Bet. 1994/95:JoU14

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU14

Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (Miljödepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

JoU14

FJORTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

De övergripande målen med miljöpolitiken är att skydda

människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en

långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur-

och kulturlandskap.

I betänkandet behandlas budgetpropositionen 1995 såvitt avser

den del av Miljödepartementets budget (bil. 15) som hör till

jordbruksutskottets beredningsområde samt motioner i anslutning

till budgetförslaget.

Regeringens förslag om medelsanvisning m.m. tillstyrks.

Motioner med förslag till ändring av anslagens storlek avstyrks.

Utskottet avstyrker även övriga motioner som behandlas i detta

betänkande.

Till betänkandet har fogats 34 reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) har i proposition 1994/95:100

bilaga 15 föreslagit

A. Miljövård

att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder

inom området miljövård för budgetåren 1997 och 1998 som

regeringen förordar.

(A 1) att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 559 885 000 kr.

(A 2) att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

76 653 000 kr.

(A 3) att riksdagen till Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 240 000 000 kr.

(A 4) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

budgetåret 1995/96 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i

samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla

naturområden som innebär åtaganden om högst 90 000 000 kr för

budgetåret 1997,

(A 4) 2. att riksdagen till Investeringar inom miljöområdet

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

285 668 000 kr.

(A 5) att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 213 031 000 kr.

(A 6) att riksdagen till Sanering och återställning av

miljöskadade områden för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 19 880 000 kr.

(A 7) att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 35 324 000 kr.

(A 8) att riksdagen till Investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.

(A 9) vari yrkas att riksdagen till Koncessionsnämnden för

miljöskydd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

27 011 000 kr.

(A 10) vari yrkas att riksdagen till Kemikalieinspektionen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

(A 11) att riksdagen till Särskilda projekt för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 11 965 000 kr.

(A 12) att riksdagen till Bidrag enligt internationella

miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 11 925 000 kr.

(A 13) att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

54 168 000 kr.

(A 14) att riksdagen till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 18 000 000 kr.

Huvuddragen i budgetförslaget

Genom omprioriteringar av befintliga resurser skapas utrymme

för departementets och myndigheternas ökande EU-arbete. En

förstärkning görs också av stödet till ideella organisationers

Europaarbete.

I enlighet med vad som aviserades i den ekonomisk-politiska

propositionen föreslås 100 miljoner kronor engångsvis som

investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning. Härutöver har i enlighet med förslagen i den

ekonomisk-politiska propositionen för innevarande budgetår

anvisats 400 miljoner kronor för miljöinvesteringar. Dessa medel

har tagits upp under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.

-- -- --

Medlen för inköp av mark för naturvård föreslås ligga kvar på

en oförändrad nivå de närmaste två budgetåren.

En besparing om ca 5 % har lagts ut på i princip alla

myndigheter som hör till Miljödepartementets ansvarsområde.

Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats i

samband med de nybildade forskningsstiftelserna. Vidare kommer

medlemskapet i EU att leda till förändringar både vad gäller

finansiering och inriktning av miljöforskningen.

Miljöforskningen och avfallsforskningen föreslås mot bakgrund

härav få resurserna minskade med sammanlagt 30 miljoner kronor

(12 månader). Samordningsvinster beräknas uppnås genom att

Avfallsforskningsrådet och dess verksamhet förs samman med

Naturvårdsverket. Stödet till utveckling och demonstration av ny

miljöskyddsteknik, som innevarande budgetår omfattar 25 miljoner

kronor, dras in.

Behovet av att göra besparingar medför också att bidragen till

kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag minskas med

38 miljoner kronor (12 månader). Detta innebär dock ingen

minskning jämfört med de medel som har förbrukats under tidigare

budgetår. Omkalkningar och biologisk återställning bör

prioriteras före nykalkningar.

Av de medel som enligt den ekonomisk-politiska propositionen

har anvisats för miljöinvesteringar har 75 miljoner kronor

anvisats till efterbehandling av gamla industriområden. Medlen

för sanering och återställning av miljöskadade områden beräknas

i avvaktan på en utvärdering av verksamheten temporärt kunna

minskas med 10 miljoner kronor (12 månader). Medlen för

åtgärdsprogrammet för kvicksilverhaltigt avfall beräknas till

oförändrat 10 miljoner kronor per år.

Innevarande budgetårs anslag för landskapsvårdande åtgärder

(250 miljoner kronor) införlivas fr.o.m. nästa budgetår i det

nya programmet för miljöersättningar i jordbruket under

Jordbruksdepartementets huvudtitel. Även verksamheten med

naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) införlivas i

nämnda program och de medel (39 miljoner kronor) som

innevarande budgetår anvisats för detta ändamål förs på

motsvarande sätt över till Jordbruksdepartementets huvudtitel.

För miljöinsatser i Central- och Östeuropa, inkl.

kärnsäkerhet, strålskydd och åtgärdsprogrammet för Östersjön,

har innevarande budgetår anvisats 191,8 miljoner kronor under

Miljödepartementets huvudtitel. Medel som beräknas för denna

verksamhet tas för nästa budgetår upp under

Utrikesdepartementets huvudtitel. Regeringen avser att i en

särskild proposition våren 1995 redovisa ett samlat förslag om

stöd till Central- och Östeuropa.

-- -- --

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo609 av Hugo Bergdahl och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att Sverige tar initiativ

till forskning och utveckling i Arktis.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

18. att riksdagen till miljöförbättrande åtgärder för

budgetåret 1995/96 anvisar 410,5 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

1994/95:Ju608 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får

i uppdrag och resurser att upprätta en enhet som arbetar med

miljöbrott.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av kraftigt ökad forskning inom

miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion

samt miljövänligare varuhantering.

1994/95:Jo532 av Lennart Daléus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till debatt och informationsspridning

om bioteknikens miljöeffekter m.m.,

2. att riksdagen beslutar anslå 3 000 000 kr från anslag A 1,

Statens naturvårdsverk.

1994/95:Jo603 av Peter Weibull Bernström och Rune Rydén (m)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inom ramen för anslaget Investeringar

inom miljöområdet statligt bidrag skall utgå med högst

50 miljoner kronor per år för att finansiera anläggandet av

våtmarker, dammar och skyddszoner.

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär ett "kretsloppspaket"

att erbjudas kommuner som lyckas kretsloppsanpassa skolor och

daghem,

6. att riksdagen anvisar 5 000 000 kr att disponera för ett

"kretsloppspaket" under anslaget A 2, Bidrag till miljöarbete,

8. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 30 000 000 kr

utöver budgetförslaget till länsstyrelsernas miljöarbete, att

disponeras under A 2, Bidrag till miljöarbete,

10. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 500 000 kr utöver

budgetförslaget till ideella organisationers miljöarbete med

anledning av Sveriges medlemskap i EU (A 13) eller således

2 000 000 kr,

11. att riksdagen för miljöinsatser i Östersjöregionen

beslutar anvisa 246 000 000 kr utöver regeringens förslag,

13. att riksdagen till Investeringar på miljöområdet (A 4)

anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,

14. att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling (A 7) anvisar 35 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit,

15. att riksdagen till Miljöforskning (A 5) anvisar

16 000 000 kr utöver regeringens förslag,

16. att riksdagen till Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag (A 3) anvisar 38 000 000 kr utöver

regeringens förslag,

17. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

en strategi för effektiviserade och utökade kalkningsinsatser,

18. att riksdagen till Sanering och återställning av

miljöskadade områden (A 6) anvisar 20 000 000 kr utöver

regeringens förslag.

1994/95:Jo605 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökat anslag till

kretsloppsforskning samt om att Naturvårdsverket bör ges ett

övergripande ansvar för att samordna och kanalisera forskning

och utveckling av alternativa va-lösningar.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av bevarandearbetet

beträffande skogsmark,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av bevarandearbetet

beträffande odlingsmark,

29. att riksdagen avslår regeringens förslag om inriktningen

av besparingsåtgärder inom området miljövård för budgetåren 1997

och 1998,

30. att riksdagen till Anslaget A 8 Investeringsbidrag för

främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, anvisar

100 000 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit eller

således 0 kr samt anvisar 100 000 000 kr under ett nytt

anslag, A 32 Särskilda miljöinsatser, i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Jo631 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utvidgning av användningen av anslaget till kalkning.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga

15 i motsvarande del ansluter sig till den prioritering av

hanteringen av restprodukter som anges i motionen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av ett miljöforskningsråd,

32. att riksdagen beslutar att till Miljöinsatser i

Östersjöregionen budgetåret 1995/96 anvisa 245 000 000 kr,

33. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret

1995/96 anvisar 45 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit, eller således 121 653 000 kr,

34. att riksdagen till Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag för budgetåret 1995/96 anvisar

57 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit, eller således

297 000 000 kr, varav 3 000 000 kr för Internationella

försurningssekretariatet,

35. att riksdagen beslutar att till Miljöforskning för

budgetåret 1995/96 anvisa 36 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit, eller således 249 031 000 kr,

36. att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar

9 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit, eller således

44 324 000 kr,

37. att riksdagen beslutar att till Stöd till utveckling och

demonstration av ny miljöskyddsteknik för budgetåret 1995/96

anvisa 35 000 000 kr.

1994/95:Jo648 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Bidrag till

miljöarbete inom Miljödepartementet anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag minskat anslag med 15 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Investeringar

inom miljöområdet inom Miljödepartementet anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med

191 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5

Miljöforskning inom Miljödepartementet anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag minskat anslag med 75 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 8

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning inom Miljödepartementet anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med

100 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 14 Stockholms

internationella miljöinstitut inom Miljödepartementet anvisa ett

i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med

18 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen till kommunala miljöprojekt på ett nytt

anslag för budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr,

7. att riksdagen till Statens naturvårdsverk (A 1) för

budgetåret 1995/96 beslutar anvisa 75 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 634 885 000 kr,

8. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete (A 2) för

budgetåret 1995/96 beslutar anvisa 60 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 136 653 000 kr,

9. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut

(A 14) för budgetåret 1995/96 beslutar anvisa 15 000 000 kr

utöver vad regeringen har föreslagit eller således

33 000 000 kr,

12. att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling (A 7) för budgetåret 1995/96 anvisar

30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

65 324 000 kr,

15. att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar

75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit till Bidrag

till kalkningsverksamhet till sjöar och vattendrag (A 3) eller

således 315 000 000 kr,

16. att riksdagen till Miljöforskning (A 5) för budgetåret

1995/96 anvisar 45 000 000 kr utöver vad regeringen har

föreslagit,

17. att riksdagen till Investeringar inom miljöområdet (A 4)

för budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 360 668 000 kr,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur den

framtida finansieringen av saneringen av miljöskadade marker

skall lösas,

19. att riksdagen till en central miljöbrottsavdelning inom

Naturvårdsverket eller inom annan lämplig instans på ett nytt

anslag för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr.

1994/95:Jo665 av Sonja Fransson och Arne Kjörnsberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om investeringsbidraget för att främja

omställning i ekologiskt hållbar riktning.

1994/95:Jo666 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 50 000 000 kr för sanering av

miljöskadade områden i naturen såsom föreslås i Miljöpartiets

förslag till budget för budgetperioden, totalt 69 880 000 kr

på anslaget A 6 Sanering och återställning av miljöskadade

områden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Turingeå-projektet är angeläget och

bör prioriteras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelning av medel inom av riksdagen

tidigare beslutat anslag för efterbehandling av gamla

industriområden så att projekt som Turingeån kan komma i fråga

trots att det inte ligger inom industriområde.

1994/95:Jo668 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

Miljödepartementet A 1 Statens naturvårdsverk för budgetåret

1995/96 anslår 636 361 000 kr,

2. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

Miljödepartementet A 2 Bidrag till miljöarbete för budgetåret

1995/96 anslår 86 653 000 kr,

3. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

Miljödepartementet A 3 Bidrag till kalkning för budgetåret

1995/96 anslår 270 000 000 kr,

4. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

Miljödepartementet A 4 Investeringar på miljöområdet för

budgetåret 1995/96 anslår 500 000 000 kr,

5. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

Miljödepartementet A 5 Miljöforskning för budgetåret 1995/96

anslår 227 031 000 kr,

6. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

Miljödepartementet A 6 Sanering och återställning för

budgetåret 1995/96 anslår 69 880 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

7. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln

Miljödepartementet som nytt anslag A 15 Bidrag till information

om genteknik för budgetåret 1995/96 anslår 50 000 000 kr

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo673 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöövervakning av förändringar hos älg,

2. att riksdagen beslutar att för övervakning av förändringar

hos älg anvisa 1 500 000 kr från anslaget Bidrag till

miljöarbete för budgetåret 1995/96.

1994/95:Jo677 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av forskningsresurser,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkning av

statsbidraget till kalkning.

1994/95:Jo680 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om undersökning av försurningens effekter på

viltet.

1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret

1995/96 beslutar anslå 2 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit, för ökat arbete gentemot EU i enlighet med vad i

motionen anförts.

1994/95:Jo811 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ur älgvårdsfonden överföra medel till

jaktvårdsfonden för forskningsprojekt i syfte att klarlägga

orsakerna till Älvsborgssjukan.

Uppvaktning

Utskottet har under beredningen uppvaktats av företrädare för

Svensk Kartongåtervinning.

Utskottet

1. Miljövård (A)

Propositionen

I regeringens skrivelse Miljön -- vårt gemensamma ansvar

(skr. 1994/95:120) har beskrivits tillståndet i miljön, hur det

har utvecklats under senare år och i vilken utsträckning vissa

av de viktigaste målen och inriktningarna som riksdagen har

ställt upp inom miljöområdet har kunnat följas.

Regeringen har genom införandet av förordningen (1994:1235) om

producentansvar för förpackningar använt sin möjlighet att

föreskriva om materialåtervinning och återanvändning av

förpackningar. Varken förordningen eller renhållningslagen

(1979:596), vilken förordningen bygger på, innehåller någon

definition av begreppet materialåtervinning. Statens

naturvårdsverk har i skrivelse till regeringen framställt

önskemål och klargörande beträffande definitionen av

materialåtervinning av förpackningar.

Enligt propositionen bör det klargöras att med

materialåtervinning menas att materialet som sådant i produkten

efter bearbetning används helt eller delvis på nytt, t.ex. genom

fiberåtervinning. Materialåtervinning innefattar således inte

kompostering. Kompostering kan däremot betraktas som "annat

miljömässigt godtagbart omhändertagande" (jfr 7 § förordningen

(1994:1235) om producentansvar för förpackningar) under

förutsättning att det komposterade materialet är miljömässigt

godtagbart och kan användas som jordförbättringsmedel.

Energiutvinning kan vara att föredra framför kompostering vad

avser annat miljömässigt godtagbart omhändertagande. Regeringen

avser att införa klargörande ändringar i nämnda förordning.

Den beräknade utgiftsutvecklingen för området miljövård t.o.m.

år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års

budgetproposition är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad

1993/94 1994/95 1995/96 beräknat för besparing besparing

juli 95- 1997* 1998*

juni 96

1 369,6 1 645,1 1 653,5 1 138,0 -11 -115

* Prisnivå 1995/96

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder inom området miljövård för budgetåren 1997

och 1998 som regeringen förordar.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna anser inte, enligt motion Jo628, att

regeringen angivit någon inriktning för sina besparingsåtgärder

för kommande budgetår. Motionärerna avstyrker regeringens

förslag om riksdagens godkännande av inriktningen av de

besparingsåtgärder inom området miljövård för budgetåren 1997

och 1998 som regeringen förordar (yrkande 29).

Enligt Centerpartiets partimotion Jo641 bör riksdagen avvisa

regeringens förslag att materialåtervinning inte skall innefatta

kompostering samt att energiutvinning är att att föredra framför

kompostering. Motionärerna anser inte att regeringens förslag

innebär något miljöriktigt förtydligande. Riksdagen bör med

avslag på propositionen i denna del ansluta sig till motionens

prioritering (yrkande 7). Enligt motionen bör vidare anslaget

Miljöinsatser i Östersjöregionen ligga kvar i Miljödepartementet

och ökas med 100 miljoner kronor för det förlängda budgetåret

1995/96 (yrkande 32). Även anslaget Stöd till utveckling och

demonstration av ny miljöskyddsteknik bör finnas kvar under

budgetåret 1995/96 och utgå med 35 miljoner kronor, anser

motionärerna. Det finns många områden med anknytning till

kretsloppsanpassningen där sådana stimulanser skulle behövas,

exempelvis inom återvinningsindustrin och för att utveckla nya

va-lösningar (yrkande 37).

Även i motion Jo604 (kds) yrkande 11 yrkas att anslaget

Miljöinsatser i Östersjöregionen bör ligga kvar på

Miljödepartementets huvudtitel. Anslaget bör utgå med 246

miljoner kronor.

Vänsterpartiet föreslår i motion Jo664 att ett nytt anslag

inrättas för kommunala miljöprojekt. Nynäshamns kommuns

verksamhet med ekoprojekt eller Nacka kommuns stöd till landets

första sop- eller återvinningsvaruhus kan enligt motionen tjäna

som exempel. Staten bör kunna bidra med upp till 30 % av

projektkostnaden. 100 miljoner kronor bör anslås de första tolv

månaderna (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen annan mening än regeringen om att statens

budgetläge är sådant att kraftfulla besparingsåtgärder krävs.

Utskottet är medvetet om att sådana åtgärder i vissa fall måste

medföra en hårdhänt omprioritering mellan anslagen. Flera i och

för sig mycket angelägna ändamål kommer att drabbas. Mot denna

bakgrund finner utskottet att den prioriteringsordning som

förordas i propositionen om inriktningen av besparingsåtgärderna

inom området miljövård för budgetåren 1997 och 1998 bör

godkännas av riksdagen. Motion Jo628 yrkande 29 avstyrks därmed.

Åtgärdsprogrammet för Östersjöns miljö bör enligt utskottets

mening åtnjuta hög prioritet. Dess framgång är nära sammanbundet

med den allmänna utvecklingen, inte minst i de östeuropeiska

länderna och med de framsteg som görs inom miljövårdens område i

dessa länder. Regeringen har numera, i proposition 1994/95:160,

framlagt det i budgetpropositionen aviserade samlade förslaget

om stöd till Central- och Östeuropa, i vilket även

åtgärdsprogrammet för Östersjön ingår (kap. 7.2). Enligt

förslaget bör 169 250 000 kr användas för miljöinsatser för

budgetåret 1995/96, varav 13 500 000 kr beräknas anvisas till

Statens naturvårdsverk för kunskapsuppbyggnad och

förvaltningsstöd. Övriga medel bör enligt propositionen användas

i huvudsak för investeringar inom åtgärdsprogrammet för

Östersjön. Medlen föreslås anvisade under Tredje huvudtiteln,

Utrikesdepartementet, littera G 1.

Proposition 160 har hänvisats till beredning av

utrikesutskottet. Jordbruksutskottet avser att avge yttrande

över propositionen. Med hänvisning till det anförda avstyrks

motionerna Jo604 yrkande 11 och Jo641 yrkande 32.

Regeringens sparförslag för det kommande budgetåret innebär

bl.a. att stödet till utveckling och demonstration av ny

miljöskyddsteknik, som innevarande budgetår omfattar 25 miljoner

kronor, dras in. Utskottet har ingen erinran mot regeringens

förslag och avstyrker således motion Jo641 yrkande 37.

Kompostering av förpackningar bör enligt propositionen inte

betraktas som materialåtervinning. Däremot kan kompostering

betraktas som "annat miljömässigt godtagbart omhändertagande",

anför regeringen och hänvisar till 7 § förordningen (1994:1235)

om producentansvar för förpackningar. Förordningen syftar till

att, vad avser förpackningar av papp, papper och kartong, 30 %

av förpackningar som används i Sverige senast vid 1997 års

ingång skall återanvändas eller materialåtervinnas (2 §). Av

7 § förordningen framgår att producenten skall se till att

utsorterade förpackningar som lämnats för bortforsling av

hushåll och andra förbrukare forslas bort samt återanvänds,

materialåtervinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt

godtagbart sätt.

Enligt motion Jo641 innebär regeringens förslag inte något

miljöriktigt förtydligande, och riksdagen bör därför avvisa

regeringens förslag till förtydligande.

Utskottet delar den mening som framförts av Naturvårdsverket

och vilken ligger till grund för regeringens ställningstagande,

att syftet med att införa ett producentansvar för förpackningar

till stor del kan gå förlorat om kompostering skulle jämställas

med materialåtervinning. Detta skulle kunna leda till att

hushållningen med fiberråvaran i förpackningar blir mycket

begränsad. Det skulle också kunna leda till att den påverkan på

produkternas utformning som man vill uppnå inte ger avsett

resultat om förpackningarna ändå skall komposteras.

Utskottet har under beredningen erfarit att försök drivs av

Svensk Kartongåtervinning m.fl. för att bedriva lönsam

kompostering av kartongmaterial med syfte att framställa

godtagbart jordförbättringsmedel. Utskottet utgår från att denna

verksamhet med fördel kan avse sådant material som inte ingår i

de 30 % av insamlat material som kan nyttiggöras som

fiberanvändning. Därigenom kan även det bristfälliga underlag

som i dag finns om de långsiktiga miljöeffekterna av spridning

av kompostmaterial kompletteras.

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motion

Jo641 yrkande 7.

Bl.a. med hänsyn till det ansträngda budgetläget är utskottet

inte berett att tillstyrka förslaget i motion Jo664 yrkande 3 om

inrättandet av ett anslag till kommunala miljöprojekt.

Motionsyrkandet avstyrks.

2. Statens naturvårdsverk (A 1)

Propositionen

Övergripande mål för Naturvårdsverket är att vara samlande och

pådrivande i miljövårdsarbetet samt att ansvara för uppföljning

och utvärdering, såväl nationellt som internationellt. De

övergripande målen för miljöpolitiken har angivits i den

sammanfattande inledningen till detta betänkande.

Naturvårdsverket skall arbeta för att få till stånd ett

kretsloppsinriktat och avfallssnålt samhälle. De övergripande

målen innebär bl.a. att verket skall bidra med underlag för

svenska ställningstaganden i det internationella miljöarbetet

och medverka med expertkunskap på miljöområdet. Naturvårdsverket

skall kunna beskriva miljötillståndet, bedöma hotbilder samt ta

fram åtgärdsförslag utifrån en vetenskaplig grund.

Naturvårdsverket skall genom bidrag och ersättningar åstadkomma

största möjliga miljövårdsutbyte vad gäller till exempel

landskapsvård, naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) och

återställande åtgärder i odlingslandskapet. I förhållande till

sektorsmyndigheterna, regionala och lokala myndigheter skall

Naturvårdsverket vara pådrivande genom att aktivt arbeta med

mål, vägledning, samordning och uppföljning som berör

miljöarbetet samt tillhandahålla underlag för tillämpning av

lagar inom miljöområdet.

Naturvårdsverket har under år 1994 lämnat in en fördjupad

anslagsframställning för perioden 1995/96--1997/98.

Naturvårdsverkets bedömning är att områdena miljöövervakning,

sanering och återställning av miljöskadade områden samt

investeringar inom miljöområdet behöver resursförstärkningar.

För den kommande planeringsperioden skall befintliga

övergripande mål ligga fast. Regeringen föreslår ett ramanslag

på 559 885 000 kr vilket innebär en nivåsänkning med ca 4 %.

Motionerna

I ett par motioner yrkas på höjt anslag i förhållande till

regeringens förslag. Enligt motion Jo664 (v) yrkande 7 bör

anslaget utgå med 634 885 000 kr (en höjning med 75 mkr);

enligt motion Jo668 (mp) yrkande 1 bör det utgå med

636 361 000 kr.

I motion Ju608 (v) yrkande 1 begärs att Naturvårdsverket får i

uppdrag och resurser att upprätta en enhet som arbetar med

miljöbrott. Enligt motion Jo664 (v) yrkande 19 bör ett nytt

anslag på 15 miljoner kronor inrättas till en central

miljöbrottsavdelning inom Naturvårdsverket eller annan lämplig

instans.

I motion Jo532 (c) framhålls att den moderna biotekniken, med

gentekniken, i första hand handlar om etiska, miljömässiga och

sociala överväganden. Sådana kräver en bred diskussion och

demokratiskt grundade beslut. Motionären föreslår att

3 miljoner kronor anslås från Naturvårdsverkets anslag till

stöd för debatt och informationsspridning om bioteknikens

miljöeffekter m.m. (yrkandena 1 och 2). Med motsvarande

motivering yrkas i motion Jo668 (mp) yrkande 7 att ett nytt

anslag tas upp inom Miljödepartementets huvudtitel och att

50 miljoner kronor anvisas för bidrag till information om

genteknik.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i propositionen

och tillstyrker regeringens förslag om rambudget. Motionerna

Jo664 yrkande 7 och Jo668 yrkande 1 avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att förorda inrättandet av en

central miljöbrottsavdelning inom Naturvårdsverket eller annan

lämplig instans. Frågan har nära anknytning till de

organisationsfrågor som utreds i samband med arbetet på en ny

miljöbalk. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna Jo664 yrkande

19 och Ju608 yrkande 1.

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i motion

Jo532 om att den moderna biotekniken, med gentekniken, kräver en

bred diskussion och demokratiskt grundade beslut. Utskottet

förutsätter att våra opinionsbildande organ i politiska partier

och massmedia aktivt uppmärksammar de etiska, miljömässiga och

sociala överväganden som kommer att krävas i samband med den

fortsatta utvecklingen av biotekniken. Även forskningssamhället

och vederbörande statliga myndigheter har ansvar för att inom

givna ekonomiska ramar göra de prioriteringar inom detta område

som kan krävas. Utskottet är dock inte berett att förorda någon

extra medelstilldelning och avstyrker således motionerna Jo532

och Jo668 yrkande 7.

3. Bidrag till miljöarbete (A 2)

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs

av andra myndigheter än Naturvårdsverket och till organisationer

för arbete inom Naturvårdsverkets ansvarsområde. Det gäller

t.ex. medel till länsstyrelserna för regional miljöövervakning

samt bidrag till ideella organisationer inom miljövårdens

område.

För stöd till arbete med lokala Agenda 21 för budgetåret

1995/96 beräknas 10,5 miljoner kronor.

Det internationella samarbetet med miljöövervakningen,

särskilt inom FN och EU, bör även i fortsättningen prioriteras.

Sverige rapporterar via sina nationella övervakningsprogram

också till andra internationella konventioner och

överenskommelser. Enligt regeringens bedömning bör stödet under

budgetåret 1995/96 till den internationella miljöövervakningen

fortsätta på samma sätt som hittills. Arbetet med den regionala

miljöövervakningen befinner sig i ett viktigt uppbyggnadsskede

framför allt på länsstyrelsenivå. Regeringens bedömning är att

detta arbete i möjligaste mån skall fortsätta i samma

utsträckning som hittills.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen ett reservationsanslag

på 76 653 000 kr varav 51 102 000 kr beräknat för juli

1995--juni 1996.

Motionerna

I flera parti- eller gruppmotioner yrkas på ökat anslag

jämfört med regeringens förslag. Sålunda föreslås i motion Jo604

(kds) yrkande 8 ett 30 miljoner kronor högre anslag till

länsstyrelsernas miljöarbete, i motion Jo641 (c) yrkande 33 ett

45 miljoner kronor högre anslag till miljöövervakningen, i

motion Jo664 (v) yrkande 8 ett 60 miljoner kronor högre anslag

samt i motion Jo668 (mp) yrkande 2 ett 10 miljoner kronor högre

anslag än vad regeringen föreslår. Enligt motion Jo648 (m)

yrkande 1 bör anslaget minskas med 15 miljoner kronor jämfört

med förslaget i propositionen.

I motion Jo604 (kds) begärs att 5 miljoner kronor anvisas till

ett "kretsloppspaket" till kommuner som lyckats

kretsloppsanpassa skolor och daghem (yrkandena 5 och 6).

Enligt motion Jo673 (c) är älgen är lämpligt indikatordjur för

miljöförändringar, bl.a. metallkoncentrationen, i miljön. Älgen

bör enligt motionen utnyttjas som monitor inom

miljöövervakningen. Riksdagen bör uttala sig för att

återkommande regelbundna och rikstäckande undersökningar görs

vart femte år för att man i tid skall kunna upptäcka

förändringar (yrkande 1). 1,5 miljoner kronor bör anvisas från

anslaget för ändamålet (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet har i rådande budgetläge ingen erinran mot

regeringens förslag. Riksdagen bör således anvisa medel i

enlighet med propositionen samt avslå motionerna Jo604 yrkande

8, Jo641 yrkande 33, Jo648 yrkande 1, Jo664 yrkande 8 och Jo668

(mp) yrkande 2.

Utskottet avstyrker även förslaget om ett "kretsloppspaket" i

motion Jo604 yrkandena 5 och 6.

Med anledning av motion Jo673 om älgen som monitor i

miljöövervakningen har utskottet från Naturvårdsverket inhämtat

bl.a. följande om det nationella programmet för

miljöövervakning.

Syftet med miljöövervakning av levande organismer till lands

är att följa den biologiskt tillgängliga förekomsten av hälso-

och miljöfarliga metaller och organiska miljögifter i

jordbrukslandskapets, skogslandskapets och fjällandskapets

fåglar och däggdjur över tiden. Som ett indikatordjur ingår

älgen i viss mån i den nationella miljöövervakningen sedan år

1980. Den anses vara en bra representant för skogsområden från

Mellansverige och norrut. Trots att det enskilda djuret rör sig

över relativt stora ytor och därigenom stickprovsvis tar upp

föroreningarna i den vegetation den betar kan det vara

acceptabelt att använda älgen för miljöövervakningsändamål. Inom

Naturvårdsverket diskuteras inledande pilotstudier för att

avgöra i vilken utsträckning älgen bör utnyttjas inom

miljöövervakningen.

Utskottet konstaterar med hänvisning till det anförda att den

fråga som tagits upp i motion Jo673 är föremål för beredning

inom den ansvariga centrala myndigheten. Motionen påkallar mot

den bakgrunden ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

4. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

(A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av

skador förorsakade av försurande luftföroreningar.

Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste

och tydligaste miljöproblem. Skadade vatten finns spridda över

nästan hela Sverige, men skadorna är störst i Syd- och

Västsverige samt i södra Norrlands kust- och fjälltrakter.

Genom upprepade kalkningar av sjöar och vattendrag

upprätthålls en normal vattenkemisk situation, vilket har

inneburit att försurningskänsliga växter och djur har kunnat

överleva. Kalkningsinsatserna har dessutom återskapat

sportfiskemöjligheterna i tusentals vatten, gynnat yrkesfisket

för laxfiskar och minskat halterna av kvicksilver i fisk.

Under budgetåret 1995/96 bör omkalkning och biologisk

återställning prioriteras före nykalkningar.

Utgiftsutvecklingen enligt Riksrevisionsverkets prognos visar

att anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande

budgetår. Regeringen beräknar mot den bakgrunden och med hänsyn

tagen till behovet av att minska statens utgifter att anslaget

kan minskas med motsvarande 57 miljoner kronor under budgetåret

1995/96. År 1998 beräknas anslagen kunna minskas ytterligare.

Regeringen har för avsikt att under våren tillsätta en särskild

utredare för att se över kalkningsverksamheten för sjöar och

vattendrag. Sammanfattningsvis föreslås att ett

reservationsanslag på 240 miljoner kronor anvisas för

ändamålet, varav 160 miljoner kronor för tiden juli 1995--juni

1996.

Motionerna

Enligt motion Jo604 (kds) yrkande 16 bör anslaget höjas med 38

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Regeringen bör

enligt yrkande 17 i motionen återkomma med en strategi för

effektiviserade och utökade kalkningsinsatser. I motion Jo641

(c) yrkas en höjning med 57 miljoner kronor varav 3 miljoner

kronor för Internationella försurningssekretariatet (yrkande

34). Enligt motion Jo664 (v) yrkande 15 bör anslaget höjas med

75 miljoner kronor utöver propositionens förslag och enligt

motion Jo668 (mp) yrkande 3 med 30 miljoner kronor. Enligt

motion Jo677 (c) yrkande 2 bör riksdagen avslå regeringens

förslag om sänkning av statsbidragen till kalkning, och i motion

Jo631 (c) föreslås att statsbidrag skall utgå till

halkbekämpning på landsvägarna i form av kalkning.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att kalkningsanslaget

kan minskas under nästa budgetår mot bakgrund av att anslaget

enligt prognosen inte kommer att förbrukas under innevarande

budgetår samt med hänsyn tagen till behovet att minska statens

utgifter. Riksdagen bör anvisa medel i enlighet med

propositionen.

För innevarande budgetår har till Internationella

försurningssekretariatet anvisats 2 miljoner kronor under

anslaget A 2. Enligt vad utskottet inhämtat avses ingen ändring

ske härvidlag för nästkommande budgetår (12 månader).

Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo604 yrkande 16, Jo641

yrkande 34, Jo664 yrkande 15, Jo668 yrkande 3 och Jo677 yrkande

2, vilka samtliga innebär en höjning av anslaget utöver

regeringens förslag.

Utskottet avstyrker även yrkande 17 i motion Jo604 med

hänvisning till vad som anförs i propositionen om tillsättande

av en särskild utredare för att se över kalkningsverksamheten

för sjöar och vattendrag.

Utskottet avstyrker motion Jo631.

5. Investeringar inom miljöområdet (A 4)

Propositionen

Från anslaget betalas förvärv av värdefulla naturområden. De

naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från

anslaget redovisas på Naturvårdsfonden, vilken förvaltas av

Naturvårdsverket. Från anslaget betalas vidare ersättningar till

markägare för intrång i pågående markanvändning enligt

naturvårdslagen (1964:822) samt 86 och 122 §§ byggnadslagen

(1947:385) i lydelse intill den 1 januari 1965. Från anslaget

kan lämnas bidrag till kommuner och kommunala stiftelser för

skydd av värdefulla naturområden. Dessutom får anslaget användas

för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband

med säkerställande av värdefulla naturområden.

Utgiftsutveckling enligt RRV (budgetprognos 1) för innevarande

budgetår visar att hela anslaget kommer att förbrukas, men ej

överskridas.

Investeringar inom miljöområdet bör följa den av

Naturvårdsverket upplagda planen som presenterats i verkets

aktionsprogram Miljö '93. Genom årets investeringar är en stor

del av det planlagda skyddet av enskilt ägd fjällurskog

genomförd. Med hänsyn till de stora skyddsbehoven, särskilt vad

gäller den produktiva skogsmarken nedanför de fjällnära

områdena, föreslår regeringen trots det ansträngda ekonomiska

läget ett oförändrat anslag för kommande budgetperiod. Enligt

det skogspolitiska beslutet år 1993 kan det inte uteslutas att

storleksordningen 5 % av denna mark kan vara ett riktvärde för

reservatsbildningen. Regeringen har för avsikt att analysera

möjligheten att införa en naturvårdsavgift eller skatt som

skulle kunna bidra till att finansiera inköp av mark och övriga

naturvårdsåtgärder inom skogsbruket. Skogsföretagens

konkurrenskraft skall därvid beaktas.

Av de marker som vid bolagiseringen av Domänverket skulle

kvarstå i statlig ägo kan områden med särskilt stora

naturvårdsvärden komma att överföras till Naturvårdsfonden. En

interdepartemental arbetsgrupp bör tillsättas för att närmare

överväga avgränsningen av sådana områden samt att behandla vissa

praktiska frågor i samband med en sådan överföring, bl.a. vad

gäller relationen till rennäringen, ersättning till Samefonden

och ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till behovet av att minska

statens utgifter beräknas anslaget kunna minskas år 1998.

Med anledning av att nästa budgetperiod omfattar 18 månader

bör en utökning ske av det bemyndigande som regeringen har att

ikläda staten ekonomiska förpliktelser under innevarande

budgetperiod för utgifter som skall betalas under nästkommande

budgetperiod. Regeringen föreslår därför att detta bemyndigande

utökas från nuvarande 60 miljoner kronor till 90 miljoner

kronor. Riksdagen bör under anslaget anvisa 285 668 000 kr

varav 190 445 000 kr beräknat för juli 1995--juni 1996.

Motionerna

Enligt motion Jo603 (m) yrkande 5 bör inom ramen för anslaget

statligt bidrag utgå med högst 50 mkr per år för att finansiera

anläggandet av våtmarker, dammar och skyddszoner (i Skåne).

Höjt anslag -- jämfört med budgetförslaget -- föreslås i

motionerna Jo604 (kds) yrkande 13 med 30 miljoner kronor, i

Jo664 (v) yrkande 17 med 75 miljoner kronor samt i motion

Jo668 (mp) yrkande 4, i vilket föreslås ett anslag om

500 miljoner kronor.

Enligt motion Jo628 (fp) yrkandena 27 och 28 bör riksdagen

göra ett uttalande till regeringen om bevarandearbetet

beträffande skogsmark respektive odlingsmark. Målet att 5 % av

den produktiva skogsmarken nedanför det fjällnära området skall

skyddas som reservat bör enligt motionen uppfyllas före år 2010,

och 600 000 ha i odlingslandskapet bör bevaras före år 1998.

De värdefullaste områdena i odlingslandskapet bör säkerställas

som reservat.

Enligt motion Jo648 (m) yrkande 2 bör riksdagen anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 191

miljoner kronor. Enligt motionen leder EU:s miljöstöd, om det

utnyttjas i den omfattning motionärerna föreslår, till att hotet

mot den biologiska mångfalden minskar totalt sett. Vidare bör

staten, i samband med avvecklingen av Jordfonden och

privatiseringen av de fastigheter som där ingår, använda

frigjorda intäkter till att i första hand säkra skyddet av

viktiga markområden där staten avser att ta ett långsiktigt

ansvar.

Utskottets överväganden

Utskottet är inte berett att som föreslås i motion Jo648

yrkande 2 betrakta EU:s miljöstöd som en ersättning för

planerade investeringar inom miljöområdet. Även förslaget i

motionen om att för ändamålet utnyttja medel från Jordfonden i

stället för budgetmedel avstyrks.

Utskottet biträder regeringens förslag att ett oförändrat

anslag bör utgå trots det ansträngda ekonomiska läget, med

hänsyn till de stora skyddsbehoven, särskilt vad gäller den

produktiva skogsmarken nedanför de fjällnära områdena. Utskottet

är emellertid inte berett att sträcka ambitionerna längre än så

och avstyrker således motionerna Jo604 yrkande 13, Jo664 yrkande

17 och Jo668 yrkande 4. Riksdagen bör anvisa medel i enlighet

med propositionen.

Utskottet anser inte att det för närvarande finns underlag för

att precisera målsättningen för omfattningen och takten i det

fortsatta bevarandearbetet. Motion Jo628 avstyrks därför i

berörda delar (yrkandena 27 och 28).

Utskottet har i olika sammanhang under senare år uttalat sig

om värdet av att söka minska eutrofieringen av våra omgivande

hav genom utnyttjande av befintliga och anläggning av nya

våtmarker, dammar och skyddszoner (senast i bet. 1994/95:JoU3).

Utskottet får anledning återkomma i denna fråga i samband med

behandlingen av huvuddelen av motion Jo603. Det finns dock

enligt utskottets mening inte anledning att i nuvarande läge

biträda yrkande 5 i motionen om öronmärkning av medel för

ändamålet.

6. Miljöforskning (A 5)

Propositionen

Medlen disponeras av Statens naturvårdsverk för forskning inom

miljöområdet.

Prioriteringarna inom miljöforskningen för perioden

1994/95--1995/96 har lagts fast i 1993 års forskningspolitiska

proposition (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388 samt

bet. JoU18, rskr. 398). I denna anges att miljöforskningen bör

följa förslagen i Miljöforskningsutredningens betänkande

Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68). Här anges att forskning

som berör bl.a. biologisk mångfald, klimat och kretslopp skall

prioriteras.

Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats under

det senaste året i samband med de nybildade

forskningsstiftelserna. Medlemskapet i EU kommer att leda till

ytterligare förändringar både vad gäller finansiering och

inriktning på miljöforskningen. Finansieringen av

forskningssamarbetet med EU sker via EU-avgiften. Medel för

delfinansiering kommer att behöva tas från befintliga medel.

Miljöforskningen kring renare och effektivare industriella

processer och tillämpningar, kretsloppsanpassad forskning samt

forskning om förnybara naturresurser kommer att få ökat utrymme,

bl.a. i samverkan med Stiftelsen för strategisk forskning

(MISTRA).

Mot bakgrund av de nämnda strukturella förändringarna och med

hänsyn till behovet av att minska de offentliga utgifterna

bedöms anslaget till miljöforskning kunna minskas med 20

miljoner kronor på årsbasis. Regeringen föreslår att riksdagen

anvisar ett reservationsanslag på 213 031 000 kr varav

141 086 000 kr beräknat för juli 1995--juni 1996.

Motionerna

Enligt motion Jo604 (kds) yrkande 15 bör riksdagen anvisa 16

miljoner kronor till miljöforskning för budgetåret 1995/96

utöver regeringens förslag. I motion Jo641 (c) föreslås

inrättandet av ett miljöforskningsråd (yrkande 22) samt en

höjning av det föreslagna anslaget med 36 miljoner kronor

(yrkande 35). I motion Jo664 (v) yrkande 16 förordas en höjning

av det föreslagna anslaget med 45 miljoner kronor och i motion

Jo668 (mp) yrkande 5 med 14 miljoner kronor. Enligt motion Jo648

(m) yrkande 3 bör anslaget minskas med 75 miljoner kronor med

hänsyn till Sveriges ökade möjligheter att dra nytta av bl.a.

EU:s forskningsinsatser.

I motion Ub905 (mp) yrkande 30 påtalas behov av kraftigt ökad

forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd,

miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering.

I tre motioner diskuteras forskningen om orsakerna till den

s.k. älgsjukan som drabbat ett stort antal älgar, framför allt i

södra Älvsborgs län. Enligt motion Jo677 (c) yrkande 1 bör

framför allt sambandet mellan surt foder och älgdöd

prioriteras vid fördelningen av forskningsresurser. I motion

Jo680 (s) yrkande 1 betonas vikten av undersökning av

försurningens effekter på viltet, och i motion Jo811 (m)

föreslås överföring av medel från "älgvårdsfonden" till

forskningsprojekt rörande "Älvsborgssjukan".

I motion 1993/94:Jo609 (fp) yrkas att riksdagen uttalar att

Sverige bör ta initiativ till forskning och utveckling i Arktis.

Det är hög tid för en sammanhållen och genomtänkt politik om

Arktis, anser motionärerna, och framhåller vidare att

polarforskningen kommer att bli central i 90-talets forskning.

Efter Sovjets fall har Norden fått del av tidigare sovjetisk

forskning. Arktis är inte bara natur utan också ett oerhört

resursstarkt område, ett av världens rikaste vad gäller olja och

gas, guld, diamanter, uran, fisk m.m.

Utskottets överväganden

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och

tillstyrker det. Det innebär att motionerna Jo604 yrkande 15,

Jo641 yrkande 35, Jo648 yrkande 3, Jo664 yrkande 16 och Jo668

yrkande 5 avstyrks. Utskottet är inte heller berett tillstyrka

förslaget i motion Jo641 yrkande 22 om inrättande av ett

miljöforskningsråd.

Utskottet delar i stort sett de synpunkter som förs fram i

motion Ub905 om vikten av stöd till forskning inom sektorerna

miljöskydd, miljövänlig produktion och varuhantering samt

miljöbetingat hälsoskydd. Det finns enligt utskottets mening

särskild anledning att dessa områden uppmärksammas i samband med

fördelningen av medel för sektorsforskning. I övrigt utgår

utskottet från att frågor om miljöforskningens omfattning och

inriktning kommer att behandlas närmare i samband med

nästkommande forskningspolitiska proposition. Något särskilt

riksdagsuttalande med anledning av motionen såvitt nu är i fråga

(yrkande 30) bedöms inte erforderligt.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid flera tillfällen

behandlat motioner om forskning för att utröna orsaken till och

finna botemedel för den s.k. älgsjukan vilken har sitt främsta

utbredningsområde i södra Älvsborgs län. För ett år sedan

uttalade riksdagen på förslag av utskottet att forskning kring

älgsjukan och dess spridning bör ges hög prioritet vid t.ex.

Naturvårdsverkets forskningsnämnds fördelning av forskningsmedel

inom ramen för Jaktvårds- och Viltskaderegleringsfonderna (bet.

1993/94:JoU15 s. 19, rskr. 209). Med anledning av motionerna

Jo677 yrkande 1, Jo680 yrkande 1 och Jo811 har utskottet erfarit

att forskningsnämnden numera inrättat ett projektområde för

forskning om orsakerna till älgsjukan. Projektområdet skall

enligt planerna drivas i 4,5 år, under budgetåren 1995/96 t.o.m.

1999. Ett forskningsprogram beräknas ha utarbetats till juni

1995. Som underlag finns bl.a. en utredning av kunskapsläge och

forskningsbehov.

Det anförda synes ägnat att i väsentlig utsträckning

tillgodose syftet med motionerna såvitt nu är i fråga. Dessa

påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Med anledning av motion 1993/94:Jo609 får utskottet anföra

följande.

Nordiska rådet antog år 1992 en rekommendation (nr

31/1992) angående samarbete i det arktiska området. De nordiska

samarbetsministrarna har därefter föranstaltat om en rapport om

det nordiska samarbetet i Arktis, och denna rapport har

förelagts rådet vid dess nyligen avhållna möte i Reykjavik i

mars 1995. Rådet beslöt därvid begära att Nordiska ministerrådet

utarbetar ett ministerrådsförslag i form av ett program för det

arktiska samarbetet. Arbetet bör ske i nära samarbete med

Nordiska rådets organ och den arktiska samarbetskommittén.

Förslaget till program bör föreläggas Nordiska rådet så att det

kan behandlas vid den 47:e sessionen.

Av rapporten framgår att det finns en rad internationella,

regionala och bilaterala konventioner och avtal,

samarbetsgrupper och projekt som berör det arktiska området. En

omfattande verksamhet pågår, och ett stort antal organ arbetar

med anknytning till området. Verksamheten har såväl geografisk

och miljömässig anknytning som basering på ekonomiska intressen.

Störst är engagemanget på miljö- och forskningsområdet samt när

det gäller förvaltningen och beskattningen av fiskresurserna i

regionen.

Enligt rapporten är den viktigaste uppgiften för regeringarna

nu att finna fram en överordnad organisatorisk lösning på

samarbetet i Arktis. De arktiska aktiviteterna på det nordiska

planet bör koordineras, och nordiska finansieringsmodeller bör

upprättas tillsammans med bl.a. EU. Aktiviteterna bör

koncentreras till följande områden, nämligen miljöområdet,

forskningsområdet, resursområdet, regionens infrastruktur,

politiska och operativa samarbetsorgan samt urbefolkningens

intressen.

Kungl. Vetenskapsakademiens polarforskningskommitté

publicerade hösten 1994 en programskrift med titeln Svensk

polarforskning i ett internationellt perspektiv -- Strategi från

1980-talet till in på 2000-talet. Kommittén ger där sin syn på

svensk polarforsknings uppbyggnad och utveckling under de

senaste 10 åren samt anger vilka forskningsområden som under den

närmaste tioårsperioden kommer att prioriteras. Prioriteringen

av svenska polarforskningsinsatser kommer enligt programmet att

knytas till de internationella vetenskapliga trenderna och

prioriteringarna, och tyngdpunkten förskjuts från Antarktis mot

Arktis.

I programskriften framhålls att det ökade stödet till svensk

polarforskning, i form av operationella resurser till

Polarforskningssekretariatet, framför allt varit motiverat

utifrån behovet av ökade kunskaper om vår miljö i ett läge då

fortsatt exploatering av naturresurserna hotar att leda till

allvarliga och långsiktiga negativa konsekvenser. Strävan har

varit att bygga upp en grundläggande vetenskaplig kompetens inom

centrala ämnesområden för miljörelaterad forskning för att

därmed skapa en stabil och högkvalitativ bas för framtida svensk

polarforskning.

I regeringens redan tidigare omnämnda proposition

1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

ägnas ett avsnitt (10.2) åt Barentssamarbetet. Därmed menas det

arbete som bedrivs mellan de fem nordiska länderna, Ryssland och

EG-kommissionen i enlighet med Kirkenesdeklarationen år 1993 om

samarbetet i vad som kommit att kallas den arktiska

Barentsregionen.

Av propositionen framgår att regeringen finner

Barentssamarbetet angeläget. Förutom att regeringen ser positivt

på insatser för den ryska delen i Barentsregionen kommer Sverige

genom medlemskapet i EU att få möjlighet att påverka

inriktningen av insatserna till nordvästra Ryssland. --

Finansieringen av aktuella projekt sker olika i de nordiska

länderna. I Sverige finansieras projekten via medel anvisade på

tredje huvudtiteln under littera G. Samarbete med Central- och

Östeuropa.

Som framgår av den lämnade redogörelsen pågår ett framskridet

arbete på att koordinera och ytterligare aktivera den verksamhet

som från svensk sida bedrivs kring Arktis, i internationellt

samarbete. Enligt utskottets mening får därmed motionens syfte

anses vara tillgodosett, och något särskilt uttalande från

riksdagens sida är inte påkallat.

7. Sanering och återställning av miljöskadade områden (A 6)

Propositionen

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, bet.

JoU30, rskr. 338) skall anslaget användas till genomförande av

ett femårigt program för sanering och återställning av

miljöskadade områden. Programmet skall utvärderas mot slutet av

femårsperioden. Anslaget skall vidare i enlighet med riksdagens

beslut 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. JoU15, rskr. 209)

användas till ett femårigt program för insamling och hantering

av kvicksilverhaltiga produkter.

Det finns ca 2 000 identifierade miljöskadade platser där

åtgärder eller ytterligare undersökningar bedöms nödvändiga.

Därutöver finns tusentals platser som kan vara förorenade. Det

kommer därför att krävas en systematisk och kraftfullt ökad

satsning för åtgärder mot gamla miljöskador.

Det är inte möjligt att nu exakt ange kostnader för åtgärder

av miljöskadade platser. Den totala kostnaden för sådana

åtgärder kan emellertid preliminärt uppskattas till ca 20

miljarder kronor. Med det underlag som finns tillgängligt om

behovet av åtgärder mot miljöskador kan konstateras att detta

behov är stort i landet och att ambitionsnivån behöver höjas.

Naturvårdsverkets arbete med åtgärdsprogram för

kvicksilverhaltigt avfall bör för nästa budgetår fortsätta i

enlighet med den inriktning och det program som riksdagen lagt

fast.

Regeringen föreslår i sin ekonomisk-politiska proposition

(1994/95:25) att 75 miljoner kronor anslås engångsvis för

efterbehandling av gamla industriområden. Naturvårdsverkets

arbete med sanering och återställning av miljöskadade områden

bör också fortsätta i enlighet med det av riksdagen fastlagda

femåriga programmet.

När utvärdering av programmet för sanering och återställning

av miljöskadade områden skett avser regeringen att återkomma

till frågan om den fortsatta verksamheten med sanering och

återställning av miljöskadade områden. För budgetåret 1995/96

föreslås ett reservationsanslag på 19 880 000 kr vilket

belopp beräknas för tiden juli 1995--juni 1996.

Motionerna

I motion Jo604 (kds) yrkas att riksdagen anvisar ett 20

miljoner kronor högre belopp än vad som föreslås i propositionen

(yrkande 18). Enligt motionerna Jo666 (mp) yrkande 1 och Jo668

(mp) yrkande 6 bör anslaget höjas med 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. I motion Jo664 (v) begärs förslag från

regeringen om hur den framtida finansieringen skall lösas

(yrkande 18).

I motion Jo666 diskuteras rening av kvicksilverkontaminerade

åar som inte ligger inom industriområden. Riksdagen bör enligt

motionärernas mening uttala att Turingeå-projektet (i

Södertälje) är angeläget och bör prioriteras (yrkande 2).

Alternativt bör regeringen kunna fördela medlen inom av

riksdagen tidigare beslutat anslag för efterbehandling av gamla

industriområden så att projekt som Turingeån kan komma i fråga

trots att det inte ligger inom industriområde (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om

medelstilldelning. Utskottet avstyrker motionerna Jo604 yrkande

18, Jo666 yrkande 1 och Jo668 yrkande 6.

Som framgår av propositionen avser regeringen att återkomma

till frågan om den fortsatta verksamheten sedan nuvarande

program utvärderats. Någon anledning att i nuvarande läge göra

någon ändring av reglerna för fördelning av medlen föreligger

inte, enligt utskottets mening. Därmed avstyrks motion Jo666

yrkande 3.

Utskottet avstyrker även yrkande 2 i sistnämnda motion, vari

yrkas på ett tillkännagivande om Turingeå-projektet. Som framgår

av utskottets tidigare uttalanden om ansvarsfördelningen mellan

statsmakterna i naturvårdsfrågor finns det både praktiska och

principiella skäl som talar mot att riksdagen går närmare in på

en bedömning av enskilda och specificerade skyddsobjekt (se bet.

1993/94:JoU20, rskr. 300).

Syftet med motion Jo664 yrkande 18 får anses tillgodosett

genom regeringens löfte att återkomma till frågan om den

fortsatta verksamheten sedan nuvarande program utvärderats.

Motionen påkallar således, såvitt nu är i fråga, inget särskilt

uttalande från riksdagens sida.

8. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

(A 7)

Propositionen

Medlen disponeras av Programrådet för ett avfallssnålt

samhälle, Avfallsforskningsrådet (AFR) för forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling.

Det övergripande målet för verksamheten inom

avfallsforskningsområdet är att ta fram ny kunskap för en

kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektorn

och samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig

forskning för en effektivare hushållning med naturresurserna och

minska mängden avfall och dess farlighet.

Regeringen förordar att Avfallsforskningsrådet och dess

verksamhet förs samman med Statens naturvårdsverk. Vid

Naturvårdsverket bör inrättas en särskild nämnd för beslut i

avfallsforskningsärenden. Nämnden bör utses av regeringen och

den bör sammansättas så att de kunskaper och erfarenheter som

Avfallsforskningsrådet har byggt upp tas till vara.

Enligt propositionen bör ett reservationsanslag på

35 324 000 kr anvisas varav 23 347 000 kr beräknat för

juli 1995--juni 1996.

Motionerna

Enligt motion Jo604 (kds) yrkande 14 bör anslaget höjas med 35

miljoner kronor utöver regeringens förslag. I motion Jo641 (c)

yrkande 36 begärs en motsvarande höjning med 9 miljoner kronor

och i motion Jo664 (v) yrkande 12 med 30 miljoner kronor. I

motion Jo605 (kds) yrkande 4 förordas ett tillkännagivande om

behov av ökat anslag. Naturvårdsverket bör enligt motionen ges

övergripande ansvar för samordning av FoU om alternativa

va-lösningar.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed

motionerna Jo604 yrkande 14, Jo605 yrkande 4, Jo641 yrkande 36

och Jo664 yrkande 12.

9. Investeringsbidrag för främjande av omställning i

ekologiskt hållbar riktning (A 8)

Propositionen

Regeringen föreslår ett engångs reservationsanslag på 100

miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996 mot följande

bakgrund.

I avsnittet om arbetsmarknadspolitiken (s. 109--110) i

propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

(1994/95:25) redovisades ett omfattande program för att

stimulera investeringarna. Därvid aviserade regeringen att den

avser att inleda en försöksverksamhet med investeringsbidrag

till sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som

syftar till att främja en omställning i ekologiskt hållbar

riktning. Regeringen återkommer nu med förslag till riktlinjer

för denna verksamhet.

För att både bidra till en önskvärd omställning till ett

ekologiskt hållbart samhälle och minska arbetslösheten föreslås

att bidrag skall kunna utgå till konkreta projekt som är

rationella, kostnadseffektiva, ger en påtaglig miljövinst och

klara sysselsättningseffekter. De skall bidra till en

omställning i ekologiskt hållbar riktning. Bidraget skall kunna

utgå till näringsliv och kommuner.

Stödet bör täcka upp till 30 % av de merkostnader som följer

av att investeringarna motiveras med en omställning i ekologiskt

hållbar riktning och som inte täcks av andra statliga

bidragsformer. Stödet bör vidare koncentreras till större

projekt med en total kostnad på minst 10 miljoner kronor.

Exempel på områden som kan bli aktuella för bidrag är

kretsloppsanpassning och avfallshanteringssystem, alternativa

avloppshanteringssystem, miljöanpassad trafik etc.

Investeringarna bör kunna påbörjas under år 1995 och vara

avslutade under år 1996.

Motionerna

I motion Jo628 (fp) yrkas att riksdagen i stället för det

föreslagna anslaget inrättar ett nytt anslag med samma belopp

till Särskilda miljöinsatser. Detta anslag bör utnyttjas till

särskilt angelägna engångsinsatser inom miljöområdet som t.ex.

markinköp (yrkande 30). I motion Jo648 (m) yrkas att medlen i

stället för det av regeringen föreslagna ändamålet satsas på

EU:s miljöprogram för jordbruket (yrkande 4). Enligt motion

Jo665 (s) bör investeringsbidraget reserveras för någon form av

åtgärder för att påskynda miljöanpassningsprocessen vid små och

medelstora företag.

Utskottets överväganden

Utskottet biträder regeringens förslag. Som framgår av

propositionen är investeringsanslaget avsett att användas till

större projekt som främjar sysselsättningen och bidrar till

omställning av samhällsaktiviteter i ekologiskt hållbar

riktning. Det förslag som framläggs i motion Jo628 yrkande 30

har delvis annan syftning medan motion Jo648 yrkande 4 i

väsentlig utsträckning kommer att tillgodoses genom utskottets

förslag om tillämpningen av EU:s miljöprogram för jordbruket.

Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker

motionerna såvitt nu är i fråga.

Utskottet är inte heller berett att föreslå någon ändring av

riktlinjerna på det sätt som förordas i motion Jo665.

10. Koncessionsnämnden för miljöskydd (A 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A 9 (s. 23

f).

11. Kemikalieinspektionen och Särskilda projekt (A 10--A 11)

Propositionen

Kemikalieinspektionen (KemI) är central förvaltningsmyndighet

för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i

den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet.

KemI:s övergripande uppgift är att arbeta för att minska

riskerna för skador på människa och miljö från kemiska ämnen och

produkter. KemI har en samordnande och pådrivande roll inom

kemikaliekontrollen. Enligt sin instruktion skall KemI bl.a.

medverka i det internationella samarbetet på

kemikaliekontrollens område.

Under anslaget A 11 redovisas medel till Kemikalieinspektionen

för särskilda projekt inom bekämningsmedelskontrollen och

statistik. För de kommande två budgetåren bör kostnaderna för

ordförandeskapet i Intergovernmental Forum on Chemical Safety

betalas från detta anslag.

Regeringen föreslår att till Kemikalieinspektionen anslås

1 000 kr och att under anslaget A 11 anvisas ett

reservationsanslag på 11 965 000 kr varav 7 977 000 kr

beräknas för juli 1995--juni 1996.

Motionen

Enligt motion Jo687 (mp) yrkande 7 bör ytterligare 2 miljoner

kronor anslås för ökat arbete gentemot EU.

Utskottets överväganden

Utskottet är inte berett att i nuvarande budgetläge anslå

ytterligare budgetmedel till arbetet gentemot EU. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion

Jo687 yrkande 7.

12. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal

m.m. (A 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A 12 (s. 29

f)

13. Visst internationellt miljösamarbete (A 13)

Propositionen

Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i

vissa internationella organisationer och för internationellt

samarbete inom Miljödepartementets ansvarsområde.

Från anslaget lämnas bidrag till vissa ideella

miljöorganisationers internationella verksamhet. 4,5 miljoner

kronor föreslås gå till detta ändamål under budgetåret 1995/96,

vilket är en höjning med 1,5 miljoner kronor jämfört med

innevarande budgetår och motiveras av Sveriges medlemskap i EU.

Enligt propositionen bör ett reservationsanslag på

54 168 000 kr anvisas.

Motionen

I motion Jo604 (kds) yrkande 10 föreslås att anslaget till

ideella organisationers miljöarbete ökas med 2 miljoner kronor

med anledning av Sveriges medlemskap i EU, dvs. med 500 000 kr

mer än vad regeringen föreslagit.

Utskottets överväganden

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Motionen

avstyrks såvitt nu är i fråga.

14. Stockholms internationella miljöinstitut m.fl. anslag

(A 14)

Propositionen

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till

Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) (prop.

1987/88:85, bet. JoU23, rskr. 373).

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och

föra ut resultatet av studier och forskning vad gäller värdering

och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar

utveckling.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 18 miljoner

kronor.

Motionerna

Enligt motion Jo648 (m) yrkande 5 bör statens utgift på 18

miljoner kronor under anslaget A 14 Stockholms internationella

miljöinstitut upphöra under nästa budgetår. I motion Jo664 (v)

framhålls att institutet är en av de få svenska institutioner

som svenska staten har för att främja spridning av ny,

miljövänlig teknik till u-länder och Östeuropa för att man i

dessa länder skall kunna tillgodogöra sig tekniken. Verksamheten

bör utvidgas, anser motionärerna och föreslår en höjning av

anslaget med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag

(yrkande 9).

Motion Fi216 (kds) yrkande 18 innehåller ett sammanfattande

yrkande om Kristdemokratiska samhällspartiets förslag till

ökningar av olika anslag på Miljödepartementets budget. Enligt

motionen bör sammanlagt 410,5 miljoner kronor anvisas till

miljöförbättrande åtgärder utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag under A

14. Riksdagen bör således anvisa begärda medel och avslå

motionerna Jo648 yrkande 5 och Jo664 yrkande 9.

Utskottet avstyrker även motion Fi216 yrkande 18.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande besparingsåtgärder

att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder

inom området miljövård för budgetåren 1997 och 1998 som

regeringen förordar samt avslår motion 1994/95:Jo628 yrkande 29,

res. 1 (fp)

2. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 11 och

1994/95:Jo641 yrkande 32,

res. 2 (c)

3. beträffande ny miljöskyddsteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 37,

res. 3 (c)

4. beträffande materialåtervinning och kompostering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 7,

res. 4 (m, c, fp)

5. beträffande anslag till kommunala miljöprojekt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo664 yrkande 3,

res. 5 (v)

6. beträffande Statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo664 yrkande 7 och 1994/95:Jo668

yrkande 1 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 559 885 000 kr,

res. 6 (v)

res. 7 (mp)

7. beträffande central miljöbrottsavdelning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo664 yrkande 19 och

1994/95:Ju608 yrkande 1,

res. 8 (v)

8. beträffande information om bioteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo532,

res. 9 (c)

9. beträffande anslag till information om genteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo668 yrkande 7,

res. 10 (mp)

10. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 8, 1994/95:Jo641

yrkande 33, 1994/95:Jo648 yrkande 1, 1994/95:Jo664 yrkande 8 och

1994/95:Jo668 yrkande 2 till Bidrag till miljöarbete för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

76 653 000 kr,

res. 11 (m)

res. 12 (c)

res. 13 (v)

res. 14 (mp)

11. beträffande ett "kretsloppspaket" till kommuner

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo604 yrkandena 5 och 6,

12. beträffande älgen som monitor i miljöövervakningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo673,

13. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar

och vattendrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo604 yrkandena 16 och 17,

1994/95:Jo641 yrkande 34, 1994/95:Jo664 yrkande 15,

1994/95:Jo668 yrkande 3 och 1994/95:Jo677 yrkande 2 till

Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

240 000 000 kr,

res. 15 (c)

res. 16 (v)

res. 17 (mp)

14. beträffande bidrag till halkbekämpning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo631,

15. beträffande värdefulla naturområden

att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1995/96 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden

som innebär åtaganden om högst 90 000 000 kr för budgetåret

1997,

16. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 13, 1994/95:Jo648

yrkande 2, 1994/95:Jo664 yrkande 17 och 1994/95:Jo668 yrkande 4

till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 285 668 000 kr,

res. 18 (m)

res. 19 (v)

res. 20 (mp)

17. beträffande mål för bevarandearbetet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkandena 27 och 28,

res. 21 (fp)

18. beträffande bidrag till våtmarker m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo603 yrkande 5,

res. 22 (m) - motiv.

19. beträffande miljöforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 15, 1994/95:Jo641

yrkandena 22 och 35, 1994/95:Jo648 yrkande 3, 1994/95:Jo664

yrkande 16 och 1994/95:Jo668 yrkande 5 till Miljöforskning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

213 031 000 kr,

res. 23 (m)

res. 24 (c)

res. 25 (v)

res. 26 (mp)

20. beträffande behov av ökad sektorsforskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 30,

21. beträffande "älgsjukan"

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo677 yrkande 1,

1994/95:Jo680 yrkande 1 och 1994/95:Jo811,

22. beträffande FoU i Arktis

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo609,

23. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 18, 1994/95:Jo666 och

1994/95:Jo668 yrkande 6 till Sanering och återställning av

miljöskadade områden för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 19 880 000 kr,

res. 27 (mp)

24. beträffande framtida finansiering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo664 yrkande 18,

25. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 14, 1994/95:Jo605

yrkande 4, 1994/95:Jo641 yrkande 36 och 1994/95:Jo664 yrkande 12

till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

35 324 000 kr,

res. 28 (c)

res. 29 (v)

26. beträffande investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo628 yrkande 30 och 1994/95:Jo648

yrkande 4 till Investeringsbidrag för främjande av omställning

i ekologiskt hållbar riktning för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 100 000 000 kr,

res. 30 (m)

res. 31 (fp)

27. beträffande riktlinjer för investeringsbidragen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo665,

28. beträffande Koncessionsnämnden för miljöskydd

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 011 000 kr,

29. beträffande Kemikalieinspektionen

att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret

1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

30. beträffande särskilda projekt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Jo687 yrkande 7 till Särskilda

projekt för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 11 965 000 kr,

res. 32 (mp)

31. beträffande bidrag enligt internationella

miljökonventioner och avtal m.m.

att riksdagen till Bidrag enligt internationella

miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 11 925 000 kr,

32. beträffande visst internationellt miljösamarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Jo604 yrkande 10 till Visst

internationellt miljösamarbete för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 54 168 000 kr,

33. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo648 yrkande 5 och 1994/95:Jo664

yrkande 9 till Stockholms internationella miljöinstitut för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

18 000 000 kr,

res. 33 (m)

res. 34 (v)

34. beträffande sammanfattande förslag om anslagshöjningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi216 yrkande 18.

Stockholm den 14 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson

(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),

Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine

Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och

Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Besparingsåtgärder (mom. 1)

Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks därmed" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har samma mening som regeringen, nämligen att

statens budgetläge är sådant att kraftfulla besparingsåtgärder

krävs. Enligt utskottets mening bör riksdagen dock inte i

nuvarande läge godkänna inriktningen av besparingsåtgärderna för

de budgetår som kommer efter budgetåret 1995/96, särskilt som

denna inriktning inte är närmare angiven i propositionen. Enligt

utskottets mening är det angeläget att det avsätts fortsatta

medel för att trygga bevarandet av värdefull natur. Utskottet

delar således Folkpartiet liberalernas mening enligt motion

Jo628 att riksdagen icke bör ge något godkännande av regeringens

förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande besparingsåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo628 yrkande 29

avslår regeringens förslag om godkännande av inriktningen av

besparingsåtgärder inom området miljövård för budgetåren 1997

och 1998,

2. Miljöinsatser i Östersjöregionen (mom. 2)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Åtgärdsprogrammet för" och på s. 11 slutar med

"yrkande 32" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder de förslag som framförs i motionerna Jo604

och Jo641 om att riksdagen bör anslå medel till

åtgärdsprogrammet för Östersjön inom ramen för

Miljödepartementets budget. Till anslaget Miljöinsatser i

Östersjöregionen bör i enlighet med motion Jo641 yrkande 32

anvisas 245 miljoner kronor. Därmed tillgodoses även motion

Jo604 yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo641 yrkande 32

samt med anledning av motion 1994/95:Jo604 yrkande 11 till

Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 245 000 000 kr,

3. Ny miljöskyddsteknik (mom. 3)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Regeringens sparförslag" och slutar med "yrkande 37"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som uttrycks i motion Jo641 att

anslaget Stöd till utveckling och demonstration av ny

miljöteknik bör ligga kvar under nästa budgetår och utgå med 35

miljoner kronor. Som motionärerna anför finns det många områden

med anknytning till kretsloppsanpassningen där sådana

stimulanser skulle behövas, exempelvis inom

återvinningsindustrin och för att utveckla nya va-lösningar.

Riksdagen bör således bifalla motionen såvitt nu är i fråga

(yrkande 37) och anslå medel för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande ny miljöskyddsteknik

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo641 yrkande 37

för budgetåret 1995/96 till Stöd till utveckling och

demonstration av ny miljöteknik anvisar ett reservationsanslag

på 25 000 000 kr.,

4. Materialåtervinning och kompostering (mom. 4)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Carl G Nilsson (m), Eva Björne (m), Lennart Brunander (c) och

Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo641 att

regeringens förslag inte innebär något miljöriktigt

förtydligande. Regeringens resonemang leder till slutsatsen att

energiåtervinning skulle jämställas med kompostering i

återvinningshänseende. Enligt utskottets mening vore det fel att

ändra den kvalitativa prioritetsordning mellan olika

återvinningsslag som fastlades våren 1993 (prop. 1992/93:180,

JoU14, rskr. 344). Utskottet erinrar även om att försök pågår

för att nå fram till lönsam kartongåtervinning genom

kompostering. Det finns enligt utskottets mening anledning att

avvakta resultatet av dessa försök innan slutligt beslut fattas

om prioritetsordningen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande materialåtervinning och kompostering

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslag till kommunala miljöprojekt (mom. 5)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Bl.a. med" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget att inrätta ett nytt anslag för

kommunala miljöprojekt enligt motion Jo664 yrkande 3. Som

motionärerna anför kan Nynäshamns kommuns verksamhet med

ekoprojekt eller Nacka kommuns stöd till landets första sop-

eller återvinningsvaruhus tjäna som exempel härvidlag. Riksdagen

bör bifalla förslaget och anslå 100 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande kommunala miljöprojekt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo664 yrkande 3

till Kommunala miljöprojekt för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 100 000 000 kr,

6. Statens naturvårdsverk (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet har" och slutar med "1 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet biträder det anslagsförslag som lagts fram i motion

Jo664 yrkande 7. Som motionärerna framhåller kan en nedskärning

av Naturvårdsverket inte accepteras. Därmed avstyrks motion

Jo668 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande Statens naturvårdsverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo664 yrkande 7 samt med avslag på motion

1994/95:Jo668 yrkande 1 till Statens naturvårdsverk för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

634 885 000 kr,

7. Statens naturvårdsverk (mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet har" och slutar med "1 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet biträder det anslagsförslag som lagts fram i motion

Jo668 yrkande 1. Därmed tillgodoses även motion Jo664 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande Statens naturvårdsverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo668 yrkande 1 samt med avslag på motion

1994/95:Jo664 yrkande 7 till Statens naturvårdsverk för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

636 885 000 kr,

8. Central miljöbrottsavdelning (mom. 7)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet biträder Vänsterpartiets förslag i motionerna Jo664

yrkande 19 och Ju608 yrkande 1 om inrättande av en central

miljöbrottsavdelning inom Naturvårdsverket eller inom annan

lämplig instans. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Vidare bör 10 miljoner kronor anvisas i ett nytt anslag, räknat

per kalenderår.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande central miljöbrottsavdelning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo664

yrkande 19 och 1994/95:Ju608 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt till Central

miljöbrottsavdelning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 15 000 000 kr,

9. Information om bioteknik (mom. 8)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo532 att den

moderna biotekniken, med gentekniken, kräver en bred diskussion

och demokratiskt grundade beslut. Utskottet understryker vikten

av att våra opinionsbildande organ i politiska partier,

organisationer med kunskap i frågan, och massmedia uppmärksammar

de etiska, miljömässiga och sociala överväganden som kommer att

krävas i samband med den fortsatta utvecklingen av biotekniken.

Ett stort ansvar ligger också på forskarsamhället och på

vederbörande statliga myndigheter. Naturvårdsverket har ett

ansvar för att stimulera debatten och bidra till en ökad kunskap

i bioteknik och genteknik. Utskottet biträder mot den bakgrunden

motionärernas förslag att 3 miljoner kronor bör anvisas för

detta ändamål inom Naturvårdsverkets anslag till stöd för debatt

och informationsspridning om dessa frågor. Detta bör riksdagen

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande information om bioteknik

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo532 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Anslag till information om genteknik (mom. 9)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo668 föreligger ett stort behov av

information i bl.a. skolorna om de risker och problem som hänger

samman med gentekniken. Informationen bör utgå från såväl

sociala som miljömässiga synpunkter. Riksdagen bör enligt

utskottets mening bifalla motionen såvitt nu är i fråga (yrkande

7) och anslå 50 miljoner kronor under ett särskilt anslag.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande anslag till information om genteknik

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo668 yrkande 7

till Bidrag till information om genteknik för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,

11. Bidrag till miljöarbete (mom. 10)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo648 att den

del av anslaget som finansierar det internationella samarbetet

med miljöövervakningen inte bör störas. Dessa uppgifter är en

viktig del av arbetet med internationella konventioner och

ansträngningarna för att komma till rätta med de stora, globala

och gränsöverskridande problemen.

Av statsfinansiella skäl bör dock en ytterligare besparing med

15 miljoner kronor göras på anslaget för nästa budgetår. Det

uppnås till största delen genom att det statliga bidraget till

det lokala arbetet med Agenda 21 upphör. Flertalet kommuner är

redan på väg att anta egna lokala Agenda 21-program. Dessutom

bör bidragen till den regionala miljöövervakningen minskas

marginellt. Riksdagen bör alltså anvisa medel i enlighet med

motion Jo648 yrkande 1.

Med det anförda avstyrks motionerna Jo604 yrkande 8, Jo641

yrkande 23, Jo664 yrkande 8 och Jo668 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo648 yrkande 1 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 8, 1994/95:Jo641 yrkande 33,

1994/95:Jo664 yrkande 8 och 1994/95:Jo668 yrkande 2 till

Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 61 653 000 kr,

12. Bidrag till miljöarbete (mom. 10)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den syn på miljöövervakningens stora betydelse

för miljöarbetet som anläggs i motion Jo641 (yrkande 33). Som

motionärerna anför har miljöövervakningen byggts upp under lång

tid och bör inte få tillåtas att successivt monteras ned av den

socialdemokratiska regeringen. Utskottet biträder förslaget att

ytterligare 45 miljoner kronor bör anvisas under anslaget.

Med det anförda avstyrks motionerna Jo604 yrkande 8, Jo648

yrkande 1, Jo664 yrkande 8 och Jo668 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo641 yrkande 33 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 8, 1994/95:Jo648 yrkande 1,

1994/95:Jo664 yrkande 8 och 1994/95:Jo668 yrkande 2 till

Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 121 653 000 kr,

13. Bidrag till miljöarbete (mom. 10)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo664 (yrkande 8) bör en nedskärning av

anslaget inte accepteras. Det gäller här länsstyrelsernas

miljöarbete, anslag till ideella organisationer m.m. Att ett

helt landskaps regionala miljöarbete skall skötas av en enda

person, vilket är fallet i vissa län, är ohållbart om vi menar

allvar med att bevara det öppna landskapet och skogslandskapets

alla värden och den biologiska mångfalden. Anslaget bör öka med

40 miljoner kronor beräknat på 12-månadersperioden.

Med det anförda avstyrks motionerna Jo604 yrkande 8, Jo641

yrkande 23 och Jo668 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo664 yrkande 8 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 8, 1994/95:Jo641 yrkande 33,

Jo648 yrkande 1 och 1994/95:Jo668 yrkande 2 till Bidrag till

miljöarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 136 653 000 kr,

14. Bidrag till miljöarbete (mom. 10)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo668 yrkande 2 att

anslaget under A 2 räknas upp med 10 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna Jo604 yrkande 8,

Jo641 yrkande 23, Jo648 yrkande 1 och Jo664 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo668 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 8, 1994/95:Jo641 yrkande 33,

1994/95:Jo648 yrkande 1 och 1994/95:Jo664 yrkande 8 till

Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 86 653 000 kr,

15. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

(mom. 13)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "regeringens

förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo641 att den

allvarliga försurningssituationen måste innebära en fortsatt

kalkningsverksamhet i nuvarande omfattning så att

kalkningsprogrammen kan fullföljas. Den utredning om

kalkningsverksamheten som regeringen aviserar i

budgetpropositionen måste också inkludera behovet av såväl

markkalkning som skogskalkning. Riksdagen bör med bifall till

yrkande 34 i motionen anslå 57 miljoner kronor utöver

regeringens förslag under anslaget. Av dessa medel bör 3

miljoner kronor anslås till Internationella

försurningssekretariatet, till stöd för det viktiga

opinionsbildande arbete som bedrivs där.

Det anförda innebär att motion Jo677 yrkande 2 tillgodoses.

Utskottet avstyrker motionerna Jo604 yrkande 16, Jo664 yrkande

15 och Jo668 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar

och vattendrag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo641 yrkande 34, med anledning av motion

1994/95:Jo677 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo604 yrkandena 16 och 17, 1994/95:Jo664 yrkande 15 och

1994/95:Jo668 yrkande 3 till Bidrag till kalkningsverksamhet

för sjöar och vattendrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 297 000 000 kr,

16. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

(mom. 13)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "regeringens

förslag" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo664 är försurningsproblematiken ett

av de mest akuta miljöproblemen för Sverige. Situationen

förvärras sakta men säkert. Det finns ett stort behov både av

nykalkning och av att upprepa kalkningsåtgärder i tidigare

behandlade områden. Ny forskning visar dock att vi måste ha mer

kunskap om kalkningens biologiska effekter. Förmodligen skapar

kalkningen lika många problem som den löser i en del biotoper.

De medel regeringen vill anvisa är enligt utskottets mening

klart otillräckliga. Riksdagen bör med bifall till yrkande 15 i

motionen anslå ytterligare 50 miljoner kronor för

tolvmånadersperioden. Ev. överblivna medel kan fonderas till

nästa år.

Det anförda innebär att motion Jo677 yrkande 2 tillgodoses.

Utskottet avstyrker motionerna Jo604 yrkande 16, Jo641 yrkande

34 och Jo668 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar

och vattendrag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo664 yrkande 15, med anledning av motion

1994/95:Jo677 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo604 yrkandena 16 och 17, 1994/95:Jo641 yrkande 34 och

1994/95:Jo668 yrkande 3 till Bidrag till kalkningsverksamhet

för sjöar och vattendrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 315 000 000 kr,

17. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

(mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "regeringens

förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i motion

Jo668 att kalkning tyvärr är en nödvändig verksamhet för att

garantera en biologisk mångfald i sjöar och vattendrag. Behovet

är mycket stort. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden en

ökning av anslaget med 30 miljoner kronor i enlighet med

yrkande 3 i motionen.

Det anförda innebär att motion Jo677 yrkande 2 tillgodoses.

Utskottet avstyrker motionerna Jo604 yrkande 16, Jo641 yrkande

34 och Jo664 yrkande 15.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar

och vattendrag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo668 yrkande 3, med anledning av motion

1994/95:Jo677 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo604 yrkandena 16 och 17, 1994/95:Jo641 yrkande 34 och

1994/95:Jo664 yrkande 15 till Bidrag till kalkningsverksamhet

för sjöar och vattendrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 270 000 000 kr,

18. Investeringar inom miljöområdet (mom. 16)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet är" och slutar med "med propositionen"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo648 leder EU:s miljöstöd om det

utnyttjas i den omfattning som förutsågs i den förra regeringens

förslag till att hotet mot den biologiska mångfalden minskar

totalt sett. Vidare bör staten i samband med avvecklingen av

jordfonden och privatiseringen av de fastigheter som där ingår

använda intäkterna till att i första hand säkra skyddet av

viktiga markområden där staten avser att ta ett långsiktigt

ansvar. Utskottet biträder mot den bakgrunden förslaget i

motionen ( yrkande 2) att minska anslaget med 191 miljoner

kronor.

Därmed avstyrks motionerna Jo604 yrkande 13, Jo664 yrkande 17

och Jo668 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo648 yrkande 2 samt avslag på motionerna

1994/95:Jo604 yrkande 13, 1994/95:Jo664 yrkande 17 och

1994/95:Jo668 yrkande 4 till Investeringar inom miljöområdet

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

94 668 000 kr,

19. Investeringar inom miljöområdet (mom. 16)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "med

propositionen" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo664 kan en förstörd biotop aldrig

återställas. Därför är det viktigt att bevara de få skyddsvärda

marker som vi har kvar i Sverige. Speciellt viktigt är det att

rädda de biotoper som tillhör skogslandskapet eftersom Sverige

här har ekosystem som är internationellt unika. Oavsett större

ekologisk hänsyn i skogs- och jordbruket behövs nya reservat.

Utskottet biträder mot den bakgrunden förslaget i motionen

(yrkande 17) att Naturvårdsverket får ytterligare 50 miljoner

kronor för detta ändamål under anslaget Investeringar inom

miljöområdet. Därmed avstyrks motionerna Jo604 yrkande 13 och

Jo668 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo664 yrkande 17 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 13, 1994/95:Jo648 yrkande 2 och

1994/95:Jo668 yrkande 4 till Investeringar inom miljöområdet

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

360 668 000 kr,

20. Investeringar inom miljöområdet (mom. 16)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "med

propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i motion

Jo668 vad gäller anslaget till inköp av mark för naturreservat

och nationalparker. Det handlar om investeringar i att skydda de

få spillror av orörd natur och hotade biotoper som ännu finns

kvar i landet. I huvudsak handlar det om natur- och urskogar.

Kostnaderna bör kunna återföras till staten genom en

naturvårdsavgift på virke som tas ut ur skogsbruket för

industriell produktion. Härigenom kan principen om att den som

åstadkommer ett miljöproblem också skall vara ekonomiskt

ansvarig för konsekvenserna fullföljas. Med hänsyn till att

skogsskyddet är extremt långsiktigt kan avbetalningen göras

under lång tid och därmed kan avgiften hållas låg. En

förutsättning för en sådan naturvårdsavgift är emellertid att

den nyligen införda fastighetsskatten på skogsfastigheter

avskaffas.

Riksdagen bör mot bakgrund av det anförda bifalla motionen

såvitt nu är i fråga (yrkande 4) och anvisa 500 miljoner kronor

under anslaget. Motionerna Jo604 yrkande 13 och Jo664 yrkande 17

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo668 yrkande 4 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 13, 1994/95:Jo648 yrkande 2 och

1994/95:Jo664 yrkande 17 till Investeringar inom

miljöområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 500 000 000 kr,

21. Mål för bevarandearbetet (mom. 17)

Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och 28)" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo628 bygger en god naturvård på två

viktiga komponenter: En god grundläggande miljöhänsyn i jord och

skogsbruk och andra areella näringar samt ett bevarande av

natur genom reservatsavsättning. Reservatsbehovet beror till

stor del på hur väl miljöanpassningen i de areella näringarna

lyckas. Beträffande reservat i skogsmark ställde riksdagen sig

bakom ett uttalande att 5 % av den produktiva skogsmarken

nedanför det fjällnära området kan behöva skyddas i reservat,

under förutsättning att målet för miljöanpassning av skogsbruket

uppfylls. Beträffande odlingslandskapet har Naturvårdsverket

föreslagit att 600 000 ha skall bevaras före 1998.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen bör

sätta upp tidsmål när det gäller bevarandearbetet.

Femprocentsmålet för skogsmarken bör uppfyllas senast år 2010,

medan Naturvårdsverkets bevarandemål för odlingsmarken bör vara

uppfyllt före år 1998. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna med anledning av yrkandena 27 och 28 i

motionen.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande mål för bevarandearbetet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo628 yrkandena

27 och 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

22. Bidrag till våtmarker m.m. (mom. 18 motiveringen)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "för ändamålet" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- bet.

1994/95:JoU3).

När det gäller våtmarksinvesteringar i direkt anslutning till

jordbrukslandskapet har EU-medlemskapet givit nya möjligheter.

EU:s miljöprogram för jordbruket kan användas för att öka

investeringarna i våtmarker och antalet skyddszoner utmed

vattendrag. En stimulans för investeringar i våtmarker inom

detta miljöprogram skulle på frivillig basis kunna återskapa en

betydande andel av de förlorade våtmarkerna. Utskottet anser att

det är angeläget utnyttja denna möjlighet i enlighet med den

borgerliga regeringens proposition 1994/95:19.

Utskottet får -- -- -- (= utskottet) -- -- -- för ändamålet.

23. Miljöforskning (mom. 19)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "ett

miljöforskningsråd" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo648 yrkande 3 bör anslaget minskas

med 75 miljoner kronor med hänsyn bl.a. till möjligheten att

dra nytta av EU:s forskningsinsatser.

Motionerna Jo604 yrkande 15, Jo641 yrkandena 22 och 35, Jo664

yrkande 16 och Jo668 yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo648 yrkande 3 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 15, 1994/95:Jo641 yrkandena 22

och 35, 1994/95:Jo664 yrkande 16 och 1994/95:Jo668 yrkande 5

till Miljöforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 138 031 000 kr,

24. Miljöforskning (mom. 19)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "ett

miljöforskningsråd" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo641 kommer den neddragning av

miljöforskningen som regeringen föreslår att innebära allvarliga

ambitionssänkningar för miljöforskningen. Utskottet biträder mot

den bakgrunden motionärernas förslag att det anslag som

Naturvårdsverket fördelar bör höjas med 36 miljoner kronor för

budgetåret 1995/96 (yrkande 35).

Utskottet biträder vidare motionärernas förslag om inrättande

av ett miljöforskningsråd (yrkande 22). Därigenom skulle den

samordning av miljöforskningsresurserna fullföljas som inletts

genom att den av Naturvårdsverket finansierade forskningen

utförs inom institutioner vid universitet och högskolor samt

genom att Avfallsforskningsrådet förts till Naturvårdsverket.

Detta bör ges regeringen till känna.

Motionerna Jo604 yrkande 15, Jo648 yrkande 3, Jo664 yrkande 16

och Jo668 yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo641 yrkandena 22 och 35 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 15, 1994/95:Jo648 yrkande 3,

1994/95:Jo664 yrkande 16 och 1994/95:Jo668 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och till

Miljöforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 249 031 000 kr,

25. Miljöforskning (mom. 19)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "ett

miljöforskningsråd" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo664 att medelsramen

bör utökas med 30 miljoner kronor för 12-månadersperioden

(yrkande 16). Som motionärerna framhåller utgör miljöforskningen

en förutsättning för att vi skall kunna lösa miljöproblemen.

Särskilt märkligt framstår regeringens nedskärningsförslag med

tanke på den höga internationella kvalitet som svensk

miljöforskning har.

Motionerna Jo604 yrkande 15, Jo641 yrkandena 22 och 35 och

Jo668 yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo664 yrkande 16 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 15, 1994/95:Jo641 yrkandena 22

och 35, 1994/95:Jo648 yrkande 3 och 1994/95:Jo668 yrkande 5 till

Miljöforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 258 031 000 kr,

26. Miljöforskning (mom. 19)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "ett

miljöforskningsråd" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo668 yrkande 5 bör anslaget ökas med

14 miljoner kronor bl.a. med hänsyn till det ökande behovet av

sektorsforskning.

Motionerna Jo604 yrkande 15, Jo641 yrkandena 22 och 35, Jo648

yrkande 3 och Jo664 yrkande 16 avstyrks med hänvisning till det

anförda.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo668 yrkande 5 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 15, 1994/95:Jo641 yrkandena 22

och 35, 1994/95:Jo648 yrkande 3 och 1994/95:Jo664 yrkande 16

till Miljöforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 227 031 000 kr,

27. Sanering och återställning av miljöskadade områden

(mom. 23)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna Jo668 och

Jo666 att det mot bakgrund av uttalandet i propositionen att

ambitionsnivån behöver höjas är märkligt att regeringen inte

anslagit nya medel till sanering och återställning av

miljöskadade områden. Riksdagen bör med bifall till motion Jo666

yrkande 1 och Jo668 yrkande 6 anslå 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

Utskottet anser även att de medel som anslagits till sanering

av gamla industriområden bör kunna utnyttjas för sanering av

förgiftade naturområden. Detta bör ges regeringen till känna med

anledning av yrkande 3 i motion Jo666.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motionerna 1994/95:Jo666 yrkandena 1 och 3 och

1994/95:Jo668 yrkande 6 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo604 yrkande 18 och 1994/95:Jo666 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och till

Sanering och återställning av miljöskadade områden för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

69 880 000 kr,

28. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

(mom. 25)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 12"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo641 yrkande 36 kommer den neddragning

av anslaget som regeringen föreslår att innebära allvarliga

ambitionssänkningar för miljöforskningen. Utskottet biträder

motionärernas förslag att riksdagen bör anslå ytterligare 9

miljoner kronor. Därmed avstyrks övriga motionsyrkanden till

detta anslag.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo641 yrkande 36 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 14, 1994/95:Jo605 yrkande 4 och

1994/95:Jo664 yrkande 12 till Forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 44 324 000 kr,

29. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

(mom. 25)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 12"

bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo664 yrkande 12 att

riksdagen bör anslå ytterligare 30 miljoner kronor. Därmed

avstyrks övriga motionsyrkanden till detta anslag.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo664 yrkande 12 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 14, 1994/95:Jo605 yrkande 4 och

1994/95:Jo641 yrkande 36 till Forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 65 324 000 kr,

30. Investeringsbidrag för främjande av omställning i

ekologiskt hållbar riktning (mom. 26)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den syn som anläggs i motion Jo648 på detta

anslag. Regeringens föreslagna utgiftsökning är inte försvarlig

mot bakgrund av det stora behovet av besparingar. Det bör

ankomma på näringslivet och kommunerna att själva svara för de

investeringar som krävs för att nå upp till de miljökrav som

lagstiftningen anger. Som motionärerna vidare föreslår bör

Sverige i stället utnyttja en större del av det miljöstöd som

erbjuds inom ramen för EU:s miljöprogram för jordbruket än vad

regeringen föreslagit.

Det förslag som framläggs i motion Jo628 har delvis en annan

syftning. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga (yrkande 28).

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo648 yrkande 4

och med avslag på motion 1994/95:Jo628 yrkande 30 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår

regeringens förslag att till Investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning anvisa

100 000 000 kr,

31. Investeringsbidrag för främjande av omställning i

ekologiskt hållbar riktning (mom. 26)

Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo628 innebär Folkpartiet liberalernas

förslag om skatteväxling en betydligt effektivare stimulans till

arbetsmarknaden än regeringens förslag till stimulansbidrag för

åtgärder för miljöanpassning. Utskottet avstyrker därför

regeringens förslag om anslaget A 8 på 100 miljoner kronor.

Dessa medel bör i stället användas till särskilt angelägna

engångsinsatser inom miljöområdet som t.ex. markinköp.

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda bifalla motionen

såvitt nu är i fråga (yrkande 30).

Utskottet avstyrker motion Jo648 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo628 yrkande 30

och med avslag på motion 1994/95:Jo648 yrkande 4 avslår

regeringens förslag till Investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning samt till ett nytt

anslag Särskilda insatser för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 100 000 000 kr,

32. Särskilda projekt (mom. 30)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i motion

Jo687 att Kemikalieinspektionens arbete måste förstärkas. I den

pågående revisionen av EU:s femte miljöhandlingsprogram bör

Sverige driva kravet att EU som mål för sin kemikaliepolitik

anger att alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall

avvecklas. Med hänsyn till det ökade arbetet gentemot EU bör

riksdagen bifalla motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 7) och

anslå 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag under

anslaget A 11.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande

lydelse:

30. beträffande särskilda projekt

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1994/95:Jo687 yrkande 7 till Särskilda

projekt för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 13 965 000 kr,

33. Stockholms internationella miljöinstitut (mom. 33)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i motion

Jo648 att statens utgift under anslaget A 14 bör upphöra under

nästa budgetår. Som motionärerna anför uppstår nya vägar till

initiering, genomförande och presentation av studier och

miljöforskning genom ett ökat miljösamarbete med EU. Riksdagen

bör därför bifalla motionen såvitt nu är i fråga och avslå

regeringens förslag.

Det anförda innebär att motion Jo664 yrkande 9 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande

lydelse:

33. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo648 yrkande 5

och med avslag på motion 1994/95:Jo664 yrkande 9 avslår

regeringens förslag att till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1995/96 anvisa ett

reservationsanslag på 18 000 000 kr,

34. Stockholms internationella miljöinstitut (mom. 33)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo664 yrkande 9 att

verksamheten vid Stockholms internationella miljöinstitut bör

utvidgas. Som motionärerna framhåller bedriver institutet en

mycket angelägen och uppmärksammad verksamhet som rör u-länder

och Östeuropa. Den främjar utvecklingen av ny teknik för en

miljöanpassad och hållbar samhällsutveckling. Riksdagen bör

bifalla motionen i nu berörd del och anvisa 10 miljoner kronor

utöver regeringens förslag (12 månader).

Det anförda innebär att motion Jo648 yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande

lydelse:

33. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1994/95:Jo664 yrkande 9 och med avslag på motion

1994/95:Jo648 yrkande 5 till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 33 000 000 kr,

Särskilt yttrande

Besparingsåtgärder (mom. 1)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

En bra miljö är en viktig del av vår livskvalitet.

Centerpartiet lägger stor vikt vid att skapa ett samhälle där

den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjligt och där vi

i större utsträckning använder förnyelsebara resurser. Målet är

en hållbar utveckling vilket innebär att samhällets

miljösatsningar inte får trappas ned utan i stället måste öka.

Den sänkta ambitionsnivå som regeringen har kan vi inte

acceptera. I reservationer till detta betänkande har

Centerpartiet ställt sig bakom förslag om mer resurser till

miljöområdet vilket hade lett till en bättre miljöpolitik. Vi är

övertygade om att Sverige för att nå de resultat vi ser som

nödvändiga, nu och i framtiden måste ha en offensiv

miljöpolitik. De bedömningar som regeringen gör för de närmaste

åren får stå för regeringen och Socialdemokraterna.

Centerpartiet kommer naturligtvis att presentera budgetförslag

inför kommande år som bygger på de förslag och de mål vi

redovisat i våra motioner till årets riksdag.