Bet. 1994/95:FiU18

Finansutskottets betänkande

1994/95:FIU18

Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (prop. 1994/95:100

bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

FiU18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de delar av budgetpropositionen

(bilaga 8, Finansdepartementet) som berör Statens fastighetsverk och Statens

lokalförsörjningsverk.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag inom här nämnda

verksamhetsområden och godkänner förslagen till inriktning av

besparingsåtgärder inom dessa områden. Vidare godkänner utskottet

Fastighetsverkets treårsplan för investeringar och tillstyrker att verkets

låneram i Riksgäldskontoret får uppgå till totalt 7 miljarder kronor.

I betänkandet behandlas fyra motioner från allmänna motionstiden som tar upp

frågor rörande förvaltningen av kulturfastigheter, möjligheter för

inlandssågverken att få utnyttja tillgången på skogsråvara väster om

odlingsgränsen och ett bemyndigande om försäljning av Vasakronan AB. Utskottet

avstyrker samtliga motioner.

En gemensam reservation från ledamöter tillhörande Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna och Kristdemokratiska samlingspartiet rörande

försäljning av Vasakronan AB har fogats till betänkandet. Därutöver har två

särskilda yttranden avlämnats.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 8 Finansdepartementet

dels under littera B Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

(s. 45--48)

att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998

som regeringen förordar (avsnitt B 1 och B 2),

dels under punkt B 1 (s. 45--47)

att riksdagen till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 31 176 000 kr,

dels under punkt B 2 (s. 47--48)

att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr,

dels under punkt B 3 (s. 48--52)

1. att riksdagen godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till

Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,

2. att riksdagen godkänner den låneram för Investeringar m.m. vad avser de

s.k. väntelägesfastigheterna i enlighet med vad regeringen förordat,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens

fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i

enlighet med vad regeringen förordat,

4. att riksdagen till Statens fastighetsverk för budgetåret 1995/96 anvisar

ett anslag på 1 000 kr,

dels under punkt B 4 (s. 52--53)

att riksdagen till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets

fästningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

75 000 000 kr.

Motionerna

1994/95:Fi401 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av underhåll,

bevarande och skyddande av Dämmans fyr (kronoholmen Dämman) i Mönsterås kommun,

Kalmar län.

1994/95:Fi402 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillgodose

råvarubehovet för sågverken i Norrbottens inland.

1994/95:Fi403 av Sten Tolgfors och Ulf Kristersson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kulturstiftelser för förvaltning av historiska byggnader.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja Vasakronan AB.

Utfrågning

Generaldirektör Christer Wadelius, Statens fastighetsverk, har inför

utskottet gett sina synpunkter på ärendet.

Utskottet

Statens lokalförsörjningsverk och Statens fastighetsverk handhar frågor

rörande statlig fastighetsförvaltning och lokalförsörjning.

Statens lokalförsörjningsverk

Anslaget till Lokalförsörjningsverket

Statens lokalförsörjningsverk är en efterfrågestyrd stabs- och

servicemyndighet, med huvuduppgift att lämna råd och stöd till regeringen och

de statliga myndigheterna i fråga om lokalförsörjning. Det övergripande målet

för stabsfunktionen är att på uppdrag av regeringen tillhandahålla ett

objektivt och professionellt stöd på lokalförsörjningsområdet. Det övergripande

målet för servicefunktionen är att erbjuda statliga förvaltningsmyndigheter de

tjänster de efterfrågar på lokalförsörjningsområdet.

Statens lokalförsörjningsverk inledde sin verksamhet den 1 januari 1993.

Anslaget för budgetåret 1993/94 uppgick till något mer än 56 miljoner kronor.

Regeringen bedömer nu att en anslagsnivå på drygt 31 miljoner kronor är

tillräcklig för verkets nuvarande uppgifter.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till anslag för

Lokalförsörjningsverket för budgetåret 1995/96.

Täckning av merkostnader för lokaler m.m.

Statens lokalförsörjningsverk svarar för kostnader för tomma lokaler, för

vissa övergångsvisa lokalkostnader i samband med myndigheters flyttningar samt

för vissa avtal mellan staten och andra huvudmän, t.ex. i fråga om

undervisningssjukhusen. För detta ändamål disponerar verket ett anslag för

täckning av merkostnader i avvaktan på att tomma lokaler kan avvecklas, att

befintliga hyreskontrakt löper ut etc. Verket skall redovisa vilka utgifter som

skall belasta anslaget B 2 Täckning av merkostnader för lokaler m.m. till

Finansdepartementet varje halvår.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att ett förslagsanslag på

35 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 anvisas för här angivet ändamål.

Statens fastighetsverk

Fastighetverkets verksamhet och finansiering

Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta byggnader och

markområden som skall förbli i statlig ägo. I samband med bolagisering av

Byggnadsstyrelsen, Vattenfall och Domänverket har fastigheter av nationellt

kulturintresse överförts till Fastighetsverket. Från försvaret har överförts

fästningar av riksintresse. Efterhand kan även överföring av fastigheter från

andra statliga myndigheter komma att aktualiseras.

Fastighetsbeståndet består av:

Statliga fastigheter tillhörande det nationella kulturarvet.

Regeringsbyggnaderna och statens donationsfastigheter.

Statens utrikesfastigheter.

Statliga markområden från den s.k. domänfonden.

Ägaransvaret för domänfonden överfördes till Fastighetsverket per den 1

januari 1994. Assidomän AB skall enligt nu gällande avtal med staten svara för

den operativa förvaltningen av dessa markområden som längst till 1996-06-30.

Fastighetsverket förvaltar även ett antal universitets- och

högskolefastigheter, dels s.k. väntelägesfastigheter som efterhand avses

överföras till Statliga Akademiska Hus AB, dels s.k. utredningsfastigheter som

kräver ytterligare utredning innan förvaltare utses. Till den senare kategorin

räknas också de fastigheter verket förvärvat för den verksamhet som bedrivs av

Statens institutionsstyrelse, civilförsvarsförråd och fastigheter för Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU). SLU-fastigheterna har under verksamhetsåret

överförts till SLU. Därutöver förvaltar verket på uppdrag riksdagens byggnader

(fastighetsdrift) samt av UD inhyrda ambassader, kanslier m.m. Den ekonomiska

styrningen av verksamheten sker genom ett av regeringen fastställt

avkastningskrav på verkskapitalet.

Fastighetsverkets fastigheter indelas redovisningsmässigt i två grupper --

dels s.k. hyresfastigheter som långsiktigt ger ett positivt driftnetto, dels

s.k. bidragsfastigheter som långsiktigt ger ett negativt driftnetto, t.ex.

kungliga slott och fästningar. Överskottet från hyresfastigheterna får behållas

av Fastighetsverket och användas bl.a. till finansiering av

bidragsfastigheternas underskott och till underhållsåtgärder m.m. Investeringar

finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.

Avkastningen på det totala verkskapitalet för budgetåret 1993/94 uppgick till

nära 8 %. Det totala överskottet i verksamheten uppgick till 344 miljoner

kronor. Bidragsfastigheterna har belastat överskottet med 34 miljoner kronor.

Nivån på verkets överskott kommer emellertid inte att bestå eftersom

väntelägesfastigheterna successivt skall föras över till annan huvudman. I

budgetpropositionen framhålls att det samlade resultatet för Statens

fastighetsverk följaktligen kommer att minska kraftigt under den närmaste

femårsperioden. Den långsiktiga intjäningsförmågan i verket bedöms dock som

god, vilket innebär att verkets övergripande uppgift att vårda och utveckla de

natur- och kulturvärden av nationell betydelse som verket givits ansvar för bör

kunna fullföljas.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att Fastighetsverket

för budgetåret 1995/96 anvisas ett anslag på 1 000 kr.

Fastighetsverkets investeringsverksamhet

Fastighetsverket redovisar årligen en rullande treårig investeringsplan.

Denna investeringsplan omfattar inte de kungliga slotten och rikets fästningar,

vilka i stället behandlas under ett särskilt anslag som utskottet behandlar

längre fram i betänkandet.

För budgetåret 1994/95 uppgick den totala låneramen för investeringar till

7 miljarder kronor. Investeringsbehovet för Statens fastighetsverks ordinarie

verksamhet under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till ca 600 miljoner kronor.

För de fastigheter som förvaltas av Statliga Akademiska Hus Aktiebolag,

väntelägesfastigheter, beräknas investeringsbehovet också uppgå till ca 600

miljoner kronor. Den tidigare ramen för upplåning i Riksgäldskontoret har satts

något högre än det i dagsläget beräknade medelsbehovet, eftersom det

erfarenshetsmässigt kan inträffa förändringar av investeringsvolymer. I

budgetpropositionen föreslås att Statens fastighetsverks ram för upplåning

fastställs till 7 miljarder kronor även för budgetåret 1995/96 eftersom de

redovisade investeringarna bedöms kunna rymmas inom denna ram och att det bör

ankomma på regeringen att vid oförutsedda händelser eller mindre förändringar

få justera ramen i erforderlig omfattning.

De större byggnadsprojekt som verket avser att påbörja under perioden

1995/96--1998 är följande:

1. Fastighetsverkets ordinarie fastighetsbestånd

Projekt över 50 miljoner kronor:

Ombyggnad av kemiskt övningslaboratorium vid Stockholms universitet (inrymt i

Riksmuseets fastighet).

Återuppbyggnad av vallar vid Vadstena slott.

En samnordisk ambassadanläggning byggs i Berlin.

Ombyggnad av Nordiska museet, etapp 2.

Ombyggnad av gamla Riksarkivet.

Projekt inom kostnadsramen 20--50 miljoner:

Ombyggnad av kv. Johannes större, östra delen för regeringskansliets

byggnader.

Ombyggnad av stora Tyghuset, Artillerigården, Stockholm.

Nybyggnad av kansli och chefsbostad för ambassaden i Kiev.

Nybyggnad av bostäder för ambassadpersonal i Peking.

2. Fastighetsverkets väntelägesfastigheter

Projekt över 50 miljoner kronor:

Ny- och ombyggnad av Kungl. Tekniska högskolan.

Ny- och ombyggnad av institutionen för Evolutionsbiologi vid Uppsala

universitet.

Ombyggnad av kv. Kemicum vid Uppsala universitet.

Nybyggnad av centrum för experimentell biomedicin vid Göteborgs universitet.

Projekt inom kostnadsramen 20--50 miljoner kronor:

Ombyggnad av Södra husen, etapp IV--VI vid Stockholms universitet.

Ombyggnad av institutionen för orientaliska språk vid Stockholms universitet.

Ombyggnad av f.d. institutionen för hästkirurgi vid Stockholms universitet.

Om- och tillbyggnad av Ekonomicentrum, Uppsala universitet.

Ombyggnad av djurhus för immunologi vid Karolinska institutet.

Tillbyggnad för botaniska institutionen vid Göteborgs universitet.

Ombyggnad av Idrottshögskolan.

Utskottet har ingen erinran mot den i budgetpropositionen föreslagna

investeringsplanen för Statens fastighetsverk, den föreslagna låneramen om

7 miljarder kronor och förslaget att bemyndiga regeringen att besluta om att

Fastighetsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för de planerade

investeringarna.

Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar

I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslog regeringen att en

kostnadsram om 630 miljoner kronor skulle anslås för restaureringsarbeten under

en tioårsperiod. Riksdagen godkände regeringens restaurerings- och

investeringsplaner för de kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna

för dessa arbeten skall enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras (jfr

1992/93:FiU26). Statens fastighetsverk tilldelades därför för budgetåret

1993/94 ett reservationsanslag benämnt restaureringsarbeten vid de kungliga

slotten och rikets fästningar. För budgetåret 1995/96 föreslås i

budgetpropositionen att 75 miljoner kronor anvisas för här nämnda

restaureringsarbeten.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998

Utgiftsutvecklingen för den statliga fastighetssektorn framgår av följande

tabell.

Utgiftsutvecklingen för fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

(miljoner kronor)

_________________________________________________________________________

Utgift Anvisat Förslag Varav beräknat Beräknad utgift

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 1997* 1998*

_________________________________________________________________________

208,3 179,0 141,2 93,6 -6,0 -6,0

_________________________________________________________________________

* Prisnivå 1995/96

De anslag som -- räknat på budgetår fram till den 1 juli 1996 -- förutses

minska i omfattning är anslagen B 1 och B 2 till Lokalförsörjningsverket.

Utskottet tillstyrker inriktningen av de besparingsåtgärder som föreslås i

propositionen.

Motioner om statlig fastighetsförvaltning

Dämmans fyr

I motion Fi401 av Sivert Carlsson (c) anförs att tiden nu är mogen att

förklara fyrplatsen Dämman i Kalmarsund som riksintresse för kulturmiljövården

och att eventuellt få den statligt skyddad som byggnadsminne.

På kronholmen Dämman byggdes år 1873 en fyr som vägledde många sjöfarande i

Kalmarsund, innan den efter 95 års tjänst släcktes den 1 april 1968 och

ersattes med en modern automatiserad fast fyr, som byggts på s.k. kasun och

förankrats ca en halv distansminut sydost om den gamla fyren. Det finns

intressenter, som är villiga att diskutera såväl huvudmannaskap som tillsyn och

reparationsarbeten av fyren. Förutsättningen torde dock vara att fyren stannar

i statlig ägo, att åtgärder snarast vidtas för att hindra fyrplatsens rasering

och att likaledes åtgärder vidtas för att återställa och bevara fyrplatsen, ett

kulturhistoriskt objekt av mycket stort värde. Motionären föreslår även att man

bör överväga att skydda Dämman genom att förklara fyrplatsen som byggnadsminne.

Utskottet vill med anledning av motion Fi401 (c) anföra följande.

I anslutning till ombildning av den dåvarande Byggnadsstyrelsen fattades

beslut om att överföra förvaltningen av kronoholmarna till Fastighetsverket.

Det är bl.a. verkets uppgift att förvalta viktiga kulturminnesmärken på ett

sådant sätt att de bevaras för framtida generationer. Vad gäller Dämmans

fyrplats försökte Domänverket sälja fyrplatsen till en intressent som kunde stå

för ett rimligt underhåll.

På grund av att kostnaderna för att återställa och underhålla Dämman var

alltför höga för att intressera en privat ägare har emellertid inte detta varit

möjligt. Utskottet har från Fastighetsverket erfarit att, i den mån Dämman inte

är möjlig att avyttra, verket skall svara för underhållet för att säkra Dämmans

fortbestånd.

Utskottet vill här erinra om att uppgiften att förklara en byggnad som

byggnadsminne inte är en riksdagsfråga. Denna uppgift åligger länsstyrelsen i

varje län. Att få en byggnad förklarad som byggnadsminne kan ske genom att de

enskilda personer eller organisationer som ser detta som angeläget lämnar in

ansökan därom till den aktuella länsstyrelsen.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion

Fi401 (c).

Skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten

I motion Fi402 av Olle Lindström (m) framhålls att skogsråvarutillgången

har stor betydelse för sågverken och massaindustrierna i Norrbotten. Sågverk

och viss förädlingsindustri är basnäringen i flertalet inlandskommuner. Stora

skogsägare i inlandet, t.ex. Assidomän, investerar nu och ökar produktionen vid

sina kustindustrier och därmed går mycket stora volymer skogsråvara från

inlandet till kusten. Vid samgåendet mellan Statens skogsindustrier och Domän

AB -- Assidomän -- undantogs förutom nationalparker, naturreservat och

urskogsreservat även all statlig mark väster om odlingsgränsen. Denna mark

överfördes till och förvaltas nu av Statens fastighetsverk. I motionen anförs

att hundratusentals hektar produktiv skogsmark i omedelbar anslutning till

skogsodlingsgränsen skulle kunna upplåtas för avverkning. För att tillgodose

natur- och miljövårdsintressen bör det ske genom småskaligt skogsbruk. Om

hälften av den årliga tillväxten, ca 500 000 skogskubikmeter, gjordes

tillgänglig skulle råvara till inlandssågverken kunna tillgodoses och många

arbetstillfällen tillkomma. För att möjliggöra detta måste, menar motionären,

Statens fastighetsverk upplåta mark genom arrenden eller på annat sätt sälja

skogsråvara till de inlandssågverk som annars riskerar nedläggning.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Efter bolagiseringen av

Domänverket och ombildningen av Byggnadsstyrelsen beslöt riksdagen att

skogsmarken väster om odlingsgränsen skall förvaltas av Fastighetsverket. Den

faktiska förvaltningen av detta område ombesörjs fram t.o.m. den 1 juli 1996

av Assidomän AB. Efter detta datum kommer den faktiska förvaltningen att

övertas av Statens fastighetsverk. Den avverkning och försäljning av

skogsråvaran som -- utifrån bl.a. miljöpolitiska restriktioner -- är möjlig att

genomföra skall emellertid ske på affärsmässiga grunder. Vad utskottet här

anfört innebär att även inlandssågverken, i konkurrens med andra företag som

efterfrågar skogsråvaror, efter den 1 juni 1996 kommer att få möjlighet att

utnyttja denna råvarutillgång. Försäljningen av skogsråvara kommer, enligt vad

utskottet erfarit från Fastighetsverket, att ske i sådana former att även

mindre sågverk skall kunna lämna anbud på skogsråvaran.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört synes motionens syfte vara

tillgodosett. Yrkandet i motion Fi402 (m) avstyrks sålunda.

Den statliga förvaltningen av kulturbyggnader

Den statliga kulturpolitiken har, sägs det i motion Fi403 av Sten

Tolgfors och Ulf Kristersson (m), präglats av bristande förmåga att ta tillvara

människors engagemang för det svenska kulturarvet. Vården och driften av många

historiska byggnader, museer och kulturella institutioner har skett och sker

inom ramen för offentlig sektor. Betydande ekonomiska och verksamhetsmässiga

vinster skulle kunna göras genom att förutsättningar för en mer allsidig

finansiering av verksamheten, samt för tillvaratagande av ideella insatser,

skapas i Sverige. Motionärerna förordar att en eller flera rikstäckande

historiska kulturstiftelser formeras, med uppgift att förvalta statliga

historiska byggnader som t.ex. slott och minnesmärken. Stiftelseformen

möjliggör också ökad mångfald i finansieringen av verksamheten via

medlemsavgifter i stödföreningar, enskilda bidrag, sponsring, kommersiella

intäkter och statligt stöd. Stöd från staten kan utgå, dock inom existerande

ramar, t.ex. som grundplåt för verksamheten eller driftsbidrag. I den ökade

marknadsorientering som stimuleras fram ligger både en popularisering av det

kulturella utbudet och drivkrafter för effektivt resursutnyttjande. Eftersom

fler än staten kommer att medverka till stiftelsens finansiering och

medlemmarnas ideella arbetsinsatser kan sänka kostnaderna, så är det enligt

motionärerna mycket som talar för att statens åtaganden stegvis kan minskas

utan att verksamhetens kvalitet försämras.

En lämplig väg är enligt motionärerna att regeringen låter utreda formerna

för den ovan beskrivna verksamheten, för att sedan återkomma till riksdagen med

förslag till inriktning av ett överförande av förvaltningen av statliga

historiska byggnader till historiska stiftelser.

Utskottet vill med anledning av motion Fi403 (m) anföra följande.

Som utskottet inledningsvis i detta betänkande redogjort för har efter

ombildningen av Byggnadsstyrelsen, Fastighetsverket fått till uppgift att bl.a.

förvalta de statliga fastigheter som tillhör det nationella kulturarvet. En

grundläggande och viktig del i verkets uppgifter är att levandegöra och bevara

byggnader och miljöer. Innebörden av detta är att ge allmänheten tillträde till

dessa byggnader och den närliggande miljön men också att utarbeta och sprida

information om fastigheterna och möjliggöra för lokala intressen att utnyttja

dessa fastigheter.

Det bör i detta sammanhang även nämnas att regeringen i september 1988

tillkallade en särskild utredare för att utreda frågan om förvaltning av vissa

kulturmiljöer. I betänkandet Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) tar

utredaren bl.a. upp frågor som behandlas i den nu aktuella motionen.

Kulturutskottet uttalade (1991/92:KrU18) att den lösning av

förvaltningsproblemen som under vissa förutsättningar föreslagits av utredaren

och som skulle innebära inrättandet av en nationell stiftelse för

kulturmiljöförvaltning synes ha så många fördelar att utskottet ville förorda

att förslaget snarast möjligt blev föremål för ingående överväganden. Därvid

borde, framhöll kulturutskottet -- med hänsyn till intresset av att

kulturmiljöerna är tillgängliga för allmänheten -- särskild uppmärksamhet ägnas

åt tillgänglighetsfrågan. Vid övervägandena skulle självfallet hänsyn tas till

innehållet i de beslut som kan komma att fattas i en nära framtid då det gäller

formerna för statens ägande och förvaltning av fastigheter.

Med anledning av kulturutskottets betänkande gjorde riksdagen ett

tillkännagivande med den innebörd som här redovisats.

Förslagen i den här nämnda utredningen är alltjämt under behandling i

Kulturdepartementet. Av regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen (skr. 1994/95:15 s. 144) framgår att sedan

förvaltningen av statens slott m.m. har överförts till Fastighetsverket

fortsätter beredningen av frågan om en nationell stiftelse som en del av

kulturmiljöförvaltningen. Utskottet har även erfarit att en interdepartemental

arbetsgrupp kommer att tillsättas under våren för att bl.a. behandla frågan om

stiftelseformen kan utnyttjas när det gäller icke-statliga kulturfastigheter.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motion Fi403 (m).

Försäljning av Vasakronan AB

I motion N298 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att över hela

världen har det under senare år genomförts omfattande program för privatisering

av statliga företag. Skälen har i stort varit desamma oavsett vilka som

innehaft regeringsmakten. Spridning av ägandet, tydligare ägarroll, renodling

av statens roll i ekonomin, minskad statsskuldsättning och starkare,

kommersiellt mer kompetenta företag har varit några av de viktigaste motiven.

Det finns, menar motionärerna, inte något självändamål i ett statligt

företagande som binder skattepengar och förhindrar angelägna verksamheter.

I motionen anförs att Vasakronan AB med sitt stora kommersiella

fastighetsbestånd har en stor potential. Bolaget har ett starkt behov av ett

strikt kommersiellt beslutsfattande. Av detta följer, enligt motionärerna, att

Vasakronan AB är ett av flera statliga företag (yrkande 3 i motion N298 (m))

där en försäljning bör påbörjas.

Bl.a. med hänsyn till det rådande läget på fastighets- och aktiemarknaden

saknar, enligt utskottets mening, en försäljning av Vasakronan AB aktualitet.

Det kan även nämnas att regeringen bereder frågan om vilka principer som skall

gälla vid försäljning av statliga företag. Utskottet avstyrker därför motion

N298 (m) yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Statens lokalförsörjningsverk

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 1

till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 31 176 000 kr,

2. beträffande anslag till Täckning av merkostnader för lokaler m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 2

till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret 1995/96

under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr,

3. beträffande Fastighetsverkets verksamhet och finansiering

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 4

till Statens fastighetsverk för budgetåret 1995/96 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

4. beträffande Fastighetsverkets investeringsverksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkandena 1--3

dels godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till Statens

fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,

dels godkänner en låneram på 600 miljoner kronor för

Investeringar m.m. vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får

ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. inom en låneram på totalt

7 miljarder kronor,

5. beträffande anslag till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och

rikets fästningar

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 4

till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar

för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 75 000 000 kr,

6. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och

1998

att riksdagen godkänner inriktningen av de i

proposition 1994/95:100 bilaga 8 under littera B

förordade besparingsåtgärderna inom fastighetsförvaltning och statlig

lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998,

7. beträffande Dämmans fyr

att riksdagen avslår motion

1994/95:Fi401,

8. beträffande skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten

att riksdagen avslår motion

1994/95:Fi402,

9. beträffande den statliga förvaltningen av kulturbyggnader

att riksdagen avslår motion

1994/95:Fi403,

10. beträffande försäljning av Vasakronan AB

att riksdagen avslår motion

1994/95:N298 yrkande 3.

res. (m, fp, kds)

Stockholm den 2 april 1995

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Per

Olof Håkansson (s), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Sonja Rembo (m), Arne

Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein

(s), Johan Lönnroth (v), Kjell Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy

Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).

Reservation

Försäljning av Vasakronan AB (mom. 10)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell

(kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Bl.a.

med" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion N298 (m) yrkande 3 anföra följande.

Under perioden 1991--1994 genomfördes ett omfattande statligt

privatiseringsprogram i Sverige som inbringade över 23 miljarder kronor, gav

ca 400 000 nya aktiesparare och skapade de två mest spridda -- i förhållande

till befolkningen -- köpta folkaktierna i Europa. Endast privatiseringar via

gratisaktier har gjort en större andel av befolkningen i något enskilt land

till aktieägare. Köpet av folkaktierna betalades med sparmedel, och de nya

ägarna uppgav till 80 % att de såg köpen som långsiktiga investeringar.

De viktigaste motiven till en fortsatt privatisering av statliga företag är

en spridning av ägandet, tydligare ägarroll, renodling av statens roll i

ekonomin, minskad statsskuldsättning och starkare, kommersiellt mer kompetenta

företag.

Det finns i detta sammanhang anledning att understryka att det inte finns

något självändamål i ett statligt företagande, som binder skattepengar och

förhindrar andra angelägna verksamheter. Men självfallet måste försäljningen av

de statliga företagen ske på ett ansvarsfullt sätt. Varje enskilt företag skall

bli starkare och mer konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering än det var

före densamma. Det innebär att starka hänsyn måste tas till företagens

intressen bl.a. vid valet av tidpunkt för försäljningarna, ägarstruktur och

metoder för genomförande.

Inom den sektor som behandlas i detta betänkande, fastighetssektorn, är det

det statliga företaget Vasakronan AB som är aktuellt för en privatisering. Även

om en försäljning av aktier i Vasakronan inte är omedelbart förestående bör

regeringen erhålla ett bemyndigande så att en sådan försäljning kan inledas när

goda marknadsförutsättningar föreligger. Vasakronan har enligt utskottets

mening ett starkt behov av ett strikt kommersiellt beslutsfattande. Av detta

följer att en försäljning bör kunna genomföras under innevarande mandatperiod.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion N298 (m) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande försäljning av Vasakronan AB

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N298 yrkande 3 bemyndigar

regeringen att sälja Vasakronan AB.

Särskilda yttranden

1. Skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten (mom. 8)

Per-Ola Erikssson (c), Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik

Reinfeldt (m), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp)

anför:

Skogsbruket är en väsentlig del av näringslivet i Norrlands inland. En god

tillgång till skogsråvara är därför av avgörande betydelse för utvecklingen av

bl.a. sågverksindustrin och därmed sysselsättningen. Vi anser att

Fastighetsverkets ambition att medverka till att trygga inlandssågverkens

råvarubehov är vällovlig. Enligt vår uppfattning skall emellertid inte

Fastighetsverket bygga upp en egen administration för skogsförvaltning.

Långsiktigt bör en annan ägandeform eftersträvas för den produktiva och

avverkningsbara skog som Fastighetsverket nu har ansvar för. Målsättningen bör

vara en lokal förvaltning, t.ex. via skogsallmänningar eller försäljning av

skogen till lokala intressenter. Försäljningen bör ske på affärsmässiga villkor

med beaktande av småskaliga lösningar så att lokala intressenter kan hävda sig

i konkurrensen. Ett ökat lokalt och enskilt ägande av skogsmarken är en viktig

förutsättning för sysselsättningen och utvecklingen av de små sågverken i

Norrlands inland.

2. Den statliga förvaltningen av kulturbyggnader (mom. 9)

Johan Lönnroth (v) anför:

Det är viktigt att staten som fastighetsägare och genom stöd till enskilda

mer aktivt än vad som sker i dag slår vakt om vårt gemensamma

byggnadskulturarv. Stiftelseformen kan i många fall vara lämplig när det gäller

att överföra vanvårdade kulturfastigheter till kulturhistoriskt engagerade

ägare. Staten bör dock inte sälja sina egna kulturfastigheter, men utveckla

former för att decentralisera förvaltningen och ta till vara enskildas

engagemang inom ramen för sitt eget aktiva ägaransvar.