Bet. 1994/95:FiU21

Finansutskottets betänkande

1994/95:FIU21

Riksbankens förvaltning år 1994 (redog. 1994/95:RB1 och RR5)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1994/95 FiU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin

förvaltning under år 1994.

Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens

resultat samt föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens balansräkning och

resultaträkning.

I betänkandet behandlar utskottet också två under allmänna motionstiden

väckta motioner, en om en myntreform och en om särskilda avkänningsmärken för

synskadade på sedlar och mynt. Båda motionerna avstyrks av utskottet.

Redogörelserna m.m.

Riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för

år 1994

I berättelsen (redog. 1994/95:RB1) lämnar fullmäktige en redogörelse för den

förda kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt. Vidare

lämnar fullmäktige förslag till dispositionen av Riksbankens resultat.

Fullmäktige föreslår

1. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna

balans- och resultaträkningar för år 1994,

2. att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat efter upplösning av

resultatutjämningsfonden, 8 594 miljoner kronor, skall

a) 6 200 miljoner kronor levereras in till statsverket och

b) 2 394 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden.

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet

under år 1994

I berättelsen (redog. 1994/95:RR5) tillstyrker Riksdagens revisorer

1. att fullmäktige i Riksbanken beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens

förvaltning under år 1994,

2. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna

balans- och resultaträkningar för år 1994.

Riksdagens revisorer har också tillställt utskottet en mer utförlig

granskningsrapport (daterad 1995-02-07) som utarbetats gemensamt av Riksbankens

revisionsavdelning och den revisionsbyrå som på Riksdagens revisorers uppdrag

svarar för granskningsarbetet, KPMG Bohlins AB.

Fullmäktiges protokoll

Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång till

riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll för år 1994.

Motionerna

1994/95:Fi601 av Bertil Persson (m) i vilken yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att av tio svenska

kronor skapa en ny krona.

1994/95:Fi602 av Ronny Olander (s) i vilken yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av riksbankslagen att riksdagen

löpande kan påverka utformningen av nya sedlar och mynt,

2. att riksdagen ger riksbanksfullmäktige till känna vad i motionen anförts

om införande av avkänningsmärken på nya sedlar och mynt.

Utskottet

Riksbankens förvaltning

Riksbankens resultat har under senare år disponerats i enlighet med

riktlinjer som fullmäktige lade fast i anslutning till 1988 års bokslut.

Riktlinjerna har godkänts av riksdagen. Enligt dessa skall Riksbanken varje år

till statsverket leverera in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste

årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet skall

avrundas till jämt 100-tal miljoner kronor. Dessutom skall till

dispositionsfonden varje år avsättas 10 % av samma genomsnittliga resultat.

Återstoden av årets resultat skall avsättas till ett resultatutjämningskonto.

Den resultatpåverkan som uppkommer vid en eventuell uppskrivning/nedskrivning

av kronans värde skall inte påverka det årsgenomsnitt som läggs till grund för

inleveranserna. I stället skall dispositionsfonden användas för att balansera

den effekt som en ändrad växelkurs har på resultatet. Avsikten härmed är att

man inte skall ta i anspråk ett resultat som uppkommit genom en större

omvärdering av tillgångar och skulder.

Riksbanken redovisar för år 1994 ett negativt resultat före

bokslutsdispositioner på --10 055 miljoner kronor. Exkluderas

valutakurseffekten är motsvarande resultat 2 394 miljoner kronor sämre.

Fullmäktige föreslår att detta korrigerade resultat på --12 449 miljoner kronor

läggs till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket.

I enlighet med de fastlagda riktlinjerna föreslår fullmäktige att 2 394

miljoner kronor överförs till dispositionsfonden och 6 200 miljoner kronor

levereras in till statsverket. Eftersom 1994 års resultat före

bokslutsdispositioner var negativt måste Riksbanken för att kunna genomföra

detta lösa upp resultatutjämningsfonden med (10 055+6 200+2 394=) 18 649

miljoner kronor.

Finansutskottet har för egen del inget att erina mot fullmäktiges förslag

till disposition av 1994 års resultat. Liksom Riksdagens revisorer tillstyrker

utskottet också att riksdagen fastställer de balans- och resultaträkningar för

år 1994 som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse. Balansräkningen

och resultaträkningen finns även fogade till detta betänkande som bilaga 1

resp. bilaga 2.

I den granskningsrapport som Riksbankens revisionsavdelning har utarbetat

tillsammans med KPMG Bohlins AB och som Riksdagens revisorer under hand har

delgivit utskottet aktualiseras en redovisningsteknisk fråga. I likhet med

tidigare år ingår i Riksbankens resultaträkning i posten utländska rörelsens

ränteintäkter även valutakurseffekter. Dessa kan i nuvarande redovisningssystem

inte särredovisas. I granskningsrapporten framhåller de båda revisionsorganen

att det är viktigt att man i ett nytt redovisningssystem kan särskilja

kurseffekter från ränteintäkter, eftersom kurseffekterna påverkar dispositionen

av Riksbankens resultat. Utskottet delar denna uppfattning. Enligt vad

utskottet inhämtat håller Riksbanken på att se över sitt redovisningssystem

bl.a. i syfte att få till stånd en sådan förändring, och något särskilt

initiativ från riksdagens sida är därför inte påkallat.

Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning i övrigt inte

funnit något som föranleder särskilt uttalande. I likhet med Riksdagens

revisorer tillstyrker utskottet därför att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet

för sin förvaltning under 1994.

Myntreform

I motion Fi601 av Bertil Persson (m) begärs att en myntreform genomförs

varvid en ny krona skall motsvara tio av dagens.

Samme motionär har de fyra senaste åren väckt motioner av snarlik innebörd.

På förslag av finansutskottet har dessa avslagits av riksdagen. Utskottet har i

sakfrågan inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionärens förslag.

Avkänningsmärken på sedlar och mynt

I motion Fi602 av Ronny Olander (s) påtalas behovet av särskilda

avkänningsmärken på sedlar och mynt för synskadade. När nya sedlar och mynt tas

fram är det enligt motionären viktigt att utformningen av dessa diskuteras med

de synskadades organisationer. Några sådana överläggningar hölls inte när

20-kronorssedeln togs fram, påpekar motionären. Han föreslår att någon typ av

avkänningsmärke skall införas på den nya 50-kronorssedel som Riksbanken för

närvarande överväger att införa. Detta borde bli föremål för en utredning,

anser motionären som också begär att finansutskottet skall lägga fram förslag

om de ändringar av riksbankslagen som behövs för att riksdagen aktivt skall

kunna gå in och påverka utformningen av nya sedlar och mynt.

Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Det är angeläget att

utformningen av sedlar och mynt anpassas till synskadade och andra

handikappades särskilda behov. Så har också skett, framför allt när det gäller

mynt där bl.a. allergikers och synskadades behov påverkat formen, präglingen

och valet av legering. Sedelvalörerna skiljs åt, förutom av motiv, färg och

tryckeriteknik, också av storlek. Sålunda är 20- och 100-kronorssedlarna båda

72 mm breda men 130 resp. 140 mm långa. På motsvarande sätt är 500- och 1

000-kronorssedlarna båda 82 mm breda men 150 resp. 160 mm långa.

Genom 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank har riksdagen delegerat till

Riksbanken att bestämma utformningen av de sedlar och mynt som banken ger ut.

Som motionären framhåller utreder Riksbanken för närvarande behovet av en ny

50-kronorssedel. Enligt vad utskottet inhämtat har företrädare för två

synskadeorganisationer vänt sig till Riksbanken och begärt företräde för att få

redovisa sina synpunkter på den nya sedelns utformning liksom på de ändringar

man vill få till stånd i den nuvarande 20-kronorssedeln. Riksbanken har ställt

sig positiv till en sådan kontakt.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat med något

särskilt initiativ från riksdagens sida. Motion Fi602 (s) avstyrks av

utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning

att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för

förvaltningen av Riksbanken under år 1994,

2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar

att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och 2 återgivna

balansräkning och resultaträkning för år 1994,

3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat

att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat efter upplösning av

resultatutjämningsfonden, 8 594 miljoner kronor, skall

dels 6 200 miljoner kronor levereras in till statsverket under

budgetåret 1994/95,

dels 2 394 miljoner kronor föras över till dispositionsfonden,

4. beträffande myntreform

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi601,

5. beträffande avkänningsmärken på sedlar och mynt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi602.

Stockholm den 20 april 1995

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:

Per-Ola Eriksson (c),

Sören Lekberg (s),

Lisbet Calner (s),

Sonja Rembo (m),

Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp),

Susanne Eberstein (s),

Johan Lönnroth (v),

Kjell Nordström (s),

Thomas Östros (s),

Kristina Nordström (s),

Per Bill (m),

Anna Åkerhielm (m) och Ulla-Britt Hagström (kds).

Riksbankens bokslut

Bilaga 1

Bilaga 2