Bet. 1994/95:JoU13

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU13

Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (Justitiedepartementet,

Jordbruksdepartementet och Näringsdepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

JoU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag under

Justitie-, Jordbruks- och Näringsdepartementens huvudtitlar som

tillhör jordbruksutskottets beredningsområde. Vidare behandlas

proposition 1994/95:105 i den del som berör anslag till

Gentekniknämnden för budgetperioden 1994/95. I betänkandet

behandlar utskottet dessutom 230 motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 1995.

Med anledning av ett motionsyrkande (c) föreslår utskottet att

en parlamentarisk kommitté tillsätts med uppgift att utarbeta en

svensk strategi för reformering av EU:s gemensamma

jordbrukspolitik (CAP). Vidare föreslår utskottet med anledning

av åtta motionsyrkanden (m, c, kds, mp, v) att stöd skall utgå

till avbytarverksamheten med 150 miljoner kronor även under

budgetperioden 1995/96. När det gäller startstöd till yngre

jordbrukare framhåller utskottet att det under budgetperioden

1995/96 bör finnas möjlighet att erhålla sådant stöd i hela

landet. Utskottet förordar vidare att 4,5 miljoner kronor av det

nationella producentstödet får disponeras för stöd till bär- och

grönsaksodlingen i norra Sverige. Det s.k. södra LFA-stödet

förstärks med 100 miljoner kronor per år i förhållande till

regeringens förslag. Därmed tillgodoses ett antal

motionsyrkanden (m, fp, c, kds, mp, v) helt eller delvis.

Med instämmande i flera motionsyrkanden (m, c) förordar

utskottet att riksdagen godkänner och ger regeringen till känna

ett uttalande av innebörd att den framförhandlade ramen för det

nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket

ligger fast och att ramen får utnyttjas utifrån en samlad

bedömning av samhällsekonomi och miljöbehov. Motsvarande skall

även gälla inriktningen av och de av utskottet förordade

budgetmässiga åtagandena rörande det s.k. LFA-stödet.

Med anledning av ett motionsyrkande (c) föreslår utskottet att

det av EU delfinansierade miljöstödet förstärks i förhållande

till regeringens förslag med en nationell insats på 350 miljoner

kronor. För delfinansiering av denna förstärkning utnyttjar

utskottet 280 miljoner kronor av det nationella Norrlandsstödet.

I samband härmed föreslår utskottet med anledning av sex

motionsyrkanden (m, fp, c, mp, v) att stöd även bör utgå till

jordbrukare som delvis ställer om till ekologisk odling.

När det gäller arealersättning förordar utskottet med

anledning av fem motionsyrkanden (m, fp, c, kds) en indelning i

fem områdesklasser. Vidare föreslår utskottet att antalet

interventionsorter skall vara 33, fördelade över landet. Därmed

tillgodoses ett antal motionsyrkanden (m, fp, c, v, kds, s) helt

eller delvis.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och

avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats 44 reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionerna

ANDRA HUVUDTITELN

Regeringen (Justitiedepartementet) har i proposition

1994/95:100 bilaga 3 föreslagit

G. Gentekniknämnden

(G 6) att riksdagen till Gentekniknämnden för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 086 000 kr.

NIONDE HUVUDTITELN

Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition

1994/95:100 bilaga 10 föreslagit

Jordbruksdepartementet

att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de

besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för

budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.

A. Internationellt samarbete

(A 1) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 40 000 000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 244 500 000 kr.

(B 2) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om

utnyttjandet av statlig kreditgaranti,

(B 2) 2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om

avvecklingen av jordfonden,

(B 2) 3. att riksdagen till Stöd till jordbrukets

rationalisering, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 67 500 000 kr.

(B 3) att riksdagen till Stöd till jordbrukets

företagshälsovård för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 37 500 000 kr.

(B 4) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 296 000

kr.

(B 5) att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

72 502 000 kr.

(B 6) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

12 500 000 kr.

(B 7) att riksdagen till Strukturstöd inom livsmedelssektorn

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 58 500 000

kr.

(B 8) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierat

strukturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag

på 103 500 000 kr.

(B 9) att riksdagen till Regionala stöd till jordbruket för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 452 000 000

kr.

(B 10) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade

regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 284 000 000 kr.

(B 11) att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000

kr.

(B 12) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade

miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 800 000 000 kr.

(B 13) att riksdagen till Arealersättning och djurbidrag m.m.

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

8 540 000 000 kr.

(B 14) att riksdagen till Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 575 000 000 kr.

(B 15) att riksdagen till Köp och försäljning av mjölkkvoter

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(B 16) att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar, m.m. för budgetåret 1995/96 beräknar ett

förslagsanslag på 179 000 000 kr.

C. Fiske

(C 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr.

(C 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 684 000

kr.

(C 3) att riksdagen till Strukturstöd till fisket m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 837 000 kr.

(C 4) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 120 000 000 kr.

E. Djurskydd och djurhälsovård

(E 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 697 000 kr.

(E 2) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(E 3) att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 101 289 000 kr.

(E 4) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare

för veterinärvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 7 500 000 kr.

(E 5) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 39 151 000 kr.

(E 6) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 110 000 kr.

(E 7) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 102 874 000 kr.

F. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

(F 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr.

(F 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr.

(F 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 36 634 000 kr.

(F 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 943 000 kr.

G. Livsmedel

(G 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 647 000.

(G 4) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört

beträffande disposition av medlen under anslaget,

(G 4) 2. att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av

livsmedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag

på 189 589 000 kr.

(G 5) att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000

kr.

(G 6) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55 304 000 kr.

(G 7) att riksdagen till Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 9 000 000 kr.

(G 8) att riksdagen till Konsument- och

marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.

TOLFTE HUVUDTITELN

Regeringen (Näringsdepartementet) har i proposition

1994/95:100 bilaga 13 föreslagit

(B 1) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(B 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 424 200 000 kr.

(B 3) att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.

(B 4) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(B 5) att riksdagen till Insatser för skogsbruket för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 147 000 000

kr.

(B 6) att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000

kr.

Proposition 1994/95:105

Regeringen (Näringsdepartementet) har i proposition

1994/95:105 föreslagit

(G 6) att riksdagen till Gentekniknämnden på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag

på 600 000 kr.

Motionerna

1994/95:Jo201 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om miljöersättning till jordbrukssektorn.

1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av begreppen jordbrukspolitik

resp. livsmedelspolitik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den globala livsmedelsförsörjningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöprogram för jordbruket,

7. att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket för

1995/96 anvisar 700 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 1 500 000 000 kr,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återförande av miljöavgifter till

jordbruksnäringen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till mindre gynnade områden (LFA),

10. att riksdagen till Regionala stöd till jordbruket för

budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 1 752 000 000 kr,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekologiskt jordbruk,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avbytartjänsten,

13. att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård

för budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 337 500 000 kr,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på bioråvaror,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av arbetet med reformeringen

av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en parlamentarisk kommitté för att arbeta

fram en svensk strategi för reformeringen av CAP samt följa och

utvärdera den svenska politiken.

1994/95:Jo203 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av klargörande regler för behandling

av mark som inte odlas så att den inte skapar olägenheter för

omgivningen.

1994/95:Jo204 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om stöd till försöksverksamhet med ekologisk odling och

mjölkproduktion.

1994/95:Jo205 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt stöd till sockertillverkningen på

Gotland.

1994/95:Jo206 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att stöd med 200 000 000 kr per år

skall utgå till avbytarverksamheten under budgetperioden,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning

för att utröna när och på vilket sätt näringen kan överta

hälften av det statliga stödet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt i motionen anförts om stödet till avbytarverksamheten.

1994/95:Jo207 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

lantbrukets villkor.

1994/95:Jo208 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att i skötsellagen införa krav på odlingsfria zoner på 5--10

meter längs vattendrag.

1994/95:Jo209 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier till

jordbruksföretag.

1994/95:Jo210 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett program som visar

hur målet att 10 % av åkerarealen skall odlas ekologiskt år

2000 skall nås,

2. att riksdagen beslutar fastställa målet att

konstgödselanvändningen inom jordbruket skall halveras till år

2000 utifrån 1994 års förbrukning,

3. att riksdagen beslutar fastställa målet att användningen av

bekämpningsmedel skall reduceras med 80 % till år 2000 utifrån

1994 års siffror,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräkning av reduktionen av

bekämpningsmedel vad gäller antal kilogram respektive dos,

5. att riksdagen till konto B 11 Miljöersättningar i

jordbruket till delprogram för stöd till ekologisk odling anslår

450 000 000 kr för budgetperioden, fördelat på 150 000 000 kr

odlingssäsong 1995 och 300 000 000 kr 1996, varav hälften

finansieras av EU,

6. att riksdagen beslutar att arealstöd för ekologisk odling

skall utgå dels till odlare som ställt om hela odlingsarealen,

dels till omställd areal hos odlare som avser att ställa om hela

gården och till ekologiskt odlad åkerareal på gård där hela

gårdens åkerareal inte avses ställas om, för samtliga med

kontrakterad odling under 5 år,

7. att riksdagen beslutar att arealstöd skall utgå till

samtliga grödor liksom till vall, bete och träda,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt i motionen anförts om ekologisk odling,

9. att riksdagen beslutar att under konto B 11

Miljöersättningar inom jordbruket för nytt delprogram:

miljöprogram Resurshushållande konventionellt jordbruk anslå

200 000 000 kr under 1995 och 500 000 000 kr under 1996,

totalt för budgetperioden 700 000 000 kr, varav hälften

finansieras av EU,

10. att riksdagen beslutar att villkoren för stöd enligt detta

program skall vara enligt förslag i SOU 1994:82, men med de

ändringar som föreslås i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt anförts i motionen om stöd till resurshushållande

konventionellt jordbruk,

12. att riksdagen under konto B 11 Miljöersättningar inom

jordbruket för nytt delprogram Produktionsanknutet generellt

stöd till vall och bete i stödområdena 1--4 och i södra Sveriges

s.k. LFA-område under budgetperioden anslår 800 000 000 kr per

år, totalt 1 600 000 000 kr, varav hälften finansieras av EU,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt i motionen anförts om stöd till utrotningshotade

husdjursraser, våtmarker m.m. inom konto B 11 Miljöersättningar

inom jordbruket,

14. att riksdagen till konto B 11 Miljöersättningar inom

jordbruket totalt anslår 1 700 000 000 kr som förslagsanslag

under budgetperioden,

15. att riksdagen beslutar att på konto B 12 Från EG-budgeten

finansierade miljöersättningar uppföra 1 700 000 000 kr under

budgetperioden,

16. att riksdagen till konto B 6 Stöd till sockerbruket på

Gotland anvisar 18 750 000 kr som förslagsanslag under

budgetperioden,

17. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till

jordbruket för stöd till södra Sveriges LFA-områden anvisar

270 000 000 kr på årsbasis, totalt 540 000 000 kr för

budgetperioden,

18. att riksdagen beslutar att stödnivån för stöden till

lantbruket i Norrland enligt förslag i proposition 1994/95:19

skall vara 1 044 miljoner kronor och att det nationella stödet

därmed minskas till 210 000 000 kr,

19. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till

jordbruket totalt anvisar 875 000 000 kr per odlingssäsong,

totalt för budgetperioden med avräkning enligt

budgetpropositionen 1 078 000 000 kr för budgetperioden,

20. att riksdagen på konto B 10 Från EG-budgeten finansierade

regionala stöd till jordbruket uppför 390 000 000 kr för

budgetperioden,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt anförts om att strukturstöden och miljöstöden skall

fördelas enligt förslag i proposition 1994/95:19,

22. att riksdagen till konto B 3 Stöd till jordbrukets

företagshälsovård för budgetperioden anvisar 337 500 000 kr som

förslagsanslag, där 300 000 000 kr avsätts till

avbytarverksamheten,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om avbytarverksamheten,

24. att riksdagen till konto G 8 Konsument- och

marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet anslår 43 000 000

kr under budgetperioden, där 3 miljoner kronor avser

förstärkning av KRAV-organisationen och 10 miljoner kronor avser

förstärkning för ekologiska produkter,

27. att riksdagen beslutar att till konto B 4 Rådgivning och

utbildning anslå 103 296 000 kr för budgetperioden, där

75 000 000 kr avser förstärkning till rådgivning för ekologisk

odling enligt förslag i motionen,

28. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften för kväve

i gödselmedel till 5,60 kr per kilogram, om andelen kväve i

medlet är minst 2 %,

29. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på kadmium

i gödselmedel till 50 kr per gram, till den del Cd-innehållet

överstiger 5 gram per ton fosfor,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning för att helt eliminera

kadmium ur gödselmedel,

31. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på

bekämpningsmedel till 100 kr per kilogram verksam beståndsdel,

32. att riksdagen beslutar att miljöavgifterna i punkterna 28,

29 och 31 skall gälla från den 1 mars 1995,

33. att riksdagen till konto F 3 Statens växtsortnämnd anslår

4 002 000 kr som förslagsanslag under budgetperioden, där 4

miljoner kronor avsätts för sortgodkännande av traditionella

köksväxtsorter,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt har anförts i motionen.

1994/95:Jo211 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Jordfonden.

1994/95:Jo212 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avbytartjänsten.

1994/95:Jo213 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till stimulans- och

stödprogram till ekologisk odling på sätt som redovisas i

motionen.

1994/95:Jo214 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen med EU förhandlar fram en ny

överenskommelse om antalet interventionsorter i enlighet med det

förslag som finns i motionen.

1994/95:Jo215 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om reglering av hur areal omställd enligt 1990 års

jordbrukspolitiska beslut får tas in under EU:s jordbrukssystem

CAP.

1994/95:Jo216 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att antalet interventionsorter

utökas till 33.

2. att riksdagen hos regeringen begär att den utformar ett

Miljöstöd Nord i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo217 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om LFA-stöd till det inre av Hallands

glesbygdsområden.

1994/95:Jo219 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fortsatt stöd för maskinringsverksamheten.

1994/95:Jo220 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om mjölkkvotstilldelning till besättningar som

är av rasen svensk kullig boskap, SKB.

1994/95:Jo221 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående användning av EU:s mål 6-medel för fortsatt

avbytarverksamhet inom mål 6-området.

1994/95:Jo222 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om antalet prisorter för inlösen av spannmål.

1994/95:Jo223 av Patrik Norinder och Christel Anderberg (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om antalet regioner och EU:s arealersättning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökning av antalet prisorter.

1994/95:Jo224 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillämpningen av Sveriges EU-avtal med

avseende på jordbruket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det framförhandlade resultatet skall

utnyttjas i större utsträckning.

1994/95:Jo227 av Marie Wilén och Lennart Brunander (c) vari

yrkas att riksdagen till utveckling av naturbruksskolorna som

kunskapscentra för budgetåret 1995/96 anslår 5 000 000 kr genom

omfördelning inom Jordbruksdepartementets anslag B 1.

1994/95:Jo228 av Agneta Brendt och Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekologisk odling.

1994/95:Jo229 av Maggi Mikaelsson och Björn Samuelson (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arrendatorers möjlighet att få ersättning

för mjölkkvot.

1994/95:Jo230 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om dispens från gällande EU-regler

avseende odling av spannmål för eldningsändamål.

1994/95:Jo231 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om maskinringarnas betydelse i framtida svenskt

lantbruk.

1994/95:Jo232 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om miljöstödet i stödområdena 1--4.

1994/95:Jo233 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av stöd till jordbruket i norra

Västmanland.

1994/95:Jo234 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av miljöstöd för

animalieproduktionen i stödområde 4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svinproduktionen i stödområde 4,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner i högre

stödområde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning av industristödet i

stödområde 4.

1994/95:Jo235 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utnyttjandet av EU:s miljöstöd.

1994/95:Jo236 av Inger René och Gustaf von Essen (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avveckling av subventioner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statliga medel till avbytartjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om EU:s startstöd till avbytarorganisationen.

1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anpassningen till EU:s jordbrukspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avreglering av EU:s jordbrukspolitik CAP,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om urholkning av EU-avtalet,

4. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys

kring effekterna av riksdagens beslut i anledning av EU-avtalet

i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöprogrammet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om LFA-stödet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arealersättningar inom EU,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prisorter för inlösen av spannmål,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgifter,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bioproduktion,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avbytartjänsten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av EU-avgiften,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de ekonomiska konsekvenserna för jord- och

skogsbruket till följd av skattepolitiken,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ekologisk odling skall kunna bedrivas

på delvis omställda gårdar,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den svenska livsmedelsbranschen i det

internationella perspektivet,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om långsiktiga mål för livsmedelssektorn i

Sverige,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regional omfördelning och

kapitaliseringseffekter,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om parlamentarisk uppföljning av utvecklingen

av jordbruket i Sverige,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utförsäljningen av tillgångarna i

Jordfonden,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den privata äganderätten.

1994/95:Jo240 av Kjell Ericsson och Börje Hörnlund (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad användning av framförhandlat

miljöstöd i regionalpolitiskt syfte för att bibehålla stödnivån

i stödområde 4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att lösa problemen med det

regionala stödet till svinproduktionen i stödområde 4,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stå fast vid höstriksdagens beslut om

att beräkna behovet av nationellt stöd i svinproduktionen

utifrån en tredjedel egenproducerad spannmål i stödområdena

1--3,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om djurkoppling vid användning av miljöstöd i

regionalpolitiskt syfte,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om produktionsanknytning för nationellt stöd

till mjölkproduktionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibehållet anslag till

avbytarverksamheten.

1994/95:Jo241 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en marknadsinriktad målsättning för

jordbruks- och livsmedelspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvensanalyser beträffande

marknadsmässig prisbildning och resursfördelning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om politiskt beslutad kostnadsbelastning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och

livsmedelssektorn för Sydsverige,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilda konkurrenskontroller på

jordbruks- och livsmedelsområdet.

1994/95:Jo242 av Karl Hagström och Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mjölkkvoter och arrendatorer.

1994/95:Jo243 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kvottilldelning för ekomjölkproducenterna.

1994/95:Jo244 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för främjande av omställning i

ekologiskt hållbar riktning.

1994/95:Jo245 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om antalet prisorter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en prisort i Örebro län.

1994/95:Jo246 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av regionalstödet,

2. att riksdagen till anslaget B 9 Regionala stöd till

jordbruket anvisar 225 000 000 kr mer än vad regeringen har

föreslagit eller således 1 677 000 000 kr samt justerar anslaget

B 10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd i motsvarande

grad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av miljöstödet,

4. att riksdagen till anslaget B 11 Miljöersättningar inom

jordbruket anvisar 375 000 000 kr mer än vad regeringen har

föreslagit eller således 1 175 000 000 kr samt justerar anslaget

B 12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar i

motsvarande grad,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av arbetet i EU,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ett ökat antal ersättningsnivåer

för arealersättning, vilka skall kompensera ett lägre

spannmålspris,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal

interventionsorter,

1994/95:Jo247 av Ingegerd Wärnersson och Marianne Jönsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om livsmedelsproduktionen i

Sydsverige.

1994/95:Jo248 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelningen av mjölkkvoter med hänsyn till

förhållandena i norra Sverige.

1994/95:Jo249 av Bo Bernhardsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett aktivt svenskt agerande för

en reformering av EU:s jordbrukspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av en utvärdering och

uppföljning av återregleringens konsekvenser för det svenska

jordbruket.

1994/95:Jo250 av Jörgen Persson och Rune Berglund (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om maskinringarnas betydelse i framtida

svenskt lantbruk.

1994/95:Jo251 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av tydliga signaler för att främja

ekologisk produktion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om storlek och utformning av riktad

arealersättning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekologisk rådgivning inom förstärkt anslag

till miljöprogrammet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om produktionsbegränsningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om KRAV-kontrollen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekologisk inriktning på forskning och

försök.

1994/95:Jo252 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om landskapsvårdande åtgärder för Öland.

1994/95:Jo254 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avbytarverksamheten inom lantbruket.

1994/95:Jo255 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av konsekvensanalys rörande

jordbrukets ekonomi och villkor.

1994/95:Jo258 av Krister Örnfjäder och Agne Hansson (s, c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kompensation vid fördelning av

mjölkkvoter.

1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1

Jordbruksverket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med

12 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Stöd till

jordbrukets företagshälsovård inom Jordbruksdepartementet anvisa

ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med

37 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att sätta upp ett nytt anslag under

Jordbruksdepartementets huvudtitel för stöd till

avbytarverksamheten samt anvisar detta anslag 150 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget B 4 Rådgivning

och utbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 28 296 000 kr i enlighet med vad som anförts

i motionen,

6. att riksdagen beslutar att under anslaget B 9 Regionala

stöd till jordbruket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med

237 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att under anslaget B 10 Från

EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket inom

Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 75 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att under anslaget B 11

Miljöersättningar inom jordbruket inom Jordbruksdepartementet

anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag

med 1 461 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 Från

EG-budgeten finansierade miljöersättningar inom

Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 1 461 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1

Fiskeriverket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med

43 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att under anslaget F 6

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom

Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 15 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att under anslaget G 3

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden inom

Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 5 647 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av åtgärder för att ge Skånes

jordbruk och livsmedelsproduktion goda konkurrens- och

utvecklingsmöjligheter.

1994/95:Jo261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges uppgift när det gäller

utformningen av den framtida jordbrukspolitiken i EU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbruket som sysselsättningsskapande

verksamhet,

3. att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård

(B 3) för budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit,

4. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 20

000 000 kr från Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6)

till Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7),

6. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 140

000 000 kr från Regionala stöd till jordbruket (B 9) till

Miljöersättningar inom jordbruket (B 11),

7. att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket (B 11)

för budgetåret 1995/96 anvisar 910 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöåtgärder inom jordbruket så att

400 000 000 kr avser stöd till vall och bete i Norrland,

300 000 000 kr avser stöd till vall och bete i södra Sveriges

skogs- och mellanbygder, 200 000 000 kr avser miljöåtgärder i

det konventionella jordbruket, 150 000 000 kr avser rådgivning

och utbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Norrlandsjordbruket,

10. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra

30 000 000 kr från Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom

livsmedelsområdet (G 8) till Sveriges lantbruksuniversitet

(H 1),

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att öka antalet prisorter för spannmål.

1994/95:Jo262 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arealstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöstödet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om LFA-stödet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att öka antalet interventionsorter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om exportbidrag vid export av havre,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvensanalys,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av EU-råd.

1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av svensk jordbrukspolitik

syftande till att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela

landet och fullt utnyttjande av befintlig åkermark,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det globala perspektivet i

livsmedelsförsörjningen skall vägas in vid utformningen av

jordbrukspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en konsekvensanalys av den förda

jordbrukspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöprogrammet omfattande

bevarandeprogram, program för resurshushållning och program för

ekonomisk bärkraft, innebärande en strävan mot att de tre

delprogrammen används fullt ut,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att principen om återförande av

miljöavgifter till jordbruksnäringen skall tillämpas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till mindre gynnade områden (LFA),

vilket innebär 150 000 000 kr utöver regeringens förslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arealersättning till det ekologiska

jordbruket för CAP- och icke CAP-grödor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om antalet klasser för arealersättning till

CAP-grödor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om antalet prisorter för intervention,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avbytartjänsten och anvisar 200 000 000 kr

utöver regeringens förslag,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om instruktioner till Jordbruksverket när det

gäller att stimulera jordbruket och trädgårdsnäringen till en

bättre ekologisk anpassning.

1994/95:Jo264 av Agneta Ringman och Bengt Kronblad (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av

bettransportstödet till betodlarna i sydöstra Sverige.

1994/95:Jo265 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förslaget till miljöersättningar i jordbruket bör kompletteras

så att ersättning kan utgå till odling av äldre, genetiskt

värdefulla kulturväxter och ogräs,

2. att riksdagen under förutsättning att yrkande 1 inte

bifalls som sin mening ger regeringen till känna att resurser på

annat sätt bör ställas till förfogande så att kraven enligt

konventionen om biologisk mångfald uppfylls.

1994/95:Jo266 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om avbytarverksamheten.

1994/95:Jo268 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om antalet interventionsorter som finansieras

av EU.

1994/95:Jo269 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om interventionsorter och

avbytarverksamhet.

1994/95:Jo270 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kravet på införande av miljöstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal

interventionsorter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avbytartjänsten.

1994/95:Jo271 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om analys av det svenska slätt- och mellanbygdsjordbrukets

konkurrenssituation inom EU.

1994/95:Jo272 av Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkoren för att avbytartjänsten skall få

vara kvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stöd till mindre gynnade

jordbruksområden (LFA) bör utgå till hela Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de möjligheter som finns att utnyttja

EU:s miljöprogram bör tas till vara fullt ut,

4. att riksdagen hos regeringen begär att den med EU

framförhandlar en ny överenskommelse om antalet

interventionsorter så att Gotland finns med som

interventionsort.

1994/95:Jo273 av Marie Wilén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöprogram för jordbruket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mindre gynnade områden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avbytarverksamheten.

1994/95:Jo274 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett fullt utnyttjande av LFA-stödet enligt

EU-avtalet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att kompensera

konkurrensnackdelarna för svinproduktion inom området LFA-syd,

3. att riksdagen till Lantbrukets avbytarverksamhet för

budgetåret 1994/95 anvisar 200 miljoner kronor eller för 18

månader 300 miljoner kronor.

1994/95:Jo275 av Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till

maskinringsverksamheten.

1994/95:Jo276 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den nu förda EU-politikens

effekter för bl.a. skånska lantbrukare.

1994/95:Jo278 av Helena Nilsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nationellt livsmedelspolitiskt

program.

1994/95:Jo301 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett storskaligt kalkningsprogram för

skogsmark i Sverige.

1994/95:Jo302 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kalkning och askåterföring i Halland.

1994/95:Jo306 av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av ny plantering av

ädellövskog.

1994/95:Jo307 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökad satsning på skogsbilvägar.

1994/95:Jo308 av Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skogsbilvägar i Jämtlands län.

1994/95:Jo309 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att Skogsstyrelsen ges i uppdrag att tillhandahålla

service för vägnätsplanering och samordning vid byggande av

skogsbilvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslaget till Fiskeriverket.

1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att medel ur anslaget C 3 skall kunna

användas för att trålare i tider av fiskestopp utrustas till att

arbeta med att rensa bort spökgarn etc.

1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen avslår förslaget om ökat anslag till

Fiskeriverket.

1994/95:Jo503 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 50 miljoner kronor för innevarande

budgetår för att ge organisationer möjlighet att söka medel för

att informera om genteknikens följder.

1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslå 2 miljoner kronor under

budgetåret för att börja arbete med sortgodkännande av

traditionella växtsorter.

1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur EU:s

miljöprogram för jordbruket kan utnyttjas i syfte att öka

investeringar i våtmarker.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för ett resurshushållande

jordbruk.

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för ett förenklat

regelkomplex inom EU:s jordbrukssektor,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande i

arbetet för att miljöanpassa det konventionella jordbruket samt

främja det ekologiska jordbruket i EU.

1994/95:K508 av Ulf Björklund och Rolf Åbjörnsson (kds) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de samiska näringarnas möjligheter att få

del av EU:s mål 6-områdesstöd bl.a. genom upprättandet av ett

miljöprogram enligt EU:s miljöförordning 2078/92.

1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett framtidsprogram för livsmedelssektorn,

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

21. att riksdagen beslutar öka anslaget till miljöstöd med

400 000 000 kr utöver regeringens förslag.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

19. att riksdagen till avbytartjänst och miljöstöd för

budgetåret 1995/96 anvisar 500 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

1994/95:U502 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Sverige inom EU bör arbeta för att jordbrukspolitiken läggs om

så att ökad import från Östeuropa och u-länder blir möjlig och

att utvecklingen styrs i riktning mot ett ekologiskt och

djurvänligt jordbruk.

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges roll som pådrivande för en

avreglering av och om minskat stöd till EU:s jordbrukspolitik.

1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukspolitiken.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att uppdra åt Konsumentberedningen att

analysera de förändringar och konsekvenser EU-medlemskapet

medför.

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

Representanter för Jordbruksdepartementet har bl.a. lämnat

information om de pågående förhandlingarna med EU angående

Sveriges medverkan i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Lars-Erik Hellberg, Svenska Lantarbetareförbundet, har

informerat utskottet om sitt utredningsarbete beträffande

avbytarverksamheten.

Vidare har utskottet uppvaktats av representanter för Sveriges

Jordägareförbund, LRF:s Norrlandsgrupp och Norrbottens Bär och

Grönsaker Ekonomiska Förening.

Utskottet har mottagit ett antal skrivelser i ärendet.

Utskottet

1. Svensk jordbrukspolitik m.m.

Propositionen

Enligt regeringen måste en svensk och europeisk

jordbrukspolitik ha sin utgångspunkt i det globala

livsmedelspolitiska perspektivet. I en värld där de rika

länderna dumpar sin överskottsproduktion i bl.a. tredje världens

städer kommer urbaniseringen i dessa delar av världen att

accelerera och en fortsatt ensidig exportproduktion av

specialgrödor att ytterligare utarma landsbygden och jordarna.

Ländernas förmåga att försörja sig själva minskar. Därför måste

den nationella livsmedelspolitiken inte bara integreras i EU:s.

Den måste, liksom EU:s, ses och förstås i sitt globala

sammanhang.

Sveriges medlemskap i EU innebär att vi skall samordna vår

politik på livsmedelsproduktionens område med EU:s

jordbrukspolitik. Den gemensamma jordbrukspolitiken -- Common

Agricultural Policy (CAP) -- är ett av EU:s viktigaste

samarbetsområden. Enligt regeringen är det viktigt att det finns

ett levande jordbruk i landets alla delar. Jordbrukspolitiken

har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. En smidig

administration behöver utformas för hantering av de olika

stödordningarna. De olika strukturstöden som rör jordbruket

skall administreras inom länsstyrelserna. Detta innebär att

länsstyrelserna får en mycket viktig roll i den regionala

utvecklingen. De får ansvar för områden som på ett gynnsamt sätt

stödjer och kompletterar varandra i utvecklingen av ett

mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med kulturmiljövård som

ett viktigt inslag. Till denna bild hör också de extra resurser

som avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela

landet och som mycket väl kan kombineras med de olika insatserna

inom jordbrukspolitikens område. De förslag som läggs i det

följande till kompletterande miljöåtgärder, stöd till mindre

gynnade områden och olika direktbidrag ger möjlighet att på ett

balanserat sätt, utan alltför omfattande snedvridningar mellan

olika produktionssektorer och regioner, hantera de problem som

kan uppstå i samband med införandet av CAP. Enligt regeringen

har miljö- och regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en

inriktning mot kvalitet prioriterats i stället för kvantitet.

Därmed skall det svenska jordbrukets ställning på EU-marknaden

stärkas och grunden läggas till ett långsiktigt uthålligt

jordbruk.

Enligt regeringen bör det genom de presenterade besparingarna

för hela mandatperioden nu gå att med större säkerhet planera

för framtiden. Regeringen föreslår att merparten av

besparingarna tas ut i samband med övergången till EU:s

gemensamma jordbrukspolitik. Sverige har i samband med avtalet

om ett EU-medlemskap förhandlat fram olika stödformer som är av

frivillig art och enbart till en del finansierade över EU:s

budget. Dessa utnyttjas i dag bara till en del, medan de

direktbidrag som utgår givetvis utnyttjas fullt ut. Skälet till

att regeringen föreslår att de frivilliga bidragen skall

utnyttjas i begränsad utsträckning är att den svenska

medfinansieringen skulle utgöra en alltför stor belastning på

statsbudgeten. Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige är

en av de faktorer som kommer att avgöra hur dessa stödformer

utnyttjas i framtiden. Besparingsåtagandet inom jordbruksområdet

fram till år 1998 utöver de besparingar som presenteras för

budgetåret 1995/96 omfattar ca 500 miljoner kronor. Enligt

regeringen finns besparingspotentialen framför allt på

administrationen. I övrigt kan besparingar hämtas hem genom

förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken som resulterar

i utgiftsminskningar på den svenska statsbudgeten. Regeringen

föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig

statlig konsumtion inom Jordbruksdepartementets

verksamhetsområde minskas med 332 miljoner kronor fram t.o.m. år

1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med

sammanlagt 349 miljoner kronor. För en 12-månadersperiod blir

besparingen 232 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen och

omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets

ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar.

Besparingsåtgärder (miljoner kronor)

1995/96 1998*

(12 mån)

Miljöersättningar inom jordbruket 974 974

Stöd till mindre gynnade områden 150 150

Forskning och utbildning 200 200

Övrigt 172 672

Summa besparingar brutto 1 496 1 996

Reformer -389 -389

Summa besparingar netto 1 107 1 607*

* De bestående besparingarna budgetåret 1998 beräknas uppgå till

500 miljoner kronor utöver vad som föreslås för budgetåret

1995/96 (12 månader).

Motionerna

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 2 utesluter begreppet

livsmedelspolitik produktion av energi- och industriråvaror samt

hänsynstagande till kulturmiljö och biologisk mångfald.

Lämpligare är att i dessa sammanhang i stället använda det

vidare begreppet jordbrukspolitik. Enligt yrkande 4 måste

jordbrukspolitiken utformas med hänsyn till den globala

livsmedelsförsörjningen. Sverige bör ha en naturresursberedskap

för att snabbt kunna öka produktionen. I motion Jo210 (mp)

yrkande 34 framhålls bl.a. att Sverige måste få ett lantbruk

som är långsiktigt uthålligt. Intresset är stort både hos

konsumenter och lantbrukare för det ekologiska jordbruket. Det

är därför viktigt att de rätta politiska signalerna ges för att

få i gång en utveckling mot ett hållbart lantbruk. Enligt motion

Jo238 (m) innebär förslaget om finansieringen av EU-avgiften att

skattebelastningen inte kommer att stå i proportion till

jordbrukets del i samhällsekonomin (yrkande 12). Den förda

skattepolitiken kommer att få oacceptabla ekonomiska

konsekvenser för jord- och skogsbruket (yrkande 13). Enligt

yrkande 23 måste den svenska livsmedelsbranschen ses i det

internationella perspektivet. Man måste tillsammans med näringen

tillvarata och utveckla den svenska livsmedelsproduktionen och

genom olika stöd skapa goda förutsättningar och rättvisa

villkor. I yrkande 24 framhålls betydelsen av långsiktiga mål

för livsmedelssektorn i Sverige. Näringen måste anpassas till

förhållanden som kan antas bli gällande i en framtida avreglerad

internationell marknad. Även i motion Jo241 (fp) yrkande 1

konstateras att det behövs en marknadsinriktad målsättning för

jordbruks- och livsmedelspolitiken. Regeringen bör i samråd med

konsument- och producentsidan formulera en gemensam målsättning.

Enligt yrkande 3 får produktionen i Sydsverige inte drabbas av

politiskt beslutade kostnader som avviker från vad som gäller i

närområdet. Ett ramprogram bör utformas för jordbruks- och

livsmedelssektorn i Sydsverige (yrkande 4). Vidare behövs

särskilda konkurrenskontroller på jordbruks- och

livsmedelsområdet (yrkande 8). När det gäller

livsmedelsproduktionen i Sydsverige framhålls i motion Jo247 (s)

att en marknadsmässig resursfördelning och prisbildning måste

underlättas. Avregleringen måste fortsätta och politiskt

beslutade kostnader som snedvrider konkurrensförhållandena i

närområdet bör ej accepteras. I motion Jo260 (c) yrkande 1

betonas behovet av åtgärder för att ge Skånes jordbruk och

livsmedelsproduktion goda konkurrens- och

utvecklingsmöjligheter. Jordbruket som sysselsättningsskapande

verksamhet uppmärksammas i motion Jo261 (v) yrkande 2. Enligt

motionärerna är få sysselsatta i första ledet men om man räknar

hela kedjan blir de tre gånger så många. Enligt motion Jo263

(kds) yrkande 1 bör svensk jordbrukspolitik inriktas på att ge

möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet med ett fullt

utnyttjande av befintlig åkermark. Vid utformningen av

jordbrukspolitiken måste det globala perspektivet i

livsmedelsförsörjningen vägas in (yrkande 2). I motion Jo278 (c)

yrkas att ett nationellt livsmedelspolitiskt program utformas

med klart formulerade mål och strategier (yrkande 1). Enligt

motion K630 (s) yrkande 5 bör ett framtidsprogram för den

skånska livsmedelssektorn utarbetas som syftar till att utveckla

kvalitet i produktionen. Staten och regionala organ måste

samverka och ta initiativ till utarbetande av ett program för

bionäringarna och livsmedelsindustrin.

Enligt motionerna Jo202 (c) yrkande 14 och Jo238 (m) yrkande

10 bör en satsning på bioråvaror initieras så snart som möjligt.

Regeringen bör återkomma med ett förslag i enlighet med

betänkandet Växande grödor (SOU 1994:113).

Utskottets överväganden

Sveriges medlemskap i EU betyder att marknadsförutsättningarna

för jordbruket och livsmdelsproduktionen har förändrats.

Gränserna öppnas för handel och konkurrensen skärps. Som

framhålls i flera motioner behöver mer långsiktiga mål på

jordbruksområdet fastställas som förbereder landet för den dag

då jordbruket skall konkurrera och verka på en i det närmaste

avreglerad internationell livsmedelsmarknad. Det svenska

jordbruket måste på ett smidigt och konsekvent sätt anpassas

till denna situation. Bl.a skulle konsument- och producentsidan

i samråd kunna formulera en målsättning för en mer

marknadsinriktad jordbruks- och livsmedelspolitik. Härigenom

skapas även bättre planeringsförutsättningar för dem som är

verksamma med jordbruks- och livsmedelsproduktion. Verksamheten

har under senare år fått leva i ovisshet om de framtida

villkoren. Som regeringen framhåller bör det nu också gå att med

större säkerhet planera för framtiden genom att riktlinjerna nu

läggs fast, EU-medlemskapets effekter slår igenom direkt och

besparingarna presenteras för hela mandatperioden. Den svenska

jordbrukspolitiken skall främja jordbrukets möjligheter att som

en del av kretsloppssamhället producera livsmedel, bioenergi och

andra bioråvaror. Ett livskraftigt jordbruk främjar samtidigt

den biologiska mångfalden och kulturmiljövården. På det

livsmedelspolitiska området skall konsumentintresset främjas och

frågor som rör livsmedelskvalitet, prissättning, konkurrens,

m.m. drivas med kraft.

Som regeringen framhåller är det viktigt att man vid

samordningen med EU:s jordbrukspolitik uppmärksammar betydelsen

av ett levande jordbruk i landets alla delar. Jordbrukspolitiken

har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. Som framgår av

regeringens förslag skall strukturstöden som rör jordbruket

administreras inom länsstyrelserna. Detta innebär enligt

utskottets mening att länsstyrelserna får en mycket viktig roll

i den regionala utvecklingen. Genom de nya funktioner som nu

tillförs länsstyrelserna får de ansvar för områden som på ett

gynnsamt sätt stödjer och kompletterar varandra i utvecklingen

av ett mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med

kulturmiljövård som ett viktigt inslag. Som framhålls i

propositionen hör till denna bild också de extra resurser som

avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela landet

och som mycket väl kan kombineras med de olika insatserna inom

jordbrukspolitikens område. De förslag beträffande

kompletterande miljöåtgärder, stöd till mindre gynnade områden

och olika direktbidrag som utskottet behandlar senare i detta

betänkande bör öka möjligheterna att på ett balanserat sätt,

utan alltför omfattande snedvridningar mellan olika

produktionssektorer och regioner, hantera de problem som kan

uppstå i samband med införandet av CAP. I likhet med regeringen

anser utskottet att miljö- och regionalpolitiska hänsyn samt

incitament till en inriktning mot kvalitet i stället för

kvantitet bör prioriteras. Därmed stärks det svenska jordbrukets

ställning på EU-marknaden och grunden kan läggas till ett

långsiktigt uthålligt jordbruk.

Som framgår av det anförda finns det en betydande

samstämmighet mellan regeringens uttalanden om jordbruks- och

livsmedelspolitikens inriktning (prop. s. 3--7) och de

synpunkter som förs fram i motionerna. Utskottet kan för sin del

i stor utsträckning ansluta sig till de mer allmänt hållna

överväganden om jordbrukspolitiken som görs i t.ex. motionerna

Jo210, Jo238, Jo241, Jo247, Jo260, Jo263, Jo278 och K630. Några

motionsyrkanden går ut på att riksdagen skall göra uttalanden om

jordbrukets betydelse i olika avseenden eller om de negativa

effekterna av vissa av de i propositionen framlagda förslagen.

Sådana uttalanden är enligt utskottets mening mindre

meningsfulla om de inte förenas med verkställbara krav på

konkreta åtgärder från regeringens sida. Med de reservationer

som innefattas i det anförda delar utskottet t.ex. uppfattningen

i motion Jo202 att begreppet livsmedelspolitik i vissa

sammanhang kan vara alltför snävt och att begreppet

jordbrukspolitik kan vara en bättre benämning på åtgärder som

även innefattar t.ex. energiproduktion och hänsyn till

kulturmiljö och biologisk mångfald. Utskottet förutsätter att

både riksdagen och regeringen använder båda begreppen på ett

sätt som bäst tillgodoser behovet av en rättvisande beskrivning

av den politik som förs eller av de åtgärder som i förekommande

fall är aktuella. Frågan får dock i huvudsak betecknas som en

terminologisk fråga och är inte av den beskaffenheten att den

bör bli föremål för ett riksdagsbeslut.

Utskottet har inget att invända mot t.ex. bedömningen i motion

Jo210 yrkande 34 att det svenska lantbruket bör vara långsiktigt

uthålligt. Detta överensstämmer väl med vad riksdagen tidigare

beslutat i fråga om miljöpolitiken och kretsloppsarbetet och

berörs dessutom i regeringens skrivelse 1994/95:120 om miljön --

vårt gemensamma ansvar (s. 22 f.). Det torde inte heller råda

delade meningar angående synpunkterna i motionerna Jo238 och

Jo241 om en långsiktig och marknadsinriktad målsättning för

livsmedelssektorn och en fortsatt utveckling av

livsmedelsbranschen. Motionerna är i stor utsträckning

tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.

Sammanfattningsvis bedömer utskottet att följande motioner har

tillgodosetts genom utskottets överväganden eller kan förväntas

bli i större eller mindre utsträckning tillgodosedda utan något

särskilt initiativ från riksdagens sida: Jo202 yrkande 2, Jo210

yrkande 34, Jo238 yrkandena 23 och 24, Jo241 yrkandena 1, 3, 4

och 8, Jo247, Jo260 yrkande 1, Jo263 yrkande 1, Jo278 yrkande 1

och K630 yrkande 5.

Som framgår av propositionen har Sverige i samband med avtalet

om ett EU-medlemskap förhandlat fram olika stödformer som är av

frivillig art och enbart till en del finansierade över EU:s

budget. Utskottet gör längre fram i detta betänkande en

bedömning som i viss mån avviker från regeringens överväganden

när det gäller att utnyttja och medfinansiera de frivilliga

bidragen. Det innebär givetvis inte att utskottet motsätter sig

vad regeringen anför om att den samhällsekonomiska utvecklingen

i Sverige kan påverka i vad mån stödformerna skall utnyttjas i

framtiden. Utskottet hänvisar härvidlag till vad som anförs i

det följande under vissa anslagspunkter, bl.a. B 3 Stöd till

avbytarverksamhet m.m. och B 11 Miljöersättningar inom

jordbruket. Med de inskränkningar som innefattas i det anförda

föreslår utskottet att riksdagen godkänner inriktningen och

omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets

ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar (mom. 87 i hemställan).

Utskottet kan i stor utsträckning ansluta sig till de

synpunkter som redovisas i både propositionen och motionerna

Jo202 yrkande 4 samt Jo263 yrkande 2 när det gäller

jordbrukspolitiken i ett globalt livsmedelspolitiskt

perspektiv. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att

det finns rapporter från olika internationella organisationer,

bl.a. FAO och Världsbanken, som varnar för krympande

produktionsresurser i jordbruket och annan

livsmedelsförsörjning. I 1995 års utgåva av Tillståndet i

världen från Worldwatch Institute finns beskrivningar av vilka

gränser naturen sätter för möjligheterna att öka den globala

livsmedelsförsörjningen eller hålla jämna steg med

befolkningsutveckling och stigande efterfrågan på livsmedel från

vissa länder.

Som också anförs i propositionen hotas livsmedelsförsörjningen

av miljöförstöring, erosion, försurning, försaltning och

ökenutbredning. Mot bakgrund av detta hot finns det anledning

att beakta möjligheterna till en mer flexibel användning av

åkermarken till annan produktion än livsmedel, samtidigt som en

beredskap för ökad livsmedelsproduktion bibehålls. Den

nationella jordbruks- och livsmedelspolitiken måste således inte

bara integreras i EU:s utan också ses och förstås i sitt globala

sammanhang. Dessa frågor kan med fördel bevakas och drivas inom

ramen för bl.a. Sveriges agerande i FAO och i biståndsarbetet.

Utskottet utgår från att motionerna Jo202 yrkande 4 och Jo263

yrkande 2 kommer att tillgodoses utan någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Som framhålls i motion Jo261 yrkande 2 har de areella

näringarna stor betydelse för sysselsättningen inom landet,

särskilt om man även beaktar de efterföljande leden förädling

och distribution. Vidare underskattas alltid lantbrukets del av

sysselsättningen eftersom många som arbetar deltid i jordbruket

redovisas under andra näringsgrenar. Ett belysande exempel är

kvinnorna som ofta kombinerar jordbruksarbete med ett annat

deltidsarbete. Den regionalpolitiska betydelsen av en näring som

ger arbetsmöjligheter åt både män och kvinnor är föga

uppmärksammad. Kvinnornas ekonomiska betydelse för näringen

underskattas ofta. Det finns många exempel på hur kvinnor omsatt

sina kunskaper och erfarenheter i framgångsrik företagsamhet

inom jordbruk och livsmedelsindustri, inte minst i glesbygder.

De EU-anknutna strukturstöd som nu blir tillgängliga kan bidra

till att ytterligare stödja denna utveckling. Syftet med motion

Jo261 yrkande 2 bör mot bakgrund av det anförda kunna

tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Utskottet är inte berett att föreslå något särskilt uttalande

från riksdagens sida med anledning av de i motion Jo238

yrkandena 12 och 13 framförda synpunkterna beträffande

EU-avgiftens finansiering m.m. Regeringen avser att i annat

sammanhang återkomma till riksdagen i denna fråga. Motionen

avstyrks i berörda delar.

När det gäller bioproduktion och bioråvaror vill utskottet

anföra följande. I november 1993 tillkallades en särskild

utredare med uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla och

öka användningen av biologiska råvaror i Sverige. I juli 1994

redovisades resultatet i betänkandet Växande råvaror (SOU

1994:113). Betänkandet bereds för närvarande av regeringen.

Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av

beredningen och föreslår därför att motionerna Jo202 yrkande 14

och Jo238 yrkande 10 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

2. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik m.m.

Propositionen

Enligt regeringen bör konsumenternas intresse av bra mat till

rimliga priser dominera livsmedelspolitiken. Ett medlemskap i EU

kommer sannolikt att innebära en viss matprissänkning som en

följd av den förändrade jordbrukspolitiken som innebär att

prisstöd ersätts med direktstöd samt att våra gränser öppnas för

import. En framtida sänkning av tullar och införselavgifter till

följd av GATT-avtalet kommer att inleda en friare handel också

på en större världsmarknad. Det kan skapa ytterligare vinster

för konsumenterna.

Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och

regionalpolitik har stor betydelse inom EU. Den gemensamma

jordbrukspolitiken (CAP) och regionalstöd över strukturfonderna

har gradvis utvecklats sedan början av 1960-talet. Större delen

av den gemensamma budgeten går till dessa ändamål. Den politik

som i dag förs inom livsmedelsområdet har enligt regeringen en

rad brister och bör därför förändras på en rad viktiga punkter.

Regeringen betonar dock att redovisade förslag ligger i linje

med det förändringsarbete som pågår inom gemenskapen. De

budgetproblem som förorsakas av den gemensamma

jordbrukspolitiken kan komma att förhindra ett närmare samarbete

med länderna i Central- och Östeuropa.

När det gäller vegetabiliesektorn innebär EU:s reform av den

gemensamma jordbrukspolitiken som inleddes år 1992 att priserna

till bonden på spannmål och oljeväxter fram t.o.m. år 1997 skall

närma sig världsmarknadspriset. Producenterna skall kompenseras

genom ett generellt arealbidrag. Samtidigt skall en viss andel

av arealen tas ur livsmedelsproduktionen. För år 1995 gäller

andelen 12 %. Programmet bygger på en kombination av

prissänkningar, direkta inkomststöd och

produktionsbegränsningar. Enligt regeringen utgör riskerna för

att kostnaderna blir högre än väntat samtidigt som produktionen

inte begränsas i tillräcklig omfattning starka skäl att fördjupa

reformen inom vegetabilieområdet. Priserna bör sänkas till

världsmarknadsnivå och gränsskyddet avskaffas. Arealbidragen bör

riktas till mindre jordbruk och bidragens värde begränsas

kraftigt för de stora producenterna med intensiv produktion.

Miljöaspekterna bör ges en starkare ställning bl.a. genom

införande av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel

enligt principen att nedsmutsaren skall betala. En framtida

inriktning av CAP enligt dessa utgångspunkter skulle gynna

jordbruket i länder där merparten av arealen finns hos små och

medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen begränsas.

Inom animaliesektorn finns i EU en rad kvotsystem med syfte

att reglera produktionen t.ex. inom mjölksektorn. Enligt

regeringens uppfattning är kvotsystem ineffektiva och bidrar

till bristande konkurrens, högre priser och en låg

förändringstakt inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora

delar av konsumenterna. En annan effekt av kvotsystem är att en

ineffektiv industristruktur bevaras. Sverige bör aktivt arbeta

för att kvotsystemen avskaffas.

Enligt regeringen bör sådana generella strukturstöd som ökar

livsmedelssektorns konkurrenskraft, genom att utveckla

produktionen inom de områden där Sverige har fördelar genom

kunnande, teknisk utveckling eller klimat, prioriteras.

Regeringen har tidigare redovisat förslag till hur regionala

stöd skall tillämpas i norra Sverige (prop. 1994/95:75). När det

gäller regionala stöd till jordbruket i södra Sverige bör vissa

resurser kunna avsättas till områden med särskilt svåra

brukningsförhållanden. Sådana områden finns företrädesvis på det

småländska höglandet. Även på Gotland och Öland bör stöd kunna

lämnas i form av stöd till mindre gynnade områden. Inriktningen

på tillämpningen av EU:s miljöprogram i Sverige har också

redovisats i proposition 1994/95:75. I det följande föreslås att

vissa resurser avsätts på statsbudgeten för generella

strukturstöd samt för miljöprogrammet. Ett program av särskild

betydelse för landsbygdens möjligheter att vidareutvecklas är

EG:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet. En

tillämpning av detta stöd i Sverige bör enligt regeringen i

första hand riktas till skogsbygderna i södra och mellersta

Sverige. Även öarna Gotland och Öland bör vara aktuella för

denna stödform.

Motionerna

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 17 bör arbetet med

reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik inriktas på

att minska antalet regleringar. Ett stöd bör utformas som

huvudsakligen består av areal- och djurbidrag. Vidare måste

arbetet fortsätta med att förbättra miljön i jordbruket och

produktionen av miljövänliga råvaror stimuleras. Djurskydd och

djurhälsa måste stärkas. Motsvarande krav och synpunkter

framförs även i motionerna Jo238 (m) yrkande 2, Jo246 (fp)

yrkande 5, Jo249 (s) yrkande 1, Jo261 (v) yrkande 1, K224 (kds)

yrkandena 19 och 20, U502 (mp) yrkande 3 och U503 (fp) yrkande

8.

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 18 bör en parlamentarisk

kommitté inrättas med uppgift att arbeta fram en svensk strategi

för reformering av CAP samt följa och utvärdera den svenska

politiken. I motion Jo238 (m) yrkande 4 begärs att regeringen

genomför en konsekvensanalys kring effekterna av riksdagens

beslut i anledning av EU-avtalet. Enligt yrkande 26 bör en

parlamentarisk uppföljning beträffande utvecklingen av

jordbruket i Sverige genomföras. En konsekvensanalys beträffande

marknadsmässig prisbildning och resursfördelning begärs i motion

Jo241 (fp) yrkande 2. Även i motion Jo249 (s) yrkande 2 betonas

nödvändigheten av en utvärdering och uppföljning av

återregleringens konsekvenser för det svenska jordbruket.

Behovet av konsekvensanalys rörande jordbrukets ekonomi och

villkor framhålls också i motionerna Jo255 (c), Jo262 (c)

yrkande 7 och Jo271 (c). Enligt motion Jo262 yrkande 8 bör ett

EU-råd inrättas med representanter för bönder,

livsmedelsindustri, regering och riksdag. En analys av den förda

jordbrukspolitiken krävs även i motion Jo263 (kds) yrkande 3.

Enligt motion A807 (c) yrkande 10 bör Konsumentberedningen ges i

uppdrag att analysera de förändringar och konsekvenser

EU-medlemskapet medför.

I motion Jo210 (mp) yrkas att riksdagen fastställer

miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60 kr per kg, om

andelen kväve i medlet överstiger 2 % (yrkande 28). Vidare

yrkas att riksdagen fastställer miljöavgiften på kadmium i

gödselmedel till 50 kr per gram, till den del Cd-innehållet

överstiger 5 g per ton fosfor (yrkande 29). Vidare begärs i

yrkande 30 att möjligheterna för att helt eliminera kadmium ur

gödselmedel skall utredas. Enligt yrkande 31 bör riksdagen

fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel till 100 kr per kg

verksam beståndsdel. De i yrkandena 28, 29 och 31 redovisade

miljöavgifterna skall gälla från den 1 mars 1995 (yrkande 32).

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 8 bör miljöavgifterna

återföras till jordbruksnäringen. Näringen bör tillföras

resurser för miljöinsatser som står i paritet med intäkterna

från miljöavgifterna. Även i motion Jo263 (kds) yrkande 5 hävdas

att principen om återförande av miljöavgifter till

jordbruksnäringen skall tillämpas. I motion Jo238 (m) yrkande 9

framhålls att miljöargument saknas för att införa höjda skatter

på handelsgödsel. En sådan höjning kräver en objektiv och saklig

utvärdering. Medel som kommer in bör gå till delfinansiering av

deltagandet i EU:s miljöprogram.

Enligt motion Jo203 (fp) behövs klargörande regler för

behandling av mark som inte odlas så att den inte skapar

olägenheter för omgivningen. I motion Jo215 (mp) yrkas att

anslutningen av areal, omställd enligt 1990 års beslut, till

EU:s jordbrukssystem (CAP) skall regleras. Areal som tas ur

omställningen och in i CAP måste sättas i ogräskarantän, följas

av vall, kvävefixerande gröda eller mekanisk bearbetning. Enligt

motion Jo208 (kds) bör i skötsellagen införas ett krav på

odlingsfria zoner på 5--10 meter längs vattendrag.

Enligt motion Jo238 (m) yrkande 33 måste den privata

äganderätten värnas. Vid intrång skall ersättningen utgå till

fulla värdet. Nya skatter och pålagor på ägandet kommer att

försvaga det familjeägda skogs- och jordbruket.

Utskottets överväganden

Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och

regionalpolitik har stor betydelse inom EU och då inte minst som

delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Utskottet anser

i likhet med regeringen att politiken på jordbruks- och

livsmedelsområdet har en rad brister och att den behöver

förändras på flera viktiga punkter. Vid reformeringen av CAP bör

en primär uppgift vara att successivt minska antalet regleringar

och minska budgetbelastningen. Marknadsregleringar bör undvikas

och det huvudsakliga stödet bör utgå som generella areal- och

djurbidrag. När det gäller vegetabilieområdet bör således

reformen fördjupas. Sverige bör aktivt arbeta för att

kvotsystemen inom animaliesektorn avskaffas. Som regeringen

framhåller är kvotsystem ineffektiva och bidrar till bristande

konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt inom

jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av konsumenterna.

En annan effekt av kvotsystem är att en ineffektiv

industristruktur bevaras. I fråga om strukturstöd bör man

prioritera generella stöd som ökar livsmedelssektorns

konkurrenskraft, genom att utveckla produktionen inom de områden

där landet (Sverige) har fördelar genom kunnande, teknisk

utveckling eller klimat. När det gäller förbättringar av

djurhållningen och djurhälsan bör målet vara att de svenska

normerna på dessa områden blir vägledande även inom EU. En

framtida inriktning av CAP enligt nu redovisade utgångspunkter

skulle gynna jordbruket i länder där merparten av arealen finns

hos små och medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen

begränsas. En sådan inriktning av den fortsatta reformeringen

av CAP sammanfaller till övervägande del med de i motionerna

Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246 yrkande 5, Jo249

yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20, U502

yrkande 3 och U503 yrkande 8 redovisade synpunkterna. Enligt

utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i allt

väsentligt anses tillgodosedda.

Som anförs i flera motioner är det angeläget att

EU-medlemskapets konsekvenser för bl.a. jordbruket utvärderas

och följs upp. Utskottet har tidigare framhållit behovet av ett

sådant arbete (1994/95:JoU7). Enligt ett frågesvar av

jordbruksministern arbetar man inom Jordbruksverket och

regeringskansliet med en analys av konsekvenserna för jordbruket

av EU-medlemskapet och finansieringen av EU-avgiften. Samråd

skall bl.a. ske med lantbrukets företrädare. Resultatet kommer

att redovisas i samband med att regeringen presenterar sitt

förslag till finansiering av EU-avgiften (se RD 1994/95:56). I

avvaktan på resultatet av det pågående analysarbetet anser

utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något

riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo238 yrkandena 4

och 26, Jo241 yrkande 2, Jo249 yrkande 2, Jo255, Jo262 yrkande

7, Jo263 yrkande 3 och Jo271. Motionerna avstyrks i berörda

delar.

I likhet med vad som anförs i motion Jo202 yrkande 18 anser

utskottet att arbetet med en reformering av EU:s gemensamma

jordbrukspolitik (CAP) bör beredas på nationell nivå. Vid

tidigare förändringar av jordbrukspolitiken i Sverige har

förslagen beretts i en sådan parlamentarisk kommitté. Så skedde

bl.a. inför 1990 års beslut, och vid Omställningskommissionens

arbete fanns också en parlamentarisk referensgrupp som följde

arbetet. Den stora andel av EG:s budget som går till den

gemensamma jordbrukspolitiken motiverar i sig att dessa frågor

bereds i särskild ordning. Utskottet föreslår att regeringen

tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta

en svensk strategi för reformering av CAP. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo202 yrkande 18 bör ges regeringen till

känna. Med det anförda kan syftet med motion Jo262 yrkande 8 i

allt väsentligt anses tillgodosett. Motionsyrkandet bör därmed

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Med samma motivering avstyrks även motion A807 yrkande 10.

I samband med riksdagens beslut hösten 1994 om vissa

livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska

unionen höjdes på förslag av regeringen miljöavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel kraftigt (1994/95:JoU7).

Utskottet, som inte finner anledning att nu ompröva avgiften,

avstyrker motion Jo210 yrkandena 28, 29, 30, 31 och 32. När det

gäller det i motionen framförda kravet beträffande

ikraftträdandet vill utskottet framhålla att en sådant beslut

inte skulle stå i överensstämmelse med grundlagens förbud mot

retroaktiv lagstiftning (RF 2:10).

När det gäller återförande av medel från miljöavgifter vill

utskottet anföra följande. Miljöavgifterna är att betrakta som

skatter, och som sådana redovisas de som intäkter i

statsbudgeten. De kan således inte specialdestineras för

särskilda ändamål. Utskottet har tidigare (1994/95:JoU7), i

anslutning till motionsyrkanden som syftar till en

specialdestinering, framhållit bl.a. att ökade statliga intäkter

givetvis också ger staten ökade möjligheter att tillgodose olika

ändamål på det jordbrukspolitiska området och att det bör finnas

ett samband mellan jordbrukets pålagor och de stödformer som

återgår till jordbruket. Utskottet förutsätter givetvis att

regeringen vidtar åtgärder i enlighet med det tillkännagivande

som gjorts i ovan nämnda betänkande. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Jo202 yrkande 8, Jo238 yrkande 9 och Jo263

yrkande 5.

Enligt förordningen (1994:1715) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter meddelas föreskrifter om hur jordbruksmark

som tagits ur produktion skall skötas på ett miljöanpassat sätt

av Jordbruksverket. Nationella miljöregler för träda inom ramen

för EU:s arealbidragssystem finns i verkets föreskrifter om

arealersättning till jordbrukare som odlar

ersättningsberättigade grödor och om foderareal (SJVFS 1995:21).

Föreskrifter för hur utträde ur omställningsprogrammet skall ske

har ännu inte utfärdats. Utskottet förutsätter att sådana

föreskrifter kommer att utfärdas utan dröjsmål. Mot bakgrund av

det anförda är utskottet inte berett att förorda något särskilt

uttalande från riksdagens sida. Motionerna Jo203 och Jo215

avstyrks.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda en

ändring av skötsellagen i enlighet med vad som anförts i motion

Jo208. Därmed avstyrks motionen.

När det gäller de i motion Jo238 yrkande 33 framförda

synpunkterna om den privata äganderätten vill utskottet erinra

om att riksdagen i oktober 1994 antog ett vilande lagförslag om

ändring i regeringsformen (1994/95:KU5, rskr. 11). I

bestämmelsen i 2 kap. 18 § regeringsformen om rätt till

ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande

infördes en närmare precisering av det egendomsskydd som anges i

den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna

(Europakonventionen). När det gäller frågan om

intrångsersättningar m.m. kommer utskottet i ett vidare

sammanhang att få anledning att återkomma till frågan, bl.a. i

samband med riksdagens behandling av förslag till miljöbalk. Mot

bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo238

yrkande 33 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget A 1.

4. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet och har

som övergripande mål att verka för en positiv utveckling av

jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt

som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning

med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional

utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift

att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade

omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt

område med anledning av denna. Jordbruksverkets organisation

m.m. framgår av förordningen (1991:375) med instruktion för

Statens jordbruksverk.

Regeringen anser att de övergripande målen för

Jordbruksverkets verksamhet kan behöva förändras till följd av

EU-medlemskapet. Verkets instruktion kommer därför att omarbetas

under våren 1995. Jordbruksverkets årsredovisning för budgetåret

1993/94 uppfyller de krav som ställs. Verket bör tills vidare få

bedriva den avgiftsfinansierade verksamheten i samma omfattning

som föregående budgetår. Regeringen beräknar de totala

resurserna för Jordbruksverket under 18-månadersperioden till

244 500 000 kr. Verkets resurser kommer därmed i stort sett

att vara oförändrade som en följd av EU-medlemskapet, eftersom

man tidigare haft särskilda resurser för omställningsprogrammet

enligt 1990 års beslut. Medelsbehovet har beräknats med

utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 %.

Motionerna

I motion Jo259 (m) yrkas att det under anslaget Statens

jordbruksverk (B 1) anvisas ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 12 miljoner kronor (yrkande 2).

Enligt motion Jo227 (c) bör 5 miljoner kronor för budgetåret

1995/96 omfördelas inom ramen för anslaget B 1 till utveckling

av naturbruksskolorna som kunskapscentra. I motion Jo263 (kds)

yrkas att regeringen instruerar Jordbruksverket att vidta

åtgärder för att stimulera jordbruket och trädgårdsnäringen till

en bättre ekologisk anpassning (yrkande 11).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning

under anslaget B 1. Därmed avstyrks motion Jo259 yrkande 2.

Utskottet har tidigare behandlat vissa förslag beträffande

lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning m.m.

(senast 1993/94:JoU13). Naturbruks/lantbruksskolorna har genom

tidigare beslut givits möjlighet att utveckla sin roll som

förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom näringarna.

Härvid har bl.a. framhållits att utbildningen inom jordbruk och

trädgårdsnäring till stor del utgörs av specialkurser och att

det är av stor betydelse att behoven av fortbildning och

kompetensutveckling tillgodoses. Anpassningen till EU och en

framtida avreglering har ansetts medföra allt större krav på de

aktiva näringsutövarnas företagsekonomiska kunskaper och därmed

på den undervisning som ges vid lantbruksskolorna. Det har fått

ankomma på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter

och organisationer utforma ramarna för ifrågavarande

utbildningsprogram, villkoren för stödet samt fördelningen av

för ändamålet tillgängliga medel. Utskottet vidhåller sin nu

redovisade uppfattning beträffande det fortsatta arbetet med att

utveckla lantbruks/naturbruksskolornas roll i fortbildning och

rådgivning. Såvitt utskottet kan bedöma innebär inte heller

regeringens förslag i denna del (under punkt B 4) någon

förändring i förhållande till tidigare ställningstagande. Enligt

utskottets bedömning är syftet med motion Jo227 med det anförda

i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Som framgår av propositionen har regeringen satt upp flera

verksamhetsmål för Jordbruksverkets verksamhet. Bl.a. skall

verket i enlighet med miljömålet för livsmedelspolitiken verka

för ett rikt och varierat odlingslandskap med en bevarad

biologisk mångfald. Jordbrukets miljöbelastning på grund av

växtnäringsläckage och bekämpningsmedelsanvändning skall

minimeras. Vidare framhålls betydelsen av att odlingslandskapets

natur- och kulturmiljövärden bevaras. Enligt utskottets mening

har Jordbruksverket, enligt sin gällande instruktion och enligt

de av regeringen uppsatta verksamhetsmålen, att verka för en

förbättrad ekologisk anpassning av jordbruks- och

trädgårdsnäringen. Därmed föreslår utskottet att motion Jo263

yrkande 11 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

5. Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2)

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre

rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd

till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Bidrag

lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt

regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver

används anslaget för vissa speciella ändamål. På Jordfonden

bokförs kostnaderna för länsstyrelsernas förvärv, överlåtelser

och förvaltning av jordfondsfastigheterna samt köpeskillingen

för försålda fastigheter. Jordfondsfastigheterna skall användas

främst för att främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling

av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen.

Fastigheterna skall också användas för att främja bosättning och

sysselsättning i glesbygd. För budgetåret 1994/95 disponeras en

rörlig kredit om 35 miljoner kronor för jordfondsändamål. Från

anslaget betalas också utgifter för att täcka förluster på grund

av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre

rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning

inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och

rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till

jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.

Regeringen föreslår att anslagen Bidrag till jordbrukets

rationalisering, m.m., Markförvärv för jordbrukets

rationalisering och Täckande av förluster på grund av statlig

kreditgaranti slås samman till ett nytt anslag, som benämns Stöd

till jordbrukets rationalisering, m.m.

Enligt regeringen bör bidragsramen för yttre rationalisering

vara 5 miljoner kronor. För budgetperioden 1995/96 bör

anslagsposten föras upp med 7,5 miljoner kronor. Beträffande

täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti föreslår

regeringen att möjligheten att erhålla statliga kreditgarantier

begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för jordbruksföretagen

att erhålla dessa kreditgarantier torde vara betydligt mindre då

jordbruksföretagen har lättare att erhålla vanliga banklån. Den

föreslagna begränsningen i tillämpningen leder inte till någon

omedelbar besparing, och de kostnader som uppstår på anslaget

hänför sig till redan beviljade garantier. Engagemangsramen bör

vara 2,2 miljarder kronor. Anslagsposten bör föras upp med 60

miljoner kronor. När det gäller markförvärv för jordbrukets

rationalisering framhåller regeringen att jordfondsverksamheten

på sikt bör avvecklas. Den 1 juli 1995 bör disponibelt

statskapital minskas med 30 miljoner kronor. Därefter bör

avvecklingen fullföljas genom försäljning av befintliga

fastigheter. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den

regionala prioriteringen av verksamheten under

avvecklingsperioden. Enligt regeringen föreligger inte längre

något behov av rörlig kredit då likviditeten har förbättrats med

anledning av försäljning av äldre fastigheter. Regeringen

föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om utnyttjandet

av statlig kreditgaranti och avvecklingen av Jordfonden.

Anslaget bör föras upp med totalt 67 500 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Jo209 (s) är de statliga kreditgarantierna till

jordbruksföretag av stor betydelse för jordbruket, särskilt på

Gotland. Enligt motionären får lånemöjligheterna inte försämras.

I motion Jo211 (s) framhålls att omarronderingen måste

fortsätta. Detta är till gagn för både sysselsättning och

fastighetsstruktur, framför allt i glesbygd. Jordfonden bidrar

även till att minska utarmningen av glesbygden. Enligt motion

Jo238 (m) yrkande 29 bör de genom en privatisering av Jordfonden

frigjorda medlen investeras i skyddsvärda områden där staten

avser att ha ett långsiktigt ägande.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller behovet av statlig kreditgaranti. Möjligheten att erhålla

sådan garanti bör begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för

jordbruksföretagen att erhålla dessa kreditgarantier torde vara

betydligt mindre då jordbruksföretagen har lättare att erhålla

vanliga banklån. Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen godkänner vad regeringen anfört om utnyttjandet av

statlig kreditgaranti samt avslår motion Jo209.

I likhet med regeringen anser utskottet att

jordfondsverksamheten på längre sikt bör avvecklas. Avvecklingen

bör genomföras genom försäljning av befintliga fastigheter.

Under avvecklingsperioden får det ankomma på regeringen att

besluta om den regionala prioriteringen av verksamheten.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört

om avvecklingen av Jordfonden. Därmed avstyrks motionerna Jo211

och Jo238 yrkande 29.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett

förslagsanslag på 67 500 000 kr.

6. Stöd till jordbrukets företagshälsovård (B 3)

Propositionen

Anslaget disponeras för företagshälsovård till jordbrukare.

Regeringen föreslår att stödet till avbytarverksamheten

upphör. Förslaget innebär en besparing med 100 miljoner kronor

under 12 månader. Regeringen anser att den situation Sveriges

ekonomi befinner sig i inte medger att några subventioner för

verksamheten lämnas under kommande budgetår. Under förevarande

anslag föreslås därmed att endast medel anvisas för bidrag till

jordbrukets företagshälsovård. Anslaget skall därför

fortsättningsvis benämnas Stöd till jordbrukets

företagshälsovård. Enligt regeringen kan stödet beräknas uppgå

till 25 miljoner kronor per år. För budgetperioden 1995/96 bör

anvisas ett förslagsanslag på 37 500 000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna Jo202 (c) yrkande 13 och Jo274 (c) yrkande 3

bör 300 miljoner kronor för budgetperioden anvisas till

lantbrukets avbytartjänst vilket innebär ett förslagsanslag på

sammanlagt 337 500 000 kr under B 3. Även i motionerna Jo206

(mp) yrkande 1 och Jo210 (mp) yrkande 22 föreslås att det under

anslaget B 3 anvisas 200 miljoner kronor per år eller för

budgetperioden 300 miljoner kronor till avbytartjänst. Enligt

motion Jo259 (m) bereds inom Arbetsmarknadsdepartementet för

närvarande frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas för att

bygga vidare på och upprätthålla en bra företagshälsovård.

Lantbrukets företagshälsovård bör tas upp i samband med att

företagshälsovården belyses i sin helhet. Mot bakgrund härav bör

utgiften för jordbrukets företagshälsovård upphöra och anslaget

avvecklas (yrkande 3). Beträffande avbytarverksamheten yrkas att

ett nytt anslag för detta ändamål sätts upp med 150 miljoner

kronor för budgetperioden (yrkande 4). Enligt motion Jo261 (v)

yrkande 3 bör 150 000 000 kr anvisas till avbytarverksamheten

under punkt B 3. Härigenom ges tid att söka andra lösningar.

Stödet till avbytartjänsten skall enligt motionerna Jo263 (kds)

yrkande 10 och Fi216 (kds) yrkande 19 (delvis) finnas kvar. 200

miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anvisas under B 3

för detta ändamål.

I flera motioner framförs synpunkter beträffande behovet av

och formerna för den framtida avbytarverksamheten. I motionerna

Jo202 (c) yrkande 12 och Jo212 (c) framhålls att borttagandet av

subventionerna minskar lantbrukarnas möjligheter att utnyttja

avbytartjänsten. Vidare innebär det ökad arbetslöshet i områden

med få alternativ till sysselsättning. Avbytartjänsten bidrar

till att stärka de ekonomiska förutsättningarna i lantbruket och

på landsbygden. Enligt motion Jo240 (c) yrkande 6 bör anslaget

till avbytartjänsten bibehållas. Stödet kan ej ersättas med EU:s

regionalstöd. Även i motionerna Jo272 (c) yrkande 1 och Jo273

(c) yrkande 3 framhålls att villkoren för avbytartjänsten inte

får försämras. Enligt motionerna Jo210 (mp) yrkande 23 och

Jo206 (mp) yrkande 2 bör näringen överta halva kostnaden för

avbytarverksamheten. Frågan om när och på vilket sätt detta kan

genomföras bör skyndsamt utredas. I sistnämnda motion framhålls

bl.a. att avbytarverksamheten ger möjlighet till ledighet för ca

8 000 mjölkbönder och att den innebär sysselsättning för ca

1 700 avbytare. Detta har stor betydelse i glesbygd (yrkande

3). Enligt motion Jo221 (m) bör EU:s medel för mål 6 kunna

utnyttjas för fortsatt avbytarverksamhet inom mål 6-området. I

motion Jo236 (m) yrkande 1 framhålls att subventioner bör

avvecklas successivt under budgetåret 1995/96 så att näringen

hinner anpassa sig. Stödet bör utformas på ett sådant sätt att

nya företag ges möjlighet att verka på lika villkor som den

redan i dag etablerade avbytartjänsten (yrkande 2). Vidare bör

möjligheterna att utnyttja EU:s startstöd prövas (yrkande 3).

Enligt motion Jo238 (m) yrkande 11 bör stödet till

avbytartjänsten avtrappas fram till år 1998 så att

avbytartjänsten hinner hitta nya former. Enligt motion Jo254 (s)

bör lantbruks- och avbytarservicen byggas ut. Om verksamheten

skaffade sig en volym av 40 % s.k. fullbetalda tjänster skulle

EU:s introduktionsbidrag med successiv avtrappning kunna

användas. I motion Jo266 (s) framhålls avbytarverksamhetens

stora regionalpolitiska betydelse. Andra former för finansiering

bör redovisas innan avveckling sker. Enligt motion Jo269 (s)

delvis är det angeläget att avbytarverksamheten får fortsätta.

Avtrappningen av stödet måste göras långsammare. Enligt motion

Jo270 (fp) yrkande 3 bör regeringens förslag analyseras innan en

avveckling genomförs.

Utskottets överväganden

I samband med det livsmedelspolitiska beslutet (prop.

1989/90:146, JoU25, rskr. 327) framhölls att avbytarverksamheten

från social synpunkt var så väsentlig att den skulle finansieras

med statliga medel. Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret

till jordbruksnäringen borde dock övervägas. Den 14 mars 1991

bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den

framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för

jordbrukare. Utredningen överlämnade våren 1993 sitt betänkande

(SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen fann

att staten även fortsättningsvis skulle lämna ett stöd så att

förutsättningarna för en rikstäckande avbytarverksamhet kunde

upprätthållas. Subventionsgraden till verksamheten föreslogs

dock minska.

I november 1994 redovisade regeringen sin syn på den

ekonomiska politikens inriktning under de närmaste åren (prop.

1994/95:25). Med hänsyn till det ekonomiska läget förklarade

regeringen bl.a. att subventionerna till avbytarverksamheten

borde upphöra genom en avtrappning med början från den 1 juli

1995. En besparing på 100 miljoner kronor föreslogs för

budgetåret 1995/96. Det förutsattes i detta sammanhang att

näringen kollektivt skulle ta ett ansvar för att upprätthålla

avbytarverksamheten. Ett förslag i enlighet härmed aviserades

till kommande budgetproposition.

Utskottet vill för sin del anföra följande. Som framhållits

tidigare är avbytarverksamheten väsentlig från social synpunkt.

Den ger lantbrukarna social trygghet och avbytarna värdefulla

arbetstillfällen, särskilt i glesbygd. Sveriges ekonomiska

situation är emellertid så allvarlig att subventionerna till

avbytarverksamheten bör minska. Ett belopp på 100 miljoner

kronor per år bör beräknas för verksamheten. Detta innebär att

150 miljoner kronor bör anvisas till avbytarverksamheten för

budgetperioden. Anslaget bör tills vidare behålla beteckningen

stöd till avbytarverksamhet m.m. I övrigt tillstyrker utskottet

regeringens förslag under denna punkt. Utskottet föreslår

således med anledning av regeringens förslag och motionerna

Fi216 yrkande 19 (delvis), Jo202 yrkande 13, Jo206 yrkande 1,

Jo210 yrkande 22, Jo259 yrkande 4, Jo261 yrkande 3, Jo263

yrkande 10 och Jo274 yrkande 3 att det till stöd till

avbytarverksamheten och jordbrukets företagshälsovård för

budgetåret 1995/96 anvisas 187 500 000 kr. Därmed avstyrks

motion Jo259 yrkande 3.

När det gäller den framtida avbytarverksamheten erinrar

utskottet om att Jordbruksdepartementet i januari 1995

tillkallat en särskild utredningsman som bl.a. skall undersöka

möjligheterna till EU-finansiering samt stimulera till och

undanröja hinder för nya former av avbytarverksamhet. En rapport

skall enligt uppgift redovisas under våren 1995. Utskottet anser

det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta

beredningen i denna fråga och föreslår att motionerna Jo202

yrkande 12, Jo206 yrkandena 2 och 3, Jo210 yrkande 23, Jo212,

Jo221, Jo236 yrkandena 1, 2 och 3, Jo238 yrkande 11, Jo240

yrkande 6, Jo254, Jo266, Jo269 delvis, Jo270 yrkande 3, Jo272

yrkande 1 och Jo273 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

7. Rådgivning och utbildning (B 4)

Propositionen

Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-,

utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta

jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i

omställningen av jordbruket.

Jordbruket står inför stora förändringar i och med Sveriges

medlemskap i EU. Enligt regeringen kommer en väl fungerande

rådgivning och utbildning såväl som inledande

informationsinsatser att spela en stor roll för det svenska

jordbrukets möjligheter att klara dessa förändringar. Mot denna

bakgrund föreslår regeringen att anslaget bör finnas kvar under

budgetåret 1995/96 och föras upp med 28 296 000 kr. Medlen bör

liksom hittills i huvudsak disponeras av länsstyrelserna.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning

om 5 %.

Motionerna

Enligt motion Jo210 (mp) yrkande 27 bör 103 296 000 kr anvisas

för rådgivning och utbildning (B 4). Härav skall 75 000 000 kr

gå till att förstärka rådgivning för ekologisk odling. I motion

Jo259 (m) yrkas att anslaget för rådgivning och utbildning (B 4)

slopas. Den nya utvecklingen inom jordbruket gör att det inte

längre är befogat att ha kvar anslaget ytterligare ett år som

ursprungligen var tänkt (yrkande 5).

I fyra motioner uppmärksammas maskinringarnas verksamhet. I

motion Jo219 (kds) framhålls behovet av fortsatt stöd och i

motionerna Jo231 (s) och Jo250 (s) betonas maskinringarnas

betydelse i ett framtida svenskt lantbruk. Enligt motionärerna

ligger det i statsmakternas intresse att uppmuntra verksamheten,

och stöd bör därför utgå under uppbyggnadsskedet. Även enligt

motion Jo275 (c) bör startstöd utgå under uppbyggnadsskedet.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget B 4 och tillstyrker därför

regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna Jo210 yrkande

27 och Jo259 yrkande 5.

Kostnadseffektiviteten i det svenska jordbruket har alltmer

kommit att sammanhänga med hur kapitalkostnaderna hanteras. Ett

rationellt utnyttjande av maskinerna spelar därmed en allt

större roll. Maskinringarna ger samverkansfördelar och stora

möjligheter att väsentligt reducera kapitalkostnaderna. Enligt

utskottets mening ligger det i både statsmakternas och näringens

intresse att underlätta och uppmuntra bildandet av maskinringar.

Stöd till maskinringsverksamheten har tidigare utgått från

anslaget Rådgivning och utbildning. Enligt vad utskottet erfarit

undersöker Jordbruksverket för närvarande möjligheterna till

medfinansiering från EG:s budget. Utskottet förutsätter att

regeringen uppmärksammar maskinringarnas betydelse för det

svenska jordbruket och gör det möjligt för dessa att komma i

åtnjutande av tillgängliga generella stöd. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo219, Jo231, Jo250 och Jo275

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

8. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 5.

9. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 6)

Propositionen

Under detta anslag anvisas Stöd till sockerproduktionen på

Gotland.

Regeringen fortsätter att driva frågan om en regional

fördelning av sockerkvoten för att nå en överenskommelse med EU

i denna fråga. Mot bakgrund av riksdagens uttalande förändras

förutsättningarna för det övergångsvisa stödet till fortsatt

sockerproduktion på Gotland. Med hänvisning till pågående

överläggningar med EG-kommissionen som sålunda tar sikte på

fortsatt sockerproduktion på Gotland bör anslaget kunna användas

också för andra åtgärder än stöd till sockerbruket. Åtgärderna

skall dock syfta till fortsatt sockerproduktion på Gotland.

Regeringen bedömer samtidigt att medel från EG:s strukturfonder

i ett längre perspektiv bör kunna användas för att stödja

sockerproduktionen på Gotland. Enligt regeringen bör anslaget

föras upp med 12 500 000 kr.

Motionerna

I motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16 (båda mp) framhålls

betydelsen av en fortsatt sockertillverkning på Gotland. För att

säkerställa denna produktion bör anvisas 18 750 000 kr. Enligt

motion Jo264 (s) bör bettransportstödet till betodlarna i

sydöstra Sverige ses över.

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen kommer regeringen att fortsätta

driva frågan om en regional fördelning av sockerkvoten. Pågående

överläggningar med EG-kommissionen bör enligt utskottets mening

sålunda ta sikte på bibehållen sockerproduktion på Gotland.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller

möjligheterna att använda anslaget för andra åtgärder ägnade att

främja den fortsatta sockerproduktionen. Med det anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning.

Därmed avstyrks motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16.

Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från

riksdagens sida med anledning av det i motion Jo264 framförda

kravet på förlängning av transportstödet till betodlarna i

sydöstra Sverige. Nationellt stöd inklusive transportstöd torde

i princip ej vara förenligt med EU:s regelverk annat än

övergångsvis. Motionen avstyrks.

10. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7) och Från

EG-budgeten finansierat strukturstöd (B 8)

Propositionen

Under anslaget bör medel anslås för de av EG:s horisontella

strukturstöd som Sverige avser att införa. De stöd som bör

utnyttjas är startstöd till yngre jordbrukare enligt

förordningen (EEG) nr 2328/91. Vidare bör stöd lämnas till

bearbetning och avsättning av jord- och skogsprodukter enligt

förordningarna (EEG) nr 866/90 och nr 867/90.

När det gäller startstöd till yngre jordbrukare framhåller

regeringen bl.a. att yngre jordbrukare anses mer öppna för

förändringar och att ett startstöd därmed kan främja den

anpassning och effektivisering som jordbruket är i behov av.

Inte minst under anpassningen till de förändrade förutsättningar

för jordbruksföretagande som följer av ett svenskt EU-inträde

torde denna stödform vara viktig. Enligt regeringen bör stödet

riktas till jordbrukare i Norrland och i skogs- och mellanbygd.

Stöd bör också kunna lämnas till trädgårds- och

rennäringsföretag.

Totalt beräknas kostnaderna för stöden för 12 månader till 108

miljoner kronor, varav EG förutsätts finansiera 69 miljoner

kronor. För 18-månadersperioden 1995/96 föreslår regeringen ett

förslagsanslag på 58 500 000 kr. Ett belopp på 103 500 000 kr,

motsvarande EG:s finansiering, bör anvisas under ett särskilt

anslag.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under anslagen B 7 och B 8.

När det gäller startstödet till yngre jordbrukare anser

utskottet i likhet med regeringen att stödet på sikt bör riktas

till bl.a. jordbrukare i Norrland och i skogs- och mellanbygd.

Utskottet finner emellertid att stödet under budgetperioden

1995/96 bör utgå i hela landet. Vad utskottet anfört beträffande

startstöd till yngre jordbrukare bör ges regeringen till känna.

11. Regionala stöd till jordbruket (B 9) och Från EG-budgeten

finansierade regionala stöd till jordbruket (B 10)

Propositionen

Stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige har

t.o.m. budgetåret 1994/95 lämnats under anslaget Stöd till

jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Stöd har

lämnats i form av pristillägg eller direktbidrag inom det s.k.

stödområdet. Stödområdet består av fem delområden med

beteckningarna 1, 2a, 2b, 3 och 4.

Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har

möjlighet att lämna ett nationellt stöd i vissa delar av norra

Sverige. De regioner som omfattas av bestämmelserna är de

nuvarande stödområdena 1--3. Inom EU finns möjlighet att ge stöd

till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd skall lämnas som

areal- eller djurbidrag. För att utnyttja dessa stöd krävs

medfinansiering från medlemslandet. Stöd kan lämnas till de

områden som fastställs i förhandlingar med övriga medlemsstater.

Regeringens förslag innebär att högst 600 miljoner kronor

avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det

nationella stödet skall komplettera andra stödformer till

jordbruket i områdena 1--3.

För stöd till jordbruket i mindre gynnade områden för

budgetåret 1995/96 bör avsättas 320 miljoner kronor från den

svenska statsbudgeten. Det totala stödet beräknas därmed uppgå

till ca 462 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden.

Stödens omfattning, finansiering och fördelning framgår av

följande sammanställning.

LFA-region Svensk EU- Totalt

finansiering finansiering

Stödområde 1-3 158 52 210

exkl. mål 6

Mål 6 52 53 105

Stödområde 4 60 20 80

Summa 270 125 395

Södra LFA 50 17 67

Summa LFA 320 142 462

Det södra LFA-området kommer att omfatta stora delar av södra

Sveriges skogs- och mellanbygder samt Gotland och Öland.

För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till

1 452 miljoner kronor. Därvid har beräknats att stöd

motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd.

Hänsyn har också tagits till att avräkning motsvarande utbetalda

särskilda direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första

halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet.

Överläggningar pågår för närvarande med EG-kommissionen om den

närmare utformningen och infasningen av det nationella stödet.

Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 bör

under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp motsvarande EG:s

finansiering av regionala stöd till jordbruket.

Motionerna

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 9 krävs större insatser för

att hålla skogs- och mellanbygder levande. LFA-stöd syd bör

därför utgå enligt proposition 1994/95:19. Enligt motion Jo210

(mp) yrkande 21 delvis skall strukturstöden fördelas enligt

proposition 1994/95:19. Enligt motion Jo216 (m) yrkande 2 bör

regeringen utforma ett Miljöstöd nord enligt förslag i motionen.

Regeringens förslag om regionalstöd sänker lönsamheten för

animalieproducenter inom område 4. Om regeringen valt miljöstöd

anpassat till produktionen hade EU finansierat 50 %. I motion

Jo217 (s) framhålls betydelsen av ett s.k. LFA-stöd till det

inre av Hallands glesbygdsområden. I motion Jo234 (c) yrkande 2

föreslås att smågris- och slaktsvinsproducenter i område 4 skall

få ett s.k. LFA-stöd till spannmålsodling. Vidare yrkas att

vissa kommuner flyttas upp i högre stödområde (yrkande 3).

Enligt yrkande 4 bör industristödet i område 4 utredas. Enligt

motion Jo238 (m) yrkande 6 kan regeringens förslag att sänka

LFA-stödet medföra nackdelar för sydsvenska höglandet.

Djurhållningen riskerar att flyttas till andra mer bärkraftiga

områden. LFA-stöd bör utgå enligt proposition 1994/95:19. I

motion Jo240 (c) krävs åtgärder för att lösa problemen med det

regionala stödet till svinproduktion i stödområde 4 (yrkande 2).

Enligt yrkande 3 bör man stå fast vid höstriksdagens beslut om

att beräkna behovet av nationellt stöd till svinproduktionen

utifrån egenproducerad spannmål i stödområdena 1--3. Det

nationella stödet till mjölkproduktionen bör relateras till

historisk produktion i nära anknytning till den faktiska för att

ej bromsa upp nödvändig strukturutveckling (yrkande 5). Enligt

motion Jo246 (fp) yrkande 1 är regeringens förslag beträffande

LFA-syd otillräckligt. Stödet bör ökas enligt proposition

1994/95:19. Norrlandsstödet gynnar ensidigt djuruppfödning

baserad på djurfoder från södra Sverige och saknar miljöprofil.

Enligt motion Jo261 (v) fördubblas stödbeloppet om man utnyttjar

100 miljoner kronor av det nationella stödet och 50 miljoner

kronor av strukturstödet som miljöstöd. Detta ger totalt ett

högre stöd till Norrland (yrkande 9). I motion Jo262 (c) yrkas

att s.k. LFA-stöd skall utgå till flera områden i Skaraborgs län

(yrkande 3). I motion Jo272 (c) yrkande 2 framhålls att stöd

till mindre gynnade områden (LFA) bör utgå till hela Gotland.

Enligt motion Jo273 (c) yrkande 2 är regeringens förslag oroande

för Bergslagen där mjölk- och köttproduktionen är av stor

betydelse för det öppna landskapet. Stöd bör utgå enligt

proposition 1994/95:19. Norra Västmanland bör placeras i område

B. Även Heby kommun, där ingen del klassas som LFA-område, bör

observeras. I motion Jo274 (c) yrkas att LFA-stödet utnyttjas

fullt ut enligt EU-avtalet (yrkande 1). Vidare bör åtgärder

vidtas för att kompensera konkurrensnackdelarna för

svinproduktion inom området LFA-syd (yrkande 2). Enligt motion A

415 (kds) yrkande 4 är det nödvändigt att jordbrukspolitiken

anpassas så att de östgötska jordbrukarna får med EU jämförliga

konkurrensvillkor. Neddragningarna på LFA-stöd som delvis

drabbar Östergötland är inte acceptabelt.

Enligt motion K508 (kds) yrkande 4 bör de samiska näringarna

ha möjligheter att få del av EG:s stöd till mål 6-områdena,

bl.a. genom upprättandet av ett miljöprogram enligt förordning

2078/92.

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 10 bör till Regionala stöd

till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisas 300 miljoner

kronor utöver regeringens förslag eller således 1 752 miljoner

kronor. I motion Jo210 (mp) yrkas att 270 miljoner kronor på

årsbasis för LFA-syd, totalt 540 miljoner kronor för

budgetperioden, anvisas under anslaget B 9 (yrkande 17). Enligt

yrkande 18 skall stödnivån för stöden till lantbruket i Norrland

motsvara de i proposition 1994/95:19 lämnade förslagen, dvs.

1 044 miljoner kronor. Det nationella stödet under B 9 bör

därmed minskas till 210 miljoner kronor. Till Regionala stöd

till jordbruket för budgetåret 1995/96 bör anvisas totalt 875

miljoner kronor per odlingssäsong, totalt för budgetperioden med

avräkning enligt budgetpropositionen 1 078 miljoner kronor

(yrkande 19). Till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd

till jordbruket bör uppföras 390 miljoner kronor för

budgetperioden (yrkande 20). Enligt motion Jo246 bör under B 9

anvisas 225 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller

totalt 1 677 miljoner kronor. Anslaget B 10 bör justeras i

motsvarande grad (yrkande 2). I motion Jo259 (m) yrkas att ett i

förhållande till regeringen minskat anslag anvisas med

237 miljoner kronor under B 9. Enligt motionärerna bör

LFA-stödet utnyttjas enligt proposition 1994/95:19. Det

nationella stödet bör begränsas till 292 miljoner kronor

(yrkande 6). Under B 10 bör anvisas ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med 75 miljoner kronor (yrkande

7). Enligt motion Jo261 (v) yrkande 6 bör 140 miljoner kronor

överföras från B 9 till B 11. Stödet till mindre gynnade områden

(LFA) bör enligt motion Jo263 (kds) yrkande 6 tillföras 150

miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Utskottets överväganden

Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har

möjlighet att lämna producentstöd på nationell nivå till

jordbruket i norra Sverige. Vidare finns inom EU möjlighet att

ge stöd till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd kräver

medfinansiering från medlemslandet. Områdena fastställs i

förhandlingar med övriga medlemsstater.

Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom regeringens

förslag när det gäller det regionala stödet till jordbruket.

Utskottet anser dock att en viss del av det nationella stödet

bör omfördelas och användas för att förstärka

miljöersättningarna inom jordbruket. Som redovisas i det

följande kompletteras det nationella stödet av andra stödformer

till jordbruket i områdena 1--3. En sådan omfördelning innebär

enligt utskottets mening både nödvändiga och förbättrade

möjligheter att slå vakt om ett rikt och varierat

odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden samt minimera

jordbrukets miljöbelastning. Utskottet föreslår därför att det

nationella stödet minskas med 280 miljoner kronor per år och att

dessa medel i stället används till miljöersättningar i

jordbruket. Utskottets förslag innebär att högst 320 miljoner

kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra

Sverige per år. Den nu redovisade minskningen av det nationella

stödet skall kompenseras fullt ut. Utskottet återkommer till

denna fråga längre fram i betänkandet.

Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma bär- och

grönsaksodlingens betydelse för jordbruk och företagsverksamhet

i norra Sverige. Våren 1994 bemyndigade riksdagen regeringen att

komplettera stödet till Norlandsjordbruket under budgetåret

1994/95 med ett stöd till odling av bär och grönsaker

(1993/94:JoU26, rskr. 326). Enligt utskottets mening finns

starka skäl för ett fortsatt stöd till sådan odling även under

budgetperioden 1995/96. Det nationella producentstödet bör

således få disponeras även för detta ändamål. Stödet bör

finansieras inom den föreslagna totalramen under anslaget genom

en motsvarande neddragning av övriga stödformer som i princip

fördelas lika mellan produktionsgrenarna. Det bör ankomma på

regeringen att utforma närmare bestämmelser om det av utskottet

föreslagna stödet. Häri ingår också t.ex. överväganden om

fördelningen inom anslaget och om det lämpliga i att

differentiera stödet mellan olika stödområdena. Enligt

utskottets mening kan för 12 månader 3 miljoner kronor anses

utgöra ett lämpligt avvägt belopp att fördela som stöd till bär-

och grönsaksodlingen. För budgetperioden 1995/96 innebär detta

ett belopp på 4,5 miljoner kronor. Vad utskottet anfört

beträffande bär- och grönsaksodlingen i norra Sverige bör ges

regeringen till känna.

Som framhålls i propositionen kommer det södra LFA-området att

omfatta stora delar av södra Sveriges skogs- och mellanbygder

samt Gotland och Öland. Utskottet anser i likhet med regeringen

att det är angeläget att stödja främst animalieproduktionen i

dessa svagare bygder. Utskottet föreslår därför att stödet till

mindre gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 100

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en

nationell insats på sammanlagt 150 miljoner kronor. För stöd

till jordbruket i mindre gynnade områden bör totalt avsättas 420

miljoner kronor per år från den svenska statsbudgeten. Det

totala stödet (inklusive EG-finansiering) beräknas därmed uppgå

till ca 595 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden.

Härav beräknas finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 175

miljoner kronor.

För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till

1 232 000 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två

årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också

tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda

direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995

skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses

motionerna Jo202 yrkande 10, Jo210 yrkandena 17, 18 och 21

delvis, Jo238 yrkande 6, Jo246 yrkande 2, Jo259 yrkande 6, Jo261

yrkandena 6 och 9 och Jo263 yrkande 6 till stor del. Motion

Jo210 yrkande 19 avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd.

Utskottets förslag beträffande stödens omfattning,

finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.

12 månader

LFA-region Svensk EU- Totalt

finansiering finansiering

Stödområde 1-3 158 52 210

exkl. mål 6

Mål 6 52 53 105

Stödområde 4 60 20 80

Summa 270 125 395

Södra LFA 150 50 200

Summa LFA 420 175 595

Nationellt stöd 320

Totalt stöd 740

Omräknat till 18 månader

Nationellt

stöd: (320x1,5) 480

Avgår utbetalade

direktbidrag -88

LFA (2x420) 840

Totalt för budget-

perioden 1 232

I flera motioner framförs yrkanden rörande det regionala

stödet till jordbruket och då särskilt stödet till s.k. mindre

gynnade områden. Med anledning av de förslag som redovisas i

detta betänkande kan, enligt utskottets mening, syftet med

ifrågavarande motioner i allt väsentligt anses tillgodosett.

Utskottet förutsätter att Jordbruksverket vid behov aktualiserar

frågan om gränsdragningen mellan de olika stödområdena. Vidare

erinrar utskottet om att regeringen, i samband med de fortsatta

förhandlingarna med EU, har att särskilt beakta

förutsättningarna för den fortsatta smågris- och

svinproduktionen i norra Sverige. Vidare skall regeringen i det

fortsatta arbetet uppmärksamma kraven på övergångsbestämmelser

för mjölkproducenter med liten areal (1994/95:JoU7, rskr. 126).

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo202 yrkande

9, Jo216 yrkande 2, Jo217, Jo234 yrkandena 2--4, Jo240 yrkandena

2, 3 och 5, Jo246 yrkande 1, Jo262 yrkande 3, Jo272 yrkande 2,

Jo273 yrkande 2, Jo274 yrkandena 1 och 2 och A415 yrkande 4

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Resultatet av EU-förhandlingarna innebär att rennäringen kan

inkluderas i jordbrukssektorn. Detta medför att berörda företag

normalt kan få tillgång till EU:s strukturstöd (prop.

1994/95:19). Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av att

rennäringen även fortsättningsvis erhåller nationellt stöd.

Vidare förutsatte utskottet att möjligheterna att lämna

strukturstöd för investeringar m.m. inom ramen för EU:s

bestämmelser och i samarbete med livsmedelsindustrin i övrigt

utnyttjas (1994/95:JoU7). Utskottet finner mot bakgrund av det

anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i

anledning av motion K508 yrkande 4. Motionen avstyrks således i

berörd del.

Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 bör

under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp på 350 000 000 kr

motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket.

Därmed avstyrks motionerna Jo210 yrkande 20 och Jo259 yrkande 7.

12. Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) och Från

EG-budgeten finansierade miljöersättningar (B 12)

Propositionen

Under anslaget B 11 bör medel anslås för ett miljöprogram

enligt EG:s regler i den omfattning som anges nedan.

Vid ett EU-medlemskap skall Sverige införa ett miljöprogram i

enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92 bestående av tre

delprogram.

Ett delprogram skall stödja bevarandet av vissa från natur-

och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och

naturområden. Nuvarande program för bevarande av sådana områden

bör därvid vidareutvecklas på basis av bl.a. det förslag som

tagits fram av utredningen om förstärkta miljöinsatser i

jordbruket. I enlighet med riksdagens beslut (bet. 1994/95:JoU7,

rskr. 126) skall också ett generellt arealstöd till vall och

betesmarker kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1--4

samt i södra Sveriges s.k. LFA-områden. Inom ramen för anvisade

resurser bör ett sådant stöd kunna lämnas inom detta första

delprogram. Delprogrammet kommer således att inriktas på marker

som från miljösynpunkt är viktiga att bevara och där

ersättningarna medför att miljöförbättringar kan åstadkommas. I

ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och

bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram

skall stöd lämnas för ekologisk odling. Det nuvarande systemet

med landskapsvårdande åtgärder och naturvårdsåtgärder i

odlingslandskapet (NOLA) under fjortonde huvudtiteln

(Miljödepartementet) införlivas i det nya systemet.

Regeringen kommer att utarbeta ett detaljerat förslag till

miljöprogram som snarast skall föreläggas EG-kommissionen för

godkännande.

Sammanlagt bör enligt regeringen för miljöprogrammet beräknas

ett belopp av 800 miljoner kronor. Av programmet finansieras ca

50 % från EG-budgeten. Inom mål 6-området i norra Sverige är

finansieringsgraden högre. Kostnaderna för den svenska

statsbudgeten blir ca 400 miljoner kronor. Under budgetperioden

kommer dock att utbetalas miljöstöd vid två tillfällen, varför

kostnaden på statsbudgeten blir 800 miljoner kronor.

Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 11 bör

under det nya anslaget B 12 anvisas ett belopp motsvarande EG:s

finansiering.

Motionerna

I motionerna Jo201 (m), Jo224 (m) yrkandena 1 och 2, Jo235

(m), Jo238 (m) yrkandena 1 och 3, Jo240 (c) yrkande 1, Jo272 (c)

yrkande 3 och Jo276 (m) framförs krav om att regeringen i större

utsträckning och i olika avseenden bör utnyttja resultatet av

det framförhandlade EU-avtalet.

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 6 bör ett miljöprogram för

jordbruket innehålla programmet för ekonomisk bärkraft,

programmet för resurshushållning och bevarandeprogrammet. I

motion Jo210 (mp) yrkas att ett nytt miljöprogram

Resurshushållande konventionellt jordbruk skall införas.

Programmet skall, med vissa ändringar, följa förslagen i SOU

1994:82 (yrkandena 10 och 11). Vidare bör stöd utgå till

utrotningshotade husdjursraser, våtmarker m.m. under B 11

(yrkande 13). Enligt motion Jo232 (s) omfattas inte område 4 i

Värmland av nationellt stöd. Enligt motionen är det viktigt att

förslaget om generellt arealstöd för vall och betesmark i

områdena 1--4 genomförs. Enligt motion Jo233 (s) bör jordbruket

i norra Västmanland komma i fråga både för LFA-stöd och

miljöstöd. I motion Jo234 (c) yrkas att ett miljöstöd för

animalieproduktion i stödområde 4 införs (yrkande 1).

Bevarandeprogrammet bör enligt motion Jo238 (m) yrkande 5

fullföljas enligt proposition 1994/95:19, och delfinansierat

miljöstöd bör delvis ersätta nationellt Norrlandsstöd. I motion

Jo240 (c) yrkas att miljöstöd skall förenas med krav på

djurhållning (yrkande 4). Enligt motion Jo261 (v) yrkande 8

skall miljöåtgärderna inom jordbruket fördelas så att 400

miljoner kronor avser vall och bete i Norrland, 300 miljoner

kronor avser stöd till vall och bete i södra Sveriges skogs- och

mellanbygder, 200 miljoner kronor avser miljöåtgärder i det

konventionella jordbruket och 150 miljoner kronor avser

rådgivning och utbildning. I motion Jo262 (c) yrkande 2 framförs

krav om att miljöstöd skall utgå till vall och bete som ej

erhåller generellt arealstöd. Miljöprogrammet bör enligt motion

Jo263 (kds) yrkande 4 omfatta ett bevarandeprogram, ett program

för resurshushållning och ett program för ekonomisk bärkraft. I

motion Jo265 (mp) föreslås att förslaget till miljöersättning i

jordbruket kompletteras så att ersättning kan utgå till odling

av äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs (yrkande

1). Om detta yrkande ej kan tillgodoses bör resurser på annat

sätt ställas till förfogande så att kraven enligt konventionen

om biologisk mångfald uppfylls (yrkande 2). I motion Jo270 (fp)

yrkande 1 framhålls att om utökningen av stödet till norra

Sverige förändras till ett miljöstöd kan Sverige få tillbaka

lika mycket från EU. Enligt motion Jo273 (c) yrkande 1 bör ett

miljöprogram för jordbruket i enlighet med proposition

1994/95:19 inrättas. Ett förslag om hur EU:s miljöprogram för

jordbruket kan utnyttjas i syfte att öka investeringar i

våtmarker efterlyses i motion Jo609 (m) yrkande 16. I motion

Jo628 (fp) yrkande 25 framhålls betydelsen av riktlinjer för ett

resurshushållande jordbruk.

Flera motioner tar upp olika detaljfrågor om villkoren för och

utformningen av stödet till den ekologiska odlingen. Enligt

motion Jo202 (c) yrkande 11 bör stöd till ekologiskt jordbruk

utgå inom miljöprogrammet på en högre nivå än den som regeringen

föreslagit. Stödet måste vara långsiktigt och utgå även till

jordbruk som delvis ställer om. Regeringen bör återkomma med en

plan för hur tioprocentsmålet skall nås. Även i motion Jo210

(mp) begärs att regeringen i ett särskilt program skall ange hur

målet, att 10 % av åkerarealen skall odlas ekologiskt år 2000,

skall nås (yrkande 1). Vidare skall riksdagen fastställa att

konstgödselanvändningen inom jordbruket skall halveras till år

2000 utifrån 1994 års förbrukning (yrkande 2) samt att

användningen av bekämpningsmedel skall reduceras med 80 % till

år 2000 utifrån 1994 års siffror (yrkande 3). När det gäller

reduktionen av bekämpningsmedel bör avgiften baseras på dos

(yrkande 4). Enligt yrkande 6 skall arealstöd för ekologisk

odling utgå dels till odlare som ställt om hela odlingsarealen,

dels till omställd areal hos odlare som avser att ställa om hela

gården och till ekologiskt odlad åkerareal på gård där hela

gårdens åkerareal inte avses ställas om, för samtliga med

kontrakterad odling under 5 år. Arealstöd skall utgå till

samtliga grödor liksom till vall, bete och träda (yrkande 7).

Stödet för ekologisk odling bör vara i storleksordningen 2 000

kr per hektar, lika för hela landet. En eventuell

differentiering mellan olika grödor måste skyndsamt utredas

(yrkande 8). I Jo213 (c) framförs förslag till stimulans och

stödprogram till ekologisk odling. EU-avtalets miljöprogram bör

utnyttjas. För odlingen skall femårsavtal tecknas och stöd skall

utgå till all areal och alla grödor. Hela gården behöver ej

läggas om, och kvotsystem och trädeskrav får ej tillåtas

motverka utvecklingen av den ekologisk odlingen. Enligt motion

Jo228 (s) kan den ekologiska odlingen begränsas av faktorer som

brist på KRAV-fodersäd och kvotbegränsningar. Generell

arealersättning bör utgå till ekologiskt brukad mark och

förhöjd arealersättning vid ekologisk djurhållning med hög

självförsörjningsgrad. Även i motion Jo238 (m) yrkande 19

framförs krav om att ekologisk odling skall kunna bedrivas på

delvis omställda gårdar. Motsvarande krav återfinns även i

motion Jo246 (fp). Stöd bör även utgå till utveckling av

resurshushållning i konventionellt jordbruk och utbildning och

forskning bör få en egen post inom miljöprogrammet (yrkande 3).

I motion Jo251 (v) yrkande 1 betonas vikten av tydliga signaler

för att främja ekologisk produktion. Kravet på att hela gården

måste ställas om inom fem år kan innebära att vissa odlare

avstår. Enligt yrkande 2 bör hänsyn tas till kostnadsskillnader

mellan de som driver enbart ekologisk växtodling och de som även

har ekologisk djurhållning. Den regionala differentieringen bör

slopas och ersättas med differentiering av ersättningen efter

djurtäthet. Dubbel ersättning bör ges till ekologisk

djurhållning samt högre ersättning för grödor som ej ger EU:s

generella arealstöd. Den ekologiska rådgivningen bör förstärkas

genom att medel under B 4 förs över till B 11. Rådgivningen bör

ingå i EU:s miljöprogram (yrkande 4). Eftersom det inte finns

några överskott på den ekologiska marknaden bör ekologiska

gårdar undantas från samtliga generella produktionsbegränsningar

(yrkande 5). När det gäller KRAV-kontrollen betonas behovet av

bred förankring och smidig tillämpning. Regeringen bör verka för

att EU:s detaljstyrning på sikt upphör. Huvudprincip i ekologisk

odling är lokal anpassning (yrkande 6). I yrkande 7 framhålls

betydelsen av en ekologisk inriktning på forskning och försök.

I motionerna Jo204 (c) och Jo244 (s) framhålls betydelsen av

att viss försöksverksamhet med ekologiskt jordbruk främjas

(Hushållningssällskapets gård Tingvall, Bohuslän).

I motion Jo202 (c) yrkas att det under B 11 anvisas 700

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller totalt

1 500 miljoner kronor. Den del av Norrlandsstödet som utgår

enligt miljöprogrammet bör redovisas under B 9 (yrkande 7).

Enligt motion Jo210 (mp) yrkande 5 bör under B 11 till

Delprogram för stöd till ekologisk odling anslås 450 miljoner

kronor för budgetperioden, fördelat på 150 miljoner kronor

odlingssäsongen 1995 och 300 miljoner kronor år 1996. Hälften

finansieras av EU. För ett nytt delprogram Miljöprogram --

Resurshushållande konventionellt jordbruk bör anslås 200

miljoner kronor under år 1995 och 500 miljoner kronor under år

1996, totalt för budgetperioden 700 miljoner kronor. Hälften

finansieras av EU (yrkande 9). Enligt yrkande 12 bör under B 11

för ett nytt delprogram avseende produktionsanknutet generellt

stöd till vall och bete i stödområde 1--4 samt i södra Sveriges

s.k. LFA-områden under budgetperioden anvisas 800 miljoner

kronor per år, totalt 1 600 miljoner kronor. Hälften

finansieras av EU. Totalt bör under B 11 anvisas 1 700 miljoner

kronor under budgetperioden (yrkande 14). Därmed bör även under

B 12 anvisas 1 700 miljoner kronor för budgetperioden (yrkande

15). Miljöstöden bör i övrigt fördelas i enlighet med

proposition 1994/95:19 (yrkande 21 delvis). I motion Jo246 (fp)

yrkas att det under B 11 anvisas 375 miljoner kronor utöver

regeringens förslag eller således 1 175 miljoner kronor samt

att anslaget B 12 justeras i motsvarande mån (yrkande 4). Enligt

motion Fi211 (fp) yrkande 21 bör under B 11 anvisas 400 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. I motion Jo259 (m) yrkas att

det under B 11 anvisas ett i förhållande till regeringen ökat

anslag med 1 461 miljoner kronor (yrkande 8). Enligt yrkande 9

bör under B 12 anvisas ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 1 461 miljoner kronor. Enligt motion

Jo261 (v) yrkande 7 bör under B 11 anvisas 910 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit. Till Miljöstöd och

avbytartjänst bör enligt motion Fi216 (kds) yrkande 19 delvis

anvisas 500 miljoner kronor utöver regeringens förslag. 200

miljoner kronor avser avbytartjänst under B 3 och 300 miljoner

kronor avser miljöersättningar under B 11 (jfr Jo263 yrkande

10).

Utskottets överväganden

De övergripande målen för den generella miljöpolitiken som

riksdagen tidigare beslutat om är att skydda människors hälsa,

bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av

naturresurser så att de långsiktigt kan utnyttjas samt att

skydda natur- och kulturlandskapet. Skyddet av hälsa, kultur-

och naturvärden samt naturresurser ställer krav på hur

samhällets materialflöden och markanvändning utformas

(1990/91:JoU30, rskr. 343)

Det övergripande målet för den svenska jordbrukspolitiken är

en god hushållning med samhällets totala resurser.

Sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast av riksdagen.

Miljömålet för jordbrukssektorn är att slå vakt om ett rikt och

varierat odlingslandskap, att bevara den biologiska mångfalden

samt att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av

växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. All

användning av kadmium som kan medföra att metallen sprids i

naturen bör, enligt riksdagen, på sikt upphöra (1989/90:JoU25,

rskr. 327).

Som en följd av EU-medlemskapet skall Sverige införa ett

miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92.

Riksdagen har i december 1994 i allt väsentligt godtagit

regeringens förslag om införandet av ett miljöprogram bestående

av tre delprogram. Ett delprogram skall vara att stödja

bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt

värdefulla odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd

lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga

områden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk

odling (1994/95:JoU7, rskr. 126).

Utskottet har ovan (se s. 27), med reservation för vissa

förändringar när det gäller miljöersättningarna inom jordbruket,

föreslagit att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen

av de besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för

budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. Enligt

utskottets mening bör Sverige i det fortsatta

förhandlingsarbetet bekräfta att den framförhandlade ramen för

det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket

ligger fast. Detta motsvarar ett belopp om 1,4 miljarder kronor

per år i nationell satsning. Ramen får sedan utnyttjas utifrån

en samlad bedömning av samhällsekonomi och miljöbehov. EG:s

miljöprogram för jordbruket syftar till att minska jordbrukets

miljöbelastning och till att bevara odlingslandskapet.

Omfattningen och inriktningen av programmet förutsätts anpassas

till medlemslandets specifika behov. De ersättningar som kan

utgå enligt den framförhandlade tillämpningen av EG:s

miljöprogram är bl.a. beroende av det statsfinansiella läget.

Ett ställningstagande i denna del innebär å andra sidan inte på

något sätt att Sverige avsagt sig möjligheterna till fortsatta

miljösatsningar inom ramen för miljöprogrammet. Motsvarande bör

gälla beträffande inriktningen och de av utskottet förordade

budgetmässiga åtagandena rörande stödet till mindre gynnade

områden (LFA-stöd). Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo201, Jo224 yrkandena 1 och 2, Jo235, Jo238

yrkandena 1 och 3, Jo240 yrkande 1, Jo272 yrkande 3 och Jo276

bör godkännas av riksdagen samt ges regeringen till känna.

Vad därefter beträffar anslagsberäkningen för budgetåret

1995/96 föreslår utskottet att det av EU delfinansierade

miljöstödet ökas i förhållande till regeringens förslag med ett

nationellt tillskott på 350 miljoner kronor. Som utskottet

redovisat ovan (s. 45) finansieras tillskottet delvis med en

sänkning av det nationella stödet under anslaget för regionala

stöd till jordbruket (B 9). Härutöver tillförs anslaget

ytterligare 70 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Detta innebär en nationell insats per år på sammanlagt 750

miljoner kronor (1 500 miljoner kronor inkl. EG-finansiering).

Neddragningen av det nationella stödet till Norrland skall

kompenseras fullt ut. Kompensationen skall användas till vall

och bete inom ramen för programmet för landskapsvårdande

åtgärder. Med hänsyn till att miljöstöd kommer att utbetalas vid

två tillfällen under budgetperioden 1995/96 föreslår utskottet

att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket anvisar

1 500 000 000 kr. Med det anförda anser utskottet att motion

Jo202 yrkande 7 i allt väsentligt kan anses tillgodosedd.

Motionerna Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, Jo246 yrkande 4,

Jo259 yrkande 8, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216

yrkande 19 delvis avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

1 500 000 000 kr anvisas under det nya anslaget B 12,

motsvarande EG:s finansiering. Därmed avstyrks motionerna Jo210

yrkande 15 och Jo259 yrkande 9.

Ett stort antal motioner behandlar olika villkor och

förutsättningar för miljöprogrammets genomförande. Som

redovisats ovan har riksdagen tidigare godkänt ett förslag till

miljöprogram med tre delprogram. Därvid framhöll utskottet bl.a.

att miljöprogrammet borde innehålla ett generellt arealstöd till

vall och betesmarker inom stödområdena 1--4 samt i södra

Sveriges s.k. LFA-områden. Utskottet begärde även ett förslag

från regeringen beträffande stöd till resurshushållande

konventionellt jordbruk (1994/95:JoU7, rskr. 126). Utskottet

konstaterar att regeringen nu fullföljer riksdagens tidigare

beslut. Utskottet anser att ett generellt arealstöd till vall

och betesmark, differentierat efter områdenas

odlingsbetingelser, bör kunna lämnas under det första

delprogrammet inom ramen för här anvisade resurser. Ett sådant

stöd bör enligt utskottets mening vara förenat med krav på

djurinnehav. Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen

dessutom ett förslag om resurshushållande konventionellt

jordbruk i enlighet med vad utskottet tidigare förordat

(1994/95:JoU7). Vissa medel bör således kunna användas till

miljöförbättrande åtgärder inom det s.k. konventionella

jordbruket. För återställande och bevarande av odlingsmiljöer i

känsliga områden skall ett särskilt delprogram utformas. Sverige

har sedan tidigare ett program för bevarande av vissa från

natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla

odlingslandskap och naturområden. Detta program bör enligt

utskottets mening kunna utvecklas i enlighet med EG:s

miljöprogram. Som framgår av tidigare riksdagsbeslut bör

delprogrammet för miljökänsliga områden även gälla t.ex.

återställande av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar. Inom

ramen för programmet inryms också stöd för bevarande av

utrotningshotade husdjursraser. När det gäller den ekologiska

odlingen återkommer utskottet nedan. För att miljöprogrammet

skall kunna genomföras fordras att utbudet av utbildningsprogram

och information ökas väsentligt. Det gäller framför allt ökade

satsningar på utbildning rörande ekologiskt jordbruk, biologisk

mångfald samt landskapets övriga natur- och kulturvärden. Nya

satsningar kommer även att behövas bl.a. för utbildning rörande

resurshushållande konventionellt jordbruk. Vidare behöver

informationsmaterial för jordbrukare om det svenska

miljöersättningsprogrammet utarbetas. Utskottet utgår ifrån att

insatser på dessa områden ryms inom ramen för de olika

delprogrammen. Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört om

miljöersättningar inom jordbruket kan syftet med motionerna

Jo202 yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis,

Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238 yrkande 5, Jo240 yrkande 4,

Jo261 yrkande 8, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande

1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande 16 och Jo628 yrkande 25 i allt

väsentligt anses tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte

föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Med anledning av de i motion Jo265 framförda synpunkterna

beträffande värdefulla kulturväxter vill utskottet framhålla att

en svensk landsstudie skall genomföras som bl.a. redovisar vilka

kulturväxter som finns i landet och vilka åtgärder som behövs

för att säkra en bred genetisk variation hos dem, deras vilda

släktingar och andra växter av potentiellt värde (dir. 1994:77).

Utskottet är inte berett att härutöver föreslå något särskilt

uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen.

Utskottet avstyrker därmed motion Jo265 yrkandena 1 och 2.

Den huvudsakliga målsättningen för det ekologiska jordbruket

är att utforma resurseffektiva kretsloppsbaserade

produktionssystem som ger liten miljöpåverkan och producerar

livsmedel med hög kvalitet. En helhetssyn på miljö- och

resursfrågorna förutsätter enligt utskottets mening ett

kretsloppstänkande, där råvaruuttagen görs i balans med den

naturliga återbildningen och där nya resurser skapas utan att

göra skada. Ett annat mål bör vara att bevara och utveckla ett

kulturlandskap som präglas av biologisk mångfald. Vidare bör

husdjuren ges livsbetingelser som tillgodoser deras naturliga

behov. Riksdagen har som mål antagit att 10 % av åkerarealen bör

vara ekologiskt odlad år 2000. Detta förutsätter att den

ekologiskt odlade arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha per

år fram till år 2000 (1993/94:JoU22, rskr. 272). Riksdagen har i

december 1994 i allt väsentligt ställt sig bakom regeringens

förslag till delprogram för ekologiskt jordbruk. Bl.a. framhöll

utskottet att ett permanent stöd som innefattar både

kompensation för inkomstbortfall och incitament bör lämnas till

jordbrukare som förbinder sig att under en femårsperiod odla

ekologiskt. Enligt riksdagens mening borde ekologiskt jordbruk

kunna undantas från krav på träda för utbetalning av arealbidrag

enligt EG:s regler. Regeringen anmodades därför att driva frågan

om att få till stånd en särregel för det ekologiska jordbruket

som innebär att en anslutning till trädesprogrammet skall vara

frivillig. Det fick ankomma på regeringen att besluta om de

närmare reglerna för ersättningen (1994/95:JoU7, rskr. 126). Med

undantag för omställningskravet, som utskottet behandlar nedan,

är det enligt utskottets mening lämpligt att avvakta resultatet

och redovisningen av regeringens fortsatta arbete med

delprogrammet för ekologiskt jordbruk. Utskottet finner därför

ingen anledning att nu ta upp de olika detaljfrågor om villkoren

för och utformningen av stödet till ekologiskt jordbruk som

framförs i motionerna Jo202 yrkande 11 delvis, Jo210 yrkandena

1--4, 7 och 8, Jo213 (c) delvis, Jo228 (s), Jo246 yrkande 3

delvis samt Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7. Berörda

yrkanden bör därmed lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Med samma motivering avstyrks även motionerna Jo204 och Jo244.

Som utskottet anfört ovan har regeringen att utarbeta ett mer

detaljerat förslag till miljöprogram som även innefattar

delprogrammet för ekologisk odling. Utskottet delar dock den

bedömning som görs i flera motioner när det gäller kravet att

hela arealen måste ställas om till ekologisk odling för att stöd

skall utgå. Erfarenheten visar att de som ställer om arealer för

ekologisk odling oftast inte är beredda att ställa om hela

gården samtidigt utan i stället prövar sig fram med en mindre

andel. Regeringens förslag kan enligt utskottets mening försena

utvecklingen av den ekologiska odlingen i Sverige. Utskottet

föreslår därför att även en delvis omställd areal, med i övrigt

lika villkor, skall kunna komma i åtnjutande av stöd. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo202 yrkande 11

delvis, Jo210 yrkande 6, Jo213 delvis, Jo238 yrkande 19, Jo246

yrkande 3 delvis och Jo251 yrkande 1 delvis bör ges regeringen

till känna.

13. Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 13)

Propositionen

Från det nya anslaget föreslås att direktbidrag utbetalas i

form av areal-, trädes- och djurbidrag. Bidragen bör redovisas

under tre särskilda anslagsposter. Bidragen finansieras helt

från EG-budgeten.

Arealbidrag lämnas för odling av spannmål, oljeväxter,

baljväxter och oljelin. Vidare finns arealbaserade stöd för

bl.a. spånadslin, odling av vicker m.m. En grundläggande

förutsättning för stödet är att minst 15 % av åkermarken tas ur

livsmedels- och foderproduktion. För år 1995 har dock beslutats

att kravet skall vara minst 12 %. Även för denna mark erhålls

arealbidrag. Arealbidraget skall kompensera jordbrukare för de

sänkta spannmålspriserna som CAP-reformen innebär. Bidraget är

begränsat till en maximalareal som kallas basareal. Basarealen

utgörs av medeltalet för faktisk odling av spannmål, oljeväxter,

baljväxter och areal som ingick i offentligt trädesprogram under

perioden 1989--1991. Den svenska basarealen, uppgår till ca 1,8

miljoner ha. Omställningsarealen ingår i basarealen, men för att

få EU:s stöd kan arealen inte stå kvar i det inhemska systemet.

Genom en indelning av landet i produktionsregioner med olika

avkastningsnivåer kan areal- och trädesersättningarna lämnas med

olika belopp i de olika regionerna. Enligt regeringen skall för

Sveriges del tre ersättningsnivåer tillämpas.

Kostnaderna för areal- och trädesersättningarna är till viss

del beroende på hur basarealen utnyttjas. På årsbasis beräknas

tills vidare arealersättningarna uppgå till 2 700 miljoner

kronor och trädesersättningarna till 850 miljoner kronor. Under

18-månadersperioden kommer ersättningarna att lämnas för två

växtsäsonger förutom slutbetalningen av stödet till oljeväxter.

Den totala kostnaden kan därmed uppgå till 7 100 miljoner

kronor.

Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av nöt, tackor

och getter. Den totala kostnaden för djurbidrag har beräknats

till 720 miljoner kronor per år. Under 18-månadersperioden

kommer ersättningarna att lämnas för två år. Den totala

kostnaden kan därmed uppgå till 1 440 miljoner kronor.

Enligt regeringen bör totalt för budgetperioden 1995/96

anvisas 8 540 000 000 kr under anslaget B 13.

Motionerna

Enligt motionerna Jo223 (m) yrkande 1 och Jo238 (m) yrkandena

7 och 25 delvis bör arealbidraget differentieras med hänsyn till

markens avkastning. Antalet områden bör vara i enlighet med

förslaget i proposition 1994/95:19. Även i motionerna Jo246 (fp)

yrkande 6, Jo262 (c) yrkande 1 och Jo263 (kds) yrkande 8

framhålls att fler än tre områden bör inrättas för att ett

varierande skördeutfall skall kunna beaktas.

I motion Jo230 (m) framhålls att dispens från gällande

EU-regler bör medges för odling av spannmål (svartvete) för

eldningsändamål. Arealersättning bör enligt motion Jo263 (kds)

yrkande 7 utgå till all ekologiskt odlad areal inklusive vall.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget B 13 och tillstyrker därför

regeringens förslag i denna del.

Med anledning av de i motionerna Jo223 yrkande 1, Jo238

yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och

Jo263 yrkande 8 framförda synpunkterna beträffande antalet

ersättningsnivåer för arealersättning vill utskottet framhålla

följande. De arealersättningar som helt finansieras av EU avser

att ersätta det lägre spannmålspris som är en följd av tidigare

beslutade reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).

Riksdagen har tidigare beslutat att arealersättningen skall

differentieras med utgångspunkt från tre ersättningsnivåer.

Utskottet har emellertid efter ytterligare överväganden kommit

till slutsatsen att det tidigare ställningstagandet inte ger

möjlighet till tillräcklig differentiering av arealersättningen

i förhållande till markens avkastning. En viss utökning av

antalet ersättningsnivåer bör kunna ge en mer rättvisande bild

av den verkliga produktionen inom de olika avkastningsområdena,

samtidigt som en utjämning mellan regionerna kan bibehållas.

Utskottet föreslår därför att antalet ersättningsnivåer utökas

till fem. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo223

yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande 6,

Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Utskottet är inte berett att föreslå någon förändring av

arealstödet med syfte att, utöver vad som tidigare föreslagits i

detta betänkande, främja det ekologiska jordbruket. Därmed

avstyrks motion Jo263 yrkande 7.

Frågan om dispens från EU-reglerna om arealstöd i samband med

odling av spannmål för eldningsändamål prövas för närvarande av

Jordbruksverket. Utskottet är därför inte berett att föreslå

något uttalande från riksdagens sida med anledning av motion

Jo230. Motionen avstyrks.

14. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B

14)

Propositionen

Under anslaget finansieras kostnaderna för intervention (dvs.

offentlig lagring m.m.) och exportbidrag i enlighet med EG:s

regler. Anslaget bör redovisas under två särskilda

anslagsposter. Anslaget finansieras helt från EG-budgeten.

Kostnader för intervention täcks i efterskott av EG:s

jordbruksfonds garantisektion. Anslagsposten bör föras upp med

900 miljoner kronor. Anslagsposten för exportbidrag bör föras

upp med 675 miljoner kronor. Enligt regeringen bör totalt för

budgetperioden 1995/96 anvisas 1 575 000 000 kr under

anslaget B 14.

Motionerna

I motionerna Jo207 (m), Jo214 (c), Jo216 (m) yrkande 1, Jo222

(m), Jo223 (m) yrkande 2, Jo238 (m) yrkande 8, Jo245 (s)

yrkandena 1 och 2, Jo246 (fp) yrkande 7, Jo261 (v) yrkande 11,

Jo262 (c) yrkande 5, Jo263 (kds) yrkande 9, Jo268 (s), Jo269 (s)

delvis, Jo270 (fp) yrkande 2 och Jo272 (c) yrkande 4 framhålls

bl.a. att antalet interventionsorter bör utökas. Enligt motion

Jo262 (c) yrkande 6 bör exportbidrag vid export av havre

införas. Bidrag bör utgå för hela den mängd havre som inte kan

avsättas inom EU.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget B 14 och tillstyrker därför

regeringens förslag.

När det gäller antalet interventionsorter vill utskottet

framhålla följande. Kostnaderna för intervention (dvs.

offentliga uppköp och lagring m.m.) finansieras helt från

EG-budgeten. Antalet interventionsorter bör således kunna väljas

med utgångspunkt från att fraktkostnader och garantipris blir så

lika som möjligt inom EU. Härigenom ökar förutsättningarna för

jordbruket att kunna konkurrera på lika villkor. Utskottet

föreslår därför att det inrättas 33 interventionsorter fördelade

över landet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

Jo207, Jo214, Jo216 yrkande 1, Jo222, Jo223 yrkande 2, Jo238

yrkande 8, Jo245 yrkandena 1 och 2, Jo246 yrkande 7, Jo261

yrkande 11, Jo262 yrkande 5, Jo263 yrkande 9, Jo268, Jo269

delvis, Jo270 yrkande 2 och Jo272 yrkande 4 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Enligt vad utskottet erfarit har EU beslutat införa ett

anbudssystem för fastställande av exportbidrag vid export av

havre. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo262

yrkande 6 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

15. Köp och försäljning av mjölkkvoter (B 15)

Propositionen

Det nya anslaget föreslås användas för Jordbruksverkets köp

och försäljning av mjölkkvoter till ett administrativt satt

pris. För att en mjölkproducent skall ha rätt att sälja mjölk

måste producenten inneha en mjölkkvot i enlighet med

förordningen (EEG) nr 804/68. Enligt förordningen är det möjligt

att under vissa förutsättningar överlåta sin mjölkkvot.

Enligt regeringen bör för budgetperioden 1995/96 anvisas ett

förslagsanslag på 1 000 kr under anslaget B 15.

Motionerna

Enligt motion Jo220 (s) bör besättningar med svensk kullig

boskap undantas från kvottilldelningen. I motion Jo238 (m)

yrkande 25 delvis framhålls att en fri handel med mjölkkvoter

bör eftersträvas för att begränsa problemen med

kapitaliseringseffekter. Administrativa åtgärder leder till

negativa effekter på fastighetsmarknaden och blir dyrare för

staten. En särskild kvottilldelning för ekomjölkproducenter bör

enligt motion Jo243 (m) införas. I motion Jo248 (s) föreslås att

fördelningen av mjölkkvoter ges en sådan utformning att

mjölkproduktionen i norra Sverige stimuleras. I motion Jo252 (s)

framhålls att mjölkproduktionen ofta utgör bas för betesdriften.

För att främja landskapsvården på bl.a. Öland bör särskilda

mjölkkvoter fördelas till områden med stor biologisk mångfald.

Enligt motion Jo258 (s, c) har Tjustbygdens lantbrukare

genomfört sin leukosbekämpning ett år tidigare (1990) än övriga

lantbrukare i Sverige. Därmed producerade de mindre mjölk åren

1991 och 1993. Detta bör beaktas vid kvotfördelningen.

I motionerna Jo229 (v) och Jo242 (s) framhålls bl.a. att den

arrendator som väljer att upphöra med mjölkproduktionen bör få

sin rättmätiga del av ersättningen för den mjölkkvot

vederbörande förvaltat.

Utskottets överväganden

Regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget B 15

tillstyrks.

Som framhålls i propositionen skall mjölkkvoterna hanteras

inom ramen för ett system med administrativt fastställda priser.

Utskottet har tidigare förordat att producenter av s.k. ekomjölk

inte bör åläggas några begränsningar i kvothänseende och att

särskild hänsyn bör tas till mjölkproducenterna i norra Sverige

(1994/95:JoU2y). Utöver nu redovisade synpunkter finner

utskottet ingen anledning att i detta sammanhang förorda något

ytterligare riksdagsuttalande beträffande fördelningen av

mjölkkvoter. Därmed avstyrks motionerna Jo220, Jo238 yrkande 25

delvis, Jo243, Jo248, Jo252 och Jo258.

Fördelningen av värdet av mjölkkvoter mellan jordägare och

arrendator är en fråga som berör enskildas personliga och

ekonomiska förhållanden inbördes. Föreskrifter härom meddelas

genom lag (RF 8:2). Enligt EG:s lagstiftning kan en nation

fördela mjölkkvoter vid ett arrendes upphörande, om arrendatorn

avvecklar sin verksamhet på grund av någon omständighet som

ligger utanför arrendatorns kontroll. Detta gäller såvida inte

parterna har avtalat något annat. Närmare föreskrifter om sådan

kvotfördelning har meddelats av Jordbruksverket (SJVFS 1995:20).

Utskottet finner inte anledning att i detta sammanhang föreslå

ett tillkännagivande i enlighet med motionerna Jo229 och Jo242.

Utskottet avstyrker därför berörda motioner.

16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B

16)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under anslaget B 16.

17. Fiske (C)

Propositionen

Den statliga verksamheten inom fiskets område utgörs i

huvudsak av regleringar med stöd av lagstiftning och att ge

ekonomiskt stöd till fisket, vattenbruket, fiskevården och

forskningen. Vidare ingår internationella förhandlingar,

fiskeriundersökningar, rådgivning och information.

Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att verka för

en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna, bl.a. så att

den biologiska mångfalden bevaras. Vidare är målet att verka för

tillgång på fisk av god kvalitet och utveckling av

konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket.

Fiskeriverket som är den ansvariga centrala

förvaltningsmyndigheten för fisket har visat att måluppfyllelsen

i stort har varit god under senare år och att de verksamhetsmål

som regeringen har ställt upp har tillgodosetts i allt

väsentligt.

Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny fiskelag (1993:787).

Den trädde i kraft den 1 januari 1994. I lagen görs bl.a. rätten

att bedriva ett yrkesmässigt fiske beroende av yrkesfiskelicens.

Vidare ges möjlighet att fördela fisket genom att meddela

föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen för

fritidsfisket. Krav kan ställas på särskilt tillstånd för

användning av fartyg för yrkesmässigt fiske. De föreskrifter som

utfärdas av Fiskeriverket med stöd av fiskelagen och

fiskeförordningen (1993:1097) har förenklats och begränsats

kraftigt.

EU-avtalet medför att Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut

deltar i den gemensamma fiskeripolitiken. Den består av resurs-,

marknads- och strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar

fördelningen av fiskresurser mellan medlemsländerna samt avtal

med tredje land. De viktigaste delarna i marknadspolitiken är

överskottsreglering och importreglering. Strukturpolitiken

syftar bl.a. till anpassning och modernisering av fiskeflottan

samt investeringar i fiskberedning och vattenbruk. Härutöver

finns det inom fiskeripolitiken regler om kontroll på fiskets

område. EG:s gemensamma fiskeripolitik beskrivs utförligare i

proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,

del 2.

Regeringen har i proposition 1994/95:75 Vissa

livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska

unionen lämnat förslag i vissa lagstiftningsfrågor för att

möjliggöra tillämpningen av EU:s regelverk bl.a. inom den

gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen har antagit förslagen

(bet. 1994/95:JoU7, rskr. 126 och bet. 1994/95:UU5, rskr. 63).

De tekniska förutsättningarna för ett yrkesfiskaravdrag

liknande det i Danmark utreds.

Det svenska yrkesfiskets fångster uppgick år 1993 till ca

335 000 ton till ett värde av drygt 700 miljoner kronor. Det är

en värdeminskning med 2 % jämfört med föregående år. Det svaga

beståndet av torsk i Östersjön och den fortsatt svaga marknaden

för sill och strömming gör sammantaget att yrkesfisket för

närvarande befinner sig i en bekymmersam situation. Sjukdomen

M 74 utgör ett allvarligt hot mot den vilda laxen i Östersjön.

Försäljningsvärdet av vattenbrukets produktion uppgick år 1993

till ca 130 miljoner kronor.

Under innevarande budgetår inriktas arbetet på fiskets område

på en fortsatt integrering i och anpassning till EG:s gemensamma

fiskeripolitik.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd

av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års

budgetproposition är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

106,0 88,0 279,9 186,4

Den föreslagna kraftiga utgiftsökningen inför budgetåret

1995/96 hänför sig dels till en förstärkning av Fiskeriverkets

resurser inför medlemskapet i EU, dels till ett väntat stort

återflöde från EU på fiskets område.

18. Fiskeriverket (C 1)

Propositionen

Fiskeriverkets verksamhet kommer i hög grad att påverkas av

ett EU-medlemskap. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de

administrativa konsekvenserna av ett EU-medlemskap bör de

nuvarande verksamhetsmålen för Fiskeriverket endast omfatta

budgetåret 1995/96.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real

minskning av utgifterna om 5 %.

Vad gäller RRV:s invändningar mot Fiskeriverkets

årsredovisning finner regeringen att RRV:s påpekanden är av

sådan art att dessa skyndsamt bör föranleda åtgärder. Ett sådant

arbete har inletts, och vad som orsakat revisionsanmärkning

kommer att undanröjas.

Regeringen föreslår att riksdagen till Fiskeriverket anvisar

ett ramanslag på 93 459 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Jo259 (m) bör ett rationaliseringsarbete snarast

sättas i gång inom Fiskeriverket. En besparing föreslås med 43,5

miljoner kronor för nästa budgetår, jämfört med regeringens

förslag (yrkande 10). Det innebär att verksamheten bör ta helt

nya former. Redan tidigare har Fiskeriverket uppmanats att

stärka samarbetet med bl.a. Jordbruksverket. Regeringen bör

återkomma med ett förslag om sammanslagning av de båda verken.

Även i motion Jo402 (m) föreslås besparingar och ändrad

organisation av Fiskeriverket. Anslaget bör på sikt kunna

minskas, och ökningen av anslaget avstyrks (yrkande 8). Liknande

förslag framställs i motion Jo416 yrkande 6 (m).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning att Fiskeriverkets

verksamhet i hög grad kommer att påverkas av EU-medlemskapet. En

så kraftig minskning av anslaget som föreslås i motion Jo259 kan

enligt utskottets mening inte genomföras utan att det får

genomgripande konsekvenser för verkets uppgifter och

organisation. Som framgår av inledningsavsnittet till bilaga 10

i budgetpropositionen ämnar regeringen tillsätta en utredning

under våren 1995 med uppdrag att granska den samlade

administrationen inom livsmedelsområdet. Vidare föreslås

betydande besparingar på myndigheternas förvaltningskostnader

m.m. fram t.o.m. år 1998.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag, som bl.a. innebär att verket förstärks med 9 miljoner

kronor för sitt arbete med EU-medlemskapet, varav 1 miljon

kronor utgör förstärkning av kvalitetskontrollen på fiskets

område. I enlighet härmed avstyrks motionerna Jo259, Jo402 och

Jo416 i berörda delar.

19. Främjande av fiskerinäringen (C 2)

Medel för bidrag till länsstyrelserna för fisketillsyn bör

enligt regeringen i fortsättningen inte föras upp under detta

anslag. Möjligheterna att lämna bidrag till fiskare med

anledning av avlysning av fiskevatten är inte längre aktuella,

varför möjlighet till bidrag för ändamålet inte bör finnas i

fortsättningen. Medlen för forskning bör i så stor utsträckning

som möjligt och lämpligt användas i kombination med

forskningsmedel från EU:s budget för att öka effekten och

utbytet av dem. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på

5 684 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

20. Strukturstöd till fisket m.m. (C 3)

Propositionen

Från anslaget lämnas statligt stöd till investeringar i

fiskeföretag, fångstbegränsning, skrotning av fiskefartyg samt

skador på fiskeredskap och vattenbruksanläggningar. Stödet

lämnas i form av bidrag och statlig garanti för lån.

Bestämmelser om detta finns i förordningen (1994:1716) om

fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Från anslaget lämnas

också ersättning i samband med isbrytning för fiskets och

fiskarbefolkningens behov. Från anslaget täcks vidare kostnader

för förluster på grund av statlig garanti för lån till

fiskeföretag och fiskberedningsföretag.

Under år 1993 lade EU fast nya riktlinjer för

strukturpolitiken på fiskets område och inrättade en särskild

fond för denna, Financial Instrument for Fisheries Guidance

(FIFG). FIFG finansierar den del av fiskets strukturstöd som kan

hänföras till mål 5a, dvs. anpassningen av fiskerisektorns

struktur.

De mål som gäller för strukturpolitiken är

att bidra till att uppnå en varaktig balans mellan resurser

och deras utnyttjande,

att stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag

inom sektorn samt

att förbättra marknadsutbudet och förädlingsvärdet för fiskets

och vattenbrukets produkter.

Strukturstödet kan ges till följande områden, nämligen

omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan,

modernisering av fiskeflottan,

förbättring av de villkor under vilka fiskets och

vattenbrukets produkter förädlas och marknadsförs,

utveckling av vattenbruket samt skydd och utveckling av marina

resurser i kustvatten,

försöksfiske,

utrustning i fiskehamnar samt

studier av nya marknader.

EU har även slagit fast mål och regler för hur gemenskapens

fiskerisektor skall omstruktureras under perioden 1994--1996 i

syfte att uppnå en varaktig balans mellan fiskresurserna och

deras utnyttjande.

EU:s medlemsländer skall i ett s.k. programdokument redogöra

för kommissionen hur man avser att praktiskt utforma

strukturpolitiken. Det nuvarande programdokumentet gäller för

åren 1994--1999. Planen skall bl.a. innehålla en beskrivning av

fiskerisektorn, de mål landet har fastslagit för sin

strukturpolitik samt de medel man avser använda för att nå de

fastställda målen.

Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken

stämmer väl överens med de mål som EU har lagt fast för

strukturpolitiken på fiskets område. Det övergripande målet bör

därför bestå och vara utgångspunkt för strukturplanen. De medel

som finns under detta anslag bör användas för att uppnå målet.

Medfinansieringen från EU varierar beroende på om åtgärden är

offensiv i form av t.ex. ett nybygge eller defensiv i form av

t.ex. skrotning av fiskefartyg. Medlen bör användas i första

hand för att engångsvis eller under en kort period stödja en

småskalig företagsamhet inom fisket och vattenbruket.

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 53 837 000 kr.

Motionen

I motion Jo415 (kds) uppmärksammas ett speciellt problem för

yrkesfiskenäringen i form av borttappade fiskeredskap. Dessa

s.k. spökgarn fortsätter att fiska lång tid efter det de

förlorats. Andra problem är dumpade farliga ämnen i

fiskevattnen. Det vore en angelägen åtgärd för staten att

avsätta medel för att utrusta trålare för miljö- och

fiskevårdande åtgärder som under perioder av fiskestopp får i

uppgift att rensa upp från spökgarn etc. Medel för detta bör tas

under anslaget C 3 Strukturstöd till fisket (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Bestämmelser om anslaget C 3 Strukturstöd till fisket m.m.

finns i förordningen (1974:1716) om fisket, vattenbruket och

fiskerinäringen. Utskottet anser det mindre lämpligt att medel

för strukturåtgärder m.m. används på det sätt som avses i motion

Jo415 yrkande 5. När det gäller t.ex. problemen med dumpade

stridsmedel hänvisar utskottet till sin redovisning i

betänkandet 1994/95:JoU2 s. 13. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag om anslag.

21. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket

m.m. (C 4)

Med hänvisning till vad regeringen har anfört under anslaget

C 3 bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en

beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag på

120 000 000 kr, varav 80 000 000 kr avser perioden juli

1995--juni 1996.

22. Djurskydd och djurhälsovård (E)

Propositionen

De övergripande målen för djurskydds- och

djurhälsovårdsområdet är ett gott hälsotillstånd bland husdjuren

och ett gott djurskydd samt en begränsning av användningen av

försöksdjur i Sverige.

Djurskydd och djurhälsovård inom departementets ansvarsområde

omfattar verksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt och

Statens jordbruksverk, inkluderande

distriktsveterinärverksamheten, samt vid Centrala

försöksdjursnämnden.

Under det senaste året har sjukdomsläget förändrats på några

punkter både i vår omvärld och inom landet. Rabiesproblemet med

olika utbredning av sjukdomen inom Europa har varit svår att

lösa i frihandelsdiskussionen mellan Europas länder. Sedan den 1

maj 1994 krävs dock rabiesvaccination med serologisk uppföljning

för införsel av hund och katt från större delen av EES-området.

En ny svinsjukdom, allmänt kallad blåöronsjukan (PRRS), är

spridd i flera europeiska länder. I slutet av juli bröt mul- och

klövsjuka ut i nordöstra Grekland med utbrott i såväl

nötkreaturs- som fårbesättningar. I övrigt karaktäriseras den

epizootiska bilden framför allt av klassisk svinpest med utbrott

i bl.a. Tyskland och Belgien.

Både vad gäller nötkreatur, svin, fjäderfä och odlad fisk

förekommer i Europa sjukdomar av allvarlig karaktär som inte

existerar i Sverige. En öppning av Sveriges gränser mot Europa

kommer således att få konsekvenser för smittskyddet, bl.a. genom

ett ökat smittryck och en ökad risk för utbrott av sjukdomar som

i dag inte förekommer i Sverige. En ökad svensk beredskap och

aktivitet kommer därför att behövas på detta område.

Budgetåret 1993/94 gjordes stora insatser för att kontrollera

och följa upp de fall av paratuberkulos på nötkreatur som

påvisades hösten 1993.

Undersökningar av tankmjölksprov från alla mjölkkobesättningar

har visat att ytterst få besättningar är smittade med IBR

(infektiös bovin rhinotracheit). Ett omfattande

bekämpningsprogram har påbörjats och detta har även godkänts av

ESA (EFTA Surveillance Authority). Bekämpningsprogrammen för

leukos hos nötkreatur och AD (Aujeszkys sjukdom) hos svin

fortlöper tillfredsställande, och målet är att friförklara

landet från sjukdomarna under budgetåret 1995/96.

Riksdagen har beslutat om huvuddragen för den framtida

distriktsveterinärorganisationen (prop. 1993/95:150, bet. JoU32,

rskr. 403). I beslutet ligger bl.a. att det statliga

huvudmannaskapet behålls tills vidare och att det under

budgetåret 1994/95 anvisas 15 miljoner kronor för inrättande av

ytterligare ca 50 veterinärstationer. Riksrevisionsverket har

därefter utrett frågor beträffande den regionala och lokala

organisationen, veterinärstationernas driftsform och

uppbördssystemet. Uppdraget redovisades till regeringen i

september 1994. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets

rapport arbetar Jordbruksverket för närvarande för att den

förändrade distriktsveterinärorganisationen skall kunna verka

från den 1 juli 1995.

Den utvärdering av Centrala försöksdjursnämndens

forskningssatsningar under perioden 1988--1992, som genomförts

av en extern expert, slutredovisades i december 1993.

Utvärderingen visar bl.a. att de forskningsprojekt som erhållit

stöd genomgående varit av hög vetenskaplig kvalitet med en klar

inriktning mot alternativa metoder. I utvärderingen framhålls

att Centrala försöksdjursnämnden i huvudsak har använt de

begränsade resurserna på ett riktigt och effektivt sätt.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på djurskydds- och

djurhälsovårdsområdet till följd av tidigare fattade beslut samt

förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

252,1 266,2 363,6 240,6

23. Statens veterinärmedicinska anstalt m.fl. anslag (E 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen E 1,

E 2, E 3, E 4, E 5, E 6 och E 7 (s. 71--81).

24. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (F)

Propositionen

Verksamheten inom växtskyddsområdet omfattar frågor om

utsädeskontroll, frågor om intagning av växtsorter på sortlista

samt växtförädlarrättsärenden, frågor om funktionsprovningar och

tekniska utvärderingar m.m. av lantbruks- och

entreprenadmaskiner samt frågor om bekämpning av

växtskadegörare.

De övergripande målen för verksamhetsområdet är beträffande

utsädes-, sortliste- och växtförädlarrättsfrågor att förse

lantbruksnäringen med utsäde och sorter av fullgod kvalitet för

att därigenom främja ett effektivt jordbruk. Anslaget för

bekämpande av farliga växtsjukdomar syftar till att möjliggöra

en snabb och effektiv bekämpning av till landet introducerade

karantänsskadegörare, vilket i förlängningen kan bidra till en

minimerad användning av bekämpningsmedel.

Funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av

lantbruks- och entreprenadmaskiner syftar till att säkerställa

att föreskrivna arbetarskyddskrav uppfylls av vissa typer av

maskiner i drift samt att via opartiska provningar och tekniska

utvärderingar av maskiner och teknisk utrustning medverka till

en minimerad påverkan på naturmiljön, djurmiljön och

arbetsmiljön av dessa maskiner och tekniska utrustningar.

På maskinprovningsområdet återkommer regeringen med särskild

proposition i ämnet.

För budgetåret 1995/96 föreslås inga förändringar i övrigt av

verksamheten eller verksamhetsinriktningarna på området.

Under anslaget F 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har

tidigare anvisats medel till ekologisk odling, åtgärder för att

bevara biologisk mångfald samt natur- och kulturmiljövärden i

odlingslandskapet. Dessa områden kommer framöver att behandlas i

det svenska miljöprogrammet inom ramen för förordningen (EEG) nr

2078/92. Detta innebär att det framför allt är frågor om

bekämpningsmedelsanvändning, näringsläckage samt ammoniakavgång

inom jordbruket och trädgårdsnäringen som kommer att behandlas

under ifrågavarande anslag. Detta är prioriterade områden vad

gäller det svenska miljöarbetet inom EU och i andra

internationella sammanhang.

För budgetåret 1995/96 föreslås oförändrad medelstilldelning

till bekämpningsmedels- och näringsläckageprogrammet. 4,2

miljoner kronor föreslås satsas på ett handlingsprogram rörande

trädgårdsnäringens miljöfrågor.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på växtskydds- och

miljöområdet till följd av tidigare fattade beslut samt

förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

52,1 47,8 50,4 33,4

25. Statens utsädeskontroll (SUK): Uppdragsverksamhet (F 1)

samt Bidrag till Statens utsädeskontroll (F 2)

Propositionen

Statens utsädeskontroll (SUK) har under en följd av år

framgångsrikt arbetat med att rationalisera och effektivisera

den statliga utsädeskontrollverksamheten. Från att år 1990 varit

lokaliserade till fyra platser (Umeå, Skara, Landskrona och

Lund) med ca 100 anställda samt dragits med betydande underskott

i verksamheten är i dag personalstyrkan reducerad med ca 40

personer och lokaliserad till en enhet i Svalöv. Verksamhet som

tidigare varit anslagsberoende har i ökad utsträckning

avgiftsbelagts.

SUK:s kapitalförsörjningsmodell för investeringar i

anläggningstillgångar (avkastningspliktigt statskapital med

konsolideringsansvar) kommer från budgetåret 1995/96 att

ersättas med lån i Riksgäldskontoret.

Regeringen föreslår att riksdagen till Statens

utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet anvisar ett anslag på 1 000

kr.

Under anslaget F 2 anför regeringen att anslaget under

budgetåret 1993/94 omfattade 11 % av den totala verksamheten

inom utsädeskontrollen och uppgick till 2 850 000 kr.

Tillsynsverksamheten omfattar huvudsakligen regler om

kvalitetsdeklaration av utsäde av växtslag som inte omfattas av

EG:s certifieringssystem. Kostnaden för denna verksamhet har av

SUK uppskattats till ca 400 000 kr. Regeringen anser att det är

rimligt att kvaliteten på denna typ av utsäde kan upprätthållas

utan statlig medverkan. Utsädesförordningen bör därför förändras

i enlighet härmed.

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Statens

utsädeskontroll anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 1

och F 2.

26. Statens växtsortnämnd (F 3)

Propositionen

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades

fast i 1994 års budgetproposition för Statens växtsortnämnd bör

gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. Regeringen föreslår

att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett ramanslag

på 1 002 000 kr.

Motionerna

I motion Jo507 (mp) anförs att nya EU-regler om

sortdokumentation, certifiering m.m. kan få förödande

konsekvenser för utbudet av köksväxter. Ytterst innebär reglerna

ett hot mot den biologiska mångfalden och det genetiska och

kulturella arvet. Enligt yrkande 1 i motionen bör riksdagen

"under budgetåret" anslå 2 miljoner kronor för att börja arbete

med sortgodkännande av traditionella växtsorter.

I motion Jo210 från samma parti yrkas att riksdagen under

anslaget F 3 anslår 4 002 000 kr och avsätter 4 miljoner kronor

för sortgodkännande av traditionella växtsorter. Av motionen

framgår att det totala anslaget rätteligen skall uppgå till 5

002 000 kr (yrkande 33).

Utskottets överväganden

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition med förslag om

vissa ändringar i växtskyddslagen m.m. Propositionen och vissa

närliggande motioner behandlas i utskottets betänkande

1994/95:JoU15. Som närmare framgår av betänkandet har regeringen

hösten 1994 tillsatt en utredning om jordbrukets tillgång på

växtgenetiska resurser. Utredaren skall göra en svensk

landsstudie som bl.a. redovisar vilka kulturväxter som finns i

landet och vilka åtgärder som behövs för att säkra en bred

genetisk variation hos dem, deras vilda släktingar och andra

växter av potentiellt värde. I avvaktan på resultatet av denna

utredning anser utskottet att regeringens förslag om

medelsanvisning bör bifallas. Motionerna Jo210 och Jo507

avstyrks i berörda delar.

27. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6)

Propositionen

Jordbruksverket har bedömt att uppsatta miljömål skall kunna

nås vid oförändrad medelstilldelning under anslaget. För

budgetåret 1994/95 anslogs 7,8 miljoner kronor till ekologisk

produktion under anslaget. Denna tilldelning skall tas bort från

detta anslag och behandlas framöver i det svenska

miljöprogrammet inom ramen för EG:s förordning 2078/92.

Regeringen anser att 4,2 miljoner kronor skall anslås för

handlingsprogram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor.

Därutöver användes inom ramen för anslaget drygt 5,2 miljoner

kronor för trädgårdsnäringens miljöfrågor. Oförändrat 23,1

miljoner kronor skall anslås för bekämpningsmedelsprogrammet och

8,1 miljoner kronor för näringsläckageprogrammet.

Vad gäller biologisk mångfald och odlingslandskapet behandlas

dessa frågor framöver i det svenska miljöprogrammet inom ramen

för EG:s förordning 2087/92. Regeringen avser att under år 1995

återkomma till frågan om vilka mål som skall gälla för

användningen av bekämpningsmedel efter år 1996. Anslaget förs

upp med 36 634 000 kr (reservationsanslag).

Motionerna

I motion Jo259 (m) yrkas att anslaget reduceras med 15

miljoner kronor (yrkande 11). Motionärerna hänvisar till att de

i en annan motion föreslagit ett bättre utnyttjande av EU:s

miljöstöd. Till år 1998 bör anslaget F 6 helt fasas ut till

förmån för en fortsatt satsning på EU:s miljöprogram för

jordbruket.

Enligt motion Jo261 (v) yrkande 4 bör 20 miljoner kronor av

anslaget föras över till anslaget B 7 Strukturstöd inom

livsmedelssektorn. Motionen redovisas närmare i ett föregående

avsnitt.

Utskottets överväganden

Utskottet har i det föregående föreslagit vissa ändringar i

regeringens förslag såvitt avser några för jordbruket centrala

stödformer, däribland regionala stöd till jordbruket och

miljöersättningar inom jordbruket. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet motionerna Jo259 yrkande 11 och Jo261

yrkande 4.

28. Bekämpande av växtsjukdomar (F 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget F 7

(s. 89).

29. Livsmedel (G)

Propositionen

Livsmedelsfrågorna är viktiga för konsumenterna.

Konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser bör

dominera livsmedelspolitiken, och konsumenten skall stå i

centrum för livsmedelspolitiken. En fri handel med livsmedel

inom EU förutsätter en effektiv livsmedelskontroll.

Konsumenterna har ett intresse av att varorna märks tydligt och

att skadliga ingredienser och tillsatser utesluts.

Sverige skall aktivt verka för att inom EU bl.a. förstärka

livsmedelskontrollen, minimera användningen av tillsatser,

införa en bättre märkning av livsmedel samt öka livsmedlens

tjänlighet genom fördjupade kvalitets- och hälsokrav.

En av Statens livsmedelsverks huvudsakliga uppgifter är att

bevaka konsumentintresset inom livsmedelsområdet. Enligt

regeringens mening bör konsumentintresset i verksamheten

understrykas ytterligare. Regeringen föreslår därför i det

följande att det övergripande målet för Livsmedelsverket skall

vara att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av

god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen samt bra

matvaror. Konsumenterna skall känna trygghet och ha de

kunskapsmässiga förutsättningarna att kunna välja fullgoda

livsmedel för en näringsriktig och prisvärd kost.

Det finns ett starkt samband mellan kosten och hälsan.

Livsmedelsverket har, i samarbete med Folkhälsoinstitutet och

Socialstyrelsen, den 31 oktober 1994 på regeringens uppdrag

redovisat ett förslag till nationell handlingsplan för

nutrition. Huvudmålet för handlingsprogrammet skall enligt

förslaget vara att genom förbättrade mat- och motionsvanor

befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i

kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna

med avseende på dessa sjukdomars förekomst. Förslaget

remissbehandlas för närvarande.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har fr.o.m. den 1 juli

1993 beställaransvaret för jordbruks- och viss

livsmedelsstatistik. En stor del av nämndens arbete under 1993

och 1994 har därför varit att anpassa den svenska jordbruks- och

livsmedelsstatistiken till de krav som EG ställer för

motsvarande statistik. Ett fortsatt anpassnings- och

utredningsarbete förutses för den första tiden av ett

EU-medlemskap. För budgetåret 1995/96 görs vissa besparingar på

de objektiva skördeuppskattningarna. De ökade kostnader som en

anpassning till EG:s krav medför beräknas täckas av medel från

EG.

Det svenska systemet för industrins råvarukostnadsutjämning

upphör vid ett EU-medlemskap. Det gäller även

rabatteringssystemet för svensktillverkad stärkelse för tekniskt

bruk. Vissa utbetalningar kan dock finnas kvar efter den 1 juli

1995 varför anslaget ändå bör vara kvar.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på livsmedelsområdet till

följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års

budgetproposition är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

586,0 556,3 425,8 282,8

30. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (G 3)

Propositionen

Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens

verksamhetsområde under första tiden av EU-medlemskapet. Bl.a.

bör utredas vidare huruvida det administrativa företagsregistret

som används för stödutbetalningar inom EU (s.k. IAKS-registret)

kan användas som statistikregister. Om så är fallet torde stora

resursbesparingar kunna göras. Regeringen bedömer att de

kostnader som detta ökade utredningsbehov medför bör kunna

rymmas inom det här föreslagna anslagsbeloppet och sparade medel

under detta anslag samt under anslaget Livsmedelsstatistik.

Anslaget förs upp med 5 647 000 kr (ramanslag).

Motionen

Mot bakgrund av det stora behovet av besparingar i

statsbudgeten föreslår motionärerna i motion Jo259 (m) att

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden läggs ned. Dess uppgifter

bör föras över på Jordbruksverket och Livsmedelsverket. En

besparing föreslås som motsvarar hela anslaget (yrkande 13).

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning angående

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens verksamhet och

resursbehov. I anslutning till motion Jo259 bör tilläggas att

full besparingseffekt är svår att uppnå vid budgetårets ingång

även vid nedläggning. På grund av gällande bestämmelser om

anställningsskydd och uppsägningstid för personalen uppkommer

lönekostnader även efter den 1 juli 1995. Motionen avstyrks i

denna del.

31. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (G 4)

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:25 föreslagit att en

besparing på livsmedelsberedskapens område bör göras med 200

miljoner kronor. Besparingen är möjlig mot bakgrund av de

förändrade planeringsförutsättningarna i 1992 års

totalförsvarsbeslut och den förändrade importsituation som

uppstått i och med förändringarna i Europa. Det svenska

EU-medlemskapet är också av stor betydelse för möjligheten till

en säkrare import under ett krisskede. Regeringen anser därför

att beredskapslagringen bör koncentreras på behoven i krig.

Således kan stora besparingar göras på områden som har effekt på

andra skeden än kriget. För att uppnå en permanent besparing på

200 miljoner kronor måste beredskapslagren reduceras väsentligt.

Jordbruksverket måste därför snarast starta en utförsäljning av

de lager som inte är helt nödvändiga för krigsskedet.

Utförsäljningen skall ske på ett sådant sätt att staten inte

åsamkas onödiga förluster. Jordbruksverket skall beakta 1992 års

försvarsbeslut då prioriteringar för beredskapslagringen görs.

Regeringen har mot bakgrund av besparingskravet på

verksamheten den 22 december 1994 fattat beslut om att stoppa

alla nyinvesteringar i insatsvaror under budgetåret 1994/95.

Regeringen föreslår att 189 589 000 kr anvisas för

verksamheten. Jordbruksverket får använda det disponibla

överskott som finns för lagringsverksamheten.

En minskning av lagren bör ske i en takt som innebär att

onödiga förluster undviks och som samtidigt innebär att den

permanenta besparingen på 200 miljoner kronor upptas fr.o.m.

budgetåret 1995/96.

Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och inför 1996

års totalförsvarsbeslut kommer regeringen att besluta om en

särskild översyn av livsmedelsfunktionen.

Den särskilda planeringsramen för det civila försvaret ger

stadga åt planeringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett

viktigt avvägningsinstrument vid programplanearbetet när det

gäller resursfördelningen. För att förbättra de totala

avvägningsmöjligheterna anser regeringen att ramen bör tillföras

investeringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och överväganden.

För verksamheten bör anvisas ett förslagsanslag på 189 589 000

kr.

32. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (G 5),

Livsmedelsstatistik (G 6) och Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten (G 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen

G 5--G 7 (s 100--101).

33. Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom

livsmedelsområdet (nytt anslag) (G 8)

Propositionen

Ett svenskt medlemskap i EU torde innebära en ökad konkurrens

och ett ökat varuutbud på den svenska livsmedelsmarknaden.

Ökningen av varor och aktörer kan medföra att behovet av

livsmedelskontroll ökar. Regeringen anser därför att vissa

åtgärder bör vidtas för att bättre ta till vara konsumenternas

intressen. Det kan t.ex. gälla insatser för förstärkt

information till konsumenter, livsmedelskontroll, tydligare

varumärkning, kvalitetsförbättringar, minimering av kemiska

tillsatser etc. Konsumenter med särskilda behov, t.ex.

allergiker bör särskilt uppmärksammas. Vi måste vidare fullfölja

vårt arbete med att förbättra livsmedelskvaliteten. Det kan

t.ex. gälla åtgärder för att minimera användningen av

bekämpningsmedel, konserveringsmedel och färgämnen i

produktionen, förbättra djurhållningen och förbjuda bestrålning

av livsmedel. Mottagare av medel från detta anslag kan t.ex.

vara konsumentorganisationer och branschorganisationer. Sveriges

konsumentråd är exempel på en paraplyorganisation som bl.a.

verkar för upplysning och opinionsbildning i konsumentpolitiska

frågor.

Regeringen har för avsikt att göra en bredare översyn av

konsumentfrågornas ställning och innehåll vid ett svenskt

medlemskap i EU.

En ökad konkurrens på den svenska marknaden ställer krav på

ökad effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin.

Svenska företag inom dessa områden måste profilera sig mer än

tidigare, och större insatser krävs vad gäller marknadsföring av

svenska livsmedel med hög kvalitet. Till detta hör en satsning

på ekologiskt framställda produkter. Sverige har goda

förutsättningar att profilera sig på EU-marknaden inom detta

område. Regeringen avser att tillsammans med näringen medverka

till att utarbeta en strategi för marknadsföring av svenska

kvalitetsprodukter liksom utveckling av regionala varumärken och

insatser för att marknadsföra ekologiskt framställda livsmedel.

Det skall dock betonas att huvudansvaret för insatser på detta

område alltid ligger på näringen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få

besluta om fördelningen av medel under detta anslag. Anslaget

förs upp med 30 000 000 kr.

Motionerna

I motion Jo210 (mp) yrkas att anslaget höjs med 13 miljoner

kronor, varav 10 miljoner kronor bör avse information om och

marknadsföring av ekologiska livsmedel och 3 miljoner kronor

anvisas till KRAV:s verksamhet. Motionärerna framhåller bl.a.

att det med den förväntade ökningen av antalet ekologiska

lantbrukare behövs en ekonomisk förstärkning inom de angivna

områdena (yrkande 24).

Enligt motion Jo261 (v) yrkande 10 bör 30 miljoner kronor

omfördelas från detta anslag till Sveriges lantbruksuniversitet

för att i någon mån kompensera de nedskärningar som föreslås i

fråga om forskning och utveckling.

Utskottets överväganden

Utskottet anser att det nya anslag som regeringen föreslår kan

fylla en viktig funktion, såväl när det gäller att hävda

konsumentfrågorna som i fråga om marknadsföring av svenska

kvalitetsprodukter. Av propositionen framgår enligt utskottets

mening att ekologiskt framställda livsmedel utgör en viktig del

i den verksamhet som beskrivs av regeringen. I övrigt hänvisar

utskottet till sina ställningstaganden i det föregående om stöd

till ekologisk odling m.m. Motion Jo210 yrkande 24 avstyrks.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om det nya anslaget

till konsument- och marknadsföringsåtgärder avstyrker utskottet

även motion Jo261 yrkande 10. Frågan om resurser till

FoU-verksamheten inom Jordbruksdepartementets område behandlas i

övrigt i utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU14.

Bilaga 13 (Näringsdepartementet)

34. Skogsnäring (B)

Propositionen

Skogsindustrin och skogsbruket utgör tillsammans en av de

viktigaste näringarna för Sverige. Den är vår främsta

exportnäring. Nettoexportvärdet är väsentligt större än för

verkstadsindustrin. Exportinkomsterna under år 1994 beräknas bli

ca 70 miljarder kronor. Detta år har kännetecknats av en hög

aktivitet i näringen. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har

varit på topp. Produktionen av sågade barrträvaror har ökat med

8 % till närmare 14 miljoner m3. Produktionen av papper och

papp ökade med närmare 6 %. Avsalupriserna har stigit kraftigt.

Skogsföretagens förbättrade ekonomiska resultat möjliggör

nödvändiga och angelägna investeringar som ökar kapaciteten och

moderniserar tillverkningsprocesserna.

Sammantaget har denna utveckling bidragit till kraftigt ökade

avverkningar i den svenska skogen. Under 1993/94 avverkades ca

72 miljoner skogskubikmeter, en ökning med närmare 10 % på ett

år. Priserna har höjts väsentligt under år 1994. Årsavverkningen

i skogen är dock betydligt lägre än den årliga tillväxten som

beräknas till ca 100 miljoner skogskubikmeter.

Plantering av den avverkade arealen har minskat i omfattning

de senaste åren. Mellan åren 1988 och 1993 var minskningen ca

30 %. I stället har skogsägarna, främst inom småskogsbruket,

gått över till s.k. naturlig föryngring under fröträd. Arealen

beståndsvårdande ungskogsröjningar har minskat med ca 30 %.

Gällande skogspolitik beslutades av riksdagen år 1993 och

trädde i kraft den 1 januari 1994. Den tar sin utgångspunkt i de

skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de

Janeiro år 1992 (UNCED). I dessa principer betonas både

utnyttjande och vård av skogarna. I den svenska skogspolitiken

finns det numera både ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa

mål skall vara jämställda och väga lika tungt.

Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall

utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt

god avkastning. Det förutsätter att de tendenser till minskad

kvalitet i skogsskötseln som Skogsstyrelsen har redovisat

motverkas. Detta gäller bl.a. formerna för beståndsanläggning

och valet av trädslag. Det är en angelägen uppgift för

Skogsvårdsorganisationen att uppmärksamma dessa frågor i sin

tillsyn och rådgivning.

Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna

produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så

att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges

förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i

livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.

Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden

skall värnas. Den svenska strategin för att bevara en biologisk

mångfald innebär att produktionsmålet och miljömålet integreras.

På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas

och då på ett sätt som innebär att hänsyn tas till naturvårdens

intressen. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom

att vissa arealer helt undantas från skogsbruk. För närvarande

är enligt den officiella naturvårdsstatistiken 3,3 % av den

produktiva skogsmarken skyddad i form av nationalparker,

naturreservat, domänreservat etc. Större delen av dessa arealer

ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen. Till denna skyddade

areal kommer skogsmarksimpedimenten om ca 4 miljoner hektar

som inte får avverkas enligt skogsvårdslagen och som inte ingår

i vad som definieras som produktiv skogsmarksareal. I takt med

ett ökat sektorsansvar för miljön har skogsägarnas ekonomiska

ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i

skogsvårdslagen utan också genom naturvårdslagstiftningens

nya bestämmelser om biotopskydd och skärpta bestämmelser om

markavvattning och samråd. Skogsägarna och andra som är

verksamma inom skogsbruket har påtagligt ökat sitt engagemang

för naturvård och naturhänsyn under senare år. Den senaste

undersökningen visar att 75 % av hänsynskraven tillgodoses vid

avverkningarna.

Sverige håller en hög profil i internationella skogsfrågor. Vi

var mycket aktiva inför och under UNCED och deltar nu

internationellt i en mängd uppföljningsarbeten. Kommissionen för

uthållig utveckling (CSD) möts i april 1995 då man bl.a. avser

ta upp UNCED:s beslut i skogliga frågor, dvs. kapitel 11 i

Agenda 21 och de s.k. skogsprinciperna. Som ett led i

förberedelserna för CSD-mötet har en global

skogsministerkonferens hållits i anslutning till ett möte med

FAO:s skogskommitté. Denna konferens har initierats av Sverige i

samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har också med

framgång verkat för att skogsfrågorna skall ges ökade resurser

inom FAO. Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har

utvecklats. Dessa länder är numera intresserade inte bara av

svensk skogsteknologi och skogsvård utan också av våra kunskaper

på skogsmiljöområdet. Sverige medverkar också aktivt i det

arbete som bedrivs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för

Europa (ECE), i uppföljningen av den europeiska

skogsministerkonferensen i Helsingfors år 1993 och i den

Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) där vi

är representerade på konsumentsidan. Genom observatörsskapet har

vi haft möjligheter att redan under år 1994 medverka i

EU-ländernas samråd inför och under internationella skogsmöten.

Som medlem i EU kommer Sverige att aktivt driva skogsfrågorna i

nära och täta kontakter med skogsnäringen, fackliga

organisationer och andra berörda.

Fr.o.m. den 1 januari 1994 är den statliga verksamheten med

produktion av skogsfrö och skogsplantor bolagiserad i enlighet

med 1993 års skogspolitiska beslut. Svenska Skogsplantor AB har

haft en utveckling under det första verksamhetsåret som är något

bättre än den plan som förelåg vid bolagiseringen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på skogsområdet t.o.m. år

1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995

års budgetproposition är följande:

Beräknad Beräknad

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 1997 1998

427,2 439,5 637,2 425,5 -* -

* Utgifterna beräknas minska med 24,5 miljoner kronor till följd

av andra beslut.

35. Skogsvårdsorganisationen (B 1) och

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (B 2)

Propositionen

Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens

verksamhet för treårsperioden 1993/94--1995/96. De övergripande

mål och riktlinjer för verksamheten som gäller för

treårsperioden bör ligga fast. Det övergripande målet för

Skogsvårdsorganisationens verksamhet är sålunda att verka för

ett ansvarsfullt nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet

med de av statsmakterna beslutade målen för skogsbruket.

Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en

starkare inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har

tillkommit med myndigheternas sektorsansvar för miljön

understryker detta. Förutom de uppgifter som följer direkt härav

kommer skogsägarnas ökade behov av rådgivning, information och

utbildning att prägla organisationens verksamhet de närmaste

åren. Det är angeläget att dessa insatser även inriktas på att

förbättra skötseln så att skogspolitikens produktionsmål nås.

Därtill kommer den för Skogsvårdsorganisationen viktiga

uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya

skogspolitiska målen uppfylls. Organisationsförändringen som

pågår till följd av minskade resurser för myndighetsuppgifter

skall slutföras snarast.

Under anslaget B 2 anför regeringen bl.a.:

Sveriges medlemskap i EU kommer att kräva

Skogsvårdsorganisationens medverkan i beredningen av olika

frågor i anslutning till EU-arbetet. Skogsstyrelsen måste skapa

utrymme för dessa nya uppgifter genom omprioriteringar.

Anslaget har pris- och löneomräknats. Myndigheten omfattas av

regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion.

Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 9 miljoner

kronor.

Anslaget bör föras upp med sammanlagt 424 200 000 kr.

Utskottets övervägande

Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden och

tillstyrker förslagen under anslagen B 1 och B 2.

36. Bidrag till skogsvård m.m. (B 3)

Propositionen

I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp

med 60 miljoner kronor nästa budgetår. Frågan om

regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket får bedömas i

anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom

regionalpolitiken. Anslaget förs upp med 60 000 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo306 (s) har ädellövskogen i Skåne stort värde

från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt och för rekreation och

friluftsliv i delar av Sydsverige. Målet bör vara att en större

andel av anslaget B 3 satsas på att plantera ny ädellövskog inom

områden där det är särskilt angeläget från miljösynpunkt.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att bidragsbestämmelserna och den närmare

fördelningen av anslaget beslutas på regerings- och

myndighetsnivå. Detaljföreskrifter om bidraget finns i

förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket samt i

Skogsstyrelsens föreskrifter (SJVFS 1993:1). Enligt sistnämnda

författning prioriteras anläggning av sådana lövskogsbestånd på

f.d. jordbruksmark som beräknas få särskilt värde för t.ex.

landskapsbilden. Motion Jo306 avstyrks i den mån den ej

tillgodoses med det anförda.

37. Stöd till byggande av skogsvägar (B 4)

Propositionen

Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde

den 1 juli 1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare

beslutade bidrag till vägbyggnadsprojekt och avsyning av dessa.

Regeringen föreslår att anslaget skall finnas kvar som ett

förslagsanslag på 1 000 kr för att täcka eventuella kostnader

för infriande av utestående lånegarantier på ca 1,3 miljoner

kronor.

Motionerna

I två motioner, Jo307 (c) och Jo308 (s), framhålls behovet av

skogsbilvägar i Jämtlands län. Enligt Skogsstyrelsens

utredningar är ca 35 % av den produktiva skogsmarken i länet att

betrakta som väglös, dvs. avståndet till skogsbilväg är längre

än 500 m. Ett statligt stöd med en bidragsdel om 50 % skulle

bl.a. stimulera till ökad samverkan mellan olika skogsägare för

miljöanpassade och rationella väglösningar.

I motion Jo309 (kds) bör regeringen tydligt i sitt

regleringsbrev uttala att det ingår i Skogsstyrelsens uppgifter

att ge service för vägnätsplanering och samordning vid byggande

av skogsbilvägar.

Utskottets överväganden

Under anslaget B 3 Bidrag till skogsvård m.m. redovisar

regeringen en gemensam skrivelse från landshövdingarna i

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län angående ökat samhällsstöd för ökad aktivitet

inom privatskogsbruket i Norrlands inland. Enligt regeringen bör

frågan om regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket bedömas i

anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom

regionalpolitiken. Utskottet delar regeringens bedömning och

anser dessutom att det av statsfinansiella skäl ej bör komma i

fråga att återinföra det statliga bidraget till skogsvägar.

Utskottet avstyrker motionerna Jo307 och Jo308.

Som framgår av tidigare utskottsbehandling ingår de uppgifter

som anges i motion Jo309 i Skogsstyrelsens ansvarsområde

(1993/94:JoU13 s. 35). Motionen avstyrks.

38. Insatser för skogsbruket (B 5)

Propositionen

Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag

för skogsbruket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till

naturvårds- och kulturvårdsåtgärder, bidrag till

ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöksverksamheten med

skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på

naturvårdsområdet, intrångsersättningar som följer av

skogsvårdsstyrelsernas beslut samt projektmedel för att slutföra

investeringarna av småbiotoper och sumpskogar.

Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit utreda

skogsskadornas omfattning och orsaker m.m. Uppdraget har

redovisats med överlämnande av rapporten Skogsskador i Sverige,

nuläge och förslag till åtgärder. Skogsstyrelsen är i stort sett

positiv till vad som föreslås i rapporten rörande

vitaliseringsgödsling och kalkning men anser bl.a. att man inte

nu behöver lägga fast fördelningen mellan dessa båda åtgärder.

Skogsstyrelsen bedömer att verksamheten behöver öka i omfattning

successivt och att ytterligare medel härför behövs under

innevarande treårsperiod. Rapporten har remissbehandlats.

Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet

(dnr Jo94/1252).

Skogsstyrelsen föreslår sålunda en fortsatt och utvidgad

försöksverksamhet med skogsmarkskalkning och att anslaget därför

bör räknas upp med 20 miljoner kronor i förhållande till

innevarande budgetår. Vidare föreslås en omfördelning till detta

område med 1,5 miljoner kronor. För åren 1997, 1998 och därefter

föreslås en upptrappning till 60, 100 resp. 120 miljoner kronor.

Skogsstyrelsen anser att åtgärderna bör finansieras med i första

hand särskilda avgifter eller skatter på svenska utsläpp av

svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.

I stort sett alla remissinstanser instämmer i utredningens

beskrivning av kunskapsläget, marktillståndet och behovet av

åtgärder. När det gäller konsekvenserna av markförsurningen och

frågan om man i dag har tillräckligt underlag för beslut går

meningarna isär. Flera remissinstanser, bland dem Sveriges

lantbruksuniversitet och Stiftelsen Skogsbrukets

Forskninginstitut, framhåller att utredningens bedömningar och

slutsatser är långt ifrån självklara. När det gäller förslagen

till direkta åtgärder för att motverka skogsmarksskador är

flertalet remissinstanser positiva eller förordar en försiktig

linje. Meningarna är delade om den föreslagna skogsskadenämndens

konstruktion och befogenheter. Flertalet instämmer i att det

även i fortsättningen finns behov av insatser på forskning inom

området.

Regeringen föreslår mot bakgrund av den osäkerhet som råder om

de föreslagna åtgärdernas effekter på skogen och behovet av

ytterligare kunskaper i fråga om vitaliseringsgödsling och

askåterföring att försöksverksamheten med skogsmarkskalkning

skall fortsätta på oförändrad nivå under budgetåret 1995/96.

Regeringen har den 17 november 1994 beslutat att NUTEK i

samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skall utreda

frågan om vissa mer praktiska problem med askåterföring till

skogsmark. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter

för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats

ned med 1 miljon kronor. Anslaget förs upp med 147 000 000 kr

(reservationsanslag).

Motionerna

Med hänsyn till den snabba ökningen av antalet skogsskador

föreslås i motion Jo301 (s) yrkande 2 ett storskaligt

kalkningsprogram i Sverige. Staten har ett ansvar för att detta

kommer i gång, och skogsbruket bör stå för merparten av

kostnaderna.

I motion Jo302 (s) yrkande 2 anförs att åtgärder på sikt måste

vidtas för att begränsa nedfallet av försurande ämnen. Akuta

åtgärder behövs dessutom som gör att växterna klarar perioden

fram till dess balans uppnås. På kort sikt måste kalkning och

askåterföring användas för att försvara marken. Då är det

nödvändigt att kalkningsprojekten prioriteras till de områden

som är värst utsatta. Dessa marker finns i sydvästra Götaland

och Halland. Den halländska skogsmarken bör prioriteras när

kalkningsprogrammet upprättas. Det gäller också återföring av

träaska.

Utskottets överväganden

Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det

är viktigt att statsmakterna noga följer utvecklingen i fråga om

skogsskadorna och vidtar effektiva motåtgärder. Den utredning av

Skogsstyrelsen om skogsskadornas omfattning och orsaker som

nämns i propositionen bör kunna utgöra ett underlag för mer

långsiktiga överväganden. Utskottet utgår från att det kommer

att finnas anledning för utskottet att återkomma till dessa

frågor i ett sammanhang där mer grundliga bedömningar kan göras.

Utskottet ansluter sig i detta sammanhang till regeringens

synpunkter angående den fortsatta kalkningsverksamheten och

avstyrker motion Jo301 yrkande 2. I anslutning till motion Jo302

vill utskottet framhålla att man vid fördelning av resurserna

för skogsmarkskalkning m.m. givetvis bör ta hänsyn till de

områden där problemen har stor omfattning och intensitet.

Yrkande 2 i motionen avstyrks i den mån den ej tillgodoses med

det anförda.

39. Bidrag till skogsfröplantager (B 6)

Fr.o.m. den 1 juli 1992 upphörde möjligheterna att ge statliga

bidrag till anläggning av skogsfröplantager. Bidrag som har

beslutats före denna tidpunkt har betalats ut av reserverade

medel under äldreanslaget Skogsvårdsorganisationen:

Investeringar allt eftersom investeringarna har färdigställts

och godkänts. Reserverade medel under anslaget får av formella

skäl inte disponeras av Skogsstyrelsen eller regeringen efter

utgången av budgetåret 1994/95. Skogsstyrelsen har föreslagit

att reserverade medel får disponeras för att infria åtaganden

gjorda före den 1 juli 1992.

Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag tas upp på

6 021 000 kr nästa budgetår. Det motsvarar den beräknade

reservationen på det äldre anslaget. Utskottet tillstyrker

förslaget.

Andra huvudtiteln -- Gentekniknämnden

Proposition 1994/95:105

40. Gentekniknämnden

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i

statsbudgeten för innevarande budgetår.

Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:900) om genetiskt

modifierade organismer i kraft. Samtidigt inrättades en särskild

nämnd, Gentekniknämnden, som fick till uppgift att följa

utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och

ge råd om användningen av gentekniken.

Nämnden övertog de arbetsuppgifter som tidigare åvilade

Delegationen för hybrid-DNA-frågor och fick samtidigt ett

bredare verksamhetsansvar än det delegationen kan sägas ha haft.

Gentekniknämnden skall bl.a. yttra sig över ansökningar om

tillstånd enligt den nya lagen och samråda med andra myndigheter

när dessa beslutar föreskrifter.

Delegationens resursbehov för budgetåret 1994/95 beräknades

till 1 040 000 kr. Dessa medel har övertagits av

Gentekniknämnden. Mot bakgrund av den snabba utveckling som

pågår inom genteknikområdet och de oreparabla effekter för bl.a.

miljön som en missbedömning av teknikens användning skulle kunna

medföra är Gentekniknämndens verksamhet en för hela samhället

angelägen uppgift.

Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna

fullgöra sina uppgifter få sitt anslag höjt. Gentekniknämnden

bör därför för budgetåret 1994/95 anvisas ytterligare 600 000

kr. En sådan anslagshöjning kommer att finansieras med en

motsvarande besparing på anslaget D 2. Domstolarna m.m. för

budgetåret 1994/95.

Motionen

I motion Jo503 (mp) yrkas att riksdagen för innevarande

budgetår anvisar 50 miljoner kronor för en informationskampanj

om genteknikens följder. Enligt motionen skulle genom ett sådant

anslag vissa organisationer ges möjlighet att söka medel för att

informera om genteknikens följder (yrkande 1).

Utskottets överväganden

I betänkandet 1994/95:JoU14 om statsbudgeten på

Miljödepartementets verksamhetsområde behandlar utskottet

ytterligare motioner om information rörande gentekniken, vilka

motioner närmast avser budgetåret 1995/96. Den här aktuella

motionen innebär att riksdagen under innevarande budgetår skall

anvisa 50 miljoner kronor för detta ändamål. Utskottet vill

framhålla att det kommer att återstå endast kort tid av

innevarande budgetår när riksdagen avslutat behandlingen av

budgetfrågorna. Sannolikt tar det betydligt längre tid att

informera om bidragsmöjligheten, att pröva inkomna

bidragsansökningar och att därefter fördela ett så stort belopp

som motionärerna föreslår. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 105 om

tilläggsanslag till Gentekniknämnden.

Proposition 1994/95:100 bil. 3

41. Gentekniknämnden

Mot bakgrund av den snabba utveckling som pågår på

genteknikområdet och de oreparabla effekter för bl.a. miljön som

en missbedömning av teknikens användning skulle kunna medföra,

är Gentekniknämndens verksamhet en för hela samhället angelägen

uppgift.

Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna

fullgöra sina uppgifter få en medelsförstärkning.

Gentekniknämnden bör därför för budgetåret 1995/96 anvisas

ytterligare 1 500 000 kr. Härtill kommer det belopp som

föreslås anvisat på tilläggsbudget (se föregående anslagspunkt).

Gentekniknämnden har nyligen påbörjat sin verksamhet, varför

nämndens resursbehov är svårt att överblicka. Regeringen avser

därför att noga följa Gentekniknämndens verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den svenska jordbrukspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 2,

1994/95:Jo210 yrkande 34, 1994/95:Jo238 yrkandena 23 och 24,

1994/95:Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, 1994/95:Jo247,

1994/95:Jo260 yrkande 1, 1994/95:Jo263 yrkande 1,

1994/95:Jo278 yrkande 1 och 1994/95:K630 yrkande 5,

res. 1 (m)

2. beträffande den globala livsmedelsförsörjningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 4 och

1994/95:Jo263 yrkande 2,

3. beträffande jordbruk och sysselsättning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo261 yrkande 2,

4. beträffande EU-avgiftens finansiering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo238 yrkandena 12 och 13,

res. 2 (m, fp)

5. beträffande bioproduktion och bioråvaror

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 14 och

1994/95:Jo238 yrkande 10,

res. 3 (m)

6. beträffande reformering av EG:s gemensamma

jordbrukspolitik

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17,

1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5,

1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:Jo261 yrkande 1,

1994/95:K224 yrkandena 19 och 20, 1994/95:U502 yrkande 3 och

1994/95:U503 yrkande 8,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

7. beträffande konsekvenser för jordbruket av

EU-medlemskapet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo238 yrkandena 4 och

26, 1994/95:Jo241 yrkande 2, 1994/95:Jo249 yrkande 2,

1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262 yrkande 7, 1994/95:Jo263

yrkande 3 och 1994/95:Jo271,

res. 7 (m)

8. beträffande parlamentarisk kommitté

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo202 yrkande 18

och med avslag på motion 1994/95:Jo262 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande ett uppdrag till Konsumentberedningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 10,

10. beträffande vissa miljöavgifter

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo210 yrkandena 28, 29,

30, 31 och 32,

res. 8 (mp)

11. beträffande återförande av miljöavgifter, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 8,

1994/95:Jo238 yrkande 9 och 1994/95:Jo263 yrkande 5,

res. 9 (m)

12. beträffande skötsel av åkermark

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo203 och

1994/95:Jo215,

res. 10 (mp)

13. beträffande ändring av skötsellagen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo208,

14. beträffande den privata äganderätten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo238 yrkande 33,

res. 11 (m)

Internationellt samarbete (Litt. A)

15. beträffande bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 40 000 000 kr,

Jordbruk och trädgård (Litt. B)

16. beträffande Statens jordbruksverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 2 till Statens

jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

244 500 000 kr,

res. 12 (m)

17. beträffande naturbruksskolorna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo227,

18. beträffande instruktion till Jordbruksverket

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 11,

19. beträffande statlig kreditgaranti

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Jo209 godkänner vad

regeringen anfört om utnyttjandet av statlig kreditgaranti,

20. beträffande jordfonden

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Jo211 och

1994/95:Jo238 yrkande 29 godkänner vad regeringen anfört om

avvecklingen av jordfonden,

res. 13 (m)

21. beträffande stöd till jordbrukets rationalisering,

m.m.

att riksdagen till Stöd till jordbrukets rationalisering,

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

67 500 000 kr,

22. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 13, 1994/95:Jo206 yrkande 1,

1994/95:Jo210 yrkande 22, 1994/95:Jo259 yrkande 4,

1994/95:Jo261 yrkande 3, 1994/95:Jo263 yrkande 10,

1994/95:Jo274 yrkande 3 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis

samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 3 till Stöd

till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 187 500 000 kr,

res. 14 (m)

23. beträffande den framtida avbytarverksamheten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 12,

1994/95:Jo206 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo210 yrkande 23,

1994/95:Jo212, 1994/95:Jo221, 1994/95:Jo236 yrkandena 1--3,

1994/95:Jo238 yrkande 11, 1994/95:Jo240 yrkande 6,

1994/95:Jo254, 1994/95:Jo266, 1994/95:Jo269 delvis,

1994/95:Jo270 yrkande 3, 1994/95:Jo272 yrkande 1 och

1994/95:Jo273 yrkande 3,

24. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 27 och 1994/95:Jo259

yrkande 5 till Rådgivning och utbildning för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 296 000 kr,

res. 15 (m)

res. 16 (mp)

25. beträffande maskinringar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo219, 1994/95:Jo231,

1994/95:Jo250 och 1994/95:Jo275,

26. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 502 000

kr,

27. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo205 och 1994/95:Jo210 yrkande 16

till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 500 000 kr,

res. 17 (mp)

28. beträffande bettransportstöd

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo264,

29. beträffande strukturstöd inom livsmedelssektorn

att riksdagen till Strukturstöd inom livsmedelssektorn för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 58 500 000 kr,

30. beträffande från EG-budgeten finansierat strukturstöd

att riksdagen till Från EG-budgeten finansierat

strukturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag

på 103 500 000 kr,

31. beträffande startstöd till yngre jordbrukare

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

32. beträffande regionala stöd till jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo210 yrkandena 17,

18 och 21 delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 6, 1994/95:Jo246 yrkande

2, 1994/95:Jo259 yrkande 6, 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 och

1994/95:Jo263 yrkande 6 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210

yrkande 19 till Regionala stöd till jordbruket för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

1 232 000 000 kr,

res. 18 (m)

res. 19 (v)

res. 20 (mp)

33. beträffande bär- och grönsaksodling i norra Sverige

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

34. beträffande stöd till mindre gynnade områden m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 9,

1994/95:Jo216 yrkande 2, 1994/95:Jo217, 1994/95:Jo234 yrkandena

2--4, 1994/95:Jo240 yrkande 2, 3 och 5, 1994/95:Jo246 yrkande 1,

1994/95:Jo262 yrkande 3, 1994/95:Jo272 yrkande 2, 1994/95:Jo273

yrkande 2, 1994/95:Jo274 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:A415

yrkande 4,

35. beträffande stöd till rennäringen

att riksdagen avslår motion 1994/95:K508 yrkande 4,

36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd

till jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 20 och 1994/95:Jo259

yrkande 7 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd

till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 350 000 000 kr,

res. 21 (m) - villk. 18

res. 22 (mp) - villk. 20

37. beträffande ramen för det nationella programmet för

miljöersättningar inom jordbruket m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo201,

1994/95:Jo224 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo235, 1994/95:Jo238

yrkandena 1 och 3, 1994/95:Jo240 yrkande 1, 1994/95:Jo272

yrkande 3 och 1994/95:Jo276 godkänner vad utskottet anfört och

som sin mening ger regeringen detta till känna,

res. 23 (m)

38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo202 yrkande 7 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, 1994/95:Jo246 yrkande

4, 1994/95:Jo259 yrkande 8, 1994/95:Jo261 yrkande 7,

1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis

till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 000 kr,

res. 24 (m)

res. 25 (v)

res. 26 (mp)

39. beträffande Från EG-budgeten finansierade

miljöersättningar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 15 och 1994/95:Jo259

yrkande 9 till Från EG-budgeten finansierade

miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 500 000 000 kr,

res. 27 (m) - villk. 24

res. 28 (mp) - villk. 26

40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning

inom jordbruket

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6,

1994/95:Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis,

1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233, 1994/95:Jo234 yrkande 1,

1994/95:Jo238 yrkande 5, 1994/95:Jo240 yrkande 4,

1994/95:Jo261 yrkande 8, 1994/95:Jo262 yrkande 2,

1994/95:Jo263 yrkande 4, 1994/95:Jo270 yrkande 1,

1994/95:Jo273 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 16 och

1994/95:Jo628 yrkande 25,

res. 29 (m)

res. 30 (v)

res. 31 (mp)

41. beträffande värdefulla kulturväxter m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo265,

res. 32 (mp)

42. beträffande omställning till ekologiskt jordbruk

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo202

yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo210 yrkande 6, 1994/95:Jo213

delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 19, 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis

och 1994/95:Jo251 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt

jordbruk

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 11

delvis, 1994/95:Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, 1994/95:Jo213

delvis, 1994/95:Jo228, 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis samt

1994/95:Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7,

res. 33 (v)

res. 34 (mp)

44. beträffande viss försöksverksamhet med ekologiskt

jordbruk

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo204 och

1994/95:Jo244,

45. beträffande arealersättning och djurbidrag m.m.

att riksdagen till Arealersättning och djurbidrag m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

8 540 000 000 kr,

46. beträffande differentierad arealersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo223

yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis,

1994/95:Jo246 yrkande 6, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och

1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

res. 35 (m)

res. 36 (fp)

res. 37 (v)

47. beträffande arealersättning till det ekologiska

jordbruket

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 7,

48. beträffande odling av spannmål för eldningsändamål

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo230,

49. beträffande intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter

att riksdagen till Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 575 000 000 kr,

50. beträffande antalet interventionsorter

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo207,

1994/95:Jo214, 1994/95:Jo216 yrkande 1, 1994/95:Jo222,

1994/95:Jo223 yrkande 2, 1994/95:Jo238 yrkande 8,

1994/95:Jo245 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo246 yrkande 7,

1994/95:Jo261 yrkande 11, 1994/95:Jo262 yrkande 5,

1994/95:Jo263 yrkande 9, 1994/95:Jo268, 1994/95:Jo269

delvis, 1994/95:Jo270 yrkande 2 och 1994/95:Jo272 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. beträffande exportbidrag för havre

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo262 yrkande 6,

52. beträffande köp och försäljning av mjölkkvoter

att riksdagen till Köp och försäljning av mjölkkvoter för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

53. beträffande fördelning av mjölkkvoter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo220, 1994/95:Jo238

yrkande 25 delvis, 1994/95:Jo243, 1994/95:Jo248, 1994/95:Jo252

och 1994/95:Jo258,

res. 38 (m)

54. beträffande mjölkkvoter och arrenden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo229 och

1994/95:Jo242,

res. 39 (v)

55. beträffande räntekostnader för förskotterade

arealersättningar

att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 179 000 000 kr,

Fiske (Litt. C)

56. beträffande Fiskeriverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 10, 1994/95:Jo402

yrkande 8 och 1994/95:Jo416 yrkande 6 till Fiskeriverket för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr,

res. 40 (m)

57. beträffande främjande av fiskerinäringen

att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 684 000

kr,

58. beträffande strukturstöd till fisket m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Jo415 yrkande 5 till Strukturstöd

till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 53 837 000 kr,

59. beträffande från EG-budgeten finansierade strukturstöd

att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 120 000 000 kr,

Djurskydd och djurhälsovård (Litt. E)

60. beträffande Statens veterinärmedicinska anstalt

att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 697 000 kr,

61. beträffande Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

62. beträffande bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 101 289 000 kr,

63. beträffande bidrag till veterinärvård

att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 7 500 000 kr,

64. beträffande djurhälsovård m.m.

att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 39 151 000 kr,

65. beträffande Centrala försöksdjursnämnden

att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 110 000 kr,

66. beträffande smittsamma husdjurssjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 102 874 000 kr,

Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. F)

67. beträffande Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

68. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll

att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr,

69. beträffande Statens växtsortnämnd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo507 yrkande 1 och 1994/95:Jo210

yrkande 33 till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr,

res. 41 (mp)

70. beträffande miljöförbättrande åtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 11 och 1994/95:Jo261

yrkande 4 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

36 634 000 kr,

res. 42 (m)

71. beträffande växtsjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 943 000 kr,

Livsmedel (Litt. G)

72. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 13 till

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 5 647 000 kr,

res. 43 (m)

73. beträffande beredskapslagring

att riksdagen

a) godkänner vad regeringen anfört beträffande disposition av

medlen under anslaget,

b) till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

189 589 000 kr,

74. beträffande råvarukostnadsutjämning

att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr,

75. beträffande livsmedelsstatistik

att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55 304 000 kr,

76. beträffande jordbruks- och livsmedelsstatistik

att riksdagen till Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 9 000 000 kr,

77. beträffande konsument- och marknadsföringsåtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 24 och 1994/95:Jo261

yrkande 10 till Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom

livsmedelsområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 30 000 000 kr,

res. 44 (mp)

Bilaga 13

Skogsnäring (Litt. B)

78. beträffande Skogsvårdsorganisationen

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

79. beträffande Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 424 200 000 kr,

80. beträffande bidrag till skogsvård m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Jo306 till Bidrag till skogsvård

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

60 000 000 kr,

81. beträffande skogsvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo307, 1994/95:Jo308 och

1994/95:Jo309 till Stöd till byggande av skogsvägar för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

82. beträffande insatser för skogsbruket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo301 yrkande 2 och 1994/95:Jo302

yrkande 2 till Insatser för skogsbruket för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 147 000 000 kr,

83. beträffande skogsfröplantager

att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000

kr,

Bilaga 3

Övriga myndigheter (Litt. G)

84. beträffande tilläggsanslag till Gentekniknämnden

att riksdagen till Gentekniknämnden på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 600 000 kr,

85. beträffande anslag för information om genteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo503 yrkande 1,

86. beträffande Gentekniknämnden

att riksdagen till Gentekniknämnden för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 3 086 000 kr,

87. beträffande besparingar inom Jordbruksdepartementets

ansvarsområde

att riksdagen, i de delar som ej berörs av utskottets

hemställan ovan, godkänner inriktningen och omfattningen av de

besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för

budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.

Stockholm den 23 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson

(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),

Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),

Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg

(s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander

(c).

Reservationer

1. Den svenska jordbrukspolitiken (mom. 1)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Sveriges medlemskap" och på s. 27 slutar med

"yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Det svenska kulturlandskapet och vår fina landsbygd är också

helt förknippade med vårt jord- och skogsbruk. Den svenske

bonden är förvaltare av ett värdefullt natur- och kulturarv. En

väl fungerande jordbruksnäring är också basen och

förutsättningen när det gäller en levande och befolkad

landsbygd. Enligt utskottets mening finns ett klart samband

mellan förutsättningen att driva jordbruk och hur skatter och

avgifter utformas. Skatte- och avgiftspolitiken måste därför

utformas så att konkurrensen inte snedvrids. En starkare näring

ökar förutsättningarna för det goda förvaltarskapet när det

gäller såväl jordbruksföretagens utveckling som värnandet om

natur- och kulturmiljön. Sveriges lantbrukare skall vara fria

företagare. Ägande och förfoganderätt över skog och mark måste

stärkas. Utskottet anser att onödiga regleringar måste tas bort

och målet bör vara att så långt möjligt avreglera och

marknadsanpassa hela näringen. Ett av de viktigaste inslagen i

denna politik är att förbättra de grundläggande

förutsättningarna för företagandet. Förenklade regler för

företagen och sänkta skatter har på jord- och skogsbruksområdet

lett till lägre kostnader och bättre lönsamhet.

Samtidigt är det också viktigt att svenska

livsmedelsproducenter får arbeta på lika villkor med

konkurrenter i omvärlden. EU-medlemskapet innebär att EU:s

jordbrukspolitik sedan årsskiftet också gäller i Sverige. Detta

gör villkoren för svenska bönder mer jämförbara med villkoren i

de viktigaste konkurrentländerna. Med inträdet i EU lämnar vi

den nationella svenska jordbrukspolitiken bakom oss och går in i

den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, allmänt benämnd CAP

(Common Agricultural Policy). För Sverige innebär CAP en

återgång till mera av reglering och styrning vilket inte är bra.

Dock kan förväntas att även EU:s jordbrukspolitik kommer att

stegvis förändras i marknadsorienterad riktning. Svenskt

jordbruk och svensk livsmedelsindustri står nu inför nya

utmaningar men också inför nya möjligheter. Eftersom

jordbrukspolitiken inte ingick i EES-samarbetet är det fråga om

stora förändringar och en helt ny situation. Det avtal som

framförhandlats under den borgerliga regeringens ledning kan

enligt utskottets mening, om det utnyttjas, skapa nya

möjligheter för svensk livsmedelsproduktion. Svenskt jordbruk

och svensk livsmedelsindustri har tack vare detta avtal för

första gången i modern tid chansen att få konkurrera på lika

villkor. Den av EU:s skattebetalare finansierade dumpningen av

livsmedel på den svenska marknaden upphör. Samtidigt ökar

möjligheten för lönsam export på den europeiska marknaden.

Produktionskostnaderna sjunker genom möjligheterna till högre

och effektivare kapacitetsutnyttjande i såväl jordbruk som

livsmedelsindustri. Konkurrensen blir emellertid hårdare när

gränsskyddet mellan EU och Sverige försvinner.

Genom medlemskapet lämnar vi den tidigare inriktningen att

endast producera för hemmamarknaden. Europamarknaden har

öppnats. Nu måste producenterna etablera de svenska produkterna

på denna marknad med sina uppemot 370 miljoner konsumenter.

Detta är en revolutionerande förändring. Ökad konkurrens på

hemmaplan men också nya stora möjligheter att få mäta sina

krafter på de nya marknaderna med svensk kvalitetsproduktion.

Svenska livsmedel kan bli en värdefull exportvara. Ett

förbättrat företagsklimat, stigande optimism inom

jordbruksnäringens alla led, rationaliseringar och en starkt

ökad effektivisering inte minst inom livsmedelsindustrin under

senare år lovade gott inför framtiden. Utvecklingen mot Sveriges

medlemskap i EU har även gynnat konsumenterna. Priserna på

livsmedelsprodukter från den svenska jordbruksproduktionen,

t.ex. mjöl, gryn, bröd m.m., sjönk med 7 % från hösten 1991 till

våren 1994. Övriga priser steg under samma period med 7 %.

Mellan åren 1991 och 1993 sjönk matpriserna med 4,3 %. Enligt

utskottets mening har denna gynnsamma prisutveckling

åstadkommits tack vare en politik för konkurrenskraftiga

lantbruksföretag men också tack vare fortsatt avreglering och

förstärkt konkurrenslagstiftning.

Den svenska jordbrukspolitiken går nu in i en ny fas genom

medlemskapet i Europeiska unionen. Regeringens och riksdagens

relation till jordbruks- och livsmedelssektorn och dess

företrädare bör radikalt förändras. Under lång tid har näringen

och staten varit motparter i en ständigt pågående

förhandlingsprocess. Detta förhållande har nu till allt

väsentligt upphört. Jordbrukspolitiken bör nu inriktas på att

tillsammans med näringen, i nationens intresse, tillvarata och

utveckla den svenska livsmedelsproduktionens förutsättningar.

Politiker måste gå med och inte mot en näring som nu för första

gången möter en stark europeisk konkurrens. Politiken skall

hjälpa näringen att inta sin plats i det internationella

perspektivet vad gäller produktionen av jordbruksvaror. Stödet

skall inte innebära speciella förmåner till jordbruksnäringen

utan endast bidra till att skapa goda förutsättningar och

rättvisa villkor. Konkurrensneutralitet gentemot andra

producenter som agerar på den svenska, europeiska och

internationella marknaden, är en grundförutsättning för en god

utveckling även inom den svenska jordbrukssektorn.

Det naturligt första steget för den nya svenska jordbruks- och

livsmedelspolitiken bör vara att berörda beslutsfattare söker

enas om en långsiktig målsättning för politiken och näringens

utveckling. Enligt utskottets bedömning råder en stor

samstämmighet kring att EU:s jordbrukspolitik måste genomgå

betydande förändringar under de kommande åren. Sverige har klart

och tydligt uttalat sig för detta. Följaktligen bör då

målsättningen med politiken vara att så konsekvent och

smärtfritt som möjligt söka anpassa näringen till de

förhållanden som kan antas blir gällande i en framtida närmast

helt avreglerad internationell marknad för jordbruksprodukter.

Detta förutsätter förändringar av såväl EU:s jordbrukspolitik

som ytterligare framsteg inom GATT-samarbetet. En utvidgning av

EU hör också hemma i det scenariot. Ingen kan i dag förutse

vilket tidsperspektiv scenariot förutsätter, med det är ändå i

denna riktning som politikens målsättning måste klargöras och

förankras inom näringen. Detta skulle vara till gagn för såväl

jordbruk som livsmedelsindustrin och dess anställda men också

hela nationen i övrigt.

Vad utskottet anfört om den svenska jordbrukspolitiken med

anledning av motion Jo238 yrkandena 23 och 24 bör ges regeringen

till känna. Genom utskottets överväganden bedömer utskottet att

följande motioner har tillgodosetts eller kan förväntas bli i

större eller mindre utsträckning tillgodosedda utan något

särskilt initiativ från riksdagens sida: Jo202 yrkande 2, Jo210

yrkande 34, Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, Jo247, Jo260 yrkande

1, Jo263 yrkande 1, Jo278 yrkande 1 och K630 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande den svenska jordbrukspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena

23 och 24 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 2,

1994/95:Jo210 yrkande 34, 1994/95:Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8,

1994/95:Jo247, 1994/95:Jo260 yrkande 1, 1994/95:Jo263 yrkande 1,

1994/95:Jo278 yrkande 1 och 1994/95:K630 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. EU-avgiftens finansiering (mom. 4)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva

Eriksson (fp) och Eva Björne (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo238 innebär regeringens förslag om

finansiering av EU-avgiften en skattechock för jord- och

skogsbruket. Den föreslagna beskattningen står enligt utskottets

mening inte i proportion till jordbrukets del i

samhällsekonomin. Nya fastighetsskatter, arbetsgivaravgifter,

miljöskatter, dieselskatter utöver alla andra skattehöjningar

blir en övermäktig börda för många. Detta tillsammans med att

det svenska jordbruket inte fullt ut tillåts konkurrera på lika

villkor med jordbruket inom EU leder till oacceptabla ekonomiska

konsekvenser för landsbygdsnäringarna. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo238 yrkandena 12 och 13 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande EU-avgiftens finansiering

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena

12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Bioproduktion och bioråvaror (mom. 5)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "När det" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en satsning på bioråvaror

initieras så snart som möjligt. Regeringen bör därför återkomma

till riksdagen med ett förslag i enlighet med betänkandet

Växande grödor (SOU 1994:113). Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo238 yrkande 10 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Enligt utskottets bedömning är

syftet med motion Jo202 yrkande 14 med det anförda i allt

väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande bioproduktion och bioråvaror

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 10

och med avslag på motion 1994/95:Jo202 yrkande 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses

tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) utgör en av

hörnstenarna i EU-samarbetet. För Sveriges del innebär CAP en

tillbakagång till fler regleringar. Till skillnad från den gamla

svenska jordbrukspolitiken bygger inte EU:s jordbrukspolitik på

prisstöd. Huvuddelen av stödet utgörs i stället av

arealersättning. Utöver detta finns garanterade

interventionspriser, exportsubventioner, kvoter samt regionala

stöd, strukturstöd och miljöstöd. Inom EU har olika lösningar

diskuterats. Bl.a. har det framförts förslag om att de nya

medlemsländerna bara skall få tillgång till en bantad version av

CAP.

Enligt utskottets mening kan övergångstider bli nödvändiga,

men en sådan lösning är inte långsiktigt hållbar. Inom EU skall

full frihet gälla för handel med varor, och så länge EU:s

jordbrukspolitik bygger på stöd och kvoter bör den vara gemensam

för hela EU. Andra lösningar leder ofrånkomligen till

konkurrenssnedvridningar. Av denna anledning och av andra skäl

bör därför CAP reformeras i grunden. Sverige bör redan nu med

skärpa verka inom EU för en avreglering av den gemensamma

jordbrukspolitiken, förenklingar och mera marknadsinriktade

priser. Utskottet bedömer också att den svenska

jordbruksnäringen är tillräckligt konkurrenskraftig för att

klara en gemensamt genomförd avreglering av CAP. För att nå

framgång i det arbetet måste Sverige visa stort engagemang i

frågorna. Det innebär också att våra höga ambitioner på

djurhälsoområdet och vårt goda rykte för det rena jordbruket

fullt ut måste beaktas. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo238 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Den nu

redovisade inriktningen av den fortsatta reformeringen av CAP

sammanfaller till stor del med de i motionerna Jo202 yrkande 17,

Jo246 yrkande 5, Jo249 yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224

yrkandena 19 och 20, U502 yrkande 3 och U503 yrkande 8

redovisade synpunkterna. Enligt utskottets mening kan berörda

motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande reformering av EG:s gemensamma

jordbrukspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17,

1994/95:Jo246 yrkande 5, 1994/95:Jo249 yrkande 1,

1994/95:Jo261 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20,

1994/95:U502 yrkande 3 och 1994/95:U503 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses

tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det Sveriges uppgift att inom

ramen för Sveriges medlemskap i EU påverka EU:s jordbruk mot ett

mindre bidragsberoende och en långsiktigt hållbar

livsmedelsproduktion, ett starkare skydd för djurs hälsa och

välbefinnande samt en livsmedelsproduktion som inte bidrar till

en fortsatt orättvis världshandel. EU:s överproduktion av

jordbruksprodukter, som dumpar världsmarknadspriserna och som

aktivt förhindrar världens fattiga länder att vända sin egen

utveckling, måste stoppas. Vid reformeringen av EU:s gemensamma

jordbrukspolitik (CAP) bör en primär uppgift vara att successivt

minska antalet regleringar och minska budgetbelastningen.

Sverige bör aktivt verka för att kvotsystemen avskaffas. Som

regeringen framhåller är kvotsystem ineffektiva och bidrar till

bristande konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt

inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av

konsumenterna. En annan effekt av kvotsystem är att en

ineffektiv industristruktur bevaras. I fråga om strukturstöd bör

man prioritera generella stöd som ökar livsmedelssektorns

konkurrenskraft, genom att utveckla produktionen inom de områden

där landet (Sverige) har fördelar genom kunnande, teknisk

utveckling eller klimat. När det gäller förbättringar av

djurhållningen och djurhälsan bör målet vara att de svenska

normerna på dessa områden blir vägledande även inom EU. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo261 yrkande 1 bör ges

regeringen till känna. Utskottet finner mot bakgrund av det

anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i

anledning av motionerna Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246

yrkande 5, Jo249 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20, U502

yrkande 3 och U503 yrkande 8. Motionerna avstyrks således i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande reformering av EG:s gemensamma

jordbrukspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo261 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17,

1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5,

1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20,

1994/95:U502 yrkande 3 och 1994/95:U503 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses

tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör Sverige inom EU arbeta för att

jordbrukspolitiken läggs om så att ökad import från Östeuropa

och u-länder blir möjlig och att utvecklingen styrs i riktning

mot ett ekologiskt och djurvänligt jordbruk. Vad utskottet

anfört med anledning av motion U502 yrkande 3 bör ges regeringen

till känna. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte

anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av

motionerna Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246 yrkande 5,

Jo249 yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20 och

U503 yrkande 8. Motionerna avstyrks således i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande reformering av EG:s gemensamma

jordbrukspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:U502 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17,

1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5,

1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:Jo261 yrkande 1,

1994/95:K224 yrkandena 19 och 20 och 1994/95:U503 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Konsekvenser för jordbruket av EU-medlemskapet (mom. 7)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Som anförs" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Jordbruksutskottet förutsatte i sitt betänkande 1994/95:JoU7

från hösten 1994 att regeringen i budgetpropositionen skulle

redovisa en konsekvensanalys av de beslut som då togs kring

EU-medlemskapet. Regeringen har inte presenterat någon sådan

analys. Utskottet föreslår därför än en gång att riksdagen av

regeringen begär en sådan konsekvensanalys. Effekterna av att

inte utnyttja EU-avtalets möjligheter kombinerat med nya tunga

särskatter på jord- och skogsbruksfastigheter gör detta krav

mycket välmotiverat. Vidare anser utskottet att det är viktigt

att den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn positivt lyckas

utnyttja de möjligheter som EU-anslutningen skapar. Enligt

utskottet behövs en målsättning och en strategi för det

fortsatta politiska agerandet inom EU. Då de allra flesta är

klart medvetna om att EU:s jordbrukspolitik CAP måste reformeras

är det därför påkallat att begära att en arbetsgrupp eller

kommitté med bred parlamentarisk förankring tillsätts för att

följa utvecklingen. Det gäller också att följa och utvärdera

tillämpningen av EU:s regler och stöd i den svenska

verkligheten. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238

yrkandena 4 och 26 bör ges regeringen till känna. Den nu

redovisade inriktningen av den fortsatta reformeringen av CAP

sammanfaller till stor del med de i motionerna 1994/95:Jo241

yrkande 2, 1994/95:Jo249 yrkande 2, 1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262

yrkande 7, 1994/95:Jo263 yrkande 3 och 1994/95:Jo271 redovisade

synpunkterna. Enligt utskottets mening kan berörda

motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande konsekvenser för jordbruket av

EU-medlemskapet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena

4 och 26 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo241 yrkande 2,

1994/95:Jo249 yrkande 2, 1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262 yrkande 7,

1994/95:Jo263 yrkande 3 och 1994/95:Jo271 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Vissa miljöavgifter (mom. 10)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "I samband" och slutar med "lagstiftning (RF 2:10)"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo210 krävs en kombination av

satsningar på ekologiskt och resurshushållande jordbruk, och

betydligt högre miljöavgifter på insatsmedel för att

utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart jordbruk skall ta fart

på allvar. Dessutom kommer riksdagens mål att

konstgödselanvändningen skall minska med 25 % till år 1995 inte

att nås. Ett långsiktigt hållbart jordbruk måste baseras mer på

ekologiska metoder och kunskaper samt en allt mindre användning

av insatsmedel. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast

utarbeta ett förslag till höjda miljöavgifter på

bekämpningsmedel och handelsgödsel enligt följande.

Miljöavgiften bör höjas till 5,60 kr per kilo kväve i

gödselmedel, om andelen kväve i medlet är minst 2 %.

Miljöavgiften på kadmium i gödselmedel bör fastställas till 50

kronor per gram för Cd-innehållet över 5 gram per ton fosfor.

Kadmium är en mycket giftig tungmetall som enligt utskottets

mening bör tas bort ur gödselmedel. När det gäller

bekämpningsmedel baseras avgiften på kilo. Utskottet ser helst

en avgift baserad på dos. Eftersom regeringen fått i uppdrag att

återkomma med ett förslag i denna del (1994/95:JoU7, rskr. 126)

föreslår utskottet tills vidare att avgiften höjs till 100 kr

för varje kilogram verksam substans. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo210 yrkandena 28, 29, 30 och 31 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Yrkande 32

avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande vissa miljöavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena

28, 29, 30 och 31 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210

yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Återförande av miljöavgifter m.m. (mom. 11)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "När det" och på s. 33 slutar med "yrkande 5" bort ha

följande lydelse:

När det -- -- -- (=utskottet) -- -- -- nämnda betänkande.

Exempelvis skulle de medel som kommer in genom den under hösten

1994 beslutade höjningen av ifrågavarande miljöavgifter kunna gå

till delfinansieringen av deltagandet i EU:s miljöprogram för

jordbruket. När det gäller avgiften på handelsgödsel vill

utskottet framhålla att läckaget av näringsämnen inte minskar

eller ökar automatiskt med ändrad användning av handelsgödsel.

Variationer i kväveläckaget kan lika gärna relateras till

väderlek och andelen höstsådd gröda och vintergrön mark. Vidare

svarar svenskt åkerbruk endast för drygt 1 % av kväveläckaget

till Östersjön. En stor del av detta kommer i sin tur

förmodligen från stallgödsel som kan vara en större källa till

kväveläckage eftersom det är svårare att dosera. Även om allt

svensk jordbruk helt skulle läggas ner skulle det inte påverka

övergödningssituationen i Östersjön. Att påstå att man kan lösa

övergödningsproblemen i Östersjön med hjälp av höjd skatt på

handelsgödsel i Sverige är en alltför enkel lösning på ett

komplicerat miljöproblem. Eftersom det saknas miljöargument för

att införa höjda skatter på handelsgödsel ifrågasätter utskottet

starkt relevansen i tidgare fattade beslut. En objektiv och

saklig utvärdering om motivets hållbarhet bör göras. Fortsatta

höjningar med dessa motiv som grund bör avvisas. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 9 bör ges

regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 8 och Jo263

yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande återförande av miljöavgifter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 8 och

1994/95:Jo263 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Skötsel av åkermark (mom. 12)

Gudrun Lindvall (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Enligt förordningen" och slutar med "Jo215 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Det jordbrukspolitiska beslutet 1990 innebar att stora arealer

åkermark togs ur odling för att minska jordbrukets

överskottsproduktion. Man erbjöds omställningsstöd för att

undanta arealen varaktigt från produktion av prisreglerade

grödor, i första hand spannmål. På en del marker planterades

skog eller Salix för energiproduktion. På andra anlades

våtmarker. Men de flesta åkrar lämnades bara öppna för ogräsen.

I och med EU-inträdet kan dessa arealer ställas om till EU-

träda och därmed ingå i underlaget för CAP-bidrag. En stor del

av ogräsarealerna kommer att växlas över och därmed komma i

produktion igen. De här åkrarna är i dag ogräsbanker och inte

möjliga att odla med gott resultat utan åtgärder. Ett snabbt

sätt att få dem i produktion vore att bespruta dem med kemiska

ogräsbekämpningsmedel. Detta måste dock undvikas. Riksdagens

mål, att användningen av bekämpningsmedel skall halveras fram

till år 1996, kan då allvarligt hotas. Enligt utskottets mening

går det att få dessa arealer i godtagbart skick på andra sätt än

genom besprutning. Ett sätt vore att arealerna odlas med vall

eller proteinfixerande grödor, som slås vid upprepade tillfällen

under odlingssäsongen. På det sättet får många av de ettåriga

ogräsen ingen chans att gå i frö. De fleråriga ogräsen måste

slås flera gånger under odlingssäsongen för att knäckas. En

annan metod kan vara återkommande mekanisk bearbetning som

harvning och plöjning. Det viktiga är att välja en annan väg än

kemikalievägen. Areal som tas ur omställningsprogrammet och in i

CAP-systemet måste hanteras speciellt. Den får inte tas i

produktion direkt utan måste sättas i ogräskarantän. Regeringen

bör skyndsamt utreda frågan i samråd med näringen för att före

odlingssäsongens start utfärda en förordning, som föreskriver

hur tidigare omställd areal skall hanteras då den växlas in i

CAP-systemet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo215

bör ges regeringen till känna. Motion Jo203 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande skötsel av åkermark

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo215 och med

avslag på motion 1994/95:Jo203 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

11. Den privata äganderätten (mom. 14)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "När det" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör äganderättsfrågorna och

ersättningsreglerna vid intrång uppmärksammas. Den privata

äganderätten måste värnas och vid intrång skall ersättning utgå

till fulla värdet. De av regeringen aviserade nya skatterna och

pålagorna på ägandet kommer att försvaga det familjeägda skogs-

och jordbruket. Fastighetsskatt på skogsbruk och jordbruk samt

en återinförd avgift motsvarande den avskaffade

skogsvårdsavgiften innebär ett införande av skatt på det

arbetande kapitalet. Detta dränerar möjligheterna till

utveckling, tillväxt och investeringar i dessa företag. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 33 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande den privata äganderätten

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 33

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Statens jordbruksverk (mom. 16)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jo259

yrkande 2 att en besparing på 12 miljoner kronor bör göras under

anslaget till Jordbruksverket (B 1). Det mycket stora

besparingsarbete som regeringen aviserat till år 1998 bör enligt

utskottets mening sättas i gång redan nu. Målsättningen bör vara

att redan innan nästa budgetårs slut åstadkomma en besparing på

bl.a. anslaget till Jordbruksverket med 8 miljoner kronor. Detta

motsvarar en 5-procentig effektivisering. Utskottet tillstyrker

således motion Jo259 yrkande 2 och föreslår att riksdagen för

budgetperioden 1995/96 till Statens jordbuksverk (B 1) anvisar

ett ramanslag på 232 500 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande Statens jordbruksverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 2 till Statens

jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

232 500 000 kr,

13. Jordfonden (mom. 20)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "I likhet" och slutar med "yrkande 29" bort ha

följande lydelse:

I likhet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- av verksamheten.

Tillgångarna i jordfonden bör således säljas ut. Detta ägande

bör enligt utskottets mening skiftas till ett annat mer

ändamålsenligt ägande. Staten bör genom privatisering av

jordfonden använda de då frigjorda medlen till att

investera i skyddsvärda områden där staten avser att ha ett

långsiktigt ägande. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen anfört om avvecklingen av Jordfonden. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 29 bör

ges regeringen till känna. Motion Jo211 avstyrks i den mån den

inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande Jordfonden

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Jo211 godkänner vad

regeringen anfört om avvecklingen av jordfonden samt med

anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 29 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (mom. 22)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- --

avbytarverksamhet m.m. När det gäller lantbrukets

företagshälsovård anser utskottet i likhet med vad som anförs i

motion Jo259 yrkande 3 att denna fråga bör tas upp i samband

arbetsmarknadsdepartementets beredning av företagshälsovården i

dess helhet. Samma regler bör gälla för lantbruket som för

övriga verksamheter. Mot bakgrund härav anser utskottet att

utgiften för jordbrukets företagshälsovård bör upphöra. Detta

förslag innebär en besparing för budgetperioden på 37,5 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet

föreslår således med bifall till motion Jo259 yrkande 3 och med

anledning av motionerna Jo202 yrkande 13, Jo206 yrkande 1, Jo210

yrkande 22, Jo259 yrkande 4, Jo261 yrkande 3, Jo263 yrkande 10,

Jo274 yrkande 3 och Fi216 yrkande 19 delvis att det till stöd

till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisas ett

förslagsanslag på 150 000 000 kr. Utskottet avstyrker därmed

regeringens förslag om medelsanvisning till företagshälsovården.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 3

och med anledning av motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 13,

1994/95:Jo206 yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 22,

1994/95:Jo259 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 3,

1994/95:Jo263 yrkande 10, 1994/95:Jo274 yrkande 3 och

1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis samt med avslag på regeringens

förslag till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr,

15. Rådgivning och utbildning (mom. 24)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 5" bort ha

följande lydelse:

I samband med 1990 års jordbrukspolitiska beslut tillkom ett

särskilt anslag för rådgivning och utbildning. Mot bakgrund av

den väntade stora omställningen inom jordbruket till alternativ

produktion sågs då stora behov av informationsinsatser. Nu

befinner sig jordbruket i ett helt annat läge. Inträdet i EU har

öppnat nya förutsättningar och nya marknader. Omställningen till

alternativ produktion kommer att vara betydligt mindre

omfattande än förväntat. Den nya utvecklingen inom jordbruket

och intentionerna hos lantbrukarna gör att det inte längre är

befogat att ha kvar anslaget ytterligare ett år som

ursprungligen var tänkt. Med anledning av detta anser utskottet

i likhet med vad som anförts i motion Jo259 yrkande 5 att

anslaget till Rådgivning och utbildning bör slopas. Utskottet

avstyrker därmed regeringens förslag om medelsanvisning under

denna punkt. Även motion Jo210 yrkande 27 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 5

och med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 27 avslår

regeringens förslag såvitt avser rådgivning och utbildning för

budgetåret 1995/96,

16. Rådgivning och utbildning (mom. 24)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 5" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att en utökad rådgivning och utbildning

rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk

är nödvändigt för att omställningen till ett hållbart lantbruk

skall underlättas. Att odla ekologiskt kräver ett annorlunda

kunnande. Insatserna för växtnäringsförsörjning, ogräsbekämpning

m.m. måste vara förebyggande. Även ekologisk djurhållning kräver

rådgivning. Om inte insatserna på detta område ökas rejält finns

risk att bristen på rådgivning och kunnande omöjliggör för många

jordbrukare att ställa om driften. Som föreslås i motion Jo210

bör därför ytterligare 50 miljoner kronor per år tillföras

rådgivningen om ekologisk odling. För budgetperioden innebär

detta ett belopp på 75 miljoner kronor. Utskottet föreslår

således med anledning av regeringens förslag och motion Jo210

yrkande 27 att det till rådgivning och utbildning för budgetåret

1995/96 anvisas 103 296 000 kr. Därmed avstyrks motion Jo259

yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkande 27 samt med avslag på

motion 1994/95:Jo259 yrkande 5 till Rådgivning och

utbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 103 296 000 kr,

17. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (mom. 27)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 16" bort ha

följande lydelse:

Sockerproduktionen är en viktig del av Gotlands näringsliv.

Den ger möjlighet till varierad odling på flera ställen på ön.

Hela hanteringen från odling och skörd av betor till

sockertillverkning och transporter berör årligen ca 1 000

personer. I regeringens förslag ingår ett stöd på 12,5 miljoner

kronor under budgetperioden. Beräkningar på Gotland visar att

denna satsning genererar inkomster på ca 140 miljoner kronor.

Det är med andra ord en mycket viktig regionalpolitisk satsning,

som förutom att den ger många arbetstillfällen också är

samhällsekonomiskt lönsam. De skatteintäkter som verksamheten

genererar betalar väl den statliga satsningen. Arbetssituationen

på Gotland är allvarlig och ön har inte råd att förlora

arbetstillfällen. Det finns därför all anledning att se till att

sockertillverkningen får fortsätta. Roma och Gotland har länge

levt i ovisshet om hur det skall bli med sockerframställningen

och dess framtid. Denna ovisshet måste upphöra. Eftersom

sockertillverkningen är samhällsekonomiskt effektiv och ger

många jobb betyder det att sockertillverkningen i Roma måste få

fortsätta under lång tid och att det stöd som nu finns i den nya

budgeten måste fortsätta. Om nuvarande ägaren av sockerbruket

hyser tveksamheter om fortsatt drift måste staten träda in för

att förändra ägarbilden så att en fortsatt drift kan garanteras.

Med det anförda ansluter sig utskottet till vad som anförts i

motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16 och föreslår att stöd till

sockerbruket på Gotland för budgetperioden 1995/96 skall utgå

med 18 750 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

anledning av motion 1994/95:Jo205 samt med bifall till motion

1994/95:Jo210 yrkande 16 till Stöd till sockerbruket på

Gotland m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag

på 18 750 000 kr,

18. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses

tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som

redovisas i motionerna Jo238 yrkande 6 och Jo259 yrkande 6 när

det gäller det regionala stödet till jordbruket. De motiv för

att stödja jordbruket i norra Sverige som lades fast i 1990 års

jordbrukspolitiska beslut är giltiga även framgent.

Jordbrukspolitikens regionala målsättning bör således vara att

bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd,

vilket i praktiken innebär att verka för ett livskraftigt

jordbruk i norra Sverige. Motiven för ett livskraftigt jordbruk

är, förutom livsmedelsproduktionen i sig, jordbrukets betydelse

för att upprätthålla sysselsättning, befolkning,

samhällsstruktur och landskapsbild. Jordbruket har också en

viktig roll att spela för att tillgodose en god

livsmedelsberedskap. Att upprätthålla en acceptabel nivå på

produktionen ingår i målsättningen att verka för ett

livskraftigt jordbruk. Motivet för Norrlandsstödet är enligt

utskottets uppfattning primärt att ersätta jordbruket för

merkostnader p.g.a. klimat, avstånd, växtodlingssäsongens längd,

dyrare byggnader m.m. Utgångspunkt för stödnivån till jordbruket

i norra Sverige vid ett EU-medlemskap skall vara den stödnivå

som gäller för budgetåret 1994/95, dvs. 1 044 miljoner kronor.

Det innebär att målsättningen för stödet ligger fast vid minst

den nivå som gällde före medlemskapet i EU. Utskottet föreslår

således att det nationella stödet minskas med 308 miljoner

kronor per år. Det nationella stödet ersätts i viss utsträckning

av delfinansierat miljöstöd. Utskottets förslag innebär att

högst 292 miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till

jordbruket i norra Sverige per år.

Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.

Då det gäller stöd till mindre gynnade områden (LFA-stöd)

minskar regeringen nivån med 150 miljoner i förhållande till

förra regeringens förslag. Enligt utskottets mening kan detta få

allvarliga konsekvenser på sydsvenska höglandet, eftersom en

stor del av djurhållningen då hotar att överföras till andra mer

bärkraftiga områden. Ur miljösynpunkt skulle en sådan

omflyttning vara mycket negativ då djurhållningen i södra

Sveriges skogsbygder ofta är en förutsättning för bevarandet av

den biologiska mångfalden och öppethållande av

vallodlingsarealen. Utskottet anser att ett s.k. LFA-stöd till

detta område enligt den tidigare regeringens förslag (prop.

1994/95:19) är en rimlig satsning för att hindra en sådan

utveckling. Utskottet föreslår därför att stödet till mindre

gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 150

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en

nationell insats på sammanlagt 200 miljoner kronor. För stöd

till mindre gynnade områden bör totalt avsättas 470 miljoner

kronor per år från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet

(inklusive EG-finansiering) beräknas därmed uppgå till ca 662

miljoner kronor för den första 12-månadersperioden. Härav

beräknas finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 192

miljoner kronor.

För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till

1 332 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två

årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också

tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda

direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995

skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses

motion Jo259 yrkande 6. Motionerna Jo202 yrkande 10, Jo210

yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, Jo246 yrkande 2, Jo261

yrkandena 6 och 9 samt Jo263 yrkande 6 avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Utskottets förslag beträffande stödens omfattning,

finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.

12 månader

LFA-region Svensk EU- Totalt

finansiering finansiering

Stödområde 1-3 158 52 210

exkl. mål 6

Mål 6 52 53 105

Stödområde 4 60 20 80

Summa 270 125 395

Södra LFA 200 67 267

Summa LFA 470 192 662

Nationellt stöd 292

Totalt stöd 762

Omräknat till 18 månader

Nationellt

stöd: (292x1,5) 438

Avgår utbetalade

direktbidrag -88

LFA (2x470) 940

Totalt för budget-

perioden 1 332

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande regionala stöd till jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1994/95:Jo238 yrkande 6 och 1994/95:Jo259 yrkande 6

samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10,

1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, 1994/95:Jo246

yrkande 2, 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 samt 1994/95:Jo263

yrkande 6 till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 332 000 000 kr,

19. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses

tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som

redovisas i motion Jo261 yrkandena 6 och 9 när det gäller det

regionala stödet till jordbruket. Anslagsposten innefattar

strukturstöd dels till Norrlandsjordbruket, dels till södra

Sveriges skogs- och mellanbygder. Enligt utskottets mening är

regeringens ambitionsnivå för låg vad gäller det södra

LFA-området. Genom ett effektivare utnyttjande av EG:s

medfinansiering ökar stödet till miljöprogrammet,

Norrlandsjordbruket och det så kallade södra LFA-området. Det

sker genom att en mindre neddragning av det nationella stödet

fördelas till stödformer som berättigar till EU-stöd. Effekten

blir att stödet förskjuts mot Norrlands inland. Utskottet

föreslår således att det nationella stödet minskas med 100

miljoner kronor per år. Utskottets förslag innebär att högst 500

miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i

norra Sverige per år. Minskningen av det nationella stödet skall

också ses som en signal att ställa om den mest intensiva

jordbruksproduktionen i riktning mot en mer extensiv produktion.

Utskottet menar dock att det är viktigt att denna omställning

ges tillräcklig tid för genomförande. Förädlingsindustrin är i

dag anpassad till nuvarande produktionsvolymer och en

omställning kan därför inte göras under ett budgetår.

Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.

När det gäller LFA-stöd till områdena 1--3 anser utskottet att

en omfördelning i enlighet med vad som anförts ovan bör göras

och därmed kan denna anslagspost beräknas till 108 miljoner

kronor per år. Detta är 50 miljoner kronor mindre än regeringens

förslag. Utskottet föreslår vidare att stödet till mindre

gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 30 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en nationell

insats på sammanlagt 80 miljoner kronor. För stöd till mindre

gynnade områden bör totalt avsättas 300 miljoner kronor per år

från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet (inklusive

EG-finansiering) beräknas därmed uppgå till ca 435 miljoner

kronor för den första 12-månadersperioden. Härav beräknas

finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 135 miljoner

kronor. Denna omfördelning gör att totalt 120 miljoner kronor

kan överföras från anslaget B 9 till miljöprogrammet under

anslaget B 11. För budgetåret 1995/96 blir det 140 miljoner

kronor.

För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till

1 262 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två

årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också

tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda

direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995

skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses

motion Jo261 yrkandena 6 och 9. Motionerna Jo202 yrkande 10,

Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, Jo238 yrkande 6, Jo246

yrkande 2, Jo259 yrkande 6 och Jo263 yrkande 6 avstyrks i den

mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Utskottets förslag beträffande stödens omfattning,

finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.

12 månader

LFA-region Svensk EU- Totalt

finansiering finansiering

Stödområde 1-3 108 36 144

exkl. mål 6

Mål 6 52 53 105

Stödområde 4 60 20 80

Summa 220 109 329

Södra LFA 80 26 106

Summa LFA 300 135 435

Nationellt stöd 500

Totalt stöd 800

Omräknat till 18 månader

Nationellt

stöd: (500x1,5) 750

Avgår utbetalade

direktbidrag -88

LFA (2x300) 600

Totalt för budget-

perioden 1 262

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande regionala stöd till jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och

21 delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 6, 1994/95:Jo246 yrkande 2,

1994/95:Jo259 yrkande 6 och 1994/95:Jo263 yrkande 6 till

Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 262 000 000 kr,

20. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses

tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som

redovisas i motion Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 (delvis)

när det gäller det regionala stödet till jordbruket.

Anslagsposten innefattar strukturstöd dels till

Norrlandsjordbruket, dels till södra Sveriges skogs- och

mellanbygder. Enligt utskottet skall stödet till norra Sverige

utformas enligt förslag i proposition 1994/95:19. Detta innebär

en totalram på 1 044 miljoner kronor. Det totala stödet till

Norrland fördelas på 395 miljoner kronor i s.k. LFA-stöd, 440

miljoner kronor i stöd till vall och bete (miljöstöd nord) och

återstoden i nationellt stöd.

Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.

Inom anslaget redovisas även stödet till mindre gynnade

områden i södra Sverige. Utskottet anser det oacceptabelt att

stödet till södra LFA-området minskats från 270 miljoner kronor

per år till 67 miljoner kronor. Det är en minskning med 200

miljoner kronor jämfört med förslaget i proposition 1994/95:19.

I detta område finns just de ängs- och hagmarker som måste

bibehållas för att arter beroende av kulturlandskapet skall

kunna finnas kvar och öka. LFA-stöden lämnas per djurenhet, och

just lantbruk med djur är en förutsättning för att bevara detta

viktiga natur- och kulturlandskap. Stödet till södra Sveriges

LFA-områden bör enligt utskottets mening ökas med 200 miljoner

kronor utöver regeringens förslag till 270 miljoner kronor på

årsbasis. För budgetperioden innebär detta totalt 540 miljoner

kronor.

För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till

1 078 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två

årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också

tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda

direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995

skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses

motion Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis. Motionerna

Jo202 yrkande 10, Jo238 yrkande 6, Jo246 yrkande 2, Jo259

yrkandena 6 och 9, Jo261 yrkande 6 och Jo263 yrkande 6 avstyrks

i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande regionala stöd till jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis samt med avslag

på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo238 yrkande 6,

1994/95:Jo246 yrkande 2, 1994/95:Jo259 yrkande 6, 1994/95:Jo261

yrkandena 6 och 9 och 1994/95:Jo263 yrkande 6 till Regionala

stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 078 000 000 kr,

21. EG-budgetens finansiering av regionala stöd till

jordbruket (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 och med

anledning av motion Jo259 yrkande 7 bör under det nya anslaget B

10 anvisas ett belopp på 384 000 000 kr motsvarande EG:s

finansiering av regionala stöd till jordbruket. Därmed avstyrks

motion Jo210 yrkande 20.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande

lydelse:

36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd

till jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo259 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210

yrkande 20 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd

till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 384 000 000 kr,

22. EG-budgetens finansiering av regionala stöd till

jordbruket (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservation 20

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 och med

anledning av motion Jo210 yrkande 20 bör under det nya anslaget

B 10 anvisas ett belopp på 390 000 000 kr motsvarande EG:s

finansiering av regionala stöd till jordbruket. Därmed avstyrks

motion Jo259 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande

lydelse:

36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd

till jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo210 yrkande 20 samt med avslag på motion 1994/95:Jo259

yrkande 7 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd

till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 390 000 000 kr,

23. Ramen för det nationella programmet för miljöersättningar

inom jordbruket m.m. (mom. 37)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Utskottet har" och på s. 52 slutar med "till känna"

bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär enligt utskottets mening att

avtalet med EU urholkas. Regeringen äventyrar de nya

möjligheterna genom att avstå från EU-medel som Sverige

förhandlat sig till. Detta innebär att svenskt jordbruk inte

fullt ut får chans att ta del av EU-medlemskapet på samma

villkor som övriga EU-länder. Därmed hotas den optimism och

framtidstro som börjat spira på landsbygden. Risken är nu stor

att Sverige missar möjligheterna att utveckla jordbruksnäringen

och livsmedelsindustrin. Många arbetstillfällen kan komma att

äventyras, och de nya som skulle bli följden av en förväntad

expansion och en förhöjd förädlingsgrad kommer aldrig till

stånd. Utskottet anser att ett bättre utnyttjande av

framförhandlat stöd för miljöinsatser samt stöd till s.k.

missgynnade områden skulle vara positivt för landet i sin

helhet. Angelägna miljösatsningar skulle bli gjorda och

arbetstillfällen skulle räddas. Det allmänna skulle skattevägen

få ökade intäkter. Enligt utskottets mening bekräftar

budgetpropositionen den urholkning av EU-avtalet som

uppmärksammades redan under hösten 1994. Genom regeringens

agerande skadas konkurrensmöjligheterna för svenska

lantbruksföretag och svensk livsmedelsindustri. Dessutom

äventyras miljösatsningarna. Regeringen har föreslagit att

medlemsavgifterna till EU till stor del skall finansieras genom

nya skatter på jordbruks- och skogsbruksfastigheter. Utskottet

avvisar dessa förslag och förordar det förslag som redovisades

av den tidigare regeringen hösten 1994. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo238 yrkandena 1 och 3 bör ges regeringen

till känna. Motionerna Jo201, Jo224 yrkandena 1 och 2, Jo235,

Jo240 yrkande 1, Jo272 yrkande 3 och Jo276 avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande ramen för det nationella programmet för

miljöersättningar inom jordbruket m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena

1 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo201,

1994/95:Jo224 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo235, 1994/95:Jo240

yrkande 1, 1994/95:Jo272 yrkande 3 och 1994/95:Jo276 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda"

bort ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit ett betydligt mindre omfattande

svenskt utnyttjande av EU:s miljöstöd för jordbruket än vad som

från början var tänkt. Utskottet är starkt kritiskt till att

regeringen försitter denna chans till en kraftfull satsning på

miljöåtgärder. Som utskottet återkommer till nedan kan en rad

skäl anföras för att utnyttja miljöstödet för jordbruket enligt

det förslag som fanns i den tidigare regeringens EU-proposition

(prop. 1994/95:19). Utskottet föreslår därför att det av EU

delfinansierade miljöstödet ökas i förhållande till regeringens

förslag med 672 miljoner kronor. Som utskottet redovisat ovan

finansieras tillskottet delvis med en sänkning av det nationella

stödet under anslaget för regionala stöd till jordbruket (B 9).

Detta innebär en nationell insats per år på sammanlagt

1 072 000 000 kr (2 144 miljoner kronor inkl.

EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd kommer att

utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden 1995/96

föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar inom

jordbruket anvisar 2 144 000 000 kr. Med det anförda anser

utskottet att motion Jo259 yrkande 8 kan anses tillgodosedd.

Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14,

Jo246 yrkande 4, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216

yrkande 19 delvis avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo259 yrkande 8 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och

14, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 7,

1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis

till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 144 000 000 kr,

25. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda"

bort ha följande lydelse:

EU:s miljöstöd tillhör de stöd där regeringen föreslår den

största förändringen jämfört med den utredning, "Förstärkta

miljöinsatser i jordbruket" (SOU 1994:82), som legat till grund

för förhandlingarna med EU. Som redovisats ovan har riksdagen i

principfrågan om miljöprogrammens utformning beslutat att ett

miljöprogram med tre delprogram skulle utformas inom ramen för

EEG-förordning 2078/92. Enligt utskottets mening är regeringens

förslag till ekonomiska ramar för miljöstödsprogrammet för lågt.

I regeringens förslag omfördelas medel från Miljödepartementets

budget för landskapsvård på 250 miljoner kronor samt 39 miljoner

kronor för s.k. NOLA-stöd. Det innebär att regeringens förslag i

princip endast utnyttjar de EU-medel som tillämpningen av

EEG-förordningen 2078/92 innebär. Av de återförda

miljöavgifterna syns inte ett spår. Detta trots att riksdagen i

december uttalade att jordbruket och trädgårdsnäringen bör

tillföras resurser som står i paritet med intäkterna från

miljöavgifterna. Enligt utskottets uppfattning finns det många

goda skäl att satsa på miljöåtgärder i jordbruket. Det handlar å

ena sidan om att skapa förutsättningar för en nödvändig

omställning mot en långsiktigt hållbar utveckling som kan

kombinera produktion av livsmedel och andra produkter av hög

kvalitet med att tillhandahålla för människan nödvändiga

kollektiva nyttigheter samtidigt som den biologiska mångfalden

bevaras. Men det handlar också om att så långt den svenska

ekonomin tillåter utnyttja de delfinansierade miljöstöd som

förhandlats fram med EU. Utskottet föreslår därför att det av EU

delfinansierade miljöstödet ökas med 455 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Finansiering sker genom

att utöver regeringens förslag återföra medel för avgifter på

handelsgödsel och bekämpningsmedel samt en omfördelning av medel

från anslagen B 4, B 9 och F 6. Detta innebär en nationell

insats per år på sammanlagt 855 000 000 kr (1 710 miljoner

kronor inkl. EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd

kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden

1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar

inom jordbruket anvisar 1 710 000 000 kr. Med det anförda

anser utskottet att motion Jo261 yrkande 7 kan anses

tillgodosedd. Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo210 yrkandena 5, 9,

12 och 14, Jo246 yrkande 4, Jo259 yrkande 8, Fi211 yrkande 21

och Fi216 yrkande 19 delvis avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo261 yrkande 7 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och

14, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo259 yrkande 8,

1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis

till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 710 000 000 kr,

26. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda"

bort ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit ett betydligt mindre omfattande

svenskt utnyttjande av EU:s miljöstöd för jordbruket än vad som

från början var tänkt. Utskottet är starkt kritiskt till att

regeringen försitter denna chans till en kraftfull satsning på

miljöåtgärder. Som utskottet återkommer till nedan kan en rad

skäl anföras för att utnyttja miljöstödet för jordbruket enligt

det förslag som fanns i den tidigare regeringens EU-proposition

(prop. 1994/95:19) och som i detalj redovisas i utredningen

"Förstärkta miljöinsatser i jordbruket" (SOU 1994:82). Utskottet

föreslår därför att det av EU delfinansierade miljöstödet ökas i

förhållande till regeringens förslag med 1 225 miljoner kronor.

Till ett delprogram för stöd till ekologisk odling bör enligt

utskottets mening 450 miljoner kronor anvisas för

budgetperioden, fördelat på 150 miljoner kronor odlingssäsongen

1995 och 300 miljoner kronor odlingssäsongen 1996. Hälften

finansieras av EU. För ett nytt delprogram, "Resurshushållande

konventionellt jordbruk", bör 200 miljoner kronor anvisas under

år 1995 och 500 miljoner kronor under år 1996. Totalt för

budgetperioden kan beräknas ett belopp på 700 miljoner kronor,

varav hälften finansieras av EU. För ett nytt delprogram,

"Produktionsanknutet generellt stöd till vall och bete", i

stödområdena 1--4 och i södra Sveriges s.k. LFA-område bör 800

miljoner kronor anvisas per år. För budgetperioden innebär detta

ett belopp på totalt 1 600 miljoner kronor, varav hälften

finansieras av EU. För delprogrammet landskapsvårdande åtgärder

och delprogrammet miljökänsliga områden bör sammanlagt 650

miljoner kronor anvisas per år. För budgetperioden innebär detta

ett belopp på totalt 1 300 miljoner kronor, varav hälften

finansieras av EU. Sammanfattningsvis innebär detta en nationell

insats per år på sammanlagt 1 012 500 000 kr (2 025 miljoner

kronor inkl. EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd

kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden

1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar

inom jordbruket anvisar 2 025 000 000 kr. Med det anförda

anser utskottet att motion Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14 kan

anses tillgodosedd. Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo246 yrkande 4,

Jo259 yrkande 8, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216

yrkande 19 delvis avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo246 yrkande 4,

1994/95:Jo259 yrkande 8, 1994/95:Jo261 yrkande 7, 1994/95:Fi211

yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis till

Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 2 025 000 000 kr,

27. EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom

jordbruket (mom. 39)

Under förutsättning av bifall till reservation 24

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att 2 144 000

kr anvisas under det nya anslaget B 12, motsvarande EG:s

finansiering. Därmed tillgodoses motion Jo259 yrkande 9. Motion

Jo210 yrkande 15 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande EG-budgetens finansiering av

miljöersättningar inom jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo259 yrkande 9 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210

yrkande 15 till Från EG-budgeten finansierade

miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 2 144 000 000 kr,

28. EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom

jordbruket (mom. 39)

Under förutsättning av bifall till reservation 26

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

2 025 000 000 kr anvisas under det nya anslaget B 12,

motsvarande EG:s finansiering. Därmed tillgodoses motion Jo210

yrkande 15. Motion Jo259 yrkande 9 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande EG-budgetens finansiering av

miljöersättningar inom jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Jo210 yrkande 15 och med avslag på motion 1994/95:Jo259

yrkande 9 till Från EG-budgeten finansierade

miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 2 025 000 000 kr,

29. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket

(mom. 40)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd"

bort ha följande lydelse:

I den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19)

föreslogs att Sverige i stor utsträckning skulle utnyttja EU:s

miljöprogram för jordbruket. Som utskottet anfört ovan har

regeringen valt att gå ifrån detta förslag. Regeringen har i

stället presenterat ett eget program som innebär att Sverige

inte utnyttjar EU:s miljöprogram fullt ut. Utskottet anser att

den tidigare regeringens förslag bör fullföljas och föreslår

därför följande. Det nationella programmet för miljöersättning

bör delas upp i tre områden med samordning mellan de olika

programområdena. Dessa är programmet för ekonomisk bärkraft,

resurshushållningsprogrammet samt bevarandeprogrammet.

Programområdena bör i princip svara mot målet för ett öppet och

varierat landskap, målet att minska växtnäringsläckaget och

riskerna vid användning av bekämpningsmedel samt målet att

bevara biologisk mångfald och kulturvärden i odlingslandskapet.

Programmen innebär sammanfattningsvis följande. För att främja

sådan användning av jordbruksmark som är förenlig med skydd och

förbättring av miljön, landsbygden och landskapet bör

miljöersättning lämnas i norra Sverige och i det mindre gynnade

området i södra Sveriges skogs- och mellanbygder inom ramen för

programmet för ekonomisk bärkraft. Detta för att bevara ett

levande och öppet landskap.

Inom ramen för resurshushållningsprogrammet bör ersättning

lämnas bl.a. till ekologiskt jordbruk och resurshushållande

konventionellt jordbruk. Riktmärket för ekologiskt jordbruk bör

i enlighet med riksdagens målsättning vara att ca 300 000 ha

åkermark odlas ekologiskt år 2000. För detta ändamål bör en

permanent arealersättning lämnas till jordbrukare med ekologiskt

jordbruk. För att reducera växtnäringsläckaget ytterligare bör

miljöersättning lämnas även för extensiv vall, för skyddszoner

utmed vattendrag samt för insådd av fånggröda.

Inom ramen för bevarandeprogrammet bör ersättning lämnas för

bevarande av slåttermark, betesmark och för övriga värdefulla

natur- och kulturmiljöer. Dessutom bör det lämnas ersättning för

övriga åtgärder för att bevara biologisk mångfald såsom

ersättning för bevarande av våtmarker, småvatten, mindre åar och

bäckar. Därutöver bör ersättning lämnas för miljöåtgärder på

vissa begränsade arealer skogsmark.

På grund av att den nuvarande regeringen frångått den tidigare

regeringens framförhandlade resultat har allvarliga förseningar

uppstått. Det är nu angeläget att prioritera åtgärder som snabbt

kan genomföras. Stöd till vall och bete samt våtmarker är sådana

delområden, likaså bevarande av värdefullt odlingslandskap inom

ramen för länsstyrelsernas inventeringar och program.

Enligt utskottets mening bör regerigen återkomma till

riksdagen med ett förslag i enlighet med det nu anförda. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo238 yrkande 5 och

Jo609 yrkande 16 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202

yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, Jo232,

Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo240 yrkande 4, Jo261 yrkande 8, Jo262

yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1 och

Jo628 yrkande 25 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning

inom jordbruket

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo238

yrkande 5 och 1994/95:Jo609 yrkande 16 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo210 yrkandena 10,

11, 13 och 21 delvis, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233,

1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo240 yrkande 4,

1994/95:Jo261 yrkande 8, 1994/95:Jo262 yrkande 2,

1994/95:Jo263 yrkande 4, 1994/95:Jo270 yrkande 1,

1994/95:Jo273 yrkande 1 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket

(mom. 40)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Ett stort -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på djurinnehav. Det

inom delprogrammet för landskapsvård föreslagna arealstödet för

vall och bete bör utformas så att 400 miljoner kronor avser stöd

till vall och bete i Norrland och 300 miljoner kronor avser stöd

till vall och bete i södra Sveriges skogs- och mellanbygder.

Riksdagen beslutade i december 1994 att regeringen skulle

återkomma med förslag på miljöåtgärder i det konventionella

jordbruket. Enligt utskottets mening är det är beklagligt att

regeringen inte har presenterat något sådant förslag. Även om

det finns ett växande intresse för ekologiskt odlad mat kommer

under en lång tid framåt det konventionella jordbruket att

dominera livsmedelsproduktionen. Det är därför av avgörande

betydelse att också det konventionella jordbruket minskar

miljöbelastningen och bidrar till en bättre miljö. Jordbruket är

ett viktigt och nödvändigt led i kretsloppet och kan utgöra en

motor för utvecklingen av ett framtida kretsloppssamhälle. De

problem som måste åtgärdas när det gäller det konventionella

jordbruket är bristande kunskap om jordbrukets roll för miljön,

växtnäringsläckaget, läckage från stallgödsel samt bevarande och

återupprättande av ett varierat odlingslandskap och en biologisk

mångfald. För att komma till rätta med problemen måste man bl.a.

öka arealen grön mark inklusive extensiv vall, begränsa

användningen av handelsgödselkväve, skapa sprutningsfria

kantzoner, öka insådden av fånggrödor och återskapandet av

våtmarksområden samt kunskapen om det biologiska kretsloppet

genom att bl. a. göra växtnäringsbalanser för det enskilda

jordbruket. Inom ramen för landskapsvård bör ca 200 miljoner

kronor avsättas som ett första steg i avvaktan på ytterligare

förslag om miljöåtgärder från regeringen.

Den viktigaste enskilda faktorn för att vrida utvecklingen i

miljövänlig riktning är enligt utskottets mening kunskap. Därför

är det nödvändigt att en ny inriktning av jordbrukspolitiken

också ger möjlighet för jordbrukaren både att få rådgivning och

att få möjlighet till utbildning och vidareutbildning. Genom

införandet av EU:s miljöprogram finns det dessutom möjligheter

att få dessa utbildningsinsatser delfinansierade från EU.

Anslaget för Rådgivning och utbildning (B 4) bör därför

överföras till anslaget för Miljöersättningar inom jordbruket

(B 11) och ingå i EU:s miljöprogram. Inom ramen för

landskapsvårdsprogrammet kan därför 150 miljoner kronor avsättas

till rådgivning och utbildning. Av detta bör ca 40 miljoner

avdelas till det ekologiska jordbruket. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo261 yrkande 8 bör ges regeringen till

känna. Motionerna Jo202 yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13

och 21 delvis, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238 yrkande 5,

Jo240 yrkande 4, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande

1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande 16 och Jo628 yrkande 25

avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning

inom jordbruket

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo261 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6,

1994/95:Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis,

1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233, 1994/95:Jo234 yrkande 1,

1994/95:Jo238 yrkande 5, 1994/95:Jo240 yrkande 4,

1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4,

1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1,

1994/95:Jo609 yrkande 16 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket

(mom. 40)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd"

bort ha följande lydelse:

För att styra in konventionella lantbrukare mot en

miljövänligare produktion bör Sverige ha ett program för stöd

till resurshushållande konventionellt jordbruk liknande det som

föreslogs i betänkandet "Förstärkta miljöinsatser i jordbruket"

(SOU 1994:82). Enligt EU:s miljöprogram för jordbruket skall

medlemsländerna ha ett miljöprogram syftande till ett på sikt

resurssnålare och hållbarare lantbruk. Det förslag till

miljöprogram som regeringen föreslagit uppfyller inte detta

krav. Enligt utskottets mening är detta olyckligt, eftersom just

programmet för resurshushållande konventionellt jordbruk kan ge

konventionella odlare, som är intresserade av ekologisk odling,

en möjlighet att växla om stegvis. Genom detta program får vi i

gång utvecklingen och stimulerar miljötänkandet. Kraven för att

få detta stöd skall vara mindre användning av handelsgödselkväve

och bekämpningsmedel m.m. enligt förslag i betänkandet

"Förstärkta miljöinsatser i jordbruket". Enligt utskottets

bedömning bör dock kraven på reduktion av användning av

konstgödsel skärps, och därför föreslås att olika stödnivåer och

en trappa för reduktionen (30 %, 40 % och 50 %) införs. Enligt

utskottets mening bör även dispensmöjligheten för

svampbekämpningsmedel tas bort. Stöden skall alltså

differentieras efter miljöinsats. Det högsta stödet skall inte

överstiga hälften av stödet till ekologisk odling, dvs. 1 000 kr

per hektar. För att få stöd skall kontrakt om 5 år tecknas.

Programmet kan ingå i EU:s miljöprogram och delfinansieras till

50 % av EU.

Många av de arter som är akut hotade i odlingslandskapet finns

i vall och betesmarker. För att säkerställas att dessa bevaras

och att ett jordbruk med djur blir kvar i dessa områden behövs

produktionsanknutet generellt arealstöd till vall och bete.

Varken omfattningen eller nivåerna för dessa stöd inom

miljöprogrammet anges av regeringen. Enligt utskottets mening

bör det produktionsanknutna generella stödet till vall och bete

brytas ut ur det föreslagna miljöprogrammet och tillföras nya

resurser enligt förslag i betänkandet "Förstärkta miljöinsatser

i jordbruket" och proposition 1994/95:19. Stödet kan ingå i EU:s

miljöprogram och finansieras till 50 % av EG-budgeten.

När det gäller miljöersättningar inom jordbruket i övrigt

konstaterar utskottet följande. Förslaget att lyfta ut stödet

till vall och bete i stödområdena 1--4 och södra Sveriges

LFA-områden ur den i budgetpropositionen föreslagna summan för

miljöersättningarna skapar utrymme för ytterligare

miljösatsningar inom jordbruket. Stöd till utrotningshotade

husdjursraser, stöd till våtmarker, småvatten och åar är

åtgärder utskottet finner särskilt angelägna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo210 yrkandena

10, 11, 13 och 21 delvis bör ges regeringen till känna.

Motionerna Jo202 yrkande 6, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238

yrkande 5, Jo240 yrkande 4, Jo261 yrkande 8, Jo262 yrkande 2,

Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande

16 och Jo628 yrkande 25 avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning

inom jordbruket

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena

10, 11, 13 och 21 delvis samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233,

1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkande 5,

1994/95:Jo240 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 8,

1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4,

1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1,

1994/95:Jo609 yrkande 16 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Värdefulla kulturväxter m.m. (mom. 41)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Med anledning" och slutar med "yrkandena 1 och 2"

bort ha följande lydelse:

De länder som ratificerat konventionen om biologisk mångfald

har förbundit sig att genomföra en rad åtgärder för att bevara

jordens biologiska mångfald, verka för långsiktigt hållbar

användning av dess beståndsdelar och åstadkomma en rättvis

fördelning av de vinster som uppstår vid utnyttjande av

genetiska resurser. I jordbruket strävar man efter ökad mångfald

och mindre tillförsel av energi i alla former. Detta sätter

odling av grödor med inbyggd genetisk resistens och av

alternativa grödor i fokus. I Sverige och Norden används i dag

alltmer växtmaterial som härstammar från sydligare länder. Detta

material är dåligt anpassat till våra förhållanden, vilket är

särskilt allvarligt för de norra regionerna. Det kommer därför

att finnas ett stort inhemskt behov av ökad förädling av sorter

med önskade egenskaper. I sin tur kräver detta bättre

tillgänglighet till lämpliga genetiska resurser och ett

välanpassat och tillgängligt grundmaterial för den framtida

förädlingen. Även växtmaterial med potentiellt värde måste

beaktas. En viktig resurs i sammanhanget är odlarhistoriskt

intresserade jordbrukare och andra med tillgång till

jordbruksmark som vill bevara gamla sorter i odling. De kan

svara för insitu-bevarande av en omfattning som ingen situation

kan klara. Sådana odlingar kan ha betydelse också för bevarande

av mer eller mindre hotade ogräs. Bevarande av vissa åkerogräs

måste ske under ganska speciella förhållanden och med

tillämpning av traditionella metoder vid sådd, skörd och

tröskning. Förutom det genbevarande värde odlingarna har kan de

också besitta höga kulturhistoriska kvaliteter. I rätt

sammanhang kan de väsentligt berika värdefulla kulturmiljöer i

odlingslandskapet och höja deras pedagogiska värde. Förslaget

till miljöersättningar i jordbruket innehåller inget stöd för

odling av äldre, genetiskt värdefullt växtmaterial eller

anläggning och skötsel av åkrar med insådd av hotade åkerogräs.

Utskottet föreslår att förslaget till miljöersättningar

kompletteras så att ersättning kan utgå även till odling av

äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs. Om detta inte

genomförs föreslår utskottet att resurser på annat sätt ställs

till förfogande så att kraven enligt konventionen om biologisk

mångfald uppfylls. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo265 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande värdefulla kulturväxter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo265 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk (mom. 43)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Den huvudsakliga" och på s. 54 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är tydliga politiska signaler viktiga

för att 10-procentsmålet för den ekologiska odlingen skall kunna

realiseras. De lantbrukare som är beredda att gå före på vägen

mot ett kretsloppsjordbruk måste garanteras en lönsamhet som är

bättre än vid konventionell drift. Dessutom måste utvecklingen

av det ekologiska lantbruket stöttas med andra

jordbrukspolitiska åtgärder som visar att samhällets engagemang

för den ekologiska produktionen är seriös och långsiktig.

Den nödvändiga lönsamhetsförstärkningen måste med dagens

förutsättningar komma i form av en riktad arealersättning till

hela den ekologiskt odlade arealen i enlighet med det beslut

riksdagen redan tagit. I princip är det önskvärt att ökade

miljökrav på jordbruket betalas direkt av konsumenterna via

priset. Men i en situation där jordbrukspolitiken är bunden av

EU-regleringar med administrativa priser är detta omöjligt att

genomföra fullt ut. Så länge det konventionella jordbrukets

miljökostnader inte kan läggas på produktpriserna blir det

orimliga prisskillnader, om merkostnaden för ekologisk

produktion helt och hållet måste tas ut på marknaden. Det är

viktigt att ersättningsnivåerna tar hänsyn till de ganska stora

skillnader som finns i kostnadsnackdel mellan olika

driftsinriktningar -- framför allt skillnaden mellan de gårdar

som bara driver växtodlingen ekologiskt och de som även har

ekologisk djurhållning. Miljöprogramutredningen (SOU 1994:82)

har inte tillräckligt beaktat den skillnaden. De regionala

lönsamhetsskillnaderna har däremot överdrivits i utredningens

beräkningar, vilka uteslutande baserats på ekonomin i

växtodlingen. Den lägre arealavkastningen vid ekologisk drift

ger effekter också på lönsamheten i djurhållningen. Om hänsyn

tas till detta är de regionala lönsamhetsskillnaderna relativt

små. Utskottet anser därför att den regionala differentieringen

kan slopas. Däremot är utredningens förslag om differentiering

av ersättningen efter djurtäthet i princip bra. Miljöstödet

skall prioritera ekologisk djurhållning. Ekologisk djurhållning

skall tilldelas dubbelt arealstöd. Ersättningen bör också vara

högre för sådana grödor som inte kvalificerar för EU:s generella

arealstöd, framför allt vall, potatis och grönsaker.

Ersättningen bör inte knytas till KRAV:s eller EU:s regelverk

för ekologisk odling. Båda dessa är komplicerade och består till

stora delar av regler avsedda att garantera produkten gentemot

konsumenterna.

Om 10-procentsmålet skall uppnås måste ca 7 000 lantbrukare

introduceras i det ekologiska lantbrukets principer och metoder

under en period på fem år. Det kräver rådgivning och utbildning

av betydligt större omfattning än i dag. Särskilt i början av

omläggningen behövs en koncentrerad insats med både utbildning

och individuell rådgivning på gården. Även under den fortsatta

omläggningstiden finns behov av regelbunden rådgivning. Också

efter avslutad omläggning behövs givetvis resurser för assistans

med att lösa särskilda problem i produktionen, liksom möjlighet

till fördjupning och utveckling. Man bör även komma ihåg att en

betydande del av metodutvecklingen i det ekologiska lantbruket

sker i samarbete mellan erfarna lantbrukare och

rådgivare/forskare. EU:s miljöprogramförordning innehåller

generösa ramar för delfinansiering av utbildningskostnader.

Samtliga statliga rådgivningsresurser till ekologiskt lantbruk

bör därför kanaliseras via miljöprogrammet. Det är viktigt att

de ökade resurserna görs tillgängliga för alla institutioner och

aktörer som hanterar den ekologiska rådgivningen. Den bristande

tillgången på erfarna rådgivare kommer att bli ett problem om

nyanslutningen

av lantbrukare ökar snabbt. Påbyggnadsutbildning av rådgivare

måste därför prioriteras när det gäller utbildning.

Med EU-medlemskapet införs flera nya produktionsbegränsande

åtgärder som alla har syftet att minska överskottsproduktionen.

På den ekologiska marknaden finns dock inga överskott. Dessutom

har ekologisk produktion redan betydligt lägre avkastning, lägre

spannmålsandel och lägre djurtäthet. Såväl miljö- som marknads-

och rättviseskäl motiverar därför att ekologiska gårdar undantas

från samtliga generella produktionsbegränsningar (tvångsträda

samt mjölk-, kött- och sockerbetskvoter).

KRAV-kontrollen har spelat en avgörande roll för det

ekologiska lantbrukets expansion. KRAV har en bred förankring

och ett smidigt regelsystem med kriterier som regelbundet skärps

i takt med metodutvecklingen. Till skillnad från EU:s ekologiska

regelverk, som har höga trösklar för nyrekrytering och till

stora delar bygger på en nischproduktionsfilosofi, har KRAV en

låg ingångströskel och en inriktning på bred anslutning. En

stelbent tillämpning av EU-reglerna skulle därför allvarligt

försvåra den vidare utvecklingen av det ekologiska lantbruket.

Enligt utskottets mening behövs specifika satsningar på

forskning om ekologiskt lantbruk. I rådande inledningsskede är

det viktigt att den tillämpade forskningen tillförs ytterligare

resurser så att utvecklingen stimuleras på ett effektivt sätt.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo251 yrkandena 1

delvis, 2 och 4--7 bör ges regeringen till känna. Motionerna

Jo202 yrkande 11 delvis, Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, Jo213

delvis, Jo228 och Jo246 yrkande 3 delvis avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande

lydelse:

43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt

jordbruk

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo251 yrkandena

1 delvis, 2 och 4--7 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202

yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8,

1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo228 och 1994/95:Jo246 yrkande 3

delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

34. Vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk (mom. 43)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Den huvudsakliga" och på s. 54 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo210 måste Sverige få ett lantbruk som

är långsiktigt uthålligt. Riksdagens mål att 10 % av åkerarealen

skall vara ekologiskt odlad år 2000 är ett bra mål, men enligt

utskottet är detta endast ett delmål. Det långsiktiga målet

måste vara ett lantbruk helt fritt från användning av ändliga

resurser och kemiska bekämpningsmedel. För att nå det första

målet måste regeringen återkomma till riksdagen med en plan för

hur det skall förverkligas. De jordbrukspolitiska besluten måste

tydligt visa vilken utveckling som skall främjas.

Även för konstgödselanvändningen behövs ett delmål. Riksdagens

mål att minska användningen med 25 % till år 1995 kommer inte

att nås. Utskottet anser att det nya delmålet bör vara att

användningen av konstkväve skall halveras till år 2000 beräknat

utifrån 1994 års förbrukning. För bekämpningsmedel bör delmålet

vara 80 % reduktion av användningen till år 2000 beräknat

utifrån 1994 års förbrukning. Reduktionen bör inte som i dag

beräknas med utgångspunkt från antal kilo aktiv substans. Hänsyn

måste också tas till hur stor areal preparaten räcker till.

Enligt utskottets mening bör reduktionen därför vara

dosrelaterad.

Arealstödet till ekologiska lantbrukare måste vara av en sådan

storlek, att det blir ekonomiskt lönsammare att odla ekologiskt

än konventionellt. Stöd skall utgå till all åkerareal oavsett

grödor, liksom vall, bete och träda. Även odling av bär,

grönsaker och potatis bör alltså ge arealstöd. Enligt utskottets

mening bör ekologiska odlare undantas från EU:s trädeskrav.

Avsikten med trädeskravet är att minska produktionen, något den

ekologiska odlaren redan gjort, eftersom hektarskörden är

betydligt mindre i den ekologiska odlingen än i den

konventionella. Stödet för ekologisk odling bör vara i

storleksordningen 2 000 kr per hektar med lika fördelning över

hela landet. Eventuell differentiering mellan olika grödor bör

skyndsamt utredas i samarbete med näringen.

Enligt utskottets mening är en utökad rådgivning, utbildning

och forskning rörande resurshushållande konventionellt och

ekologiskt lantbruk nödvändigt för att omställningen till ett

hållbart lantbruk skall underlättas. Forskning rörande metoder

att återföra växtnäring från tätorterna till jordbruket skall

prioriteras, liksom forskning rörande sambandet mellan

odlingssystem, produktkvalitet och hälsa. Med växtnäring avses

inte bara rötslam, eftersom kväve och kalium då inte återförs.

Rådgivningsverksamheten är ytterst viktig för främjandet av

den ekologiska odlingen. Att odla ekologiskt kräver ett

annorlunda kunnande. Insatserna för växtnäringsförsörjning,

ogräsbekämpning m.m. måste ske förebyggande. Även ekologisk

djurhållning kräver rådgivning. Om inte insatserna på detta

område ökas rejält finns risk att bristen på rådgivning och

kunnande omöjliggör för många jordbrukare att ställa om driften.

Med 10 procentsmålet skall antalet ekologiska lantbruk öka från

dagens ca 2 000 till över 10 000 år 2000.

Vidar bör betydelsen av stöd till information och

marknadsföring m.m. för ekologiskt lantbruk framhållas. Under

anslaget Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom

livsmedelsområdet anslås 30 miljoner kronor för budgetperioden.

Utskottet anser att detta anslag bör förstärkas. Den ekologiska

produktionen kontrolleras i dag av KRAV, en ekonomisk förening

med producenter, handel och miljöorganisationer som medlemmar.

Den kontrollerar hela produktionen från fält och ladugårdar via

förädlingen till butikerna. Verksamheten har varit mycket

framgångsrik. I och med den förväntade ökningen av antalet

ekologiska lantbrukare, både på växt- och djursidan, finns i dag

behov av ekonomisk förstärkning. Verksamheten har under de

senaste åren fått minskade anslag, vilket lett till att den i

dag brottas med ekonomiska problem. Utskottet anser att

ytterligare medel bör tillföras KRAV.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo210 yrkandena

1--4, 7 och 8 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202

yrkande 11 delvis, Jo213 delvis, Jo228, Jo246 yrkande 3 delvis

och Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7 avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande

lydelse:

43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt

jordbruk

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena

1--4, 7 och 8 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202

yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo228,

1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis samt 1994/95:Jo251 yrkandena 1

delvis, 2 och 4--7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

35. Differentierad arealersättning (mom. 46)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Riksdagen har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- markens

avkastning. Det tidigare förslaget om endast tre klasser för

utbetalning av arealstöd leder till snedvridna

kapitaliseringseffekter, orättvis fördelning och felaktiga

konkurrensförhållanden, inte minst gentemot omvärlden. Antalet

klasser för areala ersättningar bör vara elva såsom föreslogs i

den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19). Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo223 yrkande 1 och

Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis bör ges regeringen till känna.

Motionerna Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande differentierad arealersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo223

yrkande 1 och 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis samt med

avslag på motionerna 1994/95:Jo246 yrkande 6, 1994/95:Jo262

yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Differentierad arealersättning (mom. 46)

Eva Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Jordbrukarna i Sverige har i enlighet med reglerna i EU:s

gemensamma jordbrukspolitik (CAP) rätt till arealbidrag för

spannmålsodling och vissa andra grödor. Bidraget är en

kompensation för det lägre spannmåls- och oljeväxtpris som

följde av den minskade prisregleringen när CAP-reformen

genomfördes. Sverige förhandlade sig till ett arealbidrag

grundat på en skördenivå motsvarande ett genomsnitt för landet

om ca 4 000 kg spannmål per hektar. Enligt regelverket är det

sedan Sveriges sak att besluta om antalet nivåer för

arealersättningen. Avkastningen per hektar varierar starkt

mellan områden med olika jordar och klimat. Genom olika

bidragsnivåer i olika områden ges en rättvis kompensation till

spannmålsodlarna. I proposition 1994/95:19 föreslogs 11

ersättningsnivåer, vilka på ett rättvist sätt skulle spegla den

verkliga produktionen inom de olika avkastningsområdena i

Sverige. Riksdagens tidigare beslut om endast 3 regioner och

skillnaderna mellan nivåerna speglar enligt utskottets mening

inte den verkliga skillnaden i avkastning som råder i Sverige.

En minskning från 11 till 3 områden ger en väsentligt minskad

konkurrenskraft i många av de spannmålsproducerande områdena. I

områden mindre lämpade för spannmålsodling finns risken att

djurhållning med vall och tillhörande bete konkurreras ut av en

spannmålsodling för avsaluproduktion. För att bibehålla

livsmedelspriserna, vårt öppna landskap och vår

konkurrensförmåga i en framtida mer marknadsstyrd

jordbruksproduktion måste svenskt jordbruk ges möjlighet att

konkurrera på lika villkor med jämförbara regioner i andra

EU-länder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo246

yrkande 6 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo223

yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo262 yrkande 1 och

Jo263 yrkande 8 avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande differentierad arealersättning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo246 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1,

1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, 1994/95:Jo262 yrkande 1

och 1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

37. Differentierad arealersättning (mom. 46)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Riksdagen har tidigare beslutat att arealersättningen skall

differentieras med utgångspunkt från tre ersättningsnivåer.

Utskottet har inte funnit anledning till ändrat

ställningstagande i denna fråga. Därmed avstyrks motionerna

Jo223 yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande

6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande differentierad arealersättning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1,

1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, 1994/95:Jo246 yrkande

6, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8,

38. Fördelning av mjölkkvoter (mom. 53)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva

Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58

börjar med "Som framhålls" och slutar med "och Jo258" bort ha

följande lydelse:

För att begränsa problemen med kapitaliseringseffekter bör en

fri handel med mjölkkvoter eftersträvas. Nu gällande beslut att

omsätta mjölkkvoter genom administrativa åtgärder leder enligt

utskottets mening till negativa effekter på fastighetsmarknaden

och blir sannolikt även dyrare för statskassan. Svenskt jordbruk

är redan i dagsläget belastat med väsentligt högre politiskt

beslutade kostnader än våra närmaste konkurrentländer, och

ytterligare höjningar är föreslagna. Utskottet kräver att en

konsekvent analys tas fram kring hur ingreppen påverkar

markvärdena i olika delar av landet.

Utskottet vill i detta sammanhang även uppmärksamma vissa

snedvridande effekter för de redan etablerade

ekomjölkproducenterna när det gäller fördelning av mjölkkvoter.

Genom att ekomjölkproducenterna har en lägre produktion per ko

jämfört med konventionell produktion blir kvoten inledningsvis

betydligt lägre. Om en producent däremot går över från

konventionell produktion till produktion av ekomjölk utgår man

vid kvotfördelning från hans tidigare betydligt högre

produktion. Producenten får därmed ett betydligt bättre

utgångsläge än den redan etablerade ekoproducenten. Denna

drabbas också genom förhållandet att kalvarna i

ekomjölksbesättningen måste födas upp med egen ekomjölk.

Utgångskvoten blir därigenom än lägre. Dessa problem bör beaktas

vid fördelning av ekomjölkkvoter. En sätt att uppnå största

möjliga rättvisa vore att basera kvotfördelningen inom

ekomjölkens produktion på antalet båsplatser multiplicerat med

genomsnittsproduktionen per ko i mjölkkontrollen. Genom detta

skulle ekomjölkproducenterna även få möjlighet att öka sin

produktion.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo238 yrkande

25 delvis och Jo243 bör ges regeringen till känna. Motionerna

Jo220, Jo248, Jo252 och Jo258 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande

lydelse:

53. beträffande fördelning av mjölkkvoter

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo238

yrkande 25 delvis och 1994/95:Jo243 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo220, 1994/95:Jo248, 1994/95:Jo252 och

1994/95:Jo258 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

39. Mjölkkvoter och arrenden (mom. 54)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58

börjar med "Fördelningen av" och slutar med "berörda motioner"

bort ha följande lydelse:

När det gäller fördelningen av värdet av mjölkkvoter mellan

jordägare och arrendator vill utskottet framhålla följande.

Det naturliga vore att den arrendator som väljer att upphöra med

mjölkproduktion också får en rättmätig del av ersättningen för

den mjölkkvot vederbörande förvaltat. För arrendatorer som

bedrivit mjölkproduktion i tiotals år borde rimligen hela

ersättningen tillfalla arrendatorn. Det är värt att notera att

detta inte medför några kostnader för samhället utan endast en

ökad rättvisa för dem som av olika skäl inte äger sin gård, men

ändå vill ha möjlighet att bedriva jordbruk. Regeringen bör få i

uppdrag att se över detta och komma med enhetliga regler som

garanterar rätten för arrendatorer att få skälig ersättning för

mjölkkvoterna. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo229 bör ges regeringen till känna. Motion Jo242 kan därmed

anses tillgodosedd utan någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande mjölkkvoter och arrenden

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo229 och med

avslag på motion 1994/95:Jo242 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

40. Fiskeriverket (mom. 56)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo259 har regeringen i ett inledande

avsnitt i bilaga 10 av budgetpropositionen aviserat mycket

kraftiga neddragningar av administrationen till år 1998. Mot den

bakgrunden är det knappast lämpligt att nu höja anslaget till

Fiskeriverket. Utskottet delar motionärernas åsikt att det nu

krävs att ett rationaliseringsarbete sätts i gång för att göra

en rejäl besparing under nästa budgetår. Verksamheten inom

Fiskeriverket bör ta nya former, och en sammanslagning med

Jordbruksverket bör övervägas. Utskottet tillstyrker således

motion Jo259 yrkande 10. Härigenom tillgodoses i viss

utsträckning övriga motioner som förordat en minskning av

verkets resurser.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande

lydelse:

56. beträffande Fiskeriverket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag,

med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 10 och med

anledning av motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 8 och

1994/95:Jo416 yrkande 6 till Fiskeriverket för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 959 000 kr,

41. Statens växtsortnämnd (mom. 69)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67

börjar med "Regeringen har" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo507 har Sverige ett ansvar att bevara

den del av den biologiska mångfalden som representeras av de

traditionella växtsorterna och det genetiska arvet. Riksdagen

bör anslå medel för att se till att våra traditionella

köksväxtsorter blir sortgodkända och att Sverige nu verkar för

att en motsvarande verksamhet snarast startas inom hela EU

liksom inom ramen för det svenska arbetet inom FN. Riksdagen bör

med anledning av motion Jo210 yrkande 33 anslå 4 miljoner kronor

för sortgodkännande av traditionella köksväxtsorter, totalt 5

002 000 kr under anslaget. Härigenom tillgodoses även motion

Jo507 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande

lydelse:

69. beträffande Statens växtsortnämnd

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 33 och 1994/95:Jo507 yrkande 1

till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 5 002 000 kr,

42. Miljöförbättrande åtgärder (mom. 70)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

I det föregående har föreslagits (res. 24) att riksdagen genom

ett bättre utnyttjande av EU:s miljöstöd till jordbruket satsar

betydligt större resurser än vad regeringen föreslagit på

miljöåtgärder inom jordbruket. Det åtgärdsprogram som det

svenska jordbruket därmed går in i kommer i stor utsträckning

att täcka de behov som tillgodosetts inom ramen för det nu

aktuella anslaget. Härigenom kan en besparing göras med 15

miljonor kronor, i enlighet med vad som föreslagits i motion

Jo259 yrkande 11. Till år 1998 bör anslaget helt fasas ut till

förmån för en fortsatt satsning på EU:s miljöprogram för

jordbruket.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande

lydelse:

70. beträffande Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo259 yrkande 11 och med avslag på motion

1994/95:Jo261 yrkande 4 till Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 21 634 000 kr,

43. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (mom. 72)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo259 yrkande 13 finns det, med hänsyn

till det statsfinansiella läget, ett behov av att omstrukturera

utgifterna för att kunna koncentrera satsningarna dit de mest

behövs. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden bör läggas ned och dess

uppgifter överföras på Jordbruksdepartementet och

Livsmedelsverket. Härigenom kan en besparing göras med 5 647 000

kr. Utskottet förutsätter att eventuell övertalig personal kan

tills vidare övertas av Jordbruksdepartementet om det blir

nödvändigt vid det nya budgetårets ingång.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande

lydelse:

72. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 13

avslår regeringens förslag om anslag till Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96,

44. Konsument- och marknadsföringsåtgärder (mom. 77)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 24

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Under föregående år fanns anslag om dels 2 miljoner kronor

till information och marknadsföring under ett ettårigt anslag

för ekologisk odling, dels 7,8 miljoner kronor under anslaget

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Båda anslagen

försvinner i budgetpropositionen. För att utrymmet för den

ekologiska odlingen skall bli tillräckligt anser utskottet att

det nya anslaget till konsument- och marknadsföringsåtgärder bör

förstärkas med 13 miljoner kronor. Härav bör

kontrollorganisationen KRAV tillföras 3 miljoner kronor för sitt

viktiga arbete och 10 miljoner kronor avdelas för information

och marknadsföring för ekologiskt lantbruk. Utskottet

tillstyrker således motion Jo210 yrkande 24.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande

lydelse:

77. beträffande Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom

livsmedelsområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo210 yrkande 24 och med avslag på motion

1994/95:Jo261 yrkande 10 till Konsument- och

marknadsföringsåtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 43 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Överenskommelsen om jordbrukspolitiken mellan Centern och

Socialdemokraterna innebär en kraftig reducering av det

nationella stödet till jordbruket i stödområdena 1--3, från

högst 600 miljoner kronor till högst 320 miljoner kronor. Man

skriver i betänkandet att minskningen skall kompenseras fullt ut

och att kompensationen skall användas till vall och bete inom

ramen för programmet för landskapsvårdande åtgärder. Enligt min

mening är konsekvenserna av denna förändring av stöden inte

tillräckligt analyserade.

Det tidigare Norrlandsstödet innefattade förutom prisstöd till

mjölk, nöt- och lammkött även stöd till svin- och äggproduktion,

potatis samt ett intransportstöd till livsmedelsindustrin. Dessa

stöd kan inte på ett enkelt sätt ersättas av ett arealbaserat

vall- och betesstöd. Vad den avsevärt lägre nivån på det

nationella stödet kommer att innebära för den enskilde

jordbrukaren och hur det kvarvarande Norrlandsstödet skall

konstrueras är inte klarlagt innan beslutet om nivåerna fattas,

vilket är beklagligt. Den norrländska livsmedelsindustrin

balanserar redan i dag på den undre gränsen vad gäller tillgång

på råvaror. Det är framför allt svinproduktionen som är basen

för charkindustrin. En övergång till ett ökat utnyttjande av

EU:s miljöstöd, vilket också Vänsterpartiet föreslagit, borde

därför ha skett under en övergångstid som kunnat ge det

norrländska jordbruket tillräcklig tid för omställning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Motionerna 6

Utskottet 22

Svensk jordbrukspolitik m.m. 22

Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik m.m. 28

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)

33

Statens jordbruksverk (B 1) 33

Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2) 35

Stöd till jordbrukets företagshälsovård (B 3) 37

Rådgivning och utbildning (B 4) 39

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 5) 40

Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 6) 40

Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7) och Från EG-budgeten

finansierat strukturstöd (B 8) 41

Regionala stöd till jordbruket (B 9) och Från EG-budgeten

finansierade regionala stöd till jordbruket (B 10) 42

Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) och Från EG-budgeten

finansierade miljöersättningar (B 12) 47

Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 13) 55

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 14)

56

Köp och försäljning av mjölkkvoter (B 15) 57

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16)

59

Fiske (C) 59

Fiskeriverket (C 1) 60

Främjande av fiskerinäringen (C 2) 61

Strukturstöd till fisket m.m. (C 3) 61

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

(C 4) 63

Djurskydd och djurhälsovård (E) 63

Statens veterinärmedicinska anstalt m.fl. anslag (E 1) 64

Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (F) 65

Statens utsädeskontroll (SUK): Uppdragsverksamhet (F 1) samt

Bidrag till Statens utsädeskontroll (F 2) 66

Statens växtsortnämnd (F 3) 66

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6) 67

Bekämpande av växtsjukdomar (F 7) 68

Livsmedel (G) 68

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (G 3) 69

Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (G 4) 70

Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (G 5),

Livsmedelsstatistik (G 6) och Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten (G 7) 71

Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet

(nytt anslag) (G 8) 71

Skogsnäring (B) 72

Skogsvårdsorganisationen (B 1) och Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter (B 2) 75

Bidrag till skogsvård m.m. (B 3) 75

Stöd till byggande av skogsvägar (B 4) 76

Insatser för skogsbruket (B 5) 77

Bidrag till skogsfröplantager (B 6) 79

Gentekniknämnden, prop. 1994/95:105 79

Gentekniknämnden, prop. 1994/95:100 bil. 3 80

Hemställan 80

Reservationer 90

Särskilt yttrande 128