Bet. 1994/95:JoU15

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU15

Ändringar i växtskyddslagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

JoU15

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de i proposition 1994/95:145 föreslagna

ändringarna i växtskyddslagen (1972:318) för att anpassa

bestämmelserna på växtskyddsområdet till EG:s regler.

Anpassningen innebär att kontroll och undersökning skall kunna

genomföras för att göra det möjligt att fastställa frihet från

växtskadegörare. Även med avseende på lagens tillämpningsområde

föreslås ändringar som innebär att vissa ogräs, t.ex. jätteloka,

och andra organismer som indirekt kan förorsaka sjukdom eller

annan skada på växtodlingar skall kunna bekämpas även på annan

mark än växtodling och skog.

I propositionen föreslås också en ändring i lagen (1983:738)

om bekämpande av salmonella hos djur. Ändringen innebär att

skyldigheten att genomföra salmonellakontroll skall kunna

åläggas alla som yrkesmässigt håller fjäderfä.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 1995.

Utskottet tillstyrker regeringens förlag och avstyrker

motionerna.

Till betänkandet har fogats en reservation (mp).

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:145 att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),

2. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av

salmonella hos djur.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i växtskyddslagen för att

anpassa bestämmelserna på växtskyddsområdet till EG:s regler.

Anpassningen innebär att kontroll och undersökning skall kunna

genomföras för att göra det möjligt att fastställa frihet från

växtskadegörare. I övrigt föreslås bestämmelser om sundhetsintyg

för handel med och utförsel av växter samt vissa ändringar med

avseende på lagens tillämpningsområde.

I propositionen föreslås också en ändring av lagen (1983:738)

om bekämpande av salmonella hos djur. Ändringen innebär att

skyldigheten att genomföra salmonellakontroll skall kunna

åläggas alla som yrkesmässigt håller fjäderfä.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 1995.

Lagrådet har avgett yttrande över förslaget till lag om

ändring i växtskyddslagen.

Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 och 1995

1993/94:Jo504 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en förändring av förordningen (1975:994) om

införsel av växter m.m.

1994/95:Jo506 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter för

att bevara och skydda den biologiska mångfalden och de genetiska

resurserna.

1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att den ser till att det

inom EU också anslås medel för sortgodkännande av traditionella

växtsorter,

3. att riksdagen hos regeringen begär att den arbetar med

denna fråga också inom ramen för det svenska arbetet inom FN,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om krav och kostnader för certifiering och

kontroll av standardutsäde av köksväxtfröer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kravet på att sista förbrukningsmånad

skall ersättas med uppgifter om fröpartiers grobarhet för

aktuell odlingssäsong,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de svenska kraven på högre grobarhet

skall göras till svensk norm och att Sverige skall verka för att

den också skall gälla i EU,

1994/95:Jo524 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om översyn av taxorna för kontroll av grönsaksfrö i Sverige.

1994/95:Jo602 av Inga Berggren och Rune Rydén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att hindra spridning av jätteloka.

1994/95:Jo607 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en aktionsplan för att utrota den kraftigt giftiga

jättebjörnlokan i Sverige.

1994/95:Jo636 av Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär lagstiftning mot

jätteloka i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Växtskydd

Propositionen

Genom de föreslagna ändringarna skall lagen kunna tillämpas

också på sådana organismer som orsakar skador på odlingar utan

att direkt angripa växterna, t.ex. vissa ogräs och vissa andra

organismer som förstör förutsättningarna för odling.

Bestämmelsen om lagens tillämpningsområde utformas så att

Jordbruksverket i stället för regeringen kan ges befogenhet att

föreskriva vilka växtskadegörare som omfattas av lagen. I det

nuvarande bemyndigandet talas om skada på växtodling, skog eller

lager av växter. För att bl.a. kunna bekämpa ogräs som först får

sitt fäste på "annan mark" än växtodling eller skog, föreslås

att även växtskadegörare som allvarligt kan skada sådan mark

omfattas av föreskriftsrätten.

Den som har anledning anta att växtskadegörare angripit växter

eller växtodling på mark som han odlar eller brukar är skyldig

att anmäla detta till Statens jordbruksverk. I enlighet med

utvidgningen av definitionen av växtskadegörare kommer

anmälningsskyldigheten att omfatta bl.a. också ogräsangrepp som

är skadliga för växtodlingen. Skyldigheten att göra anmälan

vidgas till att gälla också den som har växter i lager för

försäljning till annan än konsument.

Enligt nuvarande bestämmelser vidtas åtgärder med stöd av

växtskyddslagen främst efter anmälan från odlare. Vid handel med

växter mellan stater kontrolleras växternas sundhet vid gränsen.

I båda fallen har Jordbruksverket möjlighet att ingripa mot

växtskadegörare.

Bestämmelser införs nu som ger stöd för föreskrifter om

anmälningsskyldighet, kontroll och undersökning i syfte att

genomföra EG:s regler om kontroll i odlingar och skyldighet att

kunna spåra växtskadegörares ursprung vid handel med växter.

Vidare utgör bestämmelserna en förutsättning för att konstatera

frihet från växtskadegörare.

Föreskrifter skall kunna meddelas om krav på sundhetsintyg vid

handel med och utförsel av växter. Privata organ skall kunna ges

rätt att utfärda sådana intyg.

Motionerna

I motion 1993/94:Jo504 av Britta Bjelle (fp) framhålls att

förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m. bör ses över

eftersom importerat virke i många fall är fullt med insekter och

insektslarver som riskerar att spridas i virkespartiernas

omgivningar.

I motion Jo506 av Gudrun Lindvall (mp) påtalas behovet av

kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter för att bevara och

skydda den biologiska mångfalden och de genetiska resurserna.

Fröer från gamla kulturväxter lagras frysta eller torkade i

fröbanker. Vid strömavbrott kan fröbankerna förstöras och

grobarheten är vidare inte särskilt hög hos frö som har torkats,

frysts och lagrats länge.

I motion Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) framhålls att det

enda sättet att nu bevara de traditionella sorterna för

köksväxter är att få in dem på EU:s lista över godkända sorter,

vilket är mycket dyrt och tidsödande. Sverige bör verka för att

det inom EU anslås medel för sortgodkännande av traditionella

växtsorter samt att Sverige inom ramen för arbetet inom FN bör

arbeta med frågan (yrkandena 2 och 3). Vidare framförs att krav

och kostnader för certifiering och kontroll av standardutsäde av

köksväxtfröer bör ses över, så att användningen av traditionella

sorter av köksväxter inte omöjliggörs (yrkande 4). Vidare

föreslås att kravet på att sista förbrukningsmånad skall

ersättas med uppgifter om fröpartiers grobarhet för aktuell

odlingssäsong (yrkande 5). Dessutom föreslås att de svenska

kraven på högre grobarhet skall göras till svensk norm och att

Sverige skall verka för att den också skall gälla i EU (yrkande

6).

Enligt motion Jo524 av Christin Nilsson (s) bör en utredning

tillsättas för att se över taxorna för kontroll av grönsaksfrö i

Sverige. För att bereda svenska fröföretag möligheter att

konkurrera med holländska och danska företag på lika villkor vad

gäller kostnader för officiell kontroll av köksväxtfrö bör

kostnaderna för kontrollen anpassas till vad som gäller i

konkurrentländerna.

I motionerna Jo602 av Inga Berggren och Rune Rydén (m), Jo607

av Tuve Skånberg (kds) och Jo636 av Bengt Silfverstrand och

Anita Jönsson (s) föreslås lagstiftning och en aktionsplan för

att utrota och hindra spridning av jätteloka.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.

Jordbruksverket bör således bemyndigas att föreskriva vilka

växtskadegörare som omfattas av växtskyddslagen. Det är

angeläget att bekämpning kan sättas in mot nya växtskadegörare

med kort varsel. Vidare bör definitionen av växtskadegörare

utvidgas till att omfatta organismer ur växt- och djurriket som

inte direkt angriper växter, men som ändå kan förorsaka sjukdom

eller annan skada på växtodlingar. Till denna kategori hör t.ex.

vissa ogräs och vissa andra organismer som förstör

förutsättningarna för odling. Jordbruksverkets befogenhet att

meddela föreskrifter bör vidare utvidgas till växtskadegörare

som allvarligt kan skada även annan mark än växtodling och skog.

Förslaget innebär att ett ogräs, t.ex. jättelokan, som först får

fäste på annan mark än växtodling eller skog skall kunna

bekämpas enligt lagen.

Utskottet delar i huvudsak motionärernas synpunkter angående

problemen med jättelokans utbredning och anser det angeläget att

den fortsatta spridningen hejdas. Utskottet utgår från att

regeringen och berörda myndigheter noga följer tillämpningen av

de nu föreslagna reglerna. Motionerna Jo602, Jo607 och Jo636 bör

mot bakgrund både av vad nu anförts och av att de måste anses

vara i allt väsenligt tillgodosedda med föreliggande förslag

inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Även motion 1993/94:Jo504 avstyrks med hänvisning till att de

av motionären föreslagna ändringarna genomförts (se SFS

1994:1248 och Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 1994:245).

Regeringen beslutade den 11 augusti 1994 att en svensk

landsstudie skall göras som redovisar våra kulturväxter, deras

vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde och vilka

åtgärder som behövs för att säkra en bred genetisk variation hos

dem. Enligt direktiven (dir. 1994:77) skall en översikt göras

över arter och sorter som odlas i Sverige samt arter som är

inhemska i Sverige och odlas i andra länder. Översikten och

beskrivningen skall göras efter en indelning i olika

växtslagsgrupper. Odlingens omfattning av växterna skall anges

och vidare skall aktiviteterna i Sverige för att bevara de

växtgenetiska resurserna kartläggas.

Utskottet delar i stor utsträckning de synpunkter som framförs

i motion Jo507. Det är angeläget att bevara de traditionella

sorterna för köksväxter både i Sverige och i andra länder. Det

svenska arbetet för att bevara den biologiska mångfalden bör

genomsyra också bestämmelser om certifiering och kontroll av

standardutsäde av köksväxtfröer. De frågeställningar som

behandlas i motion Jo507 omfattas enligt utskottets mening i

allt väsentligt av direktiven till arbetet med en landsstudie om

kulturväxter. Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet

det lämpligt att avvakta resultatet av det fortsatta arbetet med

en landsstudie över våra kulturväxter och föreslår att

motionerna Jo506 och Jo507 yrkandena 2--6 nu lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd.

Avgift för kontroll av standardutsäde av köksväxter beslutades

den 17 maj 1994 av Statens utsädeskontroll (SJVFS 1994:75).

Utskottet har erfarit att Statens utsädeskontroll därefter,

genom beslut den 1 mars 1995, för verksamhetsåret 1994/95 sänkt

kostnaden för kontroll av utsäde som delas upp i

småförpackningar i Sverige eller som importeras i färdiga

förpackningar. Utskottet anser i likhet med motionärerna det

angeläget att den svenska officiella kontrollen har en

omfattning som motsvarar den i våra konkurrentländer. Utskottet

förutsätter att regeringen och ansvariga myndigheter också

fortsättningsvis noga kommer att följa utvecklingen inom

området. Mot bakgrund av vad som nu anförts får enligt

utskottets mening motion Jo524 anses vara i huvudsak

tillgodosedd och inte påkalla någon ytterligare riksdagens

åtgärd. Motionen avstyrks.

Bekämpande av salmonella hos djur

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en obligatorisk

salmonellaprovtagning för ungdjur som föds upp till värphöns.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande växtskydd

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

växtskyddslagen (1972:318),

2. beträffande salmonella

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,

3. beträffande spridning av jätteloka m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo504, 1994/95:Jo602,

1994/95:Jo607 och 1994/95:Jo636,

4. beträffande kulturväxter och traditionella växtsorter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo506 och

1994/95:Jo507 yrkandena 2--6,

res. (mp)

5. beträffande taxor för kontroll av grönsaksfrö

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo524.

Stockholm den 21 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson

(s), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och

Ola Sundell (m).

Reservation

Kulturväxter och traditionella växtsorter (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar helt de synpunkter som framförs i motionerna

Jo506 och Jo507 om det angelägna i att bevara de traditionella

sorterna för köksväxter i Sverige och i andra länder. I och med

EU-inträdet gäller från årsskiftet 1994/95 helt nya regler i

Sverige för köksväxtfröer, som kommer att få förödande

verkningar för traditionella köksväxtfröer och den biologiska

mångfalden.

Utskottet anser att de frågor som behandlas i motionerna Jo506

och Jo507 är så viktiga att de fordrar omedelbara åtgärder.

Utskottet anser därför att vi inte kan invänta den landstudie

som regeringen beslutade den 11 augusti 1994 innan åtgärder

vidtas.

Det är främst tre ingredienser i de nya bestämmelserna som ger

förödande verkningar för grönsaksodlingen, det genetiska arvet

och den biologiska mångfalden. Det första är kravet på

sortdokumentation, det andra kravet att allt frö som säljs måste

vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde och det

tredje kravet är att fröpåsarna skall vara märkta med sista

förbrukningsdag, i praktiken sista förbrukningsmånad.

Kravet på sortdokumentation är absolut och orubbligt för att

en grönsakssort skall få säljas över huvud taget i Sverige och i

EU. Den måste vara upptagen i en officiell sortlista, vilket i

praktiken betyder EU:s gemensamma lista över dokumenterade

köksväxtsorter. Finns inte köksväxten med på listan betraktas

den som illegal. Det spelar ingen roll hur bra eller goda

skördar som sorten ger eller om den har varit i allmänt bruk

sedan länge. Finns sorten inte på listan får den inte finnas i

handeln.

Från EU:listan har det de senaste tio åren strukits många

sorter och varianter (närmare två tusen). Det har varit dels för

att rationalisera kontrollen, dels för att inget fröföretag har

haft råd eller intresse att ta på sig ansvaret för gamla sorter.

Det kostar alldeles för mycket för mindre fröodlare att få en

sort registrerad på EU:s lista eftersom kostnaden för en

sortdokumentation är 20 000 kr per sort. Det tar tre år för att

få en dokumentation genomförd, då det fordras en treårig

kontrollodling, som i Sverige utförs av Statens utsädeskontroll

och godkänns av Statens växtsortnämnd.

I Europa är det främst de äldre standardsorterna som drabbas

av denna rensning. Det drabbar inte de nya sorterna, dyra med

högst personliga namn, garanterad lönsamhet och tydliga

ägarförhållanden.

Certifieringskravet och kontrollen av standardutsäde måste ske

för varje fröparti som skall säljas och finns till för att

garantera sortrenhet och grobarhet. Den skall utföras av godkänd

myndighet i Sverige eller utomlands.

Saknas kontrolluppgift skall Statens utsädeskontroll utföra

grobarhetstest och renhetsanalys på varje fröparti som skall

säljas. Varje köksväxtsort kan vara uppdelad på flera partier.

Det kostar för varje fröparti 620 kr plus en grundavgift på 50

kr, administrationsavgift på 100 kr samt en timdebitering för

analysen. Renhetskontrollen fordrar en minsta provmängd för

varje fröparti. Totalkostnaden per parti är normalt 1 000 kr.

Kontrollkostnaderna drabbar alla fröfirmor lika. För mindre

företag med hyggligt heltäckande sortiment av köksväxter kan

detta innebära nedläggning av verksamheten. Kostnaden för att

undersöka flera hundra partier varje år blir för dem helt

orimlig. Kontrollkostnaderna kan överstiga

försäljningsintäkterna. Kvar blir då några få stora företag med

ett likformigt och begränsat sortiment. För odlarna minskar

möjligheterna att välja från en mångfald sorter som de mindre

fröföretagen har tillfört oss.

De nya reglerna, som gäller från årsskiftet 1994/95, kommer

att förändra utbudet av köksväxtfrö för alla odlare och det till

det sämre.

Utskottet anser att det är orimligt att förbjuda odlare att

använda alla de icke dokumenterade sorter som finns och som har

använts och även fortsättningsvis kan användas med framgång i

Sverige bara därför att de inte är dokumenterade i EU. Många av

dem har egenskaper som passar våra odlingsförhållanden.

Utskottet anser att det är viktigt att dessa sorter inte

förbjuds med tanke på att Sverige som ett av 153 länder

tillsammans med EU har ställt sig bakom Riodeklarationen om

biologisk mångfald.

Utskottet delar också de synpunkter som har framförts i motion

Jo506 om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter

för att bevara och skydda den biologiska mångfalden och de

genetiska resurserna.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo506 och

Jo507 yrkandena 2--6 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande kulturväxter och traditionella växtsorter

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo506 och

1994/95:Jo507 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Bilaga