Bet. 1994/95:JoU12

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU12

Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av

värphöns

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

JoU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en skrivelse från regeringen med

redogörelse för utvecklingen inom äggproduktionen och för

utvecklandet och provningen av nya system för hållande av

värphöns. Vidare behandlas tre motioner som bl.a. syftar till

att förlänga övergångstiden för avveckling av burhönssystemet

eller på olika sätt underlätta avvecklingen. Utskottet hänvisar

till den utförliga behandling som gjordes i frågan under

föregående riksmöte och föreslår en mer omfattande

kontrollstation år 1996. Motionerna anses för närvarande inte

påkalla något initiativ från riksdagens sida.

Till betänkandet fogas en reservation (m).

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelse 1994/95:121 lämnar regeringen en redogörelse för

utvecklingen inom äggproduktionen samt för utvecklandet och

provningen av nya system för hållande av värphöns.

Motioner

1994/95:Jo16 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stöd till äggproducenter vid omställning från burhöns till

frigående höns i stödområde 4.

1994/95:Jo257 av Stig Bertilsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svensk burhållning av värphöns

samt äggproduktion på djurvänliga och konkurrenskraftiga

villkor.

1994/95:Jo277 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts i anledning av regeringens

skrivelse 1994/95:121, Forskning och försök rörande alternativ

till burhållning av värphöns.

Uppvaktning

Utskottet har uppvaktats av representanter för Föreningen

Svensk fjäderfäskötsel.

Utskottet

Inledning

I djurskyddslagen (1988:534), som trädde i kraft den 1 juli

1988, föreskrivs bl.a. att djur skall hållas och skötas i en god

djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och

ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Enligt

djurskyddsförordningen (1988:539) får höns för äggproduktion

inte inhysas i burar. Enligt en övergångsbestämmelse till

förordningen får befintliga anläggningar för burhöns användas

intill utgången av år 1998.

I samband med riksdagens beslut om den nya djurskyddslagen

(prop. 1987/88:93, bet. JoU22, rskr. 327) beslutade riksdagen

att en utvärdering av arbetet med forskning och försök

beträffande olika system för hållande av värphöns skulle göras i

form av en s.k. kontrollstation efter en femårsperiod, dvs. år

1993. I regeringens skrivelse den 2 december 1993 lämnade

regeringen en redogörelse för utvecklandet av nya system för

hållande av värphöns (skr. 1993/94:106, bet. JoU14, rskr. 160).

I beslut den 16 mars 1994 anslöt sig riksdagen till

regeringens bedömning att förbudet att hålla värphöns i bur

skall träda i kraft den 1 januari 1999 i enlighet med riksdagens

ursprungliga beslut år 1988 om omställning av det nuvarande

burhållningssystemet. I sitt beslut underströk riksdagen att

avvecklingen av burhönssystemet inte får innebära att svensk

äggproduktion slås ut och ersätts med ägg producerade i andra

länders bursystem. Beträffande läkemedelsindustrins behov av ägg

för tillverkning av näringslösningar m.m. ansåg riksdagen att

detta måste beaktas vid bedömningen av behovet av fortsatt

svensk äggproduktion. Vidare underströk riksdagen vikten av att

forskningen rörande alternativ till nuvarande bursystem blir så

mångsidig som möjligt. Liksom hittills bör verksamheten kunna

omfatta även modifierade bursystem, under förutsättning att

dessa bedöms kunna uppfylla kraven från arbetsmiljö- och

djurskyddssynpunkt. Slutligen beslöt riksdagen att regeringen

årligen, med början hösten 1994, skall redovisa utvecklingen av

omställningsarbetet för riksdagen.

Statens jordbruksverk har den 1 september 1994 på uppdrag av

regeringen redovisat utvecklingen inom äggproduktionen och

arbetet med omställningen av nuvarande burhållningssystem

(Jordbruksverkets rapport 1994:13 Alternativa inhysningssystem

för värphöns).

Motionerna

I motion Jo16 (s) framhålls att förutsättningarna för

äggproduktion drastiskt förändrats i stödområde 4, bl.a. på

grund av att nationellt stöd inte kommer att utgå i detta område

efter EU-anslutningen. Det bör därför enligt motionen finnas

övergångsregler eller andra stödåtgärder för äggproducenter som

har påbörjat omställningen från burhönsanläggningar till hallar

för frigående värphöns.

Enligt motion Jo257 (m) är risken stor att äggproduktionen

flyttar ut ur Sverige. Det är orealistiskt att tro att man till

utgången av år 1998 kan byta ut de cirka sex miljoner

hönsplatser som det är fråga om. Det är rimligt att öppna för

ytterligare alternativ, t.ex. konkurrenskraftiga system som

bygger på burar. Tiden för utprovning och forskning kring

alternativsystemen bör förlängas.

I motion Jo277 (m) riktas uppmärksamheten på de alternativa

inhysningssystem som nu ingår i forsknings- och

försöksverksamheten. Det är oklart om dessa system kommer att

vara godkända för användning efter år 1998. Därmed riskerar

äggproducenterna att hamna i en situation där gjorda

investeringar går förlorade. Det vore därför rimligt med en

utfästelse från staten att dessa system blir inlösta om de

förbjuds innan den ekonomiska avskrivningstiden är över.

Utskottets överväganden

Som framgår av skrivelsen har utskottet under föregående

riksmöte behandlat en mer ingående redogörelse från regeringen

angående utvecklandet av nya system för hållande av värphöns

(1993/94:JoU14). I samband härmed anordnade utskottet en

offentlig utfrågning med representanter för bl.a. myndigheter,

forskningsorgan, äggproducenter, djurskyddsorganisationer och

läkemedelstillverkning.

I den nu aktuella skrivelsen redovisar regeringen bl.a. vissa

resultat från forskning och ny teknikprovning. Utveckling och

provning av nya system sker i dag parallellt dels genom provning

av nya intensiva system, dels genom forsknings- och

utvecklingsarbete i övrigt. Verksamheten redovisas i skrivelsen

på s. 7 f.

I avsnitt 5 Resultat från forskning och ny teknikprovning

pekar regeringen på några problem som alltjämt kvarstår i

utvecklingsarbetet. Enligt Jordbruksverket är i de pågående

provningarna av ny teknik fjäderplockning och för hög dödlighet

de dominerande problemen. Forskningen kan i dag inte ge några

entydiga svar på hur problemen skall lösas. Orsakssammanhangen

är mycket komplicerade. Ett annat problem som uppmärksammats är

risken för utbrott av koccidios hos värphönsen.

Inom ramen för ny teknikprovning ingår även studier av

arbetsmiljö och luftkvalitet. Resultaten tyder enligt

Jordbruksverket på att förhållandena i dessa avseenden är

godtagbara.

Regeringen anför sammanfattningsvis att många problem återstår

att lösa innan någon produktion av godkända intensiva

inhysningssystem kan komma i gång. Med de resultat som

presenterats i årets rapport och med verkets nuvarande regler

för godkännande av intensiva inhysningssystem kommer tidpunkten

för ett godkänt system att dröja ytterligare. Av

Jordbruksverkets rapport framgår att intresset är stort från

näringens sida att etablera golvhönsproduktion. Mot bakgrund av

bl.a. detta är det inte önskvärt att försäljning och ytterligare

forskning av ett system som befinner sig relativt långt framme i

provningsverksamheten inte kan fortsätta för att systemet finns

i fler än tio anläggningar. Det är viktigt att få fram

erfarenheter från driften av intensiva inhysningssystem i

fältfasen. Regeringen bedömer därför att den av Jordbruksverket

satta begränsningen vid tio anläggningar bör omprövas. Det

räcker enligt skrivelsen med att begränsa antalet höns i system

som skall provas, och Jordbruksverkets gräns på 100 000 höns

kan vara ett lämpligt maximalt antal. Regeringen betonar även

vikten av att näringen och andra forskningsfinansiärer satsar

tillräckliga resurser på forskning och utveckling kring nya

inhysningssystem.

Utskottet vill för sin del erinra om de bestämda uttalanden

som gjordes i samband med behandlingen av fjolårets skrivelse om

utvecklandet av nya system i äggproduktionen. Det bör än en gång

understrykas att beslutet om avveckling av burhönssystemet inte

får innebära att svensk äggproduktion slås ut och ersätts med

ägg producerade i andra länders bursystem (1993/94:JoU14).

Utskottet vill också erinra om att det enligt nämnda betänkande

kunde finnas anledning att senare under omställningsperioden mer

ingående pröva förutsättningarna för svensk äggproduktion. I

betänkandet hänvisades till att en mer omfattande

kontrollstation hade aviserats av den dåvarande regeringen till

år 1997.

I anslutning till den nu aktuella redogörelsen från regeringen

har utskottet fått muntlig information från Föreningen Svensk

fjäderfäskötsel om bl.a. det aktuella läget inom äggproduktionen

och om ett förslag till omsorgsprogram inom äggnäringen som

föreningen utarbetat.

Som framgår av skrivelsen återstår alltjämt många problem att

lösa innan någon produktion av godkända inhysningssystem kan

komma i gång. Det kommer t.ex. att dröja ytterligare innan något

godkänt system föreligger. Om svensk produktion skall kunna

bibehållas skall emellertid 5 500 000 hönsplatser vara

omställda till år 1999. För närvarande är investeringstakten låg

på grund av osäkerhet om framtiden och avsaknaden av godkända

alternativsystem. Det kommer således att ställas mycket stora

krav på utvecklings- och omställningsarbetet under de närmaste

åren. Utskottet har också erfarit att åtminstone ett land i vårt

närområde tillämpar ett system med produktionsstöd som kan ge

ett övertag gentemot Sverige i konkurrenshänseende. En positiv

faktor är att man från näringens sida visar stort intresse att

etablera golvhönsproduktion och är villig att delta i

verksamheter som kan ge förbättringar från både djurskydds- och

kvalitetssynpunkt. Utskottet anser det angeläget att regeringen

och Jordbruksverket tar fasta på den attityd som

äggproducenterna intagit och att det fortsatta arbetet präglas

av en öppen och fortlöpande dialog mellan statsmakterna och

näringen.

I övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens överväganden

i skrivelsen att det är viktigt att få fram erfarenheter från

driften av intensiva inhysningssystem i fältfasen. Den av

Jordbruksverket satta begränsningen vid tio anläggningar bör

således omprövas. I likhet med regeringen vill utskottet också

understryka det angelägna i att näringen och andra

forskningsfinansiärer satsar tillräckliga resurser på forskning

och utveckling kring nya inhysningssystem.

Det anförda innebär sammanfattningsvis att utskottet inte

heller denna gång är berett att i något väsentligt avseende

ompröva riksdagens beslut om avveckling av burhönssystemet. Det

bör emellertid tilläggas att utskottet i viss mån delar de

farhågor som framförs i motionerna angående det fortsatta

omställningsarbetet fram till år 1999. Det är därför viktigt att

regeringen ytterst noggrant följer detta arbete.

Utskottet anser sig för närvarande inte ha underlag för att

närmare pröva behovet av särskilda övergångslösningar eller

andra åtgärder i enlighet med vad som föreslås i motionerna.

Utskottet utgår från att det kommer att finnas ett mer

fullständigt beslutsunderlag i samband med den mer omfattande

kontrollstation som nämndes i fjolårets skrivelse (1993/94:JoU14

s. 23). Enligt denna regeringsskrivelse skulle en sådan

kontrollstation förläggas till år 1997. Med hänsyn till vad

utskottet anfört ovan om de problem som alltjämt föreligger i

omställningsarbetet bör kontrollstationen tidigareläggas till år

1996. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. I konsekvens härmed anser utskottet att den redovisning

som till följd av tidigare riksdagsbeslut skall göras år 1995

kan undvaras.

Utskottet föreslår att motionerna Jo16, Jo257 och Jo277 lämnas

utan vidare åtgärd, i den mån de ej tillgodosetts med det

anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:121 till

handlingarna,

2. beträffande kontrollstation år 1996

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. beträffande vissa frågor i övrigt om det fortsatta

omställningsarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo16, 1994/95:Jo257

och 1994/95:Jo277.

res. (m)

Stockholm den 23 februari 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson

(m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson

(m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och

Siw Wittgren-Ahl (s).

Reservation

Vissa frågor i övrigt om det fortsatta omställningsarbetet

(mom. 3).

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

De svårigheter och problem som redovisats i fråga om

omställningsarbetet leder emellertid utskottet till slutsatsen

att riksdagen redan nu bör fatta ett beslut som kan uppmuntra

producenterna till att investera i alternativa inhysningssystem.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo277 att

det är oklokt att lägga det ekonomiska ansvaret för dessa

investeringar på enskilda producenter. Om det längre fram visar

sig att de anläggningar som nu ingår i verksamheten inte kan

godkännas på grund av t.ex. arbetsmiljö- eller djurskyddskrav

kan den ekonomiska belastningen på företagen bli mycket

betungande. Riksdagen bör därför göra en utfästelse att dessa

system inlöses av staten om systemen av angivna skäl förbjuds

innan den ekonomiska avskrivningstiden löpt ut. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo277 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den

mån de ej tillgodoses med detta ställningstagande. När det

gäller behovet av ytterligare åtgärder utgår utskottet från att

det kommer att finnas ett mer fullständigt beslutsunderlag ...

(=utskottet)... kan undvaras.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande vissa frågor i övrigt om det fortsatta

omställningsarbetet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo277 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår

motionerna 1994/95:Jo16 och 1994/95:Jo257.