Bet. 1994/95:FiU13

Finansutskottets betänkande

1994/95:FIU13

Statistikfrågor (prop. 1994/95:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

FiU13

Sammanfattning

Den nya ansvarsfördelningen för statistikproduktionen innebär för Statistiska

centralbyråns (SCB) del att verket har till uppgift att ansvara för den

statistikproduktion som inte åligger någon annan myndighet och att samtidigt

svara för samordning av den statliga statistikproduktionen och för samordning

av den internationella statistikrapporteringen. Dessutom skall SCB verka för

att den statliga statistiken är objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på

olika vägar underlätta uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på

ett effektivt sätt skyddas genom anonymitet och sekretess.

I betänkandet behandlar utskottet anslagen till och besparingar inom SCB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I tjugo motionsyrkanden behandlas frågor rörande bl.a. miljöräkenskaper,

införande av ett totalprisindex, tillsättande av en låginkomstutredning och

lokalisering av SCB:s hela verksamhet till Örebro. Samtliga motionsyrkanden

avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats två reservationer från Vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet)

dels under punkt D 7 (s. 105--110)

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet

inom SCB som regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,

2. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 494 557 000 kr,

dels under punkt D 8 (s. 110, 111)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för

budgetåret

1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Motionerna

1994/95:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm

till Örebro.

1994/95:Fi405 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statistikinsamling om resandet i Sverige.

1994/95:Fi407 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av fortsatt arbete syftande till

att miljöaspekter inarbetas i nationalräkenskaper och

nationalförmögenhetsmått.

1994/95:Fi408 av Mats Odell (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en utveckling av ett totalprisindex (TPI).

1994/95:Fi410 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning om ekonomiska och

verksamhetsmässiga förutsättningar att förlägga SCB i sin

helhet till Örebro,

2. att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att

minst 55 % av de anställda skall vara placerade vid SCB i

Örebro.

1994/95:Fi411 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en låginkomstutredning för

förnyad kartläggning av befolkningens ekonomiska, kulturella

och sociala förhållanden.

1994/95:Fi413 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillsättande av en levnadsnivåutredning.

1994/95:Fi414 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statistikinsamling.

1994/95:Fi415 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en ny låginkomstutredning.

1994/95:Fi416 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om minskat uppgiftslämnande.

1994/95:Fi417 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om generationsskulder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att generationsräkenskaper bör

genomföras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om generationsräkenskaper.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräkning av BNP-måttet och SCB:s uppdrag

att ta fram ett nytt BNP-mått där det obetalda arbetet ingår.

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett intensifierat arbete för att utveckla

naturresursräkenskaper.

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av ett intensifierat

arbete för att utveckla naturresursräkenskaper,

11. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper

på ett nytt anslag för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000

kr.

1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utarbetande av nya metoder för att mäta

tillväxten i ekonomin.

1994/95:So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny

låginkomst- och levnadsnivåutredning enligt vad i motionen

anförts.

Utfrågning

I samband med ärendets behandling anordnade utskottet den 7 mars 1995 en

utfrågning angående den statliga statistiken med Statistiska centralbyråns

generaldirektör Jan Carling.

Utskottet

Inledning

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den

officiella statistiken och för annan statlig statistik samt ansvarar för

produktion av sektorövergripande statistik.

Hösten 1992 beslöt riksdagen (1992/93:FiU7) att ändra ansvarsfördelningen och

finansieringen av den statliga statistiken. Innebörden av riksdagens beslut kan

beskrivas på följande sätt.

SCB skall ansvara för nedanstående verksamhet.

Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,

statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete,

publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och

arkivservice.

Officiell statistik som griper över flera sektorer och som saknar en entydig

huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.

Vissa centrala databaser.

Sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för nedanstående

verksamheter.

Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall

finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.

Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av

beställaren.

Denna ansvarsfördelning av statistikproduktionen innebär sålunda för SCB:s

del att verket har till uppgift att ansvara för statistikproduktion som inte

åligger någon annan myndighet. Vidare skall SCB svara för samordning av den

statliga statistikproduktionen och för samordning av den internationella

statistikrapporteringen. Dessutom skall SCB verka för att den statliga

statistiken är objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på olika vägar

underlätta uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på ett effektivt

sätt skyddas genom anonymitet och sekretess.

Under den allmänna motionstiden 1995 har 16 motioner väckts som behandlar

statistikfrågor. I flertalet av dessa motioner ställs krav på en utbyggnad av

statistiken inom vissa områden. Endast i en av dessa motioner --

Vänsterpartiets motion Jo664 yrkandena 10 och 11 om miljöräkenskaper -- åtföljs

kravet på utbyggd statistik av ett förslag om ytterligare medel till SCB:s

ramanslag. Det kan här nämnas att t.ex. de krav på en utökning av

nationalräkenskaperna som föreslås i motion A807 (c) eller ett utarbetande

av en totalprisindex som föreslås i motion Fi408 (kds) ställer krav på

inledande förstudier. Ett sådant utvecklingsarbete kan för vart och ett av här

nämnda projekt medföra en kostnadsökning för SCB budgetåret 1995/96 på mellan

400 000 och 500 000 kronor.

Utskottet kommer inledningsvis att behandla motionsyrkanden med krav på ny

eller utbyggd statistik. Därefter tar utskottet ställning till

budgetpropositionens förslag till finansieringen av SCB:s verksamhet.

Avslutningsvis behandlar utskottet motionsyrkanden om tillsättande av en ny

låginkomstutredning, företagens uppgiftslämnande och lokalisering av SCB till

Örebro.

Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden

Miljöräkenskaper

I motionerna Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds), Jo664 av Gudrun

Schyman m.fl. (v), Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) och Fi407 av Eva

Eriksson och Karin Pilsäter (fp) krävs att arbetet med framtagande av

miljöräkenskaper påskyndas.

Motionerna Jo604 (kds), Jo689 (s) och Fi407 (fp) är vad gäller yrkandena om

miljöräkenskaper mycket allmänt hållna. I motionerna påtalas vikten av att

arbetet med miljöräkenskaper intensifieras. Utredningen om en grön BNP måste,

sägs det i motion Jo689 (s) föras vidare.

I motion Jo664 (v) framhålls att det är mycket komplicerat och därför kommer

att ta tid att utveckla miljöräkenskaper. Mot den bakgrunden är det viktigt att

detta arbete påskyndas och att berörda myndigheter -- SCB och

Konjunkturinstitutet (KI) -- ges erforderliga resurser. Motionärerna föreslår

därför att ett nytt anslag för miljöräkenskapsprojektet på 15 miljoner kronor

inrättas för budgetåret 1995/96.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

De regeringsuppdrag som gavs till SCB och KI sommaren 1992 innebär att

arbetet med att utveckla ett svenskt miljöräkenskapssystem har fått följande

inriktning.

Syftet är att visa på samband mellan miljö och ekonomi -- formen för

redovisning är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna. Detta innebär att

miljöstatistiken kopplas ihop med den ekonomiska statistiken.

De fysiska miljöräkenskaperna inriktas till att börja med på flöden av

miljöföroreningar.

Uppbyggnaden av de fysiska räkenskaperna vid SCB sker i nära samarbete med

utvecklingen av monetära räkenskaper vid KI.

För KI:s del gäller att institutet för innevarande budgetår på tilläggsbudget

föreslås få ytterligare 600 000 kr till miljöräkenskapsprojekt. I årets

budgetproposition föreslås att institutet för budgetåret 1995/96 för detta

ändamål får sitt anslag uppräknat med 900 000 kr för detta projekt.

SCB har avsatt ca 3 miljoner kronor per år för det fortsatta arbetet med

miljöräkenskaper.

Arbetet med räkenskaperna har nu nått så långt att en modell för fysiska

räkenskaper har konstruerats. Detta har skett i form av en miljöekonomisk

matris, som är en utbyggnad av nationalräkenskapssystemet. Under året har

energi- och miljödata tagits fram i en form som direkt går att föra samman med

ekonomisk statistik. Därmed har uppgifterna kunnat infogas tillsammans med

ekonomiska data i modellen.

Det statistiska materialet som SCB tagit fram omfattar:

användning av energi

utsläpp av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och

klororganiska ämnen

utsläpp av kväve och fosfor

miljöskyddskostnadsstatistik för stat, kommuner och industri

De redovisade uppgifterna avser år 1991 och är, där så varit möjligt,

uppdelade på 16 näringsgrenar samt offentlig produktion och privat konsumtion.

En miljöekonomisk matris blir, i synnerhet om man gör en detaljerad bransch-

och varuindelning, svåröverskådlig. SCB har därför försöksvis gjort

sammanställningar och bearbetningar av ekonomiska data och miljödata. Detta

arbete knyter nära an till utvecklingen av miljöindikatorer. Bl.a. har utifrån

miljöräkenskaperna miljöekonomiska indikatorer eller nyckeltal konstruerats som

redovisar samband mellan olika samhällssektorer och miljöpåverkan. Exempel på

sådana indikationer är utsläppsmängder i olika branscher relaterade till

produktionsvärden, förädlingsvärden och sysselsättning.

Ett av syftena med nyckeltal som relaterar utsläpp till ekonomisk data är att

ge ett underlag för bedömning av den ekonomiska politikens konsekvenser för

miljön. Dessa nyckeltal kan bland annat användas som approximativa mått på s.k.

marginella utsläppskvoter, vilka återspeglar hur utsläppen förändras vid

förändringar i produktionsvolymen.

En förändring i produktionsvolymen i en sektor påverkar produktion och

utsläpp även i de sektorer som levererar insatsvaror till denna. Sådana

spridningseffekter eller "indirekta utsläpp" kan beräknas med hjälp av

input--output-analys. I en lägesrapport från SCB och KI (Svenska

miljöräkenskaper, SCB 1994) redovisas tabeller över direkta och indirekta

utsläppskvoter.

I rapporten redovisas också diagram över olika branschers bidrag till ekonomi

och sysselsättning, deras energianvändning samt deras utsläpp av

luftföroreningar. (s.k. miljöekonomiska profiler).

De resultat som uppnåtts ligger i linje med de direktiv som angavs i

regeringsuppdraget. Det kan påpekas att data om kemikalier och avfall ännu inte

varit möjliga att infoga i räkenskaperna på grund av bristande

statistikunderlag. Hittills har inte heller miljöskyddskostnaderna fullt ut

integrerats i miljöräkenskaperna, främst på grund av kvalitetsbrister i

miljöskyddskostnadsstatistiken.

SCB och KI har lagt fram en plan för det fortsatta arbetet, som under

innevarande vår skall behandlas inom den av regeringen tillsatta

samrådsgruppen. Planen innebär att energi- och utsläppsräkenskaperna sätts i

löpande produktion och successivt byggs ut, att räkenskaper över avfall

upprättas, att möjligheterna till räkenskaper över materialflöden utreds, att

fysiska skogsräkenskaper upprättas och att miljöskyddskostnaderna bättre

infogas i räkenskaperna. Arbetet läggs upp så att det ger data till KI:s

värderingsstudier. Vidare fortsätter arbetet med miljöekonomiska indikatorer

och profiler samt input--output-analys med hjälp av de upprättade

räkenskaperna.

Arbetet bedrivs i nära samverkan med bl.a. FN, Eurostat och de nordiska

länderna. Ett exempel på det internationella samarbetet inom detta område är

konferensen Taking Nature into Account som skall äga rum i Bryssel i vår.

Konferensen arrangeras av bland andra Europaparlamentet och Europakommissionen

och syftar till att öka intresset för miljöräkenskaper och att påskynda

framtagandet av allmänt tillämpbara miljöräkenskaper.

I motion Jo689 (s) framhålls vikten av att arbetet med att ta fram en s.k.

grön BNP drivs vidare. I diskussionen om miljöräkenskaper förekommer ofta

uttrycket "grön BNP" som ett slags samlande beteckning på vad beräkningarna i

monetära termer syftar till. Som framhålls i den tidigare nämnda lägesrapporten

är uttrycket "grön BNP" missvisande av flera skäl. För det första är det inte

ett huvudsyfte att söka nå fram till ett enda, sammanfattande mått. I stället

inriktas arbetet på att ta fram ett helt system av mått (fysiska och monetära),

som belyser hur olika slags ekonomisk aktivitet påverkar miljö/naturresurser

och omvänt. För det andra är det intressanta måttet på total produktion i det

här sammanhanget inte bruttonationalprodukten (BNP) utan nettonationalprodukten

(NNP). I NNP har kapitalförslitningen dragits av, vilket är nödvändigt när man

vill analysera t.ex. betingelser för hållbar utveckling. Uttrycket

"miljöjusterad nationalprodukt" är således mer rättvisande.

I lägesrapporten understryks att i det kortare tidsperspektivet kommer ingen

heltäckande miljöjusterad nationalprodukt att kunna tas fram. Det kan också

tilläggas att man i den internationella diskussionen övergått från att tala om

en "green GDP" till att diskutera "greening of GDP". Processen att miljöjustera

produktionsmåtten har påbörjats, men under de närmaste åren kan man inte vänta

sig mer än partiella justeringar.

Det bör i detta sammanhang framhållas att arbetet med framtagandet av ett

miljöräkenskapssystem i Sverige och i de länder som arbetar med motsvarande

projekt kommer att ta tid. Arbetet inriktas alltjämt mycket på forskning och

metodutveckling innan en löpande produktion av ett samlat miljöräkenskapssystem

kan komma till stånd.

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett långsiktigt arbete med

att bygga upp miljöräkenskapssystemet. Projektet befinner sig alltjämt i ett

utvecklingsskede där en stor del av arbetet består av forskning och

metodutveckling. Enligt utskottet utvecklas arbetet positivt. Utskottet

förutsätter att de relevanta mått som utarbetats redovisas i centrala

ekonomisk-politiska dokument. Med hänvisning till det nuvarande ansträngda

statsfinansiella läget anser utskottet att det inte är motiverat att utöver

regeringens förslag tillföra ytterligare medel till projektet. Utskottet

avstyrker sålunda motionerna Fi407 (fp) yrkande 1, Jo604 (kds) yrkande 2,

Jo664 (v) yrkandena 10 och 11 samt Jo689 (s) yrkande 1.

Generationsräkenskaper

I motion Fi417 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att den offentliga

skuldsättningen och den ökande miljöskulden innebär framtida problem som i dag

oroar ungdomen. Motionären framhåller bl.a. att miljöförstöring är en

verksamhet där kostnaderna skjuts fram i tiden och där framtida generationer

kommer att stå för betalningsansvaret. I motionen föreslås att en utredning om

generationsräkenskaper tillsätts.

När det gäller kravet att utarbeta räkenskaper för att kunna belysa storleken

och tillväxten av den s.k. miljöskulden hänvisar utskottet till föregående

avsnitt i betänkandet om uppbyggandet av miljöräkenskaper.

De generationsräkenskaper som hittills utvecklats i vissa länder har

koncentrerats till en speciell teknik för att beräkna en indikator på hur den

offentliga sektorns nettoskuld i förening med rådande skattesystem och

offentligt utgiftsmönster påvekar inkomstfördelningen mellan den nu levande

generationen och den framtida generationen.

Denna modell för generationsräkenskaper har emellertid flera inslag som

förtjänar att studeras närmare. Inom Konjunkturinstitutet pågår för närvarande,

på uppdrag av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) en utredning

av förutsättningarna för att producera generationsräkenskaper i Sverige.

Utskottet konstaterar att det i uppdraget ingår att studera vilka

modifikationer och vilken utveckling av den nämnda standardmodellen som därvid

kan vara befogade.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi417

(mp) yrkandena 1--3.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

I vårt samhälle utförs, sägs det i motion A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c), lika mycket betalt arbete som obetalt arbete.

För att få kunskap om människors hela arbetssituation måste, menar

motionärerna, det obetalda arbetet mätas och värderas. Enligt slutdokumentet

från FN:s kvinnokonferens i Nairobi är en av de viktigaste strategierna inför

2000-talet att man börjar mäta och värdera det obetalda arbetet i ekonomisk

statistik. BNP-måttet måste kompletteras. Tidsanvändningsstudier är därför

nödvändiga för att vi ska kunna mäta detta obetalda arbete. För det krävs lika

modeller i hela Europa. I motionen understryks att det mot denna bakgrund är

viktigt att SCB fullföljer sitt uppdrag att ta fram ett nytt BNP-mått där det

obetalda arbetet ingår.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med samma

innebörd som den här aktuella motionen (jfr t.ex. 1992/93:FiU22). Utskottet är

av samma mening som motionärerna att det är angeläget att det obetalda arbetet,

som i stor utsträckning utförs av kvinnor, görs synligt. De

tidsanvändningsstudier som nu genomförts av SCB är därvid ett nödvändigt

underlag för att bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete

mellan kvinnor och män och för att studera betydelsen av arbetet i hemmet.

Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet är det nu möjligt att

exempelvis studera förskjutningar mellan den formella och den informella

ekonomin. Den primära användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera

här angivna frågeställningar.

Diskussioner har i olika sammanhang förts om och hur man skall inkludera

värdet av hushållens obetalda arbete i nationalräkenskaperna.

Värderingsproblemen är svåra. En lämplig lösning kan vara att använda

satellitkonton som förs vid sidan av nationalräkenskaperna. En sådan lösning

skulle kunna användas för att med jämna mellanrum ge en samlad bild av

omfattningen och strukturen på den totala ekonomiska aktiviteten i landet.

Vidare skulle sambanden mellan förändringar i det obetalda arbetets omfattning

och struktur kunna jämföras med förändringar i nuvarande uppsättning ekonomiska

data som har sin främsta användning inom stabiliseringspolitiken.

Inom Eurostat pågår en diskussion om genomförandet av en europeisk

tidsanvändningsundersökning. Syftet är att genomföra koordinerade och

jämförbara undersökningar i medlemsländerna.

Som nämnts har SCB genomfört en tidsanvändningsundersökning på nationell

nivå. Detta arbete drivs nu vidare inom SCB med försök att integrera sådana

mätningar med löpande undersökningar om hushållens utgifter m.m.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion A807

(c) yrkande 24.

Totalprisindex

I motion Fi408 av Mats Odell (kds) konstateras att Sverige under

1980-talet hade en kraftig uppgång i fastighetsvärden och andra reala

tillgångar. De senaste årens fastighets- och finanskris har inneburit ett

prisfall på fastigheter i storleksordningen 500 miljarder kronor. Mycket tyder

på att om ett bra mått på de reala värdenas prisutveckling hade funnits, så

hade inflationstendenserna kunnat avläsas på ett tidigt stadium. Detta hade

enligt motionärerna ökat förutsättningarna för Riksbanken att föra en

penningpolitik som på ett bättre sätt hade varit avpassad till den aktuella

ekonomisk-politiska situationen.

Det finns enligt motionärerna starka skäl för att utveckla instrument för att

kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisförändringar. Ett totalprisindex

(TPI), dvs. ett mått på alla marknadsvärderade tillgångar, skulle kunna vara en

indikator för att i den framtida penningpolitiken kunna ta hänsyn även till

tillgångarnas prisfluktuationer och vara ett värdefullt komplement till vårt

konventionella KPI-mått. I motionen föreslås att SCB utvecklar ett sådant mått.

Utskottet vill med anledning av motion Fi408 (kds) anföra följande.

Föreliggande motion om ett totalprisindex överensstämmer helt med den motion

i samma ämne som väcktes under allmänna motionstiden 1994 och behandlades av

utskottet i betänkande 1993/94:FiU15.

I den nu aktuella motionen föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex

(TPI) som till skillnad från KPI också tar hänsyn till tillgångarnas

prisförändringar. TPI skulle, menar motionärerna, vara ett ur penningpolitisk

synvinkel bättre mått på inflationen.

Utskottet vill framhålla att prisutvecklingen på fastigheter, aktier och

andra tillgångar -- via avkastningseffekter och disponibel inkomst --

självfallet är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Tillgångspriserna

påverkar konsumentpriserna indirekt. Prisutvecklingen på tillgångar påverkar

nämligen den inhemska efterfrågan via förmögenhetsförändringar och får

därigenom effekter på KPI.

Som framhålls i motionen är en beräkning av TPI emellertid förenat med

betydande mätproblem. Fastighetsprisindex är ett index som skall spegla

värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Fastighetsprisindex finns för egnahem

och fritidshus. Ett index för lantbruksenheter är under utveckling. Men

tillgängliga prisindex för fastigheter täcker en förhållandevis liten del av

den totala fastighetsmarknaden. För den övriga delen av fastighetsmarknaden är

det inte möjligt att via observationer av försålda enheter säga något om

värdeutvecklingen för beståndet. Många stora fastighetsinnehavare, t.ex. av

skog, kommer aldrig ut på marknaden. I andra fall är antalet transaktioner för

få eller för extrema för att ge en generell bild av pris- och

värdeutvecklingen. Det är sålunda förklarligt att prismätningar på reala

tillgångar saknas.

Konsumentprisindex är på många sätt ett ofullkomligt mått på inflationen.

Utskottet vill därför tillägga att det är fullt möjligt att genom utnyttjande

av flera index (nettoprisindex, producentprisindex, faktorprisindex för

bostäder, byggnadsprisindex, fastighetsprisindex) få en bättre förklaring till

och utförligare bild av inflationsutvecklingen än vad som är fallet då enbart

KPI betraktas.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi408

(kds).

Statistik om resandet i Sverige

I motionerna Fi405 av Jörgen Persson m.fl. (s) och Fi414 av Erik

Arthur Egervärn (c) föreslås att den statistik över resandet i Sverige som

utförs av Delegationen för prognos- och utredningsverksamhet inom

transportsektorn (DPU, Kommunikationsdepartementet) och av Styrelsen för

Sverigebilden samordnas. Den senare nämnda statistiken utförs på uppdrag av

Styrelsen för Sverigebilden av Swedeline.

Utskottet har från SCB inhämtat att ingående överläggningar har förts om ett

samarbete mellan SCB och Swedeline. Ett samarbete kunde emellertid ej komma

igång beroende på olika ståndpunkter och krav i fråga om statistisk metodik och

kvalitetsaspekter. Det kan i detta sammanhang nämnas att i budgetpropositionens

bilaga 13 (s. 41--43) föreslås att Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per

den 30 juni 1995.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi405 (s) och Fi414 (c).

Anslag till Statistiska centralbyrån

Statistik, register och prognoser

I budgetpropositionen förordas att SCB tilldelas ett ramanslag på nära 495

miljoner kronor. Mot bakgrund av att SCB år 1996 skall inkomma med en fördjupad

anslagsframställning för perioden 1997--1999 har verksamheten prövats för

endast ett år. SCB omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig

konsumtion. Det innebär att för budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med

25 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 36,6 miljoner

kronor.

Utskottet tillstyrker det begärda ramanslaget till Statistik, register och

prognoser för budgetåret 1995/96. Utskottet har heller ingen erinran mot de

besparingskrav som i budgetpropositionen föreslås gälla för SCB.

Det finns emellertid anledning att framhålla att förutsättningarna för

statistikproduktionen i och med Sveriges medlemskap i EU påtagligt har

förändrats. Statistiken spelar en viktig roll som underlag för den politik som

bedrivs inom EU. Som anförs i propositionen skulle ett drygt 50-tal rättsakter

på statistikområdet implementeras den 1 januari 1995. Som en följd av

medlemskapet tillkommer ytterligare ett 20-tal rättsakter som är relevanta för

Sverige. De områden som berörs är ekonomisk och finansiell statistik,

arbetsmarknadsstatistik, energi- och industristatistik, statistik över

jordbruk, skog och fiske, utrikeshandel och betalningsbalanser samt statistik

över företag, tjänster, transporter och miljö. Med den nya ansvarsfördelningen

som gäller för statlig statistik kommer därför förutom SCB även andra

myndigheter att involveras i det europeiska integrationsarbetet på

statistikområdet.

Vidare framhålls i propositionen att anpassningen av statistiken till EG:s

regelverk hittills har kunnat göras med små förändringar av uppgiftslämnandet

för svenska företag och hushåll. För statistik över handel med varor och

tjänster mellan medlemsländerna är dock förändringarna mer omfattande. Märkbara

anpassningar har också genomförts i statistikbearbetningarna. En följd av den

omfattande regelgivningen på statistikområdet är dessutom att utrymmet för

omprioriteringar inom SCB:s anslag begränsas.

Vid utskottets utfrågning med generaldirektören för SCB i anslutning till

behandlingen av detta ärende framhöll generaldirektören att SCB kommer att inom

anslagsramen åläggas att finansiera vissa -- ännu inte helt preciserade --

utbyggnader av statistik som följer av EU-medlemskapet. Detta, tillsammans med

neddragningen av anslagen för SCB under nästa budgetperiod, kan komma att

innebära att befintlig statistik måste skäras ned. Vilken statistik som i så

fall berörs -- och i vilken utsträckning -- kan inte i dag anges. Någon samlad

bedömning av den verksamhetsmässiga innebörden av budgetförslaget för SCB kan

därför för närvarande inte göras.

Uppdragsverksamheten

SCB:s uppdragsverksamhet svarade budgetåret 1993/94 för ca 34 % av verkets

hela omsättning. Denna verksamhet gav ett överskott på 15 miljoner kronor,

vilket innebär att SCB:s ackumulerade överskott nu uppgår till 33 miljoner

kronor.

Beslutet om ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken innebär att

uppdragsverksamheten förväntas öka kraftigt fr.o.m. budgetåret 1994/95. SCB har

redan vidtagit vissa åtgärder, t.ex. utbildning av personalen, för att anpassa

sina rutiner till de nya kraven. SCB bör fortsätta med översynen och

anpassningen av sina rutiner.

I propositionen framhålls att regeringen kommer att ta ställning till hur det

ackumulerade överskottet bör disponeras först efter att SCB inlämnat

ytterligare underlag.

Utskottet tillstyrker att SCB anvisas ett anslag på 1 000 kr till

uppdragsverksamheten för budgetåret 1995/96.

En ny låginkomstutredning

I motionerna Fi411 av Kenneth Kvist m.fl. (v), Fi413 av Susanne

Eberstein m.fl. (s), Fi415 av Rune Berglund m.fl. (s) samt So489 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) framförs krav på att en låginkomstutredning tillsätts.

I motionerna Fi411 (v) och So489 (v) anförs att klyftorna i samhället ökar.

Sverige som en gång präglades av en utveckling mot jämlikhet har, menar

motionärerna, sedan flera år varit inne i en motsatt utvecklingsprocess mot ett

två-tredjedelssamhälle. Processen accentueras av den offentliga sektorns

budgetproblem och av den nedskärningspolitik som förs. Enligt motionärerna är

det mot den bakgrunden angeläget att tillsätta en ny låginkomstutredning.

I motionerna Fi413 (s) och Fi415 (s) framhålls att i tider av ekonomisk

åtstramning uppstår alltid en intensiv diskussion om vilka grupper som drabbas

mest vid förändringar i det sociala trygghetssystemet. Någon riktig analys av

fördelningsproblem har enligt motionärerna under de senaste åren inte gjorts.

Det saknas i dag ett samlat underlag för det politiska beslutsfattandet i dessa

frågor.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att det i dag saknas underlag

för en kvalificerad analys och diskussion av fördelningsfrågorna.

Inkomstfördelningfrågorna har löpande följts upp i långtidsutredningarna. I

Långtidsutredningen LU 92 fick fördelningsfrågorna en genomträngande

belysning. Förutom i huvudbetänkandet skedde detta i bilaga 8 Långsiktiga

perspektiv på inkomstfördelningen och bilaga 9 Segregation -- ett svenskt

dilemma. I LU 95 behandlas inte fördelningsfrågorna i någon särskild bilaga.

Däremot belyses dessa frågor i olika avsnitt i LU 95:s huvudbetänkande (se

t.ex. LU 95 kap. 2, 8 och 10).

Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande (1993/94:FiU15) ger

också inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade

inkomststatistiken ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av

inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För

inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985, 1988 och 1992 har urvalet utökats i vad

avser de mest förmögna hushållen.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att Kommittén för

utvärdering av skattereformen (KUSK, Fi 1990:08) kommer att redovisa sin analys

av skattereformens fördelningspolitiska effekter under hösten 1995. Det

statistiska material som finns tillgängligt för KUSK består emellertid endast

av uppgifter fram t.o.m. år 1992. Någon utvärdering av de senast vidtagna

förändringarna i transfererings- och skattesystemen kan emellertid inte

påbörjas förrän aktuell statistik föreligger.

Fr.o.m. 1992 års finansplan har regeringen lämnat en fördelningspolitisk

redogörelse. Inom Finansdepartementet har en databas utvecklats i samarbete med

SCB -- FASIT (Fördelnings-Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och

Transfereringar) -- för framtagande av statistikuppgifter. Denna kan även

utnyttjas för att simulera effekter av bl.a. antagna regelförändringar i

skatte- och transfereringssystemet.

Med hjälp av FASIT kan kostnaderna av planerade åtgärder beräknas samtidigt

som utfallet för olika grupper i samhället kan belysas, t.ex. med uppdelning på

socio-ekonomisk grupp, inkomstklasser, familjer med eller utan barn. Som

huvudsakligt dataunderlag används den tidigare nämnda HINK-undersökningen. Inom

departementet sker en fortlöpande utveckling av FASIT och hithörande

modelltillämpningar.

Inom Socialdepartementet har ett välfärdsprojekt påbörjats med syfte att

kartlägga hur det svenska samhället och välfärden har förändrats. Utifrån de

kunskaper som en sådan kartläggning ger, och med de restriktioner som

saneringen av ekonomin innebär, kommer välfärdspolitiken att vidareutvecklas.

Arbetet, som kommer att pågå under större delen av innevarande mandatperiod,

skall bedrivas öppet och utåtriktat. Resultaten av kunskapsinhämtandet kommer

fortlöpande att redovisas och debatteras. Erfarenhetsutbyte med andra länder

kommer att vara en viktig del av projektet.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi411 (v),

Fi413 (s), Fi415 (s) och So489 (v) yrkande 7.

Företagens uppgiftslämnande

I motion Fi416 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) att företagens

uppgiftslämnande är betungande och innebär stora belastningar särskilt för de

mindre företagen. Ambitionen bör vara att uppgiftslämnandet bör minska.

I motionen framförs önskemål om minskat uppgiftslämnande främst genom bättre

samutnyttjande av centrala statistik- och företagsregister. Vidare föreslås att

informationen till uppgiftslämnarna görs bättre om hur registren skall

användas.

Som utskottet ser det måste det vara en självklar utgångspunkt för

myndigheternas uppgiftshämtning att minimera belastningen på företagen. Det

måste i detta sammanhang dock konstateras att det tidigare EES-avtalet och

EU-medlemskapet ställer nya och ändrade krav på inhämtning av uppgifter för

statistik från företagen. SCB driver emellertid i detta hänseende en i

förhållande till Eurostat mycket återhållsam linje.

Verket arbetar sedan lång tid med bl.a. olika statistiska metoder för att

begränsa företagens uppgiftslämnande till den officiella statistiken. Det

gäller t.ex. samordning av urval samt bättre urvalsplanering och mindre urval.

Varje nytt förslag med krav på uppgiftslämnande måste dessutom beredas i

Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD).

I likhet med motionärerna vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten

av att ett samutnyttjande av de centrala registren förutsätter klara regler för

att kraven på sekretess och integritet skall bli väl beaktade. Utskottet har

från regeringen erfarit att det på statistikområdet inom kort kommer ett

förslag som reglerar de statliga statistikregistren och dess användning.

Därvid kommer även en ändring i sekretessförordningen att föreslås som gör det

möjligt för statistikansvariga myndigheter att samutnyttja register för

officiell statistikproduktion. Vidare kan nämnas att SCB redan i dag baserar

huvudparten av sin uppgiftsinsamling på befintliga administrativa uppgifter och

även i övrigt aktivt arbetar med att begränsa uppgiftslämnandet t.ex. genom

samordnade urval.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi416

(c, m, fp, kds).

Lokalisering av SCB till Örebro

I motionerna Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) och

Fi410 av Inger Lundberg m.fl. (s) förordas att SCB:s hela verksamhet

lokaliseras till Örebro. I motion Fi410 (s) föreslås en utredning om ekonomiska

och verksamhetsmässiga förutsättningar att förlägga SCB i sin helhet till

Örebro samt att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att minst

55 % av de anställda skall vara placerade i Örebro.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast våren 1994

(1993/94:FiU15) behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som i den nu

aktuella motionen.

Som utskottet framhöll i här nämnda betänkande har nuvarande uppdelning av

SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men

också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit stora fördelar

genom att SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader.

Verksamheten i Örebro har utvecklats väl. SCB:s Stockholmsenhet är av stor

betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen. Denna

aspekt har nu blivit än mer värdefull i och med att ansvaret för den offentliga

statistiken lagts ut på ett tjugotal sektorsansvariga myndigheter. Huvuddelen

av dessa finns i Stockholmsregionen.

I budgetpropositionen framhålls att restriktioner som utgör hinder för att

anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningrna, med bl.a. krav på

besparingar och ökad effektivisering, bör undvikas. En sådan restriktion är den

av riksdagen beslutade procentuella fördelningen av personalantalet mellan

Stockholm och Örebro. Mot bakgrund av att verksamheten nu är så väl etablerad

på bägge orterna bör ett så detaljerat krav inte längre vara styrande.

Utskottet delar denna uppfattning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi404 (c, v) och Fi410 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöräkenskaper

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi407 yrkande 1, 1994/95:Jo604

yrkande 2, 1994/95:Jo664 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:Jo689 yrkande 1,

2. beträffande generationsräkenskaper

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi417 yrkandena 1--3,

3. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 24,

4. beträffande totalprisindex

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi408.

5. beträffande statistik om resandet i Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi405 och 1994/95:Fi414,

6. beträffande riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB

att riksdagen godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB som

förordats i

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 7 yrkande 1,

7. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register

och prognoser

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 7 yrkande 2

till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för

budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

494 557 000 kr,

8. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 8

till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96

under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

9. beträffande en ny låginkomstutredning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi411,

1994/95:Fi413, 1994/95:Fi415 och 1994/95:So489 yrkande 7,

res. 1 (v)

10. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi416,

11. beträffande lokalisering av SCB till Örebro

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi404 och 1994/95:Fi410.

res. 2 (v)

Stockholm den 23 mars 1995

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit:

Jan Bergqvist (s),

Per Olof Håkansson (s),

Lisbet Calner (s),

Sonja Rembo (m),

Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m),

Kjell Nordström (s),

Fredrik Reinfeldt (m),

Roy Ottosson (mp),

Mats Odell (kds),

Thomas Östros (s),

Kristina Nordström (s),

Per Bill (m),

Lars Bäckström (v),

Sven Bergström (c) och

Lars Leijonborg (fp).

Reservationer

1. En ny låginkomstutredning (mom. 9)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med

"Utskottet delar" och på s. 13 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

I fyra motioner Fi411 (v) och So489 (v) samt Fi413 (s) och Fi415 (s) väcks

förslag om att tillsätta någon form av samlad levnadsnivåutredning med

inriktning på låginkomsttagare och jämförliga grupper. Motionärerna hänvisar

bl.a. till den tidigare låginkomstutredningen. Utskottet kan konstatera att det

redan finns ett omfattande material kring dessa frågor och att utredningsarbete

även pågår på vissa områden.

Mot bakgrund av den offentliga sektorns budgetproblem och de åtgärder som

vidtagits av riksdag och regering för att minska de finansiella obalanserna

finns en risk för att samhället kan komma att utvecklas i en riktning mot

fördjupade inkomst- och förmögenhetsklyftor. Utskottet delar motionärernas oro

för att det svenska samhället, som under en lång tidsperiod präglades av en

utveckling mot jämlikhet, sedan flera år kan vara inne i en motsatt

utvecklingsprocess. Sverige får allt större grupper av långtidsarbetslösa,

förtidspensionärer och socialhjälpstagare. På arbetsmarknaden finns tydliga

tecken på ökade löneskillnader. Segregationen i boendet följer alltmer inte

bara sociala utan även etniska gränser. Dessa utvecklingstendenser skapar inte

bara sociala spänningar utan också kulturella, moraliska och demokratiska

problem.

Det gäller nu att klara den dubbla uppgiften att sanera de offentliga

finanserna och att motverka de tendenser som beskrivits ovan, dvs. att inte

bara sanera statsfinanserna utan också att tillgodose kravet på

fördelningspolitisk rättvisa. För att klara denna målsättning finns enligt

utskottets mening behov av ett samlat och mera fördjupat underlag som behandlar

situationen för låginkomsttagare och andra jämförliga grupper. Utskottet anser

därför att övervägande skäl talar för att en ny och samlad låginkomstutredning

borde tillkallas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi411 (v)

och So489 (v) yrkande 7 och förordar att regeringen snarast tillsätter en ny

låginkomstutredning. Med det anförda torde även motionerna Fi413 (s) och Fi415

(s) vara tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande en ny låginkomstutredning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi411 och 1994/95:So489

yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1994/95:Fi413 och 1994/95:Fi415 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Lokalisering av SCB till Örebro (mom. 11)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med

"Utskottet har" och slutar med "och Fi410 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att SCB:s verksamhet nu är väl

etablerad i Örebro och fungerar bra. Utskottet ser därför med oro på förslaget

i budgetpropositionens bilaga 8 om att slopa kravet på att minst 55 % av de

anställda skall finnas i Örebro. Om detta principbeslut överges kan det komma

att leda till att SCB:s verksamhet i Örebro successivt dras ned. Utskottet

anser att de regionalpolitiska skälen för en lokalisering av SCB i dess helhet

till Örebro är lika bärande i dag som när riksdagen tog 1987 års principbeslut

om att minst 55 % av verksamheten skulle förläggas till Örebro. Övervägande

skäl talar därmed för att detta principbeslut bör kvarstå. För att uppnå såväl

regionalpolitiska mål som eventuella effektivitetsvinster kan det dock finnas

skäl att i särskild ordning utreda möjligheterna att lokalisera hela eller

huvuddelen av SCB:s verksamhet till Örebro.

Utskottet tillstyrker sålunda motion Fi410 (s).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande lokalisering av SCB till Örebro

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi410 och med anledning av

motion 1994/95:Fi404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om utredning om en lokalisering av Statistiska centralbyråns hela

verksamhet till Örebro.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utfrågning 3

Utskottet 3

Inledning 3

Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden 4

Miljöräkenskaper 4

Generationsräkenskaper 7

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna 8

Totalprisindex 9

Statistik om resandet i Sverige 10

Anslag till Statistiska centralbyrån 10

Statistik, register och prognoser 10

Uppdragsverksamheten 11

En ny låginkomstutredning 12

Företagens uppgiftslämnande 13

Lokalisering av SCB till Örebro 14

Hemställan 15

Reservationer

1.En ny låginkomstutredning (mom. 9) (v) 16

2. Lokalisering av SCB till Örebro (mom. 11 (v)17