låta

ett prognosticerat överskridande inom anslaget C 1. Ledning och

förbandsverksamhet finansieras inom marinens totala budget innehölls ca 300

miljoner kronor från övriga marina anslag. Dessa medel har regeringen

innevarande budgetår återfört till Försvarsmakten och kan tillgodoräknas den

marina förbandsverksamheten. Om denna återföring av medel beaktas finns ett

anslagssparande på 162 miljoner kronor, vilket enligt regeringens bedömning

gör

det möjligt att i huvudsak åtgärda anmälda brister.

Riksrevisionsverket anmärker i sin revisionsberättelse mot att anslaget C

3.

Anskaffning av anläggningar överskridits med 21,8 miljoner kronor. Regeringen

anför att det funnits möjlighet att undvika detta genom ändring av

regleringsbrevet men att den tidigare myndigheten Chefen för marinen lämnat

ett

ofullständigt underlag för en sådan åtgärd.

För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att

verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i

enlighet med givna uppdrag. Förbanden har god förmåga att lösa sina uppgifter.

När det gäller verksamheten inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m.

gör regeringen motsvarande konstaterande. Härutöver anmäler regeringen att den

ser allvarligt på att anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet

överutnyttjats med 142 miljoner kronor liksom att det brister i de

ekonomiadministrativa rutinerna. Regeringen förutsätter att Försvarsmakten

avhjälper bristerna under innevarande budgetår.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att utvecklingen under budgetåret

1993/94 varit tillfredsställande i förhållande till de mål som satts i 1992

års

försvarsbeslut. De operativt rörliga arméförbanden (brigader och

fördelningsförband), huvuddelen av fartygsförbanden och de rörliga

kustartilleriförbanden samt flygvapenförbanden uppfyller i allt väsentligt de

krigsduglighetskrav som erfordras för att målen år 1997 skall kunna nås.

Däremot kommer det sannolikt inte att vara möjligt att nå målen för vissa

fördelnings- och försvarsområdesförband samt för vissa marinstridskrafter.

Utskottet

Utskottet konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 lett till

resultat som innebär att försvarsbeslutets mål för år 1997 kan nås för

huvuddelen av de prioriterade krigsförbanden. Samtidigt föreligger brister vid

vissa armé- och marinförband vilka medför att målen för dessa förband inte

tidsmässigt kan realiseras i enlighet med 1992 års försvarsbeslut.

Utskottet delar regeringens syn när det gäller behovet av att vidta åtgärder

med anledning av RRV:s revisionsanmärkningar.

Inriktning i stort. Besparingar

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

48--49) har anfört om besparingar. Till avsnittet har också förts behandlingen

av motionerna Fö202 (kds kommittémotion) yrkandena 8 och 11, Fö203 (m

kommittémotion) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v partimotion) yrkande 2 i denna

del, Fö314 (m), Fö323 (c), Fö337 (fp partimotion) yrkande 3, Fö339 (m, c),

Fö342 (s) yrkande 1 och Fi219 (c partimotion) yrkande 18.

Regeringen

Under budgetåret 1995/96 genomförs en del av de återstående

besparingsåtgärder om 600 miljoner kronor som riksdagen beslutade till följd

av 1992 års stabiliseringsproposition (prop. 1992/93:50 bil. 2, FiU1, rskr.

134). Besparingsåtgärderna berör främst Försvarsmakten och motsvarar ca 300

miljoner kronor under det förlängda budgetåret 1995/96. Härutöver skall

ytterligare besparingsåtgärder genomföras. Enligt regeringens proposition

1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. är sålunda målet att minska

försvarsutgifterna med 2 miljarder t.o.m. budgetåret 1998. Riksdagen har

godkänt denna inriktning (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 145).

Denna under hösten 1994 beslutade besparing avsåg hela totalförsvaret.

Regeringen har nu i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 5) föreslagit

besparingen till knappt 1,8 miljarder kronor för Försvarsmakten under

budgetåret 1995/96. Enligt regeringen bör besparingen så långt som möjligt tas

ut generellt inom verksamheten samt genom en ytterligare samordning och

effektivisering i Försvarsmaktens produktion.

Härutöver anser regeringen att den rådande säkerhetspolitiska situationen

gör

det möjligt att sänka kraven på insatsberedskap och på krigsduglighet för

vissa

krigsförband, liksom på ambitionerna för krigsorganisationens materiella

förnyelse.

Regeringen är inte beredd att föreslå några besparingar inom

grundutbildningen.

Motionerna

I kommittémotion Fö202 (kds) betonas att arbetet med att fullfölja 1992 års

försvarsbeslut i allt väsentligt måste fortsätta. För att bevara

trovärdigheten

för Sveriges alliansfrihet är det nödvändigt att hålla fast vid den omfattande

modernisering som nu pågår. De stridskrafter som skall lösa de absolut

svåraste

uppgifterna i krig måste därför ha en tydlig kvalitetsprofil, vilket

motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen till känna (yrkande 11).

Samma motion betonar också betydelsen av att Försvarsmakten kan upprätthålla

en effektiv incidentberedskap. Ingripande måste kunna ske mot varje

kränkning av vårt luftrum och territorium. Besparingarna inom Försvarsmakten

bör därför inte få påverka incidentberedskapen (yrkande 8).

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 anser motionärerna att det

är otillfredsställande att regeringen föreslår en så kraftig besparing som

1,8 miljarder kronor utan att precisera var den skall tas ut. Ett rimligt krav

hade varit att regeringen presenterat ett sammanhållet och konkret förslag på

grundval av det underlag som Överbefälhavaren lämnade i december 1994. Den

enda

tydliga handlingsregel som regeringen ger är att reduktioner i

grundutbildningen inte accepteras.

Osäkerheten i den framtida säkerhetspolitiska utvecklingen betonas enligt

motionärerna inte tillräckligt starkt av regeringen. Det finns därför ingen

grund för att göra vissa avsteg från nu gällande operativa krav och

insatsberedskap.

Enligt motionärerna kan regeringens generella besparingar i verksamheten och

kravet på ytterligare rationaliseringar rimligen inte genomföras utan kraftiga

inskränkningar i repetitionsutbildningen, vilket kommer att minska

krigsdugligheten.

Förslagen om senareläggning av vissa materielprojekt är lättare att förstå

men, hävdar motionärerna, innebär statsfinansiellt endast att utgifterna

skjuts

på framtiden. Dessutom uppskattas merkostnaden för dessa politiskt initierade

förseningar till minst 10 %.

Även en mindre försvarsmakt kräver stora investeringar. Ju färre förband,

desto viktigare blir det att upprätthålla kvaliteten på materiel, personal och

utbildning. En noggrann beredning borde därför föregå beslut om besparingar.

Motionärerna förordar ett anslag som med drygt 1,6 miljarder kronor överstiger

det av regeringen föreslagna (yrkande 5 i denna del).

Folkpartiet liberalerna godtar i sin partimotion Fö337 storleken av de

besparingar som regeringen föreslår. Däremot finns starka principiella

invändningar mot inriktningen av besparingarna. Motionärerna pekar på

risken av att bryta försvarsbeslutets inriktning mot återställd kvalitet

vilket

skulle innebära en fortsatt obalans mellan försvarsförmåga och uppgifter.

Med hänsyn till den stora sannolikheten för att antalet armébrigader kommer

att reduceras de närmaste åren föreslås i motionen en minskning av

grundutbildningen så tidigt som möjligt. Samtidigt bör redan utbildade

värnpliktiga utnyttjas i en framtida mindre organisation. Grundutbildningen

bör

sålunda minskas med 3 000 värnpliktiga under kalenderåret 1996 (yrkande 3).

Frigjorda medel bör användas för repetitionsutbildning och

materielanskaffning.

Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att föreslå hur denna minskning av

grundutbildningen skall ske.

Centerpartiet framhåller i sin partimotion Fi219 om den ekonomiska politiken

att partiet håller fast vid sin tidigare uppfattning att försvarskostnaderna

i samband med nästa försvarsbeslut kan minskas med 4 miljarder kronor fram

till år 1999, om det säkerhetspolitiska läget så medger (yrkande 18).

Vänsterpartiet menar i sin partimotion Fö204 att de gynnsamma

säkerhetspolitiska förändringarna, trots instabiliteten i stora delar av östra

Europa, är tillräckligt långsiktigt hållbara för att motivera betydande

reduktioner inom Försvarsmakten. Redan nu bör därför konkreta beslut fattas

med en sådan innebörd, dock utan att detta får brutala samhällsekonomiska

konsekvenser. Vidare måste krigs- och grundorganisationerna kunna fungera

under

den tid förändringarna sker. Motionärerna föreslår sålunda snara beslut om

nedläggning av ett antal utbildningsetablissemang, i ett första steg troligen

fem, varav de flesta i norra Sverige (yrkande 2 i denna del). Dessa åtgärder

bedöms kunna spara 1 950 miljoner kronor utöver vad regeringen har

föreslagit.

Tre motioner behandlar försvarets inriktning i södra Sverige. I motion

Fö314 (m) anförs sålunda att det är av största vikt att upprätthålla minst

nuvarande luftförsvarskapacitet i Skåne (flyg, luftvärn, stridsledning och

alarmering) liksom att där behålla kvarvarande pansar- och mekaniserade

brigader. Kommande försvarsbeslut bör beakta detta.

En motsvarande prioritering av det sydsvenska luftförsvaret ges uttryck i

motion Fö339 (m, c). Behovet av F 10 i Ängelholm betonas.

I motion Fö342 (s) framhåller motionärerna de möjligheter till utveckling

som

finns inom försvaret i Blekinge (yrkande 1). Såväl Blekinge flygflottilj F 17

som Marinens 13:e helikopterdivision skulle kunna utvidga sin verksamhet.

Vidare sägs Marinens anläggningar i Karlskrona, t.ex. Kungsholms fort, vara en

bra plattform för vidareutveckling av verksamheter på det civila humanitära

området.

Utskottet

Ekonomiproblemen inom Försvarsmakten

Försvarsmakten har under hösten 1994 till regeringen vid två tillfällen

anmält ett antal ekonomiska osäkerheter i planeringen. Innebörden var bl.a.

att

planlagd verksamhet för ca 4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 inte bedömdes

kunna finansieras. Enligt Försvarsmaktens uppfattning fördelade sig dessa

osäkerheter enligt följande:

Kvarstående ofinansierad utveckling av luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE -- ca

90 miljoner kronor.

Införandet av kapitalkostnader för mark, anläggningar och byggnader har

medfört att ca 330 miljoner kronor mindre än planerat kommit att stå till

förfogande.

Oförutsedd räntekostnad på 330 miljoner kronor för s.k.

betalningsförskjutningar för JAS 39 Gripen.

Otillräcklig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen för JAS 39

Gripen med drygt 2 600 miljoner kronor. Huvuddelen härav beror av kronans

depreciering hösten 1992.

Otillräcklig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen inom övriga

program med drygt 500 miljoner kronor.

Regeringen tillsatte med anledning härav i december 1994 en expertgrupp med

uppgift att bl.a. analysera det ekonomiska underlag som Försvarsmakten lämnat

till regeringen. Expertgruppen redovisade sitt uppdrag i februari (SOU

1995:13). Utskottet har i en särskild föredragning fått ta del av

expertgruppens bedömningar och förslag. Expertgruppen konstaterar att den

bristande balansen mellan verksamheten i Försvarsmaktens planer och möjlig

finansiering är reell och uppgår till ca 4 miljarder kronor för det förlängda

budgetåret 1995/96. Balansproblemet kan endast lösas genom att verksamheten

begränsas eller genom tillskott av ytterligare medel. Expertgruppen bedömer

att

Försvarsmakten hade berättigade skäl att planera för 2,7 miljarder kronor

härav. Dess ursprung är främst en ofullständig kompensation för

deprecieringens

effekter samt ett resursmässigt inte helt neutralt införande av

kapitalkostnader. Priskompensationssystemet fångar sålunda, enligt

expertgruppen, inte upp deprecieringens inverkan på ett förutsebart sätt.

Resten av obalansen, motsvarande 1,3 miljarder kronor, har expertgruppen

bedömt

ha sådant ursprung att det i sin helhet bör ankomma på Försvarsmakten att

hantera problemet.

Riksdagen har som följd av regeringens ekonomiskt politiska proposition

(prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 145) beslutat om en besparingsinriktning som

för

Försvarsmakten innebär knappt 1,8 miljarder kronor mindre i anslag för

budgetåret 1995/96. Den bristande balansen mellan av Försvarsmakten inplanerad

verksamhet och regeringens förslag till ekonomiska resurser för det aktuella

budgetåret kom därmed att öka till ca 5,7 miljarder kronor. De största

ofinansierade betalningsåtagandena finns inom JAS 39 Gripen-programmet.

Regeringen återkom i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 5) med

förslag till verksamhetsreduceringar för att kunna realisera besparingen i

enlighet med riksdagsbeslutet hösten 1994 på knappt 1,8 miljarder kronor inom

det militära försvaret och uppnå balans mellan verksamhet och tillgängliga

medel. Regeringen föreslår sålunda generella besparingar i Försvarsmaktens

olika program, besparingar i insatsberedskapen och repetitionsutbildningen

samt

en senareläggning av anskaffningen av vissa materielobjekt. Genom de av

regeringen i budgetpropositionen föreslagna reduceringarna och

senareläggningarna kvarstår enligt utskottets bedömning ofinansierad

verksamhet

för ca 3,9 miljarder kronor (5,7--1,8=3,9).

Utskottet har erfarit att regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med

underlag från Försvarsmakten härefter har utarbetat en reviderad

planeringsinriktning för budgetåret 1995/96 där verksamhet och ekonomiska

resurser bringats i balans. Härvid har förutsatts oförändrat anslag för

Försvarsmakten i förhållande till vad regeringen har föreslagit riksdagen i

budgetpropositionen.

Försvarsmaktens betalningar fördelar sig inte jämnt över budgetåret 1995/96.

Det har sålunda visat sig att det under hösten 1995 och hösten 1996 kommer att

krävas större utbetalningar än under våren 1996. Detta förhållande, samt

omständigheten att budgetåret 1995/96 förlängts med sex månader, har gjort att

regeringens anslagsförslag blivit ca 1,5 miljarder kronor högre än annars

skulle ha blivit fallet. Detta möjliggör att 1,5 miljarder kronor i

planeringen

kan omfördelas till JAS 39-programmet. Härutöver har redan i

budgetpropositionens förslag skett en omfördelning på 1,7 miljarder kronor

inom

JAS 39-programmet från budgetåret 1997 till budgetåret 1995/96. Konsekvenserna

för JAS 39-programmet av dessa omfördelningar (1,5+1,7=3,2 miljarder kronor)

kommer att övervägas inför försvarsbeslutet.

Därmed återstår ofinansierad verksamhet för ca 2,4 miljarder kronor

(3,9--1,5=2,4) under budgetåret 1995/96. I nämnda arbete med den i

regeringskansliet reviderade planeringsinriktningen förutsätts därför

ytterligare verksamhetsreduceringar i förhållande till de som redan

föreslagits

i budgetpropositionen, dels i form av gemensamma besparingar inom de olika

programmen, dels en viss ytterligare begränsning av

repetitionsutbildningen, dels ytterligare senareläggningar av

materielbeställningar.

Utskottets bedömning

Utskottet anser det väsentligt att frågan om verksamhetens inriktning och

anslag för Försvarsmakten budgetåret 1995/96 behandlas i ett sammanhang.

Utskottet har därför valt att i sina överväganden också ta hänsyn till den

information i ärendet som utskottet efter budgetpropositionen inhämtat genom

regeringskansliets (Försvarsdepartementets) föredragning och skriftliga

material.

Enligt utskottets uppfattning är det synnerligen angeläget att det råder

balans mellan uppgifter och resurser. Verksamheten inom Försvarsmakten skall

inriktas, planeras och genomföras endast utifrån de anslagsmedel som riksdagen

anvisar.

I det statsfinansiella läge som nu råder anser utskottet det inte vara

möjligt att till Försvarsmakten anslå mer medel än vad regeringen har

föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet delar här regeringens uppfattning.

Verksamheten måste alltså anpassas till de ekonomiska resurserna. Erforderliga

verksamhetsbegränsningar bör därvid huvudsakligen genomföras dels som

generella besparingsåtgärder i Försvarsmaktens program, dels som

inskränkningar i repetitionsutbildningen, dels genom senareläggningar av

materielbeställningar. Utskottet återkommer i det följande till

verksamhetsinriktning och medelsberäkningar för de skilda programmen.

Utskottet anser samtidigt att det är viktigt med stora ansträngningar för

att

slå vakt om kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut. I denna del

instämmer utskottet med vad som anförs i motionerna Fö202 (kds), Fö203 (m) och

Fö337 (fp). Utskottet kan konstatera att det finns ett brett stöd för strävan

efter att upprätthålla kvaliteten, vilket också varit en vägledande princip

för

regeringen. Regeringens prioritering utgår vidare från att det

säkerhetspolitiska läget gör det möjligt att sänka beredskapen i olika

avseenden. Utskottet gör samma bedömning och utgår från att en med hänsyn till

omständigheterna erforderlig incidentberedskap kan upprätthållas.

För att besparingsinriktningen inte onödigtvis skall gå ut över

kvalitetshöjande åtgärder är det viktigt att de rationaliseringsmöjligheter

som

föreligger eller kan skapas tas till vara till det yttersta.

Utskottet noterar, efter att ha tagit del av underlag från

Försvarsdepartementet, att det generella besparingskravet som lagts på de två

stora gemensamma programmen 13 och 14 -- För krigsorganisationen gemensamma

resurser resp. För grundorganisationen gemensamma resurser -- är ca 2,7 resp.

1,6 %. Utskottet anser det angeläget att om möjligt ytterligare skärpa de

generella besparingsansträngningarna i dessa program. Därmed skulle mer

resurser kunna föras till de krigsförbandsorienterade programmen och användas

för materielanskaffning och repetitionsutbildning, dvs. för kvalitetshöjande

åtgärder i krigsförbanden. Rimligheten av att pröva en sådan åtgärd

understryks dels av att programmen 13 och 14 är ekonomiskt tunga -- de utgör

cirka en fjärdedel av Försvarsmaktens totala budget --, dels av att målen för

dem fortfarande är mycket allmänt formulerade. Utskottet erinrar om vad det

anförde i denna fråga under avsnittet Försvarsutskottets uppföljning.

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att de generella

besparingskrav som ålagts övriga delar av statsförvaltningen är större än de

nu aktuella för programmen 13 och 14. Utgångspunkten för regeringens

budgetförslag för statsförvaltningen som helhet (prop. 1994/95:100 bil. 1 s.

58--59) är att flertalet myndigheters anslag fram till budgetåret 1998 skall

reduceras med 11 %. Vid utgången av år 1996 skall besparingen motsvara en

sänkning med 5 %.

Utskottet anser därför att regeringen i det fortsatta budgetarbetet inför

budgetåret 1995/96 bör pröva möjligheterna till en omfördelning av

resurser från programmen 13 och 14 till övriga program. Överförda resurser

bör användas på det sätt som utskottet nyss uttalat sig för.

Vad som utskottet här har anfört om besparingsinriktning bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och

11, Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och Fö337 (fp) yrkande 3 bör samtidigt

avslås.

Utskottet är inte berett att förorda några ytterligare besparingar utöver

vad som behandlats i det föregående. Mer långtgående reduktioner får prövas i

förberedelserna för nästa försvarsbeslut, vilket också förordas i motion Fi219

(c) yrkande 18 och som därmed får anses tillgodosedd. Motion Fö204 (v) yrkande

2 i denna del samt Fi219 (c) yrkande 18 bör därför inte bifallas.

De förslag som förs fram i motionerna Fö314 (m) och Fö339 (m, c) avser

krigsorganisationens struktur i Skåne resp. Sydsverige, och en därtill

anpassad grundorganisation, och har sådan karaktär att de bör behandlas i 1996

års försvarsbeslut. Motionärerna i Fö314 (m) betonar också detta. Motionerna

bör därför avslås.

En utökad användning av militära resurser för civila ändamål förordas i

motion Fö342 (s). Denna fråga behandlas av den s.k. Civilbruksutredningen, som

skall rapportera till regeringen under hösten 1995. Något uttalande i linje

med

vad motionärerna föreslår i yrkande 1 kan därmed inte utskottet förorda.

Motion

Fö342 (s) yrkande 1 bör sålunda avslås.

Verksamhetsmål och resursberäkning för Försvarsmaktens olika program

budgetåret 1995/96

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

49--63) har anfört om programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret

1995/96. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö203 (m

kommittémotion) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v partimotion) yrkande 2 i denna

del och yrkande 3, Fö205 (mp partimotion) yrkande 1, Fö317 (mp), Fö318 (fp),

Fö321 (c) yrkande 2, Fö323 (c) och Fö337 (fp partimotion) yrkandena 5 och 6.

Vad utskottet i det följande anför om verksamhetsinriktning för budgetåret

1995/96för de olika programmen bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottet förutsätter, som framgått i det föregående under utskottets

uppföljning, att regeringen i regleringsbrev beslutar om

resursfördelningen

till programmen.

Operativa lednings- och underhållsförband

Regeringen

Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten

har föreslagit. Detta innebär bl.a. att de operativa lednings- och

underhållsförbanden skall vidmakthållas. Vidare skall högkvarterets

krigsorganisation liksom underhållsregementenas organisation fullföljas.

Härvid

skall de s.k. fördelningsunderhållsbataljonerna omorganiseras till sex

milotransportbataljoner.

Regeringen bedömer att bristerna i krigsdugligheten kommer att minska genom

de åtgärder som planeras och att därigenom de långsiktiga målen skall kunna

uppnås.

Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver den generella för

driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen och anskaffningen av

anläggningar. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under

budgetåret

1995/96 till 2 759 012 000 kr.

Motionen

I motion Fö318 (fp) erinras om att Sverige ansökt om observatörsstatus i

Västeuropeiska unionen (VEU). Motionären anser att VEU kommer att ges en

tydligare roll i det alleuropeiska försvarssamarbetet och att det då uppkommer

behov av ledningsfunktioner i form av staber på högre regional och central

nivå. I ett svenskt perspektiv sägs därvid en utökad europeisk

försvarssamverkan komma att innebära ansvar för ledningsfunktionen i bl.a.

Östersjön, Ålands hav och Bottenhavet samt på svenskt territorium. Motionären

anser mot denna bakgrund att Sverige, som ett led i Försvarsberedningens

arbete, behöver analysera frågan om militär ledningsstruktur vid ett

alleuropeiskt försvarssamarbete.

Utskottet

Sverige deltar i FN:s fredsbevarande operationer, humanitära insatser och

krishantering. Sverige kan komma att delta i motsvarande verksamheter på

uppdrag från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Härutöver deltar Sverige i gemensamma övningar m.m. inom ramen för Partnerskap

för Fred (PFF).

Nämnda samarbete förutsätter att svensk personal kan ingå i internationellt

sammansatta ledningsstaber och att svenska förband eller andra enheter kan

samverka med sådana. Motionen synes aktualisera ett mer långtgående samarbete,

vilket inte är aktuellt. Motion Fö318 (fp) bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen

av programmet.

Utskottet har beräknat medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 2 645 000 000 kr.

Fördelningsförband

Regeringen

Regeringen konstaterar att målen inte nåtts fullt ut. Bl.a. har

repetitionsutbildningen av vissa förband inte kunnat genomföras. Dessutom har

organiseringen av fördelningshaubitsbataljon 95 försenats.

Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver generell besparing i

driftskostnaderna -- bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen.

Regeringen medger att anskaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktmedel till

pansarvärnsrobot 56 BILL samt renoveringen av luftvärnsrobot 70 senareläggs.

Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak enligt

Försvarsmaktens förslag. Sålunda bör t.ex.:

fördelnings- och artilleriregementsstaber samt jägarförbanden vidmakthållas,

organisering av ytterligare två Norrlandsjägarbataljoner påbörjas,

utveckling och anskaffning av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR fortsätta,

utveckling av hårdmålsammunitionen BONUS och luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE

fortsätta.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 3 744 593 000 kr.

Motionerna

I kommittémotionen Fö203 (m), som förordar en högre anslagsnivå än

regeringen

(yrkande 5), motsätter man sig senarelagd anskaffning av mökerriktmedel till

pansarvärnsrobot 56 och modifiering av luftvärnsrobot 70.

Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion Fö337 att de

senareläggningar

av materielbeställningar som regeringen aviserar i propositionen sannolikt

inte

generellt är allvarliga. Däremot ger de fel signal om samtidigt en för stor

grundutbildningsvolym prioriteras. I synnerhet sägs detta gälla om

anskaffningen av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL senareläggs.

Bristande förmåga till strid i mörker anser nämligen motionärerna vara en av

de

påtagligaste bristerna hos de svenska markstridsförbanden. Vad som sålunda

anförts om anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 5).

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna

inriktningen av programmet. Härutöver bör en viss ytterligare begränsning

kunna accepteras i repetitionsutbildningen. Moderata samlingspartiets

kommittémotion Fö203 (yrkande 5 i denna del) och Folkpartiet liberalernas

partimotion Fö337 (yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.

Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till

3 751 000 000 kr.

Försvarsområdesförband

Regeringen

Regeringen anför att angivna mål för programmet inte har nåtts fullt ut.

Detta sägs huvudsakligen bero på att planerad repetitionsutbildning inte har

kunnat genomföras.

Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver generell

besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen.

Regeringen anser vidare att anskaffningen av pansarskott 95 och

mörkerriktmedel

till pansarvärnsrobotsystemet 56 BILL kan senareläggas. I övrigt bör

programmet

utvecklas i huvudsak i enlighet med vad Försvarsmakten har föreslagit. Sålunda

bör t.ex.:

stadsskyttebataljoner organiseras och vidmakthållas,

försvarsområdesstaber samt hemvärnsförband vidmakthållas,

inledd organisering av mobiliserings- och förplägnadsplutoner genomföras

samt

organisering av gränsövervakningskompanier påbörjas.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 2 823 813 000 kr.

Motionerna

Motionärerna i kommittémotionen Fö203 (m) förordar, som nyss framgått, en

högre anslagsnivå än regeringens (yrkande 5) och motsätter sig att

anskaffningen av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 senareläggs.

Folkpartiet liberalerna framför i sin partimotion Fö337, som också framgått,

ett motsvarande yrkande (yrkande 5).

Utskottet

Utskottet kan godta den av regeringen föreslagna inriktningen av

programmet. Utskottet vill i sammanhanget understryka hemvärnets roll.

Kommittémotionen Fö203 (m) (yrkande 5 i denna del) och partimotionen Fö337

(fp) (yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.

Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96

till 2 967 000 000 kr.

Armébrigadförband

Regeringen

Regeringen bedömer att programmet utvecklas planenligt mot de mål som

bestämts i 1992 års försvarsbeslut. Besparingarna inom programmet -- utöver en

generell besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen.

Vidare anser regeringen att anskaffningen av pansarskott 95 samt renoveringen

av luftvärnsrobot 70 kan senareläggas.

Programmet bör enligt regeringen i övrigt utvecklas i huvudsak som

Försvarsmakten föreslagit. Detta innebär bl.a.:

fortsatt omorganisation av fem infanteribrigader till IB 2000,

omorganisation av en infanteribrigad till mekaniserad infanteribrigad med

stridsfordon 90 påbörjas,

omorganisation av fyra Norrlandsbrigader till NB 2000 inleds liksom att en

Norrlandsbrigad mekaniseras med ny stridsvagn 122 (Leopard 2) och stridsfordon

90,

omorganisation av två pansarbrigader till PB 90 påbörjas,

omorganisation av två mekaniserade brigader till MekB 2000 med stridsvagn

121

(Leopard 1) inleds,

en mekaniserad brigad med stridsvagn 104 (Centurion) vidmakthålls,

anskaffning av pansarbandvagnar 401 (MT-LB) och 501 (BMP-1) fortsätter.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 7 563 067 000 kr.

Motionerna

I de snabba och konkreta beslut, som Vänsterpartiet förordar i sin

partimotion Fö204 yrkande 2, ingår att antalet armébrigader reduceras från 16

till 10. Repetitionsövningar bör inte genomföras. Vidare föreslås att

anskaffningen av stridsvagn 122 avbryts, om det kan ske till lägre kostnad än

att fullfölja beställningen.

Motionärerna i kommittémotionen Fö203 (m) förordar, som framgått, en högre

anslagsnivå än regeringen (yrkande 5), och motsätter sig senarelagd

anskaffning

av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 och modifiering av luftvärnsrobot

70.

Folkpartiet liberalerna framför i sin partimotion Fö337, som också framgått,

att anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 inte bör

senareläggas (yrkande 5).

Utskottet

Att genomföra så stora förändringar i brigadorganisationen som

förespråkas i partimotionen Fö204 (v) har sådan vidd att frågan måste

behandlas

inom ramen för ett totalförsvarsbeslut. Motion Fö204 (v) (yrkande 2 i denna

del) bör därför inte bifallas.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna

inriktningen av programmet. Härutöver kan utskottet godta ytterligare

inskränkningar i repetitionsutbildningen och ytterligare senareläggningar av

materielbeställningar i förhållande till vad regeringen har föreslagit.

Kommittémotionen Fö203 (m) (yrkande 5 i denna del) och partimotionen Fö337

(fp)

(yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.

Utskottet beräknar resursbehovet för programmet under budgetåret 12995/96

till 7 198 000 000 kr.

Marina lednings- och underhållsförband

Regeringen

Regeringen anser att målen för programmets utveckling inte helt har nåtts.

Bl.a. har har repetitionsutbildningen för underhållsförbanden inte kunnat

genomföras i planerad omfattning.

Utöver en generell besparing i driftskostnaderna anser regeringen att

besparingarna inom programmet bör påverka repetitionsutbildningen. I övrigt

anser regeringen att programmet i huvudsak bör utvecklas i enlighet med

Försvarsmaktens förslag. Sålunda bör t.ex.:

fyra marinkommandon och ett marindistrikt vidmakthållas,

reduceringen av ledningsorganisationen på lägre regional nivå slutföras,

ett nytt ledningssystem utvecklas och installeras.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 1 192 352 000 kr.

Motionen

Med hänsyn till Blekinges geografiska läge är det enligt motion Fö323 (c) av

största värde att Sydkustens marinkommando i Karlskrona får möjlighet till

gynnsam utveckling vad gäller såväl ekonomi som operativ verksamhet.

Motionären

anser också att det är av största vikt att den taktiska ledningen av marinens

förband även framgent kommer att ske på nuvarande sätt, dvs. från Karlskrona,

vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna (yrkande 1).

Utskottet

Utskottet känner inte till några förslag om förändringar för ledningen av

Sydkustens marinkommando. Om sådana förändringar skulle behöva aktualiseras

bör

de prövas i samband med kommande försvarsbeslut. Något riksdagens uttalande i

enlighet med vad motionären förordar synes därför inte motiverat. Motion Fö323

(c) yrkande 1 bör sålunda inte bifallas.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen

av programmet.

Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till

1 198 000 000 kr.

Marina flyg- och helikopterförband

Regeringen

Regeringen anser att planerad utbildning inte helt har kunnat genomföras.

Besparingar inom programmet bör tas ut som en generell besparing genom att

driftskostnaderna minskas. I övrigt bör programmet utvecklas i huvudsak som

Försvarsmakten föreslagit. Detta innebär bl.a. att helikopterdivisionerna

omorganiseras från tre till två. Verksamhet i fred bedrivs vid Berga, Säve och

Kallinge under en marinflygledning.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 364 552 000 kr.

Utskottet

Med den ändrade inriktning som nu aktualiseras inom ubåtsskyddet synes

militära helikoptrar i ökad utsträckning -- med stöd av ingångna avtal --

kunna

upprätthålla beredskap för civila räddnings- och sjuktransporter. Utskottet

återkommer till denna fråga i samband med behandlingen av propositionens

avsnitt om försvarets sjuktransporthelikoptrar.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot den av regeringen föreslagna

inriktningen av programmet.

Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till

361 000 000 kr.

Stridsfartygsförband

Regeringen

Regeringen konstaterar att målen för verksamheten inte har nåtts fullt ut.

Bl.a. har krigsdugligheten gått ned i flera fartygsförband till följd av

otillräcklig övning.

Regeringen anser att besparingarna inom programmet -- utöver en generell

minskning av driftskostnaderna -- bör påverka omfattningen av beredskapen.

Projektet ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) bedömer regeringen vara angeläget. En

särskild prövning av projektet kommer att ske. Programmet i övrigt bör

utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit. Sålunda bör t.ex.:

två ytstridsflottiljer vidmakthållas,

utvecklingen av YS 2000 fortsätta,

införandet av en kustkorvett typ Göteborg i krigsorganisationen fortsätta,

tolv robotbåtar vidmakthållas, varav sex livstidsförlängs,

samt

projekteringen av ubåt 2000 fortsätta.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 4 427 810 000 kr.

Motionerna

I partimotionen Fö337 anförs att Folkpartiet liberalerna, i likhet med

regeringen, bedömer projektet ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) vara angeläget.

Däremot anser motionärerna att tidpunkten bör övervägas ytterligare. Nästa

försvarsbeslut bör bl.a. innehålla ställningstagande till den samlade

kapaciteten hos våra ytstridskrafter. Tidpunkten för när YS 2000 bör tillföras

är därför en viktig fråga för att olika förnyelsebehov skall kunna balanseras

mot varandra. Vad som sålunda anförts om anskaffning av YS 2000 bör riksdagen

ge regeringen till känna (yrkande 6).

I de snabba och konkreta beslut som Vänsterpartiet förordar i sin

partimotion

Fö204 yrkande 2 (delvis) ingår att antalet stridsfartygsförband minskas.

Utvecklingen av YS 2000 bör avbrytas liksom moderniseringen av robotbåtar och

ubåt Näcken. Likaså bör anskaffningen av en ubåt typ Gotland och utvecklingen

av ubåt 2000 avbrytas. Åtgärderna sägs ge en besparing på 675 miljoner kronor.

Även motion Fö317 (mp) förordar att staten avbryter finansieringen av ubåt

2000. Motionärernas motiv för detta är dels säkerhetspolitiskt, dels

industripolitiskt. De hänvisar till att behovet av ett starkt försvar med

ubåtar har reducerats i takt med att invasionshotet har minskat eller

försvunnit. Värnandet av försvarsindustrin och sysselsättningen sägs heller

inte utgöra tillräckligt skäl för projektet.

Utskottet

Projekten YS 2000 och ubåt 2000 prioriterades i 1992 års försvarsbeslut. I

en

framtida försvarsmaktsstuktur ansågs de ge ett betydelsefullt bidrag till den

samlade operativa effekten. Propositionens inriktning innebär ett fullföljande

av detta beslut.

Utskottet har erfarit att regeringen under år 1995 avser att pröva

anskaffningen av YS 2000. Utskottet utgår från att regeringen då överväger

behovet av framtida ytattackkapacitet liksom anskaffningstidpunkten. Vad som

anförts i partimotionen Fö337 (fp) torde därmed i huvudsak komma att

tillgodoses. Motionens yrkande 6 bör därför inte bifallas.

Det sagda innebär att utskottet inte är berett att ställa sig bakom de

förslag om nedläggning av projekten YS 2000 och ubåt 2000 som förordas i

partimotion Fö204 (v) (yrkande 2 i denna del) och i motion Fö317 (mp). Dessa

motioner bör därför avslås.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna

inriktningen av programmet. Härutöver anser utskottet att översyn av ubåt

Näcken kan senareläggas. Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under

budgetåret 1995/96 till 4 201 000 000 kr.

Kustförsvarsförband

Regeringen

Regeringen anser att målen för verksamheten inom programmet inte har nåtts

fullt ut. Bl.a. har materiel- och fastighetsunderhållet inte genomförts för

att

motsvara de operativa kraven.

Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver en generell

besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen och

anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.

I avvaktan på resultat från utredningen av det områdesbundna kustförsvarets

framtida utformning anser regeringen att programmet bör inriktas i enlighet

med

Försvarsmaktens förslag. Detta innebär bl.a. att:

fasta kustartilleribrigadledningar omorganiseras till rörliga sådana,

organiseringen av sex amfibiebataljoner fortsätter varvid tre skall ges full

rörlighet före den 1 juli 1997,

studier av förband för ersättning av bl.a. fasta kustartilleriförband

fortsätter, varvid främst rörliga alternativ prövas,

områdesbundna kustförsvarsförband vidmakthålls i Stockholms och Blekinge

skärgårdar, i inloppen till Göteborg och Bråviken samt på norra Gotland. Tolv

spärrbataljoner vidmakthålls i avvaktan på pågående utredningar.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 2 162 150 000 kr.

Motionen

I motion Fö321 (c) görs bedömningen att stora avsnitt utefter

Norrlandskusten

kan komma att ligga relativt öppna för en angripares operationer, främst

mindre

kuppartade sådana innan operativa förband har hunnit tillföras. En reducering

av de fasta kustförsvarsförbanden i en utsträckning som regeringen föreslår

sägs vara oroväckande och medför att operativt rörliga förband, som t.ex.

armébrigader, binds till dessa kustområden. Härigenom minskar

handlingsfriheten. Motionären föreslår därför att ytterligare minst en

amfibiebataljon utgångsgrupperas på Norrlandskusten (yrkande 2).

Utskottet

Utskottet anser att behovet av fast marint försvar längs Norrlandskusten

lämpligen bör tas upp till övervägande i samband med det kommande

försvarsbeslutet. Inom ramen för en helhetssyn kan då motionärens förslag

prövas. Riksdagen bör sålunda inte bifalla motion Fö321 (c) yrkande 2.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna

inriktningen av programmet. Härutöver anser utskottet att anskaffning av

luftvärnsrobot till kustförsvarsförbanden kan senareläggas.

Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet till 1 887 000 000 kr.

Flygvapnets lednings- och underhållsförband

Regeringen

Förbanden har vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina

uppgifter. Regeringen nämner i sammanhanget särskilt den förbättrade

krigsduglighet som är ett resultat av föregående års repetitionsutbildning.

Förbättrad styrning av materielunderhållet har gett minskade

underhållskostnader. Regeringen konstaterar dock samtidigt att nedläggningen

av

F 6 och F 13 med sina flottiljverkstäder lett till resursproblem för att

genomföra tillsyner.

Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver generellt i driften -- bör

påverka beredskapen, repetitionsutbildningen och anskaffningen av

anslagsfinansierade anläggningar. I övrigt bör programmet utvecklas i huvudsak

som Försvarsmakten föreslagit. Sålunda bör bl.a.:

tre flygkommandostaber och försvarets telenät vidmakthållas,

utvecklingen och anskaffningen av flygstridskrafternas gemensamma lednings-

och informationssystem fortsätta liksom av det flygburna

radarspaningssystemet,

anskaffningen av nya stridsledningscentraler StriC fortsätta,

organisering av det nya optiska luftbevakningssystemet LOMOS fortsätta, samt

24 basbataljoner vidmakthållas.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 6 114 694 000 kr.

Motionen

I motion Fö323 (c) anför motionären att det med hänsyn till Blekinges

geografiska läge är av största vikt att flygflottiljen F 17 i Kallinge får

möjligheter till en gynnsam utveckling vad gäller såväl ekonomi som operativ

verksamhet. Motionären anser i sammanhanget att det är väsentligt att den

taktiska ledningen av förbandet kommer att ske på nuvarande sätt, vilket

riksdagen bör ge regeringen till känna (yrkande 2).

Utskottet

Utskottet känner inte till några förslag om förändringar för ledningen av

flygstridskrafterna i södra Sverige. Om sådana förändringar skulle behöva

aktualiseras bör de prövas i samband med kommande försvarsbeslut. Något

riksdagens uttalande i linje med vad som förordas i motionen synes därför inte

motiverat. Motionen Fö323 (c) yrkande 2 bör sålunda inte bifallas.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av

programmet. Härutöver anser utskottet att utbyggnaden av Bas 90-systemet kan

senareläggas.

Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till

5 957 000 000 kr.

JAS 39-förband

Regeringen

Regeringen anmäler att Försvarsmakten föreslår att programmet utvecklas i

huvudsak enligt följande:

anskaffningen fortsätter så att två divisioner JAS 39 Gripen kan tas i

operativ tjänst under 1997 samt ytterligare fem divisioner före år 2002,

utvecklingen av den tvåsitsiga versionen JAS 39B Gripen fortsätter,

anskaffningen av radarjaktrobot med medellång räckvidd och spaningskapsel

för

låg höjd fortsätter varvid spaningskapseln skall kunna vara operativ senast år

2002, samt

anskaffningen av bombkapseln slutförs.

Regeringen kommer att medge en senarelagd anskaffning av spaningskapseln men

godtar i övrigt vad Försvarsmakten har föreslagit.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 10 303 549 000 kr.

Utskottet

Fem motioner har avgivits om JAS 39. I dessa avser samtliga yrkanden andra

frågor än inriktning och medelsberäkning för budgetåret 1995/96. Motionerna

tas

därför upp till behandling under det särskilda avsnittet om projektet JAS 39.

Utskottet har i det föregående anmält att delar av verksamheten i

regeringens

budgetförslag inte varit finansierade. Utskottet godtar den av regeringen

föreslagna inriktningen av programmet med den skillnaden att tidpunkten

senareläggs för krigsorganisering av en av de två JAS Gripen-divisioner som

enligt tidigare plan skall ha organiserats till år 1997.

Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96

till 11 985 000 000 kr.

Övriga stridsflygförband

Regeringen

Regeringen anmäler att förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa

sina uppgifter.

Regeringen anser att besparingarna -- utöver de generella driftskostnaderna

-- bör påverka beredskapen. I övrigt bör programmet i huvudsak utvecklas som

Försvarsmakten har föreslagit. Detta innebär bl.a.:

åtta divisioner JA 37 (Viggen), två J 35J (Draken), sex AJS 37 (Viggen) samt

fyra lätta attackdivisioner vidmakthålls,

flygplan SF 37 (Viggen) vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS

39 Gripen blir operativ, samt

integration av radarjaktrobot med medellång räckvidd på flygplan JA 37

inleds.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 3 050 952 000 kr.

Motionen

I de snabba och konkreta beslut som Vänsterpartiet förordar i sin

partimotion

Fö204 yrkande 2, i denna del, ingår nedläggning av Flygvapnets återstående två

J 35-divisioner samt ur 37-systemet ytterligare två divisioner. Besparingen

uppskattas till 1 200 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet konstaterar att den inriktning som regeringen föreslår för

programmet är en följd av 1992 års försvarsbeslut. Utskottet ser inget skäl

för

en ändrad inriktning för budgetåret 1995/96. Partimotionen Fö204 (v) yrkande 2

i denna del bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen

av programmet.

Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96

till 2 913 000 000 kr.

Transportflygförband

Regeringen

Regeringen konstaterar att förbanden har vidmakthållit en god förmåga att

lösa sina uppgifter. Regeringen konstaterar vidare att bemanningsläget för Tp

84-förbanden (Hercules) har förbättrats. För dessa förband har varnings- och

motmedelssystem anskaffats, vilket har stor betydelse för säkerheten i samband

med internationella uppdrag.

Regeringen anser att en generell besparing i driftskostnaderna bör göras

inom

programmet. I övrigt bör det utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten har

föreslagit med innebörd bl.a. att:

fem tunga och tre medeltunga flygräddningsgrupper vidmakthålls,

avveckling av de medeltunga flygräddningsgrupperna inleds, ytterligare en

tung flygräddningsgrupp börjar organiseras,

fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner vidmakthålls, samt

att

anskaffningen av två nya signalspaningsflygplan fullföljs.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 550 381 000 kr.

Utskottet

Utskottet vill understryka vad regeringen anfört om betydelsen av

motmedelsutrustning i transportflygplan som används i internationella uppdrag.

Utskottet konstaterar samtidigt att endast en begränsad del av

Herculesflygplanen getts sådan utrustning.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till inriktning av

programmet.

Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till

521 000 000 kr.

För krigsorganisationen gemensamma resurser

Regeringen

Regeringen anser att målen för de i programmet ingående verksamheterna har

nåtts.

Riksrevisionsverket har granskat Försvarsmaktens avveckling av krigsförband

och föreslagit vissa åtgärder. Regeringen bedömer att dessa förslag i allt

väsentligt blir tillgodosedda genom Försvarsmaktens förändrade lednings- och

styrsystem.

Regeringen bedömer att utöver en generell besparing i driftskostnaderna så

bör kostnaderna för beredskapen, utbildningen av civila trafikflygare samt

anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar påverkas. I övrigt bör

programmet utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten har föreslagit. Detta

innebär bl.a. att:

utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare genomförs så att

krigsorganisationens krav tillgodoses,

den frivilliga försvarsverksamheten hålls på en oförändrad nivå. Åtgärder

vidtas för att öka antalet kvinnor med frivilligavtal,

kostnader för förrådsdrift och för mark, anläggningar och lokaler reduceras,

målflygdivisionen vidmakthålls, samt att

modifieringen av Sk 60, bl.a. motorbyte, fortsätter.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 9 300 332 000 kr.

Motionen

Som exempel på åtgärder som bör vidtas i syfte att slå vakt om och utveckla

försvarets verksamheter i Blekinge län föreslås i motion Fö323 (c)

investeringar i nya lokaler för Marinens officershögskola i Karlskrona

(yrkande

3) och en ny taxibana vid F 17:s flygplats i Kallinge (yrkande 4).

Utskottet

Den framtida försvarsverksamheten i Blekinge kan på olika sätt komma att

påverkas av det som bestäms i nästa totalförsvarsbeslut. När det gäller det

som

motionären särskilt tar upp i sina motionsyrkanden kan utskottet konstatera

att

det i första hand ankommer på Försvarsmakten att besluta i dessa frågor.

Motion

Fö323 (c) yrkandena 3 och 4 bör därför inte bifallas.

Som framgått tidigare, dels under avsnittet om utskottets uppföljning, dels

i

övervägandena om besparingsinriktningen, har utskottet påtalat behovet av att

utveckla målen så att resultatet i verksamheten i högre grad än för

närvarande kan följas upp. Utskottet förutsätter att en sådan utveckling

kommer

till stånd för programmet För krigsorganisationen gemensamma resurser.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen, på sätt som angetts i avsnittet

om besparingsinriktningen, inför beslut om regleringsbrev för Försvarsmakten

prövar möjligheterna att genom ett hårdare rationaliseringstryck i de

gemensamma programmen föra resurser till kvalitetshöjande åtgärder i de

krigsförbandsanknutna programmen.

Utskottet kan i övrigt godta den inriktning av programmet som regeringen

föreslår i propositionen. Härutöver anser utskottet att anskaffning av

C-stridsdräkter kan senareläggas.

Utskottet har beräknat medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 8 860 000 000 kr.

För grundorganisationen gemensamma resurser

Regeringen

Regeringen konstaterar att målen för programmet har nåtts utom inom

forskning

och utveckling. Genomförda förändringar i grundorganisationen redovisar

regeringen i annat sammanhang.

Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver generella

sådana i driftskostnaderna -- bör påverka forskning och utveckling samt

anskaffning av anslagsfinansierade anläggningar. Regeringen anser att

programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit.

Detta innebär bl.a. att:

programmets verksamheter och resurser så långt som möjligt bör fördelas på

programmen 1--12,

grundorganisationens kapacitet anpassas till krigsorganisationens behov,

Försvarsmaktens behov av teknologiförsörjning och forskning tillgodoses

främst genom uppdrag till Försvarets materielverk och Försvarets

forskningsanstalt.

Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till 4 903 277 000 kr.

Utskottet

Vad utskottet nyss anfört om behovet av konkretare mål samt granskning av

möjligheterna att genom ytterligare generella besparingar föra resurser till

kvalitetshöjande åtgärder gäller i lika hög grad för programmet För

grundorganisationen gemensamma resurser.

Utskottet delar regeringens uppfattning att programmets verksamheter och

resurser så långt möjligt skall fördelas på programmen 1--12. Motsvarande

inriktning uttrycktes i förra årets budgetproposition (prop. 1993/74:100 bil.

5, s. 70) och utskottet hade då heller ingen erinran. Någon större

omfördelning

synes dock sedan dess inte ha skett. Utskottet utgår från att regeringen

genomför sina intentioner i denna del, alternativt för riksdagen redovisar

motiven för att behålla programmet vid nuvarande storlek.

Utskottet kan i övrigt godta regeringens förslag till inriktning av

programmet.

Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96

till

4 816 533 kr.

Utlandsstyrkan m.m.

Regeringen

Propositionen refererar Försvarsmaktens redogörelse för de ökande

kostnaderna

m.m. i samband med skilda fredsbevarande insatser under budgetåret 1993/94.

Bl.a. uppges kostnaden för försliten materiel uppgå till 250 miljoner kronor.

Försvarsmakten föreslår ett uppdrag med innebörd att ett antal enheter i

utlandsstyrkan skall vidmakthållas så att de säkert och uthålligt kan lösa

uppgifter som FN eller annan uppdragsgivare anger. Försvarsmakten föreslår

också att materiel som inte FN tillhandahåller skall få anskaffas och

transporteras till insatsområdena. Vidare föreslås att lager med reservdelar

och ammunition till en kostnad av 185 miljoner kronor skall få byggas upp för

bataljonen i Bosnien. Härtill kommer kostnader för själva verksamheten som

Försvarsmakten beräknar till 1 263 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att ett särskilt program benämnt Utlandsstyrkan

inrättas.

Verksamheten i programmet bör finansieras från anslag under tredje

huvudtiteln.

Regeringen anser att det är angeläget att lösa de materielproblem som

Försvarsmakten tar upp. Regeringen hemställer därför om riksdagens godkännande

att Försvarsmakten genom regeringsbeslut om merutgift på anslaget A 1.

Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel som använts i

FN-tjänst.

Utskottet

Utskottet anser att svenskt deltagande med militära förband i FN:s

fredsbevarande och humanitära verksamhet är en viktig uppgift för

Försvarsmakten. Detsamma gäller verksamhet som för samma syfte initieras och

genomförs på uppdrag av Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa

(OSSE) eller inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Betydelsen av

Försvarsmaktens utlandsverksamhet kan komma att öka i framtiden. Härav följer

att Försvarsmakten i bl.a. utbildning och personalplanering bör ta ökad hänsyn

till dessa internationella uppdrag.

Utskottet anser liksom regeringen att det är angeläget att lösa de problem

som följer av att materiel förslits i samband med de internationella

uppdragen.

Utskottet förordar att riksdagen godkänner regeringens förslag att för detta

ändamål kunna kompensera Försvarsmakten genom beslut om merutgift.

Utskottet anser vidare, i likhet med regeringen, att Försvarsmaktens

medverkan i skilda fredsbevarande insatser bör administreras och redovisas

inom

ett särskilt program -- Utlandsstyrkan m.m. -- under anslaget A 1.

Försvarsmakten m.m. och med en finansiering över anslag under tredje

huvudtiteln. Utskottet anser dock samtidigt att det kan finnas fördelar med

att

redovisa såväl program som anslag för verksamheten under samma huvudtitel. Det

synes utskottet naturligt att den nu arbetande Försvarsberedningen granskar

denna fråga ur ett helhetsperspektiv.

Anslagsbehov för budgetåret 1995/96

Regeringen

Betalningsförskjutningarna inom Gripen-projektet, vilka var en del i 1992

års

försvarsbeslut, förutsätts hanteras via räntekontokrediten.

Regeringen föreslår att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96

(18 månader) anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 anförs att regeringens

förslag innebär att 1992 års försvarsbeslut riskerar att förlora sin profil.

Den nedskärning på 1 796 miljoner kronor som föreslås för Försvarsmakten sägs

få allvarliga konsekvenser för förmågan att lösa de uppgifter riksdagen då

lade

fast. 1992 års försvarsbeslut bör i stället fullföljas. Motion Fö203 (m)

föreslår därför (yrkande 5) att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr.

Som redovisats i det föregående föreslås i Vänsterpartiets partimotion Fö204

besparingar och verksamhetsinskränkningar inom flera av Försvarsmaktens

program. Under den aktuella 18-månadersperioden beräknar motionärerna sålunda

att 4 350 miljoner kronor kan sparas utöver vad regeringen har föreslagit.

Motionen föreslår därför att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 54 910 534 000 kr (yrkande 3).

Miljöpartiet föreslår i partimotionen Fö205 en besparing på 7 000 miljoner

kronor utöver vad regeringen förordat. I första hand bör besparingen tas ut

genom inskränkningar i materielbeställningar och materielutveckling.

Motionärerna anser också att beredskapsnivån kan sänkas generellt, speciellt

inom flyget men med undantag för transportflygets hjälpsändningar. Härutöver

bör besparingar ske i anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar och i

repetitionsutbildningen. I motionen föreslås (yrkande 1) som följd härav att

riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på

52 260 534 000 kr.

Utskottet

Utskottet har i det föregående biträtt det av regeringen i propositionen

föreslagna besparingsmålet på 1,8 miljarder kronor för Försvarsmakten under

det

förlängda budgetåret 1995/96. Härav följer att utskottet inte kan godta den i

kommittémotion Fö203 (m) förordade uppräkning av anslaget A 1. Försvarsmakten

m.m. med drygt 1,6 miljarder kronor i förhållande till regeringsförslaget.

Motion Fö203 (m) yrkande 5 bör således avslås i denna del.

I partimotionerna Fö204 (v) och Fö205 (mp) föreslås ytterligare

anslagsbegränsningar med 4,3 resp. 7,0 miljarder kronor för budgetåret 1995/96

i förhållande till vad regeringen förordat. Enligt utskottets mening skulle

sådana ytterligare anslagsreduktioner leda till så stora

verksamhetsförändringar att de bör övervägas inom ramen för ett långsiktigt

försvarsbeslut. Riksdagen bör därför avslå motionerna Fö204 (v) yrkande 3 och

Fö205 (mp) yrkande 1.

Regeringens resp. utskottets beräkning av Försvarsmaktens sammanlagda behov

av anslagsmedel för budgetåret 1995/96 (18 månader) fördelat på program

framgår

av följande tabell. Utskottet erinrar om vad som tidigare anförts om

möjligheterna för regeringen att vid behov omfördela resurserna mellan

programmen.

Program Resurser (kr)

Regeringen Utskottet

1. Operativa lednings- och underhållsförband 2 759 012 000 2 645 000 000

2. Fördelningsförband 3 744 593 000 3 751 000 000

3. Försvarsområdesförband 2 823 813 000 2 967 000 000

4. Armébrigadförband 7 563 067 000 7 198 000 000

5. Marina lednings- och underhållsförband 1 192 352 000 1 198 000 000

6. Marina flyg- och helikopterförband 364 552 000 361 000 000

7. Stridsfartygsförband 4 427 810 000 4 201 000 000

8. Kustförsvarsförband 2 162 150 000 1 887 000 000

9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband 6 114 694 000 5 957 000 000

10. JAS 39-förband 10 303 549 000 11 985 000 000

11. Övriga stridsflygförband 3 050 952 000 2 913 000 000

12. Transportflygförband 550 381 000 521 000 000

13. För krigsorganisationen gemensamma resurser 9 300 332 000 8 860 000 000

14. För grundorganisationen gemensamma resurser 4 903 277 000 4 816 533 000

15. Utlandsstyrkan m.m. 1 000 1 000

Summa Försvarsmakten 59 260 534 000 59 260 534 000

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till regeringens förslag

och med avslag på motionerna Fö203 (m) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v)

yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr.

JAS 39 Gripen

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

67--73) har anfört om JAS 39 Gripen. Till avsnittet har också förts

behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkandena 4--5, Fö326 (s),

Fö336 (s), 337 (fp partimotion) yrkande 12 samt T224 (v partimotion) yrkande

18.

Regeringen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374) i

juni

1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av systemet JAS 39 Gripen, i

det följande kallat Gripensystemet, skall regeringen årligen orientera

riksdagen om hur projektet fortskrider.

Regeringen inleder den nu aktuella redovisningen med att ge en bakgrund.

Underlag för regeringens orienteringar har intill hösten 1993 bl.a. utgjorts

av

kontraktsbundna redovisningar från Industrigruppen JAS till Försvarets

materielverk, s.k. Projektvärderingstillfällen. Samtidigt har Försvarsmaktens

organisationsmyndighet (tidigare Överbefälhavaren) redovisat sin

planeringsmässiga, operativa och taktiska kontroll av projektet.

Fortsättningsvis, anger regeringen, kommer redovisningen av Gripen-projektet

till regeringen att ske i form av en årlig redovisning från Försvarsmakten med

underlag från Försvarets materielverk.

Regeringen erinrar om att den s.k. JAS-kommissionen, som tillsattes efter

haveriet i augusti 1993, i sin rapport (SOU 1993:119) gör en samlad bedömning

att Gripen-projektet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts

av statsmakterna.

Regeringen erinrar vidare om att riksdagen (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 395)

förutsatt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur

den ekonomiska planeringsramen för Gripen-projektet avses utvecklas. Härutöver

förutsatte riksdagen att regeringen lämnar förslag om hur

priskompensationssystemet bör förändras och hur planeringssystemet bör

anpassas

för att harmoniera med sättet att budgetera.

Regeringen övergår därefter till en ekonomisk redovisning av projektet.

Gripen-projektets planeringsram definierar regeringen som projektets

hittillsvarande utbetalningar, samt av regeringen beräknat framtida

planeringsutrymme, enligt fastställd pris- och löneomräkning och planerad

låneverksamhet.

På motsvarande sätt definierar regeringen Gripen-projektets utgifter som

summman av projektets hittillsvarande utbetalningar i löpande priser och

återstående beräknade utbetalningar med hänsyn till fastställt

materielinnehåll

enligt ingångna och planerade avtal i aktuellt prisläge.

I 1982 års försvarsbeslut (prop. 1982/93:119, FöU9, rskr. 271) fastställde

riksdagen Gripen-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83--1999/00 till

25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981. Denna ram uppräknades årligen

med nettoprisindex.

Riksdagen godkände i maj 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333)

regeringens förslag att omdefiniera Gripen-projektets plane

ringsram från 50,0 miljarder kronor i prisläget februari 1992 till 60,2

miljarder kronor i samma prisläge. Den av regeringen omräknade planeringsramen

i det nu aktuella budgetförslaget är 66,98 miljarder kronor i

genomförandeprisläge 1994/95.

Regeringen anmäler att 27,8 miljarder kronor i löpande priser har förbrukats

från projektstarten år 1982 till år 1994. Utgifterna under budgetåret 1993/94

var 5,1 miljarder kronor. Regeringen anmäler vidare att av återstående

utgifter

på 39,2 miljarder kronor är 21,1 miljarder intecknade genom beställningar.

Det

fria beställningsutrymmet är således 18,1 miljarder kronor. I de kommande

utgifterna har andelen i utländsk valuta ökat från 40 % till ca 44 % till

följd

av den svenska kronans depreciering.

Regeringen redogör för vad en till regeringskansliet knuten arbetsgrupp

föreslagit om Gripen-ramens utveckling och hur Gripen-projektet bör

kompenseras

med hänsyn till utvecklingen av priser och löner. I avvaktan på en generell

översyn av priskompensationssystemet föreslår regeringen en tillfällig

förändring av försvarsprisindex (FPI) för budgetåret 1995/96. Sålunda bör

den

del av anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. som utgör Gripen-projektets

materielandel räknas upp med de index som den nämnda arbetsgruppen föreslagit.

Regeringen har beaktat detta vid anslagsberäkningen till Försvarsmakten.

Riksdagen föreslås godkänna detta nya delindex.

Med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag föreslår regeringen vidare en

metod

för hur Gripen-projektets planeringsram skall räknas om. Regeringen

hemställer att riksdagen godkänner omräkningen.

I den tekniska redovisningen av projektet anför regeringen att

Försvarsmakten och Försvarets materielverk fortfarande bedömer att

Industrigruppen JAS:s åtaganden i projektspecifikationen beträffande tekniska

krav och prestanda i allt väsentligt kommer att kunna uppfyllas. Tidigare

planerat modifieringsprogram för den första delserien kommer dock att bli

något

mer omfattande. Gripens prestanda sägs i flera viktiga avseenden överstiga de

specificerade och flygplanet anges, även före modifieringen, ha acceptabla

prestanda för flertalet operativa uppdrag fr.o.m. år 1996.

Samtliga flygplan i delserie 1 uppges vara under montering men arbetet är

försenat. Typarbetet för den tvåsitsiga versionen, JAS 39B, följer däremot i

stort tidsplanen. Materielverkets bedömning är att kapaciteten hos

Industrigruppen JAS inte harmonierar med påtagna uppgifter. De sammanlagda

konsekvenserna av förseningarna utreds för närvarande av Försvarsmakten. De

operativa konsekvenserna bedöms dock bli begränsade. Den första

Gripendivisionen beräknas bli begränsat operativt användbar tidigast under år

1997. Regeringen säger sig vara bekymrad över förseningarna.

Regeringen avslutar sin redogörelse för Gripen-projektet med att behandla

frågan om styrning och kontroll. Regeringen erinrar om att den år 1982 gav

ut föreskrifter till myndigheterna om organisation, arbetsuppgifter och

rapportering i projektet. Dessa föreskrifter har blivit inaktuella till följd

av myndigheternas förändrade organisation och ansvar. Regeringens föreskrifter

från år 1982 har därför upphävts och ersatts av handlingsregler i

regleringsbrevet.

Regeringen anser att Gripen-projektet även fortsättningsvis skall styras

genom en projektorganisation. Regeringen säger sig ha för avsikt att noggrant

granska Materielverkets uppföljning av projektet. Regeringen avser vidare att

årligen, som hittills, informera riksdagen om utvecklingen av Gripen-systemet.

Härutöver genomförs särskilda redovisningar för riksdagens försvarsutskott.

Motionerna

Fem motioner behandlar Gripen-projektet. I motion Fö326 (s) poängteras att

det kalla kriget är över sedan flera år. En totalt förändrad situation råder

nu

i Europa. Etniska och nationella motsättningar och konflikter kan inte lösas

med militära medel enligt gamla modeller, hävdar motionärerna. Mot denna

bakgrund, och med hänsyn till det besvärliga ekonomiska läget i landet,

föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon

ytterligare beställning av JAS-plan -- utöver kontrakterade två delserier --

inte bör komma i fråga.

I motion Fö336 (s) framförs ett likalydande yrkande.

Även Miljöpartiets partimotion Fö201 motsätter sig en framtida anskaffning

av

delserie tre. Motionärerna anser (yrkande 4) att staten inte skall

medfinansiera denna delserie. I samma motion framförs argument för att den

svenska vapenexporten måste upphöra. Motionärerna föreslår förbud mot export

av

JAS 39 Gripen (yrkande 5).

I partimotionen Fö337 anmäls ett antal frågor som Folkpartiet liberalerna

önskar få belysta inför nästa försvarsbeslut. Motionärerna anser sålunda att

mycket talar för att nuvarande leveranstakt för JAS 39 Gripen är för hög för

att på ett för skattebetalarna acceptabelt sätt medge en omsättning av JA

37-systemet. Antingen bör leveranstakten minska eller ett uppehåll göras inför

delserie tre. En annan fråga som bör granskas inför försvarsbeslutet är

modifieringsbehovet för JAS (yrkande 12). Även om motionärerna inte utesluter

behov av framtida modifieringar för att höja systemets operativa förmåga,

anser

de att det inte för överskådlig tid är nödvändigt att planera några omfattande

förändringar av grundkonceptet i JAS.

I Vänsterpartiets partimotion T224 om kommunikationspolitiken anförs att

användningen av JAS 39 Gripen ger särskilda problem eftersom det bullrar mer

än

tidigare stridsflygplan. Motionärerna anser därför (yrkande 18) att JAS inte

bör få användas så att bullerstörningarna ökar.

Utskottet

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen framhållit att utveckling,

anskaffning och införande i organisationen av JAS 39 Gripen är en av de

viktigaste försvarspolitiska frågorna. Systemets operativa effekt kommer att

få

en avgörande betydelse för vår försvarsförmåga. Samtidigt tar systemet i

anspråk mycket stora ekonomiska resurser. Gripen-projektet är också en av de

största industrisatsningarna i landet med betydande effekter när det gäller

spridning av högteknologi. Kravet på att regeringen varje år skall orientera

riksdagen om läget i projektet (1981/92:FöU18, rskr. 374) är ett uttryck för

ärendets betydelse sett ur ett riksdagsperspektiv.

Utskottet gjorde i slutet av föregående riksmöte en ordentlig genomgång av

Gripen-projektet (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 395), närmast föranledd av

regeringens skrivelse (skr. 1993/94:179) i ärendet. Utskottet konstaterade då

att projektet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som statsmakterna har

bestämt, även om det fortfarande finns tekniska och ekonomiska risker.

Utskottet förutsatte att regeringen i en kommande redovisning till riksdagen

lämnar förslag till hur de planeringsmässiga svårigheterna i JAS-ekonomin

skall hanteras, bl.a. frågan om priskompensation.

Som en del i sin uppföljning av projektet har utskottet under hösten 1994

besökt SAAB i Linköping samt fått en särskild redovisning av företrädare för

Försvarsdepartementet. Kommittén med uppdrag att analysera ekonomiska

osäkerheter för Försvarsmakten (dir. 1994:147) -- här benämnd expertgruppen --

har härutöver för utskottet föredragit resultatet av sitt arbete, varav en

väsentligt del berört Gripen-projektets ekonomi.

Den samlade bild som utskottet nu har av projektläget är att tekniska krav

och prestanda i allt väsentligt kommer att uppfyllas men att programmet

drabbats av ytterligare förseningar. Utskottet delar regeringens oro över

dessa

förseningar. De operativa konsekvenserna bör redovisas för riksdagen.

När det gäller de ekonomiska förutsättningarna för Gripen-projektet

konstaterar utskottet att regeringen lämnat förslag dels till hur

planeringsramen för JAS Gripen skall räknas om, dels till förändrat delindex

för JAS Gripen ingående i försvarsprisindex. Utskottet har ingen erinran mot

metoden att räkna om planeringsramen och föreslår att riksdagen godkänner

regeringsförslaget. Utskottet kan också, i avvaktan på den översyn av hela

priskompensationssystemet som regeringen aviserar, acceptera den föreslagna

tillfälliga förändringen av den del av försvarsprisindex som beror av

Gripen-projektets materielandel.

Utskottet har i det föregående under avsnitten om verksamhetens inriktning i

stort för Försvarsmakten samt verksamhetsmål för JAS 39-förbanden behandlat de

ekonomiska problem inom Gripen-projektet som expertgruppen har analyserat.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning av

Gripen-projektet.

Tre motioner motsätter sig en beställning av en tredje delserie av

Gripen. En sådan eventuell beställning kommer att övervägas i den pågående

Försvarsberedningen med utgångspunkt bl.a. i antaganden om framtida uppgifter

för det militära försvaret, krigsorganisationens utformning och

försvarsekonomin. Utskottet ser igen anledning att nu göra uttalanden i

frågan.

Härav följer att motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande 4, Fö326 (s) och

Fö336 (s) bör avslås.

Utskottet delar uppfattningen i partimotion Fö337 (fp) om behovet att

studera

leveranstakt och modifieringsbehov för JAS 39 Gripen. Utskottet utgår

emellertid från att dessa frågor kommer att tas upp till övervägande inför det

kommande försvarsbeslutet och att därigenom motionen blir tillgodosedd i denna

del. Partimotion Fö337 (fp) yrkande 12 bör sålunda inte bifallas av riksdagen.

Enligt lag är export av krigsmateriel förbjuden. Regeringen beslutar,

efter prövning av varje särskilt fall, om undantag skall medges. Utskottet ser

inga skäl för att export av stridsflygplan skulle behöva behandlas annorlunda.

Samma regler för prövning bör sålunda gälla för stridsflygplan som för annan

krigsmateriel. Partimotion Fö201 (mp) yrkande 5 bör därför avslås.

Försvarsmakten har regeringens uppdrag att i enlighet med

miljöskyddslagstiftningen söka tillstånd för att flyga med minst tre JAS

39-divisioner vid landets flottiljflygplatser. En prövning pågår vid

Koncessionsnämnden för miljöskydd, bl.a. med avseende på buller. Därmed

torde syftet med yrkande 18 i Vänsterpartiets partimotion T224 kunna bli

tillgodosett. Motionsyrkandet bör sålunda inte bifallas.

Beställningsbemyndiganden

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

66--67

och 87--88) har anfört om beställningsbemyndiganden för materiel och

anslagsfinansierade anläggningar.

Regeringen

Regeringen föreslår ett nytt system för beställningsbemyndiganden för

materiel och för anslagsfinansierade anläggningar. I sin redogörelse för

förslaget anför regeringen att den av riksdagen varje år kommer att begära en

ram -- ett högstbelopp -- för beställningsbemyndiganden. I ramen ingår dels

bemyndiganden för sådan materiel som tidigare redovisats för riksdagen, dels

bemyndiganden för ny materiel. Riksdagens beslut -- bemyndigande -- innebär

att

regeringen medges beställa materiel och utvecklingsarbete inom den föreslagna

ramen och därmed ikläda staten kostnader också för budgetår som riksdagen ännu

inte beviljat anslag för. Bemyndigandet anges i samma prisläge som anslaget.

Regeringen föreslår att även bemyndigandesystemet för anslagsfinansierade

anläggningar, som t.ex. befästningar och flygfält, förändras så att det

överensstämmer med den föreslagna förändringen beträffande materiel.

Det nya bemyndigandesystemet sägs vara anpassat till det styrsystem som

gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 mellan regeringen, Försvarsmakten och

Försvarets

materielverk/Fortifikationsverket. Det uppges även vara enklare och mer

överskådligt än det tidigare. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner

det nya systemet för beställningsbemyndiganden för materiel och

anslagsfinansierade anläggningar.

Behovet av bemyndiganderam för materiel som redovisats tidigare för

riksdagen samt för ny materiel för Försvarsmakten efter budgetåret 1995/96

beräknar regeringen till 55 800 miljoner kronor. Regeringen hemställer att

riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.

Regeringen uppger att i bemyndiganderamen ingår medel för följande nya

större

objekt:

anskaffning av artillerilokaliseringsradar (ARTHUR),

serieförberedelser för pansarskott 95,

mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL,

renovering av luftvärnsrobot 70,

anskaffning av systemmateriel till begagnade stridsvagnar,

motmedel till JAS 39 Gripen,

radiosystem 90 TARAS,

vapenintegration på flygplan JA 37.

Regeringen hemställer vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att medge

beställningar av investeringar i anslagsfinansierade anläggningar

för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265,0 miljoner kronor för tiden

efter budgetåret 1995/96.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot den utveckling av bemyndigandesystemet för

materiel och anslagsfinansierade anläggningar som regeringen föreslår.

Riksdagen bör således godkänna det nya systemet. Utskottet förutsätter att

regeringen -- när den årligen hos riksdagen begär en bemyndiganderam -- för

utskottet redovisar dels vilka bemyndiganden som avses användas för att

beställa viktigare nya objekt, dels vilka bemyndiganden som inom den totala

bemyndiganderamen erfordras för att fullfölja tidigare lagda beställningar.

Utskottet, som har fått en särskild orientering om materielplaneringen och

om

regeringens beräkning av beställningsbemyndiganden, föreslår att riksdagen

lämnar regeringen de begärda bemyndigandena för beställning av materiel m.m.

och för investeringar i anslagsfinansierade anläggningar.

Förändring av försvarsprisindex. Justering av anslag och bemyndiganderamar

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

65--66) har anfört om övergång till kalenderbudgetår och förändring av

försvarsprisindex.

Regeringen

Som framgått av det föregående föreslår regeringen att riksdagen godkänner

en

tillfällig förändring av försvarsprisindex (FPI) för omräkning av

Gripenprojektets materielandel i anslaget A 1. Försvarsmakten m.m.

Regeringen föreslår vidare ett nytt delindex i FPI som bättre än för

närvarande skall spegla kostnadsutvecklingen för kostnadsslaget Befästningar

m.m. Detta kostnadsslag finansieras i sin helhet över anslag. Regeringen

hemställer att riksdagen godkänner förslaget till nytt delindex.

Härutöver föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att

justera

anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. och ramarna för beställningsbemyndiganden

med

hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till

den 31 december 1994.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört. Utskottet föreslår

att

riksdagen dels godkänner regeringens förslag till delindex ingående i

försvarsprisindex i den del som avser Befästningar m.m., dels bemyndigar

regeringen att justera anslaget för Försvarsmakten m.m. samt ramarna för

beställningsbemyndiganden i enlighet med regeringens förslag.

Förändringar i grundorganisationen

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

82--87) har anfört om grundorganisationsförändringar. Till avsnittet har också

förts behandlingen av motionerna Fö202 (kds kommittémotion) yrkande 12, Fö325

(s), Fö330 (fp) yrkandena 2, 4 och 5, Fö334 (fp), Fö337 (fp partimotion)

yrkande 7 och Fö344 (v).

Regeringen

Regeringen lämnar i propositionen en redogörelse för de förändringar som

genomförts i grundorganisationen som följd av 1992 års försvarsbeslut (prop.

1991/92:102, FöU12, rskr. 338) och statsmakternas beslut om

stabiliseringspropositionen hösten 1992 (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134).

Härutöver redovisar regeringen, utan förslag till riksdagen, en metod för att

ta fram beslutsunderlag inför statsmaktsbeslut om förändringar i

grundorganisationen.

Som framgått av avsnittet om utskottets uppföljning behandlar utskottet i

det

sammanhanget regeringens redogörelse för de genomförda förändringarna i

grundorganisationen.

Regeringen

Regeringen anför att arbetet från tidigare nedläggningar och

omlokaliseringar

av förband visat på svårigheter att jämföra olika alternativ genom att

beslutsunderlagen varit olika utformade hos myndigheter och organisationer.

Främst har det varit kalkyl- och värderingsmetoderna som skiljt sig åt.

Regeringen hänvisar i sammanhanget även till vad riksdagen senast anfört i

frågan (bet. 1993/94:FöU9, rskr. 295).

I sin sammanfattning av värderingsmetoden betonar regeringen att

granskningen

främst skall inriktas på alternativskiljande faktorer och kostnader. Metoden

sägs innehålla följande huvuddelar:

1. Försvarsekonomisk värdering grundad på investeringskalkyler med

räntebelastning och tio års kalkylperiod. Kalkylerna kompletteras med en

redovisning av andra försvarsrelevanta faktorer som t.ex. operativa och

beredskapsmässiga konsekvenser samt personalkonsekvenser. Risker och

osäkerheter bedöms.

2. Samhällsekonomisk värdering där den försvarsekonomiska värderingen

betraktas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Här ingår bl.a. direkta

personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter, investeringar och

omställningar. Här ingår vidare andra ekonomiskt mätbara faktorer som t.ex.

konsekvenser för skilda transfereringar i samhället liksom andra faktorer som

får effekter utanför försvarssektorn. Även risker och osäkerheter bedöms.

Regeringen anser att tillämpningen av den framtagna systematiserade

värderingsmetoden ger goda förutsättningar för ett tillfredsställande

beslutsunderlag. Försvarsmakten förutsätts genomföra den försvarsekonomiska

värderingen och regeringskansliet den samhällsekonomiska.

Motionerna

Två motioner behandlar frågan om beslutsunderlag inför förändringar i

grundorganisationen. I partimotion Fö337 (fp) refereras till vad som i

propositionen anförs om att en arbetsgrupp utarbetat en ny systematiserad

metod

för att ta fram sådant beslutsunderlag. Motionärerna finner att frågan om en

parlamentarisk medverkan inte behandlas i den föreslagna metoden. Motionärerna

anmärker att det naturligtvis ankommer på riksdagen och försvarsutskottet att

uttala sig om vilka former för parlamentarisk medverkan som bör finnas i

framtiden. Vad som sålunda anförts om beslutsunderlag vid förändringar i

grundorganisationen föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna (yrkande 7).

I Kristdemokratiska samhällspartiets kommittémotion Fö202 poängteras att

beslut om förändringar inom Försvarsmakten måste förankras hos berörda lokala

parter. Former bör därför skapas som ökar det lokala deltagandet i

utredningsarbetet inför sådana förändringar (yrkande 12).

Motion Fö330 (fp) tar i tre yrkanden upp frågor om lokalisering av

grundutbildningen, främst den marina. Motionären finner att de marina

utbildningsanstalterna utgör väsentliga resurscentra med sina lednings- och

underhållsresurser, baseringsmöjligheter för fartyg och helikoptrar samt

personella och materiella resurser. Dessa centra sägs också ha stor betydelse

för det civila samhället. Motionären föreslår att riksdagen ger regeringen

till

känna att den marina utbildningsverksamheten bör spridas med minst en enhet i

varje hav (yrkande 2).

Samme motionär hävdar att landets behov av besparingar inom alla sektorer

borde innebära att grundutbildningen skall förläggas till de

utbildningsenheter

som är utbildningsmässigt och ekonomiskt mest effektiva (yrkande 4).

Åter samme motionär konstaterar att det efter nedläggningen av Lv 5 i

Sundsvall uppstått betydande svårigheter att genomföra utbildning av en

krigsorganisation för "Sveriges veka liv". I det kommande försvarsbeslutet bör

därför prövas att samordna grundutbildningar för hela försvaret (yrkande 5).

I motion Fö325 (s) förordas en samordning av statliga myndigheters

uppgifter på sjön. Det gäller Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Tullen,

Sjöpolisen och Marinen. En sådan samordning bör prövas för hela Sverige och

med

ett maritimt centrum för Bottenhavet och Bottenviken förlagt till Härnösand.

Utredningen om effektivisering av den statliga maritima verksamheten (Fö

1993:08) föreslås få pröva denna fråga.

Motion Fö334 (fp) behandlar frågan om ett s.k. kärnförsvar med en

grundorganisation som möjliggör tillväxt av krigsorganisationen.

Motionärerna anser att det i nästa försvarsbeslut är ofrånkomligt att satsa på

en ny inriktning av Försvarsmakten. Krigs- och fredsorganisationen måste

sålunda ha sådan flexibilitet att de kan anpassas, bl.a. i fråga om operativ

förmåga, till förändringar i det säkerhetspolitiska och strategiska läget samt

till en statsfinansiellt ansträngd situation. Enligt motionärerna behöver

därför Försvarsmakten bestå av förband med hög kvalitet som kan tillväxa i

dimension och operativ förmåga för att vid behov kunna möta invasionshot över

gräns och kust. Denna kärnförsvarsmodell skulle, enligt motionen, innebära en

satsning på "storgarnisoner" kompletterade med "minigarnisoner" för att

tillgodose förmågan till uppväxling. Med tillämpning på Skåne föreslår

motionärerna bl.a. att en "storgarnison" etableras i Hässleholm -- Skånska

pansarkåren -- och en eller flera "minigarnisoner" med anknytning till Skånska

pansarkåren i Kristianstad/Rinkaby, alternativt Ystad/Revinge.

Motion Fö344 (v) uppmärksammar planeringen att utvidga P 2:s

övningsområde i Hässleholmstrakten med ytterligare ca 1 000 hektar.

Motionären menar att det område som diskuteras för inköp utgörs av gammal

kulturbygd med åtföljande negativa konsekvenser av olika slag, om det ställs

till förfogande för militära ändamål. Planerna på köp av mark för militärt

bruk

i Hässleholmsområdet bör därför skrinläggas.

Utskottet

Utskottet behandlar först frågan om beslutsunderlaget inför

grundorganisationsförändringar. I utskottets huvudbetänkande 1993/94:FöU9

under

föregående riksmöte ägnades denna fråga ett betydande utrymme (s. 30--33).

Bakgrunden var bl.a. ett förslag från Riksdagens revisorer (förs.

1993/94:RR3).

Utskottet uttalade då att det är viktigt att riksdagens, regeringens och

Försvarsmaktens beslutsroller är tydliga. Exempel gavs på situationer när

beslut om grundorganisationsförändringar endast kan fattas av riksdagen. För

de

fall oklarheter kan föreligga bör regeringen återkomma till riksdagen med

förslag så att en precisering kan ske.

Utskottet underströk i sammanhanget betydelsen av att en sammanvägning av

olika intressen kring dessa förändringar -- militära, regionala och

arbetsmarknadsmässiga -- kan ske i riksdagen. Mot den bakgrunden ansåg

utskottet det viktigt med en parlamentarisk beredning av underlaget, t.ex. i

en

kommitté.

Utskottet betonade också betydelsen av att förändringar av

grundorganisationen förankras hos berörda lokala parter genom att låta dessa

delta i förändringsarbetet.

Slutligen biträdde utskottet vad revisorerna anfört dels om behovet av

korrekta kalkyler och en utveckling av kalkylmetoderna, bl.a. genom införande

av kalkylränta, dels om betydelsen av en samlad och systematisk

uppföljning

av genomförda förändringar.

Vad utskottet anförde för ett år sedan om beslutsunderlag inför

grundorganisationsförändringar gäller fortfarande till alla delar. Härutöver

vill utskottet lägga till det i och för sig rätt självklara att

beslutsunderlaget, utöver ekonomisk information av olika slag, också

innehåller

värderingar av hur verksamheten påverkas i olika alternativ, t.ex. i fråga om

utbildningens effektivitet.

Regeringen redogör i propositionen, utan att lämna förslag, för en

systematiserad metod för att ta fram beslutsunderlag inför

grundorganisationsförändringar. Utskottet kan konstatera att beskrivningen

koncentrerar sig till de delar som avser de ekonomiska värderingarna; dels en

försvarsekonomisk kalkyl, dels en samhällsekonomisk. Utskottet håller med om

att det bör vara regeringens ansvar att genomföra den samhällsekonomiska

kalkylen och att ta fram ett sammanställt underlag som kan presenteras för

riksdagen. Härvid måste materialet vara så genomarbetat att det tål en kritisk

granskning. Det är sålunda otillfredsställande om utskottet skulle behöva

överarbeta kalkylerna eller göra egna sådana.

I kommittémotion Fö202 (kds) och i partimotion Fö337 (fp) påpekas att

regeringen i sin redogörelse över metoden inte närmare berör hur det

parlamentariska inflytandet i arbetet med beslutsunderlaget skall tillgodoses,

liksom det lokala inflytandet. Utskottet vill än en gång betona vikten av ett

parlamentariskt inflytande i beredningsprocessen och konstaterar att detta

inför det kommande försvarsbeslutet tillgodoses genom den arbetande

Försvarsberedningen. Utskottet utgår likaledes från att Försvarsmakten låter

lokala företrädare bli delaktiga i arbetet med att ta fram beslutsunderlag för

förändringar i grundorganisationen.

Utskottet förutsätter att regeringen i arbetet med frågor som rör

grundorganisationen beaktar vad utskottet här har anfört. Hur arbetsformerna

bör utvecklas i framtiden får bl.a. bli beroende av erfarenheterna från det nu

förestående försvarsbeslutsarbetet.

Motionerna Fö202 (kds) yrkande 12 och Fö337 (fp) yrkande 7 får därmed anses

tillgodosedda. De bör sålunda inte bifallas av riksdagen.

Utskottet övergår till att behandla övriga motioner.

Motion Fö330 (fp) förordar förändringar i

grundorganisationen, främst den marina, med utgångspunkt i krav

på effektivitet och samordning. Utskottet anser att vad motionären anfört är

sådant som kommer att övervägas inför nästa totalförsvarsbeslut. Motion Fö330

(fp) yrkandena 2, 4 och 5 bör därför inte bifallas.

Även frågan om ett s.k. kärnförsvar med en grundorganisation som

möjliggör tillväxt är av sådan karaktär att den bör behandlas i

försvarsbeslutet. Motion Fö334 (fp) bör sålunda heller inte bifallas av

riksdagen.

Motion Fö325 (s) förordar att utredningen om effektivisering av den statliga

maritima verksamheten (Fö 1993:08) prövar en samordning som innefattar ett

marint centrum för Bottenhavet och Bottenviken. Utskottet konstaterar att

regeringen i december 1994 beslutat tilläggsdirektiv (dir. 1994:158) till den

aktuella utredningen. Tillägget innebär en utvidgning av utredningens arbete.

Sålunda skall uppgiftsfördelning, organisation och lagstiftning för hela

området ses över. Utskottet anser att de vidgade direktiven ger utrymme för

att

överväga de frågor som motionären tar upp. Motionen bör därför inte bifallas.

Motionären i motion Fö344 (v) vänder sig mot planerna för en markanskaffning

i Hässleholm. Utskottet erinrar om att det ankommer på Försvarsmakten att

bedöma behovet av mark för övningsändamål. En sådan

anskaffningsprocess innehåller moment där alla berörda skall kunna komma till

tals. Den innehåller också en miljöprövning. Om denna prövning och övriga

inslag i processen leder till att det inte föreligger hinder för

Försvarsmakten

att förvärva marken, skall ärendet underställas regeringen då

anskaffningsvärdet överstiger tio miljoner kronor. I övriga fall beslutar

Försvarsmakten. Något riksdagsuttalande i enlighet med motionens yrkande anser

inte utskottet vara befogat. Motion Fö344 (v) bör därför avslås.

Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkommando

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

98--99) har anfört om nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens

marinkommando. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö202

(kds kommittémotion) yrkande 10, Fö321 (c) yrkande 1, Fö324 (m), Fö327 (s),

Fö330 (fp) yrkande 1, Fö335 (m) och Fö337 (fp partimotion) yrkande 8.

Regeringen

Regeringen anser, utan att avge förslag till riksdagen, att grundutbildning

av värnpliktiga inte bör genomföras vid Norrlandskustens marinkommando (MKN)

efter den 1 juli 1997. Möjligheten att utnyttja marinkommandots övningsområde

bör dock behållas tills vidare. Regeringen redovisar följande bakgrund för sin

ståndpunkt.

I 1992 års försvarsbeslut ingick en betydande minskning av Marinens

krigsorganisation. De årliga grundutbildningskontingenterna har därmed

reducerats från ca 6 300 värnpliktiga till ca 4 100. Marinen har därför nu

en

betydande överkapacitet i utbildningsorganisationen, främst inom

kustartilleriet.

Som följd av 1992 års försvarsbeslut utbildas en amfibiebataljon vid MKN,

avsedd för krigsuppgifter i första hand i Norrlandsmiljö. Denna bataljon är

färdigutbildad och organiserad den 1 november 1997. Utbildning för omsättning

av den aktuella bataljonen behöver inte påbörjas förrän tidigast år 2001.

Grundutbildningsbehovet för MKN:s krigsorganisation blir efter år 1997,

enligt regeringen, så begränsat att det av praktiska och ekonomiska skäl är

olämpligt att genomföra denna utbildning vid MKN. Den kan i stället föras över

till Ostkustens marinkommando och Gotlands kustartilleriregemente, utan att

detta kräver investeringar.

Regeringen anför att den årliga nettobesparingen, enligt försvarsmaktens

beräkningar, under perioden 1997/98--2005/06 uppgår till ca 15,9 miljoner

kronor, totalt 143,1 miljoner kronor. Då har beaktats kostnader för ombyggnad

av lokaler, personalavveckling och flyttning. Omkring 30 yrkesofficerare

behöver överföras till andra förband. Omkring 40 yrkesofficerare och drygt 50

civila uppges bli övertaliga.

Motionerna

Kristdemokratiska samhällspartiet noterar i sin kommittémotion Fö202

propositionens utsaga att det vid beslut om organisation och lokalisering av

verksamheter inom grundorganisationen behövs ett beslutsunderlag som utgår

från

såväl en försvarsekonomisk som en samhällsekonomisk värdering. Härav

följer, enligt motionärerna, att framtida grundorganisationsförändringar bör

underkastas denna nya systematiserade metod. Utbildningen vid MKN/KA 5 bör

därför tills vidare behållas i nuvarande omfattning och behandlas i samband

med

1996 års försvarsbeslut (yrkande 10).

Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 kritiserar regeringen för att den

inte i frågan om en nedläggning av grundutbildningen i Härnösand tillämpat den

angivna metoden för att ta fram beslutsunderlag. Sålunda borde en

försvarsekonomisk värdering ha gjorts i ett samhällsekonomiskt perspektiv där

direkta personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter, investeringar och

omställningar beaktats. Motionärerna föreslår därför att riksdagen avslår

regeringens förslag om indragning av grundutbildningen vid MKN i avvaktan på

ett fullständigt underlag i samband med kommande försvarsbeslut (yrkande 8).

Från i stort motsvarande utgångspunkter förordas i motionerna Fö321 (c)

yrkande 1, Fö324 (m), Fö327, (s) Fö330 (fp) yrkande 1 och Fö335 (m) yrkande 1

att frågan om grundutbildningen i Härnösand får avgöras i 1996 års

försvarsbeslut.

I motion Fö335 (m) föreslås härutöver (yrkande 2) att ett beslut om den

framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bereds med den systematiska metod som

beskrivs i proposition 1994/95:100 bil. 5, s. 86 f.

Utskottet

Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1992 (bet. 1991/92:FöU12 s. 79)

behandlat frågan om att lägga ned grundutbildningen vid Norrlandskustens

marinkommando (MKN). Utskottet gjorde då samma bedömning som regeringen att

beslut i frågan kunde anstå eftersom utbildningskapaciteten vid MKN krävdes

för

att kunna organisera en amfibiebataljon avsedd för uppgifter i Norrland.

Utskottet erfor samtidigt att Överbefälhavaren fått i uppdrag att lämna

förslag

till hur Norrlandskustens krigsförband i framtiden skall utbildas när den nu

aktuella amfibiebataljonen är färdigutbildad.

Regeringen anför i propositionen att grundutbildningen vid MKN avses läggas

ned den 1 november 1997. Regeringen anför vidare att möjligheten att utnyttja

marinkommandots övningsområde och goda övningsbetingelser tills vidare bör

behållas.

I sju motioner förordas nu att avgörandet i frågan om eventuell nedläggning

av grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando skjuts till det

förestående försvarsbeslutet.

Utskottet -- som i ärendet har fått en särskild föredragning av

representanter från Försvarsdepartementet samt uppvaktats av företrädare för

Härnösands kommun -- anser att det finns skäl som talar för att hänföra den

aktuella frågan till försvarsbeslutet. Dels kan den då på ett säkrare sätt

inordnas i det större sammanhang som rör Marinens framtida utbildning och

grundorganisation, dels skulle beslutsunderlaget kunna fördjupas.

Utskottet gör dock ingen annan bedömning än regeringen beträffande det

framtida

behovet av utbildningskapacitet för marina förband. Utskottet förutsätter att

den framtida användningen av utbildningsresurserna vid MKN/KA 5 i form av

övningsområden och anläggningar m.m. övervägs inför det kommande

försvarsbeslutet och avgörs i detta.

Härutöver erinrar utskottet om de besparingsförslag som i det föregående

förordats för Försvarsmakten. Att i rådande samhällsekonomiska läge och mot

bakgrund av nämnda besparingskrav avstå från en möjlig utgiftsminskning på 15

miljoner kronor redan budgetåret 1997 anser utskottet inte vara ansvarsfullt.

Härav följer att motionerna Fö202 (kds) yrkande 10, Fö321 (c) yrkande 1,

Fö324 (m), Fö327 (s), Fö330 (fp) yrkande 1, Fö335 (m) och Fö337 (fp) yrkande 8

inte bör bifallas.

Inrättande av ett brigadcentrum

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

96--97) har anfört om inrättande av ett brigadcentrum. Till avsnittet har

också

förts behandlingen av motion Fö303 (c).

Regeringen

Regeringen anför att den ökade mekaniseringen av infanteriet leder till att

förutsättningarna för infanteriförbandens utbildning och taktikutveckling m.m.

alltmer kommit att likna vad som gäller för pansartrupperna. Den nuvarande

uppdelningen i truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna

framstår

enligt regeringens mening därför inte som helt ändamålsenlig. En samordning av

truppslagen skulle leda till en bättre utbildning och en mer effektiv

organisation i fred och en ändamålsenligare krigsorganisation.

Regeringen föreslår en sådan samordning genom att ett brigadcentrum inrättas

samtidigt som infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum läggs ned.

Förslaget

innebär att de verksamheter som i dag genomförs vid nämnda centra i

Linköping/Kvarn, Umeå och Skövde också fortsättningsvis bör bedrivas på dessa

orter. Viss omfördelning av resurser kan dock bli aktuell.

Regeringen, som föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om

inrättande av ett brigadcentrum, anser att den beskrivna samordningen bör

genomföras den 1 juli 1995.

Motionen

Motionären i motion Fö303 (c) uppmärksammar med gillande regeringens förslag

att inrätta ett brigadcentrum. Hon anser att för att försvarsmakten skall

kunna

bli så effektiv som möjligt så måste de garnisoner som har de bästa

förutsättningarna få utvecklas. Skövde sägs vara en sådan garnison. Motionären

föreslår att riksdagen beslutar att arméns brigadcentrum med sin huvuddel

lokaliseras till Skövde (yrkande 1). Vidare föreslås att riksdagen beslutar om

en etablering av ett försvarsmaktsgemensamt försörjningscentrum i Skövde

(yrkande 2). Härutöver bör riksdagen besluta att Skövde garnison även i

fortsättningen får utvecklas inom funktionerna infanteri/pansar samt

trängtrupper alternativt inom funktionen förnödenhetsförsörjning inom

försvarsmakten (yrkande 3).

Utskottet

Regeringen föreslår en samordning av verksamheten vid truppslagen

infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna och att därvid riksdagen godkänner

att det inrättas ett brigadcentrum. Härvid förutsätts att verksamhet inom

ramen

för detta centrum kommer att bedrivas i bl.a. Skövde.

Utskottet har erfarit att Försvarsmakten studerar lämpligheten av att

ytterligare samordna förnödenhetsförsörjningen i krigsorganisationen.

I avvaktan på att det kommande försvarsbeslutet skall lägga fast bl.a. en ny

krigsorganisation bör frågan anstå om hur Skövde garnison skall utvecklas.

Detsamma gäller frågan om en ytterligare samordning av försörjningen med

förnödenheter i fred samt organisation och lokalisering av denna funktion.

Motion Fö303 (c) bör i enlighet härmed avslås.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen förordade samordningen

mellan truppslag och att i sammanhanget ett brigadcentrum inrättas. Riksdagen

bör därför godkänna regeringens förslag.

Muskövarvets framtid m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 95)

har anfört om Muskövarvets framtid. Till avsnittet har också förts

behandlingen

av motion Fö319 (m).

Regeringen

Regeringen anmäler att chefen för Försvarsdepartementet i juli 1994 med stöd

av regeringens bemyndigande förordnat en särskild utredningsman med uppgift

att

överväga Muskövarvets framtid. Förslag skall lämnas senast den 1 mars 1995.

Muskövarvet är i dag en organisationsenhet inom Försvarsmakten. Staten har

därmed ägaransvar för varvets verksamhet och dess personal.

Motionen

I motion Fö319 (m) påpekas att Muskövarvets framtid diskuterats under lång

tid. Motionärerna anför att det utom allt tvivel saknas underlag för att

behålla två underhållsvarv för Marinens behov: Karlskrona respektive Muskö. De

anser det angeläget att slå vakt om Karlskronavarvets framstående position när

det gäller produktion av marina stridsfartyg. I fredstid bör därför

varvsresurserna koncentreras.

Enligt motionärerna bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med

förslag som innebär ökade möjligheter för Karlskronavarvet att utvecklas,

bl.a.

genom beställning av ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) (yrkande 1). Härutöver bör

Marinen upphöra med varvsverksamheten på Muskö (yrkande 2).

Utskottet

Som framgått av det föregående i samband med utskottets behandling av

programmet Stridsfartygsförband avser regeringen att under år 1995 pröva

frågan

om anskaffning av YS 2000. Motionens yrkande 1 kan därmed anses beaktat varför

det bör avslås.

Utskottet har erfarit att den i propositionen nämnda utredningen om

Muskövarvets framtid har avlämnat sitt betänkande (SOU 1995:6) i slutet av

januari. Utredarens bedömning är att Muskövarvet krävs för att

sjöstridskrafterna skall kunna lösa sina krigsuppgifter i ett operativt

prioriterat område. Den föreslår att Försvarsmakten behåller huvudmannaskapet

för huvuddelen av det nuvarande varvets verksamhet. I avvaktan på regeringens

förslag till riksdagen i frågan bör inte utskottet göra några uttalanden om

Muskövarvets framtid. Motion Fö319 (m) yrkande 2 bör därför avslås.

Den civila trafikflygarutbildningen

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

93--94) har anfört om den civila trafikflygarutbildningen. Till avsnittet har

också förts behandlingen av motionerna Fö309 (s), Fö337 (fp partimotion)

yrkande 9 och Fö340 (m, c, fp) och K630 (s) yrkande 7 i denna del.

Regeringen

Den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS) inrättades år 1984. Regeringen

erinrar i sin bakgrundsbeskrivning om att huvudskälet till detta var att

tillgodose den civila luftfartens behov av piloter och samtidigt minska

avgången av militära flygförare. Samtidigt erinrar regeringen om vad

föredragande statsrådet anförde i frågan i 1993 års budgetproposition. Han

poängterade där att huvuduppgiften för försvarsmaktens myndigheter var att

producera krigsförband. Det kan därför anses tveksamt om chefen för flygvapnet

stadigvarande skall ha uppgiften att utbilda civila piloter.

Regeringen uppdrog därför åt Lunds universitet att utreda om den civila

trafikflygarutbildningen kunde inordnas i högskolan. Lunds universitet

föreslog

att TFHS-utbildningen borde ingå i högskolan/Lunds universitet som en

yrkesexamen, med undervisningen förlagd till nuvarande lokaler i Ljungbyhed.

I remissyttrandena förklarade sig Försvarsmakten och Luftfartsverket vara

positiva till förslaget medan Kanslersämbetet och Riksrevisionsverket var

kritiska till detta. Flygbranschen var i allmänhet negativ.

TFHS är ingen egen myndighet utan ett verksamhetsställe inom Försvarsmakten.

Finansiering sker inom anslaget A 1. Försvarsmakten.

I sina överväganden konstaterar regeringen att behovet av nyutbildade

civila trafikflygare under senare år i stort sett varit obefintligt.

Verksamheten vid TFHS har bedrivits i begränsad omfattning och med inriktning

på att behålla skolans kompetens.

Regeringen konstaterar vidare att remissopinionen är oenig om förslagen i

Lunds universitets rapport.

Med hänsyn till besparingskraven, och till det begränsade utbildningsbehovet

vid TFHS, anser regeringen att anslaget A 1. Försvarsmakten bör reduceras med

ett belopp som motsvarar besparingen under budgetåret 1995/96 av en inledd

avveckling av verksamheten vid TFHS. Pågående och i närtid planerade kurser

skall kunna genomföras. Det bör vidare, enligt regeringen, ankomma på

Försvarsmakten att besluta om verksamhetens fortsatta omfattning och

inriktning. Häri innefattas, om Försvarsmakten så anser, att till regeringen

lämna förslag om skolans nedläggning.

Motionerna

Enligt motion Fö309 (s) finns det synnerligen starka skäl för att behålla

verksamheten vid TFHS på oförändrad nivå. Motionärerna pekar på dels att

konjunkturförbättringen lett till ökat flygresande, dels väntade stora

pensionsavgångar för piloter under den närmaste tioårsperioden. Motionärerna

varnar för pilotbrist. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till

känna vad som anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid TFHS

(yrkande 1).

Samma motionärer föreslår vidare att riksdagen -- under förutsättning av en

fortsatt verksamhet vid TFHS -- ger regeringen till känna att till fortsatt

prövning uppta Lunds universitets förslag att inordna utbildningen i

universitetet (yrkande 2).

Med samma motiv avges motsvarande förslag i motion Fö340 (m, c, fp).

Motionärerna förordar vidare att den oförändrade verksamheten vid TFHS

finansieras genom omdisponeringar inom anslaget A 1. Försvarsmakten.

I motion K630 (s), som behandlar Skåneregionen, påpekas att flygtrafiken nu

ökar starkt och därmed också behovet av fler piloter. Enligt motionärerna vore

det då djupt olyckligt om samhället skulle avhända sig möjligheten att utbilda

trafikflygare för civila ändamål. Trafikflygarskolan i Ljungbyhed borde därför

behållas och utbildningen inordnas under Lunds universitet. Vad som sålunda

anförts om utbildningsresurser i Skåne bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna (yrkande 7 i denna del).

Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 pekar också på möjligheten av en

framtida pilotbrist. En sådan skulle kunna leda till att försvaret åderlåts på

stridspiloter vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser, värre än

tidigare

till följd av att det totalt sett kommer att finnas färre militära flygförare

i

det framtida flygvapnet.

Motionärerna anser att om det inte finns behov av nya piloter den närmaste

tiden så bör utbildningen vid TFHS upphöra. Samtidigt bör en beredskap finnas

för att snabbt påbörja denna igen vid behov, varvid Försvarsmakten själv bör

få

besluta härom (yrkande 9). I ett sådant framtida läge skulle återigen frågan

om

en överföring av TFHS till högskoleväsendet kunna aktualiseras.

Utskottet

Utskottet konstaterar att regeringen i sin beräkning av anslaget till

Försvarsmakten antagit en besparing på 12 miljoner kronor för verksamheten vid

TFHS under budgetåret 1995/96. Utskottet har ingen erinran häremot. Utskottet

anser samtidigt att utvecklingen av efterfrågan på civila piloter bör följas

noga eftersom det finns tecken på att detta behov är i stigande. Utskottet

anser i likhet med regeringen att det bör ankomma på Försvarsmakten att inom

ramen för tillgängliga resurser besluta om verksamhetens fortsatta omfattning

och inriktning. Inom ramen för en helhetssyn måste därvid synpunkter och behov

från den civila pilotutbildningens övriga intressenter vägas in. Kompetensen

vid TFHS bör tas till vara och samordningsmöjligheterna beaktas, bl.a. med SAS

Flight Academy och Lunds universitet.

Vad som utskottet här har anfört innebär att motionerna Fö309 (s) yrkandena

1--2, Fö337 (fp) yrkande 9, Fö340 (m, c, fp) och K630 (s) yrkande 7 i denna

del

inte bör bifallas av riksdagen.

Förvaring av vapen och vapenstölder

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.

97--98) har anfört om förvaring av vapen. Till avsnittet har också förts

behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande 11, Fö302 (m), Fö304

(s), Fö306 (fp), Fö331 (fp), Ju629 (fp) yrkande 2 och Ju807 (mp partimotion)

yrkande 12.

Regeringen

I propositionen redogör regeringen för de åtgärder som Försvarsmakten senast

har vidtagit för att förhindra stölder av militära skjutvapen. Bl.a. har

förrådshållningen i viss utsträckning centraliserats och bevakningen av förråd

utökats.

Regeringen anför att statistiken för år 1993 visade en kraftig nedgång av

antalet stulna vapen. För år 1994 tyder, i avvaktan på färdig statistik,

däremot underhandsuppgifter på att antalet förkomna vapen åter har ökat.

Regeringen anför vidare att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser

om

effekterna av Försvarsmaktens åtgärder.

Regeringen säger att den noga kommer att följa utvecklingen inom området och

vidta de åtgärder som regeringen anser behövas. Inom Försvarsdepartementet har

tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att ta fram underlag för regeringens

ställningstaganden i denna fråga.

Motionerna

I motion Fö304 (s) redogör motionären för delar av Rikskriminalpolisens

statistik över tillgripna och förkomna skjutvapen sedan år 1972. Hon

framhåller

att ca hälften har försvunnit från bostadshus och ca 10 % från militära

förråd

och anläggningar. Hon påpekar också att flertalet förluster av militära vapen

sker när enskilda befattningshavare har dem i besittning.

Den militära statistiken anser motionären vara missvisande eftersom den

sägs endast redovisa ett nettoantal försvunna vapen. Antalet stulna/förkomna

vapen bör därför redovisas utan avdrag för dem som kommit till rätta (yrkande

1).

Motionären föreslår vidare att militära vapen nästan uteslutande skall

förvaras i centrala, bevakade förråd och att arbetet med att åstadkomma en

sådan förrådshållning påskyndas (yrkande 2). Militära vapen bör därför endast

i

undantagsfall förvaras i bostäder (yrkande 3). Ett större personligt ansvar

bör

också läggas på den som kvitterat ut ett militärt vapen (yrkande 5).

Enligt motionären är det ovanligt att ordningspolisen känner till var de

militära förråden ligger. Polis som ansvarar för ett visst distrikt eller

område bör därför få sådan information (yrkande 4).

Som ytterligare en åtgärd för att komma till rätta med stölder och försvunna

vapen på regementen föreslår motionären att kriminella element sorteras bort

genom en strängare personkontroll (yrkande 6).

Härutöver uppmärksammar motionären att en betydande mängd av de pistoler som

kvitterats ut som tjänstevapen inte inlämnats till den 1 juli 1993, vilket

skulle skett enligt Överbefälhavarens order. Ett nytt sista datum bör därför

sättas och åtgärder vidtas mot dem som bryter häremot (yrkande 7).

I flera andra motioner framförs med i stort samma motiv likartade yrkanden.

Sålunda föreslås i partimotionen Fö201 (mp) att problemet med militära vapen

som kommer i orätta händer måste bli föremål för kraftfullare åtgärder från

Försvarsmaktens sida (yrkande 11).

Motionären i motion Fö302 (m) hemställer att riksdagen ger regeringen till

känna vad som anförts om vikten av att öka säkerheten vid förvaring och

hantering av militära vapen och därmed minska risken för stöld.

I motion Fö306 (s) förordas flyttning av militära vapenförråd till mera

lättbevakade områden.

Motionären i motion Ju629 (fp) anför att riksdagen hos regeringen begär att

Försvarsmakten får i uppdrag att snarast redovisa de åtgärder som vidtagits

för

att höja säkerheten vid förvar av vapen (yrkande 2).

I motion Fö331 (fp) hävdas behovet av att göra en översyn av var vapen

verkligen måste förvaras. Syftet skall vara att minska antalet

förvaringsställen. Härvid borde det undersökas om det inte går att minska

antalet myndigheter som har vapen i fredstid. Motionären ifrågasätter sådana

förvaringsbehov vid Vägverket och Banverket.

Slutligen, i Miljöpartiets partimotion Ju807 om kriminalpolitiken föreslås

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen att

tjänstevapen ej får förvaras i hemmet och att det görs en översyn av

bestämmelserna för de militära vapenförråden (yrkande 12).

Utskottet

Riksdagen har vid ett flertal tidigare tillfällen, t.ex. i betänkandena FöU

1982/83:8, FöU 1986/87:11, 1991/92:FöU12, 1992/93:FöU9 och 1993/94:FöU9

behandlat frågan om förvaring av skjutvapen och vilka åtgärder som bör vidtas

för att förhindra stölder av sådana vapen. Vid behandlingen under 1992 års

riksmöte anförde utskottet (1991/92:FöU12, s. 58) bl.a.

att det är oacceptabelt att militära vapen stjäls. Frågan ansågs allvarlig och

borde föranleda åtgärder som leder till snar förbättring. Samtidigt måste

beredskapskraven vägas mot stöldrisken.

Utskottet kartlade i ett särskilt utvärderingsprojekt under förra

riksmötet hur vapenstölderna har utvecklats under de senaste 20 åren samt hur

stölderna fördelar sig på olika typer av vapen och förvaringsplatser.

Effekterna av vidtagna åtgärder värderades. Undersökningen är dokumenterad i

riksdagens utredningsserie (1993/94:URD1). Ur rapporten framgår bl.a.:

Antalet försvunna skjutvapen minskade kraftigt från år 1992 till år 1993

(från 298 till 39).

Sedan år 1992 har en rad åtgärder vidtagits för att förhindra stölder ur

militära förråd. Ytterligare åtgärder planeras. Den nu avläsbara positiva

effekten bör enligt utskottets mening följas upp som kontroll att resultatet

är bestående.

Mänskligt slarv är en lika betydelsefull orsak till att vapen försvinner som

brister i förrådshållningen.

Utskottet har tagit del av statistik för år 1994. Den visar bl.a. att:

77 kompletta vapen har förkommit (39 vapen år 1993).

Av dessa vapen stals 40 ur förråd, 13 inom kasernområde och 16 ur bostäder.

Utskottet kan konstatera att nedgången i stöldfrekvens under år 1993 varit

tillfällig. Vapenstölderna synes nu åter ligga på en antalsmässig nivå som

motsvarar läget före år 1992, då det stora tillgreppet skedde i Botkyrka.

Samtidigt har genom olika händelser under senare tid användningen av illegala

skjutvapen blivit ett stort samhällsproblem. Dödsskjutningen i Falun nyligen

visar att även legala vapen bidrar till problemet. Denna utveckling är enligt

utskottets mening oacceptabel. Hittillsvarande åtgärder har uppenbarligen inte

varit tillräckliga.

Utskottet har erfarit att regeringen nu har bedömt att utvecklingen blivit

så

allvarlig att ytterligare åtgärder måste vidtas. I regeringskansliet har

därför tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till sådana

åtgärder. En sådan kan t.ex. vara att i en förordning reglera förvaring och

hantering av militära vapen i olika avseenden. En annan kan avse skärpning av

personalkontroll och personalbedömning av dem som kommer att ha tillgång på

skjutvapen. Gruppen skall lämna sina förslag senast i juni 1995.

Utskottet har vidare erfarit att även Försvarsmakten har bedömt det

nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder utöver dem som genomförts eller

initierats efter år 1992. En intern utredning har sålunda tillsatts för att

överväga åtgärder som det ankommer på Försvarsmakten att besluta när det

gäller

hantering av skjutvapen och ammunition från säkerhetsskyddssynpunkt. Förslag

skall redovisas senast den 1 juni 1995.

Utskottet anser det tillfredsställande att både regeringen och

Försvarsmakten

med stort allvar var för sig har initierat ytterligare åtgärder för att komma

till rätta med det betydande samhällsproblem som är en följd av att militära

vapen hamnar i orätta händer. Utskottet ser för närvarande inte anledning till

något riksdagens ingripande eller uttalande i ärendet. Utvecklingen bör följas

noga. Utskottet förutsätter sålunda att regeringen för riksdagen redovisar

statistik över stulna och förkomna skjutvapen, vilka åtgärder som vidtas för

att öka säkerheten i förvaring och hantering samt vilka slutsatser som kan

dras

om effekten av insatta åtgärder.

Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört, bl.a. om de ytterligare

åtgärder som initierats av regeringen och Försvarsmakten, torde flertalet av

de

i ärendet avgivna motionsyrkandena bli beaktade. Detta gäller motionerna Fö201

(mp) yrkande 11, Fö302 (m), Fö304 (s) yrkandena 2--6, Fö306 (s), Fö331 (fp),

Ju629 (fp) yrkande 2 och Ju807 (mp) yrkande 12. Riksdagen bör därför inte

bifalla dessa yrkanden.

Motion Fö304 (s) kritiserar sättet att redovisa den militära

statistiken.

Den statistik som utskottet tagit del av upptar såväl antalet stulna och i

övrigt förkomna vapen som antalet återfunna vapen. Vad motionären i yrkande 1

anför om bruttoredovisning torde därför vara tillgodosett. Riksdagen bör

därför

avslå motionsyrkandet.

I samma motion föreslås (yrkande 7) att riksdagen genom ett tillkännagivande

till regeringen uttalar att ett sista datum sätts för inlämning av de

tjänstevapen som har beordrats in. Utskottet konstaterar att åtgärden har

initierats av Försvarsmakten och att det därmed är Försvarsmaktens ansvar att

få åtgärden genomförd utan dröjsmål. Utskottet har erfarit att inlämningen av

de pistoler som är i fråga skall vara avslutad den 1 april 1995 samt att

Försvarsmakten avser att till juridisk prövning av påföljd anmäla den personal

som inte lämnat in sitt vapen. Motion Fö304 (s) yrkande 7 bör sålunda avslås.

Förbud mot s.k. antipersonella minor

I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna Fö301 (c kommittémotion)

Fö305

(mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2.

Motionerna

I motion Fö301 (c) påminner motionärerna om de förödande effekter som bruket

av antipersonella minor har haft i länder som Afghanistan och Kambodja.

Minproblemet sägs endast kunna lösas med en kombination av åtgärder. Utbudet

måste strypas, bruket av dem brännmärkas, stora röjningsinsatser göras och

drabbade människor hjälpas.

Motionärerna hänvisar till riksdagens beslut våren 1994 (bet. 1993/94:UU19,

rskr. 390) att Sverige skall verka för ett totalförbud mot antipersonella

minor. De anser att om Sverige menar allvar med sitt engagemang i denna fråga

så måste nästa steg vara någon form av ensidig nedrustning. Detta gäller,

anför motionärerna, oaktat att antipersonella minor har en viss militär nytta.

Den anses dock inte vara större än att försvaret, med vissa anpassningar,

skulle kunna avstå från detta vapen. I motionen förordas därför att

Försvarsmakten ges i uppdrag att upphöra med övningar med truppminor (yrkande

1). Vidare föreslås att det svenska försvaret avvecklar och förstör sitt lager

av truppminor (yrkande 2).

Motion Fö305 (mp) uppmärksammar i positiva ordalag regeringens strävan efter

ett förbud mot antipersonella minor. Samtidigt kritiseras försvarsministern

för

sitt motstånd mot ett ensidigt svenskt förbud. Motionärerna anser i stället

att

regeringen skall ta initiativ till ett svenskt förbud mot export, lagring

och användning av antipersonella minor.

Från i huvudsak samma utgångspunkter framförs i motion Fö310 (fp) ett

likalydande förslag.

Även i motionerna U404 (v, mp, kds) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2

föreslås

att riksdagen begär att regeringen inför ett ensidigt totalförbud mot

tillverkning, export, lagring och användning av antipersonella minor.

Utskottet

Bakgrund

Landminor ingår som en komponent i det svenska försvarskonceptet. Minor

används sålunda i rent defensivt syfte för att förhindra eller fördröja en

angripares framryckning i terräng som angriparen har svårt att kringgå.

Härigenom sparas truppförband och ökas segheten i försvaret. Minor är också

avsedda att användas för spärrning och blockering av järnvägar, flygfält,

vägar

och hamnar samt vid förstöring av anläggningar.

Inom det svenska försvaret finns tre huvudgrupper av landminor --

stridsvagnsminor, fordonsminor och truppminor. Antipersonella minor benämns i

Sverige truppminor.

Användning av minor minskar behovet av trupp i försvars- och

fördröjningsstrid och vid bevakningsuppgifter.

Minor förutsätts endast komma att utnyttjas i områden där militära

operationer kan väntas och med strikt tillämpning av folkrättens regler. De

kommer att läggas ut endast i anslutning till egna trupper och stå under deras

uppsikt. Protokoll över utlagda mineringarna kommer att upprättas och sparas.

Utskottet redogjorde under föregående riksmöte i ett yttrande

(1993/94:FöU8y)

till utrikesutskottet för vilka minor som används i det svenska försvaret.

Riksdagen beslutade (bet. 1993/94:UU19, rskr. 390) att Sverige i samband med

konferensen om översyn av FN:s konvention från år 1980 om särskilt inhumana

vapen skall verka för ett totalförbud mot antipersonella minor. Konferensen

inleds under denna höst i Wien. Som följd av riksdagens beslut har Sverige vid

ett expertgruppsmöte i augusti 1994 lagt ett sådant förslag om förbud och har

vid senare expertgruppsmöten agerat kraftfullt för att vinna gehör för det

svenska förslaget.

Frågan om de antipersonella minornas skadeverkningar och åtgärder för att

minimera dessa är stor och grannlaga, eftersom den innehåller ett betydande

mått av etiska och moraliska värderingar. Utskottet har därför ägnat ärendet

särskild uppmärksamhet. Sålunda har överbefälhavaren inför utskottet fått

kommentera den svenska militära användningen av landminor. Utskottet har

vidare

genom en särskild föredragning av Svenska Rädda Barnens sekretariat informerat

sig om denna organisations kampanj "Minor och barn -- en katastrofal

kombination". Utskottet har också av ordföranden vid översynskonferensen,

tillika chef för den svenska delegationen, fått de folkrättsliga aspekterna på

frågan belysta liksom förberedelserna för konferensen. Härutöver har utskottet

tagit del av ett omfattande skriftligt material.

Utskottet har erfarit att Sverige de senaste åren stött FN-insatser för att

röja minor i bl.a. Afghanistan, Kambodja och Moçambique. Dessutom har Sverige

finansierat minröjning i Nicaragua. De totala kostnaderna härför uppgår

hittills till ca 50 miljoner kronor, varav huvuddelen hänförts till insatsen i

Moçambique.

Utskottet har vidare erfarit att Försvarets materielverk och SIDA i ett

samprojekt utvecklar en maskinell minröjningsutrustning som skall kunna

användas i de mindrabbade länderna. Härutöver pågår förberedande

utvecklingsarbete av utrustning för minletning och minsanering vid Försvarets

forskningsanstalt och vid AB Bofors.

Antipersonella minor -- en global farsot

Uppgifter från bl.a. FN gör gällande att det finns mellan 65 och 110

miljoner

antipersonella minor utströdda i 67 länder. Fem länder eller landområden har

drabbats värst: Afghanistan, Angola, Kambodja, irakiska Kurdistan och norra

Somalia. Minproblemet är också betydande i t.ex. Moçambique och i det forna

Jugoslavien.

1980 års FN-konvention om särskilt inhumana vapen innehåller ett särskilt

minprotokoll -- protokoll II: Protokoll om förbud mot eller restriktioner i

användningen av minor, försåtvapen och andra anordnignar. Konventionen, som

trädde i kraft 1983, har visat sig otillräcklig. Den har exempelvis hittills

endast ratificerats av 46 länder, varav två i Afrika och sex i Asien. Inget av

de länder där minplågan är som störst har skrivit på avtalet. Vidare täcker

inte konventionen interna konflikter. Den saknar också verifikations- och

sanktionsmekanismer.

Utskottets bedömning

Antipersonella minor utgör en humanitär katastrof i vissa länder i tredje

världen. De orsakar stort mänskligt lidande i främst vissa delar av Afrika och

Asien som följd av minornas urskillningslösa spridning och användning, helt i

strid mot folkrättens regler. Exempelvis förekommer fällning från luften över

stora landområden liksom att vissa typer av minor är lätta att förväxla med

leksaker. Eftersom de antipersonella minorna kan utnyttjas som ett synnerligen

effektivt terrorvapen mot civila, har de fått vidsträckt användning i interna

konflikter och i inbördeskrig.

Utskottet anser att ett internationellt totalförbud mot antipersonella

minor, och ett beslut ratificerat av så många länder som möjligt, utgör den

enda varaktiga lösningen på de humanitära problem som urskillningslös

användning av minor ger upphov till. För att förbudet skall ha någon verklig

effekt måste det vara tillämpligt också vid interna konflikter.

Utifrån etiska och moraliska utgångspunkter kunde det då vara naurligt att

säga

ja till ett ensidigt svenskt förbud mot antipersonella minor.

I debatten har det framförts argument både för och emot vår trovärdighet i

strävan att uppnå ett internationellt förbud mot antipersonella minor om

Sverige ensidigt beslutade att förbjuda användning av sådana minor.

Enligt det underlag som utskottet för närvarande har tillgång till skulle

ett

ensidigt nationellt förbud innebära en nedgång i svensk försvarsförmåga. Om

Sverige skall utmönstra minvapnet ur sin arsenal kan truppminornas

försvarseffekt behöva ersättas genom att annan materiel införs eller genom att

striden planläggs och förs på ett annat sätt.

Om översynskonferensen i höst, eller senare överenskommelser om nedrustning

eller krigföringens humanisering, skulle leda till en bred internationell

uppslutning för ett förbud mot antipersonella minor uppstår en ny situation.

Sverige måste då självfallet acceptera de försvarspolitiska nackdelarna och

vidta de förändringar i försvarsplanering, utrustningsanskaffning och

utbildning som ett sådant beslut påfordrar, liksom ökade kostnader.

En granskning av alla de konsekvenser och kostnader som ett ensidigt förbud

skulle föra med sig har inte gjorts. Ett slutligt ställningstagande i frågan

måste enligt utskottets mening anstå och baseras på en sådan heltäckande

konsekvensanalys.

Utskottet har erfarit att regeringen nyligen gett Försvarsmakten i uppdrag

att utifrån nuvarande struktur på Försvarsmakten redovisa behovet av

truppminor

samt vilka taktiska, operativa, organisatoriska, ekonomiska och övriga

konsekvenser som skulle uppstå om andra alternativ än truppminor användes i

krigsorganisationen. Uppdraget skall redovisas under våren 1996 inför nästa

försvarsbeslut.

Som utskottet nyss påtalat saknas för närvarande underlag för ett

ställningstagande i frågan. Bl.a. måste resultatet av nämnda uppdrag till

Försvarsmakten avvaktas, liksom regeringens ställningstagande till detta.

Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen inte bör bifalla

motionerna Fö301 (c), Fö305 (mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s)

yrkande 2.

Miljöfrågor

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om

miljöfrågor (s. 79--82) samt motionerna Fö201 (mp) yrkandena 2, 3 och 12,

Fö330

(fp) yrkande 3, Fö332 (mp) yrkandena 2--4, Fö333 (mp) yrkande 1 och Fö401

(fp).

Regeringen

Regeringen redovisar inledningsvis vad Försvarsmakten genomfört och planerar

att genomföra inom miljöområdet. Miljöaspekterna skall beaktas vid all

planering och verksamhet. Personalens kompetens inom miljöområdet skall

breddas

och fördjupas. Där det är möjligt byts köldmedier och brandsläckningsmedel som

är farliga för ozonskiktet ut. Tillsammans med Naturvårdsverket utarbetas en

s.k. sektorsrapport för det militära försvaret. Försvarsmakten har även börjat

utarbeta en miljöplan, som skall vara ett styrdokument i miljöarbetet.

Regeringen framhåller vikten av ett kontinuerligt och omfattande miljöarbete

och att det är angeläget att alla verksamheter i samhället tar sitt ansvar för

miljön. Regeringen konstaterar att Försvarsmakten genomfört miljöarbete i

enlighet med sin miljöpolicy och noterar särskilt att miljöutbildningen nu har

kommit i gång.

I syfte att få till stånd klarare bedömningsunderlag för skilda bebyggelse-

och planeringssituationer avser regeringen att uppdra åt Boverket och

Försvarsmakten att tillsammans med övriga berörda myndigheter vidareutveckla

det bedömningsunderlag som Boverket tidigare har utvecklat. Arbetet bör

genomföras bl.a. med utgångspunkt i länsstyrelsernas redovisning till

regeringen av planeringsläget i län som kan komma att beröras av

introduktionen

av flygplan JAS 39 Gripen. En sådan redovisning kommer att ske den 30 juni

1995.

På grundval av riksdagens beslut i fråga om Handlingsplan mot buller (prop.

1993/94:215, bet. 1993/94:JoU31, rskr. 1993/94:402) har regeringen uppdragit

åt

bl.a. Försvarsmakten att utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från

artilleri

och andra tunga vapen, utveckla en ny bedömningsteknik för immissionsmått för

militär flygverksamhet samt analysera en skärpning av flygbullernivånormen för

planering av nya flygplatser och ny bebyggelse vid befintliga flygplatser,

m.m.

Uppdragen skall redovisas senast den 30 juni 1995.

Motionerna

Fem motioner berör försvarets verksamhetsområde utifrån miljöaspekter. I

Miljöpartiets partimotion Fö201 framhåller motionärerna att miljösatsningar

med

krav på miljöanpassningar och begränsningar av miljöfarlig verksamhet får

ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. De kostnader som kan bli

följden av sådana miljöåtgärder bör enligt motionärerna planeras in i

Försvarsmaktens budget.

Motionärerna kräver vidare att militär verksamhet underställs samma lagar

och

miljökrav som civil verksamhet, utan undantag och utan befrielse från

miljöavgifter. Substitutionsprincipen skall följas (yrkande 2). Vidare bör

enligt motionärerna miljökriterie- och miljökonsekvensanalyser genomföras vid

alla materielinköp, ersättning av materiel och strategiska beslut inom

Försvarsmakten (yrkande 12).

I syfte att ta till vara militära resurser i form av materiel,

organisations-

och ledningsförmåga föreslår motionärerna att regeringen ger Försvarsmakten i

uppgift att ställa om två regementen till miljövärnsregementen; detta bör vara

genomfört senast 1998 (yrkande 3).

I motion Fö330 (fp) yrkande 3, om KA 5, anför motionären att inför ett

beslut

om den marina grundorganisationen bör en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.

Ett ur miljösynpunkt felaktigt beslut kan nämligen få svåra konsekvenser.

Något

beslut om förändringar i grundorganisationen bör enligt motionären inte tas

innan en sådan beskrivning föreligger.

För att klara anpassningen till en vidgad hotbild hävdas i motion Fö332 (mp)

yrkande 2 att resurser som satsas på försvaret måste föras över till

verksamhet

som byggs upp för att avvärja och åtgärda miljöhot. Motionären föreslår att

miljövärnsregementen inrättas med uppgift att förstärka brandkår vid olyckor

--

oljeutsläpp, kemikalieutsläpp, kärnkraftsolyckor m.m. -- samt att göra

naturvårdande insatser såsom att anlägga nya våtmarker och kalka försurade

områden.

Enligt motionären är Eksjö garnison, med tillgång på mycket folk (I 12),

mycket maskiner och materiel (Ing 2) och utbildningskapacitet

(Fältarbetsskolan), ett bra exempel på lokalisering av ett miljövärnsregemente

(yrkande 3). Motionären föreslår därför att riksdagen för inrättande av ett

miljövärnsregemente i Eksjö anvisar medel ur nuvarande anslag A 1.

Försvarsmakten (yrkande 4).

Också i motion Fö333 (mp) yrkande 1 anförs att miljövärnsregementen bör

inrättas. Enligt motionären bör sålunda två regementen ställas om till

miljövärnsregementen senast år 1998. KA 5 i Härnösand bör vara ett av dessa.

Sollefteå kommun och länsstyrelsen i Västernorrland har utarbetat ett

förslag

om att inrätta och utbilda en svensk civil biståndskår för breda nationella

och

internationella miljöskyddsinsatser. I syfte att utnyttja de personella och

materiella resurserna som frigjorts när Norrlands trängregemente (T 3)

samlokaliserats med Västernorrlands regemente (I 21) bör enligt motionären i

motion Fö401 (fp) förutsättningarna för lokalisering av en sådan biståndskår

till Ådalen utredas (yrkande 3).

I samma motion framhålls också Sollefteå kommuns beroende av de militära

förbandens närvaro i kommunen. Genom successiva omstruktureringar av

näringslivet har kommunen de senaste tjugo åren förlorat nära 3 000 invånare

eller 10 % av befolkningen. Varje ytterligare minskning av statlig eller annan

verksamhet medför ökade problem. Motionären erinrar om att försvarsutskottet

tidigare uttalat att det förutsätter att regeringen uppmärksamt följer

sysselsättningsutvecklingen och vid behov vidtar nödvändiga åtgärder (yrkande

1).

Motionären föreslår vidare -- utifrån en idébeskrivning som Räddningsverket

tagit fram beträffande den framtida utbildningen av värnpliktiga inom det

civila försvaret -- att lokalisering av sådan utbildning bör ske till

Nipanområdet i Sollefteå. Beräkningar visar enligt motionären på betydande

ekonomiska vinster vid en Sollefteålokalisering och väsentliga

samordningsvinster genom bl.a. närhet till Sollefteå (yrkande 2).

Utskottet

Utskottet konstaterar att regeringen i förordningen (1994:642) med

instruktion för Försvarsmakten, som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994, har infört

en särskild miljöparagraf. Bestämmelsen anger att Försvarsmakten, med

beaktande

av de krav huvuduppgifterna ställer, skall väga in miljöaspekterna vid sin

verksamhet i fred. Enligt vad utskottet har erfarit är ett av målen i

Försvarsmaktens miljöpolicy att ta hänsyn till resursförbrukning,

miljöfarlighet och återanvändningsmöjligheter vid materielanskaffning och

modifiering av materiel. Vidare är en av åtgärderna i policyns

handlingsprogram

att ta miljöhänsyn vid projektering, anskaffning, modifiering och avyttring av

nya förnödenheter och därvid möjliggöra återanvändning, god miljö och spara

naturresurser. Utskottet anser att regeringen genom den författning som lagts

fast för Försvarsmakten skapat en god grund för ett aktivt och engagerat

miljöarbete. Några ytterligare -- specialriktade -- lagregler från riksdagens

sida avseende just Försvarsmakten behövs för närvarande inte. Mot bakgrund av

vad utskottet anfört bör motion Fö201 yrkandena 2 och 12 avslås.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om inrättandet av

miljövärnsregemente

i anledning av 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9,

rskr. 333) och 1994 års budgetproposition (FöU9, rskr. 295). Utskottet

konstaterade vid senaste behandling av frågan att det inom Försvarsmakten

pågår

en omfattande verksamhet med syfte att vårda och återställa miljön. Utskottet

betonade, liksom regeringen, värdet av att Försvarsmakten även

fortsättningsvis

lämnar bistånd vid miljökatastrofer samt att militära och alla berörda civila

organ utvecklar formerna för samverkan. Miljöarbetet bör bedrivas i enlighet

med Riodeklarationen.

Utskottet noterar vidare att Hot- och riskutredningen i sitt betänkande

(SOU:1995:19) behandlar användningen av totalförsvarets resurser vid stora

olyckor och allvarliga störningar. Utredningen framhåller bl.a. mot en allt

bredare hotbild, som omfattar ett stort spektrum av andra hot än rent

militära,

att totalförsvarets olika delar bör samverka och stödja varandra. Sålunda har

Försvarsmakten betydande resurser -- kunnig personal, materiel och

ledningsresurser -- att ställa till förfogande vid till exempel

miljökatastrofer, ras, skred och andra naturolyckor. I svåra situationer är

det

enligt utredningen nödvändigt att kunna utnyttja Försvarsmaktens resurser för

dessa olika uppgifter. Sådana insatser bör enligt utredningen ske inom ramen

för den ordinarie organisationen. Efter remissbehandling av utredningens

förslag förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till hur totalförsvarets resurser bör utnyttjas.

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en särskild utredare (dir. 1995:3)

för att utreda hur Sveriges samlade resurser för internationell katastrof- och

flyktinghjälp skall kunna effektiviseras för att möta framtida behov.

Utredaren

skall särskilt pröva hur särskilda civila insatsstyrkor lämpligen skulle kunna

organiseras. Den 9 mars 1995 har regeringen överlämnat till utredningen en

framställning från Kristianstads kommun om att bedriva en försöksverksamhet

med

en miljövärnskår under minst två år i Kristianstad.

Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör motionerna Fö201 (mp)

yrkande 3, Fö332 (mp) yrkandena 2--4, Fö333 (mp) yrkande 1 och Fö401 (fp)

yrkande 3 avslås av riksdagen.

I motion Fö330 (fp) anförs att en miljökonsekvensbeskrivning bör tas fram

inför ett beslut om den marina grundorganisationen. I naturresurslagen

(1987:12) och förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar finns

bestämmelser härom. Krav på sådana beskrivningar finns vid anläggande av

verksamhet. Någon formell skyldighet att beskriva miljökonsekvenserna vid

nedläggning av en verksamhet finns således inte. Utskottet förutsätter

emellertid att regeringen i samband med förberedelserna inför nästa

försvarsbeslut överväger även miljökonsekvenserna av olika förändringar i

Försvarsmaktens marina grundorganisation. Mot bakgrund härav bör riksdagen

inte

bifalla motion Fö330 (fp) yrkande 3.

Närvaron av de militära förbanden i Sollefteå kommun är enligt motion Fö401

(fp) mycket betydelsefulla för kommunen. Varje ytterligare minskning av

statlig

eller annan verksamhet medför ökade problem för kommunen. Motionären föreslår

att en lokalisering av värntjänstutbildning sker till Nipanområdet i

Sollefteå.

Frågor om olika former av utbildning av värnpliktiga inom totalförsvaret bör

enligt utskottet övervägas i förberedelserna inför nästa försvarsbeslut.

Utskottet räknar därvid med att de synpunkter som förs fram i motionen blir

belysta. Motion Fö401 (fp) yrkandena 1 och 2 bör därför inte bifallas av

riksdagen.

Försvarets helikoptrar

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om

Försvarets sjuktransporthelikoptrar och om utredningen Civilt bruk av

försvarets resurser (s. 95--96) samt motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande

15, Fö307 (m), Fö312 (kds), Fö320 (m) och Fö328 (c).

Regeringen

Regeringen erinrar i propositionen om 1987 års försvarsbeslut (prop.

1986/87:95, FöU11, rskr. 310) vari riksdagen bestämde att kapaciteten i fråga

om sjuktransporter med helikoptrar skulle öka för att tillgodose behovet i

krig. En utökning av kapaciteten skulle härvid ske så att behovet i fred kunde

tillgodoses.

Av regeringens redovisning framgår att Försvarsmakten anskaffat fem

helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP. Försvarsmakten har sedan den 1 juli

1994 kunnat erbjuda sjukvårdshuvudmännen två ambulanshelikopterstationer med

valfri basering och beredskap och fr.o.m. den 1 september 1994 ytterligare en

station, vilket innebär att det för närvarande finns tre helikoptrar som kan

disponeras av sjukvårdshuvudmännen.

Försvarsmakten har lämnat offerter till fem landsting som visat intresse för

en verksamhet med ambulanshelikoptrar.

Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 1994:61) med uppdrag att utreda

frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda

för

försvarsändamål. I utredningsuppdraget ingår att lägga fram förslag till en

lösning av problemet med fredstida användning av försvarets helikoptrar för

sjuktransporter, varvid intentionerna i 1987 års försvarsbeslut skall kunna

förverkligas. Utredningen har redovisat sina förslag till regeringen i mars

1995.

Motionerna

I motion Fö307 (m) tar motionären upp flygräddningstjänsten i norra Sverige

och pekar på att södra Sverige är väl tillgodosett med tunga helikoptrar medan

norra Sverige är helt utan. Avståndet från Stockholm till nordligaste Sverige

är 1 150 km. Om en flygolycka inträffar i t.ex. Kiruna eller en fartygsolycka

inträffar i Bottenviken, tar det i bästa fall 7 timmar repektive 6 timmar

innan

första räddningshelikopter kan vara framme på katastrofplatsen. Ett

oeftergivligt krav måste enligt motionären vara att det finns en

flygräddningstjänst dygnet runt i alla delar av vårt land. Allvarliga olyckor

kan även drabba norra Sverige.

Också i motion Fö328 (c) tas frågan upp om räddningstjänstberedskapen i

Norrland. Motionären menar att det inte är acceptabelt att två tredjedelar av

Sverige och dess befolkning samt stora delar av Bottenhavet och Bottenviken

står utan möjligheter till snabba räddningsinsatser via helikopter.

För att i fredstid samutnyttja samhällets resurser på ett bättre sätt anser

motionärerna i motion Fö320 (m) att en utredning bör tillsättas med uppgift

att

klarlägga vad som behöver göras för att möjliggöra ett effektivare

utnyttjande.

I motion Fö312 (kds) poängteras vikten av att Försvarsmaktens helikoptrar

och

dess besättning också utnyttjas för civila akuta sjuktransporter i det

fredstida samhället. En långsiktig lösning av de akuta luftburna

sjuktransporterna på Västkusten skulle enligt motionären kunna nås om

Rikspolisstyrelsen kunde disponera en av Försvarsmaktens

sjuktransporthelikoptrar med baseringsort Göteborg-Säve. Genom den unika

möjlighet till samordning av befintliga flygresurser som finns i Göteborg

mellan marinen, Kustbevakningen och polisen kan härigenom invånarna i

Västsverige tillförsäkras en kvalificerad räddningstjänst (yrkande 1).

För att kunna nå målet, en hög tillgänglighet, måste resurser avsättas för

att säkerställa en för hela landet rimlig helikopterberedskap dygnet runt.

Eventuellt höjda kostnader i samband härmed bör enligt motionären finansieras

inom de samverkande myndigheternas ekonomiska ramar (yrkande 2).

Miljöpartiet de gröna framhåller i sin partimotion Fö201, yrkande 15, att

militären och det civila samhället måste samutnyttja materiel på ett

effektivare sätt. Motionärerna lyfter fram utnyttjandet av helikoptrar för

räddningstjänst och sjuktransporter.

Utskottet

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt att samhällets

resurser beträffande helikoptertransporter samordnas i största möjliga

utsträckning så att en tillfredsställande beredskap kan ges medborgarna i hela

landet vid såväl sjuktransporter som olika slag av räddningsinsatser.

Utskottet har erfarit att regeringen i beslut den 9 februari 1995 medgivit

att sjuktransportverksamhet med Försvarsmaktens helikoptrar -- utöver vad som

föreskrivs i förordningen (1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet

-- får bedrivas i Västerbottens läns landsting. Beslutet innebär att

försvarets

ambulanshelikopterverksamhet i Västerbotten har kunnat börja den 15 februari i

enlighet med Landstingets önskemål. Till att börja med får försvaret flyga

enligt militära flygsäkerhetsföreskrifter. När erforderliga tillstånd lämnats

av Luftfartsverket skall flygverksamheten bedrivas enligt civila bestämmelser.

Utskottet konstaterar vidare att i delbetänkandet (SOU 1995:29) Civilt bruk

av försvarets resurser -- regelverk, erfarenheter, helikoptrar, som nyligen

lämnats till regeringen, behandlas förslag om utnyttjande av Försvarsmaktens

helikoptrar för sjuktransporter och räddning.

Motion Fö320 (m) är således tillgodosedd och bör därför avslås.

Utredningen föreslår bl.a. att Försvarsmaktens samtliga för ändamålet

lämpade

helikoptrar skall kunna utnyttjas i en högre utsträckning i nödsituationer än

vad som för närvarande är fallet. Genom ett förtydligande i förordningen

(1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet kan Försvarsmaktens

helikoptrar utnyttjas till akuta sjuktransporter i en vidare mening.

Beställare

av en sådan helikoptertjänst bör enligt utredaren normalt vara

sjukvårdshuvudmannen eller räddningsledare. Försvarsmakten föreslås fakturera

beställaren för varje insats till ett pris som fastställs centralt och som

motsvarar självkostnaden för en insats med en sjuktransporthelikopter.

Beträffande de fem speciella sjuktransporthelikoptrarna föreslår utredningen

att fyra av dessa ianspråktas av sjukvårdshuvudmännen genom långsiktiga avtal.

Det kan enligt utredningen bli nödvändigt att ändra förordningen (1986:1111)

för att Försvarsmakten skall kunna teckna långsiktiga avtal med

sjukvårdshuvudmännen.

Utskottet har under avsnittet om marina flyg- och helikopterförband noterat

att till följd av omfattande ubåtsskyddsverksamhet och pressad ekonomi har

utbildningsverksamheten inom programmet Marina flyg- och helikopterförband

inte

helt kunnat genomföras.

Efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen har

utskottet efter föredragning av representanter från Försvarsmakten informerats

om incidenter m.m. som inträffat inom eller i anslutning till svenskt

territorium och luftrum under 1994. Med anledning av att Försvarsmakten i

fråga

om undervattenskränkningar av svenskt sjöterritorium reviderat sina tidigare

gjorda bedömningar, bör det enligt utskottets bedömning medföra utrymme att

göra en viss omplanering av verksamheten redan under innevarande budgetår. En

sådan omplanering av programmet bör på ett positivt sätt kunna bidra till att

åstadkomma en förbättrad beredskap för civilt bruk av Försvarsmaktens marina

helikoptrar.

Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) är räddningstjänsten avseende

uppgifter och ansvar fördelad på Sjöfartsverket, Luftfartsverket,

Kustbevakningen och polismyndigheterna samt på länsstyrelserna och kommunerna.

För att en tillfredsställande beredskap skall kunna upprätthållas i hela

landet

förutsätts enligt utskottet att samtliga ansvariga myndigheter samverkar och

--

som för närvarande -- sluter avtal för att täcka beredskapsbehov för olika

typer av räddningsinsatser. I likhet med vad som framhållits i ovannämnda

betänkande SOU 1995:29 är det enligt utskottet angeläget att berörda parter

verkar för att beredskapen förbättras även i norra Sverige.

Utskottet konstaterar att frågan om ett ökat civilt bruk av Försvarsmaktens

resurser -- och då särskilt sjuktransporter med helikopter -- har diskuterats

under en lång följd av år. T.ex. behandlade riksdagen i samband med

försvarsbesluten 1987 och 1992 användningen av Försvarsmaktens helikoptrar för

civila sjuktransporter. Enligt utskottet är det därför nu angeläget att frågan

får en lösning. Det ankommer inte på riksdagen att fatta beslut, utan i första

hand på statliga och kommunala myndigheter att komma överens om en sådan

ordning för samarbetet att statens alla resurser -- inklusive dess helikoptrar

-- kan disponeras vid akuta räddningsinsatser. Det ankommer nu på regeringen

att utifrån bl.a. de förslag som lämnats av den ovannämnda utredningen, och de

uttalanden riksdagen tidigare gjort i frågan, pröva och vidta erforderliga

åtgärder samt återkomma till riksdagen med förslag till beslut om det krävs.

Utskottet är för sin del inte främmande för att regeringen

författningsreglerar

en skyldighet för Försvarsmakten att upprätthålla en helikopterberedskap så

att

ansvariga räddningsledare kan disponera helikopter i nödfall.

Vad som utskottet här anfört om Försvarsmaktens helikoptrar bör riksdagen

som

sin mening ge regeringen till känna. Med anledning härav bör motionerna Fö201

(mp) yrkande 15, Fö307 (m), Fö312 (kds) och Fö328 (c) inte bifallas av

riksdagen.

Försvarsindustri och försvarsforskning

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om

försvarsindustri (s. 89--92) och strategisk försvarsforskning (s. 34) samt

anslagen G 3. Försvarets forskningsanstalt och G 4. Försvarsforskning:

Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel. Utskottet behandlar även

motionerna Fö203 (m kommittémotion) yrkandena

2, 3 och 8, Fö205 (mp partimotion) yrkande 3, Fö315 (s), Fö337 (fp

partimotion)

yrkande 13, Fö342 (s) yrkande 2, Fö502 (mp) yrkande 1 samt Fö503 (mp)

yrkandena

2 och 3.

Försvarsindustri

Regeringen

Regeringen redogör i propositionen, utan att avge förslag till riksdagen,

för

förutsättningarna för den svenska försvarsindustrins utveckling och behovet av

att prioritera kompetensområden. Regeringen sammanfattar sin bedömning

sålunda.

Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvalificerad leverantör av

högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort

säkerhetspolitiskt värde.

Förhållandet att det militära försvaret minskar i storlek samtidigt som

materielen omsätts med längre tidsintervaller ger låg -- i vissa fall för låg

-- beläggning hos industrin. Härav följer ökade svårigheter att upprätthålla

en

hög kompetens.

Det är ett försvarsintresse att svensk försvarsindustri prioriterar de

teknikområden som Försvarsmakten är mest beroende av i materielförsörjningen.

Det ligger i försvarets intresse att åtgärder vidtas, som säkerställer

industriell kompetens inom dessa områden. Det ligger också i försvarets

intresse att försvarsindustrin söker internationellt samarbete för att stärka

industrins fortlevnad och kompetens.

Det är också viktigt att systemkompetensen behålls på hög nivå, såväl för

Försvarsmaktens roll som kvalificerad köpare som för industrins egen

utvecklingsförmåga.

I sin redogörelse nämner även regeringen att de nordiska försvarsministrarna

ingått ett ramavtal om försvarsmaterielsamarbete.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 hävdas att grunden för

försvarsindustripolitiken måste vara vad som gynnar det nationella

säkerhetsintresset mest. Motionärerna konstaterar att svensk försvarsindustri

haft en mycket stor bredd men anpassat sig till en krympande volym.

Bedömningar

sägs tyda på fortsatta volymminskningar.

Omstruktureringen av den svenska försvarsindustrin har enligt motionärerna

förlöpt väl, även om vissa möjligheter till strukturförändringar återstår.

Motionärerna förordar ytterligare steg mot en internationell integration och

anför att viljeyttringar och stöd från regeringen i denna fråga har stor

betydelse. Exempelvis bör svensk försvarsindustri kunna samarbeta om -- och

också exportera -- system som inte primärt utvecklas för det svenska

försvaret.

Vilken kompetens som Sverige skall prioritera och i det längsta behålla beror

delvis på vilket samarbete som kan utvecklas med andra länders

försvarsindustrier.

Motionen tar också upp frågan om s.k. motköp vid import av försvarsmateriel.

Större vikt bör i dessa sammanhang läggas vid att motköpen bidrar till att

upprätthålla den kompetens som statsmakterna prioriterat än till att säkra

tillfälliga arbetstillfällen i Sverige.

Vad som i motionen anförts om försvarsindustriella frågor föreslås riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 2).

Folkpartiet liberalerna fäster i sin partimotion Fö337 uppmärksamheten på

konsekvenserna av den snabba utvecklingen inom elektronikområdet.

Enligt motionärerna illustrerade t.ex. Gulfkriget att modern elektronik

förändrat villkoren för krigföringen på det kanske mest genomgripande sättet

sedan andra världskriget. Särskilt tydligt har detta skett inom områdena

spaning -- ledning -- samband till följd av den nya teknikens dramatiskt ökade

möjligheter att samla in, bearbeta och delge information.

Även om den snabba utvecklingen försvårar prognoser, anser motionärerna att

det i underlaget inför nästa försvarsbeslut bör ingå bedömningar av vad som

behövs för svenskt försvar inom området spaning -- ledning -- samband (yrkande

13).

I motion Fö315 (s) anförs att det för att vidmakthålla materielsystem i

försvaret finns resurser inom såväl försvaret som industrin. Motionärerna

menar

att det från teknisk, kompetensmässig och ekonomisk synpunkt bör ske en ökad

koncentration av resurserna för att vidmakthålla försvarets framtida

materielsystem. Härvid bör alla möjligheter att utnyttja de i industrin gjorda

investeringarna, liksom uppbyggda kompetenser, noga övervägas. Riksdagen bör

därför som sin mening ge regeringen till känna att ett utredningsuppdrag bör

ges till Försvarsberedningen om vidmakthållandet av försvarets

materielsystem.

Motionärerna i motion Fö342 (s) anser det viktigt att upprätthålla den

tekniska kompetensen vid Karlskronavarvet. För att underlätta

möjligheterna

till beställning av nytt stridsfartyg (YS 2000) måste marinen och

försvarsindustrin göra nödvändiga rationaliseringar så att resurser kan

frigöras för nybeställningar. Motionärerna föreslår därför att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att marinen och försvarsindustrin avkrävs

besked om deras vilja till rationaliseringar (yrkande 2).

Motion Fö502 (mp) erinrar om att Sverige tidigare ansökt om samarbete med

de europeiska NATO-staternas programgrupp för forskning, utveckling och

tillverkning av krigsmateriel -- Independent European Programme Group (IEPG).

IEPG har härefter övergått till Western European Armament Group (WEAG).

Motionärerna erinrar vidare om att Försvarets materielverk är representerat i

det råd -- Session Européenne des Responsables d'Armement (SERA) -- som

planerar kursverksamhet för WEAG:s medlemmar.

Motionärerna kritiserar att Sverige utan offentlig debatt agerat för att

ingå

i ett säkerhetspolitiskt samarbete, och nu inom EU. Riksdagen bör därför kräva

en öppen redovisning av Sveriges engagemang i europeiskt vapensamarbete samt

en

ekonomisk redovisning av kostnaderna för dessa engagemang (yrkande 1).

I motion Fö503 (mp) anförs att situationen inom den svenska vapenindustrin

länge varit bekymmersam. Orsaken till detta är att den vapentekniska

utvecklingen ställt allt större krav på investeringar och forskning.

Produkterna har blivit dyrare och marknaden har krympt. Den internationella

konkurrensen är mycket hård. Motionärerna pekar bl.a. på utvecklingen i

Karlskoga där hälften av de anställda fått sluta sin anställning och

hundratals

ytterligare riskerar att förlora sina jobb.

Den slutsats som motionärerna drar om den framtida utvecklingen är att den

svenska krigsmaterielindustrin måste skäras ned vare sig vi vill det eller

inte. De ser därför med oro på vad som från visst håll framförs om samarbete

med utländsk vapenindustri. Riksdagen bör därför som sin mening ge

regeringen

till känna att staten inte bör acceptera samarbetsavtal (joint venture-avtal)

mellan svensk försvarsindustri och utländska vapenindustrier (yrkande 2).

Motionärerna anför vidare att statens ansvar är särskilt stort när det

gäller

försvarsindustrin. Skälet till detta är att staten dels är kund, dels har lagt

grunden för företagens existens, dels ofta har ett ägaransvar. Regeringen

borde

därför omgående tillsätta en krisplaneringsgrupp för vapenindustrin

(yrkande 3), varvid det i gruppen bör finnas parlamentarisk insyn.

Utskottet

Inför 1992 års försvarsbeslut tog utskottet upp försvarsindustrins

betydelse till ingående behandling. Utskottet underströk då (bet.

1991/92:FöU12 s. 100) att det är av fortsatt stor säkerhetspolitisk

betydelse

att vi inom landet kan behålla en försvarsindustriell kompetens. Samtidigt

poängterades att minskat behov av försvarsmateriel, stor teknisk komplexitet

och höga utvecklingskostnader innebär att tidigare bredd och självständighet i

svensk försvarsindustri inte kommer att kunna vidmakthållas. Detta leder till

ett behov av strukturomvandlingar och ökat internationellt samarbete.

Utskottet anslöt sig till vad den dåvarande regeringen anförde om

prioriteringar, nämligen att tillräckliga underhållsresurser, förmåga att

vidmakthålla befintlig materiel och elektronikindustrin är nödvändiga

komponenter i alla framtida industristrukturer samt att industrier med

systemsammanhållande förmåga är viktiga såväl för fortsatt svensk produktion

som för att upprätthålla en god beställarkompetens.

Inför nästa fleråriga försvarsbeslut finns anledning att pröva i vad mån

dessa ställningstaganden alltjämt bör gälla eller om det finns skäl för en

ändrad syn på försvarsindustrin. Utskottet utgår från att underlag för sådana

ställningstaganden tas fram inom ramen för arbetet i den pågående

försvarsberedningen. Med den utgångspunkten torde vad som anförs såväl i

kommittémotion Fö203 (m) som i partimotion Fö337 (fp) bli behandlat. Även

frågan om kompetens och kapacitet för att vidmakthålla materiel bör ingå i

beredningens överväganden. Motionerna Fö203 (m) yrkande 2, Fö 337 (fp) yrkande

13 och Fö315 (s) bör därför inte bifallas.

Frågan om behovet av att tillsätta en krisplaneringsgrupp för

vapenindustrin torde också kunna behandlas i sammanhang med

Försvarsberedningens överväganden om försvarsindustrin. Motion Fö503 (mp)

yrkande 3 bör sålunda heller inte bifallas.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om

försvarsindustriellt utlandssamarbete. Sålunda anfördes inför 1987 års

försvarsbeslut (bet. 1987/88:FöU11 s. 127) att export av viss omfattning är

nödvändig för att bevara väsentliga delar av försvarsindustrins kompetens,

kapacitet och konkurrensförmåga. Samarbete med utländsk industri angavs bidra

till att inom landet bevara och befästa systemkompetenser som annars i längden

inte skulle kunna upprätthållas.

Frågan togs också upp i betänkandet 1990/91:FöU8 (s. 126) och inför 1992 års

försvarsbeslut (1991/92:FöU11 s. 100). I det senare betänkandet återgav

utskottet, utan erinran, vad regeringen anfört om svenska relationer till

existerande samarbetsorgan i Europa på det försvarsindustriella området, i

första hand programgruppen för information om och koordination av forskning,

utveckling och tillverkning av krigsmateriel -- The Independent European

Programme Group (IEPG). Det är, framhölls det, för svensk försvarsindustri

väsentligt att den svenska marknaden för försvarsmateriel fungerar på likartat

sätt som marknaden i IEPG-länderna och att svensk försvarsindustri kan

accepteras som samarbetspartner i dessa länder. Sveriges ansökan om inträde i

IEPG avslogs dock.

IEPG övergick, som också framhålls i motion Fö502 (mp), år 1993 till WEAG

(Western European Armament Group) med bibehållna uppgifter. WEAG har sedan

knutits till Västeuropeiska unionen (VEU). Organisationen är inte traktatfäst

och har ingen överstatlig myndighetsroll. Samarbetet baseras på

konsensusprincipen mellan de 13 medlemsländerna, vilka alla har lika

rättigheter och skyldigheter.

Sverige har härefter kommit att medverka i det opolitiska organet för

information och kursverksamhet för WEAG:s medlemmar -- Session Européenne

des

Responsables d'Armement (SERA). Utskottet har tidigare uttalat (bet.

1993/94:FöU9 s. 80) att det var betydelsefullt att Sverige medverkar i SERA:s

och andra motsvarande organs arbete.

Utskottet gör nu ingen annan bedömning om Sveriges deltagande i utländskt

försvarsmaterielsamarbete. Omfattningen och inriktningen av detta synes väl

förenlig med vår deklarerade militära alliansfrihet. Härav följer att

riksdagen

inte bör bifalla motionerna Fö502 (mp) yrkande 1 och Fö503 (mp) yrkande 2.

I motion Fö342 (s) efterfrågas besked om vilja till

rationaliseringar inom marinen och försvarsindustrin. Utskottet

håller med motionärerna om behovet av att ta till vara alla realistiska

rationaliseringsmöjligheter inom marinen och varvsindustrin. Någon skillnad

finns i detta avseende inte i förhållande till annan försvarsverksamhet.

Enligt

utskottets mening behövs därför inte nu något riksdagsuttalande i frågan.

Motion Fö342 (s) yrkande 2 bör därför avslås.

Strategisk försvarsforskning

Regeringen

Regeringen erinrar om att föregående riksmöte beslutat (prop. 1993/94:100

bil. 5, FöU9, rskr. 295) ett reservationsanslag under fjärde huvudtiteln, G 6.

Strategisk försvarsforskning. Anslaget uppgår till 30 miljoner kronor för

budgetåret 1994/95. I anslutning härtill inrättade regeringen en nämnd som

skulle disponera anslaget, Nämnden för strategisk försvarsforskning. Denna har

ännu inte inlett sitt arbete.

Regeringen föreslår att anslaget Strategisk försvarsforskning upphör och att

den vid slutet av budgetåret utgående anslagsreservationen dras in. Skälet är

de besparingskrav som nu ställs på försvarssektorn. Regeringen avser att

senare

besluta att Nämnden för strategisk försvarsforskning skall läggas ned.

Motionen

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 framhålls att

försvarsspecifik forskning och utveckling blir ännu viktigare i ljuset av ökad

teknisk komplexitet för olika system, breddad internationell samverkan och

krympande försvarsramar. Medelstilldelningen för forskning och utveckling

borde

inte minska. Motionärerna motsätter sig därför regeringsförslaget att avveckla

reservationsanslaget för Strategisk försvarsforskning och Nämnden för

strategisk försvarsforskning (yrkande 3). De förordar att riksdagen beslutar

inrätta ett nytt anslag, G 17. Strategisk försvarsforskning, och till detta

för

budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 45 000 000 kr (yrkande 8).

Utskottet

Utskottet erinrar om bakgrunden till inrättandet av det särskilda anslaget

för strategisk försvarsforskning. I 1993 års forskningspolitiska proposition

(1992/93:170) angavs syftet vara att över anslaget administrera sådan

forskning

som främst på lång sikt kan komma att få avsevärd betydelse för uppbyggnaden

av

det svenska totalförsvaret. Härigenom skulle övergripande och långsiktiga

forskningsbehov kunna tillgodoses som myndigheterna normalt inte prioriterar

och därför inte är beredda att betala för.

Mot den bakgrunden har utskottet förståelse för att motionärerna i

kommittémotion Fö203 vill bevara anslaget för strategisk försvarsforskning.

Utskottet anser dock, i likhet med regeringen, att det i nuvarande

statsfinansiella läge är motiverat att som en sparåtgärd avveckla anslaget och

dra in den vid slutet av budgetåret 1994/95 utgående anslagsreservationen.

Riksdagen bör sålunda godkänna regeringens förslag samt avslå motion Fö302 (m)

yrkandena 3 och 8.

Försvarets forskningsanstalt

Regeringen

Regeringen anför att Försvarets forskningsanstalt skall bedriva forskning

och

utredningsarbete för totalförsvaret och till stöd för internationell

verksamhet. Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag:

K 2. Gemensam försvarsforskning

K 3. Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsfinansierad verksamhet, samt under

tredje huvudtiteln

F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning.

Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse i två avseenden riktat

anmärkning mot anstaltens årsredovisning. Dels har det obetecknade anslaget F

4

överutnyttjats, dels har mål för de olika verksamhetsgrenarna

(forskningsprogrammen) inte redovisats. Regeringen anser för sin del att det

är

otillfredsställande att inte resultaten kunnat relateras till verksamhetsmål.

Sitt ställningstagande till nämnda överutnyttjande redovisar regeringen i

propositionens bilaga 4.

Resultatet av forskningsanstaltens verksamhet under budgetåret 1993/94 -- så

långt det kan bedömas -- anser regeringen vara tillfredsställande.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 under fjärde

huvudtiteln

till Försvarets forskningsanstalt anvisar ett anslag på 1 000 kr,

till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m,

anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr.

Regeringen anmäler samtidigt att den under tredje huvudtiteln föreslår ett

anslag på 18 711 000 kr för Forskning till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet.

Motionen

I Miljöpartiets partimotion Fö205 om försvaret anför motionärerna att

anslaget till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel,

m.m. kan minskas. Skälet till detta är den förändrade hotbilden. Tyngdpunkten

i

forskningen bör enligt motionen i stället ligga på verksamhetsgrenen

Humanvetenskap och fredsforskning. I enlighet härmed föreslås att riksdagen

till det nyss nämnda anslaget för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit, således 160 175 000 kr (yrkande 3).

Utskottet

Utskottet kan konstatera att möjligheten till insyn i verksamheten vid

Försvarets forskningsanstalt via budgeten i betydande grad har minskat sedan

anstalten till huvuddelen blivit en uppdragsmyndighet. Utskottet efterlyser en

bättre överblick över försvarsforskningen i dess helhet och användningen av

den

dryga halvmiljard som avsätts för försvarsforskning. Utskottet förutsätter att

regeringen fortsättningsvis i budgetförslaget ger en översikt över anstaltens

totala verksamhet, budget och finansieringskällor.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot vad regeringen anför i

propositionen

och föreslår att riksdagen anvisar de begärda anslagen. Partimotion Fö205 (mp)

yrkande 3 bör samtidigt avslås.

Vissa försvarsmakten närstående myndigheter

Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i

propositionen (s. 102--110) om Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter.

Inga motioner har avlämnats som berör dessa verksamheter.

Allmänt

De myndigheter som behandlas under denna rubrik är

Fortifikationsverket,

Försvarets materielverk,

Militärhögskolan och

Försvarets radioanstalt.

Gemensamt för dessa myndigheter är att de ger stöd till Försvarsmakten för

att bl.a. organisera och vidmakthålla krigsförband och att upprätthålla

beredskap. Verksamheten vid myndigheterna inriktas genom uppdrag från

Försvarsmakten, och de finansierar sin verksamhet helt -- eller huvudsakligen

-- genom avgifter från Försvarsmakten. Försvarets radioanstalt är dock

finansierad genom anslag på statsbudgeten, och dess verksamhet inriktas av

fler

uppdragsgivare än Försvarsmakten.

Fortifikationsverket

Regeringen

Fortifikationsverket är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att

förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.

ändamålsfastigheter. Regeringen bedömer att verksamheten vid förutvarande

Fortifikationsförvaltningen under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har

bedrivits på det sätt som statsmakterna lagt fast. Regeringen anmäler att

årsredovisningen emellertid inte medger en mera noggrann bedömning av

myndighetens måluppfyllelse. Regeringen anser att de brister i

resultatredovisningen som Riksrevisionsverket påtalat dock inte bör föranleda

någon åtgärd, eftersom myndigheten varit föremål för omstruktureringsåtgärder.

När det gäller övriga brister i årsredovisningen avser regeringen däremot att

vidta åtgärder.

Fortifikationsverkets övergripande mål bör enligt regeringens mening vara

att

uppnå god hushållning och hög ekonomisk effektivitet, tillhandahålla

ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser på konkurrenskraftiga

villkor och att tillvarata fastigheternas långsiktiga värden. I övrigt bör

verksamheten under 1995/96 bedrivas enligt Fortifikationsverkets förslag.

Regeringen föreslår att Fortifikationsverket anvisas ett anslag på 1 000

kr.

Vidare föreslår regeringen att låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar

bör uppgå till 2 000 000 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till

Fortifikationsverket anvisar ett anslag på 1 000 kr och bemyndigar regeringen

att låta verket ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av

2 000 000 000 kr.

Försvarets materielverk

Regeringen

Försvarets materielverk (FMV) är central förvaltningsmyndighet med uppgift

att på uppdrag av Försvarsmakten anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel

och förnödenheter samt att inom detta område även understödja Försvarsmakten.

FMV får även tillhandahålla tjänster åt andra.

FMV har förra budgetåret disponerat medel under sju anslag på statsbudgeten

för forskning, utveckling och anskaffning av materiel till Försvarsmakten samt

för anskaffning av materiel till Kustbevakningen. Vidare har verket disponerat

ett anslag för sina egna förvaltningskostnader. FMV:s årsredovisning anger att

verkets verksamhetsmål i huvudsak har nåtts. Riksrevisionsverket bedömer att

FMV:s årsredovisning är rättvisande. Resultatet av verksamheten under förra

budgetåret är enligt regeringens bedömning tillfredsställande.

Regeringen anser att de övergripande målen och inriktningen för FMV --

liksom

att verket skall vara avgiftsfinansierat -- bör gälla även för budgetåret

1995/96. Till FMV föreslås anvisas ett anslag på 1 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Försvarets

materielverk anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Militärhögskolan

Regeringen

Militärhögskolan (MHS) är en central myndighet för utbildning av personal

för

Försvarsmakten, andra totalförsvarsmyndigheter och för samhället i övrigt.

Militärhögskolan skall även bedriva forskning. Militärhögskolan -- i sin

nuvarande form -- inrättades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av den

förutvarande Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola. De

övergripande målen för MHS är att genom utbildning och forskning stödja

Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad.

RRV:s revision av förutvarande Militärhögskolan innehåller invändningar mot

dess årsredovisning. Sålunda anser RRV att redovisningen av

anläggningstillgångar är bristfällig och att redovisningen av de lån som

upptagits i Riksgäldskontoret är missvisande. RRV bedömer däremot att

årsredovisningen för förutvarande Försvarets förvaltningshögskola i allt

väsentligt är rättvisande.

Regeringen framhåller att den ser allvarligt på de anmälda bristerna i

årsredovisningen och förutsätter att Militärhögskolan vidtar åtgärder som

rättar till dem, samt att den ekonomiadministrativa kompetensen förbättras.

Regeringen anser att Militärhögskolan i princip bör finansieras med avgifter

från skolans avnämare men att dess forskningsverksamhet avseende

militärhistoria och säkerhetspolitik bör finansieras med anslagsmedel.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar Militärhögskolan ett ramanslag på

12 857 000 kr.

Utskottet

Utskottet anser i likhet med regeringen att Militärhögskolans verksamhet i

huvudsak bör finansieras med avgifter från avnämarna. Regeringen beräknar

avgiftsinkomsterna budgetåret 1995/96 till drygt 224 miljoner kronor.

Utskottet

anser emellertid att den avgiftsfinansierade verksamheten bör redovisas över

ett obetecknat 1 000-kronorsanslag i likhet med den ordning som är regel för

övriga avgiftsfinansierade myndigheter. Mot den bakgrunden bör ett obetecknat

anslag benämnt Militärhögskolan: Utbildning m.m. föras upp på statsbudgeten

för

budgetåret 1995/96. Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96

till Militärhögskolan anvisar ett ramanslag på 12 857 000 kr för att

finansiera

den militärhistoriska och säkerhetspolitiska forskningen.

Försvarets radioanstalt

Regeringen

Försvarets radioanstalt (FRA) svarar inom totalförsvaret för produktion av

underrättelser grundade på information inhämtad genom signalspaning.

Radioanstalten skall dessutom utveckla materiel och metoder som behövs för att

genomföra verksamheten. Verksamheten bedrivs på det sätt som regeringen och

övriga uppdragsgivare närmare anger.

Regeringen redovisar att verksamheten under förra budgetåret har bedrivits

med en sådan inriktning att målen i 1992 års försvarsbeslut kan nås.

Regeringen

föreslår att Försvarets radioanstalt anvisas ett ramanslag på 604 889 000 kr.

Utskottet

Utskottet har tagit del av en närmare redovisning av inriktningen av

medelsanvändningen inom radioanstalten. Verksamheten är emellertid av sådan

natur att en ytterligare redovisning inte bör fogas till riksdagsprotokollet.

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Försvarets

radioanstalt anvisar ett ramanslag på 604 889 000 kr.

Ersättning för kroppsskador

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 100)

har anfört om ersättning för kroppsskador.

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen till anslaget A 2. Ersättningar för

kroppsskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

111 297 000 kr. Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen

(1977:265) om statligt personskadeskydd och förordningen (1977:284) om

arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Riksförsäkringsverket

disponerar anslaget.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och förordar att

riksdagen anvisar det begärda anslaget.

Övrigt

Utskottet tar här upp fyra motioner i ärenden med anknytning till det

militära försvaret men utan direkt samband med frågor som behandlats i det

föregående.

I motion Fö338 (s) betonas att effektiviseringar och rationaliseringar måste

ske inom alla samhällets områden med hänsyn till det statsfinansiella läget.

En

förutsättning för effektiviseringar sägs vara att det finns verksamheter som

kan samordnas. Motionärerna anser att sådana samordningsmöjligheter skulle

föreligga om ytterligare verksamheter lokaliserades till Bodens garnison.

Härvid pekar motionärerna på att en större del av officersutbildningen skulle

kunna flytta till Boden, liksom militär datautbildning. Regeringen

(Försvarsdepartementet) bör få i uppdrag att utreda möjligheten av

ytterligare lokaliseringar till Boden.

I motion Fö341 (s) konstaterar motionärerna att den blekingska kustlinjens

starka anknytning till militär verksamhet har lett till att stora områden

förklarats vara militära skyddsområden. Trots att dessa områden under de

senaste åren minskat markant i omfattning får inte utländska medborgare, utan

särskilt beslut härom, uppehålla sig i stora delar av skärgården. En satsning

på turism i Blekinge har enligt motionärerna lett till att antalet utländska

besökare ökat i antal. Skyddsområdena sägs ha stor negativ inverkan på

turismen. Det är därför viktigt att skyddsområdena minskas i storlek.

Motion Kr414 (m) uppmärksammar de s.k. idrottsplutonerna. För närvarande

utbildas ca 200 värnpliktiga vid nio sådana förband. Enligt motionärerna utgör

idrottsplutonerna en värdefull tillgång för svensk elitidrott. Systemet med

idrottsplutoner föreslås därför få finnas kvar inom ramen för svensk

värnplikttjänstgöring (yrkande 4).

Motionären i motion A443 (c) erinrar om beslutet att lägga ned

flygflottiljen

F 6 i Karlsborg som en del i det s.k. krispaketet (prop. 1992/93:50, FiU1,

rskr. 134). Hon erinrar vidare om att konsekvenserna blivit stora för såväl

kommun som enskilda. Motionären föreslår att staten till Karlsborgs kommun,

och

utan ekonomiska anspråk, överlämnar tomma lokaler som friställs på F 6:s

flottiljområde (yrkande 2). Detta skulle nämligen underlätta för kommunen att

etablera ny verksamhet.

Utskottet

Utskottet utgår från att frågor som berör samordning inom garnisoner, och

eventuella omlokaliseringar i samband därmed, kommer upp till behandling inför

nästa försvarsbeslut. Utskottet ser därmed inte någon anledning för riksdagen

att uttala sig för utlokaliseringar till Bodens garnison. Motion Fö338 (s)

bör därför avslås.

Enligt 23 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.

är det regeringen som beslutar om en anläggning eller ett område skall vara

skyddsområde. Med utgångspunkt i denna lag har regeringen i förordningen

(1990:1334) bestämt vilka skyddsområden som skall finnas och omfattningen av

dem. Enligt utskottets mening bör därför inte riksdagen göra något uttalande i

enlighet med vad som föreslås i motion Fö341 (s). Motionen bör avslås.

Det bör ankomma på Försvarsmakten att utifrån krigsorganisationens behov

definiera kraven på värnpliktiga för skilda uppgifter. Enligt synpunkter som

utskottet har inhämtat från Försvarsmakten är idrottsplutoner i linje med

Försvarsmaktens syn på idrotten. Det finns i dag inte några planer på att

avveckla idrottsplutonerna. Motion Kr414 (m) yrkande 4 bör därför avslås.

Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen år 1993 uppdragit åt

dåvarande Fortifikationsförvaltningen att i samråd med Statens

lokalförsörjningsverk undersöka förutsättningarna för att avveckla F 6:s

byggnader och att i denna fråga förhandla med berörda intressenter. I

uppdraget bör enligt utskottets mening kunna inrymmas att träffa en eventuell

överenskommelse med kommunen om överlåtelse av aktuella byggnader. Utskottet

anser det därmed inte nödvändigt med ett riksdagens uttalande i enlighet med

vad som förordas i motion A443 (c) yrkande 2. Riksdagen bör således inte

bifalla yrkandet.

Det civila försvaret

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen

(s. 19--26) har anfört om principerna för statsmakternas styrning av det

civila försvaret och (s. 111--131) om resultatet av den verksamhet som

genomförts inom det civila försvarets olika funktioner under budgetåret

1993/94

samt verksamhet och anslag för budgetåret 1995/96. Till avsnittet har också

förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp) yrkande 7, Fö202 (kds) yrkande 13,

Fö203 (m) yrkandena 6 och 7, Fö204 (v) yrkandena 4 och 5, Fö205 yrkandena

7--10

och 12--14, Fö337 (fp partimotion) yrkandena 10 och 14, Fö403 (fp), Fö501 (s),

Fö604 (s), Fö701 (fp), Fö702 (m), Fö703 (s), Fö704 (m, c, fp), Fö705 (m, c,

fp), Fö706 (s), K630 (s) yrkande 7 i denna del, A472 (fp) yrkande 5 och Jo641

(c) yrkande 23.

Principer för statsmakternas styrning av det civila försvaret

Med utgångspunkt i LEMO-utredningens betänkande (SOU 1993:95) Ansvars-och

uppgiftsfördelning inom det civila försvaret redogör regeringen för de

principer för statsmakternas styrning som framgent bör gälla det civila

försvaret.

Utgångspunkten för styrningen av det civila försvaret är enligt regeringens

mening riksdagens återkommande totalförsvarsbeslut. Det civila försvaret

dimensioneras således inför de säkerhetspolitiskt betingade hot som

statsmakterna redovisat.

Regeringen erinrar om innebörden av begreppet civilt försvar. Civilt försvar

omfattar all den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret, dvs. alla de

beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting

och kyrkliga kommuner samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den

civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja

Försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig

försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.

Med utgångspunkt i ansvarsprincipen -- vars innebörd är att den som har

ansvaret för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under krig,

om verksamheten skall upprätthållas då -- är samhället indelat i ett antal

funktioner. Med en funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild

betydelse för totalförsvaret. För varje funktion finns en funktionsansvarig

myndighet på central nivå. Syftet med funktioner och funktionsindelning är

enligt regeringen att fördela ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred,

och för verksamheten under krig och krigsfara, på nivån under regeringen.

Regeringen föreslår att med en funktion bör avses en samhällsverksamhet som

är av särskild betydelse under höjd beredskap för det civila försvaret och som

kräver någon form av central statlig styrning och som behöver samordnas mellan

flera myndigheter eller organ. Detta innebär en precisering av

funktionsbegreppet på så sätt att en funktion normalt bör beröra flera

myndigheter och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra

verksamheter.

Mot bakgrund av denna precisering anser regeringen att funktionerna

Domstolsväsende och Kriminalvård inte längre behövs och kan därmed upphöra.

Härigenom underlättas regeringens styrning och uppföljning genom att

funktionerna blir färre, och en koncentration och kraftsamling kan göras på de

verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället under höjd beredskap. De

myndigheter som inte längre har funktionsansvar bibehåller sin uppgift som

beredskapsmyndighet.

Regeringen erinrar om vad försvarsutskottet anfört i sitt betänkande

1993/94:FöU9 om att regeringen bör orientera riksdagen om de mål för det

civila

försvarets funktioner som regeringen kommer att fastställa. Enligt regeringen

bör de funktionsvisa målen vara utformade på ett mera övergripande sätt än i

dag så att de bättre stämmer överens med den nivå riksdagen skall fatta beslut

på. Målen bör enligt regeringen fastställas i totalförsvarsbeslut av riksdagen

och gälla under en försvarsbeslutsperiod. De bör utgöra övergripande mål i

regleringsbreven och vara en utgångspunkt vid formulerande av verksamhetsmål.

Regeringen konstaterar att budgetåret 1995/96 blir det sista året i

försvarsbeslutsperioden. Enligt regeringen finns det inte skäl att riksdagen

skall fastställa mål för en så kort period. Målen bör däremot i enlighet med

vad som nämnts kunna utgöra övergripande mål i regleringsbreven.

I propositionen redovisar regeringen de mål som man senare avser att

besluta.

Regeringen behandlar även den ekonomiska planeringsramens roll för

styrningen

av det civila försvaret. Enligt regeringen ger ramen stadga åt planeringen

under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid

programplanearbetet när det gäller resursfördelningen. För att förbättra de

totala avvägningsmöjligheterna anser regeringen emellertid att ramen bör

tillföras investeringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.

Det är enligt regeringen vidare angeläget att ambitionen för uppföljning och

utvärdering inom det civila försvaret höjs. Överstyrelsens för civil beredskap

roll för uppföljning och utvärdering bör därvid tydliggöras.

Utskottet

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om principerna för styrning

av det civila försvaret. Enligt vad utskottet tidigare har anfört om behovet

av

uppföljning är det i detta sammanhang särskilt viktigt att de funktionsvisa

målen utformas på ett sådant sätt att resultatet av verksamheten kan följas

upp

och återredovisas till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret.

Övergripande redovisning

Den av riksdagen år 1992 beslutade inriktningen av det civila försvaret bör

enligt regeringen i allt väsentligt följas. Regeringen betonar att det civila

försvarets förmåga att lösa sina uppgifter i hög grad grundas på det fredstida

samhällets utveckling och att mer övergripande bedömningar av beredskapsläget

många gånger är vanskliga att göra. Dock är det enligt regeringen möjligt att

med ganska stor säkerhet uttala sig på vissa enskilda områden.

Sålunda bedömer regeringen att beredskapsläget inom hälso- och sjukvården

och

livsmedelsförsörjningen är förhållandevis bra. På andra områden föreligger

brister. Så är inte minst fallet beträffande beredskapen på elområdet.

Regeringen anser därför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana

åtgärder

som långsiktigt stärker förmågan att motstå störningar i elförsörjning,

telekommunikationer och ADB-system. Regeringen erinrar om att

beredskapsfrågorna på detta område för närvarande behandlas av

Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) och regeringen avser att inför nästa

försvarsbeslut låta analysera inriktningen av beredskapsåtgärderna på

elområdet.

Regeringen anmäler att på industrivaruförsörjningsområdet finns det en

betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på

sikt. Anledningen är att underlag beträffande Försvarsmaktens behov av stöd

från det civila samhället för återtagningsändamål inte finns tillgängligt

förrän tidigast hösten 1995.

Under de senaste åren har bolagisering och i vissa fall även privatisering

genomförts av sådana verksamheter inom stat och kommuner som har stor

betydelse

från beredskapssynpunkt. Det är enligt regeringens uppfattning väsentligt att

konsekvenserna för beredskapen av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar

fortlöpande analyseras. I anslutning till förberedelserna för nästa

försvarsbeslut avser regeringen överväga vilka förändringar som kan vara

motiverade för att tilgodose beredskapens krav.

Regeringen föreslår en minskning av den ekonomiska planeringsramen med 65,5

miljoner kronor. Beloppet har fördelats med 44,2 miljoner på

Försvarsdepartementet och med 21,3 miljoner kronor på övriga departement.

Regeringen föreslår att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom

den ekonomiska ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 till

3 283 214 000 kr.

Motionen

I syfte att stärka det civila försvaret vill Miljöpartiet de gröna i motion

Fö205 (yrkande 14) höja anslagen C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil

ledning och samordning och C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska

åtgärder i ledningssystemet så att den ekonomiska ramen för det civila

försvaret under Försvarsdepartementets område uppgår till 13 330 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således till 2 336 255 000 kr.

Utskottet

Utskottet konstaterar att med regeringens förslag får det civila försvaret

bära en proportionellt sett mindre del av besparingarna än det militära

försvaret. Utskottet anser att regeringens besparingsprofil härvidlag är väl

avvägd. Med hänsyn till utskottets ställningstagande i det följande

beträffande anslagen ingående i den ekonomiska ramen för det civila försvaret

anser utskottet att ramen för budgetåret 1995/96 i enlighet med regeringens

förslag bör fastställas till 3 283 214 000 kr. Motion Fö205 yrkande 14 bör

därför inte bifallas av riksdagen.

I bilaga 4 redovisas de anslag som ingår i den ekonomiska ramen och som

behandlats av andra utskott än försvarsutskottet.

Funktionen Civil ledning och samordning

Regeringen

Inom funktionen finansieras verksamhet över fem anslag.

Under anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och

samordning finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt stöd,

Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning,

Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen, Kompetensutveckling inom det civila

försvaret samt ADB-sårbarhet. Därutöver finansieras under anslaget delar av

verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet, Signalskyddsberedskap samt

Kommunal beredskap.

Över anslaget C 2. Överstyrelsen för civil beredskap:Tekniska åtgärder i

ledningssystemet m.m. finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna

Utveckling av ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt försvar

samt statsbidrag för verksamhetsgrenen Kommunalteknisk försörjning.

Över anslaget C 3. Civilbefälhavarna finansieras kostnaderna för

administration samt utbildningar och övning.

Över anslaget C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna

finansieras vissa särskilda åtgärder för kompetensutveckling av

länsstyrelsepersonalen med anledning av kommunaliseringen av det civila

försvaret.

Anslaget C 5. Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser

finansierar statens ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser

enligt lagen om civilt försvar.

Regeringen anmäler att verksamhetens resultat har nåtts med vissa undantag.

Vissa förseningar har uppstått under föregående budgetår vad gäller bl.a.

utbyggnad av ledningscentraler vilket har medfört stora utgående

reservationer.

Dessa brister kommer enligt regeringen att åtgärdas av Överstyrelsen för civil

beredskap.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att nuvarande inriktning av

verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Motioner

Till följd av ett utökat ansvar för kommunerna enligt lagen om civilt

försvar

föreslås i motion Fö205 (mp) att anslaget (C 1) till ÖCB: Civil ledning och

samordning höjs med 6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för att

härigenom särskilt stödja verksamheterna Beredskapshänsyn i planering och

samhällsutveckling samt Kompetensutveckling inom det civila försvaret (yrkande

12). Av samma skäl vill motionärerna även höja anslaget (C 2) till ÖCB:

Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. med 2 290 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit (yrkande 13).

Motionärerna i motion Fö204 (v) anför om ytterligare minskningar inom

Försvarsdepartementets område att civilbefälhavarnas verksamhet bör kunna

minska och föreslår därför att anslaget C 3. Civilbefälhavarna minskas med 6

000 000 kr till 47 940 000 kr (yrkande 4).

Folkpartiet liberalerna framhåller i sin partimotion Fö337 (yrkande 14) att

det är mycket angeläget att så långt möjligt samma metodik används för att

bedöma påfrestningar i fred och krig. Hot- och riskutredningens bedömningar,

av

vad som bör göras för att stärka förmågan att klara stora olyckor och andra

allvarliga fredstida påfrestningar, bör därför ingå som en del i underlaget

inför nästa försvarsbeslut. Motionärerna hävdar vidare att frågor om större

samordning av organisation och resurser för freds- och krigstida hantering av

hot och risker bör belysas i ett vidare nationellt säkerhetsperspektiv.

Utskottet

Utskottet noterar att Hot- och riskutredningen nyligen avlämnat sitt

betänkande till regeringen. Utskottet förutsätter härvidlag att de frågor som

tas upp i motion Fö337, om bl.a. behovet av att samma metodik används för

bedömning av påfrestningar i fred och krig, kommer att beaktas i samband med

förberedelserna inför nästa försvarsbeslut. Med anledning härav bör riksdagen

inte bifalla motion Fö337 (fp) yrkande 14.

För att stärka det civila försvaret föreslås i motion Fö205 att anslaget

C 1. till ÖCB: Civil ledning och samordning höjs med 6 040 000 kr utöver

vad

regeringen föreslagit. Utskottet anser att nuvarande inriktning av

verksamheten

bör gälla även för budgetåret 1995/96 och att det därför inte finns skäl att

göra någon annan bedömning beträffande medelstilldelningen än den regeringen

har gjort. Motion Fö205 (mp) yrkande 12 bör därför avslås.

I samma motion och med samma motiv föreslås att anslaget C 2. till ÖCB:

Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. höjs med 2 290 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit. Utskottet finner inte skäl att göra någon annan

bedömning än vad regeringen gjort, varför motion Fö205 (mp) yrkande 13 bör

avslås.

Anslaget C 3. Civilbefälhavarna föreslås i motion Fö204 (v) minskas med 6

000

000 kr jämfört med regeringens förslag. Utskottet finner även här att

nuvarande

inriktning av verksamheten bör gälla för budgetåret 1995/96, och utskottet gör

därför inte någon annan bedömning än vad regeringen gjort i fråga om anslagets

storlek. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion Fö204 (v)

yrkande 4.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens redovisning och föreslår att

riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar för anslagen

till

Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96. Utskottets

ställningstagande framgår av utskottets hemställan.

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

Verksamhet som Statens räddningsverk ansvarar för

Regeringen

Verksamheten finansieras över fyra anslag.

Under anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst finansieras sålunda

Statens räddningsverks (SRV) uppdrag inom bl.a. ledning och samordning,

forskning och utveckling, tillsyn och rådgivning, information, utbildning och

övning samt materielförsörjning.

Verksamhet under anslaget D 2. Skyddsrum m.m. omfattar produktion av

ledningsplatser samt utbetalningar av ersättningar för skyddsrumsbyggande.

Medel från anslaget D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års

kompletteringsproposition (1985/86:150, FöU 11 och FiU 29, rskr. 345 och 361)

om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.

Under anslaget D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

finansieras vissa kostnader i samband med genomförda räddningsinsatser,

bekämpningsoperationer till sjöss, hjälpinsatser utomlands samt utredningar av

allvarligare olyckor.

Räddningsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivits med sådan

inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har nåtts. Enligt regeringen har

resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 i

huvudsak återredovisats.

Regeringens bedömning är att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla

för budgetåret 1995/96. När det gäller bemyndigandebehovet för skyddsrum m.m.

har regeringen emellertid gjort en något annan bedömning än SRV. Regeringen

föreslår att riksdagen

till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 984 795 000 kr,

till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

681 509 000 kr,

bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår

för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på 516 000 000 kr,

bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret

1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för budgetåret

1994/95,

till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för

budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr,

till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

Sammanlagt tio motioner behandlar frågor inom funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst.

I motion Fö203 (m) yrkande 7 menar motionärerna att den studie som

genomförts

av Statens räddningsverk och Försvarets forskningsanstalt beträffande

skyddsrumsbyggandet ger tillräckliga motiv för en drygt 30-procentig minskning

av anslaget D 2. Skyddsrum m.m. med 225 000 000 kr. Även motion Fö204 (v)

föreslår med hänsyn till hotbilden en minskning av anslaget D 2. Skyddsrum

m.m. med 250 000 000 kr till 431 509 000 kr (yrkande 5).

Också motion Fö337 (fp) yrkande 10 tar upp den framtida

skyddsrumsproduktionen. Motionärerna anser att det vore olyckligt om de första

åren av den kommande försvarsbeslutsperioden till stor del kommer att vara

intecknade för att betala skyddsrum som planerats före nästa försvarsbeslut.

Motionärerna föreslår därför en minskning av bemyndiganden, vilket framhålls

som en bättre styrmetod än minskning av anslagen. Bemyndiganden för skyddsrum

och ledningscentraler för budgetåret 1995/96 föreslås minskas från

516 000 000 kr till 250 000 000 kr.

I motion Fö205 (mp) föreslås att anslaget Förebyggande åtgärder mot

jordskred och andra naturolyckor höjs med 4 200 000 kr till 41 700 000 kr

(yrkande 9) och att åtgärderna också skall innefatta förebyggande åtgärder mot

miljökatastrofer (yrkande 10).

Utöver de av regeringen föreslagna besparingarna på anslaget D 1.

Befolkningsskydd och räddningstjänst anser motionärerna i motion F203 (m)

yrkande 6 att anslaget bör minskas ytterligare. Motionärerna anser att

Räddningsverket självt bör avgöra hur besparingen skall läggas ut men pekar på

att en möjlighet kan vara nedläggning av en av de fyra räddningsskolorna.

Motion Fö403 (fp) tar upp räddningstjänstens finansieringssystem.

Finansieringssystemet bör förändras så att orättvisorna mellan kommuner med

olika förutsättningar minskar och så att det stimulerar till åtgärder som på

ett optimalt sätt förebygger insatser från räddningstjänsten.

Motion Fö701 (fp) behandlar larmsituationen i Ringhals närområde. Motionären

pekar på att larmsituationen vid Ringhals kärnkraftverk inte har fungerat

tillfredsställande sedan RDS-systemet började användas 1993 och anser att

åtgärder bör vidtas så att systemet fungerar och allmänheten kan känna

förtroende för det.

Mot bakgrund av att antalet tankbilar för oljetransporter minskat framhålls

i

motion Fö702 (m) att beredskapen i fred på oljedistributionsområdet vid en

längre tids kyla bör ses över.

Enligt motion Fö706 (s) utgör den bristande standardiseringen av armaturer i

cisternvagnar för transport av farligt gods ett problem. Motionärerna anser

att

det vore en fördel om antalet skilda armaturer kunde nedbringas.

Räddningstjänsten skulle då ges större möjlighet att klara tömningar vid

olyckor och andra nödsituationer. Motionärerna anser vidare att en lika sträng

tillsyn på alla slags vagnar, alltså även inhyrda och utländska, vore viktigt

för säkerheten vid transport av farligt gods på järnväg. De hemställer därför

att riksdagen hos regeringen begär att tillsynen på järnvägsvagnar av farligt

gods skärps och omfattas av samma hårda regler för alla vagnar.

I motion Fö604 (s) tar motionärerna upp organisationen av svenska

räddningsinsatser. Motionärerna framhåller att omfattande olyckor ofta kräver

att ett flertal av samhällets räddningstjänstorganisationer engageras. Vid

dessa tillfällen kan enligt motionärerna bl.a. konstateras att

organisationerna

sällan fungerar friktionsfritt och att resurserna inte alltid utnyttjas

optimalt. Detta kan enligt motionärerna härledas ur den något splittrade

bilden

beträffande huvudmannaskapet för respektive räddningstjänstorganisation. Ett

sätt att förbättra samordningen mellan de olika delarna av räddningstjänsten

vore enligt motionärerna att samla samtliga organisationer på operativ nivå

under ett gemensamt huvudansvar. Motionärerna hemställer att huvudansvaret för

alla räddningsinsatser i Sverige överförs till Statens räddningsverk.

Motion A472 (fp) yrkande 5 behandlar sjötransporter i Stockholms skärgård.

Motionärerna pekar på behovet av hårdare tag mot farligt gods i hamnar.

Avsaknaden av uppgift om fartygslasternas innehåll försvårar

räddningspersonalens möjligheter att göra en effektiv insats. Detta är enligt

motionärerna ett problem som bör uppmärksammas av länsstyrelser och andra

berörda myndigheter.

I Centerpartiets partimotion Jo641 yrkande 23 framhålls behovet av en

räddningskår vid miljökatastrofer. Motionärerna anför bl.a. att

miljökatastrofer drabbar med stor kraft, antingen de har en naturlig orsak

eller har åstadkommits av grov oaktsamhet av människan. Enskilda länder orkar

ofta inte hantera förödelsen, enligt motionärerna, varför gemensamma insatser

därför är nödvändiga.

Utskottet

Det framtida fysiska skyddet i form av bl.a. skyddsrum kommer att behandlas

i

de förberedelser som redan påbörjats inför ett nytt försvarsbeslut 1996.

Underlag för en sådan behandling inhämtas från flera olika myndigheter med

utgångspunkt i deras olika uppgifter och kompetenser. Också Riksdagens

revisorer kommer i en särskild rapport till riksdagen att redovisa förslag

beträffande skyddsrumsproduktionen. En allsidig belysning av hur det fysiska

skyddet bör ordnas i framtiden kommer därmed att göras. Utskottet anser att

det

är angeläget att principerna för byggandet av skyddsrum blir ordentligt

prövade

inför ett nytt försvarsbeslut och förutsätter att det sker även inom ramen för

försvarsberedningens arbete i vilket samtliga riksdagspartier är företrädda.

Utskottet anser för sin del att det inom den ekonomiska planeringsramen för

det civila försvaret bör skapas ett visst ekonomiskt handlingsutrymme redan

från år 1997. Därmed ges statsmakterna en större grad av handlingsutrymme för

att göra omavvägningar inom resurserna för det civila försvaret. Genom att

begränsa tilldelningen av beställningsbemyndiganden för nyproduktion av

skyddsrum och ledningsplatser minskas medelsbehovet från år 1997 och framåt

jämfört med vad annars skulle vara fallet.

För att inte onödigtvis skapa ekonomiska bindningar som sträcker sig in i

den

nya försvarsbeslutsperioden vill utskottet därför redan nu -- utan att i sak

föregripa det utredningsarbete som nu pågår -- att regeringen vidtar vissa

åtgärder. Utskottet anser att regeringen bl.a. i arbetet med regleringsbrevet

för budgetåret 1995/96 prövar om behovet av bemyndiganden för skyddsrum och

ledningsplatser ytterligare kan begränsas. Regeringen bör vidare överväga om

bemyndiganden för dessa ändamål successivt kan ställas till Räddningsverkets

förfogande i takt med att förberedelserna för försvarsbeslutet fortskrider.

Riksdagens behandling av den kommande propositionen om den säkerhets- och

försvarspolitiska inriktningen bör t.ex. avvaktas innan alla bemyndiganden

ställs till förfogande. Härigenom ges riksdagen och regeringen bättre

förutsättningar att, allteftersom nya ställningstaganden tas beträffanden den

framtida skyddsrumsproduktionen, undvika ekonomiska bindningar för framtiden,

och därmed skapas ökad handlingsfrihet för statsmakterna.

Med anledning av vad utskottet anfört om bemyndiganden att medge ersättning

för beställningar av skyddsrum m.m. bör motion Fö337 (fp) yrkande 10 inte

bifallas av riksdagen. Mot bakgrund av det anförda bör inte heller motionerna

Fö203 (m) yrkande 7 och Fö204 (v) yrkande 5 bifallas av riksdagen.

I motion Fö205 (mp) förordas en höjning av anslaget Förebyggande åtgärder

mot

jordskred och andra naturolyckor med 4 200 000 kr. Utskottet finner mot

bakgrund av den nuvarande verksamhetsinriktningen inte anledning att göra

någon

annan bedömning av anslagets storlek än den regeringen gjort och föreslår

därför att riksdagen avslår motion Fö205 (mp) yrkande 9.

I samma motion föreslås också att anslaget bör omfatta förbyggande åtgärder

mot miljökatastrofer. Utskottet konstaterar härvidlag att frågan om

förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer eller miljöolyckor har behandlats i

Hot- och riskutredningen som nyligen lämnat sitt slutbetänkande till

regeringen. Utskottet konstaterar vidare att den föreslagna utvidgningen av

området inte kan inrymmas i begreppet räddningstjänst enligt

räddningstjänstlagen (1986:1102). Utskottet anser därför att motion Fö205 (mp)

yrkande 10 bör avslås.

Motionärerna i motion Fö203 (m) pläderar för en ytterligare reducering av

anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m. och pekar på

möjligheten att minska utbildningskapaciteten med en eventuell nedläggning av

en skola som alternativ. Eftersom en stor del av anslaget avser

säkerhetsfrämjande åtgärder i fredstid som inte är att hänföra till den

säkerhetspolitiska utvecklingen anser utskottet att eventuella besparingar

utöver de som regeringen nu föreslår inte bör genomföras. Motion Fö203 (m)

yrkande 6 bör därför inte bifallas av riksdagen.

För att undvika orättvisor mellan kommunerna när det gäller

räddningstjänstens finansiering föreslås i motion Fö403 (fp) att

finansieringssystemet förändras. Utskottet noterar att denna fråga har tagits

upp av Hot- och riskutredningen i sitt betänkande "Ett säkrare samhälle" (SOU

1995:19). Enligt utredningen har kommunerna mycket att vinna ekonomiskt på de

förslag som utredningen lämnar. Det gäller både finansieringen av beredskap

med

anledning av risker vid främst anläggningar där företagen hanterar farliga

ämnen och de egna kostnaderna för skador och skadebegränsande åtgärder. De

olika förbättringarna i den statliga verksamheten som utredningen föreslår

kommer allmänt sett att göra det lättare för kommunerna att hantera både stora

olyckor och allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det får

ekonomiska konsekvenser i olika avseenden i den egna verksamheten och för

enskilda. Det senare påverkar även kommunernas ekonomi. Utskottet förutsätter

att motionärens synpunkter härvidlag kommer att behandlas i den fortsatta

beredningen av utredningens förslag. Regeringens förslag bör härvid avvaktas,

varför utskottet anser att motionen bör avslås.

I motion Fö701 (fp) föreslås att åtgärder vidtas för att förbättra

larmsituationen i Ringhals närområde. Enligt vad utskottet erfarit har

regeringen den 30 mars 1995 gett Statens räddningsverk i uppdrag att utvärdera

erfarenheterna av det så kallade RDS-systemet (Radio-Data-System). Verket

skall

också belysa förutsättningarna för att införa ett mera flexibelt

varningssystem. Detta skall -- förutom att uppfylla de tekniska kraven --

också

fylla de krav som rimligen kan ställas för att den berörda befolkningen runt

kärnkraftverken skall känna tillförsikt och finna systemet trovärdigt.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är utomordentligt viktigt

att

systemen för varning vid våra kärnkraftverk fungerar tillfredsställande och

att

allmänheten känner förtroende för dem. Med anledning av att regeringen nu

uppdragit åt Räddningsverket att utvärdera erfarenheterna av RDS-systemet och

belysa förutsättningarna för ett mer flexibelt varningssystem kring

kärnkraftverk, anser utskottet att motion Fö701 (fp) inte bör bifallas av

riksdagen.

Oljeberedskapen bör enligt motionären i motion Fö702 (m) ses över när det

gäller oljeleveranser vid en period av sträng kyla. Enligt utskottet ankommer

det på staten att planlägga för hur oljedistributionen skall fungera i kris

och krig medan ansvaret ligger på marknadsaktörerna, oljebolagen,

oljedistributörerna och energiverken, att planera för den fredsmässiga driften

vid sådana förhållanden som tas upp i motionen. Utskottet har erfarit att

tillsynsmyndigheten på energiområdet (NUTEK) för närvarande utreder

distribution och sårbarhet inom petroleumområdet. Mot bakgrund härav bör

motionen inte bifallas av riksdagen.

Motion Fö706 (s) behandlar tillsyner av cisternvagnar för transporter av

farligt gods. Utskottet behandlade denna fråga i sitt betänkande 1993/94:FöU9

och konstaterade då att den föreskrivna periodiskt återkommande besiktningen

är

likartad oavsett om vagnarna är inhyrda från utlandet, privata eller ägda av

SJ. Detta är en följd av att föreskrifterna för inrikes järnvägstransport av

farligt gods (RID-S) är identiska med de internationella reglerna (RID) i

denna

del. Om en ambitionshöjning bör göras av tillsynen inom området bör det

ankomma

på Statens räddningsverk att ta initiativ till detta. Utskottet har vidare

erfarit att Hot- och riskutredningen i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU

1995:19) behandlar de frågor som motionärerna tar upp. Utskottet finner därför

inte anledning att nu frångå sitt tidigare ställningstagande varför riksdagen

bör avslå motionen.

För att förbättra samordningen mellan de olika delarna av räddningstjänsten

föreslås i motion Fö604 (s) att samtliga organisationer på operativ nivå

samlas

under ett gemensamt huvudansvar. Huvudansvaret för alla räddningsinsatser i

Sverige skulle enligt motionären åvila Statens räddningsverk. Utskottet anser

att det är viktigt att räddningstjänsten samordnas på ett effektivt och

ändamålsenligt sätt. Frågan om bl.a. samordning mellan olika

räddningstjänstansvariga myndigheter inom det maritima området övervägs för

närvarande inom Sjöverksamhetskommittén (Fö 1993:08). Också

Försvarsberedningen, som förbereder 1996 års försvarsbeslut, kommer enligt vad

utskottet erfarit att behandla denna fråga. Mot bakgrund härav anser utskottet

att motionen bör avslås.

I motion A472 (fp) föreslås hårdare tag mot farligt gods i hamnar.

Motionärerna pekar på följderna av att uppgifter om fartygslaster saknas och

anser att länsstyrelser och andra berörda myndigheter bör uppmärksamma detta

problem.

Enligt 7 § lagen (1982:821) om transport av farligt gods får transporter

endast ske på villkor och under förutsättningar som anges i lagen eller med

stöd av lagen meddelade föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer bemyndigas enligt 9 § första stycket att meddela

föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra

transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning,

lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods. Transportmyndighet är

enligt 2 § förordningen (1982:923) om transport av farligt gods i fråga om

landtransporter Räddningsverket, för lufttransporter Luftfartsverket och för

sjötransporter Sjöfartsverket.

Hot- och riskutredningen föreslår i sitt betänkande SOU 1995:19 bl.a. att

Räddningsverket får ett ökat ansvar för enhetlighet när det gäller frågor om

transporter av farligt gods.

Enligt utskottets mening är det en fråga för i första hand myndigheterna att

tillse att reglerna på området efterlevs. Utskottet utgår ifrån att om det

finns anledning till ändringar inom regelverket kommer regeringen att ta

initiativ till sådana. Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör motion

A472 (fp) yrkande 5 inte bifallas av riksdagen.

Centerpartiet framhåller i sin partimotion Jo641 behovet av en räddningskår

vid miljökatastrofer och menar att gemensamma insatser ofta är nödvändiga

eftersom enskilda länder inte själva orkar hantera förödelsen. Utskottet ha

erfarit att regeringen den 9 mars 1995 överlämnat en skrivelse från

Kristianstads kommun om att en försöksverksamhet med en miljövärnskår får

bedrivas i Kristianstad under minst två år till den särskilde utredaren som

utreder civila insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp (dir.

1995:3). Motion Jo641 (c) yrkande 23 bör därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till

medelsanvisningar och bemyndiganden för budgetåret 1995/96 för anslagen

till Befolkningsskydd och räddningstjänst. Utskottets ställningstaganden

framgår av utskottets hemställan.

Riskforskning m.m.

I fem motioner framförs yrkanden som rör riskforskning. Utskottet har valt

att behandla denna fråga särskilt.

I motion Fö501 (s) pekar motionärerna på behovet av en förbättrad och utökad

riskforskning som en strategisk faktor för välståndsutveckling och ekonomisk

tillväxt. Av historiska skäl och andra skäl har olika risker för hälsa, miljö

och säkerhet behandlats inom enstaka ämnesdiscipliner och med ämnesspecifik

teoribildning och terminologi. Resultatet har blivit en fragmenterad och ur

samhällets totala synpunkt ineffektiv forskningsinsats. För att kraftsamla

resurserna, fokusera forskningen till det område som är högprioriterat ur

samhällets perspektiv samt för att utnyttja den nationellt sett unika

utbildnings- och forskningspotentialen föreslår motionärerna i ett första steg

att en riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska högskola/Lunds

universitet

(LTH/LU) till området stora olyckor-teknologiska system. LTH/LU erbjuder

enligt

motionärerna en för Sverige unik grogrund och effektivitetspotential genom att

samtliga basforskningsområden finns representerade samt genom att en naturlig

kärna finns i brandingenjörsutbildningen och en planerad avslutande

studieinriktning för civilingenjörer.

Med samma motiv som i föregående motion föreslås i motion Fö705 (m, c, fp)

att en riskforskningsorganisation bildas vid Lunds universitet.

Också i motion K630 (s) poängteras behovet av en förbättrad och utökad

riskforskning. Motionärerna framhåller att förutsättningarna är synnerligen

goda för att vid Lunds tekniska högskola bygga upp en

riskforskningsorganisation på området stora olyckor och teknologiska system

(yrkande 7).

Riskforskningens ställning i Sverige tas upp även i motion Fö703 (s).

Motionärerna anser att det är uppenbart att någon ny organisation med

överblick

och påverkansmöjligheter behövs för att bl.a. kunna påverka utbildningens

innehåll vid våra universitet och högskolor så att riskfrågor behandlas i

flertalet utbildningsinriktningar.

Motion Fö704 (m, c, fp) tar upp riskforskning och Riskcentrum i Karlstad.

Verksamheten hade från början en nära anknytning till Räddningsverket men

bedrivs numera i direkt samarbete med Högskolan i Karlstad. Ökad kunskap om

riskhantering framstår enligt motionärerna som ett "måste" och behovet av ett

samlat grepp på riskforskningens område blir samtidigt än tydligare (yrkande

1). Riskcentrum har goda förutsättningar att bli ett centrum för dessa frågor

anser motionärerna. För en treårsperiod beräknas medelsbehovet uppgå till ca

90

miljoner kronor för att täcka ramforsknings- och doktorandprogrammet.

Finansieringen av verksamheten föreslås ske genom de nya forskningsstiftelser

som inrättats och genom upphandling av forskningsuppgifter och

projektverksamhet av bl.a. statliga myndigheter (yrkande 2).

Utskottet

Vid de två senaste riksmötena har utskottet behandlat motioner om

riskforskning. Utskottet har därvid bl.a. ansett att det är viktigt med en

förbättrad kunskapsbas för de riskbedömningar som behöver göras i samhället

samt en stabilare grund för internationell samverkan inom området. Innan

ställning tas inom området, bl.a. eventuellt inrättande av ett risk- och

beredskapscentrum, har utskottet hänvisat till Hot- och riskutredningen som

haft att överväga och lämna förslag i ämnet. Utredningen har den 16 mars 1995

lämnat sitt betänkande till regeringen och remissbehandling pågår för

närvarande.

Utredningen föreslår beträffande riskforskningen att grupper av myndigheter

inom lämpligt avgränsade delar av området skydd och säkerhet samordnar sina

åtgärder inom forskningen. En sådan samordning skall göra det möjligt att

skapa

ett nätverk av forskning inom området skydd och säkerhet som förekommer vid

bl.a. många universitet och högskolor. Riskcentrum i Karlstad bedriver

forskning och utbildning inom området riskhantering. Utbildning inom

riskområdet sker vidare inom ramen för brandingenjörsutbildningen vid Lunds

tekniska högskola.

Utredningen föreslår vidare att det för hela området skydd och säkerhet i

fred och krig inrättas ett samarbetsorgan med uppgift att göra samma slag av

samordnande bedömningar som de statliga forskningsråden. Samarbetsorganet bör

bestå av företrädare för de myndigheter eller andra organ som har övergripande

uppgifter som beställare av forskning inom varje delområde av forskningen.

Utskottet förutsätter med de förslag som utredningen nu lägger fram att den

framtida riskforskningen i Sverige kommer att öka kunskaperna på området och

ge

en stabilare grund för internationellt samarbete. Utskottet konstaterar att

det

ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som erfordras med anledning av

utredningens förslag. Det finns därför inte någon anledning för utskottet att

nu uttrycka någon mening i denna fråga. Utskottet anser därför att motionerna

Fö501 (s), Fö703 (s), Fö704 (m, c, fp), Fö705 (m, c, fp) samt K630 yrkande 7

i

denna del bör avslås av riksdagen.

Funktionen Psykologiskt försvar

Styrelsen för psykologiskt försvar

Regeringen

Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag

att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning

samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även

kostnader för information om civilbefolkningens möjligheter att inom

folkrättens ram bjuda en ockupant motstånd. I anslaget ingår även bidrag till

Centralförbundet Folk och Försvar.

Regeringen anser att verksamheten under budgetåret 1993/94 i stort har

uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Förmågan att

beskriva

effekterna har förbättrats, dock bör en vidareutveckling av utvärderingen ske.

Verksamhetsinriktningen för försvarsbeslutsperioden bör enligt regeringen

ligga fast. Regeringen anser dock -- mot bakgrund av att Styrelsen för

psykologiskt försvar tillförts uppgifter inom området icke-militärt motstånd

--

att det är angeläget att de intressen som tidigare fanns företrädda i

Delegationen för icke-militärt motstånd knyts till Styrelsen för psykologiskt

försvar så att arbetet med dessa frågor kan fullföljas och vidareutvecklas.

Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar

för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr, härav beräknas 5

093

000 kr i bidrag till Folk och Försvar.

Motionerna

I motion Fö205 (mp) föreslår motionärerna att riksdagen till Styrelsen för

psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 26 814 000 kr (yrkande 7). Vidare föreslås

att verksamheten till stor del skall inriktas på arbetet med de icke-militära

motståndsfrågorna och att kunskaper som tidigare fanns inom Delegationen för

icke-militärt motstånd tas till vara och vidareutvecklas av Styrelsen för

psykologiskt försvar (yrkande 8).

Det är enligt motion Fö201 (mp) yrkande 7 nödvändigt att utveckla

försvarsmetoder som bygger helt på icke-militära inslag. Vi måste därför

enligt

motionärerna ta vara på de erfarenheter som finns av civilmotstånd,

handelsblockader och andra sanktionsmöjligheter samt analysera och utveckla

idéer på detta område. Motionärerna anför vidare att civilmotstånd många

gånger

har visat sig vara en verksam metod och menar att en försöksverksamhet med

civilmotståndsutbildning bör inledas.

Utskottet

Utskottet konstaterar att i propositionen framhålls vikten av att den

kompetens och kunskap som fanns inom den tidigare Delegationen för

icke-militärt motstånd tas till vara och knyts till Styrelsen för psykologiskt

försvar. Detsamma framförs i motion Fö205 (mp). Utskottet, som i betänkande

1993/94:FöU9 har betonat betydelsen av att denna kompetens knyts till

styrelsen, delar regeringens uppfattning. Motionärernas synpunkter synes

härvidlag bli tillgodosedda varför riksdagen inte bör bifalla motion Fö205

(mp)

yrkande 8.

I fråga om verksamhet som rör anslaget E 1. till Styrelsen för psykologiskt

försvar anser utskottet att nuvarande verksamhetsinriktning bör ligga fast och

att det inte finns anledning att göra någon annan bedömning beträffande

anslagets storlek än vad regeringen har gjort. Utskottet anser därför att

riksdagen bör avslå motion Fö205 (mp) yrkande 7 och bifalla regeringens

förslag

till anslag för budgetåret 1995/96.

Sedan den 1 juli 1994 ingår i Styrelsens för psykologiskt försvar uppgifter

också att sprida kunskap om civilbefolkningens möjligheter att inom

folkrättens

ramar bjuda en ockupant motstånd. Denna uppgift tillfördes styrelsen i samband

med att Delegationen för icke-militärt motstånd lades ned. Utskottet kan

således konstatera att de i motion Fö201 (mp) framförda synpunkterna om att

erfarenheterna som finns av civilmotstånd bör tas till vara är en uppgift för

Styrelsen för psykologiskt försvar. Det är enligt utskottet likaså en

myndighetsuppgift att närmare utforma på vilket sätt information och

utbildning

bör ges till allmänheten. Mot bakgrund härav bör motion Fö201 (mp) yrkande 7

inte bifallas av riksdagen.

Funktionen Försörjning med industrivaror

Regeringen

Verksamheten finansieras över fyra anslag, nämligen

F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror,

F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder,

F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader samt

F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av

statliga beredskapsgarantier m.m.

Regeringen redovisar att målen för verksamheten i huvudsak har uppnåtts

under

budgetåret 1993/94. Bl.a. är målen att minska antalet K-företag till ca 500

och

att hålla försörjningsanalyserna fortsatt viktiga. Vidare anmäler regeringen

att en fortsatt avvägning mellan olika åtgärder, exempelvis beredskapsavtal

eller lagring, också är väsentlig för att finna den mest kostnadseffektiva

åtgärden.

Med anledning av att underlag saknas beträffande Försvarsmaktens behov av

stöd från det civila samhället för återtagningsändamål finns enligt regeringen

på industrivaruförsörjningsområdet en betydande osäkerhet om beredskapsläget

och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. För att bl.a. kvantifiera behoven

och pröva realiserbarheten i genomförandet krävs enligt regeringen ett

fördjupat samarbete mellan Överstyrelsen och Försvarsmakten. Ett underlag

skall

enligt regeringen föreligga i tid inför det fortsatta arbetet med nästa

försvarsbeslut.

Regeringen föreslår att den nuvarande inriktningen av verksamheten bör gälla

även för budgetåret 1995/96.

Motionen

I motion Fö202 (kds) yrkande 13 framhålls att stödet till Försvarsmakten

från

det civila fösvaret måste preciseras och konkretiseras för att detta skall

kunna bidra till en betryggande förmåga att motstå ett överraskande anfall som

kraftsamlas mot vitala funktioner.

Utskottet

Regeringen anför i propositionen att underlag för Försvarsmaktens behov av

stöd från det civila samhället vad gäller återtagning skall föreligga i tid

inför det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut. Utskottet förutsätter

att

ett sådant underlag kommer att finnas och kan ingå i förberedelserna inför det

kommande försvarsbeslutet. Motionärernas synpunkter torde därmed bli beaktade,

varför motion Fö202 yrkande 13 inte bör bifallas av riksdagen.

Utskottet har ingen erinran mot redovisningen i propositionen. Utskottet

föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar och

bemyndiganden för anslagen under Försörjning med industrivaror för budgetåret

1995/96. Utskottets ställningstaganden framgår av utskottets hemställan.

Funktioner hörande till andra departement

Regeringen

Regeringen redogör här för beredskapsläge och förmåga, såsom dessa

förhållanden har uppgivits av ÖCB, samt för anslagsförslag inom funktioner som

behandlas i andra bilagor till budgetpropositionen.

Bl.a. anförs:

Beredskapsläget inom funktionen Hälso- och sjukvård är godtagbar.

Kapacitetsbrister finns emellertid beträffande akuta sjuktransporter och i

förmågan att leda sjukvården vid stora skadeutfall.

Telefunktionen bör snarast före nästa försvarsbeslut bli föremål för analys

för att hotbild, sårbarhet och beroendeförhållanden skall kunna klarläggas.

Livsmedelsförsörjningen är i stort tillfredsställande. Undantag är

emellertid

försörjningen med dricksvatten där framför allt elberoendet är en känslig

punkt.

Energiförsörjningen bedöms som godtagbar i fråga om försörjning med

bränslen.

I fråga om el är emellertid förmågan sämre, beroende på den stora känsligheten

för störningar främst i överföringssystemen.

-

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförts om

funktioner

tillhörande andra departement.

Anställda och totalförsvarspliktiga

Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen i propositionen har

anfört om Avvecklingsfrågor (s. 26--27) och Personal (s. 74--79). Till

avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion),

yrkande 6, Fö202 (kds kommittémotion) yrkande 9, Fö203 (m kommittémotion),

yrkande 4, Fö207 (fp), Fö308 (m), Fö311 (kds), Fö313 (s), Fö321 (c) yrkande 3,

Fö322 (s), Fö329 (fp), Fö333 (mp) yrkandena 2--4, Fö337 (fp partimotion)

yrkandena 4 och 11, Fö402 (s) och Fö901 (mp).

Regeringen

1992 års försvarsbeslut har medfört en minskning av antalet anställda i

Försvarsmakten. Antalet anställda har anpassats till en starkt reducerad

organisation i fred och krig. Under de två senaste budgetåren har ca 1 600

officerare -- anställda med s.k. fullmakt -- frivilligt slutat sin

anställning.

Med dessa fullmaktsinnehavare -- som inte kan sägas upp på grund av

arbetsbrist

-- har staten träffat särskilda överenskommelser om de ekonomiska villkoren.

Härutöver har ytterligare 600 yngre officerare -- icke fullmaktsanställda --

lämnat sin anställning i försvaret.

De ekonomiska åtagandena från försvarets sida till följd av avveckling av

officerarna uppgår enligt regeringens redovisning till sammanlagt ca 1 000

miljoner kronor.

Antalet civilanställda i Försvarsmakten har de två senaste åren minskat

med ca 3 000. Minskningarna bland dessa hänger samman med

förbandsnedläggningar, införandet av mobiliserings- och

förplägnadsvärnpliktiga

och annan rationaliseringsverksamhet. Regeringen bedömer att antalet

civilanställda framgent sannolikt kommer att minska med ytterligare 1 000.

Som ett led i utformningen av den mer långsiktiga personalförsörjningen av

yrkesofficerare har en särskild arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet

studerat

personalbehovet och hur det bör tillgodoses. Studien visar att det krävs

fortlöpande avvecklingsåtgärder för att en lämplig åldersbalans skall kunna

upprätthållas bland yrkesofficerarna. Regeringen har vidare sett över

regelsystemet inom personalområdet och samlat dessa i en ny

officersförordning.

Riksdagens beslut om en befälsordning (prop. 1977/78:24, bet. 1977/78:FöU10,

rskr. 1977/78:179) ligger i allt väsentligt till grund för de nya

bestämmelserna. Enligt regeringens mening ger de nya reglerna bättre

förutsättningar att höja kvaliteten i utbildningen för officerarna och därmed

deras kompetens.

Enligt regeringens mening är systemet med reservofficerare ett

nödvändigt

och betydelsefullt inslag i Försvarsmaktens krigsorganisation. Det är

angeläget

med en god reservofficersrekrytering även i framtiden. En viktig faktor i

sammanhanget är vilka förmåner och villkor i övrigt som tillämpas vid

reservofficerarnas tjänstgöring såväl inom Försvarsmakten som inom andra delar

i totalförsvaret. Regeringen konstaterar dock att deras avlöningsförmåner m.m.

bestäms genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.

I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut

värnpliktiga

för grundutbildning i mobiliserings- och förplägnadstjänst.

Försvarsmakten har lämnat en redogörelse av erfarenheterna från verksamheten.

Regeringen anser emellertid att det är mycket angeläget att en objektiv

utvärdering görs av hittills vunna erfarenheter och kommer därför att se till

att en sådan kommer till stånd.

Regeringen anser att rätten till fria hemresor bör utökas till att omfatta

varje tjänstgöringsfritt veckoslut. Den nya lagen om totalförsvarsplikt som

riksdagen har beslutat om träder i kraft den 1 juli 1995. När det gäller

förmåner under tjänstgöringen för totalförsvarspliktiga så kommer i stort

sett samma villkor därmed att gälla för den som fullgör värnplikt eller

civilplikt. Det innebär att totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt med

grundutbildning längre än 60 dagar även skall få rätt till fria hemresor.

Motionerna

I partimotion Fö201 hemställer Miljöpartiet de gröna om att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att totalvägrare

inte döms till fängelsestraff (yrkande 6).

Enligt motion Fö203 (m) är det i stort oomstritt att värnplikt är nödvändigt

för att tillgodose försvarets behov av personal både kvalitativt och

kvantitativt. Enligt den nya lagen om totalförsvarsplikt är utgångspunkten att

krigsorganisationens behov skall styra omfattningen av grundutbildningen. Den

minskade omfattningen av värnpliktsutbildningen har frigjort resurser till

förnyelsen av försvaret. Det finns enligt motionärerna fyra huvudmotiv för att

diskutera en eventuell utbildning av dem som i dag placeras i

utbildningsreserven. Dessa är att

säkra förankringen i folkdjupet,

utbilda soldater till bevakningsuppgifter,

skapa en soldatutbildad reserv och slutligen

beakta rättviseaspekten.

Beträffande den folkliga förankringen pekar motionärerna på att 50--65 % av

de prövade ändå genomgår grundutbildning. Att tillgodose behovet av

skyddsstyrkor är visserligen angeläget men är ytterst en kostnads- och

avvägningsfråga. Hemvärnets rekryteringsbas kan tillgodoses genom frivillig

grundutbildning. Rättvisefrågan får lösas när den blir aktuell. Det finns

enligt motionärerna inga tecken som tyder på oöverstigliga problem i dessa

avseenden. Motionärerna hemställer att riksdagen ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värnpliktssystemets tillämpning i framtiden (yrkande 4).

I motion Fö207 (fp) menar motionärerna att den nya lagen om

totalförsvarsplikt tillmäter individens kön större vikt än kompetensen och de

fysiska och psykiska egenskaperna. Detta är ett avsteg från strävandena att

undanröja konstlade skillnader i samhällets behandling av män och kvinnor.

Kvaliteten i försvaret bör höjas, vilket enligt motionärerna talar för att man

bör utnyttja ett så brett rekryteringsunderlag som möjligt. De begär därför

ett

förslag till ett könsneutralt uttagningssystem (yrkande 1). Hela årskullen,

både män och kvinnor, bör sålunda stå till förfogande för både militära och

civila pliktutbildningar. Motionärerna anser att det med den av riksdagen

nyligen beslutade totalförsvarsplikten behövs endast små förändringar för att

övergå till en könsneutral uttagning. Det fördubblade inskrivningsbehovet som

förslaget medför bör dock inte leda till en fördubbling av resurserna för

mönstringsverksamheten. Det är sannolikt möjligt att i flertalet fall klara en

mönstringsförrättning under del av dagen. Motionärerna ger flera exempel på

åtgärder som bör kunna vidtas för att kunna förenkla mönstringsförfarandet

(yrkande 2).

Kvinnors roll i försvaret berörs även i motion Fö329 (fp) där motionären

vill likställa flickor med pojkar även inom Försvarsmaktens område. Ett litet

land måste ta till vara all den kompetens som landet förfogar över och inte

välja bort halva nationen innan dugligheten först har prövats. Med den

totalförsvarsplikt som nu finns, ges möjlighet att övergå till en könsneutral

tillämpning i urvalsprocessen. Att införa kvinnlig värnplikt kommer enligt

motionären att bidra till en kompetenshöjning inom vårt totalförsvar och att

bidra till jämställdheten i vårt land.

I motion Fö308 (m) framhålls att krigsorganisationens befälsbehov

tillgodoses

av yrkes- och reservofficerare samt av värnpliktigt befäl. Reservofficeren

svarar för en avsevärd andel av mycket betydelsefulla befattningar och det är

enligt motionären av stor vikt att dessa rekryteras och utbildas i tillräcklig

omfattning. Många reservofficerare har en sådan civil utbildning och kompetens

att deras insats är av särskilt värde. Det finns anledning för Försvarsmakten

att bättre ta till vara reservofficerarna. Reservofficerssystemet är ett

kostnadseffektivt sätt att till försvaret knyta befälspersoner till

kvalificerade befattningar. Enligt motionärens mening har inte tillräcklig

uppmärksamhet ägnats åt reservofficerarna. Inte heller åt att stärka

institutionens ställning. Motionären anser därför att regeringen bör ge

Försvarsmakten i uppgift att arbeta fram en heltäckande strategi för att lyfta

fram reservofficerarnas roll. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Det minskade organisatoriska behovet av värnpliktiga medför, enligt vad som

anförs i motion Fö311 (kds), att allt fler hamnar i utbildningsreserven.

Värnpliktssystemet har ett stort värde, inte minst för insynen i försvaret och

dess folkliga förankring. Nuvarande form av värnpliktsuttagning bör därför

utvärderas så att effekterna av systemet med en utbildningsreserv får en

allsidig belysning (yrkande 1). Antalet unga män som placeras i reserven

måste

minska. Därvid kan -- enligt motionärernas mening -- lösningar vara sådana som

involverar det civila försvaret och Hemvärnet. I stället för att placera de

övertaliga i utbildningsreserven borde alternativ kunna anvisas för att återgå

till en reell plikttjänstgöring för alla män (yrkande 2).

Motionärerna bedömer att många som placeras i utbildningsreserven säkert är

villiga att ingå i Hemvärnet, vilket för närvarande inte är möjligt eftersom

de

saknar grundutbildning. En frivillig kortare grundutbildning kan enligt

motionärerna göra det möjligt för värnpliktiga i utbildningsreserven att

rekryteras till Hemvärnet (yrkande 3). Den minskade antagningen till

utbildning

och det svåra arbetsmarknadsläget fokuserar intresset på de värnpliktigas

situation. Faktorerna ger, enligt motionärernas mening, upphov till

rättviseproblem. Därför bör det göras en översyn av de värnpliktigas situation

inför 1996 års försvarsbeslut (yrkande 4).

De totalförsvarspliktigas utbildning och krigsplacering behandlas i

motion Fö313 (s) vari det framhålls att många av dem som genomför sin

militärtjänstgöring inte får någon plats i krigsorganisationen. Utöver dem som

inte blir krigsplacerade finns grupper av grundutbildade som krigsplaceras i

befattningar som inte står i rimlig proportion till utbildningstiden.

Motionärerna ifrågasätter sålunda om försvarsutskottets och Pliktutredningens

tankar om "utbildning efter behov" kommer att uppfyllas. Mot den bakgrunden

anser motionärerna att det finns ett behov av att närmare utreda i vilken

utsträckning som plikttjänstgöringen inom totalförsvaret leder till

krigsplacering.

I sin motion Fö321 (c) om det marina försvaret i Norrland tar motionären

även

upp frågan om korttidsutbildning. Motionären anser att om vi skall behålla

den allmänna värnplikten bör alla värnpliktiga få någon form av koncentrerad

utbildning eller korttidsutbildning. Försvarsmakten har i uppdrag att planera

för ett återtagande, vilket bl.a. bör kunna ske genom ianspråktagande av

korttidsutbildade soldater. Detta kan enligt motionären bäst ske vid fasta,

eller områdesbundna, förband. För att kunna göra det så måste det finnas en

utbildningskapacitet och förutsättningar att effektivt kunna utnyttja

utbildningstiden. Därvidlag har Norrlandskustens marinkommando (MKN) sin stora

fördel genom sitt unika övningsfält intill förläggningen (yrkande 3).

Det bör införas en åldersgräns om 20 år för FN-tjänst utomlands anser

motionärerna i motion Fö322 (s). I denna redovisas att 18-åringarna vid

inskrivningen får en förfrågan om de frivilligt kan tänka sig att tjänstgöra

utomlands. Motionärerna anser det förkastligt att ställa unga människor inför

denna form av val. De föreslår därför att en åldersgräns om 20 år införs då de

har hunnit få en viss livserfarenhet och lättare kan ta ställning till en

eventull utlandstjänstgöring.

I två motioner föreslås att det inrättas en frivillig värntjänst för

miljöarbete och räddningstjänst m.m. Enligt motionerna Fö901 (mp) och Fö333

(mp) bör en frivillig värntjänst öppen för män och kvinnor inrättas (yrkandena

1 resp. 2). Tyngdpunkten i värntjänsten skall ligga på internationella och

nationella punktinsatser vid miljöarbete och räddningsarbete samt förebyggande

fredsarbete. I grundutbildningen för värntjänsten skall bl.a. ingå

miljökunskap, ekologiskt samhällsbygge, överlevnadskunskap och civilmotstånd

(yrkandena 3 resp. 4). Att ha genomfört utbildningen skall vara en merit och

bl.a. kunna ge tilläggspoäng till högskoleprov (yrkandena 2 resp. 3).

I sin partimotion Fö337 (fp) om säkerhetspolitik och försvar tar Folkpartiet

liberalerna även upp frågor om mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga

samt om behovet av en yngre officerskår.

I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut

värnpliktiga

i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Folkpartiet erinrar om att riksdagen i

samband härmed begärde en redovisning över hur systemet utvecklade sig.

Folkpartiet instämmer därför med regeringen när den i propositionen anmäler

att

det är angeläget att göra en objektiv utvärdering av hittills vunna

erfarenheter med mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga (yrkande 4). I

motionen tas vidare upp behovet att kunna utöka försvarets organisation,

vilket

kräver tillgång på befäl såväl yrkes- och reservofficerare som värnpliktiga.

Ännu viktigare är enligt motionärerna att få till stånd en föryngring av

officerskåren. Behovet är större än tidigare genom önskemålet om en större

inbyggd uppväxlingsmöjlighet av organisationen. Det talar, enligt

motionärerna,

för att t.ex. tioårsanställningar av vissa officerare bör prövas i positiv

anda

inför nästa försvarsbeslut (yrkande 11).

Civilplikten bör, enligt vad som anförs i motion Fö402 (s), i väsentlig

mån utvecklas till en samhällstjänst som innefattar fredsskapande,

fredsbevarande och fredsbyggande verksamheter inom ramen för ett vidgat

internationellt säkerhetsbegrepp. Civilplikten bör öppnas för tjänstgöring i

biståndsverksamhet och likartat internationellt arbete (yrkande 1). När det

gäller det icke-militära motståndet framhåller motionärerna att det knappast

kan planeras i förväg. Motståndet kan däremot förberedas genom utbildning och

övning av nyckelpersoner. En försöksverksamhet bör -- inom civilpliktens ram

--

påbörjas med utbildning och övning i icke-militära motståndsformer (yrkande

2).

Utskottet

Utskottet behandlar inledningsvis ett antal motioner som berör frågor om

värnpliktsutbildningen och utbildningsreserven.

I motion Fö311 (kds) föreslår motionärerna att den nuvarande formen av

värnpliktsuttagning bör utvärderas så att effekterna av utbildningsreserven

får

en allsidig belysning. Utbildningsalternativ bör anvisas för att få en

återgång

till en reell plikttjänstgöring för alla män. Motionärerna pekar på

möjligheten

av en frivillig kortare grundutbildning för att värnpliktiga i

utbildningsreserven skall kunna rekryteras till Hemvärnet. Liknande

tankegångar

förs fram i motion Fö321 (c) yrkande 3, där motionären anser att alla

värnpliktiga bör få någon form av koncentrerad utbildning eller

korttidsutbildning.

Utbildningsreserven berörs även i motion Fö203 (m kommittémotion) där

motionärerna erinrar om att utgångspunkten för värnpliktsutbildningen är

krigsorganisationens behov, men där motionärerna ändå diskuterar fyra

huvudmotiv för att utbilda dem som i dag placeras i utbildningsreserven. Det

finns enligt motion Fö313 (s) ett behov av att närmare utreda i vilken

utsträckning som plikttjänstgöringen faktiskt leder till krigsplacering i

totalförsvaret.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att utgångspunkten för

värnpliktsutbildningens omfattning, inriktning och längd är det

krigsorganisatoriska behovet. Utbildningen avses ske mot en viss befattning

inom totalförsvaret och förutsätts därefter leda till en krigsplacering.

I sin partimotion Fö337 instämmer Folkpartiet liberalerna med regeringen om

behovet av att göra en objektiv utvärdering av erfarenheterna med

mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga. Utskottet erinrar om att

regeringen

nyligen har uppdragit åt en särskild utredare att kartlägga erfarenheterna av

utbildningen av dessa värnpliktiga. Utredningsarbetet skall vara avslutat inom

kort. Folkpartiets önskemål är sålunda redan tillgodosett. Utskottet räknar

med

att regeringens överväganden och eventuella förslag i anledning av

utredningsresultatet kommer att redovisas för riksdagen.

Utskottet noterar att även Värnpliktsrådet i en rapport helt nyligen fört

fram kritiska synpunkter mot att för få blir krigsplacerade efter avslutad

utbildning samt att värnpliktiga används som s.k. grå arbetskraft. Utskottet

räknar med att regeringen, Försvarsmakten och Totalförsvarets pliktverk

följer

upp bl.a. i vilken omfattning som grundutbildning inte leder till

krigsplacering och vid behov återkommer till riksdagen i frågan. Enligt vad

utskottet erfarit kommer den nyss nämnda särskilda utredaren att till viss del

behandla de problem som aktualiseras i motion Fö313. Utskottet vidtar därför

ingen åtgärd nu med anledning av motion Fö313.

De frågor om utbildningsreserven och korttidsutbildning som motionärerna tar

upp hänger intimt samman med krigsorganisationens storlek, sammansättning och

principerna för s.k. förbandsomsättning. Det kommande försvarsbeslutets

ställningstagande till krigsorganisationens omfattning och sammansättning

kommer på ett avgörande sätt att påverka behovet av antalet

totalförsvarspliktiga och därmed utbildningsreservens storlek.

Om antalet totalförsvarspliktiga som placeras i utbildningsreserv ökar

väsentligt jämfört med för närvarande, begränsas basen bl.a. för den

frivilliga

rekryteringen till insatsstyrkor för fredsbevarande operationer, till

Hemvärnet

och andra frivilliga försvarsorganisationer. Möjligheterna att snabbt öka

antalet krigsförband, t.ex. för territoriella uppgifter, begränsas. Vidare får

en allt mindre del av de totalförsvarspliktiga möjlighet att bli delaktiga i

landets militära försvar.

Utskottet är angeläget om att frågorna kring värnpliktsutbildningens

omfattning och utbildningsreservens storlek, och därav följande konsekvenser,

får en bred belysning i arbetet inför nästa försvarbeslut. Enligt utskottets

mening bör frågan om s.k. korttidsutbildning -- som flera motionärer har

aktualiserat -- övervägas i sammanhanget. Genom sin medverkan i

försvarsberedningen ges samtliga riksdagspartier möjlighet till insyn i

arbetet

och att föra fram sina synpunkter.

I motion Fö311 (kds) pekar motionärerna på att den minskade antagningen till

värnpliktsutbildning och det rådande arbetsmarknadsläget fokuserar intresset

på

de rättviseproblem som därvid kan uppkomma. Därför bör det göras en översyn av

de värnpliktigas situation inför försvarsbeslutet. Utskottet har erfarit att

regeringen den 6 april 1995 beslutat om direktiv avseende

totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation. Regeringens initiativ

ligger således i linje med vad motionärerna eftersträvar.

Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör motion Fö203 (m) yrkande 4,

Fö311 (kds), Fö313 (s), Fö321 (c) yrkande 3 och Fö337 (fp) yrkande 4 inte

bifallas av riksdagen.

Utskottet övergår till att behandla de motioner som berör anställd

personal.

I motion Fö308 (m) framhålls att systemet med reservofficerare är ett

kostnadseffektivt sätt att till försvaret knyta befälspersoner till

kvalificerade befattningar. Många reservofficerare har en sådan utbildning och

kompetens att deras insats är av särskilt värde. Enligt motionären finns det

anledning för Försvarsmakten att bättre än för närvarande ta till vara

reservofficerarna. Därför bör regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att

arbeta

fram en heltäckande strategi för att lyfta fram reservofficerarnas roll.

I motion Fö337 yrkande 11 framhåller Folkpartiet liberalerna vikten av att

få

till stånd en föryngring av officerskåren, bl.a. bör tioårsanställningar av

vissa officerare prövas positivt inför nästa försvarsbeslut.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar

Försvarsdepartementets arbete med att överväga behovet av yrkes- och

reservofficerare i Försvarsmaktens krigsorganisation och hur den långsiktiga

personalförsörjningen bör ordnas. Olika åtgärder har övervägts för att

föryngra

officerskåren. Åtskilliga åtgärder beslutas emellertid genom kollektivavtal

mellan arbetsmarknadens parter och är således inte föremål för beslut av

riksdagen. Regeringen redovisar att starka invändningar har rests mot att

införa en tioårsbegränsning för anställning av vissa officerare, dvs. det

förslag som förs fram i motion Fö337 (yrkande 11).

Utskottet vill inledningsvis framhålla den stora betydelse som

reservofficerarna har för att förse Försvarsmaktens förband med chefer och

stabsmedlemmar. Ungefär hälften av krigsorganisationens officerare är

reservofficerare. Reservofficerssystemet är således ett betydelsefullt inslag

i

Försvarsmaktens krigsorganisation. Det är utskottets intryck att

reservofficerarnas anställningsvillkor samt utbildnings- och

tjänstgöringsförhållanden i olika avseenden kommit i skymundan jämfört

med det intresse som statsmakterna visat yrkesofficerarna. Utskottet anser att

reservofficerarna -- i likhet med yrkesofficerarna -- måste ges bästa möjliga

utbildning och träning för sina krigsuppgifter. Förmågan att utveckla och

vidmakthålla en välutbildad och välövad reservofficerskår är av grundläggande

betydelse för att inom rimlig tid höja krigsförbandens krigsduglighet och

utvidga krigsorganisationens numerär.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar sin syn på

reservofficerarnas anställnings- och tjänstgöringsvillkor. Anställnings- och

avlöningsvillkoren är viktiga förutsättningar för att behålla en god

reservofficerskår. Utskottet anser emellertid för sin del att starka skäl

talar

för att en mer samlad och uttalad hållning är nödvändig -- än vad regeringens

redovisning antyder -- i frågorna som rör reservofficerarnas utbildning,

anställning och utnyttjande i framtiden.

Utskottet förutsätter att frågan om befälsordningen -- för såväl reserv- som

yrkesofficerare -- bereds på ett sådant sätt att den resulterar i en sådan

sammanhållen syn som motionen efterlyser. Detta bör slutligen redovisas för

riksdagen inför försvarsbeslutet 1996.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört behövs inte något ställningstagande nu

till motionerna Fö308 (m) och Fö337 (fp) yrkande 11, och de bör därför inte

bifallas av riksdagen.

Det bör införas en åldersgräns om 20 år för FN-tjänst utomlands, anser

motionärerna i Fö322 (s). För att män skall komma i fråga för FN-tjänst

fordras

normalt fullgjord värnplikt, som påbörjas tidigast vid 19 års ålder. Utskottet

har erfarit att medianåldern för värnpliktiga som fullgjort FN-tjänst i f.d.

Jugoslavien varit ca 25 år. Utskottet ser för sin del inget hinder mot att

Försvarsmakten, t.ex. genom en helt icke-bindande enkät, skaffar sig

information om hur totalförsvarspliktigas intresse för internationella

insatser

utvecklar sig. Regeringen överväger för närvarande hur Sveriges militära

fredsbevarande insatser bör utformas framgent. Frågan om hur dessa skall

rekryteras och om det därvid är lämpligt t.ex. med en åldersgräns bör

övervägas

i det sammanhanget. Något uttalande från riksdagen med anledning av motionen

bör därför inte ske. Motion Fö322 bör därför inte bifallas.

Miljöpartiet de gröna hemställer i motion Fö201 (yrkande 6) om att riksdagen

begär av regeringen förslag till sådan lagändring att totalvägrare inte döms

till fängelsestraff.

Utskottet har nyligen tagit ställning till liknande förslag i samband med

sin

behandling (bet. 1994/95:FöU1) av lagen om totalförsvarsplikt. Riksdagen

avslog

därvid förslag till att begära förslag hos regeringen till sådan lagändring.

Straffsystemkommittén ser för närvarande över hela det straffrättsliga

systemet. Enligt utskottets mening bör regeringens samlade förslag till

straffpåföljder i anledning av kommitténs förslag avvaktas. Utskottet räknar

således med att inom kort på nytt behandla frågan. Därför bör motion Fö201

yrkande 6 avslås av riksdagen.

I flera motioner förs fram förslag som aktualiserar en ändring av lagen om

totalförsvarsplikt.

Enligt motion Fö202 (kds) skall civilmotstånd och andra alternativa

försvarsformer vara ett komplement till det militära försvaret och vara en

möjlighet till aktiva insatser för medborgare, som utan att bruka vapen vill

delta i försvaret av Sverige (yrkande 9). Utskottet konstaterar att det

icke-militära motståndet redan är ett komplement till andra försvarsåtgärder.

Motståndsåtgärderna måste emellertid vara förenliga med folkrätten så att

utövarna omfattas av det skydd som folkrätten ger civilbefolkningen.

Regeringen

redovisar i propositionen (s. 126) vikten av att arbetet med de icke-militära

motståndsfrågorna vidareutvecklas. Utskottet har erfarit att en referensgrupp

inom Styrelsen för psykologiskt försvar har organiserats för ändamålet. En

viktig uppgift är därvid att informera om vilka icke-militära motståndsformer

som är förenliga med folkrätten. Något ytterligare uttalande från riksdagens

sida är inte nödvändigt. Därför behöver inte motion Fö202 (kds) yrkande 9

bifallas av riksdagen.

I motion Fö207 (fp) yrkande 1 begär motionärerna ett förslag från regeringen

till ett könsneutralt uttagningssystem, även för den militära

pliktutbildningen. Liknande förslag förs fram i motion Fö329 (fp). Vidare

föreslås i Fö207 yrkande 2 olika åtgärder som skulle kunna förenkla och

förbilliga mönstringsförfarandet.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen den 15 december 1994

beslutat om lag om totalförsvarsplikt. Den träder i kraft den 1 juli 1995.

Gemensamt för motionärernas förslag är att de -- vid ett bifall från

riksdagens

sida -- påkallar en ändring av den nyligen beslutade lagen om

totalförsvarsplikt. Mot bakgrund av pågående försvarsbeslutsförberedelser

finner utskottet inga skäl att nu begära förslag till sådan lagändring.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen inte bifaller motionerna Fö207 och

Fö329.

Enligt motionerna Fö901 (mp) och Fö333 (mp) bör det inrättas en frivillig

värntjänst öppen för män och kvinnor. I utbildningen för en sådan bör bl.a.

ingå miljökunskap och överlevnadskunskap. Den bör vara meriterande för

högskolestudier.

Utskottet anser att om skäl finns för en ändring av principerna för

totalförsvarets personalförsörjning och den nyligen beslutade

pliktlagstiftningen bör detta prövas samlat och tidigast i samband med nästa

försvarsbeslut. Tidigast vid den tidpunkten kan rimligtvis ett så brett

beslutsunderlag föreligga att riksdagen till fullo kan bedöma konsekvenserna i

olika avseenden av eventuella lagändringar. Mot den bakgrunden bör inte

motionerna Fö901 och Fö333 yrkandena 2--4 bifallas av riksdagen.

Civilplikten bör enligt motion Fö402 (s) öppnas även för tjänstgöring

i

biståndsverksamhet. En försöksverksamhet inom civilpliktens ram bör påbörjas.

Utskottet finner att en förändring av civilplikten på sätt som tas upp i

motionen innebär en utvidgning av civilplikten till att inte bara tillgodose

totalförsvarets krigsorganisatoriska behov utan även för andra ändamål. En

utvidgning av civilplikten för de ändamål som föreslås i motionen är enligt

utskottets mening inte nu motiverad. Motion Fö402 bör därför avslås av

riksdagen.

Övrig verksamhet

Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i

propositionen under avsnitt 6 Övrig verksamhet (s. 132--155) -- utom 6.3

Försvarets forskningsanstalt (s. 136--138). Utskottet behandlar även

motionerna

Fö204 (v) yrkande 6, Fö205 (mp) yrkandena 2, 4--6 och 11, Fö601 (m), Fö602

(mp), Fö603 (c), Fö605 (v), Fö902 (s) och Fö903 (c).

Statens försvarshistoriska museer

Regeringen

Statens försvarshistoriska museer (SFHM) är en museimyndighet som bedriver

verksamhet i huvudsak i tre etablissemang, Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum

i Karlskrona och Flygvapenmuseum i Linköping. SFHM skall samla och bevara

föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet, verka

för att kunskap sprids om försvaret i äldre tider samt främja och bedriva

forskning i för verksamheten relevanta ämnen.

Regeringen redovisar att verksamheten inom SFHM kommer att övervägas i ett

samlat kulturpolitiskt sammanhang. Regeringen kommer att uppdra åt utredningen

Kommittén om kulturpolitikens inriktning att överväga denna fråga. I detta

sammanhang kommer även en rapport från Statskontoret om ett försvarstekniskt

museum i Karlsborg att behandlas.

Regeringen föreslår att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer

anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr.

Motionen

I Karlsborg finns försvarshistoria som inte får försvinna i framtiden,

anförs

i motion Fö902 (s). Därför bör ett försvarstekniskt museum inrättas i

Karlsborg. Ett sådant museum som placeras i Karlsborgs fästning kommer, enligt

motionärerna, i en sådan miljö där även byggnader och planlösning är en del av

Sveriges försvarshistoria.

Utskottet

Utskottet noterar att framtiden i olika avseenden för Statens

försvarshistoriska museer -- liksom förslaget om ett försvarstekniskt museum

-- kommer att bli övervägda av den kulturpolitiska kommittén. Utkottet

förutsätter att när kommittén är klar med sitt arbete återkommer regeringen med

förslag till riksdagen. Mot den bakgrunden bör inte motion Fö902 (s) bifallas

av riksdagen. Utskottet förordar att Statens försvarshistoriska museer anvisas

ett ramanslag på 68 201 000 kr.

Kustbevakningen

Regeringen

Kustbevakningen skall bedriva sjöövervakning och annan kontroll- och

tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss. Regeringen anger i

sina övergripande mål bl.a. att Kustbevakningen skall

bedriva övervakningsverksamhet i samarbete med polisen så att brottsligheten

inom svenskt sjöterritorium minskar och så att säkerheten till sjöss ökar,

ha en hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss,

ha en hög beredskap för sjöräddningstjänst,

medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll och

miljöskydd till sjöss och därvid särskilt beakta behov och möjligheter

avseende länderna kring Östersjön.

Kustbevakningen är den myndighet under Försvarsdepartementet som mest berörs

av det svenska medlemskapet i EU. Kustbevakningen svarar för gränskontrollen

till sjöss. Sveriges sjögräns betraktas som yttre EU-gräns och är en av de

längsta inom EU, varför Kustbevakningen kommer att ställas inför ökade krav.

Regeringen redovisar att kommittén Effektivisering av den statliga

maritima

verksamheten, har i uppdrag att pröva möjligheterna att ytterligare samordna

och effektivisera den statliga maritima verksamheten dvs. marinens,

Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och sjöpolisens verksamheter.

Regeringen anser att ett riktmärke för den långsiktiga

verksamhetsinriktningen skall vara att upprätthålla minst nuvarande förmåga

att

närvara till sjöss, förbättra beredskapen för miljö- och räddningstjänst till

sjöss samt minst bibehållen övrig serviceverksksamhet.

Regeringen kommer noga att följa utvecklingen vid Kustbevakningen och om

situationen så kräver återkomma till riksdagen i frågan om ytterligare medel

till Kustbevakningen.

Regeringen föreslår att riksdagen till Kustbevakningen anvisar ett ramanslag

på 512 707 000 kr.

Motionerna

Kustbevakningen hör enligt motion Fö205 (mp partimotion) till de myndigheter

som får en utökad verksamhet till följd av EU-medlemskapet. Enligt

Miljöpartiet

är det av vikt att den icke-militära bevakningen av våra gränser fungerar

tillfredsställande, och vill därför (yrkande 2) till denna verksamhet anslå 35

miljoner kronor mer än regeringen.

I motion Fö601 (m) föreslås att regeringen skall låta utreda en avveckling

av

Kustbevakningen.

Motionärerna i motion Fö602 (mp) redovisar att det miljöskyddsfartyg ur

Kustbevakningen som är stationerat i Umeå kommer att omstationeras från

Norrlandskusten. Det är viktigt att upprätthålla ett acceptabelt miljöskydd

även i Bottenhavet och Bottenviken. Därför bör det, enligt motionen, finnas

två

kvalificerade miljöskyddsfartyg stationerade norr om Ålands hav även

fortsättningsvis.

För att förbättra samarbetet mellan Östersjöländerna och minska den

säkerhetspolitiska osäkerheten i Östersjöområdet föreslås i motion Fö603 (c)

att förutsättningarna för en multinationell övervakningscentral placerad på

Gotland utreds.

I motion Fö605 (v) redovisas skäl att bygga upp en fast marinstation med

kapacitet och kunskap som snabbt kan sättas in mot olyckor till havs,

oljeläckage etc. (yrkande 1). Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt är områden med

en mycket hög trafikintensitet när det gäller miljöfarliga transporter. Därför

bör en fast marin miljöstation lokaliseras till Uddevalla--Lysekilsregionen

(yrkande 2).

Utskottet

Utskottet erinrar om att den statliga maritima verksamheten övervägs i en

särskild kommitté (Fö 1993:08). Till dess uppgift hör att överväga

konsekvenserna för de statliga maritima myndigheterna bl.a. genom det ändrade

säkerhetspolitiska läget och den ökade trafiken från det tidigare stängda

Östeuropa. Utskottet anser för sin del att utredningsförslagen och regeringens

överväganden i anledning av dessa, bör avvaktas innan riksdagen tar ställning

till sådana förslag som förs fram i motionerna Fö205 (mp) yrkande 2, Fö601 (m)

och Fö603 (c) varför dessa motioner bör avslås.

När det gäller förslagen till lokalisering av fartyg och anläggningar i

motionerna Fö602 (mp) och Fö605 (v), för bl.a. miljöskydd, anser utskottet att

det bör ankomma på regeringen eller i första hand Kustbevakningen att besluta

om var dessa bör stationeras. Utskottet föreslår sålunda att motion Fö602 och

Fö605 yrkandena 1--2 avslås av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till

Kustbevakningen anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr.

Försvarshögskolan

Regeringen

Försvarshögskolan (FHS) skall utbilda personal från myndigheter,

organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret.

Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen

studera frågor som rör totalförsvaret.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar till Försvarshögskolan ett

ramanslag på 13 396 000 kr.

Utskottet

Utskottet förelsår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till

Försvarshögskolan anvisar ett ramanslag på 13 396 000 kr.

Flygtekniska försöksanstalten

Regeringen

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) skall främja utvecklingen av

flygtekniken

inom landet. Regeringen föreslår att riksdagen till Flygtekniska

försöksanstalten anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr, samt ett anslag för

den avgiftsfinansierade verksamheten på 1 000 kr.

Motionen

Enligt motion Fö205 (mp partimotion) har Flygtekniska försöksanstalten som

övergripande mål att främja utvecklingen av flygtekniken i landet.

Motionärerna

anser att det i stället är utvecklingen av andra transportslag som behöver

ökade resurser. Miljöpartiet vill därför anslå 2 miljoner kronor mindre

(yrkande 4) än regeringen och inrikta en väsentlig del av verksamheten mot att

främja utvecklingen av utsläpps- och bullerreducerande teknik inom

flygverksamheten (yrkande 5).

Utskottet

Enligt vad utskottet inhämtat finansieras ca 80 % av FFA:s verksamhet genom

intäkter från olika uppdragsgivare. Verksamhetens inriktning styrs således av

uppdragsgivarnas önskemål. Den rent anslagsfinansierade verksamheten avser

lånsiktig kunskapsuppbyggnad för att på sikt kunna tillgodose uppdragsgivarnas

forsknings- och utvecklingsönskemål. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör

riksdagen inte bifalla motion Fö205 yrkandena 4--5.

Utskottet förelår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till

Flygtekniska anstalten anvisar ett ramanslag på 30 224 000 kr, samt till

Flygtekniska anstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet ett anslag på 1 000 kr.

Totalförsvarets pliktverk

Regeringen

Totalförsvarets pliktverk -- som inrättas den 1 juli 1995 -- skall svara för

inskrivning och redovisning av pliktpersonal inom totalförsvaret. Samtidigt

avvecklas Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen. Riksdagen godkände den 15

december 1994 regeringens proposition 1994/95:6 om totalförsvarsplikt.

Pliktverkets huvudsakliga uppgifter regleras i den antagna lagen om

totalförsvarsplikt. Detta innebär att verket tar över vissa uppgifter --

förutom från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen -- även från

länsstyrelserna, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen

som rör hantering av pliktpersonal.

Regeringen föreslår att riksdagen till Totalförsvarets pliktverk anvisar ett

ramanslag på 314 371 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till

Totalförsvarets pliktverk anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr.

Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret

Regeringen

Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret (TAV)

skall verka för att all personal, som har sagts upp från en anställning vid

myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, vid uppsägningstidens

slut skall ha ett nytt arbete eller annan acceptabel lösning.

Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten för avveckling av vissa

verksamheter inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till

Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret anvisar

ett anslag på 1 000 kr.

Vissa mindre nämnder

Regeringen

Anslaget avser att finansiera verksamheten vid Riksvärderingsnämnden, de

lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets

verksamhetsområde, Försvarsmaktens flygförarnämnd och Försvarets

underrättelsenämnd. Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa mindre

nämnder

anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till Vissa

mindre nämnder anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr.

Överklagandenämnden för totalförsvaret

Regeringen

Riksdagen har den 15 mars 1995 beslutat (1994/95:FöU6, rskr. 1994/95:200)

att

Försvarets personalnämnd skall läggas ned den 30 juni 1995 och att vissa

uppgifter förs över till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som ombildas och

byter namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Regeringen föreslår

att

riksdagen till Överklagandenämnden för totalförsvaret anvisar ett ramanslag på

8 441 000 kr.

Motionen

I sin motion Fö205 vill Miljöpartiet de gröna anslå samma summa som

regeringen till nämnden, samtidigt som man poängterar vikten av det civila

medbestämmandet i nämnden (yrkande 11).

Utskottet

Utskottet erinrar om att nämndens sammansättning beslutas av regeringen.

Utskottet räknar med att den nya nämndens sammansättning får ett dominerande

civilt inslag i likhet med den praxis som gällt för de tidigare nämnderna.

Därmed torde motionärens önskemål i den delen (yrkande 11) tillgodoses, och

behöver därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till

Överklagandenämnden för totalförsvaret anvisar ett ramanslag på 8 441 000

kr.

Totalförsvarets chefsnämnd

Regeringen

Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samordning av de centrala

myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Regeringen föreslår att

riksdagen till Totalförsvarets

chefsnämnd anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till

Totalförsvarets chefsnämnd anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr.

Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet

Regeringen

Delegationens uppgift är att planlägga verksamheten vid efterforskningsbyrån

för krigsfångar och civilinternerade. Regeringen föreslår riksdagen att till

Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet anvisa ett

förslagsanslag på 308 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till

Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet anvisar ett

förslagsanslag på 308 000 kr.

Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor

Regeringen

För att täcka vissa fasta kostnader inom Statens haverikommission föreslår

regeringen att riksdagen under fjärde huvudtiteln till Utredning av allvarliga

olyckor anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till

Utredning av allvarliga olyckor anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr.

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

Regeringen

Anslaget avser att finansiera bidrag som ges som stöd till de frivilliga

försvarsorganisationer som anges i förordningen (1994:524) om frivillig

försvarsverksamhet för del av deras verksamhet att främja totalförsvaret och

som därvid omfattar bl.a. försvarsupplysning och rekrytering.

Regeringen betonar de frivilliga försvarsorganisationernas ovärderliga

insatser för landets försvar såväl i fred som i krig. Frivilligarbetet fyller

en viktig uppgift genom att väcka ett allmänt försvarsintresse. Mot den

bakgrunden vill regeringen skapa goda förutsättningar för att de frivilliga

försvarsorganisationerna skall kunna verka. Därför bör anslaget för den

verksamheten inte vidkännas någon besparing för budgetåret 1995/96.

Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 148 157 000

kr.

Motionerna

I motion Fö204 (v partimotion) yrkande 6, föreslås att riksdagen anvisar 20

miljoner kronor mindre än vad regeringen har föreslagit, eftersom de

frivilliga

försvarsorganisationernas uppgifter minskar som en konsekvens av vad som

anförs

i motionen.

Miljöpartiet vill i motion Fö205 (yrkande 6) anslå lika mycket pengar som

regeringen, men anser att kriterierna för dem som skall få bidrag bör

utvidgas.

Stöd bör även kunna utgå till fredsorganisationer, t.ex. Svenska Freds- och

skiljedomsföreningen och andra intresseorganisationer för försvarsfrågor.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning om den stora betydelse som de

frivilliga försvarsorganisationerna har. Genom organisationernas verksamhet

ges

stora medborgargrupper en chans att engagera sig i, och göra en insats för

totalförsvaret på ett sätt som annars kanske inte varit möjligt.

Försvarspolitiken får en bred och djup förankring. Stödet till de frivilliga

försvarsorganisationerna bör inte relateras till det omedelbara

utbildningsbehovet för att tillgodose krigsorganisationens behov av

frivilligpersonal, utan bör även utgå som ett allmänt stöd till

organisationerna. Utskottet biträder därför regeringens förslag att anslaget

inte bör vidkännas någon besparing för 1995/96. Motion Fö204 (v) yrkande 6

bör

därför inte bifallas av riksdagen.

Organisationernas verksamhet skall bland annat avse rekrytering och

utbildning av personal för uppgifter inom totalförsvaret. De organisationer

som

nämns i motion Fö205 (mp) yrkande 6, har inte sådant syfte. Därför bör de inte

bli berättigade till statligt stöd för sin verksamhet över detta anslag.

Utskottet erinrar om att de organisationer som motionärerna tar upp, kan

beviljas statligt bidrag för sin verksamhet från medel som anvisas under

tredje

huvudtiteln. Motionsyrkandet bör därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

till Stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna inom totalförsvaret

anvisar ett anslag på 148 157 000 kr.

Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt

Regeringen

Det civila försvarets behov av personal skall tillgodoses genom anställda,

frivilliga och totalförsvarspliktiga som skrivits in för civilplikt. Lagen om

totalförsvarsplikt, som träder i kraft den 1 juli 1995, medger att den som

skrivits in för civilplikt får en grundutbildning om högst 320 dagar före

utgången av det kalenderår när han fyller 24 år. Efter denna tidpunkt kan

grundutbildningen endast omfatta 60 dagar. Behovet i krig skall vara styrande

för inskrivningen och utbildningen av den som fullgör civilplikt.

Den nuvarande ordningen med ett särskilt uttagningssystem för vapenfria

upphör. Totalförsvarspliktiga som beviljas vapenfri tjänst skall i

fortsättningen fullgöra den inom ramen för civilplikten.

Regeringen avser att senare besluta inom vilka verksamheter som civilplikt

skall kunna fullgöras och därefter göra den slutliga fördelningen av anslaget

på olika myndigheter.

Regeringen föreslår att riksdagen till Utbildning av civilpliktiga anvisar

ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag till

Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt anvisar ett

förslagsanslag på 204 574 000 kr.

Säkerhetsskyddet i riksdagen

Motionen

I motion Fö903 (c) föreslås en ändring av lagen (1990:217) om skydd för

samhällsviktiga anläggningar. Motionärerna erinrar om att riksdagen själv

svarar för sin förvaltning. Dit hör även frågor om säkerhetsskyddet i

riksdagens byggnader. Enligt lagen fordras ett medgivande från talmannens sida

för att regeringen skall kunna förklara att riksdagens byggnader skall vara

skyddsobjekt. Regeringen har år 1991 beslutat att riksdagens byggnader skall

vara skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet är emellertid inte begränsat i

tiden. Motionärerna anser att beslut om att förklara riksdagens byggnader som

skyddsobjekt bör vara tidsbegränsat och således bara avse en viss bestämd tid

och högst för ett år varje gång.

Utskottet

Enligt 3 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga

anläggningar m.m. beslutar regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer, att en anläggning skall utgöra

skyddsobjekt. I 2 § förordningen (1990:1334) om skydd för

samhällsviktiga anläggningar m.m. har regeringen bemyndigat

vissa myndigheter att besluta om skyddsobjekt. Såvitt avser

riksdagens och regeringens byggnader har något sådant

bemyndigande dock inte lämnats. Det är således regeringen

som beslutar om riksdagens byggnader skall utgöra

skyddsobjekt. Enligt 6 § första stycket lagen om skydd för

samhällsviktiga anläggningar m.m. får dock riksdagens

byggnader förklaras som skyddsobjekt endast efter

medgivande av talmannen.

Om riksdagen vill att ett beslut om att riksdagens

byggnader skall utgöra skyddsobjekt skall vara

tidsbegränsat, kan det uppnås genom att talmannen begränsar

sitt medgivande till att avse viss tid. En sådan

begränsning av medgivandet får till följd att regeringen

på motsvarande sätt måste tidsbegränsa sitt beslut. Det krävs således inte

någon lagändring för att möjliggöra för riksdagen att -- genom talmannen --

uppnå en tidsbegränsning av regeringens beslut om att förklara riksdagens

byggnader som skyddsobjekt. Utskottet anser därför att motion Fö903 (c) bör

avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

Säkerhets- och försvarspolitiken

1. beträffande lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om

väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,

2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för

försvaret

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14,

1994/95:Fö203 yrkande 1, 1994/95:Fö204 yrkande 1, 1994/95:Fö337 yrkande 1 och

1994/95:U401 yrkande 3,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

3. beträffande att avskaffa det militära försvaret och verka för ett

internationellt förbud mot krig

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö206,

4. beträffande Sveriges anpassning mot andra hot än militära

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkandena 1 och 14 samt

1994/95:Fö332 yrkande 1,

res. 3 (mp)

5. beträffande folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 13,

res. 4 (mp)

6. beträffande hemvändande FN-soldater

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö343.

Försvarsutskottets uppföljning

7. beträffande medelsberäkningen inom ramanslaget till Försvarsmakten

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

8. beträffande godkännande av verksamhetens inriktning för Försvarsmaktens

program

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

9. beträffande riksdagens inflytande över försvarsplaneringen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 2,

res. 5 (fp)

10. beträffande planeringsförutsättningar för totalförsvaret

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 7,

Försvarsmakten m.m.

11. beträffande besparingsinriktning

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 8 och 11,

1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och 1994/95:Fö337 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

res. 6 (m) - delvis

res. 7 (fp)

12. beträffande ytterligare besparingar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi219 yrkande 18 och 1994/95:Fö204

yrkande 2 i denna del,

13. beträffande krigsorganisationens struktur m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö314 och 1994/95:Fö339,

14. beträffande militära resurser för civila ändamål

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö342 yrkande 1,

15. beträffande verksamhetsinriktning för Försvarsmaktens program för

budgetåret 1995/96

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

16. beträffande ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö318,

res. 8 (fp) - motiv.

17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till

pansarvärnsrobot 56 m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och

1994/95:Fö337 yrkande 5,

res. 9 (m) - delvis

res. 10 (fp)

18. beträffande brigadorganisationen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del,

res. 11 (v) - delvis

19. beträffande taktisk ledning av Sydkustens marinkommando

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkande 1,

20. beträffande stridsfartygsförband

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 6,

res. 12 (fp)

21. beträffande avbrytande av projektet Ubåt 2000 m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del och

1994/95:Fö317,

res. 13 (v, mp)

22. beträffande fast marint försvar längs Norrlandskusten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö321 yrkande 2,

23. beträffande framtida ledning av Blekinge flygflottilj

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkande 2,

24. beträffande nedläggning av två J 35-divisioner m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del,

res. 14 (v) - delvis

25. beträffande försvarsverksamheten i Blekinge

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkandena 3 och 4,

26. beträffande kompensation för försliten materiel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att

Försvarsmakten genom beslut om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten m.m.

får kompensation för förslitning av materiel som använts i FN-tjänst,

27. beträffande anslag till Försvarsmakten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del, 1994/95:Fö204 yrkande 3 och

1994/95:Fö205 yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96

under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr,

res. 15 (m) - delvis

res. 16 (fp) - motiv.

- villk. 7 och 10

res. 17 (v)

res. 18 (mp)

28. beträffande delindex för materielandelen i JAS Gripen-projektet

att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt delindex för

materieldelen i JAS Gripen-projektet, ingående i försvarsprisindex,

29. beträffande omräkning av planeringsramen för JAS Gripen-projektet

att riksdagen godkänner regeringens förslag till omräkning av

planeringsramen

för Gripen-projektet,

30. beträffande delserie tre av JAS Gripen-projektet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 4, 1994/95:Fö326 och

1994/95:Fö336,

res. 19 (v, mp)

31. beträffande leveranstakt och modifieringsbehov för JAS 39 Gripen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 12,

32. beträffande export av JAS 39 Gripen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 5,

33. beträffande bullerstörningar av JAS Gripen

att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 18,

34. beträffande system för beställningsbemyndiganden

att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt system för

beställningsbemyndiganden för materiel och anslagsfinansierade anläggningar,

35. beträffande beställningsbemyndigande för materiel m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag

bemyndigar regeringen att medge beställningar av materiel m.m. och

utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst

55 800 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,

res. 20 (mp)

36. beträffande beställningsbemyndigande för investeringar i

anslagsfinansierade anläggningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att

medge beställningar av investeringar i anslagsfinansierade anläggningar för

Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter

budgetåret 1995/96,

37. beträffande delindex för Befästningar m.m.

att riksdagen godkänner regeringens förslag till delindex för Befästningar

m.m., ingående i försvarsprisindex,

38. beträffande justering av anslaget A 1. Försvarsmakten samt

bemyndiganderamar enligt försvarsprisindex

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att

justera anslaget A 1. Försvarsmakten och bemyndiganderamarna enligt

försvarsprisindex med hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden

den 1 juli 1994 till den 31 december 1994,

39. beträffande beslutsunderlag rörande grundorganisationen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 12 och 1994/95:Fö337

yrkande 7,

40. beträffande förändringar i grundorganisationen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö330 yrkandena 2, 4 och 5,

41. beträffande kärnförsvar m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö334,

42. beträffande maritimt centrum

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö325,

43. beträffande mark för övningsändamål i Hässleholm

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö344,

44. beträffande grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 10, 1994/95:Fö321

yrkande 1, 1994/95:Fö324, 1994/95:Fö327, 1994/95:Fö330 yrkande 1,

1994/95:Fö335 och 1994/95:Fö337 yrkande 8,

res. 21 (m, fp, kds, s)

45. beträffande inrättande av ett brigadcentrum

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö303 godkänner vad regeringen har anfört om inrättande av ett

brigadcentrum,

46. beträffande beställning av Ytstridsfartyg 2000

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö319 yrkande 1,

47. beträffande varvsverksamheten på Muskö

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö319 yrkande 2,

48. beträffande civil trafikflygarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö309, 1994/95:Fö337 yrkande 9,

1994/95:Fö340 och 1994/95:K630 yrkande 7 i denna del,

49. beträffande åtgärder mot stölder av militära skjutvapen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 11, 1994/95:Fö302,

1994/95:Fö304 yrkandena 2--6, 1994/95:Fö306, 1994/95:Fö331, 1994/95:Ju629

yrkande 2 och 1994/95:Ju807 yrkande 12,

50. beträffande statistik över stulna/förkomna militära skjutvapen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö304 yrkande 1,

51. beträffande inlämning av tjänstevapen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö304 yrkande 7,

52. beträffande antipersonella minor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö301, 1994/95:Fö305, 1994/95:Fö310,

1994/95:U404 yrkande 1 och 1994/95:U409 yrkande 2,

res. 22 (c, v, mp)

53. beträffande miljösatsningar inom försvaret

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 2 och 12,

res. 23 (mp)

54. beträffande inrättande av miljövärnsregementen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 3, 1994/95:Fö332

yrkandena 2--4, 1994/95:Fö333 yrkande 1, 1994/95:Fö401 yrkande 3,

res. 24 (mp)

55. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar inför förändring av den

marina

grundorganisationen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö330 yrkande 3,

56. beträffande betydelsen av de militära förbandens närvaro för Sollefteå

kommun

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö401 yrkande 1,

57. beträffande lokalisering av utbildning till Sollefteå

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö401 yrkande 2,

58. beträffande utredning om Marinens ambulanshelikoptrar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö320,

59. beträffande Försvarsmaktens helikoptrar att riksdagen med avslag

på

motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 15, 1994/95:Fö307, 1994/95:Fö312 och

1994/95:Fö328 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

Försvarsindustri och försvarsforskning

60. beträffande försvarsindustrins betydelse

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 2, 1994/95:Fö315 och

1994/95:Fö337 yrkande 13,

res. 25 (m)

61. beträffande krisplaneringsgrupp för vapenindustrin

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö503 yrkande 3,

62. beträffande försvarsindustriellt utlandssamarbete

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö502 yrkande 1 och 1994/95:Fö503

yrkande 2,

res. 26 (mp)

63. beträffande vilja till rationalisering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö342 yrkande 2,

64. beträffande strategisk försvarsforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö203 yrkandena 3 och 8 godkänner vad regeringen har anfört om

strategisk försvarsforskning,

65. beträffande anslag till Försvarets forskningsanstalt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets

forskningsanstalt för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar

ett

anslag på 1 000 kr,

66. beträffande anslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B-

och C-stridsmedel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkande 3 till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B-

och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr,

res. 27 (mp)

Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter

67. beträffande anslag till Fortifikationsverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln

anvisar ett anslag på 1 000 kr,

68. beträffande bemyndigande att uppta lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att

för budgetåret 1995/96 låta Fortifikationsverket ta upp lån i

Riksgäldskontoret

för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt

belopp av 2 000 000 000 kr,

69. beträffande anslag till Försvarets materielverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets

materielverk för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

anslag på 1 000 kr,

70. beträffande anslag till Militärhögskolan

att riksdagen med anledning av regeringens förslag

--dels till Militärhögskolan: Utbildning m.m. för budgetåret 1995/96

under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

--dels till Militärhögskolan: Militärhistorisk och säkerhetspolitisk

forskning m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 12 857 000 kr,

71. beträffande anslag till Försvarets radioanstalt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets

radioanstalt för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 604 889 000 kr,

Ersättning för kroppsskador

72. beträffande anslag till Ersättningar för kroppsskador

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 under fjärde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr,

Övrigt

73. beträffande utlokaliseringar till Bodens garnison

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö338,

74. beträffande militära skyddsområden

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö341,

75. beträffande idrottsplutoner

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 4,

76. beträffande avveckling av F 6:s byggnader

att riksdagen avslår motion 1994/95:A443 yrkande 2,

Det civila försvaret

77. beträffande principerna för statsmakternas styrning av det civila

försvaret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner principerna för

statsmakternas styrning av det civila försvaret,

78. beträffande den ekonomiska ramen för det civila försvaret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkande 14 fastställer anslagen på statsbudgeten inom den

ekonomiska ramen för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000 kr,

79. beträffande metodik för att bedöma påfrestningar i fred och krig

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 14,

80. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil

ledning och samordning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkande 12 till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil

ledning och samordning för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr,

res. 28 (mp)

81. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska

åtgärder i ledningssystemet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkande 13 till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska

åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 107 710 000 kr,

res. 29 (mp)

82. beträffande anslag till Civilbefälhavarna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö204 yrkande 4 till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96

under

fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 53 940 000 kr,

res. 30 (v)

83. beträffande anslag till Kompetensutveckling och stöd till

länsstyrelserna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för budgetåret 1995/96

under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,

84. beträffande anslag till Ersättning till kommunerna för

beredskapsförberedelser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till

kommunerna för beredskapsförberedelser för budgetåret 1995/96 under fjärde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000 kr,

85. beträffande anslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö203 yrkande 6 till Befolkningsskydd och räddningstjänst för

budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 984 795

000 kr,

res. 31 (m)

86. beträffande anslag till Skyddsrum m.m.

att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 7 och 1994/95:Fö204 yrkande 5 till

Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 681 509 000 kr,

dels bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för

budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för

budgetåret 1994/95,

87. beträffande bemyndigande angående skyddsrum

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motion 1994/95:Fö337 yrkande 10 bemyndigar regeringen att för budgetåret

1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en

kostnadsram av 516 000 000 kr,

res. 32 (m, fp, kds)

88. beträffande anslag till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkande 9 till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

anslag på 37 500 000 kr,

res. 33 (mp)

89. beträffande förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö205 yrkande 10,

res. 34 (mp)

90. beträffande anslag till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning för

verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

91. beträffande räddningstjänstens finansieringssystem

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö403,

92. beträffande larmsituationen i Ringhals närområde

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö701,

93. beträffande beredskapen i fred på oljedistributionsområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö702,

94. beträffande armaturer i cisternvagnar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö706,

95. beträffande organisationen av svenska räddningsinsatser

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö604,

96. beträffande sjötransporter i Stockholms skärgård

att riksdagen avslår motion 1994/95:A472 yrkande 5,

97. beträffande en räddningskår vid miljökatastrofer

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 23,

98. beträffande riskforskning och riskforskningsorganisation

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö501, 1994/95:Fö703, 1994/95:Fö704,

1994/95:Fö705 och 1994/95:K630 yrkande 7 i denna del,

99. beträffande anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkande 7 till Styrelsen för psykologiskt försvar för

budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

21 814 000 kr,

res. 35 (mp)

100. beträffande icke-militärt motstånd

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 7 och 1994/95:Fö205

yrkande 8,

101. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap:

Försörjning

med industrivaror

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för

civil beredskap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96 under

fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 102 027 000 kr,

102. beträffande bemyndigande om beredskapslån

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att

inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som

medför utbetalningar under senare budgetår,

103. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap:

Industriella åtgärder för budgetåret 1995/96

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för

civil beredskap: Industriella åtgärder

under fjärde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000 kr,

104. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap:

Kapitalkostnader

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för

civil beredskap: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 under fjärde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,

105. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande

av

förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för

civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga

beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

106. beträffande det civila försvarets stöd till Försvarsmakten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 13.

Anställda och totalförsvarspliktiga

107. beträffande värnpliktsutbildningen och utbildningsreserven

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 4, 1994/95:Fö311,

1994/95:Fö313, 1994/95:Fö321 yrkande 3 och 1994/95:Fö337 yrkande 4,

108. beträffande anställd personal

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö308, 1994/95:Fö322 och

1994/95:Fö337 yrkande 11,

109. beträffande totalvägrares fängelsestraff

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 6,

res. 36 (mp)

110. beträffande civilmotstånd och alternativa försvarsformer

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 9,

111. beträffande ett könsneutralt uttagningssystem

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö207 och 1994/95:Fö329,

res. 37 (fp)

112. beträffande frivillig värntjänst

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö333 yrkandena 2--4 och

1994/95:Fö901,

res. 38 (mp)

113. beträffande civilplikt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö402,

Övrig verksamhet

114. beträffande anslag till Statens försvarshistoriska museer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö902 till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret

1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr,

115. beträffande anslag till Kustbevakningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:Fö205 yrkande 2, 1994/95:Fö601, 1994/95:Fö602,

1994/95:Fö603

och 1994/95:Fö605 till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 under fjärde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr,

res. 39 (mp)

116. beträffande anslag till Försvarshögskolan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Försvarshögskolan

för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

13 396 000 kr,

117. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkandena 4 och 5 till Flygtekniska försöksanstalten för

budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

30 244 000 kr,

res. 40 (mp)

118. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten:

Avgiftsfinansierad verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet för

budgetåret

1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

119. beträffande anslag till Totalförsvarets pliktverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Totalförsvarets

pliktverk för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 314 371 000 kr,

120. beträffande anslag till Myndigheten för avveckling av vissa

verksamheter inom totalförsvaret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Myndigheten för

avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96

under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

121. beträffande anslag till Vissa mindre nämnder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vissa mindre

nämnder för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 743 000 kr,

122. beträffande anslag till Överklagandenämnden för totalförsvaret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1994/95:Fö205 yrkande 11 till Överklagandenämnden för totalförsvaret för

budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

8 441 000 kr,

123. beträffande anslag till Totalförsvarets chefsnämnd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Totalförsvarets

chefsnämnd för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 107 000 kr,

124. beträffande anslag till Delegationen för planläggning av

efterforskningsbyråns verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Delegationen för

planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet för budgetåret 1995/96

under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,

125. beträffande anslag till Statens haverikommission, utredning av

allvarliga olyckor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredning av

allvarliga olyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar

ett förslaganslag på 1 378 000 kr,

126. beträffande anslag till Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom totalförsvaret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 6 och 1994/95:Fö205 yrkande 6 till Stöd

till

de frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret för budgetåret

1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,

127. beträffande anslag till Utbildning av totalförsvarspliktiga som

fullgör civilplikt

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Utbildning av

totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt för budgetåret 1995/96 under

fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr,

128. beträffande Säkerhetsskyddet i riksdagen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö903.

Stockholm den 25 april 1995

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Christer

Skoog (s), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Anders Svärd (c), Ola

Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan

Jennehag (v), Olle Lindström (m), Åke Carnerö (kds), Jörgen Persson (s), Ulf

Kero (s), Thomas Julin (mp) och Nils-Göran Holmqvist (s).

Reservationer

1. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret

(mom. 2)

Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med

"Utskottet erinrar" och på s. 31 slutar med "analysen tillgodoses" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse konstatera

brister i regeringens bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges

närområde.

Samtidigt som situationen som helhet fortfarande är gynnsam och risken för

angrepp mot Sverige begränsad under nu överblickbar tid är osäkerheten, enligt

utskottets mening, större än tidigare.

Det finns därför anledning att starkt ifrågasätta den förenklade beskrivning

som regeringen gör i proposition 1994/95:100, där man menar att "den

internationella utvecklingen befäster ... de gynnsamma säkerhets- och

försvarspolitiska förutsättningarna."

De allmänna, och enligt utskottets mening, ogrundade förhoppningar om en

relativt snabb demokratisering och stabilisering i Ryssland som fanns 1992 har

inte infriats. Osäkerheten har snarast institutionaliserats. Förhoppningarna

om snabba förändringar till det bättre har grusats. I detta avseende är läget

också för vårt land sämre.

I stället för att felaktigt ta kortsiktiga förändringar till intäkt för

snabba förändringar av försvarspolitiken borde regeringen inse nödvändigheten

av långsiktighet. Denna långsiktighet är en förutsättning för en trovärdig och

hållfast försvarspolitik. Vad statsmakterna gör med försvaret nu, påverkar i

första hand läget på andra sidan sekelskiftet. Därför måste denna långsiktiga

osäkerhet tillåtas styra försvarspolitiken redan i dag.

Den militära potentialen i Sveriges närområde har visserligen minskat sedan

1992, även om tendenser till reorganisation och stabilisering i den ryska

krigsmakten noterats under senare tid. Den ryska militärdoktrin som

fastställts är ett exempel på hur det svenska läget faktiskt försämras om

avsedd planering genomförs. De strategiskt rörliga styrkor som avses vara

upprättade kring sekelskiftet innebär att den ryska krigsmaktens förmåga till

ett strategiskt överfall kan öka.

Den politiska osäkerheten och de många frågetecknen kring Rysslands väg är

ännu tydligare i dag än 1992 och utgör därför en viktig del av

beslutsunderlaget såväl vid bedömningen av regeringens nu aktuella förslag som

inför nästa försvarsbeslut.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Mot

bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion

Fö203 (m) yrkande 1, med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 1 och med

avslag på motionerna Fö202 (kds) yrkandena 4--6 och 14, Fö204 (v) yrkande 1 och

U401 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för

försvaret

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 1 och med

anledning av motion 1994/95:Fö337 yrkande 1 samt med avslag på motionerna

1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14, 1994/95:Fö204 yrkande 1 och 1994/95:U401

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret

(mom. 2)

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med

"Utskottet kan" och på s. 31 slutar med "analysen tillgodoses" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse för det

säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde konstatera att den ligger väl i

linje med vad utskottet redan uttalat under innevarande riksmöte.

Den säkerhetspolitiska arkitekturen i Europa är under fortsatt utveckling.

Förutom arbetet med att reformera OSSE och inför EU:s regeringskonferens är en

fortsatt utvidgning av EU till de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa

det viktigaste inslaget i en utveckling mot ökad säkerhet i det nya Europa.

Inom NATO pågår 1995 en studie av förutsättningarna för en utvidgning av

försvarsalliansen. Inom några år kan NATO, som den enda försvarsalliansen i

Europa, ha utvidgats till flera nya medlemmar. Ett starkt NATO med fortsatt

starkt transatlantiskt samarbete för Europas säkerhet är en viktig faktor i

den nya europeiska säkerhetsarkitekturen.

Mot bakgrund av den sedan murens fall i Berlin hösten 1989 pågående

utvecklingen är det viktigt med den ökade handlingsfrihet som riksdagens

beslut 1992 om vår militära alliansfrihet innebär. Vad framtiden bär i sitt

sköte är inte förutsägbart. Det är viktigt att Sverige i det läget

tillförsäkrar sig stor handlingsfrihet i sin framtida försvars- och

säkerhetspolitik. Det måste vara en viktig förutsättning inför 1996 års

försvarsbeslut.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Mot

bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion

Fö337 (fp) yrkande 1, med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 1 och med

avslag på motionerna Fö202 (kds) yrkandena 4--6 och 14, Fö204 (v) yrkande 1 och

U401 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för

försvaret

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 1 och med

anledning av motion 1994/95:Fö203 yrkande 1 samt med avslag på motionerna

1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14, 1994/95:Fö204 yrkande 1 och 1994/95:U401

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Sveriges anpassning mot andra hot än militära (mom. 4)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med

"Utskottet anser" och som på s. 32 slutar med "av riksdagen" bort ha följande

lydelse:

Ett lands säkerhetspolitik berör inte bara rent militära frågor. Orsakerna

till krig och andra väpnade konflikter kan ofta ha ekonomisk, ekologisk,

religiös eller kulturell natur. Mot Sverige är de rent militära hoten inom

överskådlig tid ytterst begränsade. Andra hot är betydligt mer reella i den

meningen att de kan påverka samhällets funktionssätt samt människor, djur och

natur, hälsa och miljö. Utskottet anser det nu dags att vidga hotbilden mot

Sverige till att omfatta även hot av ekologisk natur. Dagens samhälle är

sårbart. Ett mer ekologiskt uppbyggt samhälle blir långt mer robust och

fordrar

i många avseenden långt mindre av speciella försvarsförberedelser i krig och

t.ex. under försörjningskriser. Det gäller såväl det civila som för det

militära försvaret. Ett ekologiskt samhällsbygge måste enligt utskottets

mening

komma till stånd

för att även från totalförsvarssynpunkt bättre bidra till Sveriges

säkerhetspolitik. Ett sådant synsätt bör ligga till grund för

samhällsplaneringen. Utskottet anser därför att motion Fö201 (mp) yrkandena 1

och 14 samt motion Fö332 (mp) yrkande 1 bör bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Sveriges anpassning mot andra hot än militära

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö201 yrkandena 1 och 14

samt 1994/95:Fö332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

4. Folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996 (mom. 5)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 32 börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:

Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att samråda med berörda utskott

-- där fackkunskapen finns -- utöver det samråd som innebär att information

lämnas till EU-nämnden. Inför folkomröstningen lovade ja-sidan att Sveriges

militära alliansfrihet skulle bestå. Alliansfrihet är djupt rotad i det

svenska

folket och en grundpelare på vilken den svenska säkerhetspolitiken vilat. Ett

utvidgat militärt samarbete får inte bakvägen smygas på Sverige. Det svenska

folket måste ges tillfälle att redovisa sin mening i denna viktiga fråga.

Regeringens agerande inför och under regeringskonferensen måste föregås av en

öppen debatt. Utskottet anser att svenska folket därför nu bör utlovas en

garanti för att få säga sin mening efter EU:s översynskonferens 1996 genom en

folkomröstning, utifall Sverige ställs inför nya åtaganden eller skyldigheter

inom det försvarspolitiska området.

dels att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Riksdagens inflytande över försvarsplaneringen (mom. 9)

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 38 börjar med

"Utskottet förutsätter" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill, som det gjort vid olika tillfällen, understryka riksdagens

roll i försvarsplaneringen. Frågan bör ses ur ett bredare perspektiv än vad

som görs i propostionen. Eventuella förändringar i försvarets planeringssystem

bör genomföras endast om de säkerställer ett starkt parlamentariskt inflytande.

Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 2 ge regeringen

till känna vad utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan i moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande riksdagens inflytande över försvarsplaneringen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Besparingsinriktning (mom. 11)

Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med "I det"

och på s. 46 slutar med "kan upprätthållas" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att 1992 års försvarsbeslut riskerar att förlora

sin profil. Den nedskärning på 1 950 miljoner kronor som regeringen föreslår

får allvarliga konsekvenser för Försvarsmaktens förmåga att lösa de uppgifter

som riksdagen har lagt fast.

Försvarspolitiken riskerar att förlora sin nödvändiga långsiktighet.

Även en mindre försvarsmakt kräver stora investeringar. Ju färre förband som

Sverige håller sig med, desto viktigare är det att kvaliteten på materiel,

personal och utbildning hålls på en hög internationell nivå. En minskad

förbands- och personalvolym kommer alltså inte automatiskt att innebära

möjligheter till besparingar. Först en noggrann beredningsprocess kan ge

svaret på var besparingar är möjliga och omfattningen av dem.

1992 års försvarsbeslut bör alltså fullföljas i stället för att rivas upp.

Av särskild vikt är att genomförandet av repetitionsutbildningen inte används

som budgetregulator.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med "Vad

som" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till

kommittémotion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av

motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11 samt Fö337 (fp)

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

besparingsinriktning,

dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande besparingsinriktning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och

med anledning av motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 8 och 11 samt

1994/95:Fö337 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

7. Besparingsinriktning (mom. 11)

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med "I det"

och som på s. 46 slutar med "kan upprätthållas" bort ha följande lydelse:

I det statsfinansiella läge som nu råder anser utskottet det inte vara

möjligt att till Försvarsmakten anslå mer medel än vad regeringen har

föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet delar här regeringens uppfattning.

Mycket talar tvärtom för att 1996 års försvarsbeslut måste innebära en

fortsatt

anpassning av försvarskostnaderna till den nya säkerhetspolitiska utvecklingen

och till det framgent allvarliga statsfinansiella läget. Verksamheten måste

alltså anpassas till de ekonomiska resurserna. Utskottet anser det däremot

vara ytterst otillfredsställande att regeringen inte närmare föreslår hur de

nödvändiga besparingarna skall genomföras. Försvarsmakten har rätt att få mer

konkret besked av regeringen om hur denna anser att verksamheten skall

anpassas, när besparingar görs av den nu föreslagna omfattningen.

Regeringens allmänna riktlinjer att inte röra grundutbildningen av

värnpliktiga men närmast helt inställa repetitionsutbildning och senarelägga

ett stort antal materielbeställningar innebär ett allvarligt hot mot

inriktningen i 1987 och 1992 års försvarsbeslut. Försvaret kan därmed snabbt

vara tillbaka i det läge som länge rådde där kvantitet prioriterades framför

en nödvändig kvalitativt hög nivå på materiel och utbildad personal. Det kan

snabbt erodera förtroendet för det svenska försvarets förmåga särskilt hos de

närmast berörda, värnpliktiga och officerare. De har rätt att kräva att vara

förberedda och utrustade för att kunna möta den uppgift som är deras om den

skulle uppstå.

Utskottet har till skillnad från regeringen uppfattningen att en stor del av

de nu erforderliga besparingarna måste göras i form av inställd

grundutbildning under 1996. Detta är så mycket mer naturligt som nästa

försvarsbeslut har att ta ställning till omfattningen av det svenska försvaret

från 1997. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 3 och

med anledning av motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11 och Fö203 (m)

yrkande 5 i denna del ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om

besparingsinriktning.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med "Vad

som" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till

partimotion Fö337

(fp) yrkande 3 och med anledning av motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11

samt Fö203 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande besparingsinriktning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 3 och med

anledning av motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 8 och 11 samt 1994/95:Fö203

yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

8. Ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete (mom. 16,

motiveringen)

Lennart Rohdin (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 48

börjar med "Nämnda samarbete" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

Nämnda samarbete förutsätter att svensk personal kan ingå i internationellt

sammansatta ledningsstaber och att svenska förband eller andra enheter kan

samverka med sådana. Här sker en utveckling som utskottet utgår ifrån bl.a.

beaktas i förberedelsearbetet inför 1996 års försvarsbeslut. Motion Fö318 (fp)

bör därför avslås av riksdagen.

9. Senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56

m.m. (mom. 17)

Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "3 751 000 000 kr" bort ha följande lydelse:

De av regeringen föreslagna senareläggningarna av vissa materielbeslut som

t.ex. anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL och

renoveringen av luftvärnsrobot 70 utgör klara avsteg från kvalitetsprofilen i

1992 års försvarsbeslut och bör därför inte godkännas. Riksdagen bör därför

med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av

motion Fö337 (fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet har anfört.

Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till

programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med

"Utskottet kan" och slutar med "2 967 000 000 kr" bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss påpekade utgör de av regeringen föreslagna

senareläggningarna av vissa materielbeslut som t.ex. anskaffning av

mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 BILL och renoveringen av

luftvärnsrobot 70 klara avsteg från kvalitetsprofilen i 1992 års

försvarsbeslut och bör därför inte godkännas. Riksdagen bör därför med bifall

till motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av motion Fö337

(fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har

anfört.

Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till

programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 51 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande lydelse:

Som utskottet påpekat under programmen för fördelningsförband och

försvarsområdesförband utgör de av regeringen föreslagna senareläggningarna av

vissa materielbeslut som t.ex. anskaffning av mörkerriktmedel till

pansarvärnsrobot 56 BILL och renoveringen av luftvärnsrobot 70 klara avsteg

från kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut och bör därför inte

godkännas. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 5 i

denna del och med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till

programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.

dels att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till

pansarvärnsrobot 56 m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och

med anledning av motion 1994/95:Fö337 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot

56

m.m. (mom. 17)

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "3 751 000 000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har som tidigare anförts starka betänkligheter inför regeringens

förslag att närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga

ett stort antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra

grundutbildning av nya värnpliktiga. Det är en fråga om trovärdigheten i

försvarspolitiken. Svag förmåga till mörkerstrid hos svenska markstridsförband

har varit en av de allvarligaste bristerna vid sidan av bristande personligt

skydd. Att senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten

BILL utgör därför ett klart avsteg från inriktningen av 1992 års

försvarsbeslut.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337

(fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till

programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med

"Utskottet kan" och slutar med "2 967 000 000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har som nyss anförts starka betänkligheter inför regeringens

förslag att närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga

ett stort antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra

grundutbildning av nya värnpliktiga. Det är en fråga om

trovärdigheten i försvarspolitiken. Svag förmåga till mörkerstrid hos svenska

markstridsförband har varit en av de allvarligaste bristerna vid sidan av

bristande personligt skydd. Att senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel

till pansarvärnsroboten BILL utgör därför ett klart avsteg från inriktningen

av 1992 års försvarsbeslut.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337

(fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till

programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet har som anförts under programmen fördelningsförband och

försvarsområdesförband starka betänkligheter inför regeringens förslag att

närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga ett stort

antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra grundutbildning av

nya värnpliktiga. Det är en fråga om trovärdigheten i försvarspolitiken. Svag

förmåga till mörkerstrid hos svenska markstridsförband har varit en av de

allvarligaste bristerna vid sidan av bristande personligt skydd. Att

senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL utgör

därför ett klart avsteg från inriktningen av 1992 års försvarsbeslut.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337

(fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Utskottet ugår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till

programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade insriktningen.

dels att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till

pansarvärnsrobot 56 m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 5 och med

anledning av motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Brigadorganisationen (mom. 18)

Jan Jennehag (v) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 51 börjar med "Att

genomföra" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:

Den säkerhetspolitiska situationen medger en minskning av försvarsanslagen.

Det besvärliga statsfinansiella läget understryker behovet härav. Utskottet

anser därför att det redan nu behöver fattas konkreta beslut om

verksamhetsförändringar. Antalet armébrigader bör sålunda snarast minskas från

16 till 10. Repetitionsövningar bör inte genomföras samt anskaffningen av