Bet. 1994/95:FiU5

Finansutskottets betänkande

1994/95:FIU05

Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

m.m. (prop. 1994/95:40)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionens förslag

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

FiU5

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens

förslag till principer för budgetering, redovisning och revision

av de medel som Sverige betalar till resp. mottar från EU samt

de anslag som erfordras för att täcka de ytterligare utgifter

som uppstår under innevarande budgetår med anledning av

medlemskapet i EU. I betänkandet behandlas också Sveriges

åtaganden i Europeiska investeringsbanken. Utskottet tillstyrker

vidare de principer för finansiering av avgiften till EU som

regeringen redovisat i propositionen.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som väckts i

anslutning till propositionen. Företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna har avgivit en gemensam reservation till

förmån för sina motionsyrkanden när det gäller principerna för

finansiering av EU-avgiften. Vänsterpartiet och Miljöpartiet de

gröna har fogat särskilda yttranden till betänkandet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen m.m.,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1994/95:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v),

1994/95:Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1994/95:Fi22 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c),

1994/95:Fi23 av Göran Hägglund m.fl. (kds) och

1994/95:Fi24 av Anne Wibble och Lars Leijonborg (fp).

Propositionens förslag

I proposition 40 föreslår regeringen (Finansdepartementet)

1. att riksdagen antar regeringens förslag att utgifter till

och inkomster från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten

och budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med

regelverket för statliga medel,

2. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar

under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

2 250 000 000 kr,

3. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten:

Jordbruks- och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 700 000 000 kr,

4. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten:

Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr,

5. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift

baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr,

6. att riksdagen under en ny inkomsttitel på statsbudgeten,

Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för

budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna de

åtaganden med betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som

följer av de bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna en andel om

2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital och

därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken

betalning kan påfordras,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att till Europeiska

investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens

grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp

motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i

bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen,

10. att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska

investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 950 000 000 kr,

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för

räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av

stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger

7 procent av anslagsbeloppets storlek,

12. att riksdagen godkänner principerna för verksamhetsansvar,

finansiering, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling

(avsnitten 7, 9 och 10).

Motionsyrkandena

1994/95:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om finansieringen av Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen.

1994/95:Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om finansieringen av Sveriges medlemskap i EU.

1994/95:Fi22 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1994/95:40 såvitt avser principer

för finansiering.

1994/95:Fi23 av Göran Hägglund m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om principer för finansiering av EU-avgiften.

1994/95:Fi24 av Anne Wibble och Lars Leijonborg (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för finansiering av

EU-avgiften.

Utskottet

Inledning

I proposition 40 som beslutades den 27 oktober 1994 föreslås

att riksdagen skall ställa sig bakom vissa principer för

budgetering, redovisning och revision av de medel som Sverige

betalar till resp. mottar från EU. Därutöver redovisar

regeringen en bedömning av medlemskapets direkta effekter på

statsbudgeten samt begär anslag för att täcka vissa ytterligare

utgifter som uppstår under budgetåret 1994/95. Regeringen lämnar

också förslag till hur Sverige skall fullgöra sina åtaganden som

medlem i Europeiska investeringsbanken.

Regeringen bedömer att budgeteffekterna av medlemskapet för

kalenderåret 1995 kan beräknas till en nettomerbelastning om

drygt 22 miljarder kronor. Av dessa utgör ca 2 miljarder

engångseffekter. Den kvarstående budgeteffekten uppgår till ca

20 miljarder kronor. Den största komponenten är avgiften till

EG:s budget. År 1995 uppgår avgiften brutto till ca 19,9

miljarder kronor och netto till ca 15,5 miljarder kronor.

Därutöver lämnar regeringen förslag till principer för

finansiering av avgiften till EG:s budget. Sedermera har

regeringen i proposition 1994/95:122 -- beslutad den 21 november

1994 -- redovisat förslag till delfinansiering av avgiften genom

en höjning av arbetsgivaravgifterna (prop. 1994/95:122).

Ytterligare finansieringsförslag avses bli presenterade i

budgetpropositionen.

I den nu aktuella propositionen informerar regeringen också

riksdagen om sin syn på frågan om kontroll och revision av

EU-medel samt aviserar att den avser att återkomma till

riksdagen med förslag när det gäller konsekvenserna för de

nationella revisionsorganen.

Redovisning av betalningar till och från EU över statsbudgeten

I propositionen föreslås att utgifter till och inkomster

från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten samt

budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med regelverket

för statliga medel.

Betalningar mellan Sverige och EU utgör statliga medel. Som

medlem i EU kommer Sverige att bedriva politik inom ett antal

områden med fler finansiella instrument än de rent nationella.

Såväl direkt nationella som EU-medel bör enligt regeringen

budgeteras och redovisas samlat på statsbudgeten. Därigenom får

riksdag och regering ett rättvisande underlag för tilldelning av

medel, verksamhetsstyrning samt uppföljning.

Regeringen understryker i propositionen att riksdagen i flera

sammanhang efterlyst en sådan struktur på statsbudgeten att

statens verksamhet i större utsträckning bruttoredovisas på

statsbudgetens utgifts- resp. inkomstsida. Det är därför

naturligt att från början utforma redovisningen av statliga

betalningar till och från EU i enlighet med detta. En effekt av

bruttoredovisning är att budgetomslutningen ökar. Enligt

regeringens uppfattning är dock detta förhållande av relativt

liten betydelse i relation till kravet på tydlighet och

fullständighet i redovisningen.

Utskottet delar helt den syn på budgetering, redovisning

och revision av EU-medel som kommer till uttryck i propositionen

och tillstyrker således de principer som regeringen förordat.

Den svenska avgiften till EG-budgeten 1994/95

Allmänt

De totala utgifterna på EG-budgeten bestäms av EU-rådet och

EU-parlamentet. Utgifterna skall rymmas inom en ram som

fastställs som en andel av EG:s totala BNI. Europeiska rådet

beslutade vid sitt möte i Edinburgh i december 1992 att budgeten

kan öka från 1,20 % av BNI 1993 till 1,27 % 1999. För

budgetåren 1995 och 1996 har taket fastställts till 1,21 %

resp. 1,22 % av BNI. Det årliga budgetförslaget måste inrymmas

i dessa ramar. Det är dock inte självklart att hela utrymmet

skall tas i anspråk.

Budgetens inkomster utgörs av tullar, jordbruksavgifter,

momsbasavgift och en BNI-avgift, de s.k. egna resurserna.

Jordbruksavgifterna, tullarna och momsbasavgiften är fastlagda

så att de är oberoende av nivån på utgifterna. Budgeten måste

emellertid balanseras. BNI-uttaget beräknas därför som en

restpost, dvs. man räknar ut hur stor andel av BNI som måste tas

i anspråk för att planerade utgifter skall täckas.

Anslag till gemenskapsbudgeten. Tullavgifter samt jordbruks-

och sockeravgifter

För att täcka Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten föreslås

i propositionen att medel anvisas på tilläggsbudget för de

olika komponenterna i avgiften till EG:s budget. För

tullavgifter föreslås 2 250 miljoner kronor och för jordbruks-

och sockeravgifter 700 miljoner kronor.

Tullar och jordbruks- och införselavgifter svarar för

närvarande för ca 20 % av EG-budgetens totala inkomster.

Inbetalningen kommer att ske i enlighet med uppbörden, medan

övriga avgifter betalas enligt budget. Bokföring och betalning

av dessa s.k. traditionella resurser sker månatligen. Före

betalningen görs avdrag för de 10 % av uppbörden som skall

täcka administrationskostnaderna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning när det gäller tullavgifter resp. jordbruks- och

sockeravgifter.

Anslag till gemenskapsbudgeten. Mervärdesskattebaserad avgift

I propositionen föreslås att till den del av avgiften som

avser mervärdesskattebaserad avgift anvisas för innevarande

budgetår ett förslagsanslag på 4 100 miljoner kronor.

Momsbasavgifterna svarar för närvarande för drygt hälften av

EG-budgetens totala inkomster. Momsbasavgiften tas ut som en

enhetlig procentuell avgift på medlemslandets

mervärdesskattebas. För år 1995 blir avgiften för Sverige högst

1,32 %. Avgiften betalas in enligt de belopp som tas upp i EG:s

budget. Bokföring och betalning av denna avgift sker första

arbetsdagen varje månad.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen till

medelsanvisning beträffande momsbasavgiften.

Anslag till gemenskapsbudgeten. BNI-avgift

I propositionen förordas att till den del av avgiften som

är baserad på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) anvisas för

budgetåret 1994/95 ett förslagsanslag på 2 900 miljoner kronor.

BNI-avgiften svarar för nära 30 % av EG-budgetens totala

inkomster. BNI-avgiften utgår i procent av medlemsländernas BNI

till marknadspriser för aktuellt budgetår. Procentsatsen är

enhetlig och fastställs i EG:s budgetprocess för att täcka

återstående finansieringsbehov efter det att jordbruksavgifter,

tullar och momsbasavgift fastställts. Procentsatsen fastställs i

förhållande till summan av samtliga medlemsländers BNI.

BNI-avgiften budgeteras i enlighet med en prognos för BNI, med

korrigeringar i efterhand.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller

anslag till BNI-avgiften.

Ny inkomsttitel. Återbetalning avseende avgiften till

gemenskapsbudgeten

I propositionen föreslås också att en särskild

inkomsttitel upprättas för den återbetalning av det överenskomna

infasningsbeloppet som skall ske under åren 1995--1998. För år

1995 uppgår återbetalningen till 488 miljoner ecu, vilket med

kursen 9 kronor/ecu motsvarar 4 400 miljoner kronor. Hälften av

återbetalningen 1995 väntas infalla under budgetåret 1994/95.

Utskottet tillstyrker att riksdagen beslutar i enlighet

med regeringens förslag.

Bemyndigande till regeringen för budgetåtagande för år 1995

I propositionen understryks att bemyndigandesystemet är en

del av EG-budgetens regelverk. Det utgör -- på samma sätt som

det bemyndigandesystem som tillämpas inom statsbudgeten -- ett

betalningsåtagande som avser senare budgetår. Det innebär att

när Sverige som medlem i EU-rådet fastställer budgeten ingår

även beslut om åtaganden för senare budgetår, i detta fall för

andra halvåret 1995. Riksdagen bör som ett led i godkännandet av

EU:s regelverk ge regeringen ett bemyndigande i denna del.

Regeringen anmäler i propositionen att den avser att årligen i

budgetpropositionen lämna en redogörelse för beslutade

bemyndiganden.

Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda

bemyndigandet.

Kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen

bemyndigar regeringen dels att teckna en andel i Europeiska

investeringsbankens grundkapital till ett värde av 2 026

miljoner ecu (vilket med växelkursen 9 kr/ecu motsvarar ca

18 234 miljoner kronor), dels att göra de inbetalningar och

garantiåtaganden som följer av ett medlemskap i banken.

Därutöver föreslås att ett anslag om 950 miljoner kronor på

tilläggsbudget anvisas som bidrag till kapitalet i Europeiska

investeringsbanken.

Utskottet konstaterar att av ett medlemskap i den

Europeiska unionen följer också medlemskap i investeringsbanken

med därav följande åtaganden. Bankens huvuduppgift är att bidra

till en balanserad regional utveckling inom EU genom att

finansiera ekonomiskt sunda investeringar i de mest eftersatta

regionerna. Utskottet anser därför att riksdagen bör bifalla

regeringens förslag om svensk kapitalinsats i Europeiska

investeringsbanken.

Bemyndigande till regeringen att överskrida anslagskredit för

ramanslag

I enlighet med de principer som regeringen förordat för bl.a.

budgetering och redovisning på statsbudgeten av medel med

anknytning till stöd från EG:s budget bör särskilda

räntekostnadsanslag föras upp på de huvudtitlar där

räntekostnader uppstår till följd av att staten betalar ut stöd

i förskott. Räntekostnadsanslagen bör av främst

redovisningstekniska skäl anvisas som ramanslag.

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att för

räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av

stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger 7 % av

anslagsbeloppets storlek.

Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda

bemyndigandet.

Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften

I propositionen (avsnitt 9) behandlas hur EU-avgiften

skall finansieras. Inledningsvis anges att följande fem

principer skall gälla för finansieringen av ett eventuellt

svenskt medlemskap i Europeiska unionen.

1. Effekterna skall finansieras fullt ut och får inte leda

till ökat upplåningsbehov.

2. Statens utgifter för administration får inte öka på grund

av medlemskapet.

3. Om EU:s budgetmyndigheter tar beslut som innebär totalt

ökade utgifter skall dessa finansieras med redan anvisade medel

inom i första hand berörda departementsområden.

4. De nationella åtaganden som krävs för att få bidrag från

gemenskapsbudgeten skall finansieras med redan anvisade medel

inom de departementsområden dit stödet är riktat.

5. Varje svenskt utgiftsområde som berörs av EU-samarbetet

skall bidra till finansieringen i proportion till områdets andel

av avgiften.

I propositionen understryks att den sociala sektorn inte bör

drabbas av finansieringen av EU-avgiften (prop. s. 24).

Beträffande utgiftsneddragningar sägs att varje utgiftsområde

som berörs av EU-samarbetet skall bidra till finansieringen av

den svenska budgetavgiften motsvarande områdets andel av

bruttoavgiften. Utgiftsneddragningarna utgör finansiering utöver

återbetalningen. Det är därför, enligt propositionen, viktigt

att framhålla att neddragningarna i de flesta fall inte innebär

minskade resurser till berörda områden med hänsyn till att medel

i stället utbetalas från gemenskapsbudgeten.

På skatteområdet bör förslagen så lång möjligt koncentreras

till sektorer som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten

samt till de delar av ekonomin som i andra avseenden kan anses

dra fördel av ett medlemskap. Det är, understryks det, angeläget

att de skattehöjningar som väljs i så liten utsträckning som

möjligt leder till välfärdsförluster. De extra bördor som följer

av skattens snedvridande effekter på produktion och konsumtion

bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt (prop. s. 25).

Ett konkret förslag till finansiering av EU-avgiften

behandlas i proposition 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i

EU. Propositionen bereds av skatteutskottet (bet.

1994/95:SkU16).

Fem motioner, motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v),

motion Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m), motion Fi22 av

Per-Ola Eriksson m.fl. (c), motion Fi23 av Göran Hägglund

m.fl. (kds) och motion Fi24 av Anne Wibble och Lars

Leijonborg (fp), har väckts med anledning av propositionen.

Av de borgerliga motionerna -- Fi21 (m), Fi22 (c), Fi23 (kds)

och Fi24 (fp) -- framgår att motionärerna stöder principen att

EU-avgiften inte får finansieras genom att statens

upplåningsbehov ökar. Samtidigt uttalas stöd för ambitionen att

en ökning av statens utgifter för administration i samband med

EU-medlemskapet förhindras.

Däremot avvisas bestämt det som sägs i propositionen om att,

som motionärerna tolkar propositionen, finansieringen skall

belasta olika områden och verksamheter i proportion till hur de

gynnas av medlemskapet. Som motionärerna ser det innebär den i

propositionen föreslagna finansieringen att specialdestinering

av skatt och andra inkomster i budgeten införs i budgetarbetet.

En sådan princip strider mot vedertagna regler i svenskt

budgetarbete och bör därför, menar motionärerna, avvisas.

Specialdestinering av vissa inkomster för att bestrida vissa

utgifter öppnar vägen för suboptimering vid den politiska

avvägningen av vilka uppgifter som är mest angelägna.

Motionärerna kan ej heller dela regeringens uppfattning att

vissa medborgare, som enligt propositionen drar större fördel än

andra av medlemskapet, skall betala en större del av avgiften.

Kristdemokraterna understryker i motion Fi23 att deras

hållning bygger på en principiell syn på budgetens utformning

som innebär att EU-avgiften inte skall öronmärkas genom

specifika skattehöjningar eller besparingar.

Medlemskapet är, sägs det i motion Fi24 (fp), till för

och till fördel för hela landet. Det vore både egendomligt och

stötande att ha en speciell finansiering av just denna utgift.

Regeringens tankegångar om höjda arbetsgivaravgifter och andra

skattehöjningar kan riskera att legitimera det felaktiga

påståendet att EU bara är till fördel för näringslivet och

därmed snarast förstärka en negativ känsla hos dem som röstade

nej i folkomröstningen.

I motion Fi22 (c) framhålls att den finansieringsprincip

som föreslås i propositionen innebär att ett bestraffningssystem

införs med udden riktad mot vissa grupper och mot de medborgare

som röstade nej till EU-medlemskap. Förslagen lägger också,

enligt motionärerna, ett tak på nationella ambitioner inom

miljö- och regionalpolitikens område.

I motion Fi21 (m) anförs att ett viktigt syfte med

Sveriges anslutning är att öka landets ekonomiska tillväxt. Det

är emellertid inte möjligt att exakt förutsäga hur stor denna

effekt blir. Enligt propositionen (s. 14 ) skall effekter av

detta slag successivt beaktas i regeringens ekonomiska politik.

Motionärerna ser ingen anledning att detta inte skall ske från

första början. Den tänkta uppläggningen att medlemskostnaden

inledningsvis skall betalas krona för krona genom riktade

skattehöjningar ger enligt motionärerna skäl för misstanken att

regeringen vill begagna tillfället att skaffa fram extra

skatteintäkter till täckande av budgetunderskottet, när det nu

ter sig alltmer besvärligt att få fram utgiftsbesparingar.

Utskottet vill för sin del anföra följande.

I proposition 1994/95:122 förordas att en allmän löneavgift på

1,5 % införs fr.o.m. inkomståret 1995 för finansiering av

medlemskapet i EU. Löneavgiften föreslås utformad så att den

motsvarar en höjning av arbetsgivaravgifterna och andra

motsvarande avgifter för egenföretagare med 1,5 procentenheter.

Även om skäl, enligt propositionen, talar mot denna åtgärd i ett

långsiktigt tidsperspektiv är en höjning av

arbetsgivaravgifterna motiverad i ett medelfristigt perspektiv.

Utskottet drar av detta uttalande slutsatsen att avsikten inte

är att långsiktigt knyta denna avgift till utgifterna för

EU-medlemskapet.

Mot den bakgrunden anser utskottet det inte relevant att tala

om en specialdestinering av avgiften. Med specialdestinering

avses att inkomster redovisningsmässigt knyts till vissa

utgifter så att utgifterna anpassas storleksmässigt till

inkomsterna eller tvärtom. Utskottet anser att den i proposition

40 föreslagna principen för finansiering -- att ökade

utgiftskrav inte får leda till ökad upplåning utan skall

finansieras fullt ut genom en kombination av

utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar -- är en god

princip som överensstämmer med de budgetpolitiska riktlinjer som

riksdagen vid ett flertal tillfällen de senaste åren ställt sig

bakom.

Utskottet delar således inte motionärernas uppfattning att

principerna för finansieringen av EU-avgiften skulle innebära

att en specialdestinering införs i budgeten. Utskottet vill

också bestämt avvisa det som sägs i motion Fi22 (c) om att

principerna skulle innebära ett tak för våra nationella

ambitioner eller utgöra ett bestraffningssystem riktat mot vissa

grupper. Som utskottet ser det handlar det här snarast om en ren

missuppfattning från motionärernas sida av de föreslagna

principerna. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå

motionerna Fi21 (m), Fi22 (c), Fi23 (kds) och Fi24 (fp).

I motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att den

grundläggande principen för finansieringen av EU-avgiften skall

vara att den som tjänar på medlemskapet också skall betala det.

Principerna för finansiering bör också, menar motionärerna, ses

i samband med besluten om i vilken utsträckning och enligt vilka

principer Sverige skall ta emot olika former av EU-stöd.

Finansieringen måste därför vägas mot de förslag som läggs i

budgetpropositionen i januari 1995.

I motion Fi20 (v) tas även frågan upp vilken

finansieringsform man bör välja för att täcka den

nettobelastning på statsbudgeten som EU-medlemskapet innebär.

Motionärerna anser att följande fyra inkomstkällor i första

hand bör utnyttjas: Fastighetsskatter, inkomstskatter på fysiska

personer, skatt på företagsvinster samt olika former av

miljörelaterade skatter/avgifter på företag.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i propositionen,

att en strävan bör vara att skatteåtgärderna så långt möjligt

bör koncentreras till sektorer som är bidragsmottagare från EU

eller till aktiviteter som i andra avseenden kan anses bli

gynnade av ett medlemskap. För valet mellan olika

skattehöjningar innebär detta att i första hand sådana skatter

bör höjas där skattesubjektet utgörs av företag.

I proposition 122 föreslås som nämnts en delfinansiering, ett

höjt skatteuttag genom en höjning av arbetsgivaravgifterna.

Avsikten är att den skall kunna börja tillämpas från årsskiftet.

Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram senare i

budgetpropositionen. Det finns därför inte anledning för

riksdagen att nu göra något uttalande med anledning av motion

Fi20 (v). Den avstyrks därför av utskottet.

Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen

angivna principerna för verksamhetsansvar, finansiering,

anslagskonstruktioner och betalningsförmedling.

Kontroll och revision av EU-medel

I propositionen informerar regeringen riksdagen om sin syn

på frågan om kontroll och revision av EU-medel. Enligt

regeringens bedömning måste uppföljningen av effektiviteten och

efterlevnaden av EU:s regelverk ges hög prioritet. De svenska

nationella kontroll- och revisionsinsatserna bör och måste

därför öka. Dessa utökade granskningsinsatser kan enligt

regeringen normalt fullföljas inom ramen för befintliga

myndigheters instruktionsenliga uppgifter.

Regeringen har således inte funnit att ett medlemskap i EU

skulle behöva innebära någon förändring av de statliga

revisionsorganens uppdrag. Ett medlemskap innebär dock att

Riksrevisionsverkets och Riksdagens revisorers granskningsrätt

bör vidgas till att även omfatta statlig verksamhet som

initierats eller finansierats av EU. Regeringen anmäler i

sammanhanget att den avser att återkomma till riksdagen med en

närmare redogörelse och förslag till hur de svenska nationella

revisionsorganens granskningsrätt hos uppbördsobjekt och

slutmottagare av bidrag i enlighet med EU:s regelverk kan

tillgodoses. Regeringen betonar att de svenska revisionsorganen

bör ges samma rätt som EG:s kontroll- och revisionsorgan att

granska hanteringen av medel från EU.

Utskottet vill för sin del kraftigt understryka det som

sägs i propositionen om kontroll och revision av EU-medel.

Utskottet vill i sammanhanget därutöver endast notera att

överväganden om konsekvenserna av ett medlemskap i EU för

Riksdagens revisorers del bör samordnas med det pågående arbetet

inom regeringskansliet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning av betalningar till och från EU

över statsbudgeten

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkande 1 godkänner att utgifter till och inkomster från EU

skall bruttoredovisas över statsbudgeten och budgeteras,

redovisas och revideras i enlighet med regelverket för statliga

medel,

2. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande

2 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar under sjunde

huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 250 000 000 kr,

3. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks-

och sockeravgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkande 3 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks-

och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 700 000 000 kr,

4. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten:

Mervärdesskattebaserad avgift

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkande 4 till Avgiften till gemenskapsbudgeten:

Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr,

5. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift

baserad på bruttonationalinkomsten

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkande 5 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift

baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr,

6. beträffande ny inkomsttitel för återbetalning avseende

avgiften till gemenskapsbudgeten

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkande 6 under en ny inkomsttitel på statsbudgeten,

Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för

budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr,

7. beträffande bemyndigande för budgetåtaganden för år

1995

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkande 7 bemyndigar regeringen att godkänna de åtaganden med

betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som följer av de

bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995,

8. beträffande kapitalinsats i Europeiska

investeringsbanken

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkandena 8--10

dels bemyndigar regeringen att teckna en andel om

2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital

och därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken

betalning kan påfordras,

dels bemyndigar regeringen att till Europeiska

investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens

grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp

motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i

bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen,

dels till Bidrag till kapitalet i Europeiska

investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 950 000 000 kr,

9. beträffande bemyndigande att överskrida anslagskredit för

ramanslag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40

yrkande 11 bemyndigar regeringen att för räntekostnader,

föranledda av förskotterade utbetalningar av stöd från EG,

besluta om en anslagskredit som överstiger 7 % av

anslagsbeloppets storlek,

10. beträffande finansieringsprinciper m.m. för betalning av

EU-avgiften

att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:40 yrkande 12

och med avslag på motionerna

1994/95:Fi20,

1994/95:Fi21,

1994/95:Fi22,

1994/95:Fi23 och

1994/95:Fi24

godkänner de i propositionen angivna principerna för

verksamhetsansvar, finansiering, anslagskonstruktioner och

betalningsförmedling.

res. (m, c, fp, kds)

Stockholm den 1 december 1994

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola

Eriksson (c), Per Olof Håkansson (s), Sören Lekberg (s), Sonja

Rembo (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s),

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Sonia Karlsson (s),

Johan Lönnroth (v), Susanne Eberstein (s), Fredrik Reinfeldt

(m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s)

och Per Bill (m).

Reservation

Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften

(mom. 10)

Per-Ola Eriksson (c), Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds) och

Per Bill (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "I proposition" och på s. 10 slutar med "och

betalningsförmedling" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inledningsvis en annan och mer positiv syn på

medlemskapet i EU än den som uppenbarligen varit vägledande för

regeringen. Det grundläggande är enligt utskottet att

medlemskapet skapar bättre förutsättningar för ekonomisk

tillväxt och därmed också för en finansiering av

medlemsavgiften. Genom medlemskapet får vi en stabilisering av

den ekonomiska situationen som i sin tur kan bidra till

räntesänkningar, sänkta kostnader i produktionen och en ökad

konkurrenskraft. Detta gynnar oss alla oavsett om vi är

konsumenter, producenter, skattebetalare eller bidragstagare.

Utskottet vänder sig därför bestämt mot att peka ut vissa

grupper som mer gynnade än andra.

Utskottet har givetvis inget att erinra mot det som sägs i

propositionen om att finansieringen inte får leda till ett ökat

upplåningsbehov eller att statens administrativa kostnader ej

bör öka totalt sett. Även om samhällsekonomin i stort gynnas av

EU-medlemskapet bör strävan självfallet vara att täcka de

utgifter som uppstår på statsbudgeten som en följd av detsamma.

Finansieringen bör enligt utskottet ske på sedvanligt sätt genom

prövning och omprioriteringar inom ramen för det ordinarie

budgetarbetet.

Att åberopa EU-medlemskapet som skäl för att höja skatterna är

ohållbart. För att kunna utnyttja medlemskapets fördelar måste

vi behålla gynnsamma produktionsbetingelser för företagen. Det

stärker konkurrenskraften, ökar produktionen och främjar

sysselsättningen. Att i detta läge införa en ny allmän löneskatt

kommer att motverka denna positiva utveckling. Utskottet anser

att det är av stor vikt att upprätthålla den grundläggande

finanspolitiska principen att skatter och andra inkomster inte

skall vara specialdestinerade till särskilda utgiftsändamål.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motionerna Fi21

(m), Fi22 (c), Fi23 (kds) och Fi24 (fp).

I Vänsterpartiets motion förordas att finansieringen av

EU-medlemskapet i första hand skall ske genom höjning av en rad

skatter. Utskottet har ovan redovisat sin syn på denna

finansieringsmetod och avstyrker följaktligen motion Fi20 (v).

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande finansieringsprinciper m.m. för betalning av

EU-avgiften

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi21,

1994/95:Fi22, 1994/95:Fi23 och 1994/95:Fi24 och med anledning av

proposition 1994/95:40 yrkande 12 samt med avslag på motion

1994/95:Fi20 godkänner de i propositionen angivna principerna

för verksamhetsansvar, anslagskonstruktioner och

betalningsförmedling samt som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om principerna för finansiering av

EU-avgiften.

Särskilda yttranden

1. Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften

(mom. 10)

Johan Lönnroth (v) anför:

Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram i 1995

års budgetproposition. Dessa förslag har kunnat förankras genom

samtal mellan företrädare för regeringen och Vänsterpartiet.

Därmed har syftet med motion Fi20 (v) kunnat tillgodoses på ett

godtagbart sätt.

2. Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften

(mom. 10)

Roy Ottosson (mp) anför:

Jag motsätter mig förslaget att bekosta medlemsavgiften med

höjda arbetsgivaravgifter och motsvarande egenavgifter för

egenföretagare. Det leder enligt min mening till en snedvridning

av samhällsekonomin mot ökade miljöstörningar, lägre grad av

företagande och färre arbetstillfällen. Därigenom försvagas

samhällsekonomin och på sikt även statsbudgeten.

Miljöpartiet de gröna kommer att lägga ett annat förslag till

finansiering med anledning av proposition 1994/95:122 som

behandlar den konkreta finansieringen av EU-medlemskapet.

Jag anser också att intäktssidan på statsbudgeten i

fortsättningen skall utformas så att statens samlade utgifter

bekostas på ett optimalt sätt med hänsyn till samhällsekonomi,

social rättvisa och en miljömässigt hållbar utveckling. Det

innebär att den tendens till öronmärkning av de nu aktuella

intäkterna på budgeten gentemot medlemsavgifterna i EU

inte kan bibehållas i den framtida budgetbehandlingen.