Bet. 1994/95:JoU16

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU16

Miljön -- Vårt gemensamma ansvar

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

JoU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas skrivelse 1994/95:120 där regeringen

presenterar inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och

lämnar en redovisning av tillståndet i miljön. Utskottet

behandlar ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden

1994 och 1995 om miljöpolitik samt om miljöbalken och andra

styrmedel i miljöpolitiken. Utskottet föreslår ett

tillkännagivande av innebörd att planeringen av arbetet på en

miljöbalk inriktas på ett ikraftträdande senast den 1 januari

1998. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot regeringens

redovisning och motionsyrkandena avstyrks med hänvisning bl.a.

till vad som anförs i skrivelsen.

Till betänkandet har fogats 6 reservationer (m, fp, c, v) och

ett särskilt yttrande (mp).

Skrivelsen

Regeringen (Miljödepartementet) bereder genom skrivelse

1994/95:120 riksdagen tillfälle att ta del av regeringens

presentation av inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och

redovisning av tillståndet i miljön.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen presenterar regeringen inriktningen av det

miljöpolitiska arbetet och lämnar en redovisning av tillståndet

i miljön.

I del I redovisas hur det internationella arbetet skall

förstärkas och göras mer resultatinriktat. Sverige bör driva på

det miljöpolitiska arbetet inom Europeiska unionen. Vidare bör

Sverige fortsätta att spela en aktiv roll i det globala

miljöarbetet och uppföljningen av FN:s konferens om miljö och

utveckling i Rio de Janeiro år 1992 har därför hög prioritet. En

svensk nationalkommitté kommer att tillsättas för uppföljning av

Riokonferensen och för arbetet inför FN:s extra

generalförsamling år 1997.

Det lokala arbetet är av stor betydelse. En

markanvändningspolitik för en långsiktigt hållbar utveckling

skall utvecklas och regeringen avser att lägga särskild vikt vid

en hållbar utveckling av städer och tätorter, bl.a. genom att

miljön får en starkare roll i den kommunala

översiktsplaneringen.

Regeringen har tidigare föreslagit att programmet för

landskapsvård utökas kraftigt. Ett särskilt stöd kommer också

att utgå till jordbrukare som vill ställa om till ekologisk

odling. Det är angeläget att miljöanpassningen inom bl.a. de

areella näringarna fortsätter kombinerat med skydd av land- och

vattenmiljöer för att säkerställa den biologiska mångfalden.

Möjligheterna att införa en naturvårdsavgift i skogsbruket

analyseras liksom om skogsvårdslagen bör infogas i eller på

annat sätt samordnas med en kommande miljöbalk. Regeringen avser

vidare att ta fram ett samlat program för skyddet av

fjällområden.

Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i

samråd med andra sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program

för miljöinsatser som ger nya arbeten och samtidigt bidrar till

en förbättrad ekonomi. En omfattande satsning på

miljöinvesteringar ingår i regeringens ekonomisk-politiska

proposition.

Nya ekonomiska styrmedel införs i miljöpolitiken.

Kretsloppsarbetet drivs vidare och en sammanhållen strategi för

arbetet tas fram med bl.a. tydliga prioriteringar av vilka

material och produkter som bör återanvändas och återvinnas.

Producentansvaret bör införas för prioriterade varugrupper.

Ansvaret för miljöfarligt avfall förtydligas, liksom ansvaret

för gamla miljöskador.

Miljöinsatserna inom trafiksektorn stärks. Naturvårdsverket

får i uppdrag att i samråd med berörda sektorsmyndigheter

föreslå hur utsläppen från arbetsfordon bör minskas genom

nationella och internationella åtgärder. Ett aktivt miljöarbete

kommer också att bedrivas inom energisektorn, bl.a. genom

fortsatta insatser för att förbättra förutsättningarna för

energieffektivisering och en ökad användning av förnybara

energikällor.

En aktiv miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt

miljöansvar, samtidigt som åtgärder inom olika sektorer

samordnas. Regeringen kommer att fortlöpande redovisa

miljöarbetet inom de olika departementens ansvarsområden.

Lagstiftningen samlas i en miljöbalk, som blir mer heltäckande

än det tidigare framlagda balkförslaget.

I del II beskrivs tillståndet i miljön, hur det utvecklats

under senare år och i vilken utsträckning de mål och

inriktningar som riksdagen har ställt upp inom miljöområdet har

kunnat uppfyllas.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift

på konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift

på avfall som deponeras eller bränns.

1993/94:Jo652 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om differentierade miljöavgifter,

2. att riksdagen vid bifall på yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att som

pilotfall använda bensinpriset.

1993/94:Jo671 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att direktiven för den i den gröna

budgetbilagan aviserade utredningen om ekonomiska styrmedel och

skatteväxling på miljöområdet också skall omfatta uppdraget att

utreda ett system för miljöavgifter på trafikanläggningar.

1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utveckling av ekonomiska modeller i

kommunalt miljöarbete.

1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en miljöanpassad energisektor.

1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av miljökontroll genom

miljöavgifter.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

1994/95:Jo601 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöbalk i

enlighet med vad som föreslås i motionen och att den skall träda

i kraft senast den 1 januari 1996,

2. att riksdagen beslutar att miljöbalken skall innefatta

nuvarande strålskyddslag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen beslutar att miljöbalken skall innefatta

nuvarande lag (1979:425) om skötsel av jordbruksmark

(skötsellagen),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljöbalken skall innefatta tillämpliga delar av nuvarande

skogsvårdslag i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljöbalken i enlighet med vad som anförts i motionen skall

innefatta bestämmelser angående biotekniska produkter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

övrig miljörelaterad lagstiftning bör ingå i balken och att

dessa frågor närmare bör utredas i enlighet med vad som anförts

i motionen,

7. att riksdagen beslutar att under allmänna aktsamhetsregler

i miljöbalken införa en stopparagraf i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att under allmänna aktsamhetsregler

i miljöbalken införa en substitutionsprincip i enlighet med vad

som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att miljöbalkens allmänna

aktsamhetsregler och bestämmelser skall vara tillämpliga på all

miljöpåverkande verksamhet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

i miljöbalken skall ingå lagrum som tillåter generella

föreskrifter i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

som allmän aktsamhetsregel i miljöbalken införa "users pays

principle" i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagändringar vad gäller regeringens roll vid

tillåtlighetsprövningen av miljöpåverkande verksamheter enligt

nuvarande naturresurslag (NRL) i kommande förslag till miljöbalk

i enlighet med vad som anges i motionen,

14. att riksdagen beslutar att talerätt för

miljöorganisationer skall införas i miljöbalken,

15. att riksdagen beslutar att en miljöombudsman skall

inrättas i enlighet med vad som föreslås i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

substitutionsprincipen som allmän aktsamhetsregel bör förändras

så som anges i motionen,

17. att riksdagen beslutar att substitutionsprincipen skall

ingå i de särskilda bestämmelserna om kemiska produkter så som

anges i motionen,

18. att riksdagen beslutar att orden "berörd del av" stryks i

den del av miljöbalken som skall ersätta 26 § i nuvarande

naturvårdslag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lagändringar för att motverka trafikens

miljöproblem,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk

innefattande reglering av skyddsdikning i enlighet med vad som

anförts i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kommunala planer inte skall kunna

upphäva strandskyddet,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud mot tippning och utfyllnader i

strandskyddsområdet,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett utvidgat biotopskydd.

1994/95:Jo606 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en vidgad talerätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att preskriptionstiden för miljöbrott

reglerade enligt miljöskadelagen bör förlängas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige som nation bör tillträda den i

motionen angivna Europarådskonventionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att enskilda som drabbas av miljöskador

skall ges ett förstärkt rättsskydd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att miljökvalitetsnormer bör utformas så

att de får en effektiv rättsverkan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda möjligheten av att införa

landskapsvårdande miljökvalitetsnormer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att aktsamhetsregeln kring hushållning

kompletteras att omfatta energi,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att miljöbalken bör innehålla ett knippe

tydliga basregler med rättsverkan som kan ligga till grund för

tillsynsbeslut,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om NRL-anknuten lagstiftning utanför

miljöbalken.

1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad konsumentstyrning på miljöområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringar i miljöarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöbalken.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kampen mot statsskulden och

miljöskulden måste föras samtidigt,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett nytt förslag om

miljöbalk skyndsamt läggs fram,

6. att riksdagen hos regeringen begär att en kommission

tillsätts som utreder vad som krävs för en hållbar utveckling i

Sverige i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

beräkning av det svenska miljöutrymmet i enlighet med vad i

motionen anförts,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk

i så god tid att den kan träda i kraft senast den 1 januari

1996.

1994/95:Jo683 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppgifter och sammansättning av den

svenska nationalkommitté som regeringen avser att tillkalla

under våren 1995.

1994/95:Ju608 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att motverka inaktiva tillsynsmyndigheter

genom att bl.a. ge ideella organisationer talerätt i

miljöärenden.

Utskottet

Inledning

Detta betänkande följer i huvudsak regeringens disposition i

skrivelsen. Betänkandet inleds med en redovisning av

inriktningen av det miljöpolitiska arbetet med angivande av

miljömålen och hur dessa uppfylls. Därefter följer en

redogörelse för det internationella, resp. lokala och regionala

miljöarbetet och för biologisk mångfald. Vidare redogörs för

inriktningen av ett miljöanpassat näringsliv samt för styrmedel

i miljöpolitiken.

I det inledande avsnittet behandlas motioner av övergripande

karaktär om den miljöpolitiska inriktningen och miljöpolitikens

mål och strategier. Därefter behandlas motioner om en ny

miljöbalk och andra styrmedel i miljöpolitiken.

Den miljöpolitiska inriktningen

Skrivelsen

En politik för hållbar utveckling måste utgå från människans

villkor och ekosystemets långsiktiga bärighet, både i Sverige

och i världen. Miljöproblemen är omfattande. Försurningen är

fortfarande det största nationella miljöproblemet tillsammmans

med övergödning av sjöar och vattendrag. Klimatfrågorna är det

största globala miljöproblemet. Frågan om biologisk mångfald och

om varornas miljöpåverkan uppmärksammas nu också allt mer.

Regeringen anför att redovisningen är en inbjudan till en

dialog om det framtida miljöarbetet. I stora delar av

miljöpolitiken finns en bred samsyn mellan de politiska

partierna.

Av redovisningen Hur uppfylls miljömålen? framgår att

koldioxidutsläppen kommer att öka efter år 2000. Målet att

utsläppen bör minska efter sekelskiftet kommer därför inte att

kunna infrias utan ytterligare åtgärder. Transportsektorn och

energisektorn är de samhällssektorer som bidrar mest till

koldioxidutsläppen. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas

både vad gäller transportsystemets struktur och för att få fram

fordon och drivmedel som ger låga utsläpp. Inom

energiproduktionen bör det ske en ökad övergång till icke

fossila bränslen och energin bör utnyttjas effektivare.

Försurningen är det största nationella miljöproblemet. Målet

att minska svavelutsläppen med 80 % från 1980 års nivå till år

2000 är redan uppnått. En 30-procentig minskning av

kväveoxidutsläppen mellan år 1980 och år 1995 kommer emellertid

inte att uppnås. Transporter och arbetsmaskiner svarar för mer

än tre fjärdedelar av kväveoxidutsläppen. Vägtrafikens bidrag

har minskat på grund av att andelen personbilar med

katalysatorer ökar. Åtgärder bör därför även vidtas mot utsläpp

från annan trafik inklusive sjöfarten och flyget samt från

arbetsmaskiner. Även inom energi- och industrisektorn bör

arbetet med utsläppsbegränsningen fortgå.

I och med nya internationella miljöavtal, bl.a. i samband med

Riokonferensen och medlemskapet i EU, har vi nu stora

möjligheter att bekämpa miljöproblemen både i Sverige och

internationellt. Den nya utmaningen är att bygga det ekologiskt

hållbara samhället i Sverige, i Europa och resten av världen i

solidaritet med utvecklingsländerna.

Miljöpolitiken får en allt tydligare internationell dimension.

Arbetet måste enligt skrivelsen bedrivas på olika nivåer, dvs.

inom närområdet med Norden, inom Europa och på den globala

nivån. Det är angeläget att agera långsiktigt, ofta i flera

internationella fora samtidigt och tillsammans med likasinnade i

de frågor Sverige prioriterar.

Förberedelserna för 1997 års extra generalförsamling i FN om

uppföljningen av Riokonferensen har påbörjats. Det anförs att

det fortsatta arbetet fordrar en fast nationell förankring.

Regeringen avser därför att under våren 1995 upprätta en svensk

nationalkommitté med deltagande från en bred krets av det

svenska samhället för att följa upp det internationella arbetet

efter Riokonferensen och förbereda 1997 års extra

generalförsamling.

Vidare anförs att Sverige bör driva på det miljöpolitiska

arbetet inom EU. Sverige bör bl.a. vara aktivt inom EU när det

gäller samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,

agerandet i miljökonventioner och vid internationella

miljökonferenser. Det nordiska samarbetet bör i ökad

utsträckning inriktas på att effektivisera och stärka de

nordiska ländernas insatser mot miljöproblem i närområdet, inkl.

Östersjöområdet och Barentsregionen. I det bilaterala samarbetet

om kunskapsuppbyggnad i Östeuropa bör länderna i Sveriges

närområde prioriteras, dvs. i första hand Estland, Lettland,

Litauen, nordvästra Ryssland och Polen.

Det lokala miljöarbetet utgör grunden för en hållbar

utveckling. För Sveriges del är kommunernas arbete med lokala

Agenda 21 av central betydelse. Kommuninvånare,

intresseorganisationer, företag samt övriga lokala aktörer

behöver engageras i arbetet och bidra med sina kunskaper.

Länsstyrelsernas ansvar att vara pådrivande och samordnande i

miljöarbetet bör utvecklas ytterligare.

Samhällsplaneringen på alla nivåer bör utvecklas mot ett

sektorsövergripande och strategiskt synsätt för att främja en

hållbar utveckling av hela landet. Miljöproblem bör förebyggas

bl.a. genom arbete med ett miljöanpassat transportsystem och

samordnade insatser i fråga om markanvändning och byggande.

Den biologiska mångfalden, artrikedomen och den genetiska

variationen är en förutsättning för varaktigt liv. Aktionsplaner

som syftar till en mer naturvårdsanpassad verksamhet utarbetas

nu inom bl.a. skogsbruket, jordbruket, fisket och rennäringen.

Allemansrätten och strandskyddet är viktiga förutsättningar

för friluftslivet. Landets fjällområden bör värnas mot alltför

hårt nyttjande och slitage.

Ett miljöanpassat näringsliv är enligt skrivelsen en

förutsättning för en hållbar utveckling och kan stärka

konkurrenskraften. Ett miljöanpassat näringsliv har ökade

förutsättningar för tillväxt och export och därmed också för att

generera sysselsättning och välstånd. Med miljöanpassning menas

inte bara renare produktion, utan att hänsyn tas till miljön i

företaget som helhet, inklusive ansvar för produktens

miljöpåverkan under användning och då den till slut bör kasseras

eller återvinnas. Denna miljöanpassning sker delvis inom

näringslivet som en del av dess normala marknadsanpassning.

Staten har en roll i att driva på och underlätta denna process

för att bidra till att skapa ett miljöanpassat näringsliv.

Miljösektorn, både i en direkt bemärkelse såsom vatten- och

luftrening, avfallshantering m.m. och i en vidare bemärkelse som

gäller hela näringslivet, kan bidra till att skapa nya

arbetstillfällen. Det mesta av detta arbete bör ske på initiativ

av näringslivet. Regeringen har dock en roll i att driva på och

underlätta processen. För att fortsätta utveckla området bör

närings-, finans- och miljöpolitiken samordnas ytterligare.

Naturvårdsverket får i uppdrag att i samråd med övriga berörda

sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program för miljöinsatser

som kan ge nya arbeten.

I fråga om monetära miljöräkenskaper anförs att följande tre

uppdrag utformades på förslag av Miljöräkenskapsutredningen (SOU

1991:37). Naturvårdsverket fick ett numera avrapporterat uppdrag

att ta fram ett system för s.k. miljöindex, som bör ge en samlad

bild av tillståndet i några svenska ekosystem. Statistiska

centralbyrån arbetar med att ta fram fysiska miljöräkenskaper

som skall beskriva flödet av olika miljöförstörande substanser i

ekonomin. Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att utarbeta

monetära miljöräkenskaper som visar miljöförstöringens

kostnader. Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån

kommer före årets slut att lämna en gemensam delrapport där

resultaten av deras arbete redovisas.

Motionerna

I motion Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs i fråga om ökad

konsumentstyrning på miljöområdet att framtidens generationer

kommer att ställa stora krav på miljön (yrkande 1). Framtidens

människor kommer inte att acceptera att arbeta i företag som

skadar miljön eller framställer produkter som inte uppfyller

högt ställda miljökrav. Motionärerna framhåller i fråga om

prioriteringar på miljöområdet (yrkande 2) att EU bör bli ett

prioriterat område för svensk miljöpolitik. Klimatfrågan bör

prioriteras högt mot bakgrund av dess globala effekter, och

försurningen tillhör vårt allvarligaste nationella miljöproblem

på grund av Sveriges känslighet för surt nedfall. Mot bakgrund

av vår geografiska placering spelar också utvecklingen på

miljöområdet i Baltikum och Östeuropa en stor roll för vår egen

och Östersjöns miljö.

Enligt Centerpartiets partimotion Jo641 bör en utredning

tillsättas om beräkning av det svenska miljöutrymmet (yrkande

1). Det är angeläget att skapa bedömningsgrunder för olika

länders påverkan på miljön och användningen av naturresurser.

Den internationella miljöorganisationen Friends of the Earth har

utarbetat ett mått på fördelning av resurser. Metoden ger

möjlighet att beräkna vad som är hållbar utveckling och att ta

hänsyn till en global rättviseaspekt. Regeringen bör sedan

årligen i sin miljöredovisning ange åtgärder och resultat för

att anpassa samhället till en sådan nivå i resursförbrukningen.

I motion Jo628 (fp) anförs att kampen mot statsskulden och

miljöskulden måste föras samtidigt (yrkande 1). För att råda

bot på Sveriges mest akuta problem krävs tillväxt för att skapa

nya arbeten och förbättra tilltron till landets ekonomi.

Samtidigt är det viktigt att den nödvändiga tillväxten sker på

sådant sätt att skadorna på miljön inte ökar. Tvärtom är det så

att de ackumulerade skadorna på miljön -- här har begreppet

miljöskuld etablerats -- måste minska. Det tycks finnas

"systemfel" i samhället som gör att miljöbeslut inte genomförs

och att miljömål tillmäts för liten betydelse. En kommission bör

tillsättas som utreder vad som krävs för en hållbar utveckling i

Sverige (yrkande 6). Den bör få i uppdrag att utreda vilka

hinder som finns i beslutsprocesser och i nationella och

internationella regelverk.

I motion Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) anförs att en

kommission bör tillkallas med bred parlamentarisk förankring och

med representation för miljöorganisationer, näringsliv,

arbetstagarorganisationer och forskare med uppgift att utveckla

en strategi för ett ekologiskt uthålligt samhälle på uppgifter

och sammansättning av den svenska (yrkande 3). Motionärerna

utgår från att den nationalkommitté som regeringen avser att

tillkalla under våren 1995 får den föreslagna bredden i fråga om

sammansättning.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att riksdagen under våren 1991 fattade

ett övergripande beslut om mål och riktlinjer för miljöpolitiken

(prop. 1990/91:90, bet. JoU30, rskr. 338). I den nu framlagda

skrivelsen redovisas för riksdagens information hur regeringen

ser på inriktningen av det fortsatta miljöpolitiska arbetet.

Skrivelsen innehåller också en redovisning av tillståndet i

miljön och hur de miljöpolitiska målen uppfylls. Enligt

utskottets mening utgör skrivelsen ett värdefullt underlag för

det fortsatta miljöarbetet. Utskottet utgår från att riksdagen

får tillfälle att i anslutning till kommande regeringsförslag

eller i annat sammanhang ta ställning till de mer konkreta

åtgärder som krävs för att fullfölja och vidareutveckla 1991 års

miljöpolitiska beslut. Det gäller i synnerhet på de områden där

måluppfyllelsen är otillfredsställande.

Utskottet delar i allt väsentligt regeringens överväganden om

inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Omsorg om människan

och människans livsmiljö är också omsorg om naturen. Naturen

sätter allmänna ramar för mänsklig verksamhet, men samtidigt

påverkar människans politiska, ekonomiska och sociala villkor

förhållandena i naturen. En politik för hållbar utveckling måste

därför, som regeringen anför, utgå från människans villkor och

ekosystemets långsiktiga bärighet -- både nationellt och

globalt. En aktiv miljöpolitik kan bidra till en ekologiskt

hållbar tillväxt och till att skapa nya arbeten som ökar

välfärden och tryggar sysselsättningen.

Som framgår av skrivelsen är miljöproblemen omfattande. Många

problem återstår att lösa. I inledningskapitlet pekar regeringen

bl.a. på försurningen som det största nationella miljöproblemet,

tillsammans med övergödning av sjöar och vattendrag.

Klimatfrågorna är det största globala miljöproblemet. Frågan om

biologisk mångfald och om varornas miljöpåverkan uppmärksammas

nu alltmer. Under rubriken Hur uppfylls miljömålen? anför

regeringen, med utgångspunkt i en redovisning från Statens

naturvårdsverk, att vissa mål inte kommer att uppfyllas utan

ytterligare åtgärder. Till problemområdena hör t.ex. koldioxid-

och kväveutsläppen och målet att bevara representativa områden

av olika naturtyper. Utskottet delar regeringens bedömning att

särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att minska kväveutsläppen,

att säkerställa den biologiska mångfalden samt att begränsa

koldioxidutsläppen.

Vissa av de frågor som tas upp i partimotionerna berörs i en

principstudie av Långtidsutredningen 1995 om miljön som

långsiktig restriktion (bil. 2 till LU 95). Utredaren diskuterar

bl.a. hur stora restriktioner på den ekonomiska politiken som

kan härröra från miljö- och naturresursområdet i ett medellångt

eller långsiktigt perspektiv (30--40 år). Utredningen innehåller

bl.a. uppskattningar av kostnaderna för åtgärder mot aktuella

miljöproblem, såsom klimatfrågorna, försurningen, övergödslingen

och hoten mot den biologiska mångfalden.

Enligt utskottets mening är de synpunkter som framförs i

partimotionerna väl förenliga med regeringens allmänna bedömning

om inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Utskottet kan

ansluta sig till vad som anförs i motion Jo609 att framtida

generationer kommer att ställa stora krav på miljön och på en

anpassning av miljöpåverkande verksamheter. I skrivelsen anförs

härvidlag att kundernas krav på miljöanpassade produkter har

skapat en snabb marknadsanpassning. Vidare anförs att enskilda

människor har viktiga roller i det lokala och regionala

miljöarbetet och att det moderna industrisamhället bör ställas

om i riktning mot en hållbar utveckling.

Motion Jo609 synes i denna del inte ställa några krav på

konkreta åtgärder och bör kunna anses tillgodosedd med vad

utskottet anfört (yrkande 1). Utskottet kan också instämma i vad

motionärerna anfört om prioriteringar på miljöområdet, särskilt

vad gäller försurningen och klimatfrågan. Detta överensstämmer

också med de bedömningar som regeringen redovisat i skrivelsen,

och motionen bör ej heller i denna del föranleda något särskilt

uttalande från riksdagens sida (yrkande 2). Vad beträffar

miljöarbetet inom EU, som också lyfts fram i motionen, vill

utskottet tillägga att regeringen nyligen har överlämnat en

skrivelse till riksdagen om det svenska miljöarbetet inom EU.

I skrivelsen redovisas att Statistiska Centralbyrån och

Konjunkturinstitutet bedriver ett arbete rörande fysiska och

monetära miljöräkenskaper. Arbetet avser att belysa kopplingarna

mellan ekonomi och miljö.

Vid Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling år

1992 antogs bl.a. Riodeklarationen om miljö och utveckling som

betonar bl.a. den ökade insikten om utvecklingsfrågornas

betydelse och sambanden mellan miljö och utveckling i ett

globalt perspektiv. Vid konferensen antogs också Agenda 21, ett

handlingsprogram för nationella åtgärder och internationellt

samarbete för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. I

handlingsprogrammet betonas t.ex. att miljöfrågorna måste

integreras socialt och ekonomiskt (skr. 1992/93:13 s. 5). I

kapitel 8 av Agenda 21 anges att de nuvarande systemen för

nationalräkenskaperna bör utvidgas för att integrera de

miljömässiga och sociala dimensionerna inom ramarna för

bokföringen. Enligt agendan bör som ett minimum gälla att

parallella redovisningssystem tillämpas för naturresurser i alla

medlemsstater. Vid utskottsbehandlingen av regeringens skrivelse

1992/93:13 betonades vikten av att arbetet på att införa

miljöräkenskaper bedrivs aktivt (1992/93:JoU8 s. 15 f.).

Mot bakgrund av vad som nu anförts delar utskottet den syn som

anläggs i motion Jo641, att det för att fullfölja intentionerna

från FN:s konferens om miljö och utveckling är angeläget att

skapa bedömningsgrunder för olika länders påverkan på miljön och

användning av naturresurser. Som anförs i motionen är det

angeläget att i möjligaste mån skapa förutsättningar för att

göra översiktliga bedömningar av vilka förändringar som behövs

både nationellt och internationellt för att skapa en rättvis och

hållbar utveckling. Utskottet förutsätter att regeringen med

stor uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område. Med det

anförda föreslår utskottet att motion Jo641 yrkande 1, till den

del den inte kan anses tillgodosedd, lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet delar också den syn som anläggs i motion Jo628

yrkande 1, att arbetet med att minska statsskulden och

miljöskulden bör bedrivas samtidigt. Det krävs tillväxt för att

skapa nya arbeten och förbättra tilltron till landets ekonomi

och samtidigt är det viktigt att tillväxten sker på ett sådant

sätt att skadorna på miljön inte ökar. Enligt utskottets mening

ligger det anförda väl i linje med det arbete som regeringen

redovisat i skrivelsen. Syftet med motionen är således i allt

väsentligt tillgodosett. Utskottet avstyrker motion Jo628

yrkande 1.

Regeringen har den 16 mars 1995 beslutat tillkalla en kommitté

för hållbar utveckling för att medverka i arbetet med att

utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 och för att medverka

inför utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra

generalförsamling om hållbar utveckling år 1997. I direktiven

(dir. 1995:34) anförs att kommittén skall hålla sig informerad

om arbetet i myndigheter på lokal, regional och nationell nivå

samt i föreningar och näringslivet med att utforma lokala Agenda

21 och med uppföljningen av UNCED. I kommitténs uppdrag ingår

också att ge regeringen underlag för den rapport som skall

föreläggas den extra sessionen med FN:s generalförsamling.

Underlaget skall enligt direktiven innehålla en beskrivning av

hur långt man har kommit inom olika delar av det svenska

samhället för att nå målen om hållbar utveckling. Kommittén

skall här stämma av hur de miljömål som riksdagen beslutat

uppfylls och hur olika aktörer kan medverka i arbetet.

Utskottet utgår från att utredningen får en bred

sammansättning och att uppdraget kan utformas inom en vid ram

för att också mer övergripande kunna redovisa hur ett

samhällskontrakt kring arbetet för ett ekologiskt uthålligt

samhälle kan åstadkommas. Enligt utskottets mening kan också

övervägas att peka på vilka hinder som kan finnas i

beslutsprocesser och regelverk för att nå en hållbar utveckling

i Sverige. Vad nu anförts ligger väl i linje med syftet i motion

Jo628 yrkande 6, och något särskilt riksdagsuttalande synes inte

påkallat. Motionen avstyrks.

Med hänvisning till det anförda avstyrks även motion Jo689

yrkande 3.

En ny miljöbalk

Skrivelsen

Regeringen har för avsikt att lägga fram ett nytt förslag till

miljöbalk för riksdagen. Miljöbalksutredningen (M 1993:04) har

genom tilläggsdirektiv (dir. 1994:134) fått i uppdrag att

ytterligare utveckla och komplettera tidigare förslag till

miljöbalk genom att lämna förslag till en närmare integrering av

olika delar av miljölagstiftningen. Inriktningen är att

utredningen skall resultera i en proposition om miljöbalk som

kan träda i kraft under denna mandatperiod. Det innebär att ett

huvudbetänkande bör föreligga senast till sommaren år 1996.

Därefter vidtar arbete i regeringskansliet med sikte på att

åstadkomma en proposition som kan läggas fram för riksdagen

under hösten 1997.

Till de frågor som utredningen enligt direktiven bör ägna

särskild uppmärksamhet hör bl.a. att smälta samman miljö- och

hälsoskyddsreglerna på ett ändamålsenligt sätt, införa regler

som särskilt rör jord- och skogsbruket, infoga vattenlagen helt

eller delvis, se över straff- och andra sanktionsbestämmelser i

miljöbalken och i miljöanknutna lagar utanför balken, föreslå en

tydligare ansvarsordning för äldre miljöskador, stärka

miljöorganisationernas processuella ställning samt att se över

instansordningen i miljölagstiftningen.

Motionerna

I motion Jo609 (m) yrkande 6 anförs att regeringen snarast bör

ompröva tillbakadragandet av miljöbalken. Det ursprungliga

förslaget bör överlämnas till riksdagen för beslut. I motion

Jo628 (fp) yrkande 2 föreslås att riksdagen begär att ett nytt

förslag om miljöbalk skyndsamt läggs fram eftersom annars en rad

angelägna förbättringar i miljölagstiftningen försenas. I motion

Jo641 (c) yrkande 21 och Jo601 (mp) yrkande 1 yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk i så god

tid att den kan träda i kraft senast den 1 januari 1996.

I motion Jo601 (mp) föreslås en långtgående samordning av

svensk miljölagstiftning i en miljöbalk (yrkandena 2--13,

15--23). Balkens allmänna regler skall enligt motionen gälla all

miljöpåverkande verksamhet. Vattenlagen, skogsvårdslagen och

skötsellagen föreslås innefattas i balken. Flera skärpningar av

lagstiftningen föreslås.

I motion Jo606 (kds) föreslås att preskriptionstiden för

miljöbrott reglerade enligt miljöskadelagen bör förlängas, att

Sverige som nation bör tillträda Europakonventionen samt att

enskilda som drabbas av miljöskador skall ges ett förstärkt

rättsskydd (yrkandena 2, 3 och 5). Vidare framförs synpunkter om

miljökvalitetsnormer, om aktsamhetsregeln och energi, om

underlag för tillsynsbeslut samt om NRL-anknuten lagstiftning

utanför miljöbalken (yrkandena 6--9 och 11).

I motionerna Jo601 (mp) yrkande 14, Ju608 (v) yrkande 4 och

Jo606 (kds) yrkande 1 föreslås att talerätt införs för ideella

organisationer i miljöärenden.

Utskottets överväganden

Av skrivelsen framgår att regeringen avser att presentera ett

nytt förslag till miljöbalk som kan träda i kraft under

nuvarande mandatperiod. Det anförs att arbetet i

regeringskansliet tar sikte på att åstadkomma en proposition som

kan läggas fram för riksdagen under hösten år 1997.

Arbetet med en ny miljöbalk påbörjades den 11 maj 1989 med att

dåvarande regeringen bemyndigade chefen för Miljö- och

naturresursdepartementet att tillkalla en kommitté för översyn

av miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32). Kommittén, som

antog namnet Miljöskyddskommittén, överlämnade i februari 1993

sitt huvudbetänkande Miljöbalk (SOU 1993:27). I juni 1993 och i

juni 1994 överlämnades betänkandena Lag om införande av

miljöbalken (SOU 1993:66) och Följdlagstiftning till miljöbalken

(SOU 1994:96).

Efter behandling av förslagen i Lagrådet beslutade dåvarande

regeringen den 18 augusti 1994 proposition 1994/95:10 Miljöbalk.

Efter riksdagsvalet återkallades förslaget den 13 oktober 1994

genom en skrivelse till riksdagen (se 1994/95:JoU8).

Den 7 april 1993 beslutades att tillkalla en särskild utredare

med uppdrag att lämna förslag till sådana

organisationsförändringar som behövs med anledning av förslaget

till en miljöbalk (dir. 1993:43). Utredningen antog namnet

Miljöorganisationsutredningen. Efter 1994 års riksdagsval

beslutade regeringen den 24 november 1994 tilläggsdirektiv om

ett nytt förslag till miljöbalk (1994:134).

Miljöorganisationsutredningen har numera antagit namnet

Miljöbalksutredningen.

I tilläggsdirektiven om ett nytt förslag till miljöbalk anförs

att utredningen skall utveckla och komplettera tidigare förslag

till miljöbalk genom att lämna förslag till en närmare

integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Det bör

särskilt övervägas att införa regler som rör jord- och

skogsbruket i miljöbalken, att infoga vattenlagen helt eller

delvis samt att se över straff- och andra sanktionsbestämmelser

i miljöbalken och i miljöanknutna lagar utanför. Vidare anförs

att frågan om miljöorganisationernas processuella ställning

skall övervägas ytterligare. Utgångspunkten skall därvid vara

att det skall finnas ärenden som vissa miljöorganisationer skall

ha rätt att överklaga. Utredningen är inte förhindrad att ta upp

andra frågor som är föranledda av uppdraget att lägga fram ett

nytt förslag till miljöbalk. I tilläggsdirektiven anges att

utredningen senast till sommaren år 1996 i ett huvudbetänkande

bör redovisa resultatet av sitt arbete.

I anslutning till behandlingen av motionerna rörande

miljöbalken har utskottet fått muntlig information av

Miljödepartementet om de överväganden som gjorts i fråga om

tidsåtgången för att utarbeta en ny miljöbalk och av

Miljöbalksutredningen om det pågående arbetet i övrigt med en ny

miljöbalk.

Enligt tilläggsdirektiven till en ny miljöbalk skall

Miljöbalksutredningen utveckla och komplettera tidigare förslag

till miljöbalk genom att föreslå en närmare integrering av olika

delar av miljölagstiftningen. Utskottet anser att

Miljöskyddskommitténs förslag skall vara utgångspunkt för

Miljöbalksutredningens arbete. Såsom anförs i tilläggsdirektiven

bör dessa förslag dock i erforderlig omfattning integreras och

arbetas samman för att en fullständig och bra miljölagstiftning

skall erhållas.

Utskottet delar regeringens bedömning att tidigare

utredningsmaterial bör kompletteras. Särskild vikt bör enligt

utskottets mening läggas vid de i tilläggsdirektiven nämnda

övervägandena om att i miljöbalken införa regler som särskilt

rör jord- och skogsbruket, att infoga vattenlagen helt eller

delvis samt att stärka miljöorganisationernas processuella

ställning. Vidare bör framhållas att t.ex. frågorna om

övergripande aktsamhetsregler för all miljöpåverkan och ett

lagrum som ger stöd för generella föreskrifter är av central

betydelse och att även dessa frågor kan behöva övervägas

närmare. Det anförda tillgodoser främst Miljöpartiets motion

Jo601 yrkandena 2--23. Även motionerna Jo606 yrkandena 1--3,

5--9 och 11, Jo641 yrkande 21 delvis samt Ju608 yrkande 4

tillgodoses därmed i viss utsträckning. Utskottet anser inte att

det vore lämpligt att från riksdagens sida i alltför hög grad

binda upp och detaljstyra inriktningen av det fortsatta

utredningsarbetet. De mer preciserade krav som framförs i

motionerna måste -- på det sätt som är brukligt inom svenskt

utredningsväsende -- få övervägas med ett visst mått av

handlingsutrymme inom den pågående utredningen. Utskottet

avstyrker ovan angivna motionsyrkanden i den mån de inte blivit

tillgodosedda.

De nyss nämnda förslagen av Miljöskyddskommittén tillsammans

med det utredningsarbete som nu pågår enligt tilläggsdirektiven

för en ny miljöbalk bör sålunda enligt utskottets mening utgöra

en lämplig utgångspunkt för en ny miljöbalk.

När det gäller tidsplaneringen för det fortsatta arbetet vill

utskottet anföra följande.

Riksdagens arbete har i ganska stor utsträckning präglats av

att omfattande och politiskt kontroversiella propositioner läggs

fram mot slutet av ett riksmöte och framför allt mot slutet av

en valperiod. Enligt utskottets mening har denna ordning alltför

ofta resulterat i att behandlingstiden i berörda utskott och i

riksdagen blivit alltför kort för att medge en omsorgsfull och

allsidig beredning. Mot bakgrund av att valperioden nu förlängts

till fyra år och att utskotten fått större frihet att planera

sitt arbete under valperioden har förutsättningarna förbättrats

för den viktiga del av beredningsprocessen som äger rum i

riksdagen. Detta kräver dock att regeringen planerar sitt

propositionsarbete så att det inte uppstår en arbetsanhopning

under slutet av valperioden. En konsekvens av den beslutade

övergången till kalenderårsbudget blir dessutom att utskotten

från och med år 1996 måste ägna huvuddelen av sin tid åt

budgetarbetet under höstsessionerna, medan lagpropositioner m.m.

i huvudsak får beredas under vårsessionerna. Även detta

förhållande måste beaktas i arbetsplaneringen.

Arbetet med att utarbeta en sammanhållen och mer effektiv

miljölagstiftning har pågått sedan år 1989. Det är synnerligen

angeläget att resultatet av arbetet med att åstadkomma en

effektiv, fullständig och överblickbar miljölagstiftning

redovisas så snart det är möjligt.

En sammanhållen miljölagstiftning i en ny miljöbalk bör enligt

utskottets mening träda i kraft senast den 1 januari 1998.

Härvid har utskottet noga övervägt dels kraven på skyndsamhet i

den fortsatta hanteringen, dels kraven på en så effektiv och

heltäckande lagstiftning som möjligt. Ett så stort

lagstiftningsarbete som det nu är fråga om kräver att det före

ikraftträdandet avsätts tillräcklig tid för t.ex.

tillämpningsföreskrifter och förberedelser hos berörda

myndigheter och domstolar. Som framgår av det ovan anförda anser

utskottet det också vara av stor vikt att beredningen i

riksdagen kan göras under tillfredsställande former. Utskottet

är inte berett att redan nu ange en viss tidpunkt för

avlämnandet av propositionen. Inriktningen bör dock vara att

propositionen föreläggs riksdagen i så god tid att

riksdagsbehandlingen hinner avslutas före sommaruppehållet år

1997. Vad utskottet anfört om tidsplaneringen bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Det anförda innebär att utskottet har i huvudsak samma

uppfattning som redovisas i motionerna Jo601 yrkande 1, Jo628

yrkande 2 och Jo641 yrkande 21 delvis, nämligen att det finns

ett stort behov av förbättringar i miljölagstiftningen och att

ett nytt förslag om miljöbalk bör föreläggas riksdagen med

minsta möjliga dröjsmål. Motionerna bör innefattas i det

tillkännagivande som utskottet föreslagit ovan.

Motionerna Jo601 yrkande 2--23, Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och

11, Jo641 yrkande 21 delvis samt Ju608 yrkande 4 avstyrks i den

mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.

Utskottet får erinra om att riksdagen så sent som den 30

november 1994 avslog en motion som gick ut på att riksdagen

borde anta den förutvarande fyrpartiregeringens förslag till

miljöbalk (1994/95:JoU8). Motion Jo609 yrkande 6 avstyrks.

Ekonomiska styrmedel

Skrivelsen

I skrivelsen anförs att det är angeläget att öka användningen

av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att bl.a. skapa en

korrekt prissättning på miljöförstöringen och på uttaget av

naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och avgifter

kan öka lönsamheten för investeringar i miljöskyddande och

resursbesparande teknik, vilket ofta i sin tur leder till

teknisk utveckling.

Ett annat mål med ekonomiska styrmedel är att internalisera de

externa miljökostnader som uppstår under en produkts hela

livscykel, från källa, via produktion, distribution och

användning till slutligt omhändertagande, så att inte mer

miljövänliga produkter får en konkurrensmässig nackdel jämfört

med miljömässigt sämre produkter. Därmed kan man uppnå det

internationellt vedertagna målet om att förorenaren bör betala

för de miljökostnader som han orsakar och därmed på ett

effektivt sätt styra över till mindre miljöbelastande

verksamheter. Det är också viktigt att betona samspelet mellan

olika styrmedel, t.ex. miljömärkning, ekonomiska styrmedel och

individuell prövning av industriutsläpp.

Regeringen har aviserat att koldioxidskatten för industrin,

skatten på äldre vattenkraft samt skatten på kärnkraftsel och på

viss dieselolja skall höjas för att finansiera vårt medlemskap i

EU. Regeringen har också beslutat att utreda en ny skatt på

naturgrus för att stimulera en övergång till användning av

krossat grus. Det anförs att regeringen kommer att fullfölja

tillsättandet av utredningen om s.k. skatteväxling.

Miljöanpassningen av det svenska energisystemet fortsätter,

bl.a. för att minska riskerna för globala klimatförändringar.

Beskattning inom energisektorn är ett riktigt instrument i

miljöpolitiken som bör utvecklas ytterligare. En effektivare

energianvändning, biobränslen och andra förnybara energikällor

bör främjas.

Inom transportsektorn skall de ekonomiska styrmedlen utvecklas

ytterligare för att tillsammans med andra åtgärder bidra till

förverkligandet av ett hållbart transportsystem.

Motionerna

I Moderaternas partimotion Jo609 anförs att ekonomiska

styrmedel i form av skatterabatter, miljöavgifter eller

utsläppsrätter är vägar att styra utvecklingen i miljövänlig

riktning utan att tillgripa regleringar (yrkande 3). Förutom att

utveckla styrmedlen i Sverige bör vi nu prioritera införandet av

ekonomiska styrmedel inom EU. De områden som bör prioriteras är

försurningsproblematiken och klimathotet.

I motion Jo683 (s) framhålls att för de miljöpolitiska

styrmedlen bör gälla att de skall medverka till varaktiga

miljöförbättringar, vara kostnadseffektiva, stärka det

internationella miljöarbetet samt kunna förenas med

välfärdspolitiska mål. De ekonomiska instrumenten blir särskilt

användbara på marknader där det handlar om att påverka många

aktörers produkt- och resursanvändning.

I motion 1993/94:Jo679 (fp) anförs att Kommunförbundet

Stockholms län har tagit uppmärksammade generella initiativ i

fråga om ett utvecklingsarbete avseende ekonomiska modeller i

kommunalt miljöarbete (yrkande 2).

I motion 1993/94:A453 (v) om en miljöanpassad energisektor

anförs att miljövänliga energislag tillsammans med åtgärder för

att minska energiåtgången är den enda möjliga vägen om vi skall

kretsloppsanpassa samhället (yrkande 10). Staten kan bidra genom

att införa miljöavgifter på energi som baseras på de

miljöeffekter som respektive energislag har.

I motion 1993/94:A457 (s) anförs att problem uppstår då en

verksamhet läggs ned om behov av att kontrollera föroreningar

kvarstår (yrkande 5). Finansieringen borde ske genom de

miljöavgifter som inflyter till statskassan.

I motion 1993/94:Jo649 (v) föreslås miljöavgift på

konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter samt på

avfall som deponeras eller bränns (yrkandena 2 och 3).

I motion 1993/94:Jo652 (s) om differentierade miljöskatter

föreslås att bensinpriset används som pilotfall (yrkandena 1 och

2). Storstadsbon kör bil i en region där regionens egna utsläpp

ligger långt över vad naturen uthålligt tål och där den

regionala tätheten kan sägas ge regionen dess ekonomiska styrka.

Glesbygdsbon kör bil i en miljö där de egna utsläppen ligger

långt under vad miljön uthålligt tål. Motionärerna föreslår att

bensinpriset sänks i glesbygder.

I motion 1993/94:Jo671 (c) föreslås att direktiven för

utredningen om ekonomiska styrmedel och skatteväxling på

miljöområdet också skall omfatta uppdraget att utreda ett system

för miljöavgifter på trafikanläggningar.

Utskottets överväganden

Som framgår av regeringens skrivelse är det viktigt att öka

användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att

skapa en korrekt prissättning på miljöförstöringen och på

uttaget av naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och

avgifter kan stimulera till investeringar i miljöskyddande

och resursbesparande teknik. Beskattning inom energisektorn är

ett riktigt instrument i miljöpolitiken.

Utskottet delar regeringens bedömning att användningen av

ekonomiska styrmedel är angeläget för att uppnå det

internationellt vedertagna målet om att det är förorenaren som

skall betala för de miljökostnader som han eller hon förorsakar.

Ett viktigt krav för de miljöpolitiska styrmedlen bör

självfallet vara att de skall medverka till varaktiga

miljöförbättringar och vara kostnadseffektiva. Utskottet delar

de synpunkter som förs fram i motion Jo683, att styrmedlen

behöver utvecklas i syfte att få marknadsekonomin att integrera

miljökostnaderna i ordinarie verksamheter. Utskottet anser att

styrmedel i form av skatterabatter eller miljöavgifter kan vara

vägar att styra utvecklingen i miljövänlig riktning.

Miljöavgiftens storlek bör självfallet baseras på bl.a. de

miljöeffekter en verksamhet eller ett energislag har.

Enligt utskottets mening föreligger en betydande samstämmighet

mellan vad utskottet nu anfört, de riktlinjer som redovisas i

regeringens skrivelse samt vad som anförts i motionerna Jo609

yrkande 3, Jo683, 1993/94:A453 yrkande 10 och 1993/94:A457

yrkande 5. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker även motion 1993/94:Jo679

yrkande 2.

Utskottet konstaterar att motion 1993/94:Jo649 väcktes i

januari 1994 och att Sveriges anslutning till EU jämte en rad

andra faktorer sedermera skapat ändrade förutsättningar för de

frågor som tas upp i motionen.

Förslaget i motion 1993/94:Jo649 yrkande 2 om miljöavgifter på

konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter synes

närmast avse en avgift som i statsrättsligt hänseende bör

betecknas som en punktskatt på vissa varor. Det förefaller dock

oklart om avgiften är avsedd att tas ut i producentledet eller i

konsumentledet. När det gäller det uppgivna syftet med en sådan

avgift -- att främja ekologiskt odlade livsmedel -- vill

utskottet erinra om att riksdagen hittills valt att främja den

ekologiska odlingen genom nationella bidrag och EU-bidrag (se

närmare härom i bet. 1994/95:JoU7 och 1994/95:JoU13). Som

ekonomiskt styrmedel fungerar vidare t.ex. miljöavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel, vilka främst belastar den

konventionella odlingen. Avgifterna har nyligen höjts kraftigt

med verkan från och med den 3 november 1994 (1994/95:JoU7).

Vidare har riksdagen fattat beslut om lageravgift på socker och

ris (1994/95:JoU11). Det bör också framhållas att Sverige som

medlem i EU har begränsat handlingsutrymme i fråga om nya

avgifter på jordbruksprodukter med hänsyn tagen både till den

gemensamma marknadsordningen för sådana produkter och till

strävandena att harmonisera de indirekta skatterna inom unionen.

Att konstruera en avgift på skogsprodukter från

"konventionellt skogsbruk" möter svårigheter bl.a. på grund av

att det inte finns någon entydig definition av detta begrepp och

inte heller någon klar gränsdragning mellan olika

produktionsformer. I skogsvårdslagen (1979:429) finns

bestämmelser om vilken hänsyn som skall tas till naturvårdens

intressen i skogsbruket, men dessa bestämmelser gäller i princip

skogsnäringen i dess helhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1993/94:Jo649 yrkande 2.

Avfallsskatteutredningen har i betänkandet (1994:114)

Avfallsfri framtid föreslagit åtgärder som anges påskynda

utvecklingen mot minskade avfallsmängder, minska användningen av

skadliga ämnen i produkter och varor samt förbättra

omhändertagandet av avfall och restprodukter. Förslagen har

remissbehandlats och bereds nu inom Miljödepartementet.

Av skrivelsen framgår att regeringen avser att fullfölja

utredningen om förutsättningarna för en ökad miljörelatering av

skattesystemet. I direktiven (dir. 1994:11) till utredningen

anförs att en parlamentarisk kommitté utifrån ett

samhällsekonomiskt perspektiv skall analysera de miljöstyrande

inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av

denna analys undersöka förutsättningarna för ökad

miljörelatering av det svenska skattesystemet. Analysen kan

omfatta såväl utvidgningen av befintliga miljöskatter som

införandet av nya.

Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den

fortsatta beredningen i dessa frågor och föreslår att motionerna

1993/94:Jo649 yrkande 3, 1993/94:Jo652 yrkandena 1 och 2 och

1993/94:Jo671 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande prioriteringar på miljöområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo609 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande beräkning av miljöutrymme

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 1,

res. 1 (c)

3. beträffande miljöskulden m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkandena 1 och 6,

res. 2 (fp)

4. beträffande en svensk nationalkommitté

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo689 yrkande 3,

5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena 2--23,

1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo609 yrkande

6, 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ju608 yrkande 4,

res. 3 (m) -- delvis

res. 4 (c) -- delvis

6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo601

yrkande 1, 1994/95:Jo628 yrkande 2 och 1994/95:Jo641 yrkande 21

delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 3 (m) -- delvis

res. 4 (c) -- delvis

res. 5 (fp)

7. beträffande ekonomiska styrmedel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo679 yrkande 2,

1993/94:A453 yrkande 10, 1993/94:A457 yrkande 5, 1994/95:Jo609

yrkande 3 och 1994/95:Jo683,

8. beträffande konventionellt producerade livsmedel och

skogsprodukter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkande 2,

9. beträffande vissa miljöavgifter och miljöskatter i

övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 3,

1993/94:Jo652 och 1993/94:Jo671,

res. 6 (v)

10. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:120 till

handlingarna.

Stockholm den 30 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson

(m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson

(fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa

Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-Ahl (s) och

Håkan Strömberg (s).

Reservationer

1. Beräkning av miljöutrymme (mom. 2)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Mot bakgrund" och på s. 12 slutar med "vidare

åtgärd." bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att Sverige har intagit en central roll i de

organ som arbetar med uppföljningen av intentionerna från FN:s

konferens om miljö och utveckling år 1992 har vi ett särskilt

ansvar för att skapa bedömningsgrunder för olika länders

påverkan på miljön och användning av naturresurser. Den

internationella miljöorganisationen Friends of The Earth har

utarbetat ett mått på fördelning av resurser, Miljöutrymme.

Metoden, som har använts i Nederländerna, ger en möjlighet att

beräkna vad som är hållbar utveckling och att ta hänsyn till en

global rättviseaspekt. Med ett sådant mått skapas

förutsättningar för översiktliga bedömningar av vilka

förändringar som är nödvändiga i det egna landet och på

internationell nivå för att skapa en rättvis och hållbar

utveckling, dvs. en global ekohumanism. Utskottet anser det

angeläget att regeringen skapar ekonomiska förutsättningar inom

kommittéanslaget för att göra sådana bedömningar av det svenska

miljöutrymmet. Regeringen bör lägga fram ett förslag till

riksdagen i denna fråga. Regeringen bör därefter årligen i

samband med miljöredovisningen ange åtgärder och resultat för

att anpassa samhället till en sådan nivå i resursförbrukningen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 yrkande 1 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande beräkning av miljöutrymme

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Miljöskulden m.m. (mom. 3)

Eva Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Motionen avstyrks."

bort ha följande lydelse:

Det tycks finnas "systemfel" i samhället som gör att

miljöbeslut inte genomförs och att miljömål tillmäts för liten

betydelse. Naturvårdsverkets redovisning av möjligheterna att

uppfylla de uppsatta miljömålen utgör en illustration till dessa

problem. Utskottet anser att det är angeläget att utreda varför

problemen finns och hur man kan komma förbi dem. En kommission

bör tillkallas med uppdrag att utreda vilka hinder som finns i

beslutsprocesser och nationella och internationella regelverk

samt lämna förslag om vad som krävs för att nå en hållbar

utveckling i Sverige.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo628 yrkande 6 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande miljöskulden m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo628 yrkande 6

och med avslag på motion 1994/95:Jo628 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5 och 6)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Enligt tilläggsdirektiven" och på s. 16 slutar med

"yrkande 6 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen genom beslutet att återkalla

proposition 1994/95:10 Miljöbalk har försenat en väsentlig

skärpning och förnyelse av miljölagarna. Miljöbalken skulle ha

trätt i kraft den 1 juli 1995 enligt den borgerliga regeringens

förslag. Nu kommer Sverige tidigast år 1997 att få en modern

miljöbalk i lagstiftningen.

Den borgerliga regeringens förslag till miljöbalk innebär

enligt utskottets mening att vi får en sammanhållen och effektiv

lagstiftning. Straffen mot miljöbrott borde skärpas och

miljöskyddsavgiftssystemet bör effektiviseras. Införande av s.k.

gemensamma villkor kommer att möjliggöra en variant av

utsläppsbubblor, dvs. göra det möjligt att fastställa en viss

högsta mängd utsläpp inom ett visst geografiskt område, inom

vilket kommun och företag kan sälja rätten att släppa ut en viss

mängd. Vissa av de skärpningar som föreslogs av den borgerliga

regeringen var ett resultat av EU-anpassning, exempelvis de

regler som införs för miljökonsekvensbeskrivningar och

miljökvalitetsnormer. Det innebär att de regler som finns i EU

skall finnas med i svensk miljölagstiftning.

Genom den borgerliga regeringens förslag till miljöbalk

effektiviseras sanktionssystemet snabbt och effektivt tack vare

de miljöskyddsavgifter som skall tas ut då någon bryter mot

givna tillståndsvillkor. Dessutom skärps övriga straff.

Den borgerliga regeringen införde särskilda regler om

miljökonsekvensbeskrivningar i skogsvårdslagen. Denna lag

behöver därför inte omfattas av reglerna för

miljökonsekvensbeskrivningar i förslaget till miljöbalk. Det

skulle innebära dubbel reglering.

Arbetet med att infoga vattenlagen i miljöbalken kommer att

bli mycket omfattande och försena miljöbalken flera år. Det

innebär enligt utskottets mening att straffskärpningar, nya

styrmedel, miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer

skjuts på framtiden.

Mot bakgrund av vad nu anförts bör regeringen snarast ompröva

tillbakadragandet av miljöbalken. Det ursprungliga förslaget bör

med nödvändiga justeringar i fråga om datum för ikraftträdande

överlämnas till riksdagen för beslut. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo609 yrkande 6 bör ges regeringen till

känna. Övriga motioner i denna fråga avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo609 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena 2--23,

1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo641 yrkande

21 delvis och 1994/95:Ju608 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1,

1994/95:Jo628 yrkande 2 och 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis,

4. Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5 och 6)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Enligt tilläggsdirektiven" och på s. 16 slutar med

"yrkande 6 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Fyrklöverregeringen föreslog i proposition 1994/95:10 en

skärpning av den svenska miljölagstiftningen. Att förslaget till

miljöbalk har återkallats kan leda till att en föråldrad

miljölagstiftning bibehålls. Miljöombudsmannen, som skulle ha

inrättats den 1 januari 1995 och stått på allmänhetens sida i

miljöarbetet och granskat myndigheter, kommer inte heller att

tillsättas. Fyrklöverregeringens förslag innebär bl.a. följande

skärpningar: Aktsamhetsreglerna förs samman och ges ett bredare

tillämpningsområde. Miljökvalitetsnormer införs med normer som

anger en högsta nivå för olika miljöstörningar. De blir därmed

ett nytt styrande instrument i lagstiftningen.

Miljöskyddsavgifterna förändras och blir ett effektivt sätt att

ingripa mot miljöbrott. Miljökonsekvensbeskrivningar krävs för

fler verksamheter än tidigare. Det ställs också krav på

beskrivningarnas utformning och att olika alternativ skall

redovisas. Reglerna för tillsyn och avgiftsfinansiering av

myndigheternas verksamhet kan regleras med generella

föreskrifter. Miljöfarlig verksamhet kan regleras med generella

föreskrifter. Miljöfrågornas betydelse i samhällsplaneringen

görs tydligare.

Det parlamentariska förberedelsearbetet ersätts nu av en

enmansutredning. Det fortsatta utredningsarbetet bör enligt

utskottets mening få en fördjupad demokratisk förankring.

Införandet av en miljöbalk får enligt utskottets mening inte

försenas. En miljölagstiftning måste hela tiden förändras med

miljöarbetet. Allt eftersom kretsloppsanpassningen av samhället

går vidare måste lagen förändras. En samlad miljölagstiftning i

en miljöbalk bör enligt utskottets mening träda i kraft senast

den 1 januari 1998. Det innebär att en proposition bör

föreläggas riksdagen i så god tid under våren 1996 att

riksdagsbehandlingen hinner avslutas före sommaruppehållet år

1996.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 yrkande 21

bör ges regeringen till känna. Övriga motioner i denna fråga

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 21

delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena

2--23, 1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo609

yrkande 6 och 1994/95:Ju608 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 21

delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1 och

1994/95:Jo628 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m. (mom. 6)

Eva Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "En sammanhållen" och på s. 16 slutar med "föreslagit

ovan." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den borgerliga regeringens förslag till

miljöbalk samlade och skärpte miljölagarna. Det föreslogs att en

miljöombudsman skulle inrättas. Reglerna om miljöskyddsavgift

ändrades enligt förslaget så att avgift kan tas ut också om

överträdelsen av ett tillstånd inte sker med uppsåt eller leder

till ekonomisk vinning. Vidare föreslogs att myndigheterna i

ökad utsträckning skulle kunna ställa generella krav på företag

i stället för enskild tillståndsgivning och att

miljökvalitetsnormer skall användas av myndigheterna.

Propositionen återkallades av regeringen direkt efter

regeringsskiftet hösten 1994. Återkallelsen innebar enligt

utskottets mening att en rad angelägna förbättringar i

miljölagstiftningen försenas, bl.a. möjligheten att meddela

generella föreskrifter för utsläpp, buller och andra

miljöstörningar från anläggningar. Regeringen hade kunnat

lämna förslag till ändringar och tillägg i balken även om den

fått träda i kraft. Utskottet anser att ett nytt förslag

skyndsamt bör föreläggas riksdagen. Det anförda bör ges

regeringen till känna med anledning av motion Jo628 yrkande 2.

Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo628 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1 och

1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

6. Vissa miljöavgifter och miljöskatter i övrigt (mom. 9)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "vidare åtgärd."

bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar att en statlig avgift tas ut på avfall som

deponeras eller förbränns. Avgifterna bör fonderas, och från

fonden bör medel utgå till projekt som syftar till att reducera

avfallsmängder och en i ekologiskt avseende förbättrad

avfallshantering. Utan sådana finansieringsmöjligheter kan det

bli mycket svårt för glesbefolkade kommuner med stora avstånd

att utveckla sin avfallshantering.

Anslaget för forskning kring kretsloppsanpassad

samhällsutveckling bör öka med 20 miljoner kronor. Vad utskottet

nu anfört bör med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 3

ges regeringen till känna. Övriga motioner i ämnet avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande vissa miljöavgifter och miljöskatter i

övrigt

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1993/94:Jo652 och 1993/94:Jo671 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet noterar med tillfredsställelse att utskottet nu

tagit ställning för att regeringens arbete med framtagandet av

ny miljöbalk skall utgå från Miljöskyddskommitténs förslag samt

att balken i princip skall innefatta all lagstiftning av central

betydelse för miljöarbetet. I Miljöskyddskommitténs förslag

samordnas och förbättras miljölagstiftningen på ett

förtjänstfullt sätt. Detta försvann i förra regeringens förslag

till balk, som mest hade karaktär av en sammanställning av delar

av befintlig lagstiftning.

Av stor betydelse är utskottets ställningstagande att

övergripande aktsamhetsregler för all miljöpåverkan liksom

lagrum för generella föreskrifter skall ingå i miljöbalken.

Detta fanns med i Miljöskyddskommitténs förslag, men togs bort i

den förra regeringens förslag till miljöbalk, vilket var en

viktig orsak till att Miljöpartiet avvisade förslaget.

Det är mycket viktigt att övergripande aktsamhetsregler gäller

all miljöpåverkan. Om miljöbalken skall bli något mer än bara en

sammanställning och samordning av befintlig miljölagstiftning

krävs den här typen av heltäckande regler. Det går inte att

förutse alla de miljöproblem som kan uppkomma i framtiden, och

vi har många gånger upplevt att nya eller nyupptäckta miljö- och

hälsoproblem faktiskt hamnat i tomrum mellan befintliga

lagstiftningar. Med heltäckande regler av den typ som

Miljöskyddskommittén föreslog skapas betydligt bättre

förutsättningar för miljövårdande myndigheter att snabbt och

effektivt ingripa mot tillkommande problem. Heltäckande regler

av denna typ har därtill den fördelen att all miljöpåverkan blir

likställd i lagens mening. Detta är viktigt att uppnå ur

rättvisesynpunkt, men också ur samhällsekonomisk synpunkt. En

viktig kritik mot dagens miljölagstiftning är att den ställer

olika miljökrav på olika sektorer av samhällslivet.

Vi vill också framhålla betydelsen av att utskottet nu

särskilt slår fast att lagrum för generella föreskrifter skall

ingå i miljöbalken. Generella föreskrifter innebär att

regeringen, eller den myndighet regeringen utser, ges möjlighet

att, utifrån allmänna aktsamhetsregler i balken eller

miljökvalitetsnormer som utfärdats med stöd av balken, utfärda

juridiskt bindande föreskrifter. Därigenom nås alla berörda av

bestämmelsen utan ett mycket omfattande prövningsförfarande av

varje enskild miljöpåverkare -- som i praktiken aldrig kan

genomföras. Sådana föreskrifter ges en generell verkan och

gäller således oberoende av andra särskilda villkor som t.ex.

koncessioner enligt miljöskyddslagen. Förutsättningar finns, som

också Miljöskyddskommittén framförde, att ersätta detaljprövning

med generella föreskrifter. Därigenom uppnås betydande

effektivitetsvinster ur såväl miljömässiga som ekonomiska

synvinklar. Dessutom uppnås en rättvisa på miljöområdet där

olika miljöpåverkare ges samma villkor. Införande av

miljökvalitetsnormer skulle i praktiken bli mycket svårt att

genomföra utan generella föreskrifter. Sammantaget vill vi

framhålla att generella föreskrifter är en viktig förutsättning

för att i praktiken kunna uppnå flera av de syften som ligger

till grund för upprättandet av en särskild balk för

miljölagstiftningen. Frånvaron av ett lagrum för generella

föreskrifter i förra regeringens förslag till miljöbalk var en

mycket viktig orsak till att det förslaget måste avvisas.

Miljöpartiet vill att den framtida miljöbalken skall innefatta

all lagstiftning av central betydelse för miljöarbetet. Till

sådan lagstiftning räknar vi även lagar som reglerar de areella

näringarna, vattenlagen, strålskyddslagen och lagar angående

biotekniska produkter. Det bör bl.a. innebära att arbetet med ny

miljöbalk skall förutsätta att speciella avsnitt om biotekniska

produkter och radioaktiva miljögifter (motsvarande nuvarande

strålskyddslag) skall ingå. Så var fallet i

Miljöskyddskommitténs förslag, och någon betydande saklig kritik

mot dessa förslag har inte framförts i remissomgången. Förra

regeringens förslag saknade däremot dessa viktiga delar och det

förhållandet var av stor betydelse för vår kritik mot det

förslaget.

Det vore, enligt vår mening, både ologiskt och inkonsekvent

att behandla kemiska produkter i balken, men lämna de ur miljö-

och hälsosynpunkt alltmer snarlika biotekniska produkterna

utanför. Miljöproblemen med de biotekniska produkterna har

dessutom nära kopplingar till biologisk mångfald som är ett

annat centralt område för miljöbalken. Att, som förra regeringen

föreslog, lägga den nya lagstiftningen om biotekniska produkter

utanför miljöbalken innebar ett markant avsteg från

grundprincipen att miljöbalken skall innefatta all mer betydande

miljölagstiftning. Någon egentlig saklig motivering för ett

sådant avsteg har hittills inte presenterats. Det vore i själva

verket märkligt att välja att lägga tillkommande

miljölagstiftning utanför miljöbalken.

Samma sak gäller i hög grad de radioaktiva miljögifterna vars

användning och spridning medfört problem snarlika de som andra

miljögifter som t.ex. tungmetaller medför. Vi kan bl.a.

konstatera att den reella "svartlistningen" på grund av alltför

höga halter av cesium137 i fisk i dag drabbar ca 6 000 insjöar,

att jämföra med svartlistningen på grund av alltför höga halter

av kvicksilver i fisk i dag drabbar ca 10 000 insjöar. De

radioaktiva miljögifterna har, liksom många andra miljögifter,

stor betydelse för hälsoskyddet som är ett av miljöbalkens mest

centrala områden.

Utskottet har i sina ställningstaganden slagit fast att den

nya miljöbalken skall presenteras för riksdagen senast våren

1997 för att träda i kraft senast den 1 januari 1998. Därigenom

har utskottet tidigarelagt miljöbalken med åtminstone ett halvår

-- förmodligen ett helt år med tanke på att budgetbehandlingen

sker hösten 1997 och att 1998 är ett valår. Miljöpartiet hade

helst sett att ett nytt förslag till miljöbalk presenterats för

riksdagen redan hösten 1995. Ett sådant förslag skulle

emellertid inte kunna innefatta en genomarbetad integrering av

alla miljörelaterade delar av vattenlagen och därtill ett helt

nytt system med miljödomstolar som skall ersätta dagens

koncessionsnämnd, vattendomstolarna m.m. Däremot hade 19 kap. i

vattenlagen kunnat införas relativt enkelt. Den mer omfattande

omarbetning som regeringen nu föreslår ligger emellertid helt i

linje med Miljöpartiets politik och förslag på miljöområdet. Vi

är angelägna om att det förslag till miljöbalk som regeringen nu

skall ta fram är väl genomarbetat så att det kan antas av

riksdagen och verkställas av berörda myndigheter på ett för

miljön framgångsrikt sätt. Miljöbalken är ett mycket omfattande

lagverk som skall gälla under lång tid. Det hafsverk och de

sönderkompromissade lagförslag på miljöområdet som den förra

regeringen lade fram förskräcker. Efter samråd med bl.a.

miljörörelsens juridiska expertis och miljöministern finner vi

utskottets förslag till tidsplan acceptabel. Vi förutsätter att

Miljöskyddskommitténs förslag och juridiska expertis utnyttjas

av Miljöbalksutredningen så att onödigt och tidskrävande

dubbelarbete kan undvikas.

Miljöpartiet motionerade redan 1989 om en ny miljöbalk. Vi

kommer att aktivt följa framtagandet av den nya balken med stort

intresse och engagemang.