Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden

1994-12-13 · 6 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:FiU6, Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

1994/95:FIU06

Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden

(förs. 1994/95:RB2)

Innehåll

Sammanfattning

Motionsyrkanden

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1994/95

FiU6

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande att riksdagen

lämnar sitt medgivande för Riksbanken att ingå långsiktiga

internationella låneåtaganden i samband med anslutningen till

det s.k. EMS-avtalet och avtalet om kortfristigt monetärt stöd

samt att lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ändras så att

riksdagens medgivande inte behöver inhämtas för sådana

låneåtaganden genom avtal med andra centralbanker.

I en motion från Vänsterpartiet föreslås att förslaget från

Riksbanken avslås. Motionen avstyrks av utskottet.

Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för sina

motionsyrkanden.

Fullmäktiges förslag

I förslag 1994/95:RB2 har fullmäktige i Riksbanken föreslagit

dels att riksdagen lämnar sitt medgivande för Riksbanken

att ingå långsiktiga internationella låneåtaganden i samband med

anslutningen till

1. avtalet av den 13 mars 1979 angående de operativa

procedurerna för Europeiska monetära systemet (EMS-avtalet),

samt

2. avtalet av den 9 februari 1970 angående upprättandet av ett

kortfristigt monetärt stöd,

dels att riksdagen antar fullmäktiges i Riksbanken förslag

till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

Till förslag 1994/95:RB2 har fogats:

Bilaga 1 AVTAL av den 13 mars 1979 mellan centralbankerna i

medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska gemenskapen som

fastställer de operativa förfarandena för Europeiska monetära

systemet (i svensk och engelsk version) samt

Bilaga 2 AVTAL av den 9 februari 1970 som upprättar ett system

för kortfristigt monetärt stöd mellan centralbankerna i

medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska gemenskapen (i svensk

och engelsk version).

Det i förslag 1994/95:RB2 framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank återfinns som

bilaga till detta betänkande.

Motionsyrkanden

1994/95:Fi26 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att låta Riksbanken ingå

långsiktiga internationella låneåtaganden enligt vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger fullmäktige i Riksbanken

till känna vad i motionen anförts om anslutning till ERM.

Utskottet

Fullmäktige i Riksbanken föreslår att riksdagen lämnar sitt

medgivande för Riksbanken att ingå två långsiktiga

internationella låneåtaganden i samband med Sveriges medlemskap

i Europeiska unionen (EU) samt att lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank ändras så att riksdagens medgivande inte behöver

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

inhämtas för sådana låneåtaganden som gäller avtal med andra

centralbanker.

Utskottet vill understryka att fullmäktiges förslag inte

gäller den faktiskt förda valutapolitiken, vilken Riksbanken

enligt 9 kap. 12 § regeringsformen har ansvaret för. Förslaget

gäller i stället ingåendet av långsiktiga internationella

låneåtaganden, där det inte klart framgår av lagen (1988:1385)

att Riksbanken kan ingå sådana avtal med andra centralbanker

utan riksdagens medgivande.

De två aktuella avtalen är dels avtalet angående de operativa

förfarandena för Europeiska monetära systemet (EMS-avtalet),

dels avtalet angående upprättandet av ett system för

kortfristigt monetärt stöd. Avtalen har slutits mellan

medlemsländernas centralbanker. EMS-avtalet ingicks år 1979 och

avtalet om kortfristigt monetärt stöd år 1970. Den föreslagna

anslutningen till avtalen möjliggörs genom Sveriges medlemskap i

unionen.

Syftet med EMS-avtalet är att upprätta ett system med närmare

monetärt samarbete som kan leda till en zon av monetär

stabilitet i Europa. Avtalet lägger fast de operativa

förfarandena för de centralbanker som ansluter sig. EMS-avtalet

innehåller olika delar, och ett undertecknande av avtalet

innebär inte automatiskt deltagande i alla delar av det. Den del

av avtalet som har den största sakliga betydelsen för de

deltagande centralbankerna är den s.k. växelkursmekanismen,

(Exchange Rate Mechanism, ERM). Varje land avgör självständigt

sitt deltagande i ERM. När det gäller villkoren för ett inträde

måste de överenskommas med övriga deltagande länder.

Enligt riksbanksfullmäktiges bedömning kommer kronan att flyta

under avsevärd tid. En fast kurs för kronan får återupprättas

när det ekonomiska läget så medger. Fullmäktige avser likväl att

ansluta Riksbanken till EMS-avtalet -- utan att delta i ERM --

på samma sätt som vanligen förekommit när andra medlemsländer

tidigare inträtt i EG. En anslutning till avtalet visar också

enligt fullmäktige på Riksbankens positiva inställning till det

pågående monetära samarbetet inom EU. För att underlätta en

smidig -- om än långt avlägsen -- framtida övergång till ERM bör

detta kunna ske utan riksdagens vidare hörande.

Sammanfattningsvis innebär fullmäktiges förslag att Riksbanken

får handlingsfrihet att senare ta ställning till ett eventuellt

ERM-deltagande.

Avtalet om kortfristigt monetärt stöd innebär att

centralbankerna lovar varandra kreditstöd i situationer där det

i ett system med fasta växelkurser uppstår betalningsbalansbrist

för ett land beroende på en oförutsedd konjunkturutveckling

som inte kunnat mötas med en samordning av den ekonomiska

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

politiken. Mekanismen med kortfristigt monetärt stöd mellan

centralbankerna i EU-länderna har utnyttjats endast vid ett

tillfälle, nämligen av Italien år 1974. Även om avtalet hittills

kommit till användning endast vid ett enstaka tillfälle önskar

fullmäktige -- i enlighet med rådande praxis för nytillträdande

medlemsländer -- ansluta sig fullt ut till det regelverk som

centralbankerna i de nuvarande medlemsländerna upprätthåller

sinsemellan. Ett framtida deltagande i ERM förutsätter också att

avtalet om kortfristigt monetärt stöd gäller för alla

centralbanker.

Fullmäktige föreslår slutligen att 13 § i riksbankslagen

ändras så att Riksbanken utan föregående riksdagsmedgivande kan

medverka i ett valutasamarbete med andra centralbanker som också

innebär långsiktiga internationella låneåtaganden. Den nuvarande

lydelsen av ifrågavarande bestämmelse lämnar enligt Riksbankens

mening utrymme för skilda tolkningar i detta avseende, vilket

fullmäktige finner vara otillfredsställande. Fullmäktige betonar

att sådana avtal bör kunna planeras och genomföras utan att

information kommer ut i förväg på de finansiella marknaderna.

Liksom hittills gäller att besluten endast kan fattas i

valutapolitiskt syfte och att frågor av detta slag skall avgöras

av fullmäktige.

Utskottet vill för egen del anföra följande.

Inledningsvis vill utskottet hänvisa till sitt nyligen avgivna

yttrande 1994/95:FiU1y till utrikesutskottet med anledning av

proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Utskottet framhöll där att de senaste årens oro på

valutamarknaderna och de kraftiga ränteändringarna som följt har

drabbat många länder och särskilt Sverige och den svenska

kronan, som är en internationellt sett liten valuta. Detta har,

påpekade utskottet, understrukit behovet av ett närmare

ekonomiskt och monetärt samarbete för att främja monetär

stabilitet. Utskottet betonade att det för Sveriges del kan vara

av stort värde att delta i ett fördjupat penning- och

valutapolitiskt samarbete.

Fullmäktige uttalar i förslaget att Riksbanken bör ansluta sig

fullt ut till det regelverk som centralbankerna upprätthåller

sinsemellan. Utskottet delar denna syn. En anslutning till

EMS-avtalet utan deltagande i ERM innebär inte något

låneåtagande och Riksbanken får sålunda underteckna detta utan

riksdagens hörande. Ett deltagande i ERM möjliggörs genom

anslutningen till EMS-avtalet och innebär -- förutom

upprättandet av centralkurser mellan de deltagande valutorna --

ett ömsesidigt åtagande att under vissa villkor ställa

interventionskrediter till de deltagande centralbankernas

förfogande samt att tillhandahålla US dollar till en centralbank

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

som begagnar sig av mobiliseringsmekanismen i EMS-avtalet.

Vidare förutsätts att avtalet om kortfristigt monetärt stöd

gäller för alla deltagande centralbanker.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen lämnar sitt

medgivande för Riksbanken att ingå de låneåtaganden som är

knutna till EMS-avtalet och avtalet om kortfristigt monetärt

stöd. Fullmäktige får därigenom möjlighet att i en framtid och

sedan obalanserna i den svenska ekonomin rättats till ansluta

kronan till växelkursmekanismen (ERM) om detta då bedöms

lämpligt. Utskottet vill samtidigt betona att ett tillträde till

avtalen inte innebär någon förändring av den aktuella

valutapolitiken. Utskottet vill också understryka vad

fullmäktige säger i skrivelsen om att en anslutning till de

aktuella avtalen inte på något sätt påverkar riksdagens senare

ställningstagande till frågan om Sveriges deltagande i den

tredje fasen av den ekonomiska och monetära unionen.

Utskottet tillstyrker också den av fullmäktige föreslagna

förändringen i riksbankslagen. Därmed görs klart att Riksbanken

i valutapolitiskt syfte utan föregående medgivande från

riksdagen får ingå långsiktiga internationella låneåtaganden med

andra centralbanker. Därmed görs även klart att Riksbanken utan

föregående medgivande från riksdagen får avtala om eventuella

förändringar i sådana låneåtaganden.

I motion Fi26 (v) yrkas avslag på fullmäktiges förslag.

Enligt motionärerna avgör ett eventuellt framtida beslut om

inlemmande av den svenska kronan i ERM till stor del också

inriktningen på den ekonomiska politiken i övrigt. Därför borde

det, framhåller motionärerna, vara en självklarhet att ett

sådant beslut tas av riksdagen -- inte av fullmäktige, där inte

alla riksdagspartier är representerade. Eftersom fullmäktige

hävdar att det råder oklarhet om redan nuvarande lagstiftning

ger utrymme för att sådana beslut kan tas av Riksbanken utan att

höra riksdagen, ställs i motionen också krav på ett

tillkännagivande till fullmäktige med innebörden att förslag om

en eventuell anslutning till ERM skall föreläggas riksdagen för

godkännande.

Utskottet konstaterar att motionen egentligen berör två skilda

frågor. Den ena gäller beslut om valutapolitiken. Fullmäktiges

förslag gäller inte denna fråga. Utskottet erinrar om att det

klart framgår av 9 kap. 12 § regeringsformen och 10 § lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank att Riksbanken ansvarar för och

utformar valutapolitiken. Detta har av hävd varit Riksbankens

uppgift och de gällande bestämmelserna har antagits av riksdagen

i bred politisk enighet (prop. 1986/87:143, bet. 1988/89:FiU4,

rskr. 30). Utskottet ser inte någon anledning till ändring av

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

dem. Riksbanken är samtidigt riksdagens eget organ och har genom

fullmäktige en nära koppling till riksdagen. Enligt utskottets

mening bör man från Riksbankens sida när det gäller penning- och

valutapolitiken sträva efter största möjliga öppenhet. Utskottet

kan också konstatera att det föreslagna medgivandet för

Riksbanken -- liksom all annan delegering -- givetvis är

villkorligt och kan omprövas. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Fi26 (v).

Utskottet noterar i sammanhanget att riksbankschefen den

6 december 1994 på uppdrag av fullmäktige tillsammans med

företrädare för övriga berörda centralbanker undertecknat

EMS-avtalet och avtalet om kortsiktigt monetärt stöd. Avtalen

kan därmed träda i kraft samtidigt som Sverige inträder som

medlem i EU. Vad gäller avtalet om kortfristigt monetärt stöd

har det undertecknats med förbehåll för riksdagens medgivande

för Riksbanken att ingå ett sådant låneåtagande.

Hemställan

1. beträffande medgivande att ingå långsiktiga

internationella låneåtaganden

att riksdagen med bifall till

fullmäktiges i Riksbanken förslag 1994/95:RB2 i denna del och

med avslag på motion 1994/95:Fi26 yrkande 1

lämnar sitt medgivande för Riksbanken att ingå långsiktiga

internationella låneåtaganden i samband med anslutningen till

dels avtalet av den 13 mars 1979 angående de operativa

förfarandena för Europeiska monetära systemet (EMS-avtalet),

dels avtalet av den 9 februari 1970 angående upprättande

av ett kortsiktigt monetärt stöd,

res. (v) - delvis

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen med bifall till

förslag 1994/95:RB2 i denna del

och med avslag på motion 1994/95:Fi26 yrkande 2

antar fullmäktiges i Riksbanken förslag till lag om ändring

i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

res. (v) - delvis

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 13 december 1994

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit:

Jan Bergqvist (s),

Per-Ola Eriksson (c),

Lars Tobisson (m),

Sören Lekberg (s),

Sonja Rembo (m),

Arne Kjörnsberg (s),

Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp),

Sonia Karlsson (s),

Johan Lönnroth (v),

Susanne Eberstein (s),

Fredrik Reinfeldt (m),

Roy Ottosson (mp),

Mats Odell (kds),

Kjell Nordström (s),

Börje Nilsson (s) och

Carin Lundberg (s).

Reservation

Reservation

Vissa långsiktiga internationella låneåtaganden (mom. 1

och 2)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Inledningsvis vill" och på s. 5 slutar med "sådant

låneåtagande" bort ha följande lydelse:

Det finns som utskottet ser det inte anledning för Sverige att

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

gå längre i ett penning- och valutapolitiskt samarbete än vad

själva medlemskapet kräver. Utskottet anser att en eventuell

framtida anslutning av den svenska kronan till ERM kommer att ha

stor inverkan på den ekonomiska politiken i sin helhet och att

många skäl talar mot att Sverige skall delta i ERM. Under alla

omständigheter borde det vara en självklarhet att beslut om ett

eventuellt deltagande tas av riksdagen och inte av Riksbanken.

Riksdagen bör därför avslå förslaget att låta Riksbanken ingå

långsiktiga internationella låneåtaganden i samband med

anslutningen till de nu aktuella avtalen.

Utskottet anser också att riksdagen som sin mening bör ge

fullmäktige i Riksbanken till känna att en eventuell anslutning

till ERM måste föregås av att förslaget/avtalet föreläggs

riksdagen för godkännande. Detta bör ske med hänsyn till att

fullmäktige hävdar att det råder oklarhet om vilket utrymme som

redan nuvarande lagreglering ger Riksbanken.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande medgivande att ingå långsiktiga

internationella låneåtaganden

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Fi26 yrkande 1 och avslag på fullmäktiges i

Riksbanken förslag 1994/95:RB2 i denna del godkänner vad

utskottet anfört samt som sin mening ger regeringen detta till

känna,

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Fi26 yrkande 2 och med avslag på fullmäktiges i

Riksbanken förslag 1994/95:RB2 i denna del godkänner vad

utskottet anfört samt som sin mening ger regeringen detta till

känna.

I förslag 1994/95:RB2 framlagt lagförslag

Bilaga

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank skall ha följande lydelse.