Bet. 1994/95:FiU7

Finansutskottets betänkande

1994/95:FIU07

Ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras kansli

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1994/95

FiU7

Sammanfattning

Med anledning av en framställning från Riksdagens revisorer tar utskottet i

detta betänkande initiativ och föreslår att en miljon kronor anvisas på

anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli på tilläggsbudget för

innevarande budgetår. Resurstillskottet gör det möjligt att finansiera en

utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster.

Bakgrund

Riksdagsutredningen har i sitt i juni 1993 avgivna delbetänkande -- Reformera

riksdagsarbetet (1993/94:TK1) -- bl.a. föreslagit att riksdagen skall öka sina

insatser för uppföljning, utvärdering och revision. Enligt utredningen borde

det ankomma på resp. utskott att självt följa upp och utvärdera resultatet av

verksamheter inom sitt beredningsområde. Stöd till utskotten skulle därvid utgå

i olika former.

Ett första steg i denna riktning hade tagits redan tidigare när riksdagen på

initiativ av utredningen satt av särskilda medel för utskottens arbete med

utvärdering och uppföljning av riksdagens beslut. Sådana medel har anvisats

inom ramen för anslaget Riksdagens förvaltningskostnader under såväl budgetåret

1993/94 som 1994/95. Medlen har använts av utskotten för att anlita utomstående

experter i olika uppföljnings- och utvärderingsprojekt. För innevarande

budgetår har drygt en miljon kronor reserverats för detta ändamål.

I utredningens betänkande föreslogs även att utskottens insatser på detta

område skulle stödjas också genom nya samverkansformer mellan utskotten,

riksdagens utredningstjänst och Riksdagens revisorer.

Utredningen utgick från att samarbetet mellan utskotten och

utredningstjänsten främst skulle gälla uppföljningsarbete och att

samverkansformerna därvid kunde variera från projekt till projekt. I mer

avgränsade projekt skulle utredningstjänsten kunna tänkas ta ett självständigt

ansvar för arbetet, medan mer omfattande uppföljningsinsatser förutsattes ske i

samverkan med och under ledning av utskotten. Tyngdpunkten i

utredningstjänstens verksamhet skulle emellertid även i fortsättningen ligga på

service åt enskilda ledamöter och partikanslier.

Stöd till utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete skulle dessutom

utgå genom att nya tjänster tillfördes Riksdagens revisorers kansli som i sin

tur skulle förse utskotten med personal för dessa uppgifter. Även revisorernas

ordinarie granskningsverksamhet skulle förstärkas genom en kraftig utbyggnad av

deras kansli. Detta föreslogs bli utökat med två enheter, motsvarande 18 fasta

tjänster och medel motsvarande två revisionsdirektörstjänster för inlåning av

personal. Av personaltillskottet skulle utskotten ges möjlighet att disponera

resurser motsvarande omkring fem helårstjänster. Utbyggnaden av kansliet skulle

ske stegvis med början budgetåret 1994/95 och vara avslutad under budgetåret

1996/97.

När finansutskottet under våren 1994 behandlade Riksdagens revisorers

fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 hänvisade

utskottet till konstitutionsutskottets då pågående beredning av

Riksdagsutredningens förslag (1993/94:FiU17). I avvaktan på riksdagens beslut i

denna fråga förordade utskottet att Riksdagens revisorer skulle ges realt

oförändrade resurser under budgetåret 1994/95. Utskottet framhöll emellertid

att frågan om resurstillskottet borde tas upp snarast möjligt under nästa

riksmöte då konsekvenserna av riksdagens ställningstagande till förslagen om

ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision i stort kunde

överblickas.

Vid riksdagsbehandlingen av utredningens förslag ifrågasattes den föreslagna

utbyggnaden av Riksdagens revisorer i en motion -- 1993/94:K30 -- av Lars-Erik

Lövdén m.fl. (s). Motionärerna ansåg att resursförstärkningen i stället skulle

tillföras utskottsorganisationen och att det i varje utskottskansli skulle

finnas en föredragande med särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering. Den

pågående utvecklingen av nya styrformer inom den offentliga sektorn motiverade

enligt motionärerna en allmän översyn av den samlade statliga revisionens

organisation. I det sammanhanget borde Riksdagens revisorers förhållande till

Riksrevisionsverket klarläggas, framhöll motionärerna.

Konstitutionsutskottet (1993/94:KU18) ansåg att flera av de förslag som

utredningen fört fram borde kunna ligga till grund för riksdagens fortsatta

arbete med uppföljning, utvärdering och revision. Så t.ex. ställde sig

konstitutionsutskottet bakom utredningens syn på behovet av uppföljning och

utvärdering i utskottens arbete liksom utredningens bedömning att utskottens

egna initiativ borde vara styrande för riksdagens insatser på detta område.

Konstitutionsutskottet delade också utredningens uppfattning att utskottens

egen uppföljnings- och utvärderingsverksamhet borde ske inom ämnesmässigt

avgränsade områden och under begränsad tid samt att utskotten borde samverka

med Riksdagens revisorer och utredningstjänsten för att åstadkomma ett så bra

resursutnyttjande som möjligt.

Konstitutionsutskottet anslöt sig också till de principer för förstärkning av

revisionen som utredningen föreslagit men var inte berett att ta ställning till

den slutliga omfattningen av resurstillskottet till Riksdagens revisorer. Bl.a.

med hänvisning till den ovan återgivna motionen föreslog konstitutionsutskottet

att frågan om utvecklingen av relationerna mellan Riksdagens revisorer och

Riksrevisionsverket borde utredas ytterligare. Konstitutionsutskottet ansåg

sålunda att riksdagen i denna fråga skulle begränsa sitt beslut till vad

utredningen angett som etapp 1. Det innebar ett resurstillskott på sex

tjänster. Med ett sådant resurstillskott skulle det också bli möjligt att

påbörja det närmare samarbete mellan utskotten och revisionen som utredningen

föreslagit, framhöll konstitutionsutskottet.

Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 i enlighet med konstitutionsutskottets

förslag.

Riksdagens revisorers kompletterande anslagsframställning

Med hänvisning till riksdagens ställningstagande har Riksdagens revisorer i

en skrivelse till finansutskottet den 27 september 1994 inkommit med en

kompletterande anslagsframställning för innevarande budgetår (bilaga 1).

Revisorerna föreslår att de på tilläggsbudget tilldelas ytterligare 2 060 000

kr för första halvåret 1995. Av den begärda anslagsökningen avser 1 360 000 kr

(2 720 000 kr på helår) löner inkl. LKP för fem revisionsdirektörstjänster samt

en chefsbefattning. Resterande 1/3 av medelstillskottet motiveras bl.a. av ökat

behov av externa experter samt av revisorernas och kansliets resor och

utbildning m.m.

För helår motsvarar det begärda resurstillskottet drygt 4,1 miljoner kronor,

vilket i förhållande till innevarande års anslag är en ökning med 35 %.

Utskottet

Riksdagsutredningen har i sitt betänkande inte lämnat något förslag till

finansiering av utbyggnaden av kansliets resurser, och denna fråga togs inte

heller upp i samband med konstitutionsutskottets prövning av utredningens

förslag. Riksdagens revisorer har emellertid i sin tidigare ingivna

anslagsframställning utgått från att utbyggnaden skall finansieras genom

besparingar inom statsförvaltningen i övrigt. Finansutskottet delar denna

uppfattning. Av bl.a. denna anledning har utskottet inhämtat yttrande från

Riksdagens förvaltningsstyrelse över revisorernas framställning om medel på

tilläggsbudget (bilaga 2).

Mot bakgrund härav vill utskottet föreslå följande.

På anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli anvisas på tilläggsbudget

för innevarande budgetår en miljon kronor. Resurstillskottet gör det möjligt

att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster.

Visst utrymme finns då också för extra konsultinsatser. Hur stort detta utrymme

är beror på tjänsternas inplacering. Med den begränsning som följer av högst

fyra tjänster får revisorerna själva avgöra hur resurstillskottet skall

fördelas mellan fasta tjänster och konsultinsatser.

Utskottets förslag innebär således att det av revisorerna nu begärda

medelstillskottet halveras.

För innevarande budgetår bör satsningen, enligt finansutskottets mening,

finansieras genom omfördelning av anslag inom riksdagsförvaltningen.

Finansutskottet har därför vänt sig till konstitutionsutskottet och hemställt

att konstitutionsutskottet skall ta ett initiativ i denna fråga. I skrivelsen

pekar finansutskottet på möjligheten att hålla inne ett motsvarande belopp på

innevarande budgetårs anslag till Riksdagens förvaltningskostnader. En lösning

som finansutskottet därvid anger är att under innevarande budgetår ta i anspråk

de medel som satts av på anslaget för utskottens upphandling av externa

konsulttjänster för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Eftersom detta är

en verksamhet som långsiktigt bör prioriteras, anser emellertid finansutskottet

att det är angeläget att förvaltningskontoret i första hand försöker finna en

alternativ finansiering inom anslaget Riksdagens förvaltningskostnader.

I skrivelsen till konstitutionsutskottet har finansutskottet också framhållit

att det får ankomma på Riksdagens förvaltningskontor att finna en lösning på

hur utbyggnaden skall finansieras på helårsbasis.

Den av finansutskottet föreslagna finansieringen kan alltså kortsiktigt komma

att gå ut över de konsultmedel som står till utskottens förfogande för

uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Enligt finansutskottets mening är det

därför viktigt att riksdagsutskotten ges möjlighet att utnyttja revisorernas

utredningsresurser för olika typer av uppföljnings- och utvärderingsinsatser.

Ett sådant personalutbyte ligger i linje med Riksdagsutredningens förslag och

främjar också ett ökat erfarenhetsutbyte mellan revisorernas och

riksdagsutskottens kanslier.

Skulle utskottens behov av utredningsinsatser motsvara mer än fyra personer

på heltid får frågan om personalutbytet tas upp till ny prövning. I den mån

revisorernas kansli saknar erforderlig kompetens för att kunna utföra ett

utvärderingsprojekt på uppdrag av ett utskott bör man i viss utsträckning kunna

använda revisorernas egna konsultmedel för att upphandla motsvarande kompetens

externt.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras kansli

att riksdagen till Riksdagens revisorer och deras kansli på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under femtonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 000 000 kr samt godkänner vad

utskottet anfört om medlens användning.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 15 december 1994

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit:

Jan Bergqvist (s),

Per Olof Håkansson (s),

Sören Lekberg (s),

Sonja Rembo (m),

Arne Kjörnsberg (s),

Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp),

Sonia Karlsson (s),

Susanne Eberstein (s),

Fredrik Reinfeldt (m),

Kjell Nordström (s),

Per Bill (m),

Karin Starrin (c),

Lars Bäckström (v),

Thomas Östros (s) och

Michael Stjernström (kds).

Bilaga 1

Bilaga 2